fulltext01 - DiVA Portal

Uppsala Universitet
Institutionen för Informatik och media
Enheten för medier och kommunikation
C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap
Framlagd HT 2009
Morgontidningar, kvällstidningar eller nättidningar?
– en kvalitativ studie av de unga vuxnas förhållningssätt till de olika tidningsformerna
Författare: Antonella Marino
Handledare: Göran Svensson
Sammanfattning
Undersökningens syfte var att undersöka hur de unga vuxna förhåller sig till morgon-, kvällsoch nättidningar. Jag valde ut behoven informationsanvändande, avslappning/underhållning,
personlig identitet och interaktivitet som jag utgår ifrån. De tre första behoven valde jag
utifrån Uses and gratificationsmodellen som presenteras i teoridelen. Däremot har jag även
valt temat interaktivitet som ett fjärde behov, begreppet passar bra till nättidningar och
eftersom jag delvis undersökte nättidningars funktion passade begreppet bra. En av
frågeställningarna var att undersöka ifall interaktivitet kan räknas som ett behov? De andra
frågeställningarna som jag hade var att undersöka vilken av tidningsformerna uppfyller varje
behov på bästa sätt och vilka andra villkor har en avgörande roll i tidningsläsandet hos de
unga vuxna? För att besvara frågeställningarna har jag använt mig av fokusgrupper som
metod. Jag har haft tre grupper med 4-5 personer i varje grupp, intervjupersonerna har varit
mellan 20-30 år.
Det jag har kommit fram till att alla behov kan analyseras utifrån olika aspekter och därmed
kan de flesta tidningsformerna tillfredställa olika behov på olika sätt. Däremot fanns en tydlig
tendens till att de unga vuxnas förhållningssätt gentemot morgontidningar var väldigt positiva
medan förhållningsätten gentemot kvällstidningar var negativa. Intervjupersonerna ville inte
förknippas med kvällstidningar men däremot väldigt gärna med morgontidningar.
Morgontidningarna uppfyllde de flesta behoven på ett bättre sätt än kvällstidningar.
Det finns en viss skillnad mellan papperstidningar och nättidningar, även om
intervjupersonerna menade att det oftast inte handlade om formatet, utan att det mer var en
fråga om morgon- eller kvällspress. Formatet hade dock en avgörande betydelse i
avkopplingen, somliga av intervjupersonerna menade även att papperstidningen var bättre i
vissa aspekter av informationsanvändande samt att den personliga identiteten uppfylldes på ett
bättre sätt genom papperstidningar hos somliga av intervjupersonerna.
Nättidningarna uppfyllde behov som har med snabbhet att göra; det snabba
informationsanvändandet samt den direkta interaktiviteten. Intervjupersonerna uppskattade
det faktum att vem som helst kan göra sin röst hörd i kommentarsfälten i nättidningar, dock
uppskattades även den långsammare men mer genomarbetade interaktiviteten i
papperstidningar. Därmed drog jag slutsatsen att interaktivitet kan likställas med de andra
behoven i Uses and gratificationsmodellen. Även de övriga villkoren har en betydelse för de
unga vuxnas tidningsval. Exempelvis har de personliga attributen, den sociala situationen och
tillfälligheter en betydelse i de unga vuxnas tidningsläsande.
1
Abstract
Title: Morning papers, evening papers or webb magazines? - a qualitative study about young
adults attitudes about the different magazine types.
Number of pages: 45
Author: Antonella Marino
Tutor: Göran Svensson
Course: Media and communication studies
Period: Autumn term 2009
University: Division of Media and communication, Department of Information Science,
Uppsala University.
Purpose/aim: The aim of this essay is to find out how young adults of the age of 20-30
discusses about the different types of news papers: morning papers, evening papers and Webb
magazines. I have chosen four needs for my essay which are surveillance, emotional release/
entertainment, personal identity and interactivity. The purpose is to find out the differences
between morning papers, evening papers and webb magazines. Which magazine type satisfies
my four chosen needs in a best way? Which other conditions influence the young adults
choices of magazine type? I will also try to find out if the new idea interactivity can be
equivalent to the other three needs.
Material/Method: I have used three groups for discussion for my essay. The three groups
contained 4-5 people. Everyone was in the age of 20-30. I brought some friends of mine to the
groups, who instead brought there friends. So everyone in the group knew someone, but not
everybody.
Main results: There were bigger differences between the attitudes towards morning- and
evening papers than between them and the webb magazines. The young adults had positive
attitudes towards morning papers, but very negative attitudes towards evening papers. The
webb magazines depended on which type of magazine it was. If it was a morning paper in a
webb version the attitudes were positive. So the morning papers and their versions in the
webb satisfied the needs of the young adults in a best way. But of course the results were
different, some of the young adults preferred the evening papers for entertainment and webb
maqazines for surveillance and interactivity. The other conditions that influence the choices of
the young adults for reading different types of papers were for example their personal
attributes, their social situation but even occasions. I found interactivity equivalent to the
other needs.
Key words: morning papers, evening papers, webb magazines, young adults, surveillance,
personal release/entertainment, personal identity and interactivity.
2
Innehållsförteckning
1. Inledning................................................................................................................................. 5
1.1 Introduktion ...................................................................................................................... 5
1.2 Problemformulering ......................................................................................................... 5
1.3 Syfte och frågeställningar................................................................................................. 6
1.4 Avgränsning ..................................................................................................................... 6
1.5 Disposition ....................................................................................................................... 7
2. Bakgrund -Dagspressen- då och nu........................................................................................ 8
3. Teori ..................................................................................................................................... 10
3.1 Uses and gratificationsmodellen .................................................................................... 10
3.2 Vad är interaktivitet? ...................................................................................................... 10
3.3 McQuails publikfaktorer och mediefaktorer .................................................................. 11
3.3.1 Publikfaktorer .......................................................................................................... 12
3.3.2 Mediefaktorer .......................................................................................................... 13
3.4 Weibulls förklaringsmodell ............................................................................................ 14
3.5 Jämförelse mellan McQuails publik- och mediefaktorer och Weibulls modell ............. 15
3.5.1 Publikfaktorer .......................................................................................................... 15
3.5.2 Mediefaktorer .......................................................................................................... 16
4. Metod och material………………………………………………………………………...17
4.1 Fokusgrupper som val av metod………………………………………………………….17
4.2 Målgrupp ........................................................................................................................ 18
4.3 Intervjuguide .................................................................................................................. 18
4.4 Analysmodell ................................................................................................................. 19
4.5 Kritik/Metodens begränsningar ...................................................................................... 19
4.6 Validitet och reliabilitet .................................................................................................. 19
5. Resultat och Analys .............................................................................................................. 21
5.1 Tema 1: Informationsanvändning .................................................................................. 21
5.1.1 Fokusgrupp 1 ........................................................................................................... 21
5.1.2 Fokusgrupp 2........................................................................................................... 22
5.1.3 Fokusgrupp 3 ........................................................................................................... 23
5.1.4 Analys med koppling till Uses and gratificationsmodellen ................................... 24
5.1.5 Analys med koppling till McQuails publik- och mediefaktorer samt Weibulls
modell ............................................................................................................................... 25
5.2 Tema 2: Avkoppling/underhållning ............................................................................... 27
5.2.1 Fokusgrupp 1 ........................................................................................................... 27
5.2.2 Fokusgrupp 2 ........................................................................................................... 28
5.2.3 Fokusgrupp 3 ........................................................................................................... 29
5.2.4 Analys med koppling till Uses and gratificationsmodellen .................................... 29
5.2.5 Analys med koppling till publik- och mediefaktorer och Weibulls modell ............ 30
5.3 Tema 3: Personlig identitet ............................................................................................ 31
5.3.1 Fokusgrupp 1........................................................................................................... 31
5.3.2 Fokusgrupp 2........................................................................................................... 32
5.3.3 Fokusgrupp 3........................................................................................................... 33
5.3.4 Analys med koppling till Uses and gratificationsmodellen .................................... 34
5.3.5 Analys med koppling till McQuails publik- och mediefaktorer Weibulls modell .. 35
5.4 Tema 4: Interaktivitet ..................................................................................................... 36
5.4.1 Fokusgrupp 1 ........................................................................................................... 36
5.4.2 Fokusgrupp 2 ........................................................................................................... 36
5.4.3 Fokusgrupp 3 ........................................................................................................... 37
3
5.4.4 Analys med koppling till Uses and gratificationsmodellen .................................... 37
5.4.5 Analys med koppling till publik- och mediefaktorer, Weibulls modell samt
interaktivitetsbegreppet .................................................................................................... 38
6. Slutsatser och diskussion ...................................................................................................... 39
6.1 Sammanfattning av analys ............................................................................................. 40
6.1.1 Informationsanvändandning.................................................................................... 40
6.1.2 Avkoppling/Underhållning...................................................................................... 41
6.1.3 Personlig identitet.................................................................................................... 41
6.1.4 Interaktivitet ............................................................................................................ 42
6.2 Vidare diskussion och slutsatser .................................................................................... 42
6.3 Vidare forskning ............................................................................................................. 44
7. Källförteckning..................................................................................................................... 45
7.1 Tryckta källor ................................................................................................................. 45
7.2 Muntliga källor ............................................................................................................... 45
7.3 Elektroniska källor ......................................................................................................... 45
8. Bilaga- Intervjuguide ........................................................................................................... 46
4
1. Inledning
1.1 Introduktion
Vi lever i en tid då Internet har tagit sin plats och numera är en viktig funktion i mångas liv.
När ett nytt medium uppkommer innebär det förändringar hos andra medier. Exempelvis
skapar det större konkurrens bland medierna men däremot skapas fler möjligheter för
individen.
Internet är speciellt på det sättet att alla kan vara med till skillnad från de gamla medierna.
Internet erbjuder konsumenten en mycket högre grad av interaktivitet än vad de gamla
medierna gör. Däremot har de äldre medierna någonting ett nytt medium inte har: nämligen
en lång tradition av användande hos konsumenten.
Med Internets framväxt har det inneburit att de traditionella medierna har ”förlängt” sig själva.
Nuförtiden finns webb-tv, webb-radio och nättidningar. Detta innebär att konsumenten kan
välja det alternativet som passar henne bäst.
I Ulrika Anderssons rapport ”Fokus på unga vuxna - sociala förändringar och växande
medieutbud skapar nya medievanor bland unga” nämner hon att det har skett stora
förändringar i medievärlden sedan 1980-talet. Då syftar hon inte enbart på Internets framväxt
utan även på andra aspekter; radion har utökats med en mängd privata radiokanaler, de
sk ”gratistidningarna” Metro, City etc är numera en del av dagspressen och dessutom har
konsumtenten tillgång till enormt fler tv-kanaler än förut. Detta förändrar människors
medievanor (Andersson: 2007).
Undersökningar visar att morgontidningsläsandet har minskat bland de unga vuxna, i mitten
av 80-talet hade 75 % av personer i åldersgruppen 20-39 år en morgontidningsprenumeration.
År 2005 var det enbart 50 % av den åldersgruppen som hade en morgontidning. Detta kan ha
att göra med den förändrande mediesituationen, men även skillnader i livssituationen. Dagens
unga tenderar i högre grad studera längre och får ett ”stabilt liv” med arbete, familj och fast
inkomst senare i livet (ibid).
Den kvantitativa undersökningen som jag beskriver ovan ger möjlighet att forska vidare i ett
mer kvalitativt syfte. Vad finns det för attityder kring tidningsläsande? Vad tycker de unga
vuxna om morgontidningar, kvällstidningar och nättidningar? Hur resonerar dessa i sitt val av
tidningsmedium? Vilka andra villkor har en betydelse i valet av tidning?
1.2 Problemformulering
I denna uppsats kommer jag att koncentrera mig på tidningar, jag kommer att jämföra
papperstidningar med nättidningar. Jag kommer att fokusera på morgon- och kvällstidningar
och dess nätversioner. Det kan tänkas finnas en generationsklyfta i vad man väljer. Äldre
generationer har inte haft det valet som unga vuxna står inför idag, några decennier sedan
fanns det inga nättidningar. Självklart kan äldre byta ut dagstidningar mot nättidningar, men
det valet kunde de inte göra när de började med tidningsläsande. Man kan tänka sig att det är
i 20-30 års- åldern som man skaffar sig sin första morgontidningsprenumeration, det är den
åldern då man flyttar hemifrån, utbildar sig och skaffar sig ett oberoende liv. Därför tycks det
mig intressant att veta hur dagens unga vuxna resonerar i sitt tidningsval. Till skillnad från
äldre generationer måste dagens unga göra ett aktivt val: väljer man att läsa en nättidning eller
5
en papperstidning? Och finns det en skillnad i förhållningssätten till morgon- och
kvällstidningar?
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka förhållningssätt som finns gentemot
papperstidningar samt nättidningar hos unga vuxna. Jag fokuserar på morgontidningar och
kvällstidningar och nätversionerna av dessa. Jag utgår från att tidningsläsningen fyller en
funktion hos konsumenten, att den tillfredställer vissa behov. De behov jag koncentrerar mig
på är informationsanvändning, avslappning/underhållning, personlig identitet och
interaktivitet. Jag analyserar hur de unga vuxna förhåller sig till dessa fyra behov i relation till
morgon-, kvälls- och nättidningar. Sedan kopplar jag ihop detta med andra villkor som finns i
de unga vuxnas liv.
Mina frågeställningar är:
•
•
•
•
Hur förhåller sig de unga vuxna till tidningsläsning utifrån behoven
informationsanvändning, avslappning/underhållning, personlig identitet samt
interaktivitet?
Vilka av tidningsformerna uppfyller varje behov på bästa sätt?
Vilka andra villkor har betydelse för de unga vuxnas tidningsläsning?
Kan interaktivitet likställas med de tre andra behoven?
1.4 Avgränsning
Jag har baserat min undersökning på Uses and gratificationsmodellen och valt ut behoven
informationsanvändande, avkoppling/underhållning, personlig identitet och personliga
relationer. Personliga relationer har jag dock bytt ut till begreppet interaktivitet, som även det
handlar om en dialog mellan människor. Dock är begreppet interaktivitet bättre anpassad för
det nya mediet Internet och eftersom min uppsats delvis handlar om nättidningar så fann jag
det begreppet mer passande. En av frågeställningarna är att ifrågasätta ifall interaktivitet kan
räknas som ett behov? Eftersom den inte finns med i Uses and gratificationsmodellen ansåg
jag att den frågeställningen bör vara med i undersökningen.
Den teoretiska ramen baseras på Uses and gratificationsmodellen, en förklaring av begreppet
interaktivitet, McQuails publik- och mediefaktorer samt Weibulls förklaringsmodell.
Den första frågeställningen är mer av övergripande karaktär och besvaras i både resultat- och
analysdelen. Denna fråga behandlar de olika åsikterna och förhållningssätten som finns om de
fyra olika teman och tidningsformerna hos de unga vuxna.
När jag sedan analyserar materialet analyserar jag behoven utifrån Uses and
gratificationsmodellen och lägger vikt vid den andra frågeställningen om hur de olika
tidningsformerna tillfredställer de olika behoven. I analysens andra del fokuserar jag på den
tredje frågeställningen om hur andra villkor har betydelse för de unga vuxnas tidningsläsning,
i denna del använder jag mig av McQuails publik- och mediefaktorer, Weibulls
förklaringsmodell samt interaktivitetsbegreppet.
6
Den sista frågeställningen, som handlar om interaktivitet, besvaras i resultat- och analysdelen.
1.5 Disposition
I det andra kapitlet kommer bakgrunden och där presenteras tidningshistoriken. Det tredje
kapitlet är teorikapitlet, där jag presenterar Uses and gratificationsmodellen, begreppet
interaktivitet, McQuails publik- och mediefaktorer samt Weibulls modell, jag ställer även
McQuails publik- och mediefaktorer mot varandra. I det fjärde kapitlet presenterar jag
metoden. Det femte kapitlet är både resultat- och analysdelen. I det sjätte kapitlet drar jag
mina slutsatser.
7
2. Bakgrund- Dagspressen då och nu
Sedan urminnes tider har behovet av information funnits, i det gamla romarriket fanns
det ”skrivfabriker” där slavar skrev ner olika nyheter som sedan såldes till folk utanför
romarriket. Dessa ”tidningar” kallades för ”Acta diurna” som betyder dagsnyheter. Även
under medeltiden fanns inom den katolska kyrkan liknande ”tidningar” men inte först i början
av 1600-talet började tidningsliknande publikationer komma ut regelbundet. Den första
tidningen Relation kom ut i Strassburg år 1605, efter det började andra handelstidningar växa
fram i Antwerpen, Wolfenbüttel och Köln. År 1645 utkom den första svenska tidningen
Ordinari Post Tijdender och tidningen var ett exempel på nationalstatspress, ledaren Axel
Oxenstierna hade som intention att öka propagandan i landet, han ville exempelvis förklara
besluten i krigsförloppet. Tidningen var väldigt kontrollerad, inga opassande nyheter fick
komma med i tidningen (Hadenius & Weibull, 2007: 40ff).
