Omtanke - Netpublicator

Transcription

Omtanke - Netpublicator
03 INNEHÅLL
LEDARE
TIDNINGEN
FÖR VÅRD OCH OMSORG
04
32 FORSKNING
G I POLITIKEN
44 PÅutan
Tonåring
gränser
BOKHYLLAN
50”Jag
har supit,
54 TÄVLING
tagit
droger och
KALENDARIUM
56
Krönikan:
”Från otryggt
barn till stabil
förälder”
FOTO: PRIVAT
misshandlat
människor”
28
10| Intervjun
»Det som gått förlorat
i barndomen går inte
att få som vuxen, men
med hjälp av kunskap
och insikt är det ändå
möjligt att ge sig själv
och sitt barn bättre
förutsättningar i livet.«
Gästkrönikör i det här numret
av Omtanke är Marie-Louise Broth
Samtalsterapeut med fokus på frågor
kring medberoende.
Möt Georgios Karpathakis, mannen som gick
från en strulig barndom med fylla och bråk
till att bli framgångsrik Social entreprenör
och grundare för Underbara ADHD: Ibland
betyder en diagnos allt.
ostört
16| Arbeta
Behöver du lugn och ro i det öppna landskapet. Rum i rummet-lösningar finns till för
den som vill skärma av sig från omgivningen
och bättra på koncentrationen.
C ökar bland unga
28| Hepatit
Injicering blir allt vanligare bland ungdomar.
Georgios Karpathakis:
Smittskyddet i Norrbotten varnar för den här
trenden. ”Unga måste få information och
förståelse för de risker injicering för med sig.”
32| Genus och alkohol
Forskning visar att våra normer formar hur vi
ser på alkohol och berusning. Män får tappa
kontrollen, kvinnor oroas av känslan. Mäns
måttlighet med alkohol kan förklaras med att
de idrottar, kvinnors med rädsla för våldtäkt.
Finland strävar mot ett totalt tobaksstopp
år 2040.
34|
Ergonomi: Sitt vackert
38|
Finlands nej till tobak
Monotont datorarbete kan leda till musarm
och smärtor i nacke och axlar. Det är viktigt
att individanpassa sin arbetsplats för att
undvika besvär.
Från och med 2040 så ska det vara
totalstopp för tobak i vårt grannland. Året är
satt så långt fram i tiden att politikerna anser
att landet har tid att förhindra att ytterligare
en generation börjar röka och de nuvarande
rökarna ska hinna sluta.
”Adhd är en superkraft”
Läs hennes krönika på
sidan 48
Tema
Möt mannen som menar att hans diagnos banat väg för framgång
Säger stopp till droger
Möt mamman som vägrar vara medberoende, öppna förskolan som ger en mötesplats till
familjer där en förälder har haft ett eget missbrukande eller är anhörig till en person med ett missbruk.
Läs även om Norrbottens läns satsning på att utbilda vuxna inom Polis, Socialtjänst och sjukvård i hur man
talar med ungdomar om injicering och smittspridning. Hepatit C har ökat i länet och smittskyddet har
alltsedan 2009 konstaterat allt fler fall av diagnosen bland ungdomar i grundskole- och gymnasieålder, något
som tyder på en nyrekrytering av injicerande droganvändare bland unga tonåringar.
Väljer bort sitt medberoende
Att vara en bra förälder är betydligt
­viktigare än den anhöriges missbruk
Omslagsbild
Foto: Maria Nordholm
Ett liv utan
droger
Slutrökt för Finland
Från och med år 2040 så införs ett
totalstopp för tobak i grannlandet
www.ssil.se | 3
FOTO: MARIA NORDHOLM
ALLTID I OMTANKE:
NUMMER 2• MARS 2015 • ÅRGÅNG 9
Omtanke
Individ och familj │ Vuxna
Björntorps HVB utökar antalet
platser inom kort
Vuxna med psykiska funktionshinder,
även i kombination med missbruk
Björntorp byggs ut med 4 nya
platser i ett eget hus. Alla platser
har ett eget rum samt eget
badrum/WC.
Om oss
Vi har en psykodynamisk
grundsyn och ett miljöterapeutiskt
förhållningssätt samt arbetar med
kontaktmannaskap.
Personalen är utbildad i MI
(Motiverande Intervju) och arbetar aktivt med samtal inom ramen för
denna metod. Vårdplanering och målformulering är individuell.
Vårt fokus ligger på nuet och framtiden, men med beaktande av
tidigare erfarenheter och starka sidor.
För information och placeringsförfrågan, kontakta:
Lena Gustafsson
Enhetschef
076-941 96 19
lena.gustafsson@inom.com
Karolin Norlén
placeringskoordinator
073-059 90 80
karolin.norlen@humana.se
INOM är sedan januari 2014 en del av Humana. Humana är Sveriges största företag
inom personlig assistans och individ- och familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom
äldreomsorg och LSS-boenden samt har skola för elever med funktionsnedsättning.
Vi är 12 000 medarbetare i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla
har rätt till ett bra liv. Läs mer på www.humana.se.
FOTO: MARIA NORDHOLM
INNEHÅLL
LEDARE
FORSKNING
PÅ G I POLITIKEN
BOKHYLLAN
TÄVLING
KALENDARIUM
FOTO: PRIVAT
03
04
32
44
50
54
56
28
10| Intervjun
»Det som gått förlorat
i barndomen går inte
att få som vuxen, men
med hjälp av kunskap
och insikt är det ändå
möjligt att ge sig själv
och sitt barn bättre
­förutsättningar i livet.«
Gästkrönikör i det här numret
av Omtanke är Marie-Louise Broth
Samtalsterapeut med fokus på frågor
kring med­beroende.
Läs hennes krönika på
sidan 48
Möt Georgios Karpathakis, mannen som gick
från en strulig barndom med fylla och bråk
till att bli framgångsrik Social entreprenör
och grundare för Underbara ADHD: Ibland
betyder en diagnos allt.
ostört
16| Arbeta
Behöver du lugn och ro i det öppna land­
skapet. Rum i rummet-­lösningar finns till för
den som vill s­ kärma av sig från omgivningen
och bättra på koncentrationen.
C ökar bland unga
28| Hepatit
Injicering blir allt vanligare bland ungdomar.
S­ mittskyddet i Norrbotten varnar för den här
trenden. ”Unga måste få information och
förståelse för de risker injicering för med sig.”
32| Genus och alkohol
Forskning visar att våra normer formar hur vi
ser på alkohol och berusning. Män får tappa
kontrollen, kvinnor oroas av känslan. Mäns
måttlighet med alkohol kan förklaras med att
de idrottar, kvinnors med rädsla för våldtäkt.
Finland strävar mot ett totalt tobaksstopp
år 2040.
34|
Ergonomi: Sitt vackert
38|
Finlands nej till tobak
Monotont datorarbete kan leda till musarm
och smärtor i nacke och axlar. Det är viktigt
att individanpassa sin arbetsplats för att
undvika besvär.
Från och med 2040 så ska det vara
­totalstopp för tobak i vårt grannland. Året är
satt så långt fram i tiden att ­politikerna anser
att landet har tid att ­förhindra att ytterligare
en generation börjar röka och de nuvarande
rökarna ska hinna sluta.
Säger stopp till droger
Omslagsbild
Foto: Maria Nordholm
Tema
Ett liv utan
droger
Möt mamman som vägrar vara medberoende, öppna förskolan som ger en mötesplats till
familjer där en förälder har haft ett eget missbrukande eller är anhörig till en person med ett m
­ issbruk.
Läs även om Norrbottens läns satsning på att utbilda vuxna inom Polis, Socialtjänst och sjukvård i hur man
­talar med ungdomar om injicering och smittspridning. Hepatit C har ökat i länet och smittskyddet har
­alltsedan 2009 konstaterat allt fler fall av ­diagnosen bland ungdomar i grundskole- och gymnasieålder, något
som tyder på en nyrekrytering av injicerande droganvändare bland unga tonåringar.
www.ssil.se | 3
NUMMER 2• MARS 2015 • ÅRGÅNG 9
ALLTID I OMTANKE:
LEDARE
Diagnosen var skillnaden
mellan framgång och fall
LE DAR E Vad är en diagnos inom NPF? Är en neuro­
psykiatrisk funktionsnedsättning som adhd en e­ tikett
på människor så att de lättare ska kunna ­sorteras in
i fack, är det en stämpel i pannan på barn och unga
som har en personlighet som vi inte klassar som det
”normala”.
I mitten av mars kommer Allen Frances till Stock­
holm för att föreläsa om att ”Sverige borde f­örbättra
skolan i stället för att ge skolbarnen diagnoser på
adhd med medicinering som har okända lång­
tidsverkningar.”
Allen Frances är tidigare ordförande för DSM
4, ­Diagnostik and Statistical Manual, en diagnos­
manual inom psykiatrin. Men stämmer det han säger,
att föräldrar borde skydda sina barn från diagnoser
om inte symtomen är allvarliga.
andra sidan av myntet finns en annan verklig­
het. En verklighet där familjer, barn och vuxna får
slåss för att få just en diagnos.
Georgios Karpathakis grundaren för organisa­tionen
Underbara ADHD spenderade 25 år med att und­
ra vad det var för fel med honom, varför var han
­annorlunda än alla andra? Varför kunde inte han sitta
still, koncentrera sig i miljöer med störande ljud eller
­tänka efter före han handlade.
I en verklighet där ett barn trots överaktivitet, kon­
centrationssvårigheter och uppenbar impulskontroll
inte fick det stöd han behövde trots att familjen g­ jorde
allt för att hjälpa sitt barn så kan man fundera om det
är överdiagnosticering som var och är problemet.
PÅ DEN
HAR EN person
i 21 års tid haft kontakt med allt från
kurator till BUP, Polis, socialtjänst och beroende­
mottagningar och flera gånger försökt ta sitt liv för
att han inte orkade med att ”fela” längre, så ser det
i det här fallet ut att vara bristen på en diagnos som
var problemet. Att ständigt göra sin familj besviken
genom att handla impulsivt, slå andra, dricka för
­
mycket och bli gripen av Polisen tär på självkänslan.
Georgios Karpathakis ville inte bete sig ”fel” han
ville ha hjälp men varken han eller hans ­familj ­klarade
av att själva hitta rätt diagnos, kanske borde någon av
alla professionella hjälpare som korsat deras väg ha
gjort det åt dem.
DEN DAG han väl fick sin diagnos vände allt. Att äntligen
få en förklaring till sitt beteende gav ro och en möjlig­
het att med rätt stöd bygga upp ett nytt
och framgångsrikt liv som Social
­entreprenör och grundare till Under­
bara ADHD. Organisationen kämpar
för att visa att alla kan lyckas inte trots
sin ­diagnos utan tack vare den.
Kan fler få rätt hjälp tack vare en
diagnos och på så sätt slippa att
hamna i utanförskap och destruk­
tiva tanke­banor så kan vi få fler
­energifyllda
­företagsledare
och ­
idrotts­
män i det här
landet, menar Georgios
­
Karpathakis. Hans egen
­diagnos, adhd, kom inte en
dag för tidigt.
Maria Nordholm
Chefredaktör Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter på
tidningen och våra ämnen till
maria.nordholm@ssil.se
att. Maria Nordholm, Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala • Tel 0651-150 50, 073-816 00 41
Tidningen Omtanke ges ut av:
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL
Tel 0651-150 50, Fax 0651-133 33
4 | www.ssil.se
Redaktionen
Mikael Sagström
Ansvarig utgivare
0651-76 04 12
0706-35 50 50
mikael.sagstrom@ssil.se
Maria Nordholm
Chefredaktör
073-81 600 41
maria.nordholm@ssil.se
Henrik Fitinghoff
Journalist
henrik.fitinghoff@svenskamedia.se
Annika Rådlund
Journalist/Fotograf
annika.radlund@ssil.se
Layout
Svenska Media DOCU AB
post@svenskamedia.se
Annonser
Carola Persson
Annonssäljare
0651-76 04 34
carola.persson@ssil.se
Annonstraffic
Karin Bergström
Annonstraffic
karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration
Måndag-Fredag 8-10
Nettan Yngvesson
0651-69 90 90, pren@svenskamedia.se
Utges av:
Skandinavisk Sjukvårdsinformation,
Marknadsdata AB
Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal
Tel:0651-16040, Fax: 0651-711980
info@ssil.se, www.ssil.se
Teknisk information
Tidningen är
TS-kontrollerad.
Upplaga: 16 800 ex.
Tidningens format: 210x297 mm.
Satsyta 185x270 mm.
Upplösning: 300 dpi.
Tryck: V-TAB Vimmerby.
SOCIONOM 1 tjänst heltid
SJUKSKÖTERSKA med vidareutbildning i psykiatri, 2 tjänster heltid
BEHANDLINGSPEDAGOG/SKÖTARE 2 tjänster heltid
samt semestervikarier till sommaren för dessa yrkesgrupper
Läs mer om tjänsterna på www.ekangen.se
Ekängen erbjuder goda möjligheter till vidareutbildning.
Välkommen med din ansökan!
VI VÄLKOMNAR MÄN & KVINNOR FRÅN 18 ÅR & UPPÅT MED LIVSPROBLEM AV
PSYKISKA FUNKTIONSHINDER, NEUROPSYKIATRISK PROBLEMATIK, MED ELLER
UTAN MISSBRUK. VI HAR ALLTID KLIENTERNAS BEHOV I FOKUS.
Välkomm
att besök en
a oss!
Ps
ykiskt Oh
älsa Vux
Stockho
lm 25-26 en
mars
Socionm
Stockho dagarna
lm 14-15
april
Ring oss
för info e
ller boka
ett studie
besök!
NU HAR DU MÖJLIGHET ATT
TA MED DIG DIN HUND UNDER
BEHANDLINGSTIDEN HOS OSS!
Ekängens
HVB & Halvvägshus
Virserum
Tel. 0495-497 80 | www.ekangen.se | info@ekangen.se
NÄR
DET ÄR
PÅ RIKTIGT
PROFFESIONELLA SKYDDSBOENDEN
VI HÄMTAR DYGNET RUNT!
070-716 02 22 | 010-209 90 09
WWW.SKYDDSBOENDE.SE
WWW.VITTNESSKYDD.SE
venska
Kvinnofridsprogrammet
Framtid utan kaos?
för människor som ingen vill se
Vi hjälper dig som handläggare på kommunen
eller inom den psykiatriska vården. Vi kan vara ett
komplement eller det stöd ni behöver för att på sikt
kunna hjälpa människor tillbaka till ett fungerande
liv i samhället.
Hur är det möjligt?
Här ser vi till människor som samhället helst vill blunda
för och hjälper dem till en framtid utan kaos. Vårt arbete
visar att utveckling kan ske mot alla odds.
inagårdsmodellen®
• Daglig aktivitet
• Relationer & social träning
• Utveckling av intressen & fortbildning
• Tydlig struktur, dygnsrytm & hälsa
• Hög personaltäthet & adekvat medicinering
• Specialistkompetens
• Löpande kontakt med hemkommun & anhöriga
Ställ dina frågor till oss!
Den 12 mars deltar vi på SIL-seminariet i Umeå.
Ta chansen att träffa oss där om ni har möjlighet,
eller kontakta oss på www.inagarden.se alternativt
på telefon: 0292-508 76.
Våra över 175 nöjda kunder finns inom
attaiHttiH
gnigrneciraelcpalp
tlektlneekn,tebb,tabnbsans
ntkoshkcohco
-sd-asndtaos
ttirtftirf
Hitta
placering
snabbt, enkelt
och kostnadsfritt
Sveriges
aattssrröstörsta
öttsssseeggirireevvSS
placeringsservice
eeccivivrreessssggnnirireeccaalp
lp
Snabbt, enkelt och
!t!tti rtkostnadsfritt!
fi rsfdsa
dnatnstoskokhchoctoletlkenkene,tb,tbbabnaSnS
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
resrlestlkeitlp
kirlöpfrn
öfatnuat,tuti,rtftsirdfasn
dtasnotKsoK
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan
förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
natunahtcuohtctiorftstdirafn
sdtsaonktsroäkercäiverceisvsrgenssirgenciarlePcalP
.nag.nårafgråörffrö
an
fm
raänlmmäol smroesrröef rö
esf lreetsklielptkriölp
f röf
Neutralt
tlatrltauretN
ueN
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en
neutral part som förmedlar er förfrågan till
matchande verksamheter oavsett ägare
eller koncernförhållande.
Förfrågan går även ut till de verksamheter
som ni har ramavtal med.
Ramavtal
Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtals­
leverantörer. I svarslistan anges tydligt om
verksamheten har ramavtal med er.
Snabbt, enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme.
Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är
nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler
– vi hjälper er!
ne rnäeiV
rä.riV
ete.rhem
teahsm
kraesvkraegvnai grn
ari ersaireosviaro
f vLaIfSS
LISS
llit nllaitgnårafgråörffrö
e frraeldream
ldreöm
f rmöof smtorasptrlaprtluaerntuen
erageäratgteästvtaeosvraeoterhem
teahsm
kraesvkreedvneadhncatahm
ctam
.edn.eadllnåahlrlöåh
fnrröefcnnreocknroekllerelle
reterhem
teahsm
kraesvkreedv lelidt tlluitnteuvn
ä ervåäg rnåaggnårafgråörFfröF
.dem
.delamtvlaam
tvaarmrarhrianhminosmos
latlvaatm
vaam
Ra R
­sla­tsvlaam
tvaarmaarre aarlleaallliat nllaitgnårafgråörffrö
e frraekcriakksciV
ks iV
mo m
tgoildtgyitldsyegt nseagnnaatsnialstrsailvssraIv.rseIrö.rtenraörtenvaerlevel
.re d.reemdelamtvlaam
tvaarmrarhrnaehtenhem
teahsm
kraesvkrev
tgitln
go
iln
sroesprehpcohcto
letklnee
kn,teb,btb
ab
nS
anS
.em.m
em
itm
noitgnåongm
ånon
mi orn
avi srain
vsrianhrtalahmtlraom
NroN
rä inrämino m
ljeomljerm
ellerenlloefenloefteålept såspo sastokaattnkoaK
tnoK
reflraehfl lalihv lilnivmino m
reollererlalevsratvelsatenla tdneamdedm
jöndjön
!re r!reeplräejphläivjh–iv –
Lämna din placerings- -sg-nsigrneicra
elcpaln
pidnid
anamnämLäL
förfrågan på www.ssil.se
es.elis.sli.swsw
.wwww
åpån
panga
ågråfröffröf
es.lie
Tingsgatan
ss.lw
isw
s.ww• w
es2.•lieA,
ss.@
l827
isosf@
n32
iof•nLjusdal
i08• 9018 19•71-Tel:
1576-10651-160
05:6xa0F:x•aF040
4• 0064•10-Fax:
16516-10651-71
05:6le0T :l•eTl19
a•dsl80
audjLs•u2j3info@ssil.se
L 722387,2A82,Ana2•twww.ssil.se
angastaggnsiTgniT
J
ag har fått tillbaka energin att
leva och är inte längre rädd för
att maten ska fastna i halsen.
Att äta är en av livets mest naturliga delar. Vi tar det för
givet. En måltid associeras med underbara dofter, smaker
och synintryck. Vi tänker oss trevligt sällskap och ett gott
samtal ¬ en stund som blir en av dagens höjdpunkter.
När detta ändras drabbas vi människor hårt både psykiskt
och fysiskt. De flesta som lider av ät- och sväljsvårigheter
drar sig undan och slutar efterhand att försöka äta. De ger
upp, går ner i vikt och lever ofta i en ensam kamp för att
hitta ett nytt sätt att leva.
Med konsistensanpassade produkter
och utbildning skapar Special Foods
matglädje där livet sätter begränsningar. Produkterna ser ut som den
vanliga maten. De finns i ett brett
utbud för att kunna varieras efter
den vanliga menyn och väcka en
slocknad aptit.
För mer information, kontakta oss på 020-88 61 00 eller specialfoods@se.findus.com.
Du hittar oss även på findusfoodservices.se/specialfoods.
Upplev skillnaden
I ett snöigt Stockholm möter årets
mottagare av Psynkpriset och
grundaren till Underbara ADHD,
Georgios Karpathakis upp. Han
ber i förväg om ursäkt för att han
rör på sig, flackar med blicken
­eller tittar åt ett annat håll.
– Det är inte för att jag är ointresserad utan för att jag inte kan vara
still, ta inte illa upp jag är så här,
förklarar Georgios Karpathakis.
10 | www.ssil.se
INTERVJU GEORGIOS KARPATHAKIS
”Jag vill inte leva
utan min ADHD”
Underbara ADHD:s grundare Georgios Karpathakis
skapar framgång efter år av kaos
För lite drygt ett år sedan fick idésprutan Georgios Karpathakis möjlighet att hel­hjärtat
satsa på sin dröm när han var en av fem personer som fick stöttning av den ideella
­stiftelsen Reach for Change för att utveckla sin företagsidé.
Han grundade organisationen Underbara ADHD som visat både honom och
­omvärlden att adhd kan vara den ”superkraft” som tar en annorlunda och stökig kille
till från Täby till rollen som framgångsrik entreprenör och förebild.
TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM
Under det gånga året har Underbara
ADHD slagit alla sina uppsatta mål med
hästlängder. Tusentals personer har fått
hjälp med utbildning, stöd och informa­
tion om var man kan vända sig för att få
hjälp om man själv eller någon anhörig
har adhd. Organisationen lovordas av an­
vändarna och Georgios Karpathakis har
fått ta emot inte mindre än två priser för
sitt sociala entreprenörskap.
– Förra året blev jag årets Game Chang­
er och vann en reklamkampanj i radio och
teve. Det är värt otroligt mycket, både i
utrymme och produktionskostnad.
I januari 2015 fick han ytterligare ett
pris.
– Psynkpriset innefattar ingen vinst­
summa men ett enormt erkännande för
oss på Underbara ADHD.
Att han lyckats som entreprenör är en
stor seger för Georgios Karpathakis som
under sin uppväxt ständigt felade och
kände att han inte riktigt passade in.
