docCancervården Extranummer 2015
download 
Report Transcription
Cancervården Extranummer 2015
RAPPORT // CILLA WÄNDEL RAPPORT // MARIA ROOS Från EONS-9 i Istanbul, sid 11. Från sjuksköterskedagarna, sid 6. EXTRANUMMER // 2015 CANCERVÅRDEN Extranummer Inför Onkologidagarna Rapport från EONS-9 & Sjuksköterskedagarna Sjuksköterskor i Cancervård CANCERVÅRDEN EXTRANUMMER // 2015 Bristol-Myers Squibb visar vägen inom immunonkologi 6 18 12 11 Innehåll // Extranummer Kan vi utnyttja kraften hos kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancer? Immunonkologi grundar sig på insikten om hur kroppens eget immunförsvar kan utnyttjas för att bekämpa cancer. Vår forskning ökar förståelsen för hur cancer kan undkomma immunsystemet och potentialen inom immunonkologi fortsätter att driva våra forskningsinsatser. Vi på Bristol-Myers Squibb fortsätter att forska och utveckla innovativa behandlingar som kan hjälpa patienter i deras kamp mot cancer. Ledaren 4. Redaktören har ordet 5. Rapport från Sjuksköterskedagarna 6. Årets sjuksköterska 2014 10. Rapporter från EONS-9 11. Disputation 16. Onkologidagarna i Umeå 18. Medlemssidor 22. Jan 2015 ONCSE15NP00159 bms.se 3. LEDARE REDAKTÖREN God fortsättning på det nya året 2015! Äntligen kommer ett nytt nummer av Cancervården, jag hoppas ni har längtat! H N oppas att ni har haft en skön och vilsam jul. Jag har både hunnit med att fira jul med mina nära och kära och arbeta lite kliniska. Att arbeta under julhelgen är www.cancernurse.eu/about_eons/advisory_council.html Ett skäl till att vi trycker detta ”lilla” extra nummer är att 2015 rymmer så många intressanta händelser som vi vill speciellt. Det är fantastiskt att julstämningen infinner sig på att ni skall uppmärksamma. Först ut är Onkologidagarna i sjukhus trots allt. Den ser bara lite annorlunda ut. Man kan klä ut droppställningen till en julgran som ett barnbarn gjorde u är julen över och vardagen har kommit tillbaka! Tidningen har haft en turbulent och lite oviss höst. Som Hoppas ni alla har fått möjlighet till någon form av alla medlemmar redan fått information om har vi nu bytt välförtjänt vila. För ganska precis ett år sedan klev tidningsdistributör. Under 2015 kommer 4 nummer, förutom jag in i redaktionen för tidningen Cancervården, ett mycket detta extra nummer ut. Detta nummer är ett extranummer Umeå 16-20 mars. Det är en multiprofessionell konferens inspirerande uppdrag. I höstas fick jag förtroendet att ta över med fokus på ”Inför Onkologidagarna”. Vi presenterar några av hög kvalitet som vi arrangerar tillsammans med Svensk redaktörsstolen efter Nadja och det känns verkligen som en rapporter från EONS, SOTA och Sjuksköterskedagarna. till sin morfar eller ta med Julpicknick till dagrummet som en Onkologisk Förening (SOF). Svensk förening för psykosocial riktig utmaning, samtidigt roligt och spännande! Hoppas det inspirerar er till att åka på dels Onkologidagarna son gjorde till sin pappa. Jag slutar aldrig att imponeras av onkologi och rehabilitering (Swedpos) finns också på plats patienter och anhörigas uppfinningsrikedom och kreativitet två av konferensdagarna. Fördragshållarna inom onkologisk ska vid Vårdhögskolan i Sundsvall. På den tiden var utbudet manfattning Ulla Näppes avhandling, ”Dilemman i samband för att skapa stämning mitt i allt det svåra. omvårdnad är flera framstående, så väl nationella som inter- av arbeten begränsat och för min del gick flytten till Stock- med palliativ cytostatikabehandling när livets slut nalkas”. Spännande läsning! Jag hoppas att jag kan föra tillbaka lite av den kreativite- I år är det 20 år sedan jag examinerades som sjuksköter- nationella, forskare. Det är också ett bra tillfälle för alla holm för att vara sommarvikarie på Geriatriska kliniken ten till vår nya tidning 2015. Som vi i styrelsen informerade kliniskt verksamma sjuksköterskor, läkare, paramedicinare, Danderyds sjukhus. under hösten så har Cancervården bytt tidningsleverantör. chefer och forskare att mötas för en bättre cancervård. Vi har nu i januari startat vårt samarbeta med Adviser. Föreningen har också tio stycken medlemsstipendier a´ När hösten närmade sig fanns ingen möjlighet att stanna 3000 SEK att söka för deltagande i konferensen. Läs mer på hamnade jag då på Radiumhemmet eller den så kallade din hand redan i februari. Vi vill inte att ni skall tro att vi har hemsidan www.cancervard.se Onkologiska och Patologiska kliniken, som jag knappt visste Det är nu också dax att nominera Årets sjuksköterska, en mycket uppskattad utnämning. Vi behöver uppmärksamma aldrig att arbeta med cancer! Men detta har varit den mest narie tidningar under 2015. Detta känns nytt och spännande våra värdefulla kollegor som gör skillnad runt om i Sverige. lyckade slumpen i mitt liv. Idag säger jag att jag aldrig kom- och vi ser fram emot samarbetet med Adviser. Sedan vill jag också att ni i god tid bokar in årsmötet den mer att arbeta med något annat än cancerpatienter. 19 maj 2015. I anslutning till årsmötet så kommer vi att ha Jag har under mina 20 år provat på alla typer av vård, för allt fokuserat på arbetet med Onkologidagarna. Jag som en utbildningseftermiddag om säkerhet kring hantering av öppen och slutenvård samt strålbehandling. 14 av dessa år ordförande hade tillsammans med tillträdande ordförande cytostatika. Ett mycket viktigt och angeläget ämne. har jag varit chef för cytostatikaverksamheten på Radium- förmånen att besöka EONS ordförandemöte i november. Där möttes representanter från ett 20-tal länder i workshops med fokus på Communication, Advocacy, Research Jag hoppas att vi får tillfälle att träffa under det kom- www.cancernurse.eu där det också står om ordförandemötet Camilla Hultberg camilla.hultberg@karolinska.se Väl mött i mars! // Ulrika Persson hemmet. 2011 bestämde jag mig för att göra någonting mande året. Hör gärna av dig till oss i styrelsen med dina annat. Jag läste vidareutbildningen i Radioterapi och har synpunkter och idéer. sedan dess arbetat med strålbehandling både på Söder- and Education (CARE). Läs mer om EONS arbete på med fokus på Akut Onkologi, något att se fram emot! vad det var. Jag sa under min utbildning att jag kommer höstas. Förutom detta nummer kommer vi att ge ut fyra ordi- Vad har styrelsen arbetat med under hösten? Vi har fram- I början av mars kommer ett nytt fullspäckat nummer kvar där och jag började söka nya arbeten. Av en ren slump Med anledning av detta har du detta ”lilla” extranummer i försvunnit, även om ni inte fått något nummer sedan tidigt i och senare i höst även ECCO i Wien. Vi har även med en sam- sjukhuset och på Radiumhemmet. Ha det gott och på återseende // Camilla Ulrika Persson Chefredaktör ulrika.persson@karolinska.se 4. 5. CANCERVÅRDEN EXTRANUMMER // 2015 RAPPORT Sjuksköterskedagarna hölls på City Konferenscenter med nästan 800 personer närvarande. Det genomgående temat för de två dagarna var professionsetik och mod, men det var även fokus på hälsa och levnadsvanor. De flesta föreläsningarna under dagarna var parallella, så man fick försöka välja vad man ville lyssna på, vilket inte alltid var lätt. Maria Roos Strålbehandlingensavdelningen Universitetssjukhuset Örebro maria.roos2@regionorebrolan.se Rapport från sjuksköterskedagarna i Stockholm 19-20 november 2014 Ania Willman, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening inledde dagarna med att hälsa välkommen. Hon pratade om hur det i nuläget ser ut i Sverige med sjuksköterskor. Det behövs fler sjuksköterskor och också fler sjuksköterskor med specialistutbildning. En utvärdering som är gjord av specialistsköterskeutbildningarna har visat på brister i utbildningen. Svensk sjuksköterskeförening anser därför att det behövs en ny typ av specialistsköterskeutbildning i Sverige. Ania Willman påtalade också vikten av specialistsjuksköterskeutbildningar för att patientvården ska vara säker, då forskning har visat att det finns ett samband mellan sjuksköterskors kunskap och patienternas möjlighet till överlevnad, välbefinnande och möjlighet att få symtomminskning. Vi fick också under morgonen njuta av duon Lise och Getrud 6. stod för underhållningen med cello, piano och skönsång. Ann Marie Rafferty, professor of Nursing Policy vid King´s Collage i London, höll först ett föredrag om ”Reinventing nursing´s social mission” och därefter följde ett samtal mellan Ann Marie Rafferty och Ania Willman om ”vad sjuksköterskan har för ansvar?”