Tid för två - Svenska Tvillingklubben

Tid för två
vardag med tvillingar
Margareta Ölwe
svenska tvillingklubben
© 2008 Svenska Tvillingklubben och Gothia Förlag AB
ISBN 978-91-7205-571-1
kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna
bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet
utan medgivande av förlaget, Gothia Förlag AB, Stockholm.
Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje
form av mångfaldigande.
Redaktör: Susanne Bardell Carlbring
Omslag och grafisk form: Catharina Ekström
Illustrationer: Maria Källström
Andra upplagan, första tryckningen
Prepress: Litho Montage AB, Särslöv 2008
Tryck: Grafiska Punkten, Växjö 2008
Gothia Förlag
Box 22543, 104 22 Stockholm
Kundservice 08-462 26 70, Fax 08-644 46 67
www.gothiaforlag.se
Innehåll
Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Tvillingar i Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Lika men ändå olika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
De båda tvillingtyperna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Tvillinganalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Före förlossningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Efter förlossningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
På neonatalavdelningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Att knyta an – en långsam process . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Matning och amning av för tidigt födda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Dags att åka hem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
För tidigt födda barns utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Mjölk till två . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Rutiner spar tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Amma en i taget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
... och båda samtidigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Mata tvillingar med flaska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Det första året med två . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Kärlek för två . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Sömn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Tröst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Kolik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Bad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Kläder, utrustning och blöjor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Fast föda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Den viktiga leken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Besök på barnavårdscentralen och hos barnläkaren . . . . . . . . . . . 31
Tid för två, för sig själv och för varandra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
Hjälp och stöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
Rutiner för två . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
Tid för båda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Ta hand om dig, tvillingmamma! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Ta hand om dig, tvillingpappa! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Ta vara på parförhållandet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
Dela på sysslorna! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Ett- till sexårsåldern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
De första åren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
Konsekvens och gränser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
Att få uppmärksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
Vredesutbrott. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Time out . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Belöningsmetoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
Stjärnsystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
Besöksbus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
Av och på med kläderna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
Matdags . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Läggdags . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
Hjälpa till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
Rättvisa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52
Kiv mellan två . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
Trygga tvillingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55
Lek för två. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56
Tvillingarnas vänner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58
Tvillingsäkert . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59
Lekhagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
Om tvillingarna skadar sig eller blir sjuka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
Ena tvillingen på sjukhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63
Tvillingarnas syskon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63
Äldre syskon. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64
Skydda syskonet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66
Yngre syskon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67
På väg mot självständighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
Min tvilling och jag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
Att skiljas från varandra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70
Tvillingtypens betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70
Närhet och beroende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71
Vem kom först? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72
Jämförelser och polarisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73
Motverka polarisering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75
Betydelsen av ett namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77
Tvillingarnas utseende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78
Lika eller olika kläder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79
Egna leksaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80
Födelsedagsfirande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82
Språkutvecklingen hos tvillingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83
Språkförseningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83
Varandras språkmodell. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84
En talesman för båda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85
Social mognad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85
Söka hjälp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87
Tvillingarna i förskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87
Att kunna skiljas åt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88
Vem är vem? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89
Börja skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91
I samma klass eller inte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91
Svenska Tvillingklubben för föräldrar och barn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93
Lästips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93
Förord
Välkomna hem! En spännande, rolig och utmanande tid ligger framför er: de första åren med tvillingarna. Vare sig ni är
förstagångsförälder eller har barn sedan tidigare, känner ni
säkert att ni vill och behöver veta mer om de nya utmaningar
och glädjeämnen tvillingföräldraskapet för med sig.
Att få tvillingar är inte alla förunnat och kunskaperna om
tvillingfamiljens behov och förutsättningar har länge varit begränsade, såväl hos allmänheten som inom hälso- och sjukvården och barnomsorgen.
I Tid för två finns en mängd handfasta råd och tips för vardagen med tvillingar i 0–6-årsåldern. Utifrån de senaste rönen
från tvillingforskningen ger boken vägledning inte bara åt tvillingföräldern utan också åt personalen på barnavårdscentralen, förskoleläraren och andra viktiga personer i tvillingarnas
vardag.
Tid för två är en fristående fortsättning på boken Fler än en
– att vänta tvillingar (Gothia Förlag) och syftar till att ge tvillingar och deras familjer den förståelse de behöver och samtidigt vara till hjälp och stöd i vardagen.
Svenska Tvillingklubben har samlat underlaget till denna
bok ur böcker och rapporter från hela världen som har översatts och bearbetats för att passa svenska förhållanden. Boken
bygger även på erfarenheter från många tvillingföräldrar.
Tvillingar i Sverige
Det föds omkring tre tusen tvillingar varje år i Sverige. Ungefär en förlossning av sjuttio är en tvillingförlossning. En tredjedel av dessa tvillingar är enäggstvillingar och två tredjedelar
tvåäggstvillingar.
Av tvåäggstvillingarna är hälften flicka–pojkepar, en fjärdedel par med två pojkar och en fjärdedel par med två flickor. Det
betyder att en tredjedel av alla tvillingpar är flicka–pojkepar,
en tvillingkategori som ofta kommer i skymundan. En tredjedel av alla tvillingpar består av två pojkar och en tredjedel
av två flickor. Sedan 1990-talet har man sett en tydlig ökning
av antalet tvillingfödslar i hela västvärlden vilket till stor del
beror på att kvinnorna väntar allt längre innan de börjar få
barn. När en kvinna är över trettio börjar hon släppa flera ägg
åt gången vid ägglossningen vilket resulterar i att det föds fler
tvåäggstvillingar.
Lika men ändå olika
Att vara tvilling är bara en aspekt bland många av en tvillings hela identitet. Alla tvillingar, också enäggstvillingar, har
en unik personlighet redan i förskoleåldern. Ibland kan man
märka skillnader i deras temperament och karaktär redan de
första dagarna efter födelsen. Ena tvillingen vaknar kanske
med ett skrik och förkunnar högljutt att den behöver mat.
Den andra vaknar kanske långsammare och arbetar upp sig
till ett allt ljudligare skrik på mat och uppmärksamhet. Ena
tvillingen trivs kanske i föräldrarnas famn, medan den andra
vrider sig i protest när man tar upp den.
Varje tvilling måste bemötas utifrån sina egna förutsättningar och karaktärsdrag, såväl i familjen som
bland vänner och i förskolan.
8
Visserligen är varje tvilling mer än bara en del av ett par,
men själva tvillingskapet är samtidigt något unikt och viktigt
i en tvillings liv. Att födas och växa upp tillsammans med ett
jämnårigt syskon påverkar tvillingens utveckling och personlighet på ett genomgripande sätt. Man bör därför inte avfärda
tvillingars speciella behov med att de är som vilka syskon som
helst som fötts med något års mellanrum.
De båda tvillingtyperna
För att förstå tvillingar och deras förutsättningar i familjen
och förskolan är det viktigt att känna till de båda tvillingtyperna:
tvåäggstvillingar utvecklas ur två befruktade ägg och liknar
genetiskt sett inte varandra mer än vanliga syskon. De har
skilda moderkakor, men dessa kan ibland växa ihop och se ut
som en enda moderkaka.
När barnen föds väger de ofta ungefär lika mycket och liknar varandra också på andra sätt, men inom loppet av några år
har skillnaderna i temperament, utseende och utvecklingstakt
oftast blivit tydliga.
enäggstvillingar utvecklas ur ett befruktat ägg som delat sig
någon gång under de första tolv dagarna efter befruktningen.
Om ägget delat sig under de första tre–fyra dagarna, får tvillingarna skilda moderkakor. Vanligtvis delar sig ägget först efter fyra–åtta dagar, och då får tvillingarna en gemensam moderkaka. Om delningen sker senare än så, kan komplikationer
uppstå. Siamesiska tvillingar kan bildas om delningen påbörjas
senare än efter tolv dagar.
Enäggstvillingar har samma kön och blodgrupp och alltid
samma hårfärg, ögonfärg och kroppsform. Deras födelsevikt
skiljer sig ibland avsevärt, men de utvecklas på likartat sätt i
barndomen. I fyra–femårsåldern kommer de i allmänhet att
vara påfallande lika.
9
Trots att många enäggstvillingar har skilda moderkakor och
en del tvåäggstvillingar tycks ha en gemensam, lever myten
kvar att en moderkaka betyder enäggstvillingar. Många föräldrar är osäkra på om deras tvillingar är enäggs- eller tvåäggstvillingar. För dem och inte minst för tvillingarna själva
kan det vara värdefullt att känna till hur släktskapsbanden
ser ut.
Tvillinganalys
Enäggstvillingar är identiska i sin genetiska uppsättning. De
liknar därför varandra mer än andra syskon när det gäller
sådana drag som till stor del bestäms av ärftliga faktorer,
t.ex. utvecklingstakt, begåvningsprofil, personlighet och intelligenskvot. Däremot kan de skilja sig avsevärt åt i fråga
om många fysiska och beteendemässiga drag som bestäms
av miljöfaktorer.
Även om tvillingar i genomsnitt är något mindre än enlingar vid födseln, utvecklas de i samma takt som sina jämnåriga. Också de som är mycket små vid födelsen kommer ifatt
anmärkningsvärt bra. Studier visar att tvillingar når upp till
samma längd som sina jämnåriga i fyraårsåldern och når samma vikt i åttaårsåldern.
Enäggstvillingar kan faktiskt förefalla mer olika än tvåäggstvillingar vid födseln, om den ena tvillingen fått mer näring
än den andra i livmodern. Den ojämna näringstillförseln kan
ibland bero på en komplikation, som förekommer hos vissa
enäggstvillingar med gemensam moderkaka och blodförsörjning. Små skillnader i blodtryck mellan de båda fostren orsakar ett flöde av näringsrikt blod från den ena till den andra,
s.k. tvillingtransfusion. Även fosterläge och andra faktorer kan
påverka storlek och utseende och bidra till osäkerhet beträffande barnens zygositet. (Zygot är den cell som bildas då en
manlig och en kvinnlig gamet (äggcell och spermie) förenas
vid befruktning.)
10
Med hjälp av en enkel tvillinganalys kan detta bekräftas.
DNA är det arvsanlag som vi alla har i de flesta av kroppens
celler och som bestämmer hur kroppen ska se ut och fungera.
Man ärver halva mammans DNA-uppsättning och halva pappans. Halvorna kan kombineras på olika sätt och syskon kan
bli väldigt lika eller olika. Enäggstvillingar som bildas från
samma befruktade äggcell (zygot) har exakt samma DNAuppsättning, medan tvåäggstvillingar som utvecklas när två
ägg blir befruktade vid samma tillfälle har en varierad DNAuppsättning precis som vanliga syskon.
Genom en DNA-analys får man en profil över DNA som
visar om tvillingar (eller trillingar och fyrlingar) är enäggs,
tvåäggs eller ännu fler.
Man kan vid vilken ålder som helst ta ett DNA-prov och
analysera zygositeten. Svaret på en analys skickas i form av ett
certifikat där DNA-resultaten visar om barnen är enäggs- eller
tvåäggstvillingar. Information om tillvägagångssätt och kostnad finns på www.tvillingklubben.se.
11
Före förlossningen
Att få tvillingar ställer större krav på planering och organisation än att få bara ett barn. Om föräldrarna gemensamt
förbereder och planerar för tvillingarnas ankomst i god tid
kommer allt att bli mycket lättare och föräldrarna kommer
inte att bli så uttröttade. Den blivande mamman bör vara
sjukskriven från cirka vecka 25 av flera olika skäl. En tvillinggravid kvinna behöver kunna vila mycket och ska inte
uppleva stress eller belastning. Hon ska också ha avslutat sitt
arbete och överlämnat till en eventuell efterträdare under
ordnade former. Om barnen föds för tidigt kommer hon inte
tillbaka till arbetet överhuvudtaget och det kan bli besvärligt
för både arbetsgivare och efterträdare om inte överlämnandet skett i tid.
Även pappan behöver planera sin frånvaro från sitt arbete
och bör undvika resor efter vecka 25. Om barnen föds för tidigt blir pappan lika involverad i deras vård som mamman
och bägge föräldrarna blir frånvarande för ”vård av barn” fram
tills de blir utskrivna från sjukhuset. Därefter rekommenderas
att pappan tar ut föräldraledighet samtidigt som mamman.
Föräldraförsäkringen ger tvillingfamiljer extra dagar med full
ersättning för att pappan ska vara hemma den första tiden.
Dessutom får han dubbla pappadagar, dvs. 20 arbetsdagar att
ta ut i direkt anslutning till hemkomsten. Reglerna i föräldraförsäkringen ändras ofta så undersök vad som gäller just nu på
www.forsakringskassan.se.
Om det redan finns barn i familjen krävs planering även för
dem. Bestäm i tid vem som ska vara barnvakt när ni åker till
förlossningen och informera barnvakten om att vara beredd
när som helst från vecka 25. Träna syskon att vara med barnvakten och att eventuellt bo borta en tid. Om tvillingarna föds
12
för tidigt är det bra om ni bägge kan ägna så mycket tid som
möjligt till deras eftervård.
Ordna dispens i god tid för syskon så att de får gå full tid på
barnomsorgen eller fritidsverksamheten. Syskon behöver sina
kompisar och sitt eget liv nu när mamma och pappa kommer
bli så upptagna. Och det kommer att underlätta för hela familjen om syskonet mår bra och inte blir så svartsjukt.
Efter förlossningen
Äntligen har barnen kommit! För många kan slutet av graviditeten kännas tung och det är en lättnad när barnen kommer. För andra kan graviditeten avslutas plötsligt med en
för tidig förlossning. Oavsett hur barnen har fötts börjar en
mycket intensiv tid av skötsel och amning. Då behöver man
vara två!* Eftersom ni bägge behövs lika mycket för barnens
skötsel ska ni stå på er så att pappan får stanna kvar på sjukhuset på nätterna. Med tvillingar stannar de flesta något längre
på BB och om barnen fötts med kejsarsnitt kan det bli ännu
längre, beroende på mammans återhämtning.
Var inte rädda för att be om hjälp på BB, nyblivna tvillingföräldrar behöver all hjälp och vila de kan få. En sköterska kan
t.ex. hjälpa till med att byta på barnen och ta hand om dem
vissa stunder så att föräldrarna får sova ikapp förlorad nattsömn. Kanske kan personalen ta hand om barnen de första
nätterna, så att ni kan sova ut efter förlossningen.
*Av olika anledningar finns det ibland ingen pappa med i bilden och då bör någon ta hans
plats den första tiden för att hjälpa till. Den nyblivna mamman behöver mycket stöd och
avlastning. Med benämningen pappa avses även en partner.
13
Låt inte alltför många komma och besöka er på sjukhuset.
Dels för att ni inte orkar med när ni vill ägna all tid åt barnen,
dels för att det ofta finns en förhöjd infektionsrisk för små
nyfödda barn. Om tvillingarna fötts för tidigt är de mycket
infektionskänsliga under en lång tid. Under vinterhalvåret
(november–april) är risken större och det är framför allt RSvirus (respiratory syncytial virus) som kan drabba barnen. RS
har hög smittsamhet och barnen måste skyddas från att träffa
förkylda människor. Det är viktigt med god handhygien och
både föräldrar och syskon måste tvätta händerna ofta. Läs
mer om RS på www.sjukvardsradgivningen.se.
På neonatalavdelningen
Många nyfödda tvillingar tillbringar en tid på neonatalavdelningen, även kallad prematuren, innan de får följa med sina
föräldrar hem. Orsaken kan vara att de fötts för tidigt och inte
kan hålla värmen eller inte äta själva, att de har andningsstörningar eller att de visar tecken på infektion eller annan
sjukdom.
Om era tvillingar föds för tidigt, kommer ni att behöva stöd
av personalen och andra i er närhet för att anpassa er känslomässigt och praktiskt till den nya situationen. Neonatalen kan
vara en skrämmande plats i början, med all apparatur och den
effektivitet som personalen arbetar med. Många föräldrar kan
känna sig utanför i början men kommer snabbt in i tvillingarnas vård. Personalen är mycket förstående och kommer att
involvera föräldrarna så mycket som möjligt.
Tillbringa tid med era tvillingar på neonatalavdelningen så
ofta och länge ni kan. De nyfödda barnen behöver kärleksfull
kontakt med sina föräldrar för att utvecklas och må bra, och
själva behöver ni få ta hand om era barn för att lättare kunna
knyta an till dem. Ni kommer att få sitta långa stunder med
era barn, hud mot hud, enligt den s.k. kängurumetoden* som
används inom neonatalvården för att minska separationen och
14
underlätta kontakten mellan föräldrar och barn. Hjärtfrekvensen blir lägre och barnen sover djupare under ”känguru”
jämfört med i kuvösen. Barnen visar inga tecken på oro eller
obehag under känguru och deras utveckling påskyndas. Tvillingarna får i regel vara tillsammans på neonatalavdelningen,
även om bara den ena behöver vård.
*Kängurumetoden utvecklades 1979 av två läkare i Colombia. Metoden går ut på att barnet
får hud-mot-hudkontakt med sina föräldrar genom att ligga på mage mot förälderns bröst.
Studier har visat att barnet mår bättre, andas bättre och får stabilare hjärtslag än barn som
bara ligger i kuvös. Ju mindre barnet väger desto stabilare blir barnet av kängurumetoden.
Amning är också en viktig del av kängurumetoden och bröstmjölksproduktionen stimuleras av den nära kontakten med barnet.
15
Att knyta an – en långsam process
Det kan ta tid att knyta an till sina barn i början av vistelsen
på neonatalavdelningen. Många föräldrar har svårt att tro att
barnen är verkliga och kommer att överleva. Man vill kanske
skydda sig mot en eventuell förlust av barnen och vågar inte
engagera sig helt och fullt i dem. Men det bästa för både barnen och föräldrarna är att barnen får så mycket kärlek och
bekräftelse som möjligt. De allra flesta av dem överlever och
har fått en bra början på sina liv. Några få överlever inte, men
då kan föräldrarna känna att de gjort allt som varit möjligt
och får lättare att ta avsked och gå vidare i sina liv.
Trötthet, operationssår och narkospåverkan kan försvåra
mammans första kontakt med tvillingarna. Om mamman inte
kan träffa barnen, ordna så att det tas foton på dem som mamman får se, och låt pappan vara hos dem så mycket som möjligt
så att han senare kan berätta allt för mamman.
Det är svårt att känna sig nära ett litet, smalt och skrynkligt barn som ligger bland slangar, tuber och elektroder i en
kuvös. I början behöver barnen mycket lugn och ro; de sover
nästan hela tiden och reagerar knappast på föräldrarnas närvaro. Därför kan det ta ett tag innan ni känner att ni verkligen
samspelar med era barn. Men oroa er inte. De känslomässiga
banden mellan er och era barn knyts under en process, som
kan ta lång tid.
