Ledarskap - samtal och reflektion 7,5 hp Vt 2015

Linköpings Universitet, LiU
Institutionen för kultur och kommunikation, IKK
Estetiska avdelningen, ESA
2015 01 29
Studieanvisning
Ledarskap - samtal och reflektion
7,5 hp
Vt 2015
Kurskod:
917G27
Kursupprop
2015 02 02 genom skriftligt upprop
Första kursträff:
2015 02 27, kl 17.15 på LiU, Hus Key, sal Form 1 (2233)
Kursansvarig:
Helena Alsegård
helena.alsegard@liu.se
2
Innehållsförteckning
Innehåll
Sid
1
Presentation av kursen
3
2
Lärare och kontaktuppgifter
3
3
Kursens upplägg och innehåll
3
4
Kursplan
4
5
Schema och flöde
6
6
Kurs- och Examinationsuppgifter
8
6.1
Litteraturseminarium
8
6.2
Skriftlig uppgift
8
6.2.1
Skriftlig deluppgift 1: Observation
9
6.2.2
Skriftlig deluppgift 2: Samtal och analys
10
6.3
Portfolio
12
6.3.1
Formella krav och inlämning
12
6.3.2
"Samla din process"
13
6.4
Portfolions innehåll
14
6.5
Kompletteringsuppgift
16
6.6
Bedömning och betygskriterier
16
6.7
Återkoppling
17
7
Övrig kursinformation
17
7.1
Registrering
17
7.2
LISAM
17
7.3
Biblioteket
17
7.4
Lokaler
18
7.5
Kursvärdering
18
8
Referenshantering och plagiering
18
9
Litteratur
19
9.1
Obligatorisk litteratur
19
9.2
Referenslitteratur
20
Bilaga 1
Bilaga 2:
Stöd för genomförande av medarbetarsamtal
Lathund för referenshantering
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
3
1.
Presentation av kursen
Välkommen till kursen "Ledarskap - samtal och reflektion 7,5 hp".
Kursen ges vid Linköpings universitet (LiU) på Estetiska avdelningen (ESA) vid Institutionen för kultur
och kommunikation (IKK). Kursen bedrivs på kvartsfart (25%) under en termin och ger 7,5 hp.
Det övergripande målet för kursens deltagare är att efter avslutad kurs ha utvecklat sina egna
samtalsfärdigheter på ett både konkret och praktiskt sätt kopplat till ledarskap och teoretiska
grunder.
2.
Lärare och kontaktuppgifter
Vi som ansvarar för och arbetar med denna kurs står gärna till tjänst då du har frågor eller vill
framföra något. Här finns våra kontaktuppgifter
Helena Alsegård
telefon: 013-28 27 17, 0736-20 95 74
mail: helena.alsegard@liu.se
Kursansvarig
Anna Englund Bohm
telefon: 013-28 21 66
mail: anna.englund.bohm@liu.se
3.
Kursens upplägg och innehåll
Alla träffarna kommer att ske i och i närheten av Linköpings Universitet. Träffarna är förlagda till
fredagskvällar och lördagar vid fyra tillfällen. Under kursträffarna kommer vi att varva föreläsningar
och olika praktiska arbetsmetoder samt bearbeta den inlästa litteraturen och de individuella
kursuppgifterna. Kursens delar dokumenteras i en individuell portfolio som också ligger till grund för
den sista examinationsuppgiften.
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
4
4.
Kursplan
KURSPLAN
Ledarskap - samtal och reflektion, 7,5hp
Kurskategori Fristående kurs
Huvudområde
Ämnesområde Educational Sciences, Practical-Aesthetic Subjects - UV3
Kurskod 917G27
Mål
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- redogöra för olika teoretiska utgångspunkter för samtal som arbetsmetod
- genomföra olika typer av samtal
- redogöra för empatins och inlevelsens betydelse vid samtal
- ge och ta konstruktiv feedback
Kursinnehåll
Denna kurs har ett tydligt kommunikativt innehåll, med fokus på mellanmänskliga relationer utifrån ett ledarperspektiv.
Viktiga delar av kursen är grundläggande praktik och träning i kommunikation, där samtal som metod för ett effektivt
ledarskap sätts in i sitt teoretiska sammanhang. Genom träning av samtal får den studerande praktisk erfarenhet av
olika samtalstyper. Genom praktisk tillämpning får studenten erfarenhet av feedback och reflektion.
Undervisning/Arbetsformer
Kursen har ett inlevelseorienterat arbetssätt baserat på utomhuspedagogiska och gestaltande metoder. Detta innebär
bland annat att delar av kursen förläggs i olika miljöer utomhus. Kostnad för egen mat vid längre pass tillkommer.
Arbetsformerna består av upplevelsebaserat skapande och reflekterande arbete i såväl lärarledda som icke
lärarledda arbetsformer. Dessa utgörs av lektioner, grupparbeten, seminarier, praktiskt arbete, gestaltande,
studentförberedande moment och självstudier. Både lärarledd undervisning och arbete i grupp dokumenteras.
Examination
Examination sker fortlöpande genom en reflektionsuppgift knuten till aktiviteten vid varje kurstillfälle, samt
kurslitteraturen. Att utifrån en autentisk samtalssituation dokumentera och reflektera över samtalsprocessen och
relatera till adekvat teori samt egna erfarenheter.
Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid
förnyat examinationstillfälle.
Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
Förkunskap
Betyg
På kursen ges betyget Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd
Kursbevis
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
5
Kursbevis utfärdas av styrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska
göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via
http://www.student.liu.se/examen?l=sv. Blanketten lämnas till Examen, LiU
Kurslitteratur
Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande.
Övrigt
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i
varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Ledarskap - samtal och reflektion
Leadership - Conversation and Reflection, 7.5hp
Kursansvarig är: IKK - Institutionen för kultur och kommunikation
Dnr: 242/07-41
Kurskod: 917G27
Provkoder: (se förteckning i LADOK)
Ämne: Educational Sciences, Practical-Aesthetic Subjects - UV3
Nivå
G1X
Utbildningsnivå
Grundläggande
Ämneskod
Utbildningsområde
UV3
ÖV
Fastställd 2011-04-14 på delegation av styrelsen för utbildningsvetenskap.
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
6
5.
Schema och flöde
LEDARSKAP - SAMTAL OCH REFLEKTION, vt 2015
Tid:
Plats:
Lärare:
Fredagskvällar och Lördagar
Linköpings Universitet (Key-huset samt närmiljön)
Helena Alsegård, kursansvarig, universitetsadjunkt, (HA)
Anna Englund Bohm, universitetsadjunkt, (AEB)
Margaretha Grahn, överbibliotekarie, (MG)
Ragnar Furenhed, universitetslektor, (RF)
eventuellt tillkommande föreläsare.
Kursen genomförs på Linköpings Universitet (LiU) med närområden vid fyra olika kurstillfällen.
Vi börjar fredag eftermiddag och fortsätter under lördagen, och vår baslokal är i Hus Key.
