Fler än en - Svenska Tvillingklubben

Fler än en
att vänta tvillingar
Margareta Ölwe
Svenska Tvillingklubben
© 2010 Svenska Tvillingklubben och Gothia Förlag AB
ISBN 978-91-7205-776-0
kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok,
helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan
medgivande av förlaget, Gothia Förlag AB, Stockholm. Förbudet
avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.
Redaktör: Susanne Bardell Carlbring
Omslag och grafisk form: Catharina Ekström
Illustrationer: Maria Källström
Fotografi: Birger Winbladh (s. 30–31, A–C)
Wayne Evers (s. 31, D)
Nionde upplagan, första tryckningen
Första upplagan kom 1995
Tryck:
Tryckt på miljövänligt framställt papper.
Gothia Förlag
Box 22543, 104 22 Stockholm
Kundservice 08-462 26 70, Fax 08-644 46 67
www.gothiaforlag.se
Innehåll
Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Tvillingfödslar – historik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Myter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Tvillingbeskedet – blandade känslor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Män och kvinnor känner olika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Föräldrakurser för blivande tvillingfamiljer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Tvillingfödslar i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Befruktningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Den konstgjorda befruktningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
De olika tvillingtyperna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Den tidigaste utvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Diagnosen tvillingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Ultraljud beskriver barnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Tvillinggraviditeten kräver speciell omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Graviditetsschema vid en okomplicerad
tvillinggraviditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Under graviditeten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Fosterdiagnostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Komplikationer kan uppstå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Sjukskrivning och inläggning på sjukhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
När föder tvillinggravida? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Planering inför förlossningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Förlossningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Mycket personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
God kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Kejsarsnitt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
På neonatalavdelningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Värme och mycket mat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Barn med andningsstörning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Närheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
Treenigheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Enäggs- eller tvåäggstvillingar?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
Att mata tvillingar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Fasta tider och rutiner är A och O. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Amma ett barn i taget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
Dubbelamning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
Flaskmatning eller lite av varje . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Att inte amma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
Flaskamning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
Pappans viktiga roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
Att komma hem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Att vänta trillingar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
Monoamniotiska tvillinggraviditeter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
Svenska Tvillingklubben . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
Litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
Video eller dvd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
Förord
Grattis! Du väntar tvillingar. Det är få förunnat att få två barn
samtidigt och du kan med rätta känna dig stolt och utvald. Nu
vill du säkert veta mer om din nya och oväntade situation. Boken som du har fått i din hand är tänkt som en första information och vägledning. Fler än en bygger på ett samarbete mellan
följande sakkunniga, som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt
med tvillinggravida och tvillingföräldrar:
Psykologen fil dr Britta Alin Åkerman har forskat kring de
psykologiska aspekterna på att vänta och få tvillingar och bidrar
med sitt kunnande i flera avsnitt. Gynekologen docent Peter
Thomassen har skrivit om graviditeten och förlossningen, och
barnläkaren docent Birger Winbladh om nyföddhetstiden. Leg
barnmorska Birgitta Froman har informerat om mödravården
och Svenska Tvillingklubbens initiativtagare Margareta Ölwe
och Nathalie Dahlin har skrivit om egna erfarenheter och varit
projektledare. Folkhälsoinstitutet har bidragit ekonomiskt.
Boken är baserad på fakta och beskriver kortfattat vad det
innebär att vänta och få tvillingar. Den är tänkt som ett komplement till boken Vänta barn (Gothia Förlag) som handlar om
graviditet och förlossning. All information i Vänta barn gäller
även dig som väntar två eller flera barn.
När det kommer tvillingar behövs bägge föräldrarna i större
utsträckning än när det kommer ett barn. I boken talas det om
mamma och pappa, men det kan givetvis läsas som partner i de
olika familjekonstellationer som förekommer. Det viktiga är att
man är två som delar på ansvaret. Av olika anledningar finns
det ibland ingen pappa/partner med i bilden. Den nyblivna tvillingmamman bör då hitta någon annan i sitt nätverk som kan
ge stöd och avlastning.
Du kan läsa mer om att få tvillingar i del två som heter Tid för
två – vardag med tvillingar.
5
Tvillingfödslar – historik
Sverige har den äldsta registreringen av tvillingfödslar i världen.
Ända sedan 1749 har det noterats i kyrkböckerna när tvillingar
har fötts. Ärftlighetsforskaren Aldur Eriksson har studerat tvillingförekomsten historiskt genom att läsa kyrkböcker i Sverige
och Finland. Han har upptäckt många intressanta fenomen,
bl.a. att det förr föddes fler tvillingar på landet än i städerna och
att det för 200 år sedan föddes många fler tvillingar än i dag.
Sedan mitten av femtiotalet och fram till början av åttiotalet
har antalet tvillingfödslar sjunkit. Men sedan nittiotalet har antalet tvillingar ökat markant. Ökningen beror framför allt på att
kvinnorna väljer att få barn senare och därför har större chans
att få tvåäggstvillingar. Men även ägglossningsstimulering och
IVF-behandlingar bidrar till en del av ökningen.
Myter
Tvillingar har alltid fascinerat människor. Fantasin om att vara
eller att ha en tvilling är ganska vanlig och har ofta utnyttjats
som litterärt motiv. ”Önsketvillingen” skapas som en kompensatorisk figur med perfekt förståelse för sin medtvilling. I fantasin är tvillingskapet ofta idealiserat och problemfritt.
I vissa kulturer, speciellt afrikanska, har man betraktat tvillingar som en gudagåva, medan tvillingar i många andra samhällen har ansetts vara något mystiskt, kusligt och mot naturen.
Det finns beskrivningar från 1700-talet av hur både tvillingar
och deras mödrar ansågs besatta av djävulen och därför förvisades ur samhället. De sattes ut i skogen till föda för djuren.
I delar av Västindien och Västaustralien dödades alltid förr
olikkönade tvillingpar, eftersom de sågs som symboliskt gifta redan i livmodern vilket inte kunde tillåtas moraliskt eller lagligt.
6
‰
20
sverige
15
10
5
1750
1800
1850
1900
1950
Diagram över antalet födda tvillingpar per 1 000 graviditeter under 200 år
i Sverige. Värdena anges i fem års intervaller från 1751 t o m 1861. Därefter
anges värdena in på 1950-talet för högsta antalet flerbörder i något land
någonsin. (Efter Aldur Eriksson)
Man är inte heller i alla kulturer överens om vilket av de två barnen som föds som det äldre. I en del afrikanska stammar menar
man, att det första barnet sänts ut för att annonsera ankomsten
av nästa barn som betraktas som det äldre. Fortfarande anses
det andra barnet som det äldre i Japan.
7
Tvillingbeskedet
– blandade känslor
Budskapet om att man väntar tvillingar ger nästan alltid en
chockreaktion. Även om man i dessa familjer har tvillingar i
släkten, tror man inte att det kan hända en själv.
För många är det naturligtvis en övergående positiv chock,
medan det för andra – i synnerhet om graviditeten inte var planerad eller den ekonomiska situationen är otrygg – kan vara en stark
negativ upplevelse.
För de flesta är känslorna blandade. Å ena sidan kan de blivande
föräldrarna oroa sig över praktiska ting som bostad, ekonomi och
bil. Å andra sidan fascineras man
av att få två barn samtidigt. En del
familjer som från början har tänkt
sig flera barn tycker att det är en
utmärkt lösning.
Om beskedet om att vara gravid med tvillingar kommer tidigt
i graviditeten, finns det möjlighet
att bearbeta dessa känslor och på
ett bra sätt förbereda sig för den
nya situationen. De allra flesta
familjer känner efter hand glädje
och förväntan och är stolta över
att vänta tvillingar.
8
Män och kvinnor känner olika
Både män och kvinnor påpekar ofta att förhållandet mellan
dem fördjupas och förbättras under graviditeten. Men det är
ändå en stor skillnad mellan att bli tvillingmamma eller tvillingpappa och att få ett barn.
