Kallelse VON 2015-11-17

Transcription

§ -3, ON 2015-11-17 08:30
Kallelse till
Vård- och omsorgsnämndens
sammanträde
serie A
2015-11-17
kl 08:30 - ca 16:30
i Röda matsalen och Domsalen
§ -2, ON 2015-11-17 08:30
OMRÖSTNINGAR
LEDAMÖTER
Närvaro
§
JA
Mona Modin Tjulin, S, ordförande
Åke Fors, S
Marianne Stålberg, S
Mohammad Reza, S
Jenny Persson, MP
Anna Hallqvist, V
Lise Hjemgaard Svensson, M
Lars Eliasson, M
Anders Granbom, C
Andreas Karlsson, C, vice ordförande
Annica Nordell, FP
Elenor Holmberg Lubell, S, ersättare
Anton Hammar, S, ersättare
Gudrun Olsson, S, ersättare
Hans Söderberg, S, ersättare
Jan Moberg, MP, ersättare
Stig Söderin, V, ersättare
Iris Mortiz, M, ersättare
§
NEJ JA
§
NEJ JA
NEJ
§ -2, ON 2015-11-17 08:30
Michael Sillström, M, ersättare
Inger Jonsson, C, ersättare
Anneli Gredander, KD, ersättare
Tove Jarl, FP, ersättare
§ 1, ON 2015-11-17 08:30
ON: 922/2...
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-11-09
1
Dnr 922-2015
Mathias Berndt Nääs
Vård- och omsorgsnämnden
Komplettering av budget 2016 och flerårsplan 2017-2018
Vård- och omsorgsnämnden fastställde vid sitt sammanträde den 26 maj
2015 en budget för 2016 och flerårsplan för 2017-2018. I ett av målen som
nämnden fastställde för att uppnå Kommunfullmäktiges vision om ett hållbart Östersund utelämnades en procentsats på grund av att en kostnadsberäkning saknades.
Nämnden behöver nu fastställa en procentsats för hur stor andel av de livsmedel som förvaltningen köper in under 2016 som ska vara ekologiska.
Underlag för beslut
Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-11-09
Förslag till reviderad budget 2016 och flerårsplan 2017-2018, blankett 1
Protokoll från Hållbarhetsberedningen Hållbar utveckling i Östersund,
långsiktiga mål, fokusområden och indikatorer, 2015-02-23
Förslag till beslut
1. Vård- och omsorgsnämndens budget 2016 och flerårsplan 2017-2018
kompletteras med följande mål för att uppnå ett ekologiskt hållbart Östersund:
Andelen ekologiska livsmedel som Vård- och omsorgsförvaltningen köper
in ska under 2016 öka med 10 procentenheter jämfört med 2014 (då andelen var totalt 9 %)*.
*Avser beställd mat till särskilda boende samt de varor som beställs via
Måltidsservices butik. Ökningen i procentenheter avser värdet av inköpta
varor.
2. Vård- och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att revidera kvalitetskrav
vid särskilda boenden enligt socialtjänstlagen, som gäller alla utförare. Det
ska framgår att andelen ekologiska livsmedel som köps in ska öka med 10
procentenheter per år fram till år 2020, då andelen ekologiska livsmedel
som köps in ska vara 50 procent.
3. Vård- och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att förhandla med serviceförvaltningen om hur kostnaden för ekologisk mat ska finansieras för att
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 1, ON 2015-11-17 08:30
ON: 922/2...
2015-11-09
2
Dnr 922-2015
mildra de ekonomiska konsekvenserna för enskilda. Även effektiviseringsåtgärder ska utredas.
Bakgrund
Kommunfullmäktige har fastställt långsiktiga mål till 2020 och 2030 (se
protokoll från Hållbarhetsberedningen 2015-02-23 Hållbar utveckling i
Östersund, långsiktiga mål, fokusområden och indikatorer). Ett av de långsiktiga målen är att Östersund ska vara ekologiskt hållbart:
I det ekologiskt hållbara Östersund är livsmiljön hållbar, trygg och säker
och främjar biologisk mångfald. Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt 2030.
Konkretiseringen av målet är bland annat att 50 % av de livsmedel som
köps in av kommunen ska vara ekologiska till år 2020.
Utifrån Kommunfullmäktiges mål behöver Vård- och omsorgsnämnden
fastställa en procentsats för hur stor andel av de livsmedel som förvaltningen köper in under 2016 som ska vara ekologiska.
Vård- och omsorgsförvaltningen föreslår att andelen ekologiska livsmedel
som förvaltningen köper in under 2016 ska öka med 10 procentenheter jämfört med 2014 (då andelen var totalt 9 %). Om andelen ekologiska livsmedel ökar med 10 procentenheter de kommande åren når nämnden upp till
Kommunfullmäktiges mål under 2019.
Kostnadsberäkning
Måltidsservice har gjort en kostnadsberäkning för vad det skulle kosta för
nämnden att uppnå Kommunfullmäktiges mål om att köpa in 50 % ekologiska livsmedel.
I Östersunds kommuns budget för 2016 och flerårsplan för 2017-2018
framgår att "Mer ekologisk mat ska serveras på särskilda boenden. Nämnden och Utförarstyrelsen ska minska matsvinnet och det ska gå till ökad
ekologisk mat". Detta kan göra att kostnaden för att uppnå målet kan bli lägre än nedanstående beräkning.
Idag är ekologiska livsmedel i genomsnitt 30 % dyrare än konventionella.
Kostnaden för att uppnå målet om att 50 % av alla livsmedel som köps in
ska vara ekologiska kommer att hamna på de enskilda som bor i särskilt boende. Ett matabonnemang för en person som bor på särskild boende i Östersunds kommun kostar innevarande år (2015) 3 530 kronor per månad (snitÖstersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
www.ostersund.se
§ 1, ON 2015-11-17 08:30
ON: 922/2...
2015-11-09
3
Dnr 922-2015
tet för ett matabonnemang i 17 andra jämbördiga kommuner under 2014
ligger på cirka 3 200 kr per månad). För att uppnå hela målet kan priset på
matabonnemanget komma att behöva höjas. Utöver detta tillkommer även
årliga uppräkningar av priset för matabonnemanget.
Matabonnemanget betalas fullt ut av den enskilde, men på grund av att enskilda som bor på ett särskilt boende har en högre matkostnad så har de
även ett förhöjt förbehållsbelopp. I dagsläget är förbehållsbeloppet för personer som bor på särskilt boende 1 678 kronor utöver det ordinarie förbehållsbeloppet på 5 023 kronor (för ensamboende).
Enligt lag måste förbehållsbeloppet höjas om matkostnaden höjs (med motsvarande belopp). Detta gör att nämnden kommer att ha mindre utrymme att
ta ut sin avgift på. Om förbehållsbeloppet höjs kommer nämnden som mest
att får in cirka 750 000 kronor mindre i intäkter per år i avgifter för service
och omvårdnad. Detta förutsätter att hela kostnaden för ekologisk mat tas ut
via matabonnemanget. Beräkningen är gjord på konsumtionen i augusti
2015 och ger en fingervisning av vilka kostnaderna skulle bli för nämnden
då konsumtionen varierar över tid. Ovanstående kostnadsberäkningar utgår
från både verksamheten i Vård- och omsorgsnämndens egen regi och verksamheten i privat regi.
Om matabonnemanget höjs kommer det att generera högre utgifter för enskilda personer som bor i särskilt boende. Alla betalar för sitt eget matabonnemang men det kommer att påverka förmågan att betala avgifter olika. En del kommer att kunna betala ett höjt matabonnemang utan att få någon sänkt avgift för omvårdnad. Andra kommer att få en sänkt avgift för
omvårdnad, och en tredje grupp som idag inte betalar någon omvårdnadsavgift alls kommer att få mindre pengar kvar att röra sig med varje månad.
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN
Lars Liljedahl,
Förvaltningschef
Mathias Berndt Nääs,
Miljö- och säkerhetssamordnare
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen, Måltidsservice, miljö- och säkerhetssamordnare, Uppdragsenheten, kommunsekreterare, Sektor Säbo och systemförvaltare Procapita. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
www.ostersund.se
§ 1, ON 2015-11-17 08:30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag VOF 2015-11-09>
2015-11-09
1
Dnr 922-2015
Mathias Berndt Nääs
Komplettering av budget 2016 och flerårsplan 2017-2018
Nämnden behöver nu fastställa en procentsats för hur stor andel av de livsmedel som förvaltningen köper in under 2016 som ska vara ekologiska.
Förslag till reviderad budget 2016 och flerårsplan 2017-2018, blankett 1
Protokoll från Hållbarhetsberedningen Hållbar utveckling i Östersund,
långsiktiga mål, fokusområden och indikatorer, 2015-02-23
1. Vård- och omsorgsnämndens budget 2016 och flerårsplan 2017-2018
kompletteras med följande mål för att uppnå ett ekologiskt hållbart Östersund:
Andelen ekologiska livsmedel som Vård- och omsorgsförvaltningen köper
in ska under 2016 öka med 10 procentenheter jämfört med 2014 (då andelen var totalt 9 %)*.
*Avser beställd mat till särskilda boende samt de varor som beställs via
Måltidsservices butik. Ökningen i procentenheter avser värdet av inköpta
varor.
2. Vård- och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att revidera kvalitetskrav
vid särskilda boenden enligt socialtjänstlagen, som gäller alla utförare. Det
ska framgår att andelen ekologiska livsmedel som köps in ska öka med 10
procentenheter per år fram till år 2020, då andelen ekologiska livsmedel
som köps in ska vara 50 procent.
3. Vård- och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att förhandla med serviceförvaltningen om hur kostnaden för ekologisk mat ska finansieras för att
www.ostersund.se
2015-11-09
2
Dnr 922-2015
mildra de ekonomiska konsekvenserna för enskilda. Även effektiviseringsåtgärder ska utredas.
Bakgrund
Kommunfullmäktige har fastställt långsiktiga mål till 2020 och 2030 (se
protokoll från Hållbarhetsberedningen 2015-02-23 Hållbar utveckling i
Östersund, långsiktiga mål, fokusområden och indikatorer). Ett av de långsiktiga målen är att Östersund ska vara ekologiskt hållbart:
I det ekologiskt hållbara Östersund är livsmiljön hållbar, trygg och säker
och främjar biologisk mångfald. Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt 2030.
Konkretiseringen av målet är bland annat att 50 % av de livsmedel som
köps in av kommunen ska vara ekologiska till år 2020.
Utifrån Kommunfullmäktiges mål behöver Vård- och omsorgsnämnden
fastställa en procentsats för hur stor andel av de livsmedel som förvaltningen köper in under 2016 som ska vara ekologiska.
Vård- och omsorgsförvaltningen föreslår att andelen ekologiska livsmedel
som förvaltningen köper in under 2016 ska öka med 10 procentenheter jämfört med 2014 (då andelen var totalt 9 %). Om andelen ekologiska livsmedel ökar med 10 procentenheter de kommande åren når nämnden upp till
Kommunfullmäktiges mål under 2019.
Kostnadsberäkning
Måltidsservice har gjort en kostnadsberäkning för vad det skulle kosta för
nämnden att uppnå Kommunfullmäktiges mål om att köpa in 50 % ekologiska livsmedel.
I Östersunds kommuns budget för 2016 och flerårsplan för 2017-2018
framgår att "Mer ekologisk mat ska serveras på särskilda boenden. Nämnden och Utförarstyrelsen ska minska matsvinnet och det ska gå till ökad
ekologisk mat". Detta kan göra att kostnaden för att uppnå målet kan bli lägre än nedanstående beräkning.
Idag är ekologiska livsmedel i genomsnitt 30 % dyrare än konventionella.
Kostnaden för att uppnå målet om att 50 % av alla livsmedel som köps in
ska vara ekologiska kommer att hamna på de enskilda som bor i särskilt boende. Ett matabonnemang för en person som bor på särskild boende i Östersunds kommun kostar innevarande år (2015) 3 530 kronor per månad (snitÖstersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
www.ostersund.se
2015-11-09
3
Dnr 922-2015
tet för ett matabonnemang i 17 andra jämbördiga kommuner under 2014
ligger på cirka 3 200 kr per månad). För att uppnå hela målet kan priset på
matabonnemanget komma att behöva höjas. Utöver detta tillkommer även
årliga uppräkningar av priset för matabonnemanget.
Matabonnemanget betalas fullt ut av den enskilde, men på grund av att enskilda som bor på ett särskilt boende har en högre matkostnad så har de
även ett förhöjt förbehållsbelopp. I dagsläget är förbehållsbeloppet för personer som bor på särskilt boende 1 678 kronor utöver det ordinarie förbehållsbeloppet på 5 023 kronor (för ensamboende).
Enligt lag måste förbehållsbeloppet höjas om matkostnaden höjs (med motsvarande belopp). Detta gör att nämnden kommer att ha mindre utrymme att
ta ut sin avgift på. Om förbehållsbeloppet höjs kommer nämnden som mest
att får in cirka 750 000 kronor mindre i intäkter per år i avgifter för service
och omvårdnad. Detta förutsätter att hela kostnaden för ekologisk mat tas ut
via matabonnemanget. Beräkningen är gjord på konsumtionen i augusti
2015 och ger en fingervisning av vilka kostnaderna skulle bli för nämnden
då konsumtionen varierar över tid. Ovanstående kostnadsberäkningar utgår
från både verksamheten i Vård- och omsorgsnämndens egen regi och verksamheten i privat regi.
Om matabonnemanget höjs kommer det att generera högre utgifter för enskilda personer som bor i särskilt boende. Alla betalar för sitt eget matabonnemang men det kommer att påverka förmågan att betala avgifter olika. En del kommer att kunna betala ett höjt matabonnemang utan att få någon sänkt avgift för omvårdnad. Andra kommer att få en sänkt avgift för
omvårdnad, och en tredje grupp som idag inte betalar någon omvårdnadsavgift alls kommer att få mindre pengar kvar att röra sig med varje månad.
Lars Liljedahl,
Förvaltningschef
Mathias Berndt Nääs,
Miljö- och säkerhetssamordnare
Kommunstyrelsen, Måltidsservice, miljö- och säkerhetssamordnare, Uppdragsenheten, kommunsekreterare och systemförvaltare Procapita. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
www.ostersund.se
§ 1, ON 2015-11-17 08:30 / Bilaga: Förslag till reviderad budget 2016 och flerårsplan 2017-201...
Budget 2016, plan 2017-2018
Blankett 1
151117
Uppdrag
Vård- och omsorgsnämndens uppgift är att äldre- och funktionshindrade skall ges förutsättningar att leva
ett självständigt och gott liv. Alla som för stöd från kommunen har möjlighet till inflytande över hur stödet
utformas.
Verksamhetens mål på väg mot visionen om ett hållbart Östersund är…
Demokratiskt hållbar: Ökat inflytande och delaktighet hos Vård- och omsorgsnämndens egna målgrupper och deras
anhöriga. Under 2016 prioriteras inflytande på individoch systemnivå.
Socialt hållbar: Öka brukarnöjdheten hos nämndens målgrupper och deras anhöriga. Nämnden kommer även att prioritera de satsningar på främjande och förebyggande åtgärder som redovisas i nämndens eget styrdokument ”Strategier för att möta framtida utmaningar inom nämndens ansvarsområden”. Genom satsningar på främjande/förebyggande insatser skapas förutsättningar för ett hälsosamt och självständigt liv för fler medborgare.
Ekologiskt hållbar: Minska de fossila koldioxidutsläppen och öka inköpen av ekologiska livsmedel.
Ekonomiskt hållbar: Att utforma hälsofrämjande arbetsplatser och vara en attraktiv arbetsgivare.
Ambition/uppdrag i det politiska direktivet och nämndens åtgärder
Utveckling i vården
Det rehabiliterande arbetssättet ska utvecklas ännu mer. Ny kunskap, nya metoder och nya arbetssätt
behöver förverkligas och visas upp. Förvaltningen ska aktivt delta i utvecklandet av framtidens hemtjänst,
hemsjukvård och omvårdnad tillsammans med Regionen och övriga kommuner. Förvaltningen ska särskilt
vara en lärande organisation, genom ständiga förbättringar.
Arbetet med ett kvalitetsledningssystem beräknas vara klart under hösten 2016. En genomlysning
av nämndens mest kvalitetskritiska processer genomförs och förslag på förbättringar tas fram och
införs i verksamheten.
Vård- och omsorgsnämnden har- tillsammans med Regionen och några lokala innovationsföretag arbetat för att lämna in en ansökan till bland annat Vinnova för att fortsätta det pågående utvecklingsarbetet med ”Välfärdsteknologi”. Om medel anslås kan utvecklingsarbetet inom välfärdsteknologin intensifieras under flera år framåt.
Under hösten 2015 kommer länets kommuner - med Östersund som lok - att lämna in en gemensam projektansökan till Socialfonden som siktar på att både förbättra och snabba upp genomströmningen av blivande undersköterskor med utomeuropeisk bakgrund. Arbetet drivs tillsammans
med Arbetsförmedlingen och Gävleborg och Västernorrlands län.
Vård- och omsorgsnämnden har tillsammans med Region J-H arbetat för att initiera en ”Jämtlandskommission”. Liksom sin föregångare - WHO´s ”Closing the gap” – ska kommissionen dels
kartlägga skillnaderna i hälsa inom regionen och dels föreslå åtgärder som kan utjämna dessa
skillnader på både lokal och regional nivå.
I samarbete med Odense kommun, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och tre kommuner i
Sverige (Falun, Örebro och Torsby) kommer ett nationellt utvecklingsarbete på temat ”Rehabiliterande arbete” att initieras under hösten 2015. ”New Nordic Welfare” är arbetsnamnet på detta utvecklingsarbete.
Bra mat
Med näringsrik och energirik kost kan mycket medicinering undvikas vilket är bra för både personen, vattnet, naturen samt kommunens ekonomi. Kommunfullmäktige har genom Folkpartiets motion gett ett utredningsuppdrag om ”Framtidens äldreboende”. Utredningen innehåller både medborgardialog och omvärldsbevakning och pågår tom 2016.
Handlingsplan för att leva upp mot Kostpolicyn beslutades av Vård- och omsorgsnämnden i maj
2015. Arbetet med handlingsplanen kommer att fortgå under flera år.
Under 2015 kommer handlingsplaner - som riktar in sig på ett hälsofrämjande och förebyggande
arbete för våra brukare - tas fram. De första åren kommer fokus att ligga på måltider och social
stimulans.
Personalen är vår viktigaste resurs
Sjukskrivningarna ökar och anledningarna behöver noga följas upp, analyseras och åtgärdas. Arbetet med
att minska delade turer och öka heltider är viktigt om människor skall orka jobba tills de är minst 65 år. Att
lära av andra och hitta nya lösningar är viktigt.
Handlingsplanen för Hälsofrämjande arbetsplatser som på nämndens uppdrag har tagit fram innehåller bland annat följande åtgärder:
- Förbättra stödet till enhetschefer, bland annat har kartläggning av utbildningsbehovet genomförts.
- Säkerställa att alla enheter tillämpar ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete
- Förbättra arbetet med att följa upp kort- och långtidssjukfrånvaron samt rehabilitering
- Skapa en rimlig arbetsbelastning/arbetstempo och förutsägbarhet för både enhetschefer och
medarbetare
- Öka inflytande och delaktighet för medarbetarna
- Satsa på ökad kompetensutveckling för enhetschefer och medarbetare
Avtal har tecknats med Kommunal om en flexibel arbetstidsmodell för undersköterskor inom poolen
vid Bemanningsenheten. Det medför även att fler undersköterskor anställs inom Bemanningsenheten.
Inom sektor Säbo har en schemautvecklare nyligen anställts.
Att servicetjänster nu tillhör sektor hemtjänst samt införande av nytt schemaplaneringssystem underlättar en effektivare planering mellan behov och personal. En önskad effekt är även att antalet
delade turer ska minska. Utökade sysselsättningsgrader används mer effektivt.
Vård- och omsorgsnämnden är medsökande i den Socialfondsansökan som Region JH lämnade in
i februari 2015 och som tar sikte på ett ”hälsofrämjande ledarskap”. Besked ges i juni och arbetet
pågår under hela 2016.
Alla människor behöver känna sig behövda
En meningsfull vardag är både hälsofrämjande och humanistiskt. Inte minst bland personer med funktionsnedsättning ser vi att samhället har mer att göra för att främja både hälsa, självständighet och meningsfullhet inte minst för personer med funktionsnedsättning. Mica (Människan i Centrum Arbete) får i uppdrag att
fortsätta utveckla sina arbetssätt. Vi vill därför höja habiliteringsersättningen med 2 kr så att fler tycker att
det är värt att delta i den dagliga verksamheten. På särskilda boenden finns aktiviteter som ska utvecklas
och dessutom ska det bli bättre information om dem.
I Vård- och omsorgsnämndens långsiktiga styrdokument: ”Strategier för att möta framtida utmaningar inom nämndens ansvarsområden” lyfts två utmaningar fram. ”Den demografiska utmaningen” och ”Ett alltmer exkluderande samhället”. Under 2016 kommer – utöver det utvecklingsarbete
som redan bedrivs enligt nedan - en handlingsplan att tas fram för att kunna minska exkluderingen
för nämndens målgrupper.
Utveckling och beskrivning verksamheten
Funktionshinderområdet
(Lagrummen SoL, LSS och HSL).
Fortsatt utveckling av boendestöd under 2016-2018. Antalet ansökningar om insatsen ökar och kommer
förmodligen leda till ökade personalbehov.
Daglig verksamhet(MICA) fortsätter utvecklingsarbetet utifrån identifierade utvecklingsområden i genomlysningen. De genomför även en brukarundersökning med hjälp av verktyget Pictostat som omfattar cirka 100
personer. Antalet ansökningar till daglig verksamhet ökar vilket kan medföra behov av ytterligare grupper
under året. Dessutom finns behov av daglig verksamhet som är anpassad till äldre och/eller svagare brukare.
Från 2016 och framåt bedöms det behövas ytterligare två arbetsgrupper årligen.
För att möta behovet av LSS-bostäder beräknas tre LSS-bostäder behöva startas per år under de närmaste tre åren. Förutom detta kan ombyggnation av en befintlig LSS-bostad och förtätningar bidra till att möta
en del av det ökade behovet. Det finns även behov av individuellt specialanpassad bostad.
Behovet av SoL-bostad/socialpsykiatri kan medföra ökade kostnader för uppstart av ett nytt boende till
den målgruppen
Sektor LSS fortsätter sitt utvecklingsarbete inom bland annat områden som rör livsstil, äldreperspektiv,
metodutveckling med mera.
Behov av att utöka verksamheten korttidsvistelse i form av korttidshem finns på grund av ökad efterfrågan.
Hemtjänst
Att arbeta strategiskt och förebyggande är viktigt för att behoven av hemtjänst och hemsjukvård ska hållas på en rimlig nivå.
Personkontinuiteten - det vill säga hur många olika personer som hjälper till hos en person med hemtjänst
under en 14 dagars period – och behöver förbättras.
En handlingsplan är framtagen för anhörigstöd och ökade resurser har tillförts. Det innebär bland annat en
ökad satsning på olika stödformer till olika anhöriggrupper. Genom att stödja anhöriga kan nämnden förebygga behov av insatser.
Att medvetet öka antalet besökare och engagemang från frivilligorganisationer och föreningar kan ge en
mångfald och ökning av aktiviteter på kommunens mötesplatser.
Hälso- och sjukvård
Det rehabiliterande arbetssättet utvecklas. Det sker genom att säkerställa att personer som bor i särskilt boende eller vistas på korttidsboende erbjuds en bedömning av arbetsterapeut och fysioterapeut. På så sätt
får varje person en bedömning av sitt rehabiliteringsbehov och en individuell rehabplan.
1 mars 2016 träder en ny betalningsansvarslag i kraft (tryggare utskrivning) vilket innebär att kommunen behöver se över de nuvarande vårdplaneringsrutiner för personer som vistas på sjukhus. Det pågår ett projektarbete kring hela vårdplaneringsprocessen från sjukhus till hemgång och innefattar även korttidsvistelse.
Vården och omsorgen för personer med demenssjukdom förbättras genom att utarbeta kvalitetskrav
kring baspersonalens kompetens.
Användning av BPSD-registret* ska öka. Registret är ett verktyg för att ge personer med demenssjukdom
och psykiska symtom ett individuellt bemötande.
Nämndens handlingsplan för kost och måltider innebär att utbildning ska ges till personal för att öka kunskap kring kost och måltider vilket är bra ur ett förebyggande perspektiv.
Genom att arbeta för att minska antal fallskador/fallhändelser ska antalet höftfrakturer hos personer som
bor i särskilt boende minskas.
Uppdraget för kommunens habiliteringsteam ska tydliggöras för att säkerställa att personer med funsktionsnedsättning får den hälso- och sjukvård som de är i behov av.
*BPSD=Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens
Särskilt boende
Socialstyrelsens föreskrift om bemanning i särskilda boenden kan påverka nämndens kostnader för personalbemanning. Speciellt kan kostnaderna öka för nattpersonal i boenden med flera våningsplan.
En långsiktig boendeplan ska beslutas av nämnden i december 2015 bland annat för utbyte av ett antal omoderna särskilda boenden. Nuvarande lägenheter är mycket små och en del boenden är slitna och svårarbetade med verksamheter i många olika plan. Både boende och anhöriga har i dag högre krav på standard och
tillgänglighet i särskilda boenden. Det viktigaste önskemålet är att boendet är belägen i markplan och har en
bra utemiljö. Det ska vara lätt att komma ut. Störst efterfrågan har boenden i centrala Östersund och på Frösön.
Vård- och omsorgsnämndens avtal med Vardaga för de särskilda boendena Björkbacka, Sjöängen, Brunkullan och Strukturrutan för Rådmansgatan upphör den 30 september 2016. En ny upphandling ska ske under
hösten 2015 och nämnden bör ha en ny utförare utsedd senast under mars 2016. De nuvarande avtalen är
sju år gamla vilket kan innebära ökade kostnader för nämnden för de nya avtalen.
Larmanläggningarna på flera särskilda boenden är i behov av utbyte till modernare och driftssäkrare anläggningar. Inför 2016 finns investeringsbehov på tre särskilda boenden Brunkullan, Solsången och Frösö strand
om cirka 80 lägenheter till en investeringskostnad om cirka 1 mkr. Dessa investeringar inryms i befintlig investeringsram.
Fortsatt utvecklingsarbete behövs utifrån den nationella värdegrunden för att ge goda förutsättningar för en
ökad brukarnöjdhet inom områdena trygghet, måltider, socialt innehåll samt inom- och utomhusmiljön.
Nämndens handlingsplan för kost och måltider ska öka nöjdheten kring måltider i särskilt boende under året.
Som exempel kan nämnas att personal som sitter med vid måltiderna ska äta en så kallad omsorgsmåltid.