Det är viktigt att du kan delta i alla dessa kursträffar eftersom du annars kommer att missa en
mycket viktig och betydande del av kursen.
Nedan finner du schema för de olika träffarna där du får en kortfattad beskrivning om vad som
kommer att ske, vilken litteratur du ska vara inläst på till träffen samt vem som är ansvarig.
Du finner också en flödesbeskrivning av vad som förväntas av dig mellan träffarna.
Upprop – Vecka 6
Mån 2/2
OBS!! Senast kl 24.00 måste du ha bekräftat att du ska gå genom att svara på det
skriftliga uppropet, annars förlorar du din kursplats! Mer skriftlig information kommer
efter antagningsbeskedet.
Mellan upprop och träff 1
Deltagarna:

Registrering mm enligt separat information som finns i dokumentet: "Välkommen till
LiU Vt 2015".

Logga in på LISAM (genom bl a http://www.student.liu.se/?l=svse) ta del av
information om denna kurs.

Fortsätt även att hålla dig uppdaterad om kursen via hemsidan
http://www.liu.se/ikk/ledarskap/ledarskap-samtal-och-reflektion?l=sv

Läsa: Rautalinko: "Samtalsfärdigheter...", kap 1-5, samt ytterligare två kapitel som du
väljer ut själv i boken. (Detta innehåll ska ni diskutera i grupper vid första träffen).

Förbered en praktisk uppgift enligt information nedan under "Praktisk information.."
Träff 1 – Vecka 9
Fre 27/2
HA
17.15-20.00
Kursintroduktion
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
LiU-2233 (Form 1)
(Denna sal är bas för alla träffar)
Vt 2015
Linköpings Universitet
7
Lör 28/2
HA
9.00-16.00
Reflektion och feedback
Härskartekniker
Platsens betydelse för samtalet
Litteraturseminarium
Intro: Samtals- och analysuppgift
”Samarbetsövningar”, s 6-37
”Samtal i det fria – fria samtal”
"Samtalsfärdigheter.." (läses innan).
PRAKTISK INFORMATION INFÖR KURSSTARTEN, TRÄFF 1
Litteratur:
Du som student kan antingen skaffa boken ”Samarbetsövningar” innan kursstart eller köpa den på
plats (159 kr). Denna bok bearbetas under lördagen.
Boken ”Samtal i det fria – fria samtal” finns även den till försäljning vid kursstart (ca 105 kr). Den kan
även köpas vid LiU-Tryck (se litteraturlistan). Båda böckerna betalas kontant.
Utrustning/Kläder:
Vi kommer under lördagen att ta en gemensam promenad utomhus då vi arbetar med en kursuppgift
så du behöver ha lämpliga kläder för detta.
Mat och Fika:
Det finns inga öppna restauranger på universitetsområdet på kvällar och helger förutom en
Pressbyrå. Du behöver därför ta med egen lunchmat till lördagen, samt gärna eget fika om du vill ha,
både till fredagen och lördagen.
Förbereda uppgift:
Vi kommer att arbeta praktiskt med reflektioner och feedback under träffen och om du vill och har
möjlighet vore det bra om du har en egen liten övning som du kan genomföra med en grupp på ca 5
personer, utan krav på större materialtillgång eller någon lång instruktion. Det kan t ex handla om en
lek, en liten presentationsövning eller något helt annat som du tycker vore trevligt att genomföra och
förmedla vidare i gruppen. Tid till förfogande är max 10 min/övning.
(Om du inte kommer på något kommer jag att ha några förberedda övningar att välja mellan.)
Mellan träff 1-2
Deltagarna:
Förberedelse av samtalsövning, samt mejla info till ”din” grupp senast 13/3
Skriva Portfolio
Läsa Litteratur
"Samarbetsövningar"
”Samtal i det fria – fria samtal”
"Ledarskap; Personen..." kap 5.
En vald bok om Härskartekniker. (Se 9.1)
Träff 2 – Vecka 12
Fre 20/3
HA
17.15 - 20.00
Kommunikation, teori och praktik
Lör 21/3
MG
9.00 - 16.00
Föreläsning: ”Ledarfilosofi utifrån ett långt yrkesliv"
föreläsningen)
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Artikel (delas ut i vid
Linköpings Universitet
8
AEB
Samtals- och analysuppgift
Bilaga 1: "Stöd för genomförande ...."
Introduktion av observationsuppgift till träff 3
Mellan träff 2-3
Deltagarna: Skriftlig uppgift, Observera samtal
Skriva Portfolio
Läsa Litteratur
”Samhällsvetenskapliga metoder”,
(Kompendium som delas ut vid träff 2)
"Samtalet med känslomässig intelligens"
En vald bok om Samtalstekniker (Se 9.1)
Träff 3 – Vecka 16
Fre 17/4
17.15 - 20.00
AEB
Individuell presentation av observationsuppgift
Lör 18/4
HA
RF
9.00 - 16.00
Ledarskap och kommunikation, teori och praktik
Föreläsning: "Etik och Bemötande"
Ev. tillkommande artikel
Mellan träff 3-4
Deltagarna: Skriva Portfolio
Engquist: Artikel
En egen vald referenslitteratur (Se 9.1)
Lägg in Skriftlig uppgift (del 1 och 2) på LISAM senast den 30/4 kl 24.00.
Träff 4 – Vecka 21
Fre 22/5
17.15 - 21.00 OBS tiden
HA/Deltagare Examination, Utvärdering, Avrundning av kurs
Lägg in Portfolio på LISAM senast den 29/5 kl 24.00.
6.
Kurs- och Examinationsuppgifter
Kursen innehåller tre obligatoriska deluppgifter som vävs samman till ett kursbetyg.
6.1
Litteraturseminarium
LIT 1
1 hp
Ansvarig: Helena Alsegård
Mellan kursens upprop och första träffen ska du läsa litteratur enligt anvisningar som finns under
”Schema och flöde”. Uppgiften redovisas muntligt i seminarieform vid första kursträffen.
Om du inte kan genomföra detta vid träffen får du en skriftlig kompletteringsuppgift.
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
9
6.2
Skriftlig uppgift: Observation, Samtal och Analys
3 hp
OBS 1
Ansvarig: Anna Englund Bohm
6.2.1
Skriftlig deluppgift 1: Samtal och analys
Vad och när?
Ni ska på lördagen vid det andra kurstillfället genomföra och leda ett samtal mellan (minst) två
parter. Ni har ca 30 min som ramtid för varje samtal inklusive tid för efterföljande feedback och
diskussion. Samtalet ni leder får därför inte vara längre än ca 15-20 minuter.
Hur?
Era kurskamrater fungerar här som medarbetare och ni ska turas om att leda samtalet respektive
delta i samtalet. Som hjälp kan ni utgå från bilagan ”Stöd för genomförande av medarbetarsamtal”.