För kvinnans del innebär tvillinggraviditeten påtagliga kroppsförändringar som ökad vikt och otymplighet. Osäkerheten i
kvinno-mammarollen kan bli mer accentuerad vid tanken på att
klara av två barn i stället för ett.
Om det redan finns barn i familjen kan oron bli stor för att
inte räcka till. Kvinnan oroar sig oftare för praktiska problem än
mannen.
Mannen däremot kan endast spegla sina upplevelser av själva
tvillinggraviditeten genom kvinnan. Han upplever ofta en känsla av ökad potens – ’’tänk vad jag har lyckats åstadkomma’’.
Männens genuina glädjekänslor inför tvillingbeskedet kan
också bero på att de som blivande tvillingfäder kan känna extra
trygghet i vetskapen att de kommer att behövas på ett helt annat sätt än om de bara fått ett barn. Den speciella reaktion som
mannen ofta visar vid tvillingbeskedet är ofta mycket positiv
för kvinnan. Den stärker henne i känslan av duglighet och inte
minst i tanken på det senare mödraskapet.
Oavsett reaktion är det viktigt att de blivande tvillingföräldrarna får en möjlighet att bearbeta kluvna känslor och att de
kommer i kontakt med andra tvillingföräldrar, så att de kan få
bekräftelse på att deras känslor inte är konstiga eller annorlunda
än andras i samma situation.
Det är inte ovanligt att man är försiktig med att ta ut glädjen i
förskott, ifall något skulle hända. Det tar en stund att riktigt förstå det stora med att man faktiskt väntar två barn och inte ett.
Det är viktigt för blivande tvillingföräldrar att få kunskap
och information om vad som skiljer en tvillinggraviditet från en
enlinggraviditet.
9
b när ni fått beskedet om tvillingar
• Tänk positivt. Det är få förunnat att få två barn samtidigt.
• Ta reda på fakta. Köp eller låna hem böcker och läs
informationsmaterial.
• Sök information på internet.
• Skriv ner plus och minus med att få tvillingar. Jämför sedan
anteckningarna och diskutera känslor, tankar och förväntningar med varandra. Det är ett bra sätt att stärka sammanhållningen och undvika missförstånd.
• Ta kontakt med en tvillingförening.
• Bry er inte om omgivningens eventuella negativa reaktioner.
Det är på grund av okunskap och avundsjuka som många
fäller negativa kommentarer.
• Sist men inte minst: Förbered er mentalt på att få barn.
Detta gäller alla gravida oavsett antal foster.
Föräldrakurser för blivande tvillingfamiljer
Fråga personalen på mödravårdscentralen om det finns en föräldrakurs för blivande tvillingfamiljer. Ett tips är att be dem att
samla blivande föräldrar från flera olika mödravårdscentraler
till en träff. Det är ett bra sätt att få kontakt med familjer i
samma situation. Det är tyvärr inte så ofta som det erbjuds
specialkurser.
Svenska Tvillingklubben erbjuder en uppskattad specialutbildning för blivande tvillingföräldrar, som tar upp all viktig information om graviditet, förlossning, tvillingamning och andra
praktiska frågor som familjen ställs inför i samband med att de
får tvillingar. Kursen är välbesökt och hålls på flera platser i landet.
Blivande tvillingföräldrar bör gå den ordinarie föräldrautbildningen mellan graviditetsvecka 20–30 för att vara säkra på att
inte missa den.
10
Tvillingfödslar i Sverige
Under1990-talet och början av 2000-talet ökade tvillingfödslarna markant med anledning av att kvinnorna började föda barn
allt högre upp i åldrarna. Kvinnor över trettio år har mycket
större chans att få tvåäggstvillingar. år 2003 ändrade Socialstyrelsen rekommendationerna för assisterad befruktning och det
blev inte längre godkänt att sätta in två befruktade ägg annat än
i särskilda fall. Sedan dess har kurvan planat ut och genomsnittet ligger på 2,7-2,8 procent tvillingar per år.
årtal tvillingpar
pojkar
flickor
tvillingar
totalt
totalt antal
födda barn
tvillingar
i procent
2003
1 614
1 654
1 574
3 228
99 157
3,3 %
2004
1 375
1 394
1 355
2 749
100 928
2,7 %
2005
1 365
1 413
1 316
2 729
101 346
2,7 %
2006
1 470
1 480
1 460
2 940
105 913
2,8%
2007
1 486
1 513
1 460
2 973
107 421
2,8%
2008
1 531
1 500
1 562
3 062
109 301
2,8 %
2009
1 586
1 660
1 512
3 172
111 801
2,8 %
Minst trillingar
2003
29
19
39
58
99 157
0,6 ‰
2004
30
29
30
59
100 928
0,6 ‰
2005
35
39
31
70
101 346
0,7 ‰
2006
17
19
32
51
105 913
0,5‰
2007
21
31
32
63
107 421
0,6‰
2008
21
29
34
63
109 301
0,5 ‰
2009
28
36
47
83
111 801
0,7‰
Statistik från SCB, sept 2010.
11
Befruktningen
De flesta kvinnor har en menscykel på cirka 28 dagar och ägglossningen sker vanligtvis mitt emellan två menstruationer, dvs.
cirka två veckor före/efter menstruation. Normalt lossnar ett ägg
från någon av äggstockarna och befruktningen sker som regel i
den yttre delen av äggledarna.
Det är en mycket komplicerad mekanism som gör att bara
ett ägg mognar fram vid varje menscykel. Ju äldre kvinnan blir,
desto större chans är det för störningar i denna mekanism. Resultatet kan bli att två ägg mognar fram och lossnar i samma
menscykel. Om båda äggen blir befruktade uppstår en graviditet
med tvåäggstvillingar.
Den konstgjorda befruktningen
I början av 1970-talet startade försöken på allvar med olika former av konstgjord befruktning. Man prövade hormonell stimulering av ägglossningsprocessen och ungefär tio år senare olika
slag av provrörsbefruktning. Gemensamt för alla dessa tekniker
är att chansen för flerbörd ökar och då inte bara av tvillingar
utan även trillingar och fyrlingar.
Sedan 1985 har antalet födda barn som resultat av medicinska
behandlingar ökat närmast explosionsartat. Av 100 000 födda
barn är cirka 1 % eller 1 000 barn resultatet av medicinska åtgärder. Varje år föds cirka 1 500 tvillingpar i Sverige och 450 barn
(15 %) efter medicinsk behandling.
Möjligheten att få tvillingar efter den enklaste formen av ägglossningsstimulering är ungefär 5 %.
12
De olika tvillingtyperna
Det är inte så svårt att föreställa sig att två ägg kan bli befruktade av två spermier och resultera i en tvillinggraviditet, att tre
ägg kan bli befruktade av tre spermier och bli trillingar osv.
I dessa fall får tvillingarna olika arvsmassa genom att olika ägg
från modern smälter ihop med olika spermier från fadern. Tvillingar av denna typ blir i princip inte mer lika varandra än syskon med samma föräldrar.
Enäggstvillingar blir till när en spermie befruktat ett ägg och
detta ägg senare delar sig. De två fostren som då blir resultatet får
identiskt lika arvsmassa och blir som spegelbilder av varandra.
Medan antalet tvåäggstvillingar i en befolkning varierar
mycket, uppstår graviditeter med enäggstvillingar tämligen konstant i alla länder och har gjort så i alla tider. Det rör sig om cirka
4 per 1 000 förlossningar.
Enäggsbefruktning
Tvåäggsbefruktning
13
Den tidigaste utvecklingen
Det tar 3–4 dygn från det att befruktningen ägt rum ytterst i
äggledaren till dess att de befruktade äggen har vandrat ner i
livmoderhålan. Äggen, som nu har hunnit dela sig några gånger
och innehåller 16–64 celler vardera, fastnar i livmoderslemhinnan som är väl förberedd för att förse äggen med allt vad de
behöver för en fortsatt utveckling.
