Här - Sjuksköterskor i cancervård

Transcription

KRÖNIKA // GUNILLA GUNNARSSON
I HUVUDET PÅ EN FORSKARE
NUMMER 4 // 2016
Riv muren och tro på patienten! sid. 6
Ulrika Östlund sid. 38
Tema // RCC Sydöst
E-hälsa
CANCERVÅRDEN
Viktigt tänka
rätt när det
gäller e-hälsa
sid 18
TEMA
E-hälsa
– RCC Sydöst
Sjuksköterskor
i Cancervård
När följsamhet är
extra viktigt
Fortimel Compact – Sveriges mest
använda kompakta näringsdryck!
• 2.4 kcal/ml ger 300 kcal i en liten 125
ml-flaska.
• Studier har visat signifikant högre
energiintag och bättre följsamhet
med Fortimel Compact jämfört med en
näringsdryck med samma mängd energi
i en 200 ml-flaska.1
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
Ledaren Ordföranden har ordet!
”Den globala sjukvården är i
kris – det är en obalans mellan
resurser och efterfrågan”
I MITTEN AV oktober var styrelsen och
värdebaserad agenda kan vi påverka såväl
redaktionen på plats i Dublin för konferen-
lokalt som nationellt och internationellt.
sen EONS-10 Balancing health care needs
in a changing context. Konferensen gav stort
anmäla sig till EONS materclass. Det är en
utbyte för såväl kliniska, ledande som forsk-
fantastisk möjlighet för sjuksköterskor i
ande sjuksköterskor. Alltid kul att ta del av
cancervård att fördjupa och utveckla sina
ny kunskap och en konferens ger fantastiska
kunskaper. Därtill får du möta kollegor från
möjligheter att skapa nya nätverk.
hela Europa. Ta chansen! Du kan läsa mer
Huvudtalare på konferensen var professor
• Välj mellan 8 olika smaker varav en neutral
- variation kan förbättra följsamheten.
Du har väl inte missat att det är dags att
Mei Krishnasamy, Melbourne, Australien.
på: http://www.cancernurse.eu/education/
masterclass2017.html Hon höll ett intressant föredrag om vilka
utmaningar vården står inför och menade
ARBETET MED REVIDERINGEN av vår
att den globala sjukvården är i kris. Det är en
kompetensbeskrivning har nu kommit in
obalans mellan resurser och efterfrågan på
i en intensiv fas och enligt tidsplanen ska
vård och kanske är detta ingenstans tydligare
den vara klar i mars 2017, i god tid till vår
än i cancervården. År 2012 fick drygt 14 mil-
konferens i april. I arbetet görs en genomlys-
joner människor diagnosen cancer i världen.
ning, nationellt såväl som internationellt, vad
Denna siffra förväntas öka till 24 miljoner år
det innefattar att ha specialistkompetens på
2035. De betydande framstegen inom can-
avancerad nivå i vården av våra cancerpa-
cerbehandling, tillsammans med en åldrande
tienter. Det är så spännande att delta i detta
befolkning, utgör en enorm utmaning för att
viktiga arbete.
Vi ser över framgångfaktorer från tidigare
gemensamma konferenser för att konferensen 2018 tillsammans med SOF ska bli något
alldeles extra.
JAG VILL OCKSÅ UPPMANA dig att regelbundet besöka vår hemsida. Där utlyser
föreningen en rad stipendier. Vi har i höst
instiftat ett nytt stipendium. Du som är
doktorand, forskande sjuksköterska eller
specialistsjuksköterska/sjuksköterska med
magisterexamen som ingår i ett forskningsprojekt har nu möjlighet att söka stipendium
från Sjuksköterskor i cancervård. Stipendiet
Finansieras i samarbete med Pierre Fabre. I
denna första omgång finns 10 000 kronor att
fördela. Syftet med stipendiet är att ge sjuksköterskor som forskar eller som planerar att
påbörja forskning ekonomiskt stöd när det
gäller kostnader som kan uppstå. Läs mer på
www.cancervard.se
Om du har idéer, synpunkter eller frågor är
du välkommen att höra av dig. Föreningen är
sina medlemmar och önskar en aktiv dialog.
balansera vårdbehoven och det finns risk att
orättvisor förvärras på global nivå.