Matning och amning av för tidigt födda
Om barnen har fötts för tidigt kommer mamman att få
hjälp med att få igång mjölkproduktionen med hjälp av en
bröstpump. Bröstpumpar finns att låna och hyra på de flesta
sjukhus och kan anpassas till urpumpning av båda brösten
samtidigt. Om barnen är för små för att kunna suga, matas
de med en fin sond som förs ner i magen via näsan. Den allra
första mjölken som mamman producerar kallas råmjölk el-
16
ler kolostrum och bildas under graviditetens sista dagar och
fram till cirka en vecka efter förlossningen. Den innehåller
3 till 8 gånger mer protein och mineraler än vad den senare
bröstmjölken gör, samt A- och E-vitamin, men har lägre halt
av fett och laktos. I kolostrum finns det även högre halter av
infektionshämmande proteiner än i mogen mjölk. Den innehåller även mer tillväxtfaktorer och hormoner. Därför är det
viktigt att tillvarata all råmjölk som kommer och ge till för
tidigt födda barn via sond, om de inte är mogna att amma.
Efter kolostrum bildas s.k. övergångsmjölk innan modersmjölken har nått sin fulla mognad, cirka 3 veckor efter förlossningen. Vid en ålder som motsvarar 32:a till 34:e graviditetsveckan kan barnen suga och svälja tillfredsställande och kan
börja matas med amning och/eller flaska. Studier har visat att
det är mer fördelaktigt för ett barn att ammas än att matas med
flaska. Vid amningen suger barnet lättare, andas bättre, tar upp
mer syre, håller sig varmare och förblir fysiskt mer stabilt än
vid flaskmatning. Men om barnen är små eller mjölkproduktionen inte kommit igång tillräckligt, behöver barnen ofta tilllägg i flaska. Låt ändå barnen få suga på mammans bröst före
varje matning. Då hålls mjölkproduktionen igång och barnen
vänjer sig vid både amning och flaskmatning redan från början. Amma ena barnet och pumpa ur det andra bröstet samtidigt; på så sätt underlättas utdrivningsreflexen.
Att vänja barnen tidigt vid både bröst och flaska har sina
givna fördelar för tvillingföräldrar. Pappan eller någon annan
person kan hjälpa till med att mata tvillingarna och mamman
behöver inte bära hela ansvaret för att bägge barnen ska få
tillräckligt med mat.
17
b på neonatalavdelningen
• Barnen mår bra av att ni tar mycket i dem. Om ni inte kan
lyfta upp barnen, se till att röra vid dem ofta.
• Använd kängurumetoden så mycket ni kan.
• Barnen känner igen er på lukten. Det är viktigt att inte störa
den här igenkänningsprocessen. Använd därför inte starka
parfymer eller annat med stark doft.
• Skriv en dagbok över känslor och händelser för att få lite
överblick över denna omtumlande tid. Dagboken är också
rolig för tvillingarna att läsa när de blir äldre. Sätt gärna in
foton och andra minnessaker.
Dags att åka hem
Ibland är den ena tvillingen redo att åka hem från sjukhuset
före den andra, men det bästa är att låta dem komma hem
samtidigt. Om en tvilling trots allt måste stanna kvar längre,
är det bra om föräldrarna kan hälsa på så ofta som möjligt.
Att fortsätta amma barnet som är kvar på sjukhuset gör det
lättare att hålla nära kontakt.
Om båda barnen måste stanna kvar på sjukhuset, kan det
kännas svårt för er som föräldrar att åka hem. Barnen känns
kanske inte riktigt som era egna trots stödet från en förstående
och hjälpsam personal. Försök då ordna så att ni inte behöver
åka hem före barnen. På många sjukhus har man möjlighet att
bo i närheten av sina barn, särskilt dagarna före utskrivning,
för att underlätta övergången mellan sjukhuset och hemmet.
Se till att vara hela dagar på avdelningen inför hemfärden,
så att ni lär er rutiner och känner att ni kan klara av att ta hand
om tvillingarna själva. Notera vilka tider de äter och sover,
vilka mediciner de får, när de får dem osv.
Använd tiden före utskrivningen till att vila och samla krafter, så att ni är i form att ta hand om tvillingarna när de kommer hem.
18
För tidigt födda barns utveckling
Barn som fötts för tidigt ligger i början några steg efter i sin
utveckling. När man räknar ut förväntade tidpunkter för
olika etapper i deras utveckling, tar man under de två första levnadsåren hänsyn till hur många veckor för tidigt de
fötts. Ju äldre barnen blir, desto obetydligare blir skillnaden
i utvecklingstakt mellan dem och deras jämnåriga, och i femårsåldern har de flesta för tidigt födda barn hunnit ifatt sina
jämnåriga. Många föräldrar tar ändå hänsyn till att barnen
fötts för tidigt, när de planerar vid vilken tidpunkt barnen
ska börja skolan. Studier visar dock att de flesta barn som är
födda för tidigt inte kommer efter i skolan som man tidigare
trott.
Barn som fötts för tidigt men i övrigt är friska behöver inte
behandlas annorlunda än andra barn. Överbeskydda dem inte;
de behöver också komma ut och träffa andra barn och leka
vilda lekar allteftersom de blir äldre.
Förseningar i utvecklingen, funktionshinder och inlärningssvårigheter kan ibland förekomma hos barn som fötts för tidigt
och särskilt då barn med mycket låg födelsevikt eller andningsproblem. Var uppmärksam på förändringar i muskelspänning,
felaktig ögonkontakt eller irritabilitet hos barnen. Ta kontakt
med barnläkare om ni oroar er över något i deras utveckling.
En tidig diagnos gör det lättare att komma till rätta med eventuella problem.
19
Mjölk till två
Att amma är ett enkelt, bekvämt och billigt sätt att mata sina
barn. De flesta tvillingmödrar vill och kan amma och många
fortsätter även sedan tvillingarna börjat äta fast föda. En stor
fördel med att amma tvillingar är att båda barnen samtidigt
får nära kontakt och mat. Modersmjölken minskar risken
för matsmältningsbesvär, kolik och allergier. Barnens gom
och ansikte utvecklas bättre vid amning än vid flaskmatning,
eftersom amningen kräver större sugkraft. Modersmjölken
är särskilt viktig för små och för tidigt födda barn, eftersom
den ökar immunitetsskyddet och främjar hjärnans tidiga utveckling.
Många frågar sig om modersmjölken verkligen kan räcka
till för två. Svaret är att den mängd som mamman kan producera oftast är tillräcklig, eftersom tillgången styrs av efterfrågan. För att främja mjölkproduktionen bör mamman se till
att få i sig en balanserad kost med mycket B-vitaminer (finns
i fullkorn, jästprodukter, mjölk, lever och ägg). Drick mycket
och vila ordentligt.
Det finns tecken på att mjölkproduktionen stimuleras mer
när två barn ammas samtidigt. Därför kan det vara bra att
amma tvillingarna samtidigt åtminstone ett par av målen under dygnet.
Mjölkproduktionen går upp och ner beroende på hur mamman mår till kropp och själ. Var beredd på att större delen av
tiden kommer att gå åt till barnen i början och se till att ordna
med hjälp med hushållet. Men tänk också på att den krävande
amningsperioden är en relativt kort del av livet.
Om pappan utnyttjar pappadagarna och tar ut föräldraledighet tillsammans med mamman i början kommer amningen
och matningen av tvillingarna vara mycket lättare. Om man är
två som hjälps åt hela dagarna blir ingen övertrött. Turas om
20
att amma/mata och njuta av barnen. Den här första tiden går
så fort och man glömmer ofta att uppskatta det man har fått för
att dagarna bli så fulla av alla sysslor som ska utföras.
Rutiner spar tid
Att mata två barn tar mycket tid under de första månaderna
och för att föräldrarna ska få tid över till annat bör man införa rutiner för amning och matning. Barnen mår inte sämre
av att få mat enligt ett schema och hela familjen mår bra av
pauser mellan matstunderna. Om mamman ges möjlighet till
vila stimuleras dessutom mjölkproduktionen.
Om barnen har legat kvar på neonatalavdelning har säkert
rutiner redan införts och då kan man fortsätta med detta mönster efter hemkomsten. Annars kan man utgå från det barn som
vaknar först och alltid ge bägge barnen mat samtidigt. Detta
medför att barnen för det mesta också sover samtidigt och då
infinner sig en stund av lugn och ro.
Amma en i taget ...
Om mamman ammar tvillingarna en i taget, lär hon känna
dem som skilda individer och kan lättare knyta an till var och
en av dem. Tvillingmammor väljer ibland att alltid amma en
i taget för att det känns lättare och mindre stressigt. Det är
inget negativt och mamman ska amma som hon tycker är
bäst.
Amma genast när barnen börjar vakna, så att de inte hinner
bli otåliga. Prova gärna att låta dem äta växelvis två gånger vid
varje amning, så att det barn som väntar inte blir alltför hungrigt. Låt barnen växla sida vid varje amningstillfälle. Mjölkproduktionen blir då jämnare och barnen får omväxling i sina synoch känselintryck. Håll reda på vem som legat vid vilken sida
senast genom att skriva barnens namn på amningsskydden.
Det barn som inte ammas kan vänta på sin tur i en babysitter och lugnas ofta om det får suga på sin napp så länge. Nap-
21
pen kan också trösta det barn som just ätit och vill fortsätta att
suga när det andra barnet får mat. Placera barnet nära så att
mamman kan ha ögonkontakt med det medan den andra tvillingen blir ammad. Pappan kan också underhålla det barn som
väntar på sin tur eller ta hand om barnet som har ätit färdigt.
... och båda samtidigt
Att dubbelamma sparar tid men det kräver lite övning att
lägga till två barn samtidigt. I början behöver mamman hjälp
att lägga till barnen och att ta hand om den som ätit färdigt
först. Prova fram den amningsställning som känns bäst. Sitt
t.ex. i soffan med benen i kors och en liten kudde som stöd
i korsryggen. Använd gärna en amningskudde som stöd för
barnen, det är bättre än många kuddar som glider omkring
varje gång man ändrar ställning.
22
I början får barnen plats att ligga på var sin sida under mammans armar. Senare kan de ligga åt samma håll, parallellt
med mammans kropp eller korsvis över magen, stödda av
amningskudden och mammans armar.
Dubbelamningen är utmärkt vid nattmålen, som ju gärna
kan få ta lite mindre tid. Även om mamman dubbelammar behövs pappan som hjälp för att lägga till barnen, rapa den som
är färdig och byta blöjor.
Mata tvillingar med flaska
Om barnen är för tidigt födda eller lågviktiga kan man behöva
komplettera amningen med mat från flaska, likaså om det tar
tid för mjölkproduktionen att komma igång. Flaskmatning
behövs också om man av någon anledning bestämt sig för
att sluta amma tidigt eller inte amma alls. Också sedan am-
23
ningen kommit igång kan tvillingarna flaskmatas med modersmjölk eller ersättning för att ge avlastning. Flaskmatning
blir ett naturligt sätt för pappan att ta del i barnens matning.
Flaskmata gärna med ersättning som ett komplement till amningen på kvällen, då mjölkproduktionen ofta är mindre. Då
blir barnen mättare och sover bättre.
Om man använder flaskmatningen som ett komplement till
amningen, försök då att använda båda matningssätten vid varje måltid: först amning för att tömma brösten och stimulera
mjölkproduktionen, sedan flaskmatning som komplement.
Också när man flaskmatar tvillingarna kan man få nära
kontakt med dem. Den största fördelen med flaskmatningen
är att någon annan än mamman kan mata barnen. Man kan
hjälpas åt med nattmatningarna och pappan kan helt ta över
matningen när mamman behöver vila.
24
Det första året med två
Kärlek för två
Vi behöver alla tid att lära känna våra barn. Som förälder
fäster man sig inte automatiskt vid det lilla knyte som läggs i
ens armar. Med tvillingar kan det ta något längre tid; mamman kan vara tröttare efter graviditeten och förlossningen,
det finns två barn i stället för ett att lära känna och man har
dubbelt upp att göra.
Det tar ofta längre tid att se enäggstvillingar som två skilda
individer, eftersom de liknar varandra både till utseende och
sätt och dessutom ofta turas om att visa olika sidor av sin personlighet.
I början tycker många föräldrar att det är enklare att knyta
an till tvillingarna som en enhet. Först när de kommit in i rollen som föräldrar, kan de börja särskilja barnens personligheter. Snabbast går det i allmänhet för föräldrarna till flicka–
pojkepar att lära känna sina barn.
De flesta blivande tvillingföräldrar är övertygade om att de
kommer att älska båda barnen lika mycket hela tiden. När tvillingarna väl anlänt visar det sig kanske att man haft fel. Men
det är naturligt att man ibland känner sig närmare den ena
tvillingen. Ibland knyter man an snabbare till det större barnet och tycker att det är mer lättskött. Om ena tvillingen är
en pojke med låg födelsevikt tar sig mamman ofta an honom
mer, kanske därför att han väcker hennes beskyddarinstinkter.
Det händer också att föräldrarna blir mer inriktade på det barn
som kommit hem först, är mest uttrycksfullt eller liknar någon
i släkten. Ett litet barn som är svårt att mata och trösta kan
man behöva längre tid att knyta an till.
Som förälder behöver man inte ha dåligt samvete för att
man får en ”favorit”. Vem man känner sig mest fäst vid brukar
25
nämligen växla med tiden, så det hela jämnar ut sig. Om man
går omkring med skuldkänslor gentemot den andra tvillingen,
försöker man kanske kompensera det barnet genom att släppa
efter och låta honom eller henne få sin vilja fram alltför ofta.
Det bästa är att acceptera sina känslor och ge båda tvillingarna
så mycket tid och uppmärksamhet som möjligt. Det är viktigt
att undvika att föräldrarna får var sin tvilling och därför inte
tar till sig det andra barnet ordentligt.
Det är viktigt att man alltid är medveten om vilken
tvilling man håller på att byta på eller kelar och
pratar med. Det får inte bara bli med den ena av dem,
något som alla i deras omgivning bör tänka på.
Sömn
De flesta föräldrar låter sina tvillingar dela säng och vagn i
början. Vid tre–fyra månaders ålder kan det vara lagom att
lägga dem i var sin spjälsäng. Sängarna kan ställas sida vid
sida, så att tvillingarna kan se och höra varandra. Också se-
26
dan de vuxit ur sin gemensamma säng sover många tvillingar
bättre om de får ligga i samma rum. Få föräldrar tycker sig
märka att barnen stör varandra; det är snarare tvärtom. På
morgonen håller de gärna varandra sällskap med gurglingar
och skratt, så att ni kan få en stunds extra sömn.
Tröst
Trots att tvillingar ofta måste vänta på sin tur att bli omskötta
och matade, kinkar och gråter de inte mer än andra spädbarn.
Det är inte ovanligt att den ena tvillingen blir mindre krävande om den andra t.ex. är förkyld eller inte mår bra på annat sätt. Tvillingarna kan dessutom lugna och trösta varandra
bara genom att vara tillsammans. Men varje tvillingförälder
hamnar ändå då och då i situationen att båda tvillingarna
gråter och det känns svårt att räcka till för båda. Återigen en
situation där pappans närvaro är så viktig för att föräldrarna
ska hjälpas åt.
Man kan bespara tvillingarna en hel del gråt genom att försöka förutse deras behov. Se t.ex. till att ha maten klar innan
de hunnit bli hungriga och undvik att laga kvällsmat vid en tid
då de brukar bli oroliga.
Om båda tvillingarna gråter samtidigt, kan man försöka
hålla dem på vardera axeln eller låta dem ligga tillsammans i
knät. Ha ena barnet i bärsele och det andra på armen. Om man
är två kan man förstås ta var sitt barn i sele.
Vissa barn blir lugnade av att lyssna på mammas eller pappas hjärtslag eller ett monotont bakgrundsljud. Många föräldrar tar med sig barnen på en åktur i bilen för att få lite ro. Om
båda barnen gråter kan man pröva att ta ut dem; de flesta barn
tycker om att åka vagn och sover bra i friska luften.
För en tvillingmamma kan det vara svårt att trösta båda
barnen genom att amma dem. Då kan nappen komma väl till
pass, särskilt under de första tre–fyra månaderna, då barnen
har svårt att hitta tummen eller hålla en tröstfilt.
27
Kolik
Även tvillingar kan få kolik och det kan kännas hopplöst för
föräldrarna om bägge barnen får det samtidigt. Det är viktigt
att veta att kolik är något övergående och att det finns hjälp
att få. Koliken kommer när barnet är några veckor och brukar
försvinna när barnet blivit ungefär 3 månader. Därför kallas problemet ibland för tremånaderskolik. 10–20 procent av
alla barn drabbas av kolik, och det är lika vanligt hos ammade
barn som hos de barn som får modersmjölkersättning. Kolik
är inte farligt och försvinner av sig själv, men för många familjer är den här tiden mycket ansträngande. Troligen finns
det en koppling mellan för mycket eller för lite mat och kolik. Därför är det bra om barnet äter lagom mycket mat. Koliken hänger ofta samman med gasbildning i tarmarna och
därför är det bra att barnet rapar ordentligt efter varje mål.
Massage har visat sig hjälpa och det finns speciell massage
för spädbarn med kolik. Läs mer om kolik och åtgärder på
www.vardguiden.se.
Det finns speciella kolikdroppar, tillverkade av ingefära
och fänkål, som kan ges till barnet precis innan matning. Kolikdropparna är ett naturligt kosttillskott som lugnar magen
och motverkar gaser. Kolikdropparna kan endast beställas via
Svenska Tvillingklubben.
Bad
Några föräldrar badar sina tvillingar varje dag, andra låter
dem bada varannan dag eller var sin dag. Om föräldrarna kan
hjälpas åt att bada tvillingarna är mycket vunnet. Om man
badar barnen på egen hand bör man se till att de är mätta
och belåtna före badet, så att barnet som väntar på sin tur
inte blir otåligt.
När barnen blir tillräckligt stora att sitta utan stöd kan de
bada tillsammans i badkaret på en stor badkarsmatta. Ett par
badstolar är en stor hjälp, eftersom det är svårt att hålla i båda
28
barnen samtidigt. Även om barnen sitter i badstolar får man
aldrig lämna dem utan uppsikt!
Försök ta er tid att då och då bada ett barn i taget också sedan tvillingarna börjat sitta själva. Kryp ner själv och låt badet
bli en mysstund då varje tvilling får njuta av förälderns odelade
uppmärksamhet.
Kläder, utrustning och blöjor
Köp kläder och utrustning före förlossningen, sedan kan det
bli ont om tid för sådant. Det är en fördel att kunna låna så
mycket som möjligt. Ni kommer troligen inte att behöva två
uppsättningar av allt en gång till. Tacka inte nej till erbjudanden om begagnade kläder. Köp enkla kläder som är lätta och
inte tidsödande att ta av och på. Tänk efter två gånger innan
ni köper något som kräver handtvätt eller strykning.