Om äggen fastnar nära varandra växer så småningom moderkakorna ihop, och antingen det är frågan om en- eller tvåäggstvillingar så ser moderkakan ut som en enda.
Om äggen däremot fastnar långt ifrån varandra i livmodern
kommer det att utvecklas två skilda moderkakor. Detta sker oavsett om graviditeten från början utvecklas från ett eller två ägg.
A 70 % av alla tvillingpar har
varsin yttersäck och varsin
innersäck. Av dessa har över
hälften två separata moderkakor. Två moderkakor är dock
inget bevis för att det är
frågan om tvåäggstvillingar.
14
B I många fall har tvillingarna
gemensam moderkaka och
varsin inre och varsin yttre säck.
Det ger en skiljevägg med
4 hinnor. Gemensam moderkaka är inget bevis för att det
är frågan om enäggstvillingar.
Celldelningen går nu snabbt och inom loppet av tre veckor (sålunda vid tiden för utebliven menstruation) har det uppstått
två små foster med navelsträng och början till moderkaka och
hinnor.
Alla foster omges av två hinnor, en inre tunn (ägghinnan) och
en yttre, något tjockare (fosterhinnan). Efter hand som fostren
växer kommer hinnorna att fylla ut livmoderhålan, och där hinnsäckarna möts bildar de en vägg som skiljer de två fostren åt.
Normalt har varje foster både den inre och den yttre fosterhinnan, men i vissa fall av enäggsgraviditeter har delningen av det
befruktade ägget ägt rum så sent att båda fostren får en gemensam yttre fosterhinna. Vid dessa enäggsgraviditeter består skiljeväggen mellan fostren endast av de två tunna ägghinnorna.
C) Cirka 25–30 % av alla tvillingpar
har gemensam yttre säck (men
varsin inre säck). De är alltid
enäggstvillingar från en äggcell
som delats på ett något senare
stadium. De har en tunn skiljevägg mellan sig som består av
två hinnor. Skiljeväggen kan vara
svår att urskilja.
D
Endast en procent av alla
tvillingpar får samsas i samma
innersäck och dela fostervatten.
De är alltid enäggstvillingar
och äggcellen har delats sent.
Det är den minst gynnsamma
situationen och graviditeten
måste bevakas mycket noga.
15
Om antalet hinnor i skiljeväggen bara är två eller helt saknas
är det alltid fråga om enäggstvillingar. (Om det helt saknas
fosterhinnor mellan barnen bör speciella åtgärder vidtas. Läs
mer om detta på sidan 46.) Vid alla andra tvillinggraviditeter
består skiljeväggen av en tunn ägghinna från tvilling ett, sedan
ett mittskikt med två tjocka yttre fosterhinnor (ibland sammansmälta) och på andra sidan igen en tunn ägghinna från
tvilling två.
Det är omöjligt att avgöra om det är fråga om enäggs- eller
tvåäggstvillingar, när det är fyra hinnor och barnen är av samma
kön. Ibland görs dock redan vid ultraljudsundersökningar felaktiga uttalanden baserade på skiljeväggens tjocklek.
Diagnosen tvillingar
I början av 1980-talet hade den tekniska utvecklingen av ultraljudsapparaturen nått en nivå som möjliggjorde diagnostik av
ett eller flera foster i 2:a–3:e graviditetsmånaden.
Fram till dess hade tvillingdiagnostiken varit mycket bristfällig. Även i länder med god mödrahälsovård fick många blivande
mammor, som träget hade gått på sin mödravårdscentral, beskedet att de skulle få tvillingar först när de kom in på förlossningsavdelningen, och ibland till och med först efter det att tvilling ett
hade fötts fram. Det är inte svårt att föreställa sig vilken chock
det blev för föräldrarna!
Det är endast med ultraljud man med säkerhet kan ställa diagnosen tvillingar tidigt i graviditeten. Vid den gynekologiska
undersökning, som rutinmässigt utförs i 12:e graviditetsveckan,
kan felbedömningar göras och bara i undantagsfall upptäcks då
en tvillinggraviditet.
Senare i graviditeten kan en observant barnmorska misstänka
tvillinggraviditet om avståndet från blygdbenet till livmoderns
topp (symfys–fundusmåttet) hela tiden ligger över genomsnittet
för graviditetslängden. Också den blivande mamman kan börja
misstänka tvillingar mitt i graviditeten, när det sparkar överallt.
16
Även om det ytterst sällan förekommer, har det hänt att man
missat en tvillinggraviditet vid den ultraljudsundersökning
som numera görs rutinmässigt i 16:e–18:e graviditetsveckan.
Något oftare händer att man med ultraljud tidigt i graviditeten
upptäcker tvillingar, men att den ena tvillingen dör och återbildas, så att man vid nästa ultraljudsundersökning finner endast
ett levande foster.
Numera utförs ultraljudundersökningar rutinmässigt i vecka
16–18. Detta innebär att de flesta tvillinggraviditeter blir diagnostiserade då, om det inte skett tidigare. Ganska många graviditeter kontrolleras tidigare på grund av en liten blödning,
smärtor eller andra orsaker. Den tidiga vetskapen om att man
väntar tvillingar är en av de största förtjänsterna med ultraljudsscreening.
Senare i graviditeten, efter vecka 22–24, är ultraljudskontrollen också av värde. Man kan se hur mycket de båda fostren vuxit
och tidigt upptäcka en eventuell bristande tillväxt hos ett eller
båda fostren.
Med ultraljud kan man bedöma mängden fostervatten, moderkakornas läge och skiljeväggens tjocklek. I sällsynta fall kan
det vara viktigt att ta reda på fostrens kön. Med den moderna
ultraljudstekniken kan detta göras med god säkerhet i över 95 %
av fallen.
När tiden för förlossningen närmar sig kan man också med
ultraljudet ta reda på hur tvillingarna ligger i livmodern och utifrån detta planera förlossningssättet.
17
Ultraljud beskriver barnen
Med hjälp av ultraljudsundersökningar har det blivit möjligt
att iaktta tvillingar inne i livmodern, följa deras utveckling och
redan då se personlighetsdrag som de sedan visar under barnaåren.
Den italienska psykoanalytikern Alessandra Piontelli har kunnat bekräfta att varje blivande barn har sin specifika personlighet. Hon har med hjälp av ultraljud funnit att beteenden, som är
tydliga hos tvillingar i livmodern, sedan återkommer i snarlika
former under uppväxten.
Tvillingar, som legat i olika hinnsäckar och brottats med varandra i livmodern, kan senare roa sig med att brottas på likartat
sätt – med exempelvis med ett draperi mellan sig. En del barn
tycks redan i livmodern vara slagskämpar, medan andra drar sig
tillbaka och på så sätt undviker att bli slagna av sitt tvillingsyskon.
Man har också funnit att ultraljudsundersökningen för mammans del innebär en ökad bindning till fostren. Detta talar för
vikten av att tidigt låta mamman se sina barn med ultraljud.
Tvillinggraviditeten kräver speciell omsorg
När man väntar tvillingar finns en ökad risk att föda för tidigt.
På en del mödravårdscentraler har man därför som rutin att
kontrollera livmoderhalsen med jämna mellanrum från cirka
24:e veckan.
En tvillingmamma behöver också tänka ännu mer på att äta
riktigt och att få i sig ett större järntillskott än vad som krävs vid
en ”normal” graviditet.
En blivande tvillingmamma bör alltid bli sjukskriven efter
cirka halva graviditeten, dock senast vecka 25, för att inte vara
alltför uttröttad om barnen skulle komma för tidigt. Deltid är
inte att rekommendera, eftersom det ofta innebär mer stress att
hinna med arbetet på kortare tid.
18
Ibland kan det bli aktuellt med sjukhusinläggning, beroende
på eventuella graviditetskomplikationer som förvärkar eller att
livmoderhalsen vidgas i förtid.