Allt fler cancerpatienter och minskande
ni alla varmt välkomna till Sjuksköterskor i
satsningar i specialistkompetens bland
cancervårds konferens som går av stapeln i
sjuksköterskor och övriga i teamet har be-
Stockholm. Titeln för konferensen är inte helt
gränsat sjukvården till att bara försöka se till
fastställd i skrivande stund, men innehållet
behoven hos individen framför dem. Vården
kommer att återspegla behovet av att vården
behöver, för att bli mer kostnadseffektiv och
står rustad för att möta patientens behov i
balanserad, istället vidga perspektiven och
en föränderlig cancervård och betydelsen av
försöka identifiera de patienter som har
specialistsjuksköterskor genom hela vård-
störst behov samt i mycket högre utsträck-
kedjan. Såväl internationella som nationella
ning arbeta preventivt. Enligt professor Mei
föredragshållare finns på plats. Så det blir
Krishnasamy, kan en tredjedel av de nya
ett fantastiskt tillfälle att mötas och ta del
cancerfallen förebyggas genom förändringar
av ny kunskap. I samband med konferensen
i vår livsstil och tillgång till screening. Ändå
kommer föreningen att ha årsmötet, där vi
fortsätter sjukvården och beslutsfattare
berättar om året som gått samt drar upp
att investera de mesta av pengarna med
riktningen inför framtiden. På årsmötet
fokus på behandling av sjukdomen och dess
uppmärksammar vi också årets sjuksköter-
konsekvenser. För att använda resurserna
ska 2017.
på bästa sätt är ett ökat fokus på förebyg-
Har du frågor om Fortimel Compact?
Kontakta Nutricia Direkt Vardagar 9-15, Tel: 08-24 15 30
info@nutricia.se www.nutricia.se
SAVE THE DATE! Den 27-28 april 2017 är
För övrigt är redan arbetet igång för att
gande, funktionell och emotionell hälsa och
göra Onkologidagarna 2018 till en multi-
välbefinnande, avgörande. Genom att ha en
professionell konferens av hög kvalitet.
Cecilia Olsson
Ordförande Sjuksköterskor i cancervård
cecilia.olsson@kau.se
1. Lombard K et al. Compliance of energy-dense, small volume oral nutritional supplements in the daily
clinical practice on a geriatric ward - an observational study. J Nutri Health Aging. 2014;18(7): 649-653
Fortimel Compact är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål avsett att användas på inrådan av sjukvårdspersonal.
3.
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
INNEHÅLL
17.
23.
32.
35.
Innehåll // Nummer 4
Ledaren
Redaktörens rader
Krönika - Gunilla Gunnarsson, ”Riv muren och tro på patienten!”
Redaktörens rader
3.
5.
6.
DET ÄR DET SISTA numret av Cancervården för 2016 du har i din hand.
I DETTA NUMMER är det, som ni redan vet, Region Sydöst som ska
Hoppas även denna tidning ska ge dig en stunds trevlig läsning och
få visa sig från sin bästa sida! Vi har en hel del artiklar om e-hälsans
gärna ge lite inspiration som du kan använda i ditt dagliga arbete.
olika perspektiv. Ett område som är på frammarsch. Även om det hänt
Jag är just hemkommen från fantastiska dagar på EONS-10 i Dublin.
mycket inom IT i vården så har vi en del kvar. Första mailet skickades
Vi i redaktionen hade mycket trevligt tillsammans. Det är alltid roligt
1972. Första e-remissen mellan två landsting i Sverige skickades
att träffas och planera kommande tidningar. Det var naturligtvis
2016. Det var landstinget i Värmland som skickade en remiss till Aka-
också väldigt givande dagar på själva konferensen. Extra roligt var
demiska barnsjukhuset. Så det finns mer att digitalisera inom vården,
det att Sverige var så fint representerat. Många bra talare och många
men man måste tänka på säkerheten. Även detta ämne kommer vi att
fina postrar. Sverige levererade verkligen! Ni kommer att få utförliga
ha anledning att återkomma till.
rapporter från föreläsningarna i nästa nummer.