Ett antal olika utvecklingsarbeten kommer att genomföras under 2016 med fokus på att utveckla måltiderna i
särskilt boende.
ETT DEMOKRATISKT HÅLLBART ÖSTERSUND
I det demokratiskt hållbara Östersund litar medborgarna på det demokratiska systemet.
Medborgarna är engagerade, deltar i samhällsutvecklingen och upplever att de har inflytande.
Konkretisering av fullmäktiges långsiktiga mål till 2018
Valdeltagande är en indikation på vilken tillit medborgarna har till det demokratiska systemet, därför är målet att det totala valdeltagandet och förstagångsväljarnas valdeltagande ska öka med fyra procentenheter i
kommunvalet 2018.
Medborgarnas upplevelse av sitt inflytande ska öka, i SCB:s medborgarundersökning ska inflytandeindex
vara minst 60 poäng (av 100) år 2018.
Nämndens mål med tillhörande indikator
Vård- och omsorgsnämnden kommer att fokusera på ökat inflytande och delaktighet hos sina egna målgrupper och deras
anhöriga för att bidra till fullmäktiges långsiktiga mål. Det innebär ett fortsatt arbete med att skapa delaktighet och
inflytande på individ-, verksamhets- och systemnivå inom Vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter. Under 2016
prioriteras inflytande på individoch systemnivå.
Mål 1: Under år 2016 ska minst 95 % av alla personer som har insatser inom äldreomsorg och LSS göras delaktiga i
utformningen av sina individuella genomförandeplaner. Med delaktighet avses i detta sammanhang att personen har
tillfrågats om hur, när och på vilket sätt de vill få sina beviljade insatser utförda.
Indikator: Andel personer inom respektive sektor som gjorts delaktiga i utformningen av sin individuella genomförandeplan. (I verksamhetssystemet Procapita ska det alltid markeras om personen varit delaktig och beskrivas hur personalen gått
tillväga för att göra denne delaktig i sin planering. Uppföljning görs i april, augusti och december genom uttag av listor ur
Procapita.)
Mål 2: Under år 2016 ska det genomföras minst två öppna (lokala) medborgardialoger i Östersunds kommun kring
frågor som berör nämndens verksamhetsområde.
Indikator: Antal medborgardialoger.
ETT SOCIALT HÅLLBART ÖSTERSUND
Det socialt hållbara Östersund är öppet, välkomnande och tillgängligt. Medborgarna har förutsättningar för ett hälsosamt och tryggt liv på jämställda och jämlika villkor.
Grundläggande utbildning är en avgörande faktor för social hållbarhet. En indikation på att den grundläggande utbildningen fungerar är att elever går ut grundskolan med behörighet till gymnasieprogram och
att gymnasieelever fullföljer studierna inom rimlig tid. Våra mål är därför att alla elever som går ut grundskolan 2020 är behöriga till något nationellt program på gymnasiet. Eleverna i gymnasieskolan fullföljer studierna och får slutbetyg inom fyra år.
År 2020 har ungdomar i Östersunds kommun förbättrad psykisk hälsa. Ungdomarnas tillgång till bostäder
och andelen ungdomar i arbete eller utbildning har ökat till år 2020 jämfört med 2015.
I ett öppet och välkomnande Östersund trivs alla ungdomar i skolan och ingen medborgare upplever kränkande behandling eller diskriminering. Andel vuxna nyanlända som efter avslutad etablering arbetar eller
studerar är minst 50 % år 2020.
Medborgarnas syn på kommunen som en attraktiv och bra plats att leva och bo på ökar varje år och är den
högsta inom kommungruppen större städer år 2020. (SCB)
Medborgare i Östersund ska känna sig trygga. Värdet på medborgarnas upplevelse av trygghet ska till
2020 ha ökat med tio procentenheter i SCB:s medborgarundersökning.
Andelen av befolkningen som får försörjningsstöd ska minska med en procentenhet till 2020.
Vård- och omsorgsnämnden kommer att fokusera på ökad brukarnöjdhet hos sina egna målgrupper och
deras anhöriga för att bidra till fullmäktiges långsiktiga mål. Nämnden kommer även att prioritera de satsningar på
främjande och förebyggande åtgärder (för brukare, anhöriga och personer som ännu inte har stödinsatser) som
redovisas i nämndens eget styrdokument ”Strategier för att möta framtida utmaningar inom nämndens ansvarsområden”.
Genom satsningar på främjande/förebyggande insatser skapas förutsättningar för ett hälsosamt och självständigt liv för
fler medborgare.
Mål 1: Minst 83 % av dem som bor på särskilt boende ska vara ganska nöjda eller mycket nöjda när de i Socialstyrelsens
nationella brukarundersökning svarar på frågan: ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?”.
Indikator: Andel personer som i Socialstyrelsens årliga undersökning anger att de ganska nöjda eller mycket nöjda med
sitt äldreboende.
Mål 2: Minst 91 % av dem som har hemtjänstinsatser ska vara ganska nöjda eller mycket nöjda när de i Socialstyrelsens
nationella brukarundersökning svarar på frågan: ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?
Indikator: Andel personer som i Socialstyrelsens årliga undersökning anger att de är ganska nöjda eller mycket nöjda
med sina hemtjänstinsatser. Därutöver följer nämnden brukarnas upplevelse av kvaliteten genom att vid varje uppföljning/omprövning också ställa fem frågor om upplevd kvalitet. På så sätt finns alltid en aktuell bild av brukarnöjdheten
inom hemtjänsten. Trender och skillnader går därmed kontinuerligt att utläsa och påverka.
Mål 3: Brukarnöjdheten hos de boende i LSS-bostäder respektive dem som har insatser inom daglig verksamhet (Mica)
ska bibehållas eller förbättras jämfört med den lokala basmätning som genomförts under våren 2015. Under 2016 ska
det även tas fram en systematisk uppföljning av brukarnöjdhet för de kärnverksamheter som idag saknar detta (personlig
assistans, elevhem, korttidsverksamhet m fl.)
Indikator: Andelen boende i LSS-bostäder respektive personer som har insats inom daglig verksamhet (Mica) som vid
uppföljningar 2016 anger att de är minst lika nöjda med sin insats som vid basmätning våren 2015. För övriga kärnverksamheter: Att verktyg/system för uppföljning av brukarnöjdhet har tagits fram under 2016.
Mål 4: Kommunens öppna mötesplatser ska öka antalet besökare med minst 10 % jämfört med den basmätning som
genomförs i december 2015.
Indikator: Antalet besökare på kommunens öppna mötesplatser vid mätningar under vecka 9, 22, 35 och 48, år 2016.
ETT EKOLOGISKT HÅLLBART ÖSTERSUND
I det ekologiskt hållbara Östersund är livsmiljön hållbar, tryggt och säker och främjar biologisk
mångfald. Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt 2030.
Konkretisering av fullmäktiges långsiktiga mål till 2020 och 2030
De fossila koldioxidutsläppen minskar med 100 % till 2030 och energiförbrukningen minskar med 20 %
jämfört med 2010.
Planering och genomförande av kommunens verksamheter skapar inte nya miljö- och hälsoproblem eller
ökar befintliga. Giftiga kemikalier i förskolor och skolor är utfasade till 2020.
Av de livsmedel som kommunen köper in är minst 50 % ekologiskt till 2020.
Kommunen skapar förutsättningar för klimatsmarta medborgare. Kommunen är en förebild i arbetet för ekologisk hållbarhet, vilket visar sig i att vi behåller vår miljöcertifiering.
Vård- och omsorgsnämnden kommer att fokusera på att minska de fossila koldioxidutsläppen och öka inköp av
ekologiska livsmedel för att bidra till fullmäktiges långsiktiga mål.
Mål 1: Andelen bilar inom Vård- och omsorgsförvaltningen som drivs med förnybart bränsle (el, hybrid, gas eller etanol)
ska öka med minst 7 procentenheter jämfört med maj 2015 (då andelen var 46 %).
Indikator: Andelen bilar inom Vård- och omsorgsförvaltningen som drivs med förnybart bränsle stäms av vid aprilrespektive augustiprognosen.
Mål 2: Andelen ekologiska livsmedel som Vård- och omsorgsförvaltningen köper in ska under 2016 öka med 10 procent-
enheter jämfört med 2014 (då andelen var totalt 9 %)*.
*Avser beställd mat till särskilda boenden samt de varor som beställs via Måltidsservices butik.
Indikator: Andelen ekologiska livsmedel som köpts in av Vård- och omsorgsförvaltningen stäms av vid aprilrespektive
augustiprognosen.
ETT EKONOMISKT HÅLLBART ÖSTERSUND
I det ekonomiskt hållbara Östersund använder vi invånarnas gemensamma resurser på ett ansvarsfullt sätt. Kommunen, tillsammans med näringsliv och omgivande samhälle, skapar förutsättningar
för hållbar utveckling. Östersunds kommun är en attraktiv arbetsgivare.
År 2020 har 85 % av alla medborgare mellan 20 och 64 år ett arbete. Till 2020 ska vi bli minst 450 personer
fler i kommunen varje år och öka antalet gästnätter med minst 9 000 per år. Tillsammans med näringslivet
och det omgivande samhället skapar vi förutsättningar för att bygga minst 330 bostäder och för minst 240
nya arbetstillfällen per år.
Kommunen planerar samhället utifrån ett hållbarhetsperspektiv, där översiktsplanen anger kommunens
viljeinriktning. Underhållet av kommunens fastigheter och anläggningar sker på ett sätt som behåller värdet
på dem.
Att kommunen är en attraktiv arbetsgivare innebär att kommunen erbjuder utvecklingsmöjligheter och goda
arbets- och anställningsförhållanden, samt att kommunen präglas av mångfald. Alla medarbetare värderas
lika och arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är hälsofrämjande och ger förutsättningar för ett hållbart
arbetsliv. Sjukfrånvaron i den kommunala organisationen är högst 4,5 % år 2020.
Vård- och omsorgsnämnden kommer att fokusera på att skapa hälsofrämjande arbetsplatser och minskad sjukfrånvaro
för att bidra till fullmäktiges långsiktiga mål. Att utforma hälsofrämjande arbetsplatser och vara en attraktiv arbetsgivare
är sedan tidigare två prioriterade områden i nämndens eget styrdokument ”Strategier för att möta framtida utmaningar
inom nämndens ansvarsområden” som beslutades 2013.
Mål 1: Vård- och omsorgsförvaltningens totala sjukfrånvaro ska vara högst 10 % år 2016 (11,3% i mars 2015).
Indikator
Vård- och omsorgsförvaltningens totala sjukfrånvaro vid avstämningar i april och augusti månad.
Uppföljning görs genom månatliga avstämningar på enhets-, sektors- och nämndsnivå och månatlig avstämning i
Ledningsgruppen att handlingsplanen för ”Hälsofrämjande arbetsplatser” följs. Vid varje arbetsplatsträff får medarbetarna
svara på fyra frågor om den egna arbetsmiljön. På så sätt finns kontinuerliga möjligheter (på enhets- sektors- och
förvaltningsnivå) till snabba och stödjande insatser – om medarbetarna signalerar att arbetsmiljön försämras.
Mål 2: Minst 70 % av Vård- och omsorgsförvaltningens medarbetare ska år 2016 uppleva att det bedrivs ett
välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete på den egna arbetsplatsen.
Indikator
Andel medarbetare som vid medarbetarundersökningar i maj/juni respektive nov/dec 2016 upplever att det finns ett
välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen.
Uppföljning görs genom medarbetarundersökningsfråga i samband med arbetsplatsträffar i maj/juni samt nov/dec 2016
samt månatlig avstämning i Ledningsgruppen att handlingsplanen för ”Hälsofrämjande arbetsplatser” följs.
Mål 3: Vård- och omsorgsnämnden har initierat/medverkat till att minst 3 Forsknings- och utvecklingsprojekt – med
extern finansiering – pågår/påbörjas under 2016. Projekten ska vara inriktade mot de prioriterade områden som Vårdoch omsorgsnämnden har fastslagit i sin långsiktiga strategi för att möta framtida utmaningar.
Indikator
Vid april- och augustiprognosen sker avstämning om vilka FoU-projekt som pågår och att dessa är inriktade mot de
prioriterade områdena i VoN´s långsiktiga strategi.
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
Långsiktiga mål
ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR GOD HUSHÅLLNING AV RESURSER.
Kommunens totala inkomster, sett över två mandatperioder, är större än de totala utgifterna för att undvika
att låneskulden ökar på lång sikt.
Underhållet på kommunens fastigheter sker på ett sätt som inte försämrar värdet på dem.
Målsatt indikator
Resultat före extra ordinära poster i relation till skatteintäkter, Utjämning, statsbidrag och finansnetto.
Målvärde: 2 % 2016.
Målsatt indikator
Kassaflödet före upplåning. Rullande 8 år bakåt i tiden från bokslut 2014.
Målsatt indikator
Akut underhåll av nämndens/styrelsens egna fastigheter (kr/kvm/år). (2014: 8 kr/kvm/år) Mål 2016:
Målsatt indikator
Planerat underhåll av nämndens/styrelsens egna fastigheter (kr/kvm/år). (2014: 103 kr/kvm/år) Mål 2016:
Målsatt indikator
Sjukfrånvaron ska minska från 2014, %. (2014: Kommuntotal 7,3 %, Nämnd X %) Mål 2016:
Resultat – Indikatorer
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall Rikssnitt/ jmf
2014 tal/Kkik eller
motsv 2014
Indikatorer fullmäktiges långsiktiga mål som berör nämnden
Ett demokratiskt hållbart Östersund:
Hur väl möjliggör kommunen för medborgare att delta i kommunens utveckling.
Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet.
Antal medborgardialoger
69 %
44 p
5 st (inom
ett ämnesområde)
46,5
Medborgarinflytande för äldre (55-75 år och äldre)
Ett socialt hållbart Östersund:
Andel av befolkningen 16-84 år som anser sig blivit behandlad/bemött på ett sätt så att de känt sig kränkta.
Hur trygga känner sig medborgare i kommunen
Äldres upplevelse av trygghet
63 p
Ett ekonomiskt hållbart Östersund:
Sjukfrånvaron %
Andel hel-/deltidsanställda månadsavlönade, %
7,3 %
79 %
Hållbart medarbetarengagemang, HME
79
Ett ekologiskt hållbart Östersund:
Förnybart drivmedel till kommunens bilar.
31%
Andel miljöbilar i kommunorganisationen/inkl bolagen (ej bolag)
47 %
(63 %)
18 %
Ekologiska livsmedel, andel (%) totalt inköpt i kommunen
Indikatorer nämndens mål
Ett demokratiskt hållbart Östersund:
Andel personer inom respektive sektor som gjorts delaktiga i utformningen av sin individuella genomförandeplan
Ingen
mätning
gjord
Ingen
mätning
gjord
Antal medborgardialoger
65 %
5 st (inom
ett ämnesområde)
Ett socialt hållbart Östersund:
Andel personer som i Socialstyrelsens årliga undersökning anger
att de ganska nöjda eller mycket nöjda med sitt äldreboende
Andel personer som i Socialstyrelsens årliga undersökning anger
att de är ganska nöjda eller mycket nöjda med sina hemtjänstinsatser
Andelen boende i LSS-bostäder respektive personer som har
insats inom daglig verksamhet (Mica) som vid uppföljningar 2016
anger att de är minst lika nöjda med sin insats som vid basmätning
våren 2015.
Antalet besökare på kommunens öppna mötesplatser vid mät-
82 %
84 %
81 %
83 %
92 %
93 %
91 %
89 %
Ingen
mätning
gjord
Ingen
mätning
gjord
Ingen
mätning
gjord
Ingen
Ingen
Ingen
ningar under vecka 9, 22, 35 och 48, år 2016.
mätning
gjord
mätning
gjord
mätning
gjord
Vård- och omsorgsförvaltningens totala sjukfrånvaro vid
6,5 %
avstämningar i april och augusti månad
Andelen medarbetare som vid medarbetarundersökningar i maj/juni
Ingen
respektive nov/dec 2016 upplever att det finns ett välfungerande
mätning
systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen.
gjord
Vid april och augustiprognosen sker avstämning om vilka FoUIngen
projekt som pågår och att dessa är inriktade mot de prioriterade
mätning
områdena i VoN´s långsiktiga strategi.
gjord
6,9 %
8,0 %
Ingen
mätning
gjord
Ingen
mätning
gjord
Ingen
mätning
gjord
Ingen
mätning
gjord
Ett ekonomiskt hållbart Östersund:
Ett ekologiskt hållbart Östersund:
Andelen bilar inom Vård- och omsorgsförvaltningen som drivs med
förnybart bränsle stäms av vid aprilrespektive augustiprognosen
Andelen ekologiska livsmedel som köpts in av Vård- och omsorgsförvaltningen stäms av vid aprilrespektive augustiprognosen
Övriga indikatorer
9%
Driftbudget/plan (2016 års prisnivå) Mnkr
Intäkter
Kostnader
Kommunbidrag
Resultat
Budget
2015
112,6
-1340,0
1227,4
0
Budget
2016
122,6
1406,1
1283,5
0
Plan
2017
122,6
1421,4
1298,8
0
Plan
2018
122,6
1436,4
1313,8
0
Beskrivning av investeringar
Investeringsbudget
LSS-bostäder startas företrädesvis i nyproducerade hyresfastigheter. I andra hand i nyproducerade bostadsrättsfastigheter. När det byggs för få hyres-/bostadsrättshus måste kommunen bygga separata LSS-bostäder i egen regi vilket
alltså är det sista alternativet. För kommande tre år beräknas tre LSS-bostadsobjekt behöva startas per år. Av dessa
beräknas ett bostadsprojekt per år startas i kommunalt byggd fastighet.
Den generella investeringsramen som under många år legat på fem miljoner kronor behöver utökas med minst två
miljoner kronor för att täcka behovet av löpande investeringar.
Observera att nämnden inte erhåller några automatiska tillskott för ökade kapitalkostnader i driftbudgeten för sina investeringar utan de täcks inom befintlig ram.
Vidare finns behov av att investera i ny- och tillbyggnad av äldreboenden.
Nämnden har i befintlig investeringsbudget utrymme att investera 20 miljoner kronor i om- och utbyggnad av Brunkullan (2015 - 2016) med ett tillskott om ca 15 lägenheter. Under programarbetet har förvaltningen konstaterat att en utbyggnad inte skulle bli funktionell till en rimlig kostnad. Investeringen i Brunkullan kommer därför att enbart avse ombyggnad för att uppfylla livsmedelslagstiftningens krav på kök. Den ombyggnaden beräknas kosta högst 5 miljoner
kronor. Av investeringsutrymmet föreslår förvaltningen att 15 miljoner kronor överförs till nytt äldreboende.
Våd- och omsorgsförvaltningen kommer att förelägga nämnden ett förslag till nu boendeplan för perioden 2016 - 2021 i
december 2015. Enligt den gällande planen skulle tre äldreboenden utöver de som redan byggts ha tillskapats fram till
2016. Dessa har dock inte prioriterats i kommunens investeringsbudget. I ramen ligger, förutom ovan nämnda anslag
för Brunkullan, 10 miljoner 2017 (och i plan för 2018 ytterligare 60 miljoner). Ett äldreboende med ca 35 lägenheter om
ca 35 lägenheter kostar 55 - 70 miljoner kronor.
Vid flera av de befintliga äldreboendena behöver nattpersonalen utökas för att klara Socialstyrelsens nya krav. Varje
vaken nattpersonal kräver tre årstjänster. Enbart för ett av de befintliga boendena skulle en sådan utökning innebära
en kostnadsökning om 2,5 – 3,0 mnkr. Även om kraven kan komma att balanseras eller att de delvis går att upprätthålla med användande av mer av teknik så blir det en kostnadsökning för att komma till en rimlig säkerhetsnivå om inte
några av boendena kan ersättas.
Ett nytt äldreboende kan dels ersätta något av de befintliga och därmed ge lägre kostnader för driften och dels utgöra
ett nytillskott (fler äldre = mer behov). Det senare finansieras delvis av ökade hyresintäkter. En nettokalkyl visar på att
ett nytt äldreboende innebär ökade kostnader på driftbudgeten (hyra) om mindre än en miljon kronor vilket motsvarar
investering om ca 15 - 20 miljoner kronor. Denna driftbudgetpåverkan måste nämnden klara inom befintliga ramar ur
tillskottet för demografiska förändringar (ca sju miljoner kronor per år).
Av budgetanvisningarna framgår att det inte är möjligt att äska investeringsmedel utöver befintlig ram för åren 2016 2017. I förslaget har förvaltningen tagit med ett äldreboende per år från 2018 (enligt gällande plan) och ytterligare ett
per år åren därefter. Men behovet är att kunna starta produktion av minst ett äldreboende under 2016 - inte minst med
tanke på att den planerade (och finansierade) utbyggnaden av Brunkullan inte blir av.
Det finns avslutningsvis goda möjligheter att de äldreboenden som fasas ut istället kan göras om till bostäder, HVBhem för ensamkommande flyktingbarn, studentlägenheter eller asylboende.
Investeringsbudget/plan (2016 års prisnivå) Mnkr
Skattefinansierade investeringar
Intäktsfinansierade investeringar
Taxefinansierade investeringar
Lönsamma investeringar, Lönsamhetskalkyl bifogas
Summa investeringsutgifter
Varav lagstadgade, finansieringsform ……
Varav miljöinvesteringar
Investeringsobjekt mnkr
Brunkullan om - tillbyggnad
Äldreboende 1
Äldreboende 2
Äldreboende 3
LSS-bostad (om kommunen tvingas bygga själv)
Inventarier och bostadsrätter mm
Trygghetslarm
Summa
2015
5,0
5,0
3,6
13,6
Budget
2015
13,6
Budget
2016
20
Plan
2017
20
Plan
2018
30
30
13,6
15
35
10
30
30
90
2016
2017
2018
10,0
60,0
10,0
2020
60,0
13,0
7,0
80,0
13,0
7,0
13,0
7,0
13,0
7,0
60,0
10,0
13,0
7,0
35,0
30,0
90,0
90,0
VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN
Mona Modin Tjulin,
ordförande
2019
15,0
Lars Liljedahl,
förvaltningschef
§ 1, ON 2015-11-17 08:30 / Bilaga: 2015-02-23 Protokoll från Hållbarhetsberedningen - Hållbar...
§ 2, ON 2015-11-17 08:30
KS: 1396/2015
2015-11-01
1
Dnr 1396-2015
Börje Hoflin
Yttrande över motion om att avstå från att ersätta personal med nattkameror i de gamlas sovrum
Sverigedemokraterna har i en motion föreslagit att Kommunfullmäktige ska
besluta om att kommunen helt ska sluta med kameror som redskap vid vård
av gamla.
Vård- och omsorgsförvaltningen har sedan cirka ett år tillbaka i mindre omfattning använt kameror som trygghetsstödjande komplement för de personer som har behov av tillsyn och själva önskar den formen av lösning.
Motion från Sverigedemokraterna 2015-07-30
Integritet i fokus, Datainspektionens tidning, nr 3/2015
Nämnden föreslår Kommunfullmäktige att motionen om att inte använda
kameror som redskap vid vård av gamla avslås.
Motivering till beslutet: kameror är ett bra och kvalitetshöjande verktyg
som ger möjlighet för äldre att bo hemma och används enbart där personerna själva så önskar.
Bakgrund
Sverigedemokraterna, genom Åke Durre, har i en motion föreslagit att
Kommunfullmäktige ska besluta om att kommunen helt ska sluta med kameror som redskap vid vård av gamla.
Vård- och omsorgsförvaltningen har under senaste året provat att använda
kameror som komplement, i första hand vid nattillsyn, för de personer som
själva så önskar. Möjligheterna till att använda välfärdsteknologi var föremål för medborgardialog under 2014 där bland annat kameratillsyn möttes
mycket positivt. Se för övrigt även artikel i Datainspektionens tidning (bilaga).
Många personer med behov av tillsyn störs av personalen som kommer in
och tittar till dem på natten. De vaknar ofta när personalen går ut och blir då
www.ostersund.se
§ 2, ON 2015-11-17 08:30
KS: 1396/2015
2015-11-01
2
Dnr 1396-2015
oroliga. En kameratillsyn som alltid sker i enlighet med individens egna
önskemål kan då vara en bra lösning. Individen bestämmer hur många
gånger, och när, tillsynen ska ske (dvs. när kameran ska slås på). Vanlig
tillsynsbesök (t.ex. i samband med toalettbesök och dylikt) kan kompletteras med kameralösningen, vilket ger möjlighet till mer frekvent tillsyn om
personen så önskar.
För närvarande har fyra personer, som själva valt det, kameratillsyn nattetid. Någon personalneddragning på grund av att denna möjligheten används
har inte skett. Det är dock viktigt att påpeka att om denna lösning blir mer
använd kan kostsamma resurser som nu används för tillsyn nattetid istället
användas för att skapa bättre kvalitet för de äldre på dagtid.
Lars Liljedahl,
Förvaltningschef
Börje Hoflin,
Handläggare
Kommunstyrelsen
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
www.ostersund.se
2015-11-01
1
Dnr 1396-2015
Börje Hoflin
Yttrande över motion om att avstå från att ersätta personal med nattkameror i de gamlas sovrum
Sverigedemokraterna har i en motion föreslagit att Kommunfullmäktige ska
besluta om att kommunen helt ska sluta med kameror som redskap vid vård
av gamla.
Vård- och omsorgsförvaltningen har sedan cirka ett år tillbaka i mindre omfattning använt kameror som trygghetsstödjande komplement för de personer som har behov av tillsyn och själva önskar den formen av lösning.
Motion från Sverigedemokraterna 2015-07-30
Integritet i fokus, Datainspektionens tidning, nr 3/2015
Nämnden föreslår Kommunfullmäktige att motionen om att inte använda
kameror som redskap vid vård av gamla avslås.
Motivering till beslutet: kameror är ett bra och kvalitetshöjande verktyg
som ger möjlighet för äldre att bo hemma och används enbart där personerna själva så önskar.
Bakgrund
Sverigedemokraterna, genom Åke Durre, har i en motion föreslagit att
Kommunfullmäktige ska besluta om att kommunen helt ska sluta med kameror som redskap vid vård av gamla.
Vård- och omsorgsförvaltningen har under senaste året provat att använda
kameror som komplement, i första hand vid nattillsyn, för de personer som
själva så önskar. Möjligheterna till att använda välfärdsteknologi var föremål för medborgardialog under 2014 där bland annat kameratillsyn möttes
mycket positivt. Se för övrigt även artikel i Datainspektionens tidning (bilaga).
