Vi vänder på varje sten”

Transcription

03 INNEHÅLL
LEDARE
TIDNINGEN
FÖR VÅRD OCH OMSORG
04
32 FORSKNING
46 PÅ G I POLITIKEN
En propp
i systemet
BOKHYLLAN
58
TÄVLING
62Bostadsbristen
64 KALENDARIUM
hindrar
företagare
FOTO: MARIA NORDHOLM
ALLTID I OMTANKE:
Krönikan:
”Samarbete
är nyckeln till
framgång”
från att anställa
48
FOTO: ANNA-LENA AHLSTRÖM
10| Intervjun
Möt bostads-, stadsutvecklings- och
it-minister Mehmet Kaplan, (MP), som bland
annat pratar om lösningen på bostadsbristen,
trygghet och hans eget engagemang.
»Samtidigt är det
viktigt att vara ödmjuk,
ett bra samarbetsklimat
kommer inte av sig
självt, utan ett sådant
förtjänar man. «
Gästkrönikör i det här numret
av Omtanke är Dan Nilsson,
förbundsdirektör i Svenska Vård.
sidan 54
Mehmet Kaplan
(MP):
Läs hans krönika på
16| Produktnyheter
Läs om nya produkter som kan ge en lättare
och roligare arbetsvardag för vårdgivare.
som resurs
32| Intimitet
Docenterna Peter Öberg och Torbjörn Bildtgård visar med sin forskning att svenskarna
är internationellt unika genom att se positivt
på att äldre dejtar – dels för att en ny partner
avlastar barnen men även för att den äldres
välbefinnande höjs.
på bild?
34| Fångad
Trafiksäkerhetskamerorna fyller 25 år, men
det är något som firas med blandade känslor.
Kritikerna anser att de skapar en ryckig
trafikrytm som stör den tunga trafiken. Förespråkarna menar att de räddar liv genom att
minska tempot på vägarna.
Mia Törnblom ny delägare i Torsgård.
38|
Mia Törnblom in i vården
48|
En kökspraktik för livet
Torsgård ungdomshem på Gotland har fått
nya delägare. Mia Törnblom som tidigare
tackat nej till att arbeta med behandling
svarar på varför hon och Michael Törnblom
nu går in i en HVB-verksamhet.
På Kafé Agnez står omsorgen i centrum.
I köket samsas kockarna med praktiserande
ungdomar. Tillsammans skapar de både
hälsosam vegankost och goda relationer till
varandra. Att integrera kafé och HVB, ses av
praktikanterna som ett vinnande koncept.
”Vi vänder på varje sten”
Tema
Ministern jobbar för fler bostäder till unga, studenter och nyanlända
När olyckan är framme
I detta nummers tema får experterna ge råd om vad man ska tänka på när man tecknar
företagsförsäkringar och vi lägger extra fokus på verksamheter som sysslar med vård och omsorg.
Men i vissa fall hjälper inga försäkringar. I vissa fall är det att förebygga tragedin som gäller. Vi har följt upp
branden vid HVB-hemmet i Norrtälje, i vilken tre personer miste livet. I Statens haverikommissions rapport får
flera myndigheter kritik, däribland Inspektionen för vård och omsorg. IVO rekommenderas nu att ändra sina
rutiner och se över om verksamheter har ett tillräckligt brandskydd vid tillståndsgivning och tillsyn.
Försäkra företaget rätt
Läs experternas råd om försäkringar
som passar inom vård och omsorg
Omslagsbild
Foto: Peter Nordahl
Försäkra
ditt företag
rätt
På Kafé Agnez formas relationer
Möt ungdomarna som får praktik
med i bagaget efter sin tid vid HVB
www.ssil.se | 3
NUMMER 3 • APRIL 2015 • ÅRGÅNG 9
Omtanke
Alla har rätt
till ett bra liv.
Ja, alla.
Just därför behandlar vi alla olika hos Humana Individ och
familj. Vi erbjuder HVB, jour- och familjehem, särskilda
boenden, öppenvård och stödboende för barn, unga, vuxna
och äldre i hela landet.
Humana Individ och familj är väletablerade svenska företag,
oftast med en lång historik, som har en sak gemensamt:
vi brinner för det vi gör! Och lever i övertygelsen om att det
som vi gör varje dag, kan vi göra ännu bättre tillsammans.
Vi som ingår i Humana Individ och familj är:
Adventum, Baggium, Davidsbo, Humlans HVB,
HVB Lappetorp, K REHAB, Tiangruppen och
INOM-koncernen.
Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och
familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden
samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 12 000 medarbetare
i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv.
Läs mer på www.humana.se.
FOTO: MARIA NORDHOLM
03
04
32
46
58
62
64
INNEHÅLL
LEDARE
FORSKNING
PÅ G I POLITIKEN
BOKHYLLAN
TÄVLING
KALENDARIUM
48
10| Intervjun
Möt bostads-, stadsutvecklings- och
it-minister Mehmet Kaplan, (MP), som bland
annat pratar om lösningen på bostadsbristen,
trygghet och hans eget engagemang.
»Samtidigt är det
viktigt att vara ödmjuk,
ett bra samarbetsklimat
kommer inte av sig
självt, utan ett sådant
förtjänar man. «
Gästkrönikör i det här numret
av Omtanke är Dan Nilsson,
förbundsdirektör i Svenska Vård.
Läs hans krönika på
sidan 54
16| Produktnyheter
Läs om nya produkter som kan ge en lättare
och roligare arbetsvardag för vårdgivare.
som resurs
32| Intimitet
Docenterna Peter Öberg och Torbjörn Bildtgård visar med sin forskning att svenskarna
är internationellt unika genom att se positivt
på att äldre dejtar – dels för att en ny partner
avlastar barnen men även för att den äldres
välbefinnande höjs.
på bild?
34| Fångad
Trafiksäkerhetskamerorna fyller 25 år, men
det är något som firas med blandade känslor.
Kritikerna anser att de skapar en ryckig
trafikrytm som stör den tunga trafiken. Förespråkarna menar att de räddar liv genom att
minska tempot på vägarna.
Mia Törnblom ny delägare i Torsgård.
38|
Mia Törnblom in i vården
48|
En kökspraktik för livet
nya delägare. Mia Törnblom som tidigare
tackat nej till att arbeta med behandling
svarar på varför hon och Michael Törnblom
nu går in i en HVB-verksamhet.
På Kafé Agnez står omsorgen i centrum.
I köket samsas kockarna med praktiserande
ungdomar. Tillsammans skapar de både
hälsosam vegankost och goda relationer till
varandra. Att integrera kafé och HVB, ses av
praktikanterna som ett vinnande koncept.
När olyckan är framme
Omslagsbild
Foto: Peter Nordahl
Tema
Försäkra
ditt företag
rätt
I detta nummers tema får experterna ge råd om vad man ska tänka på när man tecknar
företagsförsäkringar och vi lägger extra fokus på verksamheter som sysslar med vård och omsorg.
Men i vissa fall hjälper inga försäkringar. I vissa fall är det att förebygga tragedin som gäller. Vi har följt upp
branden vid HVB-hemmet i Norrtälje, i vilken tre personer miste livet. I Statens haverikommissions rapport får
flera myndigheter kritik, däribland Inspektionen för vård och omsorg. IVO rekommenderas nu att ändra sina
rutiner och se över om verksamheter har ett tillräckligt brandskydd vid tillståndsgivning och tillsyn.
www.ssil.se | 3
NUMMER 3 • APRIL 2015 • ÅRGÅNG 9
ALLTID I OMTANKE:
LEDARE
Att vara förutseende
är din bästa försäkring
LE DAR E Ibland slutar verkligheten i tragedi. Trots
tillsyn från både brandförsvaret och Inspektionen
för vård och omsorg, IVO, så fanns det ett bristan
de brandskydd vid det Hem för vård och boende som
brann ner till grunden i Norrtälje i augusti 2013.
Under brandnatten miste tre personer livet och
fyra personer fördes från olycksplatsen till sjukhus.
Är man osäker på vad som krävs av en byggnad
för att få bedriva en vårdverksamhet i den så står
Boverket gärna till tjänst med vilka regler som gäller
för att få bygglov för en specifik verksamhet. Svaren
finns där ute, det gäller bara att veta om var och att
man ska leta dem.
vara förutseende så ska företaget själv
klart ha en försäkring som stämmer
överens mot den verksamhet inom
vård och omsorg som det bedri
ver. Alla olyckor slutar inte i tra
gedi, men för att i möjligaste mån
undvika negativa ekonomiska
konsekvenser en olycka eller yttre
händelse mot din personal, dina
klienter eller någon annan del av
din verksamhet så gäller det att
vara rätt försäkrad.
Läs i vårt tema om vad du
ska tänka på när du skaffar
en försäkring till ett företag.
Vi lägger givetvis särskilt
fokus på företag som arbe
tar inom vård och omsorg.
FÖRUTOM ATT
verksamhetens ansvar att ha ett till
räckligt brandskydd. Svårigheten kan vara att veta
vad som krävs av dig som ansvarig när de tillstånds
givande myndigheterna också missar att verksam
heten saknar bygglov för att använda en byggnad
i den verksamhet de bedriver.
För att undvika att en liknande tragedi händer igen
så rekommenderar Statens haverikommission att
IVO i fortsättningen även ser efter om verksamheter
har ett fullgott brandskydd vid tillståndsgivning.
Brandförsvaret svarar gärna på frågor om vad som
krävs i fråga om brandskydd när du driver en verk
samhet som har ansvar för andra människor och de
ras liv.
DET ÄR ALLTID
med Norrtäljebranden så var samtliga boen
de vid hemmet diagnosciterade med någon form av
psykisk funktionsnedsättning. Något som i samhäl
lets ögon gör att de bör ha ett extra skydd i form av ett
boende i en extra brandsäker byggnad, med ett högre
brandskydd i form av branddörrar, brandceller, ut
rymningsvägar och konstant tillgänglig personal som
kan hjälpa till vid en utrymning.
Varken de högre brandskyddet eller någon tillgänglig
personal fanns på plats i byggnaden under olycksnatten.
I FALLET
Maria Nordholm
Chefredaktör Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter på
tidningen och våra ämnen till
maria.nordholm@ssil.se
att. Maria Nordholm, Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala • Tel 0651-150 50, 073-816 00 41
Tidningen Omtanke ges ut av:
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL
Tel 0651-150 50, Fax 0651-133 33
4 | www.ssil.se
Redaktionen
Mikael Sagström
Ansvarig utgivare
0651-76 04 12
0706-35 50 50
mikael.sagstrom@ssil.se
Maria Nordholm
Chefredaktör
073-81 600 41
maria.nordholm@ssil.se
Chatarina Olsson-Lindh
Journalist
col@svenskamedia.se
Anna Sjöström
Journalist
anna.sjostrom@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media DOCU AB
post@svenskamedia.se
Annonser
Carola Persson
Annonssäljare
0651-76 04 34
carola.persson@ssil.se
Annonstraffic
Karin Bergström
Annonstraffic
karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration
Måndag-Fredag 8-10
Nettan Yngvesson
0651-69 90 90, pren@svenskamedia.se
Utges av:
Skandinavisk Sjukvårdsinformation,
Marknadsdata AB
Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal
Tel:0651-16040, Fax: 0651-711980
info@ssil.se, www.ssil.se
Teknisk information
Tidningen är
TS-kontrollerad.
Upplaga: 16 800 ex.
Tidningens format: 210x297 mm.
Satsyta 185x270 mm.
Upplösning: 300 dpi.
Tryck: V-TAB Vimmerby.
Kvinnohemmet Rosen har sedan några år ett utvecklat samarbete med Lis
Bodil Karlsson, Filosofie Doktor i Socialt arbete & lektor i socialt arbete vid
Karlstads universitet. Lis Bodil Karlsson följer och dokumenterar personalens erfarenheter av att arbeta med våldsutsatta kvinnor.
Helhetsfokus. Att bryta destruktiva livsmönster.
Integrationsterapi kombinerar arbete med beteenden i vardagen med djupgående
känslomässig bearbetning, vilket leder till tydliga och varaktiga förändringar.
Det är en terapi som hjälper personer med:
• Relationsproblem: Konflikter och gräl, svårigheter att etablera långvariga relationer, ambivalens (”ska jag stanna eller gå?”) och liknande bekymmer.
• Känslomässiga besvär såsom: Bristande självkänsla, nedstämdhet, social
ångest, ilskeproblem
• En jobbig barndom som gör sig påmind genom känslor, rädslor och destruktiva
beteendemönster.
• Hur destruktiva beteendemönster utvecklas när ett barns behov inte blir mötta.
• Hur även ”mindre” brister i uppväxtmiljön kan få bestående konsekvenser för
vuxenlivet. Exempel kan vara föräldrar som arbetar för mycket, eller som fokuserar på bestraffning istället för kärlek och uppmuntran.
• Varför det kan vara så svårt att förändra beteende- och relationsmönster.
• Varför människor ofta väljer en partner som på något sätt liknar föräldrarna eller
familjesituationen.
• Hur det kommer sig att samma konflikter kan upprepas gång på gång i relationer (parrelationer såväl som vänskapsrelationer).
• För att förändra sådana här mönster behöver man: Kartlägga vad som händer i
vardagen, ändra tankar och beteenden, och möta de underliggande känslorna.
Återbesöka det barn man var, med detta menas att minnas vad som hände,
och låta känslorna komma fram till hundra procent.
• Att bli medveten
• Att uppleva såret
• Våga ta risker att bryta det destruktiva livsmönstret och den falska tryggheten.
www.kvinnohemmet-rosen.se • lena.stenberg@kvinnohemmet-rosen.se • 0290-76 68 50
Det finns hjälp att få…och att ge!
Solsunda
Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp
är vuxna med allvarlig psykistrisk problematik.
Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett
av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i
vardagslivet.
Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och
evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö
som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.
Kontakta: Maja Andersson, föreståndare
Telefon: 08-557 72 514
Mobil: 070-100 86 66
Steget mot ett självständigt liv
Mail: maja.andersson@solsunda.se
Solsunda
Vi är topp 3 bland de mest använda metoderna
enligt Socialstyrelsens undersökning 2013.
5000 rePULSE-handledare har utbildats sedan 1998.
Allt fler tror att de inte kan påverka sin situation.
rePULSE visar att det är möjligt att kontrollera
sina impulser och dessutom hur man gör!
Att hantera distraktioner och lära sig att fokusera
uppmärksamheten på rätt saker är nödvändigt
för att kunna skapa goda relationer med andra
och må bättre.
rePULSE har ett brett tillämpningsområde och
passar människor i alla åldrar med olika problem.
rePULSE tydliga struktur och dess individualitet
gör att metoden är mycket uppskattad av både
handledare och deltagare.
rePULSE har konkreta kompletterande ”hjälpverktyg” i form av arbetsböcker, spel och appar.
Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Telefon: 08-557 72 510
E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se
Aktuella kurser se www.repulse.se
Vård och boende för personer
med psykisk funktionsnedsättning
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder
vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk
funktionsnedsättning.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt
över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt
anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg
miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har
möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna
utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att
mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende
samt särskilt boende.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida
www.bergslagsgarden.se
Ängelsbergsv. 27 737 90 Ängelsberg Tel. 0223 - 477 70 Fax: 0223 - 477 79 www.bergslagsgarden.se info@bergslagsgarden.se
6 | www.ssil.se
Varför är VoB förstahandsvalet
för många socialsekreterare?
VoB:s verksamheter tar emot akuta och planerade uppdrag från socialtjänsten.
Varje avslutat ärende utvärderas genom att uppdragsgivarens handläggare
besvarar en enkät. 92 % av handläggarna anser att VoB motsvarat eller överträffat
deras förväntningar. Vi är stolta över socialtjänsternas förtroende. Anledningen
till det goda resultatet beror på följande:
Vårt ägande är en trygghet
Bolaget är offentligägt och drivs på
samhällsnyttig grund utan vinstsyfte.
Ägare är samtliga kommuner i
Kronoberg och Skåne.
En strukturerad modell
Uppdraget genomförs målmedvetet
och strukturerat utifrån socialtjänstens
uppdrag och med bolagets kvalitets
system som bas.
Flexibel inställning
Tjänsterna anpassas efter kundernas
önskemål och kontakterna med
kunderna präglas av öppenhet och stor
beredskap för att prova och utveckla.
Har du frågor kring VoB?
Jennie Börjhagen, verksamhetsutvecklare
M: 0728 - 42 98 03
VoB:s verksamheter tar emot akuta och planerade uppdrag från socialtjänsten (SOL och LVU) gällande skydd, stöd, integration, utredning och
behandling. Placering kan ske i HVB eller familjehem. VoB erbjuder även
konsultativa tjänster som utredning, handledning och utbildning som
genomförs av psykolog- och socionomkonsulter. Bolaget är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001:2008.
Å
VI SES P
SOCIONOM
DAGARNA
IL
14 -15 A P R
attiH
agttnaiiHtrteicHalp
gtnleigkrnencierae,ltcpbablapns
tabnkbsahncso
tlekt-lnsedekan,tnebtb,os
nttkos
irhfkcohco
-sd-asndtaos
ttirtftirf
Hitta
placering
snabbt, enkelt
och kostnadsfritt
a
t
s
r
ö
t
s
s
e
g
i
r
e
v
S
Sveriges
aattssrröötstörsta
tsssseeggirireevvSS
e
c
i
v
r
e
s
s
g
n
i
r
e
c
a
l
p
placeringsservice
eeccivivr!trteirefsssdsasngtgsn
nirireeccaalp
lp
ok hco tlekne ,tbbanS
Snabbt, enkelt
!t!toch
ti rtfi rskostnadsfritt!
fdsa
dnatnstoskokhchoctoletlkenkene,tb,tbbabnaSnS
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan
förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en
neutral part som förmedlar er förfrågan till
matchande verksamheter oavsett ägare
eller koncernförhållande.
Förfrågan går även ut till de verksamheter
som ni har ramavtal med.
Ramavtal
Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtals
leverantörer. I svarslistan anges tydligt om
verksamheten har ramavtal med er.
Snabbt, enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme.
Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är
nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler
– vi hjälper er!
resletkilpröf natu ,ttirfsdantsoK
vfra
gs
nno
irteK
resnrlaetsutlkheictlop
ktirtlöiprfrsn
ödafantntusaot,ktuträi,rteftcsird
sesn
dsta
scoalKP
natuna.hntcuaoghåtctriofrrftöstfdirrafan
sndtm
saonäktlsrm
oäkoerscäirverceriösvsfrgernessirglenctikarilelPp
carlöPf
.nag.nårafgråörffrö
an
fm
raänlmmäol smroesrröef rö
esf lreetsklielptkriölp
f röf
tlartueN
ne rä iV .retehmaskrev agni ratrleastrirltoa
uvreatfN
uLeISNS
tuISen
ne rnälelitV
rän.raiV
egtåe.rhferm
töefahsrm
keraresavkldraeegvm
nairgrön
afrim
ersaoirseotsvriarao
fpvLlaIafSrS
L
S
gräffrtö
rlderteöem
af sm
ktroreasvpterladprntaluahercnttuaem
llit nllaitgnåerarfgaråö
etefrsraveladroeam
fhrmöo
n
dtenahasm
lklårah
le
erageäratgteästvtaeosvraeoter.hem
esvrköreefdnvnreadchncaotahkm
crtealm
retehmaskrev.eeddn.leald
iltlnåtahulrlnöåeh
geåkllrerferöllFe
fnvrräöefrcnånrgeocnknaro
reterhem
teahsm
kraesvkreedv lelidt.dtllueitm
nteulvan
ätveravåm
äg ranåraggranåhrafgriånörFm
fröoFs
.dem
.delamtvlaam
tvaarmrarhrianhminosmos
latvamaR
slatvamar are alla llit nagårflra
öftlv
ra
eatrm
iR
ksaiR
V
vakaacm
gaialrdreyaatrlsleaeagllnliatanlnlaiatgtnåsrailfgsrråöarfvfrsö
rkesvieVl
slatsvlam
am
tovaatrm
eIfr.raekrcröiaktknscaiV
e.rteenrhaöm
mo m
tgoildtgyitl.drseyegtdnseeam
gnnlaattsnvialstm
rsaialvsrsrraIav.hrsen
Irö
rtenavaserklerveevl
.re d.reemdelamtvlaam
tvaarmrarhrnaehtenhem
teahsm
kraesvkrev
tgilnosrep hco tlekne ,tbbanS
orgeh
åp
ncm
vse
n,te
rb
ah
talab
tgi.tlen
gmo
im
ln
sirtoensp
ohoctno
lei rtkalne
kin
,btb
nmS
arnoN
S
ä .m
ienm
mgm
eoln
lm
ei onrn
attlrkaoam
tnroN
K
.erm
itm
m
nooitlgjnåeon
årn
aovifesrlaien
vtsråiapnhsrtsaloahm
N
atsanstaokd
n
rä rienrflämianh
om
ljleiovmlijnerm
em
lleorenrleloelflenloerfatevålsepttseåslpo
aatetnkmoaK
tdnjoöK
edpeldäm
reflraehfl lalihv lilnivmino m
reollererlalevsratvelsatenla!rtedneram
jjöhndijvö–
n
!re r!reeplräejphläivjh–iv –
-sgni r ecal p nid anmäL
Lämna din placerings-e-ss.lg-inssisgr.nw
eicrwa
ewlcpaåln
ppidnnid
agnå
amnräfmLräöLf
förfrågan på www.ssil.se
es.elis.sli.swsw
.wwww
åpån
panga
ågråfröffröf
es.liss.www • es.liss@ofni • 08 91 17-1560 :xaF • 04 061-1560 :leT • ladsujL 23 728 ,A 2 natagsgniT
es.liess.lw
isTingsgatan
w
s.ww• w
es.•liess.@
l2isoA,
sf@
n827
iof•ni032
8• 9Ljusdal
018 1971-157•6-10Tel:
5:6xa00651-160
F:x•aF04• 006440
10-1651• 6-1Fax:
05:6le0T0651-71
:l•eTla•dslau19
djLsu280
j3L 72•238info@ssil.se
7,2A82,Ana2tangast•agwww.ssil.se
gnsiTgniT
Framtid utan kaos?
för människor som ingen vill se
Vi hjälper dig som handläggare på kommunen
eller inom den psykiatriska vården. Vi kan vara ett
komplement eller det stöd ni behöver för att på sikt
kunna hjälpa människor tillbaka till ett fungerande
liv i samhället.
Hur är det möjligt?
Här ser vi till människor som samhället helst vill blunda
för och hjälper dem till en framtid utan kaos. Vårt arbete
visar att utveckling kan ske mot alla odds.
inagårdsmodellen®
• Daglig aktivitet
• Relationer & social träning
• Utveckling av intressen & fortbildning
• Tydlig struktur, dygnsrytm & hälsa
• Hög personaltäthet & adekvat medicinering
• Specialistkompetens
• Löpande kontakt med hemkommun & anhöriga
Ställ dina frågor till oss!
Den 14-15 april deltar vi i Socionomdagarna i
Stockholm. Ta chansen att träffa oss där om ni har
möjlighet, eller kontakta oss på www.inagarden.se
alternativt på telefon: 0292-508 76.
Våra över 175 nöjda kunder finns inom
Staten ska ta ett större ansvar när det kommer till bostadsbyggandet och några av pusselbitarna är ökad konkurrens och satsningar
på kollektivtrafiken menar Mehmet Kaplan, (MP) bostads-,
stadsutvecklings- och it-minister.
10 | www.ssil.se
INTERVJU MEHMET KAPLAN
”Det finns inga
snabblösningar”
Möt Mehmet Kaplan – minister med fokus på unga, studenter och nyanlända
Omtanke har träffat bostads-, stadsutvecklings- och it-minister
Mehmet Kaplan, (MP), och bland annat pratat om lösningen
på bostadsbristen, trygghet och hans eget engagemang. Han
berättar att staten ska ta ett större ansvar när det kommer till
bostadsbyggandet och fokus ligger på fler bostäder för unga,
studenter och nyanlända.