Uppdrag:
Ni kan välja att utgå från och förbereda något av följande alternativ:
1) Du är chef med personalansvar på denna arbetsplats och ska ha ett medarbetarsamtal med
en anställd. Använd med fördel mallen ”Stöd för genomförande av medarbetarsamtal” som
utgångspunkt och välj något/några områden att samtala kring. Ditt mål är att ta reda på hur
den anställda upplever sin arbetsplats och göra en plan för hur ni går vidare härifrån.
2) Du har ansvar för att ha årliga medarbetarsamtal och ska nu genomföra ett lönesättande
samtal (ca 9-10 månader senare) utifrån ett antal kriterier/mål som kommit överens om vid
medarbetarsamtalet (d v s ställt upp och informerat om i förväg).
3) Du ska ha ett uppföljningssamtal med en medarbetare som har haft a) långtidssjukskrivning
b) ofta förekommande korttidsfrånvaro (vilket kan dölja en missbruksproblematik) c)
samarbetsproblem inom arbetsgruppen d) annat lämpligt alternativ
4) Annat lämpligt (och för er angeläget) samtalsalternativ
Praktiskt genomförande:
Ni genomför detta i mindre grupper där en leder samtalet, en agerar medarbetare och minst en
observerar samtalet. Den som leder samtalet ska i förväg mejla ”sin” medarbetare
bakgrundsinformation om:
1) Sammanhang (i vilket sammanhang utspelar sig detta, d v s vilket alternativ man har valt)
2) Vilken roll/funktion medarbetaren har – vad förväntas denne göra/säga
3) Plats för samtalet - vart äger detta rum?
4) Tidpunkt – när äger samtalet rum?
Den som observerar samtalet ska observera/analysera följande med fokus på ickeverbal
kommunikation, det ”underförstådda” och kroppsspråk:
- Roller – vilka roller finns/tas/ges?
- Skeendet: vad innehåller samtalet - verbalt och ickeverbalt?
- Vad det leder till – verbalt och ickeverbalt?
- Vilken information/instruktioner/kritik/feedback osv ges?
- Hur ges detta? Hur tas det emot?
- Hur används/synliggörs det verbala respektive det ickeverbala (kroppsspråk osv) språket?
- Säger det verbala samma sak som det ickeverbala (kroppsspråk, pauseringar osv)?
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
10
-
Används eventuella härskartekniker? I så fall vilka och hur?
Hur används eller inverkar platsen/placeringen/miljön?
Fler egna iakttagelser?
Feedback och reflektion:
Efter varje samtal ger den som observerat feedback utifrån det som observerats, sedan får den som
deltagit i samtalet belysa hur hen upplevde detta och slutligen delger den som lett samtalet sina
tankar kring vad som hände, vad man kände, vad det ledde till, vad man lärde.
Skriftlig inlämningsuppgift:
I den skriftliga delen ska ni, förutom att bifoga den beskrivning ni ger medarbetaren (som
förberedelse inför samtalet)1, beskriva och analysera vad som hände, vad ni kände, vad det ledde till
samt vad ni lärde i:
a) samtalet som ni själva ledde och
b) samtalet som ni observerade.
6.2.2 Skriftlig deluppgift 2: Observation
Vad?
Ni ska till det tredje kurstillfället vid ett eller ett par tillfällen observera samtal mellan två parter eller
fler med fokus på härskartekniker och platsens betydelse.
När?
På fredag kväll vid kurstillfälle 3 presenterar ni i mindre grupper det ni observerat och beskriver det
ni observerat med fokus på vad som hände, vad ni kände, vad det ledde till samt vad ni lärde för oss
andra (ca 10 min/person).
Hur?
Samtalet/observationen spelas med fördel in (via mp-3 eller liknande) alt videofilmas eller
nedtecknas utifrån ett på förhand skrivet observationsschema (se kompendium av Bryman). Kom
ihåg att be om tillstånd vid behov!
Uppdrag:
Ni ska, vid minst ett tillfälle, observera samtal mellan minst två parter med fokus på härskartekniker
och platsens betydelse. Ett observationstillfälle kan exempelvis vara:
- ett möte eller liknande där man själv deltar
- en intervjusituation (där man själv är bisittare)
- ett avlyssnat samtal (på ex ett fik) som endast antecknas, ej spelas in (utifrån ert eget
observationsschema – här gäller inte samtyckeskravet, dock anonymitetskravet)
- en filmsekvens (debatt eller annat lämpligt filmklipp där nedanstående frågor går att
”besvara”)
Skriftlig inlämningsuppgift:
Ni ska, oavsett vilket av observationsalternativen ni väljer att observera, i skrift beskriva följande:
- Vad/vilka ni observerat
- Var (plats och sammanhang) detta skett
- Hur talutrymmet fördelas
1
Som bilaga
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
11
-
Om någon information/instruktioner/kritik osv ges
Hur detta ges
Hur detta tas emot
Vad samtalet innehåller och vad det leder till
Hur det verbala respektive det ickeverbala (kroppsspråk, pauseringar osv) språket
används/synliggörs
Används eventuella härskartekniker? Beskriv och förklara skeendet
Hur platsen/placeringen/miljön används eller inverkar i samtalet
Ev fler egna iakttagelser
Slutliga reflektioner: Vad hände, vad kände och vad lärde du
Ovanstående frågor kan med fördel användas som grund till ert observationsschema
Utgångspunkt:
Uppgiften är inte en forskningsstudie, men jag vill att ni beaktar de etiska kraven som är
beskrivna nedan och gör aktiva val kring hur ni förhåller er till dessa. Vid vissa observationer
är det nödvändigt att inte informera den/de som ska bli observerade, men då är det av
största vikt att anonymitetskravet uppfylls och att man kan motivera varför man valde att
göra så. Innan ni går ut och gör er observation ska ni beakta och begrunda följande etiska
riktlinjer samt läsa om observationsmetoder i kompendiet Samhällsvetenskapliga metoder
av Bryman (2002):
Forskningsetik
Forskningsetik rör frågor såsom frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet. Det handlar
närmare bestämt om hur man bör behandla de som ska studeras i en undersökning samt om det
finns sammanhang där man som forskare inte bör engagera tillsammans med den som studeras. För
att kunna göra detta på ett bra sätt finns det ett antal etiska principer man som forskare bör
överväga. Till att börja med bör man vara noga med att informera om undersökningens syfte på ett
tydligt sätt för dem det berör. Man ska som försöksperson få veta att deltagandet är frivilligt och kan
avbrytas om så önskas. Detta kallas för informationskravet. Nästa etiska princip är samtyckeskravet
vilket innebär att den som deltar i en undersökning själv har rätt att bestämma över sin medverkan
och att vårdnadshavares godkännande kan krävas då någon är minderårig. Uppgifter om personer i
en undersökning ska behandlas konfidentiellt, det så kallade konfidentialitetskravet och
personuppgifter bör därför förvaras så att dessa inte kan komma ut2.