Många personer med behov av tillsyn störs av personalen som kommer in
och tittar till dem på natten. De vaknar ofta när personalen går ut och blir då
www.ostersund.se
2015-11-01
2
Dnr 1396-2015
oroliga. En kameratillsyn som alltid sker i enlighet med individens egna
önskemål kan då vara en bra lösning. Individen bestämmer hur många
gånger, och när, tillsynen ska ske (dvs. när kameran ska slås på). Vanlig
tillsynsbesök (t.ex. i samband med toalettbesök och dylikt) kan kompletteras med kameralösningen, vilket ger möjlighet till mer frekvent tillsyn om
personen så önskar.
För närvarande har fyra personer, som själva valt det, kameratillsyn nattetid. Någon personalneddragning på grund av att denna möjligheten används
har inte skett. Det är dock viktigt att påpeka att om denna lösning blir mer
använd kan kostsamma resurser som nu används för tillsyn nattetid istället
användas för att skapa bättre kvalitet för de äldre på dagtid.
Lars Liljedahl,
Förvaltningschef
Börje Hoflin,
Handläggare
Kommunstyrelsen
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
www.ostersund.se
§ 2, ON 2015-11-17 08:30 / Bilaga: 2015-07-30 Motion från Sverigedemokraterna
§ 2, ON 2015-11-17 08:30 / Bilaga: Integritet i fokus, Datainspektionens tidning, nr 3/2015
Datainspektionens tidning
nr 3/2015
Smygläste journaler
— döms till miljonskadestånd
Skarp kritik mot
polisens ”kvinnoregister”
Nattkamera
hos äldre
Tryggare eller mer kränkande?
Från faktura till inkasso – så funkar det
sv e r ig e
Miljonskadestånd
för smygläsning
Integritet i fokus
produceras av Datainspektionen
Box 8114, 104 20 Stockholm
Tfn 08-657 61 00 (växel)
www.datainspektionen.se
Ansvarig utgivare
Kristina Svahn Starrsjö
Redaktör
Per Lövgren
Formgivning
Fredrik Karlsson
Tryck
Tryckt hos Ineko AB i Årsta på
Arctic Volume White papper.
Miljömärkt trycksak
341142. ISSN 2000-5857.
Kontakta redaktionen
Har du synpunkter, tips på artiklar
eller frågor om tidningen? Mejla till
redaktionen@datainspektionen.se.
Gratis prenumeration
En prenumeration på Integritet i
fokus är gratis. Lättast anmäler du
dig på vår webbplats. Integritet i
fokus kan även laddas ner i pdf-format från vår webbplats. Tidningen
kommer ut fyra gånger per år.
www.datainspektionen.se
På vår webbplats kan du läsa mer
om integritetsfrågor. Passa även på
att prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du pressmeddelanden
och annat aktuellt från Datainspektionen.
¥ En anställd på Östra sjukhuset i Göteborg som smygläst flera hundra cancersjuka barns journaler har dömts till
villkorlig dom och skadestånd på cirka
1,5 miljoner kronor, rapporterar Borås Tidning. Upprinnelsen ska vara att
mannens eget barn insjuknade i cancer. Under fyra år gick mannen in i
sammanlagt 375 journaler som rörde
cancersjuka barn. Enligt tidningen har
utredningen avslöjat stora brister i de
stickprovskontroller som gjordes för
att upptäcka otillåtna intrång i patientjournaler. Mannen har avskedats från
sitt arbete på Östra Sjukhuset.
Läkare läste väns
journal, döms till böter
¥ En läkare i Trelleborg har dömts till
40 dagsböter för dataintrång efter att
ha läst en väns patientjournal, rapporterar Kvällsposten. Läkaren hade själv
ingen vårdrelation till vännen men
läste journalen efter att vännen blivit
inlagd på psykiatrisk avdelning. Enligt läkaren ska den inlagde vännen
gett honom tillstånd att läsa journalen.
Rätten anser dock att läkaren inte haft
någon rätt att läsa journalen eftersom
han inte deltagit i vården av vännen.
Läkaren har överklagat domen upp till
Högsta domstolen som dock meddelar
att den inte kommer att pröva fallet.
I och med det fastställs domen från
hovrätten på 40 dagsböter för dataintrång. Läkaren sade upp sig från sin
tjänst när han blev polisanmäld.
Polisen begär
ut trafikdata om
tusentals misstänkta
¥ Under förra året fick polisen ut trafikdata om 2 022 brottsmisstänkta
personer inom ramen för förundersökningar, det vill säga utredningar av
konkreta brott, rapporterar Dagens
2
Nyheter. Trafikdata är uppgifter om
mejl, sms och telefonsamtal. Det är
inte innehållet i exempelvis ett sms eller mejl som sparas utan uppgifter om
vem som skickade det, till vem, när,
samt var personerna befann sig. För
att polisen ska få tillgång till trafikdata
i en förundersökning krävs ett domstolsbeslut. I sin underrättelseverksamhet kan dock polisen själv inhämta
trafikdata, utan domstolsbeslut. Enligt DN gjorde polisen det 647 gånger
förra året. I över 80 procent av fallen
handlade det om spaning som rörde
grovt narkotikabrott.
Sociala medier
avslöjar fusk
¥ En kvinna som var sjukskriven och
fick sjukersättning skrev samtidigt på
sociala medier om ett pågående filmprojekt. Nu kräver Försäkringskassan
att kvinnan ska betala tillbaka totalt
184 000 kronor, uppger Dagens Nyheter. Orsaken till Försäkringskassans
krav på återbetalning är bland annat
att kvinnan i både tryckta och sociala
medier berättat om ett dokumentärfilmsprojekt som hon pekats ut som
ansvarig för. ”Försäkringskassan drog
slutsatsen att hon var arbetsför un-
der perioden och beslutade därför att
kräva tillbaka den utbetalade sjukpenningen”, skriver tidningen. Enligt DN
har det blivit allt vanligare att myndigheter som har utredningsskyldighet
använder sig av sociala medier. Skatteverket, socialtjänsten och Försäkringskassan ska enligt tidningen googla
ärenden och Försäkringskassan har vid
ett flertal tillfällen avslöjat fuskare som
till exempel bloggat om sina liv på ett
sätt som visat att de varit mer arbetsföra än vad de uppgett.
om vä r l de n
Google slutar länka
till hämndporr
¥ Google kommer nu att sluta länka
Firefox stärker
integritetsskyddet
¥ Integritetsskyddet håller nu på att
stärkas i webbläsaren Firefox. Alla vanligt använda webbläsare, som Internet
Explorer, Firefox, Chrome och Safari,
har ett privat läge som gör att kakor
och liknande inte sparas under sessionen. Läget kan kallas ”privat fönster”,
”inkognitofönster”, ”InPrivate-surfning”. Detta läge döljer dock bara dina
spår på den egna datorn, vilket förvisso kan vara bra då flera personer delar
på samma dator. Men, du är fortfarande lika spårbar därute, på nätet, av
företag som vill kartlägga dina surfvanor. I den senaste utvecklingsversionen av Firefox finns ett nytt förbättrat
privatläge. ”Vår hypotes är att när du
öppnar ett fönster för privat surfning
i Firefox så skickar du en signal om att
du vill ha mer kontroll över ditt integritetsskydd”, skriver Firefox på sin hemsida. När du besöker en webbplats och
har den nya funktionen aktiverad så
blockerar den de delar av webbplatsen som försöker kartlägga din surfning via exempelvis sociala nätverk
(som Facebook) och analysverktyg (som Google
Analytics). Funktionen
finns för närvarande i ett experimentellt pre-beta-läge, så det återstår säkert en hel del arbete innan funktionen återfinns i den vanliga versionen
av Firefox.
Integritet i fokus nr 3-2015 – Datainspektionen
till bilder som är relaterade till så kallad
hämndporr, alltså typiskt intima bilder
som en ex-partner publicerar på internet för att förödmjuka offret. I vissa fall
hamnar bilderna på ”sextortion-sajter”, där offret måste betala pengar för
att få bilderna borttagna. På Googles
egen blogg skriver chefen för Google Sök: ”Vår filosofi har alltid varit att
Google Sök ska återspegla hela webben. Men hämndporr-bilder är ytterst
personliga och känslomässigt skadliga
och syftar enbart till att förnedra offren, som huvudsakligen är kvinnor. Så
framöver kommer vi därför att ta bort
sökresultat till nakenbilder eller sexbilder som delats på nätet utan personens samtycke”. Här finns länken till
ett formulär för begäran av borttagning av information från Google Sök:
https://goo.gl/ZZIHju
per kyrkan att mäta hur lyckade olika
typer av evenemang är, och gör det
också möjligt att mäta enskilda personers deltagande”, säger företagets
vd. Alla är inte lika lyriska, chefen för
organisationen Big Brother Watch säger: ”Detta är ett tydligt exempel på
helt överdriven användning av teknik.
Kyrkor har lyckats hålla reda på sina
församlingar i hundratals år utan att
behöva ta till en så här integritetskränkande metod”.
Här är sajterna folk
vill bli glömda ifrån
¥ En dom i EU-domstolen har gjort
det möjligt att begära att Google och
andra sökmotorer ska ta bort länkar i
sina sökresultat. Google redovisar på
sin webbplats löpande hur många begäranden om borttagning som företaget tagit emot. I den senaste statistiken listas även de domäner där företaget har tagit bort flest webbadresser från sökresultaten. Av det totala
antalet webbadresser som användare
har begärt ska tas bort från sökresultat
utgör följande tio webbplatser 8 procent.
Kamera ska spåra
vilka som går i kyrkan
¥ Enligt uppgift på webbsajten
Engadget ska fler än två dussin kyrkor runt om i världen ha installerat ett
system för ansiktsigenkänning som används för att registrera vilka medlemmar som faktiskt kommer på gudstjänsterna. Systemet kallas Churchix
och har utvecklats av det israeliska företaget Face-six. Lösningen bygger på
att video från en övervakningskamera
monterad vid kyrkans entré jämförs
med bilder på kyrkans medlemmar
som lagras i en databas. Enligt uppgift
ska igenkänningen ha en träffsäkerhet
på 99 procent. ”Närvarostatistik hjäl-
De tio vanligaste sajterna
www.facebook.com
profileengine.com
groups.google.com
www.youtube.com
badoo.com
plus.google.com
twitter.com
annuaire.118712.fr
www.wherevent.com
www.yasni.de
3
Nattkamera hos
mer eller mindre k
4
äldre
kränkande?
Den typ av nattkamera som allt
fler kommuner nu börjar använda
i hemtjänsten kan verka oerhört
kränkande. Tänk dig att ha en kamera
monterad i ditt sovrum. En eller ett
par gånger per natt tänds några gröna
ljusdioder på kameran vilket indikerar att den är igång. Någon tittar på dig
när du sover.
Men, frågan är om det verkligen är så kränkande i relation till alternativet: att någon
kommer hem till dig mitt i natten, låser upp
dörren, går in i din lägenhet och på plats ser
efter att du sover.
– Vår erfarenhet är att många äldre
som bor hemma och som behöver tillsyn
på natten, upplever nattkamera som något
positivt. Många blir oroliga när de hör någon
skramla med nycklarna i låset mitt i natten,
andra ligger till och med vakna och väntar
tills hemtjänstens nattpatrull varit på besök
innan de känner att de kan somna. Det
finns kommuner där äldre står i kö för att få
nattkamera, säger Jeanna Thorslund som är
jurist på Center för eSamhället på Sveriges
Kommuner och Landsting.
– Det är en tydlig trend att allt fler kommuner inför eller står i begrepp att införa
nattkameror som ett komplement i sin hemtjänst, eftersom nattkamera ger fördelar för
både brukare och kommun, säger Anna-Greta
Brodin som är projektledare på Myndigheten
för delaktighet, som fått ett uppdrag från
regeringen att stödja kommuner i arbetet
att införa så kallad välfärdsteknologi inom
socialtjänst och hemtjänst.
Ökad trygghet
Enligt Wikipedia är välfärdsteknologi ”kunskapen om och användandet av teknik som
kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för personer med
funktionsnedsättning och deras anhöriga”.
– Det handlar om att ta hjälp av olika digitala tjänster och verktyg så att människor
med olika typer av funktionshinder ska få
högre livskvalitet, mer självbestämmande,
större trygghet och kunna vara mer delaktiga i samhället, fyller Anna-Greta Brodin i.
Nattkameror är en form av välfärdsteknologi men det finns många andra. Det kan vara
sensorer som larmar personal när en blöja
ska bytas, vilket gör att man inte behöver gå
rond för att kontrollera, och att den vars blöja behöver bytas inte behöver vänta onödigt
länge. Det finns medicinförpackningar som
kan påminna när det är dags att ta tabletter,
sensorer i golv som känner av om någon faller i rummet och mobila trygghetslarm som
5
foto: L ars N ejstgaard, Göteborgs S tad
Lösningar för
nattkamera bygger på en trådlös
nätverkskamera
med mörkerseende.
– Nattkameran
är en teknik som
hjälper till så att
vård och omsorg
går ihop, säger
Jeanna Thorslund, jurist på
Center för eSamhället på Sveriges Kommuner
och Landsting.
6
är kopplade till gps.
Det finns flera olika leverantörer av
lösningar för nattkameror, en av dessa är det
svenska företaget Joice Care. Företagets lösning kallas Nattfrid och består av en trådlös
nätverkskamera med mörkerseende.
– Kameran har inte funktioner för zoom
eller panorering eftersom motorljudet kan
störa den som sover, säger företagets vd Eric
Pettersson.
Två till tre tittar per natt
Vanligtvis monteras endast en kamera hos
brukaren, det vill säga den äldre. Ibland kan
man dock montera flera kameror, om man
vet att personen i fråga ofta sover på andra
platser, som exempelvis i tv-soffan.
Kameran är ansluten till internet via en
router. När hemtjänstpersonalen vill ”titta
till” brukaren används en dator eller surfplatta som man loggar in på med så kallad
tvåfaktorsautentisering. Respektive person
i hemtjänsten ser bara de brukare som man
själv är ansvarig för. Via datorn aktiverar
personalen kameran i sovrummet och under
kanske någon minut är kameran på då man
ser efter att allt verkar som det ska hos
brukaren. Gröna dioder tänds på kameran
när den är på och inget bildmaterial sparas.
Systemet loggar löpande vem som loggat in
och sett på vilka brukares kameror.
Skulle personen inte ligga i sängen, väntar
man kanske en kvart och tar sedan en ny titt.
Har man efter en timme inte sett personen
åker nattpatrullen dit för att se vad som
hänt.
Hur ofta man tittar till en brukare via
kamera har hemtjänsten kommit överens om
med personen ifråga. Enligt Eric Pettersson
ligger snittet på två-tre tittar per natt.
– En fördel med nattkamera är att man under oroliga perioder kan öka titt-frekvensen.
Den kamera som Joice Care använder är
utrustad med rörelsesensor.
– Tekniskt sett skulle vi kunna ha en
lösning som känner av om personen lämnar
sängen och då larmar hemtjänstpersonalen
men på grund av oklarheter kring juridiken
är det inte en funktion som vi erbjuder i
nuläget, säger Eric Pettersson.
I Wikipedias definition av välfärdsteknik
står att tekniken ska ”bidra till bättre
resursutnyttjande och kvalitet inom välfärdssektorn samt vara samhällsekonomiskt
lönsamt”.
– Det handlar inte om att använda
teknik för att minska personalstyrkan.
Kommunerna står inför en jätteutmaning.
Vi får fler och fler äldre samtidigt som allt
färre vill arbeta i hemtjänsten. I det läget
är nattkamera en teknik som hjälper till så
att vård och omsorg går ihop, säger Jeanna
Thorslund.
Hon fortsätter:
– Nattkamera gör det möjligt för personalen i hemtjänstens nattpatrull att vara på
de platser där de verkligen behövs och att
ägna mindre tid åt resor. Det handlar om att
kunna frigöra händer, där händer behövs.
Vad säger juridiken?
Nattkamera är naturligtvis något som
inkräktar på brukarens personliga integritet,
men är det ett ”otillbörligt intrång” som
jurister utrycker det? Tekniken är inte något
som kommunerna tvingar på brukarna, utan
införs bara om brukaren, den äldre, har gett
sitt samtycke.
Malin Ricknäs, jurist på Datainspektionen,
förklarar att eftersom en nattkamera är
en fast monterad övervakningskamera så
omfattas den av reglerna i kameraövervakningslagen. Eftersom kameran sätts
upp på initiativ av kommunen, och det är
kommunens personal som tittar på bilderna,
så är det inte fråga om kameraövervakning
Får en anhörig sätta upp en kamera hos mig
för att se att hemtjänstpersonalen sköter sig?
sättning att man inte har för avsikt att
sprida bildmaterialet vidare på exempelvis internet.
– Det avgörande i det här fallet är om
det verkligen är den boende som bedriver övervakningen eller om det är en anhörig, förklarar Malin Ricknäs.
Om vårdtagaren själv inte har tillgång
till det inspelade bildmaterialet eller inte
kan påverka när kameran spelar in, så
kan man inte anse att det är vårdtagaren
som bedriver övervakningen. I så fall får
övervakningen endast ske om den anhörige kan visa att behovet av övervakning väger tyngre än integritetsintresset.
för privat bruk (som är undantagen reglerna i
kameraövervakningslagen).
– Det finns två alternativ för kommunen,
det ena är att få brukarens samtycke, det
andra är att kunna påvisa att behovet av
kameraövervakningen väger tyngre än
brukarens rätt till integritet. Eftersom
övervakningen sker i en integritetskänslig
miljö har jag svårt att tro att kommunen
kan visa att behovet av övervakningen för
att förhindra exempelvis fallolyckor, väger
tyngst. Så samtycke från brukaren ser jag
som den framkomliga vägen.
Malin Ricknäs fortsätter:
– En stötesten när det gäller samtycke
är att personer som saknar beslutsförmåga
exempelvis på grund av demenssjukdom inte
kan ge sitt samtycke eftersom ett sådant
bygger på att man ska vara införstådd i
vad som ska ske och kunna ta ett medvetet
beslut.
Enligt uppgift finns det dock kommuner
som använder nattkamera även för tillsyn av
personer med demenssjukdom.
– I de fall brukaren har demenssjukdom
eller begynnande demenssjukdom borde
kommunen få välja åt individen efter en sammantagen bedömning. Det finns många äldre
i den situationen som vill fortsätta bo i sitt
hem. Den här tekniken bidrar till att göra det
möjligt, säger Jeanna Thorslund.
Samma sak gäller om vårdtagaren inte vet att
kameran är uppsatt eller saknar
beslutsförmåga.
– Men även
Malin Ricknäs, juom kameraöverrist på Datainspekvakningslagen
tionen.
kan tillåta att en
vårdtagare kameraövervakar hemtjänstpersonalen, så kan
det finnas arbetsrättsliga regler eller regler på arbetsmiljöområdet som säger annorlunda, betonar Malin Ricknäs.
K ä lla : SCB
En nattkamera sätts upp av kommunen
för att hemtjänstpersonalen ska kunna
se till den äldre på natten. Kameran kan
bara sättas upp om brukaren gett sitt
samtycke. Men, vad gäller om situationen är den omvända och det är brukaren som vill sätta upp en kamera för att
övervaka hemtjänstpersonalen?
Det korta svaret är att den boende får
kameraövervaka hemtjänstpersonalen.
I kameraövervakningslagen finns nämligen ett undantag som innebär att om
man övervakar sin egen bostad så behöver man inte följa reglerna i kameraövervakningslagen. Detta under förut-
Allt fler äldre, som lever allt längre
Enligt Statistiska Centralbyrån har
antalet personer som är över 65
år ökat de senaste åren. ”Det gäller främst antalet i åldern 65–79
år , där de små kullarna födda på
1930-talet successivt har ersatts
av de stora kullarna födda på
1940-talet. År 2030 är det dags
för sextiotalisterna att komma in
i dessa åldrar”, skriver SCB i rapporten ”Sveriges framtida befolkning 2015–2060”. SCB påpekar att det inte bara är kullarnas
storlek som ger upphov till det
ökande antalet äldre, utan att
även den minskande dödligheten
har betydelse. År 1960 var den
återstående medellivslängden vid
65 års ålder 13,7 år för män och
15,3 år för kvinnor. Den har ökat
till 18,9 år för män och 21,5 år
för kvinnor år 2014. I framtiden
förväntas dödligheten fortsätta
att minska och den återstående
medellivslängden vid 65 års ålder
2060 beräknas vara 23,7 år för
män och 25,4 år för kvinnor. År
2020 fyller de första 40-talisterna
80 år och år 2045 är det dags för
dem födda i mitten av 1960-talet.
7
Skarp kritik mot
polisens ”kvinnoregiste
Datainspektionen är nu klar med sin
granskning av polisens så kallade
kvinnoregister och i sitt beslut riktar
myndigheten skarp kritik mot polisen
och beordrar att registret ska sluta
användas.
– Polisen har i
det här fallet begått i princip alla
fel som kan begås, säger Jonas
Agnvall på Datainspektionen.
Den 25 juni blev Datainspektionen klar med
sin granskning av det som i massmedia har
kallats för ”polisens hemliga kvinnoregister”.
I sitt beslut riktar myndigheten mycket
skarp kritik mot registret och beordrar
polisen att sluta använda det.
– Polisen har i det här fallet begått i
princip alla fel som kan begås när det gäller
hur personuppgifter får hanteras, summerar
Jonas Agnvall som lett Datainspektionens
granskning.
Registret i fråga är ett antal Excel-filer
där polisen matat in uppgifter om kvinnor som utsatts för våld i nära relationer.
Polisen har uppgett att registret framför
allt har förts inom ramen för något
som kallas särskilda undersökningar i
kriminalunderrättelseverksamhet.
– Men enligt Datainspektionen kan den
verksamhet som man nu bedrivit inte betraktas som kriminalunderrättelseverksamhet, vilket innebär att polisen inte har någon
laglig grund för registret.
I sin kriminalunderrättelseverksamhet
kan polisen registrera uppgifter om det
finns en koppling mellan de uppgifter som
registreras och brott med en viss allvarlighet
men någon sådan koppling har generellt sett
saknats, konstaterar Datainspektionen i sin
utredning.
Två inspektioner hos polisen
Datainspektionen har genomfört två inspektioner på plats hos polisen. Vid den andra
inspektionen gjordes ett antal slagningar i
8
registret. Då upptäcktes en
rad registreringar som innehöll så kallade känsliga personuppgifter. Det är uppgifter
som exempelvis rör personers
hälsa och som enligt lagen är
extra skyddsvärda.
– OM polisen haft laglig
grund för registret, vilket
Datainspektionen ansett att
man inte haft, och OM uppgifterna i registret generellt
sett kunde knytas till brott
av viss allvarlighet, vilket
vår granskning visar att
det inte har, så hade polisen
ändå inte fått registrera
känsliga personuppgifter på
det här viset, förklarar Jonas
Agnvall.
Han läser upp några
exempel på uppgifter i registret. ”Lätt förståndshandikappad kille”,
”Psykopatvarning”, ”Borderline samt bipolär”, ”Mytoman”, ”Styvsonen homosexuell”.
– Även om polisen har behov av att registrera känsliga uppgifter så är det oerhört
viktigt hur uppgifterna registreras och att
det anges hur uppgifterna ska värderas. Är
exemplen ovan hörsägen? Skvaller? Eller är
de utlåtanden av läkare och andra experter?
Det framgår ofta inte i registret.
Inga uppgifter har gallrats
Vid Datainspektionens slagningar upptäcktes
registreringar gjorda från 2004 och framåt.
– Inga uppgifter har gallrats ur registret,
trots att polisen i alla sina register löpande
ska pröva vilka uppgifter som ska finnas
kvar. I det här fallet innebär det att personer
som inte själva på något sätt är misstänkta
för brott har varit registrerade i polisens
kriminalunderrättelseverksamhet under
er”
Dagens Eko avslöjar att
Stockholmspolisen i tio års
tid har registrerat tusentals kvinnor som anmält att de blivit
misshandlade och hotade. Enligt Ekot
är registret fyllt av känsliga uppgifter
och kränkande omdömen om kvinnorna.
Datainspektionen beslutar
att inleda en granskning av
polisens register.
Inspektörer från Datainspektionen genomför en inspektion hos polisen.
Datainspektionen genomför
en andra, fördjupad inspektion hos polisen.
mycket lång tid, säger Jonas Agnvall.
Han fortsätter:
– Det är särskilt allvarligt att polisen
själv för flera år sedan fattade beslut om att
upphöra med de här registren. Trots det har
verksamheten fortsatt som om inget har
hänt. Det tyder på bristande intern kontroll
och uppföljning inom polisen.
Enligt Datainspektionens granskning
har ett utomstående forskningsprojekt haft
betydelse både för att registreringen en gång
började och för att den pågått så länge.
– Lagen ger inte polisen rätt att starta
underrättelseprojekt och samla in personuppgifter för att förse utomstående forskare
med uppgifter.
Ska inte raderas
Sammantaget gör de brister som upptäckts
att Datainspektionen nu beordrar polisen att
sluta använda registret. Dock ska registret
inte raderas eftersom det kan behövas för
Datainspektionen riktar
skarp kritik mot registret
och beordrar polisen att
sluta använda det.
Regeringen ger Polismyndigheten i uppdrag att säkerställa skyddet i myndighetens personuppgiftsbehandling.
Polisen överklagar delar av
Datainspektionens beslut.
September 2017
Polisen ska slutredovisa sitt regeringsuppdrag
9
Om du tror att du
förekommer i registret
På polisens webbplats finns information om hur du kan gå tillväga om
du vill veta om du finns med i det så
kallade kvinnoregistret. Där finns en
blankett som du kan fylla i om du vill
att polisen gör en förekomstkontroll.
En sådan kontroll kostar ingenting.
Här hittar du webbsidan:
https://polisen.se/Stockholms_lan/Aktuellt/-Begaran-forekomstkontroll
framtida utredning och prövning av ansvar
och rättsliga anspråk.
– Vi tar kritiken på stort allvar och
beklagar den bristfälliga hanteringen. Vi
arbetar nu för att stärka kunskap och rutiner
internt, säger Eva Lindeblad, enhetschef
på polismyndighetens rättsavdelning, i ett
pressmeddelande som polisen publicerar
samma dag som Datainspektionen offentliggjorde resultatet av sin granskning.
Polisen överklagar beslutet
Två veckor efter Datainspektionens beslut
överklagar Polismyndigheten beslutet. I ett
pressmeddelande förklarar polisen att den
inte kommer att bestrida de delar av beslutet
som rör gallring av personuppgifter eller att
kränkande omdömen använts. Däremot vill
polisen att domstol klargör om och i så fall
hur polisen kan få registrera uppgifter om
brottsoffer.
”Det är viktigt att polisen får de nödvändiga rättsliga förutsättningar som krävs för
att få till stånd en behandling av personuppgifter avseende brottsoffer som sker i
enlighet med lagar och regelverk”, skriver
polismyndigheten.
