Verksamhetsberättelse Lärande och stöd

Verksamhetsberättelse
2014
Lärande och stöd
1
Innehållsförteckning
Verksamhetsidé och organisation........................................................................................... 3
Året som gick ......................................................................................................................... 4
Omvärldsanalys – faktorer som har påverkat verksamhetens utveckling .............................. 5
Vision, strategiska mål och strategier..................................................................................... 6
Verksamhetens indikatorer ..................................................................................................... 8
Medborgare, brukare och kunder ........................................................................................... 9
Medarbetare och arbetssätt ................................................................................................... 11
Förnyelse, tillväxt och utveckling ........................................................................................ 12
Ekonomi ............................................................................................................................... 14
Ekonomisk redovisning (tkr) ................................................................................................ 15
Nyckeltal .............................................................................................................................. 18
2
Verksamhetsidé och organisation
Vi skall på uppdrag av kommunstyrelsen
lösa behovet av förskoleverksamhet,
skolbarnomsorg, skola, vuxenutbildning,
socialtjänst, individ- och familjeomsorg,
LSS-verksamhet, allmän fritidsverk-
samhet, bibliotek, kommunal musikskola
och främjande insatser för vuxna. Detta
leder till att våra medborgare och medarbetare utvecklas, känner sig trygga och
delaktiga i samhället
Vårt förhållningssätt kännetecknas av





medborgarfokus
stolthet
resultatinriktning
öppenhet
förnyelse
Verksamhetschef
Per-Joel Sewelén
Individ och
familjeomsorg
Avd chef
Ingela Robsahm
Administrativt
stöd
Tillståndsenhet
Alkoholinspektör
Kjell Åke Holdar
Elevhälsa och
förebyggarenhet
Enhetschef
Marika Olsson
Musikskolan
Musikledare
Malin Linell
Förskola
Avd chef
Monica Ortega
Grundskola
Grundskolechef
Christian Persman
3
Gymnasieskola
Gymnasiechef
Carin Hedengård
Året som gick
De stora utmaningarna inom Lärande och stöd har parallellt med förändringstryck från lagstiftning varit att hantera en budget i balans där kostnader för skolskjutsar, interkommunal
ersättning, extra stöd till barn och elever har legat över budget samt ett fortsatt högt kostnadsläge inom individ och familjeomsorgen. De kraftigt ökade flyktingsströmmarna till Sverige och ny lagstiftning vad gäller ensamkommande barn har inneburit volymförändringar i
kommunens mottagande. Mottagandet av ensamkommande barn genomförs i kommunens
egen regi (HVB Fenix) sedan våren 2014. Verksamheten utökas successivt. Språkintroduktionen vid gymnasieskolan har flerdubblats. Migrationsverkets anläggningsboende i Glava
har också tagit emot fler asylsökande, till följd därav har kommunen fått utöka verksamheterna inom för- och grundskola. En hög arbetslöshet har medfört att kostnaden för försörjningsstöd är på en fortsatt hög nivå.
Under året granskades kommunens förskola, grundskola, fritids, gymnasieskola och vuxenutbildning av Skolinspektionen. Inspektionen visade på en bra verksamhet generellt och
flera enheter och verksamheter hade inga anmärkningar. Ett utvecklingsområde för grundskolan är likvärdigheten i resultat mellan skolor. Vuxenutbildningen behöver förbättra kontinuerlig antagning och utökning av kurser.
Antalet förskoleplatser har utökats och fler utökningar behöver göras under 2015. Förberedelser har påbörjats för att täcka behovet av barnomsorg under 2016.
1-1 satsningen i kommunen som inleddes på grundskolan hösten 2013 fortsatte hösten 2014
med gymnasieskolan.
Vi har nu i grundskolan och gymnasieskolan 30 förstelärare och en lektor.
Varje år delar Kungliga Musikaliska akademien ut två pedagogpriser, och en av 2014 års
stipendiater är Robert Henriksson – lärare i kontrabas, piano och ensemble vid musikskolan
i Arvika. Vi är mycket stolta och glada över detta. Stipendiet delades ut av Kung Carl XVI
Gustaf vid Kungliga Musikaliska akademiens högtidssammankomst på Nybrokajen i november.