Röster från våra medlemmar
EONS utmärkelse till Carol Tishelman
RCC Sydöst
E-hälsa från sjuksköterskans perspektiv
Framtidens funktionella intranät
En podd om cancer
Viktigt tänka rätt
8.
JAG TYCKER ATT det var roligt höra mer om hur ni medlemmar har
det på era arbetsplatser. Tyvärr är det inte så många som vill berätta
11.
Stockholm har det handlat en hel del om splittringen av Stockholms
det för oss. Så punkten ”Röster från medlemmar” tar vi bort 2017
Onkologiska klinik. Från 1/10 är Onkologen, slutenvård och öppenvård,
i det format vi har nu. Men jag uppmanar er ändå att höra av er till
12.
på Södersjukhuset en egen klinik och blir då en verksamhet inom
redaktionen om ni vill vara med och berätta hur ni har det. Vi kan alltid
Södersjukhuset AB. Däremot tillhör strålbehandlingen fortfaran-
lära av varandra.
14.
16.
17.
18.
Visst kan vi bli bättre på att dokumentera
20,
Unikt centrum för samskapad palliativ vård
23.
Nationella e-hälsodagen 2016
Denna höst rivstartade verkligen och sen har det fortsatt att gå i
190. Det är så mycket nytt och spännande som händer. Här hos oss i
de Karolinska Universitetssjukhuset. Hur det kommer att se ut i
framtiden vet vi inte än. 30/9 lämnades en oberoende utredning in
VI FORTSÄTTER MED artikelserien ”I huvudet på en forskare” för
om hur framtidens strålbehandlingsverksamhet ska se ut i region
att lyfta fram intressanta forskare och intressant forskning som
Stockholm-Gotland. Så nu väntar vi bara på ett beslut från politikerna
pågår inom vårt område. I detta nummer har vi tagit pulsen på Ulrika
om vad som kommer att hända. Det ska bli mycket spännande att
Östlund, leg. sjuksköterska, med.dr, universitetslektor på Palliativt
se. Många känner att bara det blir ett beslut, så blir det bra. Att leva
centrum för samskapad vård vid Linnéuniversitetet samt Centrum
i ovisshet är väldigt jobbigt. Det är svårt att se framåt och att ta tag i
för Forskning och Utveckling, Region Gävleborg. Har ni tips eller idéer
saker. Hela processen har tagit väldigt lång tid så många har tröttnat
på någon intressant forskare inom onkologisk omvårdnad så är ni
på att leva i denna ovisshet. Några har tyvärr valt att byta arbetsplats i
välkomna att kontakta oss. Självklart får ni tipsa om er själva! Det
väntan på att allt ska stabilisera sig.
samma gäller andra tankar och idéer om artiklar och reportage ni
skulle vilja se i tidningen samt tips om krönikörer. Tveka inte att höra
ÄVEN ARBETET MED SVF, StandardiseradeVårdFörlopp, fortgår.
av er! Kontaktuppgifter till redaktionen finns längre bak i tidningen.
Många saker blir tydligare och tydligare. Men vi har en hel del kvar att
25.
Personcentrerat e-hälsostöd
26.
Efter cancern
29.
Nationella regimbiblioteket idag
32.
Cancerstudier i Sverige, webbaserad databas
35.
få i hamn innan vi kan slå oss för bröstet och säga att vi sköter oss!
Nästa nummer kommer i början av 2017 och då tittar vi lite närmare
Det är svårt att få flöden att löpa på mellan olika kliniker och verk-
på RCC Syd samt rapporterar från EONS-10 i Dublin.
samheter. Det finns många flaskhalsar på vägen. I Stockholm är det
en stor utmaning att det är så otroligt många instanser involverade i
Glöm inte att följa oss på FaceBook! Skriv gärna inlägg och skapa
varje patients flöde. Antalet är en utmaning, det är svårt att nå ut till
debatter där. Berätta också om föreningen för era kollegor. Ju fler
alla berörda parter. Men även geografiska förhållanden påverkar trots
medlemmar desto bättre! Tillsammans blir vi starka!
att kanske inte avstånden är så långa. Ingen tycker nog att detta projekt är enkelt, varje region har sina problem. Vi får i alla fall hoppas att
Önskar er alla allt gott och en riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År!
allt arbete kommer våra patienter till nytta i slutänden. Vi återkommer
På återseende under 2017!
vidare i ämnet under 2017.