Det är naturligt att en blivande tvillingmamma känner av vissa graviditetsbesvär tidigare än andra gravida. I 30:e veckan är
hon vanligen lika stor som en enlinggravid kvinna i vecka 40.
Nästan alla vanliga besvär som uppträder under en graviditet
– illamående, trötthet, ryggont, svullna händer och fötter och
halsbränna – får tvillinggravida i högre grad än enlinggravida.
Detta är ju inte konstigt, då tvillinggraviditeten i sig innebär en
större belastning, inte bara på livmodern och kärlförsörjningen
utan på hela kroppen. Därför är det viktigt att en tvillinggravid
kvinna vilar mycket och kanske ändrar sin livsföring, så att tempot blir lugnare.
b fyra viktiga kom ihåg
19
Graviditetsschema vid en
okomplicerad tvillinggraviditet
(Rutinerna kan variera på olika mödravårdscentraler.)
vecka 5
Graviditetstestet visar sig vara positivt. Tid beställs för första
barnmorskebesöket. Du blir inskriven.
Brösten spänner. Du känner kanske illamående, ofta kraftigare än vid enlinggraviditet. Du har behov av att kissa oftare och
kan känna stor trötthet.
vecka 10
Tid beställs för första läkarbesöket. Livmodern brukar kännas
större än vid enlinggraviditeter.
vecka 16–18
Du har genomgått en ultraljudsundersökning och diagnosen
tvillingar ställs.
vecka 20
Du gör ett nytt barnmorskebesök. Du börjar känna fosterrörelser i hela magen.
vecka 22–24
Man kontrollerar fostrens tillväxt. Om du känner dig trött, så
vila mer. Det är viktigt att du lyssnar på din kropp.
vecka 25
Nu är det dags att bli sjukskriven. Många försöker skjuta på
sjukskrivningen, men det rekommenderas inte. Om man varvar
ner, vilar och inte stressar så kan man påverka graviditetens
längd. Många kvinnor känner en stor lättnad över att få släppa
alla tankar på arbete och bara hinna förbereda sig. Barnen kan
komma när som helst från och med nu och fram till vecka 40.
20
vecka 28–30
Ultraljudsundersökning utförs igen. Livmodern känns nu lika
stor som vid en enlinggraviditet i fullgången tid.
vecka 32
Det kan kännas riktigt tungt att gå och stå nu. Planera inte för
många aktiviteter varje dag. En sak i taget.
vecka 36
Vid varje ultraljud mäts tvillingarna noga för att avgöra ungefärlig vikt. Man genomför en obstetrisk bedömning inför
förlossningen, dvs. ser på fosterlägen och kontrollerar bäckenmått.
Förbered er att åka till BB. Förbered eventuella barnvakter
och arbetsgivare.
vecka 36–37
Detta är genomsnittslängden för en tvillinggraviditet.
Vila, vila och åter vila.
vecka 38
Kanske den sista ultraljudsundersökningen.
vecka 40
Man tar ställning till om förlossningen ska sättas igång.
Detta är en individuell bedömning.
21
b under graviditeten
• Gläd er åt att ni ska få barn. Låt inte oron ta överhanden.
• Fråga på mödravårdscentralen hur många kontroller
det blir under graviditeten och rutinerna kring dessa.
• Mannens viktiga roll börjar redan nu. Hjälp med ryggmassage är ovärderlig under en tuff tvillinggraviditet.
• Samlivet under graviditeten kan bli påverkat.
Kvinnan blir stor och otymplig. Det är mycket individuellt
hur man reagerar. Försök att tala om det och hitta lösningar.
• Ordna det praktiska, innan ni åker in till BB.
När tvillingarna har kommit så är det svårt att hinna.
Hämta barnvagnen. Handla hem mat, kläder, blöjor m.m.
innan ni åker in till BB. Förbered i hemmet så mycket
som möjligt.
• Kontrollera pappans arbetsschema i god tid före nedkomsten.
Pappan behövs på sjukhuset och hemma en lång tid efter
förlossningen. Förbered arbetsgivaren på att pappan kommer
att vara borta länge eftersom tvillingföräldrar kan ta ut föräldraledighet samtidigt under minst tre månader.
• Planera inga längre resor efter vecka 25. Pappan bör
också undvika att resa långt bort i arbetet.
• Ordna barnvakt för eventuella syskon.
• Informera er om sjukhusrutinerna före, under och efter
förlossningen.
22
Under graviditeten
Fosterdiagnostik
Om det föreligger en ökad risk för missbildning (allvarliga ärftliga missbildningar finns i släkten) eller föräldraparet är över
35–37 år, bör de få tillfälle att diskutera fosterdiagnostik med
en förlossningsläkare, som har kunskap i dessa frågor, eller med
en specialist i ärftliga sjukdomar.
Fostervattenprov är tekniskt något svårare att utföra vid en
tvillinggraviditet.
Komplikationer kan uppstå
Förutom de ’’normala” graviditetsbesvären, som förekommer
lite oftare hos tvillinggravida, är det också något vanligare med
vissa komplikationer som graviditetsdiabetes, högt blodtryck
och graviditetsklåda.
Några komplikationer är mer vanliga vid tvillinggraviditeter.
Den allra vanligaste är för tidig förlossning, vilket beror på den
större belastningen på livmodertappen som följer av en ’’överfylld” livmoderhåla.
Det är inte helt ovanligt att livmodertappen öppnar sig för
tidigt, och för att bedöma risken för detta brukar man göra regelbundna kontroller under andra hälften av graviditeten.
En sällsynt komplikation kan uppstå hos enäggstvillingar
med gemensam moderkaka och gemensam blodförsörjning.
Små skillnader i blodtrycket mellan de båda fostren kan orsaka
ett flöde av blod från den ena till den andra, s.k. tvillingtransfusion. I vissa fall kan detta tillstånd resultera i en ökad fostervattenmängd. Om magen växer kraftigt hos en kvinna som väntar
enäggstvillingar, bör hon alltid omgående söka specialistvård.
23
Speciella problem kan också uppstå om en av tvillingarna inte
växer i normal takt. Den lilla tvillingen kan då behöva födas
i förtid samtidigt som hänsyn måste tas till vilka risker detta
innebär för den större tvillingen.
På samma sätt som hos en enlinggravid kvinna händer det
– om än mycket sällan – att ett foster dör i livmodern. Detta kräver speciellt medicinskt omhändertagande. Det innebär också en
stor psykisk påfrestning för föräldrarna som, utöver sorgen över
fostret som har dött, känner oro för den andra tvillingens hälsa.
Sjukskrivning och inläggning på sjukhus
Eftersom belastningen på kvinnans kropp är större vid en tvillinggraviditet, bör hon i allmänhet avstå från arbete tidigare än
om hon väntat ett barn.
Om man vid kontroll av graviditeten finner att livmodertappen håller på att öppna sig, att tvillingarna växer olika eller att
andra komplikationer föreligger, är det ofta lämpligt att kvinnan
läggs in på sjukhus.
Sjukhusvistelsen innebär inte bara bättre möjligheter till kontroll av graviditeten utan också till riktig vila för kvinnan. Hemma finns ju alltid mycket att göra. Denna form av vila har sina
givna fördelar men nackdelen kan vara isoleringen från resten av
familjen. Vid de flesta kvinnokliniker är man dock frikostig med
permissioner i dessa fall.
När föder tvillinggravida?
Enligt statistiken föds det flest tvillingar runt 36–37 graviditetsveckor. Det betyder dock inte att man ska räkna med att få
sina barn just då. Många tvillingar föds mycket tidigare och det
är viktigt att vara beredd redan från vecka 25 och framåt. Att få
barn för tidigt är väldigt omtumlande och det underlättar om
föräldrarna är förberedda. De blivande föräldrarna bör planera
för en tidig födsel genom att varsko arbetsgivare, förbereda
barnvakt till äldre syskon och inte företa några längre resor.