– Det är framtidsområden, säger han.
TEXT: ANNA SJÖSTRÖM FOTO: PETER NORDAHL
INTE RVJU Det
är en avslappnad och glad
minister som tar emot på sitt kontor på
näringsdepartementet. Han skojar om
tavlan på sitt kontor, som han helst inte
vill ha med på bild, men när intervjun
börjar blir han allvarligare:
– Vi har en bostadsbrist som inte är
nådig. Den skapar proppar i systemet för
arbetsmarknaden och hindrar företagare
från att anställa. Vi har unga och studen
ter som har problem att hitta någonstans
att bo och måste tacka nej till utbildningar
och jobb och bostadsbristen hindar nyan
lända från att komma in i samhället, säger
Mehmet Kaplan.
Och ska man lösa bostadsbristen måste
man jobba över partigränser.
– Det finns inga snabblösningar. Bo
stadsmarknaden är så basal och grund
läggande för alla människor och att då ha
ideologiska skygglappar skapar en skytte
gravssituation och den tjänar inte någon
på. Därför är jag väldigt öppen för olika
typer av förslag som kan leda oss framåt.
Bostadsfrågan är prioriterad
Mehmet Kaplan beskriver bostadsbristen
i Sverige som ett raster kring det övergri
pande arbetet på näringsdepartementet.
– Vi vänder på varje sten och tittar även
på de stenar som den förra regeringen
vände på. De gjorde en hel del arbete för
att ta reda på vad som inte funkar och vad
problemen är. Många utredningar till
sattes och en del av dem landar på mitt
bord under året.
Det handlar bland annat om konkur
rensutredningen och bostadsplanerings
kommittén, som enligt Kaplan är viktiga
underlag för att se om det finns grund för
ytterligare förbättringar rent lagmässigt.
– En lärdom jag dragit av de senaste
åren är att bostadsbristen inte löser sig av
sig själv. För att få igång byggandet ännu
Mehmet Kaplan
Aktuell: Bostads-, stadsutvecklings- och
it-minister.
Ålder: Född 1971 i Gaziantep, Turkiet.
Bor: Stockholm.
Familj: Fru och två barn, 8 och 15 år gamla.
Utbildning: 1992-1998, Lantmäteri
programmet, KTH (ej avslutad),
1991 Gymnasieexamen, Avesta.
Befattningar och uppdrag: 2014- Bostads-,
stadsutvecklings- och it-minister, 2010-2014
gruppledare för Miljöpartiets riksdagsgrupp, 2008-2011 ledamot i arbetsutskottet
för Miljöpartiets partistyrelse, 2006-2014
riksdagsledamot, 2004-2011 Ordförande
för IOGT-NTO Stockholms län, 2004-2006,
verksamhetsansvarig på Byrån för lika rättigheter, 2003-2011 ledamot i Miljöpartiets
partistyrelse, 2002-2004 projektledare på
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet,
2000-2002 ordförande för Sveriges Unga
Muslimer.
Intressen: Jag har ett aktivt socialt liv och
är med i föreningslivet och jag älskar att
vara ute i naturen med mina barn. Men som
stadsråd så har man inte så mycket fritid så
jag försöker att ta tillvara på de tillfällen som
ges och vi försöker hitta tider då familjen
kan vara tillsammans och koppla av och
umgås.
Drivs av: Rättvisekänsla. Hur kan vi göra
jorden mera rättvis för alla, utan att levnadssättet blir ohållbart.
www.ssil.se | 11
Ministern har bott i såväl Rinkeby som Skövde och pluggat både bostads- och stadsutveckling vid KTH,:s lantmätarllinje, erfarenheter som han tror kan vara till
nytta för honom som bostads- och stadsutvecklingsminister.
mera krävs ett antal pusselbitar. Bland
Mehmet Kaplans pusselbitar finns exem
pelvis översyn av instansordningen där
regeringen ser över länsstyrelsernas roll
i syfte att få en snabbare byggprocess och
ökad konkurrens på marknaden.
Vad mer kan regeringen göra för att få
fart på bostadsbyggandet?
– Vi har redan lagt fram ett konkret för
slag i form av stadsmiljöavtalen. Det inne
bär att kommuner, landsting och regioner
12 | www.ssil.se
kan söka medfinansiering till lokala och
regionala satsningar på kollektivtrafik. Vi
har redan avsatt en halv miljard kronor
det här året och det kommer förhopp
ningsvis att leda till att framsynta kom
muner faktiskt vill bygga i områden som
i dag inte anses särskilt attraktiva.
Hur går det med arbetet med den
kommande bullerförordningen?
– När vi sammanställde remissinstan
sernas svar visade det sig att de ibland sa
lika saker och ofta står två intressen mot
o
varandra. Vi måste ha fler bostäder och
bygga på fler ställen och därför
tillåta
högre bullernivåer och å andra sidan

handlar det om människor som vi utsät
ter för presumtivt skadliga bullernivåer.
Men förordningen är på plats inom en
väldigt snart framtid. För mig kommer
det att vara en viktig del av det arbete som
gör det enklare för kommunerna att upp
låta mark och göra olika typer av arkitekt
tävlingar och markanvisningstävlingar
»Bostadspolitiken går ju in väldigt
mycket i andra portföljer. Exempelvis är
arbetsmarknadsministern helt beroende av
att bostadsmarknaden funkar ...« Mehmet Kaplan
så att vi får ett ökat smart byggande där
buller har tagits itu med.
Hur ska man lösa sin boendesituation om man vill eller måste flytta till
Stockholm?
– Det är en oerhörd prekär situation, det
är många som har svårt att hitta boen
de. Det vi kan göra är som sagt att se till
att kommunerna ska få bättre förutsätt
ningar för att bygga mer. Men det finns
inga snabblösningar.
Undantaget skulle i så fall vara nyan
lända. Regeringen vill satsa på modul
bostäder för att klara av den kraftiga
strömningen av nyanlända flyktingar.
– Det är ett svar på den exceptionella
situation som råder i världen med extremt
många människor som tvingas fly från
krig och elände. Sverige tar stort ansvar
i frågan och då är modulbostäder vårt sätt
att snabbt ordna flexibla och
moderna
boenden. Vi kommer snart att komma

med förslag på hur det här skulle kunna
funka och vi har fått god respons från
kommunsidan.
Kommunerna ska själva vara med och
utforma vilken typ av modulbostäder som
är lämpliga och regeringen tänker sig ett
samarbetsavtal för upphandling av bostä
derna och för att kunna pressa priserna.
längst ifrån bostadsmarknaden: unga,
studenter och nyanlända. Marknaden kan
inte ensam lösa bostadsbristen, det har
vi sett de senaste åren. Det behövs olika
ingångar och incitament för att skapa en
framåtsyftande rörelse så att vi får igång
byggandet ännu bättre. Min roll är att se
till att vi hela tiden rör oss framåt.
Vilket ansvar har en stadsutvecklingsminister?
– Att se till att städer utvecklas och blir
moderna och hållbara. Det handlar om
bra livsmiljöer för medborgarna. Men
stadsutveckling är också utrymmena mel
lan hus och bostadsområden. Vi har länge
haft en situation där framförallt kvinnor
och flickor känner sig otrygga i stadsmil
jön och det är en fråga som man måste ta
ett helhetsgrepp på.
Hur ser du på dina ministerroller?
– Bostadspolitiken går ju in väldigt
mycket i andra portföljer. Exempelvis är
arbetsmarknadsministern helt beroende
av att bostadsmarknaden funkar, liksom
utbildningsministern och migrations
ministern. En bostad liknar inget annat
och man kan inte säga att det är en vara
som alla andra. Därför är det viktigt att
politiken siktar på att ha ett långsiktigt
engagemang när det gäller de som står
Var det självklart att tacka ja till att bli
minister?
– När jag fick frågan tänkte jag att ”det här
måste jag kolla med min fru”, för vi tar alla
viktiga beslut tillsammans. Jag bollade
med henne och funderade. Som politiker
vill man ju försöka åstadkomma förbätt
ring och nu får jag chansen att göra det.
Vad gör dig till en bra bostadsminister?
– Inom politiken behövs det breda er
www.ssil.se | 13
– Marknaden kan inte ensam lösa bostadsbristen. Det behövs olika ingångar och incitament för att skapa en framåtsyftande rörelse så att vi
får igång byggandet ännu bättre. Min roll är att se till att vi hela tiden rör oss framåt, menar bostadsministern Mehmet Kaplan.
14 | www.ssil.se
»När jag fick frågan tänkte jag att
”det här måste jag kolla med min
fru,” för vi tar alla viktiga beslut
tillsammans.«
Mehmet Kaplan, om valet att tacka ja till ministerposten.
Vi söker fler medarbetare
farenheter och därför är det viktigt att re
geringen innehåller personer med olika
bakgrund, erfarenhet, ålder och bostads
orter. Jag har ju personligen gjort en resa
i Sverige från Skövde, dit mina föräldrar
först kom, till Rinkeby där jag är uppvux
en, Krylbo och de senaste dryga 20 åren
har jag bott på Järvafältet. Jag har bott
i olika bostäder och upplåtelseformer och
jag upplevt resan själv och dessutom i en
del av Sverige som ofta hamnar på skugg
sidan när man pratar om politik. För mig
är det också en enorm tillgång att ha plug
gat på KTH:s lantmäterilinje och läst de
ämnena som handlar om två av mina om
råden: bostads- och stadsutveckling.
Hur kom det sig att du blev politiskt
intresserad?
– Det var genom mitt engagemang i nyk
terhetsorganisationen IOGT-NTO. När
jag pluggade på KTH, blev jag mer och
mer aktiv och det ledde mig in i vad som
kan kallas för en demokratiskola. Jag var
med på föreningsmöten, röstade och la
förslag till årsmöten. Det gjorde att jag
blev mer och mer intresserad av det parla
mentariska arbetet och jag och några vän
ner tänkte att ”här sitter vi och försöker
påverka politiker, varför inte själv vara
aktiv i politiken?”
Och varför blev det Miljöpartiet?
– För helhetssynens skull. Att de inte bara
tänker på ett, eller några få intressen,
utan ser på helheten där världen och allt
däri är viktigt. Det handlar om solidaritet
med världens alla människor, djur, natur
och det som kommer i framtiden. Det var
känslan av att alla inte har samma privile
gium som vi har – nämligen att få gehör
för de behov vi har. ●
Sida vid Sida
Vi står alltid kvar
För oss står den unge och dess behov i fokus.
Vi skräddarsyr bästa tänkbara insats för varje person.
Sida vid Sida har öppenvård, stödboenden, integrationsboenden, träningslägenheter, familjehem,
skyddade boenden och mycket mer.
Vi vill tacka våra uppdragsgivare för alla förtroenden
som ni ger oss. Nu behöver vi stärka upp vårt team
med ännu fler engagerade medarbetare.
Vi söker dig som känner att du vill vara med i ett
gäng som gärna ger det där lilla extra.
Vi söker just nu:
- Verksamhetschefer
- Familjehemskonsulenter
- Behandlare
- Coacher
Läs gärna mer på: www.sidavidsida.se
Ansökan sänds till:
info@sidavidsida.se eller till: Karlavägen 66, 114 59 Stockholm.
Vid frågor om tjänsterna kontakta:
Amela Cerimagic 076-621 95 69, amela.cerimagic@sidavidsida.se
eller Lelle Hagström 070-665 64 00, lelle.hagstrom@sidavidsida.se
070 - 665 64 00 | 076 - 621 95 69
info@sidavidsida.se | www.sidavidsida.se
www.ssil.se | 15
NYHETER
Hjälp i
vardagen
Underlätta arbetet och ha skoj på vägen
Av: Maria Nordholm maria.nordholm@ssil.se
Dilemmakort om Barnkonventionen
Nu finns en hel kortlek full av olika dilemman för unga, 12-18 år, som
på olika sätt berör innehållet i Barnkonventionen. Låt dem diskutera hur
Emil, Amanda och alla de andra
ska göra. Vad tycker du och vad
tycker dina vänner? Låt dem känna varandra på pulsen och få nya
kunskaper och insikter om barns
rättigheter.
Dilemmakortleken är författad
av Sanna Mohr och Sannie Wedberg, den innehåller 51 kort som
utgår från de 41 sakartiklarna i
Barnkonventionen.
Pris: 95 kronor.
www.alltidforlag.se m.fl.
Schampomössa för de
som inte kan duscha
Bonuskarta.se
Bonuskarta är ett digitalt förstärkningsverktyg, ett hjälpmedel
som kan ersätta eller komplettera de traditionella förstärkningsmetoderna som används. En behandlare, förälder, lärare, kontaktperson eller tränare kan skapa individuella veckoaktiviteter, som
följs upp med direkt- och interaktiv förstärkning.
Bonuskarta finns till för individer som har behov av att
träna upp sin initiativförmåga och ger individen möjlighet att
ta eget ansvar. Verktyget har en 30 dagars testperiod för den
som vill prova programmet. Bonuskarta finns tillgänglig i din
webbläsare eller som applikation.
Pris: 149 kronor per månad för ett litet konto med en användare och en moderator, 399 kronor per månad för mellankonto med 5 användare och upp till 5 moderatorer.
www.bonuskarta.se
Bakterier i storköket?
Ett så kallat ATP-test räcker för att avslöja bristande hygien.
Metoden har funnits i flera år, men en ny version av mätaren – System SURE Plus – gör nu hygienkontrollen på bara
några sekunder. Ytan som ska
kontrolleras svabbas med en
provsticka som stoppas i ett
rör som innehåller ett speciellt
enzym. Röret sätts i ATP- mätaren som inom 15 sekunder ger
svar på om provet innehåller
några bakterier eller inte.
Hjälpmedlet gör att till
exempel storkök snabbt kan
kontrollera om maskiner och
arbetsbänkar är rena.
www.food-diagnostics.se
16 | www.ssil.se
Den nya schampomössan från Tena används till hårtvätt främst för
personer som är sängliggande eller har svårt att röra sig. Men den
kan även vara en hjälp för demenssjuka personer som kan vara
rädda för vatten. Mössan, som
innehåller schampo, balsam och
vatten, kan värmas i mikron för
ökad komfort. Efter 3-4 minuter
massage tar man av mössan och
håret är rent och behöver inte
sköljas.
Pris: 39 kronor.
www.tenabutiken.se
NOSA:
Luktfri miljö kan ge värdigare bemötande det visar en enkätundersökning bland vårdanställda. En av fyra svarande upplever illaluktande situationer i sitt dagliga vårdarbete
som ett problem. Samtidigt uppger
de flesta att dålig lukt är något man
förväntas stå ut med i jobbet.
Nu finns en produkt till för
att lösa problemet. Nosa, en
genomskinlig engångsprodukt
med mentoldoft som fungerar
som öronproppar fast för näsan.
Skyddet neutraliserar dålig lukt
utan att påverka andningen. Pluggen är liten och den syns minimalt.
Vårdarens arbetsmiljö blir mer
komfortabel och patienten får ett
värdigt bemötande.
Pris: 600 kronor för en förpackning
med 100 stycken.
www.nosaplugs.com
logo-svart.pdf 1 2015-02-20 13:50:18
VI VILL VARA DET
TRYGGA OCH SNABBA
VALET TILL GODA
PLACERINGAR!
Vi har gedigna kvalitetskontroller på samtliga boenden,
för att Du som kund ska få högsta kvalitet. Dessa sker minst
en gång per år och av föreståndare från andra boenden.
Tveka inte att ringa oss vi hjälper gärna till,
dygnet runt och året runt!
020-12 12 99
Somna lättare med
FIBERTÄCKET!
Vi finns på småländska höglandet
i Aneby kommun en idyllisk miljö.
Vi arbetar individuellt och med
stor delaktighet för att på yttersta
sätt tillgodose behov och integritet oavsett problematik, vi har
yttersta fokus på individens egna
önskemål utifrån uppdraget.
Vi har förmånen att få arbeta
med djur, som vi kallar från
”Frö till Busfrö” då en del av vår
sysselsättning är hästuppfödning
i mindre skala med inriktning
mot hoppning. Vi ser detta som
en stor möjlighet och resurs för
våra boenden att få vara med
och uppleva detta, samtidigt som
att vara delaktiga i skötsel av stall
och hästar (frivilligt). Stallet ihop
med andra aktiviteter gör att
det är gott om sysselsättning. Vi
hoppas på föl 2015!
Våra målgrupper är för män
och kvinnor från 21 år till 55 år.
Verksamhetens mål – alla ska
få tillvaron att bli begriplig och
hanterbar. Prioriteringen är på
högsta nivå för att tillgodose
en meningsfull vardag och
en förutsättning för ett psykiskt och fysiskt välbefinnande
under längre eller kortare vård/
behandlingstid hos oss. Husdjur
är välkomna efter prövning.
FIBERTÄCKET är ett mjukt tyngdtäcke, som ger
ett lätt tryck mot kroppen likt en omfamning. Det
gör det lättare att slappna av och komma till ro.
Fibertäcket förskrivs som hjälpmedel mot psykisk
och motorisk oro och/eller sömnsvårigheter.
Testa Fibertäcket i vår monter B07:42 på
Leva&Fungera-mässan 14-16 april!
Välkomna för mer information
och studiebesök!
www.ekotopia.info | 0380-49 69 68
031-4979 23 kognition@provistaab.se www.fibertacket.se
Vi vet att alla kan
utvecklas och må bra!
Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att
kommunicera och verksamheternas miljöer är
teckenspråkiga.
Här möts alla av respekt och utgångspunkten i
verksamheterna är alla människors lika värde och
en tro på individens inneboende resurser.
Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation,
här hittar du boende och daglig verksamhet
enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt
gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar
vi mer om vilka möjligheter som finns!
info@mogard.se | www.mogard.se
010-471 66 00
18 | www.ssil.se
TEMA NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME
Försäkra företaget rätt
NÄR OLYCKAN
ÄR FRAMME
Tänk på att försäkra företaget rätt för den verksamhet ni utför.
Men vilka försäkringar krävs egentligen för ett företag som arbetar med människor. Krävs det
andra försäkringar för dem som arbetar med labila människor än för andra a nställda? Hur ska man
försäkra sina lokaler och vad bör man tänka på när man skaffar en företagsförsäkring?
Läs försäkringsrådgivarnas svar i vårt tema När olyckan är framme.
Ibland finns inga försäkringar i världen som hjälper. Alla olyckor går det inte att försäkra bort eller
ens lindra konsekvenserna av. Läs om Statens haverikommissions slutsatser i vår uppföljning av
branden vid HVB-hemmet i Norrtälje, i vilken tre personer miste livet.
I rapporten kritiseras flera myndigheter, däribland Inspektionen för vård och omsorg, för att inte ha
varit tillräckligt framsynta när de gav en verksamhet utan bygglov och med undermåligt brandskydd
tillstånd. IVO och flera andra myndigheter rekommenderas nu att ändra sina rutiner för att undvika
att en tragedi av den här sorten inträffar igen.
TEXT: MARIA NORDHOLM
FOTO: PETER FREDRIKSSON
www.ssil.se | 19
En bra företagsförsäkring är
guld värd om tjuven hälsar på.
20 | www.ssil.se
Företagsförsäkringen
skyddar mer än
bara egendomen
Många företagare struntar i att försäkra sin verksamhet. Men det är en
besparing som kan kosta mer än det smakar. Det är inte bara prylar som
kan bli stulna eller gå sönder. Även avbrott, skadeståndskrav och tvister
kan skada verksamheten.
TEXT OCH FOTO: PETER FREDRIKSSON
När allt rullar på är det lätt att se
verkligheten i rosenrött. Att då ta sig tid
att analysera vilka risker det finns i verk
samheten ser många som ett slöseri med
tid, menar Lennart Berg på Advise Risk
och Försäkring.
– De som driver mindre
företag är ofta de som har
det sämsta försäkrings
skyddet. Man tänker att det
inte är någon idé att försäk
ra verksamheten eftersom
Lennart Berg.
det ändå inte finns några
dyrare inventarier. Men samtidigt visar all
erfarenhet att det inte är egendomsskyd
det som är det viktigaste. Minst lika vik
FOTO:PRIVAT
TE MA tigt är det att skydda sig mot olika typer
av avbrott eller ansvarsärenden, säger
han och ger flera exempel på oförutsed
da kostnader som företagare skulle kunna
undvika med en försäkring.
Ovilja mot att dra på sig kostnader
Lennart Berg tror att det bristande försäk
ringsskyddet bland företagarna beror dels
på okunskap men även på en ovilja att dra
på sig kostnader.
För den som kanske bara en enkel bär
bar dator och en mobiltelefon som inven
tarier kan det kännas tungt att behöva be
tala premier för att skydda företaget.
Men skulle det uppstå en situation
där de orsakat skada genom sin verk
samhet, då saknas det ett skydd som går
in och täcker utgifterna vid till exempel
avtalstvister eller rättegångskostnader.
När det gäller företag som verkar inom
privat äldreomsorg, HVB eller LSS gäller
det även att teckna ett särskilt ansvarsför
säkringsskydd.
– Till det kommer behandlingsskade
f
örsäkring och i vissa fall en patient
ansvarsförsäkring som krävs enligt lag för
yrkesgrupper som till exempel läkare och
sjuksköterskor.
Enkelt att göra en riskanalys
Lennart Berg menar att det absolut vikti
www.ssil.se | 21
Rör du dig mycket i skumma miljöer? Då kan det vara bra
om det finns ett överfallsskydd i din företagsförsäkring.
Checklista
Så här gör du en riskanalys:
■ Vilka risker finns det i dag, vilka risker
kan tillkomma?
■ Vilka risker går det att försäkra sig emot?
■ Vilka risker går det inte att försäkra sig
emot?
Innan du bestämmer dig:
■ Vilka moment omfattar försäkringen?
■ Vilka undantag och aktsamhetskrav
gäller?
■ Hur stor är självrisken?
Skador på fordon kan kosta skjortan.
gaste är att man gör en genomgång av ris
kerna i verksamheten. Genom att spalta
upp allt som kan hända går det att komma
fram till vad som borde försäkras och vad
som inte är värt att försäkra. Därefter bör
man kontakta en försäkringsförmedlare
eller försäkringsbolag för att få en offert
på vad försäkringen skulle kosta, vilka
villkor som gäller och vilka undantag som
bolaget anser sig behöva göra.
Paketlösningar billigare
– Premien grundar sig först och främst
på företagets omsättning och typ av verk
samhet, säger Lennart Berg som menar att
det finns flera rabatterade erbjudanden
till olika branschorganisationers medlem
mar som kan vara ett konkurrenskraftigt
alternativ.
Istället för att skräddarsy försäkringar
efter varje företags behov har man valt
22 | www.ssil.se
■ Beräknas självrisken per skada eller
skadetillfälle?
vissa paketlösningar som innehåller en
mängd försäkringsmoment, som i och
för sig är mer omfattande än vad de flesta
företag behöver. Men samtidigt ger paket
lösningen en konkurrenskraftig premie
som blir billigare än om man väljer olika
delmoment på egen hand.
– Det kan handla om försäkringar som
själva verksamheten behöver eller som
är riktade mot dem som jobbar i verk
samheten. I till exempel livförsäkringen
ingår moment som ger de efterlevan
de en extra ekonomisk trygghet utan att
det utgår inkomstskatt för mottagaren,
medan olycksfallsförsäkringen ersätter
personskador på jobbet och hemma. När
det gäller sjukvårdsförsäkringen är den
na ofta utformad så att den försäkrade är
garanterad läkarvård och operation av
läkare med specialistkompetens inom en
viss tid. l
■ När börjar försäkringen gälla?
■ Hur länge gäller försäkringen?
■ Vilka avskrivningsregler gäller för skadad egendom?