På 1700-talet började det dock hända någonting i Europa: den växande ekonomin,
upplysningens frihetsidéer och partibildningarna. Många talade om pressens frihet, censuren
lättades och många lagar slopades. År 1766 uppkom tryckfrihetsförordningen i Sverige som
innebar att tryckfriheten skulle vara obegränsad och att det inte skulle finnas någon censur.
Dock var religionen, kungahuset, rådet och grundlagarna fick inte kritiseras. Detta innebar att
flera tidningar grundades och en läskunnig medelklass bildades. Den mest kända tidningen
var Dagligt Allehanda som grundades år 1767 och som kom att leva kvar i 200 år. Det var den
första dagliga tidningen som kom ut sex dagar i veckan (ibid : 43f).
Industrialismen i början av 1800-talet betydde mycket för tidningsmarknaden, exempelvis
bättre tekniska förutsättningar. Men även urbaniseringen hade en påverkan; helt nya
informationsbehov uppkom hos folket i staden. I den svenska moderna pressen fanns det tre
tidningar som var utmärkande; Aftonbladet, Dagens Nyheter och Sydsvenska- tidningen
(ibid:46). Dagens nyheter var tillför en bredare publik och till skillnad från andra tidningar
kom den på morgonen. Dessutom var den mest läst bland medelklassen, DN var även den
första tidningen som kom ut en söndag. ( ibid:50f).
I Sverige har tabloidpressen kallats för kvällspressen pga utgivningstiden.
Sensationsjournalistik och hårda vinkliningar har varit kännetäckande för kvällspressen.
Kvällstidningarna säljs endast som lösnummer och därmed blir det viktigare för dem med
sensationsnyheter. Aftonbladet och Expressen har varit de mest framträdande
kvällstidningarna genom tiderna. ( ibid:64).
Sammanfattningsvis kan de svenska dagstidningarna kategoriseras i fem olika grupper:
1. Storstadspressens morgontidningar(DN, Göteborgsposten, Sydsvenska dagbladet etc.)
2. Storstädernas kvällstidningar(Aftonbladet, Expressen, Kvällsposten etc. )
3. Landsortspressen(Nerikes Allehanda, Östgöta Correspondenten etc.)
4. Lågfrekventa dagstidningar(Arbetaren, Proletären etc.)
5. Gratistidningar (Metro, Stockholm City etc).(ibid: 86f)
Utöver dessa fem tidningsformer har nättidningarna tagit sin plats i tidningsmarknaden. I
början av 90-talet började Internet sprida sig bland svenskarna. Dagstidningsmarknaden
handskades med konkurrensen från Internet genom att ge ut nätversioner av sina
dagstidningar. Aftonbladet.se blandar snabba nyheter med andra nättjänster och har därmed
blivit en av de mest besökta webbplatserna. Flera försök att få kunderna att betala för
nätversionerna har skett, utan större framgång. Därför har nättidningarna satsat på
8
annonseringen istället. Nätversionerna är därmed kostsamma och det är få nättidningar som
är lönsamma, aftonbladet.se som startades år 1995 är en av de få nättidningarna som har varit
framgångsrika (ibid:116f).
1990-talet har alltså inneburit nya typer av konkurrens; det är inte enbart nättidningarna som
är konkurrenter till tidningarna utan även etermedierna. Morgontidningsbranschen har relativt
sett behållit sin position, visserligen har de lokala morgontidningarna blivit färre men
innehållet har förbättrats och utvidgats. Däremot har kvällstidningsbranschen inte varit lika
stabil och gratistidningarna, exempelvis Metro, har tagit sin position på tidningsmarknaden
(ibid:129).
9
3. Teori
3.1 Uses and gratificationsmodellen
Uses and gratifications-skolan innebär att medierna kan definieras utifrån våra behov.
Människan har en del behov som kan tillfredställas via medierna. Uses and
gratificationsmodellen har som utgångspunkt att det är individen som har makten, hon
bestämmer vilka medier hon vill använda sig av. Det är människan som väljer medier utifrån
de behoven som hon vill tillfredställa, hon väljer de medier som bäst tillfredställer behoven.
Dessa tankegångar har funnits lika länge som mediestudier har existerat. De typiska behoven
är: förströelse, personliga relationer, personlig identitet och bevakning. (McQuail:2005, 423).
Den centrala frågan i Uses and gratifications är: Vad använder man medierna till och i vilket
syfte? Uses and gratifications- teorin utgår från individen, de personliga egenskaperna står i
fokus (ibid: 424).
Uses and graticiationsmodellen har växlat i sin popularitet, på 60- 70-talet återupptäckte man
Uses and gratifications och man kom fram till följande:
•
•
•
Medievalen är rationella och är alltid bundna till specifika mål och behov.
Publiken är medveten om sina medierelaterade behov, dessa kan delas in i personliga
och sociala behov.
De personliga behoven står över de estetiska och kulturella faktorerna (ibid).
McQuail har sammanfattat behoven i denna modell:
1. Förströelse: verklighetsflykt från problem och emotionell avslappning
2. Personliga relationer: gemenskap
3. Personlig identitet: identifikation, verklighetsupptäckande, förstärkning
av värderingar
4. Bevakning: former av informationsanvändande
3.2 Vad är interaktivitet?
Interaktivitet är ett nytt fenomen och som behov finns den inte med i McQuails Uses and
gratificationsmodell. Däremot finns behovet personliga relationer som har en anknytning till
interaktivitet. Här nedan kommer jag att beskriva den anknytningen. I min uppsats är
interaktivitet ett av mina fyra teman, jag har valt att använda mig av det begreppet, eftersom
det är bättre lämpat för Internet och därmed nättidningar än begreppet personliga relationer.
Ordet interaktivitet härstammar från det sociologiska begreppet interaktion. Interaktion kan
definieras som relationen mellan två eller fler människor som i en viss situation anpassar sig
efter varandras beteende. Chung skriver att interaktion är ”ömsesidig medvetenhet”.( Chung,
2008: 660).
10
Begreppet interaktion har med Internets framväxt utvecklats till begreppet interaktivitet.
Begreppet interaktivitet betonar den nära ”ansikte mot ansikte”- kommunikationen som
webbsidor har möjlighet att ta del av (ibid). Interaktivitet är alltså en förlängning av begreppet
interaktion och används främst i Internet-sammanhang. Det handlar om hur individen kan
interagera med ett medium, eller med andra individer, genom ett medium.
Forskarna Berglez och Olausson tar upp fyra olika aspekter av begreppet interaktivitet:
1. Den första handlar om interaktiviteten som ett kommunikativt förlopp. Detta kan ske
två människor emellan, mellan en människa och en artefakt(exempelvis dator) eller
två artefakter emellan. Denna kategori handlar om utbyte. MDI (människa- dator interaktion) är ett forskningsområde som handlar om interaktionen mellan datorer och
användare.
2. Den andra kategorin handlar om den sociala interaktionen. Den syftar till dialogen
mellan medieproducenter och konsumenter och även konsumenter emellan.
Interaktionen mellan människor sätts i fokus i denna kategori.
3. Denna del handlar om de teknologiska förutsättningarna som underlättar individens
mediesituation. Exempelvis bidrar den förbättrade medietekniken till interaktivitet på
Internet.
4. Den sista kategorin handlar om individens upplevelser. Det är den upplevda
interaktiviteten som uppmärksammas i denna kategori. Hur upplever användarna
interaktiviteten hos exempelvis nättidningar eller papperstidningar? ( Berglez,
Olausson: 2009, 160fff).
I analysdelen kommer alla dessa fyra aspekter att beröras, intervjufrågorna i
fokusgruppsintervjuerna var av öppen karaktär i ”interaktivitet”-delen och därmed ledde detta
till att intervjupersonerna diskuterade interaktivitetsbegreppet från olika synvinklar.
3.3 McQuails publikfaktorer och mediefaktorer
Det finns många influenser som påverkar vår dagliga medieanvändning. Dessa faktorer har
samlats i en enda modell så att det lättare går att förstå publikens medieanvändning. Modellen
är uppdelad i två delar, den ena delen behandlar de faktorerna som påverkas av publiken,
alltså publikfaktorer. Medan den andra delen handlar om mediet i sig och de faktorerna som
påverkar mediet. Webster och Wakshlag var de första att uppfinna denna modell, sedan har
den utvecklats av McQuail (McQuail, 2005:429).
11
3.3.1 Publikfaktorer
Medierelaterade behov
Personliga attributen
Social bakgrund
Individens
medieanvändning
Tillfällighet
Medvetenhet
Plats för medieanvändandet
Tillgänglighet
Figur 1: Publikfaktorerna delas in i sju olika underkategorier. De personliga attributen, de
medierelaterade behoven och den sociala bakgrunden är relaterade till varandra. Exempelvis
kan de personliga attributen påverkas av den sociala bakgrunden. Medvetenheten är en
förutsättning för att individen ska kunna ta del av medier. Tillfälligheter, tillgänglighet och
plats för medieanvändandet är i sin tur relaterade till varandra.
Publikfaktorerna innehåller sju olika kategorier. Den förta kategorin är personliga attribut,
såsom ålder, kön, familje- och arbetssituation, inkomst och livsstil. Alla dessa aspekter
påverkar medieanvändningen.
Den sociala bakgrunden är som en förlängning till de personliga attributen. Denna kategori
inkluderar den sociala klassen man tillhör, politisk åsikt, utbildning, bostadsort men även
det ”kulturella kapitalet”. Det kulturella kapitalet kan tänkas ha en inverkan på vad för sorts
medier man väljer att ta del av.
De medierelaterade behoven knyter an till Uses and gratificationsmodellen. Individen har
olika slags behov, exempelvis informationsanvändande, gemenskap och verklighetsflykt.
Dessa behov är knutna till de personliga attributen samt den sociala bakgrunden.
Kategorin medvetenhet innebär att individen måste ha kännedom om medier och dess
innehåll för att kunna göra ett aktivt val i medieanvändandet.
Tillgänglighet handlar om att individen väljer ett medium utifrån de medierna hon har till
12
förfogande. Valet av medium kan grunda sig på lättillgängligheten. Detta kan kopplas ihop
med kategorin ”plats för medieanvändandet”. Det kan finnas en betydelse vart man befinner
sig, om man är på arbetet väljer man exempelvis ett medium, medan man hemma väljer ett
annat. Även tillfälligheter kan avgöra val av medium och detta kan kopplas ihop med plats för
användandet samt tillgängligheten (ibid:429f).
3.3.2 Mediefaktorer
Mediestruktur
Mediemönster
Valmöjligheter
Individens
medieanvändning
Timing och
presentation
Mediepublicitet
Figur 2: Mediefaktorerna delas in i sju olika underkategorier. Mediestrukturen påverkar de
valmöjligheter och mediemönster som finns hos konsumenten. Mediepubliciteten och timingen
och presentationen är faktorer som finns hos mediet i sig. Mediernas val av hur de
presenterar sig kan ha en påverkan i individens medieval.
Mediefaktorerna kan sammanfatts i fem olika kategorier: mediestrukturen, mediemönster,
valmöjligheter, mediepublicitet, timing och presentation.
Mediestrukturen avgör vilka medier konsumenten har tillgång till. Det nationella
mediesystemet avgör vilka medier som finns tillgängliga för publiken. Olika medielagar kan
exempelvis påverka strukturen. Kategorin ”mediemönster” kan kopplas ihop med
mediestrukturen. Det handlar om de generella och långsiktiga mediemönstren som finns i ett
samhälle. Dessa påverkar individens förhållningsätt och förväntningar. Exempelvis finns i
Sverige en lång tradition av dagstidningsläsande.
Även kategorin ”valmöjligheter” hänger ihop med mediestrukturen. Den omfattar de olika
medieformaten som finns tillgängliga för individen vid olika tidpunkter och platser.
Exempelvis finns de vanligaste kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet tillgängliga i de
flesta mataffärer. Vilken av dessa tidningar vi väljer har delvis att göra med den publicitet
som tidningarna använder sig av för att synas, exempelvis reklam. Den fjärde kategorin
handlar om just detta, publiciteten. Den femte kategorin är ”timing och presentation” och
13
hänger ihop med mediepubliciteten. Medieinnehåll beror på planering, timing och strategier
och detta kan påverka individens val av medium (ibid: 430).
3.4 Weibulls förklaringsmodell
Weibull har utvecklat en liknande modell för medieanvändning. När det kommer till
tidningsläsning menar han att det är svårt att skilja på läsarens intresse samt tidningens roll.
Han gör ändå en skillnad i samhällsituationen, mediesituationen, sociala situationen samt
dagssituationen. Livssituationen och den sociala situationen formar konsumenternas intresse
för medier medan mediesituationen omfattar mediernas roll och funktion. (Weibull:1983:
46ff). I denna del har jag både utgått från Weibulls egna böcker men även Annika Bergströms
bok, som återger Weibulls modell på ett bra sätt.
Samhällssituation
Mediesituation
Social
situation
Dags situation
Den
enskildes
medie vanor
Dagsutbud
Figur 3: Samhällssituationen påverkar medie- och den sociala situationen som i sin tur
påverkar individens medievanor. Dessa kategorier kallas för strukturella faktorer. De
situationella faktorerna som påverkar individens medievanor är dagsutbudet och
dagssituationen.
(Weibull, 1985:128)
Samhällssituationen är samhällets struktur och påverkar både mediesituationen och den
sociala situationen. De ekonomiska faktorerna i samhället påverkar medievanorna både
negativt och positivt. Exempelvis innebar 1990-talets lågkonjunktur att den svenska
befolkningen läste tidningar i mindre omfång under en period.
14
Även förskjutna livsfaser kan påverka medieanvändningen. I det moderna samhället har
livsfaserna förskjutits; ungdomstiden är längre, man etablerar sig på arbetsmarknaden senare
än för några decennier sedan och kvinnor får barn senare i livet. Detta innebär även att man
skapar sig en tydlig struktur i sina medievanor senare i livet. Även hushållssammansättning
påverkar medievanor, det finns dubbelt så många singelhushåll nuförtiden än på 1960-talet
(Bergström:2005, 37f).
Weibull delar in mediesituationen i tre kategorier. Den första är tidningsinnehållet som
innefattar innehållets volym, nyhetsvärderingen samt nyhetspresentationen. Dessa påverkar
konsumentens val till hur länge hon och hur mycket hon väljer att läsa.
Den andra kategorin är tidningsvalet som baseras på vilka tidningar konsumenten har tillgång
till. Exempelvis kan det vara skillnad i om man är storstadsbo eller om man bor på landet.
Dagens nyheter ingår i den stockholmska morgonpressen, vilket förutsätter att det mest är
stockholmare som använder sig av denna morgontidning (Weibull, 1983: 46f).
Den totala mediestrukturen innefattar det medieutbudet som finns i ett samhälle. Vilka medier
har konsumenten tillgång till? Denna kategori omfattar även mediernas förändring i samhället.
Internets framväxt har inneburit att ett till medium har tagit en plats i mediestrukturen. De
traditionella medierna fick med Internets framväxt ännu en konkurrent (Bergström: 2005, 39).
Den sociala situationen grundar sig på användarnas intresse, dock menar Weibull att
individens behov och intressen påverkas av den sociala situationen. Däremot påverkas
behoven av två faktorer, nämligen livssituationen och den sociala positionen.
Livssituationen innebär den fasen man befinner sig i livs- och familjecykeln. Ålder, antalet
hushållsmedlemmar och hemmavarande barn, kön och civilstånd spelar roll i denna kategori.
Dessa olika omständigheter påverkar tidningsläsningen och konsumentens läsprofil. Denna
situation syftar till privatsfären (Weibull, 1983:48).
Den sociala positionen syftar till konsumentens ställning i samhället, den sociala rollen står i
fokus. Den sociala positionen kan främst definieras utifrån socio- ekonomiska faktorer, såsom
utbildning, inkomst, yrkesroll. Livssituationen påverkar den sociala situationen indirekt.
Exempelvis kan åldern vara avgörande om man är studerande eller arbetande och detta kan
påverka den sociala positionen. (ibid:49).
Weibull menar att samhällssituationen, den sociala situationen och mediesituationen är
strukturella faktorer, däremot finns det även situationella faktorer som påverkar
tidningsläsandet. Dagsutbudet och dagssituationen har också en betydelse i tidningsläsandet.