24
Tidig sjukskrivning för den blivande mamman innebär både att
hon orkar med bättre och att hennes frånvaro från arbetet inte
kommer utan förvarning. Att få barn för tidigt är ett heltidsarbete och man måste direkt kunna släppa alla andra åtaganden
som man har.
Eftersom belastningen på livmoderns kärl är större och utvecklingen av livmoderkakorna därigenom påverkas, räknar
man med att en tvillinggravid blir överburen tidigare än en
enlinggravid. En enlinggravid kvinna är inte överburen förrän
42–43 veckor har passerat (räknat från sista mensens första dag).
Gränsen för överburenhet hos en tvillinggravid varierar, men
den brukar ligga omkring 40:e graviditetsveckan. Detta innebär
också att man i de sällsynta fall, då en tvillinggraviditet fortsätter
till 40 hela veckor, bör överväga att sätta igång förlossningen.
Planering inför förlossningen
Någon gång mellan vecka 34 och 36 börjar planeringen för
förlossningen. Man vet då tvillingarnas ungefärliga storlek
och läge. Om ena tvillingen ligger i sätesändläge, kan det vara
Huvud/huvud 45 %
Huvud/säte 37 %
Säte/säte 10 %
Tvillinglägen vid
förlossningsstart
Huvud/tvärläge 5 %
Säte/tvärläge 2 %
Tvärläge/tvärläge 0,5 %
25
värdefullt att göra en bäckenmätning. Vid tvärläge av en eller
båda tvillingarna förordar de flesta idag planerat kejsarsnitt.
Förlossningssätt bör bestämmas av den läkare som har ansvaret för förlossningen.
Cirka 60 % av alla tvillingförlossningar i Sverige sker vaginalt. Kejsarsnitt (38–39 %) görs endast när det finns risk för barnets eller moderns hälsa. Ibland måste tvilling två förlösas med
kejsarsnitt efter att tvilling ett fötts vaginalt.
Det förhåller sig inte så, att antingen vaginal förlossning eller
kejsarsnitt är det enda rätta i en given situation. Detta återspeglas också i det faktum att kejsarsnittsfrekvensen vid tvillinggraviditeter varierar mycket i olika länder.
Förlossningen
Att föda tvillingar innebär ett värkarbete och ett öppningsskede,
men två utdrivningsskeden. Eftersom man numera kan följa
båda fostrens tillstånd så väl, finns det egentligen ingen bestämd tidsgräns mellan födseln av tvilling ett och tvilling två.
Tvilling två bör födas inom 0,5–1 timme efter det att tvilling
ett fötts fram.
Mycket personal
Med förlossningsläkare och minst två barnmorskor samt ibland
både barnläkare och narkosläkare kan det bli ganska trångt i
förlossningsrummet. Det är viktigt att den blivande pappan
håller sig framme! Oftast kan han göra en god insats under
hela förlossningen.
26
Vid en okomplicerad tvillingförlossning är det möjligt att föda i
upprätt och lätt framlutat läge om mamman vill och personalen
samtycker.
Alla former av smärtlindring kan ges till tvillingmammor.
Ryggbedövning (epiduralanestesi) är oftast lämplig och i de flesta
fall ger den en mycket god smärtlindring.
Många födande tvillingmammor får ett värkförstärkande
dropp eftersom de lättare får värksvaghet, särskilt efter att den
första tvillingen har framfötts.
God kontroll
Med ultraljud och modern apparatur för registrering av fostrens hjärtverksamhet (CTG – kardiotokografi) har man full
kontroll över båda tvillingarnas läge och tillstånd under hela
förlossningen.
Kejsarsnitt
Akut kejsarsnitt är ett kejsarsnitt som bestäms under pågående
förlossning på grund av att någonting inträffat, som innebär
risker med en fortsatt vaginal förlossning. Det är inte farligare
än ett planerat. I de flesta fall har man även vid akuta kejsarsnitt
god tid på sig för alla förberedelser, inklusive smärtlindring.
Endast i undantagsfall sker något som kräver ett mycket
snabbt utfört kejsarsnitt, t.ex. en blödning eller en hastig försämring av fostrens tillstånd. Det kan vara tryggt att veta att det
vid varje förlossningsavdelning i Sverige idag finns beredskap för
dessa händelser.
De tvillingar som föds mycket för tidigt kan behöva tas om
hand av barnläkare direkt efter förlossningen. Detta innebär att
mamman kanske inte alltid får sina barn till sig på en gång, vilket
kan kännas som en besvikelse. I det läget måste man dock i första
hand tänka på barnens bästa. Oftast kan dock barnen få komma
till sina föräldrar omgående.
27
b tiden på bb
• Bered er på att stanna något längre på BB. Om det inte behövs
så får ni åka hem lika snart som alla nyblivna föräldrar.
• Pappan kan sova över på BB.
• Ta gärna med egna kläder. Både till mamman och tvillingarna.
Mjuka och sköna bomullskläder som andas!
• Ta med amningsbehå och amningskudde.
• Glöm inte telefonpengar eller köp telefonkort! På vissa sjukhus
kan man beställa in egen telefon på rummet.
• Har ni frågor om förlossningen, be att få prata med barnmorskan
och/eller förlossningsläkaren. Det känns skönt att få prata
igenom händelseförloppet och kanske läsa journalen, innan
ni går hem. Kanske ni har frågor om barnen också.
• Har ni barn hemma kan det vara svårt att stanna kvar på sjukhuset en längre tid. Fråga personalen om mamman bör stanna
kvar eller kan åka hem ibland, om tvillingarna ligger på nyföddhetsavdelningen.
• Fråga hela tiden personalen om det är något ni undrar. De är till
för att hjälpa och stödja. Barnläkare finns på BB-avdelningen en
stund varje dag.
• Glöm inte bort varandra. Försök att hinna med att prata.
28
På neonatalavdelningen
Det händer att tvillingar föds för tidigt. Därför behöver de
också lite oftare vårdas på neonatalavdelningen (prematuravdelning).
Nyföddhetsvården har genomgått mycket snabba förändringar bara under det senaste årtiondet. Framför allt har möjligheterna att klara sig för mycket för tidigt födda barn (födda före 28:e
graviditetsveckan) avsevärt förbättrats, samtidigt som vården
blivit mer föräldravänlig.
Vårdrutinerna kan variera på olika avdelningar; det följande
ska därför ses som en mera allmän beskrivning.
Orsakerna till att barn kan behöva ligga på nyföddhetsavdelningen är många, men de vanligaste är att barn födda före 35:e
–36:e graviditetsveckan inte kan hålla värmen och inte kan äta
själva. Andra orsaker kan vara att de har andningsstörningar
med behov av extra syrgas, att det finns misstanke om infektion
eller tecken på annan sjukdom.
De för tidigt födda barnen ska inte betraktas som outvecklade.
De är anpassade till ett liv i livmodern med en oerhörd förmåga
till tillväxt och utveckling.
Knubbigheten hos ett fullgånget barn beror på ett tjockt fettskikt i underhuden som fungerar både som värmeisolering och
energireserv. Det byggs upp under de sista fyra graviditetsveckorna. För tidigt födda barn ser därför ofta lite magra ut. De har
ett större behov av en varm omgivning och en riklig näringstillförsel än fullgångna barn.
29
A Mycket för tidigt
född med CPAP.
Den moderna
utrustningen är
inte besvärande
för det lilla barnet.
Man eftersträvar
en så ombonad
miljö som möjligt
även i kuvösen.
B Värmebädd kan i många
fall ersätta kuvösen och
ger en ännu mer ostörd
och trygg miljö.
30
C Neonatalavdelningen kan verka
skrämmande vid
första anblicken
och därför bör
alla blivande tvillingföräldrar göra
ett studiebesök
före förlossningen.
