Detaljplan för områden inom Prästgårdsmarken

Transcription

Samrådsredogörelse
Kontoret för samhällsbyggnad
Elisabet Eriksson
 08 - 590 970 54
Fax 08 – 590 733 37
Elisabet.eriksson@upplandsvasby.se
2015 -05-25
Dnr
BN/2012:236
Detaljplan för områden inom Prästgårdsmarken
Bakgrund till planarbetet och planens syfte
Miljö - och planutskottet (MPU) gav vid sitt sammanträde den 12 juni
2012 kontoret för samhällsbyggnad i uppdrag att arbeta fram ett förslag
till detaljplan för bostadsbebyggelse i radhus eller kedjehus på områden
inom Prästgårdsmarken.
Hur plansamrådet genomförts
Vid byggnadsnämndens sammanträde den 11 november 2014 redovisade
kontoret för samhällsbyggnad ett samrådsförslag. Byggnadsnämnden
beslutade då att sända förslaget till detaljplan daterat oktober 2014 på
samråd till sakägare, hyresgäster, myndigheter och organisationer som är
berörda av förslaget.
Samrådet pågick den 9 december 2014 – 4 februari 2015 och inkomna
synpunkter är sammanfattade och kommenterade i denna
samrådsredogörelse.
Samrådet och samrådsmötet annonserades i lokaltidningen ”Vi i Väsby”
nr 50 i november 2014 och i nr 2 januari 2015. Ett samrådsmöte med ca
35 boende och intresserade hölls i Messingens restaurang på kvällen den
14 januari 2015. Samrådsmötet annonserades även på kommunens
hemsida några dagar innan mötet.
Handlingarna till samrådsförslaget fanns på kommunens hemsida, i
kommunhusets entré, på kontoret för samhällsbyggnad samt på
huvudbiblioteket i Messingen.
Nedanstående har fått skriftlig information om samrådet och beretts
tillfälle att yttra sig. Fullständiga samrådshandlingar har gått att få
hemskickade.
2 (27)
Obligatoriska
Länsstyrelsen
Lantmäteriet
Sakägare
Berörd fastighetsägare inom plan enl fastighetsförteckning
Berörd fastighetsägare utom plan enl fastighetsförteckning
Förskolan Ringblomman
Förskolan Stallet
Kommunala instanser
Kommunstyrelsen
Utbildningsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Social- och äldrenämnden
KS Teknik och fastighetsutskott
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Övriga
Brandkåren Attunda
Cykelfrämjandet, Upplands Väsby
Eds församling
E.ON Elnät Stockholm AB
AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad
Friluftsfrämjandet
Förpacknings- och tidningsinsamlingen
Handikappföreningarnas Samorganisation, HSO
Hembygdsföreningen, Upplands Väsby
Hyresgästföreningen
Naturskyddsföreningen, Väsby
Norrorts polismästardistrikt
Norrvatten
Posten Sverige AB
PRO Pensionärernas Riksorganisation, Väsby
PRO Upplands Väsby Finska
SITA
SPF Väsbyveteranerna, Väsby
Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting (SL)
Telia Sonera Skanova Access AB
Svensk infrastruktur
Stokab
Yttranden har inkommit från följande:
Obligatoriska
1. Länsstyrelsen enheten för planfrågor
2. Lantmäteriet
Sakägare
3. Kaplanvägen 1-110, Bostadsrättsföreningen Prästgården,
4. Prästgårdsvägen 1, Eds Prästgård 1:65, Elisabet Alm Sundberg
5. Paradisvägen 10, Eds Prästgård 1:90, Brf Ängsklockan 3
6. Allhelgonavägen 9, Eds prästgård 1:80, Bertel och Inga-Britt Granlund
20150525 Samrådsredogörelse.doc
3 (27)
7. Allhelgonavägen 5 och 6, Eds Prästgård 1:82 och 1:83, Gunnar
Sjöström, Ulrica Danielsson samt Lars, Birgitta Sabel
8. Samfälligheten Pilgrimen, Pilgrimsvägen och Herdevägen
9.Herdevägen 14, Njursta 1:41, Mikael Rytterstam
10. Herdevägen 16 Njursta 1:42 Rolf Jonsson
11. Herdevägen 18; Njursta 1:43, Stefan och Helena Blomqvist
12. Pilgrimsvägen 9, Njursta 1:58, Håkan Genberg
13. Pilgrimsvägen 12, Njursta 1:77, Alf och Arja Håkans
14. Pilgrimsvägen 16, Njursta 1:79, Örjan Lindblom
15. Prästgårdsallén 9 D, Eds prästgård 1:101, Annika Persson
16. Prästgårdsallén 11 D, Eds prästgård 1:101, Sture Werner
17. Prästgårdsallén 15 C, Eds prästgård 1:101, Karl-Erik Forslund
18. Prästgårdsallén 17 C, Eds prästgård 1:101, S Ringstrand
Kommunala instanser
19. Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott
20. Kultur- och fritidsnämnden
21. Miljö och hälsoskyddsnämnden
22. Social- och äldrenämnden
23. Utbildningsnämnden
Övriga
24. Brandkåren Attunda
25. Cykelfrämjandet, Stockholm norrort
26. E.On
27. Fortum Värme
28. Hembygdsföreningen Upplands Väsby
29. Norrvatten
30. Telia Sonera Skanova Access AB
31. Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting, SL
32. Herdevägen 20, Njursta 1:44, Maria Lidén och Per Larsson
33. Herdevägen 30, Njursta Jenny Blomqvist, Per Bygren
34. Pilgrimsvägen 26, Njursta 1:84 Lars-Eric Waerner
35. Pilgrimsvägen 28, Njursta 1:85, Kjell Holm
36. Prästgårdsallén 32, Eds prästgård 1:99,P-O Brogren
37. Prästgårdsallén 32 B, Eds prästgård 1:99, Tina Steinbach
38. Prästgårdsallén 43 C, Eds prästgård 1:99, Annika Melin
39. Prästgårdsallén 44 D, Eds prästgård 1:99, Pierre Ragnar Fjellberg
40. Prästgårdsallén 44 D, Eds prästgård 1:99, Lena Fjellberg
41. Prästgårdsallén 44 D, Eds prästgård 1:99, Joakim Aho
42. Prästgårdsallén 44 D, Eds prästgård 1:99, Elin Fjellberg Aho
43. Anonym
Sammanfattning av inkomna synpunkter och kontorets för
samhällsbyggnad kommentarer (kontorets kommentar redovisas
med indragen text). I kontorets för samhällsbyggnad kommentar
redovisas om synpunkterna lagts till grund för en bearbetning av planen
eller/och om inte, varför de inte kunnat tillmötesgås. Fullständiga
yttranden finns i planakten på kontoret för samhällsbyggnad.
Obligatoriska
1. Länsstyrelsen enheten för planfrågor:
4 (27)
Planbeskrivningen redovisar endast information om hur
markförhållandena ser ut. Till nästa skede bör de slutsatser och
rekommendationer som framkommit i PM:et även redovisas i
planbeskrivningen. Kommunen bör även beakta att kommande
klimatförändringar, till exempel i form av ökad nederbörd kan påverka
markstabiliteten.
Planbeskrivningen har kompletterats med slutsatser och
rekommendationer om markförhållanden utifrån tidigare och
en kompletterande markundersökning. Även påverkan av
ökade nederbördsmängder har belysts.
De två verkstadsindustriernas kemikaliehantering bör undersökas och
riskerna att föroreningar transporterats i grundvattnet till de föreslagna
bostäderna.
Kemikaliehanteringen vid Jupitervägens industrier har
inventerats och analyser av grundvattnet har gjorts med
avseende på flyktiga ämnen. Planbeskrivningen har
kompletterats med resultat från undersökningen.
Rådgivande synpunkter:
Länsstyrelsen konstaterar att det finns värden runt Eds Prästgård, ytor av
forna odlingsmarker, som inte ingår i byggnadsminnet. Dessa gick inte
att skydda när byggnadsminnet upprättades.
