Norrahammar Månstorp 2:6 m.fl.

ANTAGANDEHANDLING
2015-03-10
Dnr: 2010:175
Planområdet från nordost
Illustration: Landströms arkitekter
Detaljplan för bostäder på del av
Norrahammar Månstorp 2:6 m.fl.
Hovslätts ängar och Idrottsgatan, Hovslätt,
Jönköpings kommun
ANTAGANDEHANDLING
___________________________________________________________
1
INNEHÅLL
HANDLINGAR
BAKGRUND
PLANDATA
BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
KONSEKVENSBESKRIVNING
ORGANISATORISKA FRÅGOR
EKONOMISKA FRÅGOR
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
UNDERLAGSMATERIAL
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
3
3
4
4
7
9
28
34
34
35
36
37
BILAGOR
PLANKARTA MED BESTÄMMELSER
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
SAMRÅDSREDOGÖRELSE PLANPROGRAM
FASTIGHETSFÖRTECKNING
DAGVATTENUTREDNING
TRAFIKUTREDNING
SAMMANFATTNING
Ägaren till Norrahammar Månstorp 2:6 önskar avstycka delar av fastigheten
för försäljning för bostadsändamål. Markområdet är inte planlagt varför ny
detaljplan krävs.
Planförslagets syfte är därför att pröva möjligheten att planlägga del av
fastigheten Månstorp 2:6 för bostadsändamål. I syfte att bland annat fördela
trafiken till och från detta planerade bostadsområde föreslås Idrottsgatan
byggas om delvis i en ny sträckning och med anslutning till Barrsätragatan
med en ny cirkulationsplats.
Ett planprogram har varit föremål för samråd under 2010.
För programområdets västra del har upprättats förslag till detaljplan som
varit föremål för samråd under 2011. För Idrottsgatan har upprättats en
separat detaljplan som också varit föremål för samråd under 2011.
De båda planförslagen har efter samrådsskedet lagts samman till ett.
2
ANTAGANDEHANDLING
2015-03-10
Beteckning:
Dnr: 2010-0175
Detaljplan för bostäder på del av
Norrahammar Månstorp 2:6 m.fl.
Hovslätts ängar och Idrottsgatan, Hovslätt,
Jönköpings kommun
PLAN- OCH
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
HANDLINGAR
Planhandlingen utgörs av denna plan- och genomförandebeskrivning,
plankarta, utlåtande, illustrationsmaterial samt samrådsredogörelse från
programsamrådet och plansamrådet.
BAKGRUND
Ägaren till Norrahammar Månstorp 2:6 önskar avstycka delar av fastigheten
för försäljning för bostadsändamål. Markområdet är inte planlagt varför ny
detaljplan krävs.
Planförslagets syfte är därför att pröva möjligheten att planlägga del av
fastigheten Månstorp 2:6 för bostadsändamål. I syfte att bland annat fördela
trafiken till och från detta planerade bostadsområde föreslås Idrottsgatan
byggas om delvis i en ny sträckning och med anslutning till Barrsätragatan
med en ny cirkulationsplats.
Ett planprogram har varit föremål för samråd under 2010.
För programområdets västra del har upprättats förslag till detaljplan som
varit föremål för samråd under 2011. För Idrottsgatan har upprättats en
separat detaljplan som också varit föremål för samråd under 2011. De båda
planförslagen har efter samråden lagts samman till ett.
3
PLANDATA
PLANOMRÅDETS LÄGE
Planområdet är beläget omedelbart öster om Hovslätt (Hökhults hage) och
avgränsas i stort av bebyggelsen längs
Hästskovägen/Sommarhagen/Idrottsgatan i väster, Lisaberg i söder och
Hovslätts idrottsplats i norr.
Ytan omfattar knappt 11 ha. (se karta nedan)
Översiktskarta
MARKÄGARFÖRHÅLLANDEN
Fastigheten Norrahammar Månstorp 2:6 ägs av Rune Ahlander. I samband
med att detaljplanen antas övertas marken av exploatören som bebygger
området. Norrahammars Hökhult 2:1, 2:110 ägs av kommunen, liksom
Grästorp 1.1, Hovslätt 2:14, 2:43 och 2:44 samt Irrblosset 6. Hällstorp 1:12
ägs av Sven Erik och Karin Grandt. Hovslätt 2:11 ägs av Hovslätts
idrottsklubb, som även är innehavare av tomträtt på Hovslätt 2:43.
BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN
En miljökonsekvensbeskrivning (MKB för planer och program) enligt PBL
5:18 och MB 6:11–18 skall upprättas om kommande detaljplaners
genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. För att
klarlägga om planen kan innebära en betydande miljöpåverkan behöver en
s.k. behovsbedömning göras.
För det föreliggande planprogrammet har kommunen bedömt att
genomförandet av kommande detaljplaner inom programområdet inte
4
innebär någon betydande miljöpåverkan i den betydelse som avses i PBL.
Länsstyrelsen har inget att erinra mot behovsbedömningen i
planprogrammet (Lst. beslut 2010-10-13).
Vi bedömer utifrån dagens värderingar och kunskapsnivå att planerade
förändringar inom planområdet endast täcker ett mindre område på lokal
nivå som sammantaget inte ger någon betydande påverkan på miljön.
Därmed behöver inte en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt
Miljöbalken upprättas.
Skälen till denna bedömning kan läsas under rubriken
Konsekvensbeskrivning.
Platsens förutsättningar
Området är till största delen inte tidigare detaljplanelagt men finns med i
kommunens översiktsplan som närströvområde. Den mark som kommer att
exploateras för bostäder är idag huvudsakligen åkermark. Två distinkta
skogsbeklädda kullar skapar karaktär åt området.
Ett kärr i form av en våtmark i norra delen av planområdet strax söder om
Idrottsgatans slut kommer att avvattnas genom ett nytt dikessystem med
öppna diken vilket får betydelse för djur- och växtliv. Våtmarker i
odlingslandskapet är biotopskyddade genom det generella biotopskyddet då
de är viktiga för den biologiska mångfalden. Biotopen öppna diken kan dock
i viss mån ersätta flora och fauna anpassade till våtmarksmiljöer med
kärrkaraktär.
Inga miljökvalitets-normer kommer att överträdas. En arkeologisk
undersökning genomförs innan planen antas, men väntas inte påverka
exploateringen.
Nordvästra delen är dels planlagt som gatumark, dels som idrottsområde och
dels icke planlagt alls i den östra delen. Den mark som nu föreslås
planläggas utgörs dels av asfalterad och grusad gata eller skogsväg, dels av
gräsbevuxna ytor med olika intensiv skötsel. Det finns inga kända
nyckelbiotoper inom planområdet. Inga miljökvalitetsnormer kommer att
överträdas.
Planens styrande egenskaper
Planområdet omfattar knappt 11 ha. Det är en första etapp i enlighet med det
planprogram som varit föremål för samråd under 2010.
Planförslaget innebär att planområdet kan bebyggas med ca 107 bostäder
fördelat på ca 30 % i flerbostadshus och ca 70 % i gruppbyggda
markbostäder. Stora delar av planområdet utgörs av parkmark och
naturmark som genom planläggningen ges ett starkare skydd mot
exploatering än den har idag.
Planförslaget innebär också att Idrottsgatan kan byggas ut i en delvis ny
sträckning i syfte att bland annat fördela trafiken till och från de nya
bostäderna.
