Arbetsterapeutisk körkortsbedömning av patienter med

Arbetsterapeutisk körkortsbedömning
av patienter med mild demens
En systematisk litteraturgranskning Författare:
Monica Wallenius, arbetsterapeut
Närhälsan Töreboda rehabmottagning
Rapport 2015:4
Rapport 2015:4
FoU i VGR: http://www.researchweb.org/is/vgr/project/171321
Projektarbete 15 hp, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Närhälsan FoU primärvård
FoU-centrum Skaraborg primärvård och tandvård i samverkan
Handledare:
Kristina Bengtsson Boström, distriktsläkare, docent
Närhälsan FoU-centrum Skaraborg
Gärd Holmquist, arbetsterapeut, doktorand
Vuxenpsykiatriska mottagningen, Skaraborgs Sjukhus Skövde
Sammanfattning
Bakgrund
Antalet äldre ökar i vårt samhälle, vilket även innebär att antalet personer med
demenssjukdom ökar. Att kunna ha möjlighet att köra bil är viktigt för många för
att bibehålla sina aktiviteter, vanor och roller i samhället. Som arbetsterapeut
inom primärvård ingår att bistå läkare vid bedömning av en persons förmåga att
köra bil. Denna uppsats har haft som syfte att undersöka vilka
bedömningsinstrument som finns och som kan användas av arbetsterapeuter i
Sverige och instrumentens tillförlitlighet för bedömning av körförmåga för
personer med mild demenssjukdom.
Metod
Följande två frågeställningar har formulerats: Vilka bedömningsinstrument
avseende körförmåga för bil finns på svenska och är lämpliga att användas av
arbetsterapeuter? Vilken sensitivitet och specificitet har de olika
bedömningsinstrumenten jämfört med gold standard, det vill säga uppkörning i
trafik eller i bilsimulator? Studien har genomförts genom en systematisk
litteraturgranskning.
Resultat
Tre studier inkluderades i granskningen och fyra bedömningsinstrument
(klocktest, TMT-A och B samt NorSDSA) har värderats utifrån sensitivitet och
specificitet. På grund av att få studier granskats går inte att dra några säkra
slutsatser av resultatet. Inget enskilt bedömningsinstrument uppvisade hög
tillförlitlighet för bedömning av körförmåga. Ett testbatteri med flera olika
bedömningsinstrument kan ha en bättre tillförlitlighet men inga sådana studier
uppfyllde de inklusionskriterier som ställts i denna studie.
Konklusion
Ytterligare forskning inom området körkortsbedömning vid demens behövs.
Nyckelord arbetsterapi, demens, körkort, bedömningsinstrument
Innehållsförteckning
1. Introduktion ...................................................................................................1
1.1 Bilkörning – en viktig aktivitet i det dagliga livet .........................................1
1.2 Bilkörning och demens ..............................................................................1
1.3 Demens .....................................................................................................1
1.4 Olika former av demens ............................................................................2
1.5 Förekomst av demens ...............................................................................2
1.6 Utredning vid demens ................................................................................2
1.7 Arbetsterapeutens roll vid utredning av förmåga att köra bil vid demens
eller kognitiv störning .......................................................................................2
1.8 Tester av körförmåga ................................................................................3
1.9 Arbetsterapeutisk teoretisk grund ..............................................................3
2. Syfte ...............................................................................................................4
3. Frågeställningar ............................................................................................4
4. Metod .............................................................................................................4
4.1 Studiedesign ..............................................................................................4
4.2 Inklusion- och exklusionskriterier ...............................................................4
4.3 Definition av begrepp.................................................................................5
4.4 Urval ..........................................................................................................6
4.5 Litteratursökning ........................................................................................6
4.6 Granskningsprocessen ..............................................................................6
5. Etiska överväganden ....................................................................................7
6. Resultat ..........................................................................................................7
6.1 Resultat av litteratursökningen ..................................................................7
6.2 Exkluderade artiklar efter kvalitetsbedömning ...........................................8
6.3 Inkluderade artiklar efter kvalitetsbedömning ............................................9
6.4 Beskrivning av bedömningsinstrumenten i de inkluderade artiklarna ......13
6.5 Sammanfattning av resultat .....................................................................14
7. Diskussion ...................................................................................................15
7.1 Resultatdiskussion...................................................................................15
7.2 Metoddiskussion ......................................................................................16
7.3 Förslag till förbättringsområden ...............................................................16
7.4 Slutsats ....................................................................................................17
8. Referenslista ...............................................................................................18
Bilagor
1. Introduktion
1.1 Bilkörning – en viktig aktivitet i det dagliga livet
För många personer är bilkörning viktigt och något som tas för givet att göra (1). Att
köra bil kan underlätta till exempel för att kunna göra inköp, förflytta sig längre sträckor
och för att kunna delta i fritidsaktiviteter. För äldre kan behovet av bilkörning vara extra
viktigt eftersom de kan ha svårt att förflytta sig längre sträckor på annat sätt. I en
praktisk situation med bilkörning kan det vara komplicerat att bedöma vad som är
normalt åldrande eller vad som kan bero på nedsatt förmåga på grund av sjukdom och
kognitiv funktionsnedsättning. Bilkörning är en komplex aktivitet (2). För att kunna
klara av bilkörning behövs god syn, förmåga till god uppmärksamhet, god
reaktionsförmåga och ett gott omdöme (3).
1.2 Bilkörning och demens
En del i en läkares arbete är att bedöma patienters lämplighet att köra bil och anmäla de
som anses vara medicinskt olämpliga till Transportstyrelsen. Detta behöver inte göras
om patient och närstående samtycker till beslutet att upphöra med bilkörning och
läkaren kan försäkra sig om att patienten inte kommer att köra mera. En sådan
överenskommelse dokumenteras i journalen (5). I Transportstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd behandlas i kapitel 10 demens och andra kognitiva störningar (4). I 1§ står
”Allvarlig kognitiv störning utgör hinder för innehav. Vid bedömning av om störningen
ska anses som allvarlig ska särskild hänsyn tas till nedsättning av uppmärksamhet,
omdöme och förmågan att ta in och bearbeta synintryck samt nedsättning av mental
flexibilitet, minne, exekutiva funktioner och psykomotoriskt tempo. Dessutom ska
känslomässig labilitet och ökad uttröttbarhet beaktas. Apraxi och neglect ska särskilt
uppmärksammas.” I 3§ står bland annat att demens utgör hinder för innehav men att vid
lindrig demens kan bland annat B-körkort medges. Då körkortslämpligheten, speciellt i
början av demensförloppet, ofta är svårbedömd remitteras dessa patienter ibland till
arbetsterapeut för att få hjälp med vissa delar av bedömningen.
1.3 Demens
Demens är inte en enskild sjukdom, utan ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar. I
Sverige används de internationella diagnoskriterierna, Diagnostic and Statistical Manual
of Mental Disorders, DSM-IV för klassificering av demens (6).