I huvudet på en forskare – Ulrika Östlund
38.
PhONME
40.
Rapport från ICCN 2016, Hong Kong
42.
Rapport från Int. Nursing Informatics 2016, Genève
43.
Rapport från EONS Clinical Travel Grant, New York
44.
Medlemssidorna
45.
4.
Ulrika Persson
Chefredaktör
ulrika.persson@karolinska.se
5.
KRÖNIKA
Nutrition ger ökad livskvalitet
hos onkologipatienter 1-5
KRÖNIKÖR
Gunilla Gunnarsson
Gunilla Gunnarsson är samordnare för cancerstrategiarbetet på Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL) och RCC i Samverkan. Hon har tidigare arbetat många år som onkolog.
Appen
cancervård
Riv muren och tro på patienten!
”Om det går som jag
hoppas, kommer införandet av de standardiserade vårdförloppen
(SVF) att bidra till en
förbättring.”
Patienter har nästan alltid rätt
om sin sjukdom! Det är min erfarenhet efter 25 år som klinisk
cancerläkare. För några år sedan
lyssnade jag på en redovisning
av en undersökning om patienters egenremisser till vården.
Resultatet visade att patienterna
hade lika rätt vad gällde diagnos
som ordinarie remisser av läkare.
SÅ NOG ÄR det både konstigt och
beklagligt att vi i vården ofta misstror
patienterna när de tar kontakt och
beskriver sina besvär! "Det är nog
inget farligt". "Vänta lite till, ring igen
om det inte går över". Tiden går och till
slut blir besvären så stora att det blir
besök på akut- och specialistmottagningar. Och först då blir den cancermisstanke patienten länge burit på
bekräftad.
Trots att jag numera befinner mig
en bit från klinikvardagen är det
många patienter och anhöriga som
hör av sig till mig som cancersamordnare. De ringer och mailar och berättar
alltför ofta hur svårt de haft att nå
fram, att de blivit misstrodda, fått
smärtstillande utan utredning och fått
återvända hem utan att ha blivit riktigt
sedda eller lugnade.
Så, till slut, har de fått en cancerdiagnos, efter många besök som de fått
kämpa sig till och efter att till sist ha
fått träffa någon som lyssnat ordentligt och tänkt ett varv till.
Ska vi verkligen ha det så här i svensk
sjukvård? Vill du ha det så?
Nyligen berättade läkaren och
deckarförfattaren Karin Wahlberg om
sin rektalcancer i Dagens Medicin. Det
svar hon fick när hon via Mina vårdkontakter bad om tid för utredning av
blod per rektum var att förstoppning
är en vanlig orsak till blödning från
6.
tarmen. Och sedan en slutkläm som
gardering; ”man kan alltid söka akut”
... Och i förra veckan ombads jag
förklara ett röntgensvar som visade
recidiv av tidigare opererad cancer.
Det framkom i remissen att primäroperationen inte var radikal, ändå
fick patienten gå med smärtor i flera
månader innan ny röntgen gjordes.
Då beskrev ändå patienten smärtorna
som liknande ”de jag hade före första
operationen".
Jag funderar mycket över varför
det blivit så här. Har vårdpersonalens kunskaper blivit sämre? Lägger
vi uppgiften att bedöma symtom på
personer med för liten erfarenhet? Är
resurserna för små, trots att vi har fler
sjuksköterskor och läkare än någonsin tidigare? Var har det personliga
ansvarstagandet tagit vägen när vi
hänvisar till andra istället för att ta
tag i problemet? Jag har inte svaret på
dessa frågor, men de många patientproblem jag får höra gör mig först
bekymrad. Och sedan stridslysten.
Vi behöver riva muren mot patienterna så att patienter på ett betydligt
lättare sätt når fram till vården! Varför
kan man till exempel inte ringa direkt
till olika personer i vården? Eller
mejla? Vad tjänar man på att redan
på förmiddagen meddela att dagens
möjlighet att nå fram är slut och uppmana att försöka imorgon igen? Både
patienter och närstående vittnar om
att de ger upp i sina försök att komma
till tals.
