Studiehandledning för VFU T3, ht 15

Transcription

Studiehandledning
Ohälsa och förebyggande av ohälsa I, 30 hp
HT15
Datum 150828
INNEHÅLL
Allmän information ............................................................................................. 1
Undervisningsformer och examinationer.......................................................... 3
OBLIGATORISKA MOMENT I KURSEN ........................................................................................ 4
Portfolio med Självvärdering ............................................................................. 9
Njursjukdomar .................................................................................................. 10
Infektionssjukdomar, Vuxna och barn ............................................................ 12
Smärta och smärtbehandling hos vuxna och barn ........................................ 14
Mag- tarmsjukdomar, VUXNA ........................................................................ 15
Mag- tarmsjukdomar, BARN ........................................................................... 16
sexuell, reproduktiv och gynekologisk hälsa/ohälsa ...................................... 17
Nutrition ............................................................................................................. 19
Parenteral och enteral nutrition och vätsketerapi ......................................... 20
Neurologiska sjukdomar ................................................................................... 21
Endokrinologi .................................................................................................... 22
Reumatologiska sjukdomar .............................................................................. 23
Professionsutveckling IPL Etik 3 .................................................................... 26
Vetenskaplig metodik 3 ..................................................................................... 27
Leversjukdomar ................................................................................................ 36
Professionsutveckling IPL Seminarium om Barn som far illa ..................... 37
VFU ..................................................................................................................... 38
Uppgifter under VFU ........................................................................................ 43
VÅRDHYGIEN ........................................................................................................................ 43
DOKUMENTATION .................................................................................................................. 44
VFU-SEMINARIUM ................................................................................................................ 45
Medicinsk teknik ............................................................................................... 46
CVK, SUBKUTAN VENPORT OCH PICC-LINE ......................................................................... 47
INFUSIONER ........................................................................................................................... 48
BLODTRANSFUSIONER..................................................................................................................... 49
ENTERAL SOND ...................................................................................................................... 51
ANDNINGSHJÄLPMEDEL ........................................................................................................ 52
BUKSTATUS ........................................................................................................................... 53
ABCDE PÅ VÅRDAVDELNING................................................................................................ 54
SIMULERINGSÖVNING ............................................................................................................ 54
FÖRFLYTTNINGSTEKNIK OCH ERGONOMI ............................................................................... 55
KLINISK EXAMINATION .......................................................................................................... 56
ALLMÄN INFORMATION
Uppsala universitet
Från Uppsala universitets hemsida kan du få allmän och viktig information för dig som är
student. Här kan du bland annat söka alla personer som är knutna till universitetet, hitta
institutioner, läsa om senaste nytt inom Uppsala universitet. Under rubriken student finns allt
om studenters rättigheter, information om studentaktiviteter mm.
Kursplan och utbildningsplan
I kursplanen finns information om kursens mål och innehåll. Du kan hämta den i
Studentportalen. Utbildningsplanen beskriver mål för hela sjuksköterskeprogrammet och du
hittar den på programsida för sjuksköterskeprogrammet.
Programsida för sjuksköterskeprogrammet
Här finns översiktsplaner för de olika terminerna, blanketter, information om VFU och annan
information som berör samtliga programstudenter. Här annonseras även meddelanden som
berör samtliga programstudenter, kontrollera därför programmets anslagstavla dagligen. Ett
viktigt dokument är Studiehandbok för sjuksköterskeprogrammet 180hp. I detta dokument
hittar du information om bl.a. spärregler, vaccinationer och försäkringar. Allmän
studieinformation finner du på universitetets hemsida under Student.
Kursadministration
Om du behöver ställa frågor angående poäng eller behöver stämplat intyg kontakta
kursadministrationen på BMC, A10:1 eller personal i receptionen, campus Gotland. Här
hämtar du också skrivna tentor. Blanketter för ex tillgodoräknande, reseersättning mm kan du
själv hämta på Studentportalens programsida för sjuksköterskeprogrammet.
Post till lärarna kan läggas i trälådan utanför kursadministrationen eller skickas via internpost
via receptionen på campus Gotland. OBS! viktigt att du skriver lärarens namn på ditt
dokument.
Kontaktuppgifter
Kontaktuppgifter till kursledare, examinator, lärare och kursadministratör finns på respektive
kurssida i Studentportalen under kursledning alternativt lärarlistor.
Information från kursledningen
Meddelas framförallt på Studentportalens anslagstavla, kontrollera därför kursens anslagstavla
dagligen. Mycket brådskande information skickas även ut via e-post.
Schema
Aktuellt schema finns länkat i Studentportalen på respektive kurssida. Observera att
universitetets centrala lokalbokning kan byta lokal med kort framförhållning vilket gör att du
bör titta på onlineversionen av schemat. Det går att prenumerera på schemat så det kan läsas i
kalenderprogram, se under meny på schemats sidhuvud.
Arbetsformer
Den övergripande pedagogiska grundsynen i sjuksköterskeprogrammet är en
studentaktiverande pedagogik, vilket innebär förutom att inhämta ämneskunskaper och öva
färdigheter också en träning i att formulera problem, att självständigt söka kunskap samt att
kunna presentera resultatet av ett sådant kunskapssökande. I studiehandboken för
1
sjuksköterskeprogrammet hittar du information om den pedagogiska grundsynen och en
översikt av de arbetsformer som du kommer att möta under utbildningen
Icke godkända kurser/Spärregler/Fortsätta på nästkommande termin
Läs i studiehandboken för sjuksköterskeprogrammet samt på Studentportalens programsida
för sjuksköterskeprogrammet om vilka regler som gäller för att få gå vidare på
sjuksköterskeprogrammet.
Internationalisering
Sjuksköterskeutbildningen har en omfattande internationell verksamhet. Studentutbytena sker
genom avtal där utbildningsinstitutioner i olika länder samverkar. Den internationella
lärargruppen respektive internationella studentgruppen anordnar seminarier, gästföreläsningar,
välkomstmiddag för inkommande studenter och temadagar. Samtliga studenter på
sjuksköterskeprogrammet är mycket välkomna att delta i dessa aktiviteter. På hemsidan för
internationalisering hittar du bland annat information om kriterier för att kunna genomföra del
av VFU utomlands, seminarietider och reseberättelser författade av studenter som genomfört
utlandspraktik. Se programsida för sjuksköterskeprogrammet.
2
UNDERVISNINGSFORMER OCH EXAMINATIONER
Kursen är uppdelad i olika moment som varvas och blandas med varandra. Under terminen
kommer du att ha fem veckor verksamhetsförlagdutbildning (VFU).
En sammanställning av kursens examinationsformer återfinns i Tabell 1.
Kursen består av ett antal "provkoder” som ger poäng. När du läser dina resultat i framsteg på
Studentportalen kan du se dina poäng. För att få ut poängen för helkurs ska du ha godkänt på
samtliga delmoment. Provkoderna presenteras i separat dokument i Studentportalen. Värt att
notera är att respektive provkod är värd ett visst antal poäng som inte alltid har direkt
koppling till momentets omfattning i kursen. Till exempel är sluttentamen omfattande och
inkluderar merparten av kursens moment.
Basgrupp
I varje basgrupp är ni mellan 8-10 studenter. Basgruppsarbetet leds av en basgruppshandledare
som även har en examinerande roll vid basgruppsseminarier och flertalet inlämningsuppgifter.
PBL-seminarium i basgrupp
Vid den första basgruppsträffen skall ett kontrakt för basgruppens arbete upprättas. I
kontraktet skall det framkomma hur deltagarna uppfattar ansvarsförhållanden, t.ex. vid sen
ankomst, frånvaro, val av lämpligt arbetssätt osv. Aktuella mobilnummer/hemnummer skall
helst stå på kontraktet. Basgrupper byts varje termin, och basgruppskontrakt skrivs varje gång.





Obligatorisk närvaro
Basgruppsseminarier ges för utgångspunkterna Njursjukdomar, infektionssjukdomar
magtarmsjukdomar och sexuell, reproduktiv och gynekologisk hälsa/ohälsa.
Problembaserat lärande (PBL), vid introduktionstillfället sätter gruppen upp inlärningsmål
och gör frågeställningar vilka sedan besvaras till uppföljningstillfället.
För godkänd närvaro krävs aktivt deltagande i diskussionen.
Om frånvaro vid ett uppföljningstillfälle ska du besvara basgruppens gemensamma
frågeställningar skriftligt. Dessutom ska du söka en vetenskaplig artikel som är relevant
för det aktuella patientfallet, artikeln ska ha en omvårdnadsinriktning. Därtill ska du göra
en sammanfattning av artikeln samt beskriva relevansen och kopplingen till patientfallet.
Är du frånvarande vid mer än ett uppföljningstillfälle av utgångspunkterna måste du
delta i motsvarande undervisning i en kommande termin.
Problemlösningsprocessen
Problemlösningsprocessen är användbar i uppstart för gemensamma arbeten och tillämpas vid
basgruppsseminarier med PBL. Ni kan välja om ni vill använda PBL-cirkeln eller
problemlösningsprocessen presenterat som lista. De innehåller samma information. Ta med
den som passar dig bäst till basgruppsträffarna. De olika modellerna finns att hitta i
Studentportalen.
3
OBLIGATORISKA MOMENT I KURSEN
Ett obligatoriskt moment kan vara föreläsning, seminarium, inlämningsuppgift i grupp eller
individuellt, tentamen, klinisk färdighetsträning, examination av klinisk färdighet/praktiska
moment och VFU. De icke obligatoriska moment som är inplanerade i kursen finns för att
underlätta inläsning av kurslitteratur, ge ytterligare perspektiv på ämnet samt för att underlätta
inlärning av praktiska moment.
Frånvaro vid obligatoriskt seminarium eller praktiskt moment
Är du frånvarande vid ett obligatoriskt seminarium eller praktiskt moment måste du delta i
motsvarande undervisning i en kommande termin. I vissa fall kan det bli aktuellt med en
skriftlig inlämningsuppgift efter bedömning av ansvarig lärare.
Läkemedelstentamen
 Skriftlig, obligatorisk, individuell tentamen
 Webbaserad
 Vid examinationer avseende läkemedelsräkning krävs alltid 100% rätt för godkänt.
Skriftlig individuell tentamen i vetenskaplig metod
 Skriftlig, obligatorisk, individuell salstentamen
 70% rätt krävs för godkänt
 Två timmars tentamenstid
Grupptentamen
 Skriftlig obligatorisk grupptentamen.

För godkänt krävs 70% rätt och att varje student deltar i gruppens diskussion och bidrar
till svaren. Om du inte deltar och bidrar och därmed inte uppnår godkänt görs individuell
skriftlig tentamen vid annat tillfälle.

Om gruppen inte uppnår godkänt görs grupptentamen om.

Omfattar infektionssjukdomar hos vuxna och barn, sexuell, reproduktiv och gynekologisk
hälsa/ohälsa obstetrik, nutrition och vätskebalans.
Fyra timmars tentamenstid

