Strategi för elevhälsan

2015-03-31
Rev. 2015-09-17
Strategi för elevhälsan
i Norrtälje kommun
PO ST ADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON
E-POST
PLUSGIRO
Box 803, 761 28 Norrtälje
Estunavägen 14
0176-710 00
barn.skolnamnden@norrtalje.se
utbildningsnamnden@norrtalje.se
3 20 65-5
ORG ANISAT IO NSNUMMER
TELEFAX
WEBB
BANKG IRO
212000-0217
0176-717 70
norrtalje.se
451-7694
norrtalje.se
BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORET
2 (15)
FNs barnkonvention
Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen
som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för
barn. 195 länder har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna, däribland
Sverige.
I Barnkonventionen finns fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn. Dessa principer är även
vägledande för vårt arbete med elevhälsa:
•
•
•
•
Alla barn har samma rättigheter och lika värde
Barnets bästa ska alltid beaktas vid alla beslut som rör barn
Alla barn har rätt till liv och utveckling
Alla barn har rätt till att uttrycka sin mening och få den respekterad
I barnkonventionens artikel 29 finns mer att läsa om barns rätt till utbildning. Du
hittar den artikeln och resten av barnkonventionen på UNICEFs webbplats: unicef.se/barnkonventionen.
3 (15)
Innehåll
Inledning – vad är elevhälsa?
4
Varför en gemensam strategi?
4
Huvudmannens ansvar
4
Rektors ansvar
5
Elevhälsa är allas ansvar
5
Vårt förhållningssätt
5
Resurser för elevhälsa
6
Strategi- och utvecklingsavdelning
6
Lokal elevhälsa
7
Elevhälsoteamets arbete
7
Elevhälsoteamets olika kompetenser
8
Lokal elevhälsoplan
10
Styrdokument
10
Så skapar du en elevhälsoplan
11
Rutiner för anmälan till socialtjänsten
13
4 (15)
En gemensam strategi för elevhälsa
Inledning – vad är elevhälsa?
Elevhälsa är en verksamhet i skolan som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Eleverna ska ha tillgång till skolsköterska, skolläkare, psykolog och kurator samt tillgång till personal som kan tillgodose behovet av
specialpedagogiska insatser.
I skollagen (2010:800 Kap 2:25§) betonas att elevhälsan främst ska vara förebyggande
och hälsofrämjande. Förebyggande insatser innebär att på ett tidigt stadium identifiera
tecken på ohälsa, hinder för lärande och behov av stöd för att lära sig. Hälsofrämjande
arbete innebär att undanröja orsaker till hälsobrister och främja hälsa för elevernas lärande och utveckling. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar att snabbt vidta åtgärder för att främja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandemiljö som möjligt för eleven. Alla elever har rätt till en fysisk och psykosocial arbetsmiljö som skapar studiero och ger individen möjlighet till en optimal utveckling.
Varför en gemensam strategi?
Denna strategi för elevhälsan är övergripande och syftar till att skapa en gemensam
plattform för ett likvärdigt elevhälsoarbete inom grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Norrtälje kommun.
Huvudmannens ansvar
För eleverna i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola ska det
finnas elevhälsa. Det innebär att huvudmannen Norrtälje kommun måste se till att det
finns elevhälsa för varje elev. Det är huvudmannens ansvar att anordna elevhälsa och se
till att eleverna har tillgång till de yrkeskategorier som räknas upp i skollagen. Den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha adekvat utbildning, som svarar mot elevernas behov av insatser.
5 (15)
Rektors ansvar
Rektor leder och organiserar arbetet på skolan. På varje skola finns tillgång till ett lokalt
elevhälsoteam. Två eller flera skolor kan vara knutna till samma elevhälsoteam. Rektor
leder teamets arbete och ansvarar för att en lokal elevhälsoplan tas fram, där organisering, rutiner, ansvarsområden, arbetsformer och arbetssätt förtydligas.
Elevhälsa är allas ansvar
En förutsättning för ett gott studieresultat är en skola där elever kan lära, växa, trivas
och utvecklas. All personal i skolan har ansvar för elevhälsan. Arbetet med elevers hälsa
handlar om alla faktorer som påverkar hur barn och unga mår i och omkring skolan.