Polisen har lämnat in ett så kallat blankt
överklagande och har begärt anstånd med att
inkomma med ett preciserat överklagande.
foto: K ristian P ohl / R egeringskansliet
Regeringen till polisen: Se över integritetsskyddet
Inrikesminister
Anders Ygeman
har gett Polismyndigheten i
uppdrag att se
över all registerhållning.
10
Samma dag som Datainspektionen är klar
med sin granskning av polisen meddelar
regeringen att den ger Polismyndigheten i
uppdrag att säkerställa integritetsskyddet i
myndighetens personuppgiftsbehandling.
– Regeringen ger nu Polismyndigheten i
uppdrag att se över all registerhållning för
att garantera att missförhållandena inte upprepas, säger inrikesminister Anders Ygeman
i ett pressmeddelande.
I pressmeddelandet framgår att de
myndigheter som har i uppdrag att granska
polisen har påtalat allvarliga brister rörande
personuppgiftsbehandlingen inom polisen
och att vissa av dessa brister har bedömts
vara av systematisk karaktär.
– Polisen måste kunna garantera att
personuppgiftsbehandlingen bedrivs på ett
rättssäkert sätt, säger Anders Ygeman.
Inom ramen för uppdraget ska polisen
bland annat säkerställa att det finns tydliga
ansvarsförhållanden och en väl fungerande
beslutsordning för behandling av personuppgifter, redovisa vilka kontrollåtgärder som
vidtas för att säkerställa att personuppgifter
hanteras lagligt och löpande och systematiskt genomföra åtgärder för att säkerställa
god registervård.
pe r s on u pp g i f t s om bu de t
Personuppgiftshantering – en ledningsfråga
I de flesta bolag är det självklart att ledningen tar fram mål för verksamheten
och en affärsstrategi för att uppnå målen. Samma vikt behöver fästas vid arbetet med att uppfylla de krav och regler
som ställs på bolaget.
Regelefterlevnad bör ha en lika självklar roll som andra processer som stöttar affärsverksamheten. Verkligheten ser
dock i många fall annorlunda ut. Ofta
är det först när ett betydande problem
uppstår eller bolaget lider en allvarlig
skada på grund av ett regelbrott som frågorna verkligen tas på allvar. Inte minst
gäller detta frågor som rör hanteringen
av personuppgifter.
Att inrätta en särskild avdelning eller
rollbeskrivning att ansvara för bolagets
regelefterlevnad är en bra början. I takt
med allt striktare och mer komplexa regulatoriska krav krävs emellertid att bolag tar ett helhetsgrepp över frågorna.
Det ska inte bara vara en angelägenhet
för en avdelning eller person utan för
samtliga medarbetare. De riktlinjer som
tas fram i det arbetet måste likt affärsstrategin implementeras och accepteras
inom olika delar av organisationen och
genomsyra det dagliga arbetet. Arbetet
med regelefterlevnad måste kontinuerligt ses över och anpassas utifrån bolagets ändrade förutsättningar och verksamhet. Om så inte sker kommer de riktlinjer som tas fram inte bli annat än pappersprodukter som läggs i en låda och
glöms bort tills det plötsligt smäller.
På ledningsnivå är det inte ovanligt
att personuppgiftshantering behandlas
styvmoderligt och inte ses som en ledningsfråga. I den mån det finns en medvetenhet om vilka regler som gäller läggs
fortfarande ofta ansvaret för personuppgiftsfrågor över på en ensam person
längre ner i organisationen som utses till
personuppgiftsombud. Oavsett hur duktig denna person många gånger är, kan
det vara en omöjlig uppgift att utan tydligt mandat och acceptans inom organisationen säkerställa att bolagets hantering av personuppgifter uppfyller alla
relevanta krav och regler, speciellt som
personuppgiftsombud många gånger
endast arbetar deltid med personuppgiftsfrågor.
Inte minst mot bakgrund av att den
nya personuppgiftsförordningen på EUnivå nu börjar ta slutlig form, och de
höga sanktionsavgifter som med största
sannolikhet kommer följa av denna, är
det hög tid för ett bolags ledning att aktivt se över bolagets rutiner och ta persondataskydd på allvar.
Björn Johansson Heigis,
Forum för dataskydd
I T-sä k e r h e t
Kameraövervakning kräver hög säkerhet
Tidigare hanterades bildmaterial från
kameraövervakning i slutna system utan
koppling till yttervärlden. Med intåget
av ny teknik även i kameravärlden har situationen förändrats i grunden.
De flesta av dagens övervakningskameror är kopplade till lokala nätverk som
all annan it-utrustning. Överföringen av
bilderna sker ofta via internet. Det medför att risken att bildmaterialet, både
inspelat och realtidsmaterial, hamnar i
orätta händer ökar dramatiskt.
Tack vare allt mer sofistikerade bildanalysprogram och möjligheten att samköra annan information med bildmaterialet för att identifiera personer så höjs
känsligheten ständigt. Ett exempel är ansiktsigenkänningstekniken som har gjort
stora framsteg de senaste åren.
En logisk följd av den snabba utvecklingen på området är att kraven på sä-
kerhetsåtgärderna för att skydda bildmaterialet också är höga. Det duger inte att
skicka bilder utan kryptering över öppna nät eller spara ner dem på en extern
hårddisk utan kryptering.
Även lagstiftningen pekar mot ett
starkt skydd för bildmaterial. Redan i den
gamla lagen ansåg lagstiftaren att bildmaterialet måste anses vara känsligt och
därför måste skyddas. I den nya kameraövervakningslagen har man infört två
paragrafer som ställer krav på säkerhetsåtgärder, vilket är en skärpning av kraven
jämfört med den gamla lagen.
Lagen ställer inte bara krav på tekniska
säkerhetsåtgärder utan även på administrativa och organisatoriska. Till exempel måste åtkomstbehörigheter vara så
snäva att så få personer som möjligt kan
ta del av bildmaterialet. Dessutom måste
det gå att spåra missbruk av bildmateri-
al, som till exempel olovlig kopiering.
För att öka möjligheten att göra rätt
har Datainspektionen tagit fram broschyren ”Säkerhetsåtgärder vid kameraövervakning” som kan hämtas gratis på
Datainspektionens webbplats.
http://bit.ly/1iBDbjI
Adolf Slama
IT-säkerhetsspecialist
på Datainspektionen
11
n y tt f r å n data i n s pe k t ion e n
Besökare i Västerås
mäts för noggrant
¥ Västerås Citysamverkan AB har dri-
Kritik mot
övervakning av sopor
¥ Datainspektionen har tagit emot
klagomål som rör avfallshanteringen i
sydvästra Skåne, som sköts av kommunalförbundet VA Syd. Förbundet sköter
avfallshanteringen för mer än en halv
miljon människor. Klagomålen kommer från personer som upplever sig
övervakade efter att ha fått brev från
VA Syd som påpekar att hushållet inte
haft något matavfall under de senaste
soptömningarna.
Datainspektionens granskning visar
att renhållningsarbetarna på det bolag
som sköter avfallshanteringen åt VA
Syd gör en ”okulärbesiktning” av innehållet i soptunnorna vid tömning och
registrerar avvikelser i ett fritextfält i
det it-system som används.
– Det är inte okej att sopövervaka.
Därför är det viktigt att det finns tydliga riktlinjer för vilka uppgifter som
får registreras om innehåll i sopor, säger Datainspektionens jurist Eva Maria
Broberg.
I sitt beslut listar Datainspektionen
en rad åtgärder som VA Syd måste
vidta. Bland annat måste hushållen få
tydlig information om vilka uppgifter
som registreras om dem i samband
med avfallshanteringen.
12
vit ett pilotprojekt av ett besöksflödessystem för att statistiskt mäta flöden av
besökare i Västerås citykärna. Systemet
samlar in uppgifter som mobiltelefoner med påkopplad wifi automatiskt
skickar ut.
Datainspektionens granskning visar att de så kallade mac-adresser som
samlas in är personuppgifter och att
Västerås Citysamverkan därför måste
följa reglerna i personuppgiftslagen.
Företaget som levererat lösningen har
vidtagit vissa åtgärder, som kryptering,
för att försvåra möjligheten att identifiera enskilda personer.
– Men trots de åtgärder som vidtagits innebär mätningen att enskilda
personer kan övervakas på ett sätt som
inte är tillåtet enligt personuppgiftslagen. De uppgifter som samlas in kan
under vissa förutsättningar användas
för att kartlägga hur en person rör sig
på allmän plats i Västerås citykärna, i
vart fall under en period av en vecka,
säger Datainspektionens jurist Martin
Brinnen.
Datainspektionen förelägger därför Västerås Citysamverkan att antingen sluta med besöksstatistiken eller
se till att de uppgifter som registreras inte kan användas för att kartlägga
hur enskilda rör sig i Västerås citykärna. Västerås Citysamverkan måste i så
fall även informera besökarna om vem
som samlar in uppgifterna och varför.
Den 1 mars 2013 togs den anmälningsskyldigheten bort. För att följa
upp hur det har fallit ut så har Datainspektionen granskat hur fyra läkemedelsbolag hanterar frågor som rör
information, samtycke och it-säkerhet i
samband med forskningsprojekt.
Datainspektionen konstaterar brister
hos samtliga fyra bolag. Bland annat
när det gäller den information som patienter får i samband med att de kan
anmäla intresse att delta i en studie.
– Det är viktigt att patienterna får
tydlig och relevant information, annars vet de inte vad de samtycker till
när det gäller hur deras uppgifter får
användas, säger Salomeh Fanaei, jurist
på Datainspektionen.
10 vanligaste
sökningarna
Vad letar folk efter på Datainspek
tionens webb? Här är de tio vanligaste sökorden under första halvan av 2015:
Tydligare information
krävs vid forskning
1. personuppgiftsombud
2. molntjänster
3. pul
4. kameraövervakning
5. personnummer
6. personuppgiftsbiträdesavtal
7. personuppgiftsbiträde
8. whistleblowing
9. vad omfattas av förtal?
10. känsliga personuppgifter
¥ De som bedriver forskning kring
Plus tre ”bubblare”:
genetiska anlag var tidigare skyldiga
att anmäla sina forskningsprojekt till
Datainspektionen för en förhandskontroll, vilket innebar att Datainspektionen gjorde en bedömning av om den
planerade behandlingen av personuppgifter följer lagstiftningen.
1. elektronisk körjournal
2. inkasso
3. samtycke
Här hittar du webbplatsens sökfunktion: datainspektionen.se/sok
h a l l å dä r . . .
Hallå där Ingela Alverfors...
som ska utreda potentialen och riskerna med molntjänster i staten
Är fördelarna med molntjänster
så stora som det ofta påstås?
Det är en bra fråga. Och en fråga som
vi faktiskt ska försöka svara på inom
ramen för det projekt som jag deltar i
på Pensionsmyndigheten. Vi har fått i
uppdrag av regeringen att analysera
potentialen för molntjänster i staten.
Vi ska ta reda på vilken nyttan är med
olika former av molntjänster, men även
vilka eventuella risker och hinder som
finns i molnet.
För att återgå till frågan så kan
molntjänster förmodligen göra det
enklare att utveckla, införa och underhålla it-lösningar utan att kunderna behöver investera i egen kompetens och
infrastruktur. En större leverantör av
molntjänster har sannolikt bättre möjligheter att införa kvalificerade säkerhetslösningar på ett sätt som kan vara
svårt för en enskild organisation.
Men det finns en myriad olika typer av moln och molntjänster: publika
moln, privata, myndighetsmoln, mjukvara som molntjänst och infrastruktur
via molnet för att nämna några. Vi ska
försöka bena ut vilka typer av moln
och molntjänster som ger störst nytta
för staten att använda.
Och vad kan det finnas för risker
i molnet?
Det kan finnas en rad risker med molntjänster, från att leverantören går i
konkurs och kunden inte kan återfå
sina data till att leverantören tillhandahåller en för låg säkerhetsnivå eller att
avtalen är svårtolkade och innehåller
omfattande friskrivningar från leverantörens sida. Har man väl valt en molnleverantör kan det vara svårt att byta
och det finns risker för inlåsning. Det
finns lagar att ta hänsyn till och risken finns naturligtvis att leverantörens
tjänst eller avtalet inte uppfyller kraven
i lagstiftningen.
Kan du berätta mer om projektet
du arbetar i?
Jag ingår i en arbetsgrupp som består
av flera olika kompetenser. Eftersom
vi ska leverera en heltäckande bild så
har vi förutom juridisk kompetens även
deltagare som exempelvis kommer
att analysera de ekonomiska, informationssäkerhetsmässiga samt effektivitets- och marknadsmässiga frågorna.
Vi tar även hjälp av en referensgrupp
som består av representanter från olika
myndigheter och en grupp med representanter från det privata näringslivet.
Vad är ditt uppdrag?
Mitt uppdrag är att göra den juridiska analysen och då inte bara ta hänsyn till personuppgiftslagen utan till all
relevant lagstiftning, som exempelvis
registerlagar, offentlighets- och sekretesslagen, arkivlagen och lagen om offentlig upphandling. I min utredning
ska jag även titta på så kallad ”soft
law” inom området. Det är regler som
inte är juridiskt bindande som vanlig
lag. Det kan till exempel vara uppförandekoder och certifieringar som
en molntjänstleverantör kan välja att
anamma, och då måste följa.
Ingela Alverfors är jurist på Pensionsmyndigheten och deltar i ett
projekt som ska utreda potentialen
och riskerna med molntjänster i staten.
En myndighet som står i begrepp
att införa molntjänster, bör den
invänta ert uppdrag?
Ja. Många myndigheter vill utveckla
sin molnanvändning men tvekar och
känner sig osäkra över eventuella risker
och hinder, inte minst juridiska sådana. Förhoppningsvis kommer de att få
hjälp av vår rapport.
När ska projektet vara klart och
vad ska det mynna ut i?
Molnfakta
Senast 31 december i år ska vi slutredovisa uppdraget i form av en rapport. Målsättningen är att rapporten
ska ge så handfasta och konkreta råd
som möjligt till de statliga organisationer som vill införa molntjänster.
Enligt E-delegationen använder
65 procent av statliga myndigheter
programvara som molntjänst i någon
omfattning och 46 procent använder
molntjänster för it-infrastruktur. Det
är dock endast cirka fem procent som
använder molntjänster i större omfattning.
13
Från faktura till
anmärkning
Faktura
– så här funkar det
Betalningspåminnelse
I princip varje dag tar Datainspektionen
emot frågor som rör fakturor, inkassokrav
och betalningsanmärkningar. Men, även
om Datainspektionen har hand om både
inkassolagen och kreditupplysningslagen så är
det många delar av processen från faktura till
betalningsanmärkning som hanteras av andra
aktörer. Datainspektionen har inte rätt att gå in och
avgöra om man inte är överens om skulden och
kan inte heller vara någons ombud.
oM dU
ProTeSTerar
Fakta betalningspåminnelse
en betalningspåminnelse är en
påminnelse om att en faktura eller skuld har förfallit till betalning, det vill säga att sista betalningsdag har passerats. den kan
innehålla ny tid för betalning eller en upplysning om att skulden
kommer att lämnas till inkasso
om den inte betalas.
Har jag en
betalningsanmärkning?
det är många som ringer eller mejlar datainspektionen och undrar
om de har en betalningsanmärkning och som tror att datainspektionen har ett stort register med
uppgifter om allas skulder. Men det
har myndigheten inte.
I stället måste man skriva till ett
kreditupplysningsföretag och
begära att få veta vad som står
om en i deras register. På datainspektionens webbplats
finns en lista över alla kreditupplysningsföretag.
14
2
Inkassokrav
Fordringsägaren begär
inte prövning i tingsrätten
Ingen BeTalnIngSanMärknIng
prövning i tingsrätten
om du inte besvarar
stämning eller inte
infinner dig till
förhandling
oavsett hur
tingsrätten dömer
Tredskodom
BeTalnIngSanMärknIng
Tips!
Har man fått ett krav som man
anser vara riktigt, så ska man
betala skulden, inklusive eventuell ränta
och inkassokostnad. och man ska betala inom den tid som står i inkassokravet.
kan man inte betala i tid så bör man kontakta den som har skickat inkassokravet
och försöka komma överens om en lösning, till exempel en amorteringsplan.
Skulle du anse att fakturan är felaktig ska du i första hand vända dig till
den du fick fakturan ifrån och bestrida kravet. Tala om varför du anser att du inte
behöver betala, till exempel för att du redan har betalat skulden eller för att du
inte ens har gjort någon beställning. gör det helst skriftligen och spar en kopia.
Företaget (eller ett inkassobolag) kan nu skicka en betalningspåminnelse. Men, de är inte skyldiga att göra det. Betalar du inte fakturan, kan den gå
direkt till inkasso. Fakturor, betalningsavier och betalningspåminnelser omfattas inte av inkassolagen. datainspektionen har därför inte möjlighet att hjälpa till
med frågor som rör sådana handlingar.
Har du inte betalat fakturan och inte agerat på betalningspåminnelsen
så kan du räkna med att få ett inkassokrav. Inkassobolag är skyldiga att skicka
krav innan de vidtar andra åtgärder.
med någon kan du vända dig
till konsumentvägledningen
i din kommun. För vissa områden finns speciella rådgivare, som konsumenternas Försäkringsbyrå, konsumenternas Bank- och finansbyrå,
konsumenternas energimarknadsbyrå och Telekområdgivarna.
Vill du rådgöra
oM dU InTe
ProTeSTerar
gäller endast
juridiska personer
Fordringsägaren kan nu
ansöka om betalningsförläggande hos kronofogden
om du inte protesterar
Utslag från
kronofogden
om du protesterar
prövning i tingsrätten
inte prövning i tingsrätten
Vad gör
Datainspektionen?
datainspektionen ser till att inkassolagen följs och kan bland
annat kritisera inkassobolag om:
inkassokravet inte är
tillräckligt tydligt utformat
gäldenärer inte får tillräcklig
tidsfrist för betalning
inkassobolagen inte utreder
invändningar från den
skuldsatte
inkassobolagen använder
sig av otillåtna påtryckningsmedel
inkassobolagen inte lämnar
saklig, tydlig och korrekt
information till gäldenären
datainspektionen ser också till
att kreditupplysningslagen följs.
om någon vänder sig till ett kreditupplysningsföretag och begär en kreditupplysning om dig,
så måste den personen eller det
företaget ha ett ”legitimt behov”.
det kan vara en hyresvärd som
ska hyra ut en bostad eller en
mobiloperatör som ska sälja ett
mobilabonnemang. dessutom
ska du få reda på att någon begärt en kreditupplysning om dig.
Målet avskrivs
Liten ordlista
För privatpersoner
Vad kan hända om jag fått en
betalningsanmärkning?
en betalningsanmärkning kan göra det svårare för dig att få lån,
hyra bostad, skaffa telefonabonnemang och liknande.
Fordran: om någon är skyldig
dig pengar så har du en fordran
på den personen.
Borgenär: en person eller ett
företag som har en fordran hos
en annan person eller företag
gäldenär: den (person eller företag) som är skyldig att betala
en skuld till någon annan
(har du fått en faktura från ett företag så har företaget en fordran
på dig, du är gäldenär och företaget är borgenär)
15
3
sista ord e t. . .
Kroppskameror väcker tankar
I
det senaste numret av tidningen
Arbetarskydd fastnade jag för en
intressant artikel med rubriken
”Bärbar kamera ökar säkerheten i
utsatta jobb”. Artikeln handlar om att
allt fler yrkeskategorier nu utrustas
med små bärbara kroppskameror.
Till exempel har parkeringsvakter
i Malmö i flera år testat små videokameror i ett försök att få bukt med
de hot som vakterna kan råka ut för.
Parkeringsvakterna bär kameran på
sin kropp och i en hotfull situation
fäller man bara ned linsskyddet för att
aktivera kameran. Enligt artikeln kan
inspelat material inte redigeras och
bara de filer som ska användas vid en
eventuell polisanmälan sparas.
Även väktare håller på att utrustas
med kroppskameror. ”Jag tror att
kameror av den här typen kommer att
vara mer eller mindre standardutrustning för väktare framöver”, säger ett
vaktbolags vd i artikeln.
Den här typen av kroppskamera
väcker tankar. Eftersom en kroppskamera sitter på en person så är den inte
fast uppsatt samtidigt som den fortlöpande kan manövreras på platsen. Det
gör att den inte omfattas av reglerna i
kameraövervakningslagen.
Men, det inspelade materialet omfattas dock av personuppgiftslagen om det
går att se vilka personerna är eller om
det finns andra personuppgifter i bildmaterialet. Eftersom filminspelningar
”
Allt fler yrkesgrupper, som
p-vakter, väktare och poliser,
utrustas med kroppskameror
vanligen räknas som ”ostrukturerat
material” så behöver de som använder
en kroppskamera dock inte bry sig om
merparten av reglerna i personuppgiftslagen. De behöver bara se till att
hanteringen inte kränker den eller de
som är med på filmen.
Att kroppskameror inte regleras av
kameraövervakningslagen kan kanske
tyckas litet underligt. En av tankarna
med denna lag var just att skapa en
tydligare reglering med krav på exempelvis säkerhetsåtgärder för att skydda
bildmaterial och en överviktsprincip där
den som vill övervaka måste visa att
behovet av övervakningen väger tyngre
än integritetsintrånget.
Undantaget i kameraövervakningslagen för handhållna eller kroppsburna
kameror gör det möjligt för dig att filma
ditt barns skolavslutning utan att behöva ta hänsyn till lagar eller tillstånd.
Men, att allt fler yrkesgrupper, som pvakter, väktare och poliser, nu utrustas
med kroppskameror, kan sammantaget
innebära en rätt omfattande övervakning på platser där man normalt inte
ska behöva bli övervakad.
En snabbt ökad användning av
kroppskameror var nog en utveckling
som lagstiftaren inte förutsåg då
kameraövervakningslagen togs fram.
Kristina Svahn Starrsjö
generaldirektör Datainspektionen
Nästa nummer kommer i december
Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm
§ 3, ON 2015-11-17 08:30
ON: 466/2...
2015-11-06
1
Dnr 466-2015
Mona Jonsson
Månadsuppföljning till och med oktober 2015
Vård- och omsorgsnämnden tilldelas varje år en ekonomisk budgetram för
sin verksamhet. Nämnden förväntas hålla sin tilldelade budget och om det
finns risk för underskott ska det redovisas åtgärder för hur detta ska kunna
motverkas.
För att följa upp att verksamheten håller sin budget presenterar Vård- och
omsorgsförvaltningen vid varje nämndsammanträde en uppföljning av det
ekonomiska läget. Efter att nämnden godkänt förvaltningens rapport skickas
den vidare till Kommunstyrelsen.
Vård- och omsorgsförvaltningen har nu upprättat månadsuppföljning
per 31 oktober 2015.
Månadsrapport VON oktober 2015
Månadsrapporten godkänns och läggs till handlingarna.
Lars Liljedahl,
Förvaltningschef
Mona Jonsson,
Ekonomichef
Kommunstyrelsen och ekonomichef
www.ostersund.se
2015-11-06
1
Dnr 466-2015
Mona Jonsson
Månadsuppföljning till och med oktober 2015
Vård- och omsorgsnämnden tilldelas varje år en ekonomisk budgetram för
sin verksamhet. Nämnden förväntas hålla sin tilldelade budget och om det
finns risk för underskott ska det redovisas åtgärder för hur detta ska kunna
motverkas.
För att följa upp att verksamheten håller sin budget presenterar Vård- och
omsorgsförvaltningen vid varje nämndsammanträde en uppföljning av det
ekonomiska läget. Efter att nämnden godkänt förvaltningens rapport skickas
den vidare till Kommunstyrelsen.
Vård- och omsorgsförvaltningen har nu upprättat månadsuppföljning
per 31 oktober 2015.
Månadsrapport VON oktober 2015
Månadsrapporten godkänns och läggs till handlingarna.
Lars Liljedahl,
Förvaltningschef
Mona Jonsson,
Ekonomichef
Kommunstyrelsen och ekonomichef
www.ostersund.se
§ 3, ON 2015-11-17 08:30 / Bilaga: Månadsrapport VON oktober 2015
Vård- och
omsorgsnämnden
Månadsrapport
oktober 2015
Vård- och omsorgsnämndens verksamhet
Biståndsbeslut (enligt SoL, LSS, HSL)
Egen regi
Stöd till både
interna och
externa
verksamheter
-Sektor Hemtjänst
-Sektor Säbo (särskilt boende)
-Sektor LSS
-Sektor Förvaltningsövergripande
- Nattorganisation
(t.ex. daglig verksamhet, anhörigstöd - Hälsofrämjande
teknik & service mm.)
enheten (HFE)
Externa utförare
Ekonomiskt resultat
Resultat jan-okt inkl. periodiseringar
-19,5 mnkr 2015
-12,3 mnkr 2014
VON:s resultat per augusti, totalt underskott
19,5 mnkr
Egen regi
Varav
underskott
-33,4 mnkr
Medborgarnas
behov utifrån
biståndsbeslut
Varav
överskott
13,9 mnkr
Prognos per oktober
Vård- och omsorgsnämnden: prognos -14,5 mnkr
Stöd utifrån biståndsbeslut: överskott 19,5 mnkr
Egen regi: underskott - 34,0 mnkr
Ekonomiskt resultat för medborgarnas
totala biståndsbehov per oktober
Verksamhet
Resultat
(mnkr)
Jan-okt
Prognos
aug
(mnkr)
Jan-dec
Prognos okt
(mnkr)
Jan-dec
Omsättning
(mnkr)
Jan-okt
13,6
26,0
20,8
578,4
-7,7
-3,5
- 7,9
401,9
8,0
6,0
6,6
43,1
13,9
28,5
19,5
1023,4
Äldreomsorg
(hemtjänst och särskilt
boende)
LSS
(boende, daglig
verksamhet LASS-ärenden
mm.)
Övrigt
(mötesplatser,
administration mm.)
Totalt
Ekonomiskt resultat för egen regi per oktober
Periodbudget Prognos
(mnkr)
(mnkr)
Jan-okt
Jan-dec
Omsättning
(mnkr)
Jan-okt
Sektor
Resultat
(mnkr)
Jan-okt
Staben
1,8
0
1,0
25,7
-0,3
-0,5
-1,0
183,6
1,1
-1,8
5,5
289,4
-2,3
-1,4
0,0
279,8
(inkl. boendestöd)
-33,7
-1,0
-39,5
177,6
Totalt
- 33,4
-4,7
-34,0
956,1
Förvaltningsövergripande
(t.ex. daglig verksamhet,
anhörigstöd, teknik &
service mm.)