Några försäkringar för ditt företag:
■ Egendom
■ Avbrott
■ Ansvar
■ Rättsskydd
■ Kris
■ Tjänsteresor
■ Byggnad
Några försäkringar för dig:
■ Liv
■ Olycksfall
■ Sjukvård
NÄR
DET ÄR
PÅ RIKTIGT
PROFFESIONELLA SKYDDSBOENDEN
VI HÄMTAR DYGNET RUNT!
070-716 02 22 | 010-209 90 09
WWW.SKYDDSBOENDE.SE
WWW.VITTNESSKYDD.SE
venska
Kvinnofridsprogrammet
Välj rätt försäkring
för omsorgsföretaget
Experten ger råd om val av försäkringar för vårdföretag
Charlotte Arén är försäkringsmäklare vid Allians försäkringsmäklare
och en av dem som administrerar KFO:s specialanpassade
försäkringslösningar inom vård och omsorg. Hon är expert på vilka
försäkringar som kan behövas för företag inom vård och omsorg.
TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM
I jobbet som försäkringsmäklare
tar Charlotte Arén bland annat fram
paketlösningar till sina kunder. Hon be
gär in offerter från flera försäkringsbolag
för att se vem som kan erbjuda kunden
den bästa försäkringslösningen till en bra
premie. En av de stora kunderna är KFO
– arbetsgivarföreningen för kooperativa
och idéburna företag och organisationer.
Flera av deras medlemsföretag återfinns
inom vård och omsorg och omfattas där
med av deras gruppförsäkring. Som för
säkringsmäklare för KFO är Arén expert
på vad man bör tänka på när man letar
efter försäkringslösningar för vård- och
omsorgsföretag.
Egendomsskydd är grunden i en före
tagsförsäkring, den täcker upp vid brand,
vattenskada eller inbrott. Till det så bör
det även ingå en allriskförsäkring, det vill
säga en drulleförsäkring.
Avbrott är en annan viktig del av ett
företags försäkring.
– Ett avbrott är ofta förenat med stora
kostnader. De saker som skadas vid ex
empelvis en vattenskada eller en brand
kanske inte är så dyra men det kostar
pengar att verksamheten står still, säger
Charlotte Arén.
Vid avbrott så får företagaren dels hjälp
med täckningsbidraget så att verksam
heten inte går i konkurs under återupp
byggnaden och även hjälp med extra kost
TE MA 24 | www.ssil.se
nader för att upprätthålla verksamheten
till exempel kostnader för ersättningslo
kaler att driva verksamheten i, så att före
taget inte tappar sina kunder under åter
uppbyggnaden.
I flera försäkringar ingår även epidemi
avbrott som skyddar ifall en myndighet
slår igen ditt storkök, vårdhem eller äldre
boende på grund av en smitta.
– I gruppförsäkringar ingår ofta mycket
av de viktiga delarna för ett företag kont
rollera att just egendomsskydd, avbrott
och epidemiavbrott är en del av din för
säkring, säger Charlotte Arén.
Så skyddas personalen
Personalen i en omsorgsverksamhet är vid
en olycka skyddad via kollektivavtalens
försäkringar. Dessa försäkringar gäller när
någon skadar sig i arbetet exempelvis om
det är ett olycksfall eller en arbetsskada
från exempelvis tunga lyft.
De kollektivavtalade försäkringarna
täcker all typ av personal även personer
som arbetar med omsorgstagare som har
ett riskbeteende. Skador täcks förutsatt
att de anses vara en olycka.
– Arbetar man med personer som har
en diagnos som alzheimer eller en neuro
psykiatrisk funktionsnedsättning så be
traktas slag mot personal eller ett par
knäckta glasögon för det mesta som ett
olycksfall, då förövaren inte alltid förstår
vad de gör. Jobbar man med riskpersoner
får man kanske räkna med att olyckor kan
hända, säger Charlotte Arén.
Glöm inte ansvarsförsäkringen
Hon är noga med att påpeka att alla som
driver en verksamhet ska ha en ansvars
försäkring. Alla olyckor eller händelser
täcks inte av de kollektivavtalade försäk
ringarna, utan dessa skyddar enbart per
sonalen. En ansvarsförsäkring skyddar
vid person- och sakskador på tredje man.
Tredje man kan vara kund eller till exem
pel fastighetsägaren.
– Om en patient skadas och chefen el
ler någon ur personalen har brustit i sitt
arbete så kan det bli fråga om att de an
svariga blir skyldiga att betala skadestånd.
Försäkringsbolagen utreder alltid, för
handlar, för talan och ersätter om det ska
ersättas i ansvarfrågan.
Det krävs samma typ ansvarsförsäkring
oavsett vilken vård eller omsorgsverk
samhet du driver.
– Det tas ingen hänsyn till om det skulle
anses vara högre risk att jobba med att ut
slussa kriminella i samhället än att arbeta
med åldringar. Premien för försäkringen
är densamma, säger Charlotte Arén.
Tänk efter före
Charlotte Arén rekommenderar att man
ser över sitt försäkringsskydd om man
Försäkringsmäklaren Charlotte Arén är expert på vad man ska att tänka på när man tecknar försäkringar för sitt vård- eller omsorgsföretag.
skickar personalen eller de boende på
riskfyllda aktiviteter, som att ta med sig
HVB-hemmets ungdomar på klättring,
dykning eller skidåkning.
– Lite riskfyllda saker får man göra i sitt
arbete och ändå täckas av de kollektiv
avtalade försäkringarna – så länge man
inte har inkomst av verksamheten, då
krävs en separat olycksfallsförsäkring.
Gör man en aktivitet med en dyk- eller
klätterfirma så är man ofta täckt av ar
rangörens försäkring, men kontrollera
med ditt försäkringsbolag och arrang
ören vad som gäller, menar Charlotte
Arén.
Tänk efter före är ett gott råd. Krisför
säkring och rättskydd är delar som bör
ingå, men fundera även igenom om ni
behöver fler delar i er företagsförsäkring.
Ger ni mediciner, då behövs en behand
lingsförsäkring, har ni obetalda anställ
da, som volontärer, kan det behövas en
volontärförsäkring, så att dessa perso
ner inte är helt oskyddade om olyckan är
framme. Hanteras pengar i verksamheten
kan ett skydd mot förmögenhetsbrott
komma väl till pass.
– Inom exempelvis personlig assistans
så sköter ofta assistenterna det ekono
miska i form av uttag med bankomatkort,
tillfället gör tjuven, säger Charlotte Arén.
Vem bär ansvaret?
Tänk även igenom vem som har ansvaret
i olika situationer.
– En fråga försäkringsbolagen ofta får
är om en assistent kör en brukare i sin
egen bil och är med om en olycka, vem
betalar då? Det viktiga är att man bestäm
mer innan vad som gäller. Om jag kör en
privat bil och det blir en skada så täcker
fordonsförsäkringen skadan men diskus
sionen blir ofta vem som betalar självris
ken, det vanliga är att företaget står för
självrisken, menar Arén.
Säkra dina lokaler
Man får bedriva vård och omsorgsverk
samhet i alla typer av lokaler ur försäk
ringssynpunkt.
– Det försäkringsbolagen tar hänsyn
till när de sätter premier är byggnads
klass, det är billigast premier att sitta i
stenhus, byggnadsklass 1 där det är minst
risk för brand. Men i byggnads klass 3, det
vill säga trähus, som lätt fattar eld så är
premien högre.
Försäkringsbolagen ställer även krav
på försäkringstagare ifråga om inbrotts
skydd som särskilda lås för vissa verk
samheter men de ställer inga krav när
det kommer till brandskydd. Räddnings
tjänsten ställer däremot sådana krav och
eftersom brandskyddskrav redan finns
behöver försäkringsbolagen inte ställa
dem.
– Men försäkringsbolagens krav på in
brottsskydd krockar ofta med reglerna
kring brandskydd, en branddörr måste
vara öppen, av säkerhetsskäl, men för att
försäkringen ska gälla får den ofta inte
vara det. Lösningen kan vara att man hit
tar en tekniklösning som att koppla ex
empelvis lysknappen så att lamporna inte
går att tända förrän branddörren är upp
låst, berättar Charlotte Arén.
– Ett krav, som är viktigt att komma
ihåg, är att premien på en företagsför
säkring måste vara inbetald i tid, annars
är försäkringen inte giltig om olyckan är
framme. ●
www.ssil.se | 25
klipp ut och spara!
Charlotte Aréns
försäkringstips för omsorgsföretag och behandlingshem:
EN FÖRETAGSFÖRSÄKRING bör innehålla:
■ Egendomsskydd: I en företagsförsäkring ska det ingå ett egendomsskydd som ska täcka upp vid brand, inbrott eller vattenskada.
I den delen bör det även ingå en allriskförsäkring.
■ Avbrott: En företagsförsäkring bör innehålla ett skydd vid avbrott,
det vill säga att företagaren får ersättning när det blir avbrott i
verksamheten på grund av brand, vattenskada eller annan olycka.
Vid avbrott så får företagaren hjälp med täckningsbidraget så att
verksamheten inte går i konkurs under tiden den står still, men även
hjälp med kostnader för ersättningslokaler och annat som krävs för att
kunna driva företaget vidare under återuppbyggnaden av skadade
lokaler.
■ Epidemiavbrott: Tillägget epidemiavbrott ingår i vissa försäkringar
och täcker upp om en myndighet stänger verksamheten på grund av
smitta. Epidemiavbrott är inte vanliga men ibland förekommer utbrott
av resistenta bakterier eller salmonella.
SKYDD AV FÖRETAGSÄGARE och personal:
■ Personalskydd: Det är Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)
som man har via kollektivavtalen som ska täcka upp när någon skadar
sig i arbetet, den gäller både vid olycksfall och belastningsskador.
De kollektivavtalade försäkringarna består utöver TFA av TGL- tjänstegruppliv, AGS-avtalsgrupp sjukförsäkring och TJP- Tjänste- eller
avtalspensionen. Om någon i personalen får en personskada så ska
ofta de kollektivavtalade försäkringarna, arbetsskadeförsäkringarna,
täcka detta. Personalförsäkringar täcker all personal även personer
som arbetar med omsorgstagare som har ett riskbeteende.
■ Ansvarsförsäkring: Alla som driver en verksamhet ska ha en
ansvarsförsäkring. Om en tredje person, en patient eller en besökare
skadas och chefen eller någon ur personalen har brustit i sitt arbete så
kan det bli fråga om skadestånd. Men det är sällan stora skadeståndsbelopp det handlar om i Sverige, beloppet bedöms från fall till fall.
■ Rättskydd och krisförsäkring: Rättskydd bör finnas i försäkringen
om företaget behöver driva mål mot andra och kris-försäkring finns till
om någon ur personalen behöver terapeutiskt behandling efter att de
blivit överfallen av någon de vårdar eller någon annan person.
TÄNK ÖVER om din verksamhet behöver:
■ Behandlingsskadeförsäkring och patientansvarsförsäkring:
Behandlar man människor och ger mediciner så måste man ha en behandlingsskadeförsäkring. Har man legitimerad personal så ska de ha en
patientansvarsförsäkring. Många legitimerade har ofta vårdavtal där det
ingår försäkring om de är anställda via kommun eller landsting.
■ Tjänstereseförsäkring: Arbetar företaget med personlig assistans
är en tjänstereseförsäkring bra. När man rör sig i hemområdet så
har personalen skydd i den kollektivavtalade försäkringen, men om
assistenten följer patienten ut i världen, på semester eller träningsresa,
så slutar det skyddet att gälla. Till exempel så täcks inte sjukresa eller
läkarbesök utomlands. Reseskador är den vanligaste skadeorsaken
inom personlig assistans.
■ Förmögenhetsbrott: Kan vara bra att ha ett skydd mot i en
företagsförsäkring, det täcker ifall att de anställda förskingrar pengar.
■ Volontärförsäkring: Det är många ideella krafter som finns i omvårdnadsbranschen, exempelvis vänner och kompisar som ställer upp
med personlig assistans. Volontärförsäkringar tecknar företaget för
alla som ställer upp ideellt, det är en grundläggande olycksfallsförsäkring för personer som finns i företaget men inte är anställda och därför
inte omfattas av de kollektivavtalade försäkringarna.
■ VD & Styrelseförsäkring: Denna försäkring ger ett skydd för den
som sitter i en styrelse eller på en vd-post. Om någon anser att du som
vd eller styrelsemedlem har gjort fel exempelvis vid en arbetsplats
olycka eller har underlåtit att göra något, som att söka bidrag i tid, så
kan personen stämma dig eftersom du har ett personligt ansvar när
du sitter på dessa positioner. Det är svårt att få folk att ställa upp i en
styrelse om detta skydd inte finns.
KRAV FRÅN försäkringsbolag:
■ Brandskydd: Det är brandskyddsmyndigheten som ställer kraven
på brandskydd, här förlitar sig försäkringsbolagen på att företagen
följer brandskyddsmyndighetens riktlinjer.
■ Inbrottsskydd: Alla försäkringsbolag ger ut inbrottsskyddsbroschyrer som bygger på svenska stöldskyddsföreningens SFF:s riktlinjer.
Det är hårdare krav på ett företag än en privatperson. Kan man inte
påvisa att dörren var låst så är det inte inbrott utan snatteri om något
blir stulet, och snatteri gäller inte försäkringarna för. Försäkringsbolagen kan ställa krav på särskilda lås för att ge ett inbrottsskydd och det
är olika krav beroende på typ av verksamhet.
■ Betala premien i tid: Inom företagsförsäkring så behöver bolagen
inte påminna om man glömt att betala. Inom företagsförsäkring så
ska premien vara betald vid förfallodagen annars upphör skyddet att
gälla. Sker skada utan att premien är betald så finns inget försäkringsskydd.
KÄLLA: CHARLOTTE ARÉN
26 | www.ssil.se
Vill du nå samtliga
beslutsfattare inom
social omsorg?
Omtanke
n:
Krönika
”Vill allaa
el
äldre sp
Bingo?”
SORG
R VÅRD OCH OM
TIDNINGEN FÖ
O
mt nån
gonk
”Jag önskar atta
barn”e
ss
o
m
o
d
n
a
h
it
tag
Carolina:
TIDNING
EN FÖR
VÅRD O
CH
OMSORG
Innanför
s av alzheimer?
murung
en arna förälder drabba
det
ennär
som tränat
Var finns stö”D
yo
shandel
Våga fråga om mis
ökar när frågan
Upptäckten av våld
älsovården
ställs inom mödrah
ga
lär sig
Ny Tidning!
SiL har bytt namn
till Omtanke!
att st
anna upp
arn
skrosb
h re
Hon är ettocma
flektearrahög
t n
sikt inna
n som
man
Entreprenöre
agerar ”
odds
och reser sig mot alla
Tema Krim
inalvård:
”Det finn
s inget
skyddsnä ”
t
Efter frigivn
ing sov Roge
r Karlsson Uh
Stärk ba
rns rättigh
eter
UNICEF ve
rkar för at
t Sverige sk
göra Barn
a
konventio
nen till lag
rman på go
lvet i KRIS
lo
kaler
Bygg milj
övänligt
Norrköpin
gs första pa
ssivhus stå
klart – et
r
t genomt
änkt LSS-b
oende
Hör av dig till mig så hittar vi
den lösning som passar dig bäst!
Annonsbokning
Säviq Kvinnobehandling
är ett HVB-hem i södra
Dalarna med specialinriktning på kvinnligt
missbruk/beroende
Kvinnor utgör en växande andel av Sveriges
missbrukare vilket innebär att behoven av
kvalitativa behandlingsplatser ökar. Varför
andelen kvinnliga missbrukare ökar finns
inget entydigt svar på utan olika studier pekar på flera samverkande faktorer.
Många kvinnliga missbrukare lever dolt och
upptäcks inte i tid vilket medför stor risk för
allvarligt försämrad hälsa.
Vår strävan vid Säviq Kvinnobehandling är
att skapa en modern, evidensbaserad institution där kunskap och omsorg om kvinnors utsatthet och behov ska prägla vårt
bemötande och våra behandlingsmetoder.
www.saviq.se
Besök oss i
Vårdkedjans
monter på
Socionomdagarna!
Carola Persson
0651-76 04 34
carola.persson@ssil.se
Säviq Behandlinghem . Ulvshyttan 31 Borlänge
Tfn 0243-25 11 05 . Fax 0243-25 13 50 . info@saviq.se
www.ssil.se | 27
Flera myndigheter får kritik i Statens haverikommission
rapport om den brand som ägde rum på ett HVB-hem i
Norrtälje, under hösten 2013, då tre personer miste livet.
IVO kritiseras
efter branden
Myndigheters misstag bidrog till olyckan där tre miste livet
I augusti 2013 omkom tre boende och fyra personer fördes till sjukhus
efter att ett HVB-hem i Norrtälje fattat eld och brunnit ner till grunden.
Under vintern kom Statens haverikommissions rapport som kritiserar
flera myndigheter däribland IVO för en rad brister.
28 | www.ssil.se
FOTO:JONAS EKSTRÖMER
vetna om branden var utrymning genom
något annat än fönster omöjligt.
Vid brandens utbrott fanns enbart de
boende i huset, samtliga var diagnostise
rade med någon typ av psykisk funktions
nedsättning som kan innebära nedsatt
uppmärksamhet, kognitiv och exeku
tiv förmåga. Vilket kan medföra nedsatt
handlingsförmåga, bristande lokalsinne
och göra att det tar längre tid tills perso
nen reagerar på ett larm och gör denne
passiv.
Bland annat så ska de se till att rädd
ningstjänsten utbildas i att evakuera nöd
ställda via stege i de fall när den nödställde
själv inte klarar att klättra ner. Brandkåren
i Norrtälje bör också utbildas i taktisk för
flyttning vid flera samtidiga utryckningar.
Hur larm hanteras när brandkårer från
intilliggande orter kallas in ska också ses
över.
Brister i brandskydd en olycksorsak
TE MA Strax efter midnatt den 27 augusti
gick automatlarmet från ett hem för vård
och boenden, HVB, i Norrtälje, nästan
samtidigt larmade en uppmärksam gran
ne SOS om branden. I byggnaden fanns
sju personer med psykisk funktionsned
sättning. Personalen hade lämnat hem
met efter att de boende medicinerats för
kvällen. Närmast tillgängliga personal
befann sig i sin bostad i en angränsande
byggnad.
Branden startade på en rök-balkong
som saknade brandvarnare. Den spred sig
snabbt och huset övertändes. I det hastiga
förloppet slogs de båda utrymningsvägar
na ut i ett tidigt skede. Kort efter att hu
sets brandvarnare gjorde de boende med
När larmet kom in till räddningscentralen
var insatsstyrkan på Norrtälje brandsta
tion utkallad på ett drunkningstillbud och
det saknades beredskap för en andra ut
ryckning från brandstationen, det innebar
att insatstiden för livräddning och brand
släckning fördröjdes.
Tre av de boende omkom i branden
och fyra personer tog sig ut ur trevånings
huset med hjälp av grannar, hemmets
tillskyndande personal och ortens ende
kvarvarande brandbefäl. De försökte eva
kuera de boende så gott det gick under de
22 minuter det tog från larmet gick tills
brandkårer från närbelägna orter anlände
till olycksplatsen. Inom Norrtälje tätort
ska normalt en räddningsinsats påbörjas
inom tio minuter enligt gällande bestäm
melser.
Kritik från kommissionen
Statens haverikommission, SHK; som ut
rett branden i syfte att liknande olyckor
inte ska hända igen, rekommenderar nu
flera myndigheter att se över sina ruti
ner efter branden. Såväl Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, Inspektio
nen för vård och omsorg, IVO, och Soci
alstyrelsen får kritik i rapporten.
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap och Länsstyrelsen rekommen
deras att se över de brister som finns inom
räddningstjänsten som bidrog till att ut
ryckningen fördröjdes och tre personer
miste livet.
FOTO:PETER KNUTSSON
Fördröjd utryckning
Statens haverikommissions rapport vi
sar på flera orsaker till olyckan. Det fanns
ett bristande brandskydd, inom såväl det
byggnadstekniska som det organisato
riska. En bidragande orsak till olyckan är
också myndigheternas oförmåga att på
förhand kontrollera HVB-hemmet. IVO
har vid tillståndsgivning och tillsyn missat
både det bristande brandskyddet och av
saknaden av bygglov.
– Den stora anledning
en till olyckan är att brand
skyddet inte stoppar bran
den på balkongen utan låter
den sprida sig in i byggna
den, säger Patrik Dahlberg
Patrik Dahlberg
utredare vid statens haveri
kommission.
Med en bättre branddörr och en de
tektion av branden hade brandförloppet
kunnat se annorlunda ut menar han.
Vad hade det obefintliga bygglovet med
det hela att göra?
– Saknas det bygglov så vet man inte
vad huset är byggt att fungera som och
heller inte vad man ska bedriva tillsyn
emot, säger Patrik Dahlberg.
Brandskydd är eget ansvar
Det är verksamhetens eget ansvar att ha
ett fullgott brandskydd. Köper man en
villa och vill starta en vårdverksamhet i
byggnaden så krävs det att man söker ett
nytt bygglov för den verksamhet som ska
drivas i huset.
Norrtäljehemmet var gammalt, tre vå
ningar högt och byggt i trä.
– Man hade kunnat ställa högre krav på
www.ssil.se | 29
huset. I den byggnadsklass det här gamla
huset tillhör så handlar det enbart om att
få ut folket innan huset brinner ner och
sedan skydda intilliggande byggnader, sä
ger Fredrik Noén brandingenjör vid Upp
sala brandförsvar.
Ingen myndighet har reagerat
Boenden av den här karaktären är de som
ska ha högst typ av brandsäkerhet, vård
tagarna i den här gruppen är de som be
höver mest skydd och hjälp vid en utrym
ning.
– Det här huset är byggt som ett bo
stadshus och sedan när det blivit till en
verksamhet så har man försökt bättra på
brandskyddet, med brandceller, brand
dörrar och en yttre spiraltrappa för att
de ska uppfylla några som helst av brand
skyddskraven, säger Patrik Dahlberg.
Hade man fått driva den här verksam
heten i det här huset om man sökt bygglov
för den i dag?
– Nej, det uppfyller inte kraven som
ställs om man skulle bygga ett hus för den
här verksamheten i dag, inte alls, säger
Patrik Dahlberg.
Lotta Texte som vid branden var verk
samhetschef för HVB-hemmet kände inte
till att det saknades bygglov.
Den här diskussionen kom upp efter
branden, säger hon.
Hon bekräftar kort att verksamheten
funnits i familjen sedan 1972 och då drevs
av hennes mamma.
– Jag tog över 2006 efter att min mam
ma dog, säger Lotta Texte.
Hon avböjer vidare kommentarer om
branden men i en intervju med Norrtelje
Tidning har hon tidigare berättat om hur
hon vid mammans bortgång sökte till
stånd för att ta över verksamheten.
– Något bygglov nämndes det ing
et om. Däremot en del annat som jag var
tvungen att åtgärda. Vi har haft årlig till
syn av berörda myndigheter. Har de haft
synpunkter har vi åtgärdat detta, sa Lotta
Texte då Therese Söderlund vid Norrtelje
tidning.
För låg bemanning
Enligt haverikommissionen bedrevs verk
samheten i en byggnad och med en be
manning som ur ett brandskyddsperspek
tiv inte var utformad med hänsyn till de
boendes förmåga och behov.
Vid ett hem som tar emot personer
med psykisk funktionsnedsättning ska
det enligt IVO finnas personal tillgänglig
dygnet runt i de byggnader där verksam
heten bedrivs. Det kravet har IVO aldrig
ställt på det brandhärjade HVB-hemmet
i Norrtälje.
Inga praktiska utrymningsövningar
med personal eller boende har genom
förts vid HVB-hemmet. Skälet var att en
av de boende hade en stark oro för brand.
De boende har informerats om att de ska
gå ut när larmet ljuder och brandförsvaret
hade vid brandtillsyn godtagit den förkla
ringen.