Även delaktighet och inflytande på lärmiljön och skolsituationen har betydelse för hur
eleverna mår och trivs i skolan. Elevhälsoarbetet förutsätter en hög grad av samverkan
mellan vårdnadshavare, pedagoger, elevhälsans personal och övrig skolpersonal samt att
det finns kompetens att tillgå för detta arbete.
En väsentlig del av elevhälsoarbetet ska vara hälsofrämjande och förebyggande. En viktig del är att ha fokus på elevens möte med lärmiljön. I detta ingår att vi skapar oss en
förståelse för den individuella elevens behov och förutsättningar i skolan. Det blir därför
viktigt att uppmärksamma den människosyn och kunskapssyn som ligger till grund för
det pedagogiska arbetet. Vi ska erbjuda elever redskap och verktyg för att de ska få möjlighet att lära sig och utvecklas optimalt. En framgångsrik skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna i ett livsperspektiv. Detta innebär att det dagliga elevhälsoarbetet
ska fokusera på friskfaktorer och en tilltro till att alla elever kan lära sig, utvecklas och
nå utbildningens mål. Elevhälsoarbetet utgör en integrerad del av skolans uppdrag.
Alla vuxna i skolan har ansvar för
• att vara delaktiga i genomförandet av elevhälsoinsatser
• att ta ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för elever i behov av stöd
• att skapa delaktighet och inflytande för elever och deras vårdnadshavare i
elevhälsoarbetet
Vårt förhållningssätt
Elevhälsoarbetet i Norrtälje kommun utgår från en gemensam värdegrund om allas lika
värde. Vårt förhållningssätt är pragmatiskt* och salutogent**, vilket innebär:
•
att vi noggrant utforskar och uppmuntrar elevers egna förmågor och att vi lyssnar
till deras synpunkter och önskemål
6 (15)
•
•
•
att eleverna alltid gynnas av att de vuxna i deras omgivning samverkar positivt utifrån elevernas behov
att eleven ska vara inkluderad i sin ordinarie undervisningsmiljö, så långt det är
möjligt
att vi arbetar utifrån en pedagogik som fungerar kompensatoriskt, vilket betyder
att vi ger alla elever möjlighet att nå så långt som möjligt genom att kompensera
för de hinder som finns för deras utveckling.
*) Ett pragmatiskt förhållningssätt innebär att vi prövar, följer upp, prövar nytt, prövar igen, alltid med en formativ bedömning av situationen som grund.
**) Salutogent betyder hälsofrämjande och vilar på begreppet KASAM; känsla av sammanhang.
Begreppet myntades av Aaron Antonovsky och han menar att KASAM uppstår då en människa
upplever sin situation som begriplig, hanterbar och meningsfull. Antonovsky anser att den
mänskliga tillvaron är kantad av faktorer som stressar oss och att de flesta människor klarar sig
relativt väl trots en hög stressbelastning. Vidare menar Antonovsky att det inte räcker med att
främja hälsa endast genom att undvika stress, utan människan måste lära sig hantera sin livssituation, såväl i medgångar som i motgångar, och att göra det bästa av tillvaron.
Resurser för elevhälsa
Resurser för elevhälsa
På kommunövergripande nivå finns resursteamet som består av logoped, arbetsterapeut och specialpedagog med specialistkunskap inom Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
Teamet ska tillsammans med den lokala elevhälsan bidra till att utveckla samverkan, samt arbeta för
likvärdighet mellan kommunens skolor när det gäller insatser för eleverna. Teamet ska också medverka till kompetensutveckling för personal samt leda utvecklingen av främjande och förebyggande
arbete inom elevhälsan.
Särskole- och elevhälsostrateg och skolutvecklare är ytterligare centrala funktioner inom
Barn- och utbildningskontoret som, utöver den strategiska funktionen, även har en operativ funktion. De operativa funktionerna är att ansvara för handläggning och mottagande i
särskolan, handlägga tilläggsbelopp för fristående verksamheter, ge konsultation till personal inom skolan, samt vara en aktiv del av skolutveckling i kommunen.
7 (15)
Lokal elevhälsa
Skolans elevhälsa består av flera yrkesgrupper med olika kompetenser, vilket är en förutsättning för att skapa en helhetsbild av elevens behov och utforma effektiva insatser i
samverkan. De olika yrkesgrupperna är viktiga i arbetet kring eleven för att tillsammans
med vårdnadshavare se möjligheter och förutsättningar för elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Elevhälsoteamets arbete
Inom rektors ansvarsområde ska det finnas tillgång till ett komplett elevhälsoteam.