I anslutningen till Barrsätragatan föreslås en ny cirkulationsplats. Längs den
nya gatan förslås också en ny gång- och cykelväg.
5
Planens tänkbara effekter
En exploatering av området kommer främst att leda till att det öppna landskapet förändras. Delar av den mark som idag är natur och åker övergår till
att bli bostadsbebyggelse med relativt tät exploatering längs höjdkurvorna i
syfte att spara så mycket som möjligt av naturmarken. Jordmassor kommer
att omfördelas genom schaktning och utfyllnad inom bostadskvarteren och
för gatuutbyggnad. Närbelägna naturområden med uppväxta träd och buskar
berörs endast marginellt eftersom planförslaget utformats med syftet att
bibehålla det mesta av befintlig skogsmark.
Genom en utbyggnad i enlighet med planförslaget ges ca 107 familjer
möjlighet till bosättning i ett naturnära läge, i en hälsosam miljö, och efter
Jönköpings förhållanden relativt nära stadens centrum.
Baserat på ett antagande att varje bostad alstrar fyra fordonsrörelser per dygn
beräknas trafiken, när hela planområdet är bebyggt med ca 107 bostäder, öka
med ca 428 fordon per dygn. Denna trafik fördelas på dels Idrottsgatan, och
dels Västra Hällstorpsvägen, där trafiken kan antas öka med totalt ca 214
fordon vardera.
En utbyggnad enligt planförslaget innebär att nuvarande sträckning av
Idrottsgatan och Barrsätragatan mellan Idrottsgatan och Glabovägen
avlastas. Trafiken är mycket måttlig och det är troligen främst när det är
idrottsevenemang på idrottsplatsen eller vid hämtning och lämning på
förskolan som det kommer att märkas någon större skillnad.
Istället kommer den nya gatan i sin nya sträckning mellan nuvarande
förskola och idrottsplatsen att trafikeras av huvuddelen av befintlig och
tillkommande trafik. Närbelägna naturområden med uppväxta träd och
buskar berörs endast marginellt eftersom gatans sträckning i stort sett följer
ett öppet stråk som redan används för biltrafik eller för gång- och
cykeltrafik.
Genom en utbyggnad i enlighet med planförslaget fördelas trafiken från det
planerade bostadsområdet på Västra Hällstorpsvägen och den nya
Idrottsgatan. Dessutom ges trafik till och från idrottsplatsen och befintlig
och planerad förskola en genare sträckning för de som kommer från norr
eller väster.
Idrottsgatan öster om Barrsätragatan trafikeras idag av ca 500
fordonsrörelser per vardagsdygn. Trafiken utgörs här troligen främst av
besökare till idrottsplatsen.
Baserat på ett antagande att varje bostad alstrar fyra fordonsrörelser per dygn
beräknas trafiken, när hela bostadsområdet är bebyggt enligt
planprogrammet med ca 155 bostäder, öka med ca 620 fordon per dygn.
Denna trafik fördelas på dels Idrottsgatan, och dels Västra Hällstorpsvägen,
där trafiken kan antas öka med totalt ca 310 fordon vardera.
Sammanvägd behovsbedömning
Omgivningsförutsättningarna och den påverkan detaljplanen bedöms
innebära på miljön redovisas i detta avsnitt av planbeskrivningen.
Kommunen bedömer utifrån dagens värderingar och kunskapsnivå att, då
detta projekt endast täcker ett litet område på lokal nivå, det inte ger någon
betydande påverkan på miljön. Därmed behöver en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt Miljöbalken inte upprättas.
6
Vi har istället valt att integrera miljöfrågorna i detaljplaneprocessen genom
att beskriva relevanta problem i planbeskrivningen och dess effekter under
rubriken Konsekvensbeskrivning nedan. Den ordinarie detaljplaneprocessen
innebär att berörd allmänhet, föreningar och myndigheter får insyn och
påverkansmöjligheter vid flera tillfällen både i ett tidigt skede och senare.
Hur synpunkterna beaktas sammanfattas i ordinarie samrådsredogörelser och
utlåtanden. Vid detaljplaneprocessen är ambitionen att minimera projektets
negativa påverkan på miljön. Eventuella behov av skyddsåtgärder föreskrivs
som planbestämmelser eller i avtal.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
ÖVERSIKTSPLAN
Kommunens översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 2003-03-27,
anger större delen av planområdet som närströvområde.
UTBYGGNADSSTRATEGI
Kommunens utbyggnadsstrategi är en fördjupning av översiktsplanen som
syftar till att föreslå en utbyggnad för bostäder och verksamheter
om kommunen växer från 126 000 till 150 000 invånare.
Behovet är då 15 000 nya bostäder och mark för verksamheter som
motsvarar 10 000 nya arbetstillfällen. För att klara detta behov behöver
kommunen ha en strategi och en markberedskap. Strategin ska tillgodose
det långsiktiga utbyggnadsbehovet och samtidigt uppnå en hållbar
utveckling.
Enligt utbyggnadsstrategin ska nya utbyggnadsområden koncentreras till
platser där det finns kollektivtrafikstråk eller där sådana kan utvecklas.
Denna plats ligger inte inom den zonen.
Hovslätt som ort är dock attraktiv och det finns säkerligen en efterfrågan på
nya bostäder vilket motiverar att området ska bebyggas och betraktas som en
komplettering av en befintlig ort, där befintlig service får ett förstärkt
befolkningsunderlag.
BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM
Planområdet finns redovisat i kommunens förslag till bostadsförsörjningsprogram (KBFP) som omfattar år 2011-2015. Hela
programområdet, varav aktuellt planområde är en del, anges kunna bebyggas
med ca 110 bostäder.
GRÖNSTRUKTURPLAN
Kommunens grönstrukturplan, godkänd av kommunfullmäktige 2004-05-27,
behandlar området strax norr om planområdet, område 124A och 124B.
7
Ett skogsområde på en höjdrygg (124A) mellan Hovslätt och Grästorp som
utgörs av gran- och tallskog med inslag av en del lövträd, främst björk.
Buskskiktet består av ek och gran men genomsikten i skogen är generellt
god. Blåbär och mossa växer i fältskiktet. Området är kuperat med flera
kullar. Genom området går ett elljusspår som används flitigt och i övrigt
också många andra stigar. En orienteringskarta finns. Det är det närmaste
lite större skogsområde för de boende i Hovslätt och Grästorp. Kojbyggen
förekommer, vilket visar att det används av närboende barn. Skola och
förskola ligger i direkt anslutning till området. Skogen är gallrad och röjd
och därför lättillgänglig och vistelsevänlig. Med anledning av
skogsområdets stora betydelse som friluftsområde bör det skötas med
småskaliga metoder så att ett kontinuerligt trädskikt kan bibehållas, t.ex.
luckhuggning.
I anslutning till skogsområdet finns en öppen hagmark med enstaka grova
karaktärstallar (124B). Betesmarken ligger uppe på en kulle, från vilken det
bjuds fin utsikt.
Målsättningen för områdena är en vistelsevänlig och tillgänglig blandskog i
124A. Elljusspåret ska vara väl underhållet. Kontinuerligt trädskikt ska
eftersträvas. En öppen hagmark (124B) med god utsikt.
DETALJPLANER
Området är till största delen inte tidigare planlagt. I nordvästra delen finns
ett markområde som är planlagt genom byggnadsplan 850220 som allmän
plats, park. Planområdet berör också detaljplan 981022 och 890601A,
byggnadsplan 510713 samt stadsplan 601.