. Föreläsningen och samtalet handlade om omvårdnads policy, sjuksköterskors arbetsförhållanden och arbetsmiljö och vad det resulterar i för patienterna. Ann Marie började med att berätta om omvårdnad ur ett historiskt perspektiv med utgångspunkt från Virginia Hendersson. Hur ser det ut i världen idag? Rapporter från Europa har visat att det finns för lite personal för att utföra den omvårdnad av patienter som är nödvändig. Ju fler patienter per sjuksköterska desto fler dödsfall. Ann Marie pratade om vad vi som profession har för ansvar för att utveckla kunskapsområdet. Det finns hela 13 miljoner sjuksköterskor i världen som kan ”amplify the voice of nursing”. Kan vi som sjuksköterskor göra oss hörda gällande omvårdnad, så når vi långt globalt och kan påverka. Ett välbehövligt avbrott var pausgympan som hölls av Mathias Lidin, sjuksköterska på livsstilsmottagningen på Karolinska Sjukhuset. Han fick fart på hela publiken med knäböj och höftvickningar. Mats Johansson, som arbetar på avdelningen för medicinsk etik vid Lunds universitet, föreläste om något vi ser allt mer som underhållning i media- de ”vita dokusåporna” som nu finns på TV, bloggar, Twitter, Facebook med mera. Är det försvarbart och etiskt riktigt att filma svårt sjuka människor och sedan visa det på TV? Mycket talar emot detta då risken finns att den personliga integriteten kränks eller att sekretessen inte kan hållas. Frågan är om alla patienter kan ge sitt samtycke till medverkan? Har anhöriga moralisk rätt att ge samtycke i patientens ställe? Han tog också upp att Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet avråder från att vara med i dessa program. Frida Smith tilldelades Svensk sjuksköterskeförenings Doktorandstipendium. Frida är specialistsjuksköterska inom onkologi och doktorand vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet. Hon fick stipendiet för projektet Personcentrerad information och kommunikation vid kolorektal cancer (PINCORE) som ger förutsättningar för patienter och närståendes partnerskap i vården. Carina Werkander Harstäde föreläste om hur de närstående till svårt sjuka patienter upplever skuld och skam, och om balansgången mellan de komplexa känslor som uppstår när man vårdar sin anhörige. Hon har intervjuat anhöriga till svårt sjuka patienter efter deras bortgång och ca ett år framåt. Begreppen skuld och skam beskrevs. I intervjuerna framkom att de närstående hade en önskan om att vara delaktiga; bland annat för att ge kärlek, bevara autonomin hos den svårt sjuke och för att undvika en dålig vårdkvalité. Att vara närstående i livets slutskede ger känslor av tillfredsställelse och meningsfullhet men även att inte klara av situationen och ha kontroll dygnet runt. Upplevelserna av skuld kunde t.ex. vara att man inte uppfyllde sina åtaganden. Upplevelserna av skam kunde vara att känna sig kraftlös och underlägsen, att inte bli tagen på allvar eller att familjekonflikter blev synliga. Lena Sharps och Carol Thiselmans föreläsning handlade om den professionella identiteten och hur vi beter oss som sjuksköterskor. Teamarbete beskrivs som en viktig kärnkompetens inom vården. Men samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare fungerar inte alltid som det borde. Hur kan ett effektivt teamarbete fungera inom både den kliniska vården, utbildning och forskning; och hur påverkar det patientsäkerheten och patienternas delaktighet i vården? Det talades om s.k. ”magnetsjukhus”, alltså sjukhus som behåller redan befintlig personal och även kan rekrytera nya sjuksköterskor. Viktigt för dessa s.k. ”magnetsjukhus” är bland annat ett bra ledarskap med utvecklings- och utbildningsmöjligheter, ett bra teamarbete osv. I Sverige finns det i nuläget inga sådana sjukhus. Arbetsmiljöns betydelse diskuterades också. Forskning har visat på att arbetsplatser som sjuksköterskorna tycker det är bra och där de trivs och stannar, där tycker även patienterna att det är bra. Slutsatsen från föreläsningen var att forskningen har visat > 7. CANCERVÅRDEN EXTRANUMMER // 2015 RAPPORT att en kompetent, välutbildad, självständig, teamarbetande, nöjd vårdpersonal med ett bra ledarskap och arbetsmiljö resulterar i en bättre vård för patienterna. Många utställare fanns på plats att besöka mellan föreläsningarna, med information om allt ifrån bemanningsföretag, böcker, olika utbildningar och förbund, företag med sårvårdsprodukter, munhälsoartiklar med mera. Första dagen avslutades med mingel framåt kvällen på Clarion hotell Sign med god buffé, vin och underhållning av discjockey. Levnadsvaneprojektets ”Hälsotorg” var en mötesplats där man kunde få veta det senaste om det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet. Där var det också intressanta workshops båda dagarna. Jag var med andra dagens workshop ”samtal om levnadsvanor- ett interprofessionellt ansvar”. Ska vi prata om levnadsvanor med våra svårt sjuka patienter? Det framkom att det ska vi absolut göra. Iréne 8. Nilsson Carlsson på Socialstyrelsen berättade om de ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggandeförebyggande metoder ” som kom ut år 2011. De handlar om tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Inom hälso- och sjukvården gäller det att ha ett hälsofrämjande för- gjord och blir utskriven från vårdavdelningen. Kommunikationen är inte alltid den bästa mellan olika vårdgivare som dessutom har olika dokumentationssystem. Arbetet med levnadsvanor är ingen ”one mans show” utan ett teamarbete. Patienten ska få samma information oberoende av vilken personalkategori man träffar. hållningssätt genom att stödja patienten att öka kontrollen av sin egen hälsa, även att erbjuda kunskap, verktyg och stöd t.ex. genom att erbjuda rådgivande samtal kring levnadsvanor. Det blev också intressanta diskussioner med Lars Jerdén, Sara Haile och Maria Hjort. Vem ansvarar för att patienten får information om levnadsvanor? Primärvården eller slutenvården? Vem är ansvarig för patienten när operationen är Det är också effektivt att utnyttja alla resurser i teamet. För att stärka lärandet och samverkan inom teamet är det är också viktigt med uppföljning och återkoppling. Båda dagarna var det posterutställning med ett 30-tal postrar, och med postervandring där utställarna berättade om sina projekt. Det delades också ut pris för bästa utvecklingsprojekt som gick till Katarina Vallin och Liselott Pettersson i Uppsala för postern ”Patientcentrerad rapport – Bedside handover”. Pris för bästa vetenskapliga poster gick till Ann-Kristin Jönsson och Karin Stenzelius för postern ”Livet efter prostatektomi, mäns upplevelser”. Matthias Lidin, specialistsjuksköterska på livsstilsmottagningen på Karolinska sjukhuset, föreläste om fysisk aktivitet och hur sjuksköterskan kan hjälpa personer att öka den fysiska aktiviteten genom hälsosamtal. Dessa samtal ska vara personcentrerande och motivera till att göra beteendeförändringar. Det är viktigt att lägga fram fakta som bygger på vetenskap. Han talade om de riktlinjer som finns gällande fysisk aktivitet och om det farliga stillasittandet. 