Särskilt under de första månaderna kommer ni att ägna
mycket tid åt att byta blöjor. Organisera blöjbytet så att det går
snabbt och ni och barnen får möjlighet att njuta av varandras
sällskap. Ordna gärna två skötplatser, så att ni kan byta på båda
tvillingarna samtidigt.
De flesta tvillingföräldrar väljer att använda engångsblöjor,
eftersom det sparar mycket tid och besvär. Men det blir en dyr
affär för två barn samtidigt.
Tygblöjor är mycket billigare än engångsblöjor men måste
tvättas ofta. Ni bör räkna med att skaffa minst femtio blöjor
och ett tiotal blöjbyxor eller omkring femtio allt-i-ett-blöjor,
om ni inte har möjlighet att tvätta varje dag. Det kan också
vara bra att ha några paket engångsblöjor att ta med er ut eller
ha i reserv om ni inte hinner tvätta.
Fast föda
När barnen är fyra till sex månader kan de börja äta smakportioner av fast föda. Tvillingarna kan få mat från samma
tallrik och sked i början. Många tvillingföräldrar väljer att
29
själva mata barnen länge för att det sparar mycket tid och för
att man då vet hur mycket barnen verkligen får i sig.
En bra barnstolsmodell för tvillingfamiljen är en sits som
fästs direkt på bordet, s.k. stol-på-bord. Den är billig och kan
stoppas undan när den inte används. Stolen är också lätt att ta
med sig på resor och restaurangbesök där det ofta inte finns
två stolar att låna.
Så småningom kan barnen få mat att äta med varsin sked
från varsin tallrik men det är ingen brådska. Två barn ställer
till med dubbelt så mycket kladd.
Den viktiga leken
Redan från första andetaget tar tvillingarna som alla barn
intryck från sin omgivning. De njuter av att höra föräldrarnas röst, se deras ansikten, känna hur de byter på dem och
håller dem och smaka på mjölken som mamman ger dem.
Försök därför att ta tillfället i akt att prata och leka några
minuter med varje barn när ni byter på det, även om ni är
trötta och helst vill vara tysta. Ta det lugnt när ni sköter om
och matar tvillingarna så kommer de inte att lida brist på
sinnesintryck.
Att få tid över att leka med sina barn kan vara knepigt för
tvillingföräldrar. Alltför ofta använder man stunderna när
tvillingarna är tysta och nöjda till att diska, plocka i ordning,
bädda, laga mat osv. Tvillingar får därför inte lika mycket stimulans genom lek, prat och fysisk kontakt som det ensamfödda barnet, om inte föräldrarna medvetet anstränger sig att
ge dem det.
Försök att sätta leken före hushållet någon stund
varje dag.
När barnen blir så stora att de kan krypa och sitta utan stöd,
blir det lättare att leka och ha kontakt med båda på en gång.
Men försök ändå få tid att leka med var och en för sig varje
30
dag, så att ni lär känna dem som individer och hjälper dem att
bygga upp sin självkänsla. Fem minuters intensiv lek betyder
mycket för ett litet barn.
Tvillingarna kan redan nu hålla varandra sällskap kortare
stunder. Låt dem ha var sin uppsättning leksaker; de är ännu
alltför små för att kunna dela på dem.
Besök på barnavårdscentralen och
hos barnläkaren
Att besöka barnavårdscentralen eller barnläkaren med två
små barn kan vara besvärligt om man är ensam. Se till att ni
alltid går tillsammans eller be någon annan att följa med under de första månaderna och speciellt när barnen ska vaccineras och behöver tröst.
Att passa tider kan vara svårt med tvillingar. Något inträffar
alltid precis när man ska gå. Räkna därför alltid med en extra
kvart och tala om för personalen att ni kan bli försenade. Be
också att få ta in barnvagnen: det blir lättare om barnen får
ligga kvar i sin trygga miljö.
Tid för två, för sig själv och för varandra
Som nyblivna tvillingföräldrar ställs ni inför viktiga uppgifter: ni ska ta hand om de små barnen, lära känna dem och
växa in i rollen som tvillingföräldrar. Ni behöver också tid för
varandra och för er själva. Att få tid och ork att räcka till för
allt detta är en utmanande, men inte omöjlig, uppgift. Den
kräver både förberedelser och planering, men belöningen är
stor: en berikande tid med två underbara barn — era tvillingar!
Hjälp och stöd
Att ta hand om tvillingar den första tiden efter förlossningen
är ett dygnet-runt-jobb. Till detta kommer högar med tvätt,
kanske äldre syskons behov, matlagning, städning och inköp.
31
För att klara den första tiden hemma med tvillingarna och få
tid att njuta av era barn, bör ni se till att få så mycket hjälp
som möjligt och organisera dagarna med fasta rutiner. Att få
hjälp med hushållet blir därför viktigare än att få hjälp med
tvillingarna den första tiden. Försök få hjälp med matlagning, tvätt, städning och inköp och ägna er själva åt barnen
så att inte anknytningsprocessen störs eller fördröjs. Många
föräldrar känner starka beskyddarinstinkter i början och kan
uppleva obehag när någon främmande tar i eller kelar med
deras barn.
Eftersom det ställs stora besparingskrav på kommunerna
idag, kan man som nyblivna tvillingföräldrar på de flesta håll
i landet inte längre få någon generell hemhjälp. Kommunen
kan i regel ge hemhjälp under begränsad tid, om familjen har
särskilda personliga eller sociala behov av hjälpen. Hör efter
med kommunens socialtjänst, mödravårdscentralen, sjukhuskuratorn eller barnavårdscentralen om vilken hjälp ni kan få.
Om pappan på inget sätt har möjlighet att stanna hemma
första halvåret så är en annan lösning att anställa någon. En
barnflicka på hel- eller deltid kan bli tvillingfamiljens bästa
stöd och vara värd vartenda öre. En städhjälp ett par timmar
om dagen eller i veckan kan också vara en bra avlastning. Nuförtiden yrkesarbetar fortfarande de flesta mor- och farföräldrar och det är inte alltid lika lätt att få hjälp av släkt och vänner
som förr. Men om någon erbjuder sin hjälp så ta emot den och
var inte rädd att be om mer hjälp om så behövs. Som en tvillingmamma sa: ”Beröva aldrig någon möjligheten att göra en
god gärning!”
Mor- och farföräldrarna finner ofta till sin glädje att de verkligen behövs i den nyblivna tvillingfamiljen. De kan spela en
ovärderlig roll för både föräldrarna och barnen; de känner tillgivenhet och intresse för barnen och har vanligtvis ingenting
emot att hjälpa till. De har ofta mer tålamod och är uppenbart
förtjusta i att vara med barnen. Mor- och farföräldrarna kan
32
också hjälpa till i sitt eget hem genom att laga färdiga middagar
för en vecka i taget att lägga i frysen. De kan också hämta tvätt
som de tvättar hemma hos sig och levererar nyvikt och klar.
Ta emot vänner eller släktingar som kan komma och bo
några veckor hos familjen, men bara om de verkligen hjälper
till. Det är viktigt att den som kommer för att hjälpa till inte
medför ökat arbete. Se upp med släktingen som kommer och
bor hos er för att ”vara till hands” och förväntar sig en trerättersmiddag varje kväll!
Ta reda på om gymnasieelever eller barnskötarelever kan
göra praktikarbete hos er. Hör med arbetsförmedlingen om de
kan placera en praktikant hos er. Eller kontakta en pensionärsförening och hör om någon vill ställa upp som extramormor
eller extrafarfar.
Begär dispens för barnomsorg åt äldre syskon, så att de får
behålla sin daghemsplats när tvillingarna är små. Gör en skriftlig ansökan – på telefon blir man lättare avspisad. Hänvisa till
att Barnomsorgslagen är skriven för familjer som får ett barn i
taget och inte tar hänsyn till tvillingfamiljer och deras speciella
situation eller till de äldre syskonen. På dessa grunder brukar
de flesta familjer beviljas dispens. Stå på er.
Rutiner för två
Med ett barn att sköta kan man klara sig bra utan rutiner i
vardagen. Men med tvillingar behövs rutiner desto mer, så
att man vet ungefär hur dagen kommer att se ut och kan
planera sin tid. På så sätt kan man få några timmar över till
vila då och då, även om det är ovanligt de första veckorna.
Rutinerna behöver inte vara strikta. Det viktigaste är att se
till att tvillingarna börjar äta efter samma mönster, så att inte
hela dagen används till amning eller matning, och att de inte
väcker er på olika tider under natten och på så sätt minskar
er nattsömn. Gör ett schema över hur tvillingarna äter och
sover, så att ni lättare kan urskilja vilka mönster som håller
33
på att utvecklas. Då kan ni också justera tiderna vid behov.
Anteckna mat- och sovtider, hur mycket barnen ätit och vad,
när de ska få AD-droppar och eventuella mediciner, deras
febertemperaturer när de är sjuka och annat i tvillingarnas
vardag.
Ju fler barn man har, desto mer har man att vinna
på mönster och rutiner for att organisera sin dag.
Tid för båda
Som tvillingförälder kan man ibland känna att man inte har
möjlighet att ge vart och ett av sina barn tillräckligt med tid
och kärlek. Man får dåligt samvete och känner sig misslyckad
som förälder. Men om man kan acceptera att det är en helt
annan sak att vara tvillingförälder än förälder till ett ensamfött barn, blir det lättare att se positivt på sig själv och
sina resurser.
Det är förvisso sant att ni inte kan ge varje barn lika
mycket uppmärksamhet som ni hade kunnat ge ett ensamt barn. Det är också sant att bara förstfödda barn får
sina föräldrars odelade uppmärksamhet, men de som
kommer senare brukar klara sig utmärkt ändå.
Föräldrar lär sig älska fler än ett barn helt
och fullt, också om de fötts samtidigt.
Det kan vara lugnande att veta att
tvillingar ofta blir mer stabila och
trygga än andra barn. Pappan deltar mycket i deras omvårdnad
och uppfostran. Tvillingar berikas också av att de kommer varandra närmare än syskon i allmänhet, och människor i deras
omgivning ger dem mycket uppmärksamhet.
34
Tvillingarnas behov kan vara olika vid olika tidpunkter. Ena
tvillingen kräver kanske mer av er och tar mer tid under
några timmar, dagar eller månader. Men snart nog gör den
andra tvillingen sina behov påminda och får då större uppmärksamhet. Om så inte sker, behöver ni kanske ändra på
rutinerna i familjen, så att den mindre krävande tvillingen
får mer av er tid. I slutänden brukar det jämna ut sig och tvillingarna får den tid de behöver.
Ta hand om dig, tvillingmamma!
Att vara mamma till tvillingar är något mycket speciellt, som
inte många får uppleva. De flesta tvillingmammor är mycket stolta och tycker att livet med tvillingarna är en källa till
glädje och inspiration.
De första åren med tvillingarna ger mamman så mycket
men samtidigt är de också de mest krävande för henne. Barnen tar allt i anspråk, hennes uppmärksamhet, tålamod, kärlek, känslor, anpassningsförmåga – ja, hela hennes väsen. Det
ligger i sakens natur att det är mer krävande att ta hand om två
små barn samtidigt än att sköta ett och särskilt om man som
mamma oftast får ta huvudansvaret för dem.
Även om det ses som självklart att mamman behöver hjälp
under den första tiden med tvillingarna, förväntas hon ofta
efter några veckor eller månader klara det mesta hemma själv
eller tillsammans med pappan. Visserligen kan barnen redan
som mycket små sysselsätta varandra, så att mamman får lite
tid över för sig själv, men under de första åren rör det sig bara
om kortare stunder.
Det är viktigt att du som mamma tar hand om dig själv också och ser till att du mår bra. Om du kan tillgodose åtminstone
några av dina egna behov, är du också bättre rustad att möta
dina barns behov. Ät ordentligt och regelbundet och se till att
få en stunds vila och avkoppling, om än kort, varje dag. Motion
och frisk luft behöver du minst lika mycket nu som förut.
35
Men du behöver inte bara mat, motion, vila och hjälp med
hushållet. Att få känslomässigt stöd i föräldrarollen är minst
lika viktigt. Du behöver någon i din närhet som inte i första
hand frågar hur tvillingarna mår, utan hur du mår, någon
som kan agera ”mamma till mamman” och sätta dina behov
i främsta rummet.
Alla tvillingmammor behöver stunder på egen hand, då de
kan ladda batterierna och komma i kontakt med sig själva. Använd de egna stunderna till att göra något du verkligen tycker
om och som tillåter dig att vara dig själv. Lägg allt hemarbete
åt sidan, annars blir pausen inget verkligt avbrott. Om du har
svårt att komma iväg hemifrån kan det vara bra att ha en avtalad tid att passa; det kan vara ett möte med en god vän eller
att gå på ett gympapass eller yoga!
b tid för dig själv
• Se till att ordna barnpassningen så att den blir regelbunden.
Då krävs det inte så mycket organisation vid varje tillfälle.
• Vad du än väljer att göra under din egen stund, är det klokast
att du håller till på ett annat ställe än tvillingarna. Då är du
utom räckhåll och kan koppla av mycket bättre.
• Tveka inte om någon annan nybliven mamma föreslår att turas
om att passa varandras barn. Det kan kännas lite fel att lämna
över två barn och själv bara ta emot ett, men den andra mamman lär sig nog snart att ta hand om alla tre en stund och får
på så sätt en liten lekgrupp för sitt eget barn.
• Om du varken har någon närstående som kan passa barnen
eller råd att avlöna en barnvakt, hör med kommunens barnomsorg om de kan föreslå någon lösning.
• Du kan också annonsera efter en "extramormor" i kvartersbutiken eller i lokaltidningen.
Tvillingmammor isolerar sig ofta mer än andra nyblivna
mödrar det första året. Mamman till ett barn kan ta det med
36
sig i bärsele till affärer, på museer och hem till vänner. För
tvillingmamman är det inte lika lätt, men också hon behöver
kontakt med andra vuxna för att inte känna sig ensam och
avskuren från omvärlden. Be släkt och vänner komma på en
kopp kaffe eller för att hjälpa till med hushållet eller barnen.
För en nybliven mamma är det också viktigt att få träffa
andra nyblivna mödrar och kunna dela sina tankar och känslor
med dem. Det kan vara omständligt att få sig själv och tvillingarna i ordning och komma iväg till föräldraträffar, lekplatser
eller öppna förskolor, men det är definitivt värt mödan.
Särskilt mycket ger det förstås att träffa andra tvillingföräldrar. Be personalen på barnavårdscentralen ordna träffar för
nyblivna tvillingföräldrar. Ni kan sedan fortsätta att träffas på
egen hand under enkla former och utan några krav.
Ta hand om dig, tvillingpappa!
Liksom mamman befinner du dig som tvillingpappa i en unik
situation. Att bli far till ett barn är spännande och omvälvande; att bli tvillingfar är en ännu större utmaning. De flesta
tvillingpappor oroar sig mer för föräldraskapet än andra fäder, men de är också om möjligt ännu stoltare över sina barn
och tar gärna emot omgivningens beundran.
Tvillingfäder brukar engagera sig mer än andra pappor i att
ta hand om och leka med sina barn. Därför är tvillingar i allmänhet ännu mer fästa vid sina pappor än ensamfödda barn
och mer trygga och stabila i sitt förhållande till omvärlden.
Det bästa du som tvillingpappa kan göra i början är att vara
med under nattmatningarna. Du kan lägga till barnen om de
ammas eller mata det ena barnet om de flaskmatas. Du kan
byta blöjor på barnet som ätit färdigt först och lägga ner det
i sin säng.
Det är viktigt att du tar din del av ansvaret inte bara för matning, blöjbyte och tröst av barnen, utan också för tvätt, matlagning, städning och inköp. Risken är annars stor att mamman
37
blir överansträngd och isolerad. Som tvillingpappa är du inte
bara oumbärlig för mamman. Du har naturligtvis en viktig roll
att fylla i barnens uppfostran och du kan ge dem en stor del av
den individuella uppmärksamhet och kärlek de behöver.
Du är också en viktig förebild för dina tvillingar, särskilt för
pojken i ett flicka–pojkepar. Han kan komma i skymundan för
sin ofta mer självsäkra syster och behöver tid med sin pappa på
egen hand för att utveckla sin självkänsla.
Liksom tvillingmamman kan också pappan bli rejält trött.
Han kan känna det som om han försummar både hem och
arbete, trots att han gör allt han kan och kanske t.o.m. arbetar
övertid för att klara av de ökade utgifterna tvillingarna fört
med sig. Ofta får han ingen tid över för annat än hemmet och
arbetet och vännerna hör inte av sig lika ofta. Det bästa stödet
i en sådan situation kan komma från andra tvillingfäder och
därför är det bra om papporna kan delta ibland när tvillingföräldrar träffas.
Men även pappan behöver komma iväg och få lite egen tid
ibland och utöva en idrott eller ett intresse som inte har något
med barn att göra. Det kan vara bra med ett avbrott från både
arbete och blöjbyten.
Ta vara på parförhållandet
De flesta blivande tvillingföräldrar oroar sig över det extra
arbete som tvillingarna kommer att medföra och vilka effekter tvillingarnas ankomst kan få på eventuella syskon. Men få
förutser att tvillingarnas ankomst kommer att inverka också
på deras egen relation; tiden och orken att ta vara på parförhållandet blir plötsligt väldigt begränsad.
När tvillingarna fötts förändras tillvaron i familjen ofta så
snabbt att föräldrarna inte hinner göra klart för sig vilka nya
roller och ansvarsområden de har. Tvillingmamman kan t.ex.
tycka att hon är tvungen att göra allt i hemmet och ta orimligt
stort ansvar för tvillingarna. Det kan vara svårt att uppnå en
38
balans i hur mycket var och en ska göra hemma, särskilt om
man är trött och irritabel. Tvillingföräldrar har allt att vinna
på att vara hemma samtidigt i början. Mycket irritation kan
undvikas och ingen förälder blir totalt slutkörd.
Dela på sysslorna!
De föräldrar som slår sina kloka huvuden ihop och hittar
en ansvarsfördelning som båda är nöjda med är också de
föräldrar som klarar påfrestningar i förhållandet bäst.
Om man gör klart för sig vilka roller och uppgifter var och
en har, slipper man slösa energi på bråk och irritation och
får i stället kraft över för varandra och barnen. Även om man
känner sig fast i trötthet och ömsesidiga anklagelser, är det
inte för sent att börja uttrycka sina behov och förhandla fram
en lösning som innebär att åtminstone en del av behoven kan
bli tillgodosedda.
Planera så att var och en av er får en timme eller två för sig
själv under helgen och i veckan. Då behöver det inte kännas
som att man smiter undan när man vill ta en paus. Ansträng
er också att få in en vardagsrytm som ger er en stund för er
själva på kvällen sedan barnen somnat. Försök också få tid att
gå ut tillsammans utan tvillingarna ibland, om så bara på en
promenad.