Enligt denna klassificering visar sig nedsättningen genom:
1. Nedsatt korttids- och långtidsminne, det vill säga bristande förmåga att lära in
något nytt och att komma ihåg vad som tidigare lärts in.
2. Även minst en av följande störningar ska förekomma:
 Störning av exekutiva funktioner, det vill säga att planera, organisera,
rangordna och tänka abstrakt.
 Afasi, språkstörning.
 Apraxi, oförmåga att utföra motoriska aktiviteter trots intakt motorik.
 Agnosi, oförmåga att känna igen och identifiera föremål.
Nedsättningen ska inte förekomma enbart vid konfusionstillstånd.
1
1.4 Olika former av demens
Demens brukar delas in i tre huvudgrupper, primärdegenerativa sjukdomar, vaskulära
sjukdomar och sekundära sjukdomar (6). Därtill finns också kombinationer av olika
demensformer. Speciellt vanlig är kombinationen av Alzheimers sjukdom och vaskulär
demens.
Primärdegenerativ sjukdom har ett smygande förlopp. Till denna grupp räknas
Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, Lewy Body-demens och Parkinsons sjukdom
med demens. Vid Alzheimers sjukdom är minnesnedsättning ett tidigt symtom till
skillnad från frontallobsdemens där minnesnedsättning ofta märks senare i sjukdomen.
Ett tidigt symtom vid frontallobsdemens är personlighetsförändring, bristande insikt och
omdöme. Lewy body demens och Parkinsondemens har relativt lika symtom. Dessa
patienter kan exempelvis uppvisa symtom av förvirring, synhallucinationer och
Parkinsonism. Vid vaskulära sjukdomar kommer ofta demenssymtomen plötsligt och
orsakas av blodproppar eller blödningar. Till sekundära sjukdomar räknas skador och
sjukdomar som kan leda till demens, exempelvis långvarig exponering av
lösningsmedel eller HIV (6).
1.5 Förekomst av demens
I Sverige beräknas det finnas cirka 160 000 personer med demenssjukdom. Av dessa
har 60–70 % Alzheimers sjukdom, näst vanligast är vaskulär demens. Antal insjuknade
ökar med stigande ålder och år 2050 förväntas antalet personer med demens nästan ha
fördubblats. Cirka 8 % av befolkningen som är 65 år och äldre beräknas idag ha en
demenssjukdom, cirka 50 % av alla som är 90 år eller äldre (6, 7).
1.6 Utredning vid demens
Om den bakomliggande orsaken till kognitiv svikt är okänd bör patienten genomgå en
basal demensutredning. Exempelvis kan depression eller utmattningstillstånd vara svårt
att skilja från demenssymtom utan en utredning. Utredningen ska enligt Regional
medicinsk riktlinje göras i primärvården.
Den basala utredningen vid demens innefattar anamnes baserad på information från
patient och anhöriga, läkemedelsgenomgång, EKG, datortomografi och blodprover för
att utesluta differentialdiagnoser som exempelvis störd sköldkörtelfunktion, B12-brist
eller hjärntumör. Det ska även göras neurologiskt, somatiskt, psykiskt och kognitivt
status. Mini Mental State Examination (MMSE-SR) i kombination med klocktest ska
göras som kognitiv bedömning. Även bedömning av lämplighet för körkortsinnehav ska
göras (8).
1.7 Arbetsterapeutens roll vid utredning av förmåga att köra bil
vid demens eller kognitiv störning
I primärvården är en del av det arbetsterapeutiska arbetet att utreda och stödja personer
med demensdiagnos eller mild kognitiv störning. Arbetsterapeutisk Regional riktlinje
för utredning av körförmåga saknas. För att utreda förmågan att köra bil hos en patient
med demens används i dagsläget på rehabiliteringsmottagningen i Töreboda förutom
2
intervju, som bland annat innefattar patientens egen tilltro till sin förmåga att köra bil,
sociala förhållanden och aktivitetsförmåga, även olika kognitiva screeningtester bland
annat Nordic Stroke Driver Screening Assessment, (NorSDSA) och Trail Making Test,
(TMT). Vid osäkert resultat föreslås att patienten remitteras för praktisk körbedömning,
Performance Analysis of Driving Ability (P-drive). Denna bedömning genomförs av
arbetsterapeut med specifik utbildning i detta bedömningsinstrument samt en
trafiklärare. Körslingan är standardiserad och arbetsterapeuten gör en
aktivitetsbedömning i stället för att bedöma de underliggande kognitiva och
perceptuella faktorerna (9). I Skaraborg görs idag denna bedömning på
rehabiliteringsenheterna i Skövde och i Lidköping. Läkare har även möjlighet att
remittera svårare fall till Mobilitetscenter utanför Göteborg, enligt Regional medicinsk
riktlinje 2014 (8).
1.8 Tester av körförmåga
Det har gjorts ett flertal studier för att utvärdera olika screeningtester som används för
bedömning av körförmåga. Redan 1992 påvisades att ett teoretiskt test har svårt att
förutsäga vilket resultat en patient uppvisar vid bilkörning (10). Trots detta använder sig
arbetsterapeuter oftast enbart av teoretiska test (2). Nordic Stroke Driver Assessment
(NorSDSA) är ett mycket använt teoretiskt test utvecklat för att bedöma just
körförmåga. Även Assessment of Motor and Process skills (AMPS), en praktisk
bedömning av vardagliga aktiviteter, används ofta av arbetsterapeuter.
Efter jämförelse mellan specifika screeningtest och praktiskt körprov (Mini Mental
State Examination, MMSE och NorSDSA) har slutsatsen blivit att det är svårt att
förutsäga personernas förmåga vid jämförelse med praktisk körbedömning. Dessa
screeningtester rekommenderas inte som enda test i en körkortsbedömning (1, 11). I en
studie gjord på personer med varierande diagnoser, främst cerebrovaskulära sjukdomar,
påvisades att Assessement of Motor and Process Skills, AMPS kan vara ett användbart
bedömningsinstrument för att förutsäga en persons körförmåga och för att urskilja vilka
personer som behöver göra en mer ingående praktisk körbedömning (12). En praktisk
körbedömning behöver också vara standardiserad med bestämd körslinga och likvärdig
bedömningsmanual för att patienter ska få en likvärdig bedömning oavsett bedömare
(13).
1.9 Arbetsterapeutisk teoretisk grund
Det är viktigt att som arbetsterapeut ha en helhetssyn på den patient som bedöms även
om olika teoretiska bedömningsinstrument används. En teoretisk arbetsterapeutisk
referensram som erbjuder detta är A Model of Human Occupation, MoHO. Grunden i
denna teori är att människan i grunden är aktiv (14). I MoHO beskrivs samspelet mellan
en persons inre resurser, omgivning det vill säga den miljö personer befinner sig i, samt
de krav som ställs i en uppgift. Med denna teori som grund ges arbetsterapeuter
förutsättningar att ha ett helhetsperspektiv vid bedömning av en patient.