I cancervården har vi infört kontaktsjuksköterskor för de patienter som
har cancer. Men de problem jag berör
här ovan ligger till största delen före
diagnos.
Om det går som jag hoppas, kommer införandet av de standardiserade
vårdförloppen (SVF) att bidra till en
förbättring. I SVF ställs det krav på
en snabb, definierad utredning vid
preciserade symtom. Och på RCCs
webbplats – cancercentrum.se –
erbjuder vi stöd till alla medarbetare i
vården, som nu är med och formar de
nya arbetssätten. Där finns:
•
Hela beskrivningarna för respektive standardiserat vårdförlopp
– med tillhörande nationellt
vårdprogram – tillgängliga på
tre sätt
1. som pdf att ladda ner eller skriva ut
2. att läsa direkt på webben
3. att läsa i RCCs mobilapp Cancer-
vård, som finns för iPhone-,
Android- och Windowslurar.
•
Särskilda primärvårdsversioner –
kort koncentrat av SVF på endast
1 A4-sida som enbart fokuserar på
primärvårdens roll i respektive SVF.
•
Patientinformationsblad – att
ge till patienten vid besöket som
resulterar i en remiss till SVF.
I flera av de landsting som har särskilda
system för beslutsstöd för primärvården finns också SVF-informationen
inarbetad.
I mobilappen finns även en sortering
på alarmsymtom, som reder ut vilka
alarmsymtom som är kopplade till vilket
SVF. Väljer man den vyn kan man utgå
från patientens symtombild och snabbt
få hjälp med att avgöra om den kan
föranleda misstanke om cancer. •
1. Lundholm K et al. Cancer 2004;100:1967-1977.
2. Orrevall Y et al. ClinNutr 2005;24:961-970.
3. Bozzetti F et al. ClinNutr 2002;21(4):281-288.
4. Richter E et al. Anticancer Res 2012;32:2111-2118.
5. Pan H et al. Nutr Cancer 2013;65(1):62-70
Några saker önskar
jag mig mer än annat:
ATT DU GÖR vad du kan för att din
arbetsenhet ska bli lättillgänglig och
tillmötesgående för patienter och
närstående!
SmofKabiven®
ATT DU ALLTID lyssnar på patienten
och inte avfärdar patientens oro! Få vill
besöka vården i onödan.
ATT DU – när patienten ringer igen
och inte blivit bra – funderar igenom
symtomen en gång till och ställer dig
frågan om det kan vara något annat än
den diagnos som misstänktes första
gången?
GÖR DU DET uppfyller du vad patienter
och närstående både önskar och förväntar sig av oss i vården. Jag tror att du vill
och jag vet att du kan!
Komplett näring när vanlig
mat inte fungerar
SmofKabiven® SmofKabiven® Perifer. ATC-kod: B05BA10 Rx F
Näringslösning med glukos, aminosyralösning med elektrolyter och fettemulsion. För intravenös nutrition i
central ven (SmofKabiven) eller central/perifer ven (SmofKabiven Perifer). Indikationer: Parenteral nutrition till
vuxna och barn som är 2 år eller äldre när oral eller enteral nutrition är omöjlig, otillräcklig eller kontraindicerad.
Kontraindikationer: Överkänslighet mot fisk-, ägg-, soja- eller jordnötsprotein eller mot någon aktiv substans
eller hjälpämne. Svår hyperlipidemi. Svår leversvikt. Svåra koagulationsrubbningar. Medfödd rubbning av
aminosyrametabolismen. Svår njursvikt utan tillgång till hemofiltration eller dialys. Akut chock. Okontrollerad
hyperglykemi. Patologiskt förhöjda serumnivåer av någon av de ingående elektrolyterna. Allmänna
kontraindikationer mot infusionsterapi: akut lungödem, övervätskning och okompenserad hjärtinsufficiens.
Hemofagocyterande syndrom. Instabila tillstånd (t.ex. svåra posttraumatiska tillstånd, okompenserad diabetes
mellitus, akut hjärtinfarkt, stroke, embolism, metabolisk acidos,
allvarlig sepsis, hypoton dehydrering och hyperosmolär koma).