Gymnasieskolan har under året fått nationella utmärkelser och branschcertifieringar för god
kvalitet. På Taserudsgymnasiet kan vi notera följande; Bygg och anläggningsprogrammet
Branschrekommenderad skola, VVS och Fastighetsprogrammet blev omcertifierat som
Förstklassig skola. Elever på Handelsprogrammet som deltog i UF(Ung Förettagsamhet)
rönte fina framgångar såväl i Värmlandsfinalen som SM-finalen i Stockholm.
Elever från Taserudsgymnasiet deltog i maj i utlands-APL (arbetsförlagt lärande) i Kassel,
Tyskland. Under året har Teknikcollege som innefattar programmen Industritekniska och
Teknik, haft ett gott och nära samarbete med branschen som, även i år, genererat 40 sommarjobb.
Antalet utredningar och insatser på ungdomssidan inom socialtjänsten har legat på en hög
nivå, liksom placeringar på institution. Drogproblematik var en väsentlig bidragande orsak
vid dessa placeringar.
Aina Wåhlund
Ordförande
Per-Joel Sewelén
Verksamhetschef
4
Omvärldsanalys – faktorer som har påverkat
verksamhetens utveckling
Stagnationen på den lokala arbetsmarknaden har en negativ inverkan på
försörjningsstödets
utveckling.
Fler
medborgare riskerar ekonomiska problem
som medför ökade insatser från såväl ekonomienheten som våra budget- och skuldrådgivare.
Allt fler brukare uppvisar samsjuklighet
(psykisk ohälsa och missbruksproblem)
vilket medfört ett tätare samarbete mellan
Socialpsykiatrin och Vuxenenheten. Med
anledning av detta har samverkan inletts
med landstinget och Region Värmland med
en satsning på vård- och stödsamverkan
inom socialpsykatrin.
En nationell satsning pågår för att utveckla
barn- och ungdomsvården. I samverkan
med Region Värmland och Karlstads universitet pågår kompetensutveckling för
handläggare inom barn- och ungdomsvården. Dessutom genomförs utbildningsprogram till familjehem för att säkerställa vårdens kvalitet.
Utvecklingen av stödet till vuxna
missbrukare med hjälp av evidensbaserade
metoder har krävt utökade resurser. Bristen
på bostäder och tillgång till drogfritt
boende innebär vissa svårigheter att bedriva behandling på hemmaplan. Trots detta
har behandling på hemmaplan kunnat genomföras i större omfattning vilket lett till
lägre kostnader för köp av extern behandling.
Behovet av barnomsorg kan snabbt ändras
varje år. Det är en stor utmaning att med
fördelningssystemet som bygger på barnpeng hantera vårens ofta stora behov av
platser medan det minskar på hösten. Att
anpassa verksamheten utifrån detta har varit svårt.
De ökade flyktingsströmmarna och ny lagstiftning vad gäller ensamkommande barn
(EKB) har inneburit volymförändringar i
kommunens mottagande. Nya boenden för
EKB har öppnats i Edane och Arvika.
Språkintroduktionen vid gymnasieskolan
har flerdubblats och verksamheterna inom
för och grundskola har utökats.
Förskolans utbyggnation medför konsekvenser för lokalutnyttjandet inom grundoch gymnasieskolan.
5
Vision, strategiska mål och strategier
Vision Arvika med strategiska mål och strategier beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. Kommunens vision är:
Arvika – en attraktivare kommun
Kommunens verksamhetsidé är:
Vi skapar förutsättningar för ett gott och tryggt liv för de som lever och verkar i Arvika kommun. Vi erbjuder en god service och uppmuntrar kreativitet och initiativkraft.
Visionen konkretiseras i strategiska mål för medborgare, medarbetare, förnyelse, tillväxt och
utveckling samt ekonomi. Genom att verka i riktning emot de strategiska målen når vi en
god ekonomisk hushållning i vår verksamhet. Med god ekonomisk hushållning menar vi i
Arvika att vi förvaltar våra resurser så att vi skapar en långsiktigt hållbar utveckling, där såväl sociala, ekologiska som ekonomiska perspektiv utgör ledstjärnor.