Dagsutbudet handlar om de tidningar som finns tillgängliga en viss dag medan dagsituationen
beror på hur den enskilda individens dag ser ut. (ibid:53)
3.5 Jämförelse mellan McQuails publik- och mediefaktorer och
Weibulls modell
3.5.1 Publikfaktorer
Weibulls förklaringsmodell har väldigt många likheter med Mc Quails publik- och
mediefaktorer. Weibulls sociala situation kan likställas med Mc Quails ”sociala bakgrund ”
15
som ingår i McQuails publikfaktorer. ”De personliga attributen” hos Mc Quail
överensstämmer med Weibulls livssituation. Skillnaden är att McQuails ”personliga attribut”
inkluderar både yrkesroll och inkomst som i Weibulls modell ingår i den sociala situationen.
Däremot påpekar Weibull att den sociala situationen och livssituationen påverkar varandra.
De medierelaterade behoven i McQuails publikfaktorer såsom information, verklighetsflykt
och gemenskap knyter an till Uses and gratifications grundmodell. De personliga behoven står
i fokus även om det nämns att denna kategori hör ihop med de personliga attributen. Denna
kategori finns inte med i Weibulls modell.
Publikfaktorerna tillgänglighet, tillfällighet samt plats för medieanvändandet kan likställas
med Weibulls dagssituation. Det handlar om dagens tillfälliga händelser, vart man befinner
sig och vilka medier man har som tillgängliga.
Den sista publikfaktorn om jag inte nämnt är medvetenhet och den finns inte med i Weibulls
modell. Denna kategori handlar om att man att måste känna till de medier och dess innehåll
för att kunna ta del av dem.
3.5.2 Mediefaktorer
I Weibulls mediesituationen finns en kategori som heter den totala mediestrukturen och den är
likvärdig med Mc Quails kategori mediestruktur. Även kategorin valmöjligheter i McQuails
modell överensstämmer med Weibulls kategori tidningsvalet.
Efter dessa två kategorier skiljer sig modellerna åt. McQuail tar upp aspekter som har att göra
med marknadsföringen, både kategorin mediepublicitet och timing och presentation handlar
om hur medierna marknadsför sig själva, hur strategierna ser ut osv. Weibulls kategori
tidningsinnehållet handlar mer om hur tidningen är uppbyggd, snarare än hur den
marknadsförs.
Sedan har McQuail kategorin mediemönster som tar upp individens förväntningar utifrån de
mediemönster som finns, denna kategori finns inte med i Weibulls modell. Weibulls
samhällssituation finns inte med i McQuails kategorier däremot.
McQuails publik- och mediefaktorer har fler kategorier än Weibulls modell. Däremot finns
samhällsituationen som en övergripande modell i Weibulls modell, medan McQuail inte tar
upp denna aspekt.
I min uppsats har jag använt mig av båda modellerna, eftersom de kompletterar varandra. Att
endast använda mig av en av dem är inte tillräckligt. Mina fyra teman har resulterat i väldigt
breda svar och därmed har jag i analysen anpassat modellerna efter svaren.
16
4. Metod och material
4.1 Fokusgrupper som val av metod
Jag har valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom syftet med min uppsats är att studera ett
fenomen. Fokusgruppens genombrott infann sig innan andra världskriget (Wibeck, 2000:17)
och används nuförtiden inom akademisk forskning och lämpar sig bra när man vill studera
individers förhållningssätt, attityder och värderingar (ibid:10). Min uppsats har som syfte att
undersöka de unga vuxnas förhållningssätt till de olika tidningsformerna; morgon-, kvällsoch nättidningar och undersöka vilka värderingar och attityder som finns och därmed lämpar
sig forskningsmetoden fokusgrupper till min uppsats.
Forskaren Victoria Wibeck menar att tre fokusgrupper är ett minimum i en forskningsstudie.
Om man har för många grupper kan det bli svårt att hantera materialet, däremot kan det vara
svårt att se mönster om man har för få grupper (ibid:48). Därför har jag valt att göra tre
fokusgruppsundersökningar.
Victoria Wibeck menar att det ska vara mellan 4-6 personer i varje fokusgrupp. Hon menar att
tre personer är för få, hon hänvisar till forskaren Simmel som menar att det finns spänningar i
en tremannagrupp, två av personerna kommer automatiskt att ”debattera” mot varandra och
den tredje kan antingen hålla sig utanför eller ta parti med en av de två andra i gruppen. Med
fyra deltagare släpper denna spänning. Victoria Wibeck menar även att man inte ska vara över
sex personer, för då finns en risk att några av intervjupersonerna inte kommer fram eller att
små subgrupper bildas inom den stora gruppen (ibid:50f). I de två första fokusgrupperna
deltog fyra personer medan fem personer deltog i den sista gruppen.
Intervjupersonerna är anonyma i fokusgrupperna, detta tror jag bidrar till att man vågar yttra
sig om känsliga ämnen i högre omfattning. Mitt tredje tema ” personlig identitet” är
någorlunda känsligt att tala om, då det berör aspekter som kulturellt kapital och socialt
anseende. Jag lovade intervjupersonerna att de skulle få vara anonyma, därmed nämns de som
intervjuperson 1, intervjuperson 2 etc i resultatdelen.
För att inte få alltför homogena grupper använde jag mig av ett snöbollsurval; jag har frågat
någon vän som i sin tur frågat någon av sina vänner om de ville vara med i min undersökning.
Därmed har jag fått grupper där alla känner någon men där ingen i gruppen har känt alla.
Victoria Wibeck menar att den fysiska miljön har en avgörande betydelse för hur intervjun i
en grupp fortlöper. Exempelvis kan för många bilder på väggar distrahera intervjupersonerna,
sedan ska rummet även vara ostört på andra sätt. Forskningen har visat att trånga områden kan
få intervjupersonerna att känna sig obekväma, vilket kan påverka intervjuerna negativt (ibid:
31). Mina intervjuer utfördes hemma hos mig i Uppsala, jag ville ha ett lugnt ställe som var
ostört och där intervjupersonerna kunde känna sig bekväma. Mitt hem är inte heller för trångt,
vilket är positivt. Att jag hade alla intervjuer på samma plats kan även vara en styrka då alla
intervjuer hade samma ”förutsättningar” i den fysiska miljön. Man kan tänka sig att om jag
valt väldigt olika slags ställen att utföra intervjuerna på, kunde svaren påverkas av det.
17
4.2 Målgrupp
Min målgrupp har varit unga vuxna och då har intervjupersonerna varit mellan 20-30 år.
Anledningen till att jag valde unga vuxna är för att de befinner sig i en ålder då man skaffar
sig ett oberoende liv; flyttar hemifrån, skaffar sig en utbildning och eventuellt börjar bilda
familj. I denna del av livet är det naturligt att skaffa sig sin första
morgontidningsprenumeration och man bildar sig ett ”läsmönster”. Som jag nämnde i
inledningen har antalet prenumerationer bland unga vuxna sjunkit rejält på 20 år. Därför tycks
det mig vara väldigt intressant att utforska hur de unga vuxna resonerar om de olika
tidningsformerna. Nättidningar är numera ett substitut till både morgon- och kvällstidningar
som lägger upp delar av tidningen på nätet. Man behöver alltså inte prenumerera/köpa
tidningar längre utan man kan få ta del av informationen gratis på nätet. Äldre generationer
har redan skaffat sig rutinmässiga vanor, därför valde jag att fördjupa mig i de unga vuxnas
förhållningssätt till de olika tidningsformerna.
4.3 Intervjuguide
I denna uppsats använder jag mig av teorin redan i metoden. I mina frågeställningar har jag
fyra teman som utgångspunkt. Tre av dessa teman finns med som behov i Uses and
gratificationsmodellen; nämligen informationsanvändande, avkoppling/underhållning samt
personlig identitet. Jag har även valt ut interaktivitet som mitt sista tema, i Uses and
gratificationsmodellen finns behovet personliga relationer och det behovet har en anknytning
till interaktivitet.
När jag utformat mina intervjufrågor har jag utgått från mina fyra teman. Det första temat
informationsanvändning är väldigt brett, man kan se på informationsanvändning från många
olika aspekter och därför har jag använt mig av slutna frågor i det temat. Victoria Wibeck
menar att man ska använda sig av specificerade frågor om man vill styra intervjun (ibid:61),
vilket är syftet i detta tema. Jag har valt att fråga om snabbheten, tilliten och fördjupningen i
informationsanvändandet. Med snabbhet menar jag hur de unga vuxna resonerar i sitt val till
att på lättaste och smidigaste sättet komma åt information. Underkategorin fördjupning syftar
till att ta reda på vilket tidningsmedium de unga vuxna väljer när de vill bredda sin
verklighetsuppfattning. Med tillitsaspekten vill jag ta reda på hur stort förtroendet är för
informationen som finns i morgon-, kvälls- och nättidningar.
Intervjufrågorna i de andra temana har varit mer av öppen karaktär. Jag har ställt öppna frågor
och låtit intervjupersonerna själva leda diskussionen. Detta innebär att det första temat tar
större plats i resultat- och analysdelen eftersom den är uppdelad i underkategorier.
Intervjuguide bör bestå av öppningsfrågor, introduktionsfrågor, övergångsfrågor, nyckelfrågor
samt avslutande frågor (ibid: 61), jag följde denna modell och den fungerade utmärkt i min
undersökning.
Samtliga intervjuer har spelats in med en diktafon. Sedan har materialet transkriberats, på så
sätt blev det lättare att arbeta med resultatdelen. Det är lättare att se helheten när allting är
transkriberat, risken att man missar någonting viktigt är mindre.
18
4.4 Analysmodell
Efter varje tema i resultatdelen följer en analysdel som är kopplad till temat. I resultatdelen
presenteras svaren för varje fokusgrupp och efter att detta kommer en analysdel. Analysdelen
är delad i två avsnitt, den första delen syftar till att koppla ihop resultatet med Uses and
gratificationsmodellen. Tanken är att besvara den andra frågan som handlar om hur väl
morgon-, kvälls- och morgontidningar tillfredställer behoven? Den andra delen i analysen
syftar till att beröra de andra villkoren för medieanvändning, i denna del kopplar jag resultatet
till McQuails publik- och mediefaktorer samt Weibulls modell. I denna del besvaras
frågeställningen om hur de andra villkoren spelar roll i tidningsanvändandet. Exempel på
begrepp som kommer at användas är livssituation, den sociala bakgrunden, tillgänglighet,
tillfälligheter, plats för medieanvändande, samhällssituationen etc. I temat interaktivitet
kommer jag utöver dessa begrepp använda mig av teorierna om interaktivitet som presenteras
i teoridelen. Här besvaras frågeställningen om huruvida interaktivitet kan likställas med de tre
andra behoven.
4.5 Kritik/Metodens begränsningar
Kvalitativa undersökningar är begränsade på det sättet att de aldrig representerar en helhet, de
tre fokusgrupper som är med i min undersökning är representanter för unga vuxna, men det är
viktigt att pointera att de inte representerar alla unga vuxna. Syftet med uppsatsen är inte att
mäta utan snarare att förklara och förstå fenomen.
När jag har arbetat med resultatdelen har jag varit tolkande och tagit med det som enligt mig
är viktigt för undersökningen. I analysdelen har jag sedan tagit med det från resultatdelen som
har varit relevant för analysen. Detta innebär att jag har sållat bort en del information och det
är forskarens uppgift att försöka vara så pass objektiv som möjligt.
Pga bekvämlighetsskäl har jag använt mig av snöbollsurvalet när jag sammanställt grupperna.
Det har visat sig att de flesta av intervjupersonerna har varit studenter, även detta kan påverka
resultatet. Man kan tänka sig att det kan finnas en skillnad i en akademikers och ickeakademikers förhållningssätt. Att de flesta är studenter i undersökningen kan ha alltså ha en
påverkan i deras attityder. Alltså bör man ha detta i åtanke.
4.6 Validitet och reliabilitet
Som jag nämnde ovan kan validiteten påverkas om moderatorn är för subjektiv och tolkande,
objektiviteten stärker validiteten (ibid:120). Eftersom all transkriberats så har ingenting
utelämnats, validiteten i uppsatsen är därmed hög. Jag har även använt mig av många citat i
resultatdelen, de resonemangen som jag för har en grund i citaten, alltså det som
intervjupersonerna själva har sagt.
Validiteten kan även påverkas om intervjupersonerna inte vågar säga vad de tycker, detta kan
exempelvis förekomma om ämnet som diskuteras är känsligt. Intervjupersoner kan tänkas
yttra sig i den mån de tror att andra förväntar sig att de ska yttra sig (ibid, 2000:121). För att
motverka detta har jag ställt väldigt många följdfrågor till intervjupersonerna när jag märkt att
de inte riktigt vågat yttra sig. Jag stötte på denna problematik i tema 3 som handlar om
personlig identitet. Frågor som berörde det sociala anseendet samt det kulturella kapitalet kom
19
på tal och i den andra fokusgruppen märkte jag att somliga av intervjupersonerna hejdade sig
innan de svarade. Jag tacklade problemet med att ställa följdfrågor och på så sätt lättade jag
upp stämningen.
Reliabiliteten i ett forskningsprojekt handlar om noggrannheten hos ett resonemang/argument.
En hög reliabilitet är avsaknaden av osystematiska och slumpmässiga fel. Ju mindre fel en
undersökning innehäller desto högre reliabilitet (Esaiasson, 2007: 7 ). Transkriberingen i min
uppsats har bidragit till reliabiliteten, på så sätt har jag undvikit osystematiska fel. Jag testade
även min intervjuguide på en tremannagrupp innan jag utförde de ”riktiga” intervjuerna, detta
för att säkerställa intervjuguiden och för vara säker på att frågorna inte är diffusa. Detta
resulterade att jag tog bort en av frågorna, eftersom den var dåligt formulerad. Jag anser att
denna testintervju stärkte reliabiliteten i min undersökning.
20
5. Resultat och Analys
5.1 Tema 1: Informationsanvändning
Detta tema kan delas in i några underkategorier; snabbhet, fördjupning, tillit. I metoden
förklarar jag dessa underkategorier.
5.1.1 Fokusgrupp 1
När det handlar om snabbheten med att komma åt information så föll alla intervjupersonernas
val på nättidningar: ” Snabb information, då kollar man på nätet.”( intervjuperson 2,
fokusgrupp 1). På nätet kan man ta del av information på ett snabbt och smidigt sätt. Däremot
faller valet på papperstidningen, ifall den finns tillgänglig.
När det däremot handlar om fördjupning i ett ämne och att bredda sin verklighetsuppfattning
så föredrog samtliga intervjupersoner papperstidningen: ” Papperstidningen är oftast mer
genomarbetad, de har antagligen hunnit gå och kolla att det överensstämmer” (intervjuperson
3, fokusgrupp 1). En annan intervjuperson utvecklade resonemanget: ” Sen så tycker jag att
det är mindre stavfel och sånt.”( intervjuperson 2, fokusgrupp 1). Nättidningarna kopplas ihop
med snabba rubriker som man oftast inte fördjupar sig i.
Som en kommentar mot detta svarade en av intervjupersonerna att han inte tror att DN på
nätet är sämre än DN i pappersformat: ” Jag har aldrig tänkt att det skulle vara mindre
genomarbetat på nätet.”(intervjuperson 4, fokusgrupp 1). Snarare är kvalitén på
informationen en fråga om morgon- eller kvällstidningar. Morgontidningar ger större
utrymme för fördjupning än kvällstidningar, enligt alla intervjupersoner.
I frågan om tilliten till papperstidningar och nättidningar så var den spontana reaktionen att
samtliga intervjupersoner litar mer på papperstidningen: ” Jag kan tänka mig rätt
känslomässigt att nåt som dyker upp på Internet känns mer tveksamt, de tär farligare att trycka
nåt som inte är sant än att bara lägga upp nåt falskt det på nätet.”( intervjuperson 2,
fokusgrupp 1). En annan av intervjupersonerna fortsatte med detta resonemang: ”Internet är
förknippat med så mycket annat trams,.. internet som medium, man har inte riktigt fått det
förtroendet som man har för dagstidningar.”(intervjuperson, fokusgrupp 1). En av
intervjupersonerna menade att detta kan kopplas ihop med journalistiken, man har mer
förtroende för de ”traditionella journalisterna” än ”nätjournalisterna”, även om det handlar om
samma tidning. ”Det tryckta ordet liksom det finns en tyngd istället för ett ord som bara finns
ute på nätet.”(intervjuperson 2, fokusgrupp 1).