Slutligen finns även nyttjandekravet och detta innebär att man endast får använda de uppgifter som
samlas in för forskningsändamålet3. Dessa principer kan tyckas självklara, men i vissa fall kan gränsen
mellan vad som är etiskt riktigt och inte vara svårt att avgöra. Det är viktigt att man som forskare är
medveten om hur de etiska överväganden och val man gör påverkar de som ingår i undersökningen.
Vissa forskare kanske gör valet att ändamålet helgar medlen och låter vissa etiska riktlinjer stå
tillbaka, men det är då även viktigt att vara medveten om hur detta val påverkar reliabiliteten i
undersökningen. Dold forskning kan innebära etiska problem och inkräkta på privatlivet därför är det
av betydelse att man endast använder detta då det helt enkelt inte är möjligt att använda andra
metoder4. Bryman skriver att han
2
Bryman, Alan. (2002).
Bryman, Alan. (2002).
4
Bryman, Alan. (2002).
3
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
12
”misstänker att de flesta som väljer exempelvis dold observation brukar fatta sina
beslut på grundval av vilka svårigheter de förväntar sig när det gäller
datainsamling eller få tillträde till ett fält, inte de faktiska problem de stöter på”5.
Därför är det nödvändigt att poängtera att man som forskare bör se över sina egna föreställningar,
vilka eventuellt kan vara förutfattade meningar, innan man ger sig i kast med själva undersökningen.
Vid kvalitativa intervjuer, vilka ofta är mycket öppna med ibland vaga frågeställningar, kan vissa
etiska beslut också leda till brister vad gäller samtyckeskravet. Det är av stor vikt att man som
forskare noga överväger de etiska beslut man tar så att intervjupersonerna inte känner sig förda
bakom ljuset6.
De skriftliga uppgifterna sammanställs (del 1: Samtal och analys samt del 2: Observation)
och läggs in på LISAM senast den 30/4!
Vid eventuella frågor & funderingar är ni varmt välkomna att mejla mig på:
anna.englund.bohm@liu.se
Mvh Anna E B
6.3
Portfolio
POR 1
3,5 hp
Ansvarig: Helena Alsegård
Denna uppgift består i att du skriftligt ska redovisa din utvecklingsprocess under kurstiden i
förhållande till både kursmål och dina egna mål och förväntningar.
Du har möjlighet att forma denna på lite olika sätt förutsatt att vissa formella krav följs samt att alla
ingående moment finns med.
6.3.1
Formella krav och inlämning
Oavsett hur du skriver ska alla skriftliga arbeten innehålla följande för att bli godkända:










ha ditt namn högst upp, eller längst ned, på varje sida (för att underlätta läsningen)
ha kursens namn högst upp, eller längst ned, på varje sida (se ovan)
ha sidnummer högst upp, eller längst ned, på varje sida (se ovan)
ha tydliga rubriker genom hela arbetet
ha en tydlig och läsarvänlig text
ha ett relevant innehåll och en tydlig struktur
ha daterade föreläsningar, verkstäder, internetkällor mm
referera till samtliga källor som används (se mer nedan)
ha en referenslista längst bak på litteraturen som refereras
innehålla alla delar som efterfrågas
Inlämning och formalia
Inlämning: senast fredag den 29 maj, kl 24.00 på LISAM (under Inlämning).
Times New Roman 12p, eller Calibri 11p, Radavstånd 1,5
Antal sidor: ca 15-25 beroende på hur du skriver.
Referenshantering; se längre fram i anvisningen.
5
6
Bryman, Alan. (2002). sid 447.
Bryman, Alan. (2002).
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
13
6.3.2
"Samla sin process", lite generella tankar om Portfolioarbete
Att medvetet samla sin inlärnings- och utvecklingsprocess kan man göra på flera sätt. Gemensamt är
att det finns ett mål att tydliggöra både den egna inlärningen och den egna utvecklingen och
formulera hur man vill gå vidare i dessa båda processer. Detta samlade dokument kan sedan
användas även som bedömningsunderlag, t ex på en kurs.
Det som ofta kallas för portfolio (portfölj) har sitt ursprung i konstnärliga professioner där man visade
upp sina alster i en "portfölj", men har under senare tid blivit allt vanligare även i andra sammanhang
där man fokuserar på lärande- och utvecklingsprocesser och där den fysiska portföljen kan ha ersatts
med t ex dataskrivna texter enligt en given progression.
Grunden i portfolioarbetet i denna kurs kan beskrivas på följande sätt.
A. I början av kursen:
Du ska i inledningen till kursen formulera dina personliga mål och beskriva dina förväntningar som
ska kunna relateras till kursmålen, samt även skriva en inlärningsplan hur du planerar att nå dessa
personligt satta mål och förväntningar under kurstiden. Detta steg innebär att du som skriver tar ett
aktivt och personligt ansvar för din egen lärandeprocess, samt synliggör denna.
B. Under arbetets gång:
Du dokumenterar processen som sker under kursens olika moment genom att utgå från orden collect
- select - reflect. Detta innebär konkret att du ska samla (collect) innehållet som ingår i kursen enligt
anvisningar av ansvariga, t ex kursträffarna, föreläsningar, workshops, litteraturseminarier,
gruppträffar, redovisningar och examinationer. Därefter ska du välja ut (select) det som du anser
bidrar till din utveckling och lärprocess och reflektera (reflect) över detta. Detta tredje steg är den
viktiga process som gör det upplevda till en lärdom.
Reflektera (reflect) kan beskrivas som ”tankens krökning tillbaka mot sig själv”7 och innebär här att
man återvänder och ser på enskilda eller samlade upplevelser, sina tankar, mål och förväntningar,
inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur med de ögon man har just då utan att värdera åt något
håll.
Kurslitteraturen ska finnas med som stöd för egna tankar och reflektioner genom hela arbetet, men
kan även redovisas separat som en läslogg om du föredrar detta och då med tydliga kopplingar till
egna reflektioner och kursens innehåll och mål.
Detta steg är tänkt att ge dig som skriver ett redskap för att reflektera över ditt eget lärande och för
att utforma strategier och mål för den fortsatta lärande- och utvecklingsprocessen.
C. I slutet av arbetet:
Nu ska du skriva dina egna självvärderingar. Dels av hur du nått dina mål och dina förväntningar, dels
hur din inlärningsplan har fungerat.
Värdera eller självvärdera innebär här att man värderar hur man upplever och uppfattar8 sin egen
insats samt synliggör sin egen lärprocess i förhållande till sina egna mål och förväntningar,
inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur.
Utvärdera är en bedömning av ett resultat eller en process9 och innebär här att man värderar sin
egen och andras insatser i den del som avses i utvärderingen (ex grupparbete, seminarium,
examination, kursens innehåll eller kursen som helhet).
7
Alexandersson, Mikael, Pedagogiska Magasinet nr 1 februari 2007
8
Egidius, Henry. 1995. Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund:
Studentlitteratur
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
14
Detta steg är tänkt att hjälpa dig att tydliggöra om och hur du har nått dina egna mål och
förväntningar, samt om och hur din egen inlärningsplan har fungerat.