LSS-boende
Säbo
(särskilt boende,
korttidsboende)
Hemtjänst
Ekonomiskt resultat för VON per oktober
2015
2014
2013
2012
Resultat
Jan-okt
-19,5
-12,3
-31,6
-22,8
Prognos
Jan-dec
-14,5
0
0
-12,8
Resultat
Jan-dec
-15,2
-32,4
0
Åtgärdsprogram, effekt resterande del av 2015
Egen Regi, bättre än prognos
Ägovägen (Opebacken)
Avgifter (10 mnkr/år)
Behov av hemtjänst/hemsjukvård
Statsbidrag
Minimala kostnader betalningsansvar
Korttidsplatser (Minskande juni15)
Goda alternativ till dagtäckning
April
5 mnkr
2 mnkr
3 mnkr
6 mnkr
6 mnkr
4 mnkr
1 mnkr
1 mnkr
TOTAL
28 mnkr
Augusti
3,2 mnkr
2,0 mnkr
3,0 mnkr
3,6 mnkr
6,6 mnkr
4,0 mnkr
2,0 mnkr
0,0 mnkr
Oktober
3,2 mnkr
2,0 mnkr
3,0 mnkr
2,5 mnkr
6,6 mnkr
3,0 mnkr
1,5 mnkr
0,0 mnkr
24,4 mnkr 21,8 mnkr
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nya åtgärder prognos 2
• Fortsatt översyn av avgifter/hyror
• Undersöka möjligheter att söka ytterligare
statsbidrag
• Utreda och vid behov förbättra Vård- och
omsorgsnämnden systematiska arbete för att
använda arbetsmarknadspolitiskt stöd vid
anställningar
Beräknas ge effekt på ca 1 mnkr under 2015, i
augusti uppskattades att åtgärderna skulle ge 5 mnkr.
Sjukfrånvaro vård- och omsorgsförvaltningen
12,0%
10,0%
8,0%
6,0%
4,0%
2,0%
0,0%
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
2014
Jul
2015
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Sjukfrånvaro per sektor
20,0%
18,0%
16,0%
14,0%
12,0%
10,0%
8,0%
6,0%
4,0%
2,0%
0,0%
Jan
Feb
Mars
April
Förvaltningsövergrip. Sektor
Sektor Säbo
Maj
Juni
Juli
Sektor Hemtjänst
HFE, Nattorg., Stab
Aug
Sept
Okt
Nov
Sektor LSS-bostad
Dec
Korttidsfrånvaro dag 1-14 per sektor
7,0
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
Jan
Feb
Mar
Apr
Förvaltningsövergrip. Sektor
Sektor Säbo
Maj
Jun
Jul
Sektor Hemtjänst
HFE, Nattorg., Stab
Aug
Sep
Okt
Nov
Sektor LSS-bostad
Dec
Antal långtidssjuka 60 dagar eller mer
180
157
160
140
120
113
Varav
108 helt
sjukskrivna
128
109
148
Varav
105 helt
sjukskrivna
100
80
60
40
20
0
2014
2015
April
Augusti
November
Sjukfrånvaro per yrkesgrupp
5,1%
5,0%
Enhetschef
6,8%
5,7%
Boendehandl./Vårdare
9,5%
Fysioterapeut
7,8%
7,0%
7,7%
Arbetsterapeut
Undersköt./Vårdbitr.
3,7%
Distriktssköterska
5,0%
11,1%
10,3%
Sjuksköterska
0,0%
14,5%
9,8%
2,0%
4,0%
6,0%
8,0%
Jan-sept 2014
10,0%
12,0%
Jan-sept 2015
14,0%
16,0%
Övertid, timmar per månad
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
2014
Jul
2015
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Övertid, timmar per sektor
2000
1800
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
Jan
Feb
Mar
Apr
Förvaltningsövergrip. sektor
Sektor Säbo
Maj
Jun
Jul
Sektor Hemtjänst
HFE, Nattorg, Staben
Aug
Sep
Okt
Sektor LSS
Nov
Dec
Andel timtid av arbetad tid
45,0%
40,0%
35,0%
30,0%
25,0%
20,0%
15,0%
10,0%
5,0%
0,0%
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
2014
Jul
Aug
2015
Sep
Okt
Nov
Dec
§ 4, ON 2015-11-17 08:30
KS: 2047/2014
2015-11-06
1
Dnr 2047-2014
Robert Brandt
Handlings- och aktivitetsplan utifrån "Ett Östersund för Alla" - Strategi för ett inkluderande samhälle genom "Design för alla"
Kommunledningsförvaltningen har under 2014 tagit fram ett förslag till
strategi för hur arbetssättet "Design för alla" ska kunna införas i Östersunds
kommun. Arbetssättet "Design för alla" ska gälla i all kommunal planering
och verksamhet enligt den nya översiktsplanen Östersund 2040 samt tillväxtplanen "Mer [*] Östersund".
Förslaget till strategi har tagits fram i samverkan med representanter från
näringsliv, besöksnäring och privata fastighetsägare. Ambitionen är att strategin ska vara vägledande även för dessa aktörer i deras verksamhet. Denna
ambition förtydligas genom en gemensam avsiktsförklaring.
Strategin "Ett Östersund för Alla" behöver kompletteras med handlingsoch aktivitetsplaner kopplade till de identifierade utvecklingsområdena för
att leda till konkreta resultat.
Vård- och omsorgsförvaltningen har tagit fram ett förslag till handlingsoch aktivitetsplan som nämnden behöver ta ställning till.
Vård- och omsorgsnämndens handlingsoch aktivitetsplan kopplat till strategin för ett inkluderande samhälle genom "Design för alla", 2015-11-06
Strategin "Ett Östersund för alla" - En strategi för ett inkluderande samhälle
genom Design för alla, 2015-02-10
Förslag till handlingsoch aktivitetsplaner för de kommunala nämnderna
2015-01-22
Vård- och omsorgsnämnden antar förvaltningens förslag till handlingsoch
aktivitetsplan kopplat till strategin för ett inkluderande samhälle genom
"Design för alla".
Bakgrund
Tillgänglighetsstrategin "Ett Östersund för Alla" beslutades av Kommunstyrelsen den 10 februari 2015. Kommunens strategi efterlevs i samverkan
www.ostersund.se
§ 4, ON 2015-11-17 08:30
KS: 2047/2014
2015-11-06
2
Dnr 2047-2014
mellan det offentliga och det privata. Strategin är en gemensam avsiktsförklaring hur vi tillsammans skapar ett inkluderande samhälle. Fokus kommer
att ligga på hur vi ska ta bort hinder i samhället. Den övergripande inriktningen blir användbarhet och tillgänglighet till fysiska miljöer, produkter,
tjänster och information.
Respektive nämnd har fått i uppdrag att ta fram handlingsoch aktivitetsplaner för att genomföra strategins intentioner. Kommunstyrelsen rekommenderar att dessa tar utgångspunkt i Kommunledningsförvaltningens förslag till handlingsplaner daterad den 22 januari 2015.
Vård- och omsorgsförvaltningen har tagit fram ett förslag till handlingsoch aktivitetsplan till de identifierade utvecklingsområdena.
Vård- och omsorgsförvaltningens konsekvensbedömning
Tillgång/tillgänglighet (för brukare)
En handlingsoch aktivitetsplan utifrån strategin kopplat till "Ett Östersund
för Alla" innebär ökad tillgänglighet till de insatser som Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för.
Bemötande/inflytande (för brukare)
En handlingsoch aktivitetsplan ökar inflytandet för nämndens målgrupp
genom att frågeställning gällande tillgänglighet tillkommer i brukarenkäter.
Folkhälsomål, effekter för tillgänglighet samt miljömål
En handlingsoch aktivitetsplan har positiv inverkan på målet med att skapa ett hållbart, tryggt och säkert Östersund som bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö för alla medborgare
oavsett funktionsförmåga.
Lars Liljedahl,
Förvaltningschef
Robert Brandt,
Biträdande förvaltningschef
Kommunstyrelsen, tillgänglighetsstrateg vid Kommunledningsförvaltningen
www.ostersund.se
2015-11-06
1
Dnr 2047-2014
Robert Brandt
Handlings- och aktivitetsplan utifrån "Ett Östersund för Alla" - Strategi för ett inkluderande samhälle genom "Design för alla"
Kommunledningsförvaltningen har under 2014 tagit fram ett förslag till
strategi för hur arbetssättet "Design för alla" ska kunna införas i Östersunds
kommun. Arbetssättet "Design för alla" ska gälla i all kommunal planering
och verksamhet enligt den nya översiktsplanen Östersund 2040 samt tillväxtplanen "Mer [*] Östersund".
Förslaget till strategi har tagits fram i samverkan med representanter från
näringsliv, besöksnäring och privata fastighetsägare. Ambitionen är att strategin ska vara vägledande även för dessa aktörer i deras verksamhet. Denna
ambition förtydligas genom en gemensam avsiktsförklaring.
Strategin "Ett Östersund för Alla" behöver kompletteras med handlingsoch aktivitetsplaner kopplade till de identifierade utvecklingsområdena för
att leda till konkreta resultat.
Vård- och omsorgsförvaltningen har tagit fram ett förslag till handlingsoch aktivitetsplan som nämnden behöver ta ställning till.
Vård- och omsorgsnämndens handlingsoch aktivitetsplan kopplat till strategin för ett inkluderande samhälle genom "Design för alla", 2015-11-06
Strategin "Ett Östersund för alla" - En strategi för ett inkluderande samhälle
genom Design för alla, 2015-02-10
Förslag till handlingsoch aktivitetsplaner för de kommunala nämnderna
2015-01-22
Vård- och omsorgsnämnden antar förvaltningens förslag till handlingsoch
"Design för alla".
Bakgrund
Tillgänglighetsstrategin "Ett Östersund för Alla" beslutades av Kommunstyrelsen den 10 februari 2015. Kommunens strategi efterlevs i samverkan
www.ostersund.se
2015-11-06
2
Dnr 2047-2014
mellan det offentliga och det privata. Strategin är en gemensam avsiktsförklaring hur vi tillsammans skapar ett inkluderande samhälle. Fokus kommer
att ligga på hur vi ska ta bort hinder i samhället. Den övergripande inriktningen blir användbarhet och tillgänglighet till fysiska miljöer, produkter,
tjänster och information.
Respektive nämnd har fått i uppdrag att ta fram handlingsoch aktivitetsplaner för att genomföra strategins intentioner. Kommunstyrelsen rekommenderar att dessa tar utgångspunkt i Kommunledningsförvaltningens förslag till handlingsplaner daterad den 22 januari 2015.
Vård- och omsorgsförvaltningen har tagit fram ett förslag till handlingsoch aktivitetsplan till de identifierade utvecklingsområdena.
Vård- och omsorgsförvaltningens konsekvensbedömning
Tillgång/tillgänglighet (för brukare)
En handlingsoch aktivitetsplan utifrån strategin kopplat till "Ett Östersund
för Alla" innebär ökad tillgänglighet till de insatser som Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för.
Bemötande/inflytande (för brukare)
En handlingsoch aktivitetsplan ökar inflytandet för nämndens målgrupp
genom att frågeställning gällande tillgänglighet tillkommer i brukarenkäter.
Folkhälsomål, effekter för tillgänglighet samt miljömål
En handlingsoch aktivitetsplan har positiv inverkan på målet med att skapa ett hållbart, tryggt och säkert Östersund som bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö för alla medborgare
oavsett funktionsförmåga.
Lars Liljedahl,
Förvaltningschef
Robert Brandt,
Biträdande förvaltningschef
Kommunstyrelsen, tillgänglighetsstrateg vid Kommunledningsförvaltningen
www.ostersund.se
§ 4, ON 2015-11-17 08:30 / Bilaga: Vård- och omsorgsnämndens handlingsoch aktivitetsplan, ...
Dokumentnamn: Vård- och omsorgsnämndens handlingsoch
Sida: 1 (4)
”Design för alla”
Skapad av: Vård- och
Beslutad av: Vård- och Reviderad den:
omsorgsförvaltningen 2015-11-06
omsorgsnämnden 201511-17, § 109
Vård- och omsorgsnämnden handlingsoch aktivitetsplan kopplat
till strategin för ett inkluderande samhälle genom ”Design för alla”
Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten när det
gäller vård och omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning, insatser och avgifter
med stöd av LSS (förutom korttidstillsyn avseende elever i den obligatoriska skolan, där
Barn- och utbildningsnämnden ansvarar) samt insatser och avgifter inom den kommunala
hälso- och sjukvården. Vård- och omsorgsnämnden ansvarar också för upphandling enligt
lagen om valfrihetssystem (LOV) inom sitt ansvarsområde.
Förvaltning kopplad till Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsförvaltningen har omkring 2000 anställda. Omkring 25 % av
äldreomsorgen (hemtjänst och särskilda boenden) drivs av externa utförare enligt lagen om
upphandling (LOU) och LOV. Förvaltningen är uppdelad i en uppdragsdel och en utförardel
(intern).
Uppdragsdelen består av:
Biståndsenheten
Uppdragsenheten
Nattorganisationen
Hälsofrämjande enheten
Den interna utförardelen består av:
Stab
Förvaltningsövergripande sektor
Sektor LSS
Sektor Säbo (särskilt boende)
Sektor Hemtjänst inklusive boendestöd
Handlings- och aktivitetsplan kopplad till prioriterade strategiområden
Strategiområde 1
Utveckla och formalisera samverkansformer
Aktivitet
Genomföra aktivt
påverkansarbete i befintliga
samrådsorgan, t.ex.
plangrupp, i enlighet med
nämndens långsiktiga
strategi för framtida
utmaningar, samt bidra till
Ansvarig funktion
Lokalsamordnare
(plangrupp)
Förvaltningschef/
nämnden
(samråd/samarbete)
Tidplan
Kontinuerligt
Mätmetod/effektmål
Genomförda
medborgardialoger.
Antal nya
samarbetsorgan.
Antal parkbänkar i
Kommunen.
Upplevd tillgänglighet
Sida: 2 (4)
(brukarundersökning).
ytterligare samrådsorgan
och/eller samarbeten med
exempelvis Miljö- och
samhällsnämnden.
Tillsammans med berörda
nämnder och förvaltningar
ta fram riktlinjer för
vinterväghållning för att få
en säkrare och mer
användbar utemiljö,
framförallt för äldre (i
enlighet med översiktsplan
”Östersund 2040”).
Strategiområde 2
Genomföra kunskapshöjande åtgärder
Aktivitet
Nämndens ledamöter och
ersättare får utbildning i
synsättet ”Design för alla”
med utgångspunkt i
strategin ”Ett Östersund för
Alla”, samt ges tid att
diskutera föreslagna
handlingsoch
aktivitetsplaner.
All ordinarie personal i
förvaltningen får kunskap
om ”Design för alla” med
utgångspunkt i strategin
”Ett Östersund för Alla”.
Ansvarig funktion
Förvaltningschef
Tidplan
2016
Genomförd utbildning
Förvaltningschef
2016 och
framåt
Antal publicerade
nyheter på Insidan där
”Design för alla” lyfts
fram
Strategiområde 3
Förbättra information och genomföra marknadsföringsåtgärder
Aktivitet
Säkerställa att all
information inom
nämndens ansvarsområde
till medborgare och brukare
är tillgänglig och
användbar, gäller såväl
hemsida som tryckt
information.
Ansvarig funktion
Förvaltningskommunikatör
Tidplan
Kontinuerligt
Översyn av hemsidan
Sida: 3 (4)
Utveckla information och
informationskanaler om
mötesplatser m.fl.
förebyggande och öppna
verksamheter.
Förvaltningskommunikatör
Kontinuerligt
Översyn
Strategiområde 4:
Utveckla tillgängliga och användbara miljöer, produkter och tjänster
Aktivitet
Säkerställa att nämnden
som beställare ställer
”Design för alla”-krav
i projekteringar och
upphandlingar, samt att
”Design för alla”-synsättet
tydliggörs i kvalitetskrav,
uppdragsbeskrivningar m.fl.
styrdokument, t.ex. i
boendeplan och generella
programförutsättningar.
Framtagande av en
lokalstrategiplan med
tydliga ”Design för alla”krav på lokaler
(kommunens egna lokaler
ska vara tillgängliga för
personer med nedsatt
rörelse- eller
orienteringsförmåga enligt
översiktsplan ”Östersund
2040”).
Framtagning av
handlingsplan för ett mer
proaktivt och förebyggande
arbetssätt, i enlighet med
nämndens långsiktiga plan
för framtida utmaningar.
Brukarenkäter och andra
lokala undersökningar, t.ex.
fokusgrupper, kompletteras
med frågor kopplade till
användbarhet och upplevda
hinder (för att möjliggöra
uppföljning i t.ex.
Välfärdsredovisningen).
Ansvarig funktion
Chef för
Uppdragsenheten
Tidplan
2016
Mätmetoder/effektmål
Översyn av
förfrågningsunderlag
Lokalsamordnare
2017
Översyn av
lokalstrategiplan
Förvaltningschef
2015
Översyn av
handlingsplan
Sektorschefer
2016
Bokslut och
verksamhetsberättelser
Sida: 4 (4)
Tillsammans med övriga
nämnder utveckla
tillgängliga mötesplatser
sommar såväl som vinter,
som ett medel för att stärka
social samvaro och
delaktighet i samhällslivet (i
enlighet med översiktsplan
”Östersund 2040”).
Nämnden
Förvaltningschef eller
annan av denne utsedd
person
Kontinuerligt
Antal mötesplatser
§ 4, ON 2015-11-17 08:30 / Bilaga: Strategin "Ett Östersund för Alla"
Dnr 2047-2014
Ett Östersund för Alla
- en strategi för ett inkluderande samhälle
genom Design för alla
Beslutad av:
Kommunstyrelsen 2015-02-10 § 63
Innehållsförteckning
DÄRFÖR SKA VI HA EN STRATEGI FÖR ÖKAD INKLUDERING
3
Politisk vision för Östersunds kommun
3
Val av begrepp
3
Strategins avgränsningar
3
DET HÄR ÄR DESIGN FÖR ALLA
4
Design för Allas sju grundprinciper
1. Lika möjlighet till användning
2. Flexibel användning
3. Enkel och självklar användning
4. Information som går att uppfatta
5. Tolerans mot misstag
6. Låg fysisk ansträngning
7. Utrymme för komma intill och använda
4
5
5
5
5
5
6
6
GEMENSAMMA STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN
7
Strategiområde 1: Utveckla och formalisera samverkansformer
Förslag på aktiviteter som alla aktörer kan göra för att utveckla samverkan
7
7
Strategiområde 2: Genomföra kunskapshöjande åtgärder
Förslag på aktiviteter som alla aktörer kan göra för att höja kunskapen
8
8
Strategiområde 3: Förbättra information och genomföra marknadsföringsinsatser
Förslag på aktiviteter som alla aktörer kan göra för att förbättra information och marknadsföring
8
8
Strategiområde 4: Utveckla tillgängliga och användbara miljöer, produkter och tjänster
Förslag på aktiviteter som alla aktörer kan göra för att utveckla användbara verksamheter
9
9
EN STARKARE STRATEGI GENOM SAMVERKAN MELLAN KOMMUNEN OCH
PRIVATA AKTÖRER
10
Färre hinder leder till ökade vinster
10
Så här samverkar vi för att riva hindren
10
GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING FÖR ETT ÖSTERSUND FÖR ALLA
Bilaga 1, Analys av de förutsättningar som ligger till grund för prioriterade strategiområdena
Bilaga 2, Definition av begrepp
Bilaga 3, Styrande och stödjande dokument för ökad inkludering inom tillgänglighetsområdet
Bilaga 4, Handlingsplaner för de kommunala nämndernas verksamhetsområden (separat bilaga)
2
12
13
18
19
Därför ska vi ha en strategi för ökad inkludering
Denna strategi ska visa vad Östersunds kommun menar med ett samhälle utan hinder, samt
hjälpa oss som samhällsplanerar, bygger och utför verksamhet att riva de hinder som finns
och se till att inte nya hinder uppstår. Ett samhälle utan hinder är ett inkluderande samhälle,
och gör Östersund till en attraktiv plats att bo och verka i.
Östersunds kommun har genom antagandet av översiktsplanen Östersund 2040 samt
tillväxtplanen Mer [*] Östersund bestämt att det är synsättet Design för alla som ska vara
metoden för att skapa ett mer inkluderande samhälle. I ett inkluderande samhälle ingår hela
livscykeln och alla delar som livet består av. Kommunen ansvarar för flera av dessa delar,
men ansvar finns också hos det privata näringslivet och privata fastighetsägare. Därför är det
ett gemensamt arbete, där kommunens strategi tas fram och efterlevs i samverkan mellan det
offentliga och privata. Strategin ”Ett Östersund för Alla” är en gemensam avsiktsförklaring
hur vi tillsammans skapar ett inkluderande samhälle.
En strategi ger svaret på VAD och HUR man går tillväga för att förverkliga en vision, samt
uppfylla de krav som lagar och omvärld ställer. Det är en långsiktig taktik som förutsätter
engagemang från alla som står bakom den.
Politisk vision för Östersunds kommun
Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den
gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och
utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet.
Detta är den politiska vision som kommunfullmäktige har fastställt och som ska genomsyra
all kommunal verksamhet. De mål- och styrdokument som utarbetas och det arbete som
bedrivs i kommunen ska styra mot den politiska visionen. Strategin ”Ett Östersund för Alla”
är ett av dessa styrdokument.
Val av begrepp
Design för Alla, Universal Design och Universell utformning är olika begrepp för i huvudsak
samma syn- och arbetssätt. Arbetssättet syftar till att avveckla fysiska och sociala hinder för
att skapa inkludering på alla områden i livet. I denna strategi har vi valt att använda begreppet
Design för alla.
Strategins avgränsningar
Synsättet Design för alla innebär att alla offentliga och privata miljöer, produkter och tjänster
bör utformas med tanke på en mänsklig mångfald utifrån t ex storlek, språk, etnicitet, kön och
funktionsförmåga. Det är många olika perspektiv och förutsättningar som därmed behöver
beaktas.
I strategin Ett Östersund för Alla kommer fokus att ligga på hur vi kan ta bort hinder i
samhället. Den övergripande inriktningen blir därmed användbarhet och tillgänglighet till
fysiska miljöer, produkter, tjänster och information.
3
Därmed inte sagt att synsättet Design för alla enbart ska användas inom denna begränsade del
av mångfaldsbegreppet. Förhoppningsvis hjälper denna strategi till att ett mer inkluderande
syn- och arbetssätt etableras överlag. I många fall går det att ”slå flera flugor i en smäll”.
Det här är Design för Alla
Design för Alla är design för den mänskliga mångfalden, social delaktighet och
jämlikhet. Detta holistiska och innovativa angreppssätt är en kreativ och etisk
utmaning för alla planerare, formgivare, företagare, administratörer och
politiker.
Syftet med Design för Alla är att ge alla människor samma möjligheter att delta i
alla delar av samhället. För att uppnå detta måste byggd miljö, vardagliga ting,
tjänster, kultur och information – kort sagt allt som är formgivet och gjort av
människor för människor – vara tillgängligt och användbart för alla människor i
samhället och svara mot en ökande mänsklig mångfald.1
I praktiken är Design för alla ett arbetssätt som innebär att alla produkter, miljöer och tjänster
utformas för att fungera för så många människor som möjligt. Utgångspunkten är att vidga
målgruppen och se till människors skilda behov i olika situationer i livet, och inte fokusera på
särlösningar för vissa grupper, till exempel personer med funktionsnedsättning.
Det är utformningen – designen - av en produkt, tjänst eller miljö som oftast kan utgöra både
problemet och lösningen – inte människan som använder den. Utformningen av våra byggda
miljöer, tjänster och vardagliga föremål kan exkludera eller inkludera beroende på kvaliteten
på utförandet och besluten bakom. Genom att använda sig av arbetssättet Design för alla som
en allmän riktlinje för beslutsfattande, planering och produktutveckling fokuserar vi inte
längre på den ”normala människan” utan istället på den mänskliga mångfald som
kännetecknar verkligheten. Resultatet blir då miljöer, tjänster och produkter som är lätta att
förstå och bekväma att använda.
Design för alla kan exempelvis betyda att alla kunder ska kunna använda samma ingång eller
att både korta och väldigt långa personer ska kunna sitta bekvämt i en restaurang. Det kan
också handla om att bakgrundsmusik i en butik läggs på en ljudnivå som gör det möjligt att
föra samtal oavsett om man hör bra eller inte, eller att skapa informationsskyltar som är
tydliga och möjliga att förstå även om man inte talar svenska eller har lite svårt att läsa.
Design för Allas sju grundprinciper
Vid Centrum för Universal Design på North Carolina State University har man utvecklat sju
principer för Universal Design, det vill säga Design för alla2. Genom att använda dessa sju
steg i designprocesser säkerställs att miljöer, produkter och tjänster skapas utifrån en mänsklig
mångfald. Det gör att alla människor behandlas lika och behovet av särlösningar minskar eller
1
2
ur EIDD (European Institute for Design and Disability) Stockholm Declaration, 2004
http://www.ncsu.edu/ncsu/design/cud/pubs_p/docs/udffile/chap_3.pdf
4
försvinner. Det innebär också att alla människor ges möjligheten att vara självständiga och bli
inkluderade i samhällslivet.
1. Lika möjlighet till användning
Miljön, produkten eller tjänsten missgynnar eller brännmärker ingen användare.
Det behövs ingen speciell åtgärd för att kunna ta del av en miljö, produkt eller tjänst, till
exempel behöva be om hjälp för att ta sig in eller behöva anmäla i förväg att man har en
allergi. Exempel: automatiska dörrar, ramp istället för trappa eller både och vid samma plats,
varierat utbud av maträtter hos caféer och restauranger, alla kundtoaletter är lika rymliga och
användbara.
2. Flexibel användning
Miljön, produkten eller tjänsten är anpassad till varierande och individuella preferenser
och förmågor.
Exempel: en sax som både vänster- och högerhänta kan använda, betalkortläsare som kan
justeras i höjd, lekplats med många olika möjligheter till aktivitet, meny på läsplatta där text
kan läsas upp digitalt eller förstoras.
3. Enkel och självklar användning
Miljön, produkten eller tjänsten ska vara lätt att förstå oavsett användarens erfarenhet,
kunskap, språkförmåga eller koncentrationsförmåga för tillfället.
Exempel: datorprogram som går att använda utan manualer eller hjälpmedel, tydligt låsvred
på toaletter, reception eller kundtjänst placeras i direkt anslutning till entré, skyltning med
tydliga pictogram istället för text.
4. Information som går att uppfatta
Den information som miljön, produkten eller tjänsten ska förmedla går fram effektivt
oavsett förhållanden i omgivningen och användarens uppfattningsförmåga.
Exempel: informationsskyltar placeras där alla kan se och på många olika ställen, skyltar som
är upplysta vid mörker, skyltar med tillräckligt stor text, bra belysning så att det går att se
ansiktsuttryck, läsa på läppar och se kroppsspråk, tydliga orienteringstavlor i stora varuhus,
digital information som kan läsas upp eller förstoras.
5. Tolerans mot misstag
Miljön, produkten eller tjänsten ser till att eventuella fel eller misstag vid användandet
inte leder till allvarliga konsekvenser.