30 minuter per dag eller 150 minuter per vecka ska man vara fysiskt aktiv om aktiviteten har en måttlig intensitet. Vid hög intensitet rekommenderas 50 minuter per vecka. Aktiviteterna går att dela upp på 10 minuters pass om man önskar. Dessutom bör man kombinera den fysiska aktiviteten med styrketräning. Det leder till att blodtrycket och de onda blodfetterna minskar, och blodsockerbalansen förbättras. Forskning talar för att den som är fysiskt aktiv lever 6-9 år längre än den som inte är det! Sölvi Vejby, sjuksköterska på hematologen och samordnare levnadsvanor HFS vid Akademiska sjukhuset, föreläste om etik och levnadsvanor. Hur kan man ge en professionell och evidensbaserade omvårdnad som grundar sig på ett hälsofrämjande och etiskt förhållningssätt när man träffar patienter som har fått en cancerdiagnos? Hon pratade om vikten att ha en hälsofrämjande slutenvård. Vid cancer spelar ärftligheten en stor roll i 5-10 % av fallen. Men i hela 70 % av fallen spelar livsstilsfaktorerna en stor roll. I nuläget saknas ett hälsofrämjande fokus inom vårdenUtmaningarna kan vara de egna känslorna och värderingarna, bristen på kunskap, bristen på motiverande strategier, den fysiska miljön och att det inte finns några rutiner att jobba efter. Anna Forsberg föreläste andra dagen om moral, mod och vilket ansvar man som sjuksköterska har när man arbetar i en högteknologisk vård. Till vardags är hon professor i vårdvetenskap i Lund, där hon forskar kring vård i högteknologiska miljöer och inom organdonation/transplantation. Patienter som hamnar i vård med hög teknologi är ofta svårt sjuka. Hon menar att det finns etiska spänningsfält i vården. Patienten blir tvungen att lämna över ansvaret till personalen och lita på att de gör sitt bästa, men det gör dem också mer utlämnade och sårbara. Ju mer utsatt patienten är, desto större ansvar har vi som vårdpersonal för patienten. Sjuksköterskan visar sitt moraliska värde genom sitt sätt att handla mot patienten. Vi som vårdpersonal har en moralisk perception där vi måste höra, se och känna den enskilde patientens behov. Hon pratade också om den moraliska integriteten med fokus på vad som händer med vårdaren under vårdandet av patienten. Det är viktigt att våga vara modig som sjuksköterska, och att inte överge patienten är att ta ansvar. Andra dagen avslutades med att Lena Sundström, författare och journalist, föreläste om hjältar, moral och etik. Så var det dags att åka hem efter två givande och tänkvärda dagar, fullastad med broschyrer och en och annan ny penna och i bagaget! 9. CANCERVÅRDEN EXTRANUMMER // 2015 NYHETER Carin Lundgren, vårdenhetschef på Onkologisk mottagning och Dagsjukvård, blev i våras utsedd till Årets sjuksköterska i Cancervård av föreningen Sjuksköterskor i Cancervård och ROCHE. Rapport från Carin finns a tt läsa i detta numm er på sidan 22 Årets sjuksköterska i cancervård 2014 I utmärkelsen ingick ett stipendium på 5000:- som skulle användas till utveckling och stimulans inom cancerområdet. Carin har använt stipendiet till EONS cancerkonferens i Istanbul 18-19/9 där fokus låg på Ledarskap och patientsäkerhet. Liten rapport från EONS i Istanbul Hur kan vi eliminera läkemedelsfel inom cancervården? (Lena Sharp - Sverige) WHO har tagit fram statistik på att ca 10% av alla patienter vi möter i vården får någon form av vårdskada. En stor det av dessa är relaterade till läkemedel. Inom cancervården är det skador uppkomna vid administrering av cytotoxiska läkemedel som är de allvarligaste och kan ge katastrofala följder. Dessa läkemedel är också de mest frekventa på en onkologklinik, vilket gör att frågan måste komma högt upp på dagordningen när det gäller patientsäkerhet! I processen runt administrationen finns både läkare, farmaceuter, sjuksköterskor och patienter och det är just i skiftena mellan dessa kontakter felen uppstår. Ett sätt som man provat och utvärderat från Karolinska universitetssjukhuset är att en sjuksköterska övervakar hela processen både för att upptäcka medicinska fel, men också för att göra patienterna mer delaktiga i sin medicinering och också kunna reagera på när det blir fel. Patientmedverkan har visat sig vara nyckeln till att eliminera fel i medicineringen. Olika former av patientmedverkan provas nu för att kunna öka patientsäkerheten ytterligare. Konferensdeltagare: Maria Brovall och Lena Sharp Maria Brovall vid sin poster Engagera patienter och anhöriga i vården! (J.P Prata – Portugal) På senare år har man sett att det finns stora vinster i att använda sig av läkemedelsberättelser när patienter passerar olika vårdnivåer. De största felen begås, som vi tidigare hört, när personalen rapporterar över läkemedel i skrift i epikrisen. I och med läkemedelsberättelser har man nu fått en fylligare rapport med förklaringar till att läkemedel bytts ut eller att styrkor förändrats vilket har minskat läkemedelsfelen betydligt. Nu vill man gå ytterligare ett steg i patientsäkerhetens namn och involvera patienterna som ägare av listan, vilket innebär att patienten är med när listan skrivs och får då också en ökad kunskap om sina mediciner vilket hypotetiskt skulle göra att läkemedelsfelen minskar. Detta är en pågående studie men redan finns resultat som visar att detta är en framkomlig väg för att minska läkemedelsfelen inom vården och därmed öka patientsäkerheten. 10. 11. CANCERVÅRDEN EXTRANUMMER // 2015 RAPPORT Den 18-19 sep hade jag förmånen att få vara delta på EONS 9 (European Oncology Nursing Society) konferens i Istanbul! Cilla Wändel Onkologisjuksköterska, Strålbehandlingen, Skånes Onkologiska Klinik, Lund cilla.wandel@skane.se EONS 9 konferens i Istanbul Cilla Wändel berättar om besöket Förberedelserna inför kongressen började redan i januari då jag och en kollega, Annette Holst-Hansson, utarbetade och sände in två abstrakt till konferensen, det ena handlade om implementering av positioneringssystemet Catalyst vid strålbehandlingsavdelningen och det andra abstraktet var en intervjustudie av 22 patienter om deras upplevelse av positioneringssystemet. I maj månad fick vi positivt svar; båda abstrakten var antagna som postrar! Nu började arbetet med att söka pengar till flyg och hotell! Vi hade turen att få pengar från två olika fonder, vår tjänstledighet blev beviljad och nu kunde vi färdigställa våra två postar! Vi reste ner dagen innan konferensen startade och hann med en liten runda i Istanbul. Den världsberömda Blå moskén med sina sex vackra minareter hann vi tyvärr inte tid att gå in i men vi såg den vackra byggnaden från torget. Hagia Sofia, den heliga visdomens kyrka och ett av världens arkitektoniska mästerverk, som är mer än 1400 år gammal beundrade vi också från utsidan och sedan be12. gav vi ju oss till konferenslokalen för att registrera oss. Att registrerar sig för konferensen dagen innan är praktiskt och minskar risken att missa föreläsningar när konferensen börjar. Konferensen hölls i det gamla Militärmuséet (bara det var ju spännande) så varje gång vi gick in till konferensen fick vi skicka väskan genom en säkerhetskontroll precis som på en flygplats. Konferensen hade ca 400 deltagare, många var självklart från Turkiet, men de flesta europeiska länderna var representerade men även deltagare från Indien, Japan och Kanada fanns på plats. På konferensen hölls det många intressanta föreläsningar och många pågick parallellt så det fanns ingen möjlighet att jag skulle kunna lyssna på allt, så det var bara att välja! Jag vill delge er från några av de mest intressanta föreläsningar och work shops som jag hann lyssna på och delta i. Anki Krol från Nederländerna höll en intressant workshop med titeln ”Integrering av screening för distress”. Anki började med att fråga oss deltagare om hur ofta vi som sjukvårdspersonal frågar en patient; Hur mår du? Men vad vi egentligen menar är ju hur patienten mår fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt. I Nederländerna har de anammat den vetenskapliga distress thermometer (DT), vilken är framtagen av NCCN. DT är validerad, strukturerad och enkel att använda. Patienten får ett formulär att fylla i hemma