Snabbhetsfaktorn med internet har en negativ inverkan på tillitsfaktorn. Däremot finns det
större förtroende för artiklar som finns arkiverade i nättidningen, snarare än nya nyheter,
eftersom dessa är redigerade.
Men även i denna fråga fanns i skillnad mellan morgon och kvällstidningar. Alla
intervjupersoner hade stort förtroende för morgontidningar och ett väldigt litet förtroende för
kvällstidningar: ” Jag menar dn.se känns ganska seriös, det beror på vad det är för tidning. Går
21
jag in på aftonbladet.se eller läser den i papperstidning så tror jag inte allt som står är sant
oavsett.”(intervjuperson 4, fokusgrupp 1).
En annan intervjuperson påpekade att papperstidningsläsandet är någonting man ärver från
sina föräldrar och som man för vidare till sina barn: ”Det är någonting man tar med sig från
familjen, man är van att ens föräldrar läser papperstidningen.”(intervjuperson 1, fokusgrupp
1). En av intervjupersonerna nämnde även att man har högre förväntningar på
papperstidningar än nättidningar, han menade att det finns en större sannolikhet att han blir
besviken på en papperstidning än på en nättidning.
5.1.2 Fokusgrupp 2
På den första frågan om hur man lättast och snabbast kommer åt information så svarade
samtliga intervjupersoner att nättidningar är att föredra. Men även i denna grupp menade
intervjupersonerna att de hellre letade information i papperstidningen, ifall dagens
papperstidning skulle finnas tillgänglig: ” Om man säger såhär, om det ligger en tidning på
bordet, så går jag inte in på nätet, utan då går jag till min papperstidning.”(intervjuperson 1,
fokusgrupp 2).
När man däremot vill bredda sin verklighetsuppfattning så svarade en intervjuperson att
kommentarfälten på internet bidrar till att man breddar sin verklighetssyn, detta bidrar till att
man inte enbart får läsa reportaget/artikeln utan även hur andra uppfattar artikeln/reportaget
vilket breddar verklighetsuppfattningen: ” Men det här med att det finns kommentarer, då hör
man fler historier än bara han som skriver.”( intervjuperson 4, fokusgrupp 2). Man kan även
klicka sig vidare på nätet för ytterligare information, oftast finns det länkar i nättidningar som
gör det möjligt att fördjupa sig ännu mer i det aktuella ämnet.
En annan intervjuperson menade dock att i papperstidningar är det lättare att identifiera ”de
viktiga” nyheterna eftersom alla nyheter står i olika storlekar. I nättidningar finns en risk att
man förbiser viktiga nyheter eftersom allting står ungefär i samma storlek: ” Om du går in på
tidningens hemsida så kommer nyheterna upp på rad och så står det ungefär lika stort. På
papperstidningen får du framsidan, liksom det är den viktigaste sidan om allt viktigt som
hänt.”(intervjuperson 2 , fokusgrupp 2). Intervjupersonerna ansåg att formatet har en
betydelse, det finns en framsida i en papperstidning, som innehåller de viktigaste nyheterna.
På nätet finns ingen framsida exempelvis, dispositionen är otydligare: ” Det är svårare att
bläddra en hemsida från början till slut.” (intervjuperson 1, fokusgrupp 2).
Dock påpekade intervjupersonerna att det finns en skillnad om det handlar om
morgontidningar eller kvällstidningar. I morgontidningar finns det större chans att bredda sin
verklighetsuppfattning, medan kvällstidningar oftast innehåller mer ”yliga nyheter” som inte
tillfredställer den aspekten.
Tillitsaspekten gav tvetydiga svar, två av intervjupersoner svarade att de spontant litar mer på
papperstidningen: ” Papperstidningen, av ren spontan känsla säger jag
papperstidningen.”(intervjuperson 2, fokusgrupp 2). Argumentet för detta var att: ”Det tryckta
ordet väger lite tyngre.”(intervjuperson 1, fokusgrupp 2).
Det handlar även om att allting i papperstidningen har gått genom många olika led. Det har
redigerats och man har ”hunnit” kolla upp all bakgrundsfakta innan det trycks på papper.
Uppfattningen är att nättidningar inte gör detta, att nyheter läggs upp utan redigering eller
22
kontroll på att all bakgrundsfakta stämmer: ” Jag tänker på hur snabbt nyheterna kommer på
nätet. De har ju aldrig hunnit processas genom nån slags eeeh, om det kanske är nån journalist,
redigerare.” (intervjuperson 2, fokusgrupp 2).
De resterande två intervjupersonerna menade att det inte har att göra med formatet, utan
vilken tidningssort det är fråga om. Kvällstidningar har inte särkilt högt förtroende:” Jag litar
lika mycket på DN på nätet som i pappersversion. Lika lite som jag litar på aftonbladet i näteller pappersversion. ” (intervjuperson 3, fokusgrupp 2).
5.1.3 Fokusgrupp 3
För att komma åt information så tyckte alla deltagarna i den tredje fokusgruppen att det är
bättre med nättidningar, eftersom det är lättare att söka information. Informationssökningen
gör det möjligt att gå tillbaka i gamla tidningar och hitta gamla artiklar i arkiven: ” Man vet
hur man söker, det har med säkerhet att göra, även om man vet att det är nånting som hände
för en vecka sen, så hittar man det ändå. Om det är en tidning så måste man komma ihåg
vilken tidning det är, vart man la den.”(intervjuperson 5, fokusgrupp 3).
En av intervjupersonerna påpekade att kvällstidningar, i både pappersformat och nätformat,
innehåller ”lätt” information. Läsningen känns enkel och tydlig. Språket är lätt, vilket innebär
att det inte är svårt att ”förstå” informationen, vilket även kan påverka att man tar till sig mer
information, på kortare tid.
En av intervjupersonerna påpekade dock att hon föredrar papperstidningen när hon vill se
biotablån, mest av gammal vana: ” Den enda informationen som fortfarande finns kvar i
papperstidningen är biotablån.”(intervjuperson 4, fokusgrupp 3). De andra intervjupersonerna
påpekade att man nuförtiden kan hitta biotablån på Internet.
En av intervjupersonerna tyckte att kommentarsfunktionen som finns i nättidningar bidrar till
att man som läsare fördjupar sig i ett ämne, med kommentarer från andra läsare får man ta del
av fler aspekter av sanningen. Intervjupersonen menar exempelvis att DN:s
kommentarfunktion på nätet är väldigt seriös och bidrar till en ökad förståelse.
En annan intervjuperson menade dock att det kan vara svårt att ta sig till sig information på
nätet, eftersom det finns så många andra störningsmoment där. Det är massvis med reklam,
dessutom har man oftast flera webbfönster öppna samtidigt.
En av intervjupersonerna menade att kulturdelen i DN i pappersformat gör det lättare att
fördjupa sig i ett ämne. Upplägget i tidningen samt alla bilder förstärker upplevelsen, vilket
hjälper till att bredda verklighetsuppfattningen. ”Kulturdelen i tidningsformat känns bättre än
nätet. Dels är det mer bilder på vad som är aktuellt och de här happenings. Papperstidningen
är mer tilltalande, mer estetisk.” (intervjuperson 2, fokusgrupp 3).
Papperstidningen är även bättre för fördjupning när man åker tåg exempelvis. ”Man sitter
tåget, så läser man först det man är intresserad av och sen om det finns tid kvar så läser man
de reportagen man är mindre intresserad av.”( intervjuperson 4, fokusgrupp 3). I nättidningar
finns möjligheten att vara mer selektiv, om man inte gillar innehållet kan man bara läsa en
annan nättidning, det är dock svårare att byta ut en papperstidning som man prenumererar på
eller har köpt.
23
I tillitsaspekten påpekade en intervjuperson att hon aldrig känner sig säker när hon läser
kvällstidningar, både i pappersformat och hos nätversionerna. Hon dubbelkollar alltid hos
någon annan källa efteråt, ifall informationen stämmer: ” Jag avvaktar ett tag innan jag tar
någonting seriöst.”(intervjuperson 3, fokusgrupp 3).
En annan deltagare menade att den snabba informationen på nätet oftast kan vara felaktig och
att detta lätt kan repareras genom att ta bort informationen: ” På hemsidan kan man lägga upp
nyheter och sen så inser man att det inte var nåt viktigt och så tas det bort två timmar
senare.”(intervjuperson 4, fokusgrupp 3). Det kan man inte göra med papperstidningen och
därmed menar intervjupersonerna att det finns en större tillitsfaktor tack vare det.
Intervjupersonen menar att man därmed kontrollerar all bakgrundsfakta innan det trycks på
papper.
En annan intervjuperson hävdade att man kan få den senaste informationen på nätet, vilket
innebär att den oftast är uppdaterad, till skillnad från papperstidningen som bara uppdateras
en gång om dagen. ”Uppdatering vill man alltid ha, exempelvis om det skett ett rån. Då är det
bra med nätet.”(intervjuperson 1, fokusgrupp 3). Detta påverkar tillitsaspekten, den
informationen man får ta del i papperstidningen kan vara gammal när man väl läser den.
5.1.4 Analys med koppling till Uses and gratificationsmodellen
De tvetydiga svaren visar att både nät- och papperstidningar tillfredställer behovet
informationsanvändande på olika sätt.
När det kom till att på ett snabbt och smidigt sätt få fram information så föll valet på
nättidningar. I nättidningar kan man på ett snabbt och smidigt sätt få fram information tack
vare sökmotorn. I den aspekten tillfredställer nättidningar behovet informationsanvändande på
bästa sätt. Däremot föredrog många av intervjupersonerna papperstidningen, ifall den fanns
tillgänglig.
En av intervjupersonerna nämnde att kvällstidningar med dess ”lätta läsning” bidrar till att
man på ett snabbt sätt kan ta till sig information, till skillnad från morgontidningar som kräver
mer koncentration.
När det kommer till fördjupningen menade många av de tillfrågade att papperstidningen
tillfredställer behovet på ett bra sätt: reportagen är redigerade, det är mindre stavfel och det är
lättare att identifiera viktiga nyheter eftersom allt står i olika storlekar i papperstidningen.
Sedan finns det även en framsida i papperstidningar, där de viktiga nyheterna får sin plats.
Allt detta bidrar till att det är lättare att fördjupa sig i materialet i pappersformat än på nätet.
Men somliga av intervjupersonerna menade att nättidningar tillfredställer behovet
informationsanvändande ur en fördjupningsaspekt på ett bättre sätt eftersom man på nätet kan
läsa kommentarer som andra läsare har skrivit efter reportagen. Detta innebär att man inte
enbart får fördjupa sig i det som journalisten har skrivit, utan även på responsen.
Väldigt många intervjupersoner påpekade att morgontidningar ger utrymme till fördjupning
till skillnad från kvällstidningar som innehåller mer ”ytliga” nyheter.
24
Många av de tillfrågade menade att man litar mer på informationen som finns i
papperstidningen. Intervjupersonerna menar att det som trycks på papper oftast är redigerat
och stämmer i högre grad än det som läggs ut på Internet. Papperstidningen tillfredställer
tillitsaspekten i informationsanvändande i högre grad än nättidningar.
Dock fanns det även en tydlig åtskillnad i kvälls och morgontidningar. Intervjupersonerna
litade väldigt lite på kvällstidningar medan morgontidningar har ett stort förtroende hos de
unga vuxna. En intervjuperson menade att hon alltid vill kolla upp att informationen som hon
läst i kvällstidningar, på att annat håll. Morgontidningar tillfredställer behovet
informationsanvändande ur ett tillitsperspektiv.
5.1.5 Analys med koppling till McQuails publik- och mediefaktorer samt
Weibulls modell
Det generella valet föll på nättidningar när det kom till snabbheten med att komma åt
information. Internet har en helt annan sökmotor, vilket papperstidningar saknar. Detta har att
göra med Internets uppbyggnad. Däremot föll många av intervjupersonernas val på
papperstidningar, ifall den finns tillgänglig. Detta kan kopplas ihop med mediesituationen i
Weibulls förklaringsmodell. Den totala mediestrukturen innefattar de substituten som finns till
det ”aktuella” mediet, som är papperstidningen i detta fall. Nättidningen fungerar som ett
substitut till papperstidningen i det här fallet. Detta innebär att det finns en konkurrens mellan
papperstidningar och nättidningar i detta fall. Man kan även koppla ihop detta med McQuails
publikfaktor tillgänglighet. Tillgängligheten innebär att mediekonsumenter delvis väljer
medium utifrån lättillgängligheten.
Nättidningar har en fördel i och med sökmotorn som gör det möjligt att söka i arkiv och få
fram information snabbt, lätt och smidigt. Trots det påpekade många av intervjupersonerna att
de föredrog papperstidningen, vilket kan tyckas underligt då Internet har en överlägsen fördel
med sökmotorn. Detta kan ha att göra med vanor, en av intervjupersonerna nämnde ju att hon
av gammal vana tycker om att titta på biotablån i papperstidningen. Kan detta ha att göra med
det ”kulturella kapitalet” som är en del av den sociala bakgrunden McQuails publikfaktor?
Kan det vara så att papperstidningar förknippas med kulturellt kapital i större omfattning än
nättidningar? Kan det vara en förklaring till varför många av de tillfrågade, trots att Internet är
överlägsen i denna aspekt, ändå föredrar papperstidningen, ifall den finns tillgänglig? Denna
fråga kommer jag att tydliggöra i avsnittet om den personliga identiteten.
Frågan om hur de unga vuxna fördjupar sig i ett ämne och breddar sin verklighetsuppfattning,
gav många olika slags svar. Somliga tyckte papperstidningen är det bästa valet för att de
ansåg att artiklarna är bättre laborerade och att det finns mindre stavfel exempelvis.
Nättidningarna associeras med snabba rubriker. Dispositionen är otydligare på nätet, det finns
exempelvis ingen framsida i nättdiningar. I papperstidningar är det lättare att se ”de viktiga
nyheterna” eftersom tidningen är konstruerad på ett bättre sätt. Alla dessa faktorer som
intervjupersonerna nämnde har att göra tidningsinnehållet som är den första kategorin i
Weibulls tre kategorier i mediesituationen. Inom tidningsinnehållet har detta att göra med
nyhetspresentationen. Val av tidningsform kan delvis ha att göra med hur tidningen ser ut, hur
nyheterna presenteras. I denna undersökning hade det betydelse när det kom till fördjupningen
av ett ämne. Det estetiska och tidningens presentation har en avgörande roll när man väljer att
fördjupa sig i ett ämne.
25
En av intervjupersonerna nämnde även det faktum att nättidningar inte har en början eller ett
slut och att detta förstör fördjupningen. Det blir svårt för läsaren att veta om hon missat någon
information. I en papperstidning finns det en början och ett slut, vilket innebär att innehållets
volym går att förutse, vilket man inte kan göra i nättidningar. Innehållets volym är också en
kategori i mediesituationen i Weibulls förklaringsmodell.
En annan intervjuperson menade att störningsmomenten som finns på Internet gör det svårt att
koncentrera sig vilket kan bidra till att det blir svårt att fördjupa sig i nättidningar. Oftast har
man flera webbfönster öppna samtidigt och även reklamen på nätet förstör tidningsläsandet.
Även detta vill jag placera i Weibulls mediesituation . Däremot finns det ingen kategori som
berör detta, och detta tyder på att Weibulls förklaringsmodell är mer anpassad för
papperstidningar än nättidningar, även om den går att tillämpa i de flesta aspekter med
nättidningar. Ströningsmomenten i nättidningar handlar om Internets uppbyggnad. Det är inte
ett traditionellt medium, där man enbart kan göra en sak i taget.
Somliga av intervjupersonerna menade att kvalitén på informationen är en fråga om morgoneller kvällstidningar, snarare än om nät- och papperstidningar. Morgontidningar är bättre än
kvällstidningar när man vill bredda sin kunskap och fördjupa sig i olika ämnen. Detta handlar
om nyhetsvärderingen som även är en del av tidningsinnehållet. Nyhetsvärderingen har att
göra med hur tidningar väljer att förmedla en nyhet. Kvällstidningar satser exempelvis på
sensationsjournalistik, vilket kan bidra till att morgontidningar upplevs som mer sakliga.
Somliga av intervjupersonerna nämnde att kommentarsfunktionen som finns i nättidningar
bidrar till att man vidgar sin verklighetsuppfattning eftersom man får ta del av flera
synpunkter. Detta vill jag koppla ihop med tema 4 i min uppsats, nämligen interaktivitet.
Interaktiviteten som finns på Internet bidrar till att man breddar sin verklighetsuppfattning.
