Svar uppgifter elektronik åk 9

Transcription

Svar uppgifter elektronik åk 9
FYSIK
!
!
!
150309
Älghultsskolan
Uppgifter till kapitlet elektronik!
*!
1. a) Vad menas med en isolator?
Det är ett ämne som leder ström dåligt.
b) Ge tre exempel på isolatorer. Plast, porslin, glas t.ex.
!
2. Vad är AC och DC? Förklara.
AC=Växelström. Det betyder att strömmen hela tiden ändrar håll. DC=Likström. Det
betyder att strömmen hela tiden går åt samma håll.
!
3. Nämn en viktig egenskap hos en diod.
Den släpper bara igenom ström åt ett håll. Den kan alltså användas för att likrikta
växelström.
!
4. Vad kallas det man gör när man ökar ledningsförmågan hos en halvledare?
Dopning.!
!
5. I vilken enhet anges resistans?
Ohm. (Ω)!
!
6. Två glödlampor seriekopplas till ett batteri. Vad händer om man kopplar in en tredje glödlampa i
serie med de två andra? Motivera ditt svar.
Lamporna lyser svagare. Spänningen fördelas över alla lamporna och kopplas en extra
lampa in så minskar spänningen och därmed också strömmen som går genom varje
lampa.
!
7. Vad är ström för någonting?
Ett flöde av elektriska laddningar. Ju fler laddningar som förflyttar sig per sekund, desto
större är strömmen.
!
8. Vad mäter man ström i för enhet?
Ampere.
!
9. Strömmen är 2 A och resistansen 12 Ω. Vad är spänningen?
U = I * R => U = 2 * 12 = 24 Volt
FYSIK
150309
Älghultsskolan
!
10. Du ska bestämma resistansen med hjälp av Ohms Lag. Vad blir formeln?
U = I * R => R = U / I
!
11. Vad består en transistor av?
3 dopade halvledare som t.ex. kisel eller germanium.
!
**!
1. Vad menas med en halvledare och varför är de så viktiga i dagens digitala värld?
Ett ämne som leder ström bättre än en isolator, men sämre än en ledare. Genom att
förändra deras ledningsförmåga med hjälp av dopning kan man skapa elektroniska
komponenter som kan styra strömmens flöde på olika sätt. Både transistorer som är
den viktigaste byggstenen i datorer och dioder som används flitigt på olika sätt inom
elektroniken är uppbyggda av halvledande materia.
!
2. En glödlampa, en diod och ett batteri seriekopplas. Rita ett kopplingsschema som visar hur
man ska koppla för att lampan ska lysa. Visa pilar som visar hur strömmen rör sig i kretsen.
Strömmen rör sig från batteriets pluspol till batteriets minuspol, alltså medurs på bilden.
!
3. På en viss elektronikkomponent står angivet 16 V, 47 μF. Vad heter denna komponent?
Kondensator. μF står för mikrofarad som är måttet på kapacitansen (förmågan att lagra
elektriska laddningar) hos en kondensator. !
4.
Förklara vad en spole är och vilken typ av ström som flyter lättast genom en spole.
En spole är lindad koppartråd. Likström flyter lättast genom en spole. Förändringar i
strömstyrkan ogillas av spolen som försöker motverka detta. Därför flyter växelström
trögare genom en spole än likström. När ström flyter genom en spole bildas ett
magnetfält. !
5. Ett motstånd med resistansen 56 Ω ansluts till en spänning på 112 V. Hur stor blir strömmen?
U = I * R => I = U / R = 112/56 = 2 A
FYSIK
150309
Älghultsskolan
!
***!
1. Du har en voltmeter och en amperemeter. I en strömkrets lyser en lampa som är kopplad till ett
batteri. Rita strömkretsen och visa hur du ska koppla i voltmetern och amperemetern för att det
ska bli rätt.
!
2. Du har 6 st 1,5 V-batterier som du kopplar till en lampa. Lampan ska lysa lika starkt som när
den är ansluten till ett 4,5 V-batteri, men den ska lysa dubbelt så länge. Rita ett
kopplingsschema som visar hur du ska koppla ihop batterierna.
!
!
3. Förklara hur en elektrisk svängningskrets fungerar.
I en svängningskrets är en kondensator kopplad till en spole. De motverkar varandra.
Den uppladdade kondensatorn skickar en ström till spolen som då skapar ett
magnetfält. När laddningarna börjar ta slut i kondensatorn minskar strömmen. Spolen
försöker stoppa strömändringen genom att ta energi från sitt magnetfält och inducera
en ström tillbaka i kretsen. Detta gör att kondensatorn laddas upp, fast denna gång med
motsatt polaritet. Strömmen hoppar fram och tillbaka flera gånger per sekund. Antalet
gånger per sekund kallas för frekvens. Genom att ändra kondensatorns kapacitans eller
spolens induktans kan man styra vilken frekvens den ska ha.