Individuell skriftlig sluttentamen
 Skriftlig, obligatorisk, individuell tentamen.
 För godkänt krävs 70% rätt.
 Omfattar två patientfall från områden som du har läst i kursen. Tentamen inbegriper
nutrition, vätskebalans, farmakologi, njursjukdomar, magtarmsjukdomar, smärta, och
medicinsk teknik.
 Fyra timmars tentamenstid
Du ska själv anmäla dig till tentamen via Studentportalen. Tänk på att göra det minst 12 dagar
före skrivdatum, därefter stängs möjligheten för anmälan. I samband med anmälan får du en
kod via e-post som du behöver ha med dig till tentamenstillfället. Läs noga de ordningsregler
som gäller vid tentamen (finns på programsidan). Läs även ”Övriga föreskrifter” i kursplanen
4
om vad som gäller avseende tentamen. Är du anmäld till tentamentillfället men inte kommer
dit så har du inte använt ditt tentamentillfälle. Vid frågor kontaktas kursadministratören.
5
Tabell 1. Obligatoriska moment/examinationer
Provkoder (bokstavsordning) och
områden/moment (tidsordning)
Uppgift
Individuell/
grupp
Deadline
Individuell
Se schema
Portfolio
Reservation för enstaka förändringar
Farmakologi 3 (0,5hp)
Farmakologi
Vård vid olika sjukdomstillstånd (5 hp)
PBL-seminarier
Webbdugga läkemedelshantering
Utgångspunkter med patientfall:
Njursjukdomar introduktion & uppföljning
Basgrupp
Basgrupp
Basgrupp
Basgrupp
Examinerande
seminarium
Examinerande
seminarium
Halv basgrupp
Inlämningsuppgift
Se schema
Se schema
Se schema
Se schema
Se schema
Uppföljning i grupp/seminarium
Ingår i ovanstående utgångspunkter
Se gruppindelning
Se schema
Vård vid leversjukdomar
Halvbasgrupp
Inlämningsuppgift
Smärta, e-post frågor till uppföljande
föreläsning
Basgrupp
Infektionssjukdomar introduktion & uppföljning
Mag-tarmsjukdomar introduktion & uppföljning
Sexuell, reproduktiv och gynekologisk hälsa/ohälsa
Reumatologiska sjukdomar
Endokrina sjukdomar
Vård vid neurologiska sjukodmar
Nutrition 3
Vätskebalans
Nutrition ingår även i PBL-momenten
Patientinformation
Ja
Se schema
Se schema
Smärta 3 (0hp)
6
Uppgift
Individuell/
grupp
Deadline
Skriftlig tentamen, se grupptentamen i
Studiehandledningen
Grupptentamen
Se schema
Medicinsk teknik
Webbdugga CVK, subcutan venport, Piccline
CVK, Subcutan venport, Piccline
Infusioner, blodtransfusioner
ABCDE
Webbdugga Andningshjälpmedel
Andningshjälpmedel
Bukstatus
Akut scenario simuleringsövning
Förflyttningsteknik
S-HLR
Webbdugga S-HLR
Examination CVK, Subcutan venport,
injektioner, infusioner, blodtransfusioner, sond,
inhalationer
Individuellt
Individuellt
Se gruppindelning
Se gruppindelning
Se gruppindelning
Individuellt
Basgrupp
Se gruppindelning
Se gruppindelning
Se gruppindelning
Se gruppindelning
Individuellt
Individuell
Bedömning, AssCe
Individuell
Inlämningsuppgift VFU Vårdhygien
Inlämningsuppgift VFU Dokumentation
Inlämningsuppgift VFU -seminarium
Individuell
Individuell
Se gruppindelning
Portfolio
Grupptentamen (3,5hp)
Medicinsk teknik 3 (2,5 hp)
Medicinsk teknik 3
Verksamhetsförlagd utbildning (6,0 hp)
VFU – praktiskt genomförande 6,0 hp
Verksamhetsförlagd utbildning (1,5 hp)
VFU – teoretiskt genomförande 1,5 hp
Ja
Se schema
Se schema
Se schema
Se schema
Se schema
Se schema
Se schema
Ja
7
Vårdvetenskap 3 (5 hp)
Vetenskaplig metod
Professionsutveckling
Etik
Barn som far illa
Kvalitativ och kvantitativ metod (1,5hp)
Uppgift
Individuell/
grupp
Deadline
Portfolio
PM omvårdnad
Två-tre studenter
Se schema
Ja
Se schema
Se schema
Ja
Seminarium etik IPL
Föreläsning och seminarium IPL
Skriftlig tentamen
Individuell
Se schema
Skriftlig tentamen, se Individuell skriftlig
sluttentamen i Studiehandledningen
Individuell
Se schema
Skriftlig individuell tentamen (4,5 hp)
8
PORTFOLIO MED SJÄLVVÄRDERING
Ingår i flera provkoder/moment
Introduktion
Portfolio är studentens portfölj på Studentportalen. Den är kopplad till inlämningsuppgifter
och följer med genom hela sjuksköterskeprogrammet, oavsett kurs. Du kan välja ”portfölj” i
menyn, och där får du upp alla samlade uppgifter.
Syfte
Syftet är att du på ett enkelt sätt ska kunna följa din egen utveckling i vissa uppgifter. Genom
att fylla i en självvärdering reflektera du över uppgiften, och hur du löst den.
Uppgift
Det är läraren som väljer vilken/vilka typer av självvärderingar som ska fyllas i för varje
uppgift. Vad som gäller för varje uppgift står studiehandledningen för respektive moment,
samt i tabellen för obligatoriska moment. Självvärderingen finns för närvarande i fem typer:
 Skriftlig
 Muntlig
 Grupp
 Klinisk färdighetsträning
 VFU
Genom att gå in på inlämningsuppgiften och klicka på Självvärdering kommer frågorna upp,
och svaren skrivs i tillhörande ruta. Om en inlämningsuppgift ska kopplas till portföljen gäller
det oftast den godkända slutversionen. Du markerar med ett kryss att du vill att den version du
lämnar in ska kopplas till portföljen. Det görs på den vanliga sidan för inlämningsuppgifter.
Ibland kan självvärderingen i portföljen gälla ett moment utan att en inlämningsuppgift är
knuten till uppgiften (till exempel för färdighetsträning i medicinsk teknik). I de fallen
kommer alltså självvärderingen att vara ifylld, men inlämningsuppgiften kvarstå som ”ej
inlämnad”.
Portföljen kan av tekniska skäl endast kopplas till individuella uppgifter. Det innebär att en
gruppuppgift kan komma att lämnas in av samtliga deltagare i gruppen, för att kunna kopplas
till respektive studentportfölj, och till en självvärdering för grupparbetet.
Examination
Kriterier för godkänt är ifylld självvärdering med relevant innehåll för uppgiften, samt att den
uppgift som är kopplad till portföljen är godkänd. När det står klar i inlämningsuppgiften så är
din reflektion tillräcklig.
9
NJURSJUKDOMAR
Introduktion
Inom området studeras glomerulonefrit, nefrotiskt syndrom, akut och kronisk njursvikt och
uremi. Till området hör också dialysbehandling; peritoneal, hemodialys och
njurtransplantation.
Syfte
Syfte är att du ska kunna redogöra för patofysiologi, diagnostik, behandlingen samt den
specifika omvårdnaden av patienter med njursjukdom. Ett vidare syfte är att få förståelse för
vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling.
Undervisningsform
Föreläsningar, arbete med patientfall med hjälp av PBL i basgrupp. Till uppföljningen ska
minst en vårdplan förberedas kring ett i fallet aktuellt omvårdnadsproblem.
Examination
För godkänt krävs: Deltagit i utgångspunkt njursjukdom samt aktivt deltagit vid uppföljning i
basgrupp. Godkänt på tentamina.
10
Patientfall till utgångspunkt: Njursjukdomar
I samband med att du går på ett kvällspass på den avdelning där du arbetar får du en ny
patient, Åke Karlsson 75 år, som kommit upp till avdelningen strax efter lunch. Din kollega
som tagit emot patienten har i princip bara hunnit hälsa kort på patienten och hans partner
samt satt en ny pvk då patienten dragit ut den han fått på akutmottagningen.
Du får rapport av din kollega att patienten inkommer på grund av nedsatt allmäntillstånd och
dyspné. Sedan tre år har Åke en välbehandlad hjärtsvikt och står på ACE-hämmare. Han har
även kostbehandlad diabetes sedan fyra år. Enligt partnern har Åke de senaste veckorna varit
trött och just inte orkat någonting, inte kommit upp ur sängen och inte ens orkat att läsa vilket
han vanligtvis ägnar mycket tid till. De senaste dagarna har han även till och från varit
förvirrad Han har klagat över illamående och inte ätit särskilt mycket vilket innebär att han
gått från 84 kg till 79 kg, BMI 26. Det konstaterats också att han har perifera ödem.
Åke har ont i vänster handled efter ett fall i trappen.
Från akutmottagningen finns en ordination på diuretika, smärtstillande läkemedel samt en
remiss är skickad för att röntga handleden. Det är snart dags för eftermiddagsrond men du vill
hinna ge diuretikan och träffa Åke själv. Då du går in till honom för att ge läkemedlet och
noterar att han är medtagen, tycks ha jobbigt med andningen och har en mängd små sår över
armarna.
Du förbereder dig för ronden genom att göra både vätske-och nutritionsstatus, reflekterar över
näring vs vätskebalans och går igenom de prover och kontroller som tagits sedan Åke kom till
sjukhuset.
Kontroller
BT 170/90 mmHg
Puls 70 slag/min
Temp 37,4 ºC
AF 18 andetag/min
Saturation 93%
Urinmängd 20ml senaste timmen (KAD
sattes på akutmottagningen)
Provsvar
P-CRP 8 mg/L
B-Hb 110 g/L
LPK 8x109/L
P-Na 142 mmol/L
P-Kalium 6,6 mmol/L
P-Kreatinin 850 μmol/L
P-Urea 30 mmol/L
GFR (Cystatin C-beräknad) 6 ml/min/1,73m2
P-Bikarbonat 20 mmol/L
U-Albumin +++
U-glukos +
11
INFEKTIONSSJUKDOMAR, VUXNA OCH BARN
Introduktion
Inom området studeras sepsis, lungtuberkulos, sårinfektioner, pneumoni, UVI salmonella
clostridieinfektioner, infektion med varicella-zostervirus, hepatit, multiresistenta bakterier och
infektiösa hudsjukdomar.
Inom infektionssjukdomar för barn studeras: övre och nedre luftvägsinfektioner, UVI och
pyelonefrit, gastroenteriter, sepsis meningit och mononukleos. Relaterade områden studeras
också som smärtsamma procedurer och effekter av feber. Repetera barns och ungdomars
utveckling från T1.
Syfte
Syftet är att du ska kunna särskilja och redogöra för patofysiologi, diagnostik, behandlingen
samt den specifika omvårdnaden vid infektionssjukdomar inklusive reflektera över
omvårdnadsaspekter utifrån kultur och genus. Ett ytterligare syfte är att få förståelse för
vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling till vuxna, barn
och närstående.
Undervisningsform
Föreläsningar, inklusive webbföreläsningar arbete med två utgångspunkter, vuxna och barn,
med hjälp av PBL i basgrupp. Till uppföljningen ska minst en vårdplan förberedas kring ett i
fallet aktuellt omvårdnadsproblem.
Examination
För godkänt krävs: Deltagit i basgrupp med utgångspunkter samt aktivt deltagit vid
uppföljningen.
Godkänt på tentamina.
Patientfall till utgångspunkt: Infektionssjukdomar VUXNA
Erik Stafberg, 21 år, söker vård på infektionsmottagningen då han har ett sår på vänster knä
då han cyklat omkull efter en fest. Såret smärtar och Erik tycker det ser konstigt ut. Han är
subfebril.
Såret bedöms som rosfeber och han får gå hem med ett recept på antibiotika och ett antal
förhållningsregler. Sent dagen därpå kommer Erik åter till infektionsmottagningen. Han
fryser, är illamående och såret på vänster knä ser sämre ut. Av penicillinet har han tagit en
tablett igår och en tablett när han vaknade på morgonen. Han känner sig orolig i kroppen.
Han är nyinflyttad till Uppsala, studerar på juridikprogrammet. Bor i studentkorridor,
föräldrar och syskon bor i Stockholm. Använder inte tobak men har nyligen druckit en del
alkohol efter avslutad tentamensperiod.
Erik flyttas till din avdelning med intravenös antibiotika ordinerad. För att spara tid ber du din
student börja med inskrivningssamtalet, sätta PVK, ta ytterligare ordinerade prover och
odlingar medan du gör i ordning antibiotika. Det är inte så lätt för studenten eftersom Erik
börjar frossa under tiden, han har svårt att hålla armen stilla för stick. Studenten märker att
Erik blir alltmer fåordig men hon förstår att han är trött och avvaktar med fler frågor. I samma
stund som du kommer in på Eriks rum kräks han. Du inser att du behöver ett vätskestatus och
ett nutritionsstatus på Erik.
12
En undersköterska svarar i telefon och meddelar dig att Eriks pappa vill veta vad som hänt.
Kontroller
BT 100/60 mmHg
P 100 slag/minut
AF 24 andetag/minut
SAT 93%
T 38º
RLS 1
Provsvar
CRP 280 mg/L
LPK 16x109/L
Kreatinin 160 μmol/L
Amylas 0,64 μkat/L
Patientfall till utgångspunkt: Infektionssjukdomar BARN
Kontaktorsak
”Han vill inte äta, inte dricka, mycket sjuk” Mustafas pappa beskriver hur den 1½ år gamla
sonen mår.
”Vi har ringt och pratat, dom säger vi ska vänta. Feber också, min fru inte prata så bra
svenska, känn mycket varm… min fru säger”.
”Vi kan inte vänta mera. Många dagar diarré och kräks. Titta så trött…”
”Ja, han ser trött ut, kom går vi in på undersökningsrummet”, säger sjuksköterskan som
jobbar på akutmottagningen för barn och ungdomar. Hen börjar tänka på att det behövs
prover, PVK på en 1½-åring, kontroller av hur allvarligt tillståndet är, tänk om han får en ny