Påfrestningar och bekymmer till trots tycker de flesta tvillingföräldrar att föräldraskapet i slutänden fört dem närmare varandra och berikat deras förhållande. De gemensamma
ansträngningarna att ta hand om barnen och hushållet kan
skapa ett större samförstånd föräldrarna emellan. Tvillingfadern känner sig inte utesluten på samma sätt som pappan till
ett ensamfött barn ofta gör, eftersom han behövs så påtagligt
i hemmet. Som tvillingföräldrar delar man en mängd erfarenheter, som andra inte har, och kan förstå och stödja varandra
på ett unikt sätt.
39
Ett- till sexårsåldern
Tvillingföräldrar får dubbelt så mycket kärlek och tillgivenhet och kan glädja sig åt att se sina tvillingar leka och prata
med varandra. Tvillingar är många gånger lättare att ta hand
om än ensambarn i den här åldern. De har roligt tillsammans
utan föräldrarna allt längre stunder och de tröstar och skyddar varandra.
Men att uppfostra tvillingar i ett- till sexårsåldern kan också
vara tufft, t.o.m. för erfarna föräldrar. Tvillingar kan bråka och
slåss mycket med varandra och det gäller att vara påläst och
förberedd som förälder. Det finns många olika pedagogiker
när det gäller barnuppfostran och det hjälper att läsa böcker
om de olika tillvägagångssätten och pröva sig fram till det som
passar familjen bäst. I böcker om barnuppfostran står inget om
tvillinguppfostran men de flesta metoder fungerar bra även i
tvillingfamiljer.
I det följande kapitlet ges förslag på hur man kan lösa konflikter i en tvillingfamilj med hjälp av en av många metoder.
Texten bygger på erfarenheter från tvillingföräldrar.
De första åren
I slutet av det första levnadsåret börjar tvillingarna utforska
omgivningen, först krypande och sedan tultande. Tillsägelserna blir oundvikligen fler än med ett barn, särskilt som små
tvillingar brukar ge sig iväg åt var sitt håll på sina upptäcktsfärder. Men än så länge i den här åldern kan det mesta lösas
genom att man får dem intresserade av något annat.
I tvåårsåldern kan barnen lättare minnas och koncentrera sig
på det de håller på med och det blir svårare att avleda deras intresse. Behovet av att vara självständig och hävda sin egen vilja
blir större. Vredesutbrottens och protesternas tid är inne.
I tvåårsåldern ökar också barnens krav på föräldrarnas upp-
40
märksamhet och kärlek. Tvååringar har många behov, som de
vill ska uppfyllas omedelbart. För en del tvillingar kan den här
åldern vara en svår tid. De måste dela sin mamma med varandra men har ännu inte lärt sig att vänta och turas om. Somliga
tvillingar tar till alla medel för att få sina föräldrars odelade
uppmärksamhet. Att tvillingar bits i ett- till tvåårsåldern är
inte ovanligt.
I treårsåldern börjar barnens nejsägande att ersättas med
”ja”. Deras språk har utvecklats så att de kan göra sig bättre
förstådda och de blir därför inte lika ofta otåliga och besvikna.
Konsekvens och gränser
Som förälder bör man vara konsekvent. Om det är fel att gå
på köksbordet ena dagen är det lika fel dagen därpå, och det
måste man som förälder stå fast vid. Om barnen inte får vissa
gränser, känner de sig osäkra och vet inte hur de ska bete sig
för att få föräldrarnas gillande.
Men om det är lätt att råda tvillingföräldrar att vara konsekventa, är det desto svårare att följa rekommendationen. Det
finns många orsaker till att det är svårare för tvillingföräldrar
att vara konsekventa än för föräldrar till ensamfödda barn,
som har större möjlighet att resonera sig fram med sitt barn.
Tvillingföräldrarna måste däremot ofta ta till regler och gränssättning i stället.
Som tvillingförälder blir man ofta uttröttad under dagens
lopp och får allt svårare att stå fast vid de olika reglerna och
gränserna. Ibland tar ena tvillingen vid när den andra just slutat krångla, och då kan det också vara svårt att få tålamodet att
räcka till. Det är inte heller lätt att vara konsekvent när barnen
gjort något ofog och båda förnekar att de haft med saken att
göra. Ska man då säga till båda – eller släppa saken helt?
Tvillingarna kan också gå samman mot den ena föräldern
för att få honom eller henne att ge vika. De försvarar dessutom
varandra och blir arga eller ledsna när föräldern tillrättavisar
deras tvilling.
41
Ytterligare ett skäl till att det kan vara tuffare att uppfostra
tvillingar är att man oftare måste upprepa tillrättavisningar
och förmaningar, eftersom det rör sig om två barn. Tvillingarna slår då snabbare dövörat till för vad föräldrarna säger.
Ett sätt att klara detta är att alltid tilltala dem individuellt:
”Linda, kom tillbaka! Jonas, kom tillbaka!”
Också erfarna föräldrar kan upptäcka att det kräver mer att
uppfostra tvillingar. Metoderna som de använt tidigare fungerar inte alltid. En viktig orsak kan vara att tvillingarna ger
varandra så mycket stöd och uppmuntran. Ett barn följer sina
föräldrars tillrättavisningar därför att det vill ha deras kärlek
och respekt. Men en tvilling som får kärlek och respekt av sin
tvilling blir inte lika beroende av föräldrarna i det fallet och
kan sporras till ännu mera bus.
b till föräldrarna för att lättare kunna
vara konsekventa
• Håll fast vid en viss rutin med bestämda måltider och sysselsättningar varje dag. Då vet både föräldrar och barn vad de
har att förvänta sig.
• Se till att tvillingarna har gott om lekmaterial och får leka
med er och med kompisar, både tillsammans och var för sig.
Tvillingar som har roligt bråkar mindre.
• Ställ undan allt ömtåligt eller dyrbart i hemmet. Ju säkrare ni
kan göra tvillingarnas miljö, desto mindre ofta behöver ni säga:
"Aj, aj, inte röra!"
• Ge barnen något att leka med i stället när de sträcker sig
mot något förbjudet.
• Minimera antalet regler, så blir det lättare att hålla fast vid
dem. Det räcker att ha några grundregler och inte behöva säga
nej i onödan. Särskilt viktiga är regler som skyddar mot skada.
• Kom överens sinsemellan om vilka regler som gäller. Det är
viktigt att föräldrarna är eniga och att den ena inte skyler
42
över när den andra tillrättavisar. Om båda föräldrarna reagerar
likadant när tvillingarna bryter mot någon regel, lär de sig
snabbare att följa den. De känner sig också tryggare när de vet
vad de har att vänta av föräldrarna.
• Tveka inte att använda olika sätt att tillrättavisa var och en av
tvillingarna. Tala gärna med tvillingarna var för sig i enrum så
kan samtalet anpassas till varje tvilling och var och en får föra
sin egen talan.
• Se till att regelbundet få tid med tvillingarna var för sig för att
ge dem möjlighet att lära sig hur man umgås med andra på
egen hand. Ni kommer att bli förvånade över hur väl de uppför
sig tillsammans med andra!
• Visa tvillingarna uppskattning individuellt när de gjort något
för att glädja er: "Bra gjort, Jenny. Bra gjort, Martin." Och krama
förstås var och en.
Att få uppmärksamhet
Alla barn tycker om att dra till sig föräldrarnas uppmärksamhet. Om de upptäcker att ett visst beteende får föräldrarna att
släppa vad de har för händer, upprepar de det vare sig uppmärksamheten är av det positiva eller negativa slaget. Tvillingar som alltid konkurrerar om förälderns uppmärksamhet
kan tyvärr lätt fastna i dåliga beteendemönster. De flesta av
de här beteendena behöver inte leda till några problem, om
föräldrarna ignorerar dem i stället för att uppmärksamma
dem.
Den negativa uppmärksamheten från föräldrarna kan vara
allt från tjat och bannor till ett hårt tag om armen. Beteenden
som kan framkalla uppmärksamhet av det här slaget, även om
det inte var barnets ursprungliga syfte, är t.ex. att säga fula ord,
kasta mat på golvet, få vredesutbrott, vägra klä av eller på sig
och bitas. Barnen kan också ”skräddarsy” vissa beteenden för
föräldrarna.
43
Vredesutbrott
Vredesutbrottet hör till de vanligaste sätten att få negativ
uppmärksamhet och metoden verkar fungera på de flesta
föräldrar. Tvillingar har en tendens att specialisera sig för att
få sin del av föräldrarnas uppmärksamhet. Om den ena tvillingen börjar använda vredesutbrott mot föräldrarna, försöker kanske den andra att hitta ett annat sätt att synas.
Som förälder bör man låta barnen få utlopp för sin ilska.
Om man visar att man inte skräms av den, hjälper man barnen att inte heller bli rädda. Det är också bättre att barnen får
ventilera sina känslor hemma, än att de vänder ilskan inåt och
exploderar tillsammans med sina kamrater eller ställer till med
något ofog.
Om den ena tvillingen blir upprörd och ledsen, blir den
andra tvillingen ofta det också. Den ena tvillingen kan också
bli arg på föräldrarna om de tillrättavisat den andra och gjort
honom eller henne ledsen. Som förälder kan man då bli osäker
och få dåligt samvete. Är jag för sträng?
I en sådan situation är det bäst att koncentrera sig på den
ursprungliga konflikten och lugna den andra tvillingen med
att ”Johan kommer snart att vara glad igen”. Tvillingar tar
snabbt till sig varandras ledsenhet och ilska, men också varandras glädje.
Time out
Time out är en metod som hjälper föräldrarna att ändra ett
negativt beteende. Det innebär att man flyttar eller ber barnet
flytta sig från rummet där resten av familjen vistas om barnet
inte lyssnar och gör som man säger. Låt barnet sitta utanför
gemenskapen i någon minut och förklara att det får komma
tillbaka så fort det har lugnat ner sig. Använd inte barnens
egna rum som time out-område; då kan de sluta trivas där.
Att se sin tvilling utvisas efter en tillsägelse kan göra att det
andra barnet tänker sig för innan det gör om samma sak.
44
Om det blir så att man som förälder säger till tvillingarna
både två och tre gånger utan att de lyder, måste man vänja
dem vid att en tillsägelse räcker. På så sätt lär de sig att ta
föräldrarnas tillsägelser på allvar. I början kan barnen reagera
mot att bara få en varning, när de tidigare haft flera chanser
att ändra sig. Men de lär sig snart att förstå time out, eftersom
de lär sig var gränsen går. Inga barn tycker egentligen om att
bråka men de hamnar lätt i en ond cirkel som föräldrarna
måste hjälpa dem att bryta.
Ibland hjälper det att skilja tvillingarna åt när de inte vill
lyda. De är inte lika starka var för sig och lugnar ner sig fortare
i enrum.
Belöningsmetoden
Vad gör man som förälder för att undvika att barnen får vredesutbrott när man t.ex. är ute och handlar? Först och främst
bör man försöka att hålla inköpsrundorna korta. Gå hellre
några korta turer än en
lång eller försök att
ordna så att en av er
kan gå och handla
utan att tvillingarna är med. Eller ta med ett
barn i taget!
45
Om tvillingarna måste följa med när man handlar, kan man
införa ett belöningssystem för gott uppförande. Om barnen
uppför sig väl belönas de med en frukt, ett litet russinpaket
eller något annat, så fort man handlat färdigt. Det barn som
krånglar får ingen belöning. Om man väntar med belöningarna tills barnen sitter i vagnen eller bilen är det lättare att stå
fast vid att den som bråkat inte får något.
Stjärnsystemet
Ett sätt att hjälpa barnen att komma ifrån ett oönskat beteende och negativ uppmärksamhet från föräldrarnas sida är att
upprätta ett ”stjärnsystem”, som går ut på att man belönar
olika framsteg.
Föräldrarna kommer överens om några beteenden som de
vill ändra på eller införa. Man kan välja olika beteenden för
varje tvilling och även för syskon som är lagom stora att vara
med.
Det kan förslagsvis vara
• att gå upp i tid på morgonen
• att bädda sängen
• att städa bland sina leksaker
• att klä på sig
• att duka bordet
• att följa med och handla utan krångel.
Man gör sedan scheman för varje barn för några veckor framåt. Där fäster man eller ritar dag för dag en stjärna när barnet
lyckats med någon föresats. Schemat bör sättas upp på en väl
synlig plats och stjärnorna delas ut varje kväll under ivrigt berömmande. För den förälder som inte kan vara med berättar
man om stjärnutdelningen, så att barnet kan se att mamman
eller pappan är nöjd. Misslyckanden nämns inte alls.
Det är viktigt att föräldrarna inte uppmärksammar oönskat
beteende med att skrika, gräla eller bli upprörd. All uppmärk-
46
samhet får barnet genom att vinna stjärnor eller på annat sätt
belönas för gott uppförande.
När barnet fått fem stjärnor får det sin belöning, t.ex. en
ännu finare stjärna, något gott, en serietidning eller något annat som barnet verkligen uppskattar. Efter några veckor är det
inte längre svårt för barnet att få ihop fem stjärnor. Då väljer
man ut två nya beteenden. Så småningom blir det naturligt för
barnet att uppföra sig väl och vara hjälpsam och stjärnsystemet
blir onödigt. Då kan det räcka med att få uppmuntrande beröm och veckopengen.
Varje familj kan anpassa systemet efter sina egna behov. För
vissa föräldrar faller det sig kanske mer naturligt att dela ut
stjärnor när barnet gjort något utöver vardagsrutinerna, t.ex.
diskat eller vattnat blommorna, än när de gjort något nödvändigt som att ha gått och lagt sig eller borstat tänderna.
Besöksbus
Att besöka vänner och bekanta med ett tvillingpar i utforskaråldern kan vara påfrestande även för de mest tålmodiga
föräldrar. Det händer att tvillingföräldrar avstår helt från att
hälsa på hos andra så länge barnen är små. Det bästa är att
besöka en annan familj med jämnåriga barn eller helst tvillingar, som är vana och har ett hem anpassat för barn.
Hur kan man då ordna så att familjen kan besöka andra vuxna utan att föräldrarna blir helt utpumpade av att hålla reda på
sina barn? Först och främst: föreslå för dem ni ska besöka att
ni ska vara i ett rum där barnen kan leka och inte i ett rum fullt
av ömtåliga saker. Ta med gott om leksaker så att barnen har
något att göra. Barn som inte har något att göra busar ofta för
att få negativ uppmärksamhet. Bli helst inte helt avskärmad i
långa samtal. Ofta kan barnen leka glatt för sig själva, om de får
lite uppmärksamhet då och då. En del tvillingföräldrar blir experter på att prata med en vuxen och två barn samtidigt! Rusa
inte hem direkt om tvillingarna börjar bli vilda utan påminn
47
dem om att de får en belöning om de uppför sig bra.
Om tvillingarna får vredesutbrott eller sätter sig på tvären
när familjen besöker vänner och släktingar, tycker föräldrarna
ofta att det är genant och låter dem få sin vilja igenom. Men
barnen lär sig att dra nytta av situationen och föräldrarna ska
hålla fast vid att samma regler såväl borta som hemma och inte
ge efter för barnens utbrott.
Av och på med kläderna
De flesta små barn tycker om att visa sitt oberoende när det är
dags att byta kläder. Antingen vill de klä av och på sig själva
eller så vill de inte alls ändra klädsel. Att klä två viljestarka
barn samtidigt kan vara mycket påfrestande. Då kan det vara
värt att tänka på följande:
Om man frågar ett litet barn ”Ska vi ta på dig tröjan nu?”
svarar barnet troligen nej. Det vet kanske inte vad det vill men
har som motto: vid tvekan — säg nej. Som förälder försöker
man övertala barnet att säga ja, men barnet är förtjust över
uppmärksamheten det fått och säger nej igen. Nu har föräldern
tre val: att fortsätta att försöka övertala barnet, att ta på det
motspänstiga barnet tröjan eller att ge upp och säga: ”Ja, ja, du
kan ta på den senare.”
Om man står inför tvillingar som samstämmigt säger nej,
blir effekten den dubbla. Kanske ger man upp inför uppgiften
att få två små barn att ändra sig och tvillingarna lär sig i sin tur
att det kan löna sig att stå enade.
Visst bör barnen få öva sig i att fatta beslut, men det blir
mindre förvirrande för dem om man säger: ”Nu sätter vi på dig
en tröja. Vill du ha den röda eller den blå?” Beslutsövningen
kan helt enkelt bestå i att få välja färg.
Små barn har inte alltid tålamod att vänta medan man byter
kläder eller blöjor på dem. Om man inte har tid att ta på dem
ett plagg då och då, kan man försöka fånga deras uppmärksamhet så länge att man hinner byta på dem. Prata om vad som
48
hänt under dagen, räkna upp färgerna på ett pärlband, titta på
roliga bilder, foton eller vykort, säg rim och ramsor osv.
Uppmuntra tvillingarna att försöka klä på och av sig själva,
när de börjat visa intresse för det. Köp kläder och skor som är
lätta att ta av och på.
Matdags
De flesta föräldrar ställs inför större eller mindre matproblem
någon gång under barnens uppväxt. Barnen vill inte äta, sitter inte still eller kladdar med maten.
Tänk på att de flesta matproblem minskar om man som förälder ser avspänt på det hela och inte kräver att barnen ska
äta en viss mängd av maten. Ibland äter den ena tvillingen
lugnt medan den andra klagar och petar i maten. I sådana fall
bör man ignorera klagomålen från den missnöjda tvillingen
och undvika att jämföra tvillingarnas beteenden. Risken finns
annars att de fastnar i ett mönster av motsatsbeteenden, där
den ena uppfattar sig som ”snäll” och inte vågar vara olydig,
medan den andra tror sig vara ”besvärlig” och inte tycker det
är mödan värt att försöka uppföra sig annorlunda.
b lugn och ro vid matbordet
• Sätt dig ner och ät med barnen. Barn beter sig ofta bättre
vid matbordet om en vuxen sitter med dem, om så bara
för att dricka en kopp te.
• Om barnen är för trötta vid kvällsmålet bör man låta dem
äta lite tidigare.
• Använd belöningsmetoden: säg åt tvillingarna att de får
en efterrätt, t.ex. lite yoghurt eller glass, om de sitter ner
måltiden igenom.
• Om tvillingarna vägrar sitta vid bordet, duka av deras tallrikar
när ni andra ätit färdigt och ge dem varken extra mat eller
uppmärksamhet. Vid nästa måltid är de säkert hungrigare.
49
• Försök hålla måltiderna korta och ge mycket beröm när
tvillingarna sitter vid bordet måltiden ut. Små barn har
som bekant svårt att sitta stilla längre stunder.
• Lär barnen att fråga om de får gå från bordet när de är klara.