Våra strategiska mål för god ekonomisk hushållning är…
… att vi är en attraktiv kommun, där medborgare, brukare och kunder är nöjda med vår
verksamhet.
Våra strategier för att uppnå målet
 Vi för en öppen och aktiv dialog och ger möjligheter att vara med och påverka
 Vi har en hög tillgänglighet och är tydliga med vad vi kan erbjuda
 Vi ser möjligheter med mångfald
… att vi är en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att
ge god service.
Våra strategier för att uppnå målet
 Vi erbjuder utvecklingsmöjligheter och meningsfulla arbetsuppgifter
 Vi arbetar för medarbetarnas hälsa och trivsel
 Vi skapar förutsättningar för medarbetarnas delaktighet och ansvarstagande
… att vi är en hållbar kommun, som utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska hänsyn
skapar förutsättningar för en positiv utveckling
Våra strategier för att uppnå målet
 Vi skapar fler bostäder och utvecklar de vi har
 Vi verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer
 Vi bidrar tillsammans med andra till ett rikt fritids- och kulturliv
6




Vi skapar förutsättningar för ett starkt och differentierat näringsliv genom att uppmuntra innovation och entreprenörskap
Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus
Vi arbetar för en höjd utbildningsnivå
Vi arbetar för en god folkhälsa
… att vi har en hållbar ekonomi, där vi använder våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt sätt.
Våra strategier för att uppnå målet
 Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav
 Vi skapar utrymme för framtida pensionsåtaganden
 Vi finansierar investeringar inom den skattefinansierade verksamheten med egna
medel
7
Verksamhetens indikatorer
Verksamheten följer upp och styr utifrån ett antal indikatorer under respektive perspektiv.
Indikatorn, som är ett sätt att mäta och definiera målnivåer, visar hur väl verksamheten uppnått de uppsatta målen.
Sammanfattande bedömning
Förskola
I förskolan har under året 95 % av de som sökt plats fått erbjudande om placering på sitt
önskade placeringsdatum.
Grundskola
I grundskolan har det skett en utveckling av måluppfyllelsen de senaste åren. Andelen behöriga till gymnasiet, meritvärdet och andelen med godkända betyg (ökat tre år i rad) har legat
lite högre de senaste åren. Resultaten för nationella prov i åk 3 och i åk 6 visade fortfarande
att över 90 % av eleverna klarar målen. Effektiviteten inom grundskolan är hög vilket innebär att resultaten i relation till resurser är goda.
Gymnasieskola
Målet är inte uppnått vad gäller elever från egna kommunen i vår gymnasieskola trots marknadsföringsinsatser.
Musikskolan
Musikskolan fortsätter att utveckla verksamheten och har startat flera nya kurser. Tillströmningen av elever är fortsatt god och tack vare nyanställningar har köer kunnat kortas.
Individ och familjeomsorg
Brukarna kan erbjudas personligt besök hos socialtjänsten inom ramen för servicegarantin
på två veckor. Fler brukare med psykisk funktionsnedsättning än förväntat har kunnat
erbjudas sysselsättning/arbetsträning.
Ekonomi
Kostnaderna för försörjningsstödet har överskridit budget på grund av svag arbetsmarknad
samt att fler hushåll sökt försörjningsstöd. Svårigheter att anpassa förskolan till rådande
volym och budget.
8
Medborgare, brukare och kunder
Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett medborgar- och kundperspektiv är att vi är en attraktiv kommun, där medborgare, brukare och kunder är nöjda med vår
verksamhet.
Mål och måluppfyllelse
Indikatorer
Enhet
Mål
Resultat
Medborgarna om förskolan
Nöjd medborgarindex
Nöjd medborgarindex
Nöjd medborgarindex
Nöjd medborgarindex
Procent
-
-
Mäts ej 2014, nästa mätning 2015.
-
-
Mäts ej 2014, nästa mätning 2015.