feberkramp…
Hälsohistoria
Mustafa föddes i 36:e graviditetsveckan och har utvecklats normalt. För sex månader sedan
vårdades han på barnsjukhuset för feberkramp.
Social bakgrund
Föräldrarna kommer från Irak och har bott i Sverige i 7 år. I familjen finns ytterligare 2 äldre
barn. Mustafas pappa kan delvis förstå och prata svenska. Mustafas mamma har svårt att
förstå och uttrycka sig på svenska.
Omvårdnadsstatus
Vid ankomsten till mottagningen är Mustafa slö och allmänpåverkad. Han har svårt att äta och
dricka. Pulsfrekvens 124 och andningsfrekvens 34 andetag per minut, kroppstemperatur 38,7.
Mustafa har kräkts några gånger under dagen och har vattentunna diarréer. Föräldrarna är
oroliga över barnets tillstånd, inte minst eftersom barnet har feber och kanske får
feberkramper igen. Mustafa läggs in på barnavdelning för observation och vård.
13
SMÄRTA OCH SMÄRTBEHANDLING HOS VUXNA OCH BARN
Ingår i samtliga utgångspunkter
Introduktion
Smärta är vanligt förekommande vid de flesta sjukdomstillstånd för vuxna och barn.
Dessutom ingår procedurrelaterad smärta hos barn. För att tillgodogöra dig kursens
undervisning bör du repetera smärtfysiologi från tidigare. Smärta är ett obehagligt, subjektivt
sinnesintryck som innehåller både kroppsliga och emotionella komponenter. Det
grundläggande målet med all smärtbehandling är att minska lidandet.
Syfte
Syftet är att du skall kunna särskilja och redogöra för den farmakologiska behandling som
patienter med olika typer av smärta får, samt särskilja och redogöra för den
verkningsmekanism och eventuell biverkan av givna farmaka, liksom upptagnings-,
fördelnings- och utsöndringsfasen. Syftet är också att du ska ha kunskap om omvårdnaden av
patienter med olika typer av smärta samt förstå vårdteamets betydelse och funktion för att ge
en optimal omvårdnad till patienter, både vuxna och barn, med olika smärttillstånd.
Undervisningsform
Webbföreläsning om vuxna med uppföljande föreläsning.
Webbföreläsning i tre delar om 1) Smärta hos barn, 2) Smärtbedömning av smärta hos barn,
3) behandling av smärta hos barn.
Uppgift
Efter webbföreläsningen ska basgrupperna skicka in frågor om smärta hos vuxna som
föreläsningen sedan baseras på.
Examination
Ingår i individuell skriftlig tentamen med frågor om smärta hos vuxna och barn.
14
MAG- TARMSJUKDOMAR, VUXNA
Introduktion
Gastrointestinalkanalens kirurgiska och medicinska sjukdomar. Inom området studeras
vanliga sjukdomstillstånd i matstrupe, magsäck, gallvägar, bukspottkörtel, tunntarm och
tjocktarm.
Vanliga sjukdomar är; esofagit, gastrit/ulcus, pancreatit, gallsjukdomar, ileus, appendicit,
divertikulit, kolorektal cancer och inflammatorisk tarmsjukdom (crohns sjukdom och ulcerös
kolit). Olika undersöknings- och operationsmetoder ingår. Den specifika pre- och
postoperativa omvårdnaden ingår också i momentet samt omvårdnaden vid fasta inför
operation.
Syfte
Syftet är att du ska kunna redogöra för patofysiologi, symptom, diagnostik, behandling samt
den specifika omvårdnaden vid de olika mag-tarmsjukdomarna som berörs.
Undervisningsform
Webbföreläsningar, salsföreläsning, arbete med patientfall med hjälp av PBL i basgrupp.
Färdighetsträning i klinisk bukstatus. Seminarium i postoperativa komplikationer.
Examination
För godkänt krävs: Aktivt deltagande i arbetet med utgångspunkt och uppföljningen samt på
seminarium om postoperativa komplikationer och på färdighetsträning i kliniskt bukstatus.
Godkänt på tentamina.(ingår i individuell skriftlig tentamen)
Patientfall till utgångspunkt: Mag-Tarm sjukdomar
Du jobbar som sjuksköterska på kirurgisk akutvårdsavdelning och får följande rapport från
akuten under ditt kvällspass.
Situation; Elise Larsson 25år söker till akutmottagningen i eftermiddag med smärtor mitt i
buken som strålar ut mot höger arcus/ryggen. Samt att hon noterat att avföringen är kittfärgad.
Bakgrund; Ulcerös kolit. Senaste skovet var för ett halvår sedan. Äter underhållsmediciner för
sin kolit och behandlas av gastroenterologen på sjukhuset. Har haft liknande problem med
smärtor i buken för en vecka sedan men fick då injektion av Diklofenak® på akuten och
kunde gå hem efteråt.
Aktuellt; läggs in på vårdavdelningen vid 20-tiden pga. svåra buksmärtor av molande karaktär
sedan ett dygn tillbaka. Elise har även kräkts vid några tillfällen under det senaste dygnet.
Elise är medtagen och orolig och uppvisar symtom som vid måttlig dehydrering. Lätt ikterisk.
Längd 168 cm, vikt 86 kg och står på LCHF (low carb high fat)-diet.
Rekommendation; Inläggning, fasta, 3L infusion Glucos 50mg/ml ordinerat, nya prover
imorgon bitti och remiss sänd för akut ultraljud (UL). Efter UL svar skall kirurgjouren
kontaktas för ställningstagande till e v kirurgisk åtgärd. MEWS x 6. Urinmätning och e v
KAD vid behov.
15
Kontroller
BT 160/90 mmHg
P 110 slag/minut
AF 21 andetag/minut
SAT 94%
T 38.2º
RLS 1
Provsvar
P-Bilirubin 21 μmol/L
P-CRP 20 mg/L
B-LPK 15 x109/L
S-ASAT 0,87 μkat/L
S-ALAT 0,88 μkat/L
S-Amylas 0,20 μkat/L
PK-INR 0,9
P-Albumin 36 g/l
P-Kalium 3,5 mmol/L
P-Natrium 135 mmol/L
P-Kreatinin 120μmol/L
MAG- TARMSJUKDOMAR, BARN
Introduktion
Inom området studeras vanlig förekommande tillstånd och sjukdomar hos barn: IBD, IBS,
Celiaki, laktosintolerans, komjölkproteinintolerans (KMPI), Gastroesofagal reflux/GERD och
”akut buk”, medfödda och förvärvade barnkirurgiska sjukdomar samt andrologi och
barnurologi och enures.
Syfte
samt den specifika omvårdnaden vid magtarmsjukdomar hos barn. Ett ytterligare syfte är att
få förståelse för vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling
till barn och närstående.
Undervisningsform
Fyra webföreläsningar om barn med mag-tarmsjukdomar, barnkirurgisk vård, andrologi och
barnurologi samt enures.
Examination
Ingår i individuell skriftlig tentamen med frågor om mag-tarmsjukdomar hos barn.
16
SEXUELL, REPRODUKTIV OCH GYNEKOLOGISK HÄLSA/OHÄLSA
Introduktion
Inom området studeras sexuell och reproduktiv hälsa och ohälsa. För att kunna tillgodogöra
dig kursens undervisning bör du repetera kvinnans anatomi och fysiologi samt menscykeln
från termin 1 (via webföreläsningar i Studentportalen). Inom området studeras även
gynekologisk hälsa/ohälsa, preventivmedel, STI, abort och infertilitet.
Syfte
Syftet är att du ska särskilja och redogöra för sexuell, reproduktiv och gynekologisk
hälsa/ohälsa. Du ska även kunna redogöra för samt konkretisera innebörden av
omvårdnadsprocessen vid sexuell och reproduktiv hälsa och ohälsa. Patientens/familjens egna
resurser inklusive förebyggande hälsoinformation samt barns, ungdomars och vuxnas
riskfaktorer relaterat till sexuell och reproduktiv hälsa och ohälsa.
Undervisningsform
Webföreläsningar om gynekologisk vård, sexologisk smärta, pornografi, abort, infertilitet och
assisterad befruktning. Se aktuella föreläsningar i Studentportalen under Websidor.
Arbete med patientfall med hjälp av PBL i basgrupp.
Fakta kan, utöver kurslitteratur, även inhämtas under föreläsningsmaterial i Studentportalen,
bland annat ”Läkemedelverkets bakgrund och rekommendationer gällande antikonception”.
Examination
För godkänt krävs: Deltagit i basgrupp med utgångspunkt samt aktivt deltagit vid
uppföljningen. Godkänt på tentamina.
17
Patientfall till utgångspunkt: Sexuell, reproduktiv och gynekologisk
hälsa/ohälsa
Kontaktorsak
Frida kommer akut till gynekologisk mottagning tillsammans med sin syster. För två
dagar sedan fick Frida ont nedtill i buken och hon ”småblödde” lite vid några tillfällen.
Hon hoppades att det skulle gå över och avvaktade tills idag då smärtan har tilltagit. Vid
ankomst till den gynekologiska mottagningen har Frida molande smärta och mer ont än vid
mens. När barnmorskan frågar om Fridas sista mens uppger hon att det är ungefär fem
veckor sedan hennes sista mens.
Social bakgrund
Frida är 26 år och arbetar som ekonom på ett företag där hon har en projektanställning. Hon
har ingen fast partner i nuläget men har dejtat några olika personer senaste månaderna.
Hälsohistoria
Frida fick sin första menstruation vid 12 års ålder. Mensen har varit lite oregelbunden,
cyklerna har varit 28-34 dagar. Under tonåren åt hon kombinerade p-piller och hade vid 20
års ålder en klamydiainfektion. I samband med denna fick hon också en salpingit och blev
inlagd på sjukhuset några dagar för vård och behandling. Frida har nu ätit Cerazette i fyra år.
Någon gång har det hänt att hon glömt ta tabletten men då har hon tagit den så fort hon
kommit på att hon glömt den.
18
NUTRITION
Introduktion
Som legitimerad sjuksköterska är det vårt ansvar att screena och bedöma behovet av nutrition,
för att sedan kunna erbjuda/förslå åtgärder, följa upp och utvärdera enligt
omvårdnadsprocessen. Syftet med nutritionsbehandlingen är att individen ska återfå/bibehålla
hälsa så långt som möjligt.
Nutritionsbehandling kan ges både peroral och artificiellt. Momentet inkluderar en
fördjupning av peroral nutrition och en introduktion till artificiell nutrition. Vidare ges
kunskap om nutrition vid kirurgiska ingrepp och olika sjukdomstillstånd t.ex. mag-tarm,
reumatiska- och njursjukdomar samt vid sår.
Syfte
Syfte med momentet är att du utifrån sjuksköterskans perspektiv ska förstå och kunna ge
adekvat förslag på åtgärder på individnivå vid olika sjukdomstillstånd och inom perioperativ
vård.
Undervisningsform
Webbföreläsning, salsföreläsning, arbete med patientfall med hjälp av PBL i basgrupp.
Examination
Deltagit i PBL utgångspunkterna där nutrition ingått samt aktivt deltagit vid uppföljning i
basgrupp. Godkänt på tentamina.
19
PARENTERAL OCH ENTERAL NUTRITION OCH VÄTSKETERAPI
Introduktion
Kroppen behöver tillförsel av nödvändiga ämnen för att cellen ska fungera. Kroppens
energibehov tillgodoses av kosten och används för kroppens ämnesomsättning, både i vila och
arbete. Energibehov varierar med kroppsvikt, ålder och kön. Vi behöver mat och dryck för att
kunna upprätthålla normala kroppsfunktioner.
Vid sjukdom eller vid försämrad hälsa försämras aptiten och möjligheten till goda matvanor.
Som sjuksköterska kommer du hela tiden att träffa på patienter som har nutritionsproblem
oavsett sjukdom. Nutrition är ett stort omvårdnadsområde och som sjuksköterska måste kunna
identifiera nutritionsproblem som dina patienter har oavsett om det rör sig om tecken på
malnutrition eller hydreringsproblematik.
Syfte
Syftet är du ska kunna redogöra för diagnostik och behandling vid vätskebalansrubbningar
samt kunna konkretisera innebörden av omvårdnaden vid stört näringsintag. Dessutom måste
du kunna reagera adekvat på de kliniska tecken som patienten kan uppvisa.
Undervisningsform
 Seminarium, laborativa lärosalen, Blåsenhus.
För att kunna delta i den undervisningen ska du ha sett webbföreläsningarna.
 Arbetsseminarium vätskebalans, se nedan.
Arbetsseminarium Vätskebalans
Förbered dig genom att göra uppgifterna till de två patientfall som delas ut i samband med
undervisningen i Laborativa lärosalen. Använd föreläsningsmaterialet som stöd samt
föreslagen eller likvärdig litteratur i ämnet. Medtag litteratur till arbetsseminariet. Seminariet
inleds med att ni delas in i smågrupper varefter ni arbetar i dessa med patientfallen. Därefter
redogörs i storgrupp för era förslag på allmän och specifik omvårdnad.
Examination
Ingår i individuell skriftlig tentamen.
20
NEUROLOGISKA SJUKDOMAR
Introduktion
Inom området studeras ALS, multipel skleros (MS), Guillan Barré och Myastenia Gravis.
Syfte
Syftet är att du ska kunna redogöra för patofysiologi, diagnostik, behandlingen samt den
specifika omvårdnaden vid ovanstående sjukdomar.
Undervisningsform
Film, webbföreläsningar och inlämningsuppgift.
Uppgift
Förberedd dig med att titta på filmen och webbföreläsningarna samt läs kurslitteratur
Du kommer att tilldelas en av ovanstående sjukdomar och arbeta tillsammans med ca 5
kurskamrater. Ni ska tillsammans konstruera ett patientfall med närstående i
inlämningsuppgiften. Inom gruppen närstående finns vuxna och barn under 18 år. Se Hälsooch sjukvårdslagen 1982:763 § 2g. (Lag 2009:97) som beskriver barn som anhöriga.
Detta ska ingå i inlämningsuppgiften