Georgios Karpathakis fick sin adhd-di­
agnos som 25-åring.
– För mig som fick diagnosen relativt
sent så gav den en hel del svar på varför
jag är som jag är och var den jag var som
ung, förklarar han. För mig blev diagno­
sen en viktig del i att hitta min identitet.
Medvetenheten om att han är annor­
lunda än de flesta andra har alltid funnits.
– Jag har alltid vetat att jag inte är som
alla andra och kände mig ofta identitets­
lös eller kluven när jag var liten. Hemma
var jag älskad av min fantastiska familj
som alltid har stöttat mig, men utanför
hemmet var jag den stökiga och spralliga
killen, säger han.
Och han var inte alltid älskad av perso­
nalen i förskolan och skolan.
– Jag var hyperaktiv och kunde inte sit­
ta still, säger Georgios Karpathakis.
Ingen såg barnets adhd
Redan när Georgios Karpathakis var fyra
år upptäckte förskolepersonalen att han
inte riktigt var som andra barn. Pojken
hade svårt att sitta still och bete sig på
samma sätt som jämnåriga.
– När jag var sju år resulterade mitt be­
teende i att jag fick träffa skolpsykologen
för första gången, berättar han.
Ändå dröjde det nära tjugo år till innan
han fick en diagnos och den stöttning som
gjorde att han kunde skapa sig en funge­
rande vardag och bli en framgångsrik so­
cial entreprenör.
– Det var en lättnad att få diagnosen
men samtidigt en jobbig insikt att mycket
i mitt liv kunde ha sett annorlunda ut om
jag fått en diagnos och rätt stöd tidigare,
säger Georgios Karpathakis.
– Jag gjorde mycket dumheter när jag
var ung och i skolan hittade jag snabbt
rollen som klassens clown. Mitt sätt att få
polare, trots att jag kände mig annorlun­
da, var att vara den där tokiga killen som
alltid bjöd på sig själv.
Att vara charmig och bjuda på sig själv
gav vänner, men med koncentrations­svårig­
heterna, överaktiviteten och impulsiviteten
Georgios Karpathakis
Yrke: Grundare & verksamhetschef på
­Un­derbara ADHD.
Ålder: 29 år i maj.
Bor: Täby.
Familj: Föräldrarna är bosatta i Täby, en
lillasyster i Paris och storasyster i Midsommarkransen. Samt två småsyskon hos
pappa i Grekland.
Aktuell: Framröstad till årets Game
Changer 2014. Tävlingen arrangeras
av MTG och Reach for Change för att
belöna innovativa satsningar på barn och
unga. Årets mottagare av Psynkpriset
i ­kategorin Egenmakt. Priset går till en
person som själv tagit makt och inflytande över sin situation inom området
barns och ungas psykiska hälsa. Även
aktuell med föreställningen Ljuvliga Jävla
­Georgios som spelas på Boulevardteatern
den 18 maj i år.
www.ssil.se | 11
INTERVJU GEORGIOS KARPATHAKIS
Georgios Karpathakis fick sin adhd-diagnos som 25-åring. Det var en lättnad för honom att få diagnosen men samtidigt en jobbig insikt om att hans liv kunde
ha sett annorlunda ut om han fått stöd tidigare. Under uppväxten har han haft kontakt med såväl polis som Socialtjänst och BUP.
blev det svårt att klara grund­skolan. Studie­
resultaten var inte de bästa. Ljud har alltid
varit ett störande moment för Georgios
Karpathakis.
– Ett exempel är en lärare som delade ut
burkläsk och delicatobollar till oss elever
under ett prov. Så snart det kom ett ljud
så tappade jag svaret. Det gjorde mig så
frustrerad och irriterad över att veta att
jag kunde svaret men inte kunde få ner
det i ord när det prasslar och pyser runt­
om mig. Till sist drog jag ett streck över
svarsrutorna, gick därifrån och siktade på
att göra om provet.
Med tiden blev detta till en medveten
strategi. Under omprov i lugn miljö så
kunde Georgios Karpathakis plocka fram
12 | www.ssil.se
sina kunskaper och visa vad han kunde.
– Vid omproven hade jag ofta alla eller
nästan alla rätt.
Men överaktiviteten och bristen på
impulskontroll hittade Georgios Kar­
­
pathakis inga strategier för att behärska.
Beteendet i skolan ledde till kontakt med
både rektor och kurator.
De flesta testar gränser och är osäkra på
vem de är under tonårstiden. För pojken
som redan kände sig annorlunda och var
mitt i en identitetskris så fanns inga grän­
ser, rastlösheten och oron var för stor.
– Som tolvåring drack jag mig full och
hoppade ner på Roslagsbanan för att gå
rakt mot ett tåg, berättar han.
När Georgios Karpathakis var 15 år
hade familjen regelbunden kontakt med
Socialtjänsten.
– Jag har supit, tagit droger, misshand­
lat människor. När det var som värst så
blev jag anmäld elva gånger på sju dagar.
Ångerfull över allt han ställt till med
Ett av hans jobbigare minnen är när hans
mamma fick åka från hemorten Täby till
Nacka klockan fyra på morgonen för att
hämta sin son som gripits av polisen.
– Jag hade blivit gripen för att jag var
för full på en insparksfest till gymnasiet.
Polisen trodde att jag var drogpåverkad
fram tills urinprovet visade annorlunda.
Det var bara en av många gånger mam­
ma väcktes mitt i natten och fick sätta sig
»Energin som adhd medför är en tillgång
om man lyckas kanalisera den rätt. Jag
skulle inte vilja leva utan adhd.« ögon ska ingen skugga falla över dem.
Samhället har ett ansvar att ge rätt hjälp.
Om föräldrar precis som mina är öppna
för att få hjälp så ska de inte själva behöva
lista ut vilket stöd deras barn behöver. Det
borde finnas någon professionell längs vä­
gen som kan göra det jobbet, menar han.
Utredning banade väg för nytt liv
i bilen för att åka och hämta sin berusade
son som omhändertagits av polis, berättar
Georgios Karpathakis.
Ångesten i hans röst går inte att ta mis­
te på. Han ångrar all den sorg och oro han
orsakat sin familj genom sitt beteende.
– Det är konstigt att ingen professionell
har reagerat längs vägen, inte minst när
jag var 17 år och genomgick en adhd-ut­
redning. Den visade på stora koncentra­
tionssvårigheter, men jag fick ingen diag­
nos, säger Georgios Karpathakis.
– När jag långt senare fick diagnosen
tror jag att mamma tyckte att det både var
befriande och jobbigt med att få alla svar.
Min familj har alltid varit öppen och ta­
git emot all hjälp vi har erbjudits så i mina
När Georgios Karpathakis som vuxen fick
göra en ny utredning så fick han redan
vid första mötet höra att han var ett sol­
klart fall av adhd. Alla tecknen finns där:
Koncentrationssvårigheterna, överaktivi­
teten, svårigheterna med impulskontroll
och rastlösheten.
– De sa att jag skulle få göra en utred­
ning och att jag därefter kommer få rätt
hjälp, stöd och vid behov medicin. För
första gången i livet kände jag att de för­
stod vad det handlar om, säger han.
Lättnaden i hans röst hörs tydligt.
– Anledningen till att jag till sist fick en
utredning var att jag varit onykter och för
sjätte gången försökt ta mitt liv. Men min
syster och en polare hittade mig och kör­
de mig till akutmottagningen.
Samma natt sov den 24-årige Georgi­
os Karpathakis hemma hos mamma. En
mamma som aldrig gav upp. Dagen efter
hade hon sett till att Psykakuten kom på
hembesök, sonen sattes på Antabus och
fick en akuttid på PRIMA vuxenpsykiatri
för att till sist få en riktig adhd-utredning.
Den som förändrade hans liv.
– Jag försökte ta livet av mig för att jag
kände mig identitetslös och för att jag
gång på gång felade och sårade dem jag
älskade mest. Jag kunde inte tygla mig
själv, mitt beteende och min frustration.
Allt detta tog hårt på min självkänsla, för­
klarar Georgios Karpathakis.
Tack vare utredningen, adhd-diag­
nosen och den slutliga insikten om att
funktions­nedsättningen inte enbart är ett
hinder så har mycket förändrats.
– Adhd är både en tillgång och en
­utmaning, alltid och överallt.
Det gäller att lära sig strategier för
att hantera diagnosen och den man är.
Georgios Karpathakis
Till exempel så undviker Georgios Kar­
pathakis i dag Drottninggatan, där det är
­mycket ljud.
– Alla intryck gör att jag blir trött
i hjärnan och får otroligt svårt att foku­
sera uppmärksamheten vilket i sin tur
­leder till att jag blir frustrerad och irrite­
rad. Till och med på något så banalt som
­gatu­musikanter och folk som går lång­
samt.
Men i dag är utmaningarna lättare att
hantera när han vet vad känslorna beror
på. Han har till exempel slutat att ta emot
nyhetsbrev från webbshoppar.
– För när det var rea kunde jag gå in och
handla för pengar som jag inte har. Jag
har svårt med impulskontrollen, då är det
bättre att undvika vissa saker eller miljö­
er som jag vet att jag har svårt att hantera,
säger Georgios Karpathakis.
Överaktiviteten behöver inte kont­
rolleras utan den har han istället vänt till
­något positivt.
– Jag gjorde sjukt mycket saker förra
året. Ändå kunde jag vara rastlös och kän­
na att det händer ingenting vilket jag an­
tar är en del av min adhd.
Under året började han att jobba heltid
med Underbara ADHD, fick hjälp med
att ta fram en ny hemsida, lanserade nya
föreläsningar, deltog i massor av intervju­
er, höll i seminarier i Almedalen om hur
framgång kommer ur misslyckanden,
hade flera teaterföreställningar och mark­
nadsförde sin verksamhet i flera länder.
Listan kan bli otroligt lång.
– Jag hade ett lärorikt år och utan adhd
hade jag inte pallat hälften av sakerna.
När han behöver ta det lugnt så tränar
han ett ungdomslag i innebandy.
– Det gör att jag kan vila och slappna av
samtidigt som det händer något.
Rutiner är allt
I dag har han byggt upp en struktur för att
kunna hantera sin funktionsnedsättning.
Georgios Karpathakis har hittat sitt sätt
som får vardagen att fungera.
– Jag måste vara professionell och ha
koll i jobbet, därför är en av mina strate­
www.ssil.se | 13
INTERVJU GEORGIOS KARPATHAKIS
Georgios Karpathakis älskar att vara entreprenör och är alltid öppen för att göra fler saker. Energin finns alltid och idéerna likaså.
– Men just nu är kalendern så full att jag inte borde säga det, säger han med ett leende på läpparna.
gier att ha en överjävlig struktur.
Rutiner är viktigt. Allt kan inte hållas i
huvudet, därför används att-göra-listor
flitigt och i en kombinerad mobil- och
datorkalender bokas allt han gör in. Från
jobbmöten till lunchträffar och telefon­
samtalet med mamma.
– Innan jag hade det systemet kunde jag
ha boka After work, middag med familjen
och att träffa kompisar på samma tid.
Vilket ledde till besvikelse, dels bland
vännerna för att Georgios inte dök upp på
bokad tid och dels hos honom själv för att
han inte räckte till och för att han felade
om igen, som han säger.
egna svaren och insikten blandades med
en rädsla för andras reaktioner. Nu var det
fastställt att han var annorlunda.
– Det hela vände när jag hamnade på
filmpremiären av ”Jag har adhd”. Då insåg
jag att det finns fler som har diagnosen
och att jag inte är ensam. I filmen såg jag
att det inte bara går att lyckas med adhd,
utan tack vare adhd.
Känslan av att alla kan lyckas tog han
vara på. Diagnosen för inte enbart med sig
ständiga utmaningar utan i hans fall även
överaktivitet i form av en stor mängd en­
ergi och fantasifulla idéer. Drag som rätt
framtagna ger en driven företagsledare.
Adhd kan vara en tillgång
Vill skrota alla fördomar
Adhd-diagnosen är inget hinder för
­honom, men så har det inte alltid varit.
– När man får en förklaring till sitt be­
teende kan man jobba på att förbättra de
områden man inte är så bra på och maxi­
mera det man är duktig på.
En tid efter diagnosen gick Georgios
Karpathakis in i väggen och blev sjukskri­
ven för depression. Det blev för mycket
att få alla svar som han, om än omedvetet,
hade letat efter under hela uppväxten. De
Underbara ADHD startades som en blogg
2012 för att öka kunskapen och minska
fördomarna kring adhd, men även för att
visa dem som har diagnosen att adhd kan
vara en ”superkraft” om man får rätt för­
utsättningar.
– Underbara ADHD startades och
finns för att människor tenderar att en­
bart se adhd som något negativt. Den dag
Underbara ADHD inte behövs, då är jag
nöjd, då har jag gjort mitt.
14 | www.ssil.se
Georgios Karpathakis ser så mycket
okunskap i samhället.
– Det är ett mysterium eftersom diag­
nosen på intet sätt är ny.
Fördomarna och okunskapen finns inte
enbart hos gemene man utan även i sko­
lan och bland politiker, bland folk som an­
svarar för att alla människors rättigheter
tillgodoses.
Många av Underbara ADHD:s följare
skriver i forum att de inte vågar berätta
om sin diagnos därför att de är rädda att
den ska ligga dem till last.
– Som en ”semi-offentlig” person be­
möts jag troligen med mer respekt än
många andra med diagnosen. Det är sorg­
ligt av många anledningar. Inte minst för
att samhället än i dag inte förmår att se
och dra nytta av tillgångarna i människors
olikheter, säger Georgios Karpathakis.
Samhällets bemötande är ett problem
Det är inte diagnosen i sig som är ett pro­
blem, utan snarare samhällets oförmåga
att ge rätt stöd.
– Det finns en rad framgångsrika
människor med adhd. När jag tittar på
dem tänker jag på hur viktigt det är att
»Underbara ADHD startades och
finns för att människor tenderar
att enbart se adhd som något
negativt. Den dag Underbara
ADHD inte behövs, då är jag nöjd,
då har jag gjort mitt.« Georgios Karpathakis
vi ger alla med adhd rätt stöd och hjälp
tidigt. För visst borde vi alla vilja ha fler
duktiga entreprenörer eller idrottsmän i
Sverige?
Som inspirationskällor nämns namn
som simmaren Michael Phelps och rap­
paren Petter, musikproducenten Anders
Bagge och bloggaren Blondinbella.
– Energin som adhd medför är en till­
gång om man lyckas kanalisera den rätt.
Jag skulle inte vilja leva utan adhd.
– Det är klart det är otroligt kämpigt
för dem som inte får hjälp och stöd i att
hitta fungerande strategier. Jag är ett le­
vande exempel på hur fel det kan bli om
man inte har verktygen att hantera sin
adhd. Men jag är även ett exempel på hur
bra det kan bli när man får kunskapen att
hantera det som kommer med diagnosen.
Över allas förväntan
Resultatmässigt går det bra för Underba­
ra ADHD de har överskridit alla uppsatta
mål och nått dubbelt så många barn och
300 fler vuxna än det antal organisationen
planerade att nå.
– Vi landade på drygt 40 000 gillamar­
keringar på facebook. Vårt mål för året
var 14 000, säger Georgios Karpathakis.
Något som han ser som fantastiskt ro­
ligt men också något som säger en del
om det skriande behov av stöd, informa­
tion och gemenskap som finns både bland
dem som har adhd men även bland anhö­
riga, lärare, elevassistenter och andra som
möter personer med diagnosen.
Mål för framtiden
– Jag blir sällan nöjd. Vill alltid nå läng­
re och hjälpa fler. Jag vill göra Underbara
ADHD till den naturliga organisationen
att gå till när man fått en diagnos.
Samtidigt tycker han att det är synd att
behover av information är så stort.
– Jag vill komma till den punkt att Un­
derbara ADHD inte behövs, det är min
personliga vision och stora målsättning,
säger Georgios Karpathakis. ●
Vi söker fler medarbetare
Underbara
ahdh 2014
Under förra året
fokuserade organisationen på
att ta fram en ny
hemsida och på
att utveckla nya
föreläsningar och
webbkurser.
Året som gick
stöttade Underbara ADHD totalt
44 177 barn.
Förra årets mål
för det Sociala
företaget var
bland annat
att få 14 000
gillamarkeringar
på F­ acebook. De
landade på drygt
40 000 gillamarkeringar.
I dagsläget
är ­Georgios
Karpathakis den
ende anställda.
Han driver verksamheten med
hjälp av ett tjugotal volontärer.
Ett mål är att hitta
fler finansiärer
och intäktskällor
för att kunna
anställa och
därmed hjälpa
Sida vid Sida
Vi står alltid kvar
För oss står den unge och dess behov i fokus.
Vi skräddarsyr bästa tänkbara insats för varje person.
Sida vid Sida har öppenvård, stödboenden, integrationsboenden, träningslägenheter, familjehem,
skyddade boenden och mycket mer.
Vi vill tacka våra uppdragsgivare för alla förtroenden
som ni ger oss. Nu behöver vi stärka upp vårt team
med ännu fler engagerade medarbetare.
ännu fler.
Vi söker dig som känner att du vill vara med i ett
gäng som gärna ger det där lilla extra.
Vi söker just nu:
- Verksamhetschefer
- Familjehemskonsulenter
- Behandlare
- Coacher
Läs gärna mer på: www.sidavidsida.se
Ansökan sänds till:
info@sidavidsida.se eller till: Karlavägen 66, 114 59 Stockholm.
Vid frågor om tjänsterna kontakta:
Amela Cerimagic 076-621 95 69, amela.cerimagic@sidavidsida.se
eller Lelle Hagström 070-665 64 00, lelle.hagstrom@sidavidsida.se
070 - 665 64 00 | 076 - 621 95 69
info@sidavidsida.se | www.sidavidsida.se
www.ssil.se | 15
JOBBA OSTÖRT
Av: Jenny Marcuson jenny.marcuson@svenskamedia.se
Jobba ostört
Behöver du en avskild arbetsplats eller lugn och ro i det
öppna landskapet. Här presenteras nya lösningar den
som vill skärma av sig från omgivningen och bättra på
koncentrationen.
Rum i rummet
Det byggbara systemet EFG Surround går att kombinera
i oändlighet för att skapa fokusarbetsplatser, mötesrum
eller miljöer där man exempelvis jobbar i projektgrupper.
Precis som alla EFGs produkter är även EFG Surround utvecklad och producerad i enlighet med Svanens kriterier.
Koncentration under huven
Kappa är en av nyheterna från Horreds som passar in i trenden att snabbt
kunna anpassa olika miljöer utifrån aktivitet eller funktion. Och som med
hållbara konstruktioner och ärliga material skapar spännande uttryck.
Lukas Toll och Daniel Lavonius Jarefeldt på Tengbom arkitekter har ritat
ljudhuven Kappa som ger en tyst vrå för telefonsamtal eller koncentration.
www.horreds.se
Avskild arbetsplats
PodWork från Martela erbjuder flera olika alternativ för kortare arbetspass i det aktivitetsbaserade kontoret. PodWork finns i två olika versioner: en med mer slutna skärmar som ger större
avskildhet och en med mer öppna skärmar för ökad kommunikation.
Pod-familjen, i design av o4i Design Studio, omfattar också PodSeat, för en person, PodSofa
för två personer, och PodMeeting. Möblerna kan kläs i en rad olika material, som bidrar till att
prägla rummets uttryck och karaktär.
www.martela.se
Hus som ger lugn och ro
The Hut är en modern och innovativ kontorsmöbel från Götessons. H
­ usets
­enkla och raka linjer är inspirerade av det klassiska spelet Monopol och
dess spelpjäser som ger en tidlös form åt det populära och praktiska
­”rum-i-rum”-­konceptet.
Förutom en träram består The Hut av brandsäker textil och i­soleringsmaterial
som har utmärkta akustiska egenskaper. Huset kan ­användas i flera syften; som
en individuell arbetsplats, ett litet mötesrum eller som en tyst avkopplingszon
tillsammans med Sofa Sound Booth.
www.gotessons.se
16 | www.ssil.se
Vi finns på småländska höglandet
i Aneby kommun en idyllisk miljö.
Vi arbetar individuellt och med
stor delaktighet för att på yttersta
sätt tillgodose behov och integritet oavsett problematik, vi har
yttersta fokus på individens egna
önskemål utifrån uppdraget.
Vi har förmånen att få arbeta
med djur, som vi kallar från
”Frö till Busfrö” då en del av vår
sysselsättning är hästuppfödning
i mindre skala med inriktning
mot hoppning. Vi ser detta som
en stor möjlighet och resurs för
våra boenden att få vara med
och uppleva detta, samtidigt som
att vara delaktiga i skötsel av stall
och hästar (frivilligt). Stallet ihop
med andra aktiviteter gör att
det är gott om sysselsättning. Vi
hoppas på föl 2015!
Våra målgrupper är för män
och kvinnor från 21 år till 55 år.
Verksamhetens mål – alla ska
få tillvaron att bli begriplig och
hanterbar. Prioriteringen är på
högsta nivå för att tillgodose
en meningsfull vardag och
en förutsättning för ett psykiskt och fysiskt välbefinnande
under längre eller kortare vård/
behandlingstid hos oss. Husdjur
är välkomna efter prövning.
Evidensbaserad
behandling i
naturskön miljö
Skogsro driver sedan år 2000 högkvalitativ
vård med utbildad och erfaren personal i en
lugn, trygg och naturskön miljö. Vi använder
oss av evidensbaserad behandling och utbildar
oss fortlöpande efter aktuell forskning.
I senaste kvalitetsindexrapporten gav de placerande
socialsekreterarna Skogsro 9,5 av 10 i SSILs kvalitetsindex. Bland de absolut högsta betygen i landet!
Vi har tolv platser för killar och tjejer mellan 13-18 år
fördelat på två olika enheter.