Gällande detaljplaner och stadsplaner
8
RIKSINTRESSEN
Inom planområdet finns inga riksintressen.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
NATUR OCH KULTUR
Mark och vegetation
Marken inom större delen av planområdet är kraftigt kuperad och utgörs
huvudsakligen av åkermark och skogsbeklädd naturmark. Inom planområdet
finns en kulle med tallskog och strax nordväst om den en annan kulle med
lövskog. I norra kanten av åkermarken tar barrskogen vid i en sluttning upp
mot norr. I östra kanten av planområdet löper en sänka från sydost ner mot
lågpunkten i nordväst. Högsta punkten är +165,6m på toppen av tallkullen.
+117,3
+158,0
sänka
+143,0
+149,5
(lövkullen)
+136,0
+165,6
(tallkullen)
+185,0
(Lisaberg)
Terrängförhållanden
9
Flygbild från söder
Befintlig traktorväg förbi ladan och vidare mot Västra Hällstorpsvägen
Befintlig traktorväg i riktning österut
10
Tallkullens västsida i riktning norrut mot befintlig bebyggelse
Sänkans övre del i riktning västerut
Sänkans övre del i riktning mot sydväst
11
Sänkans nedre del i riktning söderut mot löv- och tallkullen
Planområdets nordvästra del är relativt plant förutom delen ner mot
Barrsätragatan där marken sjunker med knappt fyra meter. Höjden är vid
Barrsätragatan ca +111,5 m och vid anslutningspunkten mot Hovslätts ängar
etapp 1 i öster ca +122,0 m.
Vy mot öster mellan idrottsplatsen och befintlig förskola
12
Vy mot väster vid backen ner mot Barrsätragatan
Vy mot öster vid anslutningspunkten mot Hovslätts ängar etapp 1
Naturvärden
Naturvärdena i området är varierande. Inget område finns upptaget i
Naturvårdsprogram för Jönköpings kommun 2009-2013. Dock har området
efter inventering visat sig ha en del intressanta naturvärden.
Tallkullen i södra delen av området hyser ett 30-tal äldre tallar där bland
annat den sällsynta skalbaggen reliktbock finns på åtminstone fem av träden.
Den är klassad i kategorin NT (nära hotad) i den så kallade rödlistan,
Artdatabankens bedömning över hotade arter. Området ligger i en trakt för
äldre solexponerade tallar vilka innehar intressant och skyddsvärd lägre
fauna. Områden som är utpekade i naturvårdsprogrammet är till exempel tre
delområden benämnda 31:006 Skyddsvärda träd i Hovslätt. De är belägna
vid Hovslättsskolan, Hovslätts idrottplats och nordvästsluttningen öster om
13
Hovslättsgatan 300-600 m från tallkullen i planområdet. Ytterligare äldre
tallområden finns i gamla Råslätt.
Konsekvensen för tallkullens naturvärden i detaljplanen blir att åtminstone
tre äldre tallar där spår från reliktbock finns måste tas ner i östra delen där
en gata planeras. Ytterligare anpassning till tallarna kan göras vid slutlig
utformning av gatan och bostäderna. Skötsel av kullen ska gynna
solexponering av äldre tallar och utöver dessa tre bör inga äldre tallar eller
sådana med spår från insekter tas ner. För att gynna naturvärdena ska
stammar från nedtagna äldre träd eller träd med spår från insekter läggas på
kullen på ett säkert sätt.
Ekområdet i nordvästra delen av området innehåller ekmiljöer med lite äldre
ekar som är viktiga i ett större perspektiv. Äldre ekar är viktiga för biologisk
mångfald, rekreation och upplevelser för närboende. Ekområdet är
huvudsakligen beläget norr om planområdet dock kan en del hundraåriga
ekar komma att behöva tas ner i nordöstra delen av ekområdet mot de nya
planerade bostäderna.
Kärret i form av en våtmark i norra delen av planområdet strax söder om
Idrottsgatans slut kommer att avvattnas genom ett nytt dikessystem med
öppna diken vilket får betydelse för djur- och växtliv. Våtmarker i
odlingslandskapet är biotopskyddade genom det generella biotopskyddet då
de är viktiga för den biologiska mångfalden. Biotopen öppna diken kan dock
i viss mån ersätta flora och fauna anpassade till våtmarksmiljöer med
kärrkaraktär.
Geoteknik
Geoteknisk undersökning har genomförts inom större delen av planområdet.
Området är utpekat i den av SGI, på uppdrag av kommunen, genomförda
översiktliga inventeringen av naturolyckor. Risken för erosion, skred/ras,
ravinbildning samt bergras behöver utredas vidare så att planerad
bebyggelse inte påverkas om detta inträffar.
Inom den nordvästra delen, omfattande nya Idrottsgatan, har geoteknisk
undersökning inte genomförts.
14
Kulturhistoria
Omedelbart söder om programområdet finns en kulle som kallas Lisaberg.
Namnet härrör från en sägen. På gården Hällstorp levde Öyar för drygt 500
år sedan. En flicka som arbetade som piga på Hällstorp vandrade en vacker
dag på ängen nedanför klippan och hörde ljuvlig flöjtmusik leta sig fram
mellan granstammarna. Hon följde tonerna, lämnade ängen och smög in mot
berget. När hon närmade sig såg
hon älvorna dansa inne bland
stenarna och plötsligt var hon för
alltid bergakungens fånge i
klippan. Pigans namn var Lisa. År
1679 restes en sten på berget av
W Georg Silverhjelm och
Elisabeth C Sjöblad. Denna
släktsten förstördes första gången
redan på 1800-talet. Den lappades
ihop och restes så småningom på
nytt på 1940-talet men även den
förstördes. De kvarvarande tre
delarna togs då till Hällstorps
gård och lades på rännet. Här
försvann de i samband med en
ladugårdsbrand på 1940-talet.
Stenens inskription var "Anno
1679 den 14 september läto WGS och ECSB hugga ut stenen". På baksidan
fanns släkttavlan inhuggen och slutade med "Gud med oss". Idag finns nedre
delen kvar med ordet "Stenen" på ena sidan och "Gud med oss" på baksidan.
Information från "Sjätte boken om Hovslätt" genom Hasse Paulsson.
Arkeologi
Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Särskild utredning etapp
1 har genomförts i juni 2012 varvid konstaterades två torp, Flugebo och
Brömsabo, varav det förra finns kvar och det senare endast återstår en
jordkällare. Vidare arkeologiska åtgärder är inte nödvändiga.
FRILUFTSLIV
Större delen av planområdet utgörs av öppna odlingsytor till vilka
allmänheten inte har tillträde. Förutom motionsspåren i norr finns några
stigar genom planområdet som utnyttjas av de närboende och som kan
komma att beröras av planförslaget. Avsikten är dock att befintliga stigar i
möjligaste mån ska kunna bibehållas och även kompletteras med nya
gångstigar.
BEFINTLIG BEBYGGELSE
I västra delen finns ett enbostadshus, en lada och några uthus, samtliga
troligen uppförda under första halvan av 1900-talet. Här finns också ett äldre
torp. Enbostadshuset (Hällstorp 1:12) föreslås ingå i planläggningen men
ladan och torpet planeras rivas eller flyttas. Planförslaget innebär att ladan
behöver flyttas men torpet kan vara kvar om det bedöms kunna användas.