Beskrivning av patientfallet
Redovisa specifika omvårdnadsproblem, inklusive nutrition som kan förekomma och
vilka omvårdnadsåtgärder som kan vara aktuella.
Redovisa diskussionen som ni har haft vad gäller närståendes betydelse för patienten + hur
närståendes situation kan påverkas. Inom gruppen närstående finns vuxna och barn under 18
år.

Examination
För godkänt krävs att du deltar aktivt och bidrar med kunskap i gruppdiskussionen samt
lämnat in svaren från gruppdiskussionen. Lämnas med försättsblad, se studentprotalen för
deadline. Referenser ska anges enligt APA när fakta presenteras.
21
ENDOKRINOLOGI
Introduktion
Inom området studeras hypo- och hypertyreos samt hypo och hypoparathyroidism. Vidare
studeras biverkningar av kortisonbehandling – cushingoid sjukdomsbild. Dessa studier ger
kunskap om symtom, orsaker, vad denna sjukdomsbild kan få för konsekvenser och hur man
handlägger patienter som fått biverkningar av kortisonbehandling.
Syfte
samt den specifika omvårdnaden vid endokrina sjukdomar.
Undervisningsform
Seminarium
För att få delta i seminariet ska du komma förberedd. Under seminariet diskuteras frågor i
smågrupper som sedan redovisas i helgrupp. Egna anteckningar ska användas under
seminariet.
Examination
För godkänt krävs att du deltar aktivt i seminariet.
22
REUMATOLOGISKA SJUKDOMAR
Introduktion
Inom området studeras reumatoid artrit (RA) och systematisk lupus erythematosus (SLE).
Syfte
specifika omvårdnaden av patienter med RA och SLE. Ett vidare syfte är att få förståelse för
vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling
Undervisningsform
Webbföreläsning och seminarium
För att kunna deltaga i diskussionen under seminariet ska du förbereda svaren till frågorna i
patientfallet. Egna anteckningar får användas under seminariet.
Examination
För godkänt krävs att du förberett svaren och deltar aktivt i diskussionen.
Patientfall: Reumatologiska sjukdomar
Anna Andersson är 24 år, gift, arbetar som lärare. Röker ca 10 cigaretter/dag. Motionerar
regelbundet på F & S. I april fick Anna sitt första barn. Under juni månad successiv
utveckling av värk i flera leder. Började smygande i fötter/fotleder men på sista tiden även ont
i handleder, känner sig svag, svårt att lyfta och sköta sitt spädbarn. Symptomen är värst på
mornarna, klart bättre under dagen. Anna känner sig mycket trött, men har också mycket
nattvak pga. av barnet.
1. Vilken diagnos bör man i första hand överväga i detta fall?
2. Vilka är de kända riskfaktorerna/prognostiska markörerna för mer allvarlig sjukdom?
Anna söker sin husläkare. Hon beskriver uttalad ledsmärta, stelhet i flera leder och trötthet.
Vid undersökning finner man svullnader i flera små leder i händer och fötter, samt ömhet i
bägge axlar. Vidare har Anna lågt Hb (115) och lätt ökad inflammatorisk aktivitet mätt i lab
som CRP 11, SR 21. En remiss till reumatologen utfärdas.
3. Tänk Er in i Annas situation: vilka specifika frågor kan hon ha? Kan det vara lämpligt
med något smärtstillande läkemedel också?
4. Vilken typ av läkemedel är lämpliga?
Anna kommer till en reumatolog efter ett par veckor. Hon har då svullnader i flera MCP- och
PIP leder bilateralt händerna symmetriskt, även svullna ömande handleder, fotleder och ömma
axlar. Rutinprover som tagits före besöket visar nu SR 25, anti CCP 12, Hb 112, TPK 450.
Övriga prover normala (Krea, ALAT, urat och urinsticka). Reumatologen kan bekräfta
diagnosen nydebuterad RA. Anna önskar amma sitt barn i ytterligare några månader. Hon kan
därför inte påbörja sjukdomsmodifierande behandling direkt, utan får börja med kortison i låg
dos.
5. Vilket/vilka ytterligare prov/undersökningar kan vara av hjälp för ett stärka diagnosen?
6. Vilka ytterligare personalkategorier bör Anna träffa?
23
7. Varför bör man undvika antireumatiska läkemedel under pågående amning? Vad gäller
under graviditet?
Någon vecka efter besöket på reumatologmottagningen ringer patienten på sköterskornas
telefontid och berättar att hon fått tid hos arbetsterapeut och sjukgymnast, men hon vet inte
om hon skall gå dit, då hon har så besvärligt från sina leder med smärta och stelhet. Hon
undrar vilken hjälp arbetsterapeut och sjukgymnast kan erbjuda henne då inte medicineringen
har hjälpt särskilt mycket.
8. Vilken information ger du henne? Vilka råd vill du ge henne och hur motiverar du det?
I augusti ringer Anna till mottagningen och har då så uttalade symptom, trots Prednisolon 7,5
mg/dag, att du som sjuksköterska bokar en akut tid till patientens PAL. Vid läkarbesöket
kommer man överens om att Anna avvecklar amningen och efter det inleder behandling med
methotrexate i upptrappande dos till 8 tabl/vecka. Till metotrexatet ordineras folsyra för att
minska risken för biverkningar av medicinen. Hon får fortsätta med lågdos kortison och
smärtstillande vb.
9. Vilken information behöver patienten av dig som sjuksköterska nu när hon blivit insatt på
den nya medicineringen?
Methotrexate fungerar bra, och Anna kan, efter avslutad barnledighet återgå till sitt arbete som
lärare och även till tidigare fritidsaktiviteter. Hon har regelbunden kontakt med sin läkare och
sjuksköterska på reumatologmottagningen.
10. I samband med att Anna kommer till mottagningen för provtagning berättar Anna att hon
har läst att sjukdomen går i skov och undrar vad det innebär. Hur förklarar du för henne
vad ett skov är och hur yttrar det sig?
11. Anna berättar också att hon läst om personer som blivit besvärsfria på/av olika typer av
dieter som vegan, gluten- och mjölkfri och undrar nu om hon ska ändra sin mathållning
och isåfall till vad?
Under de följande åren, och efter ytterligare en graviditet då Anna måste göra uppehåll med
methotrexate, försämras ledsjukdomen. Methotrexate i kombination med kortison inte
tillräckligt för att hålla ledinflammationerna borta, tröttheten återkommer och radiologiskt ses
förändringar i händernas småleder.
Reumatologen beslutar att komplettera Annas medicinska behandling med sk biologiskt
läkemedel.
Anna blir akut inlagd på avdelningen med feber 38 grader sedan två veckor tillbaka, hosta,
ökade ledbesvär med smärta, svullnad fingra handleder och knän. Blodprover som tagits visar
SR 40, CRP 30, Hb 105, Lpk 9,8 och TPK 602. En lungrtg beställs.
Anna berättar att hon lätt blir andfådd vid lättare aktiviteter och promenader. Har under något
år haft besvär med orolig mage. Har på försök uteslutit mjölk i kosten då hon vill se om detta
kan orsaka hennes magproblem. Svårt att sova på nätterna både pga. av värk och att hon
vaknar när hon skall ändra läge i sängen, svårt att ta sig upp från sittande till stående. Är
morgonstel 1-2 timmar. Hon skattar 6-7 på VAS skalan i vila och 8-9 rörelsesmärta. Patienten
har torr hud och ett blåmärke på vänster underarm.
Hon upplever att hon inte alls mår bra, det har varit besvärligt en längre tid. Svårare att orka
med arbete som lärare på heltid p.g.a. mycket gående mellan klassrummen och tungt att bära
24
undervisningsmaterial vilket gör att hon fått ont i fötter axlar, handleder och händer. Har svårt
med vardagliga sysslor som att bära tunga matkassar, damsuga mm. Orkar inte delta i barnens
aktiviteter som tidigare vilket hon tycker är tråkigt. Inte orkat med träning som tidigare, vilket
hon tyckt varit roligt och som hon mått bra av.
12. Vad tror du kan vara tänkbara orsaker till patientens symtom med feber ökad värk,
motivera varför? Vad kan orsak patientens andfåddhet?
13. Hur kan du som sjuksköterska planera vården utifrån Annas symtom för att Anna ska
känna sig så självständig som möjligt?
14. Vad bör du som sjuksköterska tänka på i samband med kartläggningen av Annas
smärtproblematik och föreslå tänkbara omvårdnadsåtgärder för att lindra patientens
smärtan under vårdtiden?
Utredningen visade att patienten bara hade en övre luftvägsinfektion men eftersom Anna
också var aktiv i sin sjukdom trots behandling med metotrexate + kortison och man kunde
utesluta allvarlig infektion beslutades att Anna nu skulle få starta med ett biologiskt
läkemedel.
15. Vilken information skall patienten ha när hon nu sätts in på biologiskt läkemedel? Vilken
effekt kan man förvänta sig då man inleder behandling med TNF -blockerare? När och
hur ska den nya behandlingen utvärderas?
25
PROFESSIONSUTVECKLING IPL ETIK 3
Introduktion
Inom området studeras etiska begrepp och principer i anslutning till prioriteringar i vården
och vård vid livets slut.
Syfte
Syftet med undervisningen i etik är att fördjupa kunskapen om etiska begrepp och teorier som
introducerats i termin 1, samt att ytterligare träna upp förmågan att resonera omkring etiska
dilemman i vården, även i ett interprofessionellt sammanhang. Tillämpningsområdet är
prioriteringar i vården och etiska aspekter på vård av människor med nedsatt autonomi samt
vård i livets slutskede. Du ska kunna redogöra för samt ha förstått:
- etiska principer vid kliniska prioriteringar i en sjuksköterskas arbete
- etiska aspekter på vård av människor med nedsatt autonomi
- etik vid vård i livets slutskede
Undervisningsform
Du ska ta del av webbföreläsningen ”Etiska dilemman vid prioriteringar i vården och vid vård
i livets slut” samt aktivt delta i det ingående seminariet. Seminariet utförs i form av ett
interprofessionellt undervisningstillfälle, där ett etiskt dilemma diskuteras i mindre grupper,
tillsammans med studenter från Läkarprogrammets termin 5. Sedan samlas alla grupper för
gemensam diskussion.
Förberedelser inför seminariet:
1. Se de två korta webbföreläsningarna ”Prioriteringar i vården” och ”Vård vid livets
slut” och läs föreberedelsematerialet (se litteraturlistan nedan).
2. Tänk igenom den etiska problematiken utifrån förberedelsematerialet.
Instruktioner för seminariet:
1. Vid den inledande samlingen delas ett patientfall och en gruppindelning ut.
2. När gruppen samlas läses fallet av alla, och de frågor som också bifogats diskuteras.
Var noga med era skäl för/mot olika alternativ, var inte oroliga för eventuella
oenigheter utan försök identifiera källorna till dem. Prova gärna olika uppfattningar
även om de inte är era ”egna”.
3. Diskutera vilket ansvar sjuksköterskor respektive läkare brukar ha i liknande fall samt
om ni anser att ansvarsfördelningen bör se annorlunda ut och i så fall varför.
4. Vid återsamlingen ges tillfälle för alla att diskutera och ställa frågor. Deltagande lärare
representerar biomedicinsk etik, sjuksköterskeprogram, läkarprogram och medicinsk
rätt.
Examination
För godkänt delmoment krävs aktivt deltagande på det ingående seminariet
Litteratur utöver kurslitteratur
Sandman, L & Kjellström, S (2013) etikboken. Etik för vårdande yrken. Kapitel 13, 19, 20.
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning framtagna av Svenska Läkaresällskapet, Svensk
sjuksköterskeförening och Svenska rådet för hjärt-lungräddning.
http://www.hlr.nu/sites/hlr.nu/files/attachment/Etiska%20riktlinjer%20f%C3%B6r%20HLR,
%20maj%202013.pdf
Svantesson M, Sjökvist P, Thorsén H, Ahlström G. (2006) Nurses’ and physicians’ opinions
on aggressiveness of treatment for general ward patients. Nursing Ethics 13(2): 147-62
26
VETENSKAPLIG METODIK 3
Introduktion
Varje patient ska känna sig trygg och säker med den vård som bedrivs och vårdpersonalen ska
kunna utföra sitt arbete så att en säker vård uppnås. En förutsättning för detta är att de som
arbetar i vården har ett vetenskapligt förhållningssätt. Sjukvården ska vara baserad på en
vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet.
Syfte
Syftet med detta arbete är att du ska träna på att hitta och värdera det vetenskapliga underlaget
för bästa vård samt ge förslag på genomförande av evidensbaserade omvårdnadsåtgärder.
Undervisningsform
Föreläsning, webbföreläsningar och seminarium.
PM som skrivs i grupp. Basgrupper med nio deltagare delar in sig i tre grupper (3+3+3).
Basgrupper med tio deltagare skriver 3+3+2+2. Efter gruppindelning anmäler studenterna sig
till en PM-grupp i Studentportalen.
Uppgiften innebär att sammanställa den vetenskapliga evidens som finns kring det
omvårdnadsområde som ni har fått er tilldelat genom att systematiskt söka, sammanställa och
kritiskt granska befintliga forskningsresultat. Ni kommer att få delta i undervisning om
evidensbaserad vård och utgångspunkter för vetenskapliga underlag, samt undervisning från
BMC-biblioteket. Dessutom ska ni se två webbfilmer om att göra litteraturstudier, dessa finns
på webbsidan Evidensbaserad vård/vetenskaplig i Studentportalen. Sedan skriver ni en
sammanställning i form av ett PM.
Följ de generella PM-instruktionerna som finns i pingpong under Vetenskaplig metodik för
sjuksköterskeprogrammen. Arbetet bör omfatta ca 7-9 sidor exklusive bilagor. I
referenslistan är det bra om ni länkar till de artiklar ni använt, det underlättar för de
examinerande lärarna.
Handledning sker genom en muntlig grupphandledning basgruppsvis samt skriftlig
elektronisk feedback. Elektronisk feedback är obligatoriskt. PM examineras av kursens
examinatorer.
Examination
För godkänt ska du närvara vid den obligatoriska undervisningen som gäller detta moment,
Skriva ett PM som ska presenteras på VFU-seminariet. Utgå från de specifika instruktioner
som finns för denna uppgift samt från Riktlinjer för PM på sjuksköterskeprogrammet som
återfinns under Pingpong-aktiviteten Vetenskaplig metodik för sjuksköterskeprogrammen.
Referenssystemet APA ska användas. Utgå från APA-manualen för sjuksköterskeprogrammet
vid Uppsala universitet. Slutligt godkännande av PM sker av examinator.
Genomföra en godkänd presentation av eget arbete samt opposition av en annan grupps
arbete. Läsa samtliga PM som läggs fram vid seminariet och delta aktivt i diskussionen. Varje
enskild student ska förbereda en fråga för varje PM. Dessa lämnas skriftligt till läraren efter
seminariet.
27
Evidensdagen
PM-skrivande/
Grupphandledning
Litteratursökning
sammanställning
•Se schema
•Se schema
•EFHI under vecka 36
•ABCDG under vecka 41
•JKLMN under vecka 46
Inlämning av PM-utkast till
handledaren
Feedback från handledaren
•EFHI måndag 14/9 kl 12
•ABCDG måndag 19/10 kl 12
•JKLMN måndag 23/11 kl 12
•EFHI fredag 18/9
•ABCDG fredag 23/10
•JKLMNfredag 27/11
Inlämning av reviderat PM
•EFHI måndag 28/9 kl 12
•ABCDG måndag 2/11 kl 12
•JKLMN måndag 7/12 kl 12
Korrigeringar utifrån
opponeringen
Korrigeringar utifrån
handledarens feedback
Opponeringssemarium
Förberedelser inför
opponeringsseminarium
•Se schema
Inlämning till examinator
Feedback från examinator
•EFHI fredag 9/10 kl 12
•ABCD fredag 13/11kl 12
•JKLM fredag 18/12 kl 12
•EFHI senast fredag30/10kl 12
•ABCD senast fredag 4/12 kl 12
•JKLM senast fredag 15/1 kl 12
Ev. kompletteringar
28
Förslag på ämnen att sammanställa vetenskaplig evidens för (andra ämnen kan
naturligtvis väljas, kolla i så fall ert ämnesförslag med basgruppshandledaren innan ni
startar ert arbete):
1. Kylmössa för att motverka håravfall vid cytostatikabehandling
2. Antidecubitusmadrass för att motverka trycksår
3. Naturmaterial i kläder för att lindra klåda vid njursvikt
4. Kall mat vid illamående/aptitlöshet
5. Små men frekventa måltider vid aptitlöshet
6. Värme/kyla vid reumatisk smärta
7. Fotvård vid diabetes
8. Kompression vid venösa bensår
9. Isbitar för att lindra blåsor i munnen vid cytostatikabehandling
10.
”Massage” som kontrakturprofylax
11.
Dofilus olikn. för att lindra biverkningar av antibiotika
12.
Vätsketillförsel vid feber
13.
Fettsnål kost vid diarré
14.
Fysisk aktivitet för att motverka förstoppning
15.
Fysisk aktivitet för att minska fallrisk hos patienter med hög ålder
16.
Fysisk aktivitet för att förbättra cirkulationen vid venös kärlsjukdom
29
Instruktioner för PM
INTRODUKTION
Här beskrivs det aktuella omvårdnadsområdet med referenser till exempelvis kurslitteratur.
Specificera syftet med arbetet (som i huvudsak ska handla om vilken information om
omvårdnadsområdet som finns att tillgå i den vetenskapliga litteraturen och förklarar målet
med uppgiften) samt frågeställning/ar. Frågeställningarna, som i detta arbete inte ska vara fler
än två, preciserar syftet, dvs anger vilka frågor som ställs till materialet för att syftet ska
uppfyllas. Frågeställningarna skrivs med fullständiga meningar, i samma ordning som i syftet.
I frågeställningarna ställs en fråga i taget. Tänk på att avgränsa syfte och frågeställningar så
att de blir möjliga att besvara med den metod ni använder.
Ta PICO-modellen (Population – Intervention – Control – Outcome – /Time/) till hjälp att
skriva en relevant frågeställning (se webbfilm: Att göra systematiska litteraturstudier). Anta
att vi vill undersöka om det finns någon vetenskaplig evidens för att akupressur hjälper
