Cancervården Extranummer 2015

Transcription

Cancervården Extranummer 2015
RAPPORT // CILLA WÄNDEL
RAPPORT // MARIA ROOS
Från EONS-9 i Istanbul, sid 11.
Från sjuksköterskedagarna, sid 6.
EXTRANUMMER // 2015
CANCERVÅRDEN
Extranummer
Inför Onkologidagarna
Rapport från EONS-9 & Sjuksköterskedagarna
Sjuksköterskor
i Cancervård
CANCERVÅRDEN
EXTRANUMMER // 2015
Bristol-Myers Squibb
visar vägen inom
immunonkologi
6
18
12
11
Innehåll // Extranummer
Kan vi utnyttja kraften
hos kroppens eget immunförsvar
för att bekämpa cancer?
Immunonkologi grundar sig på insikten om hur kroppens eget immunförsvar
kan utnyttjas för att bekämpa cancer. Vår forskning ökar förståelsen
för hur cancer kan undkomma immunsystemet och potentialen inom
immunonkologi fortsätter att driva våra forskningsinsatser.
Vi på Bristol-Myers Squibb fortsätter att forska och utveckla innovativa
behandlingar som kan hjälpa patienter i deras kamp mot cancer.
Ledaren
4.
Redaktören har ordet
5.
Rapport från Sjuksköterskedagarna
6.
Årets sjuksköterska 2014
10.
Rapporter från EONS-9
11.
Disputation
16.
Onkologidagarna i Umeå
18.
Medlemssidor
22.
Jan 2015 ONCSE15NP00159
bms.se
3.
LEDARE
REDAKTÖREN
God fortsättning
på det nya året 2015!
Äntligen kommer ett nytt
nummer av Cancervården,
jag hoppas ni har längtat!
H
N
oppas att ni har haft en skön och vilsam jul. Jag har
både hunnit med att fira jul med mina nära och kära
och arbeta lite kliniska. Att arbeta under julhelgen är
www.cancernurse.eu/about_eons/advisory_council.html
Ett skäl till att vi trycker detta ”lilla” extra nummer är att
2015 rymmer så många intressanta händelser som vi vill
speciellt. Det är fantastiskt att julstämningen infinner sig på
att ni skall uppmärksamma. Först ut är Onkologidagarna i
sjukhus trots allt. Den ser bara lite annorlunda ut. Man kan
klä ut droppställningen till en julgran som ett barnbarn gjorde
u är julen över och vardagen har kommit tillbaka!
Tidningen har haft en turbulent och lite oviss höst. Som
Hoppas ni alla har fått möjlighet till någon form av
alla medlemmar redan fått information om har vi nu bytt
välförtjänt vila. För ganska precis ett år sedan klev
tidningsdistributör. Under 2015 kommer 4 nummer, förutom
jag in i redaktionen för tidningen Cancervården, ett mycket
detta extra nummer ut. Detta nummer är ett extranummer
Umeå 16-20 mars. Det är en multiprofessionell konferens
inspirerande uppdrag. I höstas fick jag förtroendet att ta över
med fokus på ”Inför Onkologidagarna”. Vi presenterar några
av hög kvalitet som vi arrangerar tillsammans med Svensk
redaktörsstolen efter Nadja och det känns verkligen som en
rapporter från EONS, SOTA och Sjuksköterskedagarna.
till sin morfar eller ta med Julpicknick till dagrummet som en
Onkologisk Förening (SOF). Svensk förening för psykosocial
riktig utmaning, samtidigt roligt och spännande!
Hoppas det inspirerar er till att åka på dels Onkologidagarna
son gjorde till sin pappa. Jag slutar aldrig att imponeras av
onkologi och rehabilitering (Swedpos) finns också på plats
patienter och anhörigas uppfinningsrikedom och kreativitet
två av konferensdagarna. Fördragshållarna inom onkologisk
ska vid Vårdhögskolan i Sundsvall. På den tiden var utbudet
manfattning Ulla Näppes avhandling, ”Dilemman i samband
för att skapa stämning mitt i allt det svåra.
omvårdnad är flera framstående, så väl nationella som inter-
av arbeten begränsat och för min del gick flytten till Stock-
med palliativ cytostatikabehandling när livets slut nalkas”.
Spännande läsning!
Jag hoppas att jag kan föra tillbaka lite av den kreativite-
I år är det 20 år sedan jag examinerades som sjuksköter-
nationella, forskare. Det är också ett bra tillfälle för alla
holm för att vara sommarvikarie på Geriatriska kliniken
ten till vår nya tidning 2015. Som vi i styrelsen informerade
kliniskt verksamma sjuksköterskor, läkare, paramedicinare,
Danderyds sjukhus.
under hösten så har Cancervården bytt tidningsleverantör.
chefer och forskare att mötas för en bättre cancervård.
Vi har nu i januari startat vårt samarbeta med Adviser.
Föreningen har också tio stycken medlemsstipendier a´
När hösten närmade sig fanns ingen möjlighet att stanna
3000 SEK att söka för deltagande i konferensen. Läs mer på
hamnade jag då på Radiumhemmet eller den så kallade
din hand redan i februari. Vi vill inte att ni skall tro att vi har
hemsidan www.cancervard.se
Onkologiska och Patologiska kliniken, som jag knappt visste
Det är nu också dax att nominera Årets sjuksköterska, en
mycket uppskattad utnämning. Vi behöver uppmärksamma
aldrig att arbeta med cancer! Men detta har varit den mest
narie tidningar under 2015. Detta känns nytt och spännande
våra värdefulla kollegor som gör skillnad runt om i Sverige.
lyckade slumpen i mitt liv. Idag säger jag att jag aldrig kom-
och vi ser fram emot samarbetet med Adviser.
Sedan vill jag också att ni i god tid bokar in årsmötet den
mer att arbeta med något annat än cancerpatienter.
19 maj 2015. I anslutning till årsmötet så kommer vi att ha
Jag har under mina 20 år provat på alla typer av vård,
för allt fokuserat på arbetet med Onkologidagarna. Jag som
en utbildningseftermiddag om säkerhet kring hantering av
öppen och slutenvård samt strålbehandling. 14 av dessa år
ordförande hade tillsammans med tillträdande ordförande
cytostatika. Ett mycket viktigt och angeläget ämne.
har jag varit chef för cytostatikaverksamheten på Radium-
förmånen att besöka EONS ordförandemöte i november.
Där möttes representanter från ett 20-tal länder i
workshops med fokus på Communication, Advocacy, Research
Jag hoppas att vi får tillfälle att träffa under det kom-
www.cancernurse.eu där det också står om ordförandemötet
Camilla Hultberg
camilla.hultberg@karolinska.se
Väl mött i mars! // Ulrika Persson
hemmet. 2011 bestämde jag mig för att göra någonting
mande året. Hör gärna av dig till oss i styrelsen med dina
annat. Jag läste vidareutbildningen i Radioterapi och har
synpunkter och idéer.
sedan dess arbetat med strålbehandling både på Söder-
and Education (CARE). Läs mer om EONS arbete på
med fokus på Akut Onkologi, något att se fram emot!
vad det var. Jag sa under min utbildning att jag kommer
höstas. Förutom detta nummer kommer vi att ge ut fyra ordi-
Vad har styrelsen arbetat med under hösten? Vi har fram-
I början av mars kommer ett nytt fullspäckat nummer
kvar där och jag började söka nya arbeten. Av en ren slump
Med anledning av detta har du detta ”lilla” extranummer i
försvunnit, även om ni inte fått något nummer sedan tidigt i
och senare i höst även ECCO i Wien. Vi har även med en sam-
sjukhuset och på Radiumhemmet.
Ha det gott och på återseende // Camilla
Ulrika Persson
Chefredaktör
ulrika.persson@karolinska.se
4.
5.
CANCERVÅRDEN
EXTRANUMMER // 2015
RAPPORT
Sjuksköterskedagarna hölls på City Konferenscenter
med nästan 800 personer närvarande.
Det genomgående temat för de två dagarna var professionsetik och mod, men det var även fokus på hälsa och
levnadsvanor. De flesta föreläsningarna under dagarna
var parallella, så man fick försöka välja vad man ville
lyssna på, vilket inte alltid var lätt.
Maria Roos
Strålbehandlingensavdelningen
Universitetssjukhuset Örebro
maria.roos2@regionorebrolan.se
Rapport från
sjuksköterskedagarna
i Stockholm 19-20 november 2014
Ania Willman, ordförande i Svensk
sjuksköterskeförening inledde dagarna med att hälsa välkommen.
Hon pratade om hur det i nuläget
ser ut i Sverige med sjuksköterskor. Det behövs fler sjuksköterskor och också fler sjuksköterskor
med specialistutbildning.
En utvärdering som är gjord av
specialistsköterskeutbildningarna
har visat på brister i utbildningen.
Svensk sjuksköterskeförening
anser därför att det behövs en
ny typ av specialistsköterskeutbildning i Sverige. Ania Willman
påtalade också vikten av specialistsjuksköterskeutbildningar för
att patientvården ska vara säker,
då forskning har visat att det finns
ett samband mellan sjuksköterskors kunskap och patienternas
möjlighet till överlevnad, välbefinnande och möjlighet att få symtomminskning.