-
-
Mäts ej 2014, nästa mätning 2015.
-
-
Mäts ej 2014, nästa mätning 2015.
100
95
Procent
>80
86,5
(80,3)
Elevernas nöjdhetsgrad
av grundskolan
Procent
>95
94,2
(93,2)
Elevernas nöjdhetsgrad
av gymnasiet år 1-2
Personligt besök hos
handläggare inom 2
veckor vid socialtjänsten
Genomsnittlig utredningstid inom socialtjänsten barn och unga 0-20 år
Antal besök öppna förskolan/tillfälle
Andel barn och ungdomar i musikskolan i
- årskurs 3-9 grundskolan
- gymnasiet
Procent
>80
74,9
Målet ej uppnått. Trots detta har andelen
elever som trivs i skolan ökat sista åren.
Sedan några år har skolorna tydligare
följt upp trivsel och mående bland eleverna. Åtgärder som rastaktiviteter, tydligare förebyggande arbete för att motverka kränkningar och snabbare åtgärder
vid kränkningar har utvecklats.
Målet ej uppnått.
Procent
>95
95,5
Målet uppnått.
Antal
mån
<4
3,2
Målet uppnått.
Antal
>35
37
Målet uppnått.
Medborgarna om grundskolan
Medborgarna om gymnasieskolan
Medborgarna om stöd för
utsatta personer
Andel som erbjudits förskoleplats på önskat
placeringsdatum
Föräldrars nöjdhetsgrad
av fritidshem
Procent
>22
> 7,6
21,7
7,1
9
Analys
Målet ej uppnått. Omsorgsbehovet har
ökat sista året, vilket medfört att erbjudande i rätt tid inte hunnits med till alla.
Målet uppnått. Resultatet har förbättrats
sedan tidigare mätning.
Målet ej uppnått. På grund av omorganisation i utbildningen på Musikhögskolan
Ingesund tillhandahåller musikskolan
inte övningselever.
Andel elever som slutar
musikskolan före gymnasiet
Andel elever av årskurs 9
som börjar gymnasieskola år 1
Procent
<19,5
20
Procent
>98
96,3
Målet ej uppnått.
Andel elever av årskurs 9
som börjar i kommunens
gymnasieskola år 1
Procent
>75
73,2
Målet ej uppnått.
Antal elever år 1 i kommunens gymnasieskola
som kommer från andra
kommuner
Antal utredda familjehem
i och utanför Arvika
kommun
Antal brukare med psykisk funktionsnedsättning
i sysselsättning/arbetsträning
Antal
>75
74
Varav 16 är asylsökande/ensamkommande.
Antal
>23
31
Målet uppnått.
Antal
>35
36
Andel deltagare i Aktivitetsprogrammet som går
till egen försörjning
Procent
>40
35
Andel deltagare i arbetsmarknadsåtgärder som
går från försörjningsstöd
till egen försörjning
Antal
>50
39
Målet uppnått. 36 personer i sysselsättning från Socialpsykiatrin.
Förutom dessa har det varit 17 personer
från AME och 3 personer från SFI för
språkträning.
Målet ej uppnått. 35 % av deltagarna i
Aktivitetsprogrammet gick till egen
försörjning. Deltagarna i programmet har
en betydande problematik som utgör
en svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Färre lämpliga arbetstillfällen på en arbetsmarknad där många
konkurrerar om de lediga platser som
finns, bidrar också till att önskade mål ej
uppnåtts.
Målet ej uppnått. 39% har gått ut i egen
försörjning. Till denna siffra skall dock
läggas de personer i Aktivitetsprogrammet som gått ut i egen försörjning. De
två verksamheterna redovisas således var
för sig. Behov av arbetsplatser inom
kommunen samt budget för anställningar
är viktigt för att under kommande år
kunna ge fler försörjningsstödstagare
möjlighet att genom arbete lämna behovet av försörjningsstöd.
10
Resultatet är i nivå med 2013.