En av intervjupersonerna menade att papperstidningen har fler möjligheter än nättidningen till
fördjupning, exempelvis om man sitter på tåg. Då har man ingen valmöjlighet än den
tidningen som man köpt. Om man däremot har med sig datorn kan man bara surfa vidare ifall
informationen i en nättidning inte uppfyller läsarens intresse. Detta innebär att man fördjupar
sig ”ofrivilligt” i papperstidningar. Även detta kan kopplas till Weibulls dagssituation och den
motsvarande kategorin tillfällighet i McQuails publikfaktorer.
I frågan om tilliten till papperstidningar och nättidningar så är den spontana reaktionen att
många av intervjupersonerna litar mer på papperstidningen. Detta kan ha att göra med att
Internet som medium inte har samma tillitsfaktor som papperstidningen, som är ett mycket
äldre medium än Internet. Detta handlar om traditioner, McQuails mediefaktor mediemönster
innebär att det finns vissa givna normer i samhället som påverkar individens sätt att se på
medier. Papperstidningen har en lång tradition bakom sig medan nättidningar är relativt nya i
vårt mediesamhälle och därmed har de inte hunnit bygga upp ett långsiktigt förtroende, som
papperstidningen har. Sedan förknippas Internet med så mycket annat oseriöst och därmed
förknippas även nättidningar får en oseriös prägel.
Snabbhetsfaktorn med internet påverkar tillitsfaktorn negativt. Det blir svårare att lita på en
nyhet som lagts upp snabbt, i papperstidningen har informationen gått genom många olika led
innan det trycks på papper. Uppfattningen är att nyheterna i nättidningar inte går igenom
samma led. Många av intervjupersonerna menade att den snabba nyhetspresentationen bidrar
till en minskning av tillitsfaktorn medan en annan menar att det är just detta som gör
informationen trovärdig, eftersom den är aktuell.
26
En av intervjupersonerna jämförde tilliten till tidningar med det journalistiska yrket. Att vara
en ”vanlig” journalist har mer status än att enbart vara ”nätjournalist”, även om det handlar
om samma tidning. Detta kan ha att göra med det kulturella kapitalet i publikfaktorerna.
Papperstidningsjournalister förknippas med en lång tradition av utveckling i det journalistiska
yrket, medan nätjournalistiken är väldigt ny. Det anses mer prestigefullt att få sina texter
publicerade på papper än på Internet.
Men även i denna fråga fanns en skillnad mellan morgon- och kvällstidningar. Många av
intervjupersonerna hade stort förtroende för morgontidningar och ett väldigt litet förtroende
för kvällstidningar. Intervjupersonerna menade att det som står i kvällstidningar oftast är
överdrivet och att informationen inte är särskilt sanningsenligt alla gånger. Morgontidningar
ses som mer sakliga och mer objektiva och de får därmed större förtroende. DN på nätet har
nästan samma tillitsfaktor som DN i papperstidningen. Detta kan även kopplas ihop med
nyhetsvärderingen i mediesituationen i Weibulls modell. Kvällstidningar fokuserar mer på
sensationsnyheter, vilket intervjupersonerna inte ser som någonting seriöst. Kvällstidningar
och morgontidningar har två helt olika sätt att presentera nyheterna, vilket bidrar till
tillitsfaktorn hos intervjupersonerna.
5.2 Tema 2: Avkoppling/underhållning
5.2.1 Fokusgrupp 1
När intervjupersonerna skulle svara på vilken av tidningsformerna var mest avkopplande var
papperstidningen det spontana svaret hos alla de svarande. Nättidningar kopplas med att ”sitta
framför datorn” vilket inte ger samma grad av avkoppling som att sitta på soffan eller vid
bordet och läsa.
Men även papperstidningarnas och nättidningars utformning har en inverkan på
reaktionerna: ” Jag känner att nättidningarna är så kompakta också med så mycket artiklar och
information proppat på en sida.”( intervjuperson 3, fokusgrupp 1). En annan intervjuperson
svarade på detta sätt:” Om man går in på en internettidning så är det kanske att man läser en
artikel men så är det femton artiklar bredvid, och då blir man stressad. Om det är en tidning så
bläddrar man en sida, nästa sida, ja, från början till slut.”( intervjuperson 1, fokusgrupp 1).
Även i denna fråga finns en skillnad i kvälls- och morgontidningar: ” För min del minskar
stressfaktorn att jag någonstans kan hitta det jag söker men än att jag läser en kvällstidning
som utelämnar en massa fakta som jag vill veta.” (intervjuperson 3, fokusgrupp 1).
Intervjupersonen menar att morgontidningar tillfredställer behovet bättre än kvällstidningar.
En annan intervjuperson väljer dock att se det från en annan sida:” Förr tyckte jag att
kvällstidningen var med avkopplande för att det var lättare, det krävs inte lika mycket
intelligens för att läsa och sen nu blir man mer frustrerad av att det är värdelösa artiklar och
värdelöst vetande.” (intervjuperson 4, fokusgrupp 1).
När det väl kommer till underhållningen så menade en av intervjupersonerna att de extra
bilagorna man får i kvällstidningar i pappersformat har ett underhållningsvärde. En annan
intervjuperson menarde att även morgontidningar i pappersformat kan vara underhållande:
” Många av artiklarna i morgontidningar är finurligt och roligt skrivna och oftast är de bättre
formulerade och det finns mer substans i morgontidningar än kvällstidningar vilket i sig kan
27
vara mer underhållande än att läsa nåt som nån knappt har stavat rätt så jag tycker det är mer
underhållande att läsa morgontidningar än kvällstidningar.” (intervjuperson 3, fokusgrupp 1).
5.2.2 Fokusgrupp 2
När jag frågade intervjupersonerna om de helst kopplar av med en papperstidning eller
nättidning så svarade en av intervjupersonerna att:” Jag har ingen papperstidning, därför kan
jag tycka att det är avkopplande med nätet. Läsa igenom allt. Det är avkoppling för
mig.”(intervjuperson 4, fokusgrupp 2). När jag ställde samma fråga till en annan
intervjuperson som prenumererar på DN så svarade han att: ”Jag säger lätt en papperstidning,
det är mycket mer avkopplande med en tidning än med en skärm.”( intervjuperson 1,
fokusgrupp 2).
Precis som i förra fokusgruppen är det formatet som har den avgörande rollen för
avkopplingsvärdet, men även andra faktorer som andra störningsmoment har en betydelse:
”Man kopplar ju inte riktigt av när man sitter vid datorn. Man har så mycket att göra, man
sitter och chattar, facebook, kollar mailen och så ska man skicka iväg ett arbete till en
lärare…”( intervjuperson 3, fokusgrupp 2).
Intervjupersonerna menade även att det är layouten på nätet som ät störande och stör
avkopplingsvärdet:” Nätet är mer stressigt, det är inte bara det att man gör allt samtidigt utan
att man ser allt samtidigt. Man ser alla olika flikar, det är oftast reklam.” (intervjuperson 2,
fokusgrupp 2). Däremot konstaterade intervjupersonerna att de är vana vid det upplägget:” Nu
tror jag att alla är ganska vana vid sånt, om du skulle fråga min mormor, hon skulle bli helt
snurrig, och se allt överallt.”(intervjuperson 3, fokusgrupp 2). En annan intervjuperson
menade att hon är så pass van att det inte stör henne i avkopplingen:” Jag känner att man lätt
kan koppla bort det. Asså man tänker inte på de blinkande datorgrejerna, de finns där, man
accepterar att det är där. Liksom, det stör inte mig i avkopplingen.”( intervjuperson 4,
fokusgrupp 2).
Däremot beror avkopplingen delvis på vart man befinner sig, en intervjuperson menade att
nättidningar kan vara ett utmärkt sätt att slappna av när man är på arbetet.” Fast det är en
annan sak på jobbet och när man tänker ´nu måste jag ta en paus´ då går det väldigt bra med
nättidning. Det är avkoppling till skillnad från att sitta och jobba.”( intervjuperson 1,
fokusgrupp 2). Intervjupersonen menade att nättidningarna fungerar som ett andrahandsval
och att det finns olika grader av avkoppling.
När det väl kommer till underhållningen så ansåg en av intervjupersonerna att nättidningar är
överlägsna papperstidningarna i underhållning:” Jag väljer nätet före papperstidningen. Jag
kan få tag på klipp, jag kan få tag på kommentarer, jag kan se folk som är förbannade. I
papperstidningar finns insändare, om man läser en artikel och nån gör bort sig, då får man ju
inte insändare först dagen efter. På nätet är det mer direkt. ” (intervjuperson 3, fokusgrupp 2).
En annan intervjuperson ansåg att morgontidningar i pappersformat kan vara underhållande
på olika sätt:” Roliga artiklar med roliga intervjuer är underhållande. Typ kultursidan är
underhållande. Liknande saker som fredagsbilagan är underhållande.” (intervjuperson 4,
fokusgrupp 2). En annan intervjuperson kunde däremot inte koppla ihop DN med
underhållning:” Vill jag ha underhållning, så vill jag ha skvaller och då är det inte DN som
gäller. Det är de här fula tidningarna man vill åt, men då går jag på nätet, jag vill inte att de
28
ska ha pengar. Det är skitnyheter allihopa, men kul, man kan skratta både med dem och åt
dem.”( intervjuperson 3, fokusgrupp 2).
5.2.3 Fokusgrupp 3
Precis som i den förra fokusgruppen tyckte en av intervjupersonerna som inte prenumererar/
köper papperstidningar att hon inte ser papperstidningsläsande som någonting avkopplande:”
När jag sitter hemma och vill koppla av så tänker jag inte att jag kommer att gå och köpa en
papperstidning, jag prenumererar inte. På jobbet vid frukosten är det avkopplande med
papperstidning, men då är det mer att det råkar finnas en papperstidning.”( intervjuperson 3,
fokusgrupp 3).
Det finns en skillnad i papperstidningar och nättidningar i formatet och en av
intervjupersonerna menade att papperstidningen har en fördel pga detta: ”Papperstidningar har
en början och ett slut och det är skönt med ett avslut. Internet tar aldrig slut.” (intervjuperson
5, fokusgrupp 3). Även den snabba uppdateringen på nätet har en viss effekt på
stressfaktorn: ” Man blir stressad av nättidningar, man går in och kollar och tänker ´händer
ingenting, händer ingenting.´”( intervjuperson 4, fokusgrupp 3). Denna möjlighet finns inte i
papperstidningar, nätnyheterna uppdateras konstant, vilket kan ha en bidragande faktor till
stressen som upplevs i nättidningar.
En av intervjupersonerna i denna fokusgrupp kopplade ihop DN i pappersformat med
underhållning. Bilderna i kulturdelen bidrar till underhållningsvärdet. En annan intervjuperson
ansåg att underhållningen beror på var man befinner sig:” När man sitter på tåget så kan man
köpa Aftonbladets skvallerbilaga, det är underhållning, så får man även några nyheter, så
känner man sig duktig också.”( intervjuperson 4, fokusgrupp 3). Då påpekade en av de
intervjupersonerna att nättidningar har en fördel i webb-tv inslagen som är väldigt
underhållande.
5.2.4 Analys med koppling till Uses and gratificationsmodellen
Ur ett avkopplingsperspektiv tillfredställer papperstidningen behovet hos många av
intervjupersonerna. Intervjupersonerna menade att nättidningar innebär en stressfaktor; det
finns många andra störningsmoment på Internet. Oftast har man flera webbsidor öppna
samtidigt, det finns massvis med reklam osv. Intervjupersonerna menade även att det inte är
lika bekvämt att läsa tidningen på en skärm som i en papperstidning.
Däremot menade någon av intervjupersonerna som inte är van att läsa nättidningar, att det är
avkopplande för henne att läsa nättidningar. En annan intervjuperson menade även att
nättidningar fungerar bra som avkoppling om man befinner sig på jobbet och vill ta en liten
paus.
Både morgontidningar och kvällstidningar är tillfredställande ur ett avkopplingsperspektiv,
fast på olika sätt. Kvällstidningar är skrivna på ett enkelt sätt, vilket innebar att en av
intervjupersonerna kände att hon bara kan luta sig tillbaka och inte behöva anstränga sig i
läsningen. Däremot menade en annan intervjuperson att morgontidningar ger avkoppling, för
att de inte utelämnar ”viktig” information som kvällstidningar gör.
29
I stora drag finns en större skillnad mellan papperstidningar och nättidningar än mellan
morgon- och kvällstidningar i avkopplingsperspektivet. Majoriteten av intervjupersonerna
höll med om att papperstidningen tillfredställer behovet mycket bättre än nättidningar.
Ur ett underhållningsperspektiv är svaren mer tvetydiga. Väldigt många av intervjupersonerna
ansåg att nättidningar tillfredställer behovet bättre, på Internet finns webbtv med olika klipp i
samband till artiklarna, men även kommentarer efter artiklarna, vilket bidrar till
underhållningsvärdet. Skvaller var någonting som kopplades ihop med underhållning, vilket i
större omfång finns i kvällstidningar, både i pappersformat och i nättidningar. Några av
intervjupersonerna påpekade att de extrabilagorna som följer med i kvällstidningarna i
pappersformat bidrar till underhållningen.
Däremot menade somliga av de intervjupersonerna menar att morgontidningar i
pappersformat bidrar till underhållningen på olika sätt; kulturdelen i DN med bra artiklar och
bilder gör den underhållande, en annan intervjuperson menade att artiklarna är skrivna på ett
tilltalande sätt som bidrar till underhållningen.
5.2.5 Analys med koppling till publik- och mediefaktorer och Weibulls
modell
Det finns en betydelse i mediets utformning i avkopplingsvärdet. Nättidningarna med väldigt
många artiklar och intryck på en sida, detta bidrar till en stressande faktor. I papperstidningen
bläddrar man från sida till sida, vilket ger en avkopplande effekt. Man vet att det finns ett
antal artiklar medan nättidningarna är mer otydliga i volymen. I Weibulls mediesituation finns
underkategorin innehållets volym som i detta fall har en inverkan på intervjupersonerna i
avkopplingen. Nättidningarnas otydliga volym bidrar inte till avkopplingen, utan hämmar den.
Men även nyhetspresentationen i Weibulls mediesituation har en avgörande betydelse,
intervjupersonerna är negativt inställda till nättidningarnas uppbyggnad; hur nyheterna
presenteras och att artiklarna är omringade med alltför mycket reklam. Detta bidrar inte till
avkopplingen.
Även snabbhetsfaktorn har en bidragande faktor till att man kopplar nättidningar med stress.
Den snabba uppdateringen på nätet ger den känslan men även att man oftast gör flera samer
samtidigt när man surfar på Internet. Man kanske läser nättidningen samtidigt som man är
inne på facebook eller läser mailen, vilket inte är avkopplande. Däremot menade några av
intervjupersonerna att man är van vid det upplägget som finns på Internet och alla dess
störningsmoment. Dagens unga vuxna är vana vid nättidningar och dess uppbyggnad. Detta
har både att göra med Weibulls samhällssituation och livssituation. Samhällssituationen
förändras hela tiden och under de senaste decennierna är det Internets framväxt som varit
utmärkande, detta har lett till att yngre personer har anammat det nya mediet, medan de flesta
pensionärer inte är lika bekanta med det nya mediet. Därmed är de yngre generationerna mer
vana vid Internet medan äldre generationer kan tänkas hålla fast vid de medievanorna som de
haft tidigare. Samhällssituationen har alltså en inverkan på livssituationen eller de personliga
attributen i McQuails publikfaktorer som belyser individens livscykel. Livssituationen har en
betydelse i medieanvändandet och avkopplingsvärdet i detta fall.
Men även tillgängligheten har en betydelse i avkopplingen, som ett andrahandsval fungerar
nättidningar bra. Detta har att göra med tillgängligheten som är en av McQuails
publikfaktorer. Deltagarna ”nöjer sig” med det som finns tillgängligt. Även andra
publikfaktorer, som plats för medieanvändandet och tillfälligheter, har en betydelse i
30
avkopplingen i medieanvändandet. En av intervjupersonerna hade åsikten om att hon kan läsa
en papperstidning för avkopplingens skull på jobbet, ifall det ”råkar” finnas en tidning, men
att hon inte själv lägger pengar på det. En annan intervjuperson menade att det finns olika
grad av avkoppling och att detta beror på plats för medieanvändandet. Om man befinner sig
på jobbet kan det vara avkopplande med en nättidning till skillnad från att arbeta, men ifall
man är hemma vill man ha en ”högre” grad av avkoppling och då lämpar sig papperstidningen
bättre.