Vi fick också under morgonen
njuta av duon Lise och Getrud
6.
stod för underhållningen med
cello, piano och skönsång.
Ann Marie Rafferty, professor
of Nursing Policy vid King´s Collage i London, höll först ett föredrag
om ”Reinventing nursing´s social
mission” och därefter följde ett
samtal mellan Ann Marie Rafferty
och Ania Willman om ”vad sjuksköterskan har för ansvar?”.
Föreläsningen och samtalet
handlade om omvårdnads policy,
sjuksköterskors arbetsförhållanden och arbetsmiljö och vad det
resulterar i för patienterna.
Ann Marie började med att
berätta om omvårdnad ur ett
historiskt perspektiv med utgångspunkt från Virginia Hendersson. Hur ser det ut i världen
idag? Rapporter från Europa har
visat att det finns för lite personal
för att utföra den omvårdnad av
patienter som är nödvändig. Ju
fler patienter per sjuksköterska
desto fler dödsfall. Ann Marie
pratade om vad vi som profession har för ansvar för att utveckla
kunskapsområdet. Det finns
hela 13 miljoner sjuksköterskor i
världen som kan ”amplify the voice
of nursing”. Kan vi som sjuksköterskor göra oss hörda gällande
omvårdnad, så når vi långt globalt
och kan påverka. Ett välbehövligt
avbrott var pausgympan som
hölls av Mathias Lidin, sjuksköterska på livsstilsmottagningen
på Karolinska Sjukhuset. Han fick
fart på hela publiken med knäböj
och höftvickningar.
Mats Johansson, som arbetar
på avdelningen för medicinsk etik
vid Lunds universitet, föreläste om
något vi ser allt mer som underhållning i media- de ”vita dokusåporna” som nu finns på TV, bloggar,
Twitter, Facebook med mera.
Är det försvarbart och etiskt
riktigt att filma svårt sjuka
människor och sedan visa det på
TV? Mycket talar emot detta då
risken finns att den personliga
integriteten kränks eller att sekretessen inte kan hållas.
Frågan är om alla patienter
kan ge sitt samtycke till medverkan? Har anhöriga moralisk rätt
att ge samtycke i patientens ställe? Han tog också upp att Svensk
sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet avråder från
att vara med i dessa program.
Frida Smith tilldelades Svensk
sjuksköterskeförenings Doktorandstipendium. Frida är specialistsjuksköterska inom onkologi
och doktorand vid Centrum för
personcentrerad vård vid Göteborgs universitet. Hon fick stipendiet för projektet Personcentrerad
information och kommunikation
vid kolorektal cancer (PINCORE)
som ger förutsättningar för patienter och närståendes partnerskap i vården.
Carina Werkander Harstäde
föreläste om hur de närstående
till svårt sjuka patienter upplever
skuld och skam, och om balansgången mellan de komplexa känslor som uppstår när man vårdar
sin anhörige. Hon har intervjuat
anhöriga till svårt sjuka patienter
efter deras bortgång och ca ett
år framåt. Begreppen skuld och
skam beskrevs.
I intervjuerna framkom att de
närstående hade en önskan om
att vara delaktiga; bland annat
för att ge kärlek, bevara autonomin hos den svårt sjuke och för
att undvika en dålig vårdkvalité.
Att vara närstående i livets
slutskede ger känslor av tillfredsställelse och meningsfullhet men
även att inte klara av situationen
och ha kontroll dygnet runt.
Upplevelserna av skuld kunde
t.ex. vara att man inte uppfyllde
sina åtaganden. Upplevelserna
av skam kunde vara att känna sig
kraftlös och underlägsen, att inte
bli tagen på allvar eller att familjekonflikter blev synliga.
Lena Sharps och Carol Thiselmans föreläsning handlade om
den professionella identiteten och
hur vi beter oss som sjuksköterskor. Teamarbete beskrivs som en
viktig kärnkompetens inom vården. Men samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare fungerar
inte alltid som det borde. Hur kan
ett effektivt teamarbete fungera
inom både den kliniska vården,
utbildning och forskning; och hur
påverkar det patientsäkerheten
och patienternas delaktighet i
vården? Det talades om s.k. ”magnetsjukhus”, alltså sjukhus som
behåller redan befintlig personal
och även kan rekrytera nya sjuksköterskor. Viktigt för dessa s.k.
”magnetsjukhus” är bland annat
ett bra ledarskap med utvecklings- och utbildningsmöjligheter,
ett bra teamarbete osv. I Sverige
finns det i nuläget inga sådana
sjukhus. Arbetsmiljöns betydelse
diskuterades också. Forskning
har visat på att arbetsplatser som
sjuksköterskorna tycker det är bra
och där de trivs och stannar, där
tycker även patienterna att det är
bra. Slutsatsen från föreläsningen
var att forskningen har visat >
7.
CANCERVÅRDEN
EXTRANUMMER // 2015
RAPPORT
att en kompetent, välutbildad,
självständig, teamarbetande, nöjd
vårdpersonal med ett bra ledarskap och arbetsmiljö resulterar i
en bättre vård för patienterna.
Många utställare fanns på
plats att besöka mellan föreläsningarna, med information om allt
ifrån bemanningsföretag, böcker,
olika utbildningar och förbund,
företag med sårvårdsprodukter,
munhälsoartiklar med mera.
Första dagen avslutades med
mingel framåt kvällen på Clarion
hotell Sign med god buffé, vin och
underhållning av discjockey.
Levnadsvaneprojektets ”Hälsotorg” var en mötesplats där
man kunde få veta det senaste om
det sjukdomsförebyggande och
hälsofrämjande arbetet. Där var
det också intressanta workshops
båda dagarna. Jag var med andra
dagens workshop ”samtal om
levnadsvanor- ett interprofessionellt ansvar”. Ska vi prata om
levnadsvanor med våra svårt
sjuka patienter? Det framkom
att det ska vi absolut göra. Iréne
8.
Nilsson Carlsson på Socialstyrelsen berättade om de ”Nationella
riktlinjer för sjukdomsförebyggandeförebyggande metoder ” som
kom ut år 2011. De handlar om
tobaksbruk, riskbruk av alkohol,
otillräcklig fysisk aktivitet och
ohälsosamma matvanor. Inom
hälso- och sjukvården gäller det
att ha ett hälsofrämjande för-
gjord och blir utskriven från vårdavdelningen. Kommunikationen är
inte alltid den bästa mellan olika
vårdgivare som dessutom har
olika dokumentationssystem.
Arbetet med levnadsvanor är ingen ”one mans show” utan ett teamarbete. Patienten ska få samma
information oberoende av vilken
personalkategori man träffar.
hållningssätt genom att stödja
patienten att öka kontrollen av
sin egen hälsa, även att erbjuda
kunskap, verktyg och stöd t.ex.
genom att erbjuda rådgivande
samtal kring levnadsvanor. Det
blev också intressanta diskussioner med Lars Jerdén, Sara Haile
och Maria Hjort. Vem ansvarar för
att patienten får information om
levnadsvanor? Primärvården eller
slutenvården? Vem är ansvarig
för patienten när operationen är
Det är också effektivt att
utnyttja alla resurser i teamet.
För att stärka lärandet och
samverkan inom teamet är det är
också viktigt med uppföljning och
återkoppling.
Båda dagarna var det posterutställning med ett 30-tal postrar, och med postervandring där
utställarna berättade om sina
projekt. Det delades också ut
pris för bästa utvecklingsprojekt
som gick till Katarina Vallin och
Liselott Pettersson i Uppsala för
postern ”Patientcentrerad rapport – Bedside handover”. Pris för
bästa vetenskapliga poster gick
till Ann-Kristin Jönsson och Karin
Stenzelius för postern ”Livet efter
prostatektomi, mäns upplevelser”.
Matthias Lidin, specialistsjuksköterska på livsstilsmottagningen på Karolinska sjukhuset,
föreläste om fysisk aktivitet och
hur sjuksköterskan kan hjälpa
personer att öka den fysiska aktiviteten genom hälsosamtal. Dessa
samtal ska vara personcentrerande och motivera till att göra beteendeförändringar. Det är viktigt
att lägga fram fakta som bygger
på vetenskap. Han talade om
de riktlinjer som finns gällande
fysisk aktivitet och om det farliga
stillasittandet. 30 minuter per dag
eller 150 minuter per vecka ska
man vara fysiskt aktiv om aktiviteten har en måttlig intensitet. Vid
hög intensitet rekommenderas 50
minuter per vecka. Aktiviteterna
går att dela upp på 10 minuters
pass om man önskar. Dessutom
bör man kombinera den fysiska
aktiviteten med styrketräning. Det
leder till att blodtrycket och de
onda blodfetterna minskar, och
blodsockerbalansen förbättras.
Forskning talar för att den som är
fysiskt aktiv lever 6-9 år längre än
den som inte är det!
Sölvi Vejby, sjuksköterska på
hematologen och samordnare
levnadsvanor HFS vid Akademiska
sjukhuset, föreläste om etik och
levnadsvanor. Hur kan man ge en
professionell och evidensbaserade omvårdnad som grundar sig
på ett hälsofrämjande och etiskt
förhållningssätt när man träffar
patienter som har fått en cancerdiagnos? Hon pratade om vikten
att ha en hälsofrämjande slutenvård. Vid cancer spelar ärftligheten en stor roll i 5-10 % av fallen.