Medarbetare och arbetssätt
Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett medarbetarperspektiv är att vi
är en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god
service
Mål och måluppfyllelse
Indikatorer
Enhet
Mål
Resultat
Analys
Sjukfrånvaro
- varav kvinnor
- varav män
Procent
<4,5
4,9
5,4
3,6
Trots insatser med projektet för att minska
sjukfrånvaron och för att öka frisknärvaron
har sjukfrånvaron ökat under 2014. Arvika
kommun följer trenden som finns i hela
Sverige med ökad sjukfrånvaro. Lärande
och stöd hade den större ökningen av sjukfrånvaron från augusti fram till årsskiftet.
Förskolan har den högsta sjukfrånvaron därefter följer grundskolan.
Sjukfrånvaron för hela kommunförvaltningen uppgår till 6,2 procent (kvinnor 6,7 och
män 4,0 procent).
Frånvaroorsak ”Psyk” har fördubblats under
året. Även Försäkringskassans statistik, som
utgår från fastställd diagnos, visar på att den
psykiska ohälsan är vanligast. Då det är
medarbetaren som själv uppger frånvaroorsak kan det finnas ett mörkertal av psykisk ohälsa i ”Medicinska orsaker”. Utredning om vad den ökade sjukfrånvaron beror
på pågår samt ökat fokus på psykisk ohälsa.
Medarbetarindex
MI
>74
75
11
Kvinnornas sjukfrånvaro fortsätter vara
högre än männens, följer övriga Sverige.
Det är fler män i de högre skolstadierna vilket kan vara en förklaring till att männens
sjukfrånvaro minskat medan kvinnornas
ökat. Försäkringskassan gör analyser av orsakerna till den ökade sjukfrånvaron samt
till skillnader mellan könen.
Målet uppnått.
Förnyelse, tillväxt och utveckling
Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett förnyelse-, utvecklings- och
tillväxtperspektiv är att vi är en hållbar kommun, som utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska hänsyn skapar förutsättningar för en positiv utveckling.
Mål och måluppfyllelse
Indikatorer
Enhet
Mål
Resultat
Analys
Andel elever med godkända resultat nationella
prov år 3 (genomsnitt
sv, ma)
Procent
>90
90,0
(90,1)
Målet uppnått. Resultaten har nu under tre
år legat högre än tidigare. Arbete som pågått för att förbättra resultaten har de senaste åren varit att utveckla nätverksträffar
för lärare utifrån de nationella proven, ändrade undervisningsformer, studiecirklar
ledda av utvecklare i matematik, svenska
och NO. Förstelärare har utnämnts med
start läsåret 13-14.
Andel elever med godkända resultat nationella
prov år 6
Andel behöriga elever i
åk. 9 som är behöriga
till ett yrkesprogram på
gymnasiet.
Procent
>90
91,4
(91,5)
Målet uppnått. Resultatet har varit på en
jämn nivå under tre år. Se kommentar ovan.
Procent
>87
86,3
(89,3)
(82,8)
Elever med godkända
betyg år 9*
Procent
>87
72,2
(71,1)
(69,3)
Andel elever som fullföljer gymnasieprogram
inom 4 år inklusive IM.
Procent
>84
75,6
Behöriga till
Yrkesprogram
86,3%
Es program
84,6%
Ek, Hu, Sa program
83,4%
Na, Te program
80,1%
(2014 Siris)
Målet ej uppnått. Resultaten 2014 har
sänkts jämfört med 2013 men ligger ändå
lite högre än tidigare De åtgärder för elever
i behov av särskilt stöd som gjorts har inte
gjort att alla elever nått målen men ett lite
bättre resultat än tidigare år kan konstateras.
Fortfarande vittnas om många elever som
har svårt att nå målen samt att det kopplas
till motivation för skolstudier och social
problematik med komplexa svårigheter. Det
råder fortfarande en stor efterfrågan bland
personal om resursförstärkningar för att än
mer kunna skapa en flexibel stödorganisation. En mer fördjupad beskrivning och analys av resultaten presenteras i grundskolans
kvalitetsuppföljning.
Målet ej uppnått. Resultatet är emellertid
återigen bättre än föregående år vilket kan
tolkas som en positiv trend. Se kommentarer ovan.