Välkomna för mer information
och studiebesök!
www.ekotopia.info | 0380-49 69 68
www.skogsro.se
Skogsro AB . Såggatan 3 . Sorsele
0952-310 08, 070-239 93 29 . info@skogsro.se
Vård och boende för personer
med psykisk funktionsnedsättning
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder
vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk
funktionsnedsättning.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt
över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt
anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg
miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har
möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna
utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att
mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende
samt särskilt boende.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida
www.bergslagsgarden.se
Ängelsbergsv. 27 737 90 Ängelsberg Tel. 0223 - 477 70 Fax: 0223 - 477 79 www.bergslagsgarden.se info@bergslagsgarden.se
Behandlingshem för missbrukande
våldsutsatta kvinnor.
Vi arbetar med missbruk och att bryta
destruktiva mönster och våld som
två separata problem.
Vi skapar framgångsrikt
bättre liv via våra
boenden och vår
öppenvård, VändPunkten
i hela Östergötland.
www.kvinnohemmet-rosen.se
lena.stenberg@kvinnohemmet-rosen.se • 0290-76 68 50
www.visionomsorg.se | 011-400 99 00
Nu tar vi ytterligare ett steg i utvecklingen
av vårt KBT-inriktade behandlingsarbete!
Eila Nilsson-Karlberg, välkommen som vård- och utvecklingschef!
Vibor har mångårig erfarenhet av behandling för ungdomar
med neuropsykiatrisk, beteendemässig och social problematik. Behandlingen vid HVB baseras på KBT-metodik.
Rekryteringen av Eila kommer att innebära en kvalitetssäkring och ytterligare utveckling av innehållet i behandlingsarbetet men även av de insatser som bedrivs inom stödboendeverksamheten. Hon kommer att bidra med sina breda
kunskaper och långa erfarenhet av att leda metod- och
utvecklingsarbete inom vård och omsorg för människor i
alla åldrar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
och deras olika förutsättningar.
HVB
Målgrupp pojkar 14 – 19 år neuropsykiatrisk,
beteendemässig och/eller social problematik
Stödboende
Vi har lägenheter i Uppsala stad där vi
bedriver strukturerad öppenvård/stödboendeverksamhet med stöd- och omsorgsinsatser
utförda av våra boendestödjare/coacher.
Lövstagården
Hvb-hem för vuxna med psykiska funktionshinder
Eila NilssonKarlberg
Leg. Psykolog
Leg. Psykoterapeut
Specialist inom
klinisk psykologi
Integration
För Ungdomar och mindre
familjer med behov av stöd- och
integrationsinsatser på sitt eget
modersmål
Hälsocoachning
Strukturerat aktivt stöd för att skapa en
hälsosam livsstil genom Kostrådgivning,
matlagningsträning och motion
Lövstagården är naturskönt beläget i Lövstabruk i norduppland, med närhet
till natur och hav. Det är även nära till både Uppsala och Gävle. Lövstagården
består av 8 lägenheter samt 3 utslussningslägenheter.
Vår verksamhet inriktar sig till psykiskt funktionshindrade med olika psykiska
svårigheter (även de som är dömda till öppen psykiatrisk tvångsvård enligt
§ 3B och 3A) så som anpassningssvårigheter, av tidigare erfarenhet vet vi
att de boende med dessa problem mår bra av en strukturerad tillvaro som
innehåller någon form av daglig sysselsättning.
En grundläggande pedagogisk uppgift är att ge kunskaper i vardagslivets
grunder, så som att sköta hygien, att hantera egen ekonomi eller att fungera
i samhället utan att ta till hot, våld eller missbruk.
Vi har en helhetssyn på våra boende och behandlar var och en utifrån den
enskilda individen. Målet för våra boende är att de ska utvecklas till mer
självständiga individer och att de på sikt ska kunna flytta till ett eget boende,
eventuellt med fortsatt stöd och hjälp av oss.
Ni är varmt välkomna att ringa eller besöka oss
Vi skapar förutsättningarna
Läs mer om oss på www.vibor.se
HVB Vibor KBT AB, Ekeby Bruk ingång A1, 752 75 Uppsala,
tel/fax: 018-25 50 90, e-post: info@vibor.se
18 | www.ssil.se
Tel: 0294-311 03, Fax: 0294-311 51, Mobil: 070-60 58 064,
kontakt@strukturen.se Adress: Gläntan 7, 819 66 Lövstabruk,
www.strukturen.se
TEMA ETT LIV UTAN DROGER
Ett liv utan
DROGER
Ett missbruk drabbar hela f­ amiljen, maka, make, barn och ­tonåringar. I detta nummer fokuserar
vi på sätt att förebygga och l­indra ­konsekvensen av droganvändning. Det går att skapa sig ett
liv efter ­missbruk, det går att ta sig ur ett medberoende och man måste f­örsöka ­förhindra att
fler unga ­drabbas av ett droganvändningens baksidor. Läs om ett par verksamheter som före­
bygger missbruk och vilket stöd som de har att ge till föräldrar och barn när missbruk är en del av
­familjesituationen.
Smillagruppen är en del av den öppna förskolan i Uddevalla. Här ­erbjuds stöd och nätverkande
för mammor med små barn, och missbruksproblem i familjen eller eget tidigare missbruk.
Från norra änden av landet går Smittskyddet i Norrbottens län ut och varnar för att injicering
av droger och smittan Hepatit C ökar bland ungdomar. De yngsta konstaterat smittade i länet är
enbart 16 år. Smittskyddet menar att ungdomar måste nås med budskapet om hur de skyddar
sig själva och andra från smitta. Då krävs det att ­personal som möter unga i riskzonen vågar prata
öppet om i­njicering och den förhöjda risk för smitta och överdos som denna d
­ roganvändning
innebär.
TEXT: MARIA NORDHOLM
FOTO: ANNIKA SÖDERPALM
www.ssil.se | 19
TEMA ETT LIV UTAN DROGER
Mamma väljer bort
att vara medberoende
Föräldrarollen viktigare än den anhöriges missbruk
Som nybliven förälder, och anhörig till en missbrukare, hamnade Andrea
i en livskris. För att få hjälp vände hon sig till Kompassen, som är Uddevalla
kommuns öppenvårdsmottagning för missbrukare, där även anhöriga
kan få stöd. Genom Ulrika Karlsson, kurator på Kompassen fick hon
kontakt med Smilla-gruppen.
TEXT & FOTO: ANNIKA SÖDERPALM
TE MA Varje vecka under hela föräldra­
ledigheten gick Andrea och hennes dot­
ter Linn på Smilla-träffarna. När Andrea
nu är mitt i en utbildning inom det ­sociala
området besöker de Smilla-gruppen så
ofta schemat tillåter. Hon tycker att det är
bra att få lite påfyllning då och då, och att
ha möjligheten att prata med människor
som kan hennes historia.
– Att jag har fått hjälp att förstå min
roll som anhörig har hjälpt hela famil­
jen, ­eftersom jag inte främjar miss­bruket
längre genom mitt sätt att bete mig,
­genom att vara medberoende.
”Ingen behöver känna sig utpekad”
Att Smilla är en del av öppna förskolan
tycker Andrea är en stor fördel. Det är en
helt vanlig plats för mammor och barn där
ingen behöver känna sig ut­pekad. Här an­
passas stödet efter det behov mammorna
har. Dessutom är det svårt rent praktiskt
att söka hjälp på annat sätt när man har ett
litet barn. I Smilla-gruppen är miljön trygg
och mammorna kan få samtalsstöd samti­
digt som barnen blir väl omhändertagna.
20 | www.ssil.se
»Det finns olika sätt att bete sig tillsammans med
en missbrukare. Antingen skyddar, bortförklarar
och ursäktar man. Eller så sköter man sin del, och
lär sig att lämna över ansvaret till den andre.«
Andrea
– Det är bra att få komma till ett ­ställe
där Linn tycker om att vara. Och för mig
är det skönt att ha möjligheten att gå in till
kuratorn Ulrika och bryta ihop en kvart.
Tillsammans med de andra mammorna
är det mammarollen som är det viktiga,
det är det vi har gemensamt o
­ avsett om
man är anhörig till en missbrukare eller
har ett tidigare missbruk själv.
Medberoende är en sjukdom
Nu har det gått några år sedan Andrea
kom i kontakt med Smilla-gruppen och
hon menar att hon fått ett sunt sätt att
tänka kring sin roll som anhörig. För
även som anhörig har man en sjukdom.
– Det finns olika sätt att bete sig till­
sammans med en missbrukare. Anting­
en skyddar, bortförklarar och ursäktar
man. Och tänker att om bara jag är till­
räckligt bra, kommer allt att bli bra. Eller
så sköter man sin del, och lär sig att läm­
na över ansvaret till den andre. Hela an­
svaret. När det gäller missbruk är det lätt
att det bara är missbrukarens känslor
som är viktiga, och alla andra tar hän­
syn. Men det är svårt för en person att
växa om man hela tiden är där och gör
åt personen det han eller hon borde göra
själv. ●
Vid pysselbordet råder full aktivitet. Efter att ha blandat
ihop alla färger till en obestämbar nyans av brunrosa drar
Linn några streck med penseln och sedan räcker det. Nu
ska det pärlas istället.
www.ssil.se | 21
TEMA ETT LIV UTAN DROGER
Förskollärare Lotta Ahl assisterar och uppmuntrar barnen vid pysselbordet och berömmer sedan deras alster. I Smilla-gruppen får hon en helt annan kontakt med barnen än
i den vanliga öppna förskolan, eftersom gruppen är så liten.
22 | www.ssil.se
Öppna förskolan
stödjer i drogfrihet
Smilla-gruppen hjälper mödrar att hålla sig drogfria
I det lilla rummet är det sagostund. Treåringarna lever sig in i berättelsen som bara
blir bättre av att Lotta Ahl, förskolepedagog byter ut namnen mot barnens egna.
Det är tisdag eftermiddag och träff i Smilla-gruppen. I det stora rummet intill sitter
mammorna och småpratar och fikar med övriga personalen.
TEXT & FOTO: ANNIKA SÖDERPALM
TE MA För tio år sedan startade Smilla­
­
-verksamheten för barn upp till ett år.
­Sedan hösten 2014 är den är tillgänglig
även för äldre barn och deras mammor.
Detta eftersom forskning visar att stöd
behövs även efter barnets första år.
– En mamma med eget
missbruk kan ofta hålla sig
drogfri och nykter under
graviditeten. Att ha en be­
bis i magen är en otroligt
stark motivator. Efter för­
Tina Kennerland
lossningen brukar hormo­
ner och allt som händer göra att det går
bra i ungefär åtta månader till ett år, men
därefter är risken för återfall större, säger
Ulrika Karlsson, kurator på Kompassen,
och också verksam i Smilla-grupperna.
En ovanlig öppen förskola
Vid fikabordet sitter också Tina Kenner­
land, socionom, som var med och star­
tade Smilla-verksamheten. Anledningen
var att man på mödravården var bekym­
rad över hur det skulle gå för barn i famil­
jer med missbruk. Att öppna förskolan
i Uddevalla räknas som förebyggande
social­tjänst, vilket är lite ovanligt, gjorde
att Smilla kunde dras igång som en del av
den verksamheten.
– Vi inom öppna förskolan hade ­ingen
erfarenhet av missbruk tidigare, säger
Tina Kennerland. Men vi gjorde studie­
besök och hade mycket kontakt med
­andra som har kunskaper i ämnet.
Föräldrar med missbruk i familjen
Till Smilla-grupperna kommer mam­
mor med tidigare eget missbruk, med
missbruk i sin nuvarande familj eller ur­
sprungsfamilj. För mammor som inte mår
så bra, tror Tina Kennerland att det kan
www.ssil.se | 23
TEMA ETT LIV UTAN DROGER
I dag är det alldeles extra roligt att pärla eftersom Linn får öppna en helt ny pärlburk. Det är lite pilligt att få på pärlorna på tråden, men ger man sig inte så går
det, och resultatet blir väldigt bra till slut.
»Efter förlossningen brukar hormoner och allt
som händer göra att det går bra i ungefär åtta
månader till ett år, men därefter är risken för
återfall större.«
Ulrika Karlsson
vara lättare att komma till Smilla-gruppen
än till vanliga öppna förskolan.
– Där kan det nog kännas som om alla
andra är lyckliga och utan problem. Alla
på Smilla vet varför man är där, men det
är sällan det pratas problem i gruppen.
24 | www.ssil.se
Där är det fritt att bara vara mamma.
I Smilla-grupperna är det dess­
utom
inte mer än fyra till fem barn mot så
många som upp till 40 i den vanliga öpp­
na förskolan. Det ger en lugn miljö och
möjlighet för personalen att lära känna
barn och mammor ordentligt. Och det är
viktigt för att kunna stötta så som det är
tänkt.
Efter sagoläsningen busas det i kudd­
rummet och sedan är det dags för mål­
ning i verkstan. Lotta Ahl hjälper till med
material och berömmer barnen för det de
gör. Mammorna, Tina Kennerland och
Ulrika Karlsson deltar också. Att barnen
känner sig trygga med personal och kom­
pisar märks. De godkänner utan protest
att deras mamma och Ulrika Karlsson går
iväg för samtal.
En risk när det finns missbruk i ett
barns familj är att anknytningen mellan
föräldrar och barn blir lidande. Med en
stor del av sitt fokus på en missbrukande
Barnen vet precis vilket sorts material som finns och hur det ska användas. När det är dags att avsluta pysslandet för sångstund hjälps alla åt att plocka ihop och
städa undan.
partner eller eget missbruk kan det vara
svårt att uppfatta signalerna från barnet.
– På Smilla arbetar vi med föräldra­
kraften som alla har. Vi ser hur sam­spelet
mellan mammor och barn fungerar. Allt
måste inte vara perfekt, men genom att
lyfta det som är positivt stärker vi det
som är bra. Dessutom mår alla bra av att
höra att de är bra föräldrar, säger Tina
Kennerland.
Lotta Ahl menar att hon och hennes
kollegor också fungerar som rollmodel­
ler.
– Vi vågar sitta på golvet i grupp och
sjunga och vara barnsliga. Det är glatt
och roligt och mammorna blir stärkta
av att se att barnen gillar det och har kul.
Kanske vågar man sedan fortsätta sjunga
med sitt barn hemma, kanske med hjälp
av youtube eller spotify om man inte kan
sångerna själv. ●
Fakta om Smillagruppen!
SMILLAGRUPPEN är del av den öppna
förskolan i Uddevalla. Här erbjuds stöd och
nätverkande för mammor med små barn,
och missbruksproblem i familjen eller eget
tidigare missbruk.
Smilla-verksamheten fyllde tio år hösten
2014.
Hittills har ett drygt 50-tal mammor deltagit
i Smilla-verksamheten.
n Smillagruppen samarbetar med barnmorskemottagningen och barnavårdcentralen vilket gör att eventuella problem kan
fångas upp redan när kvinnan är gravid, och
hon får då information om Smillagruppen.
n Kompassen är Uddevalla kommuns
öppenvårdsmottagning för missbrukare där
även anhöriga kan få hjälp. Kompassen och
Smillagruppen har ett nära samarbete.
www.ssil.se | 25
TEMA ETT LIV UTAN DROGER
Ulrika Karlsson är kurator både inom Smilla-verksamheten och på Kompassen, som är Uddevallas öppenvårdsmottagning för missbrukare. Genom att ha en
fot i båda verksamheterna får hon ofta inblick i hela familjens situation. Ett viktigt steg i att bryta ett medberoende är att förstå mönstren och behoven hos sig
själv så att man kan välja ett annat förhållningsätt till den missbrukande personen, menar hon.
Missbruk är en
f­ amiljesjukdom
Barnen kan få problem av föräldrarnas frånvaro
Missbruk är en familjesjukdom. Som anhörig är man lika ”insjuknad” som
den missbrukande själv. För ett barn kan det bli problem med den viktiga
anknytningen eftersom det inte kan spegla sig i sina föräldrar – för de är
inte där.
TEXT & FOTO: ANNIKA SÖDERPALM
TE MA – Det viktigaste vi kan göra är
att bryta medberoendeidentiteten mot
en stärkt föräldraidentitet, säger Ulrika
Karlsson, kurator på Kompassen och i
Smilla-verksamheten.
Inom Smilla arbetar man med att kart­
lägga mönstren hos den medberoende för
26 | www.ssil.se
att kunna bryta dem. Om man själv har
växt upp i en familj med missbruk är det
lätt att välja en missbrukande partner för
det är det man känner igen sig i.
Se upp för ”jag vill rädda dig-genen”
Ulrika Karlsson säger att den som ham­
nar i destruktiva relationer ofta, men
absolut inte alltid, har ”jag-vill-rädda”genen som kan ställa till det. Inte sällan
har de ett omvårdande yrke och ett stort
bekräftelse­behov.
– Många undrar ”Varför ska just jag all­
tid träffa dessa karlar?” Men det blir ett
Vår utgångspunkt är att
stötta familjerna, inte placera
barnen. Men vår bestämda
uppfattning är att barn och
droger inte hör ihop. Ulrika Karlsson
Säviq Kvinnobehandling
är ett HVB-hem i södra
Dalarna med specialinriktning på kvinnligt
missbruk/beroende
spel. Den missbrukande personen vill bli
hjälpt och ger bekräftelse. Ofta kan det
kännas som att träffa sin själsfrände, den
stora passionen. I missbrukspersonlig­
heten finns ofta en annan gen, ”mera”-­
genen som gör att allt blir väldigt in­
tensivt. Älskar man så älskar man
jättemycket. Jobbar man så jobbar man
jättemycket, och är man glad så är man
jätteglad. Det är lätt att känna sig väldigt
uppvaktad av en sådan person, säger hon.
Många kan ha sett samma mönster hos
sin mormor och mamma, och veta att de
inte vill bli likadana för sina barns skull.
Men man måste förstå vad det är som
händer för att kunna välja ett annat för­
hållningssätt.
Kvinnor utgör en växande andel av Sveriges
missbrukare vilket innebär att behoven av
kvalitativa behandlingsplatser ökar. Varför
andelen kvinnliga missbrukare ökar finns
inget entydigt svar på utan olika studier pekar på flera samverkande faktorer.
Många kvinnliga missbrukare lever dolt och
upptäcks inte i tid vilket medför stor risk för
allvarligt försämrad hälsa.
Vår strävan vid Säviq Kvinnobehandling är
att skapa en modern, evidensbaserad institution där kunskap och omsorg om kvinnors utsatthet och behov ska prägla vårt
bemötande och våra behandlingsmetoder.
www.saviq.se
Mönstret går igen i familjen
Efter tio års Smilla-verksamhet tycker
Ulrika Karlsson absolut att resultaten är
goda.
– Total nykterhet resten av livet är inte
nödvändigtvis det enda lyckade resulta­
tet. Även om familjen hamnar i ett återfall
har man oftast blivit så pass stärkt att man
vet vart man ska vända sig. Vår utgångs­
punkt är att stötta familjerna, inte placera
barnen. Men vår bestämda uppfattning är
att barn och droger inte hör ihop. l
Säviq Behandlinghem . Ulvshyttan 31 Borlänge
Tfn 0243-25 11 05 . Fax 0243-25 13 50 . info@saviq.se
www.ssil.se | 27
FOTO: ISTOCKPHOTO
TEMA ETT LIV UTAN DROGER
Varning: Injicering
ökar bland tonåringar
Allt vanligare att unga smittas med hepatit C via droginjektioner
Allt fler av norrbottens ungdomar drabbas av hepatit C vilket tyder på att injektionsmissbruket i
gruppen ökar. Smittskyddsenheten i länet varnar nu för att injicering av droger kryper allt lägre
ner i åldrarna. För att stoppa smittspridningen ska nu Polis, Socialtjänst och sjukvårdspersonal
utbildas i hur man talar med ungdomar om droger och smittorisk.
TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM
28 | www.ssil.se
Sjukdomen Hepatit C växer bland unga i
Sverige, i de flesta som anmäls anges injektion med droger som smittväg.
Ann-Louise Svedberg Lindqvist
som är smittskyddssjuksköterska i Norr­
bottens län arbetar i ett projekt tillsam­
mans med kurator Birgitta Hall med att
utbilda personal som möter personer i
riskzonen för smitta. Anledningen till att
projektet startades var att det 2009 sågs
en tydlig ökning av ungdomar som smit­
tats med hepatit C, en smitta vanlig bland
injektionsmissbrukare.
– De som injicerar är yngre än man tror,
och därför behöver vi nå ­
ungdomarna
tidigare, säger Ann-Louise Svedberg
­
Lindqvist.
– De flesta som injicerar droger blir
smittade med hepatit C inom två år. Om
den som injicerar delar verktyg så är
smittrisken stor då många befintliga in­
jektionsmissbrukare bär på smittan utan
att veta om det, eftersom de inte har testat
TE MA Ann-Louise Svedberg Lindqvist jobbar för Smittskyddet i Norrbottens län med att utbilda
personal som möter unga i riskzonen för smitta. Alltsedan 2009 har smittskyddet sett att
fallen Hepatit C ökat bland en grupp unga i länet.
– De som injicerar är ofta yngre än man tror, de yngsta vi träffat på som smittats med
Hepatit C via injektion är enbart 17 år, säger hon.
sig, förklarar Ann-Louise Svedberg Lind­
qvist.
Personer som injicerar droger och delar
injektionsverktyg och droglösning riske­
rar vid varje injektion att drabbas av hiv,
hepatit och andra allvarliga bakteriella in­
fektioner. De riskerar även att smittas eller
föra smittan vidare vid oskyddat samlag.
Norrbottens läns landsting vill öka
kunskapen om dessa samband och på så
sätt bromsa smittspridningen. Därför
har de tagit fram ett utbildningsmaterial
som ska öka kunskaperna och motivera
till samtal med personer som riskerar att
smittas. Utbildningen riktar sig till all per­
sonal som möter personer som befinner
sig i riskzonen för ett beroende eller har
ett pågående missbruk av droger.
Alla injektionsverktyg som nålar, kop­
par, skedar, filter och droglösningar spri­
der bakterier och virus. Smittorna kan
finnas kvar även om verktygen har ren­
gjorts. Har en person injicerat kan han
eller hon vara smittad av hepatit och hiv.