Men i hela 70 % av fallen spelar
livsstilsfaktorerna en stor roll.
I nuläget saknas ett hälsofrämjande fokus inom vårdenUtmaningarna kan vara de egna
känslorna och värderingarna,
bristen på kunskap, bristen på
motiverande strategier, den
fysiska miljön och att det inte
finns några rutiner att jobba efter.
Anna Forsberg föreläste andra
dagen om moral, mod och vilket
ansvar man som sjuksköterska
har när man arbetar i en högteknologisk vård. Till vardags är
hon professor i vårdvetenskap i
Lund, där hon forskar kring vård i
högteknologiska miljöer och inom
organdonation/transplantation.
Patienter som hamnar i vård med
hög teknologi är ofta svårt sjuka.
Hon menar att det finns etiska
spänningsfält i vården.
Patienten blir tvungen att
lämna över ansvaret till personalen och lita på att de gör sitt
bästa, men det gör dem också mer
utlämnade och sårbara. Ju mer
utsatt patienten är, desto större
ansvar har vi som vårdpersonal
för patienten. Sjuksköterskan
visar sitt moraliska värde genom
sitt sätt att handla mot patienten. Vi som vårdpersonal har en
moralisk perception där vi måste
höra, se och känna den enskilde
patientens behov. Hon pratade
också om den moraliska integriteten med fokus på vad som händer
med vårdaren under vårdandet av
patienten. Det är viktigt att våga
vara modig som sjuksköterska,
och att inte överge patienten är
att ta ansvar.
Andra dagen avslutades med
att Lena Sundström, författare
och journalist, föreläste om hjältar, moral och etik.
Så var det dags att åka hem
efter två givande och tänkvärda
dagar, fullastad med broschyrer
och en och annan ny penna och i
bagaget!
9.
CANCERVÅRDEN
EXTRANUMMER // 2015
NYHETER
Carin Lundgren, vårdenhetschef på Onkologisk
mottagning och Dagsjukvård, blev i våras utsedd
till Årets sjuksköterska i Cancervård av föreningen
Sjuksköterskor i Cancervård och ROCHE.
Rapport från
Carin finns a
tt läsa
i detta numm
er
på sidan 22
Årets sjuksköterska
i cancervård 2014
I utmärkelsen ingick ett stipendium på 5000:- som skulle användas till utveckling och stimulans inom cancerområdet. Carin har använt stipendiet till EONS cancerkonferens i Istanbul 18-19/9 där fokus låg på Ledarskap
och patientsäkerhet.
Liten rapport från
EONS i Istanbul
Hur kan vi eliminera läkemedelsfel inom cancervården?
(Lena Sharp - Sverige)
WHO har tagit fram statistik på att ca 10% av alla patienter vi möter
i vården får någon form av vårdskada. En stor det av dessa är relaterade till läkemedel. Inom cancervården är det skador uppkomna vid
administrering av cytotoxiska läkemedel som är de allvarligaste och
kan ge katastrofala följder. Dessa läkemedel är också de mest frekventa på en onkologklinik, vilket gör att frågan måste komma högt
upp på dagordningen när det gäller patientsäkerhet! I processen runt
administrationen finns både läkare, farmaceuter, sjuksköterskor och
patienter och det är just i skiftena mellan dessa kontakter felen uppstår. Ett sätt som man provat och utvärderat från Karolinska universitetssjukhuset är att en sjuksköterska övervakar hela processen både
för att upptäcka medicinska fel, men också för att göra patienterna
mer delaktiga i sin medicinering och också kunna reagera på när det
blir fel. Patientmedverkan har visat sig vara nyckeln till att eliminera
fel i medicineringen. Olika former av patientmedverkan provas nu för
att kunna öka patientsäkerheten ytterligare.
Konferensdeltagare: Maria Brovall och Lena Sharp
Maria Brovall vid sin poster
Engagera patienter och anhöriga i vården!
(J.P Prata – Portugal)
På senare år har man sett att det finns stora vinster i att använda sig
av läkemedelsberättelser när patienter passerar olika vårdnivåer.
De största felen begås, som vi tidigare hört, när personalen rapporterar över läkemedel i skrift i epikrisen. I och med läkemedelsberättelser har man nu fått en fylligare rapport med förklaringar till att
läkemedel bytts ut eller att styrkor förändrats vilket har minskat läkemedelsfelen betydligt. Nu vill man gå ytterligare ett steg i patientsäkerhetens namn och involvera patienterna som ägare av listan,
vilket innebär att patienten är med när listan skrivs och får då också
en ökad kunskap om sina mediciner vilket hypotetiskt skulle göra att
läkemedelsfelen minskar. Detta är en pågående studie men redan
finns resultat som visar att detta är en framkomlig väg för att minska
läkemedelsfelen inom vården och därmed öka patientsäkerheten.
10.
11.
CANCERVÅRDEN
EXTRANUMMER // 2015
RAPPORT
Den 18-19 sep hade jag förmånen att få vara delta på EONS 9
(European Oncology Nursing Society) konferens i Istanbul!
Cilla Wändel
Onkologisjuksköterska, Strålbehandlingen,
Skånes Onkologiska Klinik, Lund
cilla.wandel@skane.se
EONS 9 konferens i Istanbul
Cilla Wändel berättar om besöket
Förberedelserna inför kongressen
började redan i januari då jag och
en kollega, Annette Holst-Hansson, utarbetade och sände in två
abstrakt till konferensen, det ena
handlade om implementering av
positioneringssystemet Catalyst
vid strålbehandlingsavdelningen
och det andra abstraktet var en
intervjustudie av 22 patienter om
deras upplevelse av positioneringssystemet. I maj månad fick vi
positivt svar; båda abstrakten var
antagna som postrar! Nu började
arbetet med att söka pengar till
flyg och hotell! Vi hade turen att
få pengar från två olika fonder, vår
tjänstledighet blev beviljad och
nu kunde vi färdigställa våra två
postar!
Vi reste ner dagen innan
konferensen startade och hann
med en liten runda i Istanbul. Den
världsberömda Blå moskén med
sina sex vackra minareter hann vi
tyvärr inte tid att gå in i men vi såg
den vackra byggnaden från torget.
Hagia Sofia, den heliga visdomens
kyrka och ett av världens arkitektoniska mästerverk, som är mer
än 1400 år gammal beundrade vi
också från utsidan och sedan be12.
gav vi ju oss till konferenslokalen
för att registrera oss. Att registrerar sig för konferensen dagen
innan är praktiskt och minskar
risken att missa föreläsningar när
konferensen börjar.
Konferensen hölls i det gamla
Militärmuséet (bara det var ju
spännande) så varje gång vi gick
in till konferensen fick vi skicka
väskan genom en säkerhetskontroll precis som på en flygplats.
Konferensen hade ca 400 deltagare, många var självklart från
Turkiet, men de flesta europeiska
länderna var representerade men
även deltagare från Indien, Japan
och Kanada fanns på plats.
På konferensen hölls det
många intressanta föreläsningar
och många pågick parallellt så
det fanns ingen möjlighet att jag
skulle kunna lyssna på allt, så det
var bara att välja!
Jag vill delge er från några av de
mest intressanta föreläsningar
och work shops som jag hann
lyssna på och delta i.
Anki Krol från Nederländerna
höll en intressant workshop med
titeln ”Integrering av screening för
distress”. Anki började med att
fråga oss deltagare om hur ofta vi
som sjukvårdspersonal frågar en
patient; Hur mår du? Men vad vi
egentligen menar är ju hur patienten mår fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt. I Nederländerna
har de anammat den vetenskapliga distress thermometer (DT),
vilken är framtagen av NCCN. DT
är validerad, strukturerad och
enkel att använda. Patienten får
ett formulär att fylla i hemma med
en skala mellan 0-10, där 0 betyder ingen distress och 10 extrem
distress. Det finns även en problemlista där patienten kan fylla
i vad som bekymrar och stressar.
Efter att patienten fyllt i formuläret diskuterar patienten eventuella problem med sin sjuksköterska
och kan få hjälp med egenvårdsåtgärder. De får också svara på om
de vill ha hjälp med sitt problem
av någon annan i vårdteamet t.ex.
en sjukgymnast. Anki och hennes
kollegor ser stora fördelar med att
använda distress termometern;
sjuksköterskan och patienten får
bättre kontakt och sjuksköterskan
kan snabbare få ett grepp om
vilka problem patienten har vilket
leder till en snabbare lösning för
patienten. Vissa frågor som kan
vara svårt att prata om som t.ex.
sexualitet och religion kan med
hjälp av DT kännas mera naturliga att samtala kring. En svensk
studie av Thalén-Lindström et al
(2013) har validerat den svenska
versionen av DT, vilket bådar gott
för intresserade. Workshopen
var väldigt intressant och avslutades med en diskussion om
hur vi andra deltagare såg på
tioner var av förklarliga skäl av
sjuksköterskor från Turkiet, en
studie var om hur patienter (O.