Det är viktigt att personer som har förmågan kvar ska kunna få fortsätta att köra bil men
även att personer som inte är säkra bilförare ska avrådas. Båda kategorier patienter skall
stödjas för att kunna bibehålla sina vardagliga aktiviteter, intressen och roller i
samhället. Att arbetsterapeuter känner till olika bedömningsinstrument och vilken
3
relevans och tillförlitlighet de har för bedömning av körförmåga hos patienter med mild
demens är av stor betydelse. Detta är viktigt både för att patienten ska få en korrekt
bedömning och remittenten ett så bra bedömningsunderlag för körförmåga som möjligt.
2. Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka bedömningsinstrument avseende
körförmåga som finns och kan användas av arbetsterapeuter i Sverige och instrumentens
tillförlitlighet för bedömning av körförmåga för personer med mild demenssjukdom.
3. Frågeställningar
Vilka bedömningsinstrument avseende körförmåga för bil, som är lämpliga att användas
av arbetsterapeuter, finns på svenska?
Vilken sensitivitet och specificitet har de olika bedömningsinstrumenten jämfört med
gold standard, det vill säga uppkörning i trafik eller i bilsimulator?
4. Metod
4.1 Studiedesign
Studien är genomförd som en systematisk litteraturgranskning av tvärsnittsstudier som
beskriver kvaliteten hos bedömningsinstrument för bilkörning vid mild demens och
lindrig kognitiv störning.
4.2 Inklusion- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier
 De artiklar som har inkluderats i studien har innefattat bedömningsinstrument
som finns på svenska och som kan användas av arbetsterapeuter i Sverige.
 Bedömningsinstrumentet (indextest) ska ha varit jämfört med resultat vid
bilkörning i verkligheten eller i bilsimulator (referenstest), vilket här angetts som
gold standard.
 Utvärderaren av referenstestet ska ha varit blindad, det vill säga inte haft
kännedom om resultatet av indextestet för att undvika bias i bedömningen.
 Artiklarna ska ha innefattat personer med demenssjukdom eller lindrig kognitiv
störning.
 Tiden mellan testerna ska inte ha varit så lång att det kan bedömas ha påverkat
patientens tillstånd.
4
Exklusionskriterier
 Artiklar som har innefattat bedömningar av personer med demens eller lindrig
kognitiv störning men även andra sjukdomar och där testresultatet för demens
eller kognitiv störning inte har särredovisats har exkluderats.
 Litteraturstudier.
4.3 Definition av begrepp
De olika bedömningsinstrumentens kvalitet har värderats utifrån tillförlitlighet, det vill
säga utifrån specificitet och sensitivitet, jämfört med gold standard. Utifrån en
fyrfältstabell kan testmetodens tillförlitlighet bedömas.
Referenstestet visar
Sjukdom finns
Sjukdom saknas
Positivt
testresultat
Sant positiv,
fastställer korrekt sjuka
Falskt positiv,
”falskt alarm”
Negativt
testresultat
Falskt negativ,
”fall missas”
Sant negativ,
Fastställer korrekt friska
Indextestet
visar
Figur 1. Bedömning av specificitet och sensitivitet. SBU, Utvärdering och metoder i hälso- och
sjukvård, 2013 (15)
För att en testmetod ska vara tillförlitlig ska den både vara känslig/sensitiv och specifik.
Känslighet betyder att testet skall vara bra på att identifiera personer med sjukdom och
specifik att det är bra på att utesluta de som är friska jämfört med en erkänt bra metod,
så kallad ”gold standard”. En testmetods sensitivitet är sannolikheten angivet i procent
eller som kvot för ett positivt testresultat, när positivt resultat är det korrekta resultatet. I
denna studie innebär det att ett bedömningsinstrument med hög sensitivitet har en god
förmåga att hitta personer som inte är kompetenta att köra bil. En testmetods specificitet
är sannolikheten för negativt testresultat när negativt är det korrekta resultatet. I denna
studie innebär detta att ett bedömningsinstrument med hög specificitet har en god
förmåga att hitta personer som är kompetenta att köra bil.
Ämnesspecifika begrepp som kommer att användas i föreliggande arbete är körförmåga
och mild demens.
Körförmåga
Körförmåga är en persons förmåga att köra bil. En god körförmåga innebär att personen
kan köra bil på ett säkert sätt. En nedsatt körförmåga innebär brister i utförandet som
resulterar i att personen inte kör säkert (16).
5
Mild demens
Mild demens avser en tidig sjukdomsfas i en demenssjukdom (6). Personer med mild
demens uppvisar ofta minnesproblem men kan även ha svårighet att formulera sig samt
att orientera sig.
4.4 Urval
Artiklarna som har valts ut är publicerade i vetenskapliga tidskrifter på engelska eller
nordiskt språk. De har innehållit en granskning av ett bedömningsinstrument för
demenssjukdom eller mild kognitiv störning med relevans för bilkörning och möjligt att
användas av arbetsterapeuter inom primärvården. För denna värdering har sökning
gjorts på vårdprogram för bedömning av körförmåga vid demens. Arbetsterapiprogram
från Jönköpings och Kalmar län samt de bedömningsinstrument som ingår i det
kognitiva screeningbatteriet har bedömts som användbara.
4.5 Litteratursökning
Sökning av artiklar har gjorts i databaserna PubMed, CINAHL, AMED, PsycINFO
samt SweMed+.
Databassökningen har gjorts med hjälp av bibliotekarie vid Skaraborgs Sjukhus i
Skövde. Samtliga artiklar har varit referentgranskade.
MeSH-termer har använts i sökningen. De engelska sökorden har varit dement, mild
cognitive impairment, automobile driving and test. Occupational therapy har sökts som
fritext för att få med studier gjorda av arbetsterapeuter men även andra yrkeskategorier.
De svenska sökorden har varit demens, lindrig kognitiv störning, bilkörning test och
arbetsterapi.
Sökorden har använts i olika kombinationer och sökningen har gjorts på närliggande ord
beroende på vilken databas som använts.
4.6 Granskningsprocessen
Vid sökningen valdes först artiklar ut från titel. Efter författarens granskning av dessa
valdes artiklar ut och dess abstrakt bedömdes av två personer oberoende av varandra,
författaren och ytterligare en student vid utbildningen. De artiklar vars abstrakt av
någon bedömare ansetts vara relevanta för studien beställdes och lästes i fulltext av de
två granskarna oberoende av varandra och gemensamt beslutades vilka som skulle
studeras vidare. De artiklar som då exkluderades och orsak till exkludering finns
redovisade i bilaga 1. De inkluderade artiklarna granskades därefter med hjälp av en
kvalitets- och granskningsmall, Quality Assessment of Diagnostic Accuracy Studies,
QUADAS, bilaga 2 (15). QUADAS är en granskningsmall med 11 enskilda kriterier
och används för att bedöma i vilken utsträckning resultatet i en enskild studie beror på
olika typer av systematiska fel, bias. Denna granskning gjordes av de två granskarna
och gemensamt värderades och beslutades vilka artiklar som skulle inkluderas i studien.
