docMålet ska vara kvalitet inte att håva in pengar”
download 
Report Transcription
Målet ska vara kvalitet inte att håva in pengar”
03 INNEHÅLL LEDARE TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG 04 32 FORSKNING 44 PÅ G I POLITIKEN 50 BOKHYLLAN 54 TÄVLING 56 KALENDARIUM FOTO: JÖRGEN JOHANSSON ALLTID I OMTANKE: Krönikan: ” F örst i medel åldern blev jag myndig” Att starta nytt HVB En turbulent, glädjefylld och utmanande resa 10 mot drömmen »Först långt upp i medelåldern blev jag alltså tack vare assistansreformen reellt myndig.« Marielle Ragvals: Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Vilhelm Ekensteen, ordförande i Intressegruppen för assistansberättigade, IFA. FOTO: PER RANUNG 10| Intervjun Möt Jeanette Johansson som 41 år gammal fick diagnosen Parkinsons sjukdom. Hur är det att vara ung och ha Parkinson? Läs om en engagerad kvinna som deltar i ett hoppfullt forskningsprojekt med en ny behandlings metod. Om behandlingen lyckas har hon möjlighet att bli helt symtomfri. 16| Sommar i solen Ljusa nyheter i gammal tappning. Läs om de senaste trenderna inom utemöbler. I vår låter sig skaparna av trädgårdsmöbler inspireras av inomhusmiljön. 34| 30| Flytta med skral budget Nya lokaler i vintagestuk Stadsmissionen har bytt till nya fräscha lokaler men med minimal budget. Läs om det sociala företaget som moderniserade och skapade ett modernt kontor genom att ge gamla ting ett nytt liv. ”Målet ska vara kvalitet inte att håva in pengar” Läs hans krönika på sidan 48 Det behöver inte vara dyrt att flytta eller att etablera en ny verksamhet. I temats spår följer tips på hur du kan hålla i pengarna med hjälp av secondhand och återanvänd inredning. 32| Motionera bort depression Forskare ger en övergripande förklaring på varför motion kan hjälpa vid mild till måttlig depression. 38| Allt ljus på barnen Tégnerparken i Uppsala har varit skådeplats för ett nytt försök. Med hjälp av ljus installationer har man fått barn att leka mer utomhus – även under den mörka tiden på året. Vilket gett positiv effekt på både sömn och aptit. Fler nyheter på våra aktuelltsidor. Tuff väg mot att starta Så egetstartar i behandlingsbranschen du boende: Nystart I detta nummers tema berättar vi om vad man bör tänka på om man funderar på att starta ett företag som driver boende för funktionsnedsatta eller ungdomar på glid. Behovet av fler boenden är stort och Inspektionen för vård och omsorgs handläggningstid för att få tillstånd är lång. Möt Marielle Ragvals som startade Hem för vård och boende på kort tid och hör om hennes erfarenheter kring vad som krävs av en nyföretagare i behandlingsbranschen. Läs även om vilka kompletteringar IVO vanligen möter och få några svar på hur gör man en korrekt tillståndsansökan för att slippa utdragna handläggningstider. Ny behandling inger hopp Unga parkinsonsjuka kan bli helt symtomfria med hjälp av Transeuro Omslagsbild Foto: Maria Nordholm Tema Flytta med skral budget Inget klirr i kassan – inred kontoret modernt med hjälp av återbruk www.ssil.se | 3 NUMMER 4 • MAJ 2015 • ÅRGÅNG 9 Omtanke Alla har rätt till ett bra liv. Ja, alla. Just därför behandlar vi alla olika hos Humana Individ och familj. Vi erbjuder HVB, jour- och familjehem, särskilda boenden, öppenvård och stödboende för barn, unga, vuxna och äldre i hela landet. Humana Individ och familj är väletablerade svenska företag, oftast med en lång historik, som har en sak gemensamt: vi brinner för det vi gör! Och lever i övertygelsen om att det som vi gör varje dag, kan vi göra ännu bättre tillsammans. Vi som ingår i Humana Individ och familj är: Adventum, Baggium, Davidsbo, Humlans HVB, HVB Lappetorp, K REHAB, Tiangruppen och INOM-koncernen. Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 12 000 medarbetare i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv. Läs mer på www.humana.se. FOTO: JÖRGEN JOHANSSON 03 04 32 44 50 54 56 INNEHÅLL LEDARE FORSKNING PÅ G I POLITIKEN BOKHYLLAN TÄVLING KALENDARIUM 10 »Först långt upp i medelåldern blev jag alltså tack vare assistansreformen reellt myndig.« Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Vilhelm Ekensteen, ordförande i Intressegruppen för assistansberättigade, IFA. Läs hans krönika på sidan 48 FOTO: PER RANUNG 10| Intervjun Möt Jeanette Johansson som 41 år gammal fick diagnosen Parkinsons sjukdom. Hur är det att vara ung och ha Parkinson? Läs om en engagerad kvinna som deltar i ett hoppfullt forskningsprojekt med en ny behandlings metod. Om behandlingen lyckas har hon möjlighet att bli helt symtomfri. 16| Sommar i solen Läs om de senaste trenderna inom utemöbler. I vår låter sig skaparna av trädgårdsmöbler inspireras av inomhusmiljön. Ljusa nyheter i gammal tappning. 34| Nya lokaler i vintagestuk 38| Allt ljus på barnen 30| Flytta med skral budget Det behöver inte vara dyrt att flytta eller att etablera en ny verksamhet. I temats spår följer tips på hur du kan hålla i pengarna med hjälp av secondhand och återanvänd inredning. 32| Motionera bort depression Forskare ger en övergripande förklaring på varför motion kan hjälpa vid mild till måttlig depression. Stadsmissionen har bytt till nya fräscha lokaler men med minimal budget. Läs om det sociala företaget som moderniserade och skapade ett modernt kontor genom att ge gamla ting ett nytt liv. Tégnerparken i Uppsala har varit skådeplats för ett nytt försök. Med hjälp av ljus installationer har man fått barn att leka mer utomhus – även under den mörka tiden på året. Vilket gett positiv effekt på både sömn och aptit. Fler nyheter på våra aktuelltsidor. Så startar du boende: Omslagsbild Foto: Maria Nordholm Tema Nystart I detta nummers tema berättar vi om vad man bör tänka på om man funderar på att starta ett företag som driver boende för funktionsnedsatta eller ungdomar på glid. Behovet av fler boenden är stort och Inspektionen för vård och omsorgs handläggningstid för att få tillstånd är lång. Möt Marielle Ragvals som startade Hem för vård och boende på kort tid och hör om hennes erfarenheter kring vad som krävs av en nyföretagare i behandlingsbranschen. Läs även om vilka kompletteringar IVO vanligen möter och få några svar på hur gör man en korrekt tillståndsansökan för att slippa utdragna handläggningstider. www.ssil.se | 3 NUMMER 4 • MAJ 2015 • ÅRGÅNG 9 ALLTID I OMTANKE: LEDARE Sol och motion ger hopp om framtiden LE DAR E Våren är en hoppfull tid. Träden grönskar, blommorna slår ut och ungdomar sjunger student sånger. Sommaren ligger för våra fötter. Klichéer månntro men tanken på semester tänder det där lilla extra ljuset i de flestas ögon. Jobbar man med att hjälpa andra under större delen av året så kan man behöva den där vilan för s jälen. Vilan där man fokuserar enbart på sig själv och sin familj. Att gå barfota i daggvått gräs, a tt hoppa i en tjärn en sommarnatt, att lyssna til duggregnet slår mot taket eller att bara ta det tidiga morgonkaffet i stillhet innan resten av världen har vaknat. är många och de kommer med ljuset för de flesta, för andra kommer skuggorna, mörkret och vårdepressionerna. Kanske har du jobbat för mycket, kanske har du tänkt mer på andra än dig själv och kanske finns fysiologiska förklaringar. Oavsett orsak så finns i år en hoppfull skillnad, det är bevisat att vägen ut ur det nattsvarta kan finnas i ett par löparskor. Forskare har gett ett övergripande svar på varför motion kan hjälpa vid mild till måttlig depression. Kanske går det faktiskt att springa ifrån sina demoner. Vilken träningsform ni än väljer så ger träningen egen tid, rörelseglädje, dopamin och en bättre självkänsla. SOMMARDRÖMMARNA SÅ ÄR DU en av alla människor som misströstar när vårljuset kommer så har jag några enkla råd, andas, trä på skorna och gå ut. Det har varit mitt recept genom sorg och livskriser i flera år. Jag tror inte på något sätt att jag är läkare och kan säga att detta hjälper alla. Men att forskningen visar att motion kan hjälpa vissa människor bättre än medicinering – inger hopp. För i vår värld så litar de flesta på evidensbaserade metoder. Så är det du, en kollega eller en patient som behöver lyftas, så känns det kanske lättare att rekommendera motion nu när forskningen säger att den fungerar. Läs mer om detta på sidan 32. NÄSTA STEG är att satsa på framtiden. Är du energifylld och längtar efter nya utmaningar? Drömmer du om ett eget företag? Då kan du får nytta av vårt tema om nyföretagande i vård- och omsorgsbranschen. Läs om de utmaningar och belöningar som finns i att starta ett nytt HVB-hem. Få mer kunskap om den tillståndsprocess som krävs för att starta boende inom LSS och SoL och få tips på hur du kan undvika kompletteringar. Tid är pengar, men för den kunniga som vågar satsa kan uppstarten av det egna företaget och boendet gå som på räls. Oavsett om du arbetar eller får en välförtjänt semester så önskar jag dig en glad, trevlig, varm, lustfylld och solig sommar. Själv kommer jag att befinna mig i fjällvärlden i sommar där jag laddar energi. I september möts vi igen i ett nytt och välfyllt nummer av Omtanke. Maria Nordholm Chefredaktör Tidningen Omtanke Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till maria. nordholm@ssil.se att. Maria Nordholm, Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala • Tel: 0651-150 50, 073-816 00 41 Tidningen Omtanke ges ut av: Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-150 50, Fax: 0651-133 33 4 | www.ssil.se Redaktionen Mikael Sagström Ansvarig utgivare 0651-76 04 12 0706-35 50 50 mikael.sagstrom@ssil.se Maria Nordholm Chefredaktör 073-81 600 41 maria.nordholm@ssil.se Chatarina Olsson-Lindh Journalist col@svenskamedia.se Annika Rådlund Journalist annika@svenskamedia.se Layout Svenska Media DOCU AB post@svenskamedia.se Annonser Carola Persson Annonssäljare 0651-76 04 34 carola.persson@ssil.se Annonstraffic Karin Bergström Annonstraffic karin.bergstrom@ssil.se Prenumeration Måndag-Fredag 8-10 Nettan Yngvesson 0651-69 90 90, pren@svenskamedia.se Utges av: Skandinavisk Sjukvårdsinformation, Marknadsdata AB Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Tel: 0651-16040, Fax: 0651-711980 info@ssil.se, www.ssil.se Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 800 ex. Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. logo-svart.pdf 1 2015-02-20 13:50:18 VI VILL VARA DET TRYGGA OCH SNABBA VALET TILL GODA PLACERINGAR! Vi har gedigna kvalitetskontroller på samtliga boenden, för att Du som kund ska få högsta kvalitet. Dessa sker minst en gång per år och av föreståndare från andra boenden. Tveka inte att ringa oss vi hjälper gärna till, dygnet runt och året runt! 020-12 12 99 NÄR DET ÄR PÅ RIKTIGT PROFFESIONELLA SKYDDSBOENDEN VI HÄMTAR DYGNET RUNT! 070-716 02 22 | 010-209 90 09 WWW.SKYDDSBOENDE.SE WWW.VITTNESSKYDD.SE venska Kvinnofridsprogrammet Kontakta oss på www.inagarden.se alternativt på telefon: 0292-508 76. Vi på Inagården önskar en trevlig sommar! ISOX 2000 version 6 byter namn till idok Dokumenterar du inom vård-, behandlings- eller omsorgsarbete? idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garant för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lättanvänt, rättssäkert, kostnadseffektivt Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter! Kontakta oss för att boka tid för en presentation! Nectar Systems AB, 0451-89300, www.idok.nectar.se ISOX 2000 version 6 byter namn till idok ISOX 2000 version 6 byter namn till idok ISOX 2000 version 6 byter namn till idok Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok! Kostnadsfritt Seminarium! Hitta placering snabbt, enkelt och kostnadsfritt Inbjudan till Sveriges största Seminarium! Välkommen till en intressant dag! placeringsservice Snabbt, enkelt och kostnadsfritt! SÅ GER DU STÖD UTAN ATT TA ÖVER ANSVARET SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i Kostnadsfritt, utan förpliktelser Björn Ogéus Örebro 8 oktober 2015 Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan. För femte året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända Neutralt föreläsare. SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en part som kan förmedlar er kollegor, förfråganlyssna till på Påneutral våra seminarier du träffa matchande verksamheter ägare från olika intressanta föreläsare, möta oavsett representanter eller koncernförhållande. behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö. Förfrågan går även ut till de verksamheter Seminarierna vänder sig i första hand till socialsekretesom ni har ramavtal med. rare, biståndsbedömare, ansvariga chefer och politiker inom kommun, landsting och kriminalvård. Ramavtal Heldagsseminariet är helttill kostnadsfritt. Material, Vi skickar er förfrågan alla era ramavtals morgonkaffe, inkl.tydligt smörgås, leverantörer.förmiddagsfika I svarslistan anges omlunch och eftermiddagskaffe, verksamheten haringår. ramavtal med er. Snabbt, och personligt Läs merenkelt och anmäl Normalt har ni svar inom någon timme. på telefon eller mejl om ni är diKontakta g på oss www.ssil.se Överläkare på Enheten för Psykosomatisk Medicin i Västerås. Björn har över 20 års erfarenhet av klinisk verksamhet inom offentlig sjukvård. Han har också skrivit böckerna ”Läkebok för trasiga själar” och ”Kartbok för vilsna själar”. De senaste tio åren har Björn arbetat med tydlig psykosomatisk inriktning med traumatiserade klienter. VÅLD OCH HOT I ARBETSLIVET Stefan Sandström Stefan Sandström är leg. psykolog och leg. psykoterapeut. Grundande medlem av Sandström – psykologi & friskvård AB. Han är också författare och transaktionsanalytiker med högsta internationella behörighet som kliniker, handledare och utbildare (TSTA-p). Han har skrivit två böcker om våld och hot i yrkeslivet och en bok om ungdomsvåld. ATT LÄMNA OVÄLKOMNA BESKED OCH BEHÅLLA EN GOD RELATION Jakob Carlander nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er! Leg. psykoterapeut, har skrivit boken ”Att lämna svåra besked”, Gothia förlag. Som socialsekreterare ställs man inför situationer då man tvingas gå emot någons önskan eller förhoppning med ett oönskat besked, samtidigt som vi ska upprätthålla en möjligt god relation och arbetsallians. Vad händer när svåra besked ställs mot hopp och samarbete? Hur värnar vi det goda samtalet? Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se J ag har fått tillbaka energin att leva och är inte längre rädd för att maten ska fastna i halsen. Att äta är en av livets mest naturliga delar. Vi tar det för givet. En måltid associeras med underbara dofter, smaker och synintryck. Vi tänker oss trevligt sällskap och ett gott samtal ¬ en stund som blir en av dagens höjdpunkter. När detta ändras drabbas vi människor hårt både psykiskt och fysiskt. De flesta som lider av ät- och sväljsvårigheter drar sig undan och slutar efterhand att försöka äta. De ger upp, går ner i vikt och lever ofta i en ensam kamp för att hitta ett nytt sätt att leva. Med konsistensanpassade produkter och utbildning skapar Special Foods matglädje där livet sätter begränsningar. Produkterna ser ut som den vanliga maten. De finns i ett brett utbud för att kunna varieras efter den vanliga menyn och väcka en slocknad aptit. För mer information, kontakta oss på 020-88 61 00 eller specialfoods@se.findus.com. Du hittar oss även på findusfoodservices.se/specialfoods. Upplev skillnaden Med hjälp av en PET-kamera mäter forskarna på Imperial Clinical Research Facility i Hammersmith dopaminfibrerna i Jeanette Johanssons hjärna och studerar hur sjukdomen utvecklas. 10 | www.ssil.se INTERVJU JEANETTE JOHANSSON Dr Antonio Martin-Bastida klinisk forsknings partner och specialist i neurologi och Mark Tanner, röntgensköterska, analyserar resultatet från PET-kameran. Transeuro inger hopp hos unga Parkinsonsjuka När Jeanette Johansson var 41 år gammal fick hon diagnosen Parkinsons sjukdom – en sjukdom som hon då förknippade med äldre och män. Nu deltar hon i ett forskningsprojekt med stora förväntningar. Om behandlingen lyckas har hon möjlighet att bli helt symtomfri och slippa de krångliga medicinerna. TEXT: ÅSA LARSSON FOTO: JÖRGEN JOHANSSON INTE RVJU ”Lilla gumman, du tror väl inte att du har Parkinson?”, sa läkaren ned låtande till Jeanette Johansson när hon besökte vårdcentralen för första gången för sina besvär. Och det trodde inte hon heller. ”Parkinson drabbar ju bara gamla gubbar”, tänkte Jeanette för sig själv medan hon undrade vad skakningarna i handen och de återkommande infektionerna berodde på. Knappt två år efter första besöket sökte hon hjälp igen. Problemen ville inte gå över och hon var dessutom påtagligt stel och svullen i handen. ”Den här gången borde väl läkarna förstå att något är fel”, sa hon till sig själv. Vid det tillfället fick hon omgående en remiss till neurologen för vidare utredning. Neurologbesöket blev en chock. Hon fick veta att hon hade Parkinsons sjukdom – hon var då bara 41 år gammal. Läkaren förmedlade dessutom beskedet utan vare sig eftertanke eller empati. Han nämn- de vilka behandlingsformer som kunde bli aktuella i framtiden och gav henne ett recept med en uppmaning om att hämta ut medicinerna direkt. Med en återbesökstid fem månader senare och medicinerna i handväskan blev Jeanette stående som paralyserad utanför sjukhuset. Hon var förvirrad av beskedet och visste först inte vad hon skulle ta sig till. När hon kom hem och berättade för sin 13-årige son grät hon. Han undrade varför: Skulle mamma dö? – Hans reaktion blev en tankeställare. Jag skulle ju faktiskt inte dö. Nu var det upp till mig att göra livet så bra som möjligt, trots sjukdomen. Ensam med tankarna Tiden efter diagnosen kände Jeanette sig ensam och vilsen. Ingen i hennes närhet kunde sätta sig in i vad hon gick igenom. Inte ens läkarna förstod vad det innebar att drabbas av diagnosen så tidigt i livet. Jeanette Johansson Aktuell: Deltar i forskningsprojektet Transeuro som kan leda till bättre behandling vid Parkinsons sjukdom. Bor: Helsingborg Ålder: 46 år Familj: Sönerna Erik 22 och Anton 19 år. Anton bor fortfarande kvar hemma. Yrke: Läkarsekreterare. Jeanette arbetar i dag halvtid. www.ssil.se | 11 INTERVJU JEANETTE JOHANSSON Cykelhandlaren förser Jeanette med cykel slangar, som är det genomgående temat i hennes vackra smycken. När Jeanette Johanssson fokuserar på sin hobby – smyckestillverkning – får hon massor av energi och glömmer bort sin svåra sjukdom. Till råga på allt fick hon knappt någon information, utan blev hänvisad till att söka kunskap själv. – Jag råder andra som precis drabbats att inte googla på Parkinson. Det jag hittade handlade mest om äldre, glidlakan och svårigheten att vända sig i sängen för egen maskin. Det slutade ofta med att jag satt och grät. Nätverk för unga blev räddningen Ungefär ett och ett halvt år efter diagno12 | www.ssil.se sen hamnade Jeanette på en träff för yngre Parkinsondrabbade. – Det var som att komma till himmelriket. Att kunna prata med andra i samma livssituation, som förstod vad det innebär att vara ung och leva med Parkinson. Och att träffa människor som var mer påverkade av sjukdomen än jag och se att de kunde fungera ändå. Deras livskraft, energi och framtidsplaner gjorde mig oerhört lättad och ingav hopp om livskvalitet, trots sjukdomen. Krångliga medicinscheman är en stor del av hennes vardag. Där och då beslutade Jeanette sig för att börja arbeta aktivt i Parkinsonförbundet och hjälpa andra unga så att de skulle slippa känna sig lika ensamma som hon hade gjort. Jeanette har fram tills nyligen varit aktiv i förbundet, både på riksnivå och lokalt i Helsingborg. Hon har bland annat varit sammankallande för yngre Parkinsonsjuka i Sverige och satte fart på NYP (Nätverket för yngre i yrkesverksam ålder med Parkinson). Men nu räcker Parkinson PARKINSONS SJUKDOM är en neurologisk sjukdom som vanligtvis drabbar personer över 55 år. Uppskattningsvis finns det ungefär 22 000 Parkinsonsjuka i Sverige i dag. ■ Sjukdomen innebär att de nervceller som tillverkar signalsubstansen dopamin långsamt försvinner. ■ Dopamin är en av hjärnans viktigaste signalsubstanser och påverkar förutom rörelseapparaten också belöningssystemet. ■ Motoriska symtom är långsamma rörelser, skakningar och stela muskler. Icke-motoriska är rastlöshet, stresskänslighet, förlorat lukt sinne, sömnrubbningar samt nedstämdhet. »Hans reaktion blev en tankeställare. Jag skulle ju faktiskt inte dö. Nu var det upp till mig att göra livet så bra som möjligt, trots sjukdomen...