Ugür) upplever sitt dagliga liv med
inplanterade venport. 107 patienter deltog i studien, där 90 % upplevde sig nöjda med informationen kring sin venport och denna
information hade majoriteten fått
av en sjuksköterska. Majoriteten
upplevde inga problem med sin
venport, däremot hade drygt 8 %
möjligheterna natt införa en DT
för screening vid våra sjukhus. Vi
såg alla unisont stora möjligheter
att använda oss av detta enkla
hjälpmedel.
En session var så kallad proffered papers där varje föreläsare
endast ges 10 minuter för att
snabbt presentera sina resultat. Sessionen vi besökte var om
symtom hantering, det är ju ett
ämne man inte kan få för mycket
kunskap om. Flertalet presenta-
någon gång haft en infektion kring
venporten. Merparten av deltagarna upplevde att de kunde delta
i fritidsaktiviteter, sport samt leva
ett aktivt socialt liv trots venporten. Dock upplevde en femtedel av
deltagarna att venporten var ett
främmande föremål i deras kropp
men mer än hälften av deltagarna var tacksamma att de fått en
venport.
En annan föreläsare (G. Can)
presenterade en randomiserad
kontrollerad studie om effekten
av black mulberry molasses som
prevention för strålningsinducerad mukosit hos head och neck
cancer patienter, studien påvisade
en 38 % -ig minskning av mukosit,
minskad känslighet och smärta i
gommen samt minskad incidens
och grad av dysfagi, vidare studier
behövs dock för att konfirmera
resultatet.
I England hade man provat en
samhällsbaserad uppsökande
klinik för män med prostata cancer. E Ream berättade att prostatacancer är 3 gånger så vanligt
hos afrikanska män och karibiska
män än hos kaukasier och dessa
grupper har mindre kunskap om
prostatcancer och därigenom en
mera negativ bild av möjligheter
till bot, behandlingsmöjligheter
samt upplever större problem att
prata om miktionsbesvär. Dessa
män PSA-testar sig även eller
kanske just därför i lägre omfattning. En klinik startades för att nå
dessa män, den visade sig vara
populär bland dessa män som
tidigare varit svåra att nå, männen
kände sig mera bekväma att
>
prata om sina besvär på klini
13.
CANCERVÅRDEN
EXTRANUMMER // 2015
RAPPORT
ken än hos en vanlig allmänläkare. Kliniken var öppen i 98 dagar
och 328 män sökte hjälp och man
fann 9 fall av prostatacancer
varav 7 i ett tidigt stadium vilket
annars är ovanligt i denna grupp.
Trots att kliniken motsvarade sitt
syfte fann man att det inte skett
vare sig mest effektivt metodmässigt eller mest kostnadseffektivt
men man är beredd att testa detta
ytterligare och kanske då på ett
mera effektivt.
Vi passade på att smita ut och
se omgivningarna under lunchen,
vi såg det berömda Taksimtorget
och åt en formidabel lunch samtidigt. Vädergudarna var oss dock
inte nådiga vid vår vistelse det
regnade titt som tätt, men vi var ju
mest inomhus.
Efter lunch besökte vi en
mycket givande session om bröstcancer, moderator för sessionen
var Paz Fernandez Ortega som på
morgonen erhållit EONS Lifetime
Achievement Award 2014.
Professor Debbie Fenlon från
Southhamptons University pratade om de långsiktiga konsekvenserna bröstcancer har på överlevarna. Vad gäller överlevare så
uppstod det en intressant diskussion kring hur olika man pratar om
överlevare i de olika europeiska
länderna. I England är det ett vedertaget begrepp där även patienterna ser sig själva som överlevare
medan man i många andra länder
inklusive Sverige inte använder
överlevare som begrepp i någon
större omfattning. 1,67 miljoner
kvinnor får diagnosen bröstcancer
årligen globalt vilket innebär att
bröstcancer står för 25 % av all
cancer i världen. Man räknar med
att 522 000 kvinnor dör till följd
av bröstcancer årligen. De flesta länder räknar inte överlevare
men i England håller man räkning
och 480 000 kvinnor är bröstcanceröverlevare. Studier påvisar att
14.
kvinnor som överlevt bröstcancer
rapporterar sämre upplevd hälsa
och lägre livskvalitet. Viktökning
är vanligt och hos kvinnor som
tar Tamoxifen är viktökningen
än högre. Andra bieffekter som
rapporteras hos dessa kvinnor
många år efter avslutad behandling är osteoporos, smärtor och
värmevallningar, dessa med störd
nattsömn som följd. Kognitiv
beteendeterapi har visat lovande
resultat för att lindra värmevallningar, och en stor studie är nu
startad i England. Adherensen
till Tamoxifen etc. minskar också
med åren vilket kan leda till lägre
överlevnad. Vad som är viktigt att
ta med sig och tänka på i arbetet
med dessa kvinnor är att cancer
stör det vardagliga livet många år
efter diagnos och behandling.
Özgul Karayurt, professor från
Turkiet pratade om lymfödem,
siffrorna variera i olika studier
men mellan 10-65 %.
Riskfaktorerna är associerade
med behandling, sjukdomens utbredning samt patienten, där ett
högt BMI och hypertension ökar
risken. Rekommenderade aktiviteter är yoga, pilates, simning,
aerobic, promenader, cykling men
även att träna styrka.
Från Sverige pratade sedan
Marie Nilsson, socionom från KI
om vad som påverkar återgången
till arbete efter en bröstcancerdiagnos. Årligen drabbas 400 kvinnor i arbetsför ålder av bröstcancer. Risken att aldrig återkomma
till arbetslivet ökar om kvinnan
drabbas i yngre ålder och/eller
känner sig missnöjd och otillfredsställd med sin arbetssituation. Det är viktigt att kvinnan får
stöd från sin arbetsgivare samt
att arbetsplatsen och arbetsuppgifter kan anpassas efter kvinnans behov för att kvinnan snabbt
ska kunna återgå till sitt arbete.
Sjukvårdspersonal har också en
viktig roll när det gäller att underlätta för kvinnan att återgå till sitt
arbete.
Genom att bistå kvinnan med
rätt information och vårdplanering
optimeras hennes förutsättningar
till en snabb och bra återgång till
arbetet. Hur kvinnan blir bemött
av arbetsgivare, försäkringskassa
samt vänner och familj spelar stor
roll för återhämtningen efter en
bröstcancerdiagnos.
Första konferensdagen avslutades med en fantastisk uppvisning av Turkisk folkdans där män
och kvinnor dansade de mest
fantastiska danser med medryckande musik och efteråt blev vi
bjudna på Turkiska meze och ett
glas vin!
Posterutställningen var också
mycket intressant och bestod
av 185 olika postrar! En av dem
var från Turkiet och handlade
om sjuksköterskans roll vid tidig
diagnosav bröstcancer hos män.
Manlig bröstcancer är ju ovanligt
och endast 1 % får denna diagnos
i världen, men även denna ökar
tyvärr. Studien är en case rapport
om en man som får bröstcancer.
Mannen kände själv en knuta i
bröstet men ignorerade symtomen under två år innan han sökte
läkare. Sjuksköterskor har en
viktig roll i att informera om att
även män kan få bröstcancer och
man vill även uppmana att de gör
självundersökningar av sina bröst.
En annan poster var från Japan
där de diskuterade sjuksköterskans betydelse för omvårdnad
och vad som gör omvårdnaden
unik! DE tyckte att sjuksköterskan tillsammans med patienten
identifierar patientens behov.
Sjuksköterskan fokuserar på patientens dagliga liv och erbjuder
personlig koordination och behandling men sjuksköterskan ser
också patientens potential. Därför
Från fredagen vill jag också
rapportera från en mycket intressant workshop som professor
Anni Andersson från Dundee höll
i med titeln Livsstil och cancer.
Anni började med att beskriva att
cancer till stor del är livsstilsberoend och beror i hög gradorsaker
rökning och alkohol, kroniska
infektioner, obalanserad diet och
en del är hormonberoende. De
som lever med en cancerdiagnos ökar, år 2010 levde 1 million
med cancer och 2020 uppskattar man att 3 miljoner kommer
att leva med cancer och 2030
beräknas siffran vara uppe i
4 miljoner! Fler och fler studier
visar att man kan minska cancerdödligheten med hjälp av fysisk
aktivitet, t.ex. visar 9 olika studier
att risken för att dö i bröstcancer
kan reduceras med 30 % med
hjälp av fysisk aktivitet, 6 studier
visar samtidigt på att fysisk akti-
upplever viktökning i 60-96% och
de ökar i genomsnitt 3.9 kg på 2
år beroende på kemoterapi och
hormonbehandling. Normalt är att
alla friska personer ökar ca 400
gram på ett år och man inte medvetet undviker det. Anni berättar
också att patienterna ofta vill ha
har onkologisjuksköterskan en
framträdande roll i multidisciplinära samarbeten.