De har fått in en ansökan om utökat område för byggnadsminnet Eds
prästgård vilket kan ha inverkan på planprocessen gällande tid och
utformning.
Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanens genomförande inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan.
5 (27)
Med anledning av den inkomna ansökan om en utökning av
byggnadsminnet Eds Prästgård har representanter för
länsstyrelsens kulturmiljöenhet träffat representanter för
kontoret för samhällsbyggnad varvid de två parterna fick ge
sin syn på planförslaget. Länsstyrelsen framförde då att de
önskade att de norra husen togs bort från förslaget eller
placerades längre åt öster för att göra prästgården mer
synlig. Suterränghusen önskade de också borttagna eller
skjutna längre åt söder så att prästgården skulle omslutas av
en buskbevuxen slänt i stället för en byggnad. Kommunen
framförde att samrådsförslaget är resultatet av ett stort antal
avvägningar mellan olika intressen framförda av boende i
Prästgårdsmarken, byggintressenter, kommunen mfl där
byggnadsminnet är ett intresse.
Kommunens samlade bedömning är att planförslagets
genomförbarhet inte möjliggör att några hus tas bort ur
förslaget. Kontoret har prövat att skjuta den norra
bebyggelsen österut men det får till följd att gångvägen
behöver ledas om till en annan anslutning mot Jupitervägen
och den kvarvarande gräsytan splittras och blir mer
svåranvänd och svåravläst som tidigare odlingsmark. På
grund av vegetation på prästgårdstomten och i dess gräns så
är prästgården ändå helt skymd under hela den bladklädda
delen av året. Och även på vinterhalvåret skymmer
vegetationen påtagligt bebyggelsen. Kontoret bedömer inte
att det positiva med möjligheterna att på vintern få se
prästgården överstiger nackdelarna för hela platsen med att
husen skjuts österut. Kontoret avser dock att röja vegetation
på kommunens mark som gör prästgården mer synlig från
den mycket väl använda gångvägen från Jupitervägen.
Att flytta eller ta bort det västra suterränghuset strax söder
om prästgården är svårt utan att andra värdefulla värden går
förlorade. Ett sätt att till viss del återskapa buskslänten är att
flytta den föreslagna gång- och cykelvägen närmare
prästgårdens staket och plantera buskar och träd mellan
gångvägen och tomten för suterränghuset.
2. Lantmäteriet: Tre ledningsrätter ser ut att delvis ligga inom
planområdet och bör därför redovisas.
Fastighetskonsekvensbeskrivningen bör generellt förtydligas. Plan- och
genomförandebeskrivningen redovisar bara delvis vilken
fastighetsbildning som ska ske och vilka fastigheter som då avstår
respektive tillförs mark, det bör förtydligas.
Plangränsen för västra området överensstämmer inte mellan plankarta
och illustrationsplan. Angöringen är otydlig till det mellersta områdets
södra del, markbeläggning och miljöhusets placering.
Plan- och genomförandebeskrivningen har förtydligats även
med ledningsrätter som ligger omedelbart utanför plan-
6 (27)
området. Likaså har samtliga förändringar av markägande
förtydligats vad beträffar arealer och fastighetsbildning.
Som framgår av plankartan nås den södra delen av mellersta
området på en allmän gata, här i form av en plattlagd
bredare yta vilken man når på ömse sidor av ett miljöhus där
det finns 5 m på var sida att köra på.
Sakägare
3) Kaplanvägen 1-110, Eds Prästgård 1:96, Bostadsrättsföreningen
Prästgården: Redogör utförlig för grundläggningsförhållandena för
deras bostadshus och de åtgärder som gjorts med anledning av
marksättningar och grundvattensänkningar. Föreningens synpunkter har
de sammanfattat enligt nedan.
Exploatörerna har genomfört ytterligare geotekniska
undersökningar på de olika byggplatserna för att klargöra
lämplig grundläggningsteknik.
Varje byggare av hus eller vägar är ansvarig för att skador
inte uppkommer på mark eller byggnader i närheten. Det
finns rutiner hos entreprenörer och på kommunen för hur
frågan hanteras. Någon speciell överenskommelse tecknar
inte kommunen.
4) Prästgårdsvägen 1-5. Eds Prästgård, Eds prästgård 1:65, Elisabet
Alm Sundberg: Motsätter sig all form av förtätning av hus och trafik
inom området Prästgårdsmarken och i synnerhet området i direkt
anslutning till Eds Prästgård. Vid de tidigare kontakter som förekommit
mellan boende och kommunens politiker och tjänstemän har lovats att ta
hänsyn till de boendes synpunkter. Vad gäller Eds Prästgård har ingen
hänsyn tagits trots att den kulturhistoriska miljön är unik eftersom det är
länet enda byggnadsminnesförklarade prästgård. Hon anför tre skäl för
bevarande av området.
1)Kulturhistoriska skäl: Prästgården blev byggnadsminne 1982 men
olyckligtvis blev de öppna ytorna runt prästgården inte inkluderade i
7 (27)
skyddsområdet. En ansökan om utökat skyddsområde är 2015-01-26
gjord till länsstyrelsen. Att bevara öppna ytor är av största vikt för att för
framtiden bevara sammanhanget hur en prästgård byggdes och såg ut på
1600-1700-talen. De fyra lindarna i närheten av Prästgårdsvägen är
planterade på mitten av 1600-talet och länsstyrelsen ger med jämna
mellanrum stora bidrag för skötsel av dem. Med hänsyn till rötter och
ålder ska skakningar undvikas helt och hållet. Busstrafiken på vägen
stängdes av enlig tidigare ägare bland annat av det skälet. Hon hänvisar
till plan- och bygglagen 8 kap 13§ som skriver att bebyggelseområden
som särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller
konstnärlig synpunkt inte får förvanskas, En lagstiftning som passar väl
in här då en förtätning skulle bidra till en evig förvanskning om hus som
”röda lådor” byggs i närheten av prästgården. Länsstyrelsen och
Stockholms stadsmuseum har i var sitt yttrande uttalat vikten av att
behålla det kulturhistoriska värdet med öppna ytor runt prästgården.
2) Bevarande av grönområden: I en redan tät bebyggelse med ca 900
hushåll är det nödvändigt med de nu befintliga grönområdena för
spontana aktiviteter. Kommunen verkar inte nu tycka det föreligger det
behov av grönområden som det gjorde när detaljplanen togs fram 1979.
Men byggande av Eds Allé innebär att Prästgårdsmarkens fria ytor är än
viktigare både för oss som bor där utan även för de nya i Eds Allé.
3) Markförhållandena vid Kaplanvägen är mycket olämpliga för ny
bebyggelse då grundläggningsförhållandena är ogynnsamma. Fastigheten
Eds prästgård 1:65 gränsar mot Kaplanvägen varför ny bebyggelse kan
skada även dess hus och mark. Fullständiga garantier krävs om att gå
skadeslösa om någon reparation blir nödvändig.
Upplysningsvis kan kontoret meddela att i Norrtälje kommun
finns Länna prästgård som är ett byggnadsminne sen 1986.
Se i övrigt angående kulturminnet svaret på länsstyrelsens
synpunkter.
Den bostadsbrist som finns i Stockholms län gör att många
lägen som tidigare inte ansetts lämpliga eller bra för
bostadsbebyggelse numera planeras för bostäder. Det
innebär också att grönområden som tidigare sparats nu tas i
anspråk liksom här. Se även kommentar B.
Varje byggare av hus eller vägar är ansvariga för att skador
inte uppkommer på mark eller byggnader i närheten. Det
finns rutiner hos entreprenörer och på kommunen för hur
frågan hanteras. Några garantier i förskott ger inte
kommunen.