Formatet har en viss betydelse i denna fråga men intervjupersonerna gjorde en åtskillnad i
morgon- och kvällstidningar. Det fanns två aspekter som var framträdande, en av
intervjupersonerna menade att morgontidningar är mer avkopplande pga kvällstidningarnas
brist på viktiga nyheter, han menade att detta kunde bidra till stressen. Medan två andra
intervjupersoner ansåg att just dessa ”ytliga” nyheter är avkopplande, eftersom dessa inte
kräver en stor ansträngning. Nyhetsvärderingen är olika i kvälls- och morgontidningar och
bidrar till avkopplingen på olika sätt.
Nyhetspresentationen i mediesituationen i Weibulls modell har en viss betydelse i hur de unga
vuxna upplever underhållningen i kvälls-, morgon- och nättidningar. Exempelvis bidrar
extrabilagorna i kvällstidningarna till underhållning, men även alla inslagen i nättidningar är
underhållande: webbtv-klippen och kommentarerna efter artiklarna.
Men även morgontidningar i pappersformat kan vara underhållande, dels för
nyhetsvärderingen. Några av intervjupersonerna menade att nyheterna i morgontidningar är
skrivna på ett underhållande sätt, exempelvis flera reportage från kulturdelen är underhållande.
Somliga andra menar att det är just nyhetsvärderingen i morgontidningen som inte är
underhållande. Kvällstidningar innehåller mer ”skaller” vilket anses av vissa intervjupersoner
som mer underhållande.
5.3 Tema 3: Personlig identitet
5.3.1 Fokusgrupp 1
I den första fokusgruppen fanns väldigt tydliga åsikter om papperstidningsläsare. En av
intervjupersonerna påpekade att: ”Asså, generellt sätt, de flesta är väl nån form av
papperstidningsläsare. Om jag tänker på en person som inte är det så är det en person som
man dömer som anti-intellektuell. Icke-akademisk.”( intervjuperson 1, fokusgrupp 1).
Intervjupersonerna menar även att papperstidningsläsare visar tydligt att de prioriterar läsning:
”Jag tänker mer såhär att nån som tar sig tid och läser och det är nånting
positivt.”(intervjuperson 2, fokusgrupp 1).
Intervjupersonerna såg en skillnad mellan morgon- och kvällstidningsläsare,
morgontidningsläsarna ses som mer kulturella: ”Det finns en stark skillnad,
morgontidningsläsare anses mer att de är ute efter substans och ee.. mer kritiskt tänkande
individer.” (intervjuperson 3, fokusgrupp 1). En diskussion om detta uppkom och en
intervjuperson svarade att: ” Ja lite grann är det ju så att om man hör att folk har
morgontidningar så tänker man att de är säkert bra människor, det här måste vara en kulturell
och smart människa, de har en sund inställning till livet.” (intervjuperson 1, fokusgrupp 1).
31
Nättidningsläsarna var svåra att definiera för intervjupersonerna, de menade att nättidningar
inte är ett aktivt val eftersom man exempelvis blir länkad på nätet: ”Man blir oftast ofrivilligt
läsande om man blir länkad på facebook eller msn på första sidan så står det något roligt
skvaller om Twilight-stjärnan som gjorde det här och det här.”(intervjuperson 4, fokusgrupp
1). Nättidningsläsandet är alltså inte ett aktivt val. En annan intervjuperson tyckte också att
man inte läser artiklarna lika noggrant på nätet som man gör i papperstidningen.
En annan intervjuperson utvecklade denna tanke och förklarar skillnaden mellan att vara en
papperstidningsläsare och nättidningsläsare: ” Jag har lite problem med själva begreppet jag
kan inte tänka mig att nån läser nättidningar regelbundet, mer sporadiskt… kanske inte som
morgonrutin, det är helt olika grejer, att läsa en dagstidning är som en ritual som man har på
morgonen. Nättidningar, det känns inte som att det är motsvarande grej
liksom. ”(intervjuperson 3, fokusgrupp 1).
En av intervjupersonerna menade att papperstidningsläsare oftast läser nättidningar också, att
de olika tidningsformerna utökar varandra ” Jag tror snarare att man kompletterar med
nättidningar, de som läser nättidningar är säkert de som läser
papperstidningar.”( intervjuperson 2, fokusgrupp 1). Exempelvis läser man en papperstidning
regelbundet och så hänvisas man till att delta i en tävling på DN:s hemsida.
När jag frågade intervjupersonerna vad de vill bli förknippade med så svarade alla
intervjupersoner att de vill bli förknippade med papperstidningar och inte nättidningar. När
jag frågade anledningen till detta var svaret: ” Det är bra människor som läser
papperstidningar.”( intervjuperson 1, fokusgrupp 1). Det finns även en skillnad i att vara en
morgontidningsläsare eller kvällstidningsläsare och intervjupersonerna var eniga om att de
vill förknippas med morgontidningar.
5.3.2 Fokusgrupp 2
När jag frågade denna fokusgrupp om hur de skulle definiera en papperstidningsläsare så
svarade en av intervjupersonerna: ” Det är en hel generation, tycker jag. Det är inte studenter.
Jag känner ju studenter som läser iförsig, men om man generaliserar.” (intervjuperson 3,
fokusgrupp 2). En annan intervjuperson menade att det krävs att man har råd med en
prenumeration och studenter tillhör inte den kategorin. En annan intervjuperson ansåg att de
har som ett fast arbete eller sambo har en papperstidning: ” Det är ju lättare om man bor
tillsammans och kan dela en prenumeration, och det blir ännu mer prisvärt om man har en
familj också.”( intervjuperson 2, fokusgrupp 2).
En annan intervjuperson nämnde även läsintresset som finns hos papperstidningsläsare och att
det därmed finns en skillnad mellan papperstidningsläsare och nättidningsläsare ur den
aspekten: ” I jobbet kanske man läser en nättidning för att man inte vill jobba, en
papperstidning läser man till frukosten för att man vill ta det lugnt. Då tycker man om att
läsa.” (intervjuperson 1, fokusgrupp 2).
Två av intervjupersonerna menade även att de förväntar sig att familjer prenumererar på
papperstidningar, medan man inte förväntar sig det av studenter: ”Om jag går till en familj
som inte har en morgontidning så tycker jag att det är konstigt.” (intervjuperson 2, fokusgrupp
2). En annan intervjuperson menar att hon inte skulle tycka att det vore konstigt, snarare
handlar det om att ta del av nyheter på något sätt: ” Det är ju ett eget val, tittar man på
32
åttanyheterna istället för att få DN varje dag, det spelar ingen roll. Bara man tar del av vad
som händer i världen på nåt sätt är det bra.” (intervjuperson 4, fokusgrupp 2).
Intervjupersonerna tyckte även att det finns en skillnad på morgon- och kvällstidningsläsare:
”Det finns definitivt en skillnad på vad de söker för nyheter, eller vilka krav de ställer på
kvalitén. En kvällstidningsläsare vill höra spännande nyheter om Kikki Danielsson medan en
DN-läsare vill höra FN och sånt.”( intervjuperson 2, fokusgrupp 2). Här fanns en antydan om
att morgontidningar innehåller djupare nyheter medan kvällstidningarna innehåller skvaller
om kändisar. En annan intervjuperson utvecklade detta argument: ”Om man ska dra en linje,
så är morgontidningsläsarna intellektuella och kvällstidningsläsarna dumma i huvet. Men jag
läser ju också de där skittidningarna.” (intervjuperson 3, fokusgrupp 2).
Däremot menade en annan intervjuperson att skillnaden mellan morgon- och
kvällstidningsläsare är läsvanorna, att det finns en skillnad i läsintresset: ” De som läser
morgontidningar är såna som tycker om att läsa, man behöver ju inte riktigt läsa
kvällstidningar, artiklarna är inte lika långa, det är mycket talande bilder, man behöver inte
vara en stark läsare, utan det går alldeles utmärkt ändå. Men det är svårt att ta sig igenom en
hel morgontidning utan att tycka om att läsa.”( intervjuperson 1, fokusgrupp 2).
När jag frågade intervjupersonerna vad de helst vill förknippas med, nättidningar eller
papperstidningar, så svarade en av intervjupersonerna som prenumererar på DN: ” Jag tycker
inte att det är så viktigt. Om man läser dagens industri på nätet är det inte mindre credit än att
läsa DN i pappersformat. Det är mer vad man läser. Jag skulle lika gärna kunna säga att jag
läser DN på nätet, jag tycker inte det är mycket skillnad, möjligen att jag tycker att jag har råd
att köpa papperstidning.” (intervjuperson 1, fokusgrupp 2). Intervjupersonerna menade även
att det inte är miljömedvetet att läsa papperstidningar.
Dock vill alla hellre bli kopplade med morgon- än kvällstidningar: ” Det är inte så credit att
gilla skvaller.” (intervjuperson 4, fokusgrupp 2). En annan intervjuperson menade att hon
skäms över sitt intresse för kvällstidningar: ” Man skäms ju lite när man sitter och läser och
tänker ´varför läser jag detta?´” (intervjuperson 3, fokusgrupp 2).
5.3.3 Fokusgrupp 3
I denna fokusgrupp var uppfattningarna om vad som definierar en papperstidningsläsare
väldigt många:” Nån som åker kollektivt till jobbet, det är nån som har tid att
läsa.”(intervjuperson 5, fokusgrupp 3).
En annan intervjuperson menade att man med en papperstidning gör ett aktivt val:” Om jag
köper en tidning, då gör jag nånting, jag läser en tidning, men på internet gör jag ingenting,
man bara är.”( intervjuperson 2, fokusgrupp 3).
En av intervjupersonerna ansåg även att en nättidningsläsare inte behöver sympatisera med
den tidningen som han läser på nätet, medan man som papperstidningsläsare gör ett
ställningstagande, man visar att man är villig att lägga pengar på den produkten. En av
intervjupersonerna tog upp det kollektiva ansvaret med papperstidningar:” Man delar på ett
samhällsansvar, genom att ha en prenumeration tar man del av det ansvaret. Som en
demokratisk medborgare, annars deltar man inte. Man visar vilken politisk åsikt man har med
en papperstidning, beroende på vilken tidning man har.” (intervjuperson 5, fokusgrupp 3). En
av de andra kommenterade detta genom att ta upp det miljömässiga ansvaret: ” Det är
33
viktigare med miljön. Det är inte miljövänligt att ha en prenumeration.” (intervjuperson 1,
fokusgrupp 3)
En annan intervjuperson påpekade det mönstret som man skapar sig när man bor hemma och
att man inte tänker på att man redan i tidig ålder är en papperstidningsläsare: ”Jag tror att när
man bor hemma så läser man tidningar utan att man tänker på det, och det är först när man
flyttar hemifrån som man inser att man saknar nåt”.( intervjuperson 3, fokusgrupp 3)
Intervjupersonerna menade att det finns en skillnad på kvälls- och morgontidningsläsare:
”Det är bättre att läsa DN på nätet än Aftonbladet i pappersform.” (intervjuperson 4,
fokusgrupp 3)
En av intervjupersonerna medgav att han använder sig av morgontidningar för att förbättra sin
image: ” Jag brukar ha en hög av DN hemma på bordet så att alla ser. Kulturdelen ligger
överst. Aftonbladet, däremot, åker ner direkt. Jag vill gärna kopplas ihop med
morgontidningar, det är status. Jag har även DN:s hemsida som startsida på
nätet.”(intervjuperson 5, fokusgrupp 3). De andra intervjupersonerna menade dock att imagen
inte handlar om papperstidningar, utan om man läser morgon- och kvällstidningar.
5.3.4 Analys med koppling till Uses and gratificationsmodellen
Svaren till detta tema var väldigt olika i de olika fokusgrupperna. I den första fokusgruppen
fanns tydliga åsikter om papperstidningens status. Att vara papperstidningsläsare förknippade
intervjupersonerna med någonting bra. Papperstidningsläsare ansågs vara smarta och
kultiverade. Då var det morgontidningarna i pappersformat som intervjupersonerna menade.
Morgontidningar i pappersformat har allstå en viktig funktion i intervjupersonernas självbild,
den har en roll i den personliga identiteten. Alla intervjupersoner i den gruppen ville bli
förknippade med morgontidningar i pappersformat.
Intervjupersonerna i denna grupp menade att nättidningar inte fyller samma funktion i den
personliga identiteten eftersom nättidningsläsande är svårare att definiera, en av
intervjupersonerna påpekade exempelvis att man blir ofrivilligt länkad till olika nättidningar.
Dessutom är man inte lika fokuserad när man läser nättidningar, eftersom man har flera
webbfönster öppna samtidigt. Att vara nättidningsläsare har ingen funktion i den personliga
identiteten, eftersom det inte är ett aktivt val på samma sätt som papperstidningen är.
I den tredje och andra fokusgruppen menade de flesta intervjupersoner att det inte har någon
betydelse om man blir förknippad med pappers- eller nättidningar. Intervjupersonerna ansåg
att det snarare ät läsandet av morgon- eller kvällstidningar som har den avgörande betydelsen
för den personliga identiteten. Intervjupersonerna tyckte inte att själva pappersformatet har
någon betydelse i den personliga identiteten, förutom två av intervjupersonerna som ansåg att
man genom en prenumeration visar att man är en engagerad samhällsmedborgare, att
papperstidningen har ett symboliskt värde, vilket i sin tur bidrar till den personliga identiteten.
Även om gruppernas svar är väldigt heterogena i denna grupp fyller papperstidningen behovet
personlig identitet på ett bättre sätt än nättidningen. Däremot finns en stor skillnad i morgonoch kvällstidningar. Morgontidningar har mer status än kvällstidningar och intervjupersonerna
vill hellre kopplas med morgontidningar än kvällstidningar. Morgontidningar uppfyller
behovet personlig identitet på ett bättre sätt än kvällstidningar.
34
5.3.5 Analys med koppling till McQuails publik- och mediefaktorer
Weibulls modell
Det finns tydliga tendenser om att papperstidningen förknippas med det ”kulturella kapitalet”.
I McQuails publikfaktorer finns den sociala bakgrunden och där finns en kategori som handlar
om det kulturella kapitalet. Det är svårt definiera begreppet, men många av de tillfrågade
kopplar ihop papperstidningen med ett visst socialt anseende. I den första gruppen fanns
tydliga uppfattningar om papperstidningsläsare som kulturella och akademiska personer.
Livssituationen och den sociala situationen har en avgörande betydelse, om man är yngre har
man inte hunnit skaffa sig ett stabilt liv med inkomst, jobb och familj. Det är oftast när man
skaffar sig fasta rutiner som papperstidningen blir en del av ens vardag.
Men även det samhälleliga ansvaret togs upp i de olika grupperna. Några av
intervjupersonerna menade att man som demokratisk medborgare har ett ansvar att ha en
papperstidning. Detta kan ses som en del av den sociala bakgrunden i McQuails
publikfaktorer. Den politiska åsikten kan uttryckas genom en tidningsprenumeration.
Papperstidningen blir en del av den politiska identiteten.
Men även miljöaspekten togs upp, någon av intervjupersonerna menade att papperstidningar
inte är ett miljövänligt val. De senaste åren har det diskuterats väldigt mycket om miljöfrågor
i samhället, vilket kan bidra till dessa åsikter. Detta är en del av Weibulls samhällssituation.
Miljöfrågor i medierna har varit aktuellt och många har blivit väldigt insatta, papperstidningar
har beskyllts för att förstöra miljön och många menar att nättidningar är ett bättre alternativ.
Intervjupersonerna menade att det finns en stor skillnad mellan morgon- och
kvällstidningsläsare. Morgontidningsläsare ses som mer intellektuella och akademiska.
Intervjupersonerna ansåg att tidningsläsandet säger en del om den sociala bakgrunden,
exempelvis om man har en akademisk utbildning eller inte. Detta kan även kopplas ihop med
Weibulls sociala position som belyser de socioekonomiska faktorerna, inkomsten och
utbildningen. Många av intervjupersonerna medgav att de tycker om att läsa kvällstidningar,
men att de inte riktigt kan stå för det eftersom kvällstidningar inte anses vara kulturella. Även
i läsintresset finns en skillnad, morgontidningsläsarna anses vara mer läsintresserade än
kvällstidningsläsare. Detta har att göra med den sociala positionen och det kulturella kapitalet.
Det uppkom olika åsikter om morgontidningar och kvällstidningar och detta har även att göra
med Weibulls mediesituation och kategorin tidningsinnehållet. Nyhetsvärderingen ser olika ut
i morgon- och kvällstidningar. Kvällstidningar satsar på sensationsjournalistik medan
morgontidningar anses vara mer ”objektiva” och ta upp olika slags nyheter. Även
nyhetspresentationen ser olika ut, nyheterna presenteras på olika sätt. Det finns en skillnad i
språket, kvällstidningarna använder sig av ett lättillgängligt språk.