Bristen på utrymningsövningar till
sammans med det faktum att ingen per
sonal fanns i byggnaden nattetid kritise
ras av haverikommissionen.
IVO bör se över regelverk
För att få tillstånd att bedriva HVB ska
man kunna uppvisa en god säkerhet. Att
verksamheten enligt socialtjänstlagen ska
uppfylla kraven på säkerhet innebär enligt
IVO inte att brandskyddet omfattas, utan
kraven avser vården och behandlingen.
Enligt haverikommissionen finns det,
ur säkerhetssynpunkt, flera skäl som talar
för att brandskyddet i framtiden bör be
dömas i samband med tillståndsgivning
en för att säkerställa att andra HVB-hem
inte börjar bedriva verksamhet med ett
bristande brandskydd. l
Fakta: Brandskydd vid vårdboende
ATT TÄNKA PÅ för att skydda sig och den man vårdar mot brand.
■ Brandvarnare: Vilka krav hemmet har på sig brukar bero på hur
stödbehövande på vårdboendet eller HVB-hemmet är, grunden är ett
automatiskt brand- och utrymningslarm.
■ Brandsläckare: Grunden är att man ska ha handbrandsläckare
eller inomhusbrandpost, du ska inte ha längre än 50 meter till en
brandpost.
■ Utrymningsvägar: Grunden är att det ska finnas minst två av
varandra oberoende utrymningsvägar, det finns även ett maximalt
gångavstånd, är det för långt så måste fler nödutgångar läggas till. Utrymningsvägar är trappor som man ska kunna gå ner för, det ska inte
vara stegar. Det ska finnas belysta utrymningsskyltar placerade väl
synlig och man ska kunna utrymma även under ett strömbortfall, det
innebär att skylten måste ha separat strömförsörjning från exempelvis
ett batteripack.
■ Utrymning: Cirka ett par gånger per år bör man öva med personalen och de boende, på vissa ställen går det inte öva med de boende,
utan personalen får ”torröva” själva. Personalstyrkan ska kunna
utrymma byggnaden själva innan räddningstjänsten anländer. Har
samhället tagit ett ansvar över någon annan så ska de veta att de kan
utrymma, man måste givetvis se på vilken verksamhet som bedrivs,
är folk inlåsta eller sängliggande så behöver de givetvis hjälp men
fullt rörliga ungdomar vid ett HVB kan gå ut själv man får definiera
brandskyddet utifrån de boende.
■ Ansvar för godkänt brandskydd i vårdverksamhet: Det är den
som bedriver verksamheten som får säkerställa att man gör det på rätt
sätt och se till att man följer gällande lagstiftning.
30 | www.ssil.se
■ De utför tillsyn av brandsäkerheten: Brandförsvaret utför tillsyn
av alla verksamheter. Nyttjanderättshavaren är ansvarig för brandskyddet och ska göra det systematiskt. På vissa objekt gör brandförsvaret tillsyn varje år och på andra upp till var fjärde år. Är man osäker
på hur brandskyddet är på en byggnad så kan man be om en tillsyn.
■ Bygglov: Köper man ett hus och startar en verksamhet så måste
man se till att brandskyddet anpassas efter verksamheten. Du kan
behöva söka bygglov för att få driva verksamhet i huset. Vid en vårdverksamhet ska varje boenderum vara en egen brandcell. Det vill säga
man ska kunna vistas i rummet en viss tid utan att en brand utanför
ska kunna komma in.
Om man driver verksamhet där de som vårdas har ett fysiskt eller psykiskt
funktionshinder finns det då några särskilda krav gällande brandskydd?
– Ja, och kraven beror på vilken verksamhet som bedrivs i byggnaden.
Vill man veta vad som gäller för den egna verksamheten så kan man
vända sig till Boverket eller deras hemsida för att få reda på vad som
gäller för ny- och ombyggnationer. Vill man bygga om eller använda
en villa till ett HVB ska man titta där för att se vilket brandskydd som
krävs. Myndigheten för skydd och beredskap, MSB, är tillsynsmyndighet och har lagen för skydd mot olyckor, LSO, att rätta sig efter. Det är
den lagstiftningen som brandförsvaret har att rätta sig efter när de gör
tillsyn av en byggnad.
KÄLLA: FREDRIK NOÉN, BRANDINGENJÖR VID UPPSALA BRANDFÖRSVAR
VI DRIVER EN VÄLPLANERAD HEMTJÄNST!
Big Care Hemservice och Big Care City utför hemtjänst på
uppdrag av Stockholm stad och erbjuder även tilläggstjänster.
Vi utgår från våra lokaler på Friherregatan 24 i Hässellby
och Västmannagatan 28 i city.
Dormsjöskolan
är ett HVB med
särskilt boende och
integrerad skola.
Ungdomar 16-20 år med psykosocial problematik
Utredning, Akutplacering, Behandling
Metoder – MI, CRA, HAP, ART
Rikstäckande transportservice
Vi har även verksamhet med stödboende i egen träningslägenhet i
Uppsala!
Kontakt:
Föreståndare Fabian Lindesjö
Tel. 0921-180 40, 073-651 43 46
www.utslussen.se
Friskolan erbjuder grund/grundsärskola och
gymnasiesärskola med inspiration från Waldorfpedagogiken.
För ytterligare information, se vår hemsida.
Kontakta oss om du är intresserad av en placering.
Dormsjöskolan, Dormsjö 214, 776 98 Garpenberg,
Tel 0225–71 07 50, Fax 0225–230 22, info@dormsjoskolan.com
www.petitdesign.se
UTSLUSSEN BEHANDLINGSHEM I BODEN
Målgrupp: pojkar 7-21 år
med neuropsykiatriska
funktionshinder samt psykosociala svårigheter.
Vi tar emot barn och ungdomar från hela landet
placerade enligt LSS, SoL och LVU.
www.dorms j oskol an. c om
Kontakta oss för mer informtion!
hemtjanst@bigcare.se eller ring 08-471 96 09 www.bigcare.se
Är det
ingen
som
förstår?
VISION UTREDNINGSHEM
TÅSJÖ är ett HVB-hem för
unga män och kvinnor
i åldrarna 15 till 21 år. Vi
jobbar med utredning av
multipla neuropsykiatriska
funktionshinder, ofta i
kombination med bl a
missbruk, självskadebeteende, psykiska problem
och social problematik.
www.visionutredningshem.se
www.ssil.se | 31
FORSKNING
Det dejtas friskt bland
landets 60-plussare
Nya intima relationer är en resurs för autonomi på äldre dagar det visar docenterna
Peter Öbergs och Torbjörn Bildtgårds forskning. Svenskarna är internationellt unika
genom att se positivt på att äldre dejtar,
dels för att en ny partner avlastar barnen
men även för den äldres välbefinnande.
en änka eller änkling träffar en ny partner.
Det som normalt händer när man förlorar en partner är att man prioriterar om
och lägger tid och energi, som man tidigare lagt på sin partner, på andra nära. I
första hand på barnen men även på vänner och syskon.
FORSKNING I dag finns det fler skilda
i åldern 60-90 år än det finns änklingar.
I denna åldersgrupp skiljer sig numer
dubbelt så många som för tio år sedan.
Det ger konsekvenser för äldres behov
av stödresurser. De förändras nämligen
när vi går in och ut ur relationer på äldre
dagar.
– En man i studien beskrev att han befann sig
i dödens väntrum när han
blev änkling fram till han
fann sin nya livskamrat då
fick han en livsinjektion,
Peter Öberg
beskriver Peter Öberg
under den 16:e upplagan av forskardagen
om äldre och äldreomsorg.
Som sociala varelser är vi samman
länkade med varandra, vi behöver varandra och de olika relationer vi har påverkar
alla våra övriga relationer.
Förluster är en del av livet för äldre
men det finns även resurser att vinna när
MEN NÄR EN ny partner kommer in i livet så
blir det ett nytt fokus, då riktas energin
och tiden om mot den nya kärleken.
Relationskedjan är ett nollsummespel,
det finns bara en viss mängd tid och energi. Kommer en ny relation in så måste
de övriga relationerna omförhandlas och
prioriteras ner för att den nya partnern
ska få plats.
Någon är alltid den förste i en persons
liv.
– Jag kan inte leva en dag utan att veta
vem som är den förste i mitt liv, sa en 78årig kvinna. Hon var därför tvungen att
genast träffa en ny partner efter att hon
blev änka, berättar Torbjörn B
ildtgård.
Har den äldre en partner så avlastar det
ofta barnen, stöd och råd hämtas i första hand från partnern, så är det i de flesta människors liv. I 9 fall av 10 delar man
i första hand förtroenden med sin partner,
det gäller även i nya relationer och i relationer påbörjade efter 60 års ålder. Har man
ingen partner så ligger fältet öppet men det
är ofta barnen och i andra hand vänner och
syskon man delar förtroenden med.
En partne är ett viktigt stöd för att kunna bibehålla sin autonomi på äldre dagar.
Har man en partner är man inte beroende av barn eller vänner för att gå på restaurang eller resa. Har man en partner
känner många äldre i studien att de inte
ligger sina barn till last. Barn och barnbarn måste inte träffa farmor eller morfar, utan de kan träffas när de vill, inte för
att barnen känner sig skyldiga att se sina
föräldrar.
– Det borde vara en ny
social moral, blir man ensamstående så ska man ut
på partnermarknaden så att
man inte ligger samhället
Torbjörn Bildtgård och barnen till last, sade en
av männen i studien.
SVERIGE ÄR UNIKT, äldre svenskar i stort tror
och vet att barnen är positiva till att man
träffar en ny partner och även till att man
flyttar samman på äldre dagar. Men däremot kan barnen vara negativa till giftermål för sin kvarvarande förälder då det
kan ha konsekvenser för arvsföljden.
Peter Öberg och Torbjörn Bildtgårds
slutsatser är att det finns en relations-
Stjärnbacken HVB
BOXHOLM . 0140-300 37, 307 36
Diö HVB 13-18 år Södra Sverige!
!
Tydliggörande pedagogik!
KBT!
MI!
rePULSE!
ADAD!
Stödboende Behandlingshem för pojkar och flickor med
gränsöverskridande/normbrytande beteende
Från 17 år!
!
KvaliÞcerad insats!
Fullt utrustad Lgh!
Jour-personal 24h/dygn!
Placeringsinformation 010-20 99 700
32 | www.ssil.se
Jeanette Carlsvärd, föreståndare
070-558 44 37 Jeanette@stjarnbacken.se
Ledig lgh Älmhult www.crewford.se
Vi tar emot barn som placeras enligt SoL och LVU och har
fyra platser med hög personaltäthet. Stjärnbacken arbetar
med MI, ART och miljöterapi och vi prioriterar fritidsaktiviteter och utomhusvistelse.
!
www.Stjarnbacken.se
.
FOTO: ISTOCK PHOTO
FORSKNING
Docent Peter Öberg och docent Torbjörn Bildtgård har forskat på äldres relationer och vad en partner kan göra för äldres autonomi.
kedja med en tydlig hierarkisk struktur
där man i första hand använder sig till sin
partner för hjälp och stöd. Vilket avlastar barnen, den äldre behöver inte känna
att de ligger till last och blir en börda för
barnen. Det går i linje med den individualism som råder i Europa och framförallt
norden.
Här finns en politisk möjlighet att skapa en dejtingsajt för äldre så slipper vi alla
kostnaden för äldre sa någon skämtsamt
i studien.
– Men det är även viktigt att peka på
vad äldre kan bidra med, det är så skönt
att få delta i en studie som tog upp äldre
som något annat än en börda, kostnad
och belastning sa flera av de äldre, berättar Peter Öberg.
Studien visade även att det fanns en
skillnad mellan dejtingsuget hos kvinnor
och män.
Män är mer intresserade av att träffa
någon ny än vad kvinnor är och skilda är
mer intresserad av träffa någon ny än de
som förlorat sin partner och blivit änkling.
– Flera som blivit änka eller änkling
kan inte tänka sig någon som kan ersätta
sin partner men få skilda säger detsamma,
säger Peter Öberg skämtsamt.
I dag är moralen omvänd hos många
äldre. Har man växt upp med en äkten-
Duvgården HVB
• Flickor 14-18 år med begynnande missbruk, kriminalitet och
psykosociala problem.
• Behandling enligt 12-stegsmodellen med erfarna terapeuter,
individuella behandlingsplaner, KBT, anhörigstöd, psykolog.
• Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid.
• Behandling, utredning och eftervård.
• 5 platser
Lilla Runhällen 312, 740 45 Tärnsjö
Tel 0292-440 50, 070-991 67 60
www.duvgarden.se
skaplig norm så vill man nu som äldre
vara tillsammans utan att gifta sig och föredrar att leva som särbo.
Det finns skillnader i relationer efter
60 års ålder med relationer tidigare i livet.
Det vittnar flera av de äldre som deltagit i
studien om.
– Det som kännetecknar är att man har
mycket tid för varandra, man har å ena sidan tid att lägga in i relationen och å andra sidan så har man lite tid kvar i livet,
det leder till en väldig intensitet i relationen, ofta mer än man haft tidigare i livet,
berättar Torbjörn Bildtgård.
Mångsbo HVB
• Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet
och/eller psykosociala problem.
• Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd
och psykolog.
• Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid.
• Behandling, utredning och eftervård.
• Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård.
Mångsbo HVB, Mångsbo 211, 740 46 Östervåla
Tel: 0292-714 00, 070-991 67 60
www.mangsbohvb.se
www.ssil.se | 33
REPORTAGE TRAFIKSÄKERHET
Fartkamerorna har blivit en vanlig syn på våra vägar.
34 | www.ssil.se
Omdiskuterade
kameror minskar
olyckorna
Trafiksäkerhetskamerorna fyller 25 år, men det är något som firas
med blandade känslor. Kritikerna anser att de skapar en ryckig
trafikrytm som stör den tunga trafiken. Förespråkarna menar att
kamerorna räddar liv genom att minska tempot på vägarna.
TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON
REPORTAGE Enligt Polisens statistik fastnar
närmare en kvarts miljon förare varje år i
de automatiska fartkontrollerna, men alla
förare går inte att identifiera.
Regn, snö och solblänk gör att polisens
specialister inte säkert kan avgöra vem det
är som sitter bakom ratten.
– Och sen finns det en del som försöker
fälla ned solskyddet så att de inte syns, säger Anders Drugge som är chef för ATK,
Rikspolisstyrelsens enhet för automatisk
trafiksäkerhetskontroll.
Krypterade bilder
Tillsammans med sina 60 kollegor sitter
han i Kiruna dit alla bilder från Trafikverkets 1 300 fasta och 25 mobila enheter
skickas trådlöst på krypterad väg. Bilderna hamnar i datasystemet direkt när de
tagits och sen är det upp till de anställda
att försöka få fram vem som kört för fort.
Med hjälp av foton från pass- och körkortsregistret går det ibland att få fram
identiteten. Annars arbetar man efter uteslutningsprincipen genom att nagelfara
bilderna på bland annat släktingarna till
fordonets ägare.
Tekniken har dock sina begränsningar
och under de senaste åren är det bara 35
procent av dem som fotograferats som till
slut får en ordningsbot i brevlådan.
Men det här tycker Anders Drugge inte
är något större problem.
– Syftet med trafiksäkerhetskamerorna
är inte att bötfälla, snarare tvärtom. Systemet är till för att hjälpa förare att hålla
de hastighetsgränser som finns. All forskning visar att lägre hastigheter sparar liv,
och där anser jag att kamerorna är ett utmärkt komplement till den vanliga hastighetsövervakningen.
Utländska förare
Under de senaste åren har andelen utländska åkare ökat kraftigt på våra vägar,
och det gör Polisens identifieringsarbete svårare. Om ett fordon som inte är registrerat i Sverige, Danmark, Norge eller
Finland blir fotograferat kan Polisen inte
identifiera föraren.
– Vi har inte tillgång till de här ländernas databaser för pass- och körkortsfoto.
När det gäller våra nordiska grannländer
samarbetar vi med deras polismyndigheter, så där fungerar det på samma sätt som
här, säger han.
Det finns inte någon statistik på hur
www.ssil.se | 35
REPORTAGE TRAFIKSÄKERHET
Systemet har visat sig effektivt eftersom färre kör för fort.
många lastbilschaufförer som är syndabockar eftersom Polisen inte kategoriserar fordonsslaget. Av dem som bötfällts
kan man dock se att drygt en tredjedel
kört fordon som ägs av juridiska personer,
det vill säga aktiebolag eller handelsbolag.
I den här gruppen ingår förutom lastbilar
även hyrbilar, tjänste- och förmånsbilar
samt bussar.
Snabb handläggning
Ambitionen är att handläggningen av
varje överträdelse ska ta högst två veckor, vilket är en målsättning som Polisen
i stort sett lyckas uppfylla.
Den som blivit fotograferad får då ett
underrättelsedokument med en kopia av
bilden samt tid och plats. Därefter får föraren skriftligt ta ställning till om man erkänner eller förnekar överträdelsen.
De som erkänner får en ordningsbot
med posten inom några dagar medan övriga ärenden går vidare till åklagare.
Anders Drugge menar att systemet visat sig vara mycket tillförlitligt och det är
sällan som någon nekar till fortkörningen,
vilket är ganska meningslöst om det tydligt framgår vem som sitter bakom ratten.
Däremot håller han med om att det
finns mycket att göra på det tekniska området eftersom de flesta fortkörare trots
allt inte går att identifiera. För närvarande
byter Trafikverket ut de gamla kamerorna
mot nya som tar bättre bilder, vilket kom-
mer att underlätta arbetet med att fastställa förarnas identitet.
– I dag består trafiksäkerhetskamerorna av en vanlig digitalkamera med blixt,
som alltid löser ut oavsett om det är ljust
eller mörkt. Utan blixt hade det varit svårt
att se vem som sitter bakom ratten, men
samtidigt kan blixten göra att snöflingor
eller regn reflekterar ljuset och döljer motivet.
Ryckig trafikrytm
Många kritiker menar att trafiksäkerhetskamerorna leder till en ryckig trafikrytm
eftersom bilister väljer att gasa mellan
stolparna för att sedan bromsa kraftigt
när man kommer nära.
Visste du att…
Färre olyckor
... varje år fastnar 230 000 förare i Polisens automatiska fartkontroller.
Trots det får bara en tredjedel böter.
... om ett fordon körs 5,9 km/h över den gällande hastighetsgränsen
tas en bild av fordonet, föraren och registreringsskylten.
Mätningar gjorda av Väg- och transportforskningsinstitutet visar att
dödsolyckorna minskade med 60 procent på vägar med trafiksäkerhetskameror och antalet svårt skadade minskade med 30 procent.
36 | www.ssil.se
Söker Ni ett system som är
användarvänligt, flexibelt och som
har fokus på kvalitetssäkring?
Tydliga skyltar upplyser trafikanterna om att sträckan kommer
att vara kameraövervakad.
Anders Drugge är medveten om kritiken men menar att nackdelarna väger lätt
i förhållande till de mätbara fördelar som
systemet ger.
– Kamerorna finns på sträckor som är
ovanligt olycksdrabbade, och där kan vi se
en minskning med 60 procent av dödsolyckorna jämfört med innan de sattes upp.
I de fall någon kör för fort handlar det sällan om några större hastighetsöverträdelser. Ofta rör det sig om en till 15 kilometer i timmen. Det är sällan det handlar om
större överträdelser, vilket jag tolkar som
att det rör sig om misstag. De flesta förare
håller hastighetsgränserna.
Svensk modell
Den svenska modellen med automatisk
hastighetsövervakning bygger på öppen
het och tydlighet, vilket innebär att man
bland annat skyltar tydligt. Samma sak
gäller för de 25 mobila kamera
enheter
som kan flyttas runt med kort varsel.
De som förespråkar fartkameror tycker
ofta att det är märkligt att Polisen gör så.
Om de mobila enheterna istället dykt upp
oannonserade lite varstans skulle de flesta
förarna hålla hastigheten även där det inte
brukar finns kameror.
Anders Drugge menar att han ofta stöter på den synpunkten, men att han inte
håller med.
– Vår strategi bygger ut på att förarna
är hederliga och följer de lagar som finns.
Kamerorna är i det sammanhanget ett
hjälpmedel för dem att hålla rätt hastighet
på utvalda sträckor. ●
Safe Care Svenska AB är
den största leverantören av
dokumentationssystem till privata
vårdgivare i Sverige och har en
god förankring i den kommunala
sektorn.
Kameran
består av:
n Radarsensor
för hastighetsmätning.
n Digital kamera
för fotografering
av fordon, registreringsskylt och
förare.
n Fotoblixt.
n Dator för
styrning av
systemets olika
funktioner och
överföring av
bild- och mätinformation.
Safe-Doc används dagligen
av behandlingshem, friskoch sjukvård, äldre- och
handikappomsorg samt IFO.
30 000 användare har redan gjort
sitt val.
- Välkommen du också!
Ring oss för en visning över
Internet eller hos er.
Safe Care Svenska AB
0431-445890
www.safecare.se
www.ssil.se | 37
AKTUELLT
Ungdomshem
får förstärkning
av Mia Törnblom
nya delägare och samarbetspartners. Mia
och Michael Törnblom som driver MT-gruppen
ska med sina kunskaper stärka upp verksamheten på sina expertområde som finns inom
bland annat konceptutveckling och ledarskap.
– Vår personal har påbörjat
en utbildning i ledar- och
teamutveckling som bland
annat ska stärka personalgruppens sammanhållning,
säger Anders Svalberg.
Anders Svalberg
Verksamheten vid Torsgård bygger på medleverskap. De anställda bor och lever på HVB-hemmet.
– Vi jobbar med relationsskapande,
skapar strukturer för ungdomen och beroendeproblematiken arbetar vi med i både
enskilda samtal och i grupp säger Anders
Svalberg.
HVB-HEMMET kommer med Mia och M
ichael
Törnbloms hjälp att publicera en metodhandbok för verksamheten.
– Vi har en erfaren personalkår som
i många år tillägnat sig kunskaper från ett
flertal olika behandlingshem och områden, säger Ander Svalberg.
Torsgård har ur personalens bank av
arbetsmetoder skapat sig en alldeles egen
behandlingsmetod.
Strukturering och konceptualisering är
Michael Törnbloms expertis så just nu arbetar han med att skapa styrdokument för
företaget.
– En verksamhetsbeskrivning kommer
38 | www.ssil.se
att underlätta både för dem som arbetar
vis HVB-hemmet och för dem som visar
upp verksamheten utåt, menar Anders
Svalberg.
VINSTER SOM Anders Svalberg hoppas få ut
av samarbetet med MT-gruppen är en
mer sammansvetsad personalgrupp och
en tydligare rollfördelning på arbetsplatsen.
– Ju bättre och tydligare vi blir i våra
roller i arbetsgruppen ju tydligare kan vi
vara gentemot de ungdomar som finns i
verksamheten och det höjer kvalitén i behandlingen.
Han poängterar att Torsgård har en
sammansvetsad arbetsgrupp med en gedigen erfarenhet.
– Men det finns alltid utrymme för att
förbättras.
förändras från kommunens sida. Därför måste man utvecklas för
att möta de behov som finns.
Tittar man på placeringar Torsgård haft
under det senaste åren så skiljer de sig från
äldre placeringar på så vis att missbruket
och beroendet inte längre alltid är den huvudsakliga problematiken.
– Missbruk kan ibland vara en typ av
självmedicinering, av exempelvis adhd,
därför individanpassar vi behandlingsplaner så att de passar den typ av problematik
som ungdomen har. Sådana områden är
bland annat att skapa en strukturerad vardag med hjälp av metoden Repulse. Det
kan också vara social träning vid gårdens
vandrarhem eller ledarskapsträning när
PLACERINGSKRAVEN
Torsgård tar emot grundskoleklasser som
ska prova på teambuildingövningar och
hinderbanor.