Resultatet avser 2013. Elever folkbokförda
i Arvika kommun.
12
Andel elever som fullföljer gymnasieprogram
inom 3 år exklusive IM.
Andel elever med slutbetyg från gymnasiet
som ger grundläggande
behörighet till universitet och högskola
(fr.o.m. 2014 gymnasieexamen)
Andel elever med yrkesexamen
Procent
>84
86,6
Resultatet avser 2013.
Procent
>93
89,8
Andelen visar behörighet från studieförberedande program för elever folkbokförda i
Arvika. Andel elever i kommunens gymnasieskola:
Solbergagymnasiet 84 %
Taserudsgymnasiet 97 %
Procent
>93
70,2
Andel studerande som
fullföljer gymnasial
vuxenutbildning
Procent
>80
75
Andel av befolkningen
som får försörjningsstöd
Antal upprättade SIP**
mellan
socialtjänsten
och BUP**
Procent
<4,2
2013 års siffror. Denna siffra visar andel
med allmän behörighet från yrkesprogrammen folkbokförda i Arvika.
Målet ej uppnått. Orsak till avbrott var
främst etablering på arbetsmarknaden. Ett
flertal fick jobb på köpcentrat Charlottenberg. Andra orsaker var sjukdom, graviditet. Några har "försvunnit" utan att ange orsak.
Ej Mätt
Antal
>10
Ej mätt.
*
Elever med godkända betyg innebär att eleverna har minst betyget E i alla ämnen.
SIP Samordnad individuell plan. BUP Barn- och ungdomspsykiatri.
**
13
Ekonomi
Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är att vi
har en hållbar ekonomi, där vi använder våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt sätt.
Mål och måluppfyllelse
Indikatorer
Enhet
Mål
Resultat
tkr
0
-14 561
Kostnadseffektivitet
grundskola (kostnad per
betygspoäng)
Plats*
<68
38
Nettokostnad för köp av
extern missbruksvård
för vuxna (SoL)
Nettokostnad för LSS
boende vid skolgång
Nettokostnad för familjehem och institutionsvård barn och unga
Nettokostnad försörjningsstöd
tkr
<3 200
3 084
tkr
<6 900
7 365
tkr
<22 600
28 796
tkr
<22 400
26 056
Ekonomiskt resultat
*
Analys
Målet ej uppnått.
Avser lå 2012/13. Målet är uppnått.
Grundskolans arbete är bland Sveriges
effektivaste. Förklaringar på detta kan
vara en tydlig organisation för förbättringsarbete samt lärare och rektorer som
är flexibla med att anpassa sig gentemot
rådande förutsättningar.
Målet uppnått. En väl fungerande
öppenvård är en av förklaringarna.
Målet ej uppnått. Fler elever i skola i
annan kommun medför ökade kostnader.
Målet ej uppnått. Antalet placeringar är i
nivå med 2013, dock har kostnaden per
placering ökat.
Målet ej uppnått. Antalet hushåll som får
försörjningsstöd har ökat.