Den smittade personen behöver inte kän­
na sig sjuk.
– Viruset finns kvar trots att grejer­
na är avsköljda och en person kan vara
sjuk trots att det inte syns eller känns. Vi
vill förmedla att om du delar spruta med
någon så syns det inte utanpå om perso­
nen har hiv eller hepatit, men så kan det
ändå vara. Det gäller att tänka tanken
innan man delar en injektion, förklarar
Ann-Louise Svedberg Lindqvist.
Ska man vara helt säker på att inte smit­
tas vid en injicering så måste personen
använda egna, sterila injektionsverktyg.
– När ungdomar introduceras in i in­
jicering av droger provar de för första
www.ssil.se | 29
TEMA ETT LIV UTAN DROGER
» Det är ett stort mörkertal när det gäller sjDet
finns en ökning av ungdomar med hepatit C och
det är en stark indikation på att det finns ett
injektionsmissbruk i gruppen, nyrekryteringen
bland ungdomar ökar.«
Ann-Louise Svedberg Lindqvist
gången med någon annans verktyg. Det
räcker med att ha injicerat en gång för att
bli smittad, säger Ann-Louise Svedberg
Lindqvist.
– Ungdomarna har för lite information
i dag, det vet inte om riskerna och därför
måste vi nå ut och berätta om dem, säger
Ann-Louise Svedberg Lindqvist.
i dag till största del utförs av en kurator.
De yngsta hepatit C-positiva i Norrbot­
ten är 17 år. Rent statistiskt blir de flesta
som har injicerat droger smittade inom
två år, men det kan ske redan första gång­
en. Några som diagnosticerats med sjuk­
domen har bara varit mellan 13-15 år när
de injicerade för första gången.
Nya droger har gett ökad injicering
Problemets utbredning
Hon tror att det finns flera orsaker till att
hepatit C och injektionsmissbruket ökade
under 2009.
– Polis och socialtjänst har sett att det
finns en större variation i det missbruk
ungdomarna har i dag jämfört med tidiga­
re. Unga provar flera olika substanser.
Just 2009 användes mycket morfinlik­
nande preparat i norrbotten. Effekten av
dessa typer av droger blir annorlunda el­
ler större vid injektion.
– Vissa nya droger är också utforma­
de för att injiceras. Injicering innebär of­
tast att det behövs en mindre mängd av
drogen per injektion och samma mängd
drog­lösning kan därför delas med andra.
För ungdomar, som har brist på pengar,
kan det upplevas att injektion är ett billi­
gare alternativ. Men ett som kan ge allvar­
liga följder, säger Ann-Louise Svedberg
Lindqvist.
Hepatit C kan leda till en svår lever­
sjukdom och levercancer. De som smit­
tats måste få möjlighet till vård och be­
handling och upplysning om hur de ska
skydda andra från att bli smittade. I Norr­
botten får de som diagnostiserats träffa en
kurator för att samtala om sin situation
och om de behöver stöd för att komma ur
ett missbruk. Det är i missbruket risken
att smittas och smitta andra är som störst.
– Efter 2009, har vi jobbat intensivt
med att öka provtagningen, men också
med att förbättra smittspårningen som
Hur utbrett problemet med injektions­
missbruk är finns det inga exakta siffror
på. Ungefär 30 000 personer hade ett pro­
blematiskt bruk av narkotika under 2010.
Trots att andelen som söker vård för
missbruk har ökat når hälso- och sjukvår­
den i Sverige sannolikt endast en femte­
del av de som är beroende. Personer som
ungdomar med riskbruk nås i än lägre
omfattning eftersom de sällan hunnit ut­
veckla hälsomässiga eller sociala skador.
Man tror att ungefär 40 000 personer i
Sverige är smittade med hepatit C.
– Det är ett stort mörkertal när det gäl­
ler sjukdomen eftersom många som har
ett drogmissbruk inte testar sig. Det finns
en ökning av ungdomar med hepatit C
och det är en stark indikation på att det
finns ett injektionsmissbruk i gruppen,
nyrekryteringen bland ungdomar ökar,
säger Ann-Louise Svedberg Lindqvist.
Folkhälsomyndighetens statistik be­
kräftar att det finns ett ökande antal unga
mellan 15-24 år som injicerar droger.
– Förut så har man inte delat in hepatit
C i åldersgrupper eller län när man tittat
på vilka som smittats. När man började
göra det så såg man att det fanns en reell
ökning av hepatit och injektionsmissbruk
i de lägre åldrarna, förklarar Ann-Louise
Svedberg Lindqvist.
I genomsnitt får cirka 2 000 personer
diagnosen hepatit C årligen i Sverige och
hos unga och unga vuxna upp till 24 år
30 | www.ssil.se
ökar diagnosen. Är man inne i ett miss­
bruk så bör man testa sig var tredje till
sjätte månad för att vara helt säker på att
inte vara smittad.
– Ju tidigare man hittar en smittad per­
son så kan den få vård och behandling och
man kan påbörja en smittspårning och på
så sätt begränsa smittspridningen.
Smittskyddet i Norrbotten vill nu upp­
märksamma andra län i Sverige. Man får
inte missa att ungdomar redan i mycket
tidig ålder kan ha börjat injicera. Infor­
mation om droger och injicering behöver
därför nå ut tidigare.
– Redan när socialtjänsten eller polisen
för första gången träffar en ungdom på
grund av att de använt droger så vill vi att
myndighetspersonalen vågar informerar
om riskerna med just injicering.
Ann-Louise Svedberg Lindqvist vill att
man samtalar med ungdomar i riskzonen
om att risken för allvarliga infektioner och
överdos är stor om de väljer att injicera
droger.
En norsk studie har följt droganvända­
re i 33 år. Kikar man enbart på de drog­
användare som var infekterade med he­
patit C-virus så dog majoriteten, hela 45
procent av en överdos. Bland de män i
studien som levde över 50 års ålder så dog
hela 5 av 13 personer till följd av leverska­
dor orsakade av hepatit C.
– Vi vill att man frågar ungdomar om
man får informera om riskerna så att de
får en förståelse för vad injicering och
smitta med hepatit och hiv kan innebä­
ra. Vi vill medvetandegöra både unga och
vuxna om att injektionsmissbruk finns i
låga åldrar och att det ökar, inte minskar,
åtminstone i vårt län.
En studie från Norrbotten visade att
personal som möter unga i riskzonen sak­
nade tillräcklig kunskap om smitta vid in­
jektion av droger och att personer i risk
Smittade i Sverige, akut infektion, injektionsmissbruk åldrar
AV DE FALL som anmälts som akut infekterade i Sverige (145 fall) uppgav majoriteten smittväg genom injektionsmissbruk (97
fall) liksom tidigare år under femårsperioden.
För 2013 minskade antal fall av akut infektion bland injektionsmissbrukare i åldersgrupperna 25 år och äldre, däremot ses
fortfarande en ökning av akuta fall hos unga vuxna (20-24 år) med injektionsmissbruk (figur nedan).
Figur: Åldersgrupper; akut infekterade i Sverige
40
35
30
2009
25
2010
20
2011
15
2012
10
2013
5
0
15-19
20-24
inte i tillräcklig omfattning erbjöds infor­
mation och stöd. Det som hade hindrat
samtalen var brist på kunskap och osä­
kerhet på hur frågorna skulle tas emot av
ungdomen.
Målet är att minska antalet smittade
För att få bukt med ökningen av epatit C
bland unga så arbetar Smittskyddet både
för att allt fler som provat att injicera ska
testa sig och preventivt med att få ut in­
formation. Hittills har närmare 500 per­
soner inom socialtjänst, hälsocentraler,
elevhälsan, kriminalvård med flera utbil­
dats.
– Det görs för att öka medvetenheten
hos personal som möter ungdomarna.
De ska veta att det här problemet finns
och hur man kan prata om det för att nå
fram till unga. Man ska inte vara rädd för
att prata med ungdomar om droganvänd­
ning och injicering, säger hon.
– Ungdomar vill inte enbart ha infor­
mation från sociala medier och nätet som
många tror, de vill ha råd direkt från vux­
na, säger Ann-Louise Svedberg Lindqvist.
Det visar även CAN:s rapport 145:
Ungas frågor om alkohol och droger. Unga
kan i stor utsträckning tänka sig att söka
information via Internet eller sociala
25-29
30-39
40-49
50-59
­ edier. Men när det gäller råd och stöd
m
i känsliga frågor så vill man vända sig till
en person i ungdomens närhet, som en
förälder, kurator eller lärare.
Smittskyddet i norrbotten har som för­
slag att man pratar om dessa risker redan
i hälsosamtalen i skolan, både med elever
i årskurs 7 på högstadiet och med de som
går första året på gymnasiet.
– I samtalen frågar man redan i dag
eleverna om drogvanor, det här är ett
ypperligt tillfälle att prata om nätdroger
och injektion av droger. Fråga om det är
okej att informera, även de som inte har
eller medger att de har ett drogmissbruk,
60-69
enbart för att öka kunskapsnivån bland
unga, säger Ann-Louise Svedberg Lind­
qvist.
Hon menar också att Polis och
socialtjänst bör ställa samma fråga till
­
ungdomar när de möter dem vid oros­
samtal eller i andra fall. Att de generellt
tar upp riskerna med att använda droger
men också tar upp riskerna för smitta
om man injicerar och den höga risken för
överdos.
Dödlighet bland injektionsmissbruka­
re är mångfalt högre än för befolkningen
­generellt. Årligen dör 400 personer i hän­
delser relaterade till narkotika. ●
Tester för smittor görs här:
SMITTSKYDDET i Norrbotten uppmanar alla
som injicerat eller tagit droger att vara rädd
om sin hälsa och testa sig snarast så att de
kan få rätt hjälp och vård.
Här kan man testa sig för hepatit och hiv
genom att lämna blodprov:
■ På en hälsocentral
■ På en ungdomsmottagning
■ På infektionsmottagningen på ditt
sjukhus.
Att testa sig för hepatit och hiv är kostnadsfritt. Den som testar sig kan även ställa
frågor om droger, användning av droger
och missbruk. Kan mottagningen inte hjälpa
så ska de hänvisa den hjälpsökande rätt.
KÄLLA: NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
www.ssil.se | 31
FORSKNING
Modern, horan
och brölhannen
Genusnormer styr alkoholdrickande
Kvinnors och mäns drickande omgärdas av
starka genusnormer. Forskaren Josefin Bern­
hardssons avhandling visar bland annat att
kvinnor förväntas vara ansvarstagande och
män antas testa gränser.
FORSKNING Resultaten visar att kvinnor
förväntas vara mer ansvarstagande, kontrollerande och omhändertagande än
män, som i sin tur antas vara orädda och
testa gränser. Män är därmed tillåtna att
göra bort sig och förlora kontroll i högre
utsträckning än kvinnor.
– Det finns även kopplingar mellan unga
kvinnors drickande och föreställningar om
promiskuitet och risk för sexuella övergrepp, säger Josefin Bernhardsson vars avhandling publicerades i höstas vid Centrum
för samhällsvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet.
JOSEFIN BERNHARDSSON har intervjuat fokusgrupper och har frågat deltagarna om deras upplevelser av och betydelsen av det
egna och andras drickande i barndom,
under tonårstid och som vuxen.
Hennes forskning synliggör att de nor-
EN RESURS FÖR BARN OCH UNGA
32 | www.ssil.se
mer som reglerar drickandet är relativt stabila även då svenskarnas dryckesmönster
förändrats i termer av kvantitet och val av
dryck. I synnerhet gäller detta genus- och
åldersrelaterade normer.
– Mäns och kvinnors
drickande förklaras och
ursäktas på olika sätt.
Medan mäns dryckesbeteende huvudsakligen urJosefin
Bernhardsson.
säktas utifrån argument
om biologi och hormoner;
som exempelvis med att de är djuriska eller testosteronstinna, förklaras kvinnors
ansvarskännande främst utifrån moderskapet, säger Josefin Bernhardsson.
Dessa skillnader synliggörs främst i relation till beteenden som uppfattas som
riskfyllda eller problematiska. Vad gäller
de positiva betydelser som intervjupersonerna tillskriver alkohol är likheterna
mellan män och kvinnor större än skillnaderna mellan dem.
DET SOM anses positivt med berusning varierar med vilken tidsperiod man pratar
om. Det vanliga motivet att dricka bland
vuxna, både bland de som dricker måttligt
och de som berusar sig, är att det är gott
att dricka och avslappnande, eller belönande efter en lång arbetsdag.
– I ungdomsberättelserna finns det däremot en uppdelning mellan dem som
tycker om att berusa sig och de som inte
gör det. Bland dem som ser positivt på
berusning så talas det om att man som
berusad kan och vågar göra saker som
man inte annars gör. Berusningen öppnar bland annat upp till chanser för flirt
eller att söka nya vänskapsband. Motiven
till att dricka är samma bland män och
­kvinnor­som är berusningspositiva.
FOTO:MARIA NORDHOLM
Fakta: Studie som undersöker
genusnormer kring berusning
■ Josefin Bernhardssons avhandling är baserad på 24 fokusgruppsintervjuer med män och
kvinnor mellan 15 och 65 år.
■ Den kvalitativa studiens syfte har varit
att undersöka betydelser av alkohol och
drickande
i olika generationer av män och kvinnor
i relation till livsperioderna barndom, ungdom
och vuxendom.
■ Hela Josefin Bernhardsson studie
­Normalit­etens gränser – En fokusgruppsstudie
om alkoholkultur(er), genus- och åldersskapande
kan laddas hem från DIVA portalen. Sök i din
sökmotor på studiens titel författarens namn
och ordet DIVA.
www.sorad.se
Genusnormer styr vårt tänkande kring att ­berusa
sig, män anger i högre utsträckning alkoholproblem i familjen som en anledning till att inte
dricka medan kvinnor anger rädsla för att tappa
kontrollen eller en ökad risk för våldtäkt som skäl
till att inte ta det där extra glaset.
– I den grupp ungdomar som dricker men inte tycker om berusning så är de
flesta rädda för att förlora kontrollen, förklarar Josefin Bernhardsson.
Män och kvinnor i studien förklarar
sin negativa inställning till berusning på
­olika sätt: Medan flickor ofta beskriver sig
­själva som lite nojiga eller rädda för kontrollförlust, anger pojkar oftare orsaker
som idrottsutövning eller alkoholproblem
i ­familjen.
Det som i fokusgrupperna ser som negativt med berusning för kvinnor varierar
beroende på vilken åldersgrupp som tillfrågas. Tonårsflickor tar upp risken för
våldtäkt och ryktesspridning som något
de oroar sig för i samband med berusning.
– Det är inte alltid så att de måttligt
drickande tjejerna håller med om att det
finns ryktesspridning men de som dricker
mer säger det. De flesta av tonårstjejerna
i fokusgrupperna, oavsett om de dricker
måttligt eller tycker om att berusa sig, blir
varnade för våldtäkt, säger Josefin Bernhardsson.
Bland de vuxna kvinnorna och även
bland männen i studien fanns andra rädslor.
– De är mer rädd för att få alkoholproblem, då handlar det om social stigmatisering snarare än att bli fysiskt sjuk. Man
Duvgården HVB
• Flickor 14-18 år med begynnande missbruk, kriminalitet och
psykosociala problem.
• Behandling enligt 12-stegsmodellen med erfarna terapeuter,
individuella behandlingsplaner, KBT, anhörigstöd.
• Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid.
• Behandling, utredning och eftervård.
• 5 platser.
Lilla Runhällen 312, 740 45 Tärnsjö
Tel 0292-440 50, 070-991 67 60
www.duvgarden.se
är rädd för att falla igenom systemet eller
att inte kunna hantera sitt liv.
STUDIEN i helhet visar att hur man framställer sig handlar mer om normer snarare än
vad folk faktiskt gör. I barndomsberättelserna förekommer nästan inga kvinnor.
Mammors drickande pratar man inte om,
pappor beskrivs däremot som lustiga eller
pinsamma när de berusar sig.
– Det betyder inte att kvinnor inte
dricker men det är känsligare att prata
om kvinnors än mäns drickande, menar
Josefin Bernhardsson.
TEXT: MARIA NORDHOLM
Mångsbo HVB
• Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet
och/eller psykosociala problem.
• Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd.
• Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid.
• Behandling, utredning och eftervård.
• Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård.
Mångsbo HVB, Mångsbo 211, 740 46 Östervåla
Tel: 0292-714 00, 070-991 67 60
www.mangsbohvb.se
www.ssil.se | 33
Man ska inte arbeta utanför sin axelbredd. Därför är det bra med
ett mindre tangentbord och ett centralstyrdon.
Så undviker du
belastningsskador
Monotont datorarbete kan leda till musarm och smärtor i nacke
och axlar. Enligt Jens Lysell på Ergogruppen är det viktigt att
individanpassa varje arbetsplats för att undvika besvär.
TEXT & FOTO: JENNY MARCUSON
34 | www.ssil.se
REPORTAGE ERGONOMI
»Det är förstås svårt med förändringar,
men det gäller att påminna sig själv och
varandra« Jens Lysell
Använd ditt höj- och sänkbara skrivbord.
E RGO N OM I Vi är inte skapta för att sitta stilla vid datorn och arbeta dagarna
i ända. Monotont datorarbete kan leda till
besvär i nacke, axlar, armar och händer.
Jens Lysell på Ergogruppen drabbades
själv av inflammation i axlar, som ledde
till förkalkning och får nu dras med artros
resten av livet.
– Jag vill hjälpa andra att undvika belastningsskador. Enligt försäkringskassan
är åtta av tio sjukdagar kopplade till kontorsarbete, säger Jens Lysell.
Sjukskrivningar kostar mycket pengar för arbets­givaren. Så det finns mycket
pengar att spara genom att satsa på ergonomiska arbetsplatser.
– Genom att individanpassa arbetsplatsen kan medarbetarna undvika värk
som kan leda till sjukskrivningar. Dessutom orkar och presterar de mer. En felaktig arbetsställning ger spänningar och det
gör att vi orkar mindre.
Avlasta nacke och axlar
När det gäller hjälpmedel för att förhindra
belastningsskador rekommenderar Jens
Lysell underarmsstöd och centralstyrdon.
– Du ska sitta i en stolt, rak hållning
med armbågarna i 90 grader. Ögonen ska
vila på datorskärmens övre kant. Ha tangentbordet nära kroppen och använd underarmsstöd som sätts mot skrivbordet
för att avlasta nacke och axlar. Du känner
själv att du spänner dig, både när armarna
är för högt eller för lågt placerade.
En grundregel är att inte jobba med
händer och armar utanför axelbredd.
– Det separerar lederna och ger spända
muskler. Använd ett mindre tangentbord
och en centralt styrdon med rullmus eller styrmatta. Var inte rädd för att det ska
vara svårt att lära sig använda en sådan
mus. Efter ett par dagar har du vant dig,
säger Jens Lysell.
Han tycker att det är viktigt att se till
helheten på arbetsplatsen. Att det är bra
punktbelysning är viktigt. LED har inte
samma pulserande ljus som kan registreras av hjärnan och orsakar därför inte
migrän.
Sedan ska man förstås ha en bra stol.
Jens Lysell brukar rekommendera en sadelstol som ger en naturligt rak rygg och
öppnar vinkeln i höften så blodcirkulationen ökar.
Man ska upp och stå
– Det jag tjatar mest om är att man ska
upp och stå. Det ger ett helt annat energiflöde och är bra för tarmar och blodcirkulation. Höj upp bordet när du går på lunch
och när du går hem för dagen så du kan
börja nästa dag med att stå. Likaså direkt
efter lunch. Det gör att maten lättare kan
omvandlas till energi och du slipper ”paltkoma”. När vi sätter oss ner ger vi hjärnan
signaler att vila.
Till att börja med kan vi stå några minuter i taget och sedan utöka. Enligt Jens
Lysell är det bra om vi kan stå två timmar
åt gången – morgon och efter lunch.
– Det är förstås svårt med förändringar, men det gäller att påminna sig själv och
varandra. Gör det till en rolig grej på kontoret och sätt en påminnelse på telefonen.
Micropauser ska man ta en gång i timmen. Det kan vara att hämta papper i skrivaren eller att gå och prata med en kollega
i stället för att skicka ett mail, avslutar Jens
Lysell. ●­­
Pausgympa vid datorn
■ KORRIGERA HÅLLNINGEN:
Dra in hakan och för tillbaka huvudet, så att
det känns som om någon drar dig uppåt i
håret. Nacken rätas ut och motverkar gamställningen. Denna övning är viktigast och
bör återkomma flera gånger per dag.
■ TITTA PÅ STJÄRNORNA:
Dra först in hakan. Böj långsamt huvudet
bakåt så långt det går. Känn att det sträcker
på framsidan av halsen. Slappna av i käkarna
och öppna gärna munnen. Dra åter in hakan
och rulla huvudet lugnt tillbaka upp igen.
■ STRÄCKNING AV BRÖSTRYGGEN:
Knäpp händerna i nacken och dra armbågarna bakåt. Ihop med skulderbladen. Skjut
fram bröstkorgen och luta dig bakåt. Denna
sköna övning är ett bra sätt att motverka
kutrygg.
■ SIDBÖJNING:
Dra in hakan och håll huvudet högt. Böj åt
sidan, örat mot axeln. Tryck ner motsatt axel
och känn sträckning­en i halssidan.
■ VRIDNING:
Räta upp nacken och vrid huvudet så långt
det går åt höger och sedan åt vänster. Lugnt
och mjukt. Övning­en är utmärkt om du har
svårt att backa bilen!
■ TÖJ PÅ NACKMUSKLERNA:
Dra in hakan och tappa huvudet framåt.
Lägg ena handen på huvudet, tryck mjukt
och fortsätt rulla mot bröstkorgen tills du
känner en sträckning i nacken. Rulla mjukt
tillbaka. Övningen är bra mot spänningshuvudvärk.