5) Paradisvägen 10, Eds Prästgård 1:90, Brf Ängsklockan 3 genom
ordf Hans Hellström: ”De anser att föreslagen detaljplan är en dåligt
anpassad, dåligt genomtänkt plan som väsentligt försämrar ett välplanerat
befintligt bostadsområde. Förslaget skapar permanenta oacceptabla
8 (27)
trafiklösningar för hundratals förskolebarn och skolbarn. Förslaget strider
på viktiga punkter mot gällande kommunplan (översiktsplan). Vi
uppmanar kommunen att avbryta och lägga ner arbetet med ny detaljplan
för Prästgårdsmarken.”
De menar att förslaget inte överensstämmer med översiktplanen på ett
flertal punkter. Prästgårdsmarken finns inte upptaget i kommunplanen
varken under ”Förtätning” eller ”Nya områden”. Förslaget avviker från
översiktplanen men planbeskrivningen ger inga skäl för det. De menar att
förslaget innebär stora förändringar av området och delar inte
bedömningen att programarbete inte är nödvändigt.
De anser att förslaget står i motsats till översiktsplanens strategi ”Gröna
Upplands Väsby” som talar om att grönstrukturen är viktig för
småstadens livskvalité. Förslaget omvandlar större delen av ängsmarken
till bebyggd enskild tomtmark, parkeringar och vägar. Karaktären av
naturmark försvinner fullständigt. Räknas inte boulebanan i slänten mot
nordost som rekreation?
Kommunplanens strategi ”Det nära Upplands Väsby” nämner
”Trafikplanering på småstadens villkor” med extra satsning på
cykeltrafiken och att särskilda satsningar ska ske på trafiksäkerhet för
barnen med deras målpunkter. Förslaget nämner två förändringar där
gång- och cykelvägar i bilfrihet byts mot korsande biltrafik.
Trafiksituationen vid Prästgårdstorget kommer bli rörigt där gång- och
cykel från Kaplanvägen oundvikligen korsar biltrafik på Prästgårdstorget.
I korsningen Paradisvägens förlängning och den nord- sydliga gång- och
cykelvägen hindras sikten av höga häckar så sikten är ytterligt begränsad,
en stopplikt bidrar inte till att göra korsningen säker. Kommunen har i
detta område ansträngt sig att separera biltrafik och bostäder. Det har
skapat ett omtyckt område med säkra trafiklösningar för barn och
ungdom. Förslaget för in trafik på ett okänsligt och farligt sätt mitt in i
området som avsevärt försämrar trafikmiljön för barn, gående och
cyklister och förslaget bryter därmed mot kommunplanens målsättningar.
Förslaget tar inte tillräcklig hänsyn till behovet av anpassning till
byggnadsminnet Eds prästgård.
Ett förslag avviker inte från översiktplanen bara för att det
inte är direkt utpekat i översiktsplanen. Översiktsplanen talar
om en förtätning i de bebyggda områdena med ca 1850-3200
bostäder utan att specificera platserna för denna förtätning.
Kommunens och översiktsplanens målsättning är att bygga
där befintlig infrastruktur kan utnyttjas och kollektivtrafiken i
form av pendeltågen inte är på allt för långt avstånd.
Förslaget tar mycket riktigt ängsmark i anspråk men det
kvarstår fortfarande ytor stora nog för samvaro, bollspel och
rekreation. Den nämnda bouleplanen, nu till stor del igenväxt
och till synes oanvänd, finns kvar utanför den nya
bebyggelsen.
9 (27)
Cykeltrafik från Kaplanvägen mot Prästgårdsallén kommer
att korsa Prästgårdsvägens förlängning till de knappt 30 nya
bostäderna, dock är sikten bra där, hastsigheten låt och
kommunen betraktar inte trafiksituationen som rörig. I det
omarbetade förslaget för södra området finns inte korsningen
kvar mellan cykel och biltrafik vid Paradisvägens vändplan.
Upplysningsvis kan nämnas att det inte bara är vid
bilvägkorsningar utan också vid korsningar mellan gång- och
cykelvägar som vid Paradisvägen är fastighetsägare skyldiga
att hålla höjden nere på häckar för att få bra sikt i
korsningen.
För övriga kommentarer kring södra området hänvisas till
sammanfattande kommentar A.
6) Allhelgonavägen 9, Eds prästgård 1:80, Bertel och Inga-Britt
Granlund: En förlängning av Allhelgonavägen innebär att den skulle gå
4,5 m från vårt hus. Enligt detaljplanen skulle vägens bredd vara 7 m
vilket är avståndet mellan tomtgränserna. Om tanken är att vägen ska gå
vid vår tomtgräns så ämnar de överklaga beslutet och anser att det finns
bättre alternativ för vägen och välkomnar vidare diskussion.
Beträffande södra områdets bearbetning inför granskningen
se sammanfattande kommentar A.
7) Allhelgonavägen 5 och 6, Eds Prästgård 1:82 och 1:83, Gunnar
Sjöström och Ulrica Danielsson samt Lars och Birgitta Sabel:
De bifogar en skiss på ett ändringsförslag, se ovan. De förslår att
gräsbollplanen ska ligga på gräsytan där den ligger idag. Den bör
minskas till 20x30, behov av större finns inte då den till största delen
används av barn. Någon gång/cykelväg ska inte bryta gräsytan utan
bevara så stora sammanhängande områden som det går. En enkel grusad
10 (27)
stig i skogskanten sammankopplad med stigen mot Ringblomman är den
naturliga vägen.
Placering av bollplan direkt mot fastigheterna 1:82, 1:83 tas emot med
stark kritik. ”Detta då riskbedömning om besvärande samt kraftiga
störningar och olägenheter för människors hälsa, riskerar medföra
miljöfarlig verksamhet på och runt bollplan direkt mot fastigheterna!
Lagrum: Miljöbalken (1998:808)”
Områdets skisser visar att det är hårt belastat med nybyggnation. De
grönytor som blir kvar måste primeras och inte planeras med fler cykel
eller gångvägar, inte heller odling eller koloniversamhet.
Samrådsförslaget har genomgått en omfattande bearbetning
inför granskningen för den södra delen varvid bollplanen har
fått en ny placering på västra kanten närmare samfällighetslokalen, se vidare sammanfattande kommentar A.
Med begreppet miljöfarlig verksamhet i miljöbalken, avses
all användning av mark, byggnader eller anläggningar som
på ett eller annat sätt innebär utsläpp till mark, luft eller
vatten eller annan risk för olägenhet för människors hälsa
eller miljön. Vad som är olägenhet för människors hälsa
avgörs i varje enskilt fall. I samband med framtagande av
samrådsförslaget bedömdes inte människors ljud från lek och
sportaktiviteter eller belysning det mörka halvåret innebära
en risk för olägenhet för hälsa och därmed inte en miljöfarlig
verksamhet.
I det omarbetade förslaget har den nya bollplanen placeras
längre västerut i anslutning till ytan där befintlig bollplan
finns.
8) Samfälligheten Pilgrimen, Pilgrimsvägen och Herdevägen, Njursta
1:13: I en gemensam skrivelse undertecknad av 48 fastighetsägare. Inom
samfälligheten kräver de att den vägförbindelsen för den planerade
bebyggelsen närmast Pilgrimens samfällighetsförening omplaneras.
Vägförbindelsen måste flyttas till norra sidan området inte mellan som nu
planerat. Det finns andra lösningar för sopbilen samt för de som ”kört
fel” än att ha denna rundslinga runt husen.
Övergången vid Paradisvägens förlängning bör ändras. Led istället in
trafiken via Allhelgonavägen på lokalgatan som är inritad i förslaget.
Huvudargumentet för att flytta till deras område var bilfriheten som de
inte vill få förstört. Med det här förslaget ändras grundförutsättningarna
för hela området.
Angående områdets disposition se sammanfattande kommentar A.