Elevhälsoteamet ska under rektors ledning ha huvudansvaret för att elevhälsoarbetet på
skolan bedrivs i enlighet med gällande bestämmelser och lokalt fattade beslut. Elevhälsoteamet ska på ett strategiskt och operativt sätt arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Rektor ansvarar för, deltar i och fattar beslut i elevhälsoarbetet enligt gällande
bestämmelser.
Elevhälsoteamets vardagliga och operativa arbete kan ledas av en person i teamet som
rektor utsett. Teamet ansvarar för och kvalitetssäkrar de strategiska frågor som utgör
grunden för elevhälsoarbetet. Hit hör, förutom själva elevhälsoplanen till exempel arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, likabehandlingsplanen
med nolltolerans mot trakasserier och kränkningar, drogförebyggande arbete, systematiskt arbete mot ogiltig frånvaro med mera. Det är viktigt att teamet arbetar aktivt och
kompetensövergripande även mellan de formella elevhälsomötena.
Teamet ska ha regelbundna mötestider då minnesanteckningar skrivs. Dokumentationen
är viktig för att följa elevhälsoärenden och de stödåtgärder som givits, men också för att
kunna utvärdera de insatser som genomförts.
För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska det finnas
en väl utvecklad samverkan mellan elevhälsoteamet och skolans olika yrkesgrupper.
Skolan ska också sträva efter ett förtroendefullt samarbete med andra skolor för att underlätta elevernas övergång mellan skolor. Samverkan med andra verksamheter, till exempel barn- och ungdomspsykiatri (BUP), socialtjänst, habilitering och polis är också
viktig del av elevhälsans arbete.
8 (15)
Elevhälsoteamets olika kompetenser
Elevhälsoteamet ska bidra till skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling,
hälsa samt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Elevhälsoteamet arbetar på uppdrag av och i samverkan med rektor. Teamets medlemmar ska
vara väl förtrogna med skolans styrdokument och den enskilda skolenhetens förutsättningar,
strukturer och aktuella utmaningar. En viktig förutsättning för elevhälsans arbete är att utveckla
och åstadkomma goda samarbetsförhållanden såväl inom skolan som med vårdnadshavare. Det
är också viktigt med samverkan utanför skolan, med exempelvis hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Rektor
Rektorn ansvarar för respektive skolas elevhälsa samt leder och utvecklar elevhälsoteamets arbete. Detta innebär att leda och utveckla elevhälsoteamets tvärprofessionella kartläggande, analyserande, förebyggande, åtgärdande arbete och koppla denna kunskap till lärarnas arbetslag.
Skolsköterska och skolläkare
Elevhälsans medicinska insatser är en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället
riktar mot barn och ungdomar. De medicinska insatserna lyder under Hälso- och sjukvårdslagen,
HSL.
Skolsköterskan är en sjuksköterska med specialistkompetens. Tillsammans med skolläkaren står
skolsköterskan för omvårdnads- och medicinsk expertis. Skolsköterskan deltar i skolans elevhälsoarbete samt erbjuder medicinska insatser enligt Skollagen och Socialstyrelsens riktlinjer för
skolhälsovården. Skolsköterskan möter regelbundet alla elever i skolan enligt ett basprogram.
Detta omfattar individuella hälsobesök hos skolsköterska vartannat år, med tonvikt lagd på förskoleklass, åk 4, åk 7 eller 8. Det gör att skolsköterskan får en unik överblick och kunskap om
elevernas hälsa. Omvårdnadsarbetet är en viktig del i samhällets totala folkhälsoarbete.
Skolsköterskornas hälsofrämjande arbete bedrivs på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå.
Individnivå: Hälsoundersökningar, vaccinationer, hälsoenkäter och hälsosamtal. Öppen mottagning och stödjande samtal med elever i svårigheter.
Grupp- och organisationsnivå: Arbete med skolmiljön, främja elevers lika rättigheter, förebygga
trakasserier och kränkande behandling. Hälsoundervisning om kost och fysisk aktivitet, arbete
med livsstil i tjej- och killgrupper.