– Det är viktigt att våra ungdomar får
social träning på riktigt, de kan träna på
ett eget ledarskap och en interaktion med
andra genom exempelvis ett sommarjobb
i vår vandrarhemsverksamhet, berättar
Anders Svalberg.
De nyblivna, delägarna, finns med i
verksamheten från i december 2014.
– Vi kommer absolut vara aktiva delägare, vi är experter på teambuilding, ledarskapsutveckling och kommer att erbjuda
våra tjänster. Men det är den verksamhetsansvarige Mohammed Ouahid och föreståndaren Anders Svalberg som bestämmer vilken hjälp de vill ha, vi kommer inte
att tvinga på våra filosofier på någon, säger
Mia Törnblom
ATT JOBBA MED Torsgård var ett enkelt val för
Mia och Michael Törnblom.
– Jag vill på riktigt säga att det här stället
är helt fantastiskt och jag är oerhört stolt
att få vara en del av det. Jag vet att det här
är en bra verksamhet. Vi har stått bredvid
och sett på i fem år eftersom min syster arbetar på gården. Det är fint att veta att det
finns ett ställe där placerade ungdomar
blir hjälpta på riktigt, säger Mia Törnblom.
Mia Törnblom har mångårig erfarenhet från ideellt arbete med ungdomar och
vuxna inom missbruksvård och kriminalvård.
– Jag har åkt runt till behandlingshem
och fängelser och har i det arbetet även
tidigare fått förfrågningar om att äga eller
FOTO: LINDA TÖRNBLOM
AKTUELLT
driva behandlingshem, men det har aldrig
känts rätt förrän nu. Jag lägger gärna den
kraft och energi som krävs på ett ställe som
jag ser gör så mycket nytta.
MIA TÖRNBLOM har visioner för Torsgård.
Hon har en hel del idéer om hur man ska
utveckla verksamheten, ett par av dem är
en utbyggd utlsuss och ett mentorprogram
för dem som på väg ut ur verksamheten.
– Många unga, över huvud taget, har
brist på kontakter och nätverk. Jag som
jobbar främst med näringslivet vet att kontakter ofta är viktigare än mycket annat när
Ungdomshemmet Torsgård som är beläget norr om Visby på Gotland får nya delägare i Mia Törnblom och Michael Törnblom.
det gäller att finna ett jobb. Våra nätverk
tror jag kan vara till hjälp för ungdomarna,
står det mellan dig och femhundra andra
sökande och du har flera bra referenser så
har du större chans, säger hon.
I framtiden kan Mia Törnblom mycket väl se sig göra en större satsning på behandlingsområdet.
– Det skulle vara kul att satsa mer på
utveckling av fler behandlingshem. Det
är min dröm att det i framtiden ska finnas
flera ”Torsgårdar” i Sverige.
Mia Törnblom är en av två nya delägare i
HVB-hemmet Torsgård.
Torsgård:
■ Torsgård är ett hem för vård och boende (HVB)
som är beläget några km norr om Visby på Gotland.
■ Verksamheten bygger på medlevarskap, de
anställda bor och jobbar vid hemmet under sina
skift.
Repulse. Det senare är en metod som bygger på
enskilda samtal och utgår ifrån ART men är mer
anpassad till målgruppen.
■ Hemmet har tillstånd för 16 placeringar och de
tar emot både tjejer och killar i åldern 16 till 20 år.
■ De behandlingsmetoder man använder sig
av är till en början en relationsskapande struktur, beroendet behandlas i såväl enskilda samtal
som gruppsamtal. Behandlingar utgår från tolvstegsprogrammet, kriminalitet som livsstil och
■ Hemmet har vandrarhem, hästar och hinderbana som drivs kommersiellt på gården. I den
verksamheten får de boende ungdomarna träna
på social interaktion och ledarskap.
■ Målgruppen är i huvudsak ungdomar med beroendeproblematik och social problematik.
www.ssil.se | 39
FOTO: DORO
AKTUELLT
Nu kommer
smartphones för blinda
Det finns över 2,5 miljoner blinda och ytter
ligare 26 miljoner med synnedsättning i
Europa. Nu lanseras två nya smartphones
anpassade för blinda. Lanseringen är ett
steg mot att skapa vardagsteknik tillgänglig för alla.
Det är företaget Doro som i samarbete
med Claria har tagit fram två nya smart
phones, anpassade för blinda eller personer med synnedsättning. De båda modellerna Doro 820 Claria och Doro 820
Mini Claria är designade för att skapa
tillgänglighet. Lanseringen sker till en
början i ett antal länder i Europa, där-
efter följer en eventuell lansering i Norden.
Företaget Claria utvecklar mobila
tjänster för personer med synnedsättning. De nya telefonerna bygger på existerande Doro-modeller och ärver dessa
telefoners ergonomiska utformning,
med fysiska knappar och tydligt ljud.
Clarias lösning är dels ett taktilt hölje
med upphöjningar på skärmen som ger
användarna referenspunkter och dels ett
100 procent talande användargränssnitt
som hjälper och guidar användaren genom funktioner steg för steg.
Dessutom kan telefonens kamera
fungera som ett intelligent öga. Bland
annat kan telefonen läsa upp texter med
hjälp av teckenigenkänning, samt identifiera och läsa upp färger – något som är
praktiskt vid till exempel klädinköp.
– 90 procent av alla med synnedsättningar är över 65 år. Tillsammans med
Claria gör vi den fantastiska vardagstekniken, som en smartphone är, tillgänglig
för ännu fler. Vi tycker inte att vare sig
ålder eller synkapacitet ska hindra något
från att vara en del av den digitala världen, säger Camilla Nilsson, marknadschef på Doro AB.
Vårljus – kommunernas eget vårdbolag
– med ambition att förena kvalitet och samhällsnytta. Vårljus är ett kommunalt bolag
och är verksamt inom barn- och ungdomsvården. Vi erbjuder krisinsatser och utredningar i dygnsvård, öppenvård samt jour- och familjehemsverksamhet. Vi driver en
omfattande verksamhet för barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige.
Vi expanderar kraftigt och kommer under året behöva nya medarbetare såsom handledare (arbetar med ensamkommande ungdomar), behandlare samt boendechefer.
Håll utkik efter lediga tjänster på vår hemsida!
www.varljus.se
40 | www.ssil.se
Förstärkt familjehemsvård på KBT-grund
utredning – behandling - eftervård
Förstärkt familjehemsvård för ”komplex problematik”
– ett mer normaliserat alternativ till institutions- och
behandlingshemsplacering.
Möjlighet till en komplett vårdkedja
– från jourplacering, utredning, behandling i familjehem till utsluss och
eftervård.
Målgrupp: Barn och ungdomar
med komplex beteendeproblematik, neuropsykiatri mm
Målgrupp: Föräldrar-barn-placeringar
för utredning alt behandling
______________________________________________
KBT-förstärkt familjehemsvård
med ACT-fokus
• Familjehem i hela landet
• Hög servicenivå
• Teamledare handleder, samordnar och behandlingsplanerar
• Skriftliga behandlingsrapporter
• Föräldracoaching
• Familjearbete parallellt med placeringen
• Dygnet-runt-jour
Fabriksgatan 54 c 702 23 Örebro
vx 019 – 760 45 80
info@teamactum.se
www.teamactum.se
Org.nr: 556765-3372
SecuraNova
informationssystem
DIGITALT JOURNALSYSTEM
Vi skapar framgångsrikt
bättre liv via våra
boenden och vår
öppenvård, VändPunkten
i hela Östergötland.
SecuraNova journalsystem underlättar
• Kvalitetssäkring av dokumentationen
• Planering, uppföljning och utvärdering
• Arbete med evidensbaserade metoder
• Rättssäkerheten för brukare
• Systematisk kvalitetsledning
• Insyn för uppdragsgivare och tillsynen
• Patientsäkerhet
• Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar
SecuraNova stöder journalföring och övrig
dokumentation för bl.a. HVB, öppenvård.
assistansanordnare, särskilda boenden, hemtjänst,
familjevård, socialtjänsten, m.fl.
Vi utbildar våra ca 200 kunder i systemet, i
journalföring, planering, uppföljning samt BBIC.
SecuraNova stöder BBIC fullt ut. Läs gärna mer på vår
hemsida.
NYHETER I VERSION 3
Exempel på nyheter är:
• Webbmodul - dokumentera via webben,
• Journalförda viktiga händelser kan tas ut
i statistik och användas i upphandlingar,
kvalitetsberättelsen, egen uppföljning, rapportering, etc.
• Stöd för ASI och ADAD.
• Integration med Alfa E-recept.
• Stöd för schemaläggning/tidrapportering.
• Integration med Kvalitetsledningssystem.
• Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex.
Läs gärna mer på hemsida!
www.visionomsorg.se | 011-400 99 00
Tel. 0290-712 64, 073-508 54 37
info@securanova.se
www.securanova.se
Dokumentationssystem sedan 1996
www.ssil.se | 41
AKTUELLT
Mer trygghet för fler i nytt
förslag till socialförsäkring
Vårdpersonal nöjda med
patientsäkerhetsarbete
ENKÄT Vårdens medarbetare tycker
att samarbetet kring patientsäker
heten fungerar bra och öppet inom
den egna enheten. Däremot kan det
brista mellan olika enheter. Det visar
en ny enkät från Socialstyrelsen
Enkäten, som görs för andra gång
en, mäter medarbetares erfarenheter
och uppfattningar om patientsäkerhet
och patientsäkerhetsarbete.
Även om vårdens medarbetare
tycker att samarbetet på den egna
enheten fungerar bra anger de
också att de är kritiska till den högsta
ledningens stöd till patientsäkerhets
arbetet, att många händelser inte
rapporteras och att de har en hög
arbetsbelastning. MN
FOTO: ANNIKA SÖDERPALM
Regler kring villkorlig kan skärpas.
Kan bli skärpta regler
för villkorlig frigivning
ÅTERFALLSFÖRBRYTARE Justitie
utskottet vill skärpa reglerna för vill
korlig frigivning. De menar att återfall
i brottslighet är ett problem. Det är ett
förhållandevis litet antal kriminella som
står för en stor del av brottsligheten.
I dag ska en dömd person friges
villkorligt när minst två tredjedelar
av ett tidsbestämt fängelsestraff är
avtjänat. Utskottet anser att personer
som har återfallit i likartad brottslighet
och döms till ett nytt fängelsestraff ska
avtjäna minst tre fjärdedelar av det.
Varefter den intagne ges möjlighet att
återanpassa sig till ett liv i frihet. MN
Larmtelefoner ökar
tryggheten för hotade
BRÅ Hotade personer som fått en
larmtelefon till låns av polisen känner
sig tryggare, oavsett om den använts
telefonen eller inte. Med det saknas
rutiner för vem som ska få en larm
telefon och hur verksamheten ska
följas upp, enligt en rapport från Brå.
– Larmtelefonen har bidragit till att
de här personerna vågat återta sina
vardagsrutiner, säger Kristina Jerre,
utredare på Brå.
Det handlar om enkla saker, som att
att hämta barnen på förskolan och att
gå och handla. Det som skapar trygg
het är möjligheten att kunna larma om
det behövs. MN
Av: Maria Nordholm (MN)
Tipsa oss! Skicka dina nyhets
tips till: nyhetstips@ssil.se
42 | www.ssil.se
I betänkandet föreslås en rad
förbättringar i sjukförsäkringen inklusive stödet för
återgång i arbete, i arbetsskadeförsäkringen och i arbetslöshetsförsäkringen. Syftet är
att värna förtroendet för social
försäkringarna och göra försäkringarna långsiktigt håll
bara.
PRIORITET i
översynen av socialförsäkringarna är att utveckla
och förbättra åtgärderna för
sjukskrivna som har svårt att
återgå i arbete.
Tilliten till försäkringarna
undergrävs om allt fler männi
skor permanent slutar att
arbeta och därmed slutar att
bidra till finansieringen.
Förslag läggs om att hälsooch sjukvården ska ha ett ansvar för återgång i arbete och
ges förstärkta och permanenta
resurser för detta arbete.
Det behövs ökat stöd till
arbetsgivarnas insatser för återgång i arbete. Uppföljning och
utvärdering måste förbättras.
FOTO: CREATIVE COMMONS
En rad förbättringar i sjuk
försäkringen kan bli verklighet
om riksdagen följer de förslag som
presenterades i socialförsäkringsutredningens slutbetänkande
i början av mars.
En pusselbit i den nya sjukförsäkringen är att sjuka som har svårt att återgå i
arbete ska få tidigare arbetslivsinriktad rehabilitering.
Det är mycket viktigt att
stärka standardtryggheten i
socialförsäkringarna. Tilliten
till socialförsäkringarna kan
bara bevaras om medborgarna
får en tillräcklig
ersättning.
Den nya försäkringen ska utformas så att de flesta sjukskrivna och arbetslösa erhåller
en inkomstrelaterad ersättning. Sambandet behöver bli
tydligare mellan arbete, inkomst, avgift och ersättning.
SJUKFÖRSÄKRINGEN läggs
förslag för att stärka försäkringens förmåga att ge ekonomisk trygghet och stödja en
återgång i arbete. Försäkringsskyddet förbättras för studerande och företagare. Nuva-
INOM
rande karensregel ersätts med
ett karensavdrag. Samarbetet
mellan Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen stärks.
Tidigare arbetslivsinriktad rehabilitering, tätare kontroller
och utredningar av den sjukskrivnes arbetsförmåga ska
ersätta den bortre tidsgränsen
i sjukförsäkringen.
arbetsskadeförsäkringen
läggs ett antal förslag för att
förbättra likformighet, transparens och rättvisa i försäkringarna. Förslagen omfattar
ett nytt bedömningsstöd för
prövning av arbetsskadeärenden, inrättande av ett arbetsmedicinskt råd och satsningar
på statistik och forskning. MN
INOM
Ny adhd-behandling för vuxna
En ny adhd-behandling för vuxna har godkänts i Sverige. Läkemedlet
Elvanse Vuxen har godkänts
av europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
Läkemedlet är ett långtidsverkande adhd-läkemedel
som
hjälper patienten att
kontrollera sina symtom hela
dagen då det ger symtom
kontroll under 14 timmar.
Preparatet
Lisdexamfetamin har varit godkänt, sedan 2013, under varunam-
LÄKEMEDEL
net Elvanse för behandling av
barn och ungdomar under 18
år.
adhd ofta associeras med barn och ungdomar,
kvarstår symtomen in i vuxenlivet hos 50 till 66 procent
av de individer som diagnostiserats under barndomen. Andelen vuxna med adhd uppskattas till mellan två och fem
procent av befolkningen. Den
exakta orsaken till adhd är
okänd men forskning visar på
ÄVEN OM
ett flertal avvikelser i hjärnans
funktion.
ELVANSE VUXEN tas som en kapsel en gång om dagen och
behandlingen tros fungera
genom att öka tillgången av två
av hjärnans signalsubstanser;
noradrenalin och dopamin. På
så sätt antas läkemedlet h
jälpa
till att korrigera obalansen
i hjärnans kemi och därmed
minska symtom som koncentrationssvårigheter, impulsivi
tet och hyperaktivitet. MN
ranarp_annons_NY.pdf
11-03-10
14.53.11
C
M
Y
CM
MY
CY
CMY
Kristina Sund, tel; 070-837 69 37
Lena Maria Grandin, tel: 070-837 21 78
K
FAM-huset
För familjen – med barnet i fokus
Utredning och behandling
Erfarenhet, stabilitet
och kompetens.
Kvalitativa utredningar
under kort tid.
0431-78170
www.hagagostorp.se
Vi är specialister inom psykiatriskt vuxenboende i
kombination med samsjuklighet.
Hagagården i centrala Båstad i Skåne,
Göstorpsgården på landet i Laholm och Halland.
Vi tar emot placeringar enligt SoL samt permissioner enligt
LPT,LRV samt LVM enligt paragraf 27. Vi arbetar med HSL.
Telefon: 033-210162
www.fralsningsarmen.se/fam-huset
Din dag är viktig!
Välkommen till oss!
Lövstagården
Hvb-hem för vuxna med psykiska funktionshinder
När hemma inte räcker till
finns vi för heltidsboende eller som avlastning
Till oss kommer både yngre och äldre människor med
psykiska funktionshinder eller demens. Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att
skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje
människa.
Vill du veta mer om oss?
Ring eller besök vår hemsida.
Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5,
Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225-59 59 70
E-post info@oisab.se www.oisab.se
Lövstagården är naturskönt beläget i Lövstabruk i norduppland, med närhet
till natur och hav. Det är även nära till både Uppsala och Gävle. Lövstagården
består av 8 lägenheter samt 3 utslussningslägenheter.
Vår verksamhet inriktar sig till psykiskt funktionshindrade med olika psykiska
svårigheter (även de som är dömda till öppen psykiatrisk tvångsvård enligt
§ 3B och 3A) så som anpassningssvårigheter, av tidigare erfarenhet vet vi
att de boende med dessa problem mår bra av en strukturerad tillvaro som
innehåller någon form av daglig sysselsättning.
En grundläggande pedagogisk uppgift är att ge kunskaper i vardagslivets
grunder, så som att sköta hygien, att hantera egen ekonomi eller att fungera
i samhället utan att ta till hot, våld eller missbruk.
Vi har en helhetssyn på våra boende och behandlar var och en utifrån den
enskilda individen. Målet för våra boende är att de ska utvecklas till mer
självständiga individer och att de på sikt ska kunna flytta till ett eget boende,
eventuellt med fortsatt stöd och hjälp av oss.
Ni är varmt välkomna att ringa eller besöka oss
Tel: 0294-311 03, Fax: 0294-311 51, Mobil: 070-60 58 064,
kontakt@strukturen.se Adress: Gläntan 7, 819 66 Lövstabruk,
www.strukturen.se
www.ssil.se | 43
AKTUELLT
NY STUDIE Forskning visar att
bastubadande kan förlänga livet. Ett
finskt forskningsteam har visat att
regelbundet bastande kan minska
risken för hjärtattack hos medel
ålders män med upp till 63 procent.
I 20 år följde forskarna drygt 2 000
män i åldrarna 42-60 år. De som
bastat regelbundet löpte en avsevärt
lägre risk både att drabbas av och att
avlida i hjärtsjukdomar. De deltagare
som bastade levde mätbart längre.
Effekten blev dessutom tydligare
ju oftare en person tillbringat tid
i bastun. Studien leddes av
Dr. Jari Laukannen, hjärtspecialist vid
Kuopios Universitet i Finland.
Forskarna bakom studien vet
fortfarande inte vilka mekanismer som
gör att bastubad tycks ha en så positiv
effekt på hjärt- och kärlhälsan. MN
Jönköpingstjejer får
storasystrar som lyssnar
PSYKISK OHÄLSA Tjejer i Jönköping
har nu möjlighet att få en volontär
”Storasyster” som lyssnar, stöttar och
peppar när de behöver någon att prata
med. Projektet vänder sig till alla som
identifierar sig som tjejer i åldern 12-25
år och inga frågor är för små eller stora.
Genom samtal med sin Storasyster får
tjejerna möjlighet att bli lyssnade till av
någon som står utanför hennes vardag
och som har tystnadsplikt.
Initiativet är ett samarbete mellan
Kvinno- och tjejjouren Jönköping
och Tjejzonen. Målet är att förebyg
ga psykisk ohälsa. Storasystrarna är
volontärer som får utbildning i att vara
ett samtalsstöd för yngre tjejer. Hittills
har cirka 300 unga tjejer fått detta
stöd. MN
Nytt utbildningsmaterial
att studera vid adoptioner
OBLIGATORISKT Det finns ett nytt
tbildningsmaterial för den utbild
u
ning som är obligatorisk för alla som
vill adoptera internationellt.
Materialet är kompletterat med stöd
för ett frivilligt förberedande samtal
innan barnet kommer till Sverige. Den
nya delen är tillagd både i handled
ningen och föräldraboken.
Det är utvecklingen som innebär
färre barn med mer komplicerade
behov samt långa väntetider, som
har gjort det angeläget att uppdatera
materialet. Publikationerna finner
du på Socialstyrelsens hemsida, sök
på: Föräldraskap genom adoption
– utbildningsmaterial till föräldrautbildningen eller Föräldraskap genom
adoption – Handledning för föräldrautbildare och samtalsledare. MN
Av: Maria Nordholm (MN)
Tipsa oss! Skicka dina nyhets
tips till: nyhetstips@ssil.se
44 | www.ssil.se
Allt färre barn dör i olyckor
FOTO: CREATIVE COMMONS
Bastubad skyddar hjärtat
Allt färre barn avlider på grund
av olyckor och skadehändelser.
Dödstalen ligger nu på den lägsta nivån sedan 1970-talet, visar
ny statistik från Socialstyrelsen.
Färre barn skrivs också in på sjukhus till följd av olyckor.
Vart fjärde år sammanställer Socialstyrelsen statistik över dödsfall och skador,
bland barn, som skett genom
olyckor, övergrepp och av
siktligt självdestruktiva handlingar. Den senaste rapporten,
som omfattar åren 2010-2013,
visar att både dödsfall och
sjukhusvistelser fortsätter att
minska. I början av 1970-talet
avled drygt 400 barn till följd
av olyckor och skadehändelser. De senaste åren har det
rört sig om ungefär 70 barn
per år. Under 2013 var siffran
den lägsta någonsin med 58
avlidna.
– Ungefär hälften av dödsfallen berodde på en olycka, 40
procent avled till följd av självmord och 10 procent genom
att en annan person avsiktligt
tagit livet av dem, säger utredaren Pernilla Fagerström.
DE DÖDLIGA olycksfallen domineras av transportolyckor
med fordon. Dessa olyckor har
dock minskat kraftigt sedan
början av 2000-talet. I genomsnitt avlider nu 18 barn per år
Fallolyckor är den vanligaste orsaken till att barn skrivs in på sjukhus men få
av dessa fall har dödlig utgång. Det är i trafiken de allvarliga olyckorna sker.
på detta sätt. Näst vanligast är
drunkning, som oftast drabbar pojkar.
Få barn avlider till följd av
fallolyckor. men det är den
i särklass vanligaste olycksorsaken när barn skrivs in
på sjukhus. Näst vanligast
är transportolyckor. Under
2010−2013 skrevs 18 000 barn
per år in på sjukhus till följd av
skadehändelser. Antalet barn
som får vård efter att avsiktligt
ha skadat sig själva har minskat något och är omkring 700
per år. Av dessa är 80 procent
flickor.
beräknar att
omkring 170 000 barn om året
söker vård till följd av skadehändelser. Det motsvarar nio
SOCIALSTYRELSEN
procent av Sveriges drygt 1,9
miljoner barn. MN
Statistik
n Transportolyckor är den
vanligaste olycksorsaken
n Åtta av tio barn skadas på
fritiden, framförallt under lek eller
sportaktiviteter.
n 16 000 barn skadas på lekplatser
varje år.
n 47 000 barn om året skadar sig
i samband med idrottsutövning.
Flest skador sker vid fotboll, vilket
gäller för både pojkar och flickor.
n Skador under skoltid sker oftast
i samband med idrottslektioner.
n Ungefär 7 000 barn om året
skadar sig inom barnomsorgen.
Läs mer: Läs hela rapporten
”Skador bland barn i Sverige” på
www.socialstyrelsen.se
Ambulansen når inte målen för akutlarm
Endast hälften av
ambulansstationerna i S
verige
klarar sina uppsatta mål för
akutlarm. För att säkerställa
ambulanser till livshotande tillstånd vid prio 1-larm föreslår
Riksförbundet HjärtLung fler
alternativ till traditionell ambulans när patienter med låg risk
för ett akuttillstånd ska transporteras eller vid utryckning på
ett larm av lägre prioritet.
ALTERNATIV
SAMTIDIGT som allt högre krav
ställs på ambulanssjukvården
svarar endast hälften, 52 pro-
cent, av ambulansstationerna i
Sverige att de klarar sina uppsatta
mål för prio 1-larm, det visar den
nya Demoskop-undersökningen
Ambulansrapporten från Riksförbundet HjärtLung.