D Man eftersträvar
att låta tvillingarna
vara tillsammans
på neonatalavdelningen, även
om bara den ena
behöver vård. Det
är naturligt för
dem att vara tillsammans och ge
varandra trygghet.
31
Värme och mycket mat
En varm omgivning kan ordnas genom extra kläder, med värmemadrass (vanligen termostaterad vattenmadrass) eller med
kuvös, om barnet är mycket litet. Även mycket små och sjuka
barn kan ofta tidigt få vistas i föräldrarnas famn en kortare eller
längre stund med hjälp av den s.k. kängurumetoden: det nakna
barnet ligger direkt mot föräldrarnas hud.
För tidigt födda orkar ofta inte själva äta allt de behöver. De
får då hjälp i form av sondmatning, dvs. matningen sker genom
en tunn mjuk slang som via mun eller näsa läggs ner i magen. Det
är bra om barnet ändå får suga på mammans bröst för att träna
sig och även stimulera bröstets mjölkproduktion.
Innan mammans egen mjölk kommit igång får barnet modersmjölksersättning eller s.k. bankmjölk (pastöriserad mjölk
från andra mammor).
Om barnet inte får suga tillräckligt effektivt på bröstet när
mjölken runnit till, får mamman mjölka ur för hand eller med
bröstpump. Det kan kännas jobbigt, men även mammor till
mycket för tidigt födda barn klarar oftast att hålla sin mjölkproduktion igång med stöd från avdelningens personal, tills barnen
kan ammas på vanligt sätt.
Barn med andningsstörning
Andningsstörning som fordrar extra syrgas är vanligare ju mer
för tidigt födda barnen är. Syrgas ges enklast med en plasthuv
över barnets huvud. Om detta inte räcker kan man ge extra
syrgas med en näsmask under övertryck, s.k. CPAP.
Vid svår andningsstörning och till mycket för tidigt födda
barn (före 28:e graviditetsveckan) behöver man ibland använda
respirator. Barnet får då konstgjord andning med hjälp av en
pump via en slang genom näsa eller mun till luftstrupen.
Nyfödda barn är infektionskänsliga och risken för infektioner
är större ju tidigare barnet är fött. De behöver därför skyddas
32
och inte utsättas för kontakt med infekterade personer. De flesta
neonatalavdelningar tillåter besök av syskon och mor- och farföräldrar, men bara under förutsättning att de inte kan antas ha
någon smittsam infektion.
Om bara den ena tvillingen behöver vård på neonatalavdelningen försöker man bereda plats även för den andra, så att de
kan skötas tillsammans. Många tvillingföräldrar tycker det blir
svårt att ge barnen lika mycket uppmärksamhet, när bara det
ena barnet är sjukt. Antingen kommer det sjuka eller det friska
barnet i första rummet. Detta är naturligt och något som man
behöver tala om, så att man kan finna en lösning.
Inom nyföddhetsvården strävar man efter att stärka en nära
kontakt mellan de nyfödda barnen och föräldrarna, även om barnen är mycket för tidigt födda eller svårt sjuka. Båda föräldrarna
uppmuntras att vara så mycket som möjligt på avdelningen. Någon begränsning av besökstiderna finns som regel inte.
Personalen kan ge råd om sjukskrivning och föräldraledighet som underlättar för föräldrarna att vistas mycket på avdelningen.
Närheten
Det kan ta längre tid för mamman och pappan att känna bindning till sitt barn, om de vårdas länge i kuvös. Det kan vara
svårt att känna ansvar för barnen och det kan upplevas som de
har kommit ifrån föräldrarna. Oron för att ett barn kanske inte
överlever kan också göra det svårare att ta det till sig.
Det är viktigt att veta att de för tidigt födda barnen inte far
illa av isoleringen i kuvösen. De behöver mycket ro, framför allt
i början.
Det kan även vara svårt att inse att barnen har olika behov av
närhet och omsorg när de är så lika. Föräldrarna måste ibland
hitta på olika knep för att skilja dem åt. En mamma berättade
att ena barnet fick ha nagellack på tårna för att hon skulle kunna
skilja det från det andra.
33
Det händer att de mycket små barnen väcker ångest och närmast skräckkänslor hos föräldrarna. De ser ju så annorlunda
och bräckliga ut. ’’Vågar jag lyfta honom, tänk om jag bryter
ett ben’’ kanske man tänker första gången man ska lyfta ut sitt
barn ur kuvösen.
Pappor är ofta till en början rädda att ta i de små barnen. Är
mamman trött och nedstämd efter förlossningen blir pappans
roll dock ännu viktigare för den tidiga, betydelsefulla närheten.
Efter födseln behöver många tvillingar mer medicinsk uppmärksamhet än andra barn, vilket kan innebära en längre sjukhusvistelse. Det kan också göra att kontakten mellan föräldrarna
och barnen inte omedelbart utvecklas på samma intensiva sätt
som för andra barn.
Ofta är en av tvillingarna något svagare och något mindre än
den andra. Många gånger är tvillingmödrarna mer engagerade
i det mindre och svagare barnet under de första levnadsmånaderna, medan tvillingfäderna tar sig an det tyngre och starkare
barnet.
Treenigheten
Tvillingsituationen är alltid tredelad i början. Varje gång mamman eller pappan sköter det ena barnet är det andra i närheten. Denna treenighet är antingen fysisk, genom att det andra
barnet skriker i väntan på sin tur att bli omskött, eller psykisk,
genom att föräldrarna hela tiden tänker att när det ena barnet
är klart, ska det andra skötas.
En tvillingförälder tillbringar mindre tid med varje barn än
de skulle ha gjort med ett barn. För barnens bästa är det viktigt
att faktiskt inse att det inte finns lika mycket tid för varje barn,
men det är inte mängden tid som är väsentlig utan kvaliteten på
kontakten under den tid man är tillsammans.
34
b på neonatalavdelningen
• Prata med barnläkaren och personalen, fråga om allt ni
undrar över, så minskar osäkerheten.
• Förtidigt födda barn ser annorlunda ut, magra och röda,
och deras rörelser är ofta sprittiga. Fråga personalen huruvida de ser normala ut, om ni är osäkra. Barnen blir snabbt
större och knubbiga som spädbarn födda i normal tid.
• Kom ihåg att bindningen till barnen är en långsam process
och inte något som självklart uppstår omedelbart efter
förlossningen.
• Barn mår bra av att mamma och pappa tar i dem, även om
de är mycket små.
• Föräldrarna fyller en viktig funktion på neonatalavdelningen.
• Ta ändå ”permis” ibland och lita på personalen. Föräldrar
behöver också vila och hämta krafter. Tids nog får ni ta
hand om barnen dygnet runt.
35
Enäggs- eller
tvåäggstvillingar?
Bortsett från frågan om barnen är friska är en av de första frågorna som tvillingföräldrar ställer om barnen är enäggs- eller
tvåäggstvillingar. Många förundrar sig över frågan och tycker
det är oviktigt att veta, medan andra absolut vill veta.
Det är emellertid helt naturligt för föräldrar att vilja veta allt
om sina barn och även detta. Senare vill tvillingarna också veta,
speciellt med tanke på arvsanlag och chansen att själva få tvillingar.
I cirka 25 % av tvillinggraviditeterna har fostren olika kön och
de måste då vara tvåäggstvillingar.
Om fostren har samma kön kan man efter förlossningen undersöka skiljeväggen mellan dem. Finns det i skiljeväggen endast
två tunna ägghinnor eller ingen vägg alls, så måste det röra sig
om enäggstvillingar.
I resten av fallen (knappt hälften) har tvillingarna samma kön
och en kraftig skiljevägg med minst tre lager hinnor mellan sig.
I dessa fall kan man inte säkert uttala sig om, huruvida det är
fråga om en- eller tvåäggstvillingar.
Sedan några år tillbaka är det möjligt att få ett säkert besked
om tvillingarna kommer från samma eller två olika ägg. Med
ett enkelt vävnadsprov kan man genom att
analysera genmaterialet från vardera tvillingen säkert avgöra om tvillingarna är
enäggiga eller tvåäggiga.