D. Under hela processen:
Du måste under alla delar av processen vara mycket noga med att ange källor och ha tydliga
referenser till både muntliga och skriftliga källor i din text. Vad är dina egna tankar? Vad är andras
tankar?
Detta är viktigt för att visa respekt för andras tankar och vara ärlig! Därmed undviks plagiat och fusk.
Se mer information om referenshantering, fusk och plagiat i andra separata avsnitt.
E. Examination:
Detta arbete är en del av examinationen för ditt deltagande i kursen.
Denna form av processkrivande ger möjlighet till både summativ och formativ bedömning, dvs
summerar din lärandeprocess fram till "nuläget", men tydliggör även vad som behöver utvecklas
framöver och ger hjälp till att forma den kommande lärande- och utvecklingsprocessen. Denna
metod kan alltså både fokusera på din lärandeprocess och på din professionella och personliga
utvecklingsprocess. Arbetet rymmer även dokumentation om aktiv närvaro vid kursträffar,
föreläsningar, workshops, litteraturseminarier, gruppträffar, redovisningar och examinationer.
Detta steg är tänkt att tydliggöra både för dig som student och för oss som
lärare/handledare/examinatorer vad du lärt och hur du har utvecklats över tid.
6.4
Portfolions innehåll
Sammanfattning av portfolions innehåll, vilka också beskrivs på nästa sida i annan form.
1. Egna mål och förväntningar utifrån kursplan och kursinnehåll.
2. Självvärdering av hur dessa mål nåtts.
3. Inlärningsplan - hur planerar du att nå dina mål?
4. Självvärdering av hur din inlärningsplan har fungerat.
5. Reflektioner från träffarnas föreläsningar och workshops (både teoretiska och praktiska pass).
6. Reflektioner kring litteratur och andra källor.
7. Reflektioner kring egna och andras redovisningar.
8. Summerande reflektioner av kursen i sin helhet och din egen utveckling.
9
Egidius, Henry. 1995. Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund:
Studentlitteratur
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
15
Ovanstående innehållsbeskrivning finns också på kommande sida i form av "bubblor".
OBS! Detta är samma innehåll som finns beskrivet i text ovan, men här på ett alternativt sätt.
1. Egna mål och
förväntningar - utifrån
kursplan och kursinnehåll.
8. Summerande
reflektioner av
kursen i sin helhet
och din egen
utveckling.
2. Självvärdering av
hur dessa mål
nåtts.
Lycka Till!
Portfolio
3. Inlärningsplan hur planerar du
att nå dina mål?
7. Reflektioner kring
egna och andras
redovisningar.
4. Självvärdering av hur
din inlärningsplan har
fungerat.
6. Reflektioner kring
litteratur och andra
källor.
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
5. Reflektioner från
föreläsningar och
workshops (både
teoretiska och praktiska
pass).
Vt 2015
Linköpings Universitet
16
6.5
Kompletteringsuppgift
Om du varit förhindrad att närvara vid hel, eller del av, en kursträff bör i första hand ta själv ta
kontakt med någon kurskamrat för att ta del av träffens innehåll. I andra hand tar du kontakt med
kursansvarig och frågar efter kompletterande information från kursträffen och kommer även
eventuellt att få en kompletterande uppgift som ska ingå i dina reflekterande kursuppgifter.
Vet du om din frånvaro i förväg bör du meddela kursansvarig i god tid innan kursträffen eftersom
varje deltagare på denna kurs är viktig för kursprocessen.
6.6
Bedömning och betygskriterier
Kursen bedöms och betygssätts som en helhet bestående av 7,5 hp. Samliga delmoment måste vara
godkända för att kursen ska examineras och för att slutbetyg ska kunna sättas.
Betygskriterier för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål.
Vid bedömningen av examinationsuppgifterna kommer följande kriterier att tillämpas.
Kriterier för Godkänd
För att studenten ska erhålla betyget Godkänd på kursen ska följande krav uppfyllas.
Studenten ska kunna:

redogöra för olika teoretiska utgångspunkter för samtal som arbetsmetod.
Detta visar studenten genom att använda, och relatera till, kurslitteraturen och
kursinnehållet i såväl skriftliga reflektionsuppgifter som gruppdiskussioner och
litteraturseminarium.

genomföra olika typer av samtal.
Detta visar studenten genom att planera, genomföra och därefter skriftligt beskriva och
analysera olika samtal.

redogöra för empatins och inlevelsens betydelse vid samtal.
Detta visar studenten genom att använda, och relatera till, kurslitteraturen och
kursinnehållet i såväl skriftliga reflektionsuppgifter som gruppdiskussioner och
litteraturseminarium.

ge och ta konstruktiv feedback.
Detta visar studenten genom att använda, och relatera till, kurslitteraturen och
kursinnehållet i såväl skriftliga reflektionsuppgifter som gruppdiskussioner och
litteraturseminarium.
Kriterier för Väl Godkänd
Utöver vad som krävs för betyget Godkänd skall också följande krav uppfyllas för att erhålla betyget
Väl godkänd:
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
17

Studenten visar på en fördjupad insikt genom att ur olika perspektiv belysa kursens relevanta
begrepp och frågeställningar, såväl praktiskt som teoretiskt.

Studenten kan argumentera och föra ett självständigt kritiskt resonemang i strukturerad skriftlig
framställning med stöd i relevant litteratur.

Studenten bör genomföra uppgiften inom givna tidsramar.
Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts.
6.7
Återkoppling
Efter inlämningsdatum har ansvarig lärare tio arbetsdagar på sig för att bedöma respektive students
insatser. Därefter sker återlämning av uppgift tillsammans med skriftlig återkoppling och
inrapportering av betyg om inte annat angetts. I de fall där det krävs kompletteringar kommer du att
uppmanas att lämna in dessa. Muntlig återkoppling ges vid förfrågan.
7.
Övrig kursinformation
7.1
Registrering
Du ska registrera dig enligt information som finns i dokumentet: "Välkommen till LiU Vt 2015".
7.2
LISAM
Vi kommer att använda oss av LiU:s system för kommunikation och samverkan, LISAM. Här kan ni
kommunicera med varandra, med kursansvarig och med de flesta andra medverkande lärare på
kursen. Det är också via denna plattform som du får information om eventuella förändringar under
kursens gång så det är väldigt viktigt att du kontinuerligt håller dig uppdaterad med den information
som läggs ut via LISAM.
LISAM är också den kommunikationsväg som du ska använda då du lägger in dina uppgifter och har
webbaserade diskussioner med dina kurskamrater. Förutom att användas till information, lämna in
uppgifter och samtala om litteraturen finns här även möjlighet att dela erfarenheter och lägga ut tips
som andra i gruppen kan få nytta och glädje av vilket bidrar till det gemensamma kollektiva lärandet
under kurstidens gång.