11 (27)
9) Herdevägen 14, Njursta 1:41, Mikael Rytterstam : Han anser det
mycket olyckligt att förstöra ett vackert område med natur och bollplan
för att pressa in nya hus vilket sker på bekostnad av en uppskattad
fotbollsplan och säkerheten för barn med en bilväg genom hela området
som korsar gångvägen till förskolan Ringblomman. Han hoppas att alla
involverade i byggplanerna tar en ordentlig fundering på vad som tas bort
och förstörs i och med ett sådant här bygge. Han menar att det sannolikt
finns bättre områden att bygga hus på tex på andra sidan Jupitervägen.
Se sammanfattande kommentar A.
10) Herdevägen 16 Njursta 1:42 Rolf Jonsson:
Har synpunkter på det södra området. I stället för bilväg runt radhusen
föreslås ett uppsamlingsställe för sopor där sopbilen backar upp för
hämtning på grönytan öster om bebyggelsegruppen norr om infartsvägen.
På liknande sätt är det i deras bostadsområde. Han vill inte ha en gångväg
ner mot deras gård, det är oacceptabelt.
I ett kompletterande yttrande betonar han att han inte vill ha en bilväg
som Herdevägen bredvid samfällighetens befintliga gångväg. I en skiss
redovisar han en vändplan med gästparkering och miljöhus samt östvästliga radhus utefter en lokal angöringsväg där nuvarande grusplan
ligger idag. Flytt av bollplanen till gräsytan upp mot skogsbrynet. Den
3:e radhuslängan föreslår han placeras på platsen för bollplanen enligt
samrådsförslaget. Angöringsgatorna ska inte vara öppna för
genomfartstrafik.
12 (27)
11) Herdevägen 18; Njursta 1:43, Stefan och Helena Blomqvist:
Påpekar att förslaget visar många brister på att bygga ett hållbart och
miljövänligt samhälle. Bostäder är intryckta för att tillgodose
exploatörernas krav på minsta antal bostäder. Den stora planerade
bostadsbebyggelsen vid Eds allé m.fl. rymmer så många bostäder att man
kan avstå från detta område. Industrimarken mot järnvägen bör studeras
för bostäder istället. De redan boende i området har gjort sitt val att bo på
detta vis, bilfritt, barnvänligt och lugnt och vill inte påtvingas nya
förutsättningar.
De föreslår att bollplanen placeras i skogskanten norr om kvarterslokalen
för ett mer centralt ostört läge där samfälligheten fortsatt kan spola en
isbana och inskärningen i skogskanten ger en ”jordläktare” på norra
sidan.
De anser att all infart ska ske i nordost från Allhelgonavägen då infarten
från Paradisvägens vändplan är extremt farlig för cyklister och utfarten
mot stora Älvsundavägen riskabel och belastad med trafiken till
Ringblommans förskola. Rundslingan runt radhusen bredvid deras gångoch cykelväg är inte bra och behövs inte för sopbilarna då de kan vända i
tre-vägskorsningar eller liknande vändplaner. Att ha soptunnor på varje
bostadstomt anser de gammaldags och inte miljövänligt utan ett miljöhus
föreslås i anslutning till en vändplan. För norra och mellersta området
bedömer de trafiklösningarna som acceptabla med naturliga anknytningar
till befintliga gator.
Ängen mellan bollplanen och kvarterlokalen används flitigt året runt.
Den enda platsen de har för större sammankomster som fester, nyårsfirande, fotboll, brännboll, skidor, pulkor och födelsedagslekar.
De motsätter sig att deras interna privata gångvägar kommer att bli
naturliga stråk till busshållplatserna och ifrågasätter om det är juridiskt
ok att upprätthålla väg till utomstående. Passage genom privata områden
leder till osämja har de erfarenhet av från närområdet.
Industritomten på östra sidan Jupitervägen har en privat
ägare. Inkommer förfrågan om att ändra dess detaljplan för
att möjliggöra bostäder i stället för industri där tar
kommunen ställning till förfrågan.
Angående södra områdets disposition hänvisas till
Med stöd av allemansrätten kan personer gå på gångvägarna
genom samfällighetens område dock inte snedda över privata
tomter eller liknande.
13 (27)
12) Pilgrimsvägen 9, Njursta 1:58, Håkan och Carola Genberg:
De beskriver i ett 11 sidor långt yttrande där de instämmer i planbeskrivningens text att området på bollplanens södra sida ska studeras
vidare. Gångvägsbelysningen tillhör samfälligheten och enl bifogat foto
framgår att deras fiberkabel ligger någon decimeter in på grönremsan.
Detaljplanen anger att en gata ska anläggas på grönremsan utan
mellanrum mellan gatan och den befintliga gångvägen på deras fastighet.
De skriver att den nya bebyggelsen på grund av höjdskillnaderna
kommer att upplevas som hög och skapa en fysisk och visuell barriär och
förstör utsikten mot skog och naturäng.
De efterlyser en trafiklösning som inte är en gatuslinga runt de nya husen
som då inte blir attraktiva försäljningsobjekt omringade av vägar. Den
planerade gatuslingan runt radhusen är en mycket olycklig lösning.
Istället föreslås en lösning med vändplaner som Allhelgonavägen och
Herdevägen har idag.
Korsningen mellan bilväg och den nordsydliga gång- och cykelvägen vid
Paradisvägens vändplan är mindre lämplig och bör studeras ytterligare.
Gångvägarna runt bollplanen är idag trygga att använda för barn i alla
åldrar. Nya gator gör området inte lika tryggt för barn.
Två busshållplatser ligger på bekvämt avstånd för Pilgrimmens
samfällighetsförening och för de nya radhusägarna om de använder
gångvägarna genom samfällighetsföreningen. Om de börjar användas av
de nya boende ser de framför sig en viss missämja mellan grannar och
risk för ovänliga förbudsskyltar. De föreslår därför att Jupitervägens
hållplats vid CAT flyttas närmre infarten till Allhelgonavägen eller att en
ny hållplats inrättas.
Med stöd av allemansrätten kan personer gå på gångvägarna
genom samfällighetens område dock inte snedda över privata
tomter eller liknande.
Hållplatslägena för södergående trafik på Jupitervägen
ligger relativt nära varandra varför en möjlighet kan vara att
ta bort en hållplats. Frågan kan väckas separat med SL,
Stockholms lokaltrafik och påverkar inte
detaljplaneförslagets utformning.
De har svårt att förstå att kommunen vill slopa en befintlig och med
frivilliga krafter välskött bollplan. Området står för en generationsväxling
och föryngring med många inflyttande barn. Den föreslagna nya
bollplanen är mycket mindre och ska betjäna många fler hushåll än den
befintliga. Då inga nya lekplatser är redovisade för de nya bostäderna
finns det en tänkbar konflikt med Pilgrimmens boende angående
samfällighetens tre lekplatser som de sköter och underhåller.
En boll-lekyta finns kvar i närheten där den ligger idag. Nya
lekplatser kan placeras i samarbete med boende i hela
Prästgårdsmarken. Förslag har också efterfrågats på de
olika dialogmöten men inga tänkbara platser har då kommit
14 (27)
upp. Kommunens gata/parkenhet är dock öppen för en
fortsatt dialog i frågan.
De anser det anmärkningsvärt att kommunen inte tagit reda på och tagit
hänsyn till alla ledningar runt bollplanen. Då det bredvid
fjärrvärmeledningarna norr om bollplanen ligger fiberkablar till
samfälligheten. Samt i grön ytan söder om bollplanen en telekabel och
samfällighetens fiber. Väster om bollplanen ligger sekundära
fjärrvärmeledningar från samfällighetens undercentral till bostäderna, de
bedömer dock att de ligger på säkerhetsavstånd från radhusens planerade
parkeringsplatser.
Kommunen har inventerat alla ledningar inom planområde,
även optokabeln norr om bollplanen är redovisad i
samrådshandlingen.t. Flertalet fiberkablar och
fjärrvärmeledningar kan ligga kvar. Eventuellt behöver fiberoch elkablarna norr om nuvarande bollplanen dras om på en
kortar sträcka. Söder om bollplanen ligger ledningarna på
samfällighetens mark vilken inte berörs av planförslaget.