En miljö eller produkt utformas så att det aldrig blir farligt att göra fel, eller att det ska vara
möjligt att ändra sig utan att konsekvenserna blir för stora. Exempel: tillräckligt lång inställd
tid för att hinna passera automatiska dörrar, tåliga material som håller för slitage,
greppvänliga glas, ångrafunktion i datorprogram, kontrastmarkerade glaspartier och
nivåskillnader, inga utstickande hinder i kroppshöjd.
5
6. Låg fysisk ansträngning
Miljön, produkten eller tjänsten kan användas effektivt och bekvämt med ett minimum
av ansträngningar.
Exempel: engreppsblandare på toaletter, lättöppnade dörrvred, automatiska dörrar,
lättöppnade förpackningar, korta och användbara gångvägar mellan busshållplats och
serviceinrättning, god ventilation.
7. Utrymme för komma intill och använda
Det måste finnas tillräckligt utrymme för att användarna ska kunna komma fram till,
nå och använda en miljö, produkt eller tjänst.
En miljö eller produkt behöver ha storlek och utrymme så de kan användas oberoende på
användarens position, storlek, rörlighet och kroppsställning. Exempel: tvättställ och
butiksdiskar som är justerbara i höjd, reglage och knappar sitter i lämplig höjd och döljs inte
av möblering, gångytor som tillåter att två personer går i bredd, stora displayer för
touchfunktioner, alla kundtoaletter är rymliga och användbara, stora provrum.
6
Gemensamma strategiska utvecklingsområden
Östersunds kommun har gjort en analys (se bilaga 1) för att identifiera vilka strategiska
utvecklingsområden som ska leda till ett mer inkluderande samhälle genom arbetssättet
Design för alla och följande fyra områden har bedömts särskilt viktiga:
•
•
•
•
Förbättra information och genomföra marknadsföringsinsatser
Nedan presenteras respektive strategiområden tillsammans med förslag på aktiviteter som
privata aktörer kan genomföra för att riva hinder och förbättra användbarheten. De
kommunala nämndernas aktiviteter behandlas separat (se bilaga 4).
Strategiområde 1:
För att skapa ett inkluderande samhälle behövs insatser från både offentliga och privata
aktörer som samverkar tillsammans. Även civilsamhället med föreningar och
intresseorganisationer spelar en viktig roll. Tillgänglighetsarbetet är en servicekedja som inte
är starkare än sin svagaste länk – kommun, fastighetsägare och näringsidkare spelar lika
viktiga roller. En bättre samverkan mellan olika aktörer ger också förutsättningar att använda
de ekonomiska resurserna på bästa sätt, till exempel vid ombyggnationer och andra större
investeringar.
Förslag på aktiviteter som alla aktörer kan göra för att utveckla
samverkan
Denna strategi är ett första viktigt steg för en bättre samverkan mellan alla aktörer. Genom att
ställa sig bakom strategin och dess avsiktsförklaring skapar vi en gemensam grund att utgå
ifrån.
Kartlägg vilka sammanhang av samverkan din verksamhet ingår i idag, till exempel i avtal
mellan fastighetsägare och hyresgäst. Det kan också vara i olika sammanslutningar, till
exempel handelsorganisationer eller intresseförbund. Går det att påverka beslut och så att de
blir mer Design för alla? Finns det gemensamma verksamheter som kan utformas på mer
användbara sätt? Finns det alltid tid till samråd vid större investeringar och evenemang?
Kontakta kommunen i god tid vid tillståndsärenden som till exempel bygglov. Då finns
utrymme för diskussioner kring användbarhetsfrågor och möjligheter till hjälp med förslag på
utformning från kommunens tillgänglighetsstrateg.
7
Strategiområde 2:
Generellt är kunskapen låg kring användbarhetsfrågor, både vad som kan uppfattas som
hinder och hur man river dem. Orsaken är ofta en begränsad förståelse hur andras
funktionsförmåga kan skilja sig från den egna, och att vårt samhälle i grunden utgår från en
begränsande norm. Det är därför viktigt att fortlöpande arbeta med attitydfrågor och frångå
normtänkandet. Därefter blir det lättare att kunna identifiera vilka åtgärder som behöver göras
för att hitta och riva hinder.
Förslag på aktiviteter som alla aktörer kan göra för att höja kunskapen
Samla alla som arbetar i verksamheten för att diskutera Design för alla-synsättet, förslagsvis
med utgångspunkt i denna strategi. Enas kring hur er verksamhet ska införliva synsättet och
vilka åtgärder som behövs för att lyckas, till exempel bemötandeutbildning eller inventering
av fysiska hinder.
Testa verksamheten för att själva upptäcka olika hinder, till exempel genom att transportera
en tvillingbarnvagn genom butiken, genom att be någon utomstående att genomföra ett köp
eller ta del av er hemsida eller telefonkundtjänst. Genom att kontakta och få synpunkter från
en förening för personer med funktionsnedsättningar kan ni få ytterligare kunskap om hur
användbar verksamheten är.
Ta del av den information och kunskap som finns inom området, till exempel genom att bjuda
in kommunens tillgänglighetsstrateg till arbetsplatsträffar eller strategimöten. Det finns bra
webbaserade utbildningar, till exempel Konsumentverkets och Svensk Handels E-utbildning
Butik för alla (http://www.eko.kov.se/tillganglighet/)
Strategiområde 3:
Tillgång till information om en verksamhet är alltid viktig, inte minst om man som kund är
van vid att det finns hinder som försvårar. Genom att erbjuda information om en verksamhets
användbarhet underlättar man för gamla kunder och har möjlighet att locka till sig nya. Det är
också viktigt att marknadsföra utifrån ett användarperspektiv, för att kunna nå hela bredden av
kunder.
Förslag på aktiviteter som alla aktörer kan göra för att förbättra
information och marknadsföring
Komplettera den ordinarie besöksinformationen om er verksamhet, till exempel på er
hemsida, med information om användbarhet. Informationen kan handla om det finns trappsteg
inne i butiken, om entrén har automatisk dörröppning eller att det finns kundtoalett.
Fundera på om det finns behov av fler eller tydligare informationsskyltar i er verksamhet, det
gäller både hänvisning till verksamheten och när kunderna har kommit fram. Kan kunden
självständigt hitta till provrummen eller kundtoaletten? Är skyltarna tillräckligt upplysta och
rätt placerade? Behöver skyltarna kompletteras med pictogram och engelsk text?
8
Våga marknadsföra er verksamhet utifrån ett användarperspektiv. När verksamheten fått
tillräckligt med kunskap om, och även rivit, hinder behöver kunderna få veta det. Berätta att
verksamheten är inkluderande och välkomnande, till exempel med värdeord som
”tillgänglig”, ”användbar” och ”funktionell”.
Strategiområde 4:
Genom att öka kunskapen och förbättra informationen kommer man långt med att förbättra
befintlig verksamhet, men det är alltid svårare att göra om i efterhand än att göra rätt från
början. Det är därför särskilt viktigt att ha med sig Design för alla-synsättet när vi har
möjlighet att utveckla nya miljöer, produkter och tjänster för att dessa ska bli så användbara
som möjligt. På så sätt undviker vi att lägga onödiga kostnader på att göra om i efterhand. Ett
sätt för att lyckas skapa användbara och tillgängliga miljöer är att utgå från skriften Bygg
ikapp3.
För att en destination, oavsett om det är en kommun, en stad eller annan plats, ska kunna
uppfattas som välkomnande och inkluderande behöver det finnas tillräckligt många
användbara miljöer, produkter och tjänster. Det är därför viktigt att alla aktörer i Östersund
bidrar utifrån sina ansvarsområden och förutsättningar i detta arbete.
Förslag på aktiviteter som alla aktörer kan göra för att utveckla
användbara verksamheter
Låt Design för alla-synsättet vara levande i er verksamhet och diskutera användbarhetsfrågor
så ofta det går. Införliva frågor kring användbarhet i till exempel kvalitetsuppföljningar,
kundundersökningar och medarbetarsamtal.
Ställ höga användbarhetskrav i upphandlingar och vid inköp av nya produkter.
Se till att det finns tillräckligt faktaunderlag för användbarhetsfrågor när ni planerar för ny
verksamhet och ny- om- eller tillbyggnad. Kontakta en tillgänglighetskonsult eller
kommunens tillgänglighetsstrateg i början av planeringen. Följ de råd och rekommendationer
som anges i skriften Bygg ikapp.
3
Bygg ikapp – för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning (Elisabeth
Svensson, Svensk Byggtjänst, senaste upplagan är från 2012)
9
En starkare strategi genom samverkan mellan kommunen
och privata aktörer
Tillsammans är vi starka, det gäller i många sammanhang och inte minst när det kommer till
förändringsarbete. För att kunna efterleva synsättet Design för alla behövs förändringar på
många olika plan – i den fysiska miljön, hur vi utformar vår information och våra tjänster, och
hur vi ser på mänsklig mångfald. Det handlar om att med inlevelse, förståelse och öppenhet
förändra våra arbetssätt och attityder.
Färre hinder leder till ökade vinster
Ansvaret för att riva hinder och se till att inte nya hinder uppstår ligger på oss alla. Livet
består av många olika delar, som alla behöver vara användbara och hindersfria för att det ska
fungera – bostaden, utbildning, arbete, nöjen, inköp, rekreation och så vidare.
En del av hindren ska vi riva för att lagen säger att vi är skyldiga till det. De flesta hindren ska
vi riva i alla fall, eftersom det är medmänskligt och inkluderande, men inte minst för att det
skapar vinster för alla. Vinsterna hos individen ligger i den ökade självständigheten och
valfriheten, både som medborgare och kund. Vinsterna hos näringslivet ligger i möjligheten
att ta emot en större andel kunder och därmed ökad omsättning. För kommunens del ligger
vinsterna dels i fler nöjda medborgare, och förhoppningsvis fler som vill flytta hit, men också
i ett minskat behov av välfärdstjänster. I en analys genomförd av Nordanalys AB finns
beräkningar på vad förbättrad användbarhet genom färre hinder ger i ökad omsättning.
Analysen är tydlig – vad vi än gör på området kommer det att kunna leda till vinster för alla
parter4.
Så här samverkar vi för att riva hindren
Ett förändringsarbete av den kaliber som ett gemensamt arbetssätt över offentliga och privata
gränser betyder, behöver formaliseras. Det behöver också vara tydligt vad det är som
samarbetet handlar om. Den avslutande avsiktsförklaringen utgör ”minsta gemensamma
nämnare” för det gemensamma förändringsarbetet. Målsättningen är att alla aktörer –
offentliga som privata – kan ställa sig bakom avsiktsförklaringen och därmed bidra till
målsättningen att skapa Ett Östersund för Alla.
För att driva det gemensamma tillgänglighetsarbetet framåt kommer Destination Östersund att
integrera synsättet Design för alla i sin verksamhet, vilket bland annat betyder att frågorna
diskuteras frekvent på morgonmöten, Östersundsdagarna och andra gemensamma
sammankomster. De nätverk/branschråd som ryms inom Destination Östersund kommer
också att fokusera mer på användbarhetsfrågor, och bjuda in kommunen när det är aktuellt för
samverkan. Destination Östersund kommer också att bjuda in representanter från kommunen,
t ex tillgänglighetsstrategen, till möten då användbarhetsfrågor ska diskuteras, det gäller också
styrelsemöten. Därtill blir Design för alla en viktig beståndsdel i Destination Östersunds
kommande hållbarhetsstrategi.5
4
Tänkbara effekter av åtgärder för förbättrad tillgänglighet i Östersund, Nordanalys AB 2013
Samverkansformerna föreslås av Destination Östersund genom Anna Wersén, VD, samt Susanne Norrman,
ordförande, december 2014.
5
10
Östersunds kommun bjuder in representanter från det privata näringslivet till regelbundna
träffar för att diskutera tillgänglighets- och användbarhetsfrågor. Inbjudan går via Destination
Östersund och fastighetsägarnätverket. De befintliga träffarna mellan kommunen och de
privata fastighetsägarna kommer att kunna fungera som samrådsorgan, och dessutom kommer
särskilda träffar anordnas vid behov. Diskussionsträffarna kan röra större och övergripande
samverkansprojekt och då med många deltagare inbjudna. Det kan också bli aktuellt med
mindre träffar kring mer specifika användbarhetsfrågor som berör enskilda verksamheter och
fastigheter.
11
Gemensam avsiktsförklaring för Ett Östersund för Alla
Vi låter synsättet Design för alla genomsyra våra verksamheter, vilket betyder att vi
kan behöva förändra arbetssätt och genomföra förändringar i så väl den fysiska
miljön som i vårt bemötande. De kostnader som kan uppstå ser vi som investeringar
som kommer att leda till vinster längre fram.
Vi ser vår roll i servicekedjan och samverkar med andra aktörer för att riva hinder,
vilket betyder att vi först ser till möjligheten att skapa användbara lösningar innan vi
definierar och sätter gränserna för vårt formella ansvar. Ibland behöver vi göra saker
vi inte egentligen har ansvar för, ibland får vi möjligheten att dra fördelar av andras
insatser.
Vi förstår att tillsammans är vi starka och att Östersund som destination behöver en
”kritisk massa” av välkomnande och tillgängliga miljöer, produkter och tjänster för att
kunna vara Ett Östersund för Alla. Vi hjälps därför åt att lyfta goda exempel och lär av
varandra, och ser vinsterna med gemensam marknadsföring med fokus på
välkomnande användbarhet.
Östersund den……………….
Östersund den……………….
…………………………………
AnnSofie Andersson
Östersunds kommun
…………………………………
Bengt Marsh
Östersunds kommun
Östersund den ……………….
…………………………………
Susanne Norrman, ordförande
Destination Östersund
…………………………………
Anna Wersén, VD
Destination Östersund
…………………………………
Namn, organisation
…………………………………
Namn, organisation
12
Bilaga 1, Analys av de förutsättningar som ligger till grund för prioriterade
strategiområdena
En strategi ska ge en beskrivning av nuläget och vilka planer som finns för framtiden. Det är
viktigt att ha en klar bild över hur omvärlden ser ut i förhållande till de förutsättningar som de
parter som ingår i strategin har.
SWOT-analys av gemensam strategi för universell utformning
Ett sätt att testa en strategis hållbarhet är att göra en SWOT-analys, vilket har gjorts. Analysen
är en strukturerad bedömning av förutsättningarna kring genomförandet av strategin. SWOT
står för strength, weakness, opportunities och threats (på svenska: styrkor, svagheter,
möjligheter och hot). Dessa förutsättningar finns kring och i organisationen. Vilka inre och
yttre faktorer är det som underlättar respektive försvårar för strategins genomförande?
Styrkor och svagheter är de parametrar som vi i organisationen (det vill säga de parter som
enas kring strategin Ett Östersund för Alla) själva kan styra och ta beslut kring. Möjligheter
och hot ligger utanför organisationen, till exempel att beslut fattas av andra, ekonomiska
konjunkturer eller genom lagar och bestämmelser.
Positiva faktorer
Negativa faktorer
Interna faktorer
Styrkor
•
•
•
•
Svagheter
Politisk vilja och vision att jobba
med Design för alla
Vilja hos näringslivet att prioritera
tillgänglighetsarbete
Det finns flera ”fanbärare” och
goda exempel redan
Flera organisationer besitter god
kunskap i ämnet
•
•
•
•
Möjligheter
Externa faktorer
•
•
•
•
Liten samverkan lokalt
Generellt en bristande kunskap
kring användbarhet och Design
för alla
Bristande dialog med
kunder/mottagare av tillgängliga
tjänster och produkter
Bristande information och
marknadsföring av det som finns
Hot
En växande efterfrågan på
tillgänglig service och produkter
Lagstiftning i förändring som kan
skynda på utvecklingen
Extern finansiering finns att tillgå
inom EU
Nätverksbygge med andra
städer/destinationer pågår
13
•
•
•
Fluktuerande besökssiffror,
svikande norsk marknad
Tillgänglighetslagstiftningen
används både som ”golv och
tak”
Ökad exkludering, ökade
kostnader för kommunen, och
minskade intäkter för
näringslivet, om inte det
växande behovet av
tillgänglighet möts
Denna SWOT-analys har legat till grund för att identifiera de utvecklingsområden som finns
för att kunna genomföra strategins intentioner, det vill säga att försöka nå ett mer
inkluderande samhälle genom arbetssättet Design för alla. Strategin ska ta sikte på hur vi
behåller våra styrkor och tillvaratar våra möjligheter, men också på vilket sätt vi kan eliminera
våra svagheter och förebygga risker och hot. Utifrån detta görs prioriteringen av gemensamma
strategiområden. Analysen har därför också blivit utgångspunkten för de handlingsplaner som
tagits fram för den kommunala förvaltningen, och bör också ligga till grund för de aktiviteter
som övriga parter till strategin planerar.
Förtydligande av analysen
Styrkor i Östersund
Den största styrkan Östersund har är att det finns en vilja, både politiskt i kommunen och hos
flera delar av näringslivet, att förbättra användbarheten i miljöer till tjänster och produkter.
Det är också en styrka att det finns flera goda exempel på tillgängliga anläggningar och
besöksmål, och att flera organisationer har kunskap inom tillgänglighetsområdet. Det finns ett
flertal starka ”fanbärare” och ambassadörer som kan och bör lyftas fram.
Hur ska vi göra för att behålla och förbättra våra styrkor?
För att behålla och förstärka de styrkor som analysen påvisar kan följande aktiviteter göras:
•
Ställa sig bakom och efterleva strategin Ett Östersund för Alla
•
Sprid kunskap om goda exempel och uppmuntra förbättringsarbete
Svagheter i Östersund
Generellt är kunskapen låg när det gäller orsaker till och effekter av bristande tillgänglighet.
Speciellt låg är kunskapen när det gäller det specifika arbetssättet Design för alla, det vill säga
planera och förutsätta en mångfald och därmed skapa goda generella lösningar, inte
särlösningar. En förklaring till detta kan vara bristen på dialog med kunder och mottagare av
tjänster, och förståelse för vilka hinder som andra människor kan uppleva.
Det finns också brister i samverkan mellan de parter som ansvarar för olika delar av
tillgängligheten i samhället. Tillgänglighetsarbetet är en servicekedja som inte är starkare än
sin svagaste länk – kommun, fastighetsägare och näringsidkare spelar lika viktiga roller. En
bättre samverkan är också en förutsättning för att använda de ekonomiska resurserna på bästa
sätt, t ex vid ombyggnationer och andra investeringar.
Östersund har, liksom många andra besöksmål och kommuner, brister i att informera både
medborgare och besökare hur tillgängligheten ser ut. Det gäller såväl platser och tjänster som
har god tillgänglighet som de med sämre användbarhet. God information är en förutsättning
för ett fungerande samhälle, och marknadsföring är viktigt när det gäller
destinationsutveckling.
Hur ska vi göra för att minimera eller eliminera våra svagheter?
För att minimera de svagheter som analysen påvisar kan följande aktiviteter göras:
•
Öka kunskapen inom synsättet Design för alla och funktionshinderperspektivet
14
•
Utveckla och formalisera samverkansformer mellan kommunen, fastighetsägare och
näringsliv
•
Förbättrad information (objektivt och i marknadsföringssyfte)
•
Ökad dialog med målgrupper
Möjligheter för Östersund
Vi ser en växande efterfrågan på tillgänglighet och användbarhet, mycket beroende på det
ökade antalet äldre i samhället. De verksamheter som har möjlighet att erbjuda produkter och
tjänster som är tillgängliga kommer därmed att få en större målgrupp och potentiellt mer
intäkter. För kommunens räkning innebär en förbättrad tillgänglighet i samhället mer
självständiga medborgare och potentiellt minskat behov av välfärdstjänster.
En rad olika lagar som har bäring på tillgänglighetsfrågor är under förändring. Exempelvis
den förändring av diskrimineringslagstiftningen som väntar från och med den 1 januari 2015.
Även lagstiftning som rör utformning av byggnader och platsmark, till exempel Plan- och
bygglagen med tillhörande rekommendationer, förfinar kontinuerligt standarder och
tillämpning. Tillsammans kan dessa, och andra, lagförändringar bidra till en ökad opinion och
diskussion kring tillgänglighet, vilket i sin tur kan leda till en påskyndad utveckling mot mer
användbara miljöer, produkter och tjänster. Det finns dock också vissa risker, se nedan under
rubriken Risker och hot för Östersund.
Östersund är mer än någonsin en stad bland andra städer i världen. Inom EU skapas
möjligheter till ett närmare samarbete mellan länder, men också förutsättningar för
finansiering för olika typer av verksamheter. Inom Europa 2020-strategin ryms många av de
utvecklingsområden som vi i Östersund vill prioritera, och en satsning på ett mer
inkluderande samhälle är ett av dem.
Östersunds kommun har nyligen ingått i tillgänglighetsnätverket Network of Excellence –
Towns and Cities for All. Det finns även exempel på nätverk och samarbeten hos andra
organisationer som kan utgöra en bra grund för fortsatt samverkan och gemensamma projekt.
Hur ska vi göra för att ta tillvara våra möjligheter?
För att optimera de möjligheter som analysen påvisar kan följande aktiviteter göras:
•
Utveckla fler tillgängliga och användbara miljöer, tjänster och produkter
•
Utnyttja de möjligheter till finansiering som finns inom EU
•
Fortsatt nätverksbygge inom tillgänglighetsområdet
Risker och hot för Östersund
Antalet gästnätter i Östersund ökade under perioden 2008-2012. Under 2013 skedde en
markant minskning, där främst sommarmånaderna stod för det största tappet i gästnätter, en
utveckling som höll i sig över sommaren 2014. Tack vare en bra utveckling under övrig
perioder ser dock 2014 ut att landa på en liten ökning jämfört med 2013. Det är i första hand
de norska gästnätterna som minskat och då särskilt kraftigt under sommaren, vilket är
oroväckande då Norge är vår största utlandsmarknad. Vintermånaderna har under de senaste
15
uppvisat en svagt positiv trend. Men även under vintern sviker den norska marknaden, även
om det handlar om mindre volymer jämfört med sommaren. Samtidigt men vi kan se en
ökning av turister från andra länder, t ex Danmark, Tyskland, Ryssland och Baltikum.
Svenskar utgör dock fortfarande den största turistgruppen i Östersund, vilken också har
uppvisat en tydlig ökning under det senaste året.6 Besöksnäringen är en mycket viktig näring i
Östersund, och det är viktigt att vi ser en positiv utvecklingstrend när det gäller antal
gästnätter. En förbättrad tillgänglighet och användbarhet skulle bidra till att fler turister kan
besöka Östersund.
Som nämndes ovan kan förändringar i lagstiftning inom tillgänglighetsområdet också
innebära ett hot. Främst gäller detta för den typ av lagstiftning som sätter upp miniminivåer.
Dessa nivåer tenderar att fungera både som ”golv och tak”, det vill säga att
verksamhetsutövare och andra inte siktar högre än miniminivån. En låg nivå leder ofta till
bristfällig användbarhet och tar oftast fokus på särlösningar. För synsättet Design för alla
behövs en högre ambitionsnivå, där mångfaldsperspektivet är rådande och viljan att göra det
som är nödvändigt för några men också användbart för alla. För att synsättet Design för alla
ska kunna få ett faktiskt genomslag i Östersund behöver därför kommunen (som ansvarar för
att lagen följs) och verksamhetsutövare och fastighetsägare (som kan ha högre ambitioner är
att bara följa lagkraven) samverka med varandra. Denna samverkan måste dock utformas utan
att rättssäkerhet och objektivitet blir hotad.
Aktuella befolknings- och arbetsmarknadsprognoser från Statistiska centralbyrån påvisar en
befolkningsutveckling på nationell nivå med högre andel äldre och färre i yrkesaktiv ålder,
vilket kommer att påverka vår samhällsstruktur. Jämtlands län bedöms genomgå en likvärdig
utveckling och även om inte Östersunds kommun kommer att vara den mest utsatta kommunen
i regionen är det angeläget att i god tid planera för de nya förutsättningarna. Med stigande ålder
tillkommer successiva funktionsnedsättningar som en följd av den biologiska
åldrandeprocessen och på motsvarande sätt återfinns personer med medfödda
funktionsnedsättningar i gruppen äldre. De hinder som finns i samhället gör att personer med
funktionsnedsättning ofta hindras att leva ett självständigt liv och istället behöver söka olika
former av stöd och hjälp. I många fall betyder detta ett beroende för den enskilde som kan
upplevas som påtvingat och samtidigt kostnader för offentlig verksamhet.
Denna utveckling, ofta kallad för den demografiska utmaningen, leder troligen till att både de
offentliga kostnaderna kommer att öka och intäkterna hos det privata kommer att minska. Det
vill säga – om vi inte gör något. Genom att skapa tillgängliga och användbara miljöer, tjänster
och produkter ökar möjligheten till delaktighet för både äldre och personer med
funktionsnedsättningar. Hinder för delaktighet kan mycket väl identifieras och tas bort.
Hur ska vi göra för att förebygga och neutralisera risker och hot?
För att förebygga och neutralisera de risker och hot som analysen påvisar kan följande
aktiviteter göras:
6
•
Öka kunskapen inom synsättet Design för alla och funktionshinderperspektivet
•
Utveckla och formalisera samverkansformer mellan kommunen, fastighetsägare och
näringsliv
Gästnattsstatistik 2008-2014, sammanställt av Nordanalys AB oktober 2014
16
•
Utveckla fler tillgängliga och användbara miljöer, tjänster och produkter
Prioritering av strategiområden
SWOT-analysen visar på att Östersund, både som offentlig aktör och för det privata
näringslivet, har såväl styrkor som svagheter, och besitter möjligheter och kan möta hot, när
det gäller att försöka nå ett mer inkluderande samhälle genom arbetssättet Design för alla.
Utifrån de aktiviteter som är möjliga att genomföra är det möjligt att identifiera några
strategiområden.
Det kan dock finnas många olika sätt att genomföra konkreta handlingar och aktiviteter för att
behålla styrkor och förebygga hot, vissa är möjliga att genomföra av alla parter medan andra
behöver anpassas utifrån organisationens utseende och verksamhet. I vissa fall kan det också
vara nödvändigt för enskilda organisationer och företag att själva göra en SWOT-analys för
att i se sina egna förutsättningar mer i detalj. Därför innehåller strategin enbart övergripande
gemensamma aktiviteter som kan genomföras av såväl kommunen, näringslivet och
fastighetsägarna. Metoden för genomförande kan dock se olika ut mellan de olika parterna.
Följande strategiområden har identifierats:
•
•
•
•
En övergripande metod för att genomföra aktiviteter är sedan att bättre utnyttja de möjligheter
till finansiering som finns inom EU.