Innan lunchen serverades lyssnade vi på två föredrag om prostatacancer som hölls av Benthe Toft
Jenssen från Danmark och Erik
von Muilekom (ordförande i EONS)
från Nederländerna. En studie
med 1017 män med prostatacancer från sju länder visade att 81 %
av männen har behov av mer stöd
än det fått, de behövde främst
mera psykosocialt stöd samt stöd
kring sin sexualitet. Patienterna
beskrev att 75 % var mycket nöjda
med sin behandling och resterande hade negativ upplevelse
av biverkningar, emotionellt och
praktiskt stöd och 22 % saknade
helt stöd för sin partner.
vitet kan reducera mortaliteten i
kolorektal cancer med 26 %. Anni
uppmanar kvinnor med bröstcancer att fortsätta med eller starta
med fysisk aktivitet redan dagen
efter operationen. Man uppmanar
patienter att vara aktiv 3 timmar
per vecka och patienterna kan
välja att promenera 10 min per
gång så det behöver inte vara
alltför belastande för dem. Att
träna är en säker, effektiv väg för
rehabilitering och det minskar
de flesta symtom men speciellt
lymfödem, fatigue och emotionell
stress.
Ett observandum för alla är
att stillasittande 6 timmar per
dag ökar risken att få kolorektal
cancer med 27 %.
Kvinnor med bröstcancer
visat sig vara en stegräknare för
då upplevde patienterna att det
blev roligare för dem att röra på
sig.
Konferensen gav viktig kunskap om canceröverlevares
livskvalitet och hur vi kan påverka
denna. Detta arbete måste startas redan vid diagnos för att patienterna ska ha en större chans
att leva ett bra liv i framtiden. En
annan viktig del av konferensen är
ju att man får möjlighet att träffa
andra onkologisjuksköterskor
och dela erfarenheter med dem.
Distresstermometern (DT) kan bli
ett viktigt hjälpmedel i framtiden
som en snabb och effektiv screeningmetod för distress som kan
implementeras även på vår klinik.
råd om vad just de ska träna på
men hon menar att råden får ges
på ett respektfullt sätt. Det är
viktigt att vårdpersonalen inte är
dömande utan utgår från vad som
kan vara bra för just den unika
individen. Ett bra hjälpmedel har
15.
CANCERVÅRDEN
EXTRANUMMER // 2015
DISPUTATION
sluta behandling eller dödsplats påverkades. Däremot
rapporterade sjuksköterskorna att formuläret gav dem
värdefull information om patientens allmäntillstånd
inför behandling.
Ulla Näppä
Department of Radiation Sciences, Department of Nursing
Umeå University, Umeå and Östersund, Sweden 2014
Klinisk nytta för framtiden
Dilemmas in palliative
chemotherapy when
approaching end-of-life
Sammanfattning
Dilemman i samband med palliativ cytostatikabehandling när livets slut nalkas.
Bakgrund
Cytostatikabehandling som ges vid obotlig cancersjukdom kan minska tumörbörda och besvärande
symtom som t. ex smärta. Behandlingen ökar livskvalitet och överlevnadstid i många fall och bör därför erbjudas alla patienter som kan ha nytta av den. Dock är
cytostatika potenta läkemedel som kan ge besvärliga
biverkningar. Diskussionen i många studier pekar på
att den förväntade överlevnaden bör överstiga en månad för att behandlingen ska kunna ha avsedd effekt.
Då cytostatikabehandling vid obotlig cancersjukdom inte kan bota patienten är det alltid en tidsfråga
innan nyttan med behandlingen avtar för att till sist
helt upphöra. Fortsatt behandling med cytostatika
innebär då risk för enbart negativa effekter i form av
ökad trötthet, nedsatt immunförsvar och till och med
livsförkortning. Möjligheterna att klara av fortsatt
cytostatikabehandling bedöms inför varje behandling
med blodprover och klinisk bedömning. På sjukhus
utan tjänstgörande onkologspecialist träffar patienten
sjuksköterskan som ger behandlingen. Ansvarig läkare
kontaktas när provsvar eller något i patientens tillstånd avviker från det vanliga.
När sjukdomen framskrider och patientens allmäntillstånd börjar svikta, bör syftet med behandlingen
utvärderas och överväganden göras huruvida den ska
fortsätta, regimen förändras eller avslutas. Min erfarenhet, ur ett sjuksköterskeperspektiv, av palliativ vård
och cytostatikabehandlingar givna till patienter med
obotlig cancersjukdom, fick mig att vilja undersöka hur
många patienter som behandlas i livets slutskede. Jag
16.
ville också ta reda på hur bedömningen av patienten
inför behandlingen gick till och om den kunde förbättras, samt hur sjuksköterskan upplevde att ge cytostatikabehandlingar i sent sjukdomsskede.
Syften
I. Att utforska andelen patienter med obotlig cancer
som behandlas med palliativ cytostatika under sista
levnadsmånaden samt att finna utmärkande karakteristika för denna grupp patienter.
II. Att utveckla och psykometriskt testa en kortfattad
enkät utformad för bedömning av patientens allmäntillstånd vid palliativ cytostatikabehandling.
III. Att identifiera situationer som sjuksköterskor kan
uppleva som utmanande vid cytostatikabehandling av
palliativa patienter med cancer.
IV. Att undersöka om rutinmässig användning av
enkäten utvecklad i studie II påverkat andelen patienter som behandlas med palliativa cytostatika under
sista levnadsmånaden, andel sjukhusinläggningar,
dokumentation av allmäntillstånd, dokumentation av
avslutande av behandling i journal och/eller dödsplats.
Metod
Alla inkluderade patienter i studierna hade cytostatikabehandlats med anledning av obotlig, epitelial
cancer (utgående från organens slemhinneceller)
och var 20 år eller äldre. Deltagande sjuksköterskor
arbetade på cytostatikabehandlingsmottagningar/
avdelningar. Både patienter och sjuksköterskor kom
från Jämtland, Västerbotten och/eller Norrbotten. I
studie I jämfördes journaldata från avlidna patienter
som cytostatikabehandlats under sista levnadsmånaden med dem som avslutat behandlingarna tidigare.
Fynden i studien kan vara till nytta för alla inblandade i cytostatikabehandlingen; patienten, närstående,
sjuksköterskan och läkaren. Särskilt i beslutsprocessen om cytostatikabehandlingen ska fortsättas eller
avbrytas. Metoder för att bättre bedöma prognostiska
faktorer inför cytostatikabehandling behöver utvecklas ytterligare. I en framtida studie skulle formuläret
kunna vidareutvecklas för datoriserad användning så
resultaten förs in i patientjournalen, där både sjuksköterska och läkare enklare skulle ha tillgång till dem
innan behandlingsbeslut.
I studie II erbjöds patienter att delta i utvecklingen av
en enkät som tagits fram för att mäta allmäntillståndet före cytostatikabehandling. I studie III intervjuades
sjuksköterskor som arbetar med att ge cytostatika och
deras berättelser analyserades med narrativ metod. I
studie IV jämfördes journaldata för avlidna patienter
som använt enkäten från studie II med matchade kontroller och i tillämpliga frågor data från studie I.
Resultat
Studie I visade att 23 % av alla patienter som cytostatikabehandlats någon gång under sista året före
sin död även fick cytostatikabehandling under sista
levnadsmånaden. Studien visade också en samvariation mellan behandling sista levnadsmånaden
och fler sjukhusvistelser inom en månad efter sista
behandling, färre dokumenterade beslut att avsluta
behandlingen samt att färre patienter från denna
grupp avled i hemmet. I Studie II konstaterades att den
utformade enkäten uppvisade tecken på såväl reliabilitet, validitet som förmåga att detektera när patientens allmäntillstånd försämrades. Studie III visade att
palliativa cytostatika kan upplevas som potenta och
oförutsägbara läkemedel, som kan skapa dilemman
för de sjuksköterskor som genomför behandlingarna när de ges till patienter som är försvagade av sin
cancersjukdom. Sjuksköterskorna upplevde att de
ibland stod mitt emellan läkare, patienter och närstående inför behandlingsbeslut. Studie IV visade ingen
statistiskt säkerställd effekt av rutinmässig monitorering av allmäntillståndet med det i studie II framtagna
formuläret. Varken behandling under sista månaden i
livet, sjukhusvistelser, dokumenterade beslut att av-
Slutsatser
Behandling med palliativa cytostatika nära livets
slutskede kan skapa situationer som upplevs som
dilemman, både för patienten och för vårdpersonalen. I studierna behandlades 23-25 % av patienterna
med cytostatika under sista levnadsmånaden. Dessa
patienter vårdades oftare på sjukhus och färre av dem
dog i hemmet. Sjuksköterskorna beskrev att de i vissa
fall upplevde sig vara [mitt i mellan] i beslutsprocessen om cytostatikabehandling skulle ges eller inte.
Cytostatikabehandlingens oförutsägbarhet visade sig vara ett genomgående tema i avhandlingen.
Oförutsägbarheten leder till att individanpassning för
varje enskild patient är av största vikt. Försöket till
formulärutveckling skulle kunna öka möjligheten att
mer objektivt använda allmäntillstånd som en parameter inför behandlingsbeslut när patienten nalkas
livets slut.
Formuläret visade sig ge sjuksköterskorna värdefull
information om patienternas upplevda allmäntillstånd även om denna studie inte visade statistiskt
säkerställda skillnader mellan de som använde
formuläret och kontrollgruppens patienter.
För att ytterligare optimera beslutsfattandet vid palliativ cytostatikabehandling när livets slutskede nalkas
krävs fortsatt forskning.
17.