I deras beskrivning av förslaget ovan sägs:
På den befintliga bollplanen byggs 8-10 radhus med en gräsyta fram till
Pilgrimens hus. Paradisvägen förlängs och avslutas med en vändplan där
också miljöhus och extra parkering anläggs. Paradisvägen kan eventuellt
förlängas ett stycke längre norrut mot den tredje radhuslängan alternativt
sker infarten från Allhelgonavägen. Bollplanen placeras öster om
kvarterslokalen med kortsidan mot befintliga bostäderna då får den inte
en så dominerande placering som den nuvarande bollplanen har och den
ligger nära den vattenpost som installerats vid kvarterslokalen.
Alternativt placeras bollplanen på gräsytan varvid tre radhus istället
byggs vid kvarterslokalen. Förslaget till nytt bollplats läge innebär att en
radhuslänga placeras i gränsen till fastigheterna 1:82 och 1:83. En
trädallé utefter Paradisvägen är en bra idé.
Angående södra områdets nya disposition hänvisas till
15 (27)
13) Pilgrimsvägen 12, Njursta 1:77, Alf och Arja Håkans: Vill inte ha
grannar endast 6-10 m från tomtgränsen vilket de protesterar mot. De
köpte huset för dess fria läge och närhet till naturen. De skriver att de fått
garantier om inget mer kommer byggas där eftersom området räknas som
fornminnesområde. Med den nu tänkta bebyggelsen får vi oönskade
grannar in på ”knuten” samt blir av med kvällssolen.
Kontoret beklagar om de uppfattat att de fått garantier att
inget mer skulle byggas här. Det är garantier som kontoret
aldrig kan ge eftersom ingen kan säga vad framtiden för med
sig för behov av förändring. Planförslaget ger en möjlighet
att utvidga deras fastighet med den slänt som ligger utanför
nuvarande fastighetsgräns. I övrigt se sammanfattande
kommentar A.
14) Pilgrimsvägen 16, Njursta 1:79, Örjan Lindblom: Yrkar i 1:a
hand att grusplanen lämnas kvar och att kanske en ytterligare husgrupp
placeras i skogskanten med lokalgata och vändplan ansluten till
Paradisvägen. I 2:a hand att gräsytan öster om nuvarande grusplan
bibehålls. Dvs en husgrupp mindre och lite större yta till förfogande för
de kvarvarande två husgrupperna. I 3:e hand yrkar han att den prickade
området vid Njursta 1:77, 1:78 och 1:79 bibehålles som park så att
siktförbindelsen med det kvarvarande fältet och skogskanten finns kvar.
Den riskerar annars att gå förlorad pga höjdskillnad plus häck eller
staket.
Det omarbetade förslaget innebär att nya bostäder placeras ca
10 m från nuvarande fastighetsgräns. Dock lämnas fria ytor
runt gång- och cykelvägen som ger fri sikt mot skogskanten. Se
i övrigt sammanfattande kommentar A.
15) Prästgårdsallén 9 D, Annika Persson: Vill inte ha någon förtätning
i området, Väsbyhems lilla parkering undantagen. Ängarna är ett
andningshål med en fornås av sällsynt värde. Även slänten mot
Kaplanvägen ska vara kvar. Mycket bättre kollektivtrafik efterfrågas
också.
Åsen finns kvar opåverkad. Angående att bygga i
Prästgårdsmarken överhuvudtaget se kommentar B.
16) Prästgårdsallén 11 D; Sture Werner: Motsätter sig att
grönområden försvinner, att biltätheten ökar och det blir
parkeringsbekymmer. Lekutrymme för förskolan Ringblomman behövs
på stora ängen för vinteraktiviteter. Förtätning av bostäder ej önskvärd.
Till varje ny bostad kommer 1,6 parkeringsplatser att finnas
på bostädernas egen mark. I övrigt se sammanfattande
kommentar B.
16 (27)
17) Prästgårdsallén 15 C, Karl-Erik Forslund: Vill inte att området
förtätas alls, grundidén med området försvinner, bebyggelse med grönt
område i mitten (bilfritt). Närheten till naturen försvinner och
huvudorsaken till att jag flyttade hit försvinner, det finns många andra
bättre ställen att bygga på. Uppgörelsen med byggherrarna är tveksam,
inga maxkostnader angivna utan Väsbyhem förbinder sig att ta hand om
de som inte blir sålda. Bygg bostäder till våra ungdomar istället för detta
spekulativa förtätande.
Se sammanfattande kommentar B.
18) Prästgårdsallén 17 C, S Ringstrand: Tycker inte om förtätningen
då det förstör det gröna naturområdet och innebär mer trafik där det idag
inte finns trafik. Det ska byggas radhus som Väsbyhem ska stödköpa, ska
jag som hyresgäst sen 16 år vara med och finansiera radhus när det
saknas hyresrätter. Varför klämma in ett fåtal bostäder i
Prästgårdsmarken när det byggs ett helt nytt område kallat Eds Allé, det
borde läggas resurser där och låta Prästgårdsmarken vara. Varför byggs
det inte bostäder i centrum där biblioteket låg, där finns el och VA och
det går att bygga och förtäta med mycket nya bostäder?
Två detaljplanearbeten pågår för ny bostadsbebyggelse på
gamla bibliotekets plats söder om Väsby centrum.
Se i övrigt sammanfattande kommentar B.
Kommunala instanser
19) Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott: Har inget att
yttra över förslaget alla synpunkter på detaljplanen har hanterats löpande
under arbetets gång.
Noteras
20) Kultur- och fritidsnämnden:
Kontoret ser positivt på detaljplaneförslaget, speciella
anpassningsbestämmelser för bebyggelsen närmast byggnadsminnet Eds
prästgård, att fornlämningarna avses lyftas fram samt förslaget på enklare
odlingslådor för allmänheten. Att grusplanen ersätts med en mindre
konstgräsplan anser kontoret ger ökad möjlighet för rekreation året runt.
"Kultur‐ och fritidsnämnden antar kultur‐ och fritidskontoret‐/enhetens yttrande med följande tillägg: "Lokaliseringen av den nya gräsplanen bör nogsamt utredas och eventuellt justeras med hänsyn till säkerhet för förbipasserande och omkringboende utifrån de sportaktiviteter som kan pågå på planen" och översänder den till kontoret för samhällsbyggnad." Noteras.
17 (27)
21) Miljö och hälsoskyddsnämnden: Anser att en undersökning av
marken vid nuvarande grusbollplan med avseende på markföroreningar
från tidigare handelsträdgård bör göras under det fortsatta planarbetet.
Plankartan bör innehålla information om markföroreningar. De
förutsätter att solstudier redovisas för det västra området.
Dagvattenhanteringen har en hög ambitionsnivå i fråga om rening och
fördröjning och frågan ska fortsättningsvis hanteras i bygglovskedet i
samarbete med VA-enheten. Nämnden delar kontoret för
samhällsbyggnads bedömning att planens genomförande inte kan anses
innebära risk för betydande miljöpåverkan.
En undersökning av markföroreningarna vid den nuvarande
grusplanen har genomförts och redovisas i
granskningshandlingens planbeskrivning.
En bearbetning av bebyggelsen för västra området med
föreslagna suterränghus med takterrasser ger bättre
solförhållanden för bostäderna.
22) Utbilningsnämnden: Utbildningsenheten gör, utifrån gällande
befolkningsprognos, bedömningen att det i det västra området, där
Prästgårdsmarken ingår, kommer att behövas 40 nya förskoleplatser till
år 2017. Dessa behöver dock inte finnas inom planområdet; en tänkbar
lokalisering kan vara i det planerade nya bostadsområdet Eds Allé.
Noteras
23) Social- och äldrenämnden: Äldre- och omsorgsenheten-/kontoret är positiv
till etablering av nya bostäder i Prästgårdsmarken och ser det som lämpligt att
inom området planera för ytterligare en bostad med särskild service enligt
lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). En andra
gruppbostad kan med fördel placeras med ett avstånd från det redan planerade
gruppbostaden i planförslaget.