Studier som bedömdes ha låg kvalitet eller relevans exkluderades och finns redovisade
tillsammans med exklusionsorsak i tabell 1.
6
5. Etiska överväganden
Bedömning har gjorts att studien inte har behövt tillstånd av granskningsnämnd
eftersom det är en litteraturstudie. Både nya bedömningsinstrument och de som används
i verksamheten idag ska om möjligt studeras. Risk kan finnas att i granskningsprocessen
vilja ta med och framhäva de instrument som används i verksamheten idag.
6. Resultat
6.1 Resultat av litteratursökningen
Vid databassökningen valdes 127 artiklar ut från titel. Utifrån dessa valdes 37 abstrakt
som ansågs vara relevanta för denna studie, 14 från PubMed, 13 från CINAHL, 5 från
AMED, 4 från PsycINFO och 1 från SweMed+. Se flödesschema, figur 1. Efter läsning
av abstrakt beställdes 17 artiklar i fulltext och 20 exkluderades. Efter läsning i fulltext
beslutades att 8 artiklar skulle inkluderas för fortsatt värdering, medan 9 exkluderas
eftersom de inte uppfyllde inklusionskriterierna.
Efter bedömning med QUADAS exkluderades ytterligare 5 artiklar som bedömdes ha
för låg studiekvalitet och för låg relevans för denna studie. Dessa artiklar finns
redovisade i tabell 1.
Två artiklar bedömdes ha en hög studiekvalitet och relevans och en artikel bedömdes ha
låg kvalitet men hög relevans. Dessa tre artiklar har inkluderats i studien.
Antal abstrakt i
sökningarna
37
Exkluderade abstrakt
20
Antal beställda artiklar
17
Antal inkluderade
artiklar som bedömts
med QUADAS
8
Låg
studiekvalitet och
relevans
5 + 1*
Exkluderade artiklar
efter läsning i fulltext
(redovisade i bilaga 1)
9
Medelhög
studiekvalitet och
relevans
0
*1 studie har bedömts ha låg studiekvalitet men hög relevans och har därför inkluderats i studien.
Figur 2. Flödesschema av litteraturgranskningsprocessen
7
Hög
studiekvalitet och
relevans
2
6.2 Exkluderade artiklar efter kvalitetsbedömning
Vid kvalitetsgranskning med bedömningsmall QUADAS exkluderades 5 artiklar som
finns redovisade i tabell 1. Exlusionsorsaken var för tre av artiklarna att studierna gjorts
på en grupp personer med olika diagnoser och att ett fåtal haft demens eller lindrig
kognitiv störning samt att det inte tydligt gått att utläsa resultatet för den diagnosgrupp
som denna studie riktar sig till.
I tre av artiklarna användes flera bedömningsinstrument gemensamt som ett testbatteri.
Dessa uteslöts då vissa av testerna inte ansågs relevanta för arbetsterapeuter i Sverige
och bedömdes därmed ha låg relevans. Blindning var i vissa studier bristfällig och hade
kompenserats i efterhand, i någon studie var det oklart om blindning alls förekommit.
Tabell 1. Exkluderade artiklar efter bedömning med QUADAS. Låg studiekvalitet och relevans
Artikel
Beskrivning av studien
Exklusionsorsak
Bliokas V. et al.
2011
Ref nr17
Australien
Testbatteri med 10 olika
bedömningsinstrument.
Olika diagnoser 8 % med demens.
Få personer med demens.
Resultatet ej tydligt
redovisat för olika
diagnoser.
Blindning bristfällig.
Crizzle A. et al.
Bedömning av MMSE på äldre personer
och Parkinsons sjukdom.
2012
Ref nr 11
USA
Niewoehner P. et al.
2012
Ref nr 18
USA
Testbatteri med 7 olika
bedömningsinstrument kognitiv
nedsättning eller synnedsättning.
Resultatet ej tydligt
redovisat för olika
diagnoser.
Blindning bristfällig.
Dickerson A. et al.
2011
Ref nr 12
USA
Bedömning av AMPS på personer med
olika diagnoser 9 % med demens eller
lindrig kognitiv störning.
Få personer med demens.
Resultatet ej tydligt
redovisat för olika
diagnoser.
Carr D. et al.
2011
Ref nr 19
USA
Testbatteri med 10 olika
bedömningsinstrument.
Vissa inte aktuella för
arbetsterapeuter i Sverige.
Sensitivitet och specificitet
inte redovisat för enskilda
bedömningsinstrument.
8
Parkinson kan ge andra
symtom än kognitiv
nedsättning som kan
påverka körförmågan.
Blindning?
6.3 Inkluderade artiklar efter kvalitetsbedömning
De tre artiklar som har inkluderats och därmed studerats vidare gällande vilken
sensitivitet och specificitet bedömningsinstrumenten har, finns redovisade i tabell 2 och
under rubrik 6.5. Dessa artiklar innehåller fyra olika bedömningsinstrument; Klocktest,
Trail Making Test A och B samt Nordic Stroke Driver Screening Assessment. Samtliga
bedömningsinstrument är testade på personer med demens eller lindrig kognitiv
störning och är jämförda med praktisk bilkörning. I samtliga artiklar utom en har
bedömaren varit blindad för resultatet vid indextestet när den praktiska
körbedömningen, referenstestet gjordes. Anledningen till att denna artikel ändå har
inkluderats beror på att vetskapen om resultatet vid den praktiska körbedömningen i
efterhand kunnat påvisas inte haft någon signifikant betydelse för bedömningen.
Bedömningsinstrumentet som granskats i denna artikel är NorSDSA som bedömts ha
hög relevans för denna studie, eftersom det är ett vanligt förkommande
bedömningsinstrument för arbetsterapeuter i Sverige.
9
10
Manning K et al.