personer med cancersjukdom som är illamående av cytostatikabehandling. Enligt PICOmodellen identifierar vi de faktorer som behöver ingå så att vi kan omvandla problemet till en
fråga som går att besvara:
P
I
C
O
Population
(patient/problem)
Intervention
Control/Comparison
Outcome
Personer med
cytostatikabehandlad
cancersjukdom
Akupressur
Sedvanlig
behandling
Illamående
Exempel på frågeställning:
Finns det vetenskaplig evidens för att akupressur minska cytostatikainducerat illamående hos
personer med cancersjukdom?
METOD
Sökstrategi
Beskriv uppsatta begränsningar för val av studier, dvs:
Dokumenttyp (i denna studieuppgift används systematiska litteraturöversikter, men också
originalartiklar som beskriver experimentella studier kan användas. Endast om ni inte hittar
sådana artiklar använder ni allmänna reviewer, studier med deskriptiv design eller kvalitativa
studier)
Inklusions- och exklusionskriterier (t.ex. publikationsår, språk, ålder på deltagare eller andra
kriterier för undersökningsgruppen, fri tillgång genom universitetets elektroniska
prenumerationer)
Databaser och sökord. Sökorden bör korrespondera med de viktigaste orden i syfte och
frågeställningar. Om ditt sökresultat bli magert bör du vidga sökområdet, och beskriva detta i
metoden. För det här arbetet är det rimligt att inkludera ca tre-fyra artiklar. När man söker
systematiska litteraturstudier till underlag för evidensbaserad vård är det klokt att börja i SBU
30
och Cochrane. I dessa databaser räcker det oftast att man söker på huvudordet eftersom antalet
träffar ändå blir lättöverskådligt. När man söker i PubMed kan man göra så här:
1.
Börja er litteratursökning i Universitetsbibliotekets ämnesguide för Medicin,
farmakologi och hälsa.
http://ub.uu.se.libguides.com/content.php?pid=477163&sid=3908215
2.
Använd länken till PubMed som finns i vänsterspalten, så kommer kopplingen
till de elektroniska tidskrifterna att göras och ni kommer åt den fulltext som
UUB prenumererar på direkt från PubMed.
3.
Tänk på att lägga en stund att fundera på vilka begrepp som ni ska använda för
att söka i PubMed så att ni hittar de artiklar ni behöver, och översätt dessa till
engelska. Ett tips är att titta i MeSH databasen som finns länkat i ämnesguiden,
som ger vägledning om relevanta sökord.
4.
Under ”PubMed Tools”, gå in på ”Clinical Queries”, där sökningen genererar
uppdelning i Systematisk review och Clinical studies
5.
Om ni inte hittar vad ni söker i PubMed kan fortsätta söka i Cinahl
6.
Om ni behöver hjälp - gå till BMC biblioteket och fråga om råd
Beskriv kortfattat litteratursökningen i tabellform. Glöm inte att hänvisa till tabellen i den
löpande texten. Tabellen ska innehålla databaser, sökord och dess kombinationer, eventuella
begränsningar i databasen, utfall av sökningarna (antal studier), antal valda studier för
granskning som svarar mot syfte/frågeställning och urvalskriterier, se exempel i Tabell 1.
Sådant som inte ryms i tabellen, men som behöver beskrivas för att förstå sökprocessen,
skrivs i löpande text, t.ex. vad föranledde exklusion av studier och vad baserades urvalet på?
Exempel på vad urvalet baserades på kan vara att studierna uppfyllde inklusionskriterierna
och svarade mot syfte och frågeställningar. Om ni genomfört flera sökningar ska det framgå
vilken studie som hittades vid vilken sökning. Studier som hittas genom sekundär sökning,
exempelvis genom relaterade publiceringar i databaser, eller i relevanta studiers referenslistor,
presenteras i löpande text. Ange referenser till de studier som valts ut enligt APA. Sökningen
ska vara replikerbar, dvs. vara så tydlig att någon annan kan utföra sökningen och finna era
artiklar.
31
Tabell 1. Exempeltabell för litteratursökning
Databaser
Sökord
Utfall
Utvalda
SBU
Illamående och akupressur
0
Cochrane
Nausea AND acupressure
5
1
PubMedingång
Clinical
Queries
Chemotherapy-induced nausea
AND acupressure
Systematic review
5
1
Clinical study
categories
38
1
Bearbetning och analys Kvalitetsanalys
Redovisa en översikt över valda studier (som svarar mot syfte/frågeställning och
urvalskriterier) i tabellform samt hänvisa till tabellen i texten, se exempel i tabell 2.
Översikten består av en sammanfattning och kvalitetsvärdering av respektive artikel. Utgå
från och fyll i de kvalitetsgranskningsmallar som återfinns på webbsidan Evidensbaserad
vård/Vetenskaplig metodik. Dessa ska läggas som bilagor i PM, i samma dokument.
Observera att olika mallar används för systematiska reviewer och originalartiklar. I slutet av
varje granskningsmall ska ni bedöma om ni anser att studien har hög/medel/låg kvalitet. Här
gör ni en samlad bedömning med utgångspunkt från hur ni bedömt övriga aspekter som
efterfrågats i granskningsmallen. I PM skrivs också en kort text om varför en artikel bedömts
ha en viss kvalitet. Denna text kan vara identisk med bedömningen i granskningsmallen.
Kom ihåg att hänvisa till bilagorna i texten, så här: (bilaga 1).
32
Tabell 2: Översikt av analyserad litteratur.
Författare,
Land, År
Design
Undersökningsgrupp/
ingående artiklar
Bortfall
Intervention
Metod
Resultat
Kvalitet*
Ezzo et al.
(2006)
Cochrane
Systamatisk
review
11 randomiserade
studier
Redovisas
separat för
samtliga studier
i artikeln
Akupunkturstimulering
(akupunktur,
elektrisk
stimulering eller
akupressur)
Systematisk review och
meta-analys
Elektrisk akupunktur reducerade
akuta kräkningar, men hade
ingen effekt på illamående.
Manuell akupunktur samt
elektrisk stimulering hade ingen
effekt. Akupressur reducerade
akut illamående, men hade
ingen effekt på fördröjt
illamående
Hög
Dibble et al.
(2007) USA
RCT
160 kvinnor med
bröstcancer
96 (38%)
Akupressur
(manuell, med
andra handens
tumme)
Kvinnorna
randomiserades till en av
tre behandlingar;
självadministrerad
akupressur, placeboakupressur eller
standardvård och
skattade sedan
illamående under 21
dagar.
Inga signifikanta skillnader
mellan grupperna med avseende
på akut illamående, men
akupressurgruppen skattade
signifikant mindre fördröjt
illamående än de övriga två
grupperna.
Medel
* Se bilagor för underlag för kvalitetsanalys
33
Resultatanalys
Här beskriver ni hur ni gått tillväga för att komma fram till ert eget resultat. Hur har ni gjort
för att analysera resultatet av de studier ni valt, det kan exempelvis vara genom att beskriva att
ni identifierat resultat som besvarar era frågeställningar, och identifierat likheter och
skillnader mellan de olika studierna resultat.
(Kommentar: Det här är en aspekt av litteraturstudier som kan beskrivas mycket enkelt i detta
PM. På mer avancerad nivå används ofta mer komplexa metoder).
RESULTAT
Utgå ifrån frågeställningarna och redovisa era resultat. Skriv en sammanhängande text där
studiernas resultat, som besvarar era frågeställningar, bearbetats i förhållande till varandra.
Skillnader och likheter i studiernas resultat beskrivs. Tänk på att beskriva detta objektivt, era
egna uppfattningar ska inte komma fram förrän i diskussionen. I resultatet ska ingen annan,
för ert syfte, ovidkommande text finnas med.
Utgå från frågeställningarna när ni strukturerar resultatet, resultatet ska presenteras i samma
ordning som frågeställningarna skrivits. Låt frågeställningarna vara utgångspunkt för
rubriksättning för underrubrikerna (i påståendeform). Referera enligt APA.
DISKUSSION
Inled med en kort sammanfattning av det ni uppfattar som huvudresultaten av er
litteraturstudie (ange referenser). Utgå därefter från ert resultat och reflektera över hur du
uppfattar det vetenskapliga värdet i de litteratursammanställningarna/artiklar ni granskat.
Skriv därefter en metoddiskussion, dvs diskutera resultaten utifrån metoden. Där beskrivs er
egen studies styrka och svagheter avseende exempelvis sökbredd, urvalet av studier,
kvalitetsanalysen och er litteraturstudies generaliserbarhet.
Beskriv därefter de kliniska implikationerna av arbetet, under egen underrubrik. Vad betyder
resultaten för vården? På vilket sätt kan resultaten tillämpas i vården?
Avsluta med en slutsats under egen underrubrik. Slutsatsen grundar sig på er studies resultat
utifrån era syften/frågeställningar. Styrkan i slutsatsen påverkas av er studies metod (styrkor
och svagheter som belyses i metoddiskussionen) och ska lyfta upp ert resultat samt gärna
blicka framåt.
Pm-seminarium och opposition
Ni ska också opponera på ett annat evidens-PM från basgruppen. PM ska vara utformat enligt
de riktlinjer studenterna har för PM på sjuksköterskeprogrammet och enligt de specifika
instruktioner som gäller för denna uppgift. Er roll som opponenter är att granska arbetet
seriöst med avseende både på innehåll, struktur och klinisk relevans. Utgå från instruktionerna
för uppgiften.
Som opponent ska man eftersträva ett samtal med respondenterna (författarna) och tänka på
att framföra sina synpunkter på ett konstruktivt sätt. Det är viktigt att sträva efter att skapa en
positiv stämning, och att ge både positiv och negativ kritik. Fokusera på viktiga, övergripande
frågor. Synpunkter på detaljer kan med fördel lämnas skriftligt. Till stöd för granskningen
finns en mall under webbsidan Evidensbaserad vård/Vetenskaplig metodik. Denna fylls i och
34
tas med till seminariet i två exemplar, ett lämnas till den grupp man opponerar på och ett till
den ansvarige läraren. Granskningsmallen kan även skickas med e-post.
Så här går det till:
1. Respondenterna (författarna) får ordet för eventuella påpekanden av fel av betydelse
för förståelsen av arbetet. Därefter sammanfattar författarna arbetets innehåll.
Sammanfattningen ska återge alla viktiga delar av arbetet. Det skall koncentreras på
det väsentliga och hållas kortfattat. OBS! Samtliga författare ska vara förberedda på
att presentera alla delar av arbetet. Läraren utser vid seminariet vem av författarna som
presenterar vilken del.
2. Därefter vidtar den egentliga oppositionen. Den består av ett samtal mellan opponent
och respondent. Opponenten har ansvar för att de frågor han/hon anser vara viktiga att
ta upp blir behandlade inom den tid som står till förfogande. Det är lämpligt att utgå
från de olika huvuddelarna av arbetet och diskutera såväl förtjänster som brister.
Respondenterna måste ges tillfälle att svara eller bemöta kritiken och få möjlighet att
försvara sitt arbete genom att motivera sitt tillvägagångssätt eller sina slutsatser.
3. Avslutningsvis kan opponenten göra en kort helhetsbedömning av arbetet.
4. Efter oppositionen lämnas utrymme för övriga seminariedeltagare att ställa frågor eller
kommentera arbetet.
Läs mer om opposition under Pingpong-aktiviteten Vetenskaplig metodik för
sjuksköterskeprogrammen
35
LEVERSJUKDOMAR
Introduktion
Inom område studeras kronisk leversvikt orsakad av långvarigt alkoholintag eller
hepatitvirusinfektion.
Syfte
specifika omvårdnaden vid kronisk leversvikt. Ett vidare syfte är att få förståelse för
vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling
Undervisningsform
Gruppinlämningsuppgift.
Uppgift
Du ska samarbeta med 4-5 studenter i din basgrupp (halvgrupp). Premissen är att ni arbetar på
en avdelning där patienter med kronisk leversvikt vårdas. Ni tycker att ni ofta får frågor från
patienter och deras närstående som rör olika aspekter av sjukdomen. Ni bestämmer er för att ta
fram ett förslag till en informationsbroschyr om kronisk leversvikt orsakad av
alkoholöverkonsumtion.
Informationsbroschyren ska beskriva förloppet i stort, symtom som kan uppkomma, vad
patient och närstående behöver vara observera och vara uppmärksamma på efter utskrivning.
Vad man bör tänka på hemma vad gäller kost och alkohol.
Illustrera gärna broschyren med bilder.
Informationen ska vara skriven på ett sådant sätt att en person utan medicinsk
bakgrundskunskap ska kunna tillgodogöra sig den. Gruppen får utforma informationshäftet på
valfritt sätt vad gäller struktur. Titta gärna på existerande patientinformationsbroschyrer.
Arbetet ska omfatta ca 4 A4-sidor exklusive framsida och referenser vilka skrivs enligt APAsystemet. Ni väljer själva om ni vill ha referenser i löpande text.
Examination
För godkänt krävs att du deltar aktivt och bidrar med kunskap till utformandet av
informationsmaterialet.
Informationshäftet ska vara faktamässigt korrekt och innehålla ovan beskrivna områden. Stor
vikt läggs vid att språket är väl anpassat till patienter/närstående.
36
PROFESSIONSUTVECKLING IPL SEMINARIUM OM
BARN SOM FAR ILLA
Introduktion
Inom området studeras barns rättigheter och barn som far illa med ett interprofessionellt
lärande tillsammans med studenter från läkarprogrammet, socionomprogrammet och
psykologprogrammet.
Syfte
Kunna särskilja och redogöra för ställningstaganden när barn far illa, vad lagstiftning
förelägger och hur olika yrkesprofessioner kan samverka kring barn som far illa.
Undervisningsform
Föreläsningar, arbete med patientbeskrivningar i grupper med deltagare från olika program,
avslutande panel med företrädare från olika yrkesgrupper. Patientbeskrivningarna delas ut i
samband med seminariet.
Examination
Deltagande på seminariet och aktivt deltagande i gruppdiskussionerna.
Frågor ingår i individuell skriftlig tentamen.
37
VFU
Praktisk information
Schema
VFU på vårdavdelning skall utgöra 32 timmar i veckan. Resterande 8 timmar per vecka är
avsatta för inläsning och inlämningsuppgifter. Rutiner för schemaläggning ser olika ut på
olika VFU-platser, ta kontakt med huvudhandledaren för specifik information. Som student
ska du inte arbeta övertid, om det inte det ur patientsäkerhetssynpunkt krävs för att hinna
rapportera. Det bör dock vara mycket sällsynt.
Ansvar
VFU-platsen är en stor resurs i din utbildning genom att du får möjlighet att använda dina
teoretiska kunskaper i praktiken. Du som student ansvarar för ditt eget lärande. Ett stöd för
lärande är de uppgifter som finns i kursen. Du rekommenderas också att skriva en egen
loggbok där du reflekterar över dina nya erfarenheter under VFU:n. Att skriva ner upplevelser
och reflektioner är ett effektivt redskap i inlärningen.
Uppgifter under VFU
I slutet av dokumentet finns beskrivningar av de uppgifter som ska göras under VFU. Arbetet
med att lösa uppgifterna kommer i hög grad integreras i ditt arbete med patienterna.
Sekretess
I Omvårdnad I läste du om sekretess och tystnadsplikt. Om du är osäker ska du repetera vad
lagar och riktlinjer säger. Läs gärna igenom den information som finns i Vårdhandboken.
Vårdhygien och stickskador
Det är ett krav att du som student använder dig av basala hygienrutiner.
För att undvika stickskador ska du arbeta lugnt och säkert och använda de hjälpmedel som
finns för att förebygga stickskador. Du har alltid tillgång till KTC för att öva praktiska
moment.
Studerandeförsäkring
Observera att försäkringen inte gäller om blodsmitta är tidigare känd hos patienten. Detta
innebär att man som student t ex inte får sätta PVK eller ge intravenösa läkemedel till dessa
patienter. Däremot går det bra att ha hand om en patient med känd blodsmitta och
administrera tabletter mm.
Vid stickskador gäller följande: Arbetsskadeanmälan görs i anslutning till incidenten och ska
skrivas under av vårdenhetschefen/närmaste arbetsledare/skyddsombud (se lokala riktlinjer
för aktuell arbetsplats). Studenten tar i Uppsala kontakt med mottagning 2 vid
infektionskliniken, Akademiska sjukhuset för blodprovstagning. vx. 018-611 00 00; Om du
gör VFU inom Region Gotland skall du ta kontakt med infektionsjouren som har öppet dygnet
runt. Hämta information från Region Gotlands hemsida-Vårdhygien/Smittskydd.
Skadeanmälan ska även göras till Kammarkollegiet, försäkringsinformation och blanketten
om skadeanmälan finns på Kammarkollegiets webbsida. Formuläret ska skrivas under av
studenten samt av representant för sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet.
38
Medicinsk teknik
Använd din checklista för moment inom allmän och specifik omvårdnad under VFU som du
ska träna under programmet (du fick den i termin 2). Om du skulle behöva en ny så hittar du
den under webbsidan VFU i Studentportalen.
Kläder
På Akademiska sjukhuset får du låna arbetskläder på avdelningen. På Enköpings lasarett får
du information om klädhanteringen av din handledare. På Visbys lasarett få du kläder vid
introduktionen.
Kliniska adjunkter och lärare som du träffar under VFU
Till respektive VFU-plats finns en klinisk adjunkt/lärare knuten som kommer besöka dig
under VFU:n. Vem det är framgår i kliPP samt anslås på Studentportalen i samband med
VFU-start. Den kliniska adjunkten/läraren är din kontakt mot universitetet och den som
ansvarar för bedömning.
Inför VFU
 I KlippUpp kan du se var du ska göra VFU.