Under hela planarbetet har arbetet varit inriktat på att
möjliggöra ett nytt LSS-gruppboende. Önskemålet har varit
en avskild placering av denna och det har åstadkommits. Att
placera ytterligare en LSS-gruppbostad inom planområdet är
inte möjligt att åstadkomma.
Övriga remissinstanser i bokstavsordning och övriga boende.
24) Brandkåren Attunda: Avståndet och planens omfattning gör att
ingen vidare riskhänsyn behöver tas med anledning av väg- och järnvägstransporter av farligt gods då avståndet till väg för farligt gods överstiger
150 meter. Inga ytterligare risker har identifierats i närheten. Planområdet
ligger inom eller strax över 10 minuters insatstid från nuvarande
brandstationsplacering i Upplands Väsby.
Noteras.
18 (27)
25) Cykelfrämjandet, Stockholm Norrort: Avstyrker förslaget
eftersom cykelperspektivet saknas och planen innehåller för få bostäder
trots ett central, cykelnära läge. Trots att stora markytor tas i anspråk så
är det mindre än 70 bostäder, exploateringen måste höjas. Alternativet är
nämligen att dess uteblivna bostäder tillkommer i ett mindre cykelnära
läge, längre ut från staden. P-talen (parkeringstalen) är extremt höga, upp
till 2/lgh. 0,1 är ett rimligt minimi-P-tal och 0,55 ett rimligt maxtak.
Cykelparkeringstalen redovisas inte, cykelperspektivet är bortglömt i
planbeskrivningen. Det bör vara 1cykel/rum med krav på exploatören att
ordna parkering på kvartersmark. Begreppet GC-väg bör inte användas.
Cykeln är ett fordon som ska beredas egen plats i gaturummet skild från
gående och andra fordon. Ambitionerna i planförslaget gör de boende
bilberoende, planen kan inte kallas förtätning när exploateringen är så låg
och om den här planen genomförs har man låst möjligheten till en hållbar
utveckling i södra Runby.
Planförslaget är en avvägning mellan att inrymma ett antal
bostäder och behålla gröna värden som uppskattas av
kringboende. Parkeringstalet är satt till 1,6 där extra
parkeringsytor även kan användas som grönyta eller
cykelparkerin om behov inte finns för bilparkering. Vid
varje radhus finns möjlighet att förvara de boendes cyklar.
Planbeskrivningen redovisar samtliga befintliga och till
kommande cykelvägar. Kommunens bedömning är att både
gång- och cykel ryms på de kombinerade stråken. Men vid
större utnyttjande behövs separata cykelstråk. Till exempel
kan då det nord-sydliga huvudcykelstråket breddas inom
gällande plan.
26) E.ON: Har inget att erinra. Planbeskrivningen beskriver bra
förutsättningarna för elförsörjningen i området.
Noteras.
27) Fortum Värme: Skriver att de kan erbjuda fjärrvärme till den nya
bebyggelsen. Hänsyn måste tas till befintlig fjärrvärmeledning, en
överenskommelse finns att befintliga ledningar kan ligga kvar. De önskar
ett minimiavstånd på 1 m från ledningens yttersida till närmaste
byggnadsdel under förutsättning att ledningen har fritt tillträde på
motsatta sidan.
Angående undermarksanläggningar har de ingen erinran.
Fjärrvärmeledningen norr om prästgården dras om till den
allmänna gatan. Ledningen har i mellersta områdets
kvartersmark försetts med egenskapen att marken inte får
bebyggas samt beteckningen ”u”. Övriga fjärrvärmeledningar ligger på allmän platsmark minst 1 m från
närmaste byggnadsdel
28) Hembygdsföreningen Upplands Väsby: Anser det rimligt med viss
kompletteringsbebyggelse i området. Radhus knyter an till tidigare
19 (27)
bebyggelse från 1980-talet och tankarna kring utformning och placering
av husen förefaller bra. Dock måste bebyggelsen begränsas för att inte
grönytorna tas i anspråk allt för mycket. De två radhuslängorna närmast
förskolan Ringblomman och det västra området (vid Prästgårdsallén
kommentar KSB) bör utgå det senare därför att det ligger i skuggan norr
om en höjd. Om det som sägs om längorna mot Eds prästgård är
tillräckligt för en god anpassning till byggnadsminnet är svårt att säga,
här får länsstyrelsens yttrande över planen vara vägledande.
Korsningen mellan den nord-sydliga gång- och cykelvägen samt
Paradisvägens förlängning är direkt olämplig och de föreslår att radhusen
nås österifrån istället.
Hela samrådsförslaget är en avvägning mellan olika
intressen där den totala genomförandeekonomin är en
parameter liksom målsättningen att bevara öppna gräsytor i
de olika delarna av planområdet.
Trafikföringen i södra området har förändras se
29) Norrvatten: har inget att framföra då de inte har några ledningar i
området. Ytterliggare svar lämnas inte.
Noteras.
30) Skanova: De har markförlagda ledningar inom detaljplaneområdet.
Önskar så långt möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande
läge för att undvika kostnader och olägenheter vid flytt, vilken i så fall
ska bekostas av den som initierar flytten. De vill ha detta noterat i
planhandlingarna.
Skanovas ledning och kopplingsskåp vid det västra
bebyggelseområdet kommer att behöva flyttas inför byggstart
av det området.
31) Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting, SL: Är positiva
till att kommunen förtätar i ett kollektivtrafikläge. Påtalar risken från
bullerstörningar från bussar, framför allt det lågfrekventa buller vid
tomgångskörning eller starter. Sovrum bör undvikas mot busstrafikerade
gator.
Noteras.
20 (27)
32) Herdevägen 20, Njursta 1:44, Maria Lidén och Per Larsson:
Anser att förslaget fortfarande, trots vissa förbättringar, tar för stor
hänsyn till bilarna och för liten till barnen. Även nya husköpare bör få
den stora kvalitén med bilfria lekgårdar som deras område har. Hon
undrar vilken källan är till påståendet att husköparna vill ha parkering vid
sitt hus. Hon föreslår en infart via Allhelgonavägen och en samlad
parkering vid LSS-boendet. Bollplanen placeras närmast samfällighetens
gemensamhetslokal och sen radhus grupperade mot skogsbrynet och
omgivande bostäder med en bilfri går i mitten eller på annat sätt det
viktiga är förslaget med trafikföringen. En enkel skiss på tankarna
bifogas.
Angående bilparkering vid sitt hus kan konstateras att de
regler som finns idag om att alla bostäder ska kunna nås av
funktionshindrade gör att det upplägg på bostadsområdet
som finns vid Pilgrimsvägen/Herdevägen och Kaplanvägen
inte kan byggas idag. Byggbolagens erfarenhet från sina
kunder är att kunna ta bilen hem är en viktig paramete vid
val av bostad. En av intressenterna har skickat ut en enkel
enkät till alla bostadsintressenter i tre områden med likartat
läge i Stor-Stockholm om deras preferens kring bilen. Av de
svarande har så gott som alla bil idag och 60 % kan inte
tänka sig att köpa ett hus som inte har parkering i anslutning
till huset.
21 (27)
33) Herdevägen 30, Njursta 1:49, Jenny Blomqvist och Per Bygren:
Skickar nedanstående förslag där hus och bollplan bytt plats .
De beskriver sitt bostadsområdet som mycket lyckat med de bilfria
gårdarna och gräsytan vid kvartersgården där barnen åker skidor och
pulka och bollplanen. I Prästgårdsmarken är endast Herdevägens villor,
Allhelgonavägen och Paradisvägen som inte är bilfri men de delarna
ligger i ytterkanterna och behöver inte köra igenom de bilfria delarna. I
det nya detaljplaneförslaget passar det norra och mellersta områdena en
relativt bra trafiklösning men orken verkade inte räcka till för det södra
området.