CANCERVÅRDEN
EXTRANUMMER // 2015
PROGRAM
ONSDAG 18 MARS
16 -20
mars
08.30-09.30 GEMENSAM SESSION
Neurokognitiva sekvele efter hjärntumör i
14.30-15.00 SPUR
Lokal: Vävenscenen
barndomen
Lokal: Vävenscenen
Ingrid Tonning-Olsson, Skånes universitetssjuk-
Martin Erlanson, Umeå
Jan Waldenström föreläsning
Immunotherapy of malignant melanoma; recent
progress and challenges
Program
Onkologidagarna i Umeå
Tema: Multiprofessionellt samarbete för en jämlik vård
Rolf Kiessling, Karolinska Institutet, Stockholm
09.30-10.00 OMVÅRDNADSASPEKTER KRING
IMMUNTERAPI
Karin Gabrielsson, Umeå
Diskussion
10.00-10.30 KAFFE OCH UTSTÄLLNING
Lokal: Fika
10.30-12.00 PARALLELLA SESSIONER
Strålbehandling av barn
MÅNDAG 16 MARS
(I samarbete med Svenska Barnradioterapigruppen) Moderatorer: Kristina Nilsson, Uppsala,
10.00-18.00 SK-LÄKARKURS - MALIGNA
Kursen öppen även för sjuksköterskor
LYMFOM
Var god se separat program
Per-Erik Sandström, Umeå
15.00-19.00 STYRELSEMÖTE - SVENSK
Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus,
ONKOLOGISK FÖRENING
Modern behandling åt alla - men vem tar hand
Umeå
14.30-16.00 ATT BEDÖMA BEHOV AV CANCERRE-
Moderator: Roger Henriksson, Stockholm
HABILITERING OCH PLANERA ÅTGÄRDER
Lars-Erik Holm, Socialstyrelsen
Hanna Ekman, Kristianstad, Patrik Göransson,
Nina Cavalli-Björkman, Uppsala
Halmstad
Patientföreträdare
små insatser som gör stor skillnad
Lena Sharp, Stockholm
Maria Roos, Sundsvall, Heidi Augustsen,
SWEDPOS session
Sex och cancer
litering och tre exempel på interprofessionellt
Tina Nevin, Växjö, Carina Danemalm Jägervall,
samarbete
Växjö
Pia Dellson, Lund, Hanna Ekman, Kristianstad,
Helena Lundgren, Stockholm, Marie Sodell,
Stockholm, Helena Bucht, Luleå, Katja Vuollet
Carlsson, Umeå
12.00-13.00 LUNCH
Lokaler: Kulturbageriet, Fika, Loungen vån 5
12.00-13.00 ÅRSMÖTE SOF
Lokal: Vävenscenen
Jämförande dosplaneringsstudie; fotoner-proto-
TISDAG 17 MARS
08.00-12.00 SK-LÄKARKURS, FORTS
08.00-12.00 MÖTESTID
15.00-16.00 GEMENSAM SESSION
Integration av biologiska behandlingar i en kemo-
Lokal: Vävenscenen
terapeutisk värld
Anders Widmark, Umeå
12.00-13.00 LUNCH
Lokaler: Kulturbageriet, Fika, Loungen vån 5
Prostatacancer - State of the Art
Camilla Thellenberg-Karlsson, Umeå
Paneldebatt - diskussion kring ”Hallmarks of
Henrik Lindman - Bröstcancer
eller strålbehandling av män med prostatacancer
Anders Widmark - Prostatacancer
TORSDAG 19 MARS
Elis Berven föreläsning
Thomas Björk Eriksson, Håkan Nyström,
17.00-21.00 MÖTE NATIONELLA
Maria Furberg, Skandionkliniken
ONKOLOGICHEFSRÅDET
Lokal: Fika
Moderator: Johan Wennerberg, Lund
a 25-years’ experience on treatment evaluation in
head&neck and lung cancer
Jean-Pierre Pignon, Institut Gustave Roussy, Villejuif, Department of Biostatistics and Epidemiology, France
(Svensk Förening för Nuklearmedicin)
arbetet
Moderatorer: Elin Trägårdh, Malmö, Sophia
Moderator: Elisabeth O Karlsson, Umeå
Frantz, Helsingborg
Sofia Malander, jurist, Linköping
Art
Moderator: Per Fransson, Umeå
Krisztian Homicsko, MD, PhD Oncologist, CHU,
Moderator: Lena Sharp, Stockholm
pigruppen. Åsa Ärlig, Jönköping
Lausanne
Symtomupplevelse hos patienter som behandlas för huvud- och halscancer - kort och långt
perspektiv
PET/CT för strålbehandling
Sant eller falskt? Juridiska spörsmål i det dagliga
cancer
Statusrapport från Svenska Bröstradiotera-
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Maria Larsson, Karlstad
10.30-12.00 PARALLELLA SESSIONER
Onkologisk omvårdnadsforskning - State of the
Lokal: Vävenscenen
Onkologiska innovationer - idag och i framtiden
Lokal: Fika
09.30-10.00 Omvårdnadsaspekter vid head&neck
Hallmarks of Cancer - Evolution under utveckling
Lokal: Fika
Karin Ahlberg, Göteborg
10.00-10.30 KAFFE OCH UTSTÄLLNING
Individual patient data meta-analysis in oncology:
Radioterapi
14.30-15.00 KAFFE OCH UTSTÄLLNING
Lokal: Fika
18.30 MINGELBUFFÉ
Henrik Lindman, Uppsala
Hallmarks of cancer - introduktion
14.00-14.30 KAFFE OCH UTSTÄLLNING
undersökning, behandling och uppföljning
Skandionkliniken presenterar nuläget
Moderator: Roger Henriksson, Stockholm/Umeå
19.00 SWEDPOS MIDDAG
Cancerrelaterad fatigue - patientens berättelse,
Bröstcancer - State of the Art
Lokal: Vävenscenen
RAT ANMÄLAN)
stads universitet
Moderator: Kristina Finnilä, Stockholm
Sara Lilliehorn, Umeå
18.00- EGEN AKTIVITET - GITARRMUSÉET (SEPA-
Maria Larsson, Inst för hälsovetenskaper, Karl-
Roger Henriksson, Stockholm
Betydelser av bröstcancer i ett livssammanhang
Charlotte Ångström-Brännström, Umeå
16.45-18.00 ÅRSMÖTE SWEDPOS
Lokal: Vävenscenen
Lokal: Vävenscenen
17.00-18.30 SYMPOSIUM
DUMBO-studien - upplägg och statusrapport
TATION // SWEDPOS MINGEL
08.30-09.30 GEMENSAM SESSION
16.00-17.00 GEMENSAM SESSION
Ulrika Fallbjörk, Umeå
TBA
16.15-17.30 POSTERVANDRING 2 MIN PRESEN-
Roche AB
Moderatorer: Camilla Hultberg, Stockholm,
Diskussion
Ingrid Kristensen, Skånes universitetssjukhus
Katrin Bartfai, Örebro
Samarbetspartner:
Lokal: Vävenscenen
rekonstruerat bröst efter mastektomi
Lokal: Vävenscenen
Hedström, Stockholm, Johanna Joneklav, Örebro,
Mikael Johansson - Lungcancer
Lokal: Vävenscenen
Betydelser av att leva med eller utan ett
diagnoser
Tove Bylund Grenklo, Stockholm, Margareta
Gustav Ullenhag - Colorektalcancer och Melanom
Biverkningar efter kurativt syftande kirurgiskPer Fransson, Umeå
13.00-14.00 GEMENSAM SESSION
Tonåringar som närstående
Cancer” kopplat till klinisk praxis och forskning
13.00-13.15 INVIGNING AV ONKOLOGIDAGARNA
13.15-14.30 GEMENSAM SESSION
ner för en grupp barn/ungdomar med varierande
Viveca Lindh, Umeå
Moderatorer: Ann-Christine Svensk, Umeå,
Stockholm
Nationella vårdprogrammet för cancerrehabi-
Ulla Martinsson, Uppsala
Karin Belfrage, Lund
Att få livet att funka när vardagen är ansatt -
Nursingperspektiv jämlik vård
barn och ungdomar
Protonbehandlinb av barn i Sverige
15.00-16.15 FRIA FÖREDRAG
om Vansbropatientens biverkningar?
Nationell långtidsuppföljning av strålbehandlade
Lokal: Bergasalen, Norrlands universitetssjukhus
Kursledare: Karin Papworth/Martin Erlanson,
hus
Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som
behandlas för matstrupscancer - vad vet vi idag?
Pernilla Lagergren, Stockholm
Erfarenheter från Köpenhamn
Annika Loft Jakobsen, PET & Cyklotronenheten,
Rigshospitalet, Köpenhamn
Targetbestäming ur fysikerns perspektiv
Jan Axelsson, Umeå
PET/CT för strålbehandling vid universitetssjuk
fortsättning
18.
>
19.