9 (15)
Skolläkarens insatser ska utifrån medicinsk sakkunskap, stödja elevhälsan i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer. Detta sker såväl övergripande som i enskilda elevärenden.
Skolpsykolog
Den psykologiska kompetensen inom elevhälsan utgörs av legitimerade psykologer. Som
legitimerad psykolog har man ett självständigt ansvar i sitt yrkesutövande. Psykologen tillför
kompetens till skolan inom olika områden som utvecklingspsykologi, pedagogisk psykologi,
neuropsykologi, kunskap om barns och ungdomars psykiska utveckling, kunskap om grupper
och grupputveckling, samt kunskap om organisationer och organisationsutveckling. Skolpsykologerna utgår från ett konsultativt förhållningssätt, vilket innebär att psykologen har som fokus
att stärka skolpersonalen.
Skolpsykologens arbete ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande och ske på individ-,
grupp- och organisationsnivå. Detta kan ske genom:
• psykologisk handledning och konsultation till personal och skolledare
• psykologisk utredning som underlag för att anpassa och utforma lämpliga stödinsatser för lärande och utveckling samt vid frågeställning om utvecklingsstörning
• rådgivning och stödsamtal till elever och föräldrar utifrån avgränsade och skolrelaterade svårigheter
• fortbildning av skolpersonal
• skol- och verksamhetsutveckling samt utvärdering av sådana insatser
Skolkurator
Skolkuratorn har socionomexamen med erfarenhet av socialt arbete och tillför skolan social och
psykosocial kompetens. Skolkurator arbetar för att öka kunskapen och medvetenheten om
grupprocesser, barns och ungdomars utveckling och människors levnadsvillkor.
Skolkuratorn verkar i sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete på flera nivåer:
Organisationsnivå: Medverkan i värdegrundsarbete, likabehandlingsarbete, framtagande av lokal
elevhälsoplan och insatser i skolans systematiska kvalitetsarbete
Gruppnivå: Arbete med grupper/ klasser där ett psykosocialt fokus behöver stärkas, i samverkan
med lärare.
Individnivå: Stödjande samtal med elever och deras föräldrar för att eleven ska må bättre och få
en välfungerande skolgång. Vid behov hänvisa föräldrar och elever till övriga funktioner i samhället och verka för en fortsatt samverkan kring eleven. Kartläggning av elevers sociala situation
i skolan, för att föreslå insatser vid t ex olovlig skolfrånvaro.
Specialpedagog och speciallärare
Den specialpedagogiska kompetensen innehas av specialpedagoger och/ eller speciallärare, vilka
är lärare med specialpedagogexamen eller speciallärarexamen. Specialpedagogen/ specialläraren
10 (15)
arbetar övergripande, ser helheten i verksamheten och har stor del i skolutveckling och förändringsarbete.
Specialpedagogens/ speciallärarens arbete ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande och
ske på individ-, grupp- och organisationsnivå. Detta kan ske genom:
• att sprida kunskap om det specialpedagogiska områdets vetenskapliga grund, insikt i aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet, samt visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik;
• att självständigt och i samverkan identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete
med att undanröja hinder och orsaker till svårigheter i olika lärmiljöer;
• att i samverkan genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations- grupp- och individnivå;
• att utifrån elevhälsoteamets gemensamma analys bidra till att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet;
• att i samverkan med arbetslag och lärare genomföra uppföljning, utvärdering samt delta i
ledningen av skolans utveckling för att kunna möta behoven hos alla elever;
• att gentemot arbetslag och enskilda pedagoger/ lärare/ föräldrar vara en kvalificerad samtalspart och handledare under både längre och kortare perioder.
Arbetet syftar till att skolan ska få stöd i att förebygga, förbättra och förändra arbetssätt och arbetsformer, på organisations- grupp- och individnivå för att skapa goda lärmiljöer för alla elever,
där stödet i första hand ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Specialpedagogen/ specialläraren ska tillsammans med lärare/ arbetslag/ elever och vårdnadshavare utforma och genomföra
åtgärdsprogram av hög kvalitet.