Spädbarn och barn under 2 år. Utdrag ur produktresumé (per
2016-04-28). För mer information, se www.fass.se
www.fresenius-kabi.se
RÖSTER
NU
A
EM
GO
Ä
DK
ND
Behandling med Tafinlar + Mekinist i 1:a linjen
påvisar större OS effekt än vid behandling med
BRAF inhibitor i monoterapi
Anette Löfgren
Onkologisjuksköterska, utvecklingssjuksköterska, Strålbehandlingen,
VO hematologi, onkologi och strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus, Lund
Vad ser jag för utmaningar för cancervården i framtiden?
Den stora utmaningen som jag ser är att inkludera patienten mer i
för att kunna förbättra vård och omvårdnad. Vi måste även kunna
möta att fler patienter kommer för onkologisk behandling, behålla
personal och kompetens samt locka fler sjuksköterskor till att vida-
Jag arbetar som onkologisjuksköterska
reutbilda sig till onkologisjuksköterskor. Kontaktsjuksköterskorna
på strålbehandlingen, VO hematologi,
fyller en viktig roll för patientens fortsatta kontaktmöjlighet, i att
onkologi och strålningsfysik, på Skånes
skapa trygghet och för vårt samarbete med patienterna. Vi behöver
universitetssjukhus. Strålbehandlings-
även mer omvårdnadsforskning i samarbete med klinisk verk-
verksamheten är en specialistverksamhet
samhet samt ta till vara på resultat och implementera ny kunskap
som kräver ett nära tvärprofessionellt
för att förbättra kliniskt arbete. Här tänker jag tvärprofessionellt
samarbete kring patientens strålbe-
samarbete.
närstående. Att möta patienten i detta öppenvårdsammanhang
ställer stora krav på oss som sjuksköterskor avseende onkologisk
strålbehandlingsomvårdnad, metod och teknik och det är just den
speciella situationen som gör det mycket intressant och givande.
Mötet med patienten är ganska kort men upprepas oftast vid flera
tillfällen under behandlingsperioden. Det ger mig som sjuksköterska möjlighet att följa patienten, planera och ge specifik omvårdnad
under behandlingsperioden. Hur vi tvärprofessionellt kommunicerar kring patienters behandling är viktigt och påverkar direkt vårt
flöde, patientsäkerhet och resultat. Att vara delaktig i att förbättra
patientens omvårdnad och behandling är en utmaning och glädje i
sig, vilket kräver gott samarbete.
1.0
1.0
74% OS
vid 1 år
0.8
51% OS
0.6
vid 2 år
68% OS
vid 1 år
0.4
42% OS
0.2
0.0
Tafinlar + Mekinist
Vemurafenib
Beräknad
överlevnadsfrekvens
onkologiska verksamhet och måste ta tillvara på den, utnyttja den
Vad ger energi och glädje i mitt arbete?
handling tillsammans med patienten och
Tafinlar + Mekinist
Tafinlar
sin egen vård, att vi arbetar tillsammans. Vi har stor kunskap i vår
Beräknad
överlevnadsfrekvens
”Hur vi tvärprofessionellt kommunicerar kring patienters behandling är
viktigt och påverkar direkt vårt flöde,
patientsäkerhet och resultat”
25 månader överlevnad i median
vid 2 år
vid 1 år
51% OS
vid 2 år
0.6
65% OS
0.4
vid 1 år
38% OS
0.2
0.0
Patienter under risk
72% OS
0.8
vid 2 år
Patienter under risk
Tafinlar+Mekinist 211 208 200 187 174 159 144 135 124 112 106 103 88
53
21
3
0
0
Tafinlar+Mekinist 352 342 336 311 286 260 245 230 217 198 173 128
68
38
16
5
Tafinlar
42
10
2
1
0
Vemurafenib
88
46
28
7
0
22
24
26
28
30
212 206 191 175 159 147 138 127 111 104 95
0
2
4
6
På vilket sätt kan jag och föreningen påverka framtiden?