« Jeanette Johansson om sonens reaktion vid sjukdomsbeskedet. inte orken till längre och hon har avsagt sig alla ideella uppdrag. En vardag med mediciner Alla som lever med Parkinson kan vittna om ett krångligt medicinschema. Både vad man äter och när, påverkar effekten av medicinen. Och vid träning måste man ta en extra dos. Den ena dagen är ofta inte den andra lik och det gäller att vara lyhörd för kroppens signaler. För stort intag kan leda till överrörlighet och hyperaktivitet och för lite till trögrörlighet och skakningar. Det är en ständig balansgång mellan att vara ”on” eller ”off ”. – Jag försöker hela tiden känna och tänka efter vad jag gör. Annars går det åt mycket tid till att bara vara off, förklarar Jeanette. Sjukdomen gav nya intressen Jeanette berättar att hon för det mesta är glad och ser positivt på livet. Att hon har lärt sig uppskatta saker i dag som hon inte gjorde innan hon fick diagnosen. – Träningen har blivit jätteviktig. Den är nödvändig för att jag ska må bra, inte stelna till och så att jag bibehåller balansen. Jeanette dansar, tränar fotboll och ska börja cykelträna för att delta i cykelloppet Tour Parkinson i sommar. Hon ägnar ock- så mycket tid åt sin nya hobby – smyckestillverkning. – Jag började med det en dag då jag kände att medicinerna gjorde mig rastlös. När jag inte kunde sitta still och titta på tv eller läsa en bok längre. Nu håller jag på med smyckena en stund nästan varje dag och det ger mig massor av energi. Ett hoppingivande projekt Medicinerna för Parkinson fungerar vanligtvis väl för patienten under de första fem till tio åren, men med tiden blir de allt mindre effektiva. För en person som drabbas av sjukdomen vid unga år är det alltså mycket troligt att medicineringen inte kommer att fungera livet ut. Dessutom är medicineringsschemat krångligt och ett hinder i vardagen. För Jeanette finns det ändå hopp om att bli helt fri från dem. Hon deltar i www.ssil.se | 13 INTERVJU JEANETTE JOHANSSON »Jag råder andra som precis drabbats att inte googla på Parkinson. Det jag hittade handlade mest om äldre, glidlakan och svårigheten att vända sig i sängen för egen maskin. Det slutade ofta med att jag satt och grät.« Jeanette Johansson. Dagen innan testerna för forskningsprojektet i London måste Jeanette Johansson undvika sina mediciner. 14 | www.ssil.se Transeuro TRANSEURO ÄR ETT europeiskt forskningsprojekt med huvudsyfte att utveckla en effektiv och säker behandlingsmetod för personer med Parkinsons sjukdom. Metoden går ut på att transplantera omogna nervceller från aborterade foster in i patientens hjärna så att dessa kan sätta igång att producera nya dopaminceller. ■ Tidigare försök har visat att behandlingen kan minska eller till och med helt ta bort behovet av medicinering. ■ Totalt ingår 150 patienter i flera länder i studien, varav 30 av dessa följs i Sverige. Av de 150 har 40 patienter lottats ut till transplantationsgruppen. Fem av dessa finns i Sverige. MER INFORMATION FINNS PÅ: WWW.TRANSEURO.ORG.UK Vi söker fler medarbetare Sida vid Sida Vi står alltid kvar För oss står den unge och dess behov i fokus. Vi skräddarsyr bästa tänkbara insats för varje person. forskningsprojektet Transeuro – ett EU- projekt där man ska transplantera in omogna nervceller i hjärnan. Förhoppningen är att dessa sätter fart på den egna dopaminproduktionen igen. Förberedelserna inför ingreppet är rigorösa och urvalet av patienter noggrant. Jeanette har deltagit i omfattande tester på bland annat Imperial Clinical Research Facility i Hammersmith och nu är hon en av fem svenskar som ingår i transplantationsgruppen. Ingreppet kommer förmodligen att ske innan sommaren och sedan gäller det att ha tålamod. – De transplanterade cellerna måste få tid att mogna. Vi vet från tidigare studier att det tar minst två år innan vi kan mäta en bestående effekt. Därefter kommer den att fortsätta att förbättras i ytterligare några år, förklarar Gesine Paul, docent och biträdande överläkare vid neurologiska kliniken i Lund och medansvarig för patienterna i Transeuro. Om Jeanette av någon anledning skulle få besked att hon inte kan utföra ingreppet blir det naturligtvis en stor besvikelse. Samtidigt säger hon att det är viktigt att fullfölja projektet och fortsätta i kontrollgruppen. – Finns det ingen att jämföra med blir det ju ingen studie. Forskningen går framåt hela tiden, och i så fall har jag väl förhoppningsvis bidragit till något positivt för andra. ● Sida vid Sida har öppenvård, stödboenden, integrationsboenden, träningslägenheter, familjehem, skyddade boenden och mycket mer. Vi vill tacka våra uppdragsgivare för alla förtroenden som ni ger oss. Nu behöver vi stärka upp vårt team med ännu fler engagerade medarbetare. Vi söker dig som känner att du vill vara med i ett gäng som gärna ger det där lilla extra. Vi söker just nu: - Verksamhetschefer - Familjehemskonsulenter - Behandlare - Coacher Läs gärna mer på: www.sidavidsida.se Ansökan sänds till: info@sidavidsida.se eller till: Karlavägen 66, 114 59 Stockholm. Vid frågor om tjänsterna kontakta: Amela Cerimagic 076-621 95 69, amela.cerimagic@sidavidsida.se eller Lelle Hagström 070-665 64 00, lelle.hagstrom@sidavidsida.se 070 - 665 64 00 | 076 - 621 95 69 info@sidavidsida.se | www.sidavidsida.se www.ssil.se | 15 NYHETER Nya och fräscha utemöbler Nu är utesäsongen här och bland årets trender ser vi att uteplatsen inspireras av inomhusmiljön. Möbler som är lätta att flytta, bära och stapla är alltid praktiskt. Stilrena möbler som passar till modern arkitektur syns också mer på marknaden, låt dig inspireras av detta axplock av försommarens nyheter. Stapelbara stolar Stort lyxbord i massiv teak och aluminium med avrundade hörn. Bredd 105 x längd 209 x höjd 75 cm. Matchande dekorativa stapelstolar i aluminium med armstöd i teak. Inklusive dynor med slitstarkt överdrag i strukturvävd polyester. FSC-certifierat trä. Säljs som set 9 899 kr eller bord 4 699 kr och stolar 1 499 kr/st. www.jysk.se Kopparglans Höj mysfaktorn när mörkret faller med en trendig kopparfärgad metallykta. Den här varianten har en glascylinder i mitten som skyddar ljuset mot vind. Pris: 129 kr hos Blomsterlandet. www.blomsterlandet.se Fåtöljen string Ramen är tillverkad av pulveriserad stål och sitsen finns i olika material, både för inom- och utomhusbruk. Stolen är designad av argentinska designern Federico Churba och finns hos Eilersen. Storlek 77 x 70 cm. Pris: 20 073 kr. www.eilersen.se 16 | www.ssil.se Klassiker Klassisk Bistrostol i lackerad stål. Finns i 24 färger! Bredd 38 cm, djup 42 cm, höjd 82 cm och sitthöjden 45 cm. www.fermob.com Av: Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se och Susanne Enqvist susanne.engqvist@svenskamedia.se Byggmoduler CODE kan kombineras på många olika sätt, både horisontellt och vertikalt. Tillverkad i impregnerad furu och förzinkad stål som kan pulverlackeras i en mängd olika färger. Kan även fås i andra träslag. www.vestre.se Prisad design Ida Linea Hildebrands trädgårdssoffa Net har tilldelats priset Årets Utemöbel vid ELLE Decorations Swedish Design Award. Bänken är tillverkad i metall med metallnät och den är pulverlackad med struktur/mineraleffekt. Standardfärgerna är svart, brun, grå och vit. Bredd 134 cm, höjd 81 cm och djup 50 cm. Pris: 12 000 kr. www.friendsfounders.com Solcellsbelysning Lyktstolpe med planteringsmöjligheter. Lyser med varmvitt eller kallvitt ljus och finns i två olika höjder, 108 cm och 198 cm, 595 kr respektive 995 kr. www.rusta.se Möbler med patina Serien Shabby Chic från Hillerstorp är tillverkad i FSC-certifierad kärnfuru och är laserade först i vitt, därefter i grått. Man har arbetat med detaljerna för att skapa den härliga patina som äldre möbler ofta stoltserar med. Bänken kostar cirka 1 800 kr och bordet 3 500 kr. Bordets mått är 195 x 86 cm. www.hillerstorp.se www.ssil.se | 17 Vill du vara säker på att få tidningen Omtanke i brevlådan? Omtanke Ny Tidning! TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG n SiL har bytt nam till Omtanke! Omtanke Ny Tidning! TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG n SiL har bytt nam till Omtanke! Bakom låsta dörrar Utbildning i fokus Få expertens bästa tips på hur du säkrar kontor och patientlokaler Pebbles Karlsson Ambrose: ”Jag vill ge svar på hur en psykos ser ut” Alice Åström: ”Utan ärlighet har man inte en chans att förändra någonting” Författaren pratar öppet om sin sjukdom och vägen tillbaka Samarbete ger arbetsro De skapade en skola för fler när socialtjänsten släpptes in i skolan Fältsekreteraren är stolt över att vara en förebild Meditera dig nykter Ta kontroll över alkoholsuget med AHA-metodens internetprogram Äldres vårdkvalitet Lyckat försök med samordnare och vårdplanering i hemmet Omtanke TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG ”Personalen är otroligt viktig och inga piller kan ersätta dem” Ny Tidning! n Undersökning Privat anställda trivs bättre än offentligt anställda Omtanke Valenkät: TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG Framtidens vård och omsorg SiL har bytt nam till Omtanke! Om att inte passa in Innanför murarna ”Svarta människor var så ovanligt att jag själv vände på huvudet när en svart man passerade” ”Den som tränat yoga lär sig att stanna upp och reflektera innan man agerar” Tema Kriminalvård: Torbjörn: ”Det finns inget Prinsen Efter frigivning sov Roger Karlsson Uhrman på golvet i KRIS lokaler Historien om den rotlöse pojken som fann sin familj skyddsnät” Stärk barns rättigheter UNICEF verkar för att Sverige ska göra Barnkonventionen till lag Bygg miljövänligt Norrköpings första passivhus står klart – ett genomtänkt LSS-boende hittar hem Tid till arbete Allt mer av en Socionoms arbetstid ägnas åt administration En ögonöppnare för publiken Astroteaterns halsbrytande föreställning krossar fördomar Prenumeration Nettan Yngvesson 0651-69 90 90 (Mån-Fre 8-10) pren@svenskamedia.se www.svenskamedia.se/prenumerera TEMA NYSTART Att starta ny verksamhet DIN GUIDE I DJUNGELN Det behövs fler Hem för vård och boenden och det är brist på boenden för personer som har rätt till hjälp enligt LSS. Men det kan vara en lång väg till att starta en ny verksamhet. Handläggningstiden för tillståndsansökningar är lång och en mängd kompletteringar kan dra ut på den tiden. I detta nummer fokuserar vi på resan mot att starta en ny verksamhet. Vad ska man tänka på innan man startar upp? Hur gör man en bra ansökan för att minimera risken för kompletteringar och vem behöver, enligt de intervjuade, inte göra sig besväret med att försöka ta sig in i branschen? Möt Marielle Ragvals som startade sin HVB-hemsverksamhet på rekordtid, kan man sin bransch, väljer rätt byggnad för verksamheten, har kontroll på sin ekonomi och sina papper i ordning kan man vara igång med sitt boende under samma år som idén uppkom. Men hon frågar sig är om de långa handläggningtiderna enbart är av ondo. Kanske sållar kraven på väl ifyllda ansökningar och verifikationer bort agnarna från vetet. Kan man sin bransch och finns i verksamheten för att göra ett bra jobb och inte för att håva in snabba pengar så kan man, enligt hennes erfarenhet, både få en snabb handläggningstid och en bra start på verksamheten. IVO följer upp med att svara på vilka kompletetringar och frågor de ofta möter och till sist ger vi en guide till vad du bland annat bör tänka på när du ansöker om tillstånd för att driva verksamhet inom SoL eller LSS. TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM www.ssil.se | 19 TEMA NYSTART Så startade hon HVB på rekordtid En turbulent och glädjefylld resa mot drömmen Marielle Ragvals satsade på sin dröm och startade en egen HVB-hemsverksamhet. För henne gick både uppstarten och tillståndsprocessen som på räls. Efter hårt slit, mycket engagemang och tuff kostnadskontroll driver hon idag det nystartade Allviken HVB. Läs om vägen till att driva eget inom behandlingsbranschen. Har du vad som krävs? TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM 20 | www.ssil.se Marielle Ragvals startade på rekordtid upp HVB-hemmet Allviken HVB utanför Uppsala. Med en väl förberedd ansökan till IVO gick handläggningstiden för tillstånd snabbt, det som krävs är att ha god insikt i branschen, kapitalkontroll och att ha sina intyg i ordning redan vid ansökan. Det som är a och o för att klara sig i den här branschen att ha koll på kostnaderna och att ha erfarenhet från behandlingssvängen. – Den som vill ta sig in i branschen enbart för att göra sig snabba pengar behöver inte göra sig besväret. Ungdomarna vi möter känner direkt om du enbart arbetar för pengarna eller har ett genuint intresse av att hjälpa dem, menar Marielle Ragvals föreståndare och majoritetsägare i Allviken vård AB som driver Allviken HVB. Det inte alla tänker på är att det krävs både genuint engagemang och kunskap för att överleva i den här branschen. TE MA Ung och erfaren Marielle Ragvals är 31 år och har mångårig kunskap från branschen. Redan som 23-åring började hon att arbeta som behandlingsassistent, under hela sin socionomutbildning arbetade hon extra vid Ronja behandlingshem i Östersund. Hemmet tog emot unga tjejer med missbruksproblematik och självskadebeteende. Därifrån går hennes karriär spikrakt uppåt, med sin arbetslivserfarenhet i ryggen anställdes hon som föreståndare direkt efter sin Socionomexamen. I dag är hon föreståndare på Allviken HVB. – Vi är ett behandlingshem som bedriver dygnet runt- behandling för ungdomar mellan 15 och 19 år med missbruksproblematik. Allviken har en behandlingsansvarig som har arbetat fram ett behandlingsupplägg både utifrån KBT och utifrån tolvstegsprogrammet. Programmet anpassas efter de behov ungdomen har. – Många unga sparkar bakut när de hör talas om tolvstegsprogrammet och då väljer vi att jobba mer med KBT eller integrerar de två metoderna, säger Marielle Ragvals. Att få styra behandlingen Att starta företag ser Marielle Ragvals som ett sätt att utvecklas yrkesmässigt. Det är en positiv utmaning att få personalansvar, budgetansvar och få styra över behandlingsupplägget. Men orsaken till varför hon startade ett HVB-hem finns på ett djupare plan. – Jag ville ha fria händer i hur jag tänker behandlingsmässigt kring ungdomarna. Här har jag fått bygga upp ett ställe från grunden på mitt eget sätt utifrån mina egna värderingar och vad jag känner att jag kan stå för behandlingsmässigt, förklarar Marielle Ragvals. I hennes tycke ger många behandlingshem upp för lätt på ungdomar. – Allviken ska så långt som det är möjligt ta behandlingsprocessen framåt även om det sker bakslag som att ungdomar avviker eller tar återfall. Ungdomar är placerade av en anledning, om den unge uppvisar sitt problembeteende så är inte det en orsak till utskrivning, menar hon. Beteendet visar istället vad ungdomen och personalen har att jobba med. Det synsättet genomsyrar hela personalgruppen. – Det betyder inte att de inskrivna ungdomarna får göra precis vad som helst, men det betyder att vi inte ger upp på dem så länge vi tror att vi kan hjälpa dem. Vi prövar alla vägar innan vi tittar på en annan lösning som omplacering. Vi försöker förstå ungdomens verklighet och sanning om varför de använder droger eller uppvisar sitt problembeteende. Vägen från vision till verklighet var kort. Tiden från idé till verksamhetsstart gick på under ett år. – Det gick faktiskt väldigt fort för oss. Idén kom vid årsskiftet 2012-2013 och vi var igång redan under hösten 2013. Hur lång tid tog det från att ni ansökte till att IVO gav er tillstånd? – Jag tror att ansökningstiden i normalfallet ligger på ett halvår, behövs det många kompletteringar så förlängs tiden. Vi hade flyt och fick tillståndet klart inom tre måwww.ssil.se | 21 TEMA NYSTART – När vi fick vår första placering och jag insåg att det på enbart en placering börjar ticka pengar i form av löner till dygnet runt-bemanning. Då kom tanken: Hur lång tid tar det tills vi går plus minus noll. Ångestkänslan kommer för att man sagt upp sig från jobb, satsat privat kapital och man vet aldrig åt vilket håll det bär, allt kan gå i stöpet. Men överlag har det varit jättegivande och utvecklande och skönt att nu se att vi har placeringar och att verksamheten bär. nader. Vi hade enbart ett fåtal små kompletteringar, vilket gjorde att ansökningsprocessen gick fort. Det gäller att ha koll på allt det praktiska för att tillståndsprocessen ska löpa smidigt. Redan vid ansökan om tillstånd vill IVO se intyg på vilken fastighet verksamheten ska bedrivas i, intyg om att fastigheten är godkänd för den typ av verk- samhet som ska bedrivas i lokalerna samt papper om att ett fungerande brandskydd finns. Vad behöver man ordna angående lokaler innan man ansöker om tillstånd? – Det finns en hel del kostnader att ta med i beräkningen för att över huvud taget kunna starta upp en verksamhet. Dels be- höver man köpa in eller hyra den fastighet som verksamheten är tänkt att bedrivas i. Sedan måste man se till att lokalen är rätt typad och godkänd för HVB-verksamhet. Man ansöker om att få lokalen typad för en verksamhet hos byggnadsnämnden, i den processen får grannarna yttra sig. Ta med i beräkningen att detta kan ta tid. Fastigheten har en kostnad som står Allviken HVB ■ BEHANDLINGSHEMMET: Allviken HVB ligger i Tärnsjö i Heby kommun. Ägarföretaget heter Allviken vård AB och driver även Älby stödboende som ligger utanför Uppsala. Företaget har två delägare varav M arielle Ragvals är majoritetsägare. ■ MÅLGRUPP: Pojkar 15-19 år med missbruksproblematik, kriminalitet, utåtagerande beteende och neuropsykiatriska diagnoser. ■ TILLSTÅND: Tillstånd att ta emot både frivilligt placerade enligt SoL samt tvångsplacerade enligt LVU. medlevarskap, har personal dygnet runt och bedriver behandling enskilt såväl som i grupp. ■ ANTAL PLACERADE: Det finns sju platser på Allviken HVB och i dag finns fem ungdomar inskrivna i verksamheten. Företaget har även fyra platser vid Älby stödboende. ■ ANTAL ANSTÄLLDA: Nio heltidsanställda samt extra personal utöver det. ■ BEHANDLINGSMETOD: Jobbar utifrån tolvstegsmodellen och KBT. Arbetar med ■ STARTÅR: Slutet av 2013 startade verksamheten upp. Första killen anlände till Allviken under hösten. KÄLLA: WWW.ALLVIKEN.SE/MARIELLE RAGVALS 22 | www.ssil.se FOTO:XXXXX och tickar trots att verksamheten inte är igång. Brandskyddet ska också bekostas, installeras och godkännas. Allt detta ska vara klart före en ansökan till IVO. – Vi tänkte smart och letade rätt på en fastighet som redan hade varit ett HVBhem. Fastigheten hade därför redan rätt verksamhetsklass och ett godkänt brandskydd, vilket sparade både tid och pengar. Utöver kraven på fastigheten så vill IVO ha information om hemmets tilltänkta personal. Går det att säkra bra personal utan att anställa dem förrän hemmet fått tillstånd? – I ansökan så behöver enbart föreståndaren vara namngiven I övrigt så beskriver man vilken typ av bemanning och vilken utbildning man tänkt på de anställda. Det gör att föreståndaren kan vara en kostnad redan från den dag företaget ansöker om tillstånd för att driva HVB-hemsverksamhet. Den övriga personalen kan man anställa den dag man startar verksamheten. – De övriga anställda är inte en kostnad förrän man tar emot den första ungdomen, då startade i vårt fall dygnet runt-bemanningen, säger Marielle Ragvals. Hur mycket ligger man ute med i pengar under tiden mellan ansökan och verk samhetsstart? – Vi hade inga lönekostnader då jag, som är godkänd som föreståndare av IVO sedan tidigare, arbetade gratis. Man räknar med att arbeta en tid utan lön när man startar upp en verksamhet. Men vi hade lokalkostnader och att möblera upp allting kostar pengar. Det var svårt att beräkna hur mycket kapital man behöver för att dra igång eftersom man inte vet hur lång tid det tar att få tillstånd, och därefter kan det ta tid innan man faktiskt har placeringar, men det är alltid en viss del av gambling att dra igång ett företag. Hur finansierar man den tiden? – Vi gick in med eget kapital och checkkredit från banken och det är inte helt enkelt att få. Bankerna har blivit mer restriktiva innan de beviljar sådana, så det är en del jobb att få banken med sig, säger Marielle Ragvals. Hur lång tid tar det innan verksam heten beräknas gå plus ekonomiskt? – Det är ett vågspel, räkna med att det tar minst ett till två år innan man går plus minus noll. Men det är ju individuellt hur mycket kapital man har i botten och vilka förutsättningar de som driver företaget har. Jag har jobbat i branschen, har mycket kontakter och vet hur den här typen av företagande fungerar, säger Marielle Ragvals. Trots sin erfarenhet ser hon orosmowww.ssil.se | 23 TEMA NYSTART »Det är en skev mediebild av branschen som gör att många anser att det är enkelt att starta upp ett HVB-hem, enkelt att hålla kvalitet och enkelt att göra pengar på den här typen av verksamhet.