Lokal elevhälsoplan
Under rektors ledning upprättar Elevhälsoteamet och skolans personal en elevhälsoplan
på lokal nivå där rutiner, arbetssätt och ansvarsfördelning dokumenteras för det gemensamma elevhälsoarbetet på skolan. I en sådan plan bör framgå vad varje yrkeskategori
inom elevhälsan har för ansvar när det gäller att uppmärksamma, utreda, åtgärda, dokumentera och utvärdera elevhälsans insatser. Det bör också framgå hur rutinen ser ut
för hur en enskild lärare, eller annan personal ska få stöd av elevhälsoteamet. Planen bör
också innehålla rutiner för arbetet med pedagogiska utredningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram och likabehandling på skolan liksom hänvisningar och länkar till blanketter
och viktiga styrdokument.
11 (15)
Styrdokument
Elevhälsoplanen tar sin utgångspunkt i följande styrdokument och bestämmelser:
Skollagen
(riksdagen.se)
Läroplan för grundskola/fritidshem
(skolverket.se)
Läroplan för grundsärskolan
(skolverket.se)
Läroplan för gymnasieskolan
(skolverket.se)
Läroplan för gymnasiesärskolan
(skolverket.se)
Socialtjänstlagen
(riksdagen.se)
Hälso-och sjukvårdslagen
(riksdagen.se)
Barnkonventionen
(unicef.se/barnkonventionen)
Så skapar du en lokal elevhälsoplan, ett exempel
Bakgrund
Kort inledning
Elevhälsans uppdrag
Elevhälsoplanens syfte
Beskriv varför skolan har en lokal elevhälsoplan och hur den kan användas
Elevhälsans uppdrag
Beskriv skolans förebyggande och hälsofrämjande insatser för elevernas utveckling mot utbildningens mål
Elevhälsans ansvar och organisering på skolan
Beskriv skolans elevhälsoteam och vilka som ingår i elevhälsoteamet på skolan.
Definiera ansvarsfördelning:
• Rektor
• Skolpsykolog
• Skolkurator
• Skolsköterska
• Skolläkare
• Specialpedagog
• Mentor/klasslärare
Beskriv hur elevhälsoarbetet är organiserat och dess mötesstruktur
12 (15)
Ansvarig för pedagogisk utredning, beslut om särskilt stöd och åtgärdsprogram
Arbetsgång vid elevhälsoärenden
Arbetsgång för pedagogernas kontakt med elevhälsan
Anmälan om behov av stöd/ hjälp från elevhälsoteamet.
Åtgärder som ska genomföras av mentor/ klasslärare före anmälan till elevhälsomöte
Rutiner för elevhälsomöte, kallelse, deltagare och dokumentation
Dokumentation
Rutiner för dokumentation av elevhälsoteamets egna möten
Rutiner för dokumentation av elevhälsomöten med elever och vårdnadshavare
Dokumentation av kontakter med elever och vårdnadshavare
Extra anpassningar
Rutiner och dokumentation för extra anpassningar, pedagogisk utredning, beslut om särskilt stöd
och åtgärdsprogram.
Uppföljning och utvärdering
Rutiner för elevhälsoteamets uppföljning och utvärdering av arbetet
Så här skapar vi på bästa sätt en positiv lärandesituation för eleverna
Elevhälsoteamets arbete synliggörs i skolans systematiska kvalitetsarbete
Förebyggande och hälsofrämjande insatser
Elevhälsans mål för det aktuella läsåret
Skolans lokala mål för elevhälsans arbete
Exempel på dokument som kompletterar den lokala elevhälsoplanen
Riktlinjer för extra anpassningar, pedagogisk utredning, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Anmälan till socialtjänst och polis
Plan för likabehandling
Krisplan
Skolans rutiner för frånvaro/ närvaro
---
13 (15)
Rutiner vid anmälan till socialtjänsten
Personal vid förskolor och skolor möter ibland barn och elever som väcker en oro, personalen
ställer sig frågor om hur barnet/ eleven har det i livet. Något i barnets/ elevens beteende säger att
allt inte står rätt till. Förskolan och skolan är skyldig att anmäla misstankar om att ett barn eller
en ungdom far illa till socialtjänsten.
Socialtjänstlagen och Skollagen
Socialtjänstlagen 14 kap: Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.
1 § ”Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,
annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de
som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som
berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på
socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast
anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare
och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.
1 a § Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan enligt 1
§ ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt”.
1 b § Socialnämnden får informera den som gjort anmälan enligt 1 § om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta”.