17
Bilaga 2, Definition av begrepp
Funktionsnedsättning
Den enskildes nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga, vilken
uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller
sjukdomar kan vara livslånga eller tillfälliga (definitionen antagen av Socialstyrelsens
terminologiråd)
Funktionshinder
Den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till
omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet
och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i
utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i
omgivningen. Det är alltså miljön som utgör ett funktionshinder i de fall den blir en
begränsning för personer med funktionsnedsättning (definitionen antagen av Socialstyrelsens
terminologiråd).
Funktionshinderperspektiv
Begreppet innebär att man tar hänsyn till människors olika förutsättningar, alltså att
funktionsförmågorna kan se olika ut hos olika människor, och att produkter, miljöer och
tjänster behöver ta det i beaktning. Synsättet Design för alla har ett tydligt
funktionshinderperspektiv.
Tillgänglighet
Begreppet har flera olika definitioner, där den vidaste handlar om att tillgänglighet ska
definieras som en förutsättning för full delaktighet och jämlikhet i samhället. I första hand
ställs begreppet tillgänglighet i relation till funktionshinder. Begreppet blir mer gripbart om
man bryter ner det till några olika perspektiv, vilket till exempel myndigheter som Boverket
men också funktionshinderrörelsen har gjort. Då talar man om fysisk tillgänglighet,
kommunikativ tillgänglighet, informativ tillgänglighet och (psyko-) social tillgänglighet.
Ibland pratar man om organisatorisk- och ekonomisk tillgänglighet också.
Användbarhet
Begreppet användbarhet finns definierat i den internationella standarden ISO 9241-11
Riktlinjer för användbarhet. Användbarhet är den utsträckning till vilken en specificerad
användare kan använda en miljö, produkt eller tjänst. En miljö, produkt eller tjänsts
användbarhet bryts ner till ändamålsenlighet (med vilken noggrannhet och fullständighet
uppgivna mål nås), effektivitet (resursåtgång i relation till ändamålsenligheten),
tillfredsställelse (frånvaro av obehag eller närvaro av behag och positiva attityder) och
användningssammanhang (ett givet sammanhang där en miljö, produkt eller tjänst används).
18
Bilaga 3, Styrande och stödjande dokument för ökad inkludering inom
tillgänglighetsområdet
Internationellt
År 1993 antog FN:s generalförsamling 22 standardregler om delaktighet och jämlikhet
för människor med funktionsnedsättning. Dessa standardregler gäller för alla FN:s
medlemsländer men är inte juridiskt bindande. Standardreglerna ger konkreta förslag hur ett
land kan undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning och skapa ett tillgängligt
samhälle. Tanken är att länderna på olika sätt skall ta ansvar för att reglerna tillämpas och
arbeta för principerna om full delaktighet och jämlikhet. De fyra första reglerna anger vilka
förutsättningar som krävs för att uppnå delaktighet. De följande åtta reglerna lyfter fram
viktiga huvudområden för delaktighet. De tio sista reglerna beskriver redskap som kan
användas för genomförandet och hur reglerna kan omsättas i praktisk handling.7
FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning8 är
till skillnad från standardreglerna juridiskt bindande. Konventionen antogs av FN:s
generalförsamling år 2006 och ratificerades av den svenska regeringen år 2008. Artikel 9 i
konventionen berör tillgänglighet specifikt, men många av de andra artiklarna förutsätter
tillgänglighet för att Sverige ska kunna leva upp till dem. Konventionen tar upp rätten till fri
rörlighet, ett självständigt liv, personlig säkerhet, deltagande i samhälls- och kulturliv och
mycket mer. Att Sverige ratificerade konventionen innebär att svenska staten ansvarar för att
rättigheterna i konventionen förverkligas nationellt, i landets regioner och landsting, samt i
alla kommuner. De aktiviteter som föreslås i strategin ”Ett Östersund för alla” kommer att
hjälpa Östersunds kommun att leva upp till FN:s konvention om mänskliga rättigheter för
personer med funktionsnedsättning.
EU:s funktionshinderstrategi 2010-20209 ska ge personer med funktionsnedsättning
möjligheter att delta i samhället på lika villkor i hela EU, bland annat att kunna utnyttja sina
rättigheter som EU-medborgare. Strategin, som har namnet ”Nya åtgärder för ett hindersfritt
samhälle i EU” är ett led i arbetet med att genomföra FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning. EU har fastställt åtta olika insatsområden: tillgänglighet,
delaktighet, lika rättigheter och likabehandling, sysselsättning, utbildning, socialt skydd, hälsa
och utrikespolitik. För varje område anges viktiga åtgärder. Inom området tillgänglighet är
utgångspunkten att att människor med funktionsnedsättning ska ha tillgång till den fysiska
miljön, färdmedel, IT-system och andra resurser och tjänster på samma villkor som andra.
Några av de åtgärder som finns med är att arbeta för att tillgänglighet och design för alla skall
ingå i utbildningar, att säkerställa tillgängliga produkter och tjänster; att bidra till
framväxandet av en EU-gemensam marknad för hjälpmedel och att överväga lagstiftning om
tillgänglighet med standards inom fler sektorer.
7
Läs mer om FN:s standardregler på http://www.regeringen.se/sb/d/15148/a/170493 eller
http://www.un.org/disabilities/default.asp?id=26
8
Hela konventionen och det fakultativa protokollet finns att läsa på
http://www.regeringen.se/sb/d/11071/a/123615
9
Läs mer om EU:s funktionshinderstrategi på http://ec.europa.eu/justice/discrimination/disabilities/disabilitystrategy/index_en.htm
19
Nationellt
I juni 2011 presenterade regeringen sin strategi för genomförande av
funktionshinderpolitiken 2011-201610. Syftet med strategin är att presentera politikens
inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under
de kommande fem åren.
Grunden för funktionshinderspolitiken finns i den nationella handlingsplanen ”Från patient till
medborgare” (prop. 1999/2000:79)11. Målen och inriktningen för handlingsplanen slår fast att
Sverige ska vara ett samhälle som utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla
åldrar blir fullt delaktiga i samhället och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, män
och kvinnor med funktionsnedsättning. Regeringen slår också fast att synsättet Design för alla
ska genomsyra statens arbete inom arkitektur, formgivning och design men också vara ett
genomgående kriterium vid upphandlingar och i verksamheter. De nationella målen är
ständigt aktuella och har ingen bortre tidsgräns.
I uppföljningen (2009) av handlingsplanen ”Från Patient…” drog regeringen slutsatsen att fler
åtgärder behöver sättas in, och att arbetet måste förändras för att bli mer effektivt. Därför
tillkom denna mer konkreta strategi, för utformning av insatserna under närmaste fem åren,
dvs. 2011-2016. Nio prioriterade områden identifierades och fick inriktningsmål, och 17
myndigheter fick i uppdrag att formulera delmål till dessa.
De nio strategiområdena är:
• Arbetsmarknadspolitiken
• Socialpolitiken
• Utbildningspolitiken
• Transportpolitiken
• IT-politiken
• Ökad fysisk tillgänglighet
• Rättsväsendet
• Folkhälsopolitiken
• Kultur, medier och idrott
Utöver dessa områden har Konsumentverket enligt sin instruktion ett särskilt ansvar för
funktionshindersfrågor.
Myndigheten för Delaktighet, MFD (före detta Myndigheten för handikappolitisk
samordning, Handisam) har i uppdrag att inom ramen för ordinarie verksamhet ansvara för
uppföljningen av strategins mål och insatser, samt för att utveckla ett sammanhållet system
för att beskriva och analysera utvecklingen. Uppföljningssystemet heter ”Hur är läget?”. MFD
har också i uppdrag att följa upp hur landets regioner, landsting och kommuner arbetar med
den nationella funktionshinderstrategin, och stödja de samma i detta arbete. Regeringen
kommer att senast våren 2017 redovisa en slutlig uppföljning av strategin för
funktionshinderspolitiken, utifrån det underlag som MFD samlar in.
10
11
Strategin i sin helhet, även som lättläst, finns på http://www.regeringen.se/sb/d/14025/a/171269
Handlingsplanen finns att läsa på http://www.regeringen.se/sb/d/198/a/1478
20
Sveriges riksdag beslutade den 24 juni 2014 om propositionen 2013/14:198 Bristande
tillgänglighet som en form av diskriminering. Beslutet innebär att bristande tillgänglighet
för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i
diskrimineringslagen12. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom
alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gällde tidigare, med undantag
för tillhandahållande av bostäder. Innan lagändringen trädde ikraft finns det ett
diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som endast gäller inom delar av arbetslivet
och utbildningsområdet.
Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att
man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar
situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms
utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska
förutsättningar.
Det finns en rad undantag från diskrimineringsförbudet, till exempel att i frågan om
tillhandahållande av varor och tjänster gäller inte förbudet för företag med färre än tio
anställda. Detta, många av de andra undantagen, gör att lagändringen kan uppfattas som
tämligen tandlös. Det är dock principiellt viktigt att bristande tillgänglighet blir en
diskrimineringsgrund, samt att enskilda får ett effektivare rättsmedel genom möjlighet till
diskrimineringsersättning.
Kommunallagen reglerar formerna för den kommunala demokratin. Olika verksamheter i
kommuner och landsting, som skola, äldreomsorg och socialtjänst, regleras genom olika
speciallagar. Alla dessa lagar påverkar på olika sätt, och i olika omfattning, hur kommunen
ska förhålla sig till funktionshinderfrågor, men flera av lagarna omfattar också privata
verksamheter, såsom arbetsgivare och fastighetsägare. Några exempel på lagar och hur
funktionshinderfrågor regleras följer nedan.
Kommunallagen slår fast att kommuner och landsting ska behandla sina medborgare lika,
och lagen ställer också krav på att förtroendevalda med funktionsnedsättning ska kunna delta i
handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda. I Språklagen
förtydligas svenskans och andra språks ställning i det svenska samhället. Myndigheter och
andra offentliga organisationer har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.
Samma ansvar gäller främjandet av de nationella minoritetsspråken och av det svenska
teckenspråket. I Plan- och bygglagen ställs övergripande krav på bebyggelsemiljön. Lagen
säger att inom områden med sammanhållen bebyggelse ska miljön utformas så att personer
med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda området. Plan- och bygglagen
ställer också krav på att enkelt avhjälpa hinder mot tillgänglighet i allmänna lokaler och på
allmänna platser ska undanröjas. Lagen om offentlig upphandling gäller vid offentlig
upphandling av varor och tjänster, och säger att tekniska kriterier ska ta hänsyn till
tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning eller utformning med tanke på samtliga
användares behov. Arbetsmiljölagen betonar bland annat att arbetsförhållandena ska
anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Skollagen säger att
utbildningen ska ta hänsyn till elever med behov av särskilt stöd. Socialtjänstlagen säger,
bland annat, att socialnämnden ska arbeta för att människor som av fysiska, psykiska eller
andra skäl möter betydande svårigheter i sina liv får möjlighet att delta i samhällets
gemenskap och leva som andra. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
12
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/utskottens-dokument/betankanden/arenden/201314/au8/
21
(LSS) är en rättighetslag om insatser för särskilt stöd och särskild service till personer med
utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, personer med betydande och
bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder, samt
personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart
inte beror på normalt åldrande.
Regionalt och lokalt
Ett av de övergripande gemensamma målen i alla politiska nivåer är att nå en hållbar tillväxt,
ur såväl ekonomiskt som socialt och ekologiskt perspektiv. En framgångsfaktor för att nå
socialt hållbar tillväxt är att skapa ett mer inkluderande samhälle, det vill säga ett samhälle
som förutsätter och tillåter en mänsklig mångfald. Funktionshinderperspektivet är en viktig
beståndsdel i detta arbete.
”Jämtland/Härjedalen 2030 – Innovativt och attraktivt” är namnet på länets regionala
utvecklingsstrategi (RUS). En RUS är den regionala nivån av politiska styrdokument, där
EU 2020-målen utgör europanivån och den nationella strategin för regional tillväxt är det
nationella styrdokumentet. De styrdokument som beslutas på lokal (kommunal) nivå behöver
kommunicera med RUS, och vice versa.
På kommunal nivå är översiktsplanen ett av de viktigare styrdokumenten. En översiktsplan
är ett strategiskt dokument som ska uttrycka kommunens avsikter för den fysiska miljön i
framtiden. Planen är inte juridiskt bindande men ska vara vägledande för många olika typer av
beslut. Planen har till uppgift att hjälpa till att klara av de utmaningar som kommunen står
inför, till exempel att antalet äldre ökar och därmed också antalet personer med
funktionsnedsättning. Östersunds kommun antog den nya översiktsplanen Östersund 2040 i
mars 2014, och planen fastslår att ”Synsättet Design för alla ska användas som en
grundambition i planering och byggande för att skapa ett samhälle som är inkluderande och
tillgängligt för alla”.13 Strategin ”Ett Östersund för alla” har till uppgift att klargöra hur
kommunen i samverkan med privata aktörer kan skapa ett mer inkluderande samhälle i
enlighet med översiktsplanens ambitioner.
Tillväxtplanen är ett annat viktigt styrdokument för en kommun. Östersunds kommun antog
våren 2013 en ny tillväxplan, ”Mer [*] Östersund”. Tillväxtplanens tre huvudmål är Mer
människor, Mer jobb och Mer bostäder. Sju tillväxtområden har genom bred dialog
prioriterats fram och de är välkomnande, kreativitet, företagsamhet, kunskap, omtanke, kultur
och attraktiva boenden. Landsbygdsstrategin för Östersund 2014-2020 är en del av nya
Tillväxtplanen. Målet är att Östersunds kommun ska vara en bättre plats att bo, leva, verka
och växa i – oavsett om det är i staden eller på landsbygden. Landsbygdsstrategin ska fungera
som ett stöd för hur invånare och företagare på landsbygden kan arbeta för en långsiktig
utveckling på landsbygden. För att nå de övergripande tillväxtmålen kopplas program,
strategier och handlingsplaner till de olika tillväxtområdena under hela planperioden.
Strategin ”Ett Östersund för alla” kommer att fungera som en av dessa strategier, med
koppling till flera av tillväxtområdena.
13
Översiktsplan Östersund 2040, sid. 17
22
Bilaga
4, Handlingsplaner
för
verksamhetsområden (separat bilaga)
23
de
kommunala
nämndernas
§ 4, ON 2015-11-17 08:30 / Bilaga: Förslag handlingsoch aktivitetsplaner för de kommunala n...
Bilaga 4
Förslag till handlingsoch aktivitetsplaner
för de kommunala nämnderna
2015-01-22
Ett Östersund för Alla
- en strategi för ett inkluderande samhälle
genom Design för alla
Innehållsförteckning
GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSOMRÅDEN FÖR ALLA
KOMMUNALA NÄMNDER ........................................................................................ 4
Otydligt funktionshinderperspektiv i den kommunala verksamheten............................................................. 4
Analys över Östersunds styrkor och svagheter .................................................................................................. 4
Utformningen av förslag till handlingsoch aktivitetsplaner för de kommunala nämnderna....................... 5
Resurser för genomförande av aktiviteter .......................................................................................................... 5
KOMMUNSTYRELSEN.............................................................................................. 7
Förvaltning kopplad till Kommunstyrelsen........................................................................................................ 7
Handlings- och aktivitetsplaner kopplade till prioriterade strategiområden .................................................. 7
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ................................................................. 10
Förvaltning kopplad till Barn- och utbildningsnämnden ................................................................................ 10
Handlings- och aktivitetsplaner kopplade till prioriterade strategiområden ................................................ 10
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN........................................................................ 13
Förvaltning kopplad till Kultur- och fritidsnämnden...................................................................................... 13
MILJÖ- OCH SAMHÄLLSNÄMNDEN ..................................................................... 16
Förvaltning kopplad till Miljö- och samhällsnämnden.................................................................................... 16
SOCIALNÄMNDEN.................................................................................................. 19
Förvaltning kopplad till Socialnämnden........................................................................................................... 19
UTFÖRARSTYRELSEN........................................................................................... 21
Förvaltning kopplad till Utförarstyrelsen......................................................................................................... 21
Handlings- och aktivitetsplaner knutna till prioriterade strategiområden Teknisk förvaltning ................. 22
Handlings- och aktivitetsplaner knutna till prioriterade strategiområden Serviceförvaltningen ............... 24
2
VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN ....................................................................... 26
Förvaltning kopplad till Vård- och omsorgsnämnden..................................................................................... 26
VALNÄMNDEN ........................................................................................................ 30
Förvaltning kopplad till Valnämnden ............................................................................................................... 30
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN.............................................................................. 32
Förvaltning kopplad till Överförmyndarnämnden .......................................................................................... 32
3
Gemensamma övergripande utvecklingsområden för alla
kommunala nämnder
Otydligt funktionshinderperspektiv i den kommunala verksamheten
Så som beskrivs i strategin Ett Östersund för Alla är själva grunden för synsättet Design för
alla att ta hänsyn till människors olika förutsättningar. Vi måste ta i beaktning – och också
värdesätta – den mångfald som finns hos våra medborgare, och besökare. Verkligen förstå att
det handlar om att alla har en önskan, ett behov och rätten att vara självständig, att själva få
bestämma hur livet ska fungera utan att samhället sätter upp hinder i vägen. Det är hindren
som är problemet, inte människors funktionsförmåga.
En av kommunens största utmaningar är att få detta synsätt att verkligen slå igenom i alla
verksamheter. Att inte enbart fokusera på personer med funktionsnedsättning och deras
lagstadgade rätt till stöd och hjälp, utan också prata om och agera kring hinder i samhället och
att se att en variation av funktionsförmågor är normaltillståndet i befolkningen.
Ett första steg kan vara att Kommunfullmäktige förtydligar synsättet i de kommunala
nämndernas reglementen. Idag är det enbart Vård- och omsorgsnämnden som i sitt reglemente
uttalat har ansvaret för medborgare med funktionsnedsättning. Det är dock tydligt i
reglementet att det handlar om de lagstadgade uppgifter som kommunen har enligt
Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i de fall
personer söker bistånd eller stöd hos kommunen. Även andra nämnder har lagstadgade
verksamheter som berör personer med funktionsnedsättning, t ex Miljö- och
samhällsnämnden när det gäller färdtjänst, Barn- och utbildningsnämnden när det gäller
korttidstillsyn enligt LSS och Utförarstyrelsen när det gäller bostadsanpassningbidrag.
Med andra ord – de flesta nämnder har på något vis ansvar för personer med
funktionsnedsättning, men inte minst har alla nämnder funktionshinderfrågor – uppdraget att
riva hinder – på sitt bord idag. Det framgår dock inte av reglementena. Genom att beskriva
vad funktionshinderperspektivet, och Design för alla-synsättet, innebär i varje reglemente kan
detta bli tydligare.
Analys över Östersunds styrkor och svagheter
Den SWOT-analys som gjorts i samband med framtagandet av strategin Ett Östersund för
Alla visar på att Östersund, både som offentlig aktör och för det privata näringslivet, har såväl
styrkor som svagheter, och besitter möjligheter och kan möta hot, när det gäller att försöka nå
ett mer inkluderande samhälle genom arbetssättet Design för alla.
Det kan dock finnas många olika sätt att genomföra konkreta handlingar och aktiviteter för att
behålla styrkor och förebygga hot, vissa är möjliga att genomföra av alla parter medan andra
behöver anpassas utifrån organisationens utseende och verksamhet. I vissa fall kan det också
vara nödvändigt för förvaltningarna, och de enskilda enheterna, att själva göra en SWOTanalys för att i se sina egna förutsättningar mer i detalj.
4
Följande strategiområden har genom SWOT-analysen identifierats som övergripande
huvudområden som varje förvaltning behöver fokusera på för att kunna genomföra synsättet
Design för alla:
•
•
•
•
Utveckling av tillgängliga och användbara miljöer, produkter och tjänster
Utformningen av förslag till handlingsoch aktivitetsplaner för de
kommunala nämnderna
De aktiviteter som föreslås i denna bilaga är aktiviteter som varje nämnd kan besluta att
förvaltningarna ska genomföra för att uppnå konkreta resultat. Det är upp till varje nämnd och
förvaltning att besluta om de föreslagna aktiviteterna anses lämpliga att genomföra, eller om
andra aktiviteter är att föredra. Kommunstyrelsen uppmanar varje nämnd att fatta separata
beslut om egna handlingsoch aktivitetsplaner för sina förvaltningar under våren 2015. De
aktiviteter som presenteras i detta dokument har varit ute på remiss i varje förvaltning och
vissa förvaltningar har redan i detta skede gjort justeringar och lagt till aktiviteter som de
anser lämpliga att genomföra för att nå strategins intentioner.
Eftersom uppföljning är av betydelse i ett strategiskt arbete bör också en tidplan tas fram för
varje aktivitet, samt att det finns möjlighet att mäta genomförandet. En framgångsfaktor är att
ta fram tydliga effektmål, som med fördel kan integreras i den ordinarie budgetuppföljningen.
Handlings- och aktivitetsplanerna föreslås med utgångspunkt i hur organisation och
verksamhet ser ut idag (2015). Fokus ligger på ett fåtal aktiviteter som genom åtgärdande kan
leda till konkreta resultat med förbättrad användbarhet för alla. Vid organisations- och
verksamhetsförändringar, och i och med att ett Design för alla-synsätt införs och ger resultat,
behöver planerna revideras. Om frågorna integreras i den ordinarie budget- och
verksamhetsuppföljningen underlättas detta.
Resurser för genomförande av aktiviteter
Förslagen till aktiviteter är inte kostnadsberäknade, men finansieringen bör i huvudsak kunna
rymmas inom befintlig budget. I många fall handlar det om att lägga upp sin verksamhet på
ett litet annorlunda sätt, snarare än att det behöver tillskapas helt nya resurser. Det är också en
utmaning att se aktiviteterna som en form av långsiktig investering, snarare än en kortsiktig
kostnad. Om den kommunala verksamheten utformas med Design för alla kommer färre
medborgare behöva särskilda insatser i form av särlösningar, vilket ger en bättre kommunal
ekonomi på sikt.
En övergripande metod för att genomföra större och resurskrävande aktiviteter kan annars
vara att bättre utnyttja de möjligheter till finansiering som finns inom EU.
5
Förvaltningarna har möjlighet att få stöttning i sitt arbete av kommunens tillgänglighetsstrateg
(100 % tjänst) samt tillgänglighetsadministratör (50 % tjänst). Båda tjänsterna är placerade på
Kommunledningsförvaltningen, område Tillväxt. Dessa funktioner kan vara behjälpliga i
såväl utbildningsinsatser som i mer konkreta frågeställningar som rör tillgänglighetsfrågor i
allmänhet och Design för alla-frågor i synnerhet. Inte minst kan dessa funktioner bidra med
stöd i framtagandet av förvaltningarnas handlingsplaner och föreslå lämpliga effektmål.
6
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela
kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar
planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. I princip alla
utvecklingsfrågor av övergripande karaktär ligger under Kommunstyrelsens ansvar, till
exempel kommunen som arbetsgivare, infrastrukturfrågor, mark- och bostadspolitik,
energiplanering, främja sysselsättning, näringslivet och turismen i kommunen. Andra
ansvarsområden är till exempel migrations- och integrationsfrågor och vuxenutbildningsfrågor. Kommunstyrelsen ansvarar också för att fullfölja de lagstadgade åtagandena som
kommunen har för krisledningsnämnd, arbetslöshetsnämnd och nämnd för civilt försvar.
Från 2015 finns hela informations- och kommunikationsresurserna samlade på
kommunledningsförvaltningen, inom det nybildade området Kommunikation (tidigare fanns
Infobyrån inom serviceförvaltningen):
Förvaltning kopplad till Kommunstyrelsen
Kommunledningsförvaltningen har omkring 100 medarbetare och är uppdelad på sex
verksamhetsområden:
- Kommunkansli
- Tillväxt
- Styrning
- Lärande och arbetsmarknad
- HR
- Kommunikation
Handlings- och aktivitetsplaner kopplade till prioriterade
strategiområden
Strategiområde 1:
Aktivitet
Ansvarig Tidplan Mätmetod/effektmål
Införa användbarhets- och funktionshinderfrågor i
det ordinarie uppföljningsarbetet i kommunen,
t ex genom att föreslå nya inriktningsmål för
beslut i KF
Införa användbarhets- och funktionshinderfrågor i
det ordinarie planerings- och utvecklingsarbetet i
kommunen, t ex genom ta fram riktlinjer för varje
område, förtydliga ansvar, osv.
Område HR tar fram allmänna råd/tillämpningar
för hur Design för alla-synsättet ska införlivas
inom det personalpolitiska området.
7
Utreda möjligheten att förtydliga ansvaret för
funktionshinderfrågor i nämndernas reglementen.
Utveckla samverkansformerna med
bostadsföretag, inklusive Östersundsbostäder, för
att kunna ställa krav på att det finns bra och
varierade bostäder till alla medborgare (i enlighet
med ÖP Östersund 2040)
Strategiområde 2:
Aktivitet
Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare får
utbildning i synsättet Design för alla med
utgångspunkt i strategin Ett Östersund för Alla,
samt ges tid att diskutera föreslagna handlingsoch aktivitetsplaner.
All personal i förvaltningen får utbildning i
synsättet Design för alla med utgångspunkt i
strategin Ett Östersund för Alla, samt ges tid att
diskutera föreslagna handlingsoch
aktivitetsplaner. Varje enhet/verksamhet ges
möjlighet att ta fram konkreta handlingsplaner
inom sitt område.
Introduktion för nyanställda kompletteras med
information om Design för alla.
Strategiområde 3:
Aktivitet
Säkerställa att alla informations- och
kommunikationsplattformar (webb, magasin,
annonser, mfl) är tillgängliga och användbara,
(följa upp kommunikationsstrategin, ta fram och
sprida riktlinjer för alternativa format som i första
hand fungerar utan att medborgarna behöver
efterfråga det).
8
Strategiområde 4:
Aktivitet
Komplettera välfärdsredovisningen med ett
generellt tillgänglighetsperspektiv, inte bara för
personer med stöd av LSS (nya mätmetoder
behövs).
Ta fram bidragsregler för evenemang och
arrangörer som garanterar att kommunen stöttar
verksamheter med god användbarhet för alla.
Utveckla feriepraktik för ungdomar, dels med
särskilda ansträngningar för att hitta arbetsplatser
för ungdomar med funktionsnedsättning och
marknadsföra sig mot målgruppen, men även med
en mer långsiktigt Design för alla-strategi (att alla
arbetsplatser ska fungera för alla ungdomar)
Ytterligare utveckla arbetet med klarspråk och
tydlighet i politiska beslut och beslutsunderlag,
för att möjliggöra större delaktighet från
medborgare och att alla medborgare kan vara
förtroendevalda
Tillsammans med övriga nämnder utveckla
tillgängliga mötesplatser sommar såväl som
vinter, som ett medel för att stärka social samvaro
och delaktighet i samhällslivet (i enlighet med ÖP
Östersund 2040)
9
Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden som ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, det
offentliga skolväsendet för barn och ungdom vad gäller förskoleklass, grundskolan och den
obligatoriska särskolan, insatsen korttidstillsyn enligt LSS för elever i den obligatoriska
skolan, fritidsgårdar samt samverkan mellan skola och arbetsliv.