DE TRE vanligaste orsakerna till
att ambulansstationerna inte
lyckas uppfylla målen är för
långa avstånd, för lite resurser
och för hög belastning.
Ambulansrapporten visar
att en återkommande uppfattning hos ambulansstationscheferna är att det är för
många onödiga körningar
som binder upp ambulanserna
när mer akuta larm kommer.
– OAVSETT var vi bor bör alla
medborgare kunna lita på
att ambulansen kommer när
det handlar om livshotande tillstånd. Bristfällig resursanvändning ska inte få styra
allmänhetens tillgång till akutsjukvård, säger Inger Ros.
Totalt intervjuades 109
ambulansstationschefer som
representerar 306 ambulans
stationer i undersökningen. MN
Bli KBT terapeut (steg 1) eller
Samtalspedagog!
Contar bedriver kognitiva grundläggande psykoterapiutbildningar, samtalspedagogutbildning, kortkurser och
uppdragsutbildningar. Missa inte vårens Grundkurs i KBT.
Passa på att kompetensförstärka!
Bok
af
29 m ö r e
aj:
Gå 5,
be t
för 4! ala
9 SEPTEMBER 2015 | 7A ODENPLAN | STOCKHOLM
För mer info www.contar.se eller ring 08-462 98 14
TRAUMADAGEN
Traumadagen är ett forum och en mötes
plats för dig som arbetar med psykotrauma.
Här finns det senaste rönen inom området
och med aktuella föreläsare med erfaren
heter och kunskap inom traumaområdet.
ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET:
Rehabilitering av traumatiserade barnsoldater som
har kommit till Sverige
Felix Unogwu, statsvetare, konflikthanteringsspecialist
På Drömhus i Lillviken välkomnar
vi pojkar och flickor i åldrarna
12-20 år med neuropsykiatrisk
problematik, skolproblematik
och/eller relationsproblematik samt
psykosocial problematik. Vi tar
även emot elever med ovanstående
problematik i kombination med
begåvningshandikapp.
Tel: 0381-800 70
mail@hvbdromhus.se
www.hvbdromhus.se
Placeringar sker enligt SoL och LVU.
PROFFS PÅ
SOCIALT
ARBETE
Vad bör vi göra efter allvarliga händelser?
Kerstin Bergh Johannesson, med dr, leg psykolog,
psykoterapihandledare
Traumafokuserad KBT som behandlingsmetod
Maria Onsjö, psykolog
”Trauman ärvs genom generationer”
Erika Beata Thorkildsen, psykoterapeut
SAXAKULLEN
1
Anknytning – att förstå människan
Anna Gerge, fil mag, leg psykoterapeut, lärare och
handledare i psykoterapeutiskt arbete
Att ge stöd åt unga ensamkommande flyktingar
Ulf Gustavsson, verksamhetschef/psykolog
073-311 39 02
Opalen-annonsmaterial.pdf
Betydelsen av språk och kultur vid bedömning
av posttraumatisk stress och behandling
Sofie Bäärnhielm, överläkare, enhetschef
Transkulturellt Centrum
2010-05-11
13.48
Opalen är ett boende med särskild
service för flickor enligt 9§ 8p LSS
Vi erbjuder individanpassade och flexibla
lösningar i en trygg miljö där vi kan stärka
individen och vara ett stöd i övergången
mellan barndomen och vuxenlivet.
Att samtala med barn som har varit utsatta för
svåra situationer
Åsa Landberg, barnpsykolog, psykoterapeut
Att vara krisstödjare under extraordinära
omständigheter – Påfrestningar och stöd
Charlotte Therup Svedenlöf, enhetschef, Kris- &
katastrofpsykologi
Deltagaravgift: 1 995:– I priset ingår för-/eftermiddagskaffe och lunch. Alla priser är exklusive moms.
Tid och plats: 9 september 2015, klockan 09:00–16:30
7A Odenplan, Stockholm
Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10
eller e-post info@expomedica.se
Arrangör:
Stiftelsen Opalen
08–551 702 89
www.opalen.info
Mediapartner:
HELA PROGRAMMET PÅ TRAUMADAGEN.SE
www.ssil.se | 45
POLITIK
På gång i politiken
På denna sida kan du följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke.
UTRE DNINGAR BESLUT
Viktigt meddelande till allmänheten
kan komma i mobilen
Elever vid HVB och på sjukhus
får stärkt rätt till skolundervisning
En utredning har undersökt förutsättningarna för
SOS Alarm att inrätta och driva ett system för Viktigt
meddelande till allmänheten, VMA, via mobil och
fast telefoni som används vid allvarliga olyckor och
kriser. VMA är ett varnings- och informationssys
tem som används för att varna och informera om
svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och
vid krishantering i samband med extraordinära
händelser.
Hittills har VMA omfattat meddelanden i radio
och TV. Systemet för VMA via telefoni ska vara ett
komplement till dessa kanaler.
Det nya systemet består både av förinspelade samtal
till fast telefoni och sms till mobil telefoni. När det
gäller mobil telefoni ska sms-meddelanden skickas till
mobiltelefoner med registrerad adress inom ett geo
grafiskt område som berörs av ett VMA men också till
mobiltelefoner som finns inom området. För att kunna
skicka sms till mobiltelefoner som finns i ett område
behöver uppgifter om position användas. Behandling
av trafikuppgifter för att förmedla VMA är i dag inte
tillåtet, såvida inte samtycke föreligger. Det kan därför
komma att behövas en lagändring.
Förslaget innebär att det införs en skyldighet
för aktörer som tillhandahåller en telefonitjänst att
medverka till förmedling av VMA.
Statens offentliga utredning 2014:92
Från den första juni i år ska elever som vistas
i ett hem för vård och boende, HVB, få undervisning
inom skolväsendet. Elever på HVB-hem har rätt att
gå i en skola i kommunen där de vistas. För elever
som vistas på särskilda ungdomshem ska skollagen
tillämpas i fråga om den utbildning som Statens
institutionsstyrelse anordnar, med vissa undantag.
Elever som vårdas på sjukhus och som inte kan delta
i vanligt skolarbete ska få särskild undervisning av legi
timerade lärare. Det ska inte längre krävas att eleverna
inte kan delta i skolarbetet under en längre tid.
Utbildningsutskottet 2014/15:UbU4
Riksrevisionen vill att regeringen tar
helhetsansvar för pensionen
Riksrevisionen anser att pensionssystemet är
krångligt och att enskilda inte har förutsättningar att
göra bra val. Riksrevisionen uppmanar regeringen
att ta ett helhetsansvar för pensionssystemet och
initiera en sammanhållen ansökningsprocess för
hela pensionen. Regeringen instämmer delvis
i bilden av problemen men anser att ansvaret för
vissa av Riksrevisionens förslag inte är regeringens.
Pensionsmyndigheten ska i en utredning analysera
premiepensionen.
Socialförsäkringsutskottet 2014/15:SfU8
Riksrevisionens rapport
REGE RINGSUPPDR AG Riksdagen vill ha skärpta straff för
våldsbrott och människohandel
Riksdagen har gett regeringen 17 uppdrag inom
straffrättsliga frågor. Bland annat vill de se att straffen
för allvarliga våldsbrott, människohandel och
koppleri skärps samt att den så kallade straffrabatten
minskas. Riksdagen vill också att ett nytt brott,
inbrottsstöld, ska införas.
Utöver detta ger riksdagen regeringen uppdrag
inom bekämpning av terrorism, organiserad brotts
lighet, synnerligen grovt narkotikabrott, id-stölder,
sexualbrott mot barn, försök till häleri med mera.
Justitieutskottet 2014/15:JuU14
Fördelning av pengar och förändringar
2015 inom följande områden:
ARBETSLIV OCH ARBETSMARKNAD: I årets budget
fick utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv
cirka 67,8 miljarder kronor. Mest pengar går till
arbetslöshetsersättning och a ktivitetsstöd (30,4 mil
jarder kronor), arbetsmarknadspolitiska program och
insatser (9,2 miljarder kronor), Arbetsförmedlingens
förvaltningskostnader (7,2 miljarder kronor).
Riksdagen har sagt nej till regeringens förslag om
ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring och sa
samtidigt ja till regeringens förslag att Inspektionen
för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, ska få en utökad
möjlighet att behandla personuppgifter. Syftet är
att IAF ska kunna fullgöra sitt uppdrag med utökat
tillsyns- och uppföljningsansvar för ärenden hos
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Detta
innebär att en lagändring gäller från den 1 mars i år
Arbetsmarknadsutskottet 2014/15:AU2
MIGRATION: Knappt 17,5 miljarder kronor i anslag
gick till migrationsområdet för 2015. Mest pengar
går till ersättningar och boendekostnader (knappt
11 miljarder kronor) och Migrationsverket (drygt 4,5
miljarder).
Riksdagen riktade vidare en uppmaning till
regeringen om att tillsätta en utredning som ska ge
förslag till ett hållbart och flexibelt system för mot
tagande av asylsökande och nyanlända som gör att
de kan etablera sig snabbare på arbetsmarknaden.
Ett enigt socialförsäkringsutskott, som har förberett
riksdagens beslut, betonar också att det är viktigt att
Migrationsverket får möjlighet att driva så kallade
anläggningsboenden i egen regi.
Socialförsäkringsutskottet 2014/15:SfU4
EKONOMISK TRYGGHET VID SJUKDOM OCH
FUNKTIONSNEDSÄTTNING: Riksdagen sa före
årsskiftet ja till alliansens förslag om fördelning av
pengar till ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning. Det innebär att riksdagen sa
nej till regeringens förslag om höjd sjuk- och aktivi
tetsersättning. Den sammanlagda summan i statens
budget för området är drygt 100 miljarder kronor.
Mest pengar går
till aktivitets- och
sjukersättningar (drygt 50 miljarder), sjukpenning
och rehabilitering (knappt 35 miljarder) samt till
Försäkringskassan (knappt 8 miljarder).
Socialutskottet 2014/15:SoU1
HÄLSOVÅRD, SJUKVÅRD OCH SOCIAL OMSORG
Den sammanlagda summan till området är knappt
62 miljarder kronor. Mest pengar går till statlig
assistansersättning (24,4 miljarder kronor), läkeme
delsförmåner (20,9 miljarder kronor) och tandvårds
förmåner (5,7 miljarder kronor).
Det införs ändringar i smittskyddslagen och lagen
om skydd mot internationella hot mot människors
hälsa. Ändringarna innebär att ansvaret för smitt
skyddet på nationell nivå samlas på Folkhälsomyn
digheten.
Socialutskottet 2014/15:SoU1
Regeringen bör inrätta centrum
med kunskap om veteraner
Riksdagen har beslutat att regeringen bör inrätta ett
centrum som har specialkompetens i frågor som rör
veteraner som har tjänstgjort i olika internationella
insatser och deras anhöriga.
Försvarsutskottet 2014/15:FöU7
Nej till motioner om jämställdhet
och diskriminering
Riksdagen har sagt nej till motioner om jämställdhet
och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är att
arbete redan pågår inom dessa områden. Motioner
na handlar om jämställdhet i arbetslivet, lönekart
läggning, jämställda löner, frågor rörande våld i nära
relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck.
Arbetsmarknadsutskottet 2014/15:AU3
ÖVRIGT
En strategi mot penningtvätt och
finansiering av terrorism
I en skrivelse till riksdagen presenterar regeringen
en nationell strategi för hur penningtvätt och finan
siering av terrorism ska bekämpas effektivare. Syftet
med strategin är att möta hot och utmaningar som
Sverige ställs inför. Myndigheterna inom brottsbe
kämpning, administration och andra relevanta myn
digheter ska samarbeta. Dessutom ska det jobbas
kontinuerligt både på nationell och internationell
nivå med att identifiera och förstå hot.
Justitieutskottet håller med om att det behövs
en samlad insats för att bekämpa penningtvätt
och finansiering av terrorism och välkomnar därför
strategin.
Justitieutskottet JuU4
Hur riksdagsbeslut fattas: Kommitedirektiv skrivs av regeringen, ett beslut om utredning fattas. ➞ Utredningens resultat presenteras.
➞ Förslag inkommer till riksdagen baserade på utredningarna och till sist får vi ett regeringsbeslut. Ordförklaring: Motioner är förslag
från enskilda ledamöter till riksdagen. Propositioner är förslag från regering till riksdag. Källor: DS=Departementsskrivelse, utredningen är gjord inom
regeringskansliet, exempel DS 2013:50. SOU=Statens offentliga utredningar står bakom utredningen, exempel SOU 2013:53. Proposition skrivs som
Prop. 2013/12:164. Beslut presenteras med vilket utskott som ligger bakom beslutet, exempel Arbetsmarknadsutskottet 2013/11:4
46 | www.ssil.se
Korpberget Behandlingscenter erbjuder professionell behandling med 12-stegsbehandling som grund.
Alla är värda
ett liv utan
droger!
Wikings HVB i Trollhättan!
Tonårshem, Stödboende, Familjerådgivning
Telefon: 0520-42 81 14
Hemsida: www.wikingshvb.com
Behandlingshemmet för
kvinnliga missbrukare
Selene-kollektivet är inriktat på behandling av kvinnliga missbrukare. Vi har vår
verksamhet förlagd i lantlig miljö på Gotland.
Målet är att stärka självkänsla och kompetens hos klienterna så att de ser, och
vågar välja, andra vägar än tidigare och komma bort från missbruk och destruktiva livsmönster.
Behandlingen utformas efter den enskildes behovsbild. Ett litet ställe med bara
sex platser för dem som behöver lugn och ro. Gruppsamtal, enskilda samtal,
föreläsningar, symboldrama och taktil stimulering är inslag i behandlingen.
www.selene-kollektivet.se
Tel. 0498-481076
Vi har erfarenheten och metoderna att
hjälpa människor från beroenden redan
1984 började vi jobba med 12-stegsbehandling
Korpberget har sedan dess haft en ledande
ställning, framför allt inom behandling av
kemiskt beroende (narkomani och alkoholism) och kriminalitet.
Svanö | Tel: 0612-71 82 80 | info@korpberget.se | www.korpberget.se
Vi erbjuder gruppboende för
LSS personkrets 1 och 2
Daglig verksamhet, fritids, snouezelverksamhet
och semesterhuset Villa Benesi
Ring gärna så berättar vi mer
Kristina Preutz, Verksamhetschef
Leona Stehn, Verksamhetschef
Tel: 0451 – 599 99
Tel: 0451 – 70 59 25
Alla har rätt till ett bra liv
www.humana.se/lss-boende/varalss-boenden/hassleholm-ekeliden/
HELHETSPERSPEKTIV FÖR
ELEV OCH UPPDRAGSGIVARE
• Social
träning UNDER BEHANDLIN
Helhetsperspektiv
för
GSelev
TIDEN och
ERBJUDER VI:
• Familjearbete
uppdragsgivare!
• Skolenhet med personal
som integreras med kommunens skolor
!
träning,
behandling
av psykisk ohälsa i&både
• Medicinskt team:Social
Läkare
med dubbel
specialistkompetens
neuropsykiatriska handikapp.!
barn- och ungdomspsykiatri
samt vuxenpsykiatri. Sjuksköterska.
!BÄTTRE OCH SÄKRARE
BEHANDLING
TONÅRINGENS
Psykiatrisk behandling
vid psykisk
ohälsaSOM&FÖLJER
neuropsykiatriska
UTVECKLING OCH BEHOV. PSYKOLOGUTREDNING OCH MEDICINSK
BEDÖMNING NÄR och
DET BEHÖVS
PLACERINGENS
GÅNG!
handikapp både långsiktigt
akutUNDER
av samma
läkare.
!
års jubileum
och terapeuter.
mer Aktuellt än Psykologutredningar
någonsin!!!
• Terapiteam med 10
psykolog
och
unKOSTNADSFRIA FÖRELÄSNINGAR FÖR ATT ÖKA SAMVERKAN OCH
FÖRSTÅELSE KRING
BARN & UNGA
PSYKISK
OHÄLSA!
der pågående behandling.
DBT,KPT,
KBTMEDoch
hästunderstödd
terapi.
!
! terapeuter som jobbar i behandlingen och för• 11 grundutbildade
! det terapeutiska arbetet i vardagen.
stärker
!
• Tät !bemanning.
AKTUELLT JUST NU
• Helhetsperspektivet
förbättrar och säkerställer att Egehem ger
Föreläsning för behandlingspedagoger Fm; ungdomars psykiska
APRIL!
ohälsa och
i vården.som
Em; bipolärt
bemötande, träning
ochsamverkan
behandling
följersyndrom.
individens utveckling.
Öppen föreläsning för professionella om självskadebeteende och
MAJ erfarenhet och utveckling av behandlingsarbetet gör Egehem
• 25 års
suicidalitet.
till ett högaktuellt
behandlingshem för vår målgrupp.
Föreläsning för familjer med ungdom under behandling om!
MAJ
självskadebeteende och suicidalitet.
VÅR & HÖST
AKTUELLT UNDER 2015
Återkommande föreläsningar om suicidprevention för psykologer,
specialistläkare i psykiatri, terapeuter och behandlare.
!!
7-28 APRIL PERSONALUTBILDNING EGEHEM
! Vi vidareutbildar vår personal och kvalitetssäkrar vår behandling.
Är du intresserad att delta i föreläsning kontakta Maria Dahlqvist mail: fouu@egehem.se!
!!
14-15 APRIL SOCIONOMDAGARNA
!!Vi finns i vår monter i utställningshallen på Svenska-mässan i Älvsjö
och har även en talarpunkt: Hästunderstödd terapi
2 JUNI SUICIDPREVENTIONSUTBILDING
för professionella och internutbildning för anställda.
Placeringsfrågor:
Elisabet Ege, vc@egehem.se
Utbildningsfrågor:
Maria Dahlqvist, fouu@egehem.se
HVB i kombination
med Resursskola!
Caremore Skogsbrynet erbjuder HVB i kombination
med egen Resursskola! Hos oss finner du ett nära
samarbete mellan pedagoger och behandlare och vi
arbetar aktivt för att skapa helhetslösningar för att
tillgodose ungdomens behov inom behandling och
skolgång. Vi tar emot ungdomar mellan 13 och 20 år
med psykosocial problematik eller med
neuropsykiatriska diagnoser.
Tel: 031-361 69 00
www.caremore.se
E-post: info@caremore.se
caremore
Vi bryr oss mer!
www.ssil.se | 47
REPORTAGE
På Agnez
formas relationer
Ett kafé där mat och värme står i centrum
På Kafé Agnez står omsorgen i centrum. I köket samsas kockarna
med ungdomar från HVB-hemmet beläget på våningen ovanför.
Tillsammans tillreder de både hälsosam vegankost och skapar goda
relationer till varandra. Att integrera kafé och Hem för vård och boende,
HVB, ses av ungdomarna som ett vinnande koncept.
TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM
48 | www.ssil.se
R E PO R TAG E Inne på det ekologiska matstället, på Gamla väster i Malmö, finns
mer än välsmakande veganmat på menyn. Restaurangen är inrymd i ett vackert gammalt hus med flera skrymslen
och vrån. Trots den småkyliga dagen
så har några lunchgäster även hittat ut
på den mysiga innergården. Udda utegrupper samsas med soffor, lampor och
konst som ger besökaren känslan av att
vara gäst i någons hemtrevliga vardagsrum.
På övervåningen huserar Västerbo
HVB, ett ungdomsboende för tjejer och
killar mellan 16-20 år som har olika typer av psykosociala problem, det kan
vara allt från oro och ångest till själv
skadebeteende, emotionell obalans och
relationssvårigheter i hemmet eller i
skolan.
– Kaféet används som sysselsättning
för de ungdomar som för tillfället inte
går i skolan, de som väntar på att få börja i skolan och för dem som vill praktisera lite extra under helger och lov,
förklarar Magga Christiansen, behandlingsassistent vid HVB-hemmet.
Kombinerar två verksamheter
Både kaféet och HVB-verksamheten
ägs och drivs av grundarna Annina
Hohenthal och Bo Blank. De är båda
psykologer som kan möta ungdomarnas behandlingsbehov. Men de vill i sin
verksamhet skapa något mer.
– Många ungdomar har aldrig fått
uppleva att komma hem från skolan och
mötas i hallen av doften av kanelbullar,
vi försöker skapa en så normal och hemtrevlig miljö som möjligt för våra ungdomar, säger Annina Hohental.
– Relationsskapande är grunden i
verksamheten. All personal från vaktwww.ssil.se | 49
REPORTAGE
Josefine Bengtsson är en av de ungdomar från HVB Västerbo som arbetar på Kafé Agnes. Alla ungdomar vid HVB-hemmet har möjlighet till praktik.
– Jag är jätteglad över min praktikplats här får man ett jobb utan att ens leta efter det, säger hon.
mästare till kökspersonal och psykolog
kandidater är stödpersoner till ung
domarna och en resurs i verksamheten.
Jag är stolt över all vår professionella
personal, det i kombination med den
familjära känslan och omsorgen ska
par en trygg bas som ger ungdomarna
möjlighet att skapa relationer.
Tanken är att alla ungdomar direkt
ska få en praktikplats när de kommer till
Västerbo HVB.
– I kaféverksamheten ser vi om de
klarar rutiner, struktur, tider och så
återkopplar vi till dem om styrkor och
svagheter, för att de senare ska kunna
50 | www.ssil.se
komma igång med studier eller en annan praktikplats. De får även fortsätta
att praktisera hos oss men vi prioriterar
alltid studier som nummer ett, berättar
Annina Hohenthal.
Poängen med att ha ungdomarna
i restaurangverksamheten är att de
ska normaliseras, umgås med arbetskollegor och vanliga människor som
kommer och fikar, genom kafédelen
ska ungdomarna integreras snabbare i
en normal vardag. Kafépersonalen är
inte behandlingspersonal, de blir med
arbetare och vänner med ungdomarna
på deras nivå.
– Om ungdomen inte fungerar på
arbetsplatsen så får kafépersonalen
meddela oss på b ehandlingsavdelningen.
Det är alltid HVB-hemmets behandlingspersonal som ska sätta gränser och
stödja, säger Annina Hohenthal.
Lära om livet
Att praktisera i kaféet ska ses som en
förberedelse på väg mot arbetslivet
menar personalen.
– Ett mål som vi har med vår verksamhet är att ungdomarna ska få
arbets
livserfarenhet och det kan de
få via praktik. Vårt stora mål är att de
Elias Al Rahman har fått mycket inspiration av att
praktisera på kaféet. Hans dröm är att i framtiden
öppna ett eget kafé.
ska bli självständiga individer. Vi ger
ungdomarna möjlighet att ta ansvar för
sitt eget liv, gör man inte rätt för sig i på
en arbetsplats så kan man inte vara kvar
där, säger Marko Karjalainen som är
b ehandlingsassistent vid hvb-hemmet.
– Förutom att få prova på arbetslivet
så ska praktiken stärka ungdomarnas
själförtroende. Att ha oavslutade studier, som flera av våra ungdomar har,
sänker självkänslan. Praktiska erfarenheter från att baka eller laga mat gör
att de unga känner att de klarar av saker och det stärker i sin tur självkänslan.
Något som kan ge positiva effekter även
på studierna, menar Annina Hohenthal.
– När jag startade det här HVB-hemmet centralt i staden så kom folk med
synpunkten att det finns en massa frestelser ”mitt i stan”. Men min tanke är att
klarar ungdomarna av att leva mitt i staden när kompisar och familj så klarar
de av att leva normalt efter placeringen,
säger hon.
Att isolera ungdomar på landet flera mil ifrån vanliga människor med en
massa andra unga med problem så får
de leva i en pseudovardag på låtsas,
det är lättare att integreras och komma tillbaka till sin ursprungliga närmiljö efter behandlingstidens slut om
de lärt sig att hantera riskfaktorerna
under behandlingen menar Annina
Hohenthal.