Vägsituationen kan lösas på många olika sätt viktigt är dock att hålla den
norr om ny bebyggelse, inte tränga in den mellan ny och gammal
bebyggelse. Slingan runt radhusen på fd bollplanen ska inte finnas utan ta
in trafiken via Allhelgonavägen i norr för infart från Paradisvägen kan
aldrig bli trafiksäker.
De störningar som finns idag från bollplanen i form av bländning, puckar
in i fönstren flyttas bara till andra boende i det föreslagna läget vid
Allhelgonavägen. Byt plats på bollplanen och husen vid infarten från
Paradisvägen. Där placeras den centralt i området och de stora stenarna
ovanför blir naturliga sittplatser. Gärna konstgräs på bollplanen, ger ökad
användbarhet året runt. Tänk på var slang och utrustning ska förvaras.
Jättebra att bollplanen finns med i förslaget, visar att ni lyssnat på
synpunkter tidigare.
För att bättre passa in i området kan radhusen med fördel placeras i en
cirkel med innergårdar och bilarna samlas i anslutning till den planerade
LSS-bostaden alternativt i fler mindre parkeringar norr om området.
Det saknas förslag på lekplatser.
Utifrån egna och grannars erfarenheter känner de inte igen kravet på
bilväg fram till huset. En känd mäklare i Väsby, säger att det kravet inte
är något han känner igen och har inte några problem att sälja hus där man
inte får ta bilen hem. Att ”husbyggarna” påstår detta håller inte utan bör
bevisas med underbyggd fakta och efterfrågar de undersökningar som
visar detta.
22 (27)
För södra områdets disposition se sammanfattande
kommentar A.
Förslaget har medvetet inte redovisat någon plats för
lekplatser. Nya lekplatser kan placeras i samarbete med
boende i hela Prästgårdsmarken vilket också har efterfrågats
på de olika dialogmötena. Men inga förslag har kommit upp.
Kommunens gata/parkenhet är dock öppen för en fortsatt
dialog i frågan.
Angående” bilen hem” se kommentar på yttrande nr 32.
34) Pilgrimsvägen 26, Njursta 1:84 Lars-Eric Waerner: :
Han lämnar ett förslag för södra området där en mindre bollplan ligger
ungefär på nuvarande bollplan mot Herdevägens hus. Radhus placeras
mellan bollplanen och en förlängd Paradisväg som angöringsväg, rött
streck. Samrådsförslagets radhus öster om bollplanen ligger kvar och nås
från Paradisvägen via ett återvändsstick. Vägen leds vidare norrut förbi
10 radhusenheter upp mot den tidigare illustrerade vändplanen med
koppling till Allhelgonavägen. Vägsträckningen är enbart avsedd för de
boende och sopbilen, inte för genomfart.
”På detta sätt att placera fastigheterna och bollplanen så får man friare
gröna ytor mellan samfälligheten och det nya bostadsområdet och en bra
vändplan för trafiken. På denna förändring så behåller man bilfritt
område som alla efterstävar och man får trivsammare miljö för de
nybyggda fastigheterna och det närliggande bostadsområdet.”
35) Pilgrimsvägen 28, Njursta 1:85, Kjell Holm: 1) Motsätter sig
ytterligare förtätning. Den södra gräsytan är en naturlig lunga för
23 (27)
närboende om omgivande områden. Närliggande bostadsområden är
relativt tättbebyggda och tung trafik till industrierna. Kommunen bör
värna de mindre insprängda grönytorna. En byggnation här ger liten
effekt på tillgången på bostäder men stor påverkan på miljön. Andra ytor
såsom grustaget väster om motorvägen vid Bredden samt vid gamla
gymnasiet ger större volymer och bör prioriteras. 2) Om det trots allt
beslutas om byggnation ska ytan direkt mot Pilgrimens samfällighet
hållas bilfri. Hans förslag är att Paradisvägen förlängs till en vändplan
och bilarna får parkera norr om de nya bostäderna.
Både vid gamla gymnasietomten och i grustaget
Älvsundadalen pågår detaljplanearbeten för nya bostäder. I
övrigt se sammanfattande kommentarer A och B.
36) Prästgårdsallén 32, P-O Brogren: Bygg inte på de små ängarna
runt förskolan Ringblomman, de används av barnen där.
37) Prästgårdsallén 32B, Tina Steinbach: Vill inte ha någon förtätning
alls, bevara området tidstypiskt som det var vid skapandet. Det är inte
stor skog/gröna ytor. Det är oersättligt med bilfritt, barnvänligt område
för oss utan stuga och Thailandsresor. Upplands Väsby ligger under
regionsnittet i inkomst och utbildning, utgå från oss som valt detta och
redan bor. Ed Allé kommer att påverka området vilket räcker.
38) Prästgårdsallén 43 C, Annika Melin: Bilfritt område är ett
privilegium för barnfamiljer och äldre och andra. Området har
ekonomiskt svagare människor. Fin utsikt försvinner med bebyggelse.
Det är en hälsofråga med grönområden, det blir dyrare läkarbesök annars.
39) Prästgårdsallén 44 D, Pierre Ragnar Fjellberg: Vill inte att
Prästgårdsmarken byggs ut då barnen behöver skog och mark att leka i.
Se sammanfattande kommentar B. Förslaget sparar medvetet
öppna gräsytor och skogsmark i närheten av alla befintliga
bostäder för lek, rörelse och umgänge.
40) Prästgårdsallén 44 D, Lena Fjellberg: Vill inte att området förtätas,
när grönytorna därmed minskas. De är viktiga rekreationsområden för
oss som inte har råd att åka bort på semester. Hon motsätter sig att de
bilfria ytorna minskar, vilket är en fara för barnen. Det är ont om
parkeringsplatser varför hon inte vill att det byggs på p-platsen vid
Prästgårdsallén.
Det är korrekt att de bilfria ytorna minskar men det är
fortfarande möjligt att röra sig bilfritt mellan olika
24 (27)
bostadsdelar inom Prästgårdsmarken för att besöka dagiseller klasskamrater. Enligt uppgift från Väsbyhem som äger
parkeringsplatsen vid Prästgårdsallén är ingen av de pplatserna uthyrda och där står sällan någon bil. I övrigt se
sammanfattande kommentar B.
41) Prästgårdsallén 44 D, Joakim Aho: Vill inte ha förtätningen i
Prästgårdsmarken och tycker det är korkat.
42) Prästgårdsallén 44 D, Elin Fjellberg Aho: Vill inte att grönytorna
minskar, bilkörningen på området ökar, att det byggs på p-platsen vid
Prästgårdsallén och att det byggs på ängen vid förskolan där jag gick som
barn och lekte på.
43) Anonym: Vill inte att det byggs bostäder på den mindre
parkeringsplatsen vid Prästgårdsallén för det är redan ont om
parkeringsplatser för besökande. Jag tycker inte om att dom bilfria ytorna
minskar, vill inte att bilökningen medför fara för barnen. Jag motsätter
mig att privata byggarna Veidekke och BoKlok tillåts bygga på området
med konstiga avtal.
Sammanfattande kommentar A – södra områdets gestaltning
Under samrådet har inkommit en mängd kommentarer och skisser från
boende kring det södra området. Korsningen mellan Paradisvägens
förlängning och den nord-sydliga gc-vägen, körvägen runt bebyggelsen
och bollplanens placering är återkommande synpunkter. Arbetsgruppen
har prövat ett drygt 20-tal andra lösningar på områdets gruppering alla
med målsättningen att behålla antalet bostäder 25 st, ha plats för en
minst 20x30 m stor lek-bollyta, ingen genomfartstrafik samt behålla en
stor del av ängen mot skogsbrynet.
Angöring har prövats från Paradisvägens förlängning, från Allhelgonavägens vändplan via nuvarande gc-väg och från norra delen av
Allhelgonavägen. Bollplanen har prövats i fyra olika lägen, samma som i
samrådshandlingen, på ängen vid Pilgrimsvägen 13-15 och 12-16, öster
om kvarterslokalen samt i skogskanten norr om gång- och cykelvägen.