Läggdags
Små barn lever ofta upp när det är dags att sova. De springer
runt, skrattar, skriker och blir alltmer uppjagade. Då kan det
vara svårt att fånga in dem och få dem att komma till ro i sina
sängar. Försök därför skapa en lugn atmosfär i hemmet när
det börjar närma sig läggdags. Undvik vilda lekar och skrik,
högljudd musik och TV-program. Låt dem inte bada tillsammans precis före läggdags om badet gör dem uppspelta.
Om barnen är mitt uppe i en rolig lek eller mitt i ett pussel
bör man inte alltid avbryta leken. Tala om för dem att nu är
det 10 minuter kvar att leka. Även om de inte förstår klockan
vet de att nu är det snart dags och blir inte lika överrumplade.
Läs gärna med barnen och ha en riktig mysstund tillsammans
varje kväll i en kvart. Lägg dem sedan i sina egna sängar och
säg god natt!
En del barn går snällt till sängs men börjar sedan fråga efter
än det ena, än det andra. Då gäller det att vara bestämd och
klargöra att de inte får be om något mer en gång till. Om tvillingarna skrattar, pratar eller bråkar i sängen trots tillsägelser,
är det kanske bäst att låta dem somna i var sitt rum några
kvällar framöver.
I en del familjer låter man tvillingarna sova i skilda rum hela
tiden, så att de kan ha olika sovtider och inte väcker varandra
på natten. I andra familjer tycker man att tvillingarna kommer
till ro lättare om de får sova tillsammans.
Om tvillingarna sover i samma rum tar föräldrarna ofta
upp den tvilling som vaknar och skriker för att inte väcka den
andra. Barnen kan lätt falla in i ett mönster av uppvaknan-
50
den under natten. Försök därför få den tvilling som vaknar
att komma till ro utan att ta upp honom eller henne. Om den
andra tvillingen vaknar, bör inte heller den ges så mycket uppmärksamhet. De första nätterna man inte tar upp barnen kan
bli besvärliga, men efter en vecka eller två märker tvillingarna
att det inte lönar sig att vakna på natten.
I tvåårsåldern går många barn igenom en period då de ogärna skiljs från sina föräldrar och särskilt ogärna vid läggdags.
Men de flesta sömnproblem brukar lösa sig under det tredje
levnadsåret. Om de fortfarande i treårsåldern inte kan sova en
hel natt utan att vakna, kan man behöva hjälp. Hör med barnavårdscentralen eller en barnläkare vad som kan göras.
Om tvillingarna vaknar tidigt på morgonen, händer det
ibland att de ger sig ut på upptäcktsfärd och ställer till med
kaos i köket eller vardagsrummet. Då kan ni installera en grind
framför deras dörr som säkerhetsåtgärd. Men de flesta barn vill
bara komma till mammas och pappas säng för att mysa!
Hjälpa till
Uppmuntra tvillingarna att hjälpa till hemma. Lär dem också
att samarbeta om olika uppgifter. Låt dem t.ex. plocka undan
sina leksaker tillsammans. Att vänja barnen vid att göra olika
hushållssysslor själva är viktigt för att de ska kunna utveckla
sin självständighet och lära sig ta ansvar.
Om man som förälder i stället för att ge tvillingarna order
ber dem om hjälp och själv glatt hjälper till, kommer de att
tycka bättre om att hjälpa till hemma. Säg hellre ”Jag skulle
behöva din hjälp med leksakerna” och ”Kom, så går vi och
bäddar sängen tillsammans” än ”Plocka upp leksakerna!” och
”Nu måste du bädda sängen!”.
51
Rättvisa
Tvillingar och deras föräldrar lägger ofta större vikt vid rättvisa än vad andra familjer gör. Med tvillingar går det inte lika
lätt som med syskon i olika åldrar att säga: ”Det var din tur
förra året, nu är det hennes” eller ”Det är hans tur nu, men
när du blir större får du också göra det.” Till stor del ligger
kravet på rättvisa hos föräldrarna, men tvillingarnas känslor
av konkurrens och rivalitet sinsemellan om föräldrarnas tid
och uppmärksamhet spelar också in. Tvillingarna kan börja
utnyttja föräldrarnas bemödanden om att vara rättvisa och
driva rättvisekravet in absurdum. Föräldrarna tvingas behandla dem exakt lika för att de inte ska bli avundsjuka, få
vredesutbrott eller börja slåss. Förklara för dem att det hör
livet till att inte alltid få allt som andra får och att saker jämnar ut sig i längden.
Som små vill många tvillingar också dela erfarenheter rättvist sinsemellan. Om mamma och Lina bakat kakor medan
Emma lekt med en kamrat, vill Emma sedan få baka kakor
och Lina leka med kamraten. Och det måste vara likadana kakor Emma får baka, hur många det än finns i burken redan.
Ibland kan man ordna sådana ”repetitioner”, men förr eller
senare måste tvillingarna acceptera att de är skilda personer
och kommer att göra olika erfarenheter, hur ”orättvist” det än
kan tyckas. Ju tidigare de lär sig detta, desto lättare är det för
dem att godta det. Att själv överdriva rättvisekravet kan också
vara ett effektivt sätt att få tvillingarna att inse det orimliga i
att alltid bli behandlad exakt lika: ”När Matilda ramlar och
slår sig, vill du då att jag knuffar dig så att du också ramlar,
Björn?”
52
Kiv mellan två
Tiddelipom och Tiddelipej
Bestämde sig att strida
Tiddelipom sa: ”Tiddelipej
Har slarvat bort min skida!”
Då for förbi en väldig katt
Som jagade en kråka.
Det skrämde hjältar två så att
De glömde bort att bråka.
Lewis Carroll, fritt från engelskan
I tvåårsåldern försöker tvillingarna hävda sig själva inte bara
i förhållande till föräldrarna utan också i förhållande till varandra. Eftersom de ännu inte lärt sig dela på leksaker, blir
slagsmål om ägodelar ett vanligt inslag i vardagen. De river,
biter, slår eller sparkar varandra för att komma åt en åtråvärd
leksak. Bråken blir fler genom att tvillingarna tillbringar så
mycket tid tillsammans. De retar sig på varandra och det leder till bråk och slagsmål, särskilt om ena tvillingen är mer
känslig och lättirriterad.
När barnen är under två år kan man oftast avleda dem från
kivandet med någon ny aktivitet eller leksak. Det kan också
hjälpa att ta med barnen till ett annat rum eller gå ut med dem
på en kort promenad. En del föräldrar lugnar sina barn genom
att själva ge sig in och brottas med dem på lek.
När tvillingarna blir för stora för att kunna avledas med
någon annan aktivitet är det oftast bäst att låta dem få lösa sina
konflikter utan föräldrarnas medverkan. Uppmuntra dem att
komma överens utan att börja skrika eller slåss. När de märker
att ni inte reagerar på deras höjda röstläge, sluter de kanske
fred och gör något annat. Som förälder lär man sig snabbt när
det är nödvändigt att ingripa.
Försök hitta en lugn stund att prata med tvillingarna om
hur meningslösa deras bråk vanligen är. Tänk på att de ofta
53
lärt sig av vuxna att bråka och gräla. Föregå med gott exempel
och visa hur man kan lösa en konflikt utan bråk.
Om konflikterna rör ägarskap kan det vara en bra lösning
att skaffa dubbel uppsättning av vissa leksaker. Kanske hade ni
förväntat er att de skulle kunna dela på leksaker innan de var
riktigt mogna för det. Sätt upp några enkla regler för hur gemensamma leksaker ska delas. Övervaka leken lite noggrannare och ta undan en leksak om barnen inte kan komma överens om vem som ska få ha den. Det brukar vara omöjligt att
veta vem som höll i den först. Ett annat knep är att använda en
äggklocka och turas om. Låt varje barn leka i 10 minuter åt
gången med den gemensamma leksaken. Det fungerar även
långt upp i åldrarna när tv- och dataspel kommer in i bilden.
Om tvillingarna gör varandra illa när de bråkar, måste man
gripa in och skilja dem åt och förklara att de får vara tillsammans igen när de kan leka utan bråk. Ibland slåss tvillingar
så våldsamt att man över huvud taget inte vågar lämna dem
tillsammans. Det är viktigt att inte ge den tvilling som börjar slåss någon negativ uppmärksamhet genom att skrika eller
tjata utan i stället lugnt säga åt honom eller henne att gå till
sitt rum några minuter.
I ett–tvåårsåldern blir tvillingarnas bitande ofta besvärligt.
Skilj dem åt i rummet då och då med hjälp av barnstolar, grind
eller lekhage, så att du inte behöver vaka över dem hela tiden.
Pröva om nappar eller bitleksaker kan avleda dem från att bita
varandra. Ge bitandet så lite uppmärksamhet som möjligt och
lyft bort tvillingen som bits om den inte vill sluta. Ge tröst åt
den som blev biten istället och låt det barnet få all uppmärksamhet. Använd gärna time out-metoden.
Lämna inte tvillingarna för sig själva alltför länge. Uttråkade
barn börjar oftare bråka. Lek med dem, ge dem uppslag till
roliga aktiviteter och se till att dagen blir så omväxlande som
möjligt.
Att tvillingar bråkar kan bero på att de alltid konkurrerar
54
om föräldrarnas uppmärksamhet. Försök få tid för tvillingarna var för sig regelbundet. Kanske kan de turas om att vara
hemma med en av er en eftermiddag i veckan. Ansträng er att
behandla dem som enskilda individer. Om de slipper konkurrera med varandra och får bättre självkänsla, blir konflikterna
färre dem emellan.
Bråk mellan tvillingar kan också bero på att de tillbringar
för mycket tid tätt inpå varandra. Tvillingar som får egna rum
blir ofta märkbart bättre vänner. Om era tvillingar av praktiska skäl inte kan få egna rum, dela då upp deras sovrum i två
avskilda delar. Uppmuntra dem också att skilja på sig ibland
och ha egna intressen och vänner. Se till att de får egna fritidssysslor och aktiviteter.
Trygga tvillingar
Tvillingar med ett tryggt förhållande till sina föräldrar frigör
sig lättare från dem och utforskar omvärlden med större tillit.
Förhållandet mellan föräldrarna och tvillingarna stärks av att
föräldrarna är lyhörda för barnen och deras behov och svarar
dem positivt när de söker deras uppmärksamhet.
Eftersom kraven på tvillingföräldrar är fördubblade och
tröttande, kan tvillingar mötas av negativa svar som ”Stör mig
inte” eller inget svar alls. Följden blir att de känner sig osäkra
och kräver än mer uppmärksamhet och tecken på tillgivenhet
från föräldrarna för att förvissa sig om att de är älskade.
I många familjer faller det sig naturligt att tvillingarna står
närmast var sin förälder, kanske därför att deras personligheter överensstämmer eller därför att den ena tvillingen är mer
mammig än den andra. I familjer med äldre syskon är det vanligt att pappan tar sig an de äldre barnen, medan mamman
sköter om tvillingarna. Men varje barn behöver känna närhet
och uppskattning från både pappa och mamma. Därför bör
föräldrarna försöka undvika uppdelningar av det här slaget.
En del tvillingar tar på sig motsatta roller, t.ex. ”snäll” och
55
”bråkig”, under kortare eller längre perioder. Föräldrarna kan
börja tvivla på att de verkligen älskar båda tvillingarna. Men
oftast byter tvillingarna roller efter ett tag och den ”bråkiga”
tvillingen blir plötsligt snäll och tillgiven.
Om den ena tvillingen tycks behöva mer uppmärksamhet
under en tid, ge den det så länge inte den andra tvillingen kommer i skymundan. Också barn som är tillbakadragna och inte
pockar lika mycket på föräldrarnas uppmärksamhet behöver
tid för sig själva med föräldrarna.
Låt ena tvillingen vara hos t.ex. sina far- eller morföräldrar
medan den andra är med någon av er. Låt dem om möjligt gå
växelvis till dagis eller turas om att vara ensamma där en eftermiddag i veckan. Bristen på uppmärksamhet kan kompenseras
genom ett nära förhållande till någon annan vuxen, ett äldre
syskon eller ett husdjur. Ofta har familjens vänner och släktingar stor glädje av att ta sig an tvillingarna en i taget och bli
viktiga personer i deras liv. Det är ju också enklare så.
Lek för två
Genom leken lär tvillingarna känna sin omgivning; de lär
sig hur de ska leva i den och hur de kan förhålla sig till människorna i den. Lägg alla krav åt sidan då och då och ta er
tid att vara med era tvillingar. Njut av deras sällskap, lek och
prata med dem, titta i böcker och sjung med dem. Tvillingarna behöver som alla barn kärlek, idéer och uppslag, stimulans i språkutvecklingen och hjälp när leksaker krånglar. De
behöver er mycket mer än de behöver varandra, även om det
inte alltid verkar så.
Tvillingars lek begränsas ibland av att de är två småbarn i
samma ålder. En del lekar och aktiviteter som går bra att ordna
med ett småbarn är nästan omöjliga med två; ett bra exempel
är vattenlek vid diskbänken bredvid ena föräldern. Genom att
vara medveten om detta, kan man se till att tvillingarna ändå
inte går miste om viktiga lekar och erfarenheter.
56
Att leka med vatten är roligt och stimulerande för alla barn.
Fyll diskhon med vatten och förse tvillingarna med var sitt
förkläde, var sin stadig stol och en uppsättning oömma koppar, muggar, skedar och vispar. Ställ dem på var sin sida av
diskhon och passa på att laga middag under tiden! Ge dem
också om möjligt tid för vattenlek i badet men ha dem alltid
under uppsikt.
Tvillingar kan ofta leka långa stunder tillsammans. Men
även om tvillingar kan roa sig utan sina föräldrar bättre än ensamfödda barn, bör man inte lämna dem att leka för sig själva
alltför länge före femårsåldern. Om de blir uttråkade kan de
tröttna och börja bråka, precis som vilka småbarn som helst.
Ibland förstör tvillingarna för varandra när de leker och
börjar kanske bråka i stället, eftersom de inte tycker det är
mödan värt att börja med något som den andra tvillingen ändå
bara kommer att riva ner. Låt dem sitta åtskilda i barnstolar
eller lekhage ibland, så att de kan koncentrera sig på ett pussel
eller bygge. Ta hand om den stökiga tvillingen själv och sysselsätt honom eller henne med något annat. Ju mer tvillingarna
får öva sig i koncentration som små, desto bättre kommer de
57
att kunna koncentrera sig när de ska lära sig läsa, skriva och
räkna i skolåldern.
Klossar, bygglek, lego, pussel, leksaksfigurer, bilar och tågbana är roliga leksaker, så länge det finns tillräckligt av dem för
var och en av tvillingarna. Leksaker som främjar samarbete är
särskilt bra för tvillingar.
Att rita, måla, klistra och klippa är andra bra aktiviteter;
se bara till att var och en av tvillingarna har egna verktyg och
material. Barn lär sig successivt att dela på saker, men det kan
vara svårt att lära sig dela på färgburken när man är mitt uppe
i en spännande målning. Förse tvillingarna med färger och kritor, barnsaxar som det går att klippa med, tidningar att klippa
i, papper och kartong, färgat papper, pappersklister, garn- och
tygrester m.m. Låt dem sitta med dig vid köksbordet eller på
tidningspapper på golvet.
Ju äldre barnen blir, desto längre stunder i sträck kan de sitta
stilla. Med lera kan tvillingarna sysselsätta sig långa stunder på
egen hand. En rittavla med kritor till kan också vara rolig för
tvillingar i förskoleåldern. Med den kan man leka rollekar och
turas om att vara lärare och elev.
Att läsa och titta i bilderböcker ger sysselsättning och närhet
till båda tvillingarna samtidigt. Ordna först så att båda sitter
bekvämt, annars börjar de lätt bråka om bästa platsen. Läs
ibland med en tvilling i taget inte minst för att främja språkutvecklingen och intresset för böcker.
Tvillingarnas vänner
Tvillingar i förskoleåldern träffar i allmänhet inte jämnåriga
kamrater lika ofta som ensamfödda barn gör. Behovet tycks
inte lika stort; tvillingarna har ju varandra och föräldrarna
ordnar inte lekstunder med andra barn i samma utsträckning
som föräldrar till ensambarn. Men det är viktigt att tvillingarna redan tidigt får träffa andra barn någon gång i veckan på
en öppen förskola eller hos bekanta. Genom att träffa andra
58
barn i samma ålder, lär de sig att klara sig i nya sociala situationer och får det lättare när de börjar på förskola.
Många tvillingföräldrar föredrar att bjuda hem barn två och
två att leka med tvillingarna. Ett barn som kommer ensamt
kan lägga beslag på den ena tvillingen och lämna den andra
utanför. Ett ensamt barn blir kanske också konfunderat av
att möta två okända barn på samma gång och vet inte riktigt
hur det ska bete sig. Risken finns också att tvillingarna går
ihop mot ett ensamt barn på besök och gör allt för att köra
bort det eller behandlar det som en leksak. Hos vissa tvillingfamiljer kan bara ”hårdhudade” barn, t.ex. minstingen i
en stor syskonskara eller andra tvillingar, komma och hälsa
på. En lösning för tvillingar som blir stökiga, när ett barn
kommer på besök, kan vara att de får träffa barnet på mer
neutral mark, förslagsvis på en lekplats eller i en park, där de
inte känner samma behov av att försvara ett revir. Låt dem
också få träffa andra tvillingar.
Det händer att tvillingar håller ihop och inte vill leka med
några andra barn alls. Då är det viktigt ge dem möjlighet att
träffa andra barn var för sig ibland. Det kräver en del organisation och förhandlande med tvillingarna men är vanligen väl
värt besväret. Ju äldre barnen blir, desto vanligare är det med
var sin bästis.
Tvillingsäkert
Av flera anledningar måste man tänka sig för extra noga, när
man ska skapa en säker miljö för sina tvillingar. Tvillingarna
kan tillsammans försätta sig i farliga situationer mycket lättare än ett ensamt barn. Tillsammans är de starka nog att
knuffa en stol närmare ett öppet fönster eller en förbjuden
hylla. De kan ta sig ut från lekhagar och stängda rum genom
att använda varandra som stege.
Tvillingar företar sig ofta mycket farligare saker än syskonpar i olika åldrar, där den ena är tillräckligt stor för att inse
59
faran och den andra för liten för att kunna göra något själv.
Tvillingar uppmuntrar dessutom varandra att ta större risker
än ett ensamt barn i samma ålder skulle göra.
Det är lättare att hålla reda på ett ensamt barn; tvillingar kan
ge sig iväg åt var sitt håll. Ofta passar den ena tvillingen på att
smita just när den andra gjort sig illa eller spillt ut mjölken.
När ett ensamt barn leker fungerar en plötslig tystnad som
en tydlig varningssignal till föräldrarna: nu är det något på
gång! Med tvillingar är det svårare. Den ena tvillingens ljud
döljer att det blivit tyst kring den andra.
Ordna en säker plats i hemmet där tvillingarna kan leka
tryggt och utforska omgivningen, utan att ni måste ha
ögonen på dem hela tiden.