med en skala mellan 0-10, där 0 betyder ingen distress och 10 extrem distress. Det finns även en problemlista där patienten kan fylla i vad som bekymrar och stressar. Efter att patienten fyllt i formuläret diskuterar patienten eventuella problem med sin sjuksköterska och kan få hjälp med egenvårdsåtgärder. De får också svara på om de vill ha hjälp med sitt problem av någon annan i vårdteamet t.ex. en sjukgymnast. Anki och hennes kollegor ser stora fördelar med att använda distress termometern; sjuksköterskan och patienten får bättre kontakt och sjuksköterskan kan snabbare få ett grepp om vilka problem patienten har vilket leder till en snabbare lösning för patienten. Vissa frågor som kan vara svårt att prata om som t.ex. sexualitet och religion kan med hjälp av DT kännas mera naturliga att samtala kring. En svensk studie av Thalén-Lindström et al (2013) har validerat den svenska versionen av DT, vilket bådar gott för intresserade. Workshopen var väldigt intressant och avslutades med en diskussion om hur vi andra deltagare såg på tioner var av förklarliga skäl av sjuksköterskor från Turkiet, en studie var om hur patienter (O. Ugür) upplever sitt dagliga liv med inplanterade venport. 107 patienter deltog i studien, där 90 % upplevde sig nöjda med informationen kring sin venport och denna information hade majoriteten fått av en sjuksköterska. Majoriteten upplevde inga problem med sin venport, däremot hade drygt 8 % möjligheterna natt införa en DT för screening vid våra sjukhus. Vi såg alla unisont stora möjligheter att använda oss av detta enkla hjälpmedel. En session var så kallad proffered papers där varje föreläsare endast ges 10 minuter för att snabbt presentera sina resultat. Sessionen vi besökte var om symtom hantering, det är ju ett ämne man inte kan få för mycket kunskap om. Flertalet presenta- någon gång haft en infektion kring venporten. Merparten av deltagarna upplevde att de kunde delta i fritidsaktiviteter, sport samt leva ett aktivt socialt liv trots venporten. Dock upplevde en femtedel av deltagarna att venporten var ett främmande föremål i deras kropp men mer än hälften av deltagarna var tacksamma att de fått en venport. En annan föreläsare (G. Can) presenterade en randomiserad kontrollerad studie om effekten av black mulberry molasses som prevention för strålningsinducerad mukosit hos head och neck cancer patienter, studien påvisade en 38 % -ig minskning av mukosit, minskad känslighet och smärta i gommen samt minskad incidens och grad av dysfagi, vidare studier behövs dock för att konfirmera resultatet. I England hade man provat en samhällsbaserad uppsökande klinik för män med prostata cancer. E Ream berättade att prostatacancer är 3 gånger så vanligt hos afrikanska män och karibiska män än hos kaukasier och dessa grupper har mindre kunskap om prostatcancer och därigenom en mera negativ bild av möjligheter till bot, behandlingsmöjligheter samt upplever större problem att prata om miktionsbesvär. Dessa män PSA-testar sig även eller kanske just därför i lägre omfattning. En klinik startades för att nå dessa män, den visade sig vara populär bland dessa män som tidigare varit svåra att nå, männen kände sig mera bekväma att > prata om sina besvär på klini 13. CANCERVÅRDEN EXTRANUMMER // 2015 RAPPORT ken än hos en vanlig allmänläkare. Kliniken var öppen i 98 dagar och 328 män sökte hjälp och man fann 9 fall av prostatacancer varav 7 i ett tidigt stadium vilket annars är ovanligt i denna grupp. Trots att kliniken motsvarade sitt syfte fann man att det inte skett vare sig mest effektivt metodmässigt eller mest kostnadseffektivt men man är beredd att testa detta ytterligare och kanske då på ett mera effektivt. Vi passade på att smita ut och se omgivningarna under lunchen, vi såg det berömda Taksimtorget och åt en formidabel lunch samtidigt. Vädergudarna var oss dock inte nådiga vid vår vistelse det regnade titt som tätt, men vi var ju mest inomhus. Efter lunch besökte vi en mycket givande session om bröstcancer, moderator för sessionen var Paz Fernandez Ortega som på morgonen erhållit EONS Lifetime Achievement Award 2014. Professor Debbie Fenlon från Southhamptons University pratade om de långsiktiga konsekvenserna bröstcancer har på överlevarna. Vad gäller överlevare så uppstod det en intressant diskussion kring hur olika man pratar om överlevare i de olika europeiska länderna. I England är det ett vedertaget begrepp där även patienterna ser sig själva som överlevare medan man i många andra länder inklusive Sverige inte använder överlevare som begrepp i någon större omfattning. 1,67 miljoner kvinnor får diagnosen bröstcancer årligen globalt vilket innebär att bröstcancer står för 25 % av all cancer i världen. Man räknar med att 522 000 kvinnor dör till följd av bröstcancer årligen. De flesta länder räknar inte överlevare men i England håller man räkning och 480 000 kvinnor är bröstcanceröverlevare. Studier påvisar att 14. kvinnor som överlevt bröstcancer rapporterar sämre upplevd hälsa och lägre livskvalitet. Viktökning är vanligt och hos kvinnor som tar Tamoxifen är viktökningen än högre. Andra bieffekter som rapporteras hos dessa kvinnor många år efter avslutad behandling är osteoporos, smärtor och värmevallningar, dessa med störd nattsömn som följd. Kognitiv beteendeterapi har visat lovande resultat för att lindra värmevallningar, och en stor studie är nu startad i England. Adherensen till Tamoxifen etc. minskar också med åren vilket kan leda till lägre överlevnad. Vad som är viktigt att ta med sig och tänka på i arbetet med dessa kvinnor är att cancer stör det vardagliga livet många år efter diagnos och behandling. Özgul Karayurt, professor från Turkiet pratade om lymfödem, siffrorna variera i olika studier men mellan 10-65 %. Riskfaktorerna är associerade med behandling, sjukdomens utbredning samt patienten, där ett högt BMI och hypertension ökar risken. Rekommenderade aktiviteter är yoga, pilates, simning, aerobic, promenader, cykling men även att träna styrka. Från Sverige pratade sedan Marie Nilsson, socionom från KI om vad som påverkar återgången till arbete efter en bröstcancerdiagnos. Årligen drabbas 400 kvinnor i arbetsför ålder av bröstcancer. Risken att aldrig återkomma till arbetslivet ökar om kvinnan drabbas i yngre ålder och/eller känner sig missnöjd och otillfredsställd med sin arbetssituation. Det är viktigt att kvinnan får stöd från sin arbetsgivare samt att arbetsplatsen och arbetsuppgifter kan anpassas efter kvinnans behov för att kvinnan snabbt ska kunna återgå till sitt arbete. Sjukvårdspersonal har också en viktig roll när det gäller att underlätta för kvinnan att återgå till sitt arbete. Genom att bistå kvinnan med rätt information och vårdplanering optimeras hennes förutsättningar till en snabb och bra återgång till arbetet. Hur kvinnan blir bemött av arbetsgivare, försäkringskassa samt vänner och familj spelar stor roll för återhämtningen efter en bröstcancerdiagnos. Första konferensdagen avslutades med en fantastisk uppvisning av Turkisk folkdans där män och kvinnor dansade de mest fantastiska danser med medryckande musik och efteråt blev vi bjudna på Turkiska meze och ett glas vin! Posterutställningen var också mycket intressant och bestod av 185 olika postrar! En av dem var från Turkiet och handlade om sjuksköterskans roll vid tidig diagnosav bröstcancer hos män. Manlig bröstcancer är ju ovanligt och endast 1 % får denna diagnos i världen, men även denna ökar tyvärr. Studien är en case rapport om en man som får bröstcancer. Mannen kände själv en knuta i bröstet men ignorerade symtomen under två år innan han sökte läkare. Sjuksköterskor har en viktig roll i att informera om att även män kan få bröstcancer och man vill även uppmana att de gör självundersökningar av sina bröst. En annan poster var från Japan där de diskuterade sjuksköterskans betydelse för