Intervjupersonerna menarde även att nättidningsläsandet är mer av sporadisk karaktär.
Man ”råkar” läsa nättidningar, man blir länkad till olika nättidningar på exempelvis facebook
eller msn. Därför är det svårare att definiera en nättidningsläsare, eftersom det handlar om
tillfälligheter. Eftersom Internet är en stor del av de unga vuxnas vardag blir det väldigt
lätthänt att man läser nättidningar sporadiskt. Det finns däremot inte lika stor chans att de som
inte använder Internet läser nättidningar. Tillfälligheterna, som finns med i McQuails
publikfaktorer, ser olika ut för olika individer. Många av de tillfrågade menade att
nättidningarna användes mer som komplement.
35
5.4 Tema 4: Interaktivitet
5.4.1 Fokusgrupp 1
När jag frågade om det är viktigt att kunna interagera via medierna så svarar en intervjuperson
att. ”Det är väl bra, det skapar mer liv i debatten när vilka som helst kan kommentera artiklar.
(intervjuperson 2, fokusgrupp 1). Skillnaden med interaktivitet i papperstidningar och
nättidningar är att man på ett snabbt sätt kan interagera på nätet medan processen tar lite
längre tid i papperstidningar: ”Men processen blir mer eeehh… det är ju en större process, det
krävs en större ansträngning.”( intervjuperson 1, fokusgrupp 1). Intervjupersonerna menade
även att interaktiviteten på nätet oftast är oseriös, till skillnad från papperstidningen: ” Det är
oftast idiotiska kommentarer på nätet”( intervjuperson 3, fokusgrupp 1). Pga att alla kan vara
interaktiva på nätet så menar intervjupersonerna att interaktiviteten på nätet inte får samma
effekt: ” Nackdelen med Internet är ju att du kan väldigt lätt kommentera men det gör ju också
folk kommenterar utan att folk tänker sig för vilket gör att kommentarerna inte får den
effekten de borde få. Man bryr sig inte om kommentarerna eftersom de inte har nåt värde.
Däremot om man läser en tidning och kommentarer blir publicerade, då vet man att det är bra
kommentarer för tidningen skulle inte publicera dem annars. ” (intervjuperson 4, fokusgrupp
1).
Trots det menade intervjupersonerna att interaktiviteten på nätet är mer demokratisk: ” Det
kan ju vara så att på Internet så kommer det väldigt snabbt en stor skala läsare som tycker
samma sak, då blir det en väldigt snabb påtryckning, man kan få reda på vad en majoritet
tycker.” (intervjuperson 2, fokusgrupp 1). Däremot ansåg intervjupersonerna att alla
nättidningar inte har en kommentarsfunktion och att detta kan förbättras i olika tidningar.
5.4.2 Fokusgrupp 2
I den andra fokusgruppen menade intervjupersonerna att det är relativt viktigt att kunna vara
interaktiv, både på Internet och i papperstidningen.
En annan intervjuperson påpekade, precis som i andra fokusgruppen, att kommentarerna på
Internet inte är lika genomtänkta som i papperstidningen: ” Men man kan ju tänka sig också
att de som lämnat kommentarer är oftast kanske lite arga, bittra människor…” (intervjuperson
2, fokusgrupp 2).
Skillnaden mellan interaktiviteten på Internet och den i papperstidningar är att den har gått
igenom olika led: ”Om man jämför med nätet så är de här kommentarerna filtrerade lite grann
av redaktionen.”(intervjuperson 4, fokusgrupp 2). En intervjuperson påpekade att det ändå
finns en skillnad på kvalitén på kommentarerna: ” I tidningen är kommentarerna mer
relevanta, på nätet är det mer de här nissarna som skriver nånting. Det får man inte så mycket
av, bättre med en papperstidnin.” (intervjuperson 3, fokusgrupp 2). Intervjupersonerna trodde
att detta har delvis att göra med Internets snabbhet, med de snabba reaktionerna: ” Man får
direkta reaktioner, jag blir arg på en artikel och känner fan helvete. Om jag skriver en
insändare till papperstidningen så tänker man sig för innan man uttrycker sig. ”
(intervjuperson 4, fokusgrupp 2). Däremot kan detta ses från en annan synvinkel, att det kan
vara bra med de snabba reaktionerna i vissa fall: ” När Jimmy Åkesson i Sverigedemokraterna
la upp sin artikel på Aftonbladet så var det väldigt intressant att läsa alla kommentarer, det var
väldigt många som höll med, väldigt många som sa emot och då var det skönt att höra ´vafan
36
håller du på med?´ men ändå nyttigt att höra hur många som faktiskt håller med honom.”
(intervjuperson 2, fokusgrupp 2).
5.4.3 Fokusgrupp 3
Alla intervjupersoner menade att det är viktigt med interaktivitet i medierna, en av
intervjupersonerna sammanfattar det på detta sätt: ”Viktigt med kommentarer, demokrati, det
främjar objektiviteten…”( intervjuperson 1, fokusgrupp 3). En annan intervjuperson höll med
om detta: ” Det är väldigt viktigt att människor får kommentera, den enskilda individen. Inte
enbart politiker eller journalister.” (intervjuperson 3, fokusgrupp 3). Men även i denna grupp
påpekade intervjupersonerna att kommentarerna i nättidningar ibland är överflödiga och
irrelevanta.
Interaktiviteten i papperstidningar är ”svårare att hantera”. En intervjuperson menade att de
flesta inte tar sig tid att skriva en insändare till en papperstidning eftersom det tar längre tid
och processen är längre. Däremot menade en annan intervjuperson att interaktiviteten i
papperstidningar är mer relevant: ” Insändarna eller kommentarerna i papperstidningen
representerar inte folket, men en enskild person har tagit sig tid att skriva nåt vettigt och
genomtänkt.”( intervjuperson 5, fokusgrupp 3).
Intervjupersonerna menade dock att det ena typen av interaktivitet inte utesluter den andra, att
de båda typerna är viktiga och att det generellt sätt är viktigt att den gemene mannen får
uttrycka sin åsikt.
5.4.4 Analys med koppling till Uses and gratificationsmodellen
Interaktivitet finns inte med i McQuails Uses and gratificationsmodell. Modellen är inte
dagsaktuell, även om den går att tillämpa i de flesta fallen. Begreppet interaktivitet
härstammar från begreppet social interaktion som finns med i Uses and gratificationsmodellen
som personliga relationer. Men eftersom begreppet interaktivitet inte finns med i modellen är
det även viktigt att utforska ifall interaktivitet är ett behov.
De flesta av intervjupersonerna ansåg att interaktivitet är ett viktigt inslag i individens liv.
Några av intervjupersonerna påpekade att det är en demokratisk rättighet att få yttra sig och
att det endast inte är journalister eller politiker som ska göra det, utan även den enskilda
individen bör få komma fram. Därmed har jag kommit fram till att interaktiviteten bör
likställas med de andra behoven. Interaktiviteten är en demokratisk rättighet och därmed ett
behov.
Interaktiviteten i nättidningar är tillfredställande på det sättet att man på ett snabbt sätt kan
interagera med andra människor och göra sin röst hörd. Interaktiviteten på Internet är väldigt
demokratisk och ”lätt” att delta i. Det krävs ingen större ansträngning att kommentera en
artikel som man håller med/inte håller med. Däremot är det svårare att vara interaktiv i
papperstidningen. Det krävs mer tid och ansträngning och dessutom vet man inte om ens
åsikter kommer med i tidningen, eftersom det är journalister och andra tidningsmakare som
har den avgörande rollen.
Interaktiviteten i nättidningar är mer effektiv och demokratisk och därmed tillfredställer
nättidningarna behovet interaktivitet på ett bättre sätt. Men däremot diskuterade
37
intervjupersonerna seriositeten i nättidningar, det är väldigt lätt att vara interaktiv och därmed
är kommentarerna mindre seriösa och mindre genomarbetade än de i papperstidningarna. I
papperstidningar är interaktiviteten mer genomarbetad och filtrerad. Eftersom det finns en
ansvarig utgivare hamnar inte i allting i papperstidningen. Detta sågs som någonting positivt
av intervjupersonerna, även om interaktivitetsprocessen är långsammare och mindre
demokratisk i papperstidningar.
Både nättidningar och papperstidningar tillfredställer behovet men på olika sätt.
Interaktiviteten i nättidningar är mer anpassad för den snabba, direkta och demokratiska
interaktiviteten medan interaktiviteten i papperstidningar är mer genomarbetad men inte lika
snabb och demokratisk.
5.4.5 Analys med koppling till publik- och mediefaktorer, Weibulls modell
samt interaktivitetsbegreppet
I denna del kommer jag att koppla ihop analysen med teorier om interaktivitet som
presenteras i teoridelen. Interaktivitetsteorierna kommer att vara i fokus, även om jag tar upp
en del aspekter från medie- och publikfaktorer samt Weibulls modell.
Den upplevda interaktiviteten är den fjärde aspekten som Berglez och Olausson tar upp.
Denna aspekt handlar om hur individen uppfattar interaktiviteten. Hela detta avsnitt hadnlar
om detta; hur upplever de unga vuxna interaktiviteten i nät- och papperstidningar? Hur
förhåller sig de unga vuxna till de olika typer av interaktivitet som pappers- och nättidningar
erbjuder?
I nättidningar får man ta del av den snabba interaktiviteten som kan kopplas ihop med
Internets uppbyggnad. Interaktiviteten i papperstidningar värderas högt av intervjupersonerna
dels för svårighetens skull; det är inte alla som får sina åsikter tryckta i papperstidningen. Men
detta kan även ha att göra med det kulturella kapitalet som jag nämnt tidigare.
Papperstidningen som medium har mer status än Internet som är ett nytt medium.
Papperstidningen är djupt rotad i svenskars medvetande, medan Internet fortfarande ses som
någonting tveksamt. I de tidigare temana har jag kommit fram till att papperstidningsläsandet
(främst morgontidningsläsande) har mer status än nättidningar och detta kan även kopplas
ihop med interaktiviteten. Att få sina åsikter publicerade i papperstidningen ger individen en
större bekräftelse än att få sina åsikter publicerade i en nättidning.
I Berglez och Olaussons finns fyra aspekter av interaktivitet och den andra aspekten handlar
om den sociala interaktionen. Intervjupersonerna menar att interaktiviteten i nättidningar är
snabb och att man kan ta del av kommentarer och vara interaktiv på ett lätt och smidigt sätt. I
nättidningar är den sociala interaktionen mellan konsumenten direkt, konsumenterna kan dela
med sig av sina åsikter och ha en dialog med varandra i nättidningarnas forum. Däremot
menade en av intervjupersonerna att denna aspekt kan förbättras eftersom alla nättidningar
inte har en kommentarsfunktion. Detta kan även kopplas ihop med den sociala interaktionen,
dock mellan konsument och medieproducenten. Bristen på kommentarsfunktioner i somliga
nättidningar kan delvis ha att göra med bristen på kommunikationen mellan medieproducenter
och konsumenter.
Även i papperstidningarna kan man ha liknande dialoger, exempelvis insändare där läsare
svarar på en insändare som har skrivits av en annan läsare. Dock är processen, som
38
intervjupersonerna menade, mycket längre och långsammare. Denna skillnad har att göra med
den tredje kategorin i Berglez och Olaussons fyra aspekter, som handlar om de teknologiska
förutsättningarna. Dessa ser väldigt olika ut för papperstidningar och nättidningar och därmed
påverkas interaktiviteten av detta. Nättidningarna har en fördel med Internets uppbyggnad,
medan de traditionella medierna kan tänkas bli hämmade av detta. Däremot menade många av
intervjupersonerna att de uppskattade papperstidningens ”långsammare” interaktivitet. En
intervjuperson sa att han uppskattade att kommentarerna blir filtrerade av redaktionen innan
de trycks på papper.
39
6. Slutsatser och diskussion
6.1 Sammanfattning av analys
Med kvalitativa undersökningar är det svårt att dra generella slutsatser eftersom
fokusgrupperna inte reppresenterar alla unga vuxna i Sverige. Jag kan inte fastställa att alla
unga vuxna i Sverige resonerar på detta sätt. Som jag nämnde i metoden så är detta ett
metodproblem, man kan inte dra alltför snäva slutsatser och därför kommer jag att vara
försiktig med det. Här nedan går jag igenom varje tema och drar slutsatser utifrån varje tema,
på ett kortfattat sätt besvarar jag frågeställningarna.
6.1.1 Informationsanvändning
När det handlade om snabbheten föll de flesta intervjupersonernas val på nättidningarna,
vilket var väntat. Det som dock var överraskande var att intervjupersonerna föredrog
papperstidningen ifall den fanns tillgänglig. McQuails publikfaktor tillgänglighet har alltså en
avgörande betydelse för villkoren. Men detta kan även ha att göra med vanor, att man är van
vid de traditionella papperstidningarna istället för nättidningar.
När det kom till fördjupningen av ett ämne, menade intervjupersonerna att det finns mycket
som talar om för att det är lättare att fördjupa sig i ett ämne i papperstidningen; artiklarna är
redigerade och det finns mindre stavfel. Det underlättar läsningen och därmed fördjupningen.
Mediesituationen visade sig ha en betydande roll i denna underkategori. Intervjupersonerna
menade att formatet med papperstidningen ger en fördel i fördjupningen av ett ämne.
Dispositionen är mycket otydligare på nätet, exempelvis har nättidningar ingen framsida eller
baksida. Störningsmomenten med Internet har också en avgörande roll. Intervjupersonerna
menade att nättidningsläsandet oftast kombineras med annat på Internet, såsom facebook, msn,
kolla mailen osv.
Däremot fanns det en skara som tyckte motsatsen, att kommentarerna som går att skriva på
nätet bidrar till fördjupning. Förutom att fördjupa sig i artikeln kan man fördjupa sig i
responsen. Dock fanns en tydlig tendens att intervjupersonerna föredrog morgontidningen i
syfte att fördjupa sig.
Den spontana reaktionen i tilliten var att intervjupersonerna litade på papperstidningen mer än
på nättidningar. Intervjupersonerna menade att artiklarna och reportagen är redigerade i
papperstidningar i högre grad än i nättidningar. Det som är tryckt på papper har en större
tyngd, som medium litade somliga av intervjupersonerna mer på papperstidningen än på
Internet. Det är alltså inte själva nättidningarna som är problemet, utan mediet Internet som
inte har samma tillitsfaktor som papperstidningen och eftersom nättidningarna är en produkt
av Internet så har inte nättidningar samma tillitsfaktor. Detta kan kopplas ihop med de
mediemönster som finns i samhället, papperstidningen har en lång tradition av användande
bakom sig. Men även snabbhetsfaktorn med nättidningar minskade i förtroendet hos
nättidningar. Intervjupersonerna menade att informationen gått igenom många olika led med
papperstidningar och inte i nättidningar och att detta påverkade tillitsfaktorn.
Men även i tillitsaspekten fanns en stor skillnad mellan morgon- och kvällstidningar. De allra
flesta av de tillfrågade kände ett stort förtroende för morgontidningar, men ett litet förtroende
40
för kvällstidningar. Detta har att göra med nyhetsvärderingen, kvällstidningar innehåller
sensationsjournalistik, vilket kännetecknas av överdrivna nyheter. Kvällstidningars och
morgontidningars sätt att presentera nyheter skiljer sig markant och detta påverkar
tillitsfaktorn.
6.1.2 Avkoppling/Underhållning
Det generella svaret i ett avkopplingssyfte var att papperstidningen tillfredställer behovet på
bästa sätt. Med en papperstidning kan man luta sig tillbaka, äta frukost och koppla av
samtidigt. Att sitta och läsa en tidning vid datorn känns inte lika avkopplande, däremot
menade några av de tillfrågade som inte hade en papperstidning att nättidningar kunde vara
avkopplande. Detta kan ha att göra med vanor och rutiner, de som är vana vid nättidningar
kan tycka att dessa är avkopplande. En av intervjupersonerna menade att dagens unga dock är
vana vid Internet och dess störningsmoment. Intervjupersonen menade att hon själv inte ens
reflekterar över störningsmomenten. Livssituationen har en betydelse i denna fråga, svaret
hade kunnat bli annorlunda om man exempelvis frågat en pensionär. De unga vuxna har
anammat mediet Internet väldigt fort, nättidningar är en naturlig del för många unga vuxna,
störningsmomenten med Internet kan många koppla bort.
Även McQuails publikfaktor tillgänglighet har en betydelse, då intervjupersonerna anpassar
sig efter de valmöjligheter som finns. Avkoppling kan även ses från olika aspekter: att läsa en
nättidning på jobbet är avkopplande i jämförelse till att jobba, exempelvis.