« Marielle Ragvals ment i det nyetablerade företagets väg. – Det finns så mycket etableringshinder i den här branschen, man måste vara med på upphandlingar och många kommuner får inte placera utanför ramavtal. Till exempel så gjorde Stockholms stad en upphandling för flera år sedan, innan vi fanns. Därför har Allviken ingen möjlighet att få placeringar från huvudstadskommunen förrän nästa upphandling sker om flera år, förklarar Marielle Ragvals. En annan aspekt är att socialsekreterare har en högarbetsbelastning idag och det är stor omsättning på socialsekreterare. – Så man får ständigt presentera sig för att de inte känner till dig. Det handlar hela tiden om att göra sitt yttersta, hålla en hög kvalitet och få ett gott rykte, det ger placeringar. Har du några smarta uppstartstips som underlättar ekonomiskt fram tills verk samheten kommer igång? –– Att jag själv är föreståndare är en stor besparing, vi hade ingen lönekostnad innan uppstart. Jag har även fått inventarier och grejer fån vänner, familj och köpt mycket på blocket och second hand. Det finns otroligt mycket fina och fräscha saker att ta till vara på i detta slit och släng samhälle. Det finns pengar att spara på att skaffa rätt byggnad till verksamheten från början, för att slippa ombyggnationer, omtypning av verksamheten och att skaffa brandskydd. – Alla beslut som ska fattas av myndigheter kan ta tid. Tid är pengar i början av en verksamhet. Så den största besparingen är att ha så mycket som möjligt klart i byggnadsväg innan man ansöker om till24 | www.ssil.se stånd. Ju mer du har klart, ju mer pengar spar du, säger Marielle Ragvals. Finns det några fällor att undvika för andra som vill starta verksamhet? – Inga direkta fällor, men det är viktigt att ha tidsaspekten med i beräkningen, det är många faktorer som man inte kan styra själv över. Har du fler tips gällande tillstånds ansökan som du tycker att andra som vill starta upp verksamhet bör veta om? – Jag får många samtal från folk som vill starta upp HVB-hem. De har ingen erfarenhet av branschen och de vet inget om behandling eller tillstånd. Det är en skev mediebild av branschen som gör att många anser att det är enkelt att starta upp ett HVB-hem, enkelt att hålla kvalitet och enkelt att göra pengar på den här typen av verksamhet. Det som istället borde diskuteras är kvalitetskonkurrens inom branschen. – Ett sånt här jobb är inte ett vanligt företag som bara handlar om siffror, det handlar om att vara bra på sitt jobb, att göra det med hjärtat, man vill se goda resultat av den behandling och vård som man ger. Det kräver mycket tid, energi och engagemang att jobba med trasiga människor, det är en livsstil att ha det här jobbet och att driva ett privat behandlingshem. Skulle du rekommendera att starta företag inom HVB eller LSS till andra? – Ja och nej, det är svårt att svara på, det beror på förutsättningarna i form av personens erfarenhet från branschen och även kapitalförutsättningar. Jag tror att det kan vara en lyxfälla om man felberäknat sina kostnader eller om tillståndet drar ut på tiden. Vad krävs för att man ska kunna uppvi sa god kvalitet i behandlingen? – Jag tror att det krävs ett helhjärtat engagemang från samtliga anställda. Det gäller även mig som föreståndare, alla här kompletterar varandra och är lika viktiga. Ungdomens behov är alltid det som ska styra insatsen, inte vad som kostar företaget minst pengar. – Jag är övertygad om att det lönar sig att betala mer för att ungdomens vård ska få god kvalitet, jag tror även att det gynnar verksamheten då det ger fler placeringar. Det gäller att inte stirra sig blind på kostnader utan snarare se till individens behandlingsresultat om man vill få god kvalitet. Hur fungerar er verksamhet i dag? – Det har gått jättebra för oss. Vi fyllde snabbt våra placeringar efter uppstart. Vi går för det mesta fullt och har högt tryck på placeringar, många kommuner återkommer. Vi jobbar mycket med upphandlingar och har idag 88 ramavtal, vilket är mycket på så kort tid. Hur har resan till att bli egen HVB-hemsföretagare varit? – Det har varit, turbulent, glädjefylld, ångestfylld, en skräckupplevelse men överlag har det varit utmanande och jag får nu leva ut min dröm. Gjorde du rätt val som startade ett HVB-hem? – JA ● – Det här arbetet kan ta otroligt mycket energi men även ge mycket energi tillbaka om föreståndare och alla anställda gör jobbet tillsammans. Gör man jobbet med målet att det ska bli god kvalitet i insatsen och inte för att håva in pengar så tror jag att man får det bästa resultatet, säger Marielle Ragvals. 5 tips till dig som vill starta en verksamhet inom HVB eller LSS: 1. Beräkna kostnaden, kolla vilket nätverk du har privat, finn dem i din omgivning som kan hjälpa till i företagandet. KOSTNADSKONTROLL: 2. KONTAKTER: Omge dig med rätt människor, folk som gjort detta tidigare, bygg ett nätverk av företagare, det kan var ensamt att var egen. Du sitter inte på all erfarenhet – ensam är inte stark – så omge dig med personal som kompletterar dig. Alla har styrkor och svagheter så det är viktigt att få råd och stöd från folk som gått före dig i branschen. Som egenföretagare kan man inte ta allt med sina anställda. 3. 4. KOMPETENS: Skaffa rätt kompetens i form av anställda, de är grunden till verksamheten. VARUMÄRKE: Ha förståelse för att du är ditt eget varumärke. Man måste alltid göra sitt bästa i varje situation och ärende. 5. HA RÄTT INTENTION: Var beredd att betala engagemang tid och kraft för att driva en sådan här verksamhet. Det behöv ett helhetsperspektiv på behandling och verksamhet om man ska starta ett HVB-hem. Ungdomar ser snabbt igenom om du gör det här jobbet som en inkomstkälla eller för att du tycker om det jobb du har och vill hjälpa – det gäller alla i verksamheten. KÄLLA: MARIELLE RAGVALS www.ssil.se | 25 FOTO: IVO TEMA NYSTART Gunnel Nyman, utredare vid avdelningen för tillståndsprövning på Inspektionen för vård och omsorg. Hon var en av IVO:s representanter under myndighetens tillståndsturné och svarar här på frågor om handläggningstid och vanliga kompletteringar. Hallå där: Gunnel Nyman Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har besökt sex svenska städer för att träffa dem som ska ansöka om tillstånd. Väldigt många ansökningar måste i dag kompletteras och en hel del får avslag. Därför informerade myndigheten om hur en tillståndsprövning går till, vad man ska tänka på när man ansöker, vad som bör bifogas för att slippa kompletteringar och vilka krav IVO ställer på lokaler och föreståndare för olika verksamheter. TEXT: MARIA NORDHOLM TEMA Hur lång handläggningstid har en ansökan om att starta ett nytt HVB/ LSS-boende? – Från det datumet en nyansökan anländer till vi beräknar att beslutet ska vara taget är det 5-7 månader. En ändring av ett befintligt tillstånd har kortare handläggningstid, säger Gunnel Nyman. Varför tar det så lång tid från ansökan till tillstånd? – Vi har inte haft så här långa handläggningstider tidigare, antalet ärenden har ökat men personalstyrkan har inte ökat. Personalbrist är den främsta anledning26 | www.ssil.se en till de långa handläggningstiderna men vi rekryterar just nu mer personal, säger hon. Kan kompletteringar vara en anledning till lång handläggningstid? – Ja, behöver man begära mycket kompletteringar så förlänger det handläggningstiden. Handlar det tvärtom om en ändring av ett tillstånd, som inte kräver några kompletteringar, så kan handläggningstiden bli mycket kortare. När det gäller exempelvis en enkel ändring, som att byta föreståndare, kan man göra klart tillståndet samma dag. Har vi se- dan tidigare alla intyg som krävs om personen så behöver vi enbart begära ett utdrag från belastningsregistret och därefter kan ett beslut tas, förklarar Gunnel Nyman. Finns det något som ofta behöver kom pletteras i tillståndsansökningar? – Det är svårt att säga en enskild sak men när det gäller föreståndare så skickar många in ett cv men glömmer betyg och arbetsintyg, verifikationer helt enkelt som visar att man haft en viss anställning eller har en viss utbildning, säger Gunnel Nyman. »Ofta ber företagen om förhandsbesked när det ska satsa pengar och bygga nya lokaler så att de inte kastar pengarna i sjön. IVO kan inte ge förhandsbesked.« Gunnel Nyman Vad är det vanligaste misstaget de som ansöker om tillstånd gör? – Det varierar väldigt mycket, det kan vara allt ifrån att man inte gett tillräckligt utförliga svar på frågorna i ansökningsformuläret till att just formalia som verifikationer inte är bifogade. Fanns det några frågor som var vanli gare än andra under tillståndsturnéen? – Vanliga frågor som vi på IVO ofta får är hur lokaler ska vara utformade för vissa verksamheter och vilken kompetens vi kräver av föreståndare. Vad ställer vi för krav på föreståndare för att de ska bli godkända, vilken utbildning ska man ha och vilken arbetslivserfarenhet. – En annan vanligt återkommande fråga är att den sökande vill ha förhandsbesked om lokaler till tillståndet. Ofta ber företagen om förhandsbesked när det ska satsa pengar och bygga nya lokaler så att de inte kastar pengarna i sjön. IVO kan inte ge förhandsbesked, säger Gunnel Nyman Varför inte? – Man ska få godkänt på flera punkter än just lokalerna för att få tillstånd. Tillstånden gäller för hela verksamheten, man ska ha en föreståndare som håller måttet, innehållet ska verka bra och det är flera saker man ska uppfylla för att få tillstånd alltså kan vi inte ge förhandsbesked med utgångspunkt från lokalerna, förklarar hon. Kommer ni att åka ut på fler tillstånds turnéer i landet? – Turnén var uppskattad och efterfrågad, vi kommer att fortsätta att möta målgruppen, dem som inte tidigare sökt tillstånd, men i vilken form det kommer att ske det vet vi inte ännu, säger Gunnel Nyman. ● Säviq Kvinnobehandling är ett HVB-hem i södra Dalarna med specialinriktning på kvinnligt missbruk/beroende Kvinnor utgör en växande andel av Sveriges missbrukare vilket innebär att behoven av kvalitativa behandlingsplatser ökar. Varför andelen kvinnliga missbrukare ökar finns inget entydigt svar på utan olika studier pekar på flera samverkande faktorer. Många kvinnliga missbrukare lever dolt och upptäcks inte i tid vilket medför stor risk för allvarligt försämrad hälsa. Vår strävan vid Säviq Kvinnobehandling är att skapa en modern, evidensbaserad institution där kunskap och omsorg om kvinnors utsatthet och behov ska prägla vårt bemötande och våra behandlingsmetoder. www.saviq.se Besök oss i Vårdkedjans monter på Socionomdagarna! Säviq Behandlinghem . Ulvshyttan 31 Borlänge Tfn 0243-25 11 05 . Fax 0243-25 13 50 . info@saviq.se www.ssil.se | 27 TEMA NYSTART Guide vid ansökan om tillstånd: Omtanke Har med hjälp av Inspektionen för vård och omsorg sammanställt en övergripande guide med saker som du bör veta eller förbereda inför din ansökan om tillstånd för att starta Hem för vård och boende eller LSS-bostad. En tillståndsansökan ska vara skriftlig på myndighetens egna blanketter. Tänk på att anpassa svaren efter de lagar och regler som gäller för just din verksamhet. IVO vill inte se lagtext, de vill veta hur du tänker tillämpa lagen. Fler tips på vad du bör veta och ordna inför din tillståndsansökan kommer här: ■ Företaget: IVO vill veta vem som ansöker om att få starta verksamhet, är det ett bolag, en enskild firma, en stiftelse, en förening eller ett kooperativ. Vid ansökan ska det fyllas i ett organisationsnummer, en kontaktperson och en adress. Bifoga bland annat en handling som visar vem som är firmatecknare, ett nytt registreringsbevis från bolagsverket och ett bolagsstämma-protokoll eller motsvarande protokoll från din förening eller stiftelse. Kontrollera med IVO vilka handlingar som ska bifogas för att undvika tidskrävande kompletteringar. ■ Verksamheten: I din ansökan ska du fylla i verksamhetens namn, adress och vilken kommun den planerar att verka i. IVO vill även veta om ansökan gäller för ny verksamhet, ändring av befintlig verksamhet eller verksamhet som ska drivas på entreprenad, Du kan även ange önskat startdatum men ansökningar hanteras i kronologisk ordning. ■ Målgrupp: Ange vilken målgrupp verksamheten ska vända sig till och det antal personer ni vill ta emot. I en LSS-ansökan ska ni ange personkrets samt eventuell specifik målgrupp inom personkretsen. ■ Verksamhetens innehåll: Beskriv verksamhetens innehåll och era arbetsmetoder, tala om hur ni tänker tillgodose målgruppens och den enskildes behov av såväl omvårdnad som fritids- och kulturella aktiviteter. IVO vill även veta hur ni ska samverka med företrädare och vårdnadshavare. Visa hur ni säkerställer att vårdnadshavaren får kontakt med boendet. Det finns inget rätt eller fel svar. IVO vill se att ni har tänkt till och skapat en rutin för hur kontakterna ska se ut. I er ansökan ska även ett schema som visar de olika inslagen i vården bifogas. Beskriv utförligt, IVO använder informationen för att ta ställning till om ni kan anses ha rätt personal, kompetens och bemanning för den målgrupp och det antal personer ni vänder er till. ■ Personalen: Vid ansökan om tillstånd ska föreståndaren vara en namngiven person. Personnummer, tjänstgöringsgrad, utbildningsbevis med kursförteckning och meritförteckning med relevanta arbetsintyg ska finnas med i en ansökan. Övrig personal behöver inte namnges, det räcker med att ange vilken sorts personal man kommer att anlita samt vilken kompetens och utbildningsnivå de ska ha. Socialstyrelsen har gett ut ”Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning” art nr 2012-2-17 som kan ge vägledning för dig som bedriver LSS-verksamhet. Rätt personalkompetens skiljer från en verksamhet till en annan. Bedriver man exempelvis en dagligverksamhet med konstinriktning bör man utöver undersköterskor även ha anställda med kunskap om konst. I ansökan ska man även redogöra för hur personal ska kompetensutvecklas, handledas och vilket antal personer man planerar att anställa, ett täthetsschema för bemanningen ska bifogas. Riktlinjerna är att det ska finnas den personal som krävs. Vad som krävs är en bedömningsfråga. ■ Självbestämmande, integritet, medbestämmande och inflytande: Tänk igenom och beskriv hur er verksamhet ska tillgodose och säkerställa dessa behov. Vänder sig din verksamhet till barn så ska barnperspektivet tas i beaktande. Såväl barn som vuxna har rätt att framföra sin åsikt. Tar ni emot personer med NPF eller kommunikativa funktionsnedsättningar så behöver du visa hur de ska få relevant information och hur de ska få möjlighet att framföra sina åsikter. Beskriva hur målgruppens kommunikation går till, sker den via piktogram eller via tolk. Beskriv hur ni säkerställer att personalen är utbildad i kommunikationen, hur ofta individen får komma till tals och hur ni lägger kommunikationen på er målgrupps nivå. ■ Ledningssystem: Ni ska kunna beskriva det kvalitetsarbete ni ska bedriva utifrån gällande föreskrift, Socialstyrelsen har en handbok om aktuell föreskrift, SOSFS 2011:9. Beskriv både egna rutiner, processer och aktiviteter samt de som sker i samverkan med myndigheter, vårdgivare och föreningar. Ni ska även ha klart för er hur riskanalyser, egenkontroller, klagomål med mera ska gå till eller framföras och hur de ska följas upp samt visa hur ni säkerställer att personalen arbetar enligt ledningssystemen. Ni ska ha en plan för rapportering och uppföljning av barn som far illa. Rutiner för anmälningar enligt Lex Sarah ska också bifogas vid er ansökan. ■ Dokumentation: Beskriv hur verksamheten dokumenterar enskilda insatser och hur dokumentationen förvaras så att den är oåtkomlig för obehöriga. Föreskriften Handläggning och dokumentation inom Socialtjänsten, SOSFS 2014:5, kan ge vägledning. ■ Finansiering: Det är viktigt att visa hur verksamheten finansieras tills den tar fart. Är det med eget kapital, checkkredit eller lån? IVO vill se att ni tänkt långsiktigt. Gällande HVB vill myndigheten även se en budget och på vilka grunder vårdavgiften tas ut. ■ Byggnader och lokaler: En byggnad för verksamheten ska vara införskaffad vid tillståndsansökan och dess fastighetsbeteckning ska anges. I ansökan ska lokalens tillgänglighet för funktionsnedsatta och tillgång till samhällsservice och kommunikationer beskrivas. Lokalerna ska vara godkända av byggnadsnämnden. Det kan krävas ett nytt bygglov samt ombyggnationer för att få bedriva en viss verksamhet i ett befintligt hus. Det finns olika brandskyddskrav beroende på vilken personkrets en verksamhet vänder sig till. Har er målgrupp psykiska eller fysiska funktionshinder, som kan göra att utrymning tar längre tid, så ställs det högre brandskyddskrav på byggnader för dessa verksamheter. Verksamhetsinnehavaren ansvarar för att korrekt brandskydd finns och brandskyddsmyndigheten utför tillsyn. IVO godkänner inte brandskyddet men bifoga tillsynsprotokoll från brandskyddsmyndigheten som visar att ni löst brandskyddet. Kontakter med myndigheter kan ta tid, så ansök om bygglov, omtypning av verksamhet och kolla upp brandskyddet i god tid före ansökan. ■ Till sist: Den behöriga firmatecknaren ska signera er ansökan. En komplett ansökan med alla uppgifter och alla bilagor påskyndar ansökningstiden. Läs den checklista som finns på ansökningsblanketten och bifoga alla