Kontakta din VFU-plats (huvudhandledaren) genom att skicka din studerandeprofil dit
senast veckan innan VFU-start. Grunddokumentet till studerandeprofilen finns i
Studentportalen.

Under VFU:n ligger ett stort ansvar på dig som student att själv planera hur du ska nå
målen. Du ska därför i början av din VFU sätta upp individuella lärandemål anpassade
till var du gör din placering.
Blanketten för lärandemål finns i Studentportalen. Den bör vara preliminärt ifylld
redan till introduktionssamtalet. De formulerade målen ska diskuteras vid
introduktionssamtalet med huvudhandledaren. Lärandemålens relevans bedöms utifrån
avdelningens karaktär och att du formulerar vilka inlärningsresurser och strategier
som ska användas för att nå målen. Dessutom formuleras hur uppnådda lärandemål
ska redovisas och utvärderas.
Syfte
Under VFU i termin 3 ska du fördjupa dina medicinskakunskaper samt din praktiska och
teoretiska kunskap om omvårdnadsprocessen. Oavsett vilken avdelning som du gör din VFU
på så är den allmänna omvårdnaden i stort sett densamma men den specifika omvårdnaden
kan se lite olika ut.
Dagligt arbete (AssCe 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 15)
Du ska delta i det dagliga arbetet tillsammans med en sjuksköterska. Under senare delen av
VFU-perioden förväntas du kunna ha ett helhetsansvar för dina patienter. För att klara detta
behöver du tidigt under VFU:n ta eget ansvar för ”dina” patienter. Hur många patienter du
ansvarar för kan variera från dag till dag och bestäms i samråd med handledaren utifrån
patienternas behov av specifik omvårdnad. Att ha helhetsansvar innebär att du kan identifiera
omvårdnadsbehoven, planera omvårdnaden och arbeta systematiskt kring dina patienter.
Initialt kommer du behöva och få mycket handledning men för godkänt krävs att du klarar
detta självständigt under den sista VFU-veckan.
39
Kommunikation (AssCe 1, 2, 4, 5)
Du ska öva dig i att etablera en professionell kontakt och kunna interagera med de patienter
du har hand om och deras närstående oberoende av patientens sjukdom och ålder. Du
förväntas kunna anpassa din kommunikation till patienternas och deras närståendes
förutsättningar och behov vad gäller t ex hörselnedsättningar eller språksvårigheter av olika
slag. Detta både vid utförande av omvårdnadsåtgärder och vid eventuella
undervisningstillfällen, t ex vad gäller egenvård.
Samordning (AssCe 3, 11, 14)
Som sjuksköterska har du en mycket viktig roll för samordningen kring patienten, därför ska
du öva dig på att ha kontakt med andra aktörer i vårdkedjan, t ex röntgen, primärvården,
andra avdelningar, etc. Som student ska du själv i möjligaste mån ta telefonsamtal som rör
dina patienter.
För godkänt krävs att du aktivt övar samordning. I första hand ska du ha förberett och
genomfört en vårdplanering. I samråd med din handledare/huvudhandledare ska du försöka se
till att tillfälle ges för detta.
Om det under VFU-perioden inte är möjligt att åstadkomma (inga vårdplaneringar äger rum)
ska du rapportera över en patient till ett boende/hemtjänst eller annan avdelning. I de få fall då
detta inte sker ska du ha haft upprepat kontakt med exempelvis röntgen, arbetsterapeut,
sjukgymnast, kurator eller dietist. Notera att det bra om du får tillfälle att öva samtliga kontakter.
Du ska även öva dig i att informera till exempel undersköterskor om undersökningar som
patienten ska förberedas inför. Därtill ska du öva dig i att fördela och delegera
arbetsuppgifter.
Bedömning av patienters omvårdnadsbehov (AssCe 6, 7, 8, 9)
Du ska dagligen bedöma dina patienters omvårdnadsstatus och behov. För godkänt krävs att
du dels genom journalföring dels vid samtal med handledaren visar att du gjort dessa
bedömningar. Du behöver alltså på ett strukturerat sätt göra detta till exempel med hjälp av
olika mätinstrument. Exempel på lämpliga mätinstrument kan vara VAS, NRS, modifierad
Norton-skala, MEWS, SIRS, RLS-85 och andra som du kommit i kontakt med tidigare i
utbildningen.
Du ska för att öva kommunikations- och observationsförmåga genomföra minst ett
ankomstsamtal i veckan. Detta krävs för godkänt. De första gångerna bör ni arbeta i par
(PEER-learning). En av er håller i ankomstsamtalet och den andra sitter passivt och
observerar. Gå efteråt igenom vad som gick bra och hur nästa samtal kan bli bättre. Diskutera
med er handledare och dokumentera i patientjournalen.
Dokumentation (AssCe 10)
Med utgångspunkt i de observationer du gör ska du öva dig i att föra journal (PEER-learning).
l. Dokumentationen bör så ofta som möjligt ske i vårdplaner med omvårdnadsproblem, mål,
omvårdnadsåtgärder och resultat. Du bör undvika att använda rapportbladet i den elektroniska
patientjournalen. För att kunna utföra detta på ett bra sätt behöver du veta vilka krav
lagstiftningen ställer på sjukvården och sjuksköterskan vad gäller dokumentation. En särskild
inlämningsuppgift finns kring lagstiftning, se nedan.
Du ska även skriva minst två omvårdnadsepikriser. Detta krävs för godkänt.
40
Rond (AssCe 3, 10)
Varje pass du har egna patienter ska du hålla i ronden för dessa (PEER-learning). Börja därför
ronda redan första veckan. Det innebär att du ska samla in den information du behöver före
ronden för att kunna förmedla din bild av patientens behov. Efter ronden ska du tillsammans
med din handledare diskutera vad som gick bra, svårigheter som du upplevt och om kunde du
ha gjort på något annat sätt. Successivt kommer du kunna/behöva ta mer ansvar. För godkänt
ska du självständigt planerat och hållit i minst tre ronder.
Medicinsk kunskap (AssCe 11, 17)
Du ska fördjupa dina kunskaper i medicinska sjukdomstillstånd, farmakologi, mikrobiologi
och klinisk kemi samt kunna tillämpa dessa i omvårdnaden. Du ska reflektera (PEERlearning) över varför moment och behandlingar genomförs på ett visst sätt och kunna visa på
en reflekterande och analytisk förmåga. Du ska också visa vilja på att ta reda på ny kunskap.
För godkänt krävs att du kan redogöra för kopplingen mellan medicinska tillstånd och
omvårdnadsbehov.
Medicintekniska moment (AssCe 11, 12, 16)
Du ska under handledning kunna utföra medicintekniska moment, om tillfälle ges t ex
injektionsgivning, blod- och urinprovtagning, sårvård, kateterisering av urinblåsan, insättning
av perifer venkateter (PVK), hantera infusionstillsatser, ge infusioner samt medverka vid
sondnedsättning och olika punktioner. (PEER-learning).
För godkänd krävs att du på ett aseptiskt sätt har provat att sätta och kan hantera PVK, givit
läkemedel i PVK, iordningställt infusion med tillsats, deltagit vid ett transfusionstillfälle samt
utfört sårvård.
Om dessa moment inte skulle varit aktuella för någon av dina patienter får du i samråd med
handledaren/huvudhandledaren se till att du ges tillfälle att öva. Om du inte varit med om
några transfusionstillfällen så ska du be din handledare gå igenom rutiner för blodgruppering,
BAS-test och transfusionsrapportering.
Läkemedelshantering (AssCe 12)
Du ska under din VFU handskas med olika läkemedel. För godkänt krävs att du under
överinseende av sjuksköterska kan förstå ordinationer, iordningställa ordinerade läkemedel
samt överlämna det till patienten på ett säkert och korrekt sätt. För att bland annat säkerställa
detta ingår det en läkemedelsräkningsdugga.
När du befinner sig på avdelningen ska du dagligen observera dina patienter för att kunna se
om det uppstår några effekter och/eller eventuella biverkningar av de läkemedel som du har
överlämnat.
Säkerhet (AssCe 16)
Du ska kunna reflektera kring säkerhetsaspekter såsom fallrisk, förväxlingar, komplikationer
till följd av vården samt smittrisker.
Du ska under första VFU-veckan noga gå igenom gällande brandföreskrifter med din
handledare och sätta dig in i hur du skulle agera vid ett brandlarm. Sjuksköterskan är
arbetsledare och har en mycket viktigt roll vid ett brandlarm. Du ska även under första VFUveckan ta reda på var akutvagnen finns på avdelningen och vad den innehåller. Du ska gå
igenom vilka rutiner som gäller vid hjärtlarm samt sätta dig in i hur du skulle agera vid ett
eventuellt hjärtstopp.
41
Etik (AssCe 18)
Du ska öva förmågan att föra etiska resonemang kring de dilemman som kan uppstå i vården.
Framför allt avses prioriteringar i vården och etiska aspekter på vård av människor med
nedsatt autonomi samt vård i livets slutskede.
Examination
Före bedömningssamtalen ska du ha gjort en självbedömning enligt AssCe-formuläret. Notera
gärna i AssCe-formuläret vad det är hos dig själv du bedömer.. Någon av dina handledare ska
också ha gjort en bedömning enligt AssCe.
AssCe-formuläret används som diskussionsunderlag
Vid halvtidsbedömningssamtalet ska du kunna redogöra för en patiente som du har haft hand
om samma dag eller under ett tidigare ett pass. Använd dig av SBAR som
rapporteringsverktyg.
Du ska förbereda exempel på omvårdnadsproblem, basala såväl som specifika, du identifierat
hos de patienter du haft hand om och kunna beskriva hur du gick till väga. De åtgärder du
ansåg lämpliga ska även presenteras och motiveras. Du ska även kunna beskriva hur du
planerar och genomför ett arbetspass. Ta gärna med avidentifierade utdrag ur journalen.
På halvtidsbedömningen medverkar student, klinisk adjunkt/lärare, huvudhandledare och om
möjligt någon handledare. Avsatt tid för samtalet är ca 1 timme. Klinisk lärare/adjunkt kan
komma att ställa fördjupande frågor för att fånga de områden som finns beskrivna i
studiehandledningen.
Vid halvtidsbedömningen bedöms dina förutsättningar att nå målen för hela VFU:n och du
kommer få veta vad du behöver fokusera på att kunna bli godkänd vid slutbedömningen.
Tillsammans upprättar ni en handlingsplan för hur handledning och uppföljning ska ske. Den
kliniska läraren/adjunkten meddelar även om någon form av extra avstämning kommer vara
aktuell.
Vid slutbedömningen medverkar student, huvudhandledare och om möjligt klinisk
lärare/adjunkt. Detta samtal är i regel betydligt kortare än halvtidsbedömningssamtalet.
Om du underkänns vid slutbedömningen ska du kontakta studievägledaren för diskussion om
ny placering.
Bedömningsformuläret lämnas in efter avslutad VFU till kursadministrationen,
Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap A10:1, BMC.
På Gotland lämnas bedömningsformulären till klinikansvarig lärare.
Du får inga poäng förrän du lämnat in bedömningsformuläret.
42
UPPGIFTER UNDER VFU
VÅRDHYGIEN
Introduktion
Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vårdpersonal vid undersökning, vård och behandling
eller annan direktkontakt med patienter överallt där vård och omsorg bedrivs. Detta oberoende
av vårdgivare och vårdform och om det finns en känd smitta eller inte. (SOSFS 2007:19)
Syfte
Syftet är att du efter avslutad kurs har kunskap om basala hygienrutiner och om
sjuksköterskans omvårdnadsansvar vid förekomst av mulitresistenta bakterier.
Undervisningsform
Inlämningsuppgift (ca 2 sidor)
Uppgift - patientfall
Under sin semester på Mallorca har Karl brutit fotleden under en vandringstur. Han har initialt
vårdats på ett lokalt sjukhus och opererats, men har nu transporterats hem för fortsatt vård på
din avdelning. Efter operationen har Karl blivit subfebril och operationssåret verkar infekterat.
Odlingsprover tas för kontroll av MRSA eftersom han vårdats på sjukhus utomlands. Svaret,
som kommer efter cirka tre dagar, är positivt på prov från operationssår samt näsöppning.
Följande frågor ska besvaras:
Vad innebär MRSA?
Vilka lokalisationer bör odlas från?
Vilka dokument/riktlinjer styr, var hittar du praktisk information?
Hur dokumenteras MRSA i journalen?
Hur informeras personal (inklusive städpersonal och röntgen)?
Vilka isoleringsrutiner ska följas (rumsmiljö, information till besök, tvätt och sopor,
mathantering, vistelse i dagrum, begränsat antal personal som vårdar)?
7. Vilken information behöver Karl få inför hemgång?
8. Reflektera över patientens upplevelser i samband med misstanke om multiresistenta
bakterier
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Examination
För godkänt krävs att du besvarat frågorna korrekt. Lämnas in med försättsblad, se
studentportalen för deadline. Referenser ska anges enligt APA när fakta presenteras.
43
DOKUMENTATION
Introduktion
Enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355) är legitimerade sjuksköterskor skyldiga att i
patientjournalen dokumentera den omvårdnad patienten erhållit. Dokumentation av
patientvård är en rutinuppgift som ingår i alla sjuksköterskors arbete.
Syfte
Syftet med uppgiften är att ha kunskap om vilka krav lagstiftningen ställer på sjukvården och
på sjuksköterskan vad gäller dokumentation. Därtill att ta reda på hur dokumentationsarbetet
är upplagt på den arbetsplats där du gör VFU.
Undervisningsform
Inlämningsuppgift
Följande frågor/punkter ska besvaras och referenser anges enligt APA (om källan är en
lag/förordning ska paragraf anges). Fråga 8-10 ska omfatta sammanlagt 1 sida.
Vem är skyldig att föra journal?
Vilka uppgifter bör journalen innehålla ur ett omvårdnadsperspektiv?
Vad innebär begreppen inre sekretess och sammanhållen journalföring?
Vad innebär biobankslagen och vilken information ska patienterna få?
När ska en omvårdnadsepikris skrivas och vad ska den innehålla?
Om du som sjuksköterska ska faxa journalkopior till en annan vårdgivare, vad behöver
du tänka på?
7. Därefter ska du beskriva hur/vad sjuksköterskor dokumenterar där du har din VFU.
Särskilda aspekter är att belysa huruvida de arbetar med vårdplaner och om
dokumentationsriktlinjer finns och vad dessa i så fall innehåller.
8. Reflektera över om sjuksköterskorna/avdelningen arbetar efter någon
omvårdnadsteori? I så fall vilken?
9. Diskutera vilken betydelse en omvårdnadsteori/modell kan ha för
omvårdnadsdokumentationen?
10. Slutligen ska du skriftligt diskutera/jämföra på vilket sätt VFU-platsen arbetar i
överensstämmelse med gällande regelverk samt ge förslag på vilka sätt de kan
förbättra sitt dokumentationsarbete.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Examination
För godkänt krävs att du besvara frågorna ett korrekt. Lämnas in med försättsblad, se
studentportalen för deadline. Referenser ska anges enligt APA när fakta presenteras.
44
VFU-SEMINARIUM
Introduktion
Seminariet består av två delar. Den första delen handlar om epikriser och den andra om
avvikelsehantering.
Syfte
Att skriva omvårdnadsepikris ställer stora krav på sjuksköterskans förmåga att bedöma en
patients omvårdnadsbehov och sjuksköterskans förmåga att sålla ut viktig information. Syftet
är att du efter avslutad kurs har kunskap om sjuksköterskans
dokumentation/omvårdnadsepikris.
Syftet är att du efter avslutad kurs har kunskap om vad en avvikelse är och hur man skriver en
avvikelserapport.
Undervisningsform
Seminarium (Din kliniska adjunkt/lärare kallar till seminariet under VFU).
Förberedelser: Se momentbeskrivningarna nedan.
Moment 1 – Epikriser
Det är värdefullt om du själv provat att skriva en epikris innan seminariet. Du ska under
seminariet analysera en epikris och kunna diskutera om den går att planera en patients
fortsatta vård utifrån.
Studenterna arbetar två och två och går igenom epikrisen (delas ut vid seminariet).Följande
frågor ska besvaras:

Går det att förstå varför patienten skrevs in?

Går det att förstå vilken vård som givits under vårdtiden?

Är det tydligt hur status såg ut vid in- och utskrivning?

Vilken information saknas?
Moment 2 - Avvikelsehantering
På seminariet ska du kunna:





Redogöra kort för syftet med avvikelserapportering samt till vem den skickas.
Redogöra kort för vilka uppgifter som ska finnas med i en avvikelserapport.
Beskriva en vårdsituation du varit med om som innebar/kunde ha blivit
risk/vårdskada för patienten.
Reflektera över varför situationen uppstod och vad som kan förhindra att den händer
igen
Reflektera över varför/varför inte avvikelserapporten blev skickad
Examination
För godkänt krävs att du deltar aktivt i seminariet.
45
MEDICINSK TEKNIK
Introduktion
Socialstyrelsens kompetensbeskrivning föreskriver att en legitimerad sjuksköterska bör ha
förmåga att hantera medicinska produkter enligt gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner,
samt ha förmåga att självständigt utföra eller medverka i undersökningar och behandlingar.
Syfte
Syftet med medicinska moment i denna kurs är att du ska kunna förstå och redogöra för samt
kunna hantera central infarter, subcutana venportar, inhalationsterapi, oxygenterapi samt
hantera enterala sonder. Du ska också kunna beskriva/förklara och praktiskt kunna utföra
infusioner och koppla blodtransfusioner tillsammans med sjuksköterska.
Du ska kunna tillämpa en fullgod patientsäkerhet genom en god hygien, rätt genomförd
teknik, både vid förberedande moment och hos patienten, dokumentera och utföra id-koll
samt ha kunskap i de författningar, föreskrifter och allmänna råd som rör de aktuella
områdena. Vidare ska du kunna tillgodose fullgod personalsäkerhet genom att ha rätt teknik
och kunna tillämpa hygieniska principer.
Undervisningsform
Undervisningen sker delvis på Kliniskt träningscentrum (KTC) som finns på Akademiska
sjukhuset, kulvertplan ing. 61, samt på Visby lasarett, källarplan. Kartor över Akademiska
sjukhuset finns på Akademiska sjukhusets hemsida. Till KTC är du som student välkommen
att träna de moment du fått undervisning i.
Varje tisdag kl.17-20 är det öppet hus på KTC, Akademiska sjukhuset, för egen träning och
du behöver inte boka tid i förväg. Vill du boka en annan tid på KT C, gå in på KTC:s
hemsida för kontaktuppgifter.
KTC på Visby lasarett: Nyckel finns att låna i receptionen.
Gruppindelning
Meddelas via Studentportalen.
Länkar
I Studentportalen, under ”Webbsidor, Medicinsk teknik”, finns material om de olika
momenten.
46
CVK, SUBKUTAN VENPORT OCH PICC-LINE
Introduktion
En central venkateter (CVK) och subkutan venport (SVP) läggs in i en central ven i syfte att
tillföra läkemedel och intravenösa infusioner. Inläggning av dessa är en läkaruppgift. PiCCline är en tunn följsam kateter som via en perifer kanyl läggs in i armveckets kärl, vena
basilica eller i vena cephalica matas upp i de centrala kärlen och placerar spetsen belägen i
vena cava superior, alltså på samma ställe som vid CVK och subkutan venport. Detta ingrepp
utförs av en specialutbildad sjuksköterska.
Syfte
Syftet är att du efter kursen ska kunna förstå och redogöra för samt konkretisera innebörden
av omvårdnad i samband med central venkateter, subkutan venport och PICC-line. Du ska
också praktiskt kunna hantera CVK och SVP på ett säkert och korrekt sätt. Du skall även
kunna hantera envägs- och tvåvägsventiler samt trevägskranar.
I omvårdnaden av CVK, subkutan venport och PICC-line ingår att du kan:

Definition av CVK, subkutan venport och PICC-line.

Vilket material som används, indikationer på inläggning och val av vener.

Förebyggande av komplikationer som luftemboli, infektion/sepsis och tromboser,
pneumothorax och ocklusion av kateter.