■ SLUTÖVNING – KORRIGERA
­HÅLLNINGEN IGEN:
Efter föregående övningar behöver nacken
rätas ut igen. Avsluta genom att upprepa
övning 1, det vill säga dra in hakan och för
tillbaka huvudet, så att det känns som om
någon drar dig uppåt i håret. Nacken rätas
ut.
KÄLLA: WWW.EGOGRUPPEN.SE
www.ssil.se | 35
REPORTAGE ERGONOMI
Sitt vackert
Läs om det senaste på ergonomiområdet och
få tips på några produkter som kan underlätta
en bra sittställning i arbetet.
Sitt fint med stolt hållning
När du sitter på Back App, jobbar de yttre musklerna mindre än
hälften så mycket som när du sitter på en ordinär kontorsstol. När
du rör på dig och balanserar på stolen tränas de inre musklerna,
de som stödjer ryggraden. Rörelserna för att hitta balansen kommer naturligt när du sitter på Back App. På Back App 2.0 sitter du
med fötterna på en fotring med ett dämpande polster. Fotringen
och de rörelser som uppstår när du balanserar på den centrala kulan, leder till den goda och komfortabla känslan du upplever när
du sitter på en Back App Office.
http://backapp.eu/sv/
Forskar om arbetsmiljö
AFA Försäkring delar ut två miljoner kronor i forskningsstöd till Cecilia Berlin som har doktorerat inom ämnet Produktionsergonomi och är forskarassistent inom Ergonomi och Social
Hållbarhet för Produktion vid Chalmers tekniska högskola. Cecilia Berlin har fått stödet för att
utveckla konkreta designkriterier för skapandet av arbetsplatser som inwkluderar flera generationer i arbete. Designprinciperna är tänkta att underlätta för till exempel företagsledningar, arkitekter, samhällsutvecklare och lärare, att utforma socialt hållbara arbetsmiljöer där de
anställdas bidrag värderas högt och förstärks.
– Min långtidsvision är att min forskning kan användas till att skapa en kultur redan
i svensk grundskola, där barn – framtidens arbetstagare – tidigt lär sig att känna igen vad
som utmärker en bra arbetsplats för både kropp och tankeförmåga, säger Cecilia Berlin.
36 | www.ssil.se
ystem.
Energi som gör att du kan fokusera till fullo på uppgiften 24/7
av KAB cooling system.
Enheten Hvilan
Enheten Oden
Enheten Oden
Enheten Hvilan
Enheten Oden ppen HVB
Essagru
Enheterksa
t i två boendeenheter.
n Hv
mhe
ilan
Essagruppen bedriver behandlingsve
et runt, med totalt
dygn
de
anna
bem
är
n
Essagruppen HVB Enheterna Oden och Hvila
Essa
bedriver
i två boendeenheter.
gruppebehandlingsverksamhet
platser.
16B
n HV
Dynamiken
i stolmekaniken
på Stolcomforts stolarEssagruppen
baseras på
dose behoven hos pojkar i
Besök oss gärna
i vår monter:
A35:04
tillgo
för att
ad monter:
rbet
Es
sagrupoch
n är
hete
Besök
ossuppa
gärna
A35:04
penHvilan
Enheterna
bemannade
dygnet
med
totalt
bedrVerk
den integrerade spiralfjädern. Med hjälp av den skapas
ett pro-Oden
iveär
r sam
be
handlingsverksami vårrunt,
het i två boendeen
rnila
ålde
gressivt
för en harmonisk tipprörelse. I 16
kombination
platser.Enheterna Oden oc
heamm
h Hv
ter. anhang.
Ellermotstånd
på
n är bemanna
uppväxts
deEller
e kultu
rand
dy
16
gnpå
varie
pla
et rella
med
tse
år,
runt
18
r.
14
, me
d
med den negativa lutningsvinkeln på sittytan uppmuntrar
det
to
ta
Verksamheten
är
upparbetad
för
att
tillgodose
behoven
hos
pojkar
iltrna behandlingsassierfa
Verksamheten är up
men på båda enheterna består av
tstea
www.stolcomfort.se
Arbe
till ett aktivt sittande. På så sätt avlastas diskarna och
blodtillförparb
etad för att
Essagruppen
bedriver
behandlingsverksamwww.stolcomfort.se
åldern
tillgodose behoven
åldern
stenter
hos pojkar irellt som språkligt.
seln till musklerna ökar. Den kombinerade lutningsvinkeln mell kultuoch
14 - 18 år,14med
varierande
kulturella
uppväxtsammanhang.
ns, såvä
het
i
två
naturskönt
Oden
e kompetevillor,
randbelägna
Standardmodeller
varie
18
och
år
bred
,
med
me
d
varierande kulture
lan sittyta och ryggstöd
är rekordstor, 37°. Det ger avlastning för
Energisparmodell
Standardmodeller
lla
.
up
finns
Arbetsteamen
på
båda
enheterna
består
av
erfarna
behandlingsassipv
er
rom
äx
Ar
för
tsa
ns
be
mmanhang.
kilthekompete
Särs
Hvilan.
diskarna och muskulaturen som stödjer och håller uppe mage tsteamen på bå
da en
terna bestå
gruppen, är ensamkomhos
r av
r, boen
stenter
erfarde
stenter
ungdoma
juder även ettoch
komplett
sortiment
av
na
al aväven
behaEssa
flert
Ett
nd
rygg.
Förutom
armstöd
och! huvudstöd,
kan även
lin
Svenstol
Använder
inte höjden,
energi i form
av ström
Stolcomfort
Erbjuder
ett
komplett
sortiment
av gsassi-och
Boendeenheterna
har
8
platser
vardera,
mde
ed
ed och variera
medefter
bred
ochbrvarierande
kompetens,
såväl kulturellt som språkligt.
man
älrenommerade
bevakningsstolar
.
de 24/7
pneumatiska
svankstöden
anpassas
ndede
kompetens,dygnet
Tvärtemot:
Genom dess
utformningoch
ochsittdjupet
aktiva mekanism
sörjer stolen
KAB//Seatings
välrenommerade
bevakningsstolar
. s genom placering
at tillgodose
såvä24/7
kunn
är
bemannade
runt.
inte
lvku
Särskilt kom
beho
ltu
vars
re
rn,
llt so
ngba
flykti
pe
m språkligt. och PUTSärskilt
kompetens
för
romer
finns.
te
individuella
förutsättningarna.
ns
massage stolar och inbyggd svalka i form
fö
r
ro
m
er
fin
ns
. stolar
s trani sit-,
för en bättre cirkulation vilket bidrar till att spara på din energi. Ett flertal avAllt från Basic till
massage
svalka
formasylmunerna
kominbyggd
i och
eller
m
ljehe
fami
hos
Verksamheten
är upparbetad
för
att till
godose
ungdom
www.stolcomfort.se
Ett flertal av ungdomar,
boende
hos
Essagruppen,
är
ensamkomar, bo
ystem.
en
de
ho
s
Es
sagruppen, är ensa
Energi som gör att du kan fokusera till fullo på uppgiften 24/7
av KAB cooling
man
den.hos utagerande
boensystem.
mkoimåldern
mande fly de
behoven
ungdomar
ande ungdoktingbarn, vars be Våra arbetsteam har gedigen vana att hantera utåtager
hov kunnat
int
e
ku
flyktingbarn,
vars
behov
inte
tillgodoses
genom
placering
tur.
nniatbeho
struk
till
go
år, med
varierande
kulturella
uppväxtsärsk
hos familjehem ell 14-18
avse
v do
s geilt
är
nostöd
som
m plaoch
cering norr om Märsta i Siger i mar
kom, m
unerna
gna
hos familjehem
transit-,
asyloch
PUTs
belä
tra
är
n
ns
Hvila
itboenden. eller i kommunernas
och
n
,
as
Ode
ylna
eter
oc
h PUTsammanhang.
HVB-enh
boenden.
Våra arbetsteam ha
avstånd från varandra).
2 kmenheterna
på ca
–
mun
kom
tuna
rArbetsteamen
ge
digen
på
båda
består av
na att
hanterutåtagerande
mar, som ärhar
a utåtagerande ungdoVåra arbetsteam
vanavaatt
hantera
i begedigen
hov av särsk
ungdoilt
stö
d
h struktur.
erfarna
behandlingsassistenter
med bred
gifter
HVBktupp
Kontastöd
mar, som
äreni he
behov
och:ocstruktur.
ternaav
Odsärskilt
en oc
Jour dygnet runt
h Hv
n är
solibelägna norr
Tavas
inila
Hosse
om
tu
M
och
varierande
kompetens,
såväl
kulturellt
na
är
kommOden
sta
HVB-enheterna
och
Hvilan
är
belägna
norr
om
Märsta
Sig076 86 86 544
i
Sig
un – på
ca 2076
km86av86stå
547
nd från varandra).
info@essagruppen.se
SVENSTOL®
365 dagar
–3 skift –1 stol
Ergonomiskt
sittande
HVB-verksamhet i hemlik
och familjär miljö
®
agruppen.se
som
språkligt.
@ess
tuna kommun
ca 2 km
avstånd
från
varandra).
in.tavassoli
hosse
Kontaktuppgi–ftepå
r:
Hossein Tavassoli
Kontaktuppgifter:
076 86 86 547
Hosseinhos
Tavassoli
sein.tavassoli@ess
agruppen.se
076 86 86 547
hossein.tavassoli@essagruppen.se
SVENSTOL® 365 dagar –3 skift –1 stol
Jour dygnet runt
Särskilt kompetens
för romer
finns.
Jour
runt
076 dygnet
86 86 544
info86
076
544ppen.se
@e86
ssagru
info@essagruppen.se
Ett flertal av ungdomar,
boende hos Essagruppen, är ensamkommande flyktingbarn,
vars behov inte kunnat tillgodoses genom
placering hos familjehem, eller i kommunernas transit-, asyl- och PUT-boenden.
Våra arbetsteam har gedigen vana att
hantera utagerande ungdomar, i behov
av särskilt stöd och struktur.
Det ska vara enkelt att stå
För att göra det enklare att justera höjden har Kinnarps tagit fram
en ny styrenhet på den höj- och sänkbara varianten av Oberon.
Styrenheten gör det möjligt att programmera bordet så att det
ställer in sig på olika höjder. Funktionen är framför allt fördelaktig
när många använder sig av samma bord och passar inte minst i en
aktivitetsbaserad arbetsmiljö. Om bordet ”minns” inställningen är
det större chans att användaren arbetar på rätt höjd, då man slipper att finjustera bordet varje gång man ska arbeta vid det.
www.kinnarps.se
Besök gärna vår hemsida
www.essagruppen.se för mer information.
Kontaktuppgifter:
Gunilla Johansson
076 86 86 541
Gunilla.johansson@essagruppen.se
Hossein Tavassoli
076 86 86 547
hossein.tavassoli@essagruppen.se
Jour dygnet runt
076 86 86 544
info@essagruppen.se
www.ssil.se | 37
AKTUELLT
Finland fimpar 2040
Landet sätter STOPP för tobak med hjälp av sträng tobakslag
Finland som har en av världens strängaste
tobakslagstiftningar diskuterar inte längre
tobaksminskning utan har satt ett stopp­
datum för tobak. År 2040 ska hela landet vara
rökfritt.
Sedan den 1 oktober 2010 har Finland en
av Europas mest långtgående tobakslagar.
Syftet med den är att minska rökningen så
att landet blir tobaksfritt 2040. Rökningen
har under många år minskat i Finland.
– Bland tonåringar har
tobaksrökningen minskat
från 26 till 13 procent, sedan 1950-talet, säger Kari
Paaso, direktör för det finska Social- och hälsovårdsKari Paaso
ministeriet.
Men den minskningen
anses inte tillräcklig utan landet vill ha ett
totalstopp för tobak.
– Finland har inte bara satt ett stoppdatum utan vi strävar också efter att uppnå
det, säger Kari Paaso.
I RÖKNINGEN finns en socionomisk faktor.
– Högutbildade röker i lägre utsträckning än lågutbildade och bland yrkeselever finns fler rökare än bland gymnasieelever i teoretiska program, säger Paaso.
Datumet 2040 har satts med sikte på att
unga inte ska börja röka och för att nuvarande rökare ska kunna minska på rökningen för att till sist sluta helt. Målet är
att bara två procent av landets befolkning
mellan 15 och 65 år ska använda tobaksprodukter. Men den officiella versionen är
ett totalt rökstopp.
38 | www.ssil.se
Varför sätter man ett stoppdatum för
tobak men inte för alkohol kan man fråga sig. Båda substanserna är skadliga för
medborgarna och kostar samhället pengar.
– Det finns ett mycket starkare motstånd kring tobak. Alkohol är något av en
helig ko i Finland. Det var helt enkelt politiskt möjligt att driva igenom en lagstiftning mot rökning, säger Kari Paaso.
DET ÄR svårt att skriva i lagen att det är olag-
ligt att sälja en laglig produkt som tobak.
– Ändå står det på sätt och vis nu i finsk
lag, menar Paaso.
Den nya lagen förkastar skademinskning som ett mål. ”Användningen av
tobaksprodukter som innehåller för
människor giftiga ämnen och orsakar beroende ska upphöra.”
För att uppnå målet har Social- och
hälsovårdsministeriet tagit fram en verksamhetsplan som syftar till att förebygga
tobaksanvändning bland unga och få nuvarande rökare att sluta. Syftet är att skapa
en miljö där barn och unga inte använder
tobaksprodukter.
Planer finns på rökfria livsmiljöer så att
ingen ofrivilligt utsätts för tobaksrök. Till
exempel så är sportarenor utomhus numera rökfria. Det är förbjudet med rökning på privata balkonger om röken kan
komma in till någon annan och även i privata bilar om minderåriga befinner sig där.
– Det här har varit svårt att få igenom,
eftersom det är emot grundlagen att bestämma vad du får och inte får göra i ditt
hem, men med lite politisk vilja har det
ändå gått, menar Paaso.
I verksamhetsplanen står också att fler
ska upphöra att använda tobaksprodukter. Därför erbjuder hälso- och sjukvården
rökavvänjning i primärvården. Det finns
även förslag på att läkemedel som hjälper
mot beroende bör ersättas i sjukförsäkringen.
Finland vill inte ha substitut som så kallade ”mindre skadliga” tobaksprodukter
som snus eller e-cigaretter.
– Det finns finska politiker och partier
som menar att ett snusförbud är farligt då
snus är bättre än rökning. Men Finlands
officiella hållning är att all tobak är farlig
och ska bort. Därför försöker vi hindra att
nya tobaksprodukter tar sig in på marknaden, säger Paaso.
Rent praktiskt sker tobaksminskningen genom en rad åtgärder. Finland vill
bland annat införa generiska tobaksförpackningar, med andra ord förpackningar
som helt saknar logotyp. Införselkvoten på
snus har också minskats till 30 dosor på 50
gram vardera. Det har även införts reguljära skatteökningar sedan 2007-2008.
– Men här måste vi vara försiktiga. Vi
har nära till Estland där det finns billig
­tobak och alkohol, säger Paaso.
VAD FINLAND beräknar
att spara i rena ­pengar
på grund av hälsovinster är ännu oklart.
– Vi håller på att utreda situationen.
Forskning pågår just nu och vi hoppas kunna ge färska siffror till sommaren,
uppger Kari Paaso.
Att det är stora summor det rör sig om
är det ingen tvekan om. Som en jämfö-
AKTUELLT
År 2040 ska den sista cigaretten vara fimpad i Finland. Till sommaren väntar Social- och hälsovårdsministeriet få in forskningssiffror på hur mycket landet
­beräknar att spara på sitt tobaksstopp utifrån vad rökningen idag kostar samhället i form av sjukvård, sjukfrånvaro och produktionsförluster.
relse så beräknas rökningen i Sverige att
kosta samhället 30 miljarder kronor per
år för sjukvård, produktionsförluster och
sjukfrånvaro, eller 6,7 procent av de totala samhällsekonomiska kostnaderna för
samtliga sjukdomar.
Men i dagsläget finns det inte enbart
pengar att spara utan även att tjäna för den
finska staten och att förlora för de finska rökarna. Tobak är allt dyrare på grund av de
reguljära skattehöjningarna och staten får
även in pengar från alla som saluför tobak.
Försäljare behöver licens för att sälja tobaksprodukter i Finland och denna licens
kostar pengar. Det har gett positiva effekter. När licensen infördes minskade antalet tobaksåterförsäljare från 30 000 till cirka 10 000 i landet.
– Bryter man mot reglerna tar man
också bort licensen för cirka en vecka och
det förlorar tobaksförsäljarna stora summor på, säger Paaso.
rökfria zoner. Personer
över 15 år som bryter mot detta riskerar
böter och den som säljer tobaksprodukter
till minderåriga riskerar också fängelse på
upp till sex månader.
SKOLGÅRDARNA ÄR
Med så pass hårda restriktioner så funderar man om inte tobaken ersätts med
någon annan konsumtion?
– I Finland är drogkonsumtionen låg.
Ofta är det samma människor som använder droger som Cannabis och tobak. De
som slutar att röka tar inte något annat,
uppger Paaso.
I själva verket hoppas man på att även
droganvändningen ska minska genom
tobaksstoppet, då flertalet som provat
­
­exempelvis Cannabis redan röker.
TEXT: MARIA NORDHOLM
Finlands starka tobakslagstiftning:
■ 1977 Förbjuds tobaksreklam och rökning i of­
fentliga lokaler. En åldersgräns för rökning sattes
till 16 år.
■ 1995 Kom ett förbud mot rökning på arbetsplat­
ser, förutom restaurang.
■ 2000 Förbjuds rökning delvis på restaurang, det
måste finnas speciella rökavdelningar i lokalen.
■ 2007 Kom ett totalt rökstopp på landets restau­
ranger.
■ 2010 I oktober inför landets starka tobakslag­
stiftning som syftar mot ett totalt rökstopp.
■ 2040 Plan på totalt rökstopp.
källa: www.stm.fi
www.ssil.se | 39
AKTUELLT
TANDLÖS Lagbestämmelsen om
olaga förföljelse som infördes 2011
har lett till få anmälningar och
andelen fällande domar är liten.
Den nya möjligheten att besluta om
fotboja för dem som fysiskt överträ­
der ett utvidgat kontaktförbud, har
heller inte utnyttjats i någon större
utsträckning. Det framkommer i två
rapporter som Brottsförebyggande
rådet har publicerat.
– Det är viktigt att polis och åklagare
uppmärksammar att det kan röra
sig om upprepad utsatthet och att
det kan finnas ett samband mellan
olika ­anmälningar, säger Kristina Jerre,
utredare på Brå. MN
Normtal ska ge chefer
­arbetsro och öka kvaliteten
OFFENTLIG SEKTOR Västra Götalands­
regionen ska begränsa antalet med­
arbetare per chef. Syftet är att ge
bättre förutsättningar för chefsrollen
och höja kvaliteten i verksamheten.
Normtalet innebär att antalet
underställda medarbetare per chef ska
begränsas till mellan 10 och 35. Målet
är att skapa en effektiv och kvalitets­
säker verksamhet.
– Vi har länge
påtalat att våra
chefsmedlemmar
måste få tid att leda.
Det funkar inte när
man har fler än
Veronica Karlsson,
förbundsordföran- 60 medarbetare,
de Vision
vilket är verkligheten
för många, säger
Veronica Karlsson vid chefsorganisatio­
nen Vision
Enligt Vision ägnar chefer allt mer
tid åt ekonomi, administration och
bemanning. Samtidigt får ledarskapet
mindre utrymme och verksamhetsut­
vecklingen får stå tillbaka. MN
Tidig diagnos av astma
och KOL minskar lidande
NYA RIKTLINJER Astma och KOL
drabbar över en miljon svenskar. Med
Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer
ska patienterna få tidigare diagnos,
bättre sjukdomskontroll och fler
återbesök.
Det finns en stor underdiagnostik av
luftvägssjukdomarna astma och KOL,
kroniskt obstruktiv lungsjukdom,.
Sjukdomarna kräver ofta flera
behandlingsmetoder och för att säker­
ställa att patienten får rätt behand­
ling krävs samverkan mellan läkare,
sjuksköterskor, fysioterapeuter, dietister
och kuratorer. Det är även viktigt att
rökande patienter frå stöd att sluta. MN
Av: Maria Nordholm (MN)
Tipsa oss! Skicka dina nyhets­
tips till: nyhetstips@ssil.se
40 | www.ssil.se
Kommuner bryter mot lagen
– barn får inte komma till tals
Ett av tre barn får aldrig tala
enskilt med socialtjänstens
­
familje­rättsutredare inför dom­
stolsbeslut om vårdnad, boende
och umgänge.
Domstolen ska med stöd av
utredningen fatta beslut om
vad som är barnets bästa och
då väga in barnets vilja. Ibland
finns åldersgränser för enskilda samtal, vilket gör att små
barn inte får komma till tals.
ÅR 2013 var nästan 7 200 barn
föremål för socialtjänstens
utredningar om vårdnad, boende eller umgänge. Socialstyrelsen har kartlagt hur
barnen får komma till tals i
utredningarna. Resultatet visar att barnens lagliga rätt till
delaktighet är väl förankrad i
kommunerna, men att förutsättningarna skiljer sig åt.
– Familjerättssekreterare
träffar så gott som alla barn,
men vart tredje barn får aldrig något enskilt samtal. Om
en förälder sitter bredvid finns
det risk att barnet inte vill eller
vågar uttrycka sin vilja. Barnet
måste beredas möjlighet att
tala fritt utan påverkan, säger
utredaren Gunilla Westerdahl.
Socialstyrelsen anser att
FOTO: ISTOCKPHOTO
Lag mot stalking har
gett begränsad effekt
Det är vanligt att unga barn får inte komma till tals inför domstolsbeslut om
vårdnad och umgänge, trots att barn enligt lag har rätt att framföra sin vilja.
socialtjänstens arbete med
att utreda vårdnad, boende och umgänge fungerar i
kommunerna. Samtidigt visar kartläggningen på förbättringsområden. Social­tjänsten
behöver bli bättre på att informera barnen så att de förstår
varför samtalet sker och vad
tvisten innebär. De behöver
också bli bättre på att berätta för barnen vad de kommit
fram till i utredningen.
visar också
att de flesta kommuner bara
erbjuder barnen ett eller två
samtal. Vissa barn behöver
mer tid för att kunna bygga
upp ett förtroende och berätta
om hur de känner.