omvårdnad och vad som gör omvårdnaden unik! DE tyckte att sjuksköterskan tillsammans med patienten identifierar patientens behov. Sjuksköterskan fokuserar på patientens dagliga liv och erbjuder personlig koordination och behandling men sjuksköterskan ser också patientens potential. Därför Från fredagen vill jag också rapportera från en mycket intressant workshop som professor Anni Andersson från Dundee höll i med titeln Livsstil och cancer. Anni började med att beskriva att cancer till stor del är livsstilsberoend och beror i hög gradorsaker rökning och alkohol, kroniska infektioner, obalanserad diet och en del är hormonberoende. De som lever med en cancerdiagnos ökar, år 2010 levde 1 million med cancer och 2020 uppskattar man att 3 miljoner kommer att leva med cancer och 2030 beräknas siffran vara uppe i 4 miljoner! Fler och fler studier visar att man kan minska cancerdödligheten med hjälp av fysisk aktivitet, t.ex. visar 9 olika studier att risken för att dö i bröstcancer kan reduceras med 30 % med hjälp av fysisk aktivitet, 6 studier visar samtidigt på att fysisk akti- upplever viktökning i 60-96% och de ökar i genomsnitt 3.9 kg på 2 år beroende på kemoterapi och hormonbehandling. Normalt är att alla friska personer ökar ca 400 gram på ett år och man inte medvetet undviker det. Anni berättar också att patienterna ofta vill ha har onkologisjuksköterskan en framträdande roll i multidisciplinära samarbeten. Innan lunchen serverades lyssnade vi på två föredrag om prostatacancer som hölls av Benthe Toft Jenssen från Danmark och Erik von Muilekom (ordförande i EONS) från Nederländerna. En studie med 1017 män med prostatacancer från sju länder visade att 81 % av männen har behov av mer stöd än det fått, de behövde främst mera psykosocialt stöd samt stöd kring sin sexualitet. Patienterna beskrev att 75 % var mycket nöjda med sin behandling och resterande hade negativ upplevelse av biverkningar, emotionellt och praktiskt stöd och 22 % saknade helt stöd för sin partner. vitet kan reducera mortaliteten i kolorektal cancer med 26 %. Anni uppmanar kvinnor med bröstcancer att fortsätta med eller starta med fysisk aktivitet redan dagen efter operationen. Man uppmanar patienter att vara aktiv 3 timmar per vecka och patienterna kan välja att promenera 10 min per gång så det behöver inte vara alltför belastande för dem. Att träna är en säker, effektiv väg för rehabilitering och det minskar de flesta symtom men speciellt lymfödem, fatigue och emotionell stress. Ett observandum för alla är att stillasittande 6 timmar per dag ökar risken att få kolorektal cancer med 27 %. Kvinnor med bröstcancer visat sig vara en stegräknare för då upplevde patienterna att det blev roligare för dem att röra på sig. Konferensen gav viktig kunskap om canceröverlevares livskvalitet och hur vi kan påverka denna. Detta arbete måste startas redan vid diagnos för att patienterna ska ha en större chans att leva ett bra liv i framtiden. En annan viktig del av konferensen är ju att man får möjlighet att träffa andra onkologisjuksköterskor och dela erfarenheter med dem. Distresstermometern (DT) kan bli ett viktigt hjälpmedel i framtiden som en snabb och effektiv screeningmetod för distress som kan implementeras även på vår klinik. råd om vad just de ska träna på men hon menar att råden får ges på ett respektfullt sätt. Det är viktigt att vårdpersonalen inte är dömande utan utgår från vad som kan vara bra för just den unika individen. Ett bra hjälpmedel har 15. CANCERVÅRDEN EXTRANUMMER // 2015 DISPUTATION sluta behandling eller dödsplats påverkades. Däremot rapporterade sjuksköterskorna att formuläret gav dem värdefull information om patientens allmäntillstånd inför behandling. Ulla Näppä Department of Radiation Sciences, Department of Nursing Umeå University, Umeå and Östersund, Sweden 2014 Klinisk nytta för framtiden Dilemmas in palliative chemotherapy when approaching end-of-life Sammanfattning Dilemman i samband med palliativ cytostatikabehandling när livets slut nalkas. Bakgrund Cytostatikabehandling som ges vid obotlig cancersjukdom kan minska tumörbörda och besvärande symtom som t. ex smärta. Behandlingen ökar livskvalitet och överlevnadstid i många fall och bör därför erbjudas alla patienter som kan ha nytta av den. Dock är cytostatika potenta läkemedel som kan ge besvärliga biverkningar. Diskussionen i många studier pekar på att den förväntade överlevnaden bör överstiga en månad för att behandlingen ska kunna ha avsedd effekt. Då cytostatikabehandling vid obotlig cancersjukdom inte kan bota patienten är det alltid en tidsfråga innan nyttan med behandlingen avtar för att till sist helt upphöra. Fortsatt behandling med cytostatika innebär då risk för enbart negativa effekter i form av ökad trötthet, nedsatt immunförsvar och till och med livsförkortning. Möjligheterna att klara av fortsatt cytostatikabehandling bedöms inför varje behandling med blodprover och klinisk bedömning. På sjukhus utan tjänstgörande onkologspecialist träffar patienten sjuksköterskan som ger behandlingen. Ansvarig läkare kontaktas när provsvar eller något i patientens tillstånd avviker från det vanliga. När sjukdomen framskrider och patientens allmäntillstånd börjar svikta, bör syftet med behandlingen utvärderas och överväganden göras huruvida den ska fortsätta, regimen förändras eller avslutas. Min erfarenhet, ur ett sjuksköterskeperspektiv, av palliativ vård och cytostatikabehandlingar givna till patienter med obotlig cancersjukdom, fick mig att vilja undersöka hur många patienter som behandlas i livets slutskede. Jag 16. ville också ta reda på hur bedömningen av patienten inför behandlingen gick till och om den kunde förbättras, samt hur sjuksköterskan upplevde att ge cytostatikabehandlingar i sent sjukdomsskede. Syften I. Att utforska andelen patienter med obotlig cancer som behandlas med palliativ cytostatika under sista levnadsmånaden samt att finna utmärkande karakteristika för denna grupp patienter. II. Att utveckla och psykometriskt testa en kortfattad enkät utformad för bedömning av patientens allmäntillstånd vid palliativ cytostatikabehandling. III. Att identifiera situationer som sjuksköterskor kan uppleva som utmanande vid cytostatikabehandling av palliativa patienter med cancer. IV. Att undersöka om rutinmässig användning av enkäten utvecklad i studie II påverkat andelen patienter som behandlas med palliativa cytostatika under sista levnadsmånaden, andel sjukhusinläggningar, dokumentation av allmäntillstånd, dokumentation av avslutande av behandling i journal och/eller dödsplats. Metod Alla inkluderade patienter i studierna hade cytostatikabehandlats med anledning av obotlig, epitelial cancer (utgående från organens slemhinneceller) och var 20 år eller äldre. Deltagande sjuksköterskor arbetade på cytostatikabehandlingsmottagningar/ avdelningar. Både patienter och sjuksköterskor kom från Jämtland, Västerbotten och/eller Norrbotten. I studie I jämfördes journaldata från avlidna patienter som cytostatikabehandlats under sista levnadsmånaden med dem som avslutat behandlingarna tidigare. Fynden i studien kan vara till nytta för alla inblandade i cytostatikabehandlingen; patienten, närstående, sjuksköterskan och läkaren. Särskilt i beslutsprocessen om cytostatikabehandlingen ska fortsättas eller avbrytas. Metoder för att bättre bedöma prognostiska faktorer inför cytostatikabehandling behöver utvecklas ytterligare. I en framtida studie skulle formuläret kunna vidareutvecklas för datoriserad användning så resultaten förs in i patientjournalen, där både sjuksköterska och läkare enklare skulle ha tillgång till dem innan behandlingsbeslut. I studie II erbjöds patienter att delta i utvecklingen av en enkät som tagits fram för att mäta allmäntillståndet före cytostatikabehandling. I studie III intervjuades sjuksköterskor som arbetar med att ge cytostatika