15
Befintlig lada
I nordvästra delen finns ett enbostadshus och ett par uthus troligen uppförda
sent 1980-tal. Fastigheten (Hällstorp 1:3) ingår efter reglering av
fastighetsgränsen mot Norrahammar Månstorp 2:6 inte i planområdet.
Befintligt enbostadshus i nordväst
16
FÖRSLAG TILL NY BEBYGGELSE
Inom planområdet föreslås en varierad men sammanhållen bebyggelse som
utgår från topografin och sparar naturmark och åkermark. Gruppbyggda
enbostadshus förläggs enkelsidigt längs nya gator som anpassas till
höjdkurvorna.
I arbetet med Hovslätts Ängar har ambitionen varit att omhänderta de
specifika förutsättningar som ger området sin karaktär – de två trädbevuxna
kullarna och det böljande kulturlandskapet. Genom noggrant avvägd
placering i landskapet ansluter både nya vägar och all planerad bebyggelse
till topografin.
De två flerbostadshusen balanserar den stora skalan i landskapet och står
som motvikt till de trädbevuxna kullarna. De fristående husen ligger som
pärlband utmed vägarna. Övergången mellan det byggda och det befintliga
landskapet skall vara medvetet utformad, som en mjuk övergång eller
genom en tydlig anvisning om vad som är byggt och vad som är natur.
En av utgångspunkterna för utformningen av Hovslätts Ängar och dess
bostäder har också varit att erbjuda hem av olika storlek för människor i
olika skeden i livet så att möjlighet skall finnas att flytta inom området.
Både lägenheter och friliggande hus kommer därför att uppföras med
varierande storlek och disposition.
Område B1, B2, B3, B4
Bostadshusen utförs om två till tre våningar och där terrängen så medger
utförs även souterrängvåning. Totalt ca 62 bostäder 118-147 kvm.
Varje hus erhåller en plan, uppbyggd del i form av en avsats eller terrass i
markplan i direkt anslutning till bostadshuset för att möjliggöra en mindre
trädgård och uteplats. Tomtmarken följer alltid i möjligaste mån den
naturliga sluttningen i omgivande terräng då stora, plana ytor skulle
upplevas främmande i landskapsbilden. Genom principen att skapa små
tomter nära naturmiljön bevaras landskapsrummet och upplevelsen av dess
stora, öppna ytor blir en kvalitet som kommer alla hus till del.
17
Där planen medger utförs generösa takterrasserna med utblickar mot
landskapet. De skapar också en tydligt formad, solig uteplats också för de
hus som ligger åt öster och norr. En del av husen har även balkonger.
Område B5
Området utgörs av upp till sex mindre, friliggande hus om två våningar.
Bostadshusen ligger i anslutning till den idag befintliga bebyggelsen och
lövkullen och kommer att upplevas som hus placerade i en större trädgård.
Totalt 5-6 bostäder upp till 80 kvm.
Område B6
Husen i området utförs som flerbostadshus eller radhus i formen av en
solfjäder och omfattar två till tre våningar inklusive terrass- och souterrängvåning. Vid infarten till området anordnas biluppställningsplatser och
en gemensam byggnad för sophantering. Totalt ca 7 bostäder ca 155 kvm.
18
19
20
21
Område B7
Tomtmarken bebyggs med två flerbostadshus och tillhörande parkering både
ovan och under mark. De två byggnadsvolymerna är utformade utifrån en
3+2-tanke. De första tre våningarna knyter an till skalan i pärlbandens
fristående hus, medan de två översta våningarna har en friare utformning
som kan varieras och ge de två punkthusen egen karaktär.
Totalt ca 33 bostäder ca 65-110 kvm.
Biluppställningsplatserna under markplan gestaltas så att det upplevs som en
öppen parkering med ett väderskyddande tak istället för ett typiskt garage.
Platsen ovan parkeringen mellan punkthusen utförs med vegetation,
möblerade platser och varierade ytskikt.
Sammanställning av bostäder
Totalt innebär planförslaget ett tillskott av ca 107 bostäder fördelade på
följande vis:
Friliggande kedjehus 118-150 kvm 62 st
Frliggande villor
ca 80 kvm
5-6 st
Radhus
ca 155 kvm 7 st
Flerbostadshus
65-110 kvm 33 st 2 - 4 rok
Anvisningslägenheter
Socialförvaltningen förutsätter att då området delvis planeras för lägenheter
socialförvaltningen erbjuds anvisningslägenheter i förekommande fall inom
den planerade bebyggelsen.
Förskola
En ny förskola måste byggas och ett förslag på läge är nordost om
planområdet i anslutning till kommande planetapp. Även andra lägen för en
ny förskola har diskuterats. När en ny förskola byggts planeras befintlig
förskola vid Idrottsgatan att stängas.
22
SKYDDSRUM
Planområdet ligger utanför område med krav på skyddsrum.
FRIYTOR
Lek och rekreation
Områdets närhet till uppvuxen skog ger goda möjligheter för lite större barn
att kunna leka utomhus i naturen. En större lekplats kan planeras in i
kommande planetapp där även en ny förskola planeras.
GATOR OCH TRAFIK
Gatunät
Anslutning till omgivningen föreslås dels längs Idrottsgatan och dels längs
Västra Hällstorpsvägen. När östra delen av programområdet aktualiseras för
detaljplanläggning planeras denna anslutas mot Idrottsgatan.
En trafikutredning har genomförts och bifogas planhandlingen.
Idrottsgatan i ny sträckning
V Hällstorpsvägen
Trafiken till och från området fördelas på två gator
Gång- och cykelnät
Gång- och cykeltrafikanter hänvisas till dels Idrottsgatan, som byggs om
med en ny gång- och cykelväg, samt Västra Hällstorpsvägen. Ny GC-väg
från området planeras som fortsätter ut på Västra Hällstorpsvägen.
Parkering
Parkeringsfrågan förutsätts lösas på tomtmark i enlighet med kommunens
gällande parkeringsnorm. För enbostadshusen gäller att det ska vara möjligt
att parkera två bilar på tomten.
23
Trafikflöden
Genom en utbyggnad i enlighet med planförslaget fördelas trafiken från det
planerade bostadsområdet Hovslätts ängar på Västra Hällstorpsvägen och
den nya Idrottsgatan. Dessutom ges trafik till och från idrottsplatsen och
befintlig och planerad förskola en genare sträckning för de som kommer från
norr eller väster.
Idrottsgatan öster om Barrsätragatan trafikeras idag av ca 500
fordonsrörelser per vardagsdygn. Trafiken utgörs här troligen främst av
besökare till idrottsplatsen.
Baserat på ett antagande att varje bostad alstrar fyra fordonsrörelser per dygn
beräknas trafiken, när hela bostadsområdet Hovslätts ängar är bebyggt med
ca 155 bostäder enligt planprogrammet, öka med ca 620 fordonsrörelser per
dygn. Denna trafik fördelas på dels Idrottsgatan, och dels Västra
Hällstorpsvägen, där trafiken kan antas öka med totalt ca 310 fordon
vardera.
0
500
4
Trafikflöden 2011
planerat läge
för ny förskola
760-810
0-50
310
Trafikflöden när hela Hovslätts ängar (etapp 1 och 2) enligt
planprogrammet är utbyggt.