Om ingen särskild medicinsk frågeställning föreligger måste föräldrarna
själva betala för analysen.
Enäggstvillingar kommer med tiden
36
att bli alltmer lika varandra, och om inte någon av dem drabbas
av skador eller sjukdomar, kommer de att i 4–5 årsåldern i de
flesta fall vara ’’lika som bär’’.
Tvåäggstvillingar kan å andra sidan, om de har samma kön,
se mycket lika ut direkt efter förlossningen. Men skillnaderna i
temperament, kroppsutvecklingen etc. blir allt tydligare under
loppet av de första levnadsåren.
Att mata tvillingar
Alla vet vi hur bra det är att amma. Vi läser om det i all litteratur om barn som vi får i våra händer under graviditeten, och vi
hör om det på föräldrakurser och på mödravårdscentralen. De
flesta av oss vill nog också helst amma och ge våra barn denna
goda start i livet.
Även de flesta tvillingmammor kan amma sina barn fullt ut
och under lång tid. Det gäller bara att hitta ett bra sätt, som passar både henne och barnen.
Fasta tider och rutiner är A och O
Ett praktiskt råd är att när ett barn är hungrigt får båda äta. Tiderna blir då mer fasta och barnen mår inte dåligt av det, även
om det kan kännas fel att väcka det ena barnet bara för att det
andra vill ha mat. Detta är tvärtemot vad som rekommenderas
vid amning av ett barn, men förutsättningarna är också helt
andra vid tvillingamning.
Tvillingamning/-matning kräver mer planering och tar längre
tid. Hela familjen mår faktiskt bättre av fasta tider och rutiner
som ger ordentliga pauser mellan amningarna.
37
Amma ett barn i taget
Att amma ett barn i taget är fullt möjligt även om man har
tvillingar. Det kräver bara lite planering och hjälpmedel. Två
babysitters är att rekommendera, gärna ställbara för att underlätta vid flaskmatning och gungande för att underhålla vid
enkelamning.
När tvillingarna börjar vakna till måltiderna bör man amma
genast innan barnen blir för hungriga och otåliga. Lägg till barnet som vaknade först och placera det andra i babysitter som
gungas lätt med foten. Prova gärna lite kortare amningsintervaller, dvs. lägg till barnen två gånger vid varje amning och låt
dem rapa emellan lite fler gånger i stället för att ge dem allt på
en gång.
Det händer också att mammans bröst är så överfyllda och
spända att barnen har svårt att få tag om bröstvårtan. I sådana fall
kan det hjälpa att pumpa ur en aning så att bröstet blir mjukare.
Den urpumpade mjölken kan ges efter amningen eller sparas.
För jämnare mjölkproduktion i bägge brösten är det bra att
växla bröst och barn vid varje amningstillfälle. Brösten kan vara
olika lätta/svåra att äta från och varje barn suger olika. Skriv
barnens namn på amningsskydden, så är det lättare att komma
ihåg vem som fick vilken sida senast.
Dubbelamning
Dubbelamning är bra när mamman kan få hjälp att lägga barnen till brösten och någon finns till hands när ett behöver rapas.
I början kan dubbelamning vara svårt när mamman är själv.
Det kan därför vara klokt att vänta med att dubbelamma ensam, tills man fått lite mer rutin och vana. Dubbelamning är
utmärkt till nattmålen som ju gärna kan få ta lite mindre tid.
Se illustrationer för alternativa positioner. Det gäller att prova
sig fram till vad som känns bäst.
38
Mamman sitter upprätt, gärna med benen i kors och en kudde som stöd
för ryggen. En amningskudde rekommenderas för samtliga amningssätt.
Barnen ligger på varsin sida om mamman med huvudena intill varandra.
Detta fungerar bäst när barnen är små och får plats under mammans
armar.
Barnen kan också ligga på samma håll eller ligga som ett V. Det sista
fungerar bäst när barnen blivit lite större och behöver mer utrymme.
Flaskmatning eller lite av varje
Eftersom tvillingar ofta är för tidigt födda eller lågviktiga barn,
behöver många av dem ett extra näringstillskott den första
tiden.
Ju mindre och magrare barnet är, desto tidigare behöver
det näringstillförsel efter födelsen. Därför går det ofta inte att
vänta på att amningen ska börja fungera. Då ges någon form
av modersmjölksersättning i flaska redan på BB och barnen får
39
Alla alternativ är värda
att prova. Här kan mamman amma det ena
barnet och samtidigt
flaskmata det andra.
en chans att vänja sig vid både amning och flaskmatning på ett
tidigt stadium.
Det är inte fel att även senare, när amningen fungerar, fortsätta ge flaska vid vissa mål för att underlätta för mamman och
ge pappan en chans att delta mer aktivt. Mamman behöver då
inte känna sig låst eller att hon har hela ansvaret för att barnen
får mat.
Ibland minskar bröstmjölksproduktionen, om mamman haft
en stressig eller arbetsam dag, och det kan då vara bra att veta
att man kan komplettera eftermiddags- eller kvällsamningen
med flaskmatning. Barnen blir mättare och sover därmed också
bättre.
40
Att inte amma
Ingen mamma ska behöva ha skuldkänslor om hon väljer att
inte amma. Det finns många orsaker till att man slutar eller
kanske aldrig provar att amma. Det kan vara omständigheter
som mamman inte kan påverka och hon kanske känner sorg
över att amningen inte har fungerat. Det är av naturliga skäl
vanligare att tvillingmammor inte ammar, än att mammor med
ett barn inte gör det.
Vid flaskmatning kan man precis som vid amning alternera
mellan singelmatning och dubbelmatning. Singelmatning ger
mer närhet och värme, medan dubbelamning spar tid vid behov.
Flaskamning
Ett annat alternativ är ”flaskamning”. Om tvillingarna är födda
mycket för tidigt och hamnar på nyföddhetsavdelning under den
första tiden, kan mamman få igång mjölkproduktionen ändå
och lära sig pumpa ur bröstmjölken. Även om barnen sondmatas är det bra att kunna ge bröstmjölk. Ju tidigare barnen är
födda, desto viktigare är det med mammans egen mjölk.
När barnen senare ska börja ammas, kan det vara svårt att
vänja dem vid bröstet. Mamman kan då fortsätta pumpa ur och
ge bröstmjölken i flaska. Det viktiga är att barnen får bröstmjölk,
inte hur.
Babysitters kommer väl till pass om mamman eller pappan vill
flaskmata tvillingarna samtidigt.
Pappans viktiga roll
När det kommer tvillingar i en familj, blir pappans roll mycket
mer omfattande än om det bara kommer ett barn. Det är då
viktigt att pappan inte bara är blöjbytare och handräckare, vilket lätt blir fallet.
41
Små barn behöver umgås hud mot hud och få närheten av pappan också. Hans delaktighet blir mera självklar med tvillingar.
Han behöver inte känna sig utanför eller känna svartsjuka, eftersom man ofta tar ett barn var.
Pappans betydelse som stöd för mamman är också stor. Genom att läsa om amning och informera sig i övrigt kan han uppmuntra och stödja henne, när hon känner sig stressad och kanske
tvivlar på sin förmåga. Amningsstunderna blir lättare om båda
hjälps åt och mamman slipper att känna sig ensam med ansvaret.
Speciellt nattmålen går snabbare och känns mindre tröttsamma
om man är två.
Pappan kan själv
flaskmata bägge
barnen samtidigt.
42
b amningen
• Det finns bra hjälpmedel som underlättar – hur du än
väljer att mata dina tvillingar – t.ex. amningskudde.
• En bra amningspump finns att hyra på BB-avdelningar eller
att köpa i olika utformningar.
• En lugn och avstressad miljö, en bekväm sittplats och något
gott att dricka (inte varm dryck) är viktigt för att amningen
ska fungera bra.