och deras berättelser analyserades med narrativ metod. I studie IV jämfördes journaldata för avlidna patienter som använt enkäten från studie II med matchade kontroller och i tillämpliga frågor data från studie I. Resultat Studie I visade att 23 % av alla patienter som cytostatikabehandlats någon gång under sista året före sin död även fick cytostatikabehandling under sista levnadsmånaden. Studien visade också en samvariation mellan behandling sista levnadsmånaden och fler sjukhusvistelser inom en månad efter sista behandling, färre dokumenterade beslut att avsluta behandlingen samt att färre patienter från denna grupp avled i hemmet. I Studie II konstaterades att den utformade enkäten uppvisade tecken på såväl reliabilitet, validitet som förmåga att detektera när patientens allmäntillstånd försämrades. Studie III visade att palliativa cytostatika kan upplevas som potenta och oförutsägbara läkemedel, som kan skapa dilemman för de sjuksköterskor som genomför behandlingarna när de ges till patienter som är försvagade av sin cancersjukdom. Sjuksköterskorna upplevde att de ibland stod mitt emellan läkare, patienter och närstående inför behandlingsbeslut. Studie IV visade ingen statistiskt säkerställd effekt av rutinmässig monitorering av allmäntillståndet med det i studie II framtagna formuläret. Varken behandling under sista månaden i livet, sjukhusvistelser, dokumenterade beslut att av- Slutsatser Behandling med palliativa cytostatika nära livets slutskede kan skapa situationer som upplevs som dilemman, både för patienten och för vårdpersonalen. I studierna behandlades 23-25 % av patienterna med cytostatika under sista levnadsmånaden. Dessa patienter vårdades oftare på sjukhus och färre av dem dog i hemmet. Sjuksköterskorna beskrev att de i vissa fall upplevde sig vara [mitt i mellan] i beslutsprocessen om cytostatikabehandling skulle ges eller inte. Cytostatikabehandlingens oförutsägbarhet visade sig vara ett genomgående tema i avhandlingen. Oförutsägbarheten leder till att individanpassning för varje enskild patient är av största vikt. Försöket till formulärutveckling skulle kunna öka möjligheten att mer objektivt använda allmäntillstånd som en parameter inför behandlingsbeslut när patienten nalkas livets slut. Formuläret visade sig ge sjuksköterskorna värdefull information om patienternas upplevda allmäntillstånd även om denna studie inte visade statistiskt säkerställda skillnader mellan de som använde formuläret och kontrollgruppens patienter. För att ytterligare optimera beslutsfattandet vid palliativ cytostatikabehandling när livets slutskede nalkas krävs fortsatt forskning. 17. CANCERVÅRDEN EXTRANUMMER // 2015 PROGRAM ONSDAG 18 MARS 16 -20 mars 08.30-09.30 GEMENSAM SESSION Neurokognitiva sekvele efter hjärntumör i 14.30-15.00 SPUR Lokal: Vävenscenen barndomen Lokal: Vävenscenen Ingrid Tonning-Olsson, Skånes universitetssjuk- Martin Erlanson, Umeå Jan Waldenström föreläsning Immunotherapy of malignant melanoma; recent progress and challenges Program Onkologidagarna i Umeå Tema: Multiprofessionellt samarbete för en jämlik vård Rolf Kiessling, Karolinska Institutet, Stockholm 09.30-10.00 OMVÅRDNADSASPEKTER KRING IMMUNTERAPI Karin Gabrielsson, Umeå Diskussion 10.00-10.30 KAFFE OCH UTSTÄLLNING Lokal: Fika 10.30-12.00 PARALLELLA SESSIONER Strålbehandling av barn MÅNDAG 16 MARS (I samarbete med Svenska Barnradioterapigruppen) Moderatorer: Kristina Nilsson, Uppsala, 10.00-18.00 SK-LÄKARKURS - MALIGNA Kursen öppen även för sjuksköterskor LYMFOM Var god se separat program Per-Erik Sandström, Umeå 15.00-19.00 STYRELSEMÖTE - SVENSK Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus, ONKOLOGISK FÖRENING Modern behandling åt alla - men vem tar hand Umeå 14.30-16.00 ATT BEDÖMA BEHOV AV CANCERRE- Moderator: Roger Henriksson, Stockholm HABILITERING OCH PLANERA ÅTGÄRDER Lars-Erik Holm, Socialstyrelsen Hanna Ekman, Kristianstad, Patrik Göransson, Nina Cavalli-Björkman, Uppsala Halmstad Patientföreträdare små insatser som gör stor skillnad Lena Sharp, Stockholm Maria Roos, Sundsvall, Heidi Augustsen, SWEDPOS session Sex och cancer litering och tre exempel på interprofessionellt Tina Nevin, Växjö, Carina Danemalm Jägervall, samarbete Växjö Pia Dellson, Lund, Hanna Ekman, Kristianstad, Helena Lundgren, Stockholm, Marie Sodell, Stockholm, Helena Bucht, Luleå, Katja Vuollet Carlsson, Umeå 12.00-13.00 LUNCH Lokaler: Kulturbageriet, Fika, Loungen vån 5 12.00-13.00 ÅRSMÖTE SOF Lokal: Vävenscenen Jämförande dosplaneringsstudie; fotoner-proto- TISDAG 17 MARS 08.00-12.00 SK-LÄKARKURS, FORTS 08.00-12.00 MÖTESTID 15.00-16.00 GEMENSAM SESSION Integration av biologiska behandlingar i en kemo- Lokal: Vävenscenen terapeutisk värld Anders Widmark, Umeå 12.00-13.00 LUNCH Lokaler: Kulturbageriet, Fika, Loungen vån 5 Prostatacancer - State of the Art Camilla Thellenberg-Karlsson, Umeå Paneldebatt - diskussion kring ”Hallmarks of Henrik Lindman - Bröstcancer eller strålbehandling av män med prostatacancer Anders Widmark - Prostatacancer TORSDAG 19 MARS Elis Berven föreläsning Thomas Björk Eriksson, Håkan Nyström, 17.00-21.00 MÖTE NATIONELLA Maria Furberg, Skandionkliniken ONKOLOGICHEFSRÅDET Lokal: Fika Moderator: Johan Wennerberg, Lund a 25-years’ experience on treatment evaluation in head&neck and lung cancer Jean-Pierre Pignon, Institut Gustave Roussy, Villejuif, Department of Biostatistics and Epidemiology, France (Svensk Förening för Nuklearmedicin) arbetet Moderatorer: Elin Trägårdh, Malmö, Sophia Moderator: Elisabeth O Karlsson, Umeå Frantz, Helsingborg Sofia Malander, jurist, Linköping Art Moderator: Per Fransson, Umeå Krisztian Homicsko, MD, PhD Oncologist, CHU, Moderator: Lena Sharp, Stockholm pigruppen. Åsa Ärlig, Jönköping Lausanne Symtomupplevelse hos patienter som behandlas för huvud- och halscancer - kort och långt perspektiv PET/CT för strålbehandling Sant eller falskt? Juridiska spörsmål i det dagliga cancer Statusrapport från Svenska Bröstradiotera- Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson, Karlstad 10.30-12.00 PARALLELLA SESSIONER Onkologisk omvårdnadsforskning - State of the Lokal: Vävenscenen Onkologiska innovationer - idag och i framtiden Lokal: Fika 09.30-10.00 Omvårdnadsaspekter vid head&neck Hallmarks of Cancer - Evolution under utveckling Lokal: Fika Karin Ahlberg, Göteborg 10.00-10.30 KAFFE OCH UTSTÄLLNING Individual patient data meta-analysis in oncology: Radioterapi 14.30-15.00 KAFFE OCH UTSTÄLLNING Lokal: Fika 18.30 MINGELBUFFÉ Henrik Lindman, Uppsala Hallmarks of cancer - introduktion 14.00-14.30 KAFFE OCH UTSTÄLLNING undersökning, behandling och uppföljning Skandionkliniken presenterar nuläget Moderator: Roger Henriksson, Stockholm/Umeå 19.00 SWEDPOS MIDDAG Cancerrelaterad fatigue - patientens berättelse, Bröstcancer - State of the Art Lokal: Vävenscenen RAT ANMÄLAN) stads universitet Moderator: Kristina Finnilä, Stockholm Sara Lilliehorn, Umeå 18.00- EGEN AKTIVITET - GITARRMUSÉET (SEPA- Maria Larsson, Inst för hälsovetenskaper, Karl- Roger Henriksson, Stockholm Betydelser av bröstcancer i ett livssammanhang Charlotte Ångström-Brännström, Umeå 16.45-18.00 ÅRSMÖTE SWEDPOS Lokal: Vävenscenen Lokal: Vävenscenen 17.00-18.30 SYMPOSIUM DUMBO-studien - upplägg och statusrapport TATION // SWEDPOS MINGEL 08.30-09.30 GEMENSAM SESSION 16.00-17.00 GEMENSAM SESSION Ulrika Fallbjörk, Umeå TBA 16.15-17.30 POSTERVANDRING 2 MIN PRESEN- Roche AB Moderatorer: Camilla Hultberg, Stockholm, Diskussion Ingrid Kristensen, Skånes universitetssjukhus Katrin Bartfai, Örebro Samarbetspartner: Lokal: Vävenscenen rekonstruerat bröst efter mastektomi Lokal: Vävenscenen Hedström, Stockholm, Johanna Joneklav, Örebro, Mikael Johansson - Lungcancer Lokal: Vävenscenen Betydelser av att leva med eller utan ett diagnoser Tove Bylund Grenklo, Stockholm, Margareta Gustav Ullenhag - Colorektalcancer och Melanom