Skötsel, omläggning, byte av trevägskranar och hygien.
Undervisningsform
Undervisningen/träningen kommer att ske på KTC och för att kunna tillgodogöra dig träning
på KTC krävs att du kommer väl förberedd. Till denna undervisning/praktiska övning ska du
läst på om CVK, subcutan venport och PICC-line i litteraturen och rekommenderade länkar.
För att få delta i undervisningen ska du ha gjort duggan, CVK, subcutan venport och PICCline, med 100% rätt.
Examination
Aktivt deltagande i undervisning/praktiska övningar på KTC samt godkänd på klinisk
examination och sluttentamen.
47
INFUSIONER
Introduktion
Intravenös infusionsbehandling innebär att vätska, näring samt läkemedel tillförs direkt till
blodbanan. Sjuksköterskan behöver behärska det tekniska förfaringssättet och ha kunskaper
om infusioner och läkemedels verkningssätt, biverkningar och kunna göra
rimlighetsbedömningar
Syfte
Syfte är att du skall med bibehållen aseptik och patientsäkerhet iordningställa en infusion med
tillsats utifrån ordination.
Undervisningsform
Webbföreläsning, film och undervisning på KTC. Undervisningen/träningen kommer att ske
på KTC och för att kunna tillgodogöra dig träning på KTC krävs att du kommer väl
förberedd. Till denna undervisning/praktiska övning ska du läst på om infusioner i
kurslitteraturen och rekommenderade länkar.
Examination
Aktivt deltagande i undervisning/praktiska övningar på KTC samt godkänd på klinisk
examination.
48
BLODTRANSFUSIONER
Introduktion
Studier i transfusionsmedicin omfattar omvårdnad i samband med blodgruppering och
blodtransfusion, historik, blodgrupper, förvaringsmetoder och framställning av blodprodukter,
transfusionsreaktioner, immunologiska reaktioner etc.
Syftet
Syftet är att du efter undervisningen ska kunna förstå och redogöra för följande:







Indikationer för att blodgruppera och ge blodprodukter
Blodgruppering, förenlighetsprov (bastest och MG-test) och blodbeställning
SAGMA systemet
Blodkomponenter
Transfusionsreaktioner
Handhavande och omvårdnad vid transfusion av blodprodukt
Författningar, föreskrifter och allmänna råd som berör blodgruppering och
blodtransfusioner.
Du ska också kunna beskriva/förklara och praktiskt kunna utföra blodtransfusioner. Du ska
kunna tillämpa en fullgod patientsäkerhet genom en god hygien, rätt genomförd teknik, både
vid förberedande moment, under pågående transfusion och efter avslutad transfusion.
Undervisningsform
Webbföreläsning, film och undervisning på KTC. Undervisningen/träningen kommer att ske
på KTC och för att kunna tillgodogöra dig träning på KTC krävs att du kommer väl
förberedd. Till denna undervisning/praktiska övning ska du läst på om blodtransfusioner i
kurslitteraturen och rekommenderade länkar.
Examination
Aktivt deltagande i undervisning/praktiska övningar på KTC. Godkänt på tentamina samt
godkänd den kliniska examinationen.
49
S-HLR
Introduktion
I Sverige inträffar flera tusen hjärtstopp per år varav de flesta inträffar utanför sjukhus. För 25
år sedan betydde ett hjärtstopp utanför sjukhus en nästan säker död och det var bara några
enstaka som överlevde. För att man ska överleva ett hjärtstopp krävs en serie av åtgärder. Nu
när fler har lärt sig hjärt-lungräddning så överlever flera också ett hjärtstopp utanför sjukhus.
Du har som sjuksköterska på en avdelning ett stort ansvar för att vara arbetsledare om en
patient får hjärtstillestånd.
Syfte
Syftet är att du ska kunna larmrutiner, veta var akutväskan finns, veta vilka läkemedel som
används, kunna hantera defibrillatorn, kunna hantera sug och syrgasutrustning samt kunna ta
EKG.
Undervisningsform
Praktisk träning av S-HLR.
Du ska repetera HLR innan undervisningen. Du ska träna så att du känner dig säker på
tekniken för bröstkompressioner och inblåsningar. Repetition av HLR kan ske på KTC.
Du ska vara teoretiskt förberedd genom att du läst kursboken och besvarat självtesten i
anslutning till avsnitten. Kursboken hämtas ut ing. A10:1och du måste ha den med dig vid
utbildningstillfället. S-HLR böckerna på Gotland finns att hämta på KTC.
För att få delta i undervisningen ska du ha skrivit provet med alla rätt, se webbsidan
Medicinsk teknik. Till undervisningstillfället ska ditt godkända prov tas med. Det går bra att
ha med provbeviset i elektronisk form (dator/mobil).
Examination
Godkänt resultat på det skriftliga provet och praktiskt genomförande.
50
ENTERAL SOND
Introduktion
Enteral sond innebär att en sond, plastslang, förs in via munnen, näsan eller bukväggen till
mag-tarmkanalen. Indikation för inläggning av enteral sond kan vara avlastning vid till
exempel ventrikelretention, tillförsel av vätska eller föda, ventrikelsköljning, provtagning
eller undersökning.
Inläggning av enteral sond ordineras av läkare och läggs normalt in av en sjuksköterska.
Enteral sondmatning kan delegeras. Du bör vara observant på att när du är student så får du
inte självständigt sondmata en patient.
Syfte
av omvårdnad i samband med enteral sond. Du ska också praktiskt kunna hantera enterala
sonder på ett säkert och korrekt sätt.
I omvårdnaden av en patient med enteral sond ingår bland annat att du skall:

känna till olika typer av enterala sonder och materialet de är gjorda av och när dessa
används

känna till indikationen för inläggning av viss typ av enteral sond

kunna tekniken vid inläggning av enteral sond 
kunna förebygga komplikationer vid användning av enteral sond

kunna förebygga komplikationer vid enteral sondmatning

kunna utföra skötsel av enterala sonder
Undervisningsform
Film.
Examination
Godkänt på tentamina och godkänd på klinisk examinationen.
51
ANDNINGSHJÄLPMEDEL
Introduktion
Syrgas (oxygen, O2) är en viktig del av den medicinska behandlingen vid hypoxi.
Syrgashalten i blodet mäts med hjälp av en pulsoximeter och/eller artärblodgas. Syrgas är ett
läkemedel och kräver en läkarordination som därefter administreras av sjuksköterskan.
Vid inhalation verkar läkemedlet direkt i luftvägarna. Läkemedlen som inhaleras kan vara
slemlösande, bronkdilaterande eller avsvällande.
CPAP (continuos positive airway pressure). Vid CPAP- behandling hålls det positiva trycket i
patientens luftvägar konstant, både vid in- och utandning.
Sugning av övre luftvägar är viktigt att kunna som sjuksköterska eftersom det är viktigt att
hålla rena luftvägar hos patienten, men överdriven sugning kan reta slemhinnan att producera
mer slem och därmed öka risken för sämre gasutbyte i lungorna. För att motverka
atelektasbildning bör immobiliserade patienter blåsa i ett PEP-motstånd (blåsmotstånd, PEP).
Att utföra ordinationer, administrera läkemedel samt sköta patienter med någon av
ovanstående behandlingar är en sjuksköterskeuppgift.
Syfte
av omvårdnad av patienter i samband med syrgas-, inhalations- och CPAP-behandling samt
sugning av övre luftvägar. Du ska också praktiskt kunna hantera syrgas (både syrgastuber och
syrgas från central anläggning) nebulisator samt CPAP-systemet.
Undervisningsform
Undervisningen/träningen kommer att ske på KTC och till denna ska du komma förberedd.
Till denna färdighetsövning ska du ha läst på om syrgas, inhalationsbehandling, sugning av
övre luftvägar samt CPAP-systemet. Du ska ha sett filmen (se länk).
För att få delta i undervisningen ska du ha gjort duggan, Andningshjälpmedel, med 80% rätt
Examination
Att du har aktivt deltagit i undervisning/praktiska övningar på KTC och godkänd på klinisk
examination.
52
BUKSTATUS
Introduktion,
Färdighetsträningen innehåller utförande bukstatus. Det kan finnas olika anledningar till
medvetandepåverkan och buksmärtor hos patienter oavsett ålder eller var du arbetar som
sjuksköterska.
Syfte
Syftet är att du ska ha kunskap om vilka kontroller och observationer som är relevanta att göra
om du har en patient som har ont i magen samt hur du utför dem.
Undervisningsform
Träning av bukstatus på KTC ger dig tillfälle att öva och därefter praktiskt tillämpa
färdigheterna under dina VFU-placeringar under terminen.
Bukstatus: under 45 minuter ska du kunna redogöra för vad som ingår i anamnes och status
samt vilka undersökningar/labprover som kan vara aktuella i samband med vård av patient
med buksmärtor. Avslutningsvis ska du utföra bukstatus (på kurskamrat) dvs. ni auskulterar
och palperar varandras bukar.
Fundera i förväg på följande frågor:
* Vilka frågor ställer du till en patient med buksmärtor och varför?
* Vad ingår i din smärtanamnes?
* Hur inspekterar, auskulterar och palperar du en patient med buksmärtor?
* Vad vill du ha svar på när du utför dessa moment?
* Vilka kontroller och observationer ingår i sjuksköterskans ansvarsområden vid vård av
patient med buksmärtor?
* Vad i patientens status får dig att kontakta ansvarig läkare?
* Vilka labprover är relevanta att kontrollera?
Examination
Att du har aktivt deltagit i undervisning/praktiska övningar på KTC
53
ABCDE PÅ VÅRDAVDELNING
Introduktion
Vid plötsligt insjuknande eller försämring är det viktigt med ett snabbt och korrekt
omhändertagande. Som sjuksköterska utför du akut omhändertagande enligt ABCDEprincipen oavsett var i vårdkedjan du befinner dig. ABCDE-principen hjälper dig att på ett
adekvat sätt bedöma patientens livsviktiga funktioner.
Syfte
Syftet är att du kan följa ABCDE vid din undersökning av patienten vet du att du upptäcker de
mest akuta avvikelserna först. Det innebär också att du kan åtgärda dessa avvikelser så tidigt
som möjligt
Undervisningsform
Under färdighetsträningen får du, i mindre grupp, träna att bedöma två patienter på
vårdavdelning enligt ABCDE-principen.
Förbered dig genom att läsa om ABCDE i kurslitteraturen.
Examination
SIMULERINGSÖVNING
Introduktion
Teamträningen skall öka din förmåga till problemlösning och att handla adekvat i akuta
situationer. Simuleringen ger dig en unik möjlighet att under säkra former träna samarbete,
kommunikation och ledarskap/följarskap och samtidigt tänka och handla enligt ABCDE.
Syfte
Syftet är att du under säkra former får träna samarbete, kommunikation, ledarskap/följarskap
och att agera enligt ABCDE i akuta situationer.
Undervisningsform
Med hjälp av patientsimulatorn SimMan kommer du att delta i teamträning på KTC under en
halv dag. Ni blir ca sex studenter per tillfälle, och du är aktiv i 1-2 scenarier samt aktiv
observatör i 1-2 scenarier. Som en förberedelse inför simuleringen får du undervisning om
CRM-principer (kommunikation, samarbete, ledarskap/följarskap).
Examination
54
FÖRFLYTTNINGSTEKNIK OCH ERGONOMI
Introduktion
I en sjuksköterskas vardag förekommer ett antal situationer, som kan vara mycket belastande.
Förflyttning av patient, provtagning, omvårdnad av patient i säng, och arbete vid dator är alla
exempel på situationer som kan ge belastningsskador. Som individ kan du vidta åtgärder för
att förebygga och minska risken för belastningsskador och samtidigt arbeta på ett
patientsäkert sätt.
Syfte
Syftet är att ge en fördjupad och mer specifik kunskap i förflyttningsteknik, samt att ge en
grundläggande kunskap i belastningsergonomi.
Undervisningsform
Undervisningen innehåller såväl praktiska som teoretiska moment.
Du kommer att få arbeta med patientspecifika förflyttningar i scenarion - patientfall.
Undervisningen kommer att ske på KTC och för att kunna tillgodogöra dig detta krävs att du
kommer väl förberedd. Detta genom att
(A) Läsa avsnittet Arbetsteknik och förflyttningskunskap i Vårdhandboken
(B) Titta på filmen Ergonomi inom vård och omsorg från Arbetsmiljöverket
(C) Besvara kunskapstestet om Ergonomi från arbetsmiljöverket
Till undervisningstillfället ska ditt godkända test, diplom tas med. Det går bra att ha med
provbeviset i elektronisk form (dator/mobil). Spara det som PDF/ta en skärmdump.
Examination
För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i undervisning och praktiska övningar på KTC.
Vidare krävs godkänt resultat på kunskapstestet, samt att du blir godkänd under
patientscenariot.
Länkar
Se webbsidor i studentportalen. Länkar under förflyttningsteknik
55
KLINISK EXAMINATION
För att kvalitetssäkra de under terminen förvärvade kliniska kunskaperna förläggs en
individuell klinisk examination på KTC i slutet av terminen.
Områden som kan förekomma är:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Administrering av blodtransfusion
Administrering av läkemedel via inhalation
Spädning av läkemedel och administrering i CVK
Iordningställa en infusion med tillsats
Sugning av övre luftvägar
SOND
Alla studenter examineras i blodtransfusioner samt ytterligare ett moment. För att få delta vid
den kliniska examinationen ska provkoden medicinsk teknik vara godkänd.
En rekommendation är att i god tid träna redan genomgångna moment på tisdagskvällar på
KTC då amanuenser är i tjänst och står till förfogande samt se filmerna.
1. Administrering av blodtransfusion
Syfte: Du skall med bibehållen aseptik och patientsäkerhet iordningställa och
administrera en blodtransfusion utifrån ordinationshandling och gällande författning;
SOSFS 2009:29. Du skall också beskriva nödvändiga kontroller och observationer med
anledning av administreringen.
2. Administrering av läkemedel via inhalation
Syfte: Du skall med bibehållen aseptik och patientsäkerhet iordningställa och
administrera läkemedel via inhalation utifrån ordinationshandling och gällande
författning. Du skall också dokumentera samt beskriva nödvändiga observationer och
kontroller med anledning av administreringen. Dessutom skall du kunna redogöra för hur
utrustningen ska rengöras.
3. Spädning av läkemedel och administrering i CVK
Syfte: Du skall med bibehållen aseptik och patientsäkerhet genomföra spädning av
läkemedel utifrån ordination och därefter administrera det i CVK: Du skall också
beskriva nödvändiga observationer och kontroller med anledning av administreringen.
4. Iordningställa en infusion med tillsats.
Syfte: Du skall med bibehållen aseptik och patientsäkerhet iordningställa en infusion med
tillsats utifrån ordination. Du skall kunna beskriva observationer och kontroller med
anledning av iordningsställandet av infusionen.
5. Sugning av övre luftvägar
Syfte: Du skall med bibehållen aseptik och patientsäkerhet iordningställa utrustning,
informera patienten och utföra sugning av övre luftvägar samt beskriva risker med
momentet.
56
6. SOND
Syfte: Du skall med bibehållen aseptik och patientsäkerhet iordningsställa utrustning
och informera patienten samt utföra inläggning av enteral SOND.
57

Studiehandledning för VFU T3, ht 15

Transcription

Similar documents

Skolväsendets historia & samhällsuppdrag, 15 hp 15 hp

Minska VRI med ett slutet system

Förskola, skola och läraryrke på vetenskaplig grund (UVK),

Bedömningsunderlag för psykiatriska undersökningar

Kurs i mänskliga rättigheter och rätt till hälsa, 5 hp

Välkomstbrev UB201F DK4 VFU II V15 - Barn

Studiehandledning för VFU T1, ht 15

PM - Umeå universitet

Minnesanteckningar handledarträff 3 feb. 2015