Barn som är tretton år el-
KARTLÄGGNINGEN
ler äldre kommer nästan alltid till tals. De yngsta barnen
får däremot sällan tala enskilt
med familjerättsutredaren. I
en femtedel av kommunerna finns det en åldersgräns
för när barn erbjuds enskilda
samtal, den varierar mellan
två år och sju år. Enligt lag har
alla barn rätt att framföra sina
åsikter oavsett ålder.
– Samtalen bör anpassas
utifrån det enskilda barnets
förutsättningar. Även yngre
barn kan komma till tals om
de får rätt stöd, säger Gunilla
­Westerdahl.
kartläggning
bygger på en nationell enkät
och studier av familjerätts­
utredningar i 15 kommuner. MN
SOCIALSTYRELSENS
Vårdgaranti gav ojämlik vård
REFORM Vårdvalet och vårdgarantin har gjort det svårare att
uppfylla vårdens principer om
likvärdig vård för alla och att
de svårast sjuka ska prioriteras. Reformerna har gett förbättrade kontaktmöjligheter
med vården och fler vårdcentraler.
har granskat
hur de statliga reformerna om
vårdval och vårdgaranti påverkat primärvården. Vårdvalsreformen har skapat en konflikt.
RIKSREVISIONEN
De etiska principerna ska styra konsumtionen av primärvård till de patienter som har
störst besvär och behov.
resultat visar
att friska individer från gynnade samhällsgrupper gör fler
läkarbesök efter vårdvalsreformens införande medan de
sjuka patienterna gör färre.
– Det är allvarligt att prioriteringarna inom primärvården i dag i större utsträckning
görs efter patienternas efter-
RIKSREVISIONENS
frågan och inte efter vem som
är i störst behov av vård, säger
riksrevisor Jan Landahl.
Landstingen avgör själva
hur vårdval och ersättningar
ska utformas. Detta har bidragit till ökade olikheter. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att ta initiativ
till att göra landstingens system mer lika. MN
Hela rapporten finns att ladda
ner från riksrevisionens hem­
sida.
För dig som har problem med alkohol och/eller droger. I en varm och
tillitsfull miljö i natursköna Sörmland, Vingåker, erbjuder vi:
AVGIFTNING • BEHANDLING • ANHÖRIGPROGRAM
Vi arbetar enligt AA:s tolvstegsprogram.
För mer info: 0151-51 80 90 el. varnas@vfsormland.se
Storsättra Gård HVB-Hem
Utveckling genom samspel
Verksamheten vänder sig till:
NY
MEDARBE
TARE
SÖKES!
Länk via vår
hemsida
• Förälder/föräldrar med psykosociala problem och
deras barn (0-15 år). Sol, LVU, 56§ Kval, kontraktsvård.
• Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför
förlossning och första tiden därefter.
• Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse
på utredningshem.
• Akut/skyddat boende.
Föreståndare Katinka Hemmingsson,
Tel: 08-512 302 22, Fax: 08-512 303 50
e-post: info@storsattragard.se
Hemsida: www.storsattragard.se
Vi finns i Vallentuna
kommun, Stockholms län
Familjebehandling
sedan 1987
Tel 0291-210 35
www.gnistan.eu
Ensamkommande ungdomar som söker asyl eller
som fått permanent uppehållstillstånd.
Pojkar och Flickor 14-18 år.
Även utslusslägenheter/boende med stöd.
Solsunda
Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp
är vuxna med allvarlig psykistrisk problematik.
Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett
av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i
vardagslivet.
Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och
evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö
som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.
Kontakta: Maja Andersson, föreståndare
Telefon: 08-557 72 514
Mobil: 070-100 86 66
Steget mot ett självständigt liv
Mail: maja.andersson@solsunda.se
Solsunda
Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Telefon: 08-557 72 510
E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se
StiftelSen fyrljuSet
– familjehemsvård i ett europeiskt sammanhang
Vi har flerårig erfarenhet av att arbeta med
förstärkt familjehemsvård för barn,
unga och vuxna. Fyrljuset har familjehem
i hela Sverige, och kan även erbjuda familjehemsvård i andra länder i Europa.
Vår familjehemsvård i Sverige och Europa
kännetecknas av hög kvalitet, som bland
annat innebär att vi erbjuder mycket stöd,
hög tillgänglighet och tät uppföljning av de
familjehem som vi samarbetar med.
Fyrljuset har jourverksamhet 24 timmar
om dygnet för uppdragsgivare och familjehem. Vi erbjuder även utsluss/eftervård
från institution och familjehem, samt ett
antal tilläggstjänster.
Stiftelsen är en s.k. non-profit-verksamhet.
för mer information – kontakta oss gärna!
Lena Karlsson
Tomas Granberg
Jour
Skyddat boende för flickor och kvinnor med/utan barn som
är utsatta för våld och förtryck, även hedersrelaterat.
073-951 57 07
073-973 93 92
073-972 42 72
info@fyrljuset.org
www.fyrljuset.org
Vi kan stå till tjänst med hämtning, riskbedömningar och
stöd i rättsprocessen. Personal dygnet runt.
070-665 15 75 . www.mariagarden.eu
www.ssil.se | 41
AKTUELLT
UPPSALA Landstinget i Uppsala län
ska ta fram en handlingsplan mot
psykisk ohälsa har hälso- och sjuk­
vårdsstyrelsen i Uppsala beslutat.
Arbetet mot psykisk ohälsa ska
prioriteras och handlingsplanen ska ge
förutsättningar för att förbättra vården
av barn, unga, vuxna och äldre med
psykisk ohälsa. Planen ska tas fram
i samarbete med Akademiska
sjukhuset, Hälsa och habilitering och
primärvården. Dialog ska även föras
med kommunerna och med patientoch brukarorganisationer.
– Nyligen kom
en revisionsrapport
som pekade på
bristerna i den
politiska styrningen
av psykiatrin, den
Malena Ransch
kommer vi ha med
oss i vårt arbete
med handlingsplanen, säger Malena
Ranch förste vice ordförande för hälsooch sjukvårdsstyrelsen. MN
Socialstyrelsens allmänna
råd och föreskrifter 2014
NYHETER Under 2014 tog Social­
styrelsen fram flera föreskrifter och
allmänna råd för området psykisk
ohälsa. Föreskrifter är bindande reg­
ler medan allmänna råd är generella
rekommendationer för hur lagar,
förordningar och föreskrifter kan
tillämpas. Såväl LSS som HVB, SoL,
rättspsykiatri med mera berörs av
ändringarna. Läs mer på Socialstyrel­
sens hemsida. Ändringar finns
i bland andra följande föreskrifter:
1. SOSFS 2014:2 Socialstyrelsens
allmänna råd om kunskaper hos
personal som ger stöd, service eller
omsorg enligt SoL och LSS till perso­
ner med funktionsnedsättning.
2. SOSFS 2014:5 Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd om
dokumentation i verksamhet som
bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM
och LSS.
3. SOSFS 2014:6 Socialstyrelsens
allmänna råd om handläggning av
ärenden som gäller barn och unga.
4. SOSFS 2014:7 Socialstyrelsens
föreskrifter om behörighet att utföra
vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens
barn- och ungdomsvård.
5. SOSFS 2014:12 Socialstyrelsens
­föreskrifter om ändring i föreskrifterna
och allmänna råden (SOSFS 2003:20)
om hem för vård eller boende.
9. SOSFS 2014:13 Upphävande av
allmänna råden (SOSFS 1997:6)
Tillämpning av lagen (1988:870) om
vård av missbrukare i vissa fall.
KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN
Av: Maria Nordholm (MN)
Tipsa oss! Skicka dina nyhets­
tips till: nyhetstips@ssil.se
42 | www.ssil.se
Ideell skräckkampanj ska
få ungdomar att fimpa spice
Flera ungdomar har dött efter
att ha rökt drogen Spice. För att
hindra spridningen av drogen
har kreatören Emil Daun från
Gotland startat den ideella kam­
panjen #fimpaspice.
Drogen Spice sprider sig bland
ungdomar över hela Sverige
och flera personer har dött efter att ha använt drogen. Emil
Daun äer vd på en reklambyrå
och även fastighetsägare. Han
möttes av en otäck syn när han
hittade en kraftigt påverkad
man i en lägenhet.
– Det var en akut situation,
killen var helt nerknarkad. Det
visade sig senare att det var
Spice han hade tagit. Det är
det värsta jag varit med om,
säger Emil Daun projektledare
för Fimpa Spice.
lagt sig kände
Emil att han ville hjälpa till att
stoppa spridningen av drogen.
– Jag tänkte vad jag kunde
göra i min profession för att
stoppa Spice och då föddes
idén till #fimpaspice. Vi involverade tidigt människor utifrån och nu blir vi fullkomligt
EFTER CHOCKEN
BILD & REKLAM
Tar fram handlingsplan
mot psykisk ohälsa
Emil Daun har tagit fram reklamkampanjen #Fimpaspice för att hindra
­spridningen av drogen Spice. K
­ ampanjmaterialet är gratis och fritt att sprida.
överösta med mail från personer från hela landet som vill
hjälpa till, berättar Emil Daun.
som tagits
fram är gratis för alla att använda. Nu uppmanar Emil
Daun andra att sprida vidare
kampanjen för att öka medvetenheten kring Spice.
– Vi hoppas nu att föräldrar,
lärare, idrottsföreningar och
företag över hela Sverige ska
att engagera sig i frågan. Ingen
kan göra allt men alla kan gör
något och tillsammans kan arbeta för att våra ungdomar ska
välja att avstå Spice, säger Emil
Daun.
Spice är ett samlingsnamn
KAMPANJMATERIALET
för syntetiska cannabinoider
och är starkt beroendeframkallande. Styrkan varierar
kraftigt och drogen är därför
lätt att överdosera.
– Spice är en lömsk drog
och det kan räcka med ett
bloss för att ge livslånga skador, eller i värsta fall döden. Det
är verkligen en lek med döden,
säger Emil Daun.
#FIMPASPICE är en ideell kampanj för att hindra spridningen av drogen Spice. Bakom
kampanjen står en rad olika
företag och organisationer. MN
Ladda ner material och läs mer
på www.fimpaspice.nu.
Chefsunderskottet i Sverige ökar
LEDNING. Under de närmaste
tio åren försvinner ungefär
126 000 chefer från arbetsmarknaden. Siffran motsvarar 240 chefer i Sverige på en
vecka. Det visar en kartläggning av landets chefsförsörjning som chefsorganisationen
Ledarna genomfört.
Rapporten visar att andelen chefer under 35 år i privat
sektor fortsätter att sjunka.
Från en andel runt 15 procent
i början av 2000-talet är siffran nu nere på runt 10 procent.
– Det är dystert att vi nu ser
en sjunkande andel unga che-
fer. Vi tror att chefsrollen behöver förändras så att fler vill
axla ansvaret, säger Annika
Elias, ordförande Ledarna.
I Sverige finns störst andel
chefer som närmar sig pension i Västerbotten 30,6 procent. Stockholm är fortsatt
det län med lägst andel chefer
som är 55 år och äldre. MN
Länen där störst andel chefer närmar sig pensionen
Län
Andel chefer 55+ Antal chefer 55+
1. Västerbottens län
30,6%
3 707
2 Västernorrlands län
30,2%
3 240
3 Dalarnas län
29,8%
3 695
4. Värmlands län
29,0%
3 153
5. Gotlands län
28,7%
748
Lägst andel men störst antal finns i storstadsregionerna:
19. Skåne län
25,6%
15 936
20. Västra Götalands län
25,4%
21 444
21. Stockholms län
21,3%
31 762
KÄLLA: SCB OCH LEDARNAS EGNA BERÄKNINGAR. SAMMANLAGT FINNS DET CIRKA EN HALV MILJON
CHEFER I SVERIGE. SIFFROR AVSER SENAST TILLGÄNGLIG STATISTIK FRÅN 2012.
Vi erbjuder gruppboende för
LSS personkrets 1 och 2
Daglig verksamhet, fritids, snouezelverksamhet
och semesterhuset Villa Benesi
Ring gärna så berättar vi mer
Kristina Preutz, Verksamhetschef
Leona Stehn, Verksamhetschef
Tel: 0451 – 599 99
Tel: 0451 – 70 59 25
Alla har rätt till ett bra liv
www.humana.se/lss-boende/varalss-boenden/hassleholm-ekeliden/
Snabba fakta från SSIL
SSIL förmedlar mer än
2000 placeringar årligen.
Över 7000 boendeplatser
i vår databas.
HVB i kombination
med Resursskola!
Caremore Skogsbrynet erbjuder HVB i kombination
med egen Resursskola! Hos oss finner du ett nära
samarbete mellan pedagoger och behandlare och vi
arbetar aktivt för att skapa helhetslösningar för att
tillgodose ungdomens behov inom behandling och
skolgång. Vi tar emot ungdomar mellan 13 och 20 år
med psykosocial problematik eller med
neuropsykiatriska diagnoser.
Tel: 031-361 69 00
www.caremore.se
E-post: info@caremore.se
caremore
www.SSIL.se
Vi bryr oss mer!
Somna lättare med
FIBERTÄCKET!
FIBERTÄCKET är ett mjukt tyngdtäcke, som ger
ett lätt tryck mot kroppen likt en omfamning. Det
gör det lättare att slappna av och komma till ro.
Fibertäcket förskrivs som hjälpmedel mot psykisk
och motorisk oro och/eller sömnsvårigheter.
Kontakta närmaste Hjälpmedelscentral eller
ProVista Kognition för mer information!
031-4979 23 kognition@provistaab.se www.fibertacket.se
www.ssil.se | 43
POLITIK
På gång i politiken
På denna sida kan du följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke.
UTRE DNINGAR Polismyndighetens lämnar
flera uppgifter på djurområdet
Statens offentliga utredningar har släppt en rapport
om Polismyndighetens uppgifter på djurområdet.
De har utrett om Polismyndighetens uppgifter när
det gäller hantering av djur kan överföras till en
annan huvudman.
Enligt betänkandet bör polismyndighetens
uppgifter med inriktning på djur begränsas till tre
huvudområden:
1. Polismyndigheten ska gripa in i akuta situationer
för att till exempel upprätthålla allmän ordning och
säkerhet, avvärja fara och förhindra att djur lider.
2. Polismyndigheten ska hjälpa länsstyrelsen i de fall
där åtgärderna inte kan utföras utan en polismans
särskilda vålds- och tvångsbefogenheter.
3. Polismyndigheten ska underrätta länsstyrelsen
om man får kännedom om något som motiverar att
länsstyrelsen agerar mot till exempel brister
i djurhållningen.
Polismyndigheten bör däremot inte bör ha till
uppgift att exempelvis transportera, förvara, sälja,
skänka bort eller låta avliva omhändertagna djur.
De flesta av Polismyndighetens uppgifter enligt
djurskyddslagen flyttas till länsstyrelserna. Det gör
även uppgifter enligt lagen (2007:1150) om tillsyn
över hundar och katter som ärenden om kop­
peltvång och munkorg.
Polismyndigheten ska även i fortsättningen lämna
länsstyrelsen handräckning vid verkställande av
beslut enligt djurskyddslagen. Polismyndigheten ska
också omedelbart kunna omhänderta djur som är
utsatta för lidande. Polismyndigheten har även kvar
sina uppgifter på jaktområdet.
Den nya rättsliga regleringen föreslås träda i kraft
den 1 januari 2017.
SOU 2015:3
Gemensamma tobaksregler inom EU
En utredning har haft i uppdrag var att genomföra
förändringar i nationella regler så att EU-medlems­
staternas lagar och författningar om tillverkning,
presentation och försäljning av tobaksvaror.
I ett delbetänkande föreslås följande förändringar:
Det införs nya bestämmelser om innehållsregle­
ringen för tobaksprodukter. Cigaretter och rulltobak
med karakteristisk smak ska inte få säljas till konsu­
menter. Tobaksvaror får, med undantag för snus för
användning i munnen, inte innehålla tillsatser som
inte är nödvändiga vid tillverkningen av tobaksvaran.
EU:s tobaksproduktdirektiv innehåller även skärpta
krav på hälsovarningar på tobaksförpackningar. Dels
ska varningarna öka i storlek, dels ska vissa varningar
bestå av både text och bild.
Bestämmelserna om innehållsdeklaration
i tobaks­lagen och tobaksförordningen upphävs.
Märkningen av tobaksvarors förpackningar eller
själva varan ska inte få hänvisa till smak, doft, smak­
tillsatser eller andra tillsatser.
Cigaretter som säljs till konsumenter
ska inte få säljas som lösa cigaretter.
Rulltobak ska inte få tillhandahållas i för­
packningar med ett tobaksinnehåll som väger
mindre än 30 gram
Tillverkare och importörer av Örtprodukter för
rökning som inte innehåller tobak ska vara skyldiga
att förse förpackningar med en hälsovarning.
Det blir även krav på utsläppsmätningar, upp­
giftslämnande och offentliggörande. Tillverkare och
importörer ska bland annat lämna uppgifter om
ingredienser och deras kvantiteter och hälsoeffekter.
De ska även göra en anmälan till Folkhälsomyn­
digheten om de avser att släppa en ny tobaksvara.
Lagändringarna ska träda i kraft den 20 maj 2016.
Statens offentliga utredning 2015:6
Översynen av arbetsförmedlingen
bör återupptas
Riksdagen uppmanade regeringen att på nytt ta
upp arbetet med översynen av Arbetsförmedlingen.
2014 gav dåvarande alliansregeringen en utreda­
re i uppdrag att göra en översyn av Arbetsförmed­
lingen. I januari 2015 beslutade den nuvarande re­
geringen att avsluta utredningen innan den var klar.
Men riksdagen anser att utredningen bör slut­föras
och uppmanade därför regeringen att återuppta
utredningen senast den 15 april 2015.
Betänkande 2014/15:AU6
FÖRSL AG Strafflindring vid medverkan till
­utredning av egen brottslighet
Förslaget innebär att en tilltalad som har lämnat
uppgifter som är av väsentlig betydelse för utred­
ningen av brottet ska kunna få ett kortare straff än
det som annars skulle ha dömts ut. Det är endast
uppgifter som avser det egna brottet som omfattas
av förslaget.
Lagförslaget innebär vidare ett förtydligande
av möjligheten till strafflindring vid sanktionsku­
mulation, det vill säga då en tilltalad förutom den
straffrättsliga påföljden även drabbas av andra rätts­
liga sanktioner till följd av den brottsliga gärningen.
Bestämmelsen är avsedd att göra den totala reaktio­
nen på ett brott blir välavvägd och proportionerlig.
Det föreslås även vissa ytterligare förändringar i
regleringen av strafflindringsgrunder i syfte att den
ska bli mer överskådlig och tydlig. Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 april 2015.
Justitieutskottet 2014/15:JuU8
BESLUT
Utökade befogenheter för civilanställda
inom Polis- och Ekobrottsmyndigheten
Riksdagen har sagt jag till ett förslag om utökade
befogenheter för de civilanställda som arbetar inom
Polisen och Ekobrottsmyndigheten. Även de civil­
anställda ska få möjlighet att göra vissa sysslor som
annars bara poliser får göra. Poliser bör i första hand
arbeta med sådant
där deras kompetens
är en nödvändig förutsättning, till exempel fall där
det kan krävas våld eller tvång.
En civilanställd utredare får nu rätt att hålla
i vissa förhör, kan hantera förenklad delgivning eller
besluta om förverkande.
Även bilinspektörer, som är civilanställda som
arbetar med trafikövervakning inom Polisen, ska få
rätt att:
• Besluta om vissa avgifter,
• Meddela förbud mot fortsatt färd i vissa fall,
• Ta hand om ett fordons registreringsskyltar,
• Få tillträde till fordon för kontroll av alkolås.
De nya reglerna gäller från den 2 januari i år.
Justitieutskottet 2014/15:JuU3
Genomförande av EU:s ändrade
­skyddsgrundsdirektiv
De svenska bestämmelserna om när statslösa perso­
ner och personer från länder utanför EU ska få status
som flykting eller annan skyddsbehövande ändras.
Även vad skyddet innebär ändras.
Det blir tydligare att endast staten, parter eller
vissa organisationer i ursprungslandet kan erbjuda
skydd mot förföljelse eller annan behandling som
kan göra att en person behöver skydd. Det blir
också tydligare att skyddet måste vara effektivt
och inte tillfälligt. I vissa fall ska en skyddsbehövan­
de fortsätta att vara skyddsbehövande även om
omständigheterna har ändrats. När tidsbegränsade
uppehållstillstånd förnyas för skyddsbehövande eller
deras familjemedlemmar ska tiden som huvudregel
vara minst två år.
De svenska lagändringarna är ett svar på EU:s
omarbetade skyddsgrundsdirektiv, som syftar till
ökad harmonisering och att förtydliga och förenkla
reglerna inom EU när det gäller grunderna för skydd
och skyddets innehåll. De nya reglerna gäller från
den 1 januari i år.
Socialförsäkringsutskottet 2014/15:SfU5
Påminnelse krävs för avtal som ­
förlängs automatiskt
En ny lag stärker skyddet för konsumenter som
ingått avtal som förlängs automatiskt.
Nu måste företag, inför förlängningen av avtal,
påminna konsumenten om att avtalet kommer att
förlängas om det inte sägs upp. Påminnelsen ska
vara skriftlig och lämnas senast en månad före den
tidpunkt då avtalet senast måste sägas upp. Om
företaget inte påminner konsumenten ska konsu­
menten ha rätt att säga upp avtalet. Den nya lagen
gäller från den 1 mars i år.
Civilutskottet 2014/15:CU4
Hur riksdagsbeslut fattas: Kommitedirektiv skrivs av regeringen, ett beslut om utredning fattas. ➞ Utredningens resultat presenteras.