Arbetsgruppen har till sist stannat för granskningshandlingens förslag
till områdets disposition vilken också accepterats av intressenten till
bebyggelsen. Förslaget minskar antalet bostäder till 20 st radhusenheter
och en LSS-gruppbostad. Infart till alla bostäderna sker från
Allhelgonvägens norra del, trots den nackdel det innebär för den nya lssbostaden i form av ökad trafik och rörelse vilket det också innebär för
intilliggande två bostadshus. Denna infart är vald för att helt undvika en
25 (27)
korsning med den nord-sydliga gång- och cykelvägen vid Paradisvägen.
Radhusbostäderna angörs från intilliggande körväg. Sopbilar tömmer
från två sophus inom området och vänder på den öppna ytan mellan de
två sydliga radhusenheterna. Trafiken till dessa hus korsar den östvästliga gång- och cykelvägen. Mellan Pilgrimmens samfällighets
bostäder går det att röra sig bilfritt på gångvägar eller på grönytor och
skogen till Prästgårdsalléns hus. Bolllekytan placeras öster om
kvarterslokalen då den blir lite mer centralt och synligt placerad och
enkel att spola samt inte besväras av mycket nedfallande barr och löv
vilket är risken vid en placering i skogskanten.
Sammanfattande kommentar B – att bygga i Prästgårdsmarken
Stor-Stockholm saknar idag bostäder för en ökande befolkning. Upplands
Väsbys politiker, både tidigare majoritet som gav planuppdraget och
nuvarande majoritet, har en uttalad vilja att var en del i att täcka upp
den bostadsbristen. Det innebär att områden som tidigare inte varit
aktuella för bostäder nu tas i anspråk. Vid förtätning av befintliga
bostadsområden möjliggörs ett utnyttjande av befintlig infrastruktur i
form gator och ledningar samt övrig kommunal service.
Förslag till förändringar av samrådsförslaget
Följande ändringar / kompletteringar / redaktionella förändringar föreslås
med anledning av inkomna yttranden under samrådstiden och fortsatt
arbete med planförslaget.
 Hela södra området har disponerats om, förutom LSS-bostadens
placering. Det innebär ny vägdragning från Allhelgonavägen,
delvis ny lokalisering av 20 radhus samt en ny placering av lekbollytan.
 Sex enskilda fastigheter ges möjlighet att justera sin
fastighetsgräns mot den nya bebyggelsen på södra området.
 Västra området har gjorts om med infart och parkering på varje
tomt.
 Planbestämmelser har justerats för att minska hushöjden på
byggnaderna söder om Eds prästgård.
 Ökad bygglovplikt för vissa åtgärder på byggnaderna närmast Eds
prästgård.
 Ett flertal mindre förändringar och förtydliganden i
planbestämmelserna.
Myndigheter, organisationer och intressenter vars synpunkter
inte tillgodosetts
Länsstyrelsen
Cykelfrämjandet, Stockholm Norrort
Hembygdsföreningen Upplands Väsby
Kaplanvägen 1-110, Bostadsrättsföreningen Prästgården,
Prästgårdsvägen 1, Eds Prästgård 1:65, Elisabet Alm Sundberg
Paradisvägen 10, Eds Prästgård 1:90, Brf Ängsklockan 3
26 (27)
Allhelgonavägen 9, Eds prästgård 1:80, Bertel och Inga-Britt Granlund
Allhelgonavägen 5 och 6, Eds Prästgård 1:82 och 1:83, Gunnar Sjöström,
Ulrica Danielsson samt Lars, Birgitta Sabel
Samfälligheten Pilgrimen, Pilgrimsvägen och Herdevägen
Herdevägen 14, Njursta 1:41, Mikael Rytterstam
Herdevägen 16 Njursta 1:42 Rolf Jonsson
Herdevägen 18; Njursta 1:43, Stefan och Helena Blomqvist
Pilgrimsvägen 9, Njursta 1: , Håkan Genberg
Pilgrimsvägen 12, Njursta 1:77, Alf och Arja Håkans
Pilgrimsvägen 16, Njursta 1:79, Örjan Lindblom
Prästgårdsallén 9 D, Eds prästgård 1:101, Annika Persson
Prästgårdsallén 11 D, Eds prästgård 1:101, Sture Werner
Prästgårdsallén 15 C, Eds prästgård 1:101, Karl-Erik Forslund
Prästgårdsallén 17 C, Eds prästgård 1:101, S Ringstrand
Herdevägen 20, Njursta 1:44, Maria Lidén och Per Larsson
Herdevägen 30, Njursta Jenny Blomqvist, Per Bygren
Pilgrimsvägen 26, Njursta 1:84 Lars-Eric Waerner
Pilgrimsvägen 28, Njursta 1:85, Kjell Holm
Prästgårdsallén 32, Eds prästgård 1:99,P-O Brogren
Prästgårdsallén 32 B, Eds prästgård 1:99, Tina Steinbach
Prästgårdsallén 43 C, Eds prästgård 1:99, Annika Melin
Prästgårdsallén 44 D, Eds prästgård 1:99, Pierre Ragnar Fjellberg
Prästgårdsallén 44 D, Eds prästgård 1:99, Lena Fjellberg
Prästgårdsallén 44 D, Eds prästgård 1:99, Joakim Aho
Prästgårdsallén 44 D, Eds prästgård 1:99, Elin Fjellberg Aho
Anonym
Sakägare som lämnat skriftliga synpunkter under
samrådsskedet och inte fått dem tillgodosedda.
Följande sakägare, hyresgäster och boende på fastigheter i fastighetsförteckningen (berörda enligt plan- och bygglagens mening) har
inkommit med synpunkter som inte alls eller endast delvis kunnat
tillgodoses i utarbetandet av granskningshandlingarna. De kommer
därmed att efter planens antagande i kommunfullmäktige informeras om
möjligheten att överklaga antagandebeslutet:
Kaplanvägen 1-110, Eds Prästgård 1:96, Bostadsrättsföreningen
Prästgården,
Prästgårdsvägen 1, Eds Prästgård 1:65, Elisabet Alm Sundberg
Paradisvägen 10, Eds Prästgård 1:90, Brf Ängsklockan 3
Allhelgonavägen 9, Eds prästgård 1:80, Bertel och Inga-Britt Granlund
Allhelgonavägen 5 och 6, Eds Prästgård 1:82 och 1:83, Gunnar Sjöström,
Ulrica Danielsson samt Lars, Birgitta Sabel
Samfälligheten Pilgrimen, Pilgrimsvägen och Herdevägen
Herdevägen 14, Njursta 1:41, Mikael Rytterstam
Herdevägen 16 Njursta 1:42 Rolf Jonsson
Herdevägen 18; Njursta 1:43, Stefan och Helena Blomqvist
Pilgrimsvägen 9, Njursta 1: , Håkan Genberg
Pilgrimsvägen 12, Njursta 1:77, Alf och Arja Håkans
Pilgrimsvägen 16, Njursta 1:79, Örjan Lindblom
Prästgårdsallén 9 D, Eds prästgård 1:101, Annika Persson
27 (27)
Prästgårdsallén 11 D, Eds prästgård 1:101, Sture Werner
Prästgårdsallén 15 C, Eds prästgård 1:101, Karl-Erik Forslund
Prästgårdsallén 17 C, Eds prästgård 1:101, S Ringstrand
Kontoret för samhällsbyggnad
Fredrik Drotte
Stadsutvecklingschef
Elisabet Eriksson
Planarkitekt

Detaljplan för områden inom Prästgårdsmarken

Transcription

Similar documents

EDS-Ehler Danlos syndrom

CV with publication list in English

SASA007 Teorier om konstruktioner av sociala problem (läskurs

Välkommen till ett nytt läsår

Litteraturlista