– Det är riskfaktorerna som dåligt
sällskap och frestelser ungdomarna ska
lära sig att hantera. Kompisar får komma på besök under kontrollerade former, de får inte komma in på HVB-hemmet men gärna ta en fika inne på kaféet.
Utbildas i matlagning och vegankost
Kaféets gäster köar till den veganska
lunchbuffén.
– Vi har en speciell typer av gäster som är vana att få bra veganmat, vi
har provat att servera vegetarisk kost
men det gick inte hem, säger Magga
Christiansen.
Elias Al Rahman bor vid HVB-hemmet och arbetar cirka 15 timmar i
Marko och Magga arbetar vid Västerbo HVB de
förklarar att tanken med att integrera kafé och
HVB är att som ge ungdomarna möjlighet till arbetslivserfarenhet och till att prova på sunda relationer till andra personer än hvb-personalen, som
kunder och kollegor.
veckan i fiket. Han har genomgått en
Baristautbildning genom Kafé Agnez.
– Men ofta jobbar jag i disken och
håller ordning i skåpen. I köket sköljer
jag grönsaker, gör sallader, hummus,
majonnäs och guacamole. Vi får också
laga mat, baka bröd, göra smörgåsar och
dekorerar kakor, säger han.
Elias ser positivt på möjligheten att
praktisera under HVB-tiden.
– D et är kul och jättebra! Jag har lärt
mig mycket, både att laga mat och bli
snabb på det, säger han.
Men varför väljer en ung kille att ha
praktik istället för att vara ledig när han
inte är i skolan, kan man fråga sig.
När Elias praktiserar mår han bra och
känner sig glad och uppskattad. Han lär
sig många nya saker och träffar folk.
– När jag är ledig mår jag inte bra. Jag
tänker på allt gammalt tråkigt och ledsamt som jag varit med om, säger Elias
Al Rahman.
Får jobbet serverat
I köket jobbar Josefine Bengtsson sida
vid sida med kockarna Christoffer
Steimer och Anette Sjögren McLeod.

Det är Josefines andra dag på arbetsplatsen och i dag får hon lära sig att tillreda en pesto.
– Jag är jätteglad över att ha fått praktik, här får man ett jobb utan att ens leta
efter det. Dessutom är kaféet väldigt fint
och det är roligt att jobba här, sägerhon.
Till vardags går Josefine vård och omwww.ssil.se | 51
REPORTAGE
Christoffer Steimer, kock och bagare vid Kafé Agnes.
sorgsprogrammet på gymnasiet. Hon
och de övriga praktikanterna arbetar
mestadels helger och lov. Ungdomarna
får en motivationspeng för det arbete de
utför på ungefär 50 kr per timma under
helger och lov och 25 kr per timma under vardagar.
– D et är en praktikpeng, men vi som
jobbar arbetar inte bara för att få pengar. Man får det här jobbet att skriva i
sin CV. Vi får göra det mesta som den
övriga personalen gör, plockar, diskar,
städar och lagar den mat vi kan och
kockarna lär ut hur rätterna lagas.
– D et är trevlig att ha ungdomarna
här. Vi delar upp ungdomarna i arbets
lag, några är i disken och andra är
i köket, förklarar kocken och bagaren
Christoffer Steimer.
17-åriga Josefine Bengtsson som nyss
kommit till HVB-hemmet för en period
om minst 6 månader kan få en utslussningslägenhet till sommaren. Men hon
är tveksam till att flytta.
– D et är så mysigt här. Vi har varandra att prata med. Jag behöver folk runt
om mig, det gör att jag trivs, så jag vet
52 | www.ssil.se
Kompisar till ungdomarna på Västerbo HVB får komma på besök under kontrollerade
former, de får inte komma in på hemmet men gärna ta en fika inne på kaféet. En del av
hemmets filosofi är att man ska öva på att utsätta sig för de destruktiva frestelser som
staden eller gamla vänner har att erbjuda innan man ska tillbaka och integreras i det
samhälle man kommer ifrån.
inte om jag är redo att bo ensam, säger
hon.
Kocken Anette visar Joefine ett nytt
handgrepp med mixerstaven och den
gröna såsen tar form.
– Kaféet är ekologiskt och veganskt.
Dels ligger det i tiden men vi har även
en tanke med att ungdomarna ska lära
sig om ekologi och miljö när de är hos
oss, säger hon.
– Det är roligt att förmedla den
k unskap vi har till de nya praktikanterna, de tar den verkligen till sig och är till
nytta. Det är klart att alla individer är
olika och till olika mycket hjälp men vi
saknar dem verkligen när de inte finns
här, säger Christoffer Steimer.
Han tycker att det är bra att kockarna och den övriga personalen kan hjälpa
ungdomarna en bit på vägen.
– Några av dem har valt kock eller
bagarlinje efter att ha praktiserat här. ●
Västerbo HVB
VÄSTERBO HVB har 5 platser för pojkar och
flickor i åldrarna 16 till 20 år.
■ Målgruppen är ungdomar med psyko
social problematik, vilket innebär att
de kan ha problem med relationer och
anknytningsstörningar. Ungdomarna kan
ha psykiatrisk ohälsa i form av depression,
utvecklingskris, oro, ångest, självskadebeteende med mera.
■ Till hemmet hör en utslussningsverksamhet som innehåller 11-12 platser
i träningslägenhet. I dessa bor både
ungdomar utifrån och från det egna
HVB-hemmet.
■ Västerbo driver även öppenvård. Hemmet har två psykologer som utför utredningar och psykolx§ogbedömningar och
ger ungdomarna professionell psykoterapi.
■ Ägarna Bo Blank och Annina Hohenthal
driver ett ekologiskt kafé som är specialiserat på veganmat, där har HVB-hemmets
ungdomar möjlighet att praktisera.
Tel 0291-210 35
www.gnistan.eu
STIFTELSEN FYRLJUSET
 FAMILJEHEMSVÅRD I ETT EUROPEISKT SAMMANHANG
Ensamkommande ungdomar som söker asyl eller
som fått permanent uppehållstillstånd.
Vi har flerårig erfarenhet av att arbeta med
förstärkt familjehemsvård för barn,
unga och vuxna. Fyrljuset har familjehem
i hela Sverige, och kan även erbjuda familjehemsvård i andra länder i Europa.
Pojkar och Flickor 14-18 år.
Även utslusslägenheter/boende med stöd.
Vår familjehemsvård i Sverige och Europa
kännetecknas av hög kvalitet, som bland
annat innebär att vi erbjuder mycket stöd,
hög tillgänglighet och tät uppföljning av de
familjehem som vi samarbetar med.
Fyrljuset har jourverksamhet 24 timmar
om dygnet för uppdragsgivare och familjehem. Vi erbjuder även utsluss/eftervård
från institution och familjehem, samt ett
antal tilläggstjänster.
Stiftelsen är en s.k. non-profit-verksamhet.
För mer information – kontakta oss gärna!
Tomas Granberg
Jour
info@fyrljuset.org
www.fyrljuset.org
073-973 93 92
073-972 42 72
Skyddat boende för flickor och kvinnor med/utan barn som
är utsatta för våld och förtryck, även hedersrelaterat.
Vi kan stå till tjänst med hämtning, riskbedömningar och
stöd i rättsprocessen. Personal dygnet runt.
070-665 15 75 . www.mariagarden.eu
Träffa oss på Socionomdagarna
Arbetar du med barn och ungdomar från andra länder och kulturer?
Kom över och säg hej till oss
och plocka upp ditt exemplar av
den praktiska multikultipennan.
Familjehemsvård med
språk och kulturkompetens
Tobbe Öhman
tobbe@multikulturell.se
076–765 09 33
Isabel Domberg
isabel@multikulturell.se
070–317 90 80
www.multikulturell.se | Gruvvägen 8, 733 33 Sala | Tel 0224–167 00
www.ssil.se | 53
GÄSTKRÖNIKA
”Vi behöver ett bra
samtalsklimat”
Under januari och februari
i år genomförde undersökningsföretaget SKOP på vårt uppdrag en nationell
undersökning bland Sveriges social
chefer. Den visar bland annat att drygt
9 av 10 socialchefer anser att det går bra
eller mycket bra att samarbeta med fristående utförare inom social omsorg.
Lika många anser att fristående utförare
kännetecknas av professionalism. Det är
ett mycket positivt resultat och socialchefernas omdömen blir vi naturligtvis
stolta över.
Samtidigt är det viktigt att vara
ödmjuk, ett bra samarbetsklimat kommer inte av sig självt, utan ett sådant
förtjänar man. Och gudarna ska veta

att det ibland kan vara både svårt och
tufft att stå upp för ett bra samarbetsklimat. Det av den enkla anledningen att just samarbete inte alltid ger de
snabba
resultaten och spelar inte på
populistiska strängar. Däremot vet vi att
samarbete oftast ger de långsiktigt bästa
och mest hållbara resultaten.
KRÖNIK A förmåga att föra d
ialog
kommer att ställas på prov under de
kommande åren. Det av den
enkla
anledningen att vi står inför en rad

utmaningar som kräver att vi sam

arbetar. Bland annat har en större utredning om fristående utförare i välfärden
tillsatts, vi står inför nya placerings
former för barn och unga, krav i upphandlingar och en översyn av delar av
ska genomföras. Vi har också enligt vissa
en fortsatt kritisk situation inom socialtjänsten och oavsett hur kritisk den är
kommer vi inte ifrån att socialtjänsten är
VÅR OCH ANDRAS
54 | www.ssil.se
helt avgörande för kvaliteten i omsorgskedjan för barn, unga, vuxna och äldre.
SAMTIDIGT SOM VI står inför en period fylld
av frågor och utmaningar som kräver
samarbete är det offentliga samtals
klimatet påfallande hårt. Regelbundet
hamnar den offentliga debatten i en hård
och exkluderande polarisering med en
svag anknytning till de sakfrågor som
debatten handlar om.
Självklart behöver vi debatt men om
den inte har något annat syfte eller mål
än att splittra är vi illa ute.
Växande
politiska och ideologiska konflikter gynnar inte ett konstruktivt och konkret
samtalsklimat inom vård och omsorg.
Sådana konflikter tenderar att föra oss
längre bort från de sakfrågor som är viktiga för vård- och omsorgstagarna.
ska vi stå upp för yttrandefrihet och att debatt. Men lika viktigt,
givet de stora utmaningar vi har inom
välfärdssektorn, är att stå upp för d
ialog
och ett bra samarbetsklimat. Detta är
särskilt viktigt inom vård och omsorg
där vi alla har legitima och viktiga roller.
Övergripande har politikerna det
största ansvaret för att lyssna och ta hänsyn till alla olika aktörer, för alla b
ehövs
i utvecklingen av svensk välfärd på ett
eller annat vis. Svenska Vårds position
är tveklöst den att vi vill samarbeta och
vi kommer hålla en kompromisslös linje
i frågor som rör kvalitetsutveckling,
trygghet och säkerhet för på vård- och
omsorgstagarna och att det är genom
samtal och samarbete vi utvecklar den
sociala omsorgen i Sverige. ●
NATURLIGTVIS
Dan Nilsson
Förbundsdirektör i Svenska Vård.
»Samtidigt är det viktigt
att vara ödmjuk, ett bra
samarbetsklimat kommer
inte av sig självt, utan ett
sådant förtjänar man.«
HVB för flickor 12-18 år
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Ramavtal med 139 kommuner
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se
www.stubben.se
Med vår hjälp får du kraften till förändring
Målgrupp:
Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och
psykosocial problematik.
Behandlingsinnehåll:
Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk.
Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg
Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83
Fax: 0923-211 65
www.holmen27.nu
info@holmen27.nu
Högspecialiserad behandling
för dig med diagnostiserad personlighetsproblematik,
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression,
självskadebeteende, ångest, OCD eller trauma.
Finjagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med
olika former av psykiatrisk problematik. Vi utför även psykiatriska
utredningar.
Strukturerad DBT, KBT och PE kompletterad med rutiner, säkerställer
dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssäkrat system med uppföljning för såväl patient, närstående som uppdragsgivare skapar insikt,
medverkan och trygghet. På Finjagården ser vi till hela människan.
Vår verksamhetschef Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer.
finjagarden.se
T. 0451 451 40
Format 90 x 65 mm för SIL
Annonsoriginal från ireo.se
0708 76 55 00
RÖINGEGÅRDEN
Klienten i centrum!
Vi välkomnar familjer, barn med föräldrar
samt familjer som väntar barn.
Vårt behandlingsarbete sker dygnet runt
i en miljöterapeutisk anda och utgår från en
systemteoretisk grundsyn.
Vi arbetar för en positiv, bestående förändring
som vi tror utvecklas bäst om man själv är en
aktiv del av förändringsprocessen.
Vård, behandling och rehabilitering av kvinnor och män från 18 år och uppåt med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykiatriska diagnoser och psykiska problem
ofta i kombination med annan problematik.
Möjlighet till både korta, långa och akuta placeringar.
Vi erbjuder olika psykiatriska utredningar och samtalsterapi med vår psykolog.
Allt inkluderat i vårddygnspriset!
Verksamheten ligger naturskönt ca 4 km från centrala Hässleholm med goda
tågförbindelser från hela landet.
Läs mer på vår hemsida: www.roingegarden.se
Välkommen att höra av er till oss för mer information!
Postadress:
Röingegården
Box 4,
281 21 Hässleholm
Besöksadress:
Röingegården
Röinge 5280
281 92 Hässleholm
Tel: 0451-40962 eller 0451-80349
Mobil: 0708-145491
www.roingegarden.se
info@roingegarden.se
Behandlingsarbetet utgår från individuella
genomförandeplaner.
Läs mer på www.kangurun.se
Gråbrödragatan 9
532 31 Skara
Tel 0511 – 34 66 70
info@kangurun.se
www.kangurun.se
Mer än 40 miljoner människor befinner sig just nu på flykt. Röda Korset
ställer upp med hjälp hela vägen. Vi finns där och delar ut mat i
flyktinglägret, vi återförenar familjer som har blivit splittrade och vi
behandlar trauman från krig och tortyr som många har med sig i bagaget.
Ställ upp för människor på flykt du med. Sms:a MED till 72 900
så ger du 50 kronor.
Kostnadsfritt
Seminarium!
Inbjudan till
LSS-Seminarium!
Välkommen till en intressant dag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder
till kostnadsfritt seminarium i
Kista 7 maj 2015
Vi erbjuder nu seminarier för dig som placerar enligt LSS. Seminarier enligt ett beprövat koncept och med
välkända föreläsare.
På våra LSS-seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från
olika omsorgsverksamheter/serviceboenden samt äta gott, allt i en trevlig miljö.
Seminarierna vänder sig till LSS-handläggare, ansvariga chefer och politiker inom kommun och landsting.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material,
morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch
och eftermiddagskaffe, ingår.
Läs me r och
dig på www.sanmäl
s il.se
SAMSJUKLIGHET VID NEUROPSYKIATRISKA
FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR
HUR ÄR DET ATT LEVA MED ASPERGERS SYNDROM OCH
DAMP
Anders Moberg
Susanne Bejerot
Anders berättar om hur det är att leva med Aspergers
syndrom och DAMP och hur han har klarat de svårigheter som det har inneburit.
-Psykiatriska sjukdomar, - hur dessa definieras idag.
-Fysiska sjukdomar vid neuropsykiatriska tillstånd
-Nya rön om samsjuklighet
-Utmaningar vid utredning och behandling av
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
ANTISOCIALT BETEENDE OCH AUTISM
HUR SKAPAR MAN GODA MÖTEN MED PERSONER MED
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER I KRIS OCH
TRAUMASITUATIONER
Björn Hofvander
Föreläsningen belyser förhållandet mellan antisocialt
beteende, där aggressivitet, normbrytande beteende
och kriminalitet ingår, och autism. Vad vet vi om risken
att utveckla ett antisocialt beteende hos personer med
autismspektrumtillstånd? Hur vanligt förekommande
är det? Vilka faktorer bidrar till en sådan utveckling?
Hur ska vi förstå och behandla antisocialt beteende hos
personer med autism?
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
•
Tel: 0651-160 40
Håkan Nyman
Viktiga variationer i hur olika människor ger uttryck
för starka känslomässiga reaktioner. Hur skiljer man
pågående psykiska symptom från normala reaktioner i
krissituation? Att bemöta människor med nedsatt eller
kognitiva funktionshinder i kris.
•
Fax: 0651-71 19 80
•
info@ssil.se • www.ssil.se
BOKHYLLAN
Läs våra boktips
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Leva vidare
När organdonation gör det möjligt
Vid ett livshotande tillstånd kan organtransplantation göra det möjligt att leva vidare. En av förutsättningarna
är organdonation. Men vad innebär det, vem kan bli givare och mottagare av organ och vilka organ kan
komma i fråga? Frågor ställs på sin spets – om liv, död, medicinskt omhändertagande, etik och livskvalitet.
Boken Leva vidare bygger på intervjuer med personer som har donerat eller har tagit emot organ, eller
som har varit närstående i en sådan situation. Vi får ta del av livsberättelser som beskriver hur det är att fatta
beslutet att donera en nyss levande närståendes organ, hur det är att som frisk ge en bit av sin kropp till en
annan människa och hur det är att leva vidare efter transplantation. Berättelserna vävs ihop med medicinska
och juridiska fakta samt etiska och filosofiska resonemang. Information hjälper läsaren att ta ställning.
Petra Lilja Andersson www.nok.se
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 62
Specialpedagogik
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 62
Socialpedagogik beskriver det mångfacetterade arbetet med personer i utanförskap eller de som riskerar att hamna
i utanförskap. Fokus är lagt på lärande och den enskildes möjligheter till utveckling.
Författaren tar upp olika förklaringsmodeller till utanförskap och problematiska livssituationer, samt beskriver olika
arbetssätt och metoder. Det mellanmänskliga, professionella och dialogiska förhållningssättets betydelse går som en
röd tråd genom boken.
I kapitalet som behandlar blått och grönt, ger författaren förslag på uppgifter som eleven kan göra under sin
praktik inom vård och omsorg. Där finns också uppgifter för utvärdering och dokumentation.
Boken innehåller ämnen som centrala begrepp, problemlösande samtal, livsvillkor, omsorgsarenor, kommunika
tiva och strategiska handlingar med mera.
Helen Carlander www.sanomautbildning.se
När perfekt inte duger
Strategier för att hantera perfektionism
Har du höga krav på dig själv? Känner du dig ofta pressad? Skjuter du upp eller undviker saker av rädsla för att
göra fel? Att vilja göra bra ifrån sig är naturligt och kan sporra till prestation. Men överdriven perfektionism kan
leda till stress, utmattning och brist på glädje och spontanitet.
Den här boken hjälper dig att släppa taget om kravet på att alltid göra allting perfekt. Författarna b
eskriver
hur perfektionism uppstår, hur det yttrar sig och vilka konsekvenser det får i din vardag och för din hälsa.
Genom olika övningar utmanas perfektionistiska tankar och beteenden. Metoderna bygger på acceptans- och
förändringsstrategier från KBT.
När perfekt inte duger är skriven för den som vill utveckla förmågan att leva ett liv med ökad frihet och flexibilitet. Den är även skriven för terapeuter som vill hjälpa klienter med perfektionism.
Martin M. Anthony och Richard P. Swinson www.nok.se
Health Management
Att leda hälsoverksamheter med service i fokus
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 62
58 | www.ssil.se
Health Management förklarar fördelarna med att leda och organisera hälsoverksamheter utifrån ett serviceperspektiv.
I vardagslivet såväl som på arbetsplatser har det blivit allt viktigare att vara frisk, en utveckling som ställer krav på
organisation av service och tjänster samt lagstiftning och ledarskap. Forskare vid Lunds universitet klargör hur service
främjar bättre hälsa, effektivare verksamheter och tjänster med hög kvalitet inom hälso- och sjukvård. Vi kan läsa om
vikten av serviceinnovationer, relevansen av juridisk kompetens och nödvändigheten av ömsesidig respekt i den
dagliga verksamheten.
Boken vänder sig till dig som studerar företagsekonomi, Service Management, offentlig förvaltning och andra
samhällsvetenskapliga discipliner. Boken är lika relevant för utbildningar inom hälsofrämjande verksamheter såsom
folkhälsovetenskap, vårdvetenskap och medicinsk ledning.
Henrik Loodin och Lars Nordgren, red. www.sanomautbildning.se
BOKHYLLAN
Inspirationsspridaren
65 korta berättelser ur verkliga livet
I denna samling korta berättelser får vi ta del av upplevelser och insikter som på olika sätt har förändrat människors
liv. Händelser, ögonblick och perspektiv som gjort hela skillnaden.
Felicia som över en natt – genom ett nätklick – fick 10 000 människor att samlas på Sergels torg i Stockholm.
Emil som med kroppen full av titanskruvar ensam cyklade till Kina och Milla som räddar barn med sina bullar. Vi får
ta del av Peter Stormares magkänsla och Åsa Jinders beslut om att följa sin dröm.
Berättelser som inte lämnar någon oberörd. Berättelser värda att dela med sig av.
Petra Backteman och Johanna Öberg www.inspirationsspridaren.se
Elaka chefens goda råd
Grattis chefen: Äntligen en bok där du får ge igen
Boken Elaka chefens goda råd ger 350 konkreta tips om hur du plattar till personalen och har det roligare på jobbet.
Det är smart, det är djävulskt och framför allt otroligt kul.
Detta är en chefsbok du aldrig sett maken till. Framförallt så kanske den visar dig hur du inte sak agera ...
Det här hjälper elaka chefen till med:
Effektivitet på riktigt – Ha roligare på jobbet – Lös konflikter jättesnabbt – Behåll makten
Och mer.
Roberto Capotondi www.redaktionen.se
Ensamheter
Ensamhet är ett mångtydigt mänskligt fenomen. Den kan vara både en tillgång och en börda. I en personlig
brevväxling belyser författarna detta gåtfulla fenomen.
Vad är ensamhet? Hur kan vi förstå ensamhet? Kan vi upphäva ensamhet? I denna brevväxling mellan
författarna vänder och vrider de på ensamhet som företeelse och begrepp. I det sammanhanget berörs
även a ndra existentiella innebörder som skuld och skam, val som görs i livet och upplevelser av tid och rum.
Upplevelser av ensamhet knyts också till vårdlidande, det vill säga det onödiga lidande som orsakas av vårdande.
Breven rör sig mellan teori och det praktiskt konkreta, mellan den personliga reflektionen och den vetenskapliga förståelsen. Genom textens tilltal vänder sig boken inte bara till dem som möter människor i sina yrken utan
också till en bred allmänhet. Ensamhet angår oss alla.
Karin Dahlberg, Carl-Magnus Stolt och Helena Dahlberg www.liber.se
Grupp-psykologi
För skola, arbete och fritid
Det här är en svensk bok om gruppsykologi som tar hänsyn till både individ och ålder. Många exempel från förskola,
skola, fritid och arbetsliv kombineras med teoretiska synsätt och praktisk tillämpning. Bokens fokus på barn- och
ungdomsgrupper ger bland andra pedagoger vägledning kring hur man kan arbeta aktivt och effektivt med att
förbättra samarbetet i en grupp. Ett genomgående tema är att det alltid är möjligt att få en grupp att fungera
bättre. Läsaren får därför konkreta råd och förslag för att utveckla både sina gruppfärdigheter och ledarförmågor.
Författarna gör djupdykningar i områden som påverkan, gruppklimat, problemlösning, könsroller, utanförskap och mobbning samt inte minst lärande och utveckling i grupp. Kraftfulla redskap i form av kommunikation,
samarbete och konflikthantering behandlas.
Boken Gruppsykologi är skriven för blivande och yrkesverksamma lärare, förskollärare, barnskötare och fritids
personal men riktar sig även till beteendevetare och chefer, personal inom vård och omsorg.