Du bör redan nu kunna gå in på LISAM och nå kurssidan för denna kurs.
Mer information om LISAM kommer vid kursstart!
7.3
Biblioteket
Besök Universitetsbibliotekets hemsida http://www.bibl.liu.se Där finns länkar och tillgång på olika
service för att utveckla sitt eget sökande efter litteratur, artiklar, information osv och sin förmåga att
värdera olika källor.
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
18
7.4
Lokaler
Vid träffarna på LiU används salar i Hus Key på Campus Valla. Liu-kartor hittar du på www.liu.se/omliu/till-liu/kartor
7.5
Kursvärdering
Vi kommer efter avslutad kurs att använda oss av det centrala utvärderingssystemet ”KURT” som
samtliga utbildningar på Linköpings universitet ska använda, samt även en egen kursvärdering.
8.
Fusk och Plagiat
I samband med de skriftliga uppgifterna i kursen är det viktigt att du som student är införstådd med
de regler som finns angående plagiering/fusk. Att plagiera är, enligt Disciplinnämnden på Linköpings
universitet, när man presenterar någon annans arbete (exempelvis texter och bilder) som sitt eget.
”När studenter plagierar tar sig detta ofta formen av att:
- Man skriver om en annan författares text men byter endast ut några få ord i sin egen text jämfört
med originaltexten;
- Man använder material från ett tidigare godkänt arbete och lämnar in det igen på en ny kurs utan
tillstånd från läraren;
- Man använder en annan students arbete och presenterar det som sitt eget;
- Man kopierar ett stycke ur en text på internet utan att markera citat eller referera till källan
- Man tar en annan författares idéer, skriver om texten med egna ord utan att ange referens”
http://noplagiat.bibl.liu.se/what_is_plagiarism/default.sv.asp (2015 01 29)
Linköpings universitetsbibliotek har tagit fram NoPlagiat: självstudieguide om plagiering och
upphovsrätt. Via länken kan du lära dig mer om plagiering och upphovsrätt samt göra ett antal
övningar för att testa din förståelse.
För mer information, se:
http://noplagiat.bibl.liu.se/default.sv.asp
Även Högskolan i Borås har en mycket användbar hemsida som rekommenderas:
Högskolan i Borås. (2014): Guide till Harvardsystemet.
http://bada.hb.se/bitstream/2320/12297/3/Harvard_version9.2_publicerad.pdf. (2015 01 29)
Du kan alltså valfritt välja något av de vanligaste referenssystemen bara du är konsekvent genom
hela ditt arbete. Oavsett system önskar vi gärna tillägga att det är bra om du även har med förnamn i
referenslistan.
I en ”Lathund för referenshantering” som kommer att delas ut vid kursstart får du också några
konkreta tips på hur du kan göra.
E-postadresser för inlämningsuppgifter:
förnamn.efternamn.liu@analys.urkund.se
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
19
9.
Litteraturlista
9.1
Obligatorisk litteratur
Alsegård, Helena (2007): Samarbetsövningar (Leda – Lära – Relatera – Reflektera). Stockholm: SISU
Idrottsböcker. (Kan köpas vid kursstart)
Blomquist, Christine & Röding, Pia (2010): Ledarskap; Personen, Reflektionen, Samtalet. Lund:
Studentlitteratur. (Kapitel 5; Kommunikation och dialog).
Bryman, Alan. (2002): Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. (Kompendium kommer att
delas ut med aktuella sidor från kap 8, 13).
Engquist, Anders. (2013) Om Konsten att samtala - en bok för människor i kontaktyrken. Lund:
Studentlitteratur. (Kompendium kommer att delas ut med aktuella sidor).
Hilmarsson, Hilmar Thor (2012): Samtalet med känslomässig intelligens – en handledning i konsten
att samtala. Lund: studentlitteratur.
Larsson, IngBeth (2009): Samtal i det fria – fria samtal. Linköping: Linköpings Universitet. (Kan köpas
vid kursstart eller via LiU-tryck, tel 013-28 10 55, liutryck@liu.se)
Rautalinko, Erik. (2013): Samtalsfärdigheter - stöd, vägledning och ledarskap. Stockholm: Liber.
Som obligatorisk litteratur ska du även själv välja ytterligare tre (3) böcker utifrån följande
syfte.
1. En bok om Härskartekniker. Förslag:
Bergqvist (Eksvärd), Elaine (2011): Härskarteknik – den fula vägen till makt. Stockholm: Forum
alt
Ländin, Camilla (2014): Härskartekniker - identifiera, hantera och förebygga. Lund: Grönegatan
Förlag.
alt
... egen vald bok med likvärdigt innehåll som passar din verksamhet.
2. En bok om samtalstekniker. Förslag:
Holm Ivarsson, Barbro (2012): MI - Motiverande samtal. Stockholm: Gothia.
(Denna skrift finns för flera specifika områden, t ex: Praktisk handbok för hälso- och sjukvården,
socialt arbete, skolan, äldreomsorgen mm).
alt
Ronthy, Marika & Rosendahl, Suzanne. (2010): Samtal som utvecklar. Stockholm: Liber.
alt
Weiner Thordarson, Katarina (2011): Svåra samtal. Stockholm: SKL Kommentus Media AB
alt
... egen vald bok med likvärdigt innehåll som passar din verksamhet.
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
20
3. En valfri bok från referenslistan nedan
alt
... egen vald bok som passar till kursmålen och din verksamhet.
Ytterligare artiklar och arbetsmaterial kan tillkomma.
9.2
Referenslitteratur
Andersson, Lars., Gad Köhlert, Charlotte & Lyngbjerg Steffensen, Lis. (2007): Chefens nycklar.
Höganäs: Kommunlitteratur.
Antonovsky, Aaron (2004): Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Ardoris, Igor (2013): Målmedvetet lärarskap - att arbeta med mätbara och omätbara mål i skolan.
Stockholm: Gothia Fortbildning
Belbin R M (2004). Teamroller i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Bergen von, Christina (2009): Inre Ledarskap. Stockholm: Inre ledarskap i tiden AB.
Bergengren, Maria. (2003): Organisation och ledarskap - om organisationen och dess människor.
Stockholm: Bonniers.
Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004): Uppskattande samtalskonst. Stockholm: Mareld.
Bie, Kristin (2009): Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups.
Bley, Gerhard (2012): Instinkt eller insikt. Höganäs: Komlitt.
Blomquist, Christine & Röding, Pia (2010): Ledarskap; Personen, Reflektionen, Samtalet. Lund:
Studentlitteratur
Cain, Susan. (2012): De introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns. Stockholm: Natur &
Kultur.
Carlander, Jakob (2012): Starka känslor - affekter och emotioner i möten med människor. Stockholm:
Gothia förlag.
Carlsson, Hasse. (2013): Jobbar vi ihop, eller bara samtidigt? Höganäs: Komlitt.
Dahlkwist, Matts (2014): Kommunikation. Stockholm: Liber
Denhardt, Robert B & Denhardt, Janet V (2008): Konsten att leda. Lund: Studentlitteratur.