➞ Förslag inkommer till riksdagen baserade på utredningarna och till sist får vi ett regeringsbeslut. Ordförklaring: Motioner är förslag
från enskilda ledamöter till riksdagen. Propositioner är förslag från regering till riksdag. Källor: DS=Departementsskrivelse, utredningen är gjord inom
rege­ringskansliet, exempel DS 2013:50. SOU=Statens offentliga utredningar står bakom utredningen, exempel SOU 2013:53. Proposition skrivs som
Prop. 2013/12:164. Beslut presenteras med vilket utskott som ligger bakom beslutet, exempel Arbetsmarknadsutskottet 2013/11:4
44 | www.ssil.se
Korpberget Behandlingscenter erbjuder professionell behandling med 12-stegsbehandling som grund.
Alla är värda
ett liv utan
droger!
Vi har erfarenheten och metoderna att
hjälpa människor från beroenden redan
1984 började vi jobba med 12-stegsbehandling
25–26 MARS 2015 | 7A ODENPLAN | STOCKHOLM
Korpberget har sedan dess haft en ledande
ställning, framför allt inom behandling av
kemiskt beroende (narkomani och alkoholism) och kriminalitet.
Svanö | Tel: 0612-71 82 80 | info@korpberget.se | www.korpberget.se
Torsbygården
Målgrupp
Personer med psykisk
funktionsnedsättning
Medicinskt färdigbehandlade vuxna
med behov av kortare/längre tids
rehabiliterings- eller habiliteringsboende
Vi arbetar med
Ett helhetsperspektiv
Nätverk
Kontaktmannaskap
Aktiv vardag
Aktivitetshus
Välkommen att kontakta oss:
Föreståndare Anna Herzing 08-570 243 20
Vårdgivare Ingela Wihlborg 08-570 242 01
ingelaw@swipnet.se, Torsbygården, 139 51 Värmdö
VUXNA OCH
PSYKISK HÄLSA
Psykisk ohälsa hos den vuxna befolkningen
upplevs som ett allt större, växande sam­
hällsproblem. Vad kan vi som arbetar med
vuxnas psykiska hälsa göra för att före­
bygga och möta denna utveckling?
ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET:
Ledarskap – en historia om framstående individer
med psykisk ohälsa
Simon Kyaga, med dr, specialist i psykiatri
Makten du har – att hantera makt i socialt arbete
Stefan Sandström, leg psykolog, leg psykoterapeut
ADHD och samsjuklighet – varför är det så viktigt
att inte missa?
Charlotta Munck, överläkare, specialist i psykiatri,
medicinskt ansvarig läkare, Norra Stockholms psykiatri
Farmakologisk behandling av ADHD – en genomgång
Per Woxler, överläkare, specialist i psykiatri, Beroendekliniken, US, Linköping
PROFFS PÅ
SOCIALT
ARBETE
Hopplösa patienter – hopplös vård?
Lena Wennlund, socionom och leg psykoterapeut,
lärare och handledare i psykoterapi
Övergiven eller stöttad? Våldsutsatta kvinnors er­
farenheter av bemötande inom hälso­ och sjukvården
Eva Wendt, projektledare, leg barnmorska, med dr
073-311 39 02
SAXAKULLEN
Om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till ett
balanserat liv
Aleksander Perski, docent, stressforskare
Kan man missbruka vad som helst?
Elisabeth Punzi, leg psykolog, specialist missbrukspsykologi
Hur känns det att bli bemött som präst (själavårdare)
och själv vara psykiskt sjuk?
Agneta Werner, föreläsare och skribent, f d präst
i Svenska Kyrkan
UTSLUSSEN BEHANDLINGSHEM I BODEN
Ungdomar 16-20 år med psykosocial problematik
Utredning, Akutplacering, Behandling
Metoder – MI, CRA, HAP, ART
Rikstäckande transportservice
Vi har även verksamhet med stödboende i egen träningslägenhet i
Uppsala!
Kontakt:
Föreståndare Fabian Lindesjö
Tel. 0921-180 40, 073-651 43 46
www.utslussen.se
Deltagaravgift: 2 595:– I priset ingår för-/eftermiddagskaffe och lunch. Alla priser är exklusive moms.
Tid och plats: 25–26 mars 2015
OBS! Ny lokal: 7A, Odenplan, Stockholm
Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10
eller e-post info@expomedica.se
Arrangör:
Mediapartner:
HELA PROGRAMMET PÅ VUXNAOCHPSYKISKHALSA.SE
Kostnadsfritt
Seminarium!
Inbjudan till
Seminarium!
Välkommen till en intressant dag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder
till kostnadsfritt seminarium i
SÅ GER DU STÖD UTAN ATT TA ÖVER ANSVARET
Björn Ogéus
Umeå 12 mars 2015
För femte året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända
föreläsare.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på
intressanta föreläsare, möta representanter från olika
behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Seminarierna vänder sig i första hand till socialsekreterare, biståndsbedömare, ansvariga chefer och politiker
inom kommun, landsting och kriminalvård.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material,
morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och
eftermiddagskaffe, ingår.
Läs mer och anmäl
dig på www.ssil.se
Överläkare på Enheten
för Psykosomatisk Medicin
i Västerås.
Björn har över 20 års erfarenhet av klinisk verksamhet
inom offentlig sjukvård. Han
har också skrivit böckerna
”Läkebok för trasiga själar”
och ”Kartbok för vilsna själar”. De senaste tio åren
har Björn arbetat med tydlig psykosomatisk inriktning med traumatiserade klienter.
VÅLD OCH HOT I ARBETSLIVET
Stefan Sandström
Stefan Sandström är leg. psykolog och leg. psykoterapeut.
Grundande medlem av Sandström – psykologi & friskvård
AB. Han är också författare
och transaktionsanalytiker
med högsta internationella
behörighet som kliniker,
handledare och utbildare
(TSTA-p). Han har skrivit två böcker om våld och
hot i yrkeslivet och en bok om ungdomsvåld.
ATT LÄMNA OVÄLKOMNA BESKED
OCH BEHÅLLA EN GOD RELATION
Jakob Carlander
Leg. psykoterapeut, har
skrivit boken ”Att lämna svåra
besked”, Gothia förlag. Som
socialsekreterare ställs man inför situationer då man tvingas
gå emot någons önskan eller
förhoppning med ett oönskat
besked, samtidigt som vi ska
upprätthålla en möjligt god relation och arbetsallians. Vad händer när svåra besked ställs mot hopp
och samarbete? Hur värnar vi det goda samtalet?
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
•
Tel: 0651-160 40
•
Fax: 0651-71 19 80
•
info@ssil.se • www.ssil.se
Kostnadsfritt
Seminarium!
Inbjudan till
LSS-Seminarium!
Välkommen till en intressant dag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder
till kostnadsfritt seminarium i
Kista 7 maj 2015
Vi erbjuder nu seminarier för dig som placerar enligt LSS. Seminarier enligt ett beprövat koncept och med
välkända föreläsare.
På våra LSS-seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från
olika omsorgsverksamheter/serviceboenden samt äta gott, allt i en trevlig miljö.
Seminarierna vänder sig till LSS-handläggare, ansvariga chefer och politiker inom kommun och landsting.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material,
morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch
och eftermiddagskaffe, ingår.
Läs me r och
dig på www.sanmäl
s il.se
SAMSJUKLIGHET VID NEUROPSYKIATRISKA
FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR
HUR ÄR DET ATT LEVA MED ASPERGERS SYNDROM OCH
DAMP
Anders Moberg
Susanne Bejerot
Anders berättar om hur det är att leva med Aspergers
syndrom och DAMP och hur han har klarat de svårigheter som det har inneburit.
-Psykiatriska sjukdomar, - hur dessa definieras idag.
-Fysiska sjukdomar vid neuropsykiatriska tillstånd
-Nya rön om samsjuklighet
-Utmaningar vid utredning och behandling av
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
ANTISOCIALT BETEENDE OCH AUTISM
HUR SKAPAR MAN GODA MÖTEN MED PERSONER MED
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER I KRIS OCH
TRAUMASITUATIONER
Björn Hofvander
Föreläsningen belyser förhållandet mellan antisocialt
beteende, där aggressivitet, normbrytande beteende
och kriminalitet ingår, och autism. Vad vet vi om risken
att utveckla ett antisocialt beteende hos personer med
autismspektrumtillstånd? Hur vanligt förekommande
är det? Vilka faktorer bidrar till en sådan utveckling?
Hur ska vi förstå och behandla antisocialt beteende hos
personer med autism?
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
•
Tel: 0651-160 40
Håkan Nyman
Viktiga variationer i hur olika människor ger uttryck
för starka känslomässiga reaktioner. Hur skiljer man
pågående psykiska symptom från normala reaktioner i
krissituation? Att bemöta människor med nedsatt eller
kognitiva funktionshinder i kris.
•
Fax: 0651-71 19 80
•
info@ssil.se • www.ssil.se
GÄSTKRÖNIKA
Från otrygg barndom till
ett stabilt föräldraskap
JAG SOM barn kommer att växa upp utan att
ha någon trygg förebild. Det kommer troligtvis inte att finnas någon som kan stötta
och vägleda mig genom livets svårigheter.
Jag får inte svar på mina frågor om livet eller om mina känslor. Jag hoppas alltid att
någon ser att jag är ledsen när jag känner
mig utanför, när jag känner att jag inte kan.
Men den eller dem som har till uppgift att
se och uppmärksamma mig, är upptagna
med sina egna problem. Jag kommer inte
själv att söka stöd, vid egna svårigheter,
eftersom jag ser att mina föräldrar har tillräckligt med problem som det är och av
rädsla för att det kan späda på beroendet.
Jag lär mig att se andras behov före mina
egna, och försöker minimera problem genom att förutse dem och ta hand om mina
föräldrar. Jag tror att jag kan påverka situationen genom att vara duktig och skötsam.
I SKOLAN presterar
jag troligtvis bland de
bästa, men inte ens det hjälper min förälder att få bukt med beroendet. Detta leder troligtvis till både skam- och
skuldkänslor. Min prestation gör ofta att
48 | www.ssil.se
mina lärare tycker att jag är en förebild
och kan inte tänka sig att jag har några
problem i min hemmiljö. Jag kommer
att bli riktigt duktig på att tolka sinnesstämningar och människor omkring
mig, och är ofta den som är väldigt social
och hjälpsam. Genom att ha kontroll på
det som händer och eventuellt kan hända, så har jag i alla fall någon möjlighet
att styra min värld.
FOTO: PRIVAT
Att växa upp i en familj med
beroendeproblematik innebär många
saker. Den förälder jag har med beroende behöver dölja detta för omgivningen och för sig själv. Min förälder behöver förnekelsen för att hantera sin egen
skuld och känsla av kaos.
Det betyder att jag som barn växer upp med upplevelsen att det jag tror
händer i min familj är felaktigt. Jag som
barn är ”fel” och det jag känner stämmer inte. I familjen pratas det sällan eller
aldrig om problematiken, och jag som
barn behöver hitta andra sätt att hantera
tillvaron. Utifrån detta blir jag ”fel” och
förstår ”fel” och eftersom jag inte kan påverka situationen tolkar jag det som att
jag är otillräcklig och inte duger.
KRÖNIK A NÄR BARNET växer upp så bär han eller hon
känslomässigt med sig förvirring och en
osäkerhet på sin egen tolkning av världen och egna upplevelser. De egna behoven under barndomen blev sällan tillfredsställda, och med tiden har de därför
tryckts undan. När barnet blir vuxet leder det ofta till svårighet att uttrycka behov och önskemål. Svaren på alla frågor
som fanns under barndomen uteblev, så
frågorna upphörde. Frågetecknen finns
dock alltjämt kvar.
Obearbetat lever dessa svårigheter,
och känslomässiga konsekvenser kvar in
i föräldraskapet. Det kommer troligtvis
bli svårt att vara den trygga vuxna som ett
barn behöver. Att bli förälder är en stor
omställning för den som haft stöd och
vägledning från trygga vuxna i sin barndom. För någon som inte fått detta blir föräldraskapet en ännu större utmaning.
att du som möter människor
som vuxit upp under liknande omständigheter, och som får förtroendet att
lyssna på någons livshistoria, kan uppmuntra till att söka stöd. Kanske du kan
vara den viktiga person som kan hjälpa
någon att bli en tryggare och mer stabil
förälder. Det som gått förlorat i barndomen går inte att få som vuxen, men
med hjälp av kunskap och insikt är det
ändå möjligt att ge sig själv och sitt barn
­bättre förutsättningar i livet. ●
JAG HOPPAS
Marie-Louise Broth
Arbetar som samtalsterapeut och
har även fokus på frågor kring med­
beroende. Hon leder grupper för
personer som vuxit upp i en familj
med beroendeproblematik eller som
lever med detta i nära relation. Mer
information om henne hittar du på
merlivibalans.vpsite.se.
»Det som gått förlorat i
barndomen går inte att få
som vuxen, men med hjälp
av kunskap och insikt är
det ändå möjligt att ge sig
själv och sitt barn bättre
förutsättningar i livet.«
HVB för flickor 12-18 år
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Ramavtal med 139 kommuner
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se
www.stubben.se
Med vår hjälp får du kraften till förändring
Målgrupp:
Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och
psykosocial problematik.
Behandlingsinnehåll:
Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk.
Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg
Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83
Fax: 0923-211 65
www.holmen27.nu
info@holmen27.nu
Högspecialiserad behandling
för dig med diagnostiserad personlighetsproblematik,
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression,
självskadebeteende, ångest, OCD eller trauma.
Finjagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med
olika former av psykiatrisk problematik. Vi utför även psykiatriska
utredningar.
Strukturerad DBT, KBT och PE kompletterad med rutiner, säkerställer
dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssäkrat system med uppföljning för såväl patient, närstående som uppdragsgivare skapar insikt,
medverkan och trygghet. På Finjagården ser vi till hela människan.
Vår verksamhetschef Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer.
finjagarden.se
T. 0451 451 40
Format 90 x 65 mm för SIL
Annonsoriginal från ireo.se
0708 76 55 00
RÖINGEGÅRDEN
Klienten i centrum!
Vi välkomnar familjer, barn med föräldrar
samt familjer som väntar barn.
Vårt behandlingsarbete sker dygnet runt
i en miljöterapeutisk anda och utgår från en
systemteoretisk grundsyn.
Vi arbetar för en positiv, bestående förändring
som vi tror utvecklas bäst om man själv är en
aktiv del av förändringsprocessen.
Vård, behandling och rehabilitering av kvinnor och män från 18 år och uppåt med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykiatriska diagnoser och psykiska problem
ofta i kombination med annan problematik.
Möjlighet till både korta, långa och akuta placeringar.
Vi erbjuder olika psykiatriska utredningar och samtalsterapi med vår psykolog.
Allt inkluderat i vårddygnspriset!
Verksamheten ligger naturskönt ca 4 km från centrala Hässleholm med goda
tågförbindelser från hela landet.
Läs mer på vår hemsida: www.roingegarden.se
Välkommen att höra av er till oss för mer information!
Postadress:
Röingegården
Box 4,
281 21 Hässleholm
Besöksadress:
Röingegården
Röinge 5280
281 92 Hässleholm
Tel: 0451-40962 eller 0451-80349
Mobil: 0708-145491
www.roingegarden.se
info@roingegarden.se
Behandlingsarbetet utgår från individuella
genomförandeplaner.
Läs mer på www.kangurun.se
Gråbrödragatan 9
532 31 Skara
Tel 0511 – 34 66 70
info@kangurun.se
www.kangurun.se
www.ssil.se | 49
Läs våra boktips
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 54
När förändring är svårt
Att hantera motstånd med motiverande samtal
Liria Ortiz berättar i denna praktiska bok hur du som samtalsledare kan göra stor skillnad. Olika sätt att samtala
kan förebygga motstånd och öka motivationen – eller tvärtom minska lusten till förändring. Genom korta
teoriavsnitt samt många exempel och dialoger visar hon hur de olika redskapen i MI kan användas för att hjälpa
dina klienter att hitta sin egen motivation och sina egna resurser. Denna andra utgåva är uppdaterad med det
senaste inom MI.
Boken ger en lättfattlig introduktion till MI och en fördjupning kring motstånd mot förändring. Den vänder
sig till studerande och yrkesverksamma inom rådgivning, konsultation, utredning, behandling och psykoterapi.
Liria Ortiz. www.nok.se
Jag har en klok uggla i fickan!
Jag har en klok uggla i fickan! är en bok full av stora och små dilemman att fundera och diskutera kring. Genom
­lekfulla, allvarliga och kluriga perspektiv får du använda dig av ditt förnuft och din kreativitet.
Här finns dilemman om vänskap, hälsa och stress, fritid och fest, mod och civilkurage, kärlek och sex och allt
mellan himmel och jord.
I varje kapitel finns en text och dilemman som skapar förutsättningar för unga, att diskutera och reflektera kring
viktiga frågor. Boken riktar sig till unga 14 år och uppåt. Jag har en klok uggla i fickan! är formgiven av Josefine Edenvik
och har illustrationer av Johan Edenvik.
Sanna Mohr och Sannie Wedberg. www.alltidforlag.se
Kenneths marionett
Min kamp mot anorexin
Kenneths marionett är elitidrottaren Malin Lagerstedts berättelse om kampen mot anorexin. Om hur viktigt det är med
stöd från nära och kära och att vi hjälper varandra. Att vi ser till att andra inte hamnar i samma fälla.
– När jag började skriva Kenneths Marionett var inte tanken att publicera den, den var enbart för att jag skulle bearbeta
min sjukdom, men när jag skrivit färdigt insåg jag att min historia skulle kunna hjälpa andra människor, berättar Malin.
Malin har alltid älskat mat. Aldrig varit kräsen och aldrig ägnat en tanke på vad eller hur mycket hon äter. Samtidigt har
hon alltid varit enormt högpresterande. Både i skolbänken, i gymnastikhallen och på hästryggen.
När hon halkar efter på gymnasiet rämnar hennes värld. Nu räcker hon inte längre till. Malins kärlek till maten försvinner
och hon fastnar i anorexins grepp. Ändå var hon inte ”tillräckligt” sjuk enligt sjukvården och sjukdomen förvandlas till en
prestationskamp där Malin minsann ska visa dem hur smal hon kan bli. Tack vare stöd från familj, vänner och inte minst
idrotten kommer hon dock ut frisk på andra sidan.
Malin Lagerstedt. www.hoi.se
Äldreomsorgen
Praktiken, debatten och framtiden
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 54
50 | www.ssil.se
I boken medverkar en rad skribenter och experter som på olika sätt arbetat med omsorgsfrågor. Boken ger en
översikt av kunskapsläget inom äldreomsorgen och dess aktörer. Hur ser det ut i andra länder? Vad säger de politiska
partierna och de stora organisationerna om privata företag inom vården? Och vilka uppfattningar hyser ansvariga
inom privat verksamhet, ideella styrelser och de inom offentlig verksamhet?
Här redogörs också för erfarenheterna inom kommunerna av att arbeta med omsorgsföretag. Och hur se de som
arbetar inom äldreomsorgen på de olika aktörerans verksamheter?
Erik Blennberger, Tomas Brytting. www.carlssonbokforlag.se
Författningshandbok 2015
För personal inom hälso- och sjukvård
Författningshandboken innehåller medicinalförfattningar samt andra bestämmelser och anvisningar för personer
som utför hälso- och sjukvårdsuppgifter. Detta gedigna standardverk är systematiserat i 23 avdelningar och har ett
omfattande sakregister. Det innehåller dessutom 9 orienterande uppsatser som bland annat beskriver hur man
läser och tolkar författningstexter, hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar och reglerna kring delegering
Sedan förra årets upplaga har Författningshandboken genomgått omfattande förändringar. Ett tiotal författ­
ningar har tillkommit, nio har upphävts och cirka 150 har ändrats. Bland nyheterna kan särskilt nämnas Patientlag
(2014:821) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som
bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (ersätter SOSFS 2006:5).
Gunnel Raadu. www.liber.se
Annas oroliga mamma
En berättelse om ångestsyndrom
Annas mamma har en sjukdom som gör att hon alltid är rädd, men Anna förstår inte alls varför. Hon är inte ens rädd
för riktiga saker, som ormar, spindlar och sådant. Nej, hon är mest rädd för saker som inte finns eller sådant som inte
ens hänt.
I boken får du följa Anna och hennes mamma Eva som har en ångestsjukdom. På ett enkelt sätt får du och ditt
barn genom denna berättelse lära er mer om ångestproblematik.
Barn och förälder kan tillsammans läsa boken för att diskutera kring rädsla, oro och ångest. Kanske blir boken en
naturlig ingång till att presentera sina egna eller en anhörigs problem? Boken kan även användas som högläsning
i grupp.
Jessica Hjert. www.nestorforlag.se
Åtstramning till döds
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 54
Katrine Kielos skriver i förordet att ”ända sedan krisen slog till har EU:s ledare haft samma recept: åtstramning.
Nedskärningar, budgetdisciplin och en krympt offentlig sektor – så vill Angela Merkel och de andra få Europa på
rätt köl. Problemet är bara att det inte fungerar. Efter snart åtta år av aggressiv åtstramningspolitik är arbetslösheten
fortfarande skyhög.”
Samtidigt skenar desperationen, fattigdomen och extremismen. Nu kommer David Stuckler och Sanjay Basus
uppgörelse med en epok av nedskärningar. Med historiska data från hela världen – från 30-talets krisår, via Sovjet­
unionens fall och den svenska bankkrisen in i nutid – visar de två forskarna hur åtstramning utsätter både stater
och medborgare för stora risker.
Åtstramning till döds berättar om hur en ekonomisk dogm får konsekvenser in på bara huden och gör oss sjuka,
svaga och deprimerade. Läsning för dig som vill förstå vad som händer i Europa och hur utvecklingen kan vändas.