handlingar. Blanketter för ansökan om tillstånd hittar du på IVO:s hemsida under fliken Tillstånd och register. Det finns olika blanketter för tillstånd att bedriva LSS-verksamhet för barn, LSS-verksamhet för vuxna eller HVB-hem. På respektive blankett står vilket lagrum de olika verksamheterna finns inom. Exempelvis: Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt lag 9§8 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. TEXT: MARIA NORDHOLM, KÄLLA: IVO 28 | www.ssil.se Vi erbjuder gruppboende för LSS personkrets 1 och 2 Daglig verksamhet, fritids, snouezelverksamhet och semesterhuset Villa Benesi För dig som har problem med alkohol och/eller droger. I en varm och tillitsfull miljö i natursköna Sörmland, Vingåker, erbjuder vi: AVGIFTNING • BEHANDLING • ANHÖRIGPROGRAM Vi arbetar enligt AA:s tolvstegsprogram. För mer info: 0151-51 80 90 el. varnas@vfsormland.se Din trygghet. Vi är proffs på socialt arbete. Utbildning, Handledning, Bemanning och Behandling Ring gärna så berättar vi mer Kristina Preutz, Verksamhetschef Leona Stehn, Verksamhetschef Tel: 0451 – 599 99 Tel: 0451 – 70 59 25 Alla har rätt till ett bra liv www.humana.se/lss-boende/varalss-boenden/hassleholm-ekeliden/ UTSLUSSEN BEHANDLINGSHEM I BODEN Ungdomar 16-20 år med psykosocial problematik Utredning, Akutplacering, Behandling Metoder – MI, CRA, HAP, ART Rikstäckande transportservice Vi har även verksamhet med stödboende i egen träningslägenhet i Uppsala! Trygghet och tillit Trygghet och framtid Trygghet och omsorg 073-311 39 02 . tomas@saxakullen.se . www.saxakullen.se Kontakt: Föreståndare Fabian Lindesjö Tel. 0921-180 40, 073-651 43 46 www.utslussen.se STIFTELSEN FYRLJUSET – FAMILJEHEMSVÅRD I ETT EUROPEISKT SAMMANHANG Vi har flerårig erfarenhet av att arbeta med förstärkt familjehemsvård för barn, unga och vuxna. Fyrljuset har familjehem i hela Sverige, och kan även erbjuda familjehemsvård i andra länder i Europa. Vi finns på småländska höglandet i Aneby kommun en idyllisk miljö. Vi arbetar individuellt och med stor delaktighet för att på yttersta sätt tillgodose behov och integritet oavsett problematik, vi har yttersta fokus på individens egna önskemål utifrån uppdraget. Vi har förmånen att få arbeta med djur, som vi kallar från ”Frö till Busfrö” då en del av vår sysselsättning är hästuppfödning i mindre skala med inriktning mot hoppning. Vi ser detta som en stor möjlighet och resurs för våra boenden att få vara med och uppleva detta, samtidigt som att vara delaktiga i skötsel av stall och hästar (frivilligt). Stallet ihop med andra aktiviteter gör att det är gott om sysselsättning. Vi hoppas på föl 2015! Våra målgrupper är för män och kvinnor från 21 år till 55 år. Verksamhetens mål – alla ska få tillvaron att bli begriplig och hanterbar. Prioriteringen är på högsta nivå för att tillgodose en meningsfull vardag och en förutsättning för ett psykiskt och fysiskt välbefinnande under längre eller kortare vård/ behandlingstid hos oss. Husdjur är välkomna efter prövning. Vår familjehemsvård i Sverige och Europa kännetecknas av hög kvalitet, som bland annat innebär att vi erbjuder mycket stöd, hög tillgänglighet och tät uppföljning av de familjehem som vi samarbetar med. Fyrljuset har jourverksamhet 24 timmar om dygnet för uppdragsgivare och familjehem. Vi erbjuder även utsluss/eftervård från institution och familjehem, samt ett antal tilläggstjänster. Stiftelsen är en s.k. non-profit-verksamhet. För mer information – kontakta oss gärna! Tomas Granberg Administration Jour 073-973 93 92 073-951 57 07 073-972 42 72 info@fyrljuset.org www.fyrljuset.org Välkomna för mer information och studiebesök! www.ekotopia.info | 0380-49 69 68 www.ssil.se | 29 TEMA NYSTART Av: Jenny Marcuson jenny.marcuson@svenskamedia.se Flytta hållbart FOTO: ULF CELANDER Det behöver inte bli alltför dyrt att flytta eller etablera en ny verksamhet. Här kommer lite hållbarhetstips som gör att kostnaderna kan hållas nere. Plywood och second hand Ett tydligt miljötänk genomsyrade Vasakronans kontorsprojekt i Göteborg när fastighetsägaren flyttade till nya lokaler i Nordstan. Okidoki arkitekter har utformat lokalerna, som fick ett kök i plywood, ett enkelt och billigt material som utstrålar miljömedvetenhet. Alla stolar i matsalen är secondhand. Ett bra tips inför en flytt är att inventera det som finns. Vad kan återanvändas som det är, vad kan kläs om eller kompletteras på annat sätt. Att lämna in möbler på omlackering är billigare än att köpa ny. Kontoret har också mycket naturmaterial, som köksön som har fått en betongskiva. Kontoret är också i princip helt papperslöst, vilket är bra för miljön. FOTO: CODESIGN Återanvänd inredningen FOTO: JENNY MARCUSON När Codesign inredde AMF fastigheters nya driftkontor i Marievik tillämpades återbruk till största delen på samma sätt som för huvudkontoret. – Kakel, kök och mattor kommer från en tidigare hyresgäst. Samtliga armaturer kommer från ett annat hus i området som snart ska rivas. Dessutom har vi rotat i AMF fastigheters egna källarförråd för en mängd olika detaljer, säger Love Neuschütz, inredningsarkitekt i projektet. Inredningskonceptet går under namnet ”Backstage”, vilket speglar driftpersonalens uppgift att ständigt se till så att vardagen i de olika fastigheterna rullar på enligt plan och att hyresgästerna får all den service som de behöver. 30 | www.ssil.se Coolt återbruk EFG visade upp sin nya tjänst Reuse på Stockholm furniture fair, genom ett förvaringsskåp som Stadsmissionens REMAKE-verksamhet på ett konstnärligt sätt har gjort om till något nytt och spännande. Reuse hjälper företag att återanvända, återvinna och sälja gamla möbler i inredningsprojekt. Förutom att företag kan sänka sina inredningskostnader är det bra för miljön. – Med det här arbetssättet sänker vi kundernas kostnader för att bli av med sin överblivna inredning och hjälper dem att göra samhällsnytta och en rejäl praktisk insats för miljön. På EFG pratar vi om lönsam hållbarhet i praktiken, säger Pelle Halling som är ansvarig för tjänsten. www.efg.se FOTO: MÅNS BERG Sponsorer kan hjälpa till När SOS Barnbyar skulle flytta till nya lokaler i Stockholm ville man satsa på trivsamma lokaler, men man kunde inte lägga pengar på några större investeringar. Det löstes med sponsorhjälp. Inredningsarkitekten DAPstockholm och en mängd leverantörer har bidragit med inredning som har gett ett ordentligt lyft och skapar stolthet hos medarbetarna. De udda pinnstolarna i matsalen har personalen själva letat upp på loppis. En social verksamhet engagerar andra. Fråga efter sponsorhjälp bland dina lokala leverantörer och fynda möbler på loppis för att få ner kostnaderna. Det behöver inte alls bli trist med återvunnet. En mix av stilar och färger ger ofta ett varmt intryck. För att hålla ihop konceptet kan man måla om och klä om i en viss färgskala. I dag producerar och konsumerar de flesta företag och organisationer möbler och inredning linjärt i motsats till cirkulärt. När nya behov uppstår kastas inredningen oftast ut bakvägen och ny köps in. Ofta hamnar fullt duglig inredning på tippen eller i ett bortglömt förråd. – Det fungerar inte i längden och det kan varken kännas bra för konsumenten eller producenten. För oss som leverantör känns det helt klart inte bra. Input interiör levererar inredning för 1,3 miljarder kronor per år. Det innebär väldigt mycket bra inredning som förtjänar ett liv längre än en kund, ett behov, en placering. Vi vet att bra inredning har ett betydligt större värde än så, förklarar Mille Milehem, vice vd på Input interiör. Hela 77 procent anser att det är viktigt eller mycket viktigt att fullt funktionella möbler som byts ut på arbetsplatsen kommer till ny användning hos ett annat företag eller organisation. Därtill anser 83 procent att det är viktigt eller mycket viktigt att inredning som måste kasseras från arbetsplatsen återvinns. Det visar en opinionsundersökning kring hållbar inredning och återbruk på arbetsplatsen, genomförd av Novus. – Attityden hos allmänheten är tydlig. Vi kan inte slita och slänga, byta ut och kasta inredning som om det inte fanns någon morgondag, menar Mille Milehem, som är initiativtagare till opinionsundersökningen. Under en möbels livscykel sker den största miljöpåverkan vid tillverkningen. Ju längre möbeln håller och nyttjas desto mindre blir den totala påverkan. – Vi har hjälpt företag i många år med att ta FOTO: EMMY JONSSON Tänk hållbart från början hand om deras befintliga inredning, återvunnit och försökt hitta nya ägare till möblerna. Men ansvaret måste börja tidigare än så. Redan i valet av inredning måste möblernas hela kretslopp tas i beaktande. Produkter som är hållbara och förtjänar sin plats på marknaden bör ha förtur, menar Mille Milehem och fortsätter: – Andrahandsmarknaden av kontorsmöbler håller på att få ett riktigt uppvaknande. Det är spännande och positivt men fortfarande i sin linda. Vi tror att det måste bli enklare och mer fördelaktigt för företag och organisationer att ta sitt ansvar. Ett ansvar som vi som leverantör naturligtvis delar och därför har vi utvecklat Greenified. Greenified handlar om att inreda offentliga miljöer genom medvetna, hållbara val och ansvarsfull förnyelse. Grundbulten är inredning som uppfyller miljö- och hälsokrav som sträcker sig långt över gällande regelverk och som är skonsamma mot djur, natur och människa. – Med Greenified nyttjar kunden inredningen så länge behovet finns. När det är dags att downsiza, upsiza, förnya eller förändra ges full flexibilitet att göra det men på ett ansvarsfullt sätt. Kunden kan lämna arbetsplatsen som den är medan vi ansvarar för att komplettera, inventera, flytta med, byta ut, montera ner, förädla, sälja vidare, skänka och återvinna inredningen. www.inputinterior.se www.ssil.se | 31 FORSKNING Därför kan m otion hjälpa deprimerade Forskarna har svaren på gåtan TEXT: MARIA NORDHOLM Experter har länge vetat att fysisk aktivi tet hjälper vid mild och måttlig depression. Däremot råder det oklarheter kring orsa ken. I våras kom ett forskarlag med en över gripande förklaring till varför motion har en positiv effekt vid depression. FORSKNING Forskarna har tittat på ett stort antal andra studier kring vad som händer i kroppen och hjärnan, både vid fysisk aktivitet och vid en depression. Målet var att skapa en modell som väger samman alla faktorer som tidigare studier har fastställt. – Kroppen och hjärnan fungerar som en enhet och det är många olika mekanismer som bidrar till att fysisk aktivitet minskar depressiva symtom. Sammantaget kan man säga att träningen gör en depression lättare att hantera, säger Torbjörn Josefsson, universitetslektor i psykologi vid Högskolan i Halmstad och en av forskarna bakom den nya studien. ÖVER 300 MILJONER människor världen över har diagnosen depression. Depression är den tredje vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och för tidig död i höginkomstländer såsom Sverige. – Tidigare forskningsstudier har bevisat att antidepressiv medicinering inte har någon effekt vid mild eller måttlig depres- sion. Därför är det intressant med alternativa metoder för att hjälpa människor som lider av detta, säger T orbjörn Josefsson. Torbjörn Josefsson och hans forskarkollegor fastslog i en metaanalys 2013 att regelbunden fysisk aktivitet hjälper vid mild och måttlig depression. – Motion har en positiv effekt på depression, det är bevisat. Däremot finns det många olika hypoteser kring varför det är så. Vi ville i denna nya studie skapa ett helhetsperspektiv, ge en förklaring och en enklare modell, säger han. ofta till koncentrationssvårigheter och ett negativt tankemönster. En depression påverkar hur individen tolkar situationer, och kan ge svårigheter att se saker och ting ur ett annat perspektiv än sitt eget. Vid fysisk träning förbättras de så kallade exekutiva funktionerna. De fungerar som samordnare av olika typer av information och ligger bakom allt målinriktat beteende, till exempel planering och anpassningsförmåga. Fungerar dessa förmågor bättre är det lättare att hantera en depression. Forskaren Torbjörn Josefsson och hans kollegor ger med DEPRESSION LEDER Vad är förklaringen, varför hjälper motion vid depression? – Vår idé är att det är svårt att hitta en enskild orsak till varför motion kan hjäl- pa vid depression, det är så många saker som påverkas positivt av motion i både kroppen och hjärnan, säger Torbjörn Josefsson. Motion har psykologiska, sociala och biologiska effekter som kan påverka depressiva symtom på ett positivt sätt. Rent biologiskt så kan deprimerade personer ha väldigt låga värden av sero tonin och vissa specifika hjärnprotein. – Effekterna man har sett vid fysisk motion är att nivåerna av endorfiner, dopamin, hjärnprotein och serotonin ökat och det kan minska depressionen, förklarar Torbjörn Josefsson. Vårljus – kommunernas eget vårdbolag – med ambition att förena kvalitet och samhällsnytta. Vårljus är ett kommunalt bolag och är verksamt inom barn- och ungdomsvården. Vi erbjuder krisinsatser och utredningar i dygnsvård, öppenvård samt jour- och familjehemsverksamhet. Vi driver en omfattande verksamhet för barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige. Vi expanderar kraftigt och kommer under året behöva nya medarbetare såsom handledare (arbetar med ensamkommande ungdomar), behandlare samt boendechefer. Håll utkik efter lediga tjänster på vår hemsida! www.varljus.se 32 | www.ssil.se FOTO: LINDA LUNDELL FORSKNING sin forskning ett övergripande svar på varför motion kan hjälpa bättre än antidepressiva l äkemedel vid mild till måttlig depression. Serotonin indikerar bland annat om vi människor befinner oss i en gynnsam eller ogynnsam miljö. Höjs halten av serotonin i kroppen upplever vi vår miljö som mer positiv och hanterbar. – Nivåerna av stresshormoner är också felinställda hos många deprimerade personer och även dessa regleras vid fysisk träning, säger Torbjörn Josefsson. REGELBUNDEN MOTION ger även en förbättrad självkänsla hos individen. Forskarna tror att det beror på att individen blir mer nöjd med sin kropp, vilket höjer självkänslan. Ett vanligt problem vid depression är sömnstörningar, och träning leder till en bättre sömnkvalitet. Även anhedoni, det vill säga oförmågan till glädje, lust och intresse, reduceras vid träning. – Motionen kan liknas vid en bygg- nadsställning – något stabilt att luta sig emot. Förhoppningsvis leder våra forskningsresultat till att motion implementeras som en klinisk intervention vid depression, säger Torbjörn Josefsson. Fakta om studien: ■ Forskningsstudien är gjord i samarbete mellan Torbjörn Josefsson vid Akademin för hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad, Trevor Archer vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och Magnus Lindwall vid Institutionen Duvgården HVB • Flickor 14-18 år med begynnande missbruk, kriminalitet och psykosociala problem. • Behandling enligt 12-stegsmodellen med erfarna terapeuter, individuella behandlingsplaner, KBT, anhörigstöd, psykolog. • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid. • Behandling, utredning och eftervård. • 5 platser Lilla Runhällen 312, 740 45 Tärnsjö Tel 0292-440 50, 070-991 67 60 www.duvgarden.se för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet. Artikeln, som heter Effects of Physical Exercise on Depressive Symtoms and Biomarkers in Depression, publicerades i februari 2015 i tidsskiften CNS & Neurological Disorder – Drug Targets. källa: högskolan i halmstad Mångsbo HVB • Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet och/eller psykosociala problem. • Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd och psykolog. • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid. • Behandling, utredning och eftervård. • Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård. Mångsbo HVB, Mångsbo 211, 740 46 Östervåla Tel: 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se www.ssil.se | 33 REPORTAGE Ett mänskligare huvudkontor Efter nästan hundra år i charmiga men trånga lokaler i Gamla Stan har Stockholms stadsmission flyttat till ett nytt modernt kontor i Liljeholmen. I inredningen har Codesign tagit vara på befintliga möbler och lagt till element som stärker identiteten och stödjer behoven. TEXT: JENNY MARCUSON FOTO: PER RANUNG & JENNY MARCUSON 34 | www.ssil.se ÅTE R BRUK Stockholms Stadsmission satt tidigare i charmiga men trånga lokaler i Gamla Stan. De ville sitta mer samlat och på ett plan för att få mer samverkan över gränserna. – Vi satt väldigt uppdelat på olika plan i en blandad kontorslösning där några medarbetare hade egna rum. Det var viktigt för oss att få sitta tillsammans i en öppen planlösning, säger Liselotte Lilliehöök på Stockholm Stadsmission. Valet föll på Marievik i Liljeholmen, där även Stadsmissionens skola Grillska gymnasiet ligger. – De har också en restaurang här intill och det är ett stort plus att vi finns nära skolan. Dessutom passade vi på att göra om deras lokaler samtidigt, så då kunde vi återanvända varandras möbler i den mån det gick. Fick inte se för påkostat ut Med tanke på stadsmissionens verksamhet var det viktigt att hålla kostnaderna nere. Lokalerna fick heller inte se för påkostade ut. Stockholms Stadsmission samarbetar sedan tidigare med Codesign och tog hjälp av dem i projektet. – Vi arbetar med reducerat timpris i alla projekt med Stadsmissionen och det här är också ett sätt för oss att visa vårt engagemang. Budgeten var i princip noll så vi har återanvänt mycket möbler och låtit stadsmissionens egen Remake-verksamhet tillverka kuddar, säger Johanna Nenander, arkitekt på Codesign. Stadsmissionens värdeord Längst in i lokalen har man skapat fönsternischer och förvaring, där några skåpluckor i plywood sticker ut. Remake är nya produkter skapade av seconhandkläder, textil och möbler som säljs i Stockholms S tadsmissions butiker. – Kuddarna som pryder sofforna i entrén och köket är broderade med Stadsmissionens värdeord. Tillsammansmed broderade draperier skapar de en ombonad känsla och synliggör verksamheten, säger Johanna Nenander. Inredningsteamet ville förlänga stadsmissionens vision om ett mänskligare samhälle för alla till att även omfatta www.ssil.se | 35 REPORTAGE Udda bordsben i orange till det specialtillverkade långbordet. uvudkontoret, och utforma ett mänsklih gare kontor. – Vi har försökt skapa varma och mjuka miljöer med mycket färg och textilier. Receptionen är från den tidigare hyresgästen och har målats om och klätts med kuddar. Utgår från profilfärgen orange Färgerna utgår från profilfärgen orange som kompletterats med gult och komplementfärgerna blågrönt. Tillsammans med brunt ger det en tydlig retrokänsla. – Det är bara de bruna pinnstolarna i köket och armaturerna ovanför köksbordet som är nya. Sedan har vi bara kompletterat de befintliga arbetsplatserna och 36 | www.ssil.se tillverkat specialmöbler som förstärker identiteten, säger Johanna Nenander. Mitt i den öppna kontorsytan sträcker sig några moduler i plywood, ett tydligt material för att visa på enkelhet. Ett förvaringsskåp har lackerats om och integrerats i modulen, liksom en sittplats och projektbord. En husliknande form bildar ett tyst rum som på baksidanblir en whiteboardtavla. – Formen av en stadssilhuett kommer från Stadsmissionens motto ”en mänskligare stad”. Modulen delar av den öppna ytan men binder också ihop rummet. Fönsternischer och förvaring Längst in i lokalen har man skapat föns- ternischer och förvaring, där några skåpluckor