Plats i SKL:s mätning av kommunerna i riket – Öppna jämförelser (B3)
14
Ekonomisk redovisning (tkr)
Driftredovisning
Budget
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag (Tilldelad ram)
Resultat
Verksamhetens nettokostnader
Ledning och adm Lärande och stöd*
Gemensam adm IFO*
Ungdomsverksamhet
Ungdomsgård
Friskvård
Öppen förskola
Insatser enligt LSS
Institutionsvård, barn/ungdom
Familjehemsvård, barn/ungdom
Öppna insatser, barn/unga
Familjerätt
Elevhälsa *
Konsument- o skuldrådgivning
Vuxenutbildning
Gruppboende psykiskt sjuka
Vård av vuxna missbrukare
Övrig vuxenvård/socialpsykiatri
Ekonomiskt bistånd
Flyktingmottagning
Arbetsmarknadsåtgärder
Bilpool
Familjedaghem
Förskola
Skolbarnomsorg
Förskoleklass
Grundskola
Gymnasieskola
Musikskola
Alkoholtillstånd
Summa
* Fördelas till övriga verksamheter inom LoS
15
Redovisning
Avvikelse
128 736
-757 287
-628 551
628 551
0
160 109
-803 221
-643 112
628 551
-14 561
31 373
45 934
-14 561
0
-14 561
0
0
280
2 238
185
661
8 359
24 033
11 251
4 137
3 014
0
904
9 907
3 615
8 152
8 764
27 968
845
7 277
63
2 524
117 854
22 136
15 307
225 048
115 431
8 447
54
628 551
0
0
251
2 211
184
671
9 852
28 745
13 039
4 124
3 000
0
1 065
10 063
6 100
7 374
8 649
31 607
-606
8 322
-113
2 488
118 206
21 839
14 888
230 008
112 916
8 249
-17
643 112
0
0
30
127
1
- 10
-1 493
-4 712
-1 788
13
14
0
-161
-156
-2 485
779
115
-3 639
1 450
-1 045
175
37
-353
298
419
-4 960
2 515
198
71
-14 561
Kommentar till driftredovisningen
Grundskolans negativa avvikelse har uppkommit till följd av:
 ökade skolskjutskostnader
 ökad nettokostnad för interkommunal verksamhet
 Skolenheternas organisation
Gymnasieskolans positiva avvikelse beror på följande faktorer:
 Interkommunal ersättning har gått bättre än budget, delvis beroende på hemvändare
 Inackordering, skolskjutsar särskolan och centralt stöd visar ett överskott
 Taserudsgymnasiet har haft långtidssjukskrivning på administrationssidan och vakanser på tjänster som ersätts med konsulter på timme, vilket har föranlett ett överskott på skolans budget
Musikskolans positiva avvikelse kan förklaras med tillfälliga besparingar i samband med
tjänstledigheter.
Antalet vårddygn inom institutionsvården för barn och unga är i nivå med 2013, men trots
detta medfört ökade dygnskostnader. Kostnaderna för försörjningsstödet har fortsatt att öka.
16
Investeringsredovisning
Projekt
Budget
Redovisning
Avvikelse
Reinvesteringar LoS
965
0
965
Svetsrobot TAGY
535
535
0
1 500
535
965
Summa
Kommentar till investeringsredovisningen
Reinvesteringsbudgeten för Lärande och stöd uppgick 2014 till 1 500 tkr. Av dem
fördelades 535 tkr till gymnasiet för inköp av svetsrobot, som är kommunens satsning i
Teknikcollege.
17
Nyckeltal
2010
Sommarverksamhet
Antal sommarlek
Antal deltagare/dag
Antal deltagare totalt
Antal timmar totalt
Nettokostnad/deltagare, kr
Skolidrott
Antal deltagare/år
Nettokostnad/deltagare, kr
Familjedaghem
Antal placerade barn
Bruttokostnad/barn, kr
Förskola
Antal placerade barn
Bruttokostnad/barn, kr**
Avgiftsfinansieringsgrad, %
Skolbarnomsorg
Antal placerade barn
Bruttokostnad/barn, kr**
Avgiftsfinansieringsgrad i %
% av antal barn 6-9 år
Förskoleklass och grundskola
Antal elever
Bruttokostnad/elev, kr**
(exkl. interkom. ersättning)
varav lokalkostnad/elev, kr**
(kommunal skola)
Obligatorisk särskola
Antal elever
Bruttokostnad/elev, kr**
(exkl. interkom. ersättning)
varav undervisningskostnad/elev, kr
2011
2012
2013
2014
1
32
625
80
207
1
33
652
80
209
1
43
652
60
204
1
38
642
68
198
1
14
216
60
531
5 015
20
6 324
23
5 820
23
5 537
29
5 339
24
36
92 328
31
98 645
31
101 529
29
108 983
28
110 618
1 110
106 723
8
1 142
108 604
7,5
1 131
115 405
7,3
1 120
116 453
7,3
1 155
118 157
7,4
785
30 575
20
73
845
30 317
21
77
885
30 664
21
77
901
31 639
21
76
931
32 044
21
78
2 513
74 495
2 488
77 685
2 480
82 349
2 497
86 777
2 484*
92 814
13 395
13 211
13 715
13 988
13 956
36
355 983
29
410 952
27
422 444
23
439 561
21
503 952
107 397
128 990
133 137
136 696
139 095
* Exkl förberedelseklass Glava
** Från 2009 ingår ökning/minskning av kostnad avseende förändrad fördelningsprincip av lokalkostnad samt
elevhälsan.