2013
23
USA
Författare
År
Ref nr
Land
Tabell 2. Inkluderade artiklar
Studiedesign
Tvärsnittsstudie
Index-referenstest
Deltagare
Från minnesmottagning
Inklusionskriterier
Misstänkt/mild demens
Personer utan demens MMSE
över 26, (kontrollgrupp)
Aktiva bilförare
Exklusionskriterier (båda
grupperna)
Trafikolycka senaste året
Fysisk nedsättning
Svår psykisk sjukdom
Alkohol/tablettmissbruk
Studiedesign
Deltagare
Inklusion/exklusionskriterier
Indextest
Klocktest
Referenstest
Praktisk körbedömning
The Rhode Island
Road Test (RIRT)
Antal deltagare
122 personer
60–89 år
Utan demens 47
Misstänkt/mild demens
75
Bortfall
0
Indextest
Referenstest
Antal deltagare
Bortfall
Bedömare
Indextest oklart
Referenstest
utbildad körinstruktör
Intern reliabilitet
Samma bedömare
Effektmått
Sensitivitet
Specificitet
3 olika poängsystem
För klocktest 7, 8
eller10-gradig skala
Bedömare
Bedömarens
erfarenhet
Intern reliabilitet
Effektmått
Resultat 7-gradig skala
Klocktest 0 p
Sens 100 % Spec 0 %
Klocktest 1.5 p
Sens 99 % Spec 8 %
Klocktest 2.5 p
Sens 91 % Spec 15 %
Klocktest 3.5 p
Sens 78 % Spec 30 %
Klocktest 4.5 p
Sens 69 % Spec 41 %
Klocktest 5.5 p
Sens 43 % Spec 72 %
Klocktest 6.5 p
Sens 18 % Spec 98 %
Resultat
Studiekvalitet
Hög
Kommentar
Blindning förekom för
resultatet på
indextestet och
diagnos.
Referenstester var
validitet och
reliabilitetstestat.
De båda testen
utfördes direkt efter
varandra.
Studiekvalitet
Kommentarer till
studiekvaliteten
11
Dobbs B M, Shergill S
2013
24
Kanada
Författare
År
Ref nr
Land
Fortsättning Tabell 2
Studiedesign
Tvärsnittsstudie
Index-referenstest
Deltagare
Oklart hur dessa rekryterats
Inklusionskriterier
Diagnosticerad kognitiv
nedsättning med eller utan
demensdiagnos
Giltigt körkort
Bilkörning minst 1 gång/vecka
Exklusionskriterier
Inte angivet
Studiedesign
Deltagare
Inklusion/exklusionskriterier
Indextest
TMT – A
TMT – B
Referenstest
Praktisk körbedömning
Del av DriveABLE
Antal deltagare
134 personer
65 år- äldre
Utan demens 87
Lindrig kognitiv
störning/mild demens
47
Bortfall
0
Indextest
Referenstest
Antal deltagare
Bortfall
Bedömare
Indextest oklart
Referenstest
Erfaren körbedömare
Intern reliabilitet
Samma bedömare
Effektmått
Sensitivitet
Specificitet
Positivt prediktivt värde
Negativt prediktivt
värde
Bedömare
Bedömarens
erfarenhet
Intern reliabilitet
Effektmått
Resultat
TMT-A
39,5 sekunder som
gräns för
godkänd/underkänd
Sens 77 % Spec 62 %
Antal fel, 0 godkänd /≥1
underkänd
Sens 27 % Spec 86 %
42,5 sekunder som
gräns för
godkänd/underkänd
sens 73 % Spec 68 %
Inget gränsvärde för
antal fel.
68 sekunder som gräns
för godkänd/underkänd
Sens 12 % Spec 93 %
Antal fel ≤1 godkänd/
>1 underkänd
Ingen Sens/ Spec
redovisad
TMT B
140,5 sekunder som
gräns för
godkänd/underkänd
Sens 77 % Spec77 %
Antal fel ≤1 godkänd
>1 underkänd
Resultat
Studiekvalitet
Hög
Kommentar
Blindning förekom för
resultatet på
indextestet och diagnos
Indextestet gjordes före
den praktiska
körbedömningen
Tolkar beskrivningen
som att den är gjord vid
samma tillfälle men
detta är inte klart
beskrivet
Studiekvalitet
Kommentarer till
studiekvaliteten
12
Selander et al.
2010
1
Sverige
Författare
År
Ref nr
Land
Fortsättning Tabell 2
Studiedesign
Tvärsnittsstudie
Indextest-referenstest
Deltagare
Patienter på en
bedömningsenhet i Sverige (3
år)
Inklusionskriterier
Patienter som gjort både
NorSDSA och praktisk
körbedömning
Kognitiv störning/demens eller
stroke
Exklusionskriterier
Ej angivet
Studiedesign
Deltagare
Inklusion/exklusionskriterier
Bortfall
2 stroke, 3 kognitiv
nedsättning/demens
Antal deltagare
195 personer
76 stroke och 119
kognitiv nedsättning/
demens
47–88 år
Indextest
NorSDSA
Referenstest
Standardiserad
körbedömning
Indextest
Referenstest
Antal deltagare
Bortfall
Bedömare
NorSDSA-oklart
Körbedömning- första
författaren
Intern reliabilitet
Samma bedömare
Effektmått
Sensitivitet
Specificitet
Positivt prediktivt värde
Negativt prediktivt
värde
Korrekt klassificerade
Bedömare
Bedömarens
erfarenhet
Intern reliabilitet
Effektmått
Korrekt klassificerade
50 %.
Resultat
(demensgruppen)
0 poäng användes som
gräns för
underkänd/godkänd
Sens: 54 % Spec 46 %
Sens 38 % Spec 79 %
180 sekunder som gräns
för godkänd/underkänd.
Sens 50 % Spec 88 %
Antal fel <3 godkänd/≥3
underkänd
Sens 31 % Spec 88 %
191 sekunder som gräns
för godkänd/underkänd
Sens 39 % Spec 91 %
Antal fel≤2 godkänd/>2
underkänd
Sens 31 % Spec 88 %
Resultat
Kommentar
Blindning förekom ej
men resultatet visar att
det inte haft någon
betydelse för utfallet.
Tiden mellan indextest
och referenstestet är
inte redovisat
Studiekvalitet
Låg
Studiekvalitet
Kommentarer till
studiekvaliteten
6.4 Beskrivning av bedömningsinstrumenten i de inkluderade
artiklarna
Trail Making Test – TMT
TMT är ett neuropsykologiskt test som kan användas utan formell utbildning. Testet
bedömer framför allt förmågan att söka av och behandla information med synen. Testet
bedömer även mental flexibilitet det vill säga att kunna skifta uppmärksamhet och
exekutiv förmåga som bland annat innebär att kunna planera, förstå samband och kunna
strukturera. Testet är delat i två delar, del A och del B och kommer i fortsättningen
betraktas som två separata bedömningsinstrument. Båda delarna består av 25 stycken
cirklar på ett papper. Ålder, utbildning och intelligens kan påverka resultatet (20).
Normalvärden finns för olika åldrar. Förkortningen TMT A och TMT B kommer att
användas fortsättningsvis.
Trail Making Test A, TMT A
I test A är de 25 cirklarna numrerade med sifforna 1–25 och testpersonen ska binda
samman cirklarna i stigande nummerordning på så kort tid som möjligt.
Om testpersonen drar ett felaktigt streck görs korrigering av bedömaren.
Bedömningsinstrumentet undersöker framför allt den kognitiva processhastigheten, det
vill säga med vilken hastighet en person kan bearbeta information (20).