24
Troligen kommer dock en liten andel trafik fortfarande köra på befintliga
Idrottsgatan i dess västra del varför flödet på nya vägen blir något lägre än
810.
Om ny förskola byggs något längre österut stängs troligen den befintliga
varför den totala trafiken troligen blir ungefär densamma förbi idrottsplatsen
men något högre öster om densamma. Bild två visar beräknade flöden med
förskolan i befintligt läge.
Kollektivtrafik
I syfte att öka kollektivtrafikresandet och få en minskad miljöpåverkan har
kommunen tagit fram ett handlingsprogram för kollektivtrafiken inom
ramen för stadsbyggnadsvisionen. Här beskrivs hur kollektivtrafiken kan
utvecklas. Troligen påverkas planområdet endast marginellt eftersom den
icke spårbundna kollektivtrafiken genom Tabergsådalen även i framtiden
troligen trafikerar Norrahammarsvägen/Barrsätragatan samt
Hällstorpsvägen. Avståndet till såväl buss som tåg är knappt 1000 meter
från den centrala delen av planområdet.
STÖRNINGAR
Trafikbuller
Vägtrafiken kommer att öka i området när hela Hovslätts ängar är utbyggt i
enlighet med planprogrammet. Längs delar av nuvarande Idrottsgatan
kommer däremot trafiken att minska. Ökningen av trafikflödet från ca 500
till ca 810 bedöms inte medföra några stora förändringar eftersom den nya
sträckningen dessutom passerar färre bostäder än nuvarande sträckning, där
trafikbullret istället minskar.
Trafikbullerberäkning har genomförts 2012 varvid konstaterats att
trafikbullret vid förskolans södra sida idag är ca 50 dBA ekvivalent och 70
dBA maxnivå. Trafikbullret beräknas när planområdet är bebyggt uppgå till
ca 54 dBA ekvivalent och 82 dBA maxnivå vid förskolans norra sida.
Trafiken på södra sidan, där de huvudsakliga utelekytorna finns, bedöms bli
obetydlig.
Trafikbullret längs Västra Hällstorpsvägen är idag ca 54 dBA ekvivalent och
82 dBA maxnivå. Trafikbullret beräknas när planområdet är bebyggt uppgå
till ca 55 dBA ekvivalent och 82 dBA maxnivå.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Vatten och avlopp
Planområdet föreslås anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet.
Dagvatten
Jönköpings kommuns dagvattenpolicy anger hur dagvatten inom planlagda,
bebyggda områden ska hanteras för allmän, samfälld och privat mark. Mål
och åtgärder ska beaktas i nybyggnation samt vid ombyggnader och underhåll utifrån gällande lagstiftning och så långt som det är tekniskt, ekonomiskt och juridiskt möjligt. I befintliga områden får anpassningar göras till
rådande förhållanden.
Policyn ska vara vägledande i plan- och bygglovhanteringen och beaktas
allmänt i förvaltningarnas arbete. Till policyn är dokumentet ”Handlingsplan
för dagvatten” knutet. Handlingsplanen innehåller riktlinjer för hur arbetet
25
med dagvatten ska bedrivas i Jönköpings kommun och ska vara ett levande
dokument som uppdateras varefter nya kunskaper erhålls.
En dagvattenutredning har genomförts och bifogas planhandlingen.
I planområdets östra del planeras fördröjningsytor för dagvatten i syfte att
utjämna vattenflödena vid häftiga regn. Öppna diken och dagvattenledningar
som leder dagvattnet ner till fördröjningsytorna är nödvändigt.
För ledningarna och dikena behövs servitut.
Planerad fördröjningsanläggning för dagvatten. Se även
dagvattenutredningen
Ledningar för vatten, avlopp och dagvatten finns idag i Idrottsgatan och
Västra Hällstorpsvägen. Exploatören har upprättat ett förslag på utformning
av planområdets framtida va-system vilket innebär att den södra delen av
planområdet ansluts mot Västra Hällstorpsvägen och den norra delen mot
Idrottsgatan. De båda vattensystemen knyts samman i öster vilket ger en
ökad driftsäkerhet.
Vattentrycket inom området är 174 mvp vid marknivån vilket innebär att
tryckstegring krävs för den södra ringen. En tryckstegringsstation är därför
inplanerad på plankartan på samma plats som transformatorstationen.
Dagvattensystemet nedströms planområdet består av relativt klena
ledningar. Huvuddelen av dagvattnet bedöms kunna fördröjas i ett nytt
dammsystem nordost om planområdet. Då marken inte är kommunal och
området endast är illustrerat i planen är det av yttersta vikt att servitutsavtal
gällande uppförande och drift av dessa dammar upprättas innan detaljplanen
antas.
I god tid innan åtgärderna vidtas ska anmälan av anordning för rening av
dagvatten enligt 9 kap. 6§ miljöbalken lämnas till miljönämnden. Anmälan
ska innehålla de tekniska uppgifter som krävs för att miljökontoret ska
kunna bedöma åtgärdernas effekt på miljön.
Elförsörjning
För att säkerställa elförsörjningen inom planområdet behöver en ny
placering för transformatorstation etableras. En tomt för en ny nätstation är
därför inlagd på plankartan.
I området finns lågspänningskablar förlagda vilka kan behöva flyttas. Detta
arbete måste bekostas av den part som orsakar omläggningsarbetet.
Jönköpings Energi Nät vill ha en skriftlig beställning på detta arbete innan
det påbörjas.
26
I området finns även en högspänningskabel förlagd, vilken kommer att
behöva flyttas. Detta arbete måste bekostas av exploatören. Jönköping
Energi Nät vill ha en skriftlig beställning på detta arbete innan det påbörjas.
Fjärrvärme
Den 31 januari 2012 beslutade Jönköping Energi att innefatta Hovslätt i
fjärrvärmens försörjningsområde.
Under 2012 planeras för en fjärrvärmeledning från Råslätt till Hovslätt.
Ledningen kommer initialt att förse 5-10 fastigheter i norra Hovslätt med
fjärrvärme. Den långsiktiga planen är att hela Hovslätt ska kunna erbjudas
fjärrvärme i en framtid.
I och med dessa planer finns det möjlighet att ansluta nya fastigheter inom
Månstorp 2:6 till fjärrvärmesystemet. Fjärrvärmen befinner sig dock på en
konkurrensutsatt marknad. Förutsättningen för en fjärrvärmeutbyggnad inom
Månstorp 2:6 är att det finns ett ömsesidigt intresse från exploatör och
Jönköpings Energi AB.
Telekommunikation
I området finns optokablar förlagda vilka kan behöva flyttas. Detta arbete
måste bekostas av den part som orsakar omläggningsarbetet. Jönköpings
Energi vill ha en skriftlig beställning på detta arbete innan det påbörjas.
Inom planområdet finns också en s.k. rikskabel förlagd. Kontakt ska tas med
Skanova innan några schaktningar påbörjas i området.
Källsortering
Byggnader och lägenheter ska utformas så att källsortering underlättas enligt
ny norm för sortering i flera fraktioner.
RISKER
Brandbekämpning
Insatstiden till området är mellan 10-20 minuter.
Skydd mot brandspridning mellan byggnader enligt BBR 5:7 ska beaktas
mot bakgrund av insatstiden.
Brandvatten ska anordnas enligt gällande VAV-norm. Avståndet mellan
brandpost och angreppsväg får inte överstiga 100 meter. Det förutsätts att
varje dörr i fasad är en angreppsväg.