Det fanns inte en särskilt stor skillnad mellan morgon- och kvällstidningar, utan i
avkopplingsvärdet var det snarare en fråga om papperstidningar och nättidningar.
I underhållningsaspekten är svaren mer tvetydiga. Några av intervjupersonerna menade att
nättidningar var mer underhållande med webb-tv inslagen, länkar och kommentarer efter
inslagen. Däremot menade några andra av intervjupersonerna att papperstidningen kunde vara
underhållande; kvällstidningarnas extrabilagor samt DN:s kulturdel bidrar till underhållningen.
Nyhetspresentationen i Weibulls modell har en betydelse; exempelvis bidrar webb-klippen
och bilderna till underhållning.
Även svaren om morgon- och kvällstidningar var tvetydiga. Många av de tillfrågade menade
att skvaller är underhållning, vilket finns gott om i nättidningar. Däremot fanns en liten skara
som ansåg att morgontidningar kan vara underhållande; med artiklar som är skrivna på ett
finurligt sätt samt alla bilder. Sensationsjournalistiken, som kritiseras av intervjupersonerna i
andra teman, ses som någonting positivt i detta tema. Nyhetsvärderingen i både morgon- och
kvällstidningar bidrar till underhållning.
6.1.3 Personlig identitet
I temat ”personlig identitet” fanns en tydlig tendens i skillnaden i förhållningssätten mellan
morgon- och kvällstidningar. Morgontidningar har mer status än kvällstidningar. De flesta av
intervjupersonerna ville bli identifierade med morgontidningar. Morgontidningar ses som
objektiva, sakliga och intervjupersonerna ansåg att människor som läser morgontidningar har
ett läsintresse och är kultiverade. Kvällstidningsläsare ansågs vara mindre kultiverade och
mindre intellektuella. Många av intervjupersonerna menade att de oftast går in på exempelvis
aftonbladets hemsida, men att det inte riktigt är någonting man lägger på meritlistan, till
41
skillnad från morgontidningar. Morgontidningar har en viktig funktion i den personliga
identiteten. Det kulturella kapitalet har en betydelse i denna fråga. Att läsa morgontidningar är
mer akademiskt och kulturellt.
De flesta av intervjupersonerna menade att den personliga identiteten inte på något sätt
påverkas av om man läser papperstidningar eller nättidningar, men det fanns en skara av
deltagare som tyckte motsatsen. De menade att morgontidningen i pappersformat har mer
status än nättidningar överhuvudtaget. Även detta kan kopplas ihop med både den sociala
bakgrunden samt det kulturella kapitalet. Papperstidningen har en lång tradition av
användande bakom sig och därför uppfyller den behovet personlig identitet hos många av
intervjupersonerna. Några av intervjupersonerna menade att definitionen ”nättidningsläsare”
inte har samma tyngd som papperstidningsläsare, exempelvis kan man på ett ofrivilligt sätt bli
länkad till olika nättidningar, papperstidningen är däremot ett aktivt val. Tillfälligheter styr
nättidningsläsandet. Några av intervjupersonerna menade att det finns ett symboliskt värde
med att prenumerera på en papperstidning, man visar att man är aktiv samhällsmedborgare
och tar en politisk ställning. Detta har en betydelse för den personliga identiteten.
6.1.4 Interaktivitet
Interaktivitet finns inte med i Uses and gratificationsmodellen och en av frågeställningarna
var att ta reda på ifall interaktivitet är ett behov. I min undersökning framkom det tydligt att
intervjupersonerna ansåg att interaktivitet är ett viktigt behov. Att kunna yttra sig är en
demokratisk rättighet. Jag drar den slutsatsen att interaktivitet kan likställas med de andra
behoven.
Nättidningarna tillfredställde detta behov på ett bra sätt, på nätet kan man exempelvis på ett
direkt sätt yttra sig i kommentarsfälten efter olika artiklar/reportage. Det går att vara interaktiv
på nätet på ett väldigt lätt sätt. Papperstidningen är inte demokratisk på samma sätt, den
redigeras och man kan aldrig vara säker på att ens insändare hamnar i papperstidningen, det är
tidningsmakarna som avgör det, inte den enskilda individen som i nättidningar. Detta har att
göra med de tekniska förutsättningarna, att vara interaktiv på nätet är mycket smidigare än i
de gamla traditionella medierna. Däremot uppskattade intervjupersonerna interaktiviteten i
papperstidningar, de menade att kommentarerna på nätet oftast är oseriösa och att läsarnas
insändare i papperstidningar däremot är genomarbetade och seriösa. Den sociala interaktionen
tar längre tid i papperstidningar än nättidningar. Däremot tillfredställde både
papperstidningarna och nättidningarna behovet, även om nättidningarna tillfredsställde
behovet på ett bättre sätt.
6.2 Vidare diskussion och slutsatser
Det har visat sig att de unga vuxna använder sig av de olika tidningsformerna för olika syften.
Varje behov kan analyseras från olika aspekter, vilket de unga vuxna har gjort, och därmed
har svaren varit tvetydiga. Det blir svårt att genrealisera och kategorisera behoven, däremot
finns det tendenser till vissa förhållningssätt.
Det finns en tydlig tendens till att de unga vuxna ser morgontidningar i pappersformat som
någonting som har status, de vill bli förknippade med morgontidningar och de flesta tror sig
bli prenumeranter av morgontidningar i framtiden. I nuläget gör de flesta unga vuxna inte det,
pga den ekonomiska aspekten. Att de tillfrågade är studenter kan ha en viss påverkan. Många
42
studenter har inte råd att lägga pengar på tidningar, men man kan även tänka sig att studenter
har en högre tendens att vilja läsa tidningar. Man kan tänka sig att jag hade fått andra resultat
ifall undersökningen hade utförts på unga vuxna som inte studerar. Studenter brukar generellt
sätt ha ett större samhällsengagemang och detta kan leda till att man tar del av nyheter i högre
grad. Man kan även tänka sig att jag hade fått ett annorlunda resultat ifall jag hade intervjuat
personer som redan tagit en examen från universitetet och som redan har ett fast jobb. Dessa
faktorer har jag haft i åtanke när jag dragit slutsatser.
Det finns stora skillnader i förhållningsätten gentemot morgontidningar och kvällstidningar.
Jag anser att attityderna skiljer sig mer i jämförelsen av morgon- och kvällstidningar än
jämförelsen mellan papperstidningar och morgontidningar. Kvällstidningar ges inte samma
förtroende och status som morgontidningar. Morgontidningen uppfyller de olika behoven på
ett bättre sätt än kvällstidningar.
Attityderna gentemot kvällstidningar är mycket mer negativa. Kvällstidningsläsare ansågs
som mindre intelligenta; att tycka om skvaller sågs inte som någonting positivt. Många av de
tillfrågade menade att de kunde läsa kvällstidningar, men att de inte riktigt kunde stå för det.
Därmed fann jag större skillnader i förhållningssätten gentemot morgontidningar och
kvällstidningar än mellan papperstidningar och nättidningar.
Min undersökning tyder på att morgontidningar i pappersformat uppskattas bland de unga
vuxna, medan kvällstidningen i pappersformat inte har samma ställning. Även om
morgontidningsprenumerationerna har sjunkit, har den en viktig roll i de unga vuxnas liv.
Däremot har inte kvällstidningarna samma viktiga rutin och jag tror att
kvällstidningsbranschen kan vara i fara. Däremot har exempelvis aftonbladet.se gjort stor
succé på nätet och har en god inkomst via sin nätverksamhet. Kanske är det just
nättidningsbranschen som kvällstidningarna ska satsa på, deras framtid kan tänkas finnas där.
Det som uppskattades hos intervjupersonerna i min undersökning var de extra bilagorna som
följer med i kvällstidningen, men den generella åsikten var att det andra i kvällstidningar går
att hitta i nätversionen.
Min tredje frågeställning syftar till att undersöka de andra villkoren som finns i de unga
vuxnas liv och i deras val av tidningsform. Denna frågeställning har visat sig vara väldigt
betydelsefull och avgörande i min uppsats. De unga vuxnas sätt att resonera kring morgon-,
kvälls- och nättidningar har väldigt ofta att göra med de övriga villkoren i deras liv. Som jag
nämnde ovan var de flesta studenter i min undersökning och många intervjupersoner menade
att de skulle föredra papperstidningar, men att den ekonomiska aspekten bidrog till att de inte
hade råd att prenumerera/köpa papperstidningar. Även plats för medieanvändande och rena
tillfälligheter har en betydelse för medieanvändningen. Om man befinner sig på jobbet eller
hemma har en betydelse vilket medium man använder. Lättillgängligheten är avgörande, om
man enbart har Internet tillgängligt så söker intervjupersonerna efter informationen i
nättidningar men ifall en papperstidning finns tillgänglig, faller valet på papperstidningen.
De förskjutna livsfaserna har en avgörande betydelse för tidningsläsandet. Som jag nämnde i
inledningen så har antalet unga vuxna som prenumererar på en papperstidning sjunkit. I
Weibulls samhällssituationen som jag beskrev i teorin har på senare år inneburit att
livsfaserna har skjutits fram. Ungdomstiden och studietiden varar längre, man etablerar sig på
arbetsmarknaden senare och allt detta har en påverkan i de unga vuxnas tidningsläsande. Det
som jag kommit fram till i min undersökning är att de unga vuxnas attityder gentemot
morgontidningar är väldigt positiva. Många identifierar sig själva med morgontidningen i
43
pappersformat. Mina fördomar innan undersökningen var att de unga vuxna skulle hylla
nättidningar och tycka att papperstidningar inte är moderna. Men traditionen från de äldre
generationerna verkar leva kvar. Morgontidningen associeras med avkoppling och som en
trevlig rutin på morgonen. Många kopplar ihop morgontidningen med deras barndom, man
kan tänka sig att om man har föräldrar som prenumererar så blir morgontidningsläsandet en
naturlig del av familjelivet senare i livet. Man kan tänka sig att morgontidningsläsandet inte
försvinner, utan endast förskjuts till en senare tidpunkt i livet.
Den tydliga skillnaden mellan papperstidningar och nättidningar är formatet.
Intervjupersonerna menade att det både fanns fördelar med papperstidningarnas format samt
nättidningarnas format. Papperstidningen, som går att hålla i handen, är bättre i avkopplingen.
Även bläddrandet skapar en lugn atmosfär hos intervjupersonerna. Detta är en omöjlighet med
nättidningar som läses på Internet. Däremot har nättidningarna en fördel; den snabba
interaktionen, de snabba reaktionerna snabbt den snabba informationssökningen är en fördel i
vårt hetsiga samhälle, där allting ska gå snabbt. Däremot verkar det finnas en nostalgisk
känsla gentemot papperstidningen bland de unga vuxna. Papperstidningen hyllas av somliga
intervjupersoner, just för att den är en symbol för barndomen, avkopplingen och för den långa
traditionen av tidningsläsning.
6.3 Vidare forskning
Det går att forska vidare om tidningsläsning på många olika sätt. I min undersökning har jag
valt att fokusera på unga vuxna, men det vore intressant att göra en jämförelse med antingen
yngre eller äldre personer. Finns det en generationsskillnad i åsikterna om de olika
tidningsformerna?
Man kan även forska vidare i något av mina teman och göra en mer djupgående undersökning.
Exempelvis kan man fördjupa sig i behovet interaktivitet, det är ett nytt begrepp som främst
hör ihop med nättidningar.
Nättidningar är en så pass ny företeelse som inte riktigt fått sitt fäste bland läsarna, om 50 år
kanske situationen är en helt annan. I min undersökning kom jag fram till papperstidningens
fäste hos de unga vuxna. Den har delvis att göra med traditioner och vanor. Vad har hänt om
50 år när den digitala världen har fått ett starkare fäste? Än så länge lever papperstidningen
kvar, främst morgontidningen som har en hög status bland de unga vuxna. Men vad händer
ifall nättidningsläsandet blir en vana och tradition?
44
7. Källförteckning
7.1 Tryckta källor
Berglez, Peter & Olausson, Ulrika (2009). Mediesamhället: centrala begrepp , Lund :
Studentlitteratur
Weibull, Lennart (1983). Tidningsläsning i Sverige: [Newspaper readership in Sweden] :
[tidningsinnehav, tidningsval, läsvanor]. Diss. Göteborg : Univ.
McQuail, Denis (2005). McQuail's mass communication theory. 5. ed. London: SAGE
Weibull, Lennart (1985).Structural factors in gratification research. I Rosengren, Karl Erik,
Wenner, Lawrence A. & Palmgreen, Philip (red.) (1985). Media gratifications research:
current perspectives. Beverly Hills, Calif.: Sage Publications
Bergström, Annika (2005). nyhetsvanor.nu: nyhetsanvändning på internet 1998 till 2003.
Diss. Göteborg : Göteborgs universitet,
Esaiasson, Peter( 2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad,
Stockholm: Norstedts juridik
Wibeck, Victoria (2000). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod, Lund: Studentlitteratur
Hadenius, Stig & Weibull, Lennart (2007). Massmedier: en bok om press, radio& TV,
Stockholm: Bonnier
7.2 Muntliga källor
Fokusgruppsintervju 1: fokusgrupp 1 (2009-11-28)
Fokusgruppsintervju 2: fokusgrupp 2 (2009-11-30)
Fokusgruppsintervju 3: fokusgrupp 3 ( 2009-12-07)
7.3 Elektroniska källor
Chung, Deborah S (2008). Interactive features of online newspapers: identifying patterns and
predicting use of engaged readers, Lexington: University of Kentucky
Andersson, Ulrika (2007). Fokus på unga vuxna. Göteborg: Göteborgs universitet
45
8. Bilaga - Intervjuguide
1. Öppningsfrågor: Namn, yrke osv.
2. Introduktionsfrågor: Vilka morgon- kvällstidningar läser ni?
3. Övergångsfrågor: Kan ni beskriva ert vardagliga tidningsläsande?
Övergångsfråga: Morgontidning
Här förklarar jag vad en morgontidning är, ifall det skulle vara oklart.
1. Varför läser ni/läser ni inte morgontidning?
2. Vad ger det er? /Vad upplever ni när ni läser en morgontidning?
3. Beskriv upplevelsen
Övergångsfråga: Kvällstidning
Här förklarar jag vad en kvällstidning är, ifall det skulle vara oklart.
1. Varför läser ni/läser ni inte kvällstidning?
2. Vad ger det er? /Vad upplever ni när ni läser en kvällstidning?
4. Beskriv upplevelsen
Övergångsfråga: Nätversionerna
Här berättar jag lite kort att jag syftar till nätversionerna av dagstidningarna (exempelvis
dn.se, aftonbladet.se)
1. Har ni varit inne på nätversionernas sida?
2. Ja eller nej: varför? Vad ger det er?
3. Upplevelsen av nätversionerna?
4. Upplevelsen i jämförelse till papperstidningen
Teman
Informationsanvändande
1. Om ni är ute efter snabb information, väljer ni då en morgon, kvälls- eller nättidning?
Varför?
2. Litar ni mer på informationen i morgon-, kvälls-, eller nättidningar? Varför?
3. Om ni vill bredda er verklighetsuppfattning väljer ni då morgon-, kvälls- eller nättidningar?
Avslappning/underhållning
1. Om ni vill slappna av vad är ett lämpligt val, morgon-, kvälls- eller nättidning?
2. Vilka funktioner utifrån ett avslappningsperspektiv har papperstidningen resp.
nättidningen?
3. Om ni vill bli underhållna, vad är då ett lämpligt val, morgon-, kvälls eller nättidning?
46
4. Vilka funktioner utifrån ett underhållningsperspektiv har papperstidningen resp.
nättidningen?
Personlig identitet
1. Hur ser ni generellt på papperstidningsläsare?’
2. Hur ser ni generellt på nättidningsläsare?
3. Hur ser ni generellt på morgontidningsläsare?
4. Hur ser ni generellt på kvällstidningsläsare?
5. Vad vill ni helst bli förknippade med, att ni är papperstidningsläsare/ nättidningsläsare?
6. Vad vill ni helst bli förknippade med, att ni är
morgontidningsläsare/kvällstidningsläsare?
Interaktivitet
Jag förklarar kort vad det innebär.
1. Vad tycker ni om det här med interaktivitet? Är det viktigt?
2. Skulle ni säga att det är ett behov?
3. Hur kan man vara interaktiv i nättidningar/ papperstidningar?
4. Vad finns det för skillnader i de båda sätten att vara interaktiv på,fördelar/nackdelar
med båda sätten?
47