Trail Making Test B, TMT B
I test B är de 25 cirklarna numrerade från 1–13 och med bokstäverna A–L.
Testpersonen ska sammanbinda cirklarna växelvis mellan siffror och bokstäver i
stigande ordning, 1-A – 2-B och så vidare. Även i detta test påpekas för testpersonen
om misstags görs och personen tillåts korrigera. Testet ska göras på så kort tid som
möjligt och antal fel noteras.
Bedömningsinstrumentet undersöker framför allt den exekutiva förmågan, vilket
innebär att tänka ut, planera och handla (20).
Klocktest
I detta bedömningsinstrument uppmanas testpersonen att med en penna rita en urtavla
på ett blankt papper och placera siffrorna på korrekt ställe. Testpersonen ska därefter
rita in visare som visar tiden tio minuter över elva.
Bedömningsinstrumentet mäter framför allt konstruktionsförmåga, tidsuppfattning samt
nedsättning i abstraktion och planering (6). Det finns i olika versioner för poängräkning.
Poängsystemet 0–4 är vanligt förekommande i Sverige och finns beskrivet på
Demenscentrums hemsida. I den artikel som ingår här har poängsystemet 0–7 använts
(21).
13
Nordic Stroke Driver Screening Assessment NorSDSA
NorSDSA är en svensk betarbetning av det brittiska Stroke Driver Screening
Assessment (22). Detta bedömningsinstrument är ett arbetsterapeutiskt instrument som
innehåller ett testbatteri för bedömning av kognitiv lämplighet för körkortsinnehav efter
stroke, traumatisk hjärnskada eller vid svikt/demens. Testet är indelat i fyra delmoment
och mäter framför allt selektiv uppmärksamhet, det vill säga att kunna fokusera på det
som är viktigt och kunna förbise det som inte är viktigt.
Det mäter också koncentrationsförmåga och visuospatial orientering, det vill säga att ha
förmåga att med synen kunna exempelvis bedöma avstånd, se olika storlekar mm.
Testet innehåller även ett vägmärkestest. Förkortningen NorSDSA kommer att
användas fortsättningsvis.
6.5 Sammanfattning av resultat
Nedan ges en sammanfattning av resultaten från var och en av de tre artiklarna.
Clock Drawing as a Screen for impaired Driving in Aging and
Dementia: Is It Worth the Time? Manning et al. USA, 2013
Resultatet är redovisat för tre olika poängsystem. Systemet med 7 poäng har bedömts
som det mest tillförlitliga vid jämförelse med det praktiska körtestet och är det som
redovisas som resultat i tabell 2. Sextio procent av personerna i studien bedömdes som
säkra och därmed godkända bilförare i den praktiska körbedömningen och fyrtio
procent bedömdes som osäkra, det vill säga fick ett osäkert resultat eller blev
underkända. Ett resultat på klocktestet över 6 poäng ansågs vara godkänt och under 3
poäng ansågs underkänt. 24 % av deltagarna fick en godkänd eller underkänd poäng och
76 % procent av personerna fick ett osäkert resultat på klocktestet. Den övre gränsen
påvisade en hög specificitet och klassificerade 93 %, det vill säga att 13 personer av 14
som fick över 6 poäng även hade godkänt på det praktiska körtestet. Den lägre gränsen
hade lägre sensitivitet, bara 53 % klassificerades som underkända, det vill säga att 8 av
15 som presterade under 3 poäng även fick underkänt på det praktiska testet.
How effective is the Trail making Test (Parts A and B) in identifying
cognitively impaired drivers? Dobbs & Shergill, Kanada, 2013
Sensitivitet och specificitet är redovisat för olika tidsgränser och antal fel. Test A och
test B har redovisats var för sig. För TMT A beräknades resultatet för tre olika
tidsgränser, 39,5 sekunder, 42,5 sekunder och 68 sekunder. 42,5 sekunder var den
tidgräns som bäst kunde förutsäga utfallet av den praktiska bedömningen vad gäller
både sensitivitet och specificitet med en sensitivitet på 73 % och en specificitet på 68 %.
Däremot kunde man inte utläsa någon sensitivitet eller specificitet för antalet fel för
gränsvärdet 42,5 sekunder. TMT B beräknades för tidsgränserna 140,5 sekunder, 180
sekunder och 191 sekunder. 140,5 sekunder var den tid som bäst kunde förutsäga
utfallet av den praktiska bilkörningen med en sensitivitet på 77 % och en specificitet på
77 %. Gränsvärde på mer eller mindre än ett fel visade en sensitivitet på 38 % och en
specificitet på 79 %.
14
The Nordic Stroke Driver Screening Assessment as predictor for the
outcome of an on-road test, Selander et al. Sverige, 2010
Resultatet av NorSDSA i jämförelse med den praktiska körbedömningen finns redovisat
för både personer som haft stroke och för personer med demens. Enbart resultatet för
demensgruppen redovisas här. Resultat för NorSDA är redovisat från <-2 till <2, där 0
valdes som gräns för underkänd och godkänd. Det vill säga att under 0 var underkänt
resultat och över 0 var godkänt resultat på testet. I den praktiska körbedömningen
bedömdes personerna också antingen som godkända eller som underkända. NorSDSA
kunde korrekt klassificera 50 % av personerna i demensgruppen. Sensitiviteten var
54 %, och specificiteten 46 %. Det deltest i NorSDA där resultatet mellan de som blev
godkända och de som blev underkända visade en signifikant skillnad var
Vägmärkestestet (deltest 4), med tidsgräns på tre minuter. De personer som fick
godkänt i den praktiska körbedömningen hade i medianvärde 5 poäng, medan de som
blev underkända hade medianvärde på 3 poäng. Maximala värdet för delmomentet är 12
poäng.
7. Diskussion
7.1 Resultatdiskussion
Utredning av körförmåga vid demens är en allt mer förekommande arbetsuppgift för
arbetsterapeuter i primärvård. I dag saknas klara riktlinjer för hur dessa bedömningar
kan genomföras och det finns olika bedömningsinstrument att använda vid bedömning
vid en första screening. Den här studien har sökt svar på vilka bedömningsinstrument
som är lämpliga att använda vid bedömning av personer som har en mild demens eller
lindrig kognitiv störning som vilken tillförlitlighet de har i bedömningen. Detta är
viktigt för att kunna avgöra vilka personer som behöver rekommenderas en praktisk
körbedömning. I granskningen inkluderades fyra olika bedömningsinstrument som har
värderats utifrån sensitivitet och specificitet. På grund av att få studier och
bedömningsinstrument inkluderades går det inte att dra några säkra slutsatser från
resultatet. Ytterligare studier behövs för att ge evidens till resultatet. De artiklar som har
granskats har liksom tidigare studier visat, att det är svårt att med ett enskilt kognitivt
test förutsäga körförmåga.