Enbostadshusen kan förses med brandvatten via så kallat alternativsystem,
d.v.s. glest placerade brandposter med god kapacitet.
Byggnader med fler än två våningsplan, som dimensioneras i brandteknisk
byggnadsklass Br 1, och där stommen till huvuddel utgörs av träbaserat
material, ska i sin helhet förses med automatisk vattensprinkler. Vid träfasad
ska även balkongerna förses med sprinklerskydd. Vattensprinklern
dimensionerat och utfört enligt SBF 120 eller motsvarande.
Byggnaden konstrueras så att en brand som tränger bakom ytskikten inte har
möjlighet att sprida sig vidare i konstruktionen utanför initialbrandens
omedelbara närhet. De konstruktionslösningar som används för att förhindra
en sådan brandspridning ska verifieras.
Fasaden på den understa våningen, på byggnader högre än två våningar, ska
utföras i obrännbart material om inte särskilda åtgärder vidtas för skydd mot
27
utifrån kommande brand (brand ska förutsättas kunna uppkomma).
Eventuell luftning bakom fasad (luftspalt) ska avdelas/brandstoppas vid
brandcellsgräns.
Brandspridning från underliggande brandcell via fönster till vind, ex via
takfot ska förhindras.
Vid dimensioneringen av brandskyddet i byggnaden får den automatiska
vattensprinklern inte tillgodose kraven på annat än invändiga och utvändiga
ytskikt.
Före byggstart ska en detaljerad kontrollplan upprättas avseende
brandskyddsåtgärder. Särskilt ska de detaljer som förutsätts skydda mot
brandspridning bakom ytskikten inuti konstruktionen redovisas.
Vindsbjälklaget ska skyddas brandtekniskt på ett sådant sätt att en
brandspridning från vinden till underliggande vindsbjälklag begränsas i
minst 60 minuter. Skyddet av vindsbjälklaget ska klara en sannolik
mekanisk påverkan vid ett brandförlopp.
All isolering ovan mark ska utgöras av obrännbart material.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
Genomförandetid
Genomförandetiden för planen kommer att vara fem år från det datum den
vinner laga kraft.
28
KONSEKVENSBESKRIVNING
BEHOVSBEDÖMNING
Genom hela detaljplaneprocessen är ambitionen att minimera projektets
negativa påverkan på miljön och eventuella behov av skyddsåtgärder
föreskrivs som planbestämmelser eller i avtal, så att betydande
miljöpåverkan inte uppkommer.
Ställningstagande till betydande miljöpåverkan
Det bedöms inte att genomförandet av kommande detaljplan kan antas
medföra betydande miljöpåverkan. Detta innebär att en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalken inte skall upprättas.
Skälen till denna bedömning återfinns under rubriken Sammanfattning
nedan.
PROBLEMAVGRÄNSNING
Påverkan på staden
En aspekt är hur väl planerad bebyggelse bidrar till en långsiktigt hållbar
samhällsutveckling. Eftersom markområdet är beläget i anslutning till
befintlig bostadsbebyggelse i ett vackert läge bedöms det som lämpat för en
komplettering med ett måttligt antal nya bostäder. Trots att markområdet är
beläget relativt nära Hovslätt och kollektivtrafiken längs Vaggerydsbanan
(tåg) och Barrsätragatan (buss) kan höjdskillnaderna upplevas som
besvärande. Det är därför viktigt att gångvägen till närmaste hållplats
upplevs som attraktiv så att kollektivtrafik upplevs som ett realistiskt
alternativ till att använda bilen. Även möjligheten till cykelpendling bör
tillvaratas genom koppling till befintliga cykelstråk.
Påverkan på naturmiljön
En annan aspekt att behandla är förhållandet mellan ny bebyggelse och
befintlig naturmiljö. Ny bebyggelse innebär i olika hög grad ingrepp i
skogspartierna på kullarna och i slänten i norr. Skogspartierna utnyttjas dels
för lek och dels som strövområde. Det är viktigt att bebyggelsen placeras så
att dessa funktioner kan fortgå i rimlig omfattning. Det är också ambitionen
i gestaltningen av området att bebyggelsen ska inplaceras så bebyggelse och
natur bildar en harmonisk helhet och att befintliga gångmöjligheter genom
området bibehålls.
De skogbeklädda kullarna består av medelålders/äldre tallskog med inslag
av äldre ek. En viss gallring och röjning av områdena har nyligen gjorts.
Det finns en hel del naturvärden kopplade till kullarna i form av förekomst
av den rödlistade insekten reliktbock, huvudsakligen i den östra klanten av
den södra kullen. Träd bör om möjligt inte tas ner där det finns kläckhål från
dessa. Bebyggelse, schaktning mm bör undvikas inom kronans vidd. För att
gynna insekterna kan lågväxande grenar och sly/träd som skuggar stammar
tas bort.
Två värdefulla ekar i form av jätteträd (> 1 m i diameter) har noterats i
området, dels norr om ladan i slänten, och dels mellan nordvästra
planområdet och fastigheterna på Hästskovägen. Här finns också värdefulla
skogbryn med bland annat fågelbärsträd mellan planerad och befintlig
29
bebyggelse. Äldre ekar bör inte tas ner om det inte är nödvändigt. Istället bör
beskärning övervägas.
Det finns en källa öster om fastigheten Hällstorp 1:12. Källor i jordbruksmark är en miljö som har generellt biotopskydd och inte får påverkas.
Påverkan på friluftslivet och idrottslivet
Skogen i norr ingår i ett viktigt rekreationsområde. En befolkning på 20003000 invånare från Hovslätt och Grästorp har detta som sitt närområde och
det fungerar nu mycket bra med elljusspår och närhet till idrottsplatsen.
Området sluttar mycket starkt och en exploatering med tomter och vägar
skulle kunna innebära att stora nya slänter skapas som kan ge landskapet en
mycket onaturligt karaktär. Av hänsyn till rekreationsvärdet och
landskapsbilden kan plangränsen mot norr i nästa planetapp behöva justeras
så att ett större avstånd lämnas till rekreationsområdet jämfört med skisserna
i planprogrammet.
Idrottsgatans sträckning i detaljplanen medför ett intrång i Hovslätts
idrottsplats om ca 920 m2 som leder till en justering av tomträttsavtalet samt
föreningens fastighet. Kostnaden för flytt av bollplaner avses regleras i
exploateringsavtal.
Solstudier
En enkel solstudie har genomförts, och som väntat kan konstateras att de
byggnader som är redovisade öster om löv- och tallkullen kommer att bli
skuggade eftermiddagar och kvällar. Trädskuggor ej redovisade.
21 mars kl. 12:00
30
21 mars kl. 15:00
Påverkan på trafiksystemet
Den nya bebyggelsen innebär något ökad trafik och därmed ökade
trafiksäkerhetsrisker och miljöeffekter. Genom en utbyggnad i enlighet med
planförslaget fördelas trafiken från det planerade bostadsområdet på Västra
Hällstorpsvägen och den nya Idrottsgatan. Dessutom ges trafik till och från
idrottsplatsen och befintlig och planerad förskola en genare sträckning för de
som kommer från norr eller väster.
Västra Hällstorpsvägen trafikeras idag av ca 700 fordonsrörelser. För
Idrottsvägen har en trafikräkning genomförts i maj 2011 varvid konstaterats
att trafiken där uppgår till ca 500 fordonsrörelser per dygn. Trafiken utgörs
här troligen till stor del av besökare till idrottsplatsen och förskolan.