David Stuckler och Sanjay Basu. www.nok.se
Bipolär sjukdom
Kliniska riktlinjer för utredning och behandling
Bipolär sjukdom – kliniska riktlinjer för utredning och behandling har målsättningen att ge klinisk vägledning och
fördjupad kunskap för kliniker som kommer i kontakt med bipolär sjukdom på sjukhus, specialmottagningar eller
allmänna vuxen- och barnpsykiatriska mottagningar.
Boken inleds med en beskrivning av bipolärbegreppet, historik, etiologi och avgränsningsproblem kring
­bipolaritet. De följande kapitlen behandlar diagnostik, farmakologisk behandling, psykologisk behandling,
­graviditetsaspekter samt organisation av bipolärvård.
Riktlinjerna är i första hand skrivna för vuxenpsykiatrer, men de är även tillämpliga för barn- och
­ungdomspsykiatrin. Svenska Psykiatriska Föreningen har sedan 1996 utformat kliniska riktlinjer för en rad psykia­
triska områden. Bipolär sjukdom – kliniska riktlinjer för utredning och behandling är den fjortonde skriften i serien
Svensk Psykiatri.
Huvudredaktör: Mats Adler. Medförfattare: Lars Häggström, Mikael Landén, Benny Liberg, Aleksander
Mathé, Eleonore Rydén och Cecilia Svanborg. Svenska Psykiatriska Föreningen. www.gothiafortbildning.se.
RECEPT
Hummersoppa
med lakrits och krispig fänkål
Inför Lakritsfestivalen som äger rum den rum 21-22 mars på Annexet
vid Ericsson Glob har festivalkockarna Gunnar Frykfors och Douglas
Spiik tagit fram en festivalmeny, alla med toner av lakrits förstås.
AV: ANNIKA RÅDLUND KÄLLA: GUNNAR FRYKFORS OCH DOUGLAS SPIIK FOTO: @RECEPTOMATEN
Recept för 4 personer:
Hummerbuljong
1 st morot, skalad
1 st palstenacka, skalad
1/2 gullök, finhackad
2 msk kallpressad rapsolja
200 gram hummerskal,
rostade i ugn 10 minuter på
200 grader.
2 msk tomatpure
10 st vitpepparkorn
2 st lagerblad
4 msk cognac
1 dl vitt vin
1 l vatten
3 dl grädde
(I matlagningen används vin och cognac för
smak, alkoholen kokas bort.)
52 | www.ssil.se
Gör så här:
n Skär moroten och palsternackan i små
tärningar, skiva löken, fräs i rapsoljan
tills gyllenbruna, tillsätt dom rostade
­hummerskalen, låt fräsa några minuter,
tillsätt tomat puren och rör om väl, tillsätt sedan cognacen, låt alkoholen koka
bort – detta tar cirka 1 minut alternativt
tänd eld på cognacen, om nu möjligt
utan att elda upp köket!
Rotfrukter
1 st morot, skalad och tärnad
1 st palsternacka, skalad och tärnad
2 msk kallpressad rapsolja
1 tsk lakritspulver av god kvalitet
n Tillsätt lagerbladen, vitpepparn,
det vita vinet och vattnet, låt koka upp
och sänk sedan värmen så buljongen
sjuder i cirka 20 minuter, sila sedan bort
­hummerskalen med hjälp av en sil eller
ett durkslag, tillsätt grädden och låt
koka ner till hälften av vätskan, smaka
sedan upp med salt och peppar, innan
servering mixa upp soppan med en klick
gott smör, detta gör soppan glansig, rik
och mer attraktiv genom sin skumkrona.
Krispig fänkål
1 st fänkål
1 msk citronjuice
Gör så här:
n Fräs ihop ingredienserna och smaka
av med salt och peppar.
Gör så här:
n Skölj fänkålen och skiva så tunt som
möjligt med kniv eller om du har en
mandolin, lägg i isvatten, detta gör
fänkålen krispig, smaka av med citronjuicen.
Vill du vara säker på att få
tidningen Omtanke i brevlådan?
Omtanke
Ny Tidning!
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
n
SiL har bytt nam
till Omtanke!
Omtanke
Ny Tidning!
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
n
SiL har bytt nam
till Omtanke!
Bakom låsta dörrar
Utbildning i fokus
Få expertens bästa tips
på hur du säkrar kontor
och patientlokaler
Pebbles Karlsson Ambrose:
”Jag vill ge svar på
hur en psykos ser ut”
Alice Åström:
”Utan ärlighet har man inte en
chans att förändra någonting”
Författaren pratar öppet om sin sjukdom och vägen tillbaka
Samarbete ger arbetsro
De skapade en skola för fler när
socialtjänsten släpptes in i skolan
Fältsekreteraren är stolt över att vara en förebild
Meditera dig nykter
Ta kontroll över alkoholsuget med
AHA-metodens internetprogram
Äldres vårdkvalitet
Lyckat försök med samordnare
och vårdplanering i hemmet
Omtanke
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
”Personalen är otroligt
viktig och inga piller
kan ersätta dem”
Ny Tidning!
n
Undersökning
Privat anställda trivs bättre
än offentligt anställda
Omtanke
Valenkät:
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
Framtidens
vård och
omsorg
SiL har bytt nam
till Omtanke!
Om att inte passa in
Innanför murarna
”Svarta människor
var så ovanligt att
jag själv vände på
huvudet när en svart
man passerade”
”Den som tränat yoga
lär sig att stanna upp
och reflektera innan
man agerar”
Tema Kriminalvård:
Torbjörn:
”Det finns inget
Prinsen
Efter frigivning sov Roger Karlsson Uhrman på golvet i KRIS lokaler
Historien om den rotlöse pojken som fann sin familj
skyddsnät”
Stärk barns rättigheter
UNICEF verkar för att Sverige ska
göra Barnkonventionen till lag
Bygg miljövänligt
Norrköpings första passivhus står
klart – ett genomtänkt LSS-boende
hittar hem
Tid till arbete
Allt mer av en Socionoms arbetstid
ägnas åt administration
En ögonöppnare för publiken
Astroteaterns halsbrytande
föreställning krossar fördomar
Prenumeration
Nettan Yngvesson
0651-69 90 90 (Mån-Fre 8-10)
pren@svenskamedia.se
www.svenskamedia.se/prenumerera
Vi söker fler medarbetare
TÄVLING
Sida vid Sida
Vinn
en bok
Vi står alltid
kvar med Omtanke
Bokvinnare i förra numrets tävling är:
Britt-Marie Helldin, Lundsbrunn
Tel 0291-210 35
Monica Lundström, Rimbo
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet
www.gnistan.eu
Anna Attenius, Göteborg
nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 50-51.
Pia Ekelund, Nossebro
För oss står den unge och dess behov i fokus.
Ensamkommande ungdomar som söker asyl eller
Vi skräddarsyr bästa tänkbara insats för varje person.
Stort
grattis till er, boken kommer på posten.
som fått permanent uppehållstillstånd.
Vi skapar framgångsrikt
bättre liv via våra
boenden och vår
öppenvård, VändPunkten
Vi söker
just nu: 2
1
3
i hela Östergötland.
- Verksamhetschefer
Sida vid Sida har öppenvård, stödboenden, integra-
Pojkar och Flickor 14-18 år.
Annonspussel
Vilka annonsörerfamiljehem,
döljer sig i figurerna?
tionsboenden,– träningslägenheter,
Även
utslusslägenheter/boende
med stöd.
skyddade boenden och mycket mer.
Vi vill tacka våra uppdragsgivare för alla förtroenden
som ni ger oss. Nu behöver vi stärka upp vårt team
med ännu fler engagerade medarbetare.
Vi söker dig som känner att du vill vara med i ett
gäng som gärna ger det där lilla extra.
- Familjehemskonsulenter
1
2
- Behandlare
- Coacher
Fyll i rätt sidnummer
till rätt annons:
Figur
Figur
Figur
3
Figur
4
4
Figur
5
5
1:a - 4:e pris
Periodens
utvalda böcker
Namn:
Adress:
Läs gärna mer på: www.sidavidsida.se
Fyll i talongen här intill och skicka den
Postnr / ort:
Skyddat boende för flickor och kvinnor
med/utan
barn som
senast 16/3
2015 till: ”Tävling
2/15” Tidningen Omtanke,
Ansökan sänds till:
Blixtgatan
25, 754 31 Uppsala.
är
utsatta
för
våld
och
förtryck,
även
hedersrelaterat.
Telefon:
info@sidavidsida.se eller till:
Karlavägen
66,
114
59
Stockholm.
Texta
tydligt!
www.visionomsorg.se | 011-400 99 00
Det går även bra att mejla svaren och begärda
Vid frågor om tjänsterna kontakta:
Vi kan stå till tjänst med hämtning, riskbedömningar
och
uppgifter till maria.nordholm@ssil.se
Amela Cerimagic 076-621 95 69, amela.cerimagic@sidavidsida.se
stöd i rättsprocessen. Personal dygnet runt.
eller Lelle Hagström 070-665 64 00, lelle.hagstrom@sidavidsida.se
070-665 15 75 . www.mariagarden.eu
JOmtanke
ag har fått tillbaka energin att
Vill du nå samtliga
leva070och
inte
- 665 är
64 00
| 076 längre
- 621 95 69 rädd för
www.sidavidsida.se
attinfo@sidavidsida.se
maten ska| fastna
i halsen.
beslutsfattare inom
:
Krönikan
OMSORG
R VÅRD OCH
TIDNINGEN FÖ
a
”Vill allela
äldre sp ”
Bingo?
social omsorg?
Med konsistensanpassade produkter
Att äta är en av livets mest naturliga delar. Vi tar det för
och utbildning skapar Special Foods
givet. En måltid associeras med underbara dofter, smaker
matglädje där livet sätter begränsoch synintryck. Vi tänker oss trevligt sällskap och ett gott
Hör
av
dig
till mig så hittar vi
ningar. Produkterna ser ut som den
samtal ¬ en stund som blir en av dagens höjdpunkter.
den lösning
som
passar
digi bäst!
vanliga
maten.
De finns
ett brett
utbud för att kunna varieras efter
När detta ändras drabbas vi människor hårt både psykiskt
den vanliga menyn och väcka en
och fysiskt. De flesta som lider av ät- och sväljsvårigheter
na:
oli
Car
slocknad aptit.
drar sig undan och slutar efterhand
att någonatt försöka äta. De ger
r
a
k
s
n
ö
g
Ja
”
upp, går ner i vikt och lever ofta iben
n” kamp för att
s aer?rensam
s
o
m
o
d
n
a
h
it
g sätt att leva.
hitta ettta
nytt
av alzheim
g förälder drabbas
Annonsbokning
r en un
Var finns stödet nä
skrosbarn
Hon är ett ma
siktar högt
Entreprenören som
t alla odds
mo
sig
er
res
och
misshandel
Våga fråga om
d ökar när frågan
Upptäckten av vål
hälsovården
dra
mö
m
ino
lls
stä
Carola Persson
0651-76 04 34
carola.persson@ssil.se
För mer information, kontakta oss på 020-88 61 00 eller specialfoods@se.findus.com.
Du hittar oss även på findusfoodservices.se/specialfoods.
Upplev skillnaden
54 | www.ssil.se
KALENDARIUM
Kalendarium 2015
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
MARS
Morgondagens LSS-boende
Stockholm 3-4 mars.
Arrangör: CKU
Dialogmöte om beroende
Stockholm 4 mars.
Arrangör: Svenska vård
Sjuka skillnader – varför är
kvinnor mer sjukskrivna än män?
Stockholm 4-5 mars.
Arrangör: Metodicum
Psykiatridagarna 2015
Stockholm 4-5 mars.
Arrangör: CKU
Nationella demensdagen
Stockholm 5 mars.
Arrangör: Socialstyrelsen
Ett salutogent och värdegrundat
förhållningssätt i arbetet
Stockholm 6 mars.
Arrangör: KUI
HVB-hemmets ansvar
som vårdgivare
Stockholm 10 mars.
Arrangör: IMR AB
Dialogmöte om barn,
unga och familj
Stockholm 10 mars.
Arrangör: Svenska vård
ÄBIC för processledare
– utbildning
Stockholm 10-11 mars
samt 14-15 april.
Stockholm 24–25 mars
samt 28–29 april.
Arrangör: Socialstyrelsen
Vad skriver vi i journalen
Stockholm 16 mars (FULLT),
Göteborg 18 maj,
Sundsvall 1 juni,
Uppsala 2 juni (FULLT),
Stockholm 3 juni.
Arrangör: Svenska vård
Palliativ vård
– att möta människor i livets
slutskede
Stockholm 17 mars.
Arrangör: KUI
Konfliktsäkert arbete
– Med hållbar kommunikation
Stockholm 17-18 mars,
2-3 juni.
Arrangör: Metodicum
Psykiatriska diagnoser
Stockholm 18 mars.
Arrangör: KUI
Processledarutbildning
Äldres behov i centrum
– Steg 2
Stockholm 17-18 mars.
Arrangör: Socialstyrelsen
Etablering av nyanlända
Stockholm 18-19 mars.
Arrangör: Conductive
Nya föreskrifter om
­dokumentation i
socialtjänsten
Stockholm 19 mars, 10 september.
Arrangör: KUI
Jämlik hälsa och vård – det goda
mötet som nyckel till framgång
Västerås 19-20 mars.
Arrangör: Nätverket Hälsofrämjande
hälso- och sjukvård (HFS) och SKL
Från brytpunktssamtal till
­efterlevandestöd – palliativ vård
och omsorg
Göteborg 11 mars.
Arrangör: FoU välfärd
Fördjupande kunskaper om
utvecklingsstörning
Stockholm 20 mars.
Arrangör: KUI
Att åldras med välbehag
Uppsala 11 mars.
Arrangör: FoU välfärd
Vuxna och psykisk hälsa
Stockholm 25-26 mars.
Arrangör: Expo medica
Riksforum för sjuksköterskor
Stockholm 12-13 mars.
Arrangör: KUI
Ledningsansvaret för HVB
Stockholm 26 mars,
19 oktober.
Arrangör: IMR AB
Äldrecentrums seminariedag
– Framtidens äldreomsorg
Stockholm 13 mars.
Arrangör: FoU välfärd
56 | www.ssil.se
Äldre och missbruk
Stockholm 27 mars.
Arrangör: KUI
APRIL
Webbaserad introduktion
för personal inom äldreomsorg
Kursstart sker 6 april,
4 maj, 1 juni och 6 juli.
Arrangör: KUI
Dialogmöte om äldre
Stockholm 8 april.
Arrangör: Svenska vård
Integritet och mänskliga
­r­ättigheter i HVB
Stockholm 9 april.
Arrangör: IMR AB
Socionomdagarna 2015
Stockholm 14-15 april.
Arrangör: Akademikerförbundet SSR
Barnrättsdagarna 2015
Örebro 14-15 april.
Arrangör: Allmänna barnhuset
Chef i hemtjänsten
Stockholm 15-16 april.
Arrangör: Conductive
Socialnämndens ansvar
för placerade barn och unga
Stockholm 20 april,
Göteborg 23 april,
Malmö 21 maj.
Arrangör: IMR AB
Vårkonferens och­
­förbundsstämma
Stockholm 20-21 april.
Arrangör: Svenska vård
Introduktionsdag ÄBIC
Göteborg 21 april, Umeå 21 maj.
Arrangör: Socialstyrelsen
Biståndshandläggare
i äldreomsorgen
Stockholm 22-23 april.
Arrangör: Conductive
Vitalis
Göteborg 22-24 april.
Arrangör: Svenska mässan
Säker informations- och
­dokumentationshantering i HVB
Göteborg 22 april,
Stockholm 12 maj,
Malmö 20 maj.
Arrangör: IMR AB
Säkrare uppföljning av
­biståndsbeslut – LSS
Stockholm 23 april.
Arrangör: KUI
Svenska Narkotikapolis­
föreningens årskonferens
Linköping 24-25 april.
Arrangör: SNPF
Tillsynens kritik mot HVB
Stockholm 28 april.
Arrangör: IMR AB
Våld vid demenssjukdom
Stockholm 29 april.
Arrangör: KUI
MA J
Trygghet och Säkerhet
– Mikael Bergquist
Stockholm 5 maj.
Arrangör: Svenska vård
Processledarutbildning ÄBIC
Stockholm 5-6 maj.
Arrangör: Socialstyrelsen
Juridiska uppdateringar för
rätten till personlig assistans
Stockholm 5-6 maj.
Arrangör: Conductive
Att leda Salutogent
Stockholm, 7-8 maj.
Arrangör: Gothia fortbildning
FoU-konferensen Forskare möter
praktiker – Våld, psykisk ohälsa
och beroende
Bollnäs 19 maj.
Arrangör: FoU välfärd
Social dokumentation för chefer
inom äldreomsorgen
Stockholm 19 maj.
Arrangör: Gothia fortbildning
Fördjupningsdag i ÄBIC
för processledare
Stockholm 19 maj, 26 maj,
Umeå 4 juni.
Arrangör: Socialstyrelsen
Rikskonferens kvalitet
iä
­ ldreomsorgen 2015
Stockholm 21 maj.
Arrangör: KUI
För en plats i kommande nummers kalendarium
mejla ditt evenemang till:
kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget,
ort, datum och arrangör.
PLATSTORGET
Söker du ny personal eller
vill du marknadsföra
din utbildning?
Hör av dig till mig så
hjälper vi dig att synas!
Annonsbokning
Carola Persson
0651-76 04 34
carola.persson@ssil.se
Östersunds kommun söker
Alkohol- och drogterapeut
med inriktning mot 12-stegsmetoden
60 hp
Grundläggande
psykoterapiutbildning
Kursansvarig anita.lassinantti.blom@umu.se
För att utveckla vår verksamhet utökar vi
vårt behandlingsutbud med en 12-stegsprimärbehandling. Vi söker därför en
alkohol- och drogterapeut med sådan
inriktning.
30 hp
Psykisk ohälsa
hos barn och unga
Du kommer tillsammans med en
medarbetare (alkohol- och drogterapeut)
implementera, genomföra och utveckla vår
primärbehandling enligt 12-stegsmetoden.
Kursort Umeå
Utbildningsstart Ht-15
Tjänsten omfattar heltid och är tillsvidare
med tillträde enligt överenskommelse.
Sista ansökningsdag är 2015-03-18
Kontaktperson:
Erik Fredriksson, teamchef Nexus
073-275 10 36, 063-14 40 49
erik.fredriksson@ostersund.se
Mer information och ansökan på
www.ostersund.se/lediga jobb
Kursansvarig karin.edholm@umu.se
Ansök senast 15 april
på www.antagning.se
Medicinska fakulteten
Enheten för Psykoterapi
www.psykoterapi.org.umu.se
NÄSTA NUMMER
Omtanke nummer 3:
Ute den
1
FOTO: MARIA NORDHOLM
april
På Kafe Agnes lagas relationer
På Kafé Agnes står omsorgen centrum. I köket samsas kockarna med
ungdomar från HVB-hemmet Västerbo. Tillsammans tillreder de både
hälsosam vegankost och skapar goda relationer till varandra.
Försäkra företaget
Tema
Försäkra
Tänk på att försäkra företaget och dina anställda rätt för den verk­
er rätt!
samhet som ni utför. Men vilka försäkringar krävs egentligen för ett
företag som arbetar med människor. Krävs det andra försäkringar för
dem som arbetar med labila människor än för andra f­­öretag som har anställda?
Hur ska man försäkra sina lokaler och vad bör man tänka på när man skaffar en
företagsförsäkring.
Läs företagsrådgivarens svar i nästa nummer av Omtanke.
58 | www.ssil.se
Alltid i Omtanke
• Aktuella branschnyheter
• Ny forskning
• Gästkrönika
• Reportage
• Bokuppslag
• Recept
• Tävling
• Kalendarium
....och mycket mer!
Totalleverantör
av marknads­
information
inom vård och
omsorg
SSIL - För vård och omsorg
Vår ambition är att vara totalleverantör när det gäller marknadsinformation inom
vård, omsorg och behandlingsverksamheter. Detta har varit och är vår ledstjärna sedan starten 1995. Under våra nitton år i branschen har vi byggt upp ett heltäckande
kontaktnät inom samtliga kommuner, landsting och kriminalvård.
Vi har ca 100,000 personliga kontakter per år med socialtjänsten i Sverige.
Detta gör oss till den största och ledande aktören på marknaden idag.
Vi har ett unikt kontaktnät något du som kund hos oss kan få tillgång till.
Vi förmedlar dagligen information om kommuners, landstings och kriminalvårdens
konkreta behov av att köpa boendeplatser, behandlingsplatser, konsulter, handledare
och personliga assistenter.
Upphandlingsbevakning (anbud) Löpande information via e-post om kommande
offentliga upphandlingar inom följande områden: HVB, familjehemsplaceringar,
LSS-platser, korttidsplatser, boende, konsulter, handledare, psykologer, terapeuter,
rådgivning, öppenvård, utbildning, kompetensutveckling, driftsentreprenad,
hemtjänst, personliga ombud, företagshälsovård, personalvårdsprogram, samt även
valfrihet (LoV) som kan innefatta, särskilt boende, daglig verksamhet/sysselsättning
och stödboende.
Med vår långa erfarenhet och kunskap finns möjligheten att skräddarsy
marknadsföringsinsatser för just er verksamhet.
Vi sammanställer olika rapporter som t.ex. kvalitetsindex, trender, marknadsanalyser och kundspecifika studier inom branschen.
Våra tjänster:
• Förmedla förfrågningar.
• Tillhandahåller upphandlingar av ramavtal inom branschen.
• Kvalitetsindex/kundnöjdhet.
• Marknadsstudier.
• Kundunika marknadsaktiviteter.
• Ramavtalsbevakaren. Bevaka din marknad på ett enkelt sätt.
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
•
Tel: 0651-160 40
•
Fax: 0651-71 19 80
•
info@ssil.se • www.ssil.se
POSTTIDNING B
Svenska Media Docu AB
Tingsgatan 2
827 32 Ljusdal
webbaserat behandlingsstöd
– av och för vårdare
IT-stödet som växer med verksamheten
Ring 018-56 54 95 och boka en demo,
eller besök www.rattspar.se.