CANCERVÅRDEN
EXTRANUMMER // 2015
PROGRAM
TORSDAG 19 MARS, FORTS.
husen i Sverige
Bakgrund och motivering; problembeskrivning för
Pia Dellson, Lund, Birgitta Johansson, Uppsala,
Sophia Frantz, Helsingborg
olika diagnoser
Johannes Engh, Falkenberg
SWEDPOS - workshop (fyra parallella)
Att bedöma behov av cancerrehabilitering och
planera åtgärder
Hanna Ekman, Kristianstad, Patrik Göransson,
Halmstad
Tufve Nyholm, Umeå, Lars E Olsson, Lund/Malmö
13.00-15.00 PARALLELL SESSION
MR baserad strålbehandling utan CT. Hur gör
man?
Joakim Jonsson, Umeå
Att få livet att funka när vardagen är ansatt - små
Automatisk segmentering på MR bilder för target-
insatser som gör stor skillnad
och riskorgan
Maria Roos, Sundsvall, Heidi Augustsen, Stock-
Stina Svensson, RaySearch, Stockholm
holm
Sex och cancer
Tina Nevin, Växjö, Carina Danemalm Jägervall,
Växjö
Tonåringar som närstående
Tove Bylund Grenklo, Stockholm, Margareta
Hedström, Stockholm, Johanna Joneklav, Örebro,
Katrin Bartfai, Örebro
12.00-13.00 LUNCH
Lokaler: Kulturbageriet, Fika, Loungen vån 5
Presentation av vilka kliniska studier som pågår
eller är på gång
Adalsteinn Gunnlaugsson, Lund
Sekreterarsession
Kulturmöten i vården - när patienter och vårdpersonal från olika kulturer möts
Moderator: Monica Sandström, Umeå
Jeanette Olsson, Malmö, religionshistoriker med
islam och den arabiska kulturen som specialinriktning
16.00-17.00 Studiebesök Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus
Adaptiv strålbehandling
19.00 KONFERENSMIDDAG
Adaptive radiotherapy for urinary bladder cancer
Lokal: Äpplet, Umeå Folkets Hus
- physical and clinical aspects
Lokal arr
Varför ska man åka på
Onkologidagarna?
Anne Vestergaard, Department of Medical Physics, Aarhus University Hospital
Morten Höyer, Department of Oncology, Aarhus
University Hospital
Ett perfekt tillfälle till att insupa ny kunskap,
ny miljö och lära känna nya kunniga kollegor
13.00-14.30 SWEDPOS - FÖRELÄSNING
från landets alla hörn. En samlingsplats för
Fysisk aktivitet - State of the Art
onkologin i Sverige! Visst kommer du?!
Strålbehandling
Yvonne Wengström, Stockholm, Helena Igelström,
Uppsala
Det gör jag! // Ulrika Persson Stockholm
(I samarbete med Svensk Förening för Radiofysik)
13.00-16.00 PARALLELLA SESSIONER
för att få reda på de senaste rönen
inom onkologin, både gällande behandling och omvårdnad. Jag hoppas
på att få inspiration av alla intressan-
Moderator: Björn Zackrisson, Cancercentrum,
Umeå
Jag vill gå på Onkologidagarna 2015
14.30-15.00 KAFFE OCH UTSTÄLLNING
Lokal: Fika
ta föreläsningar och ser även fram
Jag åker på Onkologidagarna för att få möjlig-
emot att träffa kollegor från hela landet
med MR i fokus
15.00-16.30 SWEDPOS - FÖRELÄSNING
heten att träffa trevliga kollegor och ta del av
// Maria Roos Örebro
Mikael Karlsson, Umeå
Ångest och Depression - State of the Art
ny kunskap. //Micke Källman Gävle
Skonsam strålbehandling - Ett nationellt projekt
Att få delta i Onkologidagarna 2015 ger en inblick i dagsläget inom onkologisk vård och behandling i Sverige samt en fingervisning om vad framtiden
FREDAG 20 MARS
kan bära med sig i ett multiprofessionellt perspektiv men det är också en
möjlighet att träffa kollegor från vårt avlånga land och utbyta erfarenheter,
08.30-09.30 GEMENSAM SESSION
10.00-10.30 KAFFE OCH UTSTÄLLNING
njuta av trevlig samvaro vilket kanske till och med öppnar upp för möjlighe-
Lokal: Vävenscenen
Lokal: Fika
ter till samarbete mellan kliniker. Jag ser fram emot att lyssna till föreläs-
Moderator: Cecilia Olsson, Karlstad
ningar om State of the Art kring bröstcancer, prostatacancer och onkologisk
Acta Oncologica föreläsning
10.30-12.00 GEMENSAM SESSION
Nurse led cancer care - looking to the future
Lokal: Vävenscenen
Mary Wells, Professor of Cancer Nursing Resear-
Väntetidssatsningen 2 miljarder anledningar
ch & Practice, University of Stirling, Edinburgh
Deltagare TBA
08.30-10.00 SEKRETERARSESSION
12.00 PRISUTDELNING - 2015 ÅRS BÄSTA POS-
omvårdnadsforskning, barn och strålbehandling, höra vad Skandionkliniken
kommer att innebära samt få mera kunskap kring rehabilitering av patienter
Klart att du ska delta på onkologidagarna 2015 i Umeå! De fantastiska föreläsarna och det breda
programutbudet kommer att ge dig
mycket ny kunskap och inspriration
till ditt fortsatta så viktiga arbete.
Vi ses!
// Ann-Christine Svensk Umeå
Jag åker till Onkologidagarna för att det blir en multiprofessionell konferens av hög kvalitet! Fördragshållarna inom onkologisk omvårdnad är flera framstående så väl nationella som internationella forskare.
Sedan är det ett fantastiskt tillfälle för kliniska sjuksköterskor, chefer och forskare att mötas för en bättre
cancervård. Det får inte missas!
// Cecilia ”Sissi” Olsson Karlstad
med cancer. Vi ses där!// Annette Holst-Hansson Malmö
TER GÅR TILL ...
Journalen idag och vårddokumentationen
2015 ÅRS ONKOLOGIDAGAR AVSLUTAS OCH
imorgon
VÄLKOMNA TILL VÄSTERÅS 2016!
Moderator: Katrin Sundh, Umeå
Carina Zetterberg, Socialstyrelsen
Lunch att ta med
Lokaler: Kulturbageriet, Fika
09.30-10.00 CANCERFONDSRAPPORTEN
Ändringar kan förekomma! För uppdaterat program gå in på www.onkologidagarna.se/2015program
20.
Årets Onkologidagar i Umeå kommer att bjuda på ett
Jag ser med glädje fram emot att få delta i Onkologidagarna i
varierande och brett program för alla yrkesgrupper. I år
Umeå! Framförallt ser jag fram emot att få fördjupad kunskap
är SEWDPOS (Svensk förening för psykosocial onkologi &
i onkologisk omvårdnad och att knyta nya kontakter med kolle-
rehabilitering) med och anordnar ett parallellt program
gor som arbetar med och är intresserad av onkologisk omvård-
som jag verkligen ser framemot. Sedan vill jag inte missa
nad. Det är viktigt att det finns ett nationellt forum för utbyte av
möjlighet att skapa nya kontakter och nätverka på onko-
kunskap och där ny kunskap presenteras. Detta skapar lust och
logidagarna. Här får jag möjlighet att träffa alla yrkes-
kraft att vidareutveckla den onkologiska omvårdnaden vid den
grupper inom onkologin i Sverige på en och samma gång.
egna kliniken där jag tjänstgör. Väl mött i Umeå!
//Camilla Hultberg Stockholm
// Karin Wieselblad Stockholm
21.
MEDLEMSSIDOR
Se hit alla sjuksköterskor!
Årets sjuksköterska i cancervård
Nu är det dags att nominera någon av dina fantastiska kollegor till utmärkelsen,
årets sjuksköterska i cancervård 2015.
Kriterier för nomineringen är en sjuksköterska i klinisk
verksamhet som kollegorna upplever har gjort en särskilt
värdefull insats för patienterna, de närstående och/eller
avdelningsarbetet.
Den vinnande sjuksköterskan får ta emot utmärkelsen i
samband med Sjuksköterskor i Cancervårds årsmöte den
20 maj. Vinsten är 5000 kronor som är avsedda att användas
till utbildning inom tjänsten.
Hälsning från Carin Lundgren vårdenhetschef Gävleborg som
fick utmärkelsen årets sjuksköterska i cancervård 2014:
Jag är mycket tacksam för utmärkelsen efter att ha arbetat
inom cancervården i 26 år. Stipendiet gjorde det möjligt för
mig att delta i EONS 9, den 18-19 september 2014 i Istanbul.
Det var en bra konferens genomgående där 60% av postrarna kom från Sverige. Föreläsningarna om ledarskap och
Nomineringen vill vi ha senast den 7 april 2015.
Du skickar din motivering och kandidatens namn, arbetsplats
och telefonnummer till annchristine.svensk@vll.se
Du som nominerar och den nominerade ska vara medlem i
föreningen Sjuksköterskor i Cancervård.
patientsäkerhet gav mycket eftertanke och idéer till hur vi kan
fortsätta jobba med detta hemma. Intressanta föreläsningar men det som rörde oss mest var en mammas berättelse
om hennes son som hade en hjärntumör och senare avled.
Vinnaren utses av styrelsen för Sjuksköterskor i Cancervård.