i plywood sticker ut. Ett burspråk med fönster från golv till tak har fått några mindre moduler som bildar tysta sittplatser mot fönstret. Lokalerna på cirka 730 kvadratmeter har inte anpassats nämnvärt. Det var bara ett stort konferensrum som gjordes om till två mindre. Mattorna är från utgående sortiment från Interface och man har också tagit vara på stuvbitar som Dahl Agenturer har skänkt. – Sofforna i köket är kvar från den tidigare hyresgästen och vi har lackat om köksluckorna och köpt nya handtag. Huddinge Snickerier har gjort alla special Korpberget Behandlingscenter erbjuder professionell behandling med 12-stegsbehandling som grund. Alla är värda ett liv utan droger! Vi har erfarenheten och metoderna att hjälpa människor från beroenden redan 1984 började vi jobba med 12-stegsbehandling Korpberget har sedan dess haft en ledande ställning, framför allt inom behandling av kemiskt beroende (narkomani och alkoholism) och kriminalitet. Svanö | Tel: 0612-71 82 80 | info@korpberget.se | www.korpberget.se VI DRIVER EN VÄLPLANERAD HEMTJÄNST! Johanna Nenander, arkitekt på Codesign, framför displayväggen i entrén och väntytan med broderade kuddar. Big Care Hemservice och Big Care City utför hemtjänst på uppdrag av Stockholm stad och erbjuder även tilläggstjänster. Vi utgår från våra lokaler på Friherregatan 24 i Hässellby och Västmannagatan 28 i city. Kontakta oss för mer informtion! hemtjanst@bigcare.se eller ring 08-471 96 09 www.bigcare.se snickerier. Även köksbordet, som vi ville ha som ett stort långbord sammansatt av flera, där udda ben sitter i en härlig mix, säger Johanna Nenander. De svarvade bordsbenen i orange visar på de olikhetersom finns hos människorna inom verksamheten och de som berörs av den. Runt entré och pausytorna finns några konferensrum och ett större pausutrymme som liknar ett vardagsrum och även fungerar som utbildningssal. Mötesrummen är döpta efter personer som har haft en stor betydelse för Stockholms Stadsmission. – Vi är 45 medarbetare på kontoret som nu kan sitta tillsammans och har fått betydligt bättre mötes- och pausytor. Lokalerna känns också varma och välkomnande och stärker vår identitet, avslutar Liselotte Lilliehöök. ● NU HAR CAREMORE MIGRATION ÖPPNAT PÅ HAKEFJORDEN På Hakefjorden, 20 minuter från Göteborg, erbjuder vi totalt 28 platser, fördelade på tre avdelningar för ensamkommande barn och ungdomar i åldern 14 –17 år. Vi har platser för ungdomar i transit-/asylprocessen eller med PUT. Om Stockholms Stadsmission n Stockholms Stadsmission har flyttat till nya lokaler i Marievik om cirka 730 kvadratmeter. n Inredningsarkitekt: Codesign. n Antal medarbetare: 45. n Med tanke på Stadsmissionens verksamhet var det viktigt att hålla kostnaderna nere. Lokalerna fick heller inte se för påkostade ut. n Genom återvinning, punktinsatser och med hjälp av stadsmissionens egen Remake-verksamhethar Codesign skapat en profilstark inredning med små medel. 031-361 69 00 • www.caremore.se • info@caremore.se caremore Vi bryr oss mer! www.ssil.se | 37 AKTUELLT Samtliga föräldrar i försöket tyckte att deras barn påverkades positivt av en upplyst lekplats som gjorde att de lekte mer utomhus även under den mörka tiden på året. Upplyst lekplats kan förbättra barns välmående Nyligen publicerades resultaten av ett p rojekt vars syfte är att öka möjligheterna för utom huslek för små barn. Den numera permanent upplysta lekplatsen i Tegnérparken i Uppsala innebär att mer tid kan spenderas utomhus även under mörkare tider, vilket i sin tur kan påverka barns välmående positivt. Att få möjlighet att leka ute är både roligt och stimulerade för barn. Dock inne38 | www.ssil.se bär de långa mörka perioderna i Sverige i Uppsala kan barn i området i dag leka utatt många barn inte kan leka utomhus omhus även då mörkret faller tidigt. – Som designer är det under långa tider på dagen. Många barn viktigt att försöka förstå och vuxna lämnar hemmet i mörker och oss på hur olika typer av kommer hem efter mörkrets inbrott. Den ljus kan hjälpa människor större delen av dagen spenderar flertalet att må bättre. Det var vår barn och vuxna inomhus och stillasittande. Genom installation av ett belysningsSvante Pettersson utgångspunkt för projektet i Uppsala – att förbättra system bestående av intelligenta LED- armaturer, kring Tegnérparkens lekplats människors humör och beteende genom AKTUELLT Fakta: Projektet och undersökningen ■ Philips Light Up the Dark är det första i en serie av experiment där Philips strävar efter att förbättra människors livskvalitet genom idéer och innovativa lösningar. Tegnérparken är ljussatt med LED-belysning vilket skapar god ljuskvalitet och gör parken mer levande. Företaget har tagit fram en rapport från projektet, i den ingår en undersökning med en fokusgrupp bestående av sju familjer från Brune förskola. Föräldrarna har under en period på tio februaridagar fyllt i enkäter om hur barnens och de egna vanorna förändrats under perioden. Resultat från fokusgruppen visar bland annat att: ■ 100 procent av föräldrarna i fokusgruppen upplever att lek utomhus påverkar barnens välmående positivt. ■ 40 procent av föräldrarna lekte utomhus tillsammans med sina barn varje dag. ■ 28 procent av föräldrarna angav att deras barn hade en ökad aptit efter lek utomhus. ■ 43 procent upplevde en positiv påverkan på sömnen. källa: philps ljus, säger Svante Pettersson, Kreativ chef och Ljusrådgivare på Philips som står bakom projektet Philips Light Up the Dark. I SAMBAND med projektet, som genomfördes tillsammans med Uppsala kommun och Bjerking – avdelning exteriör belysning, har Philips använt en fokusgrupp med familjer i området för att få mer information om hur den upplysta parken kan påverka barnens utelek. Av de som deltog i fokusgruppen uppgav 86 procent av föräldrarna att deras barn generellt spenderar mindre tid med att leka utLouise Hallin omhus under vintern. – Att barn får möjlighet att leka mer utomhus även på vintern är positivt då utelek oftast innebär att barnen rör sig betydligt mer än om de befinner sig inomhus. Att låta musklerna arbeta ökar problemlösningsförmågan och fri lek på en lekplats utan egentliga regler är dessutom den bästa lekformen då den stimulerar barnens fantasi, säger Louise Hallin, legitimerad Barnmorska och Psykoterapeut med specialistutbildning inom barn- och ungdomspsykiatri. TVÅ VECKOR efter att den upplysta parken invigts spenderade barnen i fokusgruppen i genomsnitt 27 minuter mer tid utomhus varje dag, vilket mer än hälften av barnens föräldrar uppgav bidrog till en förbättring i barnens humör. I samband med projektet minskade även tiden som barnen i fokusgruppen spenderade inomhus framför dator- eller TV-spel med 15 procent. Hela 43 procent av föräldrarna upp- levde även att deras barn sov bättre efter den ökade mängden utelek. – Att barn spenderar mindre tid stillasittandes framför exempelvis datorer och TV-skärmar är alltid goda nyheter. Allt som kan lyfta dem från vanan att komma hem och koppla upp måste uppmuntras, säger Louise Hallin, leg. Barnmorska och leg. Psykoterapeut med specialistutbildning inom barn- och ungdomspsykiatri. bieffekt som initiativtagarna till projektet inte hade räknat med var att även 38 procent av föräldrarna lekte utomhus tillsammans med sina barn under veckan som följde efter ljusinstallationen. Så även de vuxna i området fick tack vare den upplysta parken ta del av fördelarna med utomhusaktiviteter under vinterhalv året. TEXT: MARIA NORDHOLM EN POSITIV www.ssil.se | 39 AKTUELLT UTMÄRKELSE Olivia Trygg på stiftel- sen Trygga barnen har fått ta emot Stora Priset från stiftelsen Allmänna barnhuset. Priset delades med dramatikern Suzanne Osten och ges till personer eller verksamheter som främjat barns och ungdomars förhållanden i Sverige. I motiveringen står att ”Trygga barnen är ambitiösa, orädda, samarbetsvilliga och vågar vara besvärliga för barns bästa. Trygga barnen får unga att inte känna sig ensamma, stöttar när det känns som svårast och verkar för att alla barn ska ha en trygg uppväxt ... ” – Vi är så glada över priset, som är ett fantastiskt fint erkännande av vårt arbete. Pengarna som vi får är öronmärka för att användas till det vi kallar ”Trygg hand”. Syftet med Trygg hand är att erbjuda barn och ungdomar kontinuerlig kontakt med en ung, trygg vuxen som har egna erfarenheter av att växa upp i en familj med missbruks- och beroendeproblematik och som i dag mår bra. En trygg vuxen att vända sig till är precis vad många av dessa barn och unga saknar, förklarar Olivia Trygg. MN Utbildningsutskottet vill införa ordningsomdömen Nu följs landets äldreomsorg upp i nationell undersökning Enkäten ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” har gått ut till 230 000 personer och ger dem möjlighet att tycka till om sin äldreomsorg genom att svara på frågor om vad som fungerar bra respektive mindre bra i den nu varande vården och omsorgen. I april fick alla äldre med äldreomsorg ett frågeformulär med posten. Enkätundersökningen, som genomförs av Socialstyrelsen, är ett viktigt verktyg för att ge alla med äldreomsorg en möjlighet att göra sin röst hörd. Ju fler som svarar på enkäten, desto tydligare blir signalen om vad som behöver förbättras inom äldreomsorgen. FOTO: ISTOCK PHOTO Trygga barnen får pris för modet att vara besvärlig I de fall den äldre är dement så får anhöriga svara på enkäten i den äldres ställe, däremot så får inte personal hjälpa till om den äldre inte ber om detta. ter i samma kommun, säger Ulrika Ingelsson, ansvarig för enkäten på Socialstyrelsen. som gör sin röst hörd, desto säkrare blir bilden av vad de äldre tycker. Samtidigt finns det förstås många äldre som är så sjuka att de varken orkar eller kan svara. Om en person är dement så får anhöriga, vänner eller bekanta hjälpa till att svara på frågorna i de mån de kan. Alla svar anses som värdefulla. JU FLER ber presenteras för riket i stort, varje kommun, varje hemtjänstenhet och äldreboende, så länge tillräckligt många har svarat för att garantera var och ens anonymitet. MN på högstadiet och gymnasiet skriftliga ordningsomdömen. Omdömena ska inte ingå i elevernas slutbetyg. Förslaget kommer från utbildningsutskottet som vill att riskdagen ger regeringen i uppdrag att genomföra detta. Utskottet föreslår också att en tioårig grundskola ska införas. I en undersökning som Skolverket genomfört uppger nästan var tredje elev i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasiet att han eller hon känner sig störd i sitt arbete av andra elever. Utskottet anser att skriftliga ordningsomdömen kan vara en lösning på problemet. MN har gått ut till samtliga som är över 65 och som har hemtjänst eller bor på särskilt boende. – Vi skickar enkäten till alla äldre, eftersom alla har rätt till god vård och omsorg. Genom att fråga alla får vi en helhetsbild över vad som är viktigt för de äldre och vad de tycker är bra eller dåligt. Vi kan också upptäcka skillnader mellan olika landsändar, mellan grannkommuner och till och med mellan olika verksamhe- Här är hemtjänsten bäst på personalkontinuitet ”Korta utredningstiden för brott mot barn” SKOLAN Skolor ska kunna ge elever KOMMUNEN Äldre personer som anlitar hemtjänsten i Nynäshamn, Hörby och Övertorneå får i genomsnitt besök av sex personer under en fjortondagarsperiod. Siffran placerar kommunerna på en delad förstaplats bland landets kommuner när det gäller personalkontinuitet, som innebär att det i hög grad är samma personer som besöker de äldre. Siffrorna kommer från databasen Kolada och bygger på 220 kommuners uppgifter om kvaliteten inom hemtjänsten under år 2014. MN Av: Maria Nordholm (MN) Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 40 | www.ssil.se ENKÄTUNDERSÖKNINGEN BROTT Den genomsnittliga handläggningstiden för för undersökningar kring brott mot barn har minskat, men fortfarande är bristerna och skillnaderna stora runt om i landet. Det visar en rapport från Rädda Barnen. Sedan 2010 har Rädda barnen undersökt polis och åklagares handläggningstider när det gäller brott riktade mot barn. Rapporten Brott mot barn tar upp hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden. är tydlig med att personal inte ska hjälpa till att fylla i enkäten, om inte den äldre själv särskilt ber om det. Resultaten av undersökningen som redovisas i okto SOCIALSTYRELSEN Den visar på stora skillnader i landet. När det gäller genomströmningstiden från anmälan till beslut för misstänkta våldsbrott mot barn (0–17 år) sträcker sig den genomsnittliga handläggningstiden från 50 till 112 dagar mellan olika åklagarkammare. ställer sig bakom Rädda barnens krav på att rekommendationerna, att barn ska höras inom två veckor efter att de utsatts för brott, ska fastställas genom lag. BROTTSOFFERJOUREN Om undersökningen: ■ Enkäten kommer på posten till folkbokföringsadressen. Undersökningen finns också som webb enkät och kan då även besvaras på engelska, finska och arabiska. Det framgår på postenkäten hur du kommer åt inloggningsuppgifter. ■ Sista dag att posta enkäten är 5 juni 2015. ■ Resultatet publiceras på Socialstyrelsens webbplats i slutet av oktober 2015. källa: socialstyrelsen – Det är positivt att handläggningstiderna har minskat, men fortfarande är skillnaderna för stora. Vi vill understryka vikten av skyndsamma utredningar vid brott mot barn, säger Brottsofferjouren Sveriges förbundsordförande Sven-Erik Alhem. Rädda Barnen har även före slagit att skyndsamhetskravet om att förundersökningen ska slutföras inom 90 dagar ska gälla även för barnpornografibrott och brottet egenmäktighet med barn. MN Stjärnbacken HVB BOXHOLM . 0140-300 37, 307 36 Jeanette Carlsvärd, föreståndare 070-558 44 37 Jeanette@stjarnbacken.se Behandlingshem för pojkar och flickor med gränsöverskridande/normbrytande beteende Har du hög belastning av ärenden som rör barn och familjer? Då är vi tjänsteföretaget som hjälper dig med utredning eller handläggning. Vi tar emot barn som placeras enligt SoL och LVU och har fyra platser med hög personaltäthet. Stjärnbacken arbetar med MI, ART och miljöterapi och vi prioriterar fritidsaktiviteter och utomhusvistelse. Vill er grupp ha kreativ påfyllning i handledning? Välkommen att ta del av vad vi kan erbjuda! www.Stjarnbacken.se . Storsättra Gård HVB-Hem Snabba fakta från SSIL SSIL förmedlar mer än 2000 placeringar årligen. Över 7000 boendeplatser i vår databas. www.SSIL.se Utveckling genom samspel Verksamheten vänder sig till: NY MEDARBE TARE SÖKES! Länk via vår hemsida • Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 år). Sol, LVU, 56§ Kval, kontraktsvård. • Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter. • Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse på utredningshem. • Akut/skyddat boende. Föreståndare Katinka Hemmingsson, Tel: 08-512 302 22, Fax: 08-512 303 50 e-post: info@storsattragard.se Hemsida: www.storsattragard.se Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län Familjebehandling sedan 1987 ANDERSSON-PILTZ UNGDOMSHEM -DET LILLA HEMMET MED DEN STORA KOMPETENSEN Välstrukturerad och trygg vardag! Vi erbjuder pojkar mellan 13 och 21 år en trygg, utvecklande och välstrukturerad vardag. Vi har fyra platser och arbetar intensivt med den mindre gruppen. Vi har ett gott samarbete med grund- och gymnasieskola. Vi erbjuder psykolog- och psykiatrisk utredning. Målgruppen är ungdomar med psykosocial, neuropsykiatrisk, relations- och identitetsproblematik som har behov av ett litet boende. Vår ambition är att ge dessa ungdomar både plats och tid att utvecklas i egen takt och efter egen förmåga. Behandlingen är indelad i tre delar: 1. Relations-/iaktagelsefasen: utan relation till den unge har behandlare och vuxna inga verktyg. Vi utför aktiviteter tillsammans och upplever saker tillsammans och knyter band. Ungdomen känner självförtroende och styrka i att förhoppningsvis få annat att tänka på. Behandlarna lär känna ungdomen och kan göra en bedömning kring hur arbetet skall gå vidare. 2. Behandlingsfasen: med relationen i grunden kan arbetet börja med att bearbeta ungdomens upplevelser och egna tillkortakommanden och tillsammans med oss behandlare omvandla dem till erfarenheter och få ungdomen att känna igen sig i någon annan. Vi skapar framgångsrikt bättre liv via våra boenden och vår öppenvård, VändPunkten i hela Östergötland. 3. Konsoliderings-/avslutningsfasen: att hjälpa ungdomen att hitta ett nytt sätt att orientera sig i livet utifrån nya insikter, erfarenheter och möjligheter! Att orka med en ny riktning i livet och inte falla tillbaka i destruktiva mönster eller tankar. Vi har avtal med 67 Ni är varmt välkommen att kontakta oss för mer information! 