Inte alla familjer har ett rum som helt kan lämnas över till
tvillingarna. Men man kan försöka ordna vardagsrummet så
att tvillingarna kan vistas där under dagen. Det viktigaste
kravet på rummet är att det har en stor golvyta för lekar och
en stor soffa, ärtsäck eller kuddar, där ni kan sitta och gosa
och titta i böcker. En madrass att hoppa på är också bra.
Lekhagen
Vissa tvillingar leker lugnt sida vid sida i timtal, andra gör
det inte. En lekhage kan komma väl till pass i tvillingfamiljen. Den fungerar bra, när man behöver skilja tvillingar åt
som stör varandra. Den kan också bli sovplats åt dem under
dagen eller förvaringsplats för leksaker under natten. Den är
en säker plats att förvara barnen på om det ringer på dörren
eller i telefonen.
60
b säkerhetsåtgärder
• Se till att alla fönster har säkerhetsspärrar.
• Använd sele i höga stolar och vagnar.
• Installera en fast grind högst upp i trappor. Om grinden
är avtagbar kan tvillingarnas gemensamma tyngd få
den att lossna. Tänk också på att ni kan behöva använda
grind längre tid med tvillingar än med ensamfödda barn,
eftersom tvillingar kan knuffa till varandra i trappan.
• Stanna hos tvillingarna när de badar, även sedan de lärt
sig sitta stadigt. Ena tvillingen kan knuffa till den andra,
så att den ramlar omkull. De kan också trycka ner varandra
under vattnet.
• Håll dörrar stängda med hakar eller lås eller uppställda
med krok eller snöre. Annars är det lätt hänt att det ena
barnet klämmer det andras fingrar när de övar sig att
stänga och öppna dörrar.
• Installera spärrar på skåp- och ugnsluckor.
• Förvara knivar och andra farliga redskap i barnsäkra lådor.
Ha tvillingarna under uppsikt, när de är i köket.
• Håll ömtåliga och värdefulla saker utom räckhåll för
tvillingarna. Sätt fast hakar högt upp på dörrarna, så att
vissa rum kan stängas av snabbt och lätt. Det ger också
äldre syskon en möjlighet att ha sina tillhörigheter i fred.
• Fäst hyllor och skåp vid väggen eller ställ undan dem tills
vidare. Möbler som klarar attacker från ett barn kan lätt
tippa, om två barn bestämmer sig för att klättra upp på
dem samtidigt.
• Lämna inte tvillingarna för sig själva utomhus, om inte
grindar och stängsel mot gatan är helt säkra och höga
nog för att hindra dem att med en gemensam ansträngning komma över.
61
Man kan öva trafiksäkerhet på små
lugna gator och ta ut tvillingarna en
och en ibland, så att de får gå på egen
hand på trottoaren och lära sig att se
upp för bilar och cyklar.
Att träna barnen att hålla i vagnen
vid promenader är en bra övning inför förskolan. Pröva också att använda
handledsband. Det är elastiska band
som man fäster med kardborreband
runt barnens handleder och som ger
barnen en lagom möjlighet att springa
omkring. Det ger föräldrarna ökad
kontroll och säkerhet när barnen ännu
inte lyssnar utan bara springer iväg åt
var sitt håll.
Om tvillingarna skadar sig eller blir sjuka
Olyckor kan hända, hur säker man än gör barnens omgivning. Tvillingar står varandra så nära att båda ofta drabbas,
om den ena råkar ut för något missöde i sin tvillings åsyn.
En tvillingförälders kommentar illustrerar detta: ”Johan
fastnade med huvudet under en hylla, men det var Olle som
skrek och skrek.” I sådana situationer behöver båda tvillingarna lika mycket tröst och hjälp att förstå vad som hänt.
Om man måste åka in till sjukhuset eller vårdcentralen med
den ena tvillingen bör man ta med den andra också. Det kan
vara mycket stressande att se sin tvilling åka iväg när något har
hänt och det är bättre för tvillingarna att vara tillsammans.
Om den ena tvillingen blir förkyld eller får maginfluensa
kommer den andra antagligen att smittas, och det är inte
mycket att göra åt det. Om det gäller allvarligare sjukdomar
bör ni fråga en läkare till råds om vad ni ska göra.
När båda tvillingarna är sjuka samtidigt, måste man ibland
62
ensam klara av att bära och trösta dem. Pröva då att låta dem
ligga bredvid dig i sängen delar av dagen eller ta dem med ut
i vagn, om det inte innebär någon fara för dem. Be också om
möjligt människor i omgivningen om hjälp. Om tvillingarna
är sjuka en längre tid, kan ni begära att få tillfällig hemhjälp
från kommunen.
Ena tvillingen på sjukhus
Men vad gör man om den ena tvillingen behöver läggas in på
sjukhus och båda barnen är för små för att vara skilda från sina
föräldrar en längre tid? Frågan kompliceras av att tvillingarna
dessutom ofta har svårt att vara skilda från varandra.
Om det inte är möjligt att låta den friska tvillingen vara
med på sjukhuset, kan det vara bäst att låta honom eller henne stanna hemma med någon som han eller hon litar på och
tycker om. Föräldrarna kan naturligtvis också turas om att vara
på sjukhuset.
Se till att tvillingarna får träffa varandra så ofta som möjligt.
Om den friska tvillingen inte kan komma på besök, bör man
förklara för honom eller henne vad som händer med tvillingen
på sjukhuset. Ta teckningar, fotografier och lekar till hjälp. När
tvillingarna återförenats kommer de att bearbeta händelsen
genom att prata mycket om den och leka sjukhuslekar.
Tvillingarnas syskon
Tvillingarna får ofta merparten av föräldrarnas uppmärksamhet, vilket gör att deras äldre syskon lätt hamnar i skymundan. Barn som känner sig försummade kan reagera med att
gå tillbaka i utvecklingen och vilja bli små igen; de kissar på
sig, vill sova hos föräldrarna, klättrar upp i tvillingarnas vagn,
vill ha blöjor, pratar barnspråk osv. De kan också reagera med
att få vredesutbrott, slåss och bitas, retas, bli mycket själviska
eller överdrivet ambitiösa.
För att förebygga sådana problem är det viktigt att föräld-
63
rarna ger varje barn den tid, uppmärksamhet och kärlek det
behöver och tydligt visar att barnen är accepterade och älskade
som de är. Bägge föräldrarna bör försöka få tid på tu man hand
med det äldre syskonet.
I de flesta tvillingfamiljer brukar det ordna sig så småningom
för både tvillingarna och deras syskon. En del tror t.o.m. att
deras äldre barn haft lättare att acceptera tvillingarna än om de
fått ett ensamt småsyskon.
Äldre syskon
Att få tvillingar i familjen innebär en stor förändring och inte
minst för det äldre syskonet. Det har stått i centrum för föräldrarnas uppmärksamhet i flera år och måste nu plötsligt dela
föräldrarna med två nykomlingar.
Gentemot tvillingarna visar det äldre barnet ofta sina bästa
sidor av kärlek och omtänksamhet. En studie visar också att de
flesta barn tycker om att ha tvillingar till småsyskon och kommer bra överens med dem.
Pojkar tycks dock ha svårare att anpassa sig än flickor. Storebror som blir svartsjuk, blir ofta bråkig och kan hamna i en ond
cirkel av uppträden och tillsägelser. Om han börjar bråka med
dem, kan time out-metoden fungera. Han får en varning och får
inte vara med under några minuter om han gör det igen. Det är
viktigt att få honom att inse att han inte kan jaga bort tvillingarna eller få extra uppmärksamhet genom att bråka med dem.
Utlova en belöning, gärna i form av egen tid, om han låter tvillingarna vara ifred.
Även storasyster kan bli klängig och mammig, men hon tycker också om att härma mamma och hjälpa till med tvillingarna.
Det är viktigt att se upp så inte detta går till överdrift; hon behöver också få vara liten ibland.
Barnet som är flera år äldre än tvillingarna klarar vanligen
deras ankomst bättre. Det är säkert på sin ställning i familjen och
kan tycka det är roligt att få agera extraförälder åt småsyskonen.
64
Om syskonet ska börja på dagis, bör det få göra det några
månader innan tvillingarna kommer. Då kan invänjningen
ske i lugn och ro och utan att barnet känner sig undanträngt.
Om syskonet redan går på dagis bör man låta det få fortsätta
gå heltid genom att begära dispens. De flesta kommuner visar sig förstående mot tvillingfamiljer och beviljar oinskränkt
fortsatt barnomsorg under föräldraledigheten.
Både äldre och yngre syskon kan ibland känna sig utanför i
familjen. Föräldrarna och tvillingarna bildar par, men syskonet hamnar vid sidan om. Tvillingarna utesluter dessutom ofta
syskonet från sina lekar, om än inte medvetet. I så fall reagerar
barnet ibland med att bli ett ”besvärligt” barn, som får vredesutbrott eller stör tvillingarnas lek. Men ett syskon som till en
början skyggat för tvillingarnas framfart kan också bli deras
”gängledare” och sporra dem till att göra sådant som de på
egen hand inte skulle våga sig på.
b förbered syskonet
• Det är viktigt att förbereda det äldre barnet inför tvillingarnas ankomst, men berätta inte om tvillingarna alltför
tidigt. Små barn har en vag tidsuppfattning och kan bli otåliga,
om de tror att tvillingarna ska komma vilken dag som helst.
• Berätta att tvillingarna är små och trötta i början och
att det dröjer ett tag, innan de kan vara med och leka.
• Titta i tidningar och böcker med bilder av tvillingar.
Försök att träffa en tvillingfamilj.
• Ge syskonet två dockor att ta hand om som sina egna
tvillingar.
• Låt barnet följa med vid besök på mödravårdscentralen
och på sjukhuset.
• Se till att inte förändra för mycket i barnets liv. Låt det
inte byta sovplats i samband med tvillingarnas ankomst
och vänta med all potträning. Behåll rutinerna i familjen.
65
Skydda syskonet
Hur väl man än förbereder det äldre syskonet på tvillingarnas
ankomst, kan det få svårt att anpassa sig till att det inte längre
är minst i familjen. Under de första månaderna brukar det
inte vara några problem; småsyskonen sover ju en stor del av
tiden. Men när tvillingarna kommit upp i ettårsåldern finns
de plötsligt överallt. Påträngande, fordrande och charmiga
tar de all plats. Syskonet behöver beskydd.
Respektera syskonets ägodelar. Hitta en säker förvaringsplats för syskonets saker, helst i hans eller hennes rum. Släpp
inte in tvillingarna dit hur som helst.
Se till att syskonet har en egen plats att dra sig undan till
med sina kamrater och aktiviteter. Sätt tvillingarna i en lekhage eller i var sin hög barnstol, så att syskonets teckningar och
byggklossar får vara i fred.
Låt syskonet komma ifrån tvillingarna ibland. Att få vara
på dagis med sina kompisar är ofta bättre än att vara hemma
med en förälder som är helt upptagen av tvillingarna och hushållet.
Påminn far- och morföräldrar, andra släktingar och bekanta
om att syskonet behöver få lika mycket uppmärksamhet som
tvillingarna. Tvillingföräldrar brukar uppskatta när bekanta
på besök inte bara sitter och beundrar tvillingarna utan också
tar sig tid till deras syskon. Tänk på att det kan vara svårt för
barnet att se hur människor stannar och tittar på tvillingarna
när familjen är ute på promenad. Gå ut med barnet utan tvillingarna då och då. Presentera alltid det äldre syskonet först,
när någon frågar om tvillingarnas namn.
66
b tid för syskon
• Matningsrutiner i stället för att mata tvillingarna vid behov
gör det lättare att få tid för det äldre barnet. Man kan mata
en tvilling i taget, så har man en hand till övers för syskonet.
Man kan också ta fram en låda med speciella leksaker åt
syskonet, när tvillingarna äter.
• Låt TV:n stå avstängd när tvillingarna gått och lagt sig, så kan
syskonet få en stunds extra lek, lite prat och en godnattsaga.
Se till att finnas till hands för en kram, sagoläsning och prat
också när tvillingarna är med.
• Tänk på att syskonet har ett extra stort behov av mamman
de första dagarna efter hemkomsten från BB.
• Låt någon som står familjen nära, t.ex. en far- eller morförälder,
koncentrera sig på det äldre barnet, ta det med sig på utflykter
eller bio.
• Se till att syskonet får vara med när tvillingarna fotograferas
eller när de uppmärksammas på annat sätt.
• Håll god kontakt med syskonets förskolepersonal. De kan se
sådant som går föräldrarna förbi.
Yngre syskon
Tvillingföräldrar, som vill ha flera barn, brukar vänta med
att skaffa småsyskon till tvillingarna. Många tycker att ett
intervall på tre–fem år är lämpligt för att kunna ge både tvillingarna och det nya barnet tillräckligt med tid och uppmärksamhet. Föräldrarna hinner då också njuta mer av det nya
barnet. Med några års mellanrum blir inte heller tiden under
graviditeten lika arbetsam, eftersom tvillingarna är mindre
klängiga och inte behöver bäras lika mycket.
Tvillingar påverkas troligen inte lika mycket som det ensamfödda barnet av ett småsyskons ankomst. De är redan vana
vid att behöva dela föräldrarna med någon annan. Men också
67
tvillingar behöver förberedas och visas hänsyn, när de ska anpassa sig till den nya situationen.
Låt tvillingarna hjälpa till med att ta hand om det lilla barnet. Låt det också få sova middag i en avskild del av hemmet, så
kan tvillingarna leka utan att ständigt behöva hyssjas ner.
Tvillingar som får småsyskon kan också få dispens när det
gäller daghemsplats. Hör med kommunens barnomsorgsansvariga om möjligheterna att låta tvillingarna gå heltid på dagis.
68
På väg mot självständighet
Min tvilling och jag
När en tvilling i spädbarnsåldern blivit medveten om sin
egen kropp börjar den känslomässiga separationen inte bara
från föräldrarna utan också från tvillingsyskonet. Men att se
var gränsen går mellan ”mig” och ”min tvilling” kan vara
svårt, särskilt om tvillingarna liknar varandra mycket. Tvillingarna kan se varandra som spegelbilder av sig själva. Det
har visat sig att enäggstvillingar känner igen sin tvillings spegelbild, innan de känner igen sin egen, och detta gör de senare än tvåäggstvillingar.
Osäkerheten på den egna identiteten avspeglar sig också i
tvillingarnas språk. Tvillingar lär sig senare än ensamfödda
barn att använda ”jag” och ”mig”. De har svårt att skilja på
ental och flertal. De använder ofta ”jag” när de menar båda två
och ”vi” och ”oss” när de talar om sig själva.
Strax före tvåårsdagen kan många barn säga sitt eget namn,
och definiera sig själva. Men för tvillingar kan detta ta längre
tid. Enligt en undersökning kunde bara fyra av tio tvillingar i
den här åldern säga sitt eget namn mot sex av tio ensamfödda
barn. Ett par enäggstvillingpojkar i tvåårsåldern tillfrågades
upprepade gånger om sina namn. Den ena svarade varje gång
”Anton Jonas” och den andra ”bror”.
En del tvillingar i förskoleåldern funderar över om de är en
hel person eller bara ena halvan av en hel person. En tvåäggstvilling berättar: ”I femårsåldern trodde jag att David och jag
var hälften av allting, eftersom vi var tvillingar. Jag trodde att
jag skulle bli hälften så lång som en normal person.”
Osäkerheten på identiteten kan kvarstå upp i vuxen ålder.
Tvillingen kan få en känsla av att se sig själv som i en spegel
eller i ett skyltfönster, när den betraktar sin tvilling.
69
Att skiljas från varandra
Det första steget i utvecklingen mot en egen identitet ligger i att barnet identifierar sig med modern. Detta kan vara
svårare för tvillingar att göra, eftersom föräldrarna inte alltid
kan ge var och en sin fulla uppmärksamhet lika ofta som föräldrarna till ett ensamfött barn.
Också senare steg i utvecklingen kan kompliceras av tvillingskapet. Ett litet barn lär sig gradvis att det är en person
skild från modern. Barnet har ofta en särskild leksak eller tygbit som ersättning för mamman när hon inte är där. Tvillingen
vänjer sig vid att den andra tvillingen oftare är i närheten än
mamman och blir lika ledsen om tvillingen försvinner som när
mamman gör det. Tvillingarna vill helst inte att mamman ska
gå någonstans om de inte får vara tillsammans. När de träffas
igen efter att ha varit åtskilda händer det att de avvisar varandra först, precis som det ensamfödda barnet kan göra med sin
mamma om hon varit borta en tid.
Det nära förhållandet mellan tvillingarna leder inte till att
de blir mer självständiga gentemot föräldrarna, som man kanske skulle tro. Tvärtom kan frigörelsen försenas, eftersom de
hela tiden har varandra som stöd och inte behöver lära sig att
klara sig på egen hand. Därför är det viktigt att träna tvillingarna tidigt att vara ifrån varandra under korta stunder. Ta ofta
med ett barn i taget på olika ärenden och utflykter.
Tvillingtypens betydelse
Vilken typ av tvilling man är tycks påverka närheten tvillingar
emellan. Enäggstvillingar står i allmänhet varandra närmare
än tvåäggstvillingar. Enäggsflickor har i sin tur ett mer nära
förhållande än enäggspojkar och är ofta mer utåtriktade och
högljudda.
Tvåäggspojkar konkurrerar ofta mer sinsemellan, men har
å andra sidan ett lättsammare förhållande till sina föräldrar än
jämnåriga, ensamfödda barn. Tvåäggsflickor brukar vara de
70
mest livliga och utåtriktade av alla tvillingtyper.
I flicka–pojkeparen, dvs en tredjedel av alla tvillingar, finns
en tendens att stå längre ifrån varandra än andra typer av tvillingpar. Flickan brukar dominera förhållandet och vara mer
sällskaplig än pojken, men de konkurrerar mindre med varandra än vad nästan jämnåriga ensamfödda syskon av motsatt
kön ofta gör.
Dessa generaliseringar stämmer givetvis inte på alla tvillingpar. Många andra faktorer påverkar också tvillingarna och
deras förhållande.
Närhet och beroende
Tvillingar tillbringar stor del av sin barndom tillsammans
och blir alltmer mottagliga för varandras känslor och behov.
De står varandra nära och hyser vanligen stor medkänsla och
sympati för varandra. Denna närhet gör att tvillingar många
gånger kan bilda en mycket stark enhet gentemot föräldrar,
vänner och lärare.
Men närheten kan ha sina avigsidor: Om tvillingarna är
tillsammans nästan jämt tröttnar de på varandra och börjar
bråka. De riskerar också att bli alltför beroende av varandra
och utan kontakt med andra barn. De lär sig helt enkelt inte
att umgås med andra barn.