STYRELSE SJUKSKÖTERSKOR I CANCERVÅRD
PATIENTFÖRENINGAR
ORDFÖRANDE
Camilla Hultberg
Karolinska universitetssjukhuset,
Radiumhemmet, Stockholm
Tel: 08-517 736 38, 073-966 19 01
camilla.hultberg@karolinska.se
Bröstcancerföreningarnas
riksorganisation/BRO
Sturegatan 4, 5 tr, Box 1386,
172 27 Sundbyberg
Tel: 08-546 40 530, Fax: 08-546 40 539
info@bro.org.se, www.bro.org.se
SEKRETERARE
Gail Dunberger
Ersta Sköndal Högskola
Stigbergsgatan 30
116 28 Stockholm
gail.dunberger@ki.se
Välkommen att söka Utvecklingsstipendium. Stipendierna
är till för föreningens medlemmar och avser att stimulera
och öka kompetensen. Det går att söka medel för projektoch utvecklingsarbete, studiebesök och hospitering vid
onkologiska verksamheter samt fortbildningsaktiviteter
(ej grundutbildning eller akademiska studier).
Utvecklingsstipendium delas ut två gånger per år, vid varje
tillfälle delas två stipendier om vardera 2 500 kronor ut.
Utlysningen annonseras i tidningen Cancervården samt på
föreningens hemsida, sista ansökningsdatum är 15 mars
respektive 15 september.
Skicka din ansökan med mail till info@cancervard.se
Välkomna att söka stipendium
för deltagande i årets Onkologidagar
i Umeå
Välkommen att ansöka om stipendium för deltagande i
Onkologidagarna den 16-20 mars 2015 i Umeå. Stipendiet är på 3000 kronor och avser att bidra till kostnader för
kongressavgift och resa. Tio stipendier kommer att delas ut.
Endast medlemmar i Föreningen Sjuksköterskor I Cancervård kan söka. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
•
•
•
Namn och kontaktuppgifter
Arbetsplats
Kort motivering
Skicka din ansökan till info@cancervard.se
senast den 20 februari
Välkommen med din ansökan!
Sjuksköterskor
i Cancervård
22.
Årsmötet // 19 maj 2015
Organisationen för Sjuksköterskor
i cancervård.
ISSN 1401-6583. TS registrering begärd.
Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej
beställt material (text och bild).
För signerade bidrag ansvarar författarna.
Cancer- och Trafikskadades
Riksförbund/CTRF
Box 9509, Sandhamnsgatan 61,
102 74 Stockholm
Tel: 08-522 001 00, Fax: 08-522 001 10
ctrf@ctrf.se, www.cancertrafik.se
CHEFREDAKTÖR
Ulrika Persson
ulrika.persson@karolinska.se
Cancerfonden-Riksföreningen
mot cancer
David Bagares gata 5, 101 55 Stockholm
Tel: 08-677 10 00, Fax: 08-677 10 01
info@cancerfonden.se
www.cancerfonden.se
LEDAMÖTER
Kristina Finnilä
Karolinska Universitetssjukhuset
MK1-divisionen C2:64
141 86 Stockholm
kristina.finnila@karolinska.se
ANSVARIG UTGIVARE
Camilla Hultberg
camilla.hultberg@karolinska.se
Stödföreningen för Cancerpatienter
Ö. Larmgatan 10, 411 07 Göteborg
Tel: 031-15 19 92, Fax: 031-15 19 92
PRODUKTION
Adviser försäljning AB
Mikael Källman
Gävle sjukhus
Avdelningen 17
Onkologkliniken
801 87 Gävle
Tel: 026-154427
mikael.kallman@regiongavleborg.se
ANNONSER
Adviser försäljning AB
Ansvarig säljare:
Vejde Ericsson
vejde@adviser.se
Tel: 08-408 055 05
Sveriges Cancersjukas Riksförbund/SCR
Box 7107, Barks väg 14, 170 07 Solna
Tel: 08-31 82 05, Fax: 08-32 07 60
info@cancersjukasriks.se
www.cancersjukasriks.se
KASSÖR
Per Lindblom
Karolinska Universitetssjukhuset
Onkologiska kliniken, P14
181 83 Stockholm
per.s.lindblom@karolinska.se
Cecilia Olsson
Karlstads Universitet
Avd för omvårdnad,
Karlstad
Tel: 054-700 10 27, 0731-59 86 16
cecilia.olsson@kau.se
Utvecklingsstipendium
- Stipendium för utveckling
inom cancervården
Anki Dehlin-Eriksson
Verksamhetsutvecklare Onkologi
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Blå stråket 2
413 45 Göteborg
Tel: 031-3428654
anki.delin.eriksson@vgregion.se
Katarina Sjövall
FoUU ledare
Skånes onkologiska klinik, Skånes
Universitetssjukhus, Lund
katarina.sjovall@skane.se
Ann-Christine Svensk
Cancercentrum
Strålbehandlingsavdelningen
901 85 Umeå
Annchristine.svensk@vll.se
FORM
Adviser försäljning AB
6 nummer per år/250 kronor.
Medlemsavgift 250 kronor per år
insättes på Riksföreningens för
sjuksköterskor i Cancervårds
Plusgiro: 440 51 00-1
Riksföreningens hemsida
www.cancervard.se
KU, Radioterapi, Onkologiska kliniken,
Stockholm
Tel. 08-517 758 83, 0736-99 88 67
Gynsam, Gyncancerföreningarnas
Nationella Samarbetsorganisation
Storgatan 52B, 852 30 Sundsvall
Tel: 060-12 77 54
info@gynsam.se/ordforande@gynsam.se
www.gynsam.se
Lungcancerföreningen Stödet
Barks väg 14, 170 73 Solna
Kontakttelefon: 08-514 833 000
Journummer/Stödtelefon: 020-88 55 33
www.stodet.se
Svenska Laryngförbundet/SLF
Barks väg 14, 170 73 Solna
Tel: 08-655 83 10, 655 83 20
Fax: 08-655 46 10
laryngforbundet@telia.com
www.laryngforbundet.nu/
ProLiv, Patientförening för
prostatacancersjuka
Barks väg 14, 170 73 Solna
Tel: 08-655 44 30, info@proliv.com
www.prostatacancerforbundet.se
REDAKTIONEN
Ulrika Persson
Radioterapiavdelningen Radiumhemmet
och Södersjukhuset, Onkologiskakliniken
Karolinska Universitetssjukhuset
Tel: 072-3118616
ulrika.persson@karolinska.se
Karin Wieselblad
Onkologkliniken P54
Karolinska Universitetssjukhuset
Tel: 0733-995967
karin.wieselblad@karolinska.se
Maria Roos
Strålbehandlingensavdelningen
Universitetssjukhuset Örebro
Tel: 019-602 38 23
maria.roos2@regionorebrolan.se
Annette Holst-Hansson
Strålbehandlingsavdelningen
Skånes Onkologiska Klinik, Lund
Tel. 040-665 72 78
annette.holst.hansson@mah.se
Blodcancerförbundet Blodcancerfonden
Box 1386, Sturegatan 4, 172 27
Sundbyberg
Tel: 08-546 405 40
E-post: info@blodcancerforbundet.se
www.blodcancerforbundet.se
Carpa – För patienter med tumörsjukdomar i hormonproducerande organ
info@carpapatient.se
www.carpapatient.se
Sipples Patientförening
Stallvägen 59, 269 38 Båstad
Tel: 0431-758 26, info@sipples.se
www.sipples.se
Svenska Hjärntumörföreningen
Norra Forsåkersgatan 21, 431 63 Mölndal
Tel: 0701-91 31 63
info@hjarntumorsforeningen.se
www.hjarntumorforeningen.se
Ung Cancer
Tel: 031-75 77 111
info@ungcancer.se
www.ungcancer.se
Nätverket mot cancer
Box 85, 280 20 Bjärnum,
Tel: 0705-72 60 80
info@natverketmotancer.se
www.natverketmotcancer.se
Nätverket Mot Gynekologisk Cancer
Parkvägen 46, 131 41 Nacka
Tell: 0733-45 69 87
therese@gyncancer.se
www.gyncancer.se
ILCO Riksförbundet för stomioch reservoaropererade
Box 1386, Sturegatan 4A,
172 27 Sundbyberg
Tel: 08-546 40 520
info@ilco.nu
www.ilco.nu
Många av dessa patientföreningar
delar också ut stipendier till vårdpersonal
POSTTIDNING B
Avsändaradress: Cancervården, c/o Adviser AB, Åsgatan 2, 153 30 Järna
Fortimel Compact Neutral
Ett neutralt alternativ av Sveriges mest använda
kompakta näringsdryck.Total finns nu 8 smaker.
Fortimel Compact Protein Persika Mango
Ny spännande smak av Sveriges mest proteinrika
näringsdryck.* Välj mellan totalt 5 olika smaker.
* 14,4 g protein/100 ml
Har du frågor om Nutricias näringsdrycker?
Kontakta Nutricia Direkt.
Vardagar 9-15, Tel: 08-24 15 30
Kcal Protein
30 0 12 g
Kostfiber
g
0
1
ml
R
25
PE
R
PE
Nu kommer två nya smaker
av Sveriges mest använda
kompakta näringsdrycker.
1
Nyheter från Nutricia!
25
ml
Kcal Protein
30 0 18 g
Kostfiber
g
0