Philip Hwang och Björn Nilsson www.nok.se
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 62
www.ssil.se | 59
RECEPT
AV: ANNIKA RÅDLUND
Quornburgare med örtslungad potatis
och hemgjord BBQ-sås
4 personer
Ingredienser:
320 g Quornburgare
Örtslungad potatis:
600 g potatis, gärna färsk.
3 msk olivolja
2 dl färska örter, finhackade (t.ex. timjan, basilika, persilja)
1 tsk salt
2 krm svartpeppar
Hemgjord BBQ-sås
1 msk matolja
2 vitlöksklyftor
2 msk paprikapulver
1 tsk chiliflakes
2 dl ketchup
1/2 dl chilisås
1/2 dl vatten
1/2 dl äppelcidervinäger
3 msk lönnsirap
1 tsk salt
Ev. 1 tsk liquid smoke, om du önskar rökig smak.
60 | www.ssil.se
Gör så här:
 Grilla eller stek Quornburgarna enligt anvisningarna på
förpackningen.
Örtslungad potatis: Skala potatisen. (Om det inte är färskpotatis, i sådant fall skrubba den bara ren.) Koka potatisen
mjuk i saltat vatten, cirka 20 minuter. Häll av vattnet och håll
den varm. Blanda olivolja, örter, salt och peppar i en bunke.
Lägg i potatisen och slunga runt den ordentligt. Lika gott
varmt som kallt!
Hemgjord BBQ-sås: Hetta upp oljan i en kastrull på medelvärme. Skala och pressa ned vitlöken och fräs den någon
minut. Tillsätt paprikapulver och chiliflakes och fräs lite till.
Häll i resten av ingredienserna. Rör runt och låt koka ihop på
svag värme cirka 20 minuter. Låt såsen svalna. Förvara kallt
i burk med lock.
RECEPT
Quornkorv med tabbouleh på matvete
och citrushummus
4 personer
Ingredienser:
300 g Quornkorv
Tabbouleh på matvete:
300 g bladpersilja
100 g färsk mynta
2 dl matvete
1 röd lök
12 körsbärstomater, gärna blandade färger
Saften av 2 citroner
1 dl olivolja
salt & svartpeppar
Citrushummus
1 sats
3 dl kokta kikärter
2 msk tahini (sesampasta)
2 vitlöksklyftor
saften av 1 citron
saften av 1 lime
rivet skal från 1 apelsin
4 msk olivolja
2 tsk spiskummin
1/2-1 tsk salt, efter smak
Vatten
Gör så här:
 Grilla eller stek Quornkorvarna enligt anvisningarna på
förpackningen.
Tabbouleh på matvete: Koka matvetet enligt anvisning
på förpackningen(eller häll av det noga om du använder
konserv). Låt svalna. Finhacka persilja och mynta. Skala och
finhacka löken. Grovhacka tomaterna. Blanda alla ingredien-
ser med matvetet, citron och olivolja. Smaka av med salt och
peppar.
Citrushummus: Mixa alla ingredienser till en slät smet, helst i
blender eller matberedare med kniv.
Späd eventuellt med vatten för tunnare konsistens.
www.ssil.se | 61
TÄVLING
Vinn en bok med Omtanke
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet
nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 58-59.
Bokvinnare i förra numrets tävling är:
Irene Lindström, Smedjebacken
Helene Lack, Gävle
Pia Ekelund, Nossebro
Högspecialiserad
Stort grattis till er, bokenbehandling
kommer på posten.
för dig med diagnostiserad personlighetsproblematik,
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression,
självskadebeteende,
ångest,
OCD
Kognitiv/relationell
psykoterapi
– Steg
1 eller trauma.
Annonspussel – Vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Finjagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med
Stjärnbacken HVB
Med den kognitivaolika
terapins
i sokratisk
filosofi
formertradition
av psykiatrisk
problematik.
Vi utför även psykiatriska
utredningar.
och den relationella
terapins grunder i affektteori och
BOXHOLM . 0140-300 37, 307anknytningsteori
36
Strukturerad
DBT,grundläggande
KBT och PE kompletterad
erbjuder
vi en
psyko-med rutiner, säkerställer
Jeanette Carlsvärd, föreståndare
dokumenterade
behandlingsresultat.
Ett kvalitetssäkrat system med uppterapiutbildning
motsvarande
Steg
1
070-558 44 37 Jeanette@stjarnbacken.se
följning för såväl patient, närstående som uppdragsgivare skapar insikt,
medverkan och trygghet. På Finjagården ser vi till hela människan.
7Vår
sepverksamhetschef
2015
Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer.
Kursstart
1 HVB i för
2 och flickor medKursdag3
Behandlingshem
pojkar
Wikings
Trollhättan!
Kostnad
gränsöverskridande/normbrytande
Tonårshem,
Stödboende, Familjerådgivningbeteende
Figur
Figur
Figur
ViFyll
tar0520-42
barn
iemot
rätt sidnummer
Telefon:
81 som
14 placeras enligt SoL och LVU och har
fyra
med hög personaltäthet.
till platser
rätt
annons:
1 Stjärnbacken
2 arbetar1-årig
3
Hemsida:
www.wikingshvb.com
Måndagar - fyra4terminer 2015–2017
finjagarden.se
25.000
kr/termin exkl. moms
Figur
5
T. 0451 451 40
Figur
vidareutbildning
för socialarbetare
4
5
1:a - 4:e pris
Format 90 x 65 mm för SIL
med MI, ART och miljöterapi och vi prioriterar fritidsAnnonsoriginal från ireo.se
0708 76
Namn:
aktiviteter och utomhusvistelse.
Periodens
Socialarbetare har idag ett komplext och utmanade
Adress:
www.Stjarnbacken.se
Postnr / ort:
.
Telefon:
55 00
arbete. Med utgångspunkt i den kognitiva utvalda
och system-böcker
iska traditionen fördjupar vi förhållningssätt, metoder
Fyll i talongen här intill och skicka den
och tekniker.
Texta tydligt!
senast 29/4 2015 till: ”Tävling 3/15” Tidningen Omtanke,
att. Maria Nordholm, Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala.
Kursstart
Kursdag
Kostnad
11 sep 2015
Det går även bra att mejla svaren och begärda
uppgifter
till maria.nordholm@ssil.se
Fredagar, sammanlagt 16
tillfällen
35.000 kr exkl.moms
Lokal
Bondegatan 35, Stockholm
För mera information
www.magelakademin.se
Erfarenhet och kvalitet – hela vägen!
Risingegården - ett nytt
sammanhang för tonårsflickor
AKUT i mån av plats
UTREDNING med plats för 7 flickor
BEHANDLING i boende med plats för 2 flickor
eller i boende med plats för 5 flickor
Välkommen in på vår hemsida www.risingegarden.se
Storviksgårdens Kvinnobehandling är ett behandlingshem för kvinnor från 18 år och uppåt. Vi arbetar
med enskild terapi och gruppterapi. Vi fokuserar på skam,
skuld, övergrepp, relationer, attityder och beteenden. Vi
jobbar med beroendet och framförallt det bakomliggande problem till varför kvinnan behöver ta till sinnesförändrande som alkohol och droger.
Vi har certifierad sorgbearbetare samt
alkohol och drogterapeuter.
Målgrupp:
• Alkohol/Narkotikamissbruk.
• Läkemedelsmissbruk.
• Blandmissbruk.
• Relationsstörningar.
• Kriminalitet.
• Blivit utsatt för fysisk o psykisk misshandel.
• Destruktiva beteenden och mönster, rädsla och låg självkänsla.
Besök gärna våran hemsida www.storviksgarden.se
S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se
62 | www.ssil.se
Är ni intresserad av att placera en kvinna på Storviksgården så kontakta oss gärna på telefon 0290-31600,
0290-31604 eller maila på info@storviksgarden.se
Storsättra Gård HVB-Hem
Utveckling genom samspel
NY
MEDARBE
TARE
SÖKES!
Länk via vår
hemsida
Verksamheten vänder sig till:
• Förälder/föräldrar med psykosociala problem och
deras barn (0-15 år). Sol, LVU, 56§ Kval, kontraktsvård.
• Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför
förlossning och första tiden därefter.
• Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse
på utredningshem.
• Akut/skyddat boende.
Föreståndare Katinka Hemmingsson,
Tel: 08-512 302 22, Fax: 08-512 303 50
e-post: info@storsattragard.se
Hemsida: www.storsattragard.se
Vi finns i Vallentuna
kommun, Stockholms län
Familjebehandling
sedan 1987
Snabba fakta från SSIL
SSIL förmedlar mer än
2000 placeringar årligen.
Över 7000 boendeplatser
i vår databas.
www.SSIL.se
TRYGG HEMKÄNSLA MED
NATURLIG GEMENSKAP
VÅRLJUS
FAMILJECENTRUM
Fyra enheter under samma tak
- samarbete för bästa resultat!
AKUT OCH UTREDNING
arbetar i huvudsak med omsorgsutredningar av familjer
med barn 0–12 år. Även
stöduppdrag förekommer.
Utredningstid 4–8 veckor
beroende på familjens storlek
och uppdragets utformning.
BEHANDLINGSAVDELNING
tar emot familjer med
barn 0–12 år för intensiv
behandling under
vanligtvis 3–12 månader.
VÅRLJUS MOBILA TEAM
VÅRLJUS
UTVECKLINGSTEAM
arbetar med utredning, stöd
bedriver psykosocialt
och behandling på hemmaplan
behandlingsarbete i form
hos familjer med barn/
av familjebehandling och
ungdomar 0–20 år.
föräldrastöd i familjer.
VÅRLJUS FAMILJECENTRUM
Enhetschef 08-603 35 03
Akut & Utredning 08-603 35 00
Behandlingsavdelning 08-603 35 29
Mobila Team 070-663 31 45
www.varljus.se
Våra aktuella kursstarter:
• Grundläggande psykoterapiutbildning (Steg-1 KBT)
Kursstart i Stockholm 20/11 och Malmö 11/2 (2016).
Utbildningen pågår under 4 terminer och leds av leg. psykologer
och psykoterapeuter i kognitiv beteendeterapi.
• Ettårig utbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT)
1938-2015
MÅLGRUPP
Män och kvinnor med psykiska
och/eller sociala handikapp.
Även LVM, LPT och LRV.
BEHANDLINGSMETOD
Kursstarter varje vår och höst i Stockholm, Göteborg & Malmö.
Aktuellt: Stockholm 8/4, Malmö 8/4 (Fulltecknad), Göteborg 4/11
Praktiska KBT-verktyg för ditt arbete! 10 utbildningsblock à två dagar.
Utbildningen leds av leg. psykologer och psykoterapeuter i kognitiv
beteendeterapi.
• Instruktörsutbildning i mindfulness (MBSR)
Kursstarter: Malmö 17/9 och Stockholm 8/10.
Utbildningen utgör första steget i lärarcertifieringen i MBSR
enligt Center for Mindfulness i USA. 6 dagar under 1 termin.
Kursledare: Camilla Sköld (Stockholm) och Katarina Lundblad (Malmö).
• YH-utbildning: Socialpedagog med särskild
kompetens inom KBT och mångkulturalitet
Kursstart i Malmö och Halmstad 17/8. Ansök senast 24/4.
Kvalificerad Yrkeshögskoleutbildning, 400 poäng. Utbildning på
heltid under fyra terminer.
Socialpsykiatrisk med
psykodynamisk och kognitiv inriktning.
www.solviken.se
0495-20106
www.ssil.se | 63
KALENDARIUM
Kalendarium 2015
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
APRIL
Dialogmöte om äldre
Stockholm 8 april.
Arrangör: Svenska vård
Bemötande vid
svåra beteenden
Stockholm 24 april.
Arrangör: KUI
Social dokumentation
för chefer inom äldreomsorgen
Stockholm 19 maj.
Arrangör: Gothia fortbildning
Integritet och mänskliga
rättigheter i HVB
Stockholm 9 april.
Arrangör: IMR AB
Svenska Narkotikapolis
föreningens årskonferens
Linköping 24-25 april.
Arrangör: SNPF
Fördjupningsdag i ÄBIC
för processledare
Stockholm 19 maj, 26 maj,
Umeå 4 juni.
Arrangör: Socialstyrelsen
Internetbaserade
behandlingsprogram
Stockholm 14 april.
Arrangör: SKL
Professionellt medberoende
Stockholm 27 april.
Arrangör: KUI
Socionomdagarna 2015
Stockholm 14-15 april.
Arrangör: Akademikerförbundet SSR
Barnrättsdagarna 2015
Örebro 14-15 april.
Arrangör: Allmänna barnhuset
Tillsynens kritik mot HVB
Stockholm 28 april.
Arrangör: IMR AB
Våld vid demenssjukdom
Stockholm 29 april.
Arrangör: KUI
MAJ
Chef i hemtjänsten
Arrangör: Conductive
Socialnämndens ansvar
för placerade barn och unga
Stockholm 20 april,
Göteborg 23 april,
Malmö 21 maj.
Arrangör: IMR AB
Vårkonferens och förbundsstämma
Introduktionsdag ÄBIC
Göteborg 21 april,
Umeå 21 maj.
Biståndshandläggare
i äldreomsorgen
Vitalis
Göteborg 22-24 april.
Arrangör: Svenska mässan
Säker informations- och
dokumentationshantering i HVB
Göteborg 22 april,
Stockholm 12 maj,
Malmö 20 maj.
Arrangör: IMR AB
Säkrare uppföljning av
biståndsbeslut – LSS
Stockholm 23 april.
Arrangör: KUI
64 | www.ssil.se
Trygghet och Säkerhet
– Mikael Bergquist
Stockholm 5 maj.
Processledarutbildning ÄBIC
Stockholm 5-6 maj.
Juridiska uppdateringar för
rätten till personlig assistans
Stockholm 5-6 maj.
Webbaserad introduktion
för personal inom äldreomsorg
Kursstart sker 4 maj, 1 juni
och 6 juli.
Arrangör: KUI
Att leda Salutogent
Stockholm 7-8 maj.
Arrangör: Gothia fortbildning
Kurs om personlig assistans
Malmö 12 maj.
Arrangör: SKL
Vad skriver vi i journalen
Göteborg 18 maj,
Sundsvall 1 juni,
Uppsala 2 juni (FULLT),
Stockholm 3 juni.
FoU-konferensen
Forskare möter praktiker – Våld,
psykisk ohälsa och beroende
Bollnäs 19 maj.
Arrangör: FoU välfärd
Rikskonferens kvalitet
i äldreomsorgen 2015
Stockholm 21 maj.
Arrangör: KUI
Leda och styra för
hållbar jämställdhet
– Social omsorg
Stockholm 26 maj.
Arrangör: SKL
Lagens krav på HVB för
ensamkommande barn
Stockholm 26 maj.
Arrangör: IMR AB
KPB analysutbildning
äldreomsorg
Stockholm 27 maj.
Arrangör: SKL
Psykisk ohälsa
hos personer
inom LSS-verksamhet
Stockholm 29 maj.
Arrangör: KUI
SEPTEMBER
Föreningen FoU Välfärds
årliga konferens
– På spaning i välfärden
Karlstad 3-4 september.
Arrangör: FoU Välfärd
6:e internationella
anhörigkonferensen
Göteborg 3-6 september.
Effektiv handläggning
i socialtjänsten
Stockholm 8-9 september.
Nya föreskrifter om
dokumentation i socialtjänsten
Stockholm 10 september.
Arrangör: KUI
Traumadagen
Arrangör: Expo Medica
Beroendedagen
Konflikthantering och
besvärliga beteenden
Stockholm 23-24 september.
Psykisk O-Hälsa VÄST
Göteborg 24 september.
JUNI
Hälsobokslut
Stockholm 3-4 juni.
Arrangör: Metodicum
Mediahantering
– Dan Nilsson
Stockholm 4 juni.
Översiktskurs inom
socialtjänstlagstiftningen
Stockholm 18 juni.
Arrangör: IMR AB
AUGUSTI
Integration och flykting
mottagning – effektiva
ekonomiprocesser
Stockholm 25-26 augusti.
Nordiska barnavårdskongressen
Åbo 26-28 augusti.
Arrangör: Allmänna barnhuset
Säkrare uppföljning av
biståndsbeslut – LSS
Arrangör: KUI
Nationell
primärvårdskonferens 2015
Jönköping 29-30 september.
Arrangör: SKL
OKTOBER
SVUF-konferens – Utvärderingars
värde – värden i utvärderingar
Stockholm 7-9 oktober.
För en plats i kommande nummers kalendarium
mejla ditt evenemang till:
kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget,
ort, datum och arrangör.
Bok
af
29 m ö r e
aj:
Gå 5,
be t
för 4! ala
Kognitiv/relationell psykoterapi – Steg 1
Med den kognitiva terapins tradition i sokratisk filosofi
och den relationella terapins grunder i affektteori och
anknytningsteori erbjuder vi en grundläggande psykoterapiutbildning motsvarande Steg 1
Kursstart
Kursdag
Kostnad
7 sep 2015
Måndagar - fyra terminer 2015–2017
25.000 kr/termin exkl. moms
1-årig vidareutbildning för socialarbetare
Socialarbetare har idag ett komplext och utmanade
arbete. Med utgångspunkt i den kognitiva och systemiska traditionen fördjupar vi förhållningssätt, metoder
och tekniker.
10 SEPTEMBER 2015 | 7A ODENPLAN | STOCKHOLM
BEROENDEDAGEN
Beroendedagen är ett forum och en
mötesplats för dig som arbetar med
beroendefrågor. Dagen tar upp olika
synsätt på beroendebehandlingar
och föreläsningar med egenupplevda
erfarenheter av beroendesjukdomar.
ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET:
Kursstart
Kursdag
Kostnad
11 sep 2015
Fredagar, sammanlagt 16 tillfällen
35.000 kr exkl.moms
Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för Missbruksoch Beroendevården
Stefan Borg, docent Karolinska Institutet, ordförande
prioriteringskommitten Socialstyrelsens riktlinjegrupp
Lokal
Bondegatan 35, Stockholm
Samsjuklighet, psykosocial- och farmakologisk
behandling
Anders C Håkansson, ST-läkare, med dr
För mera information
www.magelakademin.se
Helhetssyn på beroendebehandling
Katarina Hermansson, läkare
Att upptäcka beroenden!
Fred Nyberg, professor i beroendeforskning
Riskbruk, skadligt bruk och beroende av alkohol –
utbredning och behandling
Anders Hammarberg, medicine doktor, beteendevetare
och leg psykoterapeut
Heroinöverdoser – Risktagande eller riskutsatthet
Torkel Richert, lektor i socialt arbete
Fångad i tvånget av förförelse/erövring – vägen ur
beroende av sex och ”kärlek”
Roger Nilson, beroendeläkare (Beroendecentrum
Stockholm), beroendeterapeut, jorden-runt-kappseglare,
författare och föreläsare
Inbillad fulhet (BDD), OCD och kopplingen till
beroendesjukdomar
Jesper Enander, leg psykolog, doktorand
Deltagaravgift: 1 995:– I priset ingår för-/eftermiddagskaffe och lunch. Alla priser är exklusive moms.
Tid och plats: 10 september 2015, klockan 09:00–16:15
7A Odenplan, Stockholm
Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10
eller e-post info@expomedica.se
Arrangör:
Mediapartner:
HELA PROGRAMMET PÅ BEROENDEDAGEN.SE
www.ssil.se | 65
NÄSTA NUMMER
Ute den
19
Omtanke nummer 4:
Maj
FOTO: JÖRGEN JOHANSSON
Intervju:
Ny behandling inger
hopp för parkinsonsjuka
Möt Jeanette Johansson som ingår i ett försök med att
transplantera in omogna nervceller i hjärnan.
När Jeanette Johansson var 41 år gammal fick hon diagnosen
Parkinsons sjukdom – som hon då förknippade med äldre och män.
Nu deltar hon i ett forskningsprojekt med tranplanterade nervceller,
förhoppningen är att dessa ska sätta fart på den egna dopaminproduktionen igen. Om behandlingen lyckas har hon möjlighet att bli
helt symtomfri och slippa de krångliga medicinerna. Möt henne i Åsa
Larssons text om kvinnan som har hopp.
Tema
Alltid i Omtanke
• Aktuella branschnyheter
• Ny forskning
• Gästkrönika
• Reportage
• Kalendarium
....och mycket mer!
Nystart
Botorp
behandlingshem
etbl. 1990 ...det räcker.
Placeringsbehov?
SoL & LVU
13-20 år!
www.botorp.com
EN RESURS FÖR BARN OCH UNGA
66 | www.ssil.se
Kontakta oss idag för
fördjupad info om
Islandsmodellen och
olika behandlingsvägar.
Dagligen ser vi hur människor
som upplevt sig som hopplösa
fall går från en mardrömslik
tillvaro till det värdiga sociala liv
som vi alla förtjänar...
BERGSLAGENS BEHANDLINGSHEM DENNICKETORP.
www.dennicketorp.se 0590 106 10
Totalleverantör
av marknads
information
inom vård och
omsorg
SSIL - För vård och omsorg
Vår ambition är att vara totalleverantör när det gäller marknadsinformation inom
vård, omsorg och behandlingsverksamheter. Detta har varit och är vår ledstjärna sedan starten 1995. Under våra nitton år i branschen har vi byggt upp ett heltäckande
kontaktnät inom samtliga kommuner, landsting och kriminalvård.
Vi har ca 100,000 personliga kontakter per år med socialtjänsten i Sverige.
Detta gör oss till den största och ledande aktören på marknaden idag.
Vi har ett unikt kontaktnät något du som kund hos oss kan få tillgång till.
Vi förmedlar dagligen information om kommuners, landstings och kriminalvårdens
konkreta behov av att köpa boendeplatser, behandlingsplatser, konsulter, handledare
och personliga assistenter.
Upphandlingsbevakning (anbud) Löpande information via e-post om kommande
offentliga upphandlingar inom följande områden: HVB, familjehemsplaceringar,
LSS-platser, korttidsplatser, boende, konsulter, handledare, psykologer, terapeuter,
rådgivning, öppenvård, utbildning, kompetensutveckling, driftsentreprenad,
hemtjänst, personliga ombud, företagshälsovård, personalvårdsprogram, samt även
valfrihet (LoV) som kan innefatta, särskilt boende, daglig verksamhet/sysselsättning
och stödboende.
Med vår långa erfarenhet och kunskap finns möjligheten att skräddarsy
marknadsföringsinsatser för just er verksamhet.
Vi sammanställer olika rapporter som t.ex. kvalitetsindex, trender, marknadsanalyser och kundspecifika studier inom branschen.
Våra tjänster:
• Förmedla förfrågningar.
• Tillhandahåller upphandlingar av ramavtal inom branschen.
• Kvalitetsindex/kundnöjdhet.
• Marknadsstudier.
• Kundunika marknadsaktiviteter.
• Ramavtalsbevakaren. Bevaka din marknad på ett enkelt sätt.
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
•
Tel: 0651-160 40
•
Fax: 0651-71 19 80
•
info@ssil.se • www.ssil.se
POSTTIDNING B
Svenska Media Docu AB
Tingsgatan 2
827 32 Ljusdal
Kan du ha rapporten
klar före lunch?
Den ligger
på ditt bord.
Attendo tar varje år emot hundratals
ensamkommande barn – för framtiden
Redan 2006 jobbade vi med att ta emot ensamkommande barn. Idag, nio år senare vet
vi att vi har gjort nytta. Många av de ungdomar som bott hos oss studerar eller arbetar
idag. På våra boenden bedriver vi verksamhet som syftar till att öka ungdomarnas möjlighet att integreras, bland annat genom ett unikt program som vi kallar ”livskunskap”.
Vi har idag 19 boenden från Skåne i syd till Dalarna i norr, med hela Sverige som
upptagningsområde. Är det kollektiva boendet inte rätt för en ungdom kan vi alltid
erbjuda ett erfaret familjehem som ett alternativ.
Ring oss på Attendo Individ och Familj: 020 40 37 00. Ett samtal räcker.
Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se/iof
Scanna koden med
din smartphone
och läs mer.