0704-39 40 90 Trustorp 125 311 65 Vessigebro peter@andersson-piltz.se kommuner www.andersson-piltz.se www.visionomsorg.se | 011-400 99 00 www.ssil.se | 41 AKTUELLT Utbildningspaket för en demensvård utan tvång ÄLDREVÅRD Svenskt Demenscen- trum har släppt de första delarna i utbildningspaketet Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Paketet är gjort på uppdrag av socialdepartementet. I dag finns inget lagstöd för att använda tvång och begränsningar i demensvården, ändå förekommer det. – Men vi vet också att det finns många demensboenden som inte har några problem med olåsta dörrar. Det visar att det är möjligt att använda förhållningssätt och arbetsmetoder som kan förebygga och hantera svåra situationer, säger Lars Sonde, vid Svenskt Demenscentrum. Att förmedla denna kunskap är syftet med utbildningspaketet. Läs mer på www.demenscentrum.se. MN Rock ökar hastigheten Håll hastigheten i sommar med rofylld musik. MUSIK Spela rofylld musik på s emestervägarna. Var femte bilförare upplever att bilens hastighet påverkas av vilken musik som spelas i bilen när de kör. Bland de förare som påverkas av musikvalet menar närmare varannan att rockmusik bidrar till högst hastighet, medan jazz och soul har en mer lugn påverkan på bilkörningen. Det visar en undersökning framtagen av YouGov på uppdrag av OKQ8. COL ”This is a far sex hotel” HAR DU mötts av dessa ord I hotell- foajen? This is a Fair Sex Hotel är en kvalitetsstämpel för hotell som tar krafttag mot trafficking och prostitution. Bakom konceptet – som var det första i sitt slag i Sverige – står RealStars, en ideell organisation som förser företag med effektiva verktyg för att motverka trafficking. Både Hotel Flora i Göteborg och hotellkedjan Scandic Hotel samarbetar med RealStars. Arbetet startade med Business Against Trafficking som syftar till att öka kunskapen och medvetenheten i alla branscher som berörs av människohandel. Läs mer på: www. realstars.eu/csr. AR Av: Maria Nordholm (MN) Annika Rådlund (AR) Catharina Olsson-Lindh (COL) Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 42 | www.ssil.se Arbetsmiljön för personal inom omvårdnad inspekteras Belastningsskador och arbets sjukdomar på grund av psyko sociala orsaker fortsätter att öka i arbetslivet och mest drab bade är kvinnor inom vård och omsorg. Trenden visar att arbets givarna inte har gjort tillräckligt för att förebygga riskerna. Arbetsmiljöverket kommer därför genomföra inspektioner i branscher där problemen är som värst. – Vårt mål är att fler arbetsgivare ska uppmärksamma och förebygga risker för belastningsskador och att personal drabbas av psykosociala besvär. Ingen ska behöva slita ut sin kropp i arbetet, säger Marianne Tiborn, arbetsmiljöinspektör. SEDAN 2012 har det skett en ökning av arbetsorsakade besvär på grund av fysisk belastning hos både män och kvinnor, men hos kvinnorna är ökningen störst. Likaså har de psykosociala besvären ökat, såsom stress eller andra psykiska påfrestningar. Även här står kvinnorna för den största ökningen, från 10 procent 2012 till nästan 15 procent 2014. Skadorna orsakas ofta av Arbetsmiljöverket kommer särskilt att titta på personförflyttningar i sin inspektion så de anser att dessa bör riskbedömas. tungt arbete, ensidiga arbets rörelser och påfrestande arbets ställningar ofta i kombination med tidsbrist. Ett exempel på anmälan om arbetsskada är när hemvårdspersonal skulle flytta vårdtagare från säng till rullstol, och skadade ryggen vid lyftet. Det är en vanligt förekommande arbetssituation och olycksorsaken kan vara ensamarbete och tidsbrist samt brist på hjälpmedel och kunskap. visar också ett allt starkare samband mellan belastningsskador och psykosociala faktorer som arbetstillfredsställelse och att ha kontroll över arbetet. – Det är viktigt att arbets givare arbetar med att före- FORSKNINGEN bygga hög arbetsbelastning som kan leda till stress, säger Marianne Tiborn. INSPEKTIONERNA startade i april och pågår fram till 2017, i år kommer totalt 600-700 företag att besökas. Exempel på arbetsplatser är vård- och omsorgsboenden, hemtjänst och sjukhus. MN Vanlig belastningsskada Personförflyttningar leder till många belastningsolyckor, framförallt inom äldrevården. Mellan år 2009 och år 2013 berörde drygt 90 procent av alla anmälningar av belastningsolyckor, som orsakats av personförflyttning och lett till sjukfrånvaro, kvinnor. källa: arbetsmiljöverket Högst fem minuter läggs på ditt CV Åtta av tio chefer, 79 procent, lägger maximalt fem minuter på en ansökan för att avgöra om en kandidat är intressant att gå vidare med. Det visar Sveriges största arbetslivspanel, Manpower Work. REKRYTERING chefer, 39 procent, lägger tre till fem minuter för att utifrån ett cv bedöma om en ansökan är intressant att gå vidare med. En tredjedel av cheferna, 33 procent, lägger bara en till två minuter på att FYRA AV TIO gå igenom ett personligt brev eller cv. – Chefer i dag har ont om tid. Mitt råd är att skriva ett kort och koncist cv på max två sidor. Lista inte allt du har gjort, utan lyft fram de meriter som är relevanta för jobbet du söker, säger Tomas Ehrngren, rekryteringskonsult på Experis. av tio chefer, 44 procent, tycker att utseendet på ett cv är av stor vikt, men stavningen är ännu viktigare. Sex av tio chefer, fäster stor DRYGT FYRA vikt vid rättstavning när de bedömer en ansökan. Viktigast var innehållet i det personliga brevet. Åtta av tio chefer, 80 procent, anser att det är av stor vikt när de gör sin bedömning av en kandidat. – Det kan vara skönt att veta att innehållet betyder mest. Men man ska vara noga med att kontrollera stavningen innan man skickar in sin ansökan. Små fel kan antyda att du är slarvig eller inte tillräckligt intresserad av tjänsten, säger Tomas Ehrngren. MN Lövstagården Hvb-hem för vuxna med psykiska funktionshinder Lövstagården är naturskönt beläget i Lövstabruk i norduppland, med närhet till natur och hav. Det är även nära till både Uppsala och Gävle. Lövstagården består av 8 lägenheter samt 3 utslussningslägenheter. Vår verksamhet inriktar sig till psykiskt funktionshindrade med olika psykiska svårigheter (även de som är dömda till öppen psykiatrisk tvångsvård enligt § 3B och 3A) så som anpassningssvårigheter, av tidigare erfarenhet vet vi att de boende med dessa problem mår bra av en strukturerad tillvaro som innehåller någon form av daglig sysselsättning. En grundläggande pedagogisk uppgift är att ge kunskaper i vardagslivets grunder, så som att sköta hygien, att hantera egen ekonomi eller att fungera i samhället utan att ta till hot, våld eller missbruk. Vi har en helhetssyn på våra boende och behandlar var och en utifrån den enskilda individen. Målet för våra boende är att de ska utvecklas till mer självständiga individer och att de på sikt ska kunna flytta till ett eget boende, eventuellt med fortsatt stöd och hjälp av oss. Ni är varmt välkomna att ringa eller besöka oss Tel: 0294-311 03, Fax: 0294-311 51, Mobil: 070-60 58 064, kontakt@strukturen.se Adress: Gläntan 7, 819 66 Lövstabruk, www.strukturen.se Utrota barncancer. Din gåva gör skillnad. barncancerfonden.se Pg 902090-0 BCF_plugg_115x148.indd 2 2013-04-26 10:34 www.ssil.se | 43 POLITIK På gång i politiken På denna sida kan du följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke. UTRE DNINGAR Bostadspolitik och bostäder för äldre Riksdagen har behandlat en skrivelse från rege ringen som tar upp Riksrevisionens rapport om bostäder för äldre i avfolkningsorter. Motionerna handlar bland annat om bostadsbyggande, studentbostäder, bostadsägande, kommunal bostadsförmedling och allmännyttiga bostadsföretag. Regeringen har utifrån Riksrevisionens granskning redan tagit initiativ till utredningar och andra åtgärder som har betydelse för bostadssituationen för äldre som bor där bostadsmarknaden är svag. Riksdagen avslutade därför ärendet. Civilutskottet 2014/15:CU7 Bostadspolitik FÖRSL AG Förslag om en ökad individanpassning – en effektivare SFI och vuxenutbildning Ett nytt regeringsförslag syftar till en e ffektivare och mer individanpassad vuxenutbildning när det gäller utbildning i Svenska för invandrare, SFI, och kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Utbildning i svenska för invandrare ska inte längre vara en egen skolform inom skolväsendet utan ska i stället ingå i skolformen kommunal vuxen utbildning. Den kommunala vuxenutbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå, på gymnasial nivå och i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska också verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov. Elevens hemkommun ska vara skyldig att se till att den som avser att påbörja en vuxenutbildning erbjuds studie- och yrkesvägledning. Kommunen ska också ansvara för att en individuell studieplan upprättas för varje elev. Ändringarna föreslås gälla från den 1 januari 2016. Prop. 2014/15:85 BESLUT Unga ska kunna dömas till helgavskiljning med fotboja Riksdagen uppmanade regeringen att se över hur unga under 18 år ska kunna dömas till helgavskiljning med fotboja och sedan återkomma med ett lagförslag. Helgavskiljning innebär att en ung person under helger kan avskiljas från sin vanliga miljö för att istället delta i en bestämd verksamhet. För att se till att personen befinner sig där den ska kan exempelvis elektronisk fotboja användas. Det kommer även lagändringar den 1 juli i år. Riksdagen har sagt ja till att det ska stå i lagen att kommuner och myndigheter som handlägger ärenden om ungas brottlighet måste samverka. Detta för att samarbetet kring unga som begår brott ska bli bättre. Ungdomstjänst ska påbörjas inom två månader efter att dom om ungdomstjänst har trätt i kraft. Det ska inte heller krävas något samtycke av den unge för att ungdomstjänst ska kunna utdömas. Justitieutskottet betänkande 2014/15:JuU9 Nya regler för överföring av domar mellan EU-länder En dömd person ska i större utsträckning än i dag kunna avtjäna till exempel ett fängelsestraff i det EU-land där han eller hon bäst förväntas kunna återanpassa sig socialt i samhället. De svenska påföljder som ska kunna överföras till andra EU-länder är fängelse, rättspsykiatrisk vård och sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bland annat innebär att Kriminalvården ska pröva om en utländsk dom ska erkännas och verkställas i Sverige eller om en svensk dom ska skickas till ett annat EU-land för att verkställas där. Beslutet innebär att svenska regler anpassas till EU:s regler om straffrättsligt samarbete. De nya reglerna gäller från den 1 april i år. Justitieutskottet 2014/15:JuU7 LAN-spel kan komma att avgiftbefrias Den som anordnar så kallade LAN-spel för allmänheten, med datorer ihopkopplade i nätverk, måste i dag ansöka om tillstånd och betala avgifter. Riksdagen föreslår att tillståndsplikten ska tas bort eller att LAN-spel avgiftsbefrias och uppmanar regeringen att påskynda det arbete som redan pågår i frågan. Kulturutskottet betänkande 2014/15:KrU4 Arbetslösa ska få bättre SGI-skydd En person som inte längre har någon inkomst av arbete får som regel inte behålla sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det finns dock undantag från denna regel i form av olika SGI-skydd. Till exempel får deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning eller som aktivt söker arbete sin SGI skyddad. Från den 1 mars i år gäller att den som deltar i arbetsmarknadspolitiska program kan varnas eller stängas av från rätten till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. En deltagare som stängs av riskerar i vissa fall att förlora sitt SGI-skydd, om han eller hon varken får ersättning eller aktivt söker arbete. Regeringen vill att SGI:n för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i vissa fall ska kunna vara fortsatt skyddad även om deltagaren under en period stängs av från aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Riksdagen har sagt ja till regertingens förslag är att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela regler för undantag från kravet på aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för rätten till SGI-skydd. Socialförsäkringsutskottet 2014/15:SfU6 Ja till minskade socialavgifter för ungaI I dag finns en ungdomsrabatt som innebär att socialavgifterna för personer som inte har fyllt 26 år bara är en fjärdedel av ordinarie avgifter, med undantag för ålderspensionsavgiften. Men nu har regeringen föreslagit att socialavgifterna ska sänkas ytterligare för ungdomar som inte har fyllt 23 år. Det innebär att bara ålderspensionsavgiften på drygt 10 procent kommer att betalas för den som är under 23. Den ungdomsrabatt av socialavgifterna som finns i nuläget för personer som har fyllt 25 år, men inte 26, tas däremot bort helt. De nya bestämmelserna gäller från den 1 maj. Socialförsäkringsutskottet 2014/15:SfU10 System med licenser för att anordna spel bör införas i Sverige EU-kommissionen drog 2014 Sverige inför EU-domstolen eftersom den anser att Sveriges spelmonopol bryter mot den fria rörligheten för tjänster i EU. Regeringen meddelade då att ett licenssystem för spel. skulle utredas Riksdagen anser, att det är viktigt att samarbeta över blockgränserna för att kunna införa ett långsiktigt licenssystem på spelområdet i Sverige. Därför uppmanar riksdagen regeringen att lämna d irektiven till den planerade utredningen under 2015. Kulturutskottet betänkande 2014/15:KrU4 Skyddsåtgärder som kontaktförbud ska gälla i hela EU enligt nya regler I januari 2015 började nya civilrättsliga EU-regler om skyddsåtgärder att gälla i alla EU:s medlemsländer. De innebär att ett kontaktförbud eller liknande som har meddelats i ett EU-land ska gälla även i ett annat EU-land, om den som behöver skydd beger sig till det landet. Den svenska regeringen har nu kommit med kompletterande bestämmelser för att EU-reglerna ska kunna användas i Sverige. Regeringen anser att inga svenska skyddsåtgärder faller inom EU-reglernas område och har därför bara lämnat förslag om hur det ska gå till när andra länders åtgärder ska användas i Sverige. De kompletterande bestämmelserna handlar framför allt om vilka myndigheter och domstolar som är behöriga i de här frågorna. De svenska reglerna började gälla den 1 maj i år. Justitieutskottet 2014/15:JuU11 Frivilligt vårdval i primärvården blir kvar Det kommer inte att lämnas ett nytt lagförslag om att ta bort landstingens skyldighet att ha vårdval. I regeringens proposition från november 2014 fanns lagförslaget att landsting inte ska vara skyldiga att ha vårdval inom primärvården. Riksdagen anser att regeringen ska avsluta behandlingen av frågan och inte komma med ett nytt lagförslag som innebär att landstingen har möjlighet att avstå från systemet med vårdval., därmed blir vårdvalet kvar. Socialutskottet 2014/15:SoU3 Hur riksdagsbeslut fattas: Kommitedirektiv skrivs av regeringen, ett beslut om utredning fattas. ➞ Utredningens resultat presenteras. ➞ Förslag inkommer till riksdagen baserade på utredningarna och till sist får vi ett regeringsbeslut. Ordförklaring: Motioner är förslag från enskilda ledamöter till riksdagen. Propositioner är förslag från regering till riksdag. Källor: DS=Departementsskrivelse, utredningen är gjord inom regeringskansliet, exempel DS 2013:50. SOU=Statens offentliga utredningar står bakom utredningen, exempel SOU 2013:53. Proposition skrivs som Prop. 2013/12:164. Beslut presenteras med vilket utskott som ligger bakom beslutet, exempel Arbetsmarknadsutskottet 2013/11:4 44 | www.ssil.se Tel 0291-210 35 www.gnistan.eu Ensamkommande ungdomar som söker asyl eller som fått permanent uppehållstillstånd. VÅRLJUS FAMILJECENTRUM Pojkar och Flickor 14-18 år. Även utslusslägenheter/boende med stöd. Fyra enheter under samma tak - samarbete för bästa resultat! AKUT OCH UTREDNING arbetar i huvudsak med omsorgsutredningar av familjer med barn 0–12 år. Även stöduppdrag förekommer. Utredningstid 4–8 veckor beroende på familjens storlek och uppdragets utformning. BEHANDLINGSAVDELNING tar emot familjer med barn 0–12 år för intensiv behandling under vanligtvis 3–12 månader. VÅRLJUS MOBILA TEAM VÅRLJUS UTVECKLINGSTEAM arbetar med utredning, stöd bedriver psykosocialt och behandling på hemmaplan behandlingsarbete i form hos familjer med barn/ av familjebehandling och ungdomar 0–20 år. föräldrastöd i familjer. Skyddat boende för flickor och kvinnor med/utan barn som är utsatta för våld och förtryck, även hedersrelaterat. Vi kan stå till tjänst med hämtning, riskbedömningar och stöd i rättsprocessen. Personal dygnet runt. 070-665 15 75 . www.mariagarden.eu VÅRLJUS FAMILJECENTRUM Enhetschef 08-603 35 03 Akut & Utredning 08-603 35 00 Behandlingsavdelning 08-603 35 29 Mobila Team 070-663 31 45 www.varljus.se Hjälp Nepal Sms:a AKUT NEPAL till 72 900 och skänk 100 kr. Genom att sms:a godkänner du att Röda Korset får kontakta dig. Självklart följer vi personuppgiftslagen. www.ssil.se | 45 Kostnadsfritt Seminarium! Inbjudan till Seminarium! Välkommen till en intressant dag! SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i SÅ GER DU STÖD UTAN ATT TA ÖVER ANSVARET Björn Ogéus Örebro 8 oktober 2015 För femte året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö. Seminarierna vänder sig i första hand till socialsekreterare, biståndsbedömare, ansvariga chefer och politiker inom kommun, landsting och kriminalvård. Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår. Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se Överläkare på Enheten för Psykosomatisk Medicin i Västerås. Björn har över 20 års erfarenhet av klinisk verksamhet inom offentlig sjukvård. Han har också skrivit böckerna ”Läkebok för trasiga själar” och ”Kartbok för vilsna själar”. De senaste tio åren har Björn arbetat med tydlig psykosomatisk inriktning med traumatiserade klienter. VÅLD OCH HOT I ARBETSLIVET Stefan Sandström Stefan Sandström är leg. psykolog och leg. psykoterapeut. Grundande medlem av Sandström – psykologi & friskvård AB. Han är också författare och transaktionsanalytiker med högsta internationella behörighet som kliniker, handledare och utbildare (TSTA-p). Han har skrivit två böcker om våld och hot i yrkeslivet och en bok om ungdomsvåld. ATT LÄMNA OVÄLKOMNA BESKED OCH BEHÅLLA EN GOD RELATION Jakob Carlander Leg. psykoterapeut, har skrivit boken ”Att lämna svåra besked”, Gothia förlag. Som socialsekreterare ställs man inför situationer då man tvingas gå emot någons önskan eller förhoppning med ett oönskat besked, samtidigt som vi ska upprätthålla en möjligt god relation och arbetsallians. Vad händer när svåra besked ställs mot hopp och samarbete? Hur värnar vi det goda samtalet? Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se Kostnadsfritt Seminarium! Inbjudan till LSS-Seminarium! Välkommen till en intressant dag! SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i Göteborg 3 december 2015 Vi erbjuder nu seminarier för dig som placerar enligt LSS. Seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra LSS-seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika omsorgsverksamheter/serviceboenden samt äta gott, allt i en trevlig miljö. Seminarierna vänder sig till LSS-handläggare, ansvariga chefer och politiker inom kommun och landsting. Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår. Läs me r och dig på www.sanmäl s il.se SAMSJUKLIGHET VID NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR HUR ÄR DET ATT LEVA MED ASPERGERS SYNDROM OCH DAMP Anders Moberg Susanne Bejerot Anders berättar om hur det är att leva med Aspergers syndrom och DAMP och hur han har klarat de svårigheter som det har inneburit. -Psykiatriska sjukdomar, - hur dessa definieras idag. -Fysiska sjukdomar vid neuropsykiatriska tillstånd -Nya rön om samsjuklighet -Utmaningar vid utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar AUTISM - I HJÄRNAN PÅ RAIN MAN HUR SKAPAR MAN GODA MÖTEN MED PERSONER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER I KRIS OCH TRAUMASITUATIONER Sven Bölte Alla känner Rain Man, road movien från 1988 om den autistiske ”savant” Raymond Babbitt och hans listige, sportbilnördige bror Charlie (Tom Cruise). Raymond är baserad på Kim Peek och spelas i filmen av Dustin Hoffman. Han tillbringade mycket tid med Peek inför filmen och lärde sig intensivt om hans speciella tankegångar som lägger grunden till de beteenden och upplevelser vi kallar autism. Vad är det som Hoffman fick lära sig och var finns förankringen i hjärnan? I Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 Håkan Nyman Viktiga variationer i hur olika människor ger uttryck för starka känslomässiga reaktioner. Hur skiljer man pågående psykiska symptom från normala reaktioner i krissituation? Att bemöta människor med nedsatt eller kognitiva funktionshinder i kris. • Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se GÄSTKRÖNIKA Var rädd om lagen som ger fler rätt att leva fullt ut Det är vår i skåne, blå scilla i min gräsmatta, den lundensiska aprilluften strömmar in genom altandörren till huset vi kunde skaffa oss 1994 när personlig assistans gjorde det möjligt att leva som andra. Funderar på att skriva några rader till Åsa Regnér, som nu är minister för assistansen. Från regeringskansliet aviseras att assistansen inom en relativt snar framtid på nytt ska utredas. Det är något som många assistansberättigade mottar med blandade känslor. Det finns viktiga enskildheter, till exempel grunderna för behovsbedömningarna, som behöver åtgärdas. Å andra sidan längtar man inte minst efter långsiktig ro och stabilitet i assistansen. En ny utredning inger alltid oro för förändringsförslag som visar sig ha negativa följder. Ska jag skriva till Åsa och påpeka hur angeläget det är att hon ser till att utredningen får kloka direktiv? KRÖNIK A med assistansreformen är en omistlig del av det svenska jämlikhetsbygget. Skälet är att den riktar en livsavgörande rättighet till en krets medborgare som – sagt utan all sentimentalitet – hör till landets mest utsatta därför att de har omfattande funktionsnedsättningar. Varför betonar jag ”utan all sentimentalitet? ”Jo, tänk dig bilden av en ung tjej och en ung kille om vilka du får veta att de, synligt eller osynligt, har stora dagliga assistansbehov. I det förflutna skulle denna information, avsiktligt eller ej, ha vädjat till medlidande och välgörenhet. Men år 2015 ska dessa ungdomar ha en framtid att leva, precis som andra unga, tack vare sin rätt till personlig assistans. Det är verkligen förpliktigande för dem som ska utreda assistansen i höst LSS-LAGEN 48 | www.ssil.se eller nästa år. Det handlar om de båda ungdomarnas och andra assistans berättigades hela liv. Den unga tjejen ska i princip kunna bli rikets första kvinnliga statsminister eller kanske den tredje eller fjärde; pojken ska som flera av våra mest hyllade kulturpersonligheter, Kerstin Ekman eller P O Enquist, även långt efter 80-årsdagen kunna framträda i skiftande sammanhang eller som andra leva ett aktivt pensionärsliv. del, mot bakgrund av att i snart fem decennier ha företrätt strävan efter inkludering och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning, kan jag denna vår, 73-årig, glädja mig åt att ha utsetts till hedersdoktor vid Lunds universitet som bevis för värdet av denna kamp. Ja, jag gläder mig och ser fram emot fortsatt arbete, samtidigt håller jag i minnet att jag inte förrän 1994 verkligen med fullt fog kunde säga ”i dag ska jag göra detta, i morgon ska jag göra det där”, trots att jag givit ut böcker, varit politiskt förtroendevald och var förälder. Först långt upp i medelåldern blev jag alltså tack vare assistansreformen reellt myndig. FÖR EGEN NÄR VI ser den unga tjejen och den unge killen med funktionsnedsättning ska vi därför minnas att det inte bara handlar om dem i detta nu, utan om hela deras liv framöver, i medelåldern och på gamla dar. Hela livsförloppet. Deras rätt till självbestämmande och integritet, deras möjligheter att förverkliga sina livs projekt, tillvarata sin individualitet, leva som andra. Det är vad saken gäller. Var rädd om lagen. Rätten för assistansberättigade att leva. I dag, i morgon och livet u Vilhelm Ekensteen Ordförande i Intressegruppen för assistansberättigade, IFA. »Först långt upp i medelåldern blev jag alltså tack vare assistansreformen reellt myndig.