Var för sig kan tvillingarna vara lugna och samarbetsvilliga
men tillsammans blir de vilda och okoncentrerade. Tvillingar,
som aldrig skiljs åt, går lätt miste om tillfällen att vara för sig
själva ibland och lära sig att trivas på egen hand och ta egna
initiativ. Ett barn behöver stunder av avskildhet för att kunna
utveckla sin personlighet; med lugn och ro omkring sig blir
barnet medvetet om sina innersta behov och känslor.
Den ständiga samvaron kan också få tvillingarna att förlita
sig för mycket på sitt tvillingskap för att få uppmärksamhet
och vänner. Det kan få till följd att de inte utvecklar den egna
personligheten och sociala förmågan tillräckligt. Särskilt tvil-
71
lingflickor kan löpa den risken, eftersom samhället och massmedia fortfarande uppmuntrar flickor att i stor utsträckning
lita till sitt utseende för att nå framgång. Tvillingflickor kläs
oftare i likadana kläder och väcker därmed än större uppmärksamhet. Många av dem kan inte förmås att klä sig i olika kläder
ens i tonåren.
Att ständigt vara tillsammans hindrar inte bara tvillingarnas utveckling som individer; det försvårar också för dem att
skiljas åt när de nått vuxen ålder. Eftersom en människas personlighet till stor del formas under de första levnadsåren, är
det av stor betydelse att tvillingarna får vara åtskilda ibland
redan som små.
Tvillingar behöver vara ifrån varandra ibland för att lära sig
att de är skilda individer och kunna utveckla sin personlighet,
självständighet och självkänsla.
Under sin uppväxt har tvillingarna också stort inflytande på
varandras utveckling. De påverkar varandra både direkt genom att lära av och konkurrera med varandra och indirekt
genom att föräldrar och andra i omgivningen jämför dem
och ger dem kännetecken. De följs åt i utvecklingen och kan
stimulera varandra till nya framsteg. Vanligen når de olika
milstolpar i utvecklingen nästan samtidigt och kan t.ex. börja
sitta, krypa och gå med bara några timmars mellanrum.
Vem kom först?
Ett barns placering i syskonskaran kan ha inverkan på dess
utveckling. Det äldsta barnet i en familj kan t.ex. bli dominant och ambitiöst, det näst äldsta mer lättsamt och kreativt,
mellanbarnet kanske aggressivt, svartsjukt och osäkert, medan det yngsta agerar barnsligt och är gladlynt men benäget
att känna sig underlägset.
Bland tvillingar är det inte ovanligt att följa det här mönstret, ofta med utgångspunkt från vem som föddes först. Om
72
tvillingarna är äldst av flera syskon, visar den förstfödda ofta
upp äldstabarnets vanliga egenskaper och den andra andrabarnets. Ibland är det inte födelseordningen utan tvillingarnas inbördes vikt eller längd som avgör. Den tvilling som väger mest
blir oftare den dominanta, även bland enäggstvillingar.
Jämförelser och polarisering
Också föräldrar som ser sina tvillingar som två egna personligheter kan ha svårt att undvika att jämföra dem. Den som
är tvilling får alltför lätt en etikett som ”den långa”, ”den
sportiga” eller ”den livligaste”.
Eftersom tvillingar jämförs mycket mer än andra syskon, är
de ofta överkänsliga för ganska obetydliga skillnader dem
emellan. En tvilling som hela tiden får heta ”den korta”, därför
att den är några centimeter kortare än sin tvilling, kan få för
sig att den är en dvärg. Skämtsamma berättelser om hur tvillingarna föddes, att den ena ”vann tävlingen och kom ut först”
medan den andra ”var tålmodig och lät den andra gå före”, kan
tas på allvar av tvillingarna och leda till att de antar motsvarande roller gentemot varandra.
Det är viktigt att tvillingarna vet att föräldrarna inte förväntar sig att de ska vara lika till utseende och begåvning. Som
förälder bör man därför också avråda vänner, släktingar och
förskolepersonal från att jämföra tvillingarna sinsemellan.
Tvärtemot vad man skulle kunna tro påverkas tvillingar
under sin uppväxt till viss del att bli olika varandra. Det har
visat sig att enäggstvillingar som vuxit upp på skilda håll liknar
varandra mer till sätt och temperament än tvillingar som tillbringat sin barndom tillsammans. Fria från konkurrens från
sin tvilling har de kunnat utveckla alla sidor av sin personlighet.
I sin strävan att bli egna personer och få individuell uppmärksamhet av föräldrarna och andra i omgivningen skapar
och överdriver tvillingar ofta skillnader sig emellan. Det kan
73
förefalla som om den ena tvillingen skaffar sig monopol på
en viss egenskap eller färdighet och att den andra då inte har
något att vinna på att utvecklas i liknande riktning. Därför
polariserar de sina beteenden och intressen och blir varandras
motsatser: utåtriktad och inåtvänd, bråkig och snäll, utemänniska och innesittare osv. Detta kan fortsätta långt upp i åldrarna.
I extrema fall kan polariseringen få till följd att den ena
tvillingen helt ger upp på de områden där den andra är framgångsrik, eftersom den inte tror sig kunna klara sig lika bra.
Ett barn som ser sitt tvillingsyskon börja gå kan t.ex. ge upp
sina egna försök för en tid. En tvåäggstvilling som tillfrågades
på dagis om hon ville lägga ett visst pussel svarade ”Nej, det
kan jag inte, men Helena kan” och gjorde inte ens ett försök
att lägga pusslet.
Föräldrar, förskolepersonal och lärare bidrar ofta till polariseringen genom att jämföra tvillingarna och betona skillnader
mellan dem. När tvillingarna Lukas och Anna började skolan
hamnade Lukas före i läsning, medan Anna visade sig vara
duktig på att rita. Barnen fick beröm för sina respektive förmågor och började så småningom säga: ”Lukas är bra på att
läsa och Anna är bra på att rita.” Läraren hade sedan all möda
att övertyga Lukas om att också han kunde rita och Anna att
hon kunde läsa.
Som små turas tvillingar om att vara dominanta och underordnade. Ibland kan den ena tvillingen utvecklas till att
bli alltmer utåtriktad och pratsam, medan den andra blir mer
inåtvänd och tyst. I sådana par är det inte sällan den tysta tvillingen som ändå får sista ordet: ”Hampus är mer aggressiv,
medan Johan är tyst och känslig. Men när det gäller, då är det
Johan som bestämmer.”
Om den ena tvillingen dominerar inom ett visst område,
kan den andra bli beroende av sin tvilling på just det området.
I ett flicka–pojkepar mognar flickan oftast före sin bror och
74
blir automatiskt den dominanta av dem. Hon tar hand om
sin bror, kan knyta skorna åt honom, göra läxorna åt honom
och försvara honom. Föräldrarna till ett flicka–pojkepar blev
medvetna om hur beroende pojken var av sin syster först när
tvillingarna placerades i skilda klasser i skolan. Pojken visste
inte hur han skulle bete sig mot läraren, eftersom systern dittills tagit hand om deras kontakter utåt.
Motverka polarisering
Följden av polarisering kan bli att tvillingarna inte
utvecklar alla sidor av sin personlighet och att en
del talanger och egenskaper förblir dolda.
Om den ena tvillingen gett upp på ett eller flera områden och
förhåller sig passiv, behöver han eller hon uppmuntran och
möjlighet att försöka på egen hand utan att snegla på sin tvillings framsteg. En tvillingpojke som knappt kunde hålla i en
penna i lekskolan kände sig underlägsen sin bror, bl.a. därför
att han var duktig i att teckna. Tvillingarna placerades i skilda
klasser när de började skolan. Inom ett år hade pojken börjat
rita fantasifulla teckningar och utvecklades sedan på område
efter område.
Om en tvilling under en period är lugnare och ”snällare” än
den andra som är retlig och sätter sig på tvären, kan polariseringen förstärkas och man hamnar i en ond cirkel. Den ”snälla”
tvillingen bemöts positivt och blir allt trevligare, medan den
”bråkiga” tvillingen bemöts negativt och blir allt besvärligare.
Cirkeln kan brytas om föräldrarna koncentrerar sig på att berömma och uppskatta den bråkiga tvillingens goda sidor och
ger så lite uppmärksamhet som möjligt åt de dåliga.
Pappan till ett flicka–pojkepar kan känna sig negativt inställd till sin son, om han inte är lika aktiv och framåt som sin
syster. Pojken kan då bli alltmer tillbakadragen och isolera sig.
Utvecklingen kan vända genom att pappan lär sig acceptera
75
pojken som han är och börjar aktivera sig med honom på tu
man hand: laga mat, tvätta bilen, cykla, sparka boll eller på
annat sätt vara tillsammans för sig själva.
I ett par med två pojkar kan ibland den ena pojken vara mer
intresserad av samma saker som sin far och komma honom allt
närmare, medan den andra pojken känner sig avvisad och utanför. Då är det viktigt att pappan ser till att uppmärksamma
och berömma också hans intressen och aktiviteter.
Visa tvillingarna kärlek och tillgivenhet, också om den ena
eller båda stundtals är avvisande. Visa också tillgivenhet för
varandra. Tvillingar som växer upp i en miljö, där föräldrarna
visar kärlek för varandra och för dem, blir tryggare och gladare
och känner inte att de måste konkurrera med varandra.
b på vägen till självständighet
• Ta vara på tillfällen då tvillingarna kan vara åtskilda redan
under första året. Då lär de sig att tvillingsyskonet alltid
kommer tillbaka och blir därför inte lika ängsligt beroende
av varandra.
• Ordna så att vardera tvilling kan vara på tu man hand med
en förälder i taget regelbundet, t.ex. gå och handla med ett
barn i taget.
• Ett praktiskt sätt att skilja tvillingarna åt då och då kan vara
att låta dem turas om att stanna hemma från dagis en halvdag i veckan. Det ger dem möjlighet att bli mer oberoende,
utveckla sitt språk, få egna vänner och komma närmare sina
föräldrar.
• Att gå i skilda grupper på dagis kan vara särskilt bra för
flicka–pojkepar eller tvillingpar där den ena har en tendens
att ta ledningen över den andra. Pojken lär sig söka vänner
på egen hand och blir mer självsäker, medan flickan kan
känna sig fri från ansvaret för sin bror.
• Uppmuntra tvillingarna att skaffa sig egna intressen och
ge dem möjligheter till flera olika aktiviteter. Risken finns
76
annars att era val snarare än deras egna styr in dem på
samma intressen.
• Om båda tvillingarna är intresserade av samma aktivitet,
t.ex. att dansa, kan man minska konkurrensen mellan dem
genom att se till att de kommer i olika grupper, t.ex. balett
och rytmik.
• Ge tvillingarna tillfällen att göra egna val oberoende av
varandra, också av småsaker som ett par nya sockor eller
en leksak. Det kan hända att de väljer samma sak, men
det har ingen betydelse så länge de väljer individuellt.
• Se till att tvillingarnas strävan att ligga jämsides inte går
till överdrift, så att den ena måste kämpa orimligt mycket
medan den andra får hålla tillbaka och inte komma vidare.
Betydelsen av ett namn
Tvillingar i likhet med andra människor har behov av att uppskattas som individer och få utveckla sina speciella egenskaper. Detta blir svårare för tvillingar som har liknande namn,
alltid klär sig likadant och har samma leksaker, vänner och
intressen.
För varje människa är hans eller hennes namn nära förbundet med den egna identiteten. Pröva själv att tilltala en treåring
med fel namn; treåringen som nyligen upptäckt sitt jag kommer att bli mycket indignerad över en sådan skymf.
Att välja namn till tvillingar kräver eftertanke. Eftersom de
tvingas dela på så mycket under sin uppväxt, är det viktigt för
dem att ha namn som är helt deras egna. Föräldrar brukar ångra att de valt namn som understryker tvillingskapet, eftersom
det orsakar förvirring och förväxlingar och gör det svårare för
omgivningen att se tvillingarna som två olika personer.
Undvik namn som börjar på samma bokstav (Jenny/Johanna, Krister/Kristina), som låter lika (Göran/Håkan) eller
hör ihop (Roy/Roger, Christopher/Robin). Ju mer olika nam-
77
nen är till rytm, längd, stavning och begynnelsebokstav, desto
mindre är risken för förväxling.
Använd tvillingarnas namn ofta och tilltala dem var för sig,
också som små. Hjälp dem att lära sig sina egna namn. Kalla
dem aldrig ”tvillingarna” och försök att inte använda deras
namn tillsammans alltför ofta. Växla i vilken ordning du säger
namnen, när du använder dem tillsammans. Det hjälper också
andra barn att lära sig tvillingarnas namn. En liten kompis
till ett tvillingpar i treårsåldern trodde att ena tvillingen hette
”Tom-å-Lisa” och visste inte vad den andra hette!
Tvillingarnas utseende
Till färg och form, profil och drag
Jag var så lik min bror
Att alla trodde han var jag;
Förvirringen var stor.
Bland släkt och vänner, mor och far
Vi båda kom i kläm;
För bägge två en tvilling var
Men ingen visste vem.
Henry Sambroke Leigh, fritt från engelskan
Den förvirring tvillingars inbördes likhet kan skapa är ett
omtyckt tema i teater och litteratur. I barnböcker framställs
tvillingar ofta som ett skojfriskt par, som förtjust orsakar förvirring bland vänner och i familjen. Men även om tvillingar
ibland roar sig med att byta roller, är det mycket viktigt för
dem att bli sedda som skilda individer med olika egenskaper.
De flesta tvillingar irriterar sig över omgivningens ovilja att
anstränga sig att se skillnad på dem. Det händer faktiskt att
tvillingars far- och morföräldrar inte bryr sig om att försöka
se skillnad på sina barnbarn. Somliga kan inte heller direkt
säga vem som är vem ens efter flera år utan kallar tvillingarna
78
t.ex. bara ”Sara och Jenny”. Andra ser lätt skillnad på sina barn
men är inte medvetna om att daghemspersonalen kallar var
och en av dem ”tvillingen”, därför att de inte kan skilja dem
åt utseendemässigt.
Det är självfallet viktigt att både tvillingarnas familj, faroch morföräldrar, andra släktingar, vänner och förskolepersonal kan se skillnad på tvillingarna utan svårighet redan när de
är små. Om människorna i tvillingarnas omgivning är osäkra
på vilken tvilling som är vilken, överförs denna förvirring på
tvillingarna också vid tidig ålder och gör det svårare för dem
att uppfatta sig som skilda individer.
Framhåll för dem som träffar tvillingarna att de inte bör
prata över deras huvuden om hur lika de är, hur omöjligt det
är att se skillnad på dem och utbrista ”Vem är nu vem av dem?”
jämt och ständigt. Uppmana dem att i stället att fråga tvillingarna själva ”Vad heter du?” och att anstränga sig att se skillnader i deras ansikten, gester, röster och skratt. Tvillingar har
ofta stora skillnader som kan upptäckas om man anstränger
sig en smula.
Lär också tvillingarna att ge svar på tal, om de blir förväxlade, och rätta den som inte ser skillnad på dem: ”Jag heter inte
’tvillingen’, jag heter Emelie.”
Lika eller olika kläder
Stolta tvillingföräldrar vill gärna klä barnen likadant de första åren. Tvillingar som ser identiska ut väcker uppmärksamhet och får föräldrarna att känna sig speciella.
En fördel med likadan klädsel åt tvillingarna är att det går
snabbare att hitta kläder åt dem när man är ute och handlar;
man behöver bara hitta en modell som är praktisk, snygg och
billig nog. Ofta finns det flera färgvarianter att välja på för
varje modell, så tvillingarna kan ändå få kläder som ser olika
ut. Om man inte hittar flera varianter kan man komplettera
plagget med andra kläder av olika färg. Likadana overaller kan
79
bäras med mössor, vantar och halsdukar i olika färger för vardera tvilling.
Att låta dem bära kläder av samma modell men i olika färger
kan vara en bra kompromiss i valet mellan tvillingskap och
individualitet. Tvillingarna är lika söta i kläder i olika färger
som i exakt likadana kläder. Man kan låta varje barn bära vissa
färger: Roger kläs i rött och blått, medan Ulf kläs i grönt och
gult. Sara får kläder i pastellfärger och Johanna får kläder i
mörka färger.
Tyvärr händer det ändå att omgivningen inte kommer ihåg
vem som har grönt på sig och vem som har blått och blandar
ihop namnen i alla fall. Detta är ett tvillingdilemma!
Många föräldrar klär sina tvillingar i likadana kläder långt
upp i skolåldern. Orsaken är ibland att de får så många dubbla
uppsättningar kläder i present. Men det finns sätt att kringgå
detta. Antingen kan tvillingarna turas om att få båda plaggen
var eller så kan de turas om att ha dem på sig.
Ibland vill tvillingarna själva klä sig lika och visa att de hör
ihop. Detta förekommer speciellt i början av tonåren, när de
flesta ungdomar vill se likadana ut, men också periodvis i yng-
80
re åldrar. Fäst inte för stor uppmärksamhet vid detta, det är
oftast övergående.
Om tvillingarna är lätta att se skillnad på kan man klä dem
i likadana kläder fram till ett–tvåårsåldern. Men därefter bör
man vänja dem vid att inte alltid vara klädda likadant. Om
man väntar till senare blir det svårare att börja klä dem olika.
När barnen blivit äldre är skilda frisyrer ett bra sätt att få
dem att se olika ut, åtminstone så länge de inte har mössa på
sig. Man kan även pröva broscher och armband med tvillingarnas namn eller initialer på. Sådana kan komma väl till pass
också för tvillingar som ser olika ut, t.ex. den första tiden på
dagis eller i skolan. Många vuxna får svårt att skilja på två barn
så fort de hör ordet ”tvillingar”, hur olika barnen än ser ut!
Kläder och namn är viktiga symboler för individualitet och
genvägar till att lära sig vem som är vem av tvillingarna. Men
det mest väsentliga är inte att tvillingarna klär sig i olika kläder
utan att de ändå alltid bemöts och behandlas som individer.
Lär omgivningen att se skillnaderna på tvillingarna
i stället for att leta efter likheterna.
Egna leksaker
Att få äga något alldeles själv är också en viktig del i utvecklingen mot en egen identitet. Känslan av ägarskap utvecklas
under andra levnadsåret. Även de föräldrar som tänkt att deras barn ska ha allt gemensamt finner snart att de flesta saker får en ”ägare”, även om barnen använder varandras saker
ibland.
När tvillingarna är små får de ut mer av att ha några få leksaker av samma slag än att behöva dela på en större uppsättning leksaker. När tvillingarna blir lite äldre får de egna intressen och behovet av att ha likadana leksaker minskar.
I de flesta familjer får tvillingarna var sin av de större leksakerna som dockvagnar, trehjulingar och lastbilar, och likaså av
81
en del mindre. Vissa leksaker måste delas, eftersom det blir för
dyrt att köpa dubbelt av dem. Lär tvillingarna att turas om.