18
2010
Fritidstillsyn LSS
Antal ungdomar i verksamhet
Antal öppetdagar (Taserud)
Bruttokostnad per ungdom/
öppetdag, kr
Nettokostnad per ungdom/
öppetdag, kr
Fritidsverksamhet för
funktionshindrade
Antal aktiviteter
Antal deltagarbesök
Nettokostnad per aktivitet, kr
Nettokostnad per deltagarbesök, kr
Kontaktpersoner
Antal barn o ungdomar i kontakthem
Bruttokostnad/vårdmånad, kr
Familjehem
Antal placeringar i familjehem
Antal vårddygn
Bruttokostnad/vårddygn, kr
Tvångsvård LVU
Antal vårddygn
Bruttokostnad/vårddygn, kr
Tvångsvård LVM
Antal vårddygn
Bruttokostnad/vårddygn, kr
Frivilligvård (SoL) barn
och ungdom
Antal vårddygn
Bruttokostnad/vårddygn, kr
Frivilligvård (SoL) vuxna
Antal vårddygn
Bruttokostnad/vårddygn, kr
Försörjningsstöd
Antal stödhushåll
Bruttokostnad/stödhushåll, kr
Gemensam verksamhet
Antal elever i grundskola/gymnasium
Antal elever per skolsköterska
Antal elever per skolpsykolog
Antal elever per skolkurator
2011
2012
2013
2014
15
253
18
249
12
261
9
249
6
260
443
454
694
837
1 085
430
443
685
835
1 070
88
1 123
1 985
115
1 200
2 750
77
678
2 018
88
933
2 283
136
1186
2 613
156
264
229
215
300
105
99
68
93
87
3 246
3 524
3 115
3 342
3 434
67
64
55
68
72
23 678
517
26 668
464
21 796
538
21 778
523
22 820
579
1 705
4 305
806
4 094
1 482
2 982
1 353
3 866
1 011
4 185
184
3 319
170
3 872
157
2 576
160
2 743
200
2 871
2 358
4 528
2 290
2 819
3 601
2 199
1 727
2 764
2 874
4 031
1 947
1 681
3 091
1 780
1 889
2 670
1 374
2 092
1 673
1 921
664
33 535
703
33 355
686
35 159
689
36 810
702
37 964
3 614
3 467
3 363
3 334
3 312
560
506
506
487
484
1806
963
1 734
991
2 242
723
1 667
606
1656
602
19
2010
Musikskola
Antal platser totalt
Bruttokostnad/elev, kr
Avgiftsfinansieringsgrad, %
Gymnasieskola
Antal elever
Bruttokostnad/elev, kr (exkl.
interkom. ersättn. och inack.tillägg)
Varav lokalkostnad/elev, kr
Gymnasiesärskola
Antal elever
Bruttokostnad/elev, kr (exkl.
interkom. ersättn.)
Varav undervisningskostnad/elev, kr
Gymvux
Antal heltidsstudieplatser
Bruttokostnad/heltidsstudieplats, kr
Flyktingmottagning
Antalet mottagna flyktingar
-per år
-totalt i Arvika
2011
2012
2013
2014
1 044
8 030
11
1 128
7 237
11
1 071
7 777
11
1 046
8 368
10
990
9 173
9
1 033
87 861
919
94 081
835
104 638
794
110 217
788
111 056
14 638
18 055
19 597
21 384
21 546
32
211 272
31
233 345
21
375 362
21
413 533
19
457 063
117 944
106 413
168 390
197 890
218 721
135*
50 249
117*
55 091
118*
59 129
75*
70 904
75*
75 740
40
1 098
43
1 141
43
1 184
55
1 239
81
1320
*Siffran avser antalet heltidsstuderande exklusive Yrkesvux.
20