Anmälan görs till socialtjänstens barn- och ungdomsgrupp. Anmälan bör göras skriftligt och innehålla konkreta exempel på vad som väckt personalens oro eller misstankar om att barnet/ eleven far illa.
Skollagen 29 kap 13§, om anmälningsskyldighet:
Samverkan och anmälan till socialnämnden
14 (15)
13 § ”Huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den som är anställd i sådan
verksamhet, ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att
fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs”. 2 (3) Socialtjänstens uppgift är att utreda barnets/elevens behov, barnets/elevens familj och miljö samt
vårdnadshavarnas förmåga att möta upp barnets/elevens behov. Socialtjänsten kan erbjuda insatser för att stärka barnet/eleven och familjen.
En elev med exempelvis mycket hög skolfrånvaro kan behöva insatser både i skolan, i hemmet
och på fritiden. Därför är det viktigt att skolan och socialtjänsten samverkar och att insatserna
sker parallellt.
Arbetsgång vid anmälan till socialtjänsten
Före anmälan
Dokumentera iakttagelser och händelser och fundera på om barnet/eleven visar något som väcker oro.
• Arbetslaget sammanställer sina olika iakttagelser.
• Den/de i arbetslaget som gjort iakttagelser om misstanke om att ett barn/ elev far illa skall
informera och konsultera förskolechef/ rektor före eventuell anmälan.
• Anmälningsskyldigheten gäller fysiskt våld, psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk försummelse, psykisk försummelse och bristande omsorg.
• Om förskolechef/ rektor efter konsultation inte vill göra en anmälan så måste den som
känner till omständigheterna ändå fatta ett eget beslut om anmälan ska göras eller ej.
• Vid svårighet att bedöma om anmälan ska göras kan förskolechef/ rektor konsultera socialtjänsten. Detta kan göras utan att barnets/ elevens identitet röjs. Nämns namnet under
konsultationen, har socialsekreteraren fått sådan information att han/ hon måste ta ställning om en utredning ska göras eller inte. Konsultationen eller ett samråd får dock inte
medföra att en anmälan fördröjs.
Anmälningsskyldighet gäller alla anställda. Förskolechef/ rektor kan aldrig hindra någon från
att anmäla.
Anmälan
• Förskolechef/ rektor eller den som gjort iakttagelser som givit misstanke om att ett barn/
elev far illa gör en skriftlig anmälan till socialnämnden. I ett akut skede görs anmälan
muntligt för att senare kompletteras skriftligt.
• Förskola/ skola kan göra en anmälan till socialtjänsten genom att bjuda in vårdnadshavare
och socialtjänst till ett gemensamt ”anmälningsmöte”.
• Förskolechef/ rektor informerar vårdnadshavare om att, och varför en anmälan gjorts.
Undantag: Informera inte vårdnadshavare om misstanke om brott föreligger. Det kan försvåra en polisutredning.
15 (15)
Efter anmälan
• Socialkontoret mottar anmälan.
• Socialkontoret genomför en förhandsbedömning om utredning ska öppnas.
• Om utredning inte inleds sker ingen myndighetsutövning i ärendet.
• Socialkontoret kan också ha pågående utredning i ärendet, där anmälan kommit från någon annan eller inletts efter en ansökan om stöd. Även i de fallen kan socialförvaltningen
begära uppgifter från förskola/ skola.
Om oro för barnet/eleven kvarstår, trots att anmälan har lämnats in, bör en ny anmälan till socialtjänsten göras.
Den som har gjort en anmälan till socialtjänsten är i allmänhet intresserad av att få veta hur det
går. Reglerna om sekretess innebär mycket begränsade möjligheter att upplysa anmälaren om
vilka åtgärder som vidtas efter att anmälan kommit in. Socialtjänsten kan dock alltid bekräfta att
anmälan har tagits emot, vilket bör ske regelmässigt. Om anmälan gäller ett barn/ elev bör socialtjänsten till anmälaren bekräfta att anmälan tagits emot och av vem, samt telefonnumret till
denne. (SOFS 2003:16.)
”Socialnämnden får informera den som gjort anmälan enligt 1 § om att utredning har inletts, inte
har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det
med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta.” (14 kap 1 b § Socialtjänstlagen Lag (2012:776)).