Due Billing, Yvonne (2011): Viljan till makt? Om kvinnor och identitet i chefsjobb. Lund:
Studentlitteratur.
Egidius, Henry (1995): Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur.
Ekstam, Kjell. (2008): Praktisk konfliktlösning – din väg till framgång. Malmö: Liber.
Ekelund, Gabriella & Dahlöf, Annamaria. (2005): Skarpa Lägen – om barn i svåra situationer.
Stockholm: Utbildningsradion.
Fällman, Barbro. (2010): Rätt sagt - på rätt sätt. Höganäs: Komlitt.
Gerge, Anna. (2010): Att leda med insidan. Vaxholm: Insidan.
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
21
Granström, Kjell (2012): Dynamik i arbetsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Grönlund,Erna & Alm, Annika & Hammarlund, Ingrid. (2000): Konstnärliga terapier, Bild, dans och
musik i den läkande processen. Stockholm: Natur & Kultur.
Hargie. Owen & Dickson, David (2004): Skilled Interpersonal Communication. London: Routledge.
Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2010): Idrottsledarskap. Stockholm: Natur & Kultur
Hedin, Anders (2012): Presentationsteknik. Lund: Studentlitteratur.
Holm, Ulla (2003): Empati – att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur & Kultur.
Hultgren, Staffan (2013): Tid för samtal - vad talar vi om egentligen? Stockholm: Liber.
Högskolan i Borås (2014). Guide to the Harvard Style of Referencing.
Höjer, Dan. (2007): Empati. Stockholm: Utbildningsradion.
Hägg, K., Kuoppa, S. M. (1997): Professionell vägledning – med samtal som redskap. Lund:
Studentlitteratur.
Ivarsson, Petter (2007): Samtal med barn och ungdomar. Stockholm: Gothia Förlag.
Johnson, Lena., Lundqvist, Susanna & Ottoson, Johan (2011): Naturupplevelse och hälsa - forskningen
visar vägen. Alnarp: SLU.
Jordan Thomas (2007). Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen. Stockholm:
Lärarförbundet, skolledarföreningen.
Jönsson, Bodil (2006): Guld. Stockholm; Brombergs förlag.
Jönsson, Stig & Strannegård, Lars (red). (2010): Ledarskapsboken. Malmö: Liber.
Kinge, Emilie (2008): Barnsamtal – den framgångsrika samvaron och samtalets betydelse för barn
med samspelssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Klingberg, Torkel (2007): Den översvämmade hjärnan. Stockholm: Natur & Kultur.
Kouzes M. James & Posner Z. Barry (2011): Ledarskapets sanningar. Malmö: Liber.
Larsson, Gerry (2013): Ledarskap under stress. Stockholm: Liber.
Lennéer Axelsson, Barbro, & Thylefors, Ingela (2005): Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur
och Kultur.
Lindwall, Magnus. Johnson, Urban & Åström, Olle (2002): Världens bästa lag - om gruppdynamik
inom idrotten. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Ljusenius, Tommy & Rydqvist, Lars-Göran (2004): Friskt ledarskap. Stockholm: Prevent.
Lundqvist, Thomas (2013): Bli en bättre ledare och chef. Göteborg: Soderpalm Publishing
Miller, William & Rollick, Stephen (2003): Motiverande samtal. Norrköping: Kriminalvården.
Monö, Christian (2010): Följarskap - om konsten att följa en ledare och leda en följare. Borås: Recito
förlag.
Nilsson, Björn. (2010): Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur.
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
22
Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin. (2007): Kommunikation; Samspel mellan människor.
Lund: Studentlitteratur.
Norrby, Catrin (2004): Samtalsanalys – så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, Eric & Martin, Ingrid (2012): Socialt arbete med grupper. Lund: Studentlitteratur.
Pettersson, Susanne & Person, Göran (2012): Dra åt samma håll. Stockholm: Natur & Kultur.
Plate, Anders & Plate, Johan (2002): Balans(j)akten. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Raundalen, Magne & Schultz, Jon-Håkon. (2007): Krispedagogik – hjälp till barn och unga i kris. Lund;
Studentlitteratur.
Richmond, Virginia & McCroskey, James (2004): Nonverbal Behavior in Interpersonal Relations.
Boston: Pearson.
Ronthy, Marika (2013): Ledarintelligens - så utvecklar du din ledarintelligens med hjälp av själ, hjärta
och hjärna. Stockholm: Liber
Ronthy, Marika. (2009): Utvecklingssamtalets 7 nycklar. Stockholm: Liber.
Rosenberg, Marshall B. (2008): Vi kan reda ut det! Hantera konflikter på fredliga och kraftfulla sätt.
Svensbyn: Friare Liv.
Rosenberg, Marshall B. (2003): Nonviolent Communication - ett språk för livet. Svensbyn: Friare Liv.
Smith, Ann-Christine (2003): Giraffspråket. Höganäs: Bokförlaget Kommunlitteratur.
Solin, Elisabeth. (2010): Facebook och andra sociala medier - handledning för chefer och
arbetsgrupper. Örebro: LäroMedia.
Steinberg, John (2010): Humanistiskt ledarskap. Malmö: Liber
Stensmo, Christer (2009): Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Svedberg, Lars (2012): Gruppsykologi; om grupper, organisationer och ledarskap. Lund:
Studentlitteratur.
Svenningson, Stefan & Alveson, Mats (2011): Ledarskap. Malmö: Liber
Stålhammar, Bert. (2007): Ledarskap i balans. Örebro: Libris.
Weirsöe; Bodil. (2004): Empatisk kommunikation – Giraffspråket i pedagogiken. Lund:
Studentlitteratur.
Wheelan, Susan A (2013): Att skapa effektiva team: en handledning för ledare och medlemmar. Lund:
Studentlitteratur.
Wessling, Stina (2013): Handbok i Kriskommunikation. Stockholmn: SKL Kommentus AB
Wiklund, Ulla (2013): Föra tanken vidare - reflekterande arbetssätt i skolan. Stockholm:
Lärarförbundets förlag.
Önnevik, Thomas. (2010): Ledarskapets grunder, organisationens hjärna. Lund: Studentlitteratur.
Österlind, Eva (red). (2011): Drama - ledarskap som spelar roll. Lund: Studentlitteratur.
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
23
Bilaga 1
Ledarskap - Samtal och reflektion, Vt 2015
Stöd för genomförande av medarbetarsamtal
Medarbetarsamtal är tillsammans med lönesamtal/lönesättande samtal några av de viktigaste
verktygen som finns att tillgå för planering och uppföljning av varje anställds arbetsinnehåll,
utveckling och prestation. Dokumentet som följer utgör ett xx-gemensamt underlag för genomförandet av medarbetarsamtal och ingår i xx:s modell för medarbetarsamtal och lönesamtal/lönesättande samtal. Modellen och underlagen för medarbetarsamtal och lönesamtal/
lönesättande samtal har diskuterats i ledningsgruppen och kommer att utvärderas efter ett år.