Klocktest uppvisade enligt denna studie en begränsad förmåga att förutsäga
körbedömning då många personer fick ett osäkert resultat och flertalet av de som fick
underkänt på testet fick godkänt i den praktiska körbedömningen det vill säga att testet
uppvisade en låg sensitivitet. Endast de personer som fick högsta poäng kunde med hög
sannolikhet även förutsägas få godkänt även i den praktiska bilkörningen, det vill säga
hög specificitet. Användning av olika skalor (0–7 i studien och 0–4 i klinisk praxis)
innebär att resultatet i studien inte är direkt överförbart i praktiken. Klocktest som
tillsammans med MMSE-SR utgör kognitiva test i basal demensutredning har båda visat
begränsad förmåga att förutsäga en persons förmåga att köra bil säkert (11, 23).
Ett gränsvärde på 42,5 sekunder för TMT A och 140,5 sekunder för TMT B visade sig
vara mest tillförlitligt i jämförelse med körförmåga. Cirka 20–30 % blev trots detta
felaktigt klassificerade. Specificiteten var generellt högre än sensitiviteten. Det vill säga
15
att testet bättre visade sig kunna förutsäga vilka personer som är kompetenta att köra bil,
framför de som inte längre har förmågan. Detta kan vara en viktig kunskap att ha med i
fortsatta bedömningar.
I studien med NorSDSA var sensitiviteten och specificiteten för personer med demens
så låg att som författarna själv skriver ”man kunde man lika gärna signa slant”. Studien
valdes att inkluderas efter värdering med QUADAS eftersom bedömningsinstrumentet
är vanligt förekommande för arbetsterapeuter i Sverige och bedömdes därför ha en hög
relevans. Eftersom blindning inte förekom har den utifrån inklusionskriterierna
värderats med låg kvalitet. En tidigare studie som granskat bedömningsinstrumentet
NorSDSA har visat på högre antal rätt klassificerade än den studie som granskats här
(22). Denna studie av Lundberg et al. genomfördes på personer som haft stroke, inga
med demens. Även i den nu granskade studien av Selander et al. påvisades en högre
specificitet och sensitivitet vid bedömning av personer med stroke än för personer med
demens, även om sensitiviteten och specificiteten även var låg för dessa. Skillnader i
genomförandet mellan studierna kan ha bidragit till att resultatet blivit olika.
7.2 Metoddiskussion
I litteratursökningen hittades många artiklar där bedömning av körförmåga gjorts på
personer med stroke (25), ett färre antal studier var riktade mot personer med
demensdiagnos. I flera studier hade bedömning gjorts på samtliga personer som
remitterats till en klinik vilket inneburit att personerna haft olika diagnoser och att det
inte gått att utläsa resultatet för just den diagnosgrupp som denna studie riktar sig till,
utan resultatet var redovisat gemensamt för alla personer oavsett diagnos (12). Av denna
orsak exkluderades flera studier. I litteratursökningen framkom även ett flertal artiklar
där man använt sig av ett testbatteri, det vill säga en kombination av olika
bedömningsinstrument och gjort en bedömning av sensitivitet och specificitet för det
sammanvägda resultatet (18). Dessa testbatterier har i vissa studier visat högre
tillförlitlighet jämfört med de enskilda bedömningsinstrument som granskats i denna
studie. Ingen av dessa studier förutom studien med NorSDSA bedömdes ha
bedömningsinstrument där samtliga var direkt överförbara för att användas av
arbetsterapeuter i Sverige och exkluderades därmed. Valet att enbart bedöma artiklar
som innefattat personer med mild demens eller lindrig kognitiv störning bedöms ha
begränsat antalet artiklar mycket. Hade denna studie gjorts med syfte att studera
bedömningsinstrument som används vid bedömning av körförmåga oavsett diagnos
hade betydligt fler artiklar inkluderats och eventuellt även inneburit att resultatet fått en
större klinisk betydelse.
7.3 Förslag till förbättringsområden
I denna systematiska litteraturgranskning hittades inga studier med hög eller medelhög
studiekvalitet och relevans, där ett flertal olika bedömningsinstrument, testbatteri,
använts och testats på personer med lindrig demens eller mild kognitiv störning och där
samtliga bedömningsinstrument varit direkt överförbara för att användas av
arbetsterapeuter i Sverige. En sådan studie skulle kunna ha stort värde för att mer
tillförlitligt kunna bedöma en persons lämplighet att köra bil och värdera vilka patienter
som även behöver bedömas med en praktisk körbedömning.
16
7.4 Slutsats
Bilkörning är en komplex aktivitet och bör bedömas som en sådan. Det vill säga att det
behöver tas hänsyn till många olika aspekter som också beskrivs i Transportsstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd, 10 kapitlet (5).
På grund av att få studier inkluderades i denna studie går det inte att dra några säkra
slutsatser från resultatet. Inget av de 4 enskilda bedömningsinstrumenten visade hög
tillförlitlighetet för bedömning av körförmåga i jämförelse med en praktisk
körbedömning. Klocktest, TMT A och TMT B uppvisade högre tillförlitlighet vid
bedömning av vilka personer som visade sig lämpliga att köra bil, framför vilka som
inte längre har förmågan. NorSDSA med ett gränsvärde på 0 poäng, visade låg
tillförlitlighet både vad det gäller att bedöma vilka som har och som inte har god
förmåga att köra bil. En kombination av olika tester skulle kunna ge högre tillförlitlighet
och vara ett stöd för att värdera vilka patienter som bör bedömas med en praktisk
körbedömning.
Denna studie har påvisat att ytterligare forskning inom området körkortsbedömning vid
demens behövs.
17
8. Referenslista
1. Selander H, Johansson K, Lundberg C et al. The Nordic Stroke Driving Screening
Assessment as predictor for the outcome of an on-road test. Scandinavian Journal
of Occupational Therapy. 2010; 17: 10-17.
2. Larsson H, Lundberg C, Falkmer T et al. A Swedish survey of occupational
therapists´ involvement and performance in driving assessments. Scandinavian
Journal of Occupational Therapy. 2007; 14:215-220.
3. Selander H, Hoe C, Johansson K et al. Older drivers: On road and off-road test
results. Elsevier. 2011; 43(2011) 1348-1354.
4. Svensk författningssamling 1998:488. Körkortslag. Stockholm:
Näringsdepartementet.
5. Transportstyrelsen Föreskrifter och allmänna råd 2012:19. Hämtad 2014-12-28,
frånhttps://www.transportstyrelsen.se/Global/Regler/TSFS_svenska/TSFS%202012
_19.pdf
6. Demenscentrum. Hämtad 2014-12-28, från http://www.demenscentrum.se/Faktaom-demens/Utredning-och-diagnos/Diagnoskriterier/Demens/
http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/
7. Socialstyrelsen Nationell utvärdering: Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014,
Hämtad 2014-12-28, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19331/2014-24.pdf
8. Västra Götalandsregionen, Regional medicinsk riktlinje: Utredning och uppföljning
vid demenssjukdom. 2014 HSD-A § 12-2014.