Baserat på ett antagande att varje bostad alstrar fyra fordonsrörelser per dygn
beräknas trafiken, när hela planområdet är bebyggt med ca 107 bostäder, öka
med ca 428 fordon per dygn. Denna trafik fördelas på dels Idrottsgatan, och
dels Västra Hällstorpsvägen, där trafiken kan antas öka med totalt ca 214
fordon vardera.
Om hela bostadsområdet Hovslätts ängar i framtiden är bebyggt med totalt
ca 155 bostäder enligt planprogrammet beräknas den totala trafiken öka med
ca 620 fordon per dygn. Denna trafik fördelas på dels Idrottsgatan, och dels
Västra Hällstorpsvägen, där trafiken kan antas öka med totalt ca 310 fordon
vardera.
En trafikutredning har genomförts och bifogas planhandlingen.
Bakgrundsförutsättningar finns i övrigt beskrivet under rubriken Tidigare
ställningstaganden och Nulägesbeskrivning.
FN:S BARNKONVENTION
Frågeställningar som berör barn och barnens bästa är ständigt närvarande
under planeringsarbetet då de är en förutsättning för god stads- och
samhällsbyggnad. Rubricerad detaljplan bedöms inte påverka barn på ett
negativt sätt, i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter.
31
ALTERNATIV OCH ANDRA STÄLLNINGSTAGANDEN
Nollalternativet
Nollalternativet är att någon planändring inte görs. Nuvarande markanvändning, som är jord- och skogsbruk, fortgår.
Alternativ disposition
Andra alternativ har diskuterats men befunnits mindre lämpliga med hänsyn
till bland annat terrängförhållanden och inverkan på befintlig bebyggelse
och naturmiljön.
För Idrottsgatan har också andra alternativ diskuterats, bland annat att
enkelrikta gatan, men befunnits mindre lämpliga.
MILJÖMÅL OCH PROGRAM FÖR HÅLLBAR UTVECKLING,
MILJÖKVALITETSNORMER
Planerad bebyggelse tar hänsyn till relevanta mål och delmål i de nationella
miljömålen och i kommunens program för hållbar utveckling. Dessutom
uppfylls gällande miljökvalitetsnormer.
Miljömål ”Begränsad klimatpåverkan”
Sveriges utsläpp av växthusgaser beror till ca 80 % på förbränningen av
fossila bränslen inom industrin och transportsektorn och för el- och
värmeproduktion.
Planområdet är lokaliserat inom rimligt gångavstånd till offentlig och
kommersiell service, även om höjdskillnaderna inom området kan upplevas
som besvärande, och till kollektivtrafik.
Planförslaget innebär genom utbyggnad av Idrottsgatan att boende i det nya
bostadsområdet och besökare till idrottsplatsen får närmare körväg och
därmed minskat antal fordonskilometer, förutsatt att man använder bilen i
båda fallen.
Den nya gång- och cykelvägen innebär också att man istället kan använda
cykeln.
Miljömål ”Frisk luft”
De skadligaste luftföroreningarna förutom ozon är kvävedioxid, partiklar
och cancerframkallande ämnen. Trafiken står för en stor del av dessa
utsläpp.
Planområdet är lokaliserat inom rimligt gångavstånd till service i Hovslätt
centrum och till kollektivtrafik varför behovet av att använda egen bil för
många av de framtida boende bör vara måttligt.
Lokalt ökar naturligtvis luftföroreningarna längs nya Idrottsgatan, men
innebär också att luftföroreningarna minskar längs befintliga Idrottsgatan
och inte behöver öka lika mycket längs Västra Hällstorpsvägen och delar av
Barrsätragatan.
Den nya gång- och cykelvägen innebär också att man istället kan använda
cykeln.
Miljömål ”God bebyggd miljö”; delmål 1
I närområdet finns redan bostadsbebyggelse. En fortsatt bostadsutbyggnad
förstärker underlaget för den offentliga och kommersiella service som finns i
närområdet. Det upphöjda läget och närheten till naturområden innebär att
32
bostäderna får tillgång till såväl vackra utblickar som möjlighet till
spontanidrott och utevistelse. Planområdet tar dock i anspråk stora
markområden, genom att omvandla åkermark till stora grönområden. Det
kan finnas en risk att dessa områden inte kommer att få den årliga skötsel
som krävs och att de kommer att se skräpiga ut och skapa långa avstånd
inom bostadsområdet. Det är viktigt att planera grönytorna väl och att säkra
att de får den skötsel som behövs.
Planförslaget innebär att ett befintligt stråk som används av såväl biltrafik
som av gång- och cykeltrafik byggs ut för ökad kapacitet. Det stråk som nya
Idrottsgatan kommer att löpa igenom är inte i någon del helt opåverkad idag.
Någon helt opåverkad naturmark berörs inte.
Program för hållbar utveckling
Sammantaget bedöms planerad exploatering bidra till en hållbar utveckling
av Jönköpings stadsstruktur med hänsyn till ekologiska, samhällsekonomiska, kulturella och sociala faktorer.
Kommunens strategiska visioner uttrycks bland annat i kommunens
översiktsplan.
Ett genomförande av planförslaget innebär ökad trafik längs delar av
Idrottsgatan men innebär samtidigt att trafiken inte behöver öka med
motsvarande trafikflöde längs Västra Hällstorpsvägen och delar av
Barrsätragatan.
Västra delen av befintliga Idrottsgatan får minskad trafik.
Miljökvalitetsnormer
Stadsbyggnadskontoret i Jönköping har genomfört en inventering av
kommunens vägnät för att hitta de platser där det förekommer risk för
överskridande av miljökvalitetsnormer för luft. Inventeringen finns
beskriven i skriften ”Inventering och utvärdering av miljökvalitetsnormer
för luft i Jönköpings kommun”. Ett genomförande av planprogrammets
intentioner förväntas inte påverka något av de inventerade riskområdena
eller medverka till att någon miljökvalitetsnorm överskrids.
SAMMANFATTNING
•
•
•
•
•
•
Ett genomförande av planförslaget innebär förändringar som i olika grad
kan påverka miljö, hälsa och hushållning med mark, vatten och andra
resurser.
Ett genomförande av planförslaget förväntas inte medverka till att någon
miljökvalitetsnorm för luft överskrids.
Ett genomförande av planförslaget kan bidra till en förstärkning av
befintliga strukturer.
En nybyggnad av Idrottsgatan i delvis ny sträckning innebär att trafiken
kan fördelas på ett bättre sätt när hela programområdet är utbyggt.
En anpassning av gränsen mot rekreationsområdet i norr kan behöva
göras i kommande detaljplanläggning för östra delen.
Det är viktigt att planera grönytorna väl och att säkra att de får den
skötsel som behövs.
Sammantaget bedöms uppkomna konsekvenser av genomförandet av
planförslagets intentioner ge en acceptabel miljöpåverkan.
33
Inga kriterier för att avgöra "betydande miljöpåverkan" bil.4 i Förordningen
om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905) bedöms vara av så
betydande art att kravet på en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt
Miljöbalken krävs.