Biverkningar efter kurativt syftande kirurgiskPer Fransson, Umeå 13.00-14.00 GEMENSAM SESSION Tonåringar som närstående Cancer” kopplat till klinisk praxis och forskning 13.00-13.15 INVIGNING AV ONKOLOGIDAGARNA 13.15-14.30 GEMENSAM SESSION ner för en grupp barn/ungdomar med varierande Viveca Lindh, Umeå Moderatorer: Ann-Christine Svensk, Umeå, Stockholm Nationella vårdprogrammet för cancerrehabi- Ulla Martinsson, Uppsala Karin Belfrage, Lund Att få livet att funka när vardagen är ansatt - Nursingperspektiv jämlik vård barn och ungdomar Protonbehandlinb av barn i Sverige 15.00-16.15 FRIA FÖREDRAG om Vansbropatientens biverkningar? Nationell långtidsuppföljning av strålbehandlade Lokal: Bergasalen, Norrlands universitetssjukhus Kursledare: Karin Papworth/Martin Erlanson, hus Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer - vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Stockholm Erfarenheter från Köpenhamn Annika Loft Jakobsen, PET & Cyklotronenheten, Rigshospitalet, Köpenhamn Targetbestäming ur fysikerns perspektiv Jan Axelsson, Umeå PET/CT för strålbehandling vid universitetssjuk fortsättning 18. > 19. CANCERVÅRDEN EXTRANUMMER // 2015 PROGRAM TORSDAG 19 MARS, FORTS. husen i Sverige Bakgrund och motivering; problembeskrivning för Pia Dellson, Lund, Birgitta Johansson, Uppsala, Sophia Frantz, Helsingborg olika diagnoser Johannes Engh, Falkenberg SWEDPOS - workshop (fyra parallella) Att bedöma behov av cancerrehabilitering och planera åtgärder Hanna Ekman, Kristianstad, Patrik Göransson, Halmstad Tufve Nyholm, Umeå, Lars E Olsson, Lund/Malmö 13.00-15.00 PARALLELL SESSION MR baserad strålbehandling utan CT. Hur gör man? Joakim Jonsson, Umeå Att få livet att funka när vardagen är ansatt - små Automatisk segmentering på MR bilder för target- insatser som gör stor skillnad och riskorgan Maria Roos, Sundsvall, Heidi Augustsen, Stock- Stina Svensson, RaySearch, Stockholm holm Sex och cancer Tina Nevin, Växjö, Carina Danemalm Jägervall, Växjö Tonåringar som närstående Tove Bylund Grenklo, Stockholm, Margareta Hedström, Stockholm, Johanna Joneklav, Örebro, Katrin Bartfai, Örebro 12.00-13.00 LUNCH Lokaler: Kulturbageriet, Fika, Loungen vån 5 Presentation av vilka kliniska studier som pågår eller är på gång Adalsteinn Gunnlaugsson, Lund Sekreterarsession Kulturmöten i vården - när patienter och vårdpersonal från olika kulturer möts Moderator: Monica Sandström, Umeå Jeanette Olsson, Malmö, religionshistoriker med islam och den arabiska kulturen som specialinriktning 16.00-17.00 Studiebesök Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus Adaptiv strålbehandling 19.00 KONFERENSMIDDAG Adaptive radiotherapy for urinary bladder cancer Lokal: Äpplet, Umeå Folkets Hus - physical and clinical aspects Lokal arr Varför ska man åka på Onkologidagarna? Anne Vestergaard, Department of Medical Physics, Aarhus University Hospital Morten Höyer, Department of Oncology, Aarhus University Hospital Ett perfekt tillfälle till att insupa ny kunskap, ny miljö och lära känna nya kunniga kollegor 13.00-14.30 SWEDPOS - FÖRELÄSNING från landets alla hörn. En samlingsplats för Fysisk aktivitet - State of the Art onkologin i Sverige! Visst kommer du?! Strålbehandling Yvonne Wengström, Stockholm, Helena Igelström, Uppsala Det gör jag! // Ulrika Persson Stockholm (I samarbete med Svensk Förening för Radiofysik) 13.00-16.00 PARALLELLA SESSIONER för att få reda på de senaste rönen inom onkologin, både gällande behandling och omvårdnad. Jag hoppas på att få inspiration av alla intressan- Moderator: Björn Zackrisson, Cancercentrum, Umeå Jag vill gå på Onkologidagarna 2015 14.30-15.00 KAFFE OCH UTSTÄLLNING Lokal: Fika ta föreläsningar och ser även fram Jag åker på Onkologidagarna för att få möjlig- emot att träffa kollegor från hela landet med MR i fokus 15.00-16.30 SWEDPOS - FÖRELÄSNING heten att träffa trevliga kollegor och ta del av // Maria Roos Örebro Mikael Karlsson, Umeå Ångest och Depression - State of the Art ny kunskap. //Micke Källman Gävle Skonsam strålbehandling - Ett nationellt projekt Att få delta i Onkologidagarna 2015 ger en inblick i dagsläget inom onkologisk vård och behandling i Sverige samt en fingervisning om vad framtiden FREDAG 20 MARS kan bära med sig i ett multiprofessionellt perspektiv men det är också en möjlighet att träffa kollegor från vårt avlånga land och utbyta erfarenheter, 08.30-09.30 GEMENSAM SESSION 10.00-10.30 KAFFE OCH UTSTÄLLNING njuta av trevlig samvaro vilket kanske till och med öppnar upp för möjlighe- Lokal: Vävenscenen Lokal: Fika ter till samarbete mellan kliniker. Jag ser fram emot att lyssna till föreläs- Moderator: Cecilia Olsson, Karlstad ningar om State of the Art kring bröstcancer, prostatacancer och onkologisk Acta Oncologica föreläsning 10.30-12.00 GEMENSAM SESSION Nurse led cancer care - looking to the future Lokal: Vävenscenen Mary Wells, Professor of Cancer Nursing Resear- Väntetidssatsningen 2 miljarder anledningar ch & Practice, University of Stirling, Edinburgh Deltagare TBA 08.30-10.00 SEKRETERARSESSION 12.00 PRISUTDELNING - 2015 ÅRS BÄSTA POS- omvårdnadsforskning, barn och strålbehandling, höra vad Skandionkliniken kommer att innebära samt få mera kunskap kring rehabilitering av patienter Klart att du ska delta på onkologidagarna 2015 i Umeå! De fantastiska föreläsarna och det breda programutbudet kommer att ge dig mycket ny kunskap och inspriration till ditt fortsatta så viktiga arbete. Vi ses! // Ann-Christine Svensk Umeå Jag åker till Onkologidagarna för att det blir en multiprofessionell konferens av hög kvalitet! Fördragshållarna inom onkologisk omvårdnad är flera framstående så väl nationella som internationella forskare. Sedan är det ett fantastiskt tillfälle för kliniska sjuksköterskor, chefer och forskare att mötas för en bättre cancervård. Det får inte missas! // Cecilia ”Sissi” Olsson Karlstad med cancer. Vi ses där!// Annette Holst-Hansson Malmö TER GÅR TILL ... Journalen idag och vårddokumentationen 2015 ÅRS ONKOLOGIDAGAR AVSLUTAS OCH imorgon VÄLKOMNA TILL VÄSTERÅS 2016! Moderator: Katrin Sundh, Umeå Carina Zetterberg, Socialstyrelsen Lunch att ta med Lokaler: Kulturbageriet, Fika 09.30-10.00 CANCERFONDSRAPPORTEN Ändringar kan förekomma! För uppdaterat program gå in på www.onkologidagarna.se/2015program 20. Årets Onkologidagar i Umeå kommer att bjuda på ett Jag ser med glädje fram emot att få delta i Onkologidagarna i varierande och brett program för alla yrkesgrupper. I år Umeå! Framförallt ser jag fram emot att få fördjupad kunskap är SEWDPOS (Svensk förening för psykosocial onkologi & i onkologisk omvårdnad och att knyta nya kontakter med kolle- rehabilitering) med och anordnar ett parallellt program gor som arbetar med och är intresserad av onkologisk omvård- som jag verkligen ser framemot. Sedan vill jag inte missa nad. Det är viktigt att det finns ett nationellt forum för utbyte av möjlighet att skapa nya kontakter och nätverka på onko- kunskap och där ny kunskap presenteras. Detta skapar lust och logidagarna. Här får jag möjlighet att träffa alla yrkes- kraft att vidareutveckla den onkologiska omvårdnaden vid den grupper inom onkologin i Sverige på en och samma gång. egna kliniken där jag tjänstgör. Väl mött i Umeå! //Camilla Hultberg Stockholm // Karin Wieselblad Stockholm 21. MEDLEMSSIDOR Se hit alla sjuksköterskor! Årets sjuksköterska i cancervård Nu är det dags att nominera någon av dina fantastiska kollegor till utmärkelsen, årets sjuksköterska i cancervård 2015. Kriterier för nomineringen är en sjuksköterska i klinisk verksamhet som kollegorna upplever har gjort en särskilt värdefull insats för patienterna, de närstående och/eller avdelningsarbetet. Den vinnande sjuksköterskan får ta emot utmärkelsen i samband med Sjuksköterskor i Cancervårds årsmöte den 20 maj. Vinsten är 5000 kronor som är avsedda att användas till utbildning inom