« HVB för flickor 12-18 år LVU § 2, 3 och 6. SoL Ramavtal med 139 kommuner Telefon: 0530-301 23 info@stubben.se www.stubben.se Med vår hjälp får du kraften till förändring Målgrupp: Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik. Behandlingsinnehåll: Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65 www.holmen27.nu info@holmen27.nu Högspecialiserad behandling för dig med diagnostiserad personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, självskadebeteende, ångest, OCD eller trauma. Finjagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med olika former av psykiatrisk problematik. Vi utför även psykiatriska utredningar. Strukturerad DBT, KBT och PE kompletterad med rutiner, säkerställer dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssäkrat system med uppföljning för såväl patient, närstående som uppdragsgivare skapar insikt, medverkan och trygghet. På Finjagården ser vi till hela människan. Vår verksamhetschef Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer. finjagarden.se T. 0451 451 40 Format 90 x 65 mm för SIL Annonsoriginal från ireo.se 0708 76 55 00 Erfarenhet och kvalitet – hela vägen! Risingegården - ett nytt sammanhang för tonårsflickor AKUT i mån av plats UTREDNING med plats för 7 flickor BEHANDLING i boende med plats för 2 flickor eller i boende med plats för 5 flickor Välkommen in på vår hemsida www.risingegarden.se S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se Vi välkomnar familjer, barn med föräldrar samt familjer som väntar barn. Vårt behandlingsarbete sker dygnet runt i en miljöterapeutisk anda och utgår från en systemteoretisk grundsyn. Vi arbetar för en positiv, bestående förändring som vi tror utvecklas bäst om man själv är en aktiv del av förändringsprocessen. Behandlingsarbetet utgår från individuella genomförandeplaner. Läs mer på www.kangurun.se Gråbrödragatan 9 532 31 Skara Tel 0511 – 34 66 70 info@kangurun.se www.kangurun.se www.ssil.se | 49 BOKHYLLAN Läs våra boktips Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer. Etik & politik Moralfilosofi i praktiken Etik & politik handlar om hur moralfilosofi kan tillämpas i praktiken. Boken vill stimulera till reflektion över etiska frågor och ge verktyg till att ta ställning på ett genomtänkt sätt. Den bygger på konkreta exempel från en rad olika ämnesområden. Frågor som behandlas i boken är bland annat: Vilken betydelse har de mänskliga rättigheterna? Är de universella eller skiljer de sig mellan olika kulturer? När är våld berättigat? Vilket ansvar har vi för att lindra nöden i världen? Vilket ansvar har vi för kommande generationer? Och hur ska man prioritera livsviktiga behov när resurserna är begränsade? Boken förutsätter inga förkunskaper. Den vänder sig till alla som intresserar sig för samhällsfrågor. Torsten Thurén. www.liber.se Psyksnack Stick hål på självhjälpsmyterna Vinnboke! n En underhållande granskning av självhjälpsindustrins myter och hur väl de egentligen stämmer överens med den forskning som finns. Beror alla dina problem på dålig självkänsla? Kan du bli en vinnare genom att tänka positivt? Är KBT alltid den bästa lösningen? Och behöver ditt inre barn verkligen en kram? Stephen Briers menar att många självhjälpsmetoder faktiskt gör oss olyckligare, eftersom de får oss att tro att det räcker med enkla knep för att förbättra våra liv. Stephen Briers. www.nok.se Den här kan du vinna! Sid 54 Över kinesiska havet Andra världskriget står för dörren när en norsk familj öppnar ett hem för ”mentalt svaga”. Snart fylls hela huset av patienter: den religiöse Christian Jensen, den tyste Matiassen som sitter i sin gungstol, den beläste Onkel Josef. Efter ett tag flyttar dessutom fem bröder och systrar in i huset. Josef kallar dem ”tokingarna från Stavanger” men de blir snart en del av den stora familjen. Gaute Heivoll, som fick sitt genombrott med Innan jag brinner, har ännu en gång skrivit en roman som baserar sig på verkliga händelser. Med fantastiska människoporträtt gestaltas minnet, hur det sovrar och döljer, går från berättaren som vuxen till berättaren som barn. Ytterst kanske det är en roman om att våga ta ton – och att låta sin röst sjunga med full kraft. Gaute Heivoll. norstedts.se Ekonomi för icke-ekonomer En handbok i ekonomins termer, regler och samband Boken är till för alla som vill förbättra sina kunskaper i ekonomi. Alla medarbetare berörs av och påverkar företagets ekonomi. Därför behövs också kunskaper om ekonomi för att företagets styrning och utveckling ska kunna förbättras. Alla måste förstå ekonomi, även om man inte har det som sin huvudsyssla. Det är bakgrunden till att denna bok blev till. Budskapet riktar sig till dem som behöver kunskaper om ekonomiska samband och beslut utanför sitt vanliga arbetsområde. Boken ska orientera läsaren i hur företagets ekonomi fungerar. Den förmedlar ett brett och generellt budskap om ekonomiska rapporter, företagsanalys, budgetering, kalkylering, investeringsanalys, kapitalbehov och finansiering. Beskrivningen är enkelt framställd, ofta med exempel som stöd. De olika kapitlen kan läsas oberoende av varandra. Det betyder också att boken kan användas som en uppslagsbok. Mikael Carlson. www.liber.se 50 | www.ssil.se BOKHYLLAN Adhd-hjälpen Ny självhjälpsbok för vuxna Många personer med adhd upplever att livet är i obalans. Ofta stressar de mer än andra, men får ändå mindre gjort. De anstränger sig för att passa tider, men kommer ändå försent. De försöker vara närvarande, men uppfattar ändå inte vad som sägs. De kämpar tappert med livspusslet, men upplever att vardagen ändå inte går ihop. Många känner sig rastlösa och har en malande oro, andra kan vara impulsiva och ha svårt att reglera sina känslor och få relationer att fungera. Ungefär tre procent av Sveriges vuxna har adhd. Den här boken riktar sig till dem. Adhd-hjälpen ger konkreta strategier för att få vardagen att fungera. Du får öva på att: Planera och organisera; bromsa impulser och reglera känslor; förbättra din uppmärksamhet; kommunicera och hantera konflikter. Metoderna bygger på KBT, den psykologiska behandlingsmetod som har starkast vetenskapligt stöd vid adhd. Genom exempel visar författaren hur andra har arbetat med och fått hjälp av strategierna. Här finns också information om kärnproblemen vid adhd, hur en utredning går till och vilket stöd samhället kan erbjuda. Katarina A. Sörngård. nok.se Transkulturell psykiatri Om en patient säger att han har ormar i magen, kan det vara ett tecken på psykos? Eller är det bara ett sätt att beskriva oro, som att ha ”fjärilar i magen”? Boken Transkulturell psykiatri tar ett heltäckande grepp på kulturella faktorers betydelse för bemötande, diagnostik och behandling av olika psykiatriska tillstånd. Fokus ligger på kommunikation och att känna igen och förstå psykisk sjukdom trots kulturella skillnader. Människor med vitt skilda bakgrunder och olika sätt att berätta om psykisk ohälsa och sina problem kommer till psykiatrin i dag. Många har erfarenhet av krig, tortyr och andra svåra livsomständigheter. Författaren beskriver också hur sociala villkor, migration och flyktingskap i sig påverkar den psykiska hälsan, liksom aspekter vid arbete med tolk. Teori varvas med exempel ur den kliniska vardagen. Transkulturell psykiatri ger en grundläggande introduktion till ämnet för studerande såväl som yrkesverksamma inom primärvård, psykiatri, kommunens socialpsykiatri och arbetsförmedlingens mottagning av nyanlända. Sofie Bäärnhielm. nok.se Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 54 I dag ska vi inte dö Fångar i krigets Syrien Det blev en mardröm med flyktförsök, skottskada och olika former av tortyr. Under 46 dagar satt reportern Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström som gisslan i Syrien. Som enda utländska journalister gav de sig in i västra Syrien, mitt under brinnande krig. På vägen ut, efter en knapp vecka av strapatsrika och d ramatiska reportage, blev de gripna av beväpnade män och hållna som fångar mitt i frontlinjen. I den dagliga kampen mot hunger, kyla och krigets livsfaror sattes deras vänskap och tro på livet på hårda prov, inlåsta i en mörk källare och vaktade av krigare. För deras familjer och barn öppnades en nattsvart avgrund: en skräckfylld värld kantad av nattliga samtal, hemliga förhandlingar och hot om snar död. Mitt i det helvetet skulle två kvinnor, Anna och Florence, hålla samman sina familjer i en vardag som inte längre fanns. I dag skall vi inte dö är en självutlämnande bok om tvivel, kärlek och hopp, där människan tvingas hämta bränsle i det djupaste av sina hjärtan. En bok om vanliga människor som dras ned i en skuggvärld men vägrar ge upp. Magnus Falkehed, Niclas Hammarström. www.norstedts.se Sjukdomsförebyggande metoder I dag dör de flesta i världen i förtid på grund av rökning, alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Vår moderna livsstil orsakar en gigantisk sjukdomsepidemi. Boken visar hur vårdpersonal kan arbeta för att förändra beteenden och främja hälsa samt vilka politiska åtgärder som behövs. Boken beskriver praktiska verktyg för att arbeta med patienters ohälsosamma levnadsvanor. Metoderna utgår från forskning och Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Med fallbeskrivningar och exempel visar författaren hur man kan ge aktivt stöd till beteendeförändring. Tre rådgivningsnivåer berörs: enkla råd (traditionell rådgivning), rådgivande samtal (motiverande samtal, MI) och kvalificerat rådgivande samtal (KBT-inriktad metod). Fyra av fem personer är positiva till att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor vid besök i vården. Ett projekt har startats inom Socialstyrelsen och landstingen med målet att hälso- och sjukvården ska arbeta mer sjukdoms förebyggande. Sjukdomsförebyggande metoder tar upp ämnet ur såväl teoretiskt som praktiskt perspektiv. Målgrupperna är hälso- och sjukvårdspersonal, studenter, politiker, beslutsfattare och tjänstemän inom landsting, kommuner, länsstyrelser och myndigheter. Barbro Holm Ivarsson. nok.se Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 54 www.ssil.se | 51 RECEPT Tareq Taylors grillade revben och lavendelskorpor Under sina 25 år som kock har Tareq Taylor medverkat i olika TV-program såsom Trädgårdsonsdag och Go’ kväll, drivit restauranger, varit sommarpratare i Sommar i P1 samt gett ut kokböcker. Han tycker om växter och är speciellt svag för planteringar som är lite vildvuxna och allra bäst tycker han om de växter som går att äta. Här delar han med sig av sitt goda recept på lavendelskorpor och grillade revben med färska örter. AV: ANNIKA RÅDLUND & PETER FREDRIKSSON KÄLLA: TAREQ TAYLOR & BLOMSTERFRÄMJANDET Tareqs grillade revben Ingredienser 1 kg tjocka revben 1/2 tsk salt Olika örter Gör så här: n Blandade färska örter, till exempel dragon, timjan och salvia. Gnid in saltet i köttet och lägg på örterna. n Lägg allt i en stor fryspåse. Sug ut luften, knyt ihop påsen och tillaga hela påsen i ugnen i 95 grader över natten, eller i cirka 11 timmar. n Lägg den oöppnade påsen i kylen och förvara tills det är dags att använda köttet. Detta moment kan man göra upp till fyra dagar före användning. Det går till och med att frysa påsen direkt. n Grilla dessa smakrika revben över intensiv värme. Eftersom de redan är klara behöver de bara få fin färg. Undvik att pensla med olja, så slår det inte upp lågor. 52 | www.ssil.se FOTO: MINNA MERCKE/SCHMIDT RECEPT Lavendelskorpor Ingredienser Cirka 45 stycken 100 g sötmandel 1 ½ dl vetemjöl 1 tsk bakpulver 1 tsk vaniljsocker 2 msk torkade lavendelblommor 100 g rumstempererat smör 1 ½ dl strösocker 1 ägg Gör så här: n Sätt ugnen på 175 grader. Mal hälften av mandeln och grovhacka resten. Blanda mandel, mjöl, bakpulver, vaniljsocker och lavendelblommor. Rör smör och socker pösigt och arbeta ner de torra ingredienserna och ägget. Dela degen i tre delar, forma dem till 30 cm långa rullar och platta till dem något. n Grädda mitt i ugnen i cirka 20 minuter. Ta ut plåten och sänk värmen till 100 grader. Skär längderna i bitar och torka skorporna med luckan på glänt i 40-50 minuter. www.ssil.se | 53 ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Plenumsamtal: Isberget – så lite vi dömer. Livet är en lång rad möten. V privat och i våra yrkesroller. Hur får Emmanuel Ezra, fembarnsfar, kirurg TÄVLING Vinn en bok med Omtanke Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 50-51. Hjärna, anknytning, sårbarhet och s Bokvinnare i förra numrets tävling är: fil dr, neuropsykolo Åke Pålshammar, Bara jobbig eller personlighetsstör Ingmarie Johansson, Tingsryd Maria Bauer, beteendevetare, handl Anne-Marie Skogh, Västerås Daniel Lenell, Mora och författare Tanja Nordström, ÅrydAtt vara chef över sig själv (Bristan tioner och hur det påverkar inlärnin Håkan Järvå, leg psykolog, författar Stort grattis till er, boken kommer på posten. Har du hög belastning av ärenden som rör barn och familjer? Annonspussel – Vilka annonsörer döljer sig i figurerna? PTSD & beroendesjukdom Stefan Sandström, leg psykolog, leg ADHD och samsjuklighet – varför ä inte missa? Charlotta Munck, överläkare, special medicinskt ansvarig läkare på behan Norra Stockholms psykiatri Då är vi tjänsteföretaget som hjälper dig med utredning eller handläggning. Vill er grupp ha kreativ påfyllning i handledning? För dig som har problem med alkohol och/eller droger. I en varm och Välkommen att ta del av vad vi kan erbjuda! tillitsfull miljö i natursköna Sörmland, Vingåker, erbjuder vi: 1 2 3 4 AVGIFTNING • BEHANDLING • ANHÖRIGPROGRAM er medarbetare Fyll i rätt sidnummer Figur Figur Figur Vi arbetar enligt AA:s till rätt annons: 1 tolvstegsprogram. 2 3 da vid Sida Figur 4 Figur 5 5 Komplexa fall inom psykiatrin: neu patienter med psykiatrisk samsjuk Isidora Bubak, medicinskt ledningsa Norra Stockholms Psykiatri 1:a - 4:e pris Periodens utvaldaTidböcker och plats: 24 sep 2015, Eriksberg För mer info: 0151-51 80 90 el. varnas@vfsormland.se Namn: Traumatiserade barnsoldater som Felix Unogwu, statsvetare, konflikth Adress: Deltagaravgift: 1 995:– inklusive för alltid kvar Postnr / ort: Telefon: Texta tydligt! r den unge och dess behov i fokus. rsyr bästa tänkbara insats för varje person. Fyll i talongen här intill och skicka den och lunch. Priset är exklusive moms. senast 15/6 2015 till: ”Tävling 4/15” Tidningen Omtanke, att. Maria Nordholm, Blixtgatan 25, 754 31 Anmälan och Uppsala. information: Telefon 0 Det går även bra att mejla svaren och begärda eller e-post info@expomedica.se uppgifter till maria.nordholm@ssil.se Hela programmet: vast.psyoh.se da har öppenvård, stödboenden, integraen, träningslägenheter, familjehem, oenden och mycket mer. Arrangör: Omtanke a våra uppdragsgivare för alla förtroenden oss. Nu behöver vi stärka upp vårt team fler engagerade medarbetare. g som känner att du vill vara medOM i ett SORG R VÅRD OCH TIDNINGEN FÖ ärna ger det där lilla extra. : Krönikan a ”Vill allela äldre sp ” Bingo? er just nu: samhetschefer ljehemskonsulenter ndlare her Vill du nå samtliga beslutsfattare inom social omsorg? LÄS MER PÅ PÅ VAST.P Hör av dig till mig så hittar vi den lösning som passar dig bäst! r på: www.sidavidsida.se någon ”Jag önskar att ss barn” o tagit hand om Carolina: ds till: ida.se eller till: Karlavägen 66, 114 59 Stockholm. m tjänsterna kontakta: bbas av alzheimer? r en ung förälder dra agic 076-621 95 69, amela.cerimagic@sidavidsida.se Var finns stödet nä misshandel Våga fråga om gström 070-665 64 00, lelle.hagstrom@sidavidsida.se r när frågan ett maskrosbarn kten av våld öka Hon är siktar högt Entreprenören som t alla odds och reser sig mo Upptäc hälsovården ställs inom mödra 070 - 665 64 00 | 076 - 621 95 69 54 | www.ssil.se @sidavidsida.se | www.sidavidsida.se Annonsbokning Carola Persson 0651-76 04 34 carola.persson@ssil.se 24 SEPTEMBER 2015 | ERIKSBERGSHALLEN | GÖTEBORG PSYKISK (O)HÄLSA VÄST G Psykisk (O)hälsa Väst är konferensen som samlar ledande expertis och riktar sig till alla som arbetar med psykisk ohälsa av olika slag. betalaå 5 f ör 4 gälle r v id f ör e bok ning 12 ju ni ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Plenumsamtal: Isberget – så lite vi vet, så snabbt vi dömer. Livet är en lång rad möten. Vi möter människor privat och i våra yrkesroller. Hur får vi till det goda mötet? Emmanuel Ezra, fembarnsfar, kirurg och föreläsare © Gwenn Dubour thoumieu Hjärna, anknytning, sårbarhet och stress – vägar till ohälsa Åke Pålshammar, fil dr, neuropsykolog, universitetslektor Bara jobbig eller personlighetsstörd? Maria Bauer, beteendevetare, handledare, föreläsare och författare Att vara chef över sig själv (Bristande exekutiva funk tioner och hur det påverkar inlärning och beteende) Håkan Järvå, leg psykolog, författare PTSD & beroendesjukdom Stefan Sandström, leg psykolog, leg psykoterapeut ADHD och samsjuklighet – varför är det så viktigt att inte missa? Charlotta Munck, överläkare, specialist i psykiatri, medicinskt ansvarig läkare på behandlingsenheten city, Norra Stockholms psykiatri Traumatiserade barnsoldater som har kommit till Sverige Felix Unogwu, statsvetare, konflikthanteraringsspecialist Komplexa fall inom psykiatrin: neuropsykiatriska patienter med psykiatrisk samsjuklighet Isidora Bubak, medicinskt ledningsansvarig läkare, Norra Stockholms Psykiatri Tid och plats: 24 sep 2015, Eriksbergshallen, Göteborg Deltagaravgift: 1 995:– inklusive för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms. Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se Hela programmet: vast.psyoh.se Arrangör: Mediapartner: LÄS MER PÅ PÅ VAST.PSYOH.SE www.ssil.se | 55 KALENDARIUM Kalendarium 2015 Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang. MAJ Vad skriver vi i journalen Göteborg 18 maj, Sundsvall 1 juni, Uppsala 2 juni (FULLT), Stockholm 3 juni. Arrangör: Svenska vård FoU-konferensen Forskare möter praktiker – Våld, psykisk ohälsa och beroende Bollnäs 19 maj. Arrangör: FoU välfärd Social dokumentation för chefer inom äldreomsorgen Stockholm 19 maj. Arrangör: Gothia fortbildning Fördjupningsdag i ÄBIC för processledare Stockholm 19 maj, 26 maj, Umeå 4 juni. Arrangör: Socialstyrelsen Juridiken bakom psykiatrisk tvångsvård Stockholm 19 maj, Göteborg 22 maj. Arrangör: TI Familjecentralskonferensen Göteborg 19-20 maj. Arrangör: Västra Götalandsregionen Säker informations- och dokumentationshantering i HVB Malmö 20 maj. Arrangör: IMR AB Rikskonferens kvalitet i äldreomsorgen 2015 Stockholm 21 maj. Arrangör: KUI Socialnämndens ansvar för placerade barn och unga Malmö 21 maj. Arrangör: IMR AB Introduktionsdag ÄBIC Umeå 21 maj. Arrangör: Socialstyrelsen Lagens krav på HVB för ensamkommande barn Stockholm 26 maj. Arrangör: IMR AB Psykisk ohälsa hos äldre Stockholm 26-27 augusti. Arrangör: TI Psykisk O-Hälsa VÄST Göteborg 24 september. Arrangör: Expo medica SEPTEMBER KPB analysutbildning äldreomsorg Stockholm 27 maj. Arrangör: SKL Funktionshindernätverk Karlstad 2 september. Arrangör: FoU välfärd Säkrare uppföljning av biståndsbeslut – LSS Stockholm 29 september. Arrangör: KUI Social hållbarhet – för alla? Malmö 27 maj. Arrangör: SKL Våldsbejakande extremism Karlstad 28 maj. Arrangör: FoU Välfärd Riksseminarium för HVB 2015 Stockholm 28 maj. Arrangör: IMR AB Psykisk ohälsa hos personer inom LSS-verksamhet Stockholm 29 maj. Arrangör: KUI JUNI Webbaserad introduktion för personal inom äldreomsorg Kursstart sker 1 juni och 6 juli. Arrangör: KUI Föreningen FoU välfärds årliga konferens – På spaning i välfärden Karlstad 3-4 september. Arrangör: FoU välfärd Nationell primärvårdskonferens 2015 Jönköping 29-30 september. Arrangör: SKL 6:e internationella anhörigkonferensen Göteborg 3-6 september. Arrangör: FoU välfärd Leda och styra för hållbar jämställdhet: Hälso- och sjukvård Stockholm 6 oktober. Arrangör: SKL OKTOBER Effektiv handläggning i socialtjänsten Stockholm 8-9 september. Arrangör: Conductive Nya föreskrifter om dokumentation i socialtjänsten Stockholm 10 september. Arrangör: KUI Traumadagen Stockholm 9 september. Arrangör: Expo medica Leda och styra för hållbar jämställdhet – Social omsorg Stockholm 26 maj. Arrangör: SKL 56 | www.ssil.se Äldreomsorgsdagarna 2015 Stockholm 15-16 oktober. Arrangör: Gothia fortbildning Ledningsansvaret för HVB Stockholm 19 oktober. Arrangör: IMR AB Grundkurs i offentlig upphandling Lidingö 2 juni. Arrangör: SKL Beroendedagen Stockholm 10 september. Arrangör: Expo medica Hälsobokslut Stockholm 3-4 juni. Arrangör: Metodicum Trygghetsdag Stockholm 22 september. Arrangör: SKL Svenska Vårdgalan 2015 Stockholm 9 november. Arrangör: Svenska vård Seniormässan Stockholm 20-22 oktober. Arrangör: Numera mässor AB Mediahantering – Dan Nilsson Stockholm 4 juni. Arrangör: Svenska vård Chefsdagarna personlig assistans Stockholm 22-23 september. Arrangör: Conductive Tillämpningsdagen Stockholm 10 november. Arrangör: Svenska vård Översiktskurs inom socialtjänstlagstiftningen Stockholm 18 juni. Arrangör: IMR AB Utbildning i markörbaserad journalgranskning inom somatisk vuxenvård Stockholm 23 september. Arrangör: SKL NOVEMBER AUGUSTI Hemmasittare Göteborg 21-22 maj, Stockholm 28-29 maj. Arrangör: TI SVUF-konferens – Utvärderingars värde – värden i utvärderingar Stockholm 7-9 oktober. Arrangör: FoU välfärd Integration och flykting mottagning – effektiva ekonomiprocesser Stockholm 25-26 augusti. Arrangör: Conductive Nordiska barnavårdskongressen Åbo 26-28 augusti. Arrangör: Allmänna barnhuset Konflikthantering och besvärliga beteenden Stockholm 23-24 september. Arrangör: Conductive Digital Health days Stockholm 23-24 september. Arrangör: Stockholmsmässan med flera. LSS-dagarna Stockholm 25-26 november. Arrangör: Conductive Psykisk ohälsa norr Luleå 26 november. Arrangör: Expo medica För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör. PLATSTORGET Söker du ny personal eller vill du marknadsföra din utbildning? Hör av dig till mig så hjälper vi dig att synas! Annonsbokning Carola Persson 0651-76 04 34 carola.persson@ssil.se VI SÖKER BEHANDLARE till våra verksamheter i Söderköping Mejeriet 12: Unga män 15-18 år med missbruks-och beroendeproblem. Alvvillan: Flickor 15-18 år med omsorgsbrist och psykosociala problem. Vi söker dig som är utbildad lägst behandlingspedagog eller motsvarande. Van att möta klienter lösningsfokuserat och målinriktat. Erfarenhet att leda grupper och enskilda samtal. Ytterligare kunskap och erfarenhet i MI, drogkunskap, 12-steg, arbetat med neuropsykiatri och psykiatriska problem, familjearbete är meriterande. Schemalagd arbetstid. Välkommen med din ansökan via mail till: Kristina Eriksson, Personalutvecklare kristina@jordnaraomsorg.se www.jordnaraomsorg.se Kognitiv/relationell psykoterapi – Steg 1 Med den kognitiva terapins tradition i sokratisk filosofi och den relationella terapins grunder i affektteori och anknytningsteori erbjuder vi en grundläggande psykoterapiutbildning motsvarande Steg 1 Kursstart Kursdag Kostnad 7 sep 2015 Måndagar - fyra terminer 2015–2017 25.000 kr/termin exkl. moms 1-årig vidareutbildning för socialarbetare Socialarbetare har idag ett komplext och utmanade arbete. Med utgångspunkt i den kognitiva och systemiska traditionen fördjupar vi förhållningssätt, metoder och tekniker. Kursstart Kursdag Kostnad 11 sep 2015 Fredagar, sammanlagt 16 tillfällen 35.000 kr exkl.moms Lokal Bondegatan 35, Stockholm För mera information www.magelakademin.se www.ssil.se | 57 NÄSTA NUMMER Ute den 2 Omtanke nummer 5: FOTO: ISTOCK PHOTO september Höstens läsning: ”Kokkonst för äldre” Tack för den gånga våren, hoppas ni haft nytta och nöje av årets läsning. Ser fram emot att möta er till hösten då vi fokuserar på ämnen som immigration, mat, kriminalvård, och äldreomsorg. Bland annat så kommer tips på hur man lagar aptitlig och näringsrik mat för äldre. Vi kommer att få läsa om flyktingmottagande ur ett boendeperspektiv och höra mer om hur kriminalvården slussar fånga ut i arbetslivet. Alltid i Omtanke • Aktuella branschnyheter • Ny forskning • Gästkrönika • Reportage • Bokuppslag • Recept • Tävling • Kalendarium ....och mycket mer! Immigration, m at, kriminalvård oc h äldreomsorg Trevlig sommar önskar redaktionen på Omtanke 58 | www.ssil.se Konsultindex Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete. I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida: www.ssil.se och www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin : ild n Utb ltatio u ns Ko l: e: a t e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t kry utve ng: Re i g nli eckl v rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe c tv pu tve up psu g: Gr a nin rsk da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare STOCKHOLMS LÄN Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Gunnar Törngren FKC AB • • • • • • • Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, gunnar.torngren@telia.com Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se ADHD Coaching • • • • Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, info@adhd-coaching.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com UPPSALA LÄN Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com SÖDERMANLANDS LÄN Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se ADHD Coaching • • • • Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, info@adhd-coaching.se Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com ÖSTERGÖTLANDS LÄN KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Läs mer på www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin ild ion: t Utb a ult ns Ko l: a te: e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t : tve kry Re lig u kling n c ve rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe v c t pu utve up Gr kaps ing: n rs da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare ÖSTERGÖTLANDS LÄN (FORTSÄTTNING) Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se Handledning och Kompetensutveckling • • • • • • • Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 JÖNKÖPINGS LÄN Sonny Fridh Konsult AB • • • • • • • • • Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se MT Social Resurs - Familjehem AB • • • • • • • • • • Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, 076-3949404, tanja.vebster@socialresurs-familjehem.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Handledning och Kompetensutveckling • • • • • • • Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se KRONOBERGS LÄN Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se MT Social Resurs - Familjehem AB • • • • • • • • • • Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, 076-3949404, tanja.vebster@socialresurs-familjehem.se Handledning och Kompetensutveckling • • • • • • • Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Sonny Fridh Konsult AB • • • • • • • • • Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se KALMAR LÄN Sonny Fridh Konsult AB • • • • • • • • • Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com Läs mer på www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin : ild n Utb ltatio u ns Ko l: e: a t e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t kry utve ng: Re i g nli eckl v rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe c tv pu tve up psu g: Gr a nin rsk da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare KALMAR LÄN (FORTSÄTTNING) Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Handledning och Kompetensutveckling • • • • • • • Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se MT Social Resurs - Familjehem AB • • • • • • • • • • Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, 076-3949404, tanja.vebster@socialresurs-familjehem.se Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se GOTLANDS LÄN EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se BLEKINGE LÄN Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se MT Social Resurs - Familjehem AB • • • • • • • • • • Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, 076-3949404, tanja.vebster@socialresurs-familjehem.se EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Sonny Fridh Konsult AB • • • • • • • • • Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Handledning och Kompetensutveckling • • • • • • • Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se SKÅNE LÄN Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se MT Social Resurs - Familjehem AB • • • • • • • • • • Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, 076-3949404, tanja.vebster@socialresurs-familjehem.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Sonny Fridh Konsult AB • • • • • • • • • Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Läs mer på www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin ild ion: t Utb a ult ns Ko l: a te: e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t : tve kry Re lig u kling n c ve rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe v c t pu utve up Gr kaps ing: n rs da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare HALLANDS LÄN MT Social Resurs - Familjehem AB • • • • • • • • • • Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, 076-3949404, tanja.vebster@socialresurs-familjehem.se Psykologhuset Petersson AB • • • • • • • • • • • Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Vertebra Handledning AB • • • • • • • Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148 Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se VÄSTRA GÖTALANDS LÄN EWERT SocialKonsult AB • • • • • • Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se Vertebra Handledning AB • • • • • • • Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148 Gunnar Törngren FKC AB • • • • • • • Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, gunnar.torngren@telia.com KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se VÄRMLANDS LÄN Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com ÖREBRO LÄN Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Swea Familjehem AB • • • • • • • • • • • • Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Läs mer på www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin : ild n Utb ltatio u ns Ko l: e: a t e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t kry utve ng: Re i g nli eckl v rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe c tv pu tve up psu g: Gr a nin rsk da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare ÖREBRO LÄN (FORTSÄTTNING) Gunnar Törngren FKC AB • • • • • • • Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, gunnar.torngren@telia.com HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se VÄSTMANLANDS LÄN Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se DALARNAS LÄN HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se ADHD Coaching • • • • Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, info@adhd-coaching.se Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• • Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, info@boquistpsykoterapi.se Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se GÄVLEBORGS LÄN Aronssons konsultbyrå, Pia • • • • • • • • Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Agneta på Mickels • • • • • • Uvåsvägen 3, 820 40, Järvsö, 070-7554034, agneta.garberg@gmail.com KBT Senses • • • • • • • • • Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com VÄSTERNORRLANDS LÄN Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se ADHD Coaching • • • • Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, info@adhd-coaching.se Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Läs mer på www.konsultindex.se s: t an sis as lig on ers S P gar: LS nin ild ion: t Utb a ult ns Ko l: a te: e mt arb Sa rks g: tve Nä d: dra tö supp ss g Kri lin nd ha Be i: ar: ap Ter ering ärd r: Utv inga n : ed g: Utr ering klin c t : tve kry Re lig u kling n c ve rso Pe alut ng: n : i rso eckl kling Pe v c t pu utve up Gr kaps ing: n rs da dgiv Le rå lje g: mi Fa dnin le nd Ha Konsulter/handledare VÄSTERNORRLANDS LÄN (FORTSÄTTNING) Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com JÄMTLANDS LÄN Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se HVB Doktorn i Sverige AB • • • • • • • • Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se VÄSTERBOTTENS LÄN Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se NORRBOTTENS LÄN Brännans Stiftelse • • • • • • Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, marskog@hotmail.com Söderstöd AB •• •••• • •• •••• • Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• •• Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Snabba fakta från SSIL SSIL förmedlar mer än 2000 placeringar årligen. Över 7000 boendeplatser i vår databas. www.SSIL.se Läs mer på www.konsultindex.se : ap rsk da Le : : ete ljö arb Mi : : alt tet ali soci bete g: Kv ri ar sor iat ialt om yk c Ps t so ete & ing: n n rb mä ialt a gled ä All c &v t so rig bete r: Öv r ma lt a cia ngdo So & u ri: rn t Ba kia sy ttp iatri: k Rä p: psy tri: ka ns rig Öv sykia vete e p nd uro Ne tee be rig : i Öv p: log ka cio i: ns So g ete olo ndev yk Ps etee b m. All Utbildningar BETEENDEVETENSKAP Handledning och Kompetensutveckling** * Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Norrlands Handledar Institut**** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se KBT Senses* Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Swea Familjehem AB** Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se PSYKIATRI ADHD Coaching* Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, info@adhd-coaching.se Handledning och Kompetensutveckling* Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Norrlands Handledar Institut*** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se KBT Senses* Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com SOCIALT ARBETE HVB Doktorn i Sverige AB * Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se Handledning och Kompetensutveckling** * Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Norrlands Handledar Institut**** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se KBT Senses** * Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, raija.zetterblad@gmail.com Swea Familjehem AB * * Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Vertebra Handledning AB *** Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148 LEDARSKAP, KVALITETS- & MILJÖARBETE HVB Doktorn i Sverige AB * Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, kansli@hvbdoktorn.se Handledning och Kompetensutveckling * Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584 Norrlands Handledar Institut** * Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, info@nhi.se Swea Familjehem AB** * Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Vertebra Handledning AB* Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148 Inbjudan till Seminarium! Kostnadsfritt Seminarium! Välkommen till en intressant dag! SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i Örebro 8 oktober 2015 Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se Läs mer på www.konsultindex.se Totalleverantör av marknads information inom vård och omsorg SSIL - För vård och omsorg Vår ambition är att vara totalleverantör när det gäller marknadsinformation inom vård, omsorg och behandlingsverksamheter. Detta har varit och är vår ledstjärna sedan starten 1995. Under våra nitton år i branschen har vi byggt upp ett heltäckande kontaktnät inom samtliga kommuner, landsting och kriminalvård. Vi har ca 100,000 personliga kontakter per år med socialtjänsten i Sverige. Detta gör oss till den största och ledande aktören på marknaden idag. Vi har ett unikt kontaktnät något du som kund hos oss kan få tillgång till. Vi förmedlar dagligen information om kommuners, landstings och kriminalvårdens konkreta behov av att köpa boendeplatser, behandlingsplatser, konsulter, handledare och personliga assistenter. Upphandlingsbevakning (anbud) Löpande information via e-post om kommande offentliga upphandlingar inom följande områden: HVB, familjehemsplaceringar, LSS-platser, korttidsplatser, boende, konsulter, handledare, psykologer, terapeuter, rådgivning, öppenvård, utbildning, kompetensutveckling, driftsentreprenad, hemtjänst, personliga ombud, företagshälsovård, personalvårdsprogram, samt även valfrihet (LoV) som kan innefatta, särskilt boende, daglig verksamhet/sysselsättning och stödboende. Med vår långa erfarenhet och kunskap finns möjligheten att skräddarsy marknadsföringsinsatser för just er verksamhet. Vi sammanställer olika rapporter som t.ex. kvalitetsindex, trender, marknadsanalyser och kundspecifika studier inom branschen. Våra tjänster: • Förmedla förfrågningar. • Tillhandahåller upphandlingar av ramavtal inom branschen. • Kvalitetsindex/kundnöjdhet. • Marknadsstudier. • Kundunika marknadsaktiviteter. • Ramavtalsbevakaren. Bevaka din marknad på ett enkelt sätt. Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • info@ssil.se • www.ssil.se POSTTIDNING B Svenska Media Docu AB Tingsgatan 2 827 32 Ljusdal webbaserat behandlingsstöd – av och för vårdare IT-stödet som växer med verksamheten Ring 018-56 54 95 och boka en demo, eller besök www.rattspar.se.