Vi har i planarbetets inledningsskede valt att integrera miljöfrågorna i
planprocessen genom att beskriva relevanta problem i planhandlingen och
dess konsekvensbeskrivning. Den ordinarie detaljplaneprocessen innebär att
berörd allmänhet, föreningar och myndigheter får insyn och
påverkansmöjlighet vid flera tillfällen både i tidigt skede och senare, hur
synpunkterna beaktas sammanfattas i ordinarie samrådsredogörelser och
utlåtanden.
34
ORGANISATORISKA FRÅGOR
Planen handläggs med så kallat normalt förfarande vilket innebär att planen
efter genomfört samråd ställs ut för granskning. Planläggningen inleddes
med upprättande av ett planprogram.
TIDPLAN
Planarbetet bedrivs enligt följande (reviderade) tidplan:
23 augusti 2010
Förvaltningssamråd
16 september
STBN – beslut om programsamråd
oktober-november
Programsamråd inklusive informationsmöte
13 oktober 2011
STBN – beslut om plansamråd
25 januari-28 mars 2012 Samråd inklusive informationsmöte i februari
12 september 2013
STBN – beslut om granskning
oktober
Granskning
10 mars 2015
STBN – beslut om godkännande
Därefter överlämnas detaljplanen till KS/KF för beslut om antagande
Ansvarsfördelning
Ansvaret för utbyggnad av allmänna anläggningar inom
exploateringsområdet regleras mellan kommunen (tekniska kontoret) och
exploatören i kommande exploateringsavtal. Utbyggnaden av alla hus med
tillhörande anläggningar på kvartersmark ansvarar exploatören för. Samtliga
grupphus föreslås att anvisas via kommunens tomtkö i första hand.
Avtal m.m.
Innan detaljplanens antagande och byggnadsarbetena kan påbörjas ska ett
exploateringsavtal tecknas mellan kommunen och exploatören.
I exploateringsavtalet ska bland annat marköverlåtelser,
kostnadsersättningar, anläggningsavgifter för vatten och avlopp, utbyggnad
av olika anläggningar samt eventuella servitut regleras.
Genomförandetid
Planens genomförandetid slutar fem år efter det att planen vunnit laga kraft.
EKONOMISKA FRÅGOR
Kostnader-intäkter
För att genomföra planförslaget har kommunen kostnader för att ta fram
detaljplanen samt administration för planens genomförande och kostnader
för utbyggnad av de allmänna anläggningarna. Efter ett genomförande
kommer kommunen även få ökade kostnader för drift och skötsel av de ytor
som i planen läggs ut som allmän platsmark. I exploateringsavtalet regleras
exploatörens skyldighet att till kommunen överlämna mark som läggs ut
som allmän platsmark. Plankostnaden samt kostnaden för utbyggnad av de
35
allmänna anläggningarna som ska belasta exploatören debiteras exploatören
i form av en exploateringsersättning.
För att genomföra exploateringen enligt intentionerna i detaljplanen krävs
att kommunen och exploatören är med och delar på kostnaderna. Inom
exploateringsområdet ansvarar exploatören för utbyggnad av gator och
ledningar som sedan kommer att tas över av kommunen.
Kostnaderna för utbyggnad av Idrottsgatan och cirkulationsplatsen har
beräknats till ca 9 miljoner kronor. Trafikåtgärder på Västra Hällstorpsvägen
har beräknats till ca 1,5 miljoner. Ökade driftskostnader för kommunen har
beräknats till ca 350 000 kr/år för gator inom området samt Idrottsgatans
utbyggnad.
Kostnaderna fördelas mellan kommunen och exploatören i exploateringsavtalet.
Finansiering
Exploatören ansvarar för finansiering av husbyggnationen med tillhörande
anläggningar på kvartersmark samt ersättningar för kommunala
anläggningar enligt exploateringsavtalet.
Fördelningen av kostnaderna mellan parterna regleras i exploateringsavtalet.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Allmän plats
Kommunen är huvudman för alla allmänna platser inom planområdet.
Kvartersindelning
Planen innebär att 12 nya kvarter för bostadsändamål bildas. Planområdet är
dock beläget utanför område där fastighetsbeteckningen sätts efter
kvartersnamn.
Fastighetsindelning
Marken inom planområdet består av totalt elva fastigheter; Hällstorp 1:12
1:20, Norrahammars-Hökhult 2:1 och 2:110, Norrahammars-Månstorp 2:6,
Hovslätt 2:11, 2:14, 2:43 och 2:44, Grästorp 1:1 samt Irrblosset 6.
Norrahammars Hökhult 2:1 och 2:110, Hovslätt 2:14 och 2:44, Grästorp 1:1
samt Irrblosset 6 ägs av Jönköpings kommun. Hovslätt 2:43 är upplåten med
tomträtt för Hovslätts IK som dessutom äger Hovslätt 2:11.
All kvartersmark finns inom Hällstorp 1:20, Norrahammars-Månstorp 2:6,
Norrahammars-Hökhult 2:1 och 2:110. Denna mark bör
avstyckas/fastighetsregleras till en eller flera exploateringsfastigheter,
därefter kan enskilda bostadsfastigheter avstyckas ettappvis.
De delar av Norrahammars-Månstorp 2:6 och Hällstorp 1:20 som är utlagda
som allmän plats ska överföras till en kommunägd fastighet genom
fastighetsreglering. Fastighetsägare är skyldig att avstå marken enligt PBL
36
6:13. Berörd fastighetsägare kan kräva att kommunen löser in marken enligt
PBL 14:14.
Ett särskilt område finns för teknisk anläggning. Området kan upplåtas för
nätägaren med servitut eller ledningsrätt, alternativt avstyckas och överlåtas.
Inom område betecknat med I1 finns jordvärmeanläggningar nedlagda.
Rätten till anläggningar tryggas med avtalsservitut.
För fastigheterna Infanteristen 2 och Irrblosset 7 kommer
utfartsförhållandena att ändras.
Fastighetsindelningsbestämmelser
Fastighetsplan/ tomtindelning finns inte inom planområdet. Behov av
fastighetsindelningsbestämmelser för plangenomförandet bedöms inte
finnas.
UNDERLAGSMATERIAL
Genomförda utredningar
Grönstrukturplan
Grundundersökning
Stabilitetskontroll
Trafikutredning
Trafikmätning Idrottsgatan
Dagvattenutredning
Naturinventering
Trafikbullerberäkning
Arkeologisk utredning etapp 1
Stadsbyggnadskontoret 2004
SWECO 2011
SWECO 2011
WSP 2010
Vectura 2011
SWECO 2011
Stadsbyggnadskontoret 2013
Stadsbyggnadskontoret 2012
Jönköpings länsmuseum 2012
Ej genomförda utredningar
Radonmätning
37
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Peder Lundberg,
Stadsbyggnadskontoret,
Trafik och utveckling
036-10 52 31
Gunnel Holmberg Karlsson,
Stadsbyggnadskontoret,
Staben
036-10 57 77
Malin Ekdahl,
Tekniska kontoret,
Mark och Exploatering
036-10 24 45
Anders Larsson,
Tekniska kontoret,
Vatten och avlopp
036-10 51 58
Dag Fredriksson
Stadsbyggnadskontoret
Översiktlig planering
036-10 52 42
Marcus Gullander,
Stadsbyggnadskontoret,
Lantmäteriavdelningen
036-10 51 11
STADSBYGGNADSKONTORET
Planavdelningen
Liselott Johansson
Mats Davidsson
Planchef
Planarkitekt
38
39
40
41
42
43