tjänsten. Hälsning från Carin Lundgren vårdenhetschef Gävleborg som fick utmärkelsen årets sjuksköterska i cancervård 2014: Jag är mycket tacksam för utmärkelsen efter att ha arbetat inom cancervården i 26 år. Stipendiet gjorde det möjligt för mig att delta i EONS 9, den 18-19 september 2014 i Istanbul. Det var en bra konferens genomgående där 60% av postrarna kom från Sverige. Föreläsningarna om ledarskap och Nomineringen vill vi ha senast den 7 april 2015. Du skickar din motivering och kandidatens namn, arbetsplats och telefonnummer till annchristine.svensk@vll.se Du som nominerar och den nominerade ska vara medlem i föreningen Sjuksköterskor i Cancervård. patientsäkerhet gav mycket eftertanke och idéer till hur vi kan fortsätta jobba med detta hemma. Intressanta föreläsningar men det som rörde oss mest var en mammas berättelse om hennes son som hade en hjärntumör och senare avled. Vinnaren utses av styrelsen för Sjuksköterskor i Cancervård. STYRELSE SJUKSKÖTERSKOR I CANCERVÅRD PATIENTFÖRENINGAR ORDFÖRANDE Camilla Hultberg Karolinska universitetssjukhuset, Radiumhemmet, Stockholm Tel: 08-517 736 38, 073-966 19 01 camilla.hultberg@karolinska.se Bröstcancerföreningarnas riksorganisation/BRO Sturegatan 4, 5 tr, Box 1386, 172 27 Sundbyberg Tel: 08-546 40 530, Fax: 08-546 40 539 info@bro.org.se, www.bro.org.se SEKRETERARE Gail Dunberger Ersta Sköndal Högskola Stigbergsgatan 30 116 28 Stockholm gail.dunberger@ki.se Välkommen att söka Utvecklingsstipendium. Stipendierna är till för föreningens medlemmar och avser att stimulera och öka kompetensen. Det går att söka medel för projektoch utvecklingsarbete, studiebesök och hospitering vid onkologiska verksamheter samt fortbildningsaktiviteter (ej grundutbildning eller akademiska studier). Utvecklingsstipendium delas ut två gånger per år, vid varje tillfälle delas två stipendier om vardera 2 500 kronor ut. Utlysningen annonseras i tidningen Cancervården samt på föreningens hemsida, sista ansökningsdatum är 15 mars respektive 15 september. Skicka din ansökan med mail till info@cancervard.se Välkomna att söka stipendium för deltagande i årets Onkologidagar i Umeå Välkommen att ansöka om stipendium för deltagande i Onkologidagarna den 16-20 mars 2015 i Umeå. Stipendiet är på 3000 kronor och avser att bidra till kostnader för kongressavgift och resa. Tio stipendier kommer att delas ut. Endast medlemmar i Föreningen Sjuksköterskor I Cancervård kan söka. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: • • • Namn och kontaktuppgifter Arbetsplats Kort motivering Skicka din ansökan till info@cancervard.se senast den 20 februari Välkommen med din ansökan! Sjuksköterskor i Cancervård 22. Årsmötet // 19 maj 2015 Organisationen för Sjuksköterskor i cancervård. ISSN 1401-6583. TS registrering begärd. Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material (text och bild). För signerade bidrag ansvarar författarna. Cancer- och Trafikskadades Riksförbund/CTRF Box 9509, Sandhamnsgatan 61, 102 74 Stockholm Tel: 08-522 001 00, Fax: 08-522 001 10 ctrf@ctrf.se, www.cancertrafik.se CHEFREDAKTÖR Ulrika Persson ulrika.persson@karolinska.se Cancerfonden-Riksföreningen mot cancer David Bagares gata 5, 101 55 Stockholm Tel: 08-677 10 00, Fax: 08-677 10 01 info@cancerfonden.se www.cancerfonden.se LEDAMÖTER Kristina Finnilä Karolinska Universitetssjukhuset MK1-divisionen C2:64 141 86 Stockholm kristina.finnila@karolinska.se ANSVARIG UTGIVARE Camilla Hultberg camilla.hultberg@karolinska.se Stödföreningen för Cancerpatienter Ö. Larmgatan 10, 411 07 Göteborg Tel: 031-15 19 92, Fax: 031-15 19 92 PRODUKTION Adviser försäljning AB Mikael Källman Gävle sjukhus Avdelningen 17 Onkologkliniken 801 87 Gävle Tel: 026-154427 mikael.kallman@regiongavleborg.se ANNONSER Adviser försäljning AB Ansvarig säljare: Vejde Ericsson vejde@adviser.se Tel: 08-408 055 05 Sveriges Cancersjukas Riksförbund/SCR Box 7107, Barks väg 14, 170 07 Solna Tel: 08-31 82 05, Fax: 08-32 07 60 info@cancersjukasriks.se www.cancersjukasriks.se KASSÖR Per Lindblom Karolinska Universitetssjukhuset Onkologiska kliniken, P14 181 83 Stockholm per.s.lindblom@karolinska.se Cecilia Olsson Karlstads Universitet Avd för omvårdnad, Karlstad Tel: 054-700 10 27, 0731-59 86 16 cecilia.olsson@kau.se Utvecklingsstipendium - Stipendium för utveckling inom cancervården Anki Dehlin-Eriksson Verksamhetsutvecklare Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Blå stråket 2 413 45 Göteborg Tel: 031-3428654 anki.delin.eriksson@vgregion.se Katarina Sjövall FoUU ledare Skånes onkologiska klinik, Skånes Universitetssjukhus, Lund katarina.sjovall@skane.se Ann-Christine Svensk Cancercentrum Strålbehandlingsavdelningen 901 85 Umeå Annchristine.svensk@vll.se FORM Adviser försäljning AB 6 nummer per år/250 kronor. Medlemsavgift 250 kronor per år insättes på Riksföreningens för sjuksköterskor i Cancervårds Plusgiro: 440 51 00-1 Riksföreningens hemsida www.cancervard.se KU, Radioterapi, Onkologiska kliniken, Stockholm Tel. 08-517 758 83, 0736-99 88 67 Gynsam, Gyncancerföreningarnas Nationella Samarbetsorganisation Storgatan 52B, 852 30 Sundsvall Tel: 060-12 77 54 info@gynsam.se/ordforande@gynsam.se www.gynsam.se Lungcancerföreningen Stödet Barks väg 14, 170 73 Solna Kontakttelefon: 08-514 833 000 Journummer/Stödtelefon: 020-88 55 33 www.stodet.se Svenska Laryngförbundet/SLF Barks väg 14, 170 73 Solna Tel: 08-655 83 10, 655 83 20 Fax: 08-655 46 10 laryngforbundet@telia.com www.laryngforbundet.nu/ ProLiv, Patientförening för prostatacancersjuka Barks väg 14, 170 73 Solna Tel: 08-655 44 30, info@proliv.com www.prostatacancerforbundet.se REDAKTIONEN Ulrika Persson Radioterapiavdelningen Radiumhemmet och Södersjukhuset, Onkologiskakliniken Karolinska Universitetssjukhuset Tel: 072-3118616 ulrika.persson@karolinska.se Karin Wieselblad Onkologkliniken P54 Karolinska Universitetssjukhuset Tel: 0733-995967 karin.wieselblad@karolinska.se Maria Roos Strålbehandlingensavdelningen Universitetssjukhuset Örebro Tel: 019-602 38 23 maria.roos2@regionorebrolan.se Annette Holst-Hansson Strålbehandlingsavdelningen Skånes Onkologiska Klinik, Lund Tel. 040-665 72 78 annette.holst.hansson@mah.se Blodcancerförbundet Blodcancerfonden Box 1386, Sturegatan 4, 172 27 Sundbyberg Tel: 08-546 405 40 E-post: info@blodcancerforbundet.se www.blodcancerforbundet.se Carpa – För patienter med tumörsjukdomar i hormonproducerande organ info@carpapatient.se www.carpapatient.se Sipples Patientförening Stallvägen 59, 269 38 Båstad Tel: 0431-758 26, info@sipples.se www.sipples.se Svenska Hjärntumörföreningen Norra Forsåkersgatan 21, 431 63 Mölndal Tel: 0701-91 31 63 info@hjarntumorsforeningen.se www.hjarntumorforeningen.se Ung Cancer Tel: 031-75 77 111 info@ungcancer.se www.ungcancer.se Nätverket mot cancer Box 85, 280 20 Bjärnum, Tel: 0705-72 60 80 info@natverketmotancer.se www.natverketmotcancer.se Nätverket Mot Gynekologisk Cancer Parkvägen 46, 131 41 Nacka Tell: 0733-45 69 87 therese@gyncancer.se www.gyncancer.se ILCO Riksförbundet för stomioch reservoaropererade Box 1386, Sturegatan 4A, 172 27 Sundbyberg Tel: 08-546 40 520 info@ilco.nu www.ilco.nu Många av dessa patientföreningar delar också ut stipendier till vårdpersonal POSTTIDNING B Avsändaradress: Cancervården, c/o Adviser AB, Åsgatan 2, 153 30 Järna Fortimel Compact Neutral Ett neutralt alternativ av Sveriges mest använda kompakta näringsdryck.Total finns nu 8 smaker. Fortimel Compact Protein Persika Mango Ny spännande smak av Sveriges mest proteinrika näringsdryck.* Välj mellan totalt 5 olika smaker. * 14,4 g protein/100 ml Har du frågor om Nutricias näringsdrycker? Kontakta Nutricia Direkt. Vardagar 9-15, Tel: 08-24 15 30 Kcal Protein 30 0 12 g Kostfiber g 0 1 ml R 25 PE R PE Nu kommer två nya smaker av Sveriges mest använda kompakta näringsdrycker. 1 Nyheter från Nutricia! 25 ml Kcal Protein 30 0 18 g Kostfiber g 0