Till och med december 2014 utför Barn- och utbildningsnämnden biblioteksverksamhet och
kulturskola på uppdrag från Kultur- och fritidsnämnden.
Förvaltning kopplad till Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsförvaltningen har omkring 1900 anställda, i första hand på de 53
förskolor och 26 grundskolor som finns i kommunen. Därutöver bedrivs verksamhet inom
elevhälsa, öppna förskolor, modersmålsundervisning, fritidsgårdar och öppna fritidsklubbar.
Förvaltningsledningen har också en stab och en utvecklingsgrupp kopplad till sig.
Organisationen är uppdelad i fyra verksamheter, utöver stabsfunktioner och utvecklingsgrupp:
- Förskola/öppen förskola
- Grundskola/grundsärskola, modersmål
- Grundskola, fritidsgård/öppen fritidsklubb
- Elevhälsa
strategiområden
Strategiområde 1:
Aktivitet
Säkerställa att nämnden som beställare ställer
Design för alla-krav i projekteringar och
upphandlingar avseende både byggnader och
verksamheter, t ex genom framtagande av
principprogram/checklistor (t ex komplettering av
Checklista för goda lärmiljöer).
Säkerställa att underhåll och drift av fastighet, t
ex snöröjning, sker i samverkan med angränsande
fastigheter/ansvariga utförare.
Bevaka frågor som rör användbarheten och
tryggheten i miljön mellan busshållplats och
parkeringar, och skola, t ex belysning, snöröjning.
10
Strategiområde 2:
Aktivitet
Nämndens ledamöter och ersättare får utbildning
i synsättet Design för alla med utgångspunkt i
aktivitetsplaner.
Genomförande av kartläggning av skolors och
förskolors tillgänglighet i enlighet med SPSM:s
värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (alla
chefer, pedagogisk personal och övrig personal
deltar)
Införande av SPSM:s lärmaterial DATE i åk 4-9 i
arbetet med likabehandling i skolan
All övrig personal i förvaltningen får utbildning i
inom sitt område.
Strategiområde 3:
Aktivitet
Tydliggöra information om tillgänglighet och
användbarhet för alla förskolor, skolor,
fritidsgårdar etc på hemsidan, t ex
parkeringsmöjligheter, avstånd till entré från
parkering, nivåskillnader.
Säkerställa att kommunikationsplattformar
fungerar för alla elever och vårdnadshavare, vid
upphandling av nya system och åtgärder i
befintliga system (följa gällande krav på
standarder för teknik samt ställa höga krav för
användbara gränssnitt)
11
Säkerställa att all information inom nämndens
ansvarsområde till medborgare är tillgänglig och
användbar, gäller såväl hemsida som tryckt
information.
Strategiområde 4:
Aktivitet
Nämndens kvalitetskrav kompletteras med krav
som rör användbarhet och hänsyn till en mångfald
av funktionsförmågor hos alla barn och elever.
Systematisk inventering av alla lokaler och
utemiljöer samt framtagande av åtgärds- och
handlingsplan för Design för alla-lösningar, i
enlighet med SPSM:s värderingsverktyg för
tillgänglig utbildning (för att alla skolor och
skolgårdar ska vara fria från hinder och möjliga
att använda direkt av alla elever och
vårdnadshavare. Kommunens egna lokaler ska
vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga enligt ÖP Östersund
2040)
Säkerställa att verksamhetssystem fungerar för
alla anställda, vid upphandling av nya system och
ev åtgärder i befintliga system (följa gällande
krav på standarder för teknik samt ställa höga
krav för användbara gränssnitt)
Elevenkäter och andra lokala undersökningar
kompletteras med frågor kopplade till
användbarhet och upplevda hinder (för att
möjliggöra uppföljning i t ex
Välfärdsredovisningen)
Östersund 2040)
12
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens kultur- och fritidsverksamhet, med bland
annat kulturskola och folkbibliotek, idrotts-, fritids- och kulturanläggningar, bidrag och övrig
samverkan till kultur- och idrottsföreningar, inköp och förvaltning av kommunens konst samt
konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnationer
Förvaltning kopplad till Kultur- och fritidsnämnden
Från och med den 1 januari 2015 har Kultur- och fritidsnämnden en egen förvaltning (tidigare
bedrevs förvaltningen genom ett kansli inom Kommunledningsförvaltningen.) Antal anställda
är omkring 70 personer. Kultur- och fritidsförvaltningen är uppdelad i 4 områden, samt
stabsfunktion:
- Fritid
- Allmän kultur
- Kulturskola
- Bibliotek
strategiområden
Strategiområde 1:
Aktivitet
principprogram/checklistor.
Säkerställa att underhåll och drift av fastigheter
sker i samverkan med angränsande
fastigheter/ansvariga utförare.
Nämndens roll vid ny-, om- och tillbyggnationer,
avseende tillgänglighetskrav och Design för allalösningar, tydliggörs och formaliseras.
Strategiområde 2:
Aktivitet
13
aktivitetsplaner.
inom sitt område.
Strategiområde 3:
Aktivitet
information.
Säkerställa att externa webbplatser för
verksamhet inom nämndens ansvarsområden är
tillgängliga och användbara.
Säkerställa information om befintlig fysisk
tillgänglighet till kommunala anläggningar inom
nämndens ansvarsområden (efter inventering, se
nedan).
Strategiområde 4:
Aktivitet
Stötta arbetet för att utreda möjligheten till en
kommunövergripande föreningsservice med
bidrag, lokaluthyrning, etc, för alla föreningar,
även de som idag ligger inom andra nämnders
ansvar.
Inventering av hinder (i enlighet med Design för
allas principer) i befintliga anläggningar och
14
framtagande av handlingsplan för åtgärdande
(Kommunens egna lokaler ska vara tillgängliga
för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga enligt ÖP Östersund 2040.)
Ta fram bidragsregler för föreningar och
evenemang som säkerställer att nämnden stöttar
god användbarhet för alla
Ta fram brukarenkäter och andra undersökningar
med frågor kopplade till användbarhet och
upplevda hinder (för att t ex kunna komplettera
välfärdsredovisningen men också som underlag
för åtgärder).
Östersund 2040)
15
Miljö- och samhällsnämnden
Miljö- och samhällsnämnden har i första hand till uppgift att ta det politiska ansvaret för
fysisk samhällsplanering avseende plan- och byggnadsväsendet, miljö- och
hälsoskyddsområdet, naturvård och gatu- och väghållning. Miljö- och samhällsnämnden
svarar också för den kommunala lantmäterimyndigheten. Miljö- och samhällsnämnden har
funktionen som beställarnämnd gentemot Utförarstyrelsen utifrån nämndens ansvarsområden.
Förvaltning kopplad till Miljö- och samhällsnämnden
Samhällsbyggnad är den förvaltning som är knuten till Miljö- och samhällsnämndens
ansvarsområden. Samhällsbyggnad har ca 70 anställda och är uppdelad i fyra avdelningar:
- Administrativ avdelning
- Plan- och bygg
- Miljö och hälsa
- Trafik, park och lantmäteri
strategiområden
Strategiområde 1:
Aktivitet
principprogram/checklistor.
Utveckla arbetssätt och samverkan med
fastighetsägare och näringsidkare innan ärenden
lämnas in för myndighetsutövning (för att
inspirera till Design för alla-lösningar istället för
lagens miniminivåer)
Tillsammans med berörda nämnder och
förvaltningar ta fram riktlinjer för
vinterväghållning för att få en säkrare och mer
användbar utemiljö, framförallt för äldre (i
enlighet med ÖP Östersund 2040)
Bidra till tydliggöranden och kunskap till övriga
nämnder och förvaltningar när det gäller
planprocesser, ansvarsfrågor, etc. (för att såväl
beställare som utförare förstår sina roller,
säkerställa att inget försvinner på vägen)
16
Strategiområde 2:
Aktivitet
aktivitetsplaner.
inom sitt område.
Strategiområde 3:
Aktivitet
användbar, gäller såväl digital- som tryckt
information.
Ta fram ett program och handlingsplan för
användbar skyltning av allmänna platser, t ex
med pictogram, på engelska, talande och taktil.
Strategiområde 4:
Aktivitet
Säkerställa att regler riktade mot allmänheten, t
ex uteserveringar, handel, skyltning, osv. har ett
Design för alla-perspektiv.
Ta fram en handlingsplan för nödvändiga
17
tillgänglighetsåtgärder i befintliga lekplatser,
samt program för framtida utformning
allas principer) i allmän platsmark och gatumiljö,
och framtagande av handlingsplan för åtgärdande.
allas principer) i befintliga anläggningar och
(Kommunens egna lokaler ska vara tillgängliga
för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga enligt ÖP Östersund 2040.)
Framtagning av nytt stadsmiljöprogram som har
ett tydligt Design för alla-perspektiv för god
användbarhet.
Tillgodose behovet av dygnet-runt-öppna
användbara allmänna toaletter med lyft i centrala
Östersund, i kommunens egna lokaler, eller i
samverkan med privata aktörer.
Utreda möjligheten att ta fram riktlinjer och
checklista för hållbart (socialt, demokratiskt och
ekologiskt) byggande i Östersund (jmf liknande
checklista hos Skellefteå kommun).
Östersund 2040)
Bevaka och påverka kollektivtrafikmyndigheten,
för att säkerställa att generell användbarhet
eftersträvas (med målet att minska behovet av
färdtjänst i specialfordon och skapa lika villkor
för alla resenärer, i enlighet med ÖP Östersund
2040).
Framtagning av fotgängarprogram samt utreda
möjligheter till riktlinjer för utformning av
separerade gång- och cykelbanor (båda
uppdragen i enlighet med ÖP Östersund 2040).
18
Socialnämnden
Socialnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten när det gäller individoch familjeomsorg (utom de biståndsfrågor kommunstyrelsen har ansvar för beträffande
migrations- och integrationsfrågor) samt flera tillstånd och tillsynsuppdrag kring servering av
alkohol och handel med tobak. Socialnämnden har också i uppdrag att främja sociala företag
samt de uppgifter som åläggs kommunen när det gäller ensamkommande asylsökande barn
och barn som beviljats uppehållstillstånd.
Förvaltning kopplad till Socialnämnden
Socialförvaltningen har omkring 215 medarbetare som jobbar inom fyra områden, utöver
administration och stabsfunktion. Under områdena arbetar olika team som även kan ha mindre
arbetsgrupper under sig:
- Område Barn Ungdom Vuxen
- Område Försörjning
- Område Integration
- Område Öppenvård
strategiområden
Strategiområde 1:
Aktivitet
upphandlingar, t ex genom
principprogram/checklistor för såväl byggnader
som verksamhet.
Bedriva ett aktivt påverkansarbete i befintliga
samrådsorgan, t ex plangrupp, utifrån framtida
behov för medborgare som finns inom nämndens
ansvarsområde, samt påvisa behov av eventuellt
ytterligare samrådsorgan.
Strategiområde 2:
Aktivitet
19
aktivitetsplaner.
inom sitt område.
Strategiområde 3:
Aktivitet
information.
Strategiområde 4:
Aktivitet
Säkerställa att all verksamhet, särskild hänsyn till
öppna verksamheter, bedrivs i användbara och
tillgängliga lokaler (Kommunens egna lokaler ska
vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga enligt ÖP Östersund
2040).
Särskild hänsyn till Design för alla-perspektiv tas
vid utformandet av nya verksamheter.
Östersund 2040)
20
Utförarstyrelsen
Utförarstyrelsen har till uppgift att förvalta samtliga kommunala byggnader och anläggningar,
med tillhörande tomtmark (som inte förvaltas av kommunstyrelsen, kultur- och
fritidsnämnden och miljö- och samhällsnämnden). Utförarstyrelsen ska dessutom förvärva,
förvalta och överlåta bostadsrätter efter samråd med berörd nämnd samt uthyra eller upplåta
nyttjanderätt i kommunens fastigheter.
Utförarstyrelsen ansvarar också för kommunens investeringar (med undantag av kultur- och
fritidsnämndens och miljö- och samhällsnämndens investeringar), den tekniska och
administrativa service respektive verksamhetsstöd som kommunens nämnder/förvaltningar
behöver för att bedriva sin basverksamhet samt att utföra de uppdrag kommunens övriga
nämnder beställer av utförarstyrelsen. Beställande nämnd äger och råder dock över det
utförarstyrelsen fått uppdrag att utföra.
Förvaltning kopplad till Utförarstyrelsen
Utförarstyrelsen har två förvaltningsorganisationer kopplade till sitt ansvar. Det som gäller
förvaltning och investeringar av mark, byggnader och anläggningar sköts av Teknisk
förvaltning. Utförarstyrelsens ansvar över den tekniska och administrativa servicen samt
verksamhetsstöd till övriga kommunala nämnder sköts av Serviceförvaltningen.
Teknisk förvaltning har omkring 260 anställda som är uppdelad i 11 enheter, utöver
stabsfunktion:
- Renhållning
- Vatten
- Gata & Anläggning
- Fastighet
- Arenabyn
- Park & Idrott
- Storsjöbadet
- Trafik & Transport
- Camping
- Bygg & Projektering
- Lokal & Bostad
Serviceförvaltningen har omkring 400 anställda, och verksamheten är uppdelad i 8 enheter:
- Medborgarservice (Kundcenter och Internservice)
- Östersunds städ- & hemservice
- Snickeriet
- Datacenter
- Ekonomi & Finans
- Måltidsservice
- Löne- & pensionsservice
- Upphandlingskontoret
21
Handlings- och aktivitetsplaner knutna till prioriterade
strategiområden Teknisk förvaltning
Strategiområde 1:
Aktivitet
Tillsammans med berörda nämnder och
förvaltningar ta fram riktlinjer för
vinterväghållning för att få en säkrare och mer
användbar utemiljö, framförallt för äldre (i
enlighet med ÖP Östersund 2040)
Säkerställa att underhåll och drift av fastigheter, t
ex snöröjning, sker i samverkan med angränsande
fastigheter/ansvariga utförare
Teknisk förvaltnings (t ex Fastighet och Bygg och
projektering) roll vid ny-, om- och
tillbyggnationer, avseende tillgänglighetskrav och
Design för alla-lösningar, tydliggörs och
formaliseras.
Strategiområde 2:
Aktivitet
aktivitetsplaner.
inom sitt område.
Särskild utbildning för personal inom fastigheters
drift och underhåll och bygg- och projektering när
det gäller frångänglighet (säkerhet och utrymning
för personer med funktionsnedsättning).
22
Strategiområde 3:
Aktivitet
Förbättra informationen om den befintliga fysiska
tillgängligheten till kommunala anläggningar
inom nämndens ansvarsområde.
information.
Säkerställa att externa webbplatser för
verksamhet (t ex Storsjöbadet och Camping) är
tillgängliga och användbara.
Strategiområde 4:
Aktivitet
Ta fram riktlinjer/program för hur skyltning i och
av kommunala anläggningar ska se ut.
allas principer) i kommunala anläggningar och
lokaler (Kommunens egna lokaler ska vara
tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga enligt ÖP Östersund 2040).
Komplettera befintliga planer och riktlinjer, t ex
Avfallsplanen, med strategier för hur alla
medborgare, oavsett funktionsförmåga, ska kunna
bidra till bättre avfallshantering.
23
Handlings- och aktivitetsplaner knutna till prioriterade
strategiområden Serviceförvaltningen
Strategiområde 1:
Aktivitet
Upphandlingskontorets roll som kvalitetssäkrare
av upphandlingar, avseende tillgänglighetskrav,
tydliggörs och formaliseras.
Datacenters roll som kvalitetssäkrare av
användbara kommunövergripande
verksamhetssystem, tydliggörs och formaliseras.
Strategiområde 2:
Aktivitet
aktivitetsplaner.
inom sitt område.
Strategiområde 3:
Aktivitet
information.
24
Översyn av Måltidsservice information på
hemsidan kring specialkost (t ex komplettera med
allergiinformation snarare än att tala om
funktionsnedsättning).
Strategiområde 4:
Aktivitet
Kompletteringar i utrustning för besökare i
Kundcenter, t ex läsplatta med app för
teckentolkning och utländska språk samt höj- och
sänkbart bord och stol för besöksdator
Kundcenters personal utbildas inom TSS (Tecken
som stöd)
Upphandlingskontoret tar fram checklista/rutiner
för tillgängliga upphandlingar, och säkerställer att
dessa följs av varje förvaltning/beställare.
Utred möjligheten till servering av specialkost
utan särskilda beställningar vid förskolor, skolor
och gymnasium
25
Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten när det
gäller vård och omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning, insatser och avgifter
med stöd av LSS (förutom korttidstillsyn avseende elever i den obligatoriska skolan, där
Barn- och utbildningsnämnden ansvarar) samt insatser och avgifter inom den kommunala
hälso- och sjukvården. Vård- och omsorgsnämnden ansvarar också för upphandling enligt
LOV inom sitt ansvarsområde.
Förvaltning kopplad till Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsförvaltningen har omkring 2000 anställda. Omkring 25% av
äldreomsorgen (hemtjänst och särskilda boenden) drivs av externa utförare enligt LOU och
LOV. Förvaltningen är uppdelad i en uppdragsdel och en utförardel (intern).
Uppdrag:
- Biståndsenheten
- Uppdragsenheten inklusive MAS och MAR
- Nattorganisation
- Hälsofrämjande enhet
Interna utförare:
- Stab
- Förvaltningsövergripande sektor
- Sektor LSS
- Sektor Särskilt boende
- Sektor Hemtjänst inklusive boendestöd
strategiområden
Strategiområde 1:
Aktivitet
Ansvarig
Tidplan
Genomföra aktivt
påverkansarbete i befintliga
samrådsorgan, t ex plangrupp, i
enlighet med nämndens
långsiktiga strategi för framtida
utmaningar, samt bidra till
ytterligare samrådsorgan
och/eller samarbeten med
exempelvis Miljö- och
samhällsnämnden
Lokalsamordnare Kontinuerligt
(plangrupp)
FC/VON
(samråd/samarb)
26
Senast 2016
Genomförda
medborgardialoger
Antal nya samarbetsorgan
Antal parkbänkar i
kommunen
Upplevd tillgänglighet
(brukarundersökning)
Tillsammans med berörda
nämnder och förvaltningar ta
fram riktlinjer för
vinterväghållning för att få en
säkrare och mer användbar
utemiljö, framförallt för äldre (i
enlighet med ÖP Östersund
2040)
Strategiområde 2:
Aktivitet
Ansvarig
Tidplan Mätmetod/effektmål
Nämndens ledamöter och ersättare
får utbildning i synsättet Design för
alla med utgångspunkt i strategin Ett
Östersund för Alla, samt ges tid att
aktivitetsplaner.
FC
2015
Genomförd utbildning och
diskussion
All ordinarie personal i förvaltningen
får utbildning i synsättet Design för
alla med utgångspunkt i strategin Ett
Östersund för Alla, samt ges tid att
aktivitetsplaner. Varje
enhet/verksamhet ges möjlighet att ta
fram konkreta handlingsplaner inom
sitt område.
Alla chefer i
VOF
2016
Genomförd utbildning (max
1 tim vid APT), antal
framtagna handlingsplaner
Introduktionen för nyanställda
kompletteras med pass om Design
för alla.
Kompetensgruppen
2015
Ingår i
introduktionsprogrammet
Strategiområde 3:
Aktivitet
Ansvarig
Säkerställa att all information inom
nämndens ansvarsområde till
medborgare och brukare är
tillgänglig och användbar, gäller
såväl hemsida som tryckt
information.
Förvaltnings- Kontinuerligt SKL eller annan
kommunikatör
myndighet värderar?
27
Tidplan
Utveckla information och
informationskanaler om
mötesplatser mfl förebyggande och
öppna verksamheter.
Förvaltnings- Kontinuerligt
kommunikatör
Strategiområde 4:
Aktivitet
Ansvarig
Tidplan
Säkerställa att nämnden som
beställare ställer Design för allakrav i projekteringar och
upphandlingar, samt att Design
för alla-synsättet tydliggörs i
kvalitetskrav,
uppdragsbeskrivningar mfl
styrdokument, t ex Boendeplan
och Generella
programförutsättningar.
Chef
Uppdragsenheten
Kontinuerligt Jmf genomförda
upphandlingar och
projekteringar
Framtagande av en
lokalstrategiplan med tydliga
Design för alla-krav lokaler
(Kommunens egna lokaler ska
vara tillgängliga för personer med
nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga enligt ÖP
Östersund 2040).
Lokalsamordnare
Framtagning av handlingsplan för
ett mer proaktivt och
förebyggande arbetssätt, i
enlighet med nämndens
långsiktiga plan för framtida
utmaningar.
FC
2015-06-30
Brukarenkäter och andra lokala
undersökningar, t ex
fokusgrupper, kompletteras med
frågor kopplade till användbarhet
och upplevda hinder (för att
möjliggöra uppföljning i t ex
Välfärdsredovisningen)
Sektorschefer
2016
Säkerställa att verksamhetssystem
fungerar för alla anställda, vid
upphandling av nya system och
ev åtgärder i befintliga system
28
Dokumentstudie
(följa gällande krav på standarder
för teknik samt ställa höga krav
för användbara gränssnitt)
Tillsammans med övriga nämnder
utveckla tillgängliga mötesplatser
sommar såväl som vinter, som ett
medel för att stärka social
samvaro och delaktighet i
samhällslivet (i enlighet med ÖP
Östersund 2040)
29
Valnämnden
Valnämnden ansvarar på kommunal nivå för genomförande av riksdags-, kommunfullmäktige- och landstingsfullmäktigval enligt vallagen samt för folkomröstningar och val till
EU-parlamentet.
Förvaltning kopplad till Valnämnden
Valnämnden har ingen formell förvaltning knuten till sig, utan verksamheten vid val och
folkomröstningar bedrivs av tjänstemän inom i första hand kommunkansliet vid
Kommunledningsförvaltningen. Valförrättarna är förtroendevalda, inte anställda.
strategiområden
Strategiområde 2:
Aktivitet
aktivitetsplaner.
Genomföra utbildning till alla valförrättare
utifrån MFD:s utbildningsmaterial om
tillgängliga vallokaler
Strategiområde 3:
Aktivitet
Utveckla information om vallokalers placering
och användbarhet (på hemsida, på olika format,
osv)
information.
30
Strategiområde 4:
Aktivitet
Inköp av utrustning, t ex valskärmar för
sittande/kortväxta, för förbättrad tillgänglighet i
vallokaler
Utveckla former för förtidsröstning samt
valdagsröstning för synskadade och blinda
Genomföra inventering av vallokaler och åtgärda
brister i god tid innan valets genomförande
Utveckla val- och röstlokalsinformationen för
grupper med intellektuella funktionsnedsättningar
31
Överförmyndarnämnden
Överförmyndarnämnden, med tre ledamöter, ersätter från 2015 den tidigare överförmyndaren.
Det är en obligatorisk kommunal tillsynsmyndighet, som har till uppgift att utöva tillsyn över
gode män, förvaltare och förmyndare.
Förvaltning kopplad till Överförmyndarnämnden
Överförmyndarens kansli ligger organisatoriskt under Kommunledningsförvaltningen, område
Kommunkansli. På överförmyndarens kansli arbetar fem handläggare varav en har
kanslichefsfunktion. Verksamheten omfattar handläggning av god mans-, förvaltar- och
förmyndarskapsärenden, granskning av redovisningar, kontakter med myndigheter och
service till allmänheten.
strategiområden
Strategiområde 2:
Aktivitet
aktivitetsplaner.
Kansliet får utbildning i synsättet Design för alla
med utgångspunkt i strategin Ett Östersund för
Alla, samt ges tid att diskutera föreslagna
handlingsoch aktivitetsplaner. Kansliet ges
inom sitt område.
Strategiområde 3:
Aktivitet
information.
32
§ 5, ON 2015-11-17 08:30
ON: 169/2...
2015-11-10
1
Dnr 169-2015
Delegationsbeslut, serie A
Följande delegationsbeslut anmäls:
Ärenden enligt lag om valfrihetssystem, LOV
1.
p. 1
Yttrande över plan för att förbättra möjligheterna
på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.
2.
p. 35
Godkännande av Mitt Sverige Skog Städning &
Export AB som leverantör av servicetjänster i
Östersunds kommun, exklusive den norra delen.
Dnr 695-2015.
Ekonomiärenden
3.
p. 64
Beslut om enheternas investeringar inom
investeringsram under 2015. Dnr 214-2015.
-
Inventarier vid SoL-bostad på Stuguvägen
20, 137 000 kronor.
Inventarier vid kontor inom Sektor LSS,
36 500 kronor.
Personalärenden
4.
p. 67
p. 75
p. 31
Anställning av personal inom Vård- och
omsorgsförvaltningen och beslut om ersättning
till kontaktperson under oktober 2015.
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se
§ 6, ON 2015-11-17 08:30
ON: 168/2...
2015-11-10
1
Dnr 168-2015
Meddelanden, serie A
Följande meddelanden anmäls:
1. Minnesanteckningar från:
- Dialoggruppen, 2015-10-08
- Brukarrådet, 2015-09-30
- Boenderåd vid Slåttergården, 2015-10-27
2. Kommunfullmäktiges protokoll 2015-10-29 § 183, Medborgarförslag Ombyggnad av före detta landstingshuset på Frösön till trygghetsboende
3. Kommunstyrelsens protokoll 2015-10-20 § 327, Verksamhetsbaserad
arkivredovisning
4. Arbetsutskottets protokoll 2015-10-21 § 60, Sammanträdestider 2016
för Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen och dess utskott
5. Beslut från VINNOVA. Ansökan om bidrag för projektet "Hälsofrämjande vårdkedja med fokus på delaktighet, aktivitet och sociala sammanhang" avslås. Dnr 1572-2015.
6. Beslut från Regionala etikprövningsnämnden i Umeå. Den forskning
som avses med projektet "Hälsofrämjande och rehabiliterande kommunala insatser för äldre personer i behov av vård och omsorgsinsatser"
godkänns. Dnr 1529-2015.
telefonnummer 063-143000 växel
www.ostersund.se

Kallelse VON 2015-11-17

Transcription

Similar documents

Nya vård- och omsorgsboendet Birger Jarlsgatan 91

och omsorgsboende.

04d Förslag till beslut gällande korttidsboende på Ölycke

Vård och omsorgsutbildning

2015 04 08 - Partille kommun

2015 08 12 - Partille kommun

7/2015 Uppföljning av 2014 års internkontrollplan för

VO-College uppdrag i Västmanland.