• Det är bra att ha någon att prata med! Några kvinnokliniker
har amningsmottagningar och vid barnavårdscentralerna
har man lång erfarenhet av amningsproblem. Svenska Tvillingklubben ger också goda råd till medlemmar under dagtid.
b värt att veta
• Mängden som barnen äter och hur ofta de gör det bestämmer
hur mycket mjölk som produceras.
• Det är tömningen av brösten och inte amningsstundens
längd som påverkar vilken mängd mjölk som produceras.
• För att stimulera eller öka produktionen kan mamman tömma
brösten ordentligt genom att pumpa ur dem efter amningen.
• En mamma som föder sina barn för tidigt har en annan
sammansättning av mjölken än en mamma som föder efter
fullgången tid. Sammansättningen av mammans mjölk
är specifikt anpassad för just hennes barn.
• Bröstmjölken under framför allt de första månaderna ger
ett skydd mot infektioner under första levnadsåret.
• Stress och trötthet påverkar mjölkproduktionen negativt.
Att fetthalten blir lägre och mängden mjölk mindre på kvällen,
tror man beror på att utdrivningsreflexen ofta fungerar sämre
när mamman är trött. Försök att vila så mycket som möjligt.
• Kejsarsnitt kan fördröja att mjölkproduktionen kommer
igång. Ge inte upp! Det kan ta flera veckor innan det rinner
till ordentligt.
43
Att komma hem
Den första tiden hemma efter förlossningen är omtumlande
för föräldrarna. Med två små nyfödda barn spelar pappan, som
redan sagts, en ännu viktigare roll och behövs på ett helt annat
sätt vid matning och skötsel.
Men trots att man är två föräldrar, upplever många att de
inte hinner med något annat än att sköta barnen. Kan far- och
morföräldrar eller andra närstående hjälpa till, underlättar detta
mycket i tvillingfamiljen.
b efter hemkomsten
• Ta emot all hjälp ni kan få. Utnyttja släkt och vänner som erbjuder sig att hjälpa till.
• Tänk efter vilka ni har lust att träffa. Gör helt enkelt upp en lista,
annars är risken stor att ni blir överhopade med besök av vänner
och grannar.
• Det är viktigt att hålla tider och få in rutiner så fort som möjligt.
Det är också viktigt att få lite tid över mellan amningarna.
• Starta inga nya projekt i hemmet! Barnen tar i början all tid.
• Bli inte förvånade om ni känner er otillräckliga. Det är ett dilemma som ni delar med många andra föräldrar, även med dem som
bara fått ett barn.
• Glöm inte bort att glädjas över era tvillingar. Det är en väldigt
kort tid i livet som det kan kännas tufft. Ni kommer att få en
fantastisk utdelning i längden i förhållande till er arbetsinsats.
• Tvillingar är alltid dubbelt så gulliga, roliga och mysiga och ger
dubbelt så många kramar. De är dubbelt så busiga och intensiva
och ger dubbelt så mycket kärlek.
44
Att vänta trillingar
Under sista delen av 1900-talet skedde en kraftig ökning av trillinggraviditeter, som berodde på assisterad befruktning genom
hormonstimulering och provrörsbefruktning. Antalet trillinggraviditeter har dock minskat kraftigt sedan 1999 efter Socialstyrelsens rekommendation att endast två befruktade ägg får
återföras. Detta innebär att de flesta trillinggraviditeter numera
är spontana och att endast cirka 15–20 familjer om året väntar
trillingar, som i de flesta fall är treäggiga. I några enstaka fall
består trillinggraviditeten från början av två ägg varav ett delar
sig. Trillingarna är då ett enäggspar och ett syskon. Fyrlingar
är mycket sällsynt. I Sverige föds fyrlingar cirka vart tionde år.
De komplikationer som kan förekomma vid tvillinggraviditeter blir mer uttalade när man väntar trillingar. I regel innebär
detta att de gravida kvinnorna bör sjukskrivas tidigare och eventuellt blir sängliggande. I vissa fall handlar det också om sjukhusvistelse. Alla trillinggravida hänvisas till specialistmödravård
för extra bevakning.
I Sverige är den genomsnittliga graviditetslängden för trillingar 33–34 veckor. Födelsevikten för trillingar brukar vara
knappt 2 kg. Alla trillingar föds med kejsarsnitt och ligger en tid
på nyföddhetsavdelningen. Trots att de ofta föds för tidigt klarar
de sig bra. Långtidsuppföljning har visat att trillingar har praktiskt taget samma fysiska och psykiska utveckling som enlingar.
Barnen kräver dock noggrann uppföljning och täta kontakter
med barnläkare, inte minst på grund av återkommande infektioner, som ju drabbar alla tre på en gång.
45
Monoamniotiska
tvillinggraviditeter
Monoamniotiska tvillingar innebär att tvillingfostren ligger i en
gemensam inre fostersäck. Tillståndet är allvarligt och mycket
ovanligt. Beräkningar anger att cirka 1 % av enäggstvillingar är
monoamniotiska.
Andelen tvillinggraviditeter i landet har ökat, främst till följd
av ökad användning av assisterad befruktning men också beroende på ökad ålder hos gravida kvinnor. Andelen monoamniotiska tvillingar i landet, räknat på knappt 100 000 förlossningar
per år, är cirka 10 graviditeter per år som når tredje graviditetsperioden. Dödligheten är hög i denna grupp, främst av två
orsaker. För det första är allvarliga missbildningar överrepresenterade, t.ex. att barnen är siamesiska tvillingar, vilket leder
till en överdödlighet som man inte kan påverka. För det andra
innebär monoamniotiska tvillinggraviditeter en ökad risk för
navelsträngskomplikationer.
Navelsträngskomplikationerna orsakas av att navelsträngarna
slingras runt varandra och bildar knutar som, om de dras åt för
hårt, stryper näringsflödet. Ibland förekommer även TTS, tvillingtransfusionssyndrom, som är en inte helt ovanlig komplikation bland enäggstvillingar (se sidan 23). Oftast rekommenderas
kejsarsnittsförlossning vid graviditetsvecka 32–34 eller så snart
man bedömer att tvillingarna har en god chans till överlevnad.
Vid misstänkt eller säkerställd avsaknad av skiljevägg bör
mamman skickas till instans som har ultraljudsspecialist. Lämplig åtgärd är omedelbar inskrivning på specialistmödravård och
intensiv bevakning av graviditeten.
46
Svenska Tvillingklubben
är en rikstäckande, självfinansierad, ideell förening som välkomnar medlemmar från hela landet. STK arbetar med information och rådgivning till familjer och professionella och ger
även ut ett nyhetsbrev som heter Dubbelt Upp.
Besök gärna hemsidan www.tvillingklubben.se där man kan
ansöka om medlemskap, boka kurser, beställa böcker och få information om telefon, adress och öppettider.
E-postadressen är svenska@tvillingklubben.se
Svenska Tvillingklubben välkomnar givetvis alla flerbördsfamiljer och erbjuder konsultationer och kurser till blivande trillingfamiljer. Speciell trillinginformation skickas till dem som
väntar fler än två.
Litteratur
Svenska Tvillingklubben
Att leva med tvillingar, Hälso- och sjukvårdsmedia 1996
Tid för två, Gothia Förlag 2008
Dubbelt upp – Nyhetsbrevet om tvillingar
Svenska Tvillingklubben. Nyhetsbrevet mailas ut till alla
medlemmar och prenumeranter.
Video eller dvd
1 + 1 = 2 är en mycket bra och välgjord film om att vänta och
få tvillingar.
Filmen är producerad i Norge och textad på svenska. Innehållet stämmer väl med svenska förhållanden. Ingår i medlemskapet
eller beställs separat.
Litteratur och video/dvd går att beställa via Svenska Tvillingklubben för föräldrar och barn eller låna på bibliotek. Några av
böckerna finns även i bokhandeln.
47