En tvilling har hela tiden ett jämnårigt syskon i närheten
och känner sig ständigt hotad som ägare. Att vänja sig vid att
dela leksaker tar därför ofta längre tid för tvillingar än för ensamfödda barn, vilket man kanske inte skulle tro. Å andra sidan tycker många föräldrar att deras tvillingar så småningom
blir bättre än sina jämnåriga på att dela leksaker och turas om
att leka med dem tillsammans.
Ett sätt att lära tvillingarna att turas om kan vara att använda en äggklocka, som ringer när det är dags att lämna över
leksaken till den andra tvillingen. Märk tvillingarnas egna leksaker och förvara dem i skilda lådor, så att barnen inte behöver
dela leksaker om de inte vill. På så sätt uppmuntrar man dem
att dela med sig i ordets rätta bemärkelse: att låta någon använda en sak som tillhör en själv.
Födelsedagsfirande
När tvillingarna är små är det roligt för dem och bekvämt för
föräldrarna att fira deras födelsedag samtidigt. När de blivit
lite äldre kan man fira deras födelsedag på olika dagar, särskilt när de börjat få egna vänner och intressen. Då får varje
tvilling själv vara i centrum. Ordna gärna så att tvillingarna
också firas var sin dag på dagis.
Stunden då alla sjunger ”Ja, må hon leva ...” och födelsedagsbarnet får blåsa ut tårtljusen, vill varje barn ha för sig själv.
Tårta och sång ska tvillingarna inte behöva dela med varandra.
Det är inte heller roligt att behöva dela på en present eller
ett födelsedagskort. Uppmuntra släkt och vänner att inte köpa
identiska presenter till tvillingarna. De kan gärna få samma
slags leksaker men då i olika färg eller modell.
Lika roligt som det är att få var sin present är det för tvillingarna att kunna ge bort var sin present när de går på kalas.
82
Språkutvecklingen
hos tvillingar
Språkförseningar
Det stora flertalet tvillingar får inga tal- eller språkproblem,
men vissa tvillingar ligger några månader efter i sin språkutveckling jämfört med jämnåriga ensamfödda barn. De säger
vanligen sina första ord senare och är senare i uttalet. De använder också kortare meningar. Det har visat sig att dessa
tvillingar i femårsåldern i genomsnitt använder lika många
ord per mening som treåriga ensambarn. Meningarna blir
inte heller alltid fullständiga och verben utesluts ibland. Det
är också något vanligare med stamning och läspning och att
barnspråksord dröjer sig kvar.
Faktorer som för tidig födsel, låg födelsevikt och förlossningskomplikationer har visat sig vara av mindre betydelse för
tvillingars språkutveckling. Men man har funnit att språket
kan påverkas hos tvillingar som är födda före 37:e veckan. Det
är främst enäggstvillingar som föds mycket för tidigt. De samspelar mer med varandra än tvåäggstvillingar under sina första
levnadsår, vilket kan förklara deras språkförsening.
Enligt vissa forskare bör man inte känneteckna tvillingar
som sena i språket utan snarare uttrycka det så, att de utvecklar
språket på ett annat sätt än ensamfödda barn. Inte alla tvillingar är sena i språket och de förseningar som förekommer
saknar i allmänhet betydelse på sikt. I åtta- till tioårsåldern
har de flesta tvillingar med språkförseningar kommit ifatt sina
jämnåriga när det gäller uttal, meningslängd, ordförråd osv.
Men en del har svårighet att lära sig läsa, skriva och stava och
problemen kan dröja kvar upp i tonåren.
Att somliga tvillingar blir något sena i språket kan bero på
83
att föräldrarna har fullt upp och inte hinner prata lika mycket
med dem som föräldrar till ensamfödda barn gör. Inte bara
föräldrarna utan även far- och morföräldrar, förskolepersonal
och andra vänder sig också ofta till båda tvillingarna på en
gång när de pratar med dem: ”Johan och David, vill ni att jag
läser en bok för er?”
Man har dessutom funnit att föräldrar till tvillingar reagerar mindre när deras barn försöker prata med dem. Tvillingföräldrarna använder också kortare och grammatiskt enklare
meningar än ensambarnföräldrar.
Det avgörande för ett barns språkutveckling är den individuella uppmärksamhet barnet får. Tvillingar som tilltalas och
behandlas som individer talar också tidigare än tvillingar som
behandlas som ett par. Hur viktig den individuella uppmärksamheten är framgår också av att tvillingars syskon ibland är
något försenade i sitt uttal i förhållande till jämnåriga.
Varandras språkmodell
När föräldrarna eller andra vuxna inte hinner ägna all sin tid
åt tvillingarna, hänvisas de till varandra och blir varandras
modeller i fråga om språket. Då kan felaktiga ord och uttal dröja sig kvar längre och ordförrådet bli mer begränsat.
Tvillingarna kan också förstärka stamning och läspning hos
varandra.
När den ena tvillingen gör ett försök att uttala ett ord härmar den andra. Ordet upprepas dem emellan och låter till slut
helt annorlunda än det ursprungliga ordet. De förkortar vissa
ord, så att ”blå” kan bli ”bå” och ”vatten” ”ten”. På så sätt
uppkommer ofta ett eget språk dem emellan.
Det ensamfödda barnet övergår snart till ett mer vuxet språk
men tvillingarna behåller ofta de felaktiga uttalen, när de har
varandras språk snarare än vuxenspråket att utgå från.
84
En talesman för båda
Tvillingarna konkurrerar med varandra om föräldrarnas uppmärksamhet när de pratar tillsammans. En tvilling som vill
hinna svara före syskonet måste lära sig att prata snabbt och
använda korta, enkla meningar. Uttal, grammatik och meningslängd kommer då i andra hand.
Om ena tvillingen är mer utåtriktad och pratsam är det lätt
hänt att den tar över bådas kommunikation med omvärlden,
medan den andra tvillingen mest pratar med sin tvilling och
kommer efter i sin språkutveckling.
Liksom ensamfödda barn föredrar tvillingar att tala ensamma med en vuxen men blir för det mesta tvungna att dela den
vuxne med sin tvilling. Den samtalsformen är mycket svårare
för barn än dialogen. Tvillingarna vänjer sig vid att inte alltid
behöva svara den vuxne direkt, eftersom det finns en till som
kan göra det. Det kan då utvecklas ett mönster där den ena
tvillingen svarar allt oftare på vuxnas tilltal och får större gensvar, medan den andra blir tystare och inte deltar i samtalen
på samma sätt.
Social mognad
Man har funnit att tvillingar som är sena i sin förmåga att
umgås med andra barn och vuxna också kan vara sena i sin
språkutveckling. Men man vet inte om det är deras språk som
hindrar dem att mogna socialt eller om förhållandet är det
omvända. Det är också möjligt att båda förseningarna beror
på att tvillingarna hålls för mycket för sig själva.
Flera studier visar att tvillingar förbättrar sitt språk och sociala beteende avsevärt, om de får vara skilda åt då och då i
stället för att bara leka med varandra hela tiden. Som förälder,
förskolepersonal eller annan vuxen kan man göra en hel del
för att hjälpa tvillingarna att utveckla sina språkfärdigheter i
förskoleåldern och förebygga att de får problem med läsning,
skrivning och stavning i skolåldern.
85
b ge var och en tid och uppmärksamhet
• Ge tvillingarna så mycket tid och uppmärksamhet som
möjligt var för sig redan från födseln. Tala till dem var och en,
titta på dem och svara på deras ljud. Om den ena tvillingen
är mer pratsam, glöm inte bort att samspela med den andra.
• Rikta dig till var och en då och då när du gör saker med
dem båda samtidigt: "Lena, vad tycker du om den? Mats,
vet du var saxen finns?" Undvik frågor som får dem att tävla
om att svara först, t.ex. "Vad har ni gjort på dagis idag?"
• Se till att få en pratstund med var och en av dem åtminstone
en gång om dagen, kanske vid läggdags.
• Låt tvillingarna leka, pyssla, rita och bygga så mycket som
möjligt. Begränsa tiden framför TV:n. Försök i stället ordna
så att barnen kan vara i din närhet och prata med dig också
när du har något för händer.
• Läs och sjung mycket med dem, både tillsammans och var
för sig.
• Öva dem ibland att arbeta koncentrerat var för sig utan att
tävla om att bli först färdig. Det gör det lättare för dem när
de ska lära sig läsa och skriva.
• Lämna inte tvillingarna ensamma alltför långa stunder
i sträck, även om de tycks trivas bra utan dig.
• Oroa dig inte om tvillingarna tycks ha ett eget språk, så länge
de samtidigt lär sig normalt tal. Härma inte deras språk utan
tala vuxet till dem.
• Låt inte den ena tvillingen vara talesman för båda. Uppmuntra
den tystare av dem att prata genom att skilja dem åt ibland.
Klargör att inte båda automatiskt får något som bara den ena
tvillingen bett om.
• Låt tvillingarna om möjligt gå i olika grupper på daghemmet,
åtminstone en eftermiddag i veckan. På så sätt tränas de att
prata och umgås med andra barn och vuxna och lär sig att
86
klara sig på egen hand. Om tvillingarna går skilda tider får
de också regelbundet tid att utveckla språk och självkänsla
på tu man hand med en av föräldrarna.
• Se till att göra stunderna då ena tvillingen är ensam hemma
med dig extra roliga. Skaffa gärna lekmaterial så att du kan ha
ett "minidagis" hemma och ta dig tid då att ge tvillingen din
fulla uppmärksamhet. Gör också aktiviteter utanför hemmet
som att åka till badhuset eller gå till lekparken.
Söka hjälp
Från och med treårsåldern kan man märka om tvillingarnas
språkutveckling är försenad. Om treåringen inte talar i treordsmeningar, inte använder ”jag” om sig själv och har svårbegripligt tal kan det vara tecken på försening. I fyraårsåldern
kan de flesta barn uttala: -mp i svamp, -nt i elefant, -lt i filt,
kl- i klocka, -ft i saft, bl- i blomma och -nd i hand. Om tvillingarna inte kan uttala dessa ljud är de troligen försenade
i språket. I sjuårsåldern uttalar barn vanligen alla språkljud
obehindrat.
Ta kontakt med barnavårdscentralen eller en läkare om du
oroar dig över tvillingarnas språkutveckling. De kan hänvisa
till en talterapeut eller logoped, som kan ge råd och hjälp om
så skulle behövas.
Tvillingarna i förskolan
Att få vistas på daghem innebär många fördelar för tvillingar.
De får träffa andra barn och blir mindre beroende av varandra. De får mer stimulans utifrån och behöver inte tröttna på
varandra. På dagis kan de skiljas åt ibland och få tillfälle att
möta världen som skilda individer. Där tränar man också
självständighet på ett annat sätt än hemma. Barnen lär sig
tidigt att äta, klä på och tvätta sig själva och får många ”egna”
saker: egen sovplats, egen matplats, egen klädplats, egen
handduk och egen symbol.
87
Att kunna skiljas åt
Tvillingar brukar anpassa sig lika bra till att vara på dagis
som ensamfödda barn. Ofta går det t.o.m. lättare, eftersom
de har varandra att ty sig till. Den första tiden på dagis blir
också mindre omtumlande om tvillingarna redan tidigare fått
träffa andra barn.
Genom att skiljas från föräldrarna för allt längre stunder
lär sig tvillingarna successivt att bli alltmer självständiga. När
de märker att föräldrarna alltid kommer tillbaka vågar de låta
dem försvinna ett tag. Man bör vara försiktig med att låta dem
vara utan föräldrarna alltför länge i sju–åttamånadersåldern,
då många barn är rädda för okända människor. Också i ettoch-ett halvtårsåldern har de flesta barn svårt att skiljas från
sina föräldrar. Om tvillingarna ska gå på dagis kan det vara
bäst att låta dem börja efter denna period.
För att tvillingarna ska utvecklas till självständiga och oberoende individer är det viktigt att lära dem att vara skilda inte
bara från föräldrarna utan också från varandra. Men man bör
inte utsätta dem för två separationer samtidigt. Vänj dem i
stället först vid att vara skilda från föräldrarna, sedan från varandra tillsammans med var sin förälder och därefter i olika
grupper på samma dagis.
Om tvillingarna gråter när de ska skiljas åt på dagis bör ni
höra med personalen hur lång tid de brukar vara ledsna. Om
det tar allt kortare tid för dem att lugna ner sig och börja delta
i gruppens aktiviteter är det hela på rätt väg. Om de fortsätter
att vara ledsna, är det kanske bäst att låta dem vara tillsammans på dagis. Tvillingar som går igenom förändringar eller
svårigheter hemma, t.ex. en flyttning, skilsmässa eller förlusten av en nära anhörig, kan också behöva vara tillsammans på
dagis.
En del tvillingar vill inte skiljas, därför att de tror att den
andra tvillingen ska få göra något mycket roligare. Ingen av
dem vill kanske missa en eftermiddag på förskolan, därför att
88
de tycker det är så roligt att vara där. Se då till att göra tiden
tillsammans med dig hemma till något spännande och annorlunda. Skaffa hem roligt lekmaterial, bra böcker och särskilda
leksaker och ta dig tid att ägna dig helt åt tvillingen.
Vem är vem?
En förutsättning för att kunna behandla tvillingarna som två
personer är naturligtvis att kunna se skillnad på dem. Föräldrarna och förskolepersonalen bör diskutera vad som kan göras för att lättare se vem som är vem. Om tvillingarna liknar
varandra mycket kan man ta hjälp av kännetecken som fräknar, födelsemärken, röst och ansiktsbredd. Skilda frisyrer och
kläder i olika färger är en annan god hjälp. Också tvillingar
som skiljer sig åt utseendemässigt kan behöva bära en namnskylt eller enkel namnlapp de första dagarna på daghemmet.
89
Förskolepersonalen bör inte prata om tvillingarnas inbördes
likheter och skillnader när de är närvarande. Små barn uppfattar också det som sägs över deras huvuden.
b till personalen på dagis
• Se till att det går lätt att se skillnad på tvillingarna såväl
inomhus som utomhus.
• Betrakta dem som olika personer och bemöda er om att
lära känna var och en av dem.
• Tilltala tvillingarna med deras egna namn och undvik att
kalla dem "tvillingarna". Se till att de andra barnen gör detsamma.
• Låt bli att jämföra tvillingarna eller ge dem etiketter som
"den glada" eller "den smala".
• Förvänta er inte att tvillingarna kommer att bete sig eller
prestera likadant.
• Uppmärksamma vardera tvillings egna färdigheter och
intressen.
• Låt dem ha allt fler aktiviteter för sig själva, så att de inte
behöver bli jämförda.
• Diskutera med föräldrarna om tvillingarna skulle vinna på
att gå i skilda grupper eller på olika tider.
90
Börja skolan
Inför tvillingarnas skolstart dyker en mängd frågor upp: Vilken skola ska de gå i? Passar åldersintegrerade klasser bra för
tvillingar? Hur kommer de att trivas med lärare och kamrater? Kommer de att betraktas som individer eller som ett par?
Vilket är bäst – att de går i samma klass eller skilda åt?
Man gör klokt i att förbereda tvillingarnas skolstart noga.
Tvillingar som gått i skilda grupper eller på olika tider på dagis
har hunnit vänja sig vid att fungera var för sig tillsammans
med vuxna och andra barn. Detta är bra även om de kommer
att börja i samma klass. Det minskar t.ex. risken för att båda
kräver att få stanna hemma när den ena av dem är sjuk.
Tala i förväg med skolans rektor och barnens lärare och
framför era önskemål om klassplacering. Ta också reda på
skolans syn på hur tvillingar bäst bör tas om hand. Tala med
tvillingarna var för sig om skolstarten och förklara vad som
kommer att hända. Låt dem om möjligt i förväg få träffa sina
lärare och ta sig en titt på sitt/sina klassrum.
I samma klass eller inte
En viktig fråga för föräldrarna när tvillingarna kommer upp
i skolåldern är, om de ska gå i samma klass eller inte. Somliga
väljer att låta sina tvillingar gå i olika klasser för att de ska
utvecklas till självständiga individer och för att undvika att
lärarna jämför dem eller att ena tvillingen ger upp om den
andra är bättre på något. Andra placerar dem i samma klass,
därför att de vill hålla ihop dem och tvillingarna ändå är så
självständiga eller därför att de tycker det är för tidigt att
skilja barnen åt redan i första klass.
Om tvillingarna ska gå i samma klass, berätta då för läraren
att ni vill att de ska kunna fungera och uppfattas som enskilda
individer i klassrummet. De varken behöver eller bör heller
91
vara i samma grupp varje gång barnen delas upp i sådana inför
olika aktiviteter.
Om tvillingarna ska gå i skilda klasser, berätta då för lärarna att de kan behöva träffas och hälsa på varandra då och
då den första tiden. Förbered dem också på att tvillingarna kan
komma att bete sig annorlunda, bli bråkiga, drömmande eller
tillbakadragna som en reaktion på att de skilts från varandra.
De flesta forskare, lärare och vuxna tvillingar tycks eniga
om att tvillingar förr eller senare bör gå i skilda klasser för att
kunna bli självständiga och slippa jämförelser och konkurrens.
En undersökning bland svenska grundskolor visar att tvillingar placeras i samma klass i omkring sex skolor av tio. Bäst är
troligen en skola där ni själva kan välja från år till år hur tvillingarna ska placeras.
Tvillingar som varken tvingas ihop eller isär trivs bäst
med sitt tvillingskap.
92
Svenska Tvillingklubben
för föräldrar och barn
Att få tvillingar är dubbel glädje. Det vet alla föräldrar som
haft förmånen att få två eller fler barn på en gång. Samtidigt
har många känt ett starkt behov av att få information både
före och efter förlossningen och få kontakt med andra föräldrar i samma situation.
Av den anledningen startades Svenska Tvillingklubben
(STK) 1993 och är idag en rikstäckande förening för tvillinggravida och tvillingföräldrar. STK drivs av erfaren personal
och arbetar främst med information och rådgivning till familjerna och alla andra personer som kommer i kontakt med tvillingarna under deras uppväxt.
STK ger ut nyhetsbrevet Dubbelt Upp med aktuella artiklar
om tvillingar och trillingar, vetenskap och forskning, brev från
medlemmar m.m.
STK ordnar kurser för blivande och nyblivna tvillingföräldrar. För blivande trillingföräldrar rekommenderas speciella informationsmöten. Medlemmar kan boka enskild konsultation
när som helst vid behov.
För mer information eller medlemskap kontakta gärna
Svenska Tvillingklubben via e-post svenska@tvillingklubben.se eller ring telefon 08-662 12 22 eller besök webbplatsen
www.tvillingklubben.se.
Lästips
Att leva med tvillingar av Svenska Tvillingklubben, Hälso- och
Sjukvårdsmedia 1996, vänder sig till föräldrar och lärare som
vill veta mer om tvillingars förutsättningar och möjligheter i
skolan i åldern 6–16 år. Såväl lärare som forskare, psykologer
och tvillingar själva kommer till tals i frågan om hur tvillingar
bör bemötas.
93