9. Patomella AH, Tham K, Johansson K et al. P-drive on-road: internal scale validity
and reliability of an assessment of on-road driving performance in people with
neurological disorders. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 2010;
17:86-93.
10. Kapust LR, Weintraub S. To drive or not to drive: preliminary results from road
testing of patients with dementia. Journal of Geriatric Psychiatry and Neurology.
1992; 5(4):210-6.
11. Crizzie AM, Classen S, Bédard M et al. MMSE as a predictor of on-road driving
performance in community dwelling older drivers. Accident Analysis &
Prevention. 2012; 49:287-92.
12. Dickerson E, Reistetter T, Schold Davis E et al. Evaluating Driving as a Valued
instrumental Activity of daily Living. American Journal of Occupational Therapy.
2011; 65:64-74.
13. Lincoln NB, Taylor J, Radford KA. Inter-rater reliability of the Nottingham
Neurological Driving Assessment for people with dementia- a preliminary
evaluation. Clinical Rehabilitation. 2012; 26:863-9.
18
14. Kielhofner G. A Model of Human Occupation: Theory and Application (3 ed).
Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins.
15. Statens beredning för medicinsk utvärdering 2013. Stockholm SBU Utvärdering
och metoder i hälso – och sjukvård 2013. Hämtad 2014-05-02, från
http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok.pdf
16. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. Hämtad 2014-12-28 http://www.fsa.se/Minprofession/Utbildning-och-forskning/Forskning-i-praxis/2010/TA-nr-4/
17. Bliokas V, Taylor J, Leung J et al. Neuropsykological assessment of fitness to drive
following acquired cognitive impairment. Brain Injury. 2011; 25(5):471-487.
18. Niewoehner M, Henderson R, Dalchow J et al. Predicting Road Test Performance
in Adults with Cognitive or Visual Impairment Referred to a Veterans Affairs
Medical Center Driving Clinic. Journal American Geriatrics Society. 2012;
60:2070-2074.
19. Carr D, Barco P, Wallendorf M et al. Predicting Road Test Performance in Drivers
with Dementia. Journal American Geriatrics Society. 2011; 59:2112-2117.
20. Tombaugh T.N. Trail makin Test A and B: Normative data stratified by age and
education. Archives of Clinical Neuropsykology. 2003¸19 (2004) 203-214.
21. Freund B, Gravenstein S, Ferris R et al. Drawing clocks and driving cars. Journal of
General Internal Medicine. 2005; 20:240-244.
22. Lundberg C, Caneman G, Samuelsson SM et al. The assessment of fitness to drive
after a stroke: The Nordic Stroke Driver Screening Assessment. Scandinavian
Journal of Psychology. 2003; 44:23-30.
23. Manning K, Davis J, Papandonatos D et al. Clock Drawing as a Screen for
Impaired Driving in Aging and Dementia: Is It Worth the Time? Archives of
Clinical Neuropsychology 2014; 29:1-6.
24. Dobbs B M, Shergill S. How effective is the Trail Making Test (Parts A and B) in
identifying cognitively impaired drivers? Age and Ageing. 2013; 42:577-581.
25. George S, Crotty M. Establishing criterion validity of
the Useful Field of View assessment and Stroke Drivers' Screening Assessment:
comparison to the result of on-road assessment. American Journal of occupational
Therapy 2010; 64(1):114-122..
19
Bilaga 1
Exkluderade artiklar efter läsning i fulltext
Artikel
Exklusionsorsak
Carr D B, Ott B R. The Older Adult Driver with
cognitive impairment: “It´s a Very Frustrating
Life”. The Journal of the American Medical
Association. 2010; 303(16):1632-1641.
Innefattar inte bedömningsinstrument jämfört
med bilkörning.
Fritelli C, Borghetti D, Iudice G et al. Effects of
Alzheimer’s disease and mild cognitive
impairment on driving ability: a controlled
clinical study by simulated driving test.
International Journal of Geriatric Psychiatry.
2009; 24(3):232-238.
Innehåller jämförelse mellan personer med
Alzheimers sjukdom, lindrig kognitiv störning
och friska personer via ett bilsimulatortest.
George S, Crotty M. Establishing Criterion
Validity of the Useful Field of View Assessment
and Stroke Driver´s Screening Assessment:
Comparison to the Result of On-Road
Assessment. The American Journal of
Occupational Therapy. 2010; 64(1):114-22.
Studien är gjord endast på personer med
strokediagnos, inga personer med demens.
Hoggarth, P A, Innes CR, Dalrymle-Alford JC et
al. Predicting On-Road Assessment Pass and
Fail Outcomes in Older Drivers with Cognitive
Impairment using a Battery of Computerized
Sensory-Motor and Cognitive Tests. Journal of
the American Geriatrics Society. 2013;
61(12):2192-8.
Studie från Nya Zeeland som innefattar kognitiv
bedömning via ett dataprogram, vilket bedömts
inte vara användbart för arbetsterapeut inom
Primärvård i Sverige.
Lincon N.B, Taylor J L, Vella K et al. A
prospective study of cognitive tests to predict
performance on a standardized road test in
people with dementia. International Journal of
Geriatric Psychiatry. 2010; 25(5):489-96.
Innefattar ett testbatteri med
bedömningsinstrument vilka några bedöms vara
användbara av arbetsterapeut. Resultatet är
jämfört med praktisk bilkörning men resultatet
av enskilda tester kan inte utläsas.
Lloyd S, Cormack CN, Blais K et al. Driving and
Dementia. Canadian Journal of Occupational
Therapy. 2001; 68(3):149-156.
Litteraturstudie
Lovell R K, Russell K J. Developing referral and
reassessment criteria for drivers with dementia.
Australian Occupational Therapy Journal. 2005;
52(1):26-33.
Studie med praktisk körbedömning och
jämförelse av resultatet efter 6 månader.
Patomella AH, Tham K, Johansson K et al. Pdrive on-road: Internal scale validity and
reliability of an assessment of on-road driving
performance in people with neurological
disorders. Scandinavian Journal of
Occupational Therapy. 2010; 17(1):86-93.
Bedömer validitet och reliabilitet av ett
bedömningsinstrument som används vid
praktisk körbedömning.
Unsworth C.A, Baker A, Taitz C et al.
Development of a standardized Occupational
Therapy- Driving Off-road Assessment battery
to assess older and or functionally impaired
drivers. Australian Occupational Therapy
Journal. 2012; 59(1):23-36.
Litteraturstudie och studie via focusgrupper.
Bilaga 2
SBU 2013
Närhälsan FoU primärvård FoU-centrum Skaraborg, Torggatan 17, 541 30 Skövde
Hemsida: www.narhalsan.se/fouskaraborg