Uppföljning av året som gått
☐ Allmänna synpunkter på året som gått; vad har fungerat bra respektive mindre bra?
☐ Hur har det gått att genomföra de arbetsuppgifter som ingår i anställningen under det
senaste året? Anser du att du har haft rätt förutsättningar och tillräckligt stöd?
☐ Har de uppsatta målen för året nåtts? Om inte, varför? Har det fått konsekvenser?
☐ Har återkopplingen från chefer och kollegor varit tillräcklig? Om inte, varför? Har det fått
konsekvenser?
Arbetsmiljö
☐ Hur fungerar den fysiska arbetsmiljön på avdelningen och för dig i din anställning? Såsom
exempelvis hälsa, arbetsbelastning, hjälpmedel, samarbete, fördelning av arbetsuppgifter, arbetsklimat,
trivsel, mobbning, särbehandling (lika villkor)? Finns det förbättringsområden?
☐ Hur fungerar den psykosociala arbetsmiljön på avdelningen och för dig i din anställning?
Såsom exempelvis hälsa, arbetsbelastning, hjälpmedel, samarbete, fördelning av arbetsuppgifter,
arbetsklimat, trivsel, mobbning, särbehandling (lika villkor)? Finns det förbättringsområden?
☐ På vilka sätt tar du som medarbetare initiativ till och bidrar till ett gott medarbetarskap?
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
24
Samsyn om uppdrag och fördelning av arbetstid
☐ Vilka arbetsuppgifter kommer medarbetaren att ha under året som kommer (tydliggör
uppdraget)?
☐ Behöver prioriteringar göras mellan olika arbetsuppgifter?
☐ Vilka är utmaningarna (möjligheter, hinder och problem) för att genomföra
arbetsuppgifterna?
☐ Vad behövs för att klara av arbetsuppgifter och utmaningar under det kommande året
exempelvis stöd från chef/ledare, tid, ansvar och befogenheter, kompetensutveckling och andra
förutsättningar?
☐ Vilka är målsättningarna för medarbetarens arbete under året som kommer?
☐ Ska några konkreta åtgärder och förändringar genomföras inom anställningen under det
kommande året? Vad är det i så fall som ska genomföras, när ska det ske, vem är ansvarig och
när ska det vara genomfört?
Utvärdering av samtalet
☐ Vad har fungerat bra under samtalet?
☐ Vad kan bli bättre?
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
25
Bilaga 2
Lathund för referenshantering
Observera att ni skall skriva litteraturlistan i BOKSTAVSORDNING efter
författarens EFTERNAMN!
Referera till en bok
Löpande referens:
Om du inleder stycket med en referens:
Antonovsky (2005) kunde identifiera tre teman som tillsammans bildade komponenterna i
begreppet KASAM. Dessa var….
Om du avslutar stycket med en referens:
.. och tillsammans bildade komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet
begreppet KASAM (Antonovsky, 2005).
Litteraturlista:
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Referera till en artikel i en bok
Löpande referens:
Om du inleder stycket med en referens:
Enligt Brügge (2011)…
Brügge (2011) menar att…
Om du avslutar stycket med en referens:
... (Brügge, 2011).
Litteraturlista:
Brügge, Britta (2011). Varm, torr, mätt och glad, I Friluftslivets pedagogik. Brügge, Britta &
Glantz, Matz & Sandell, Klas (red). Stockholm: Liber.
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
26
Referera till en tidskrift
Löpande referens:
Om du inleder stycket med en referens:
Enligt Larsson (2008)…
Larsson (2008) menar att…
Om du avslutar stycket med en referens:
... (Larsson, 2008).
Litteraturlista:
Larsson, Håkan (2008). Idrott och hälsa – ett ämne i genusordningens tecken? Idrott och
hälsa. Nr 5, Maj 2008, s 16-19.
Referera till en Internetkälla
Löpande referens:
Om du inleder stycket med en referens:
Enligt Larsson, Fagrell och Redelius (2005)…
Larsson, Fagrell och Redelius (2005) menar att…
Om du avslutar stycket med en referens:
... (Larsson, Fagrell och Redelius, 2005).
Litteraturlista:
Larsson, Håkan & Fagrell, Birgitta & Redelius, Karin (2005) Kön – Idrott – Skola.
http://www.idrottsforum.org/articles/larsson/larsson_fagrell_redelius/larsson_fagrell_redeli
us051214.html Sökdatum XXXX-XX-XX.
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
27
Referera till Läroplan, ämnesplan, kommentarmaterial etc.
Löpande referens:
Om du inleder stycket med en referens:
Skolverket (2011a)…
Om du avslutar stycket med en referens:
... (Skolverket, 2011a).
Litteraturlista (om du använder flera referenser från samma källa och med samma
utgivningsår så tydliggörs skillnaden mellan källorna med en bokstav efter årtalet):
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr
11). Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011b). Ämnesplan för idrott och hälsa. Stockholm: Fritzes.
Citera:
Kort citat skrivs inom citationstecken (eller kursiv stil) (sidhänvisning måste finnas):
”Det är svårt att uppleva god hälsa om man saknar resurser för grundläggande fysiska behov
som mat, kläder och husrum och möjlighet till hälso- och sjukvård” (Lavesson & Nilsson,
2011, sid 94).
Längre citat skrivs med indrag och utan citationstecken (sidhänvisning måste finnas):
Det är svårt att uppleva god hälsa om man saknar resurser
för grundläggande fysiska behov som mat, kläder och
husrum och möjlighet till hälso- och sjukvård. Det kan
också vara svårt att uppleva en god hälsa i ett samhälle
som saknar grundläggande rättigheter.(Lavesson &
Nilsson, 2011, sid 94).
Litteraturlista:
Lavesson, Lillian & Nilsson, Kerstin (2011) Naturens betydelse för hälsa och livsstil. I
Ottosson, Johan & Lundqvist, Susanna & Johnson, Lena: Naturupplevelse och hälsa –
forskningen visar vägen. Alnarp: SLU
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet
28
Referera till en föreläsning
Löpande referens:
Om du inleder stycket med en referens:
Enligt Johansson (2014-08-26)
Om du avslutar stycket med en referens:
... (Johansson, 2014-08-26).
Litteraturlista:
Johansson, Tove (2014). Undervisning, betyg och bedömning. Föreläsning 2014-08-26 vid
Linköpings universitet.
Referens:
McMillan Kathleen & Weyers Jonathan (2007). Studera smart - så lyckas du med uppsatser
och rapporter. Harlow: Pearson Education Limited
Se även:
Högskolan i Borås. (2014): Guide till Harvardsystemet.
http://bada.hb.se/bitstream/2320/12297/3/Harvard_version9.2_publicerad.pdf 2014 11 26
Bearbetad av: Tove Johansson (2013 11 11)
Reviderad av: Helena Alsegård (2014 11 26)
Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp
Vt 2015
Linköpings Universitet