8
88
70
10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34
352 341 315 286 252 231 201 187 166 152 129
0
2
4
Tid från randomisering (månader)
6
8
10
12
14
16
18
20
Tid från randomisering (månader)
Genom att vi kommunicerar och delar med oss av erfarenhet och
evidens. Detta stärker sjuksköterskans arbete och roll i cancervården på ett mångfasetterat sätt. Ökar också möjligheten till klinisk
omvårdnadsforskning inom onkologisk verksamhet. Det finns
säkert många olika vägar att gå, behov finns men det saknas oftast
medel och beslut.
Konsekventa överlevnadsvinster i två stycken randomiserade kliniska studier1-4
Vad tycker du är viktigt att föreningen arbetar med?
COMBI-d
Alla frågor som jag tagit upp ser jag som viktiga. Patienten i fokus,
kunskap och kompetens, resurser, ledning och vilja, onkologisk
Tafinlar
+ Mekinist
Tafinlar
Tafinlar
+ Mekinist
Vemurafenib
1 år OS (% patienter)
74%
68%
72%
65%
2 år OS (% patienter)
51%
42%
51%
38%
25.1
18.7
månader
månader
25.6
18.0
månader
omvårdnadsforskning och hur vi kommunicerar och implementerar
evidens i klinisk verksamhet och följer upp, samt tvärprofessionellt
samarbete. Ja, det är en början.
COMBI-v
Median OS
månader
Ahklas Dinka
Onkologisjuksköterska, Strålbehandlingen Karolinska Universitetssjukhuset
Energi i mitt arbete får jag av
patienter som har en fantastisk
vilja att klara av sina behandlingar
Vad ser du för utmaningar för cancervården i framtiden?
Att patienten verkligen kommer att känna sig sedd alla olika instanser
som hon eller han måste genomgå under sin behandling och att det
finns sjukvårdspersonal som orkar jobba och vidareutvecklas inom
sitt yrke.
Vad ger energi och glädje i ditt arbete?
Energi i mitt arbete får jag av patienter som
har en fantastisk vilja att klara av sina behandlingar, de ger mig en tankeställare
dagligen över hur fantastiskt livet kan vara
även vid svåra stunder. Även att få träffa
trevliga kollegor mår jag bra av.
På vad sätt kan du och föreningen påverka framtidens cancervård?
Vi måste ställa krav på arbetsgivaren att uppmuntra till att använda
sig av det den senaste forskningen talar för.
Föreningen bidrar med information om nya rön/forskning så att man
kan hålla sig uppdaterad.
Tafinlar ® (dabrafenib) Rx, F, ATC-kod: L01XE23
Behandlingstid: Behandlingen ska pågå tills den inte längre har någon positiv effekt eller oacceptabel toxicitet uppträder.
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Beredningsform: Kapslar á 50 mg eller 75 mg. Verksamma beståndsdelar: dabrafenib. Indikation: Dabrafenib som monoterapi eller i kombination med trametinib är avsett för behandling av vuxna patienter med icke-resektabelt
eller metastaserat melanom med en BRAF V600-mutation. Innan patienterna tar dabrafenib måste ett validerat test utförts som bekräftar att tumören har en mutation i BRAF V600. Varningar och försiktighet: Ta alltid Tafinlar enligt
läkarens anvisningar. Liksom för alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar men alla användare behöver inte få dem. Tafinlar kan ge pyrexi (feber) av olika grad och frekvens. Febern kontrolleras med hjälp av febernedsättande
läkemedel. Om patientens feber stiger över eller är lika med 38,5 grader skall behandlingen avbrytas. För fullständig förskrivarinformation och pris, se fass.se. Produktresuméns senaste översyn 2015-09-24.
Mekinist ® (trametinib) Rx, EF, ATC-kod: L01XE25
Behandlingstid: Behandlingen ska pågå tills den inte längre har någon positiv effekt eller oacceptabel toxicitet uppträder.
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Beredningsform: Tabletter á 0,5 mg eller 2 mg. Verksamma beståndsdelar: trametinib. Indikation: Trametinib som monoterapi eller i kombination med dabrafenib är avsett för behandling av vuxna patienter med icke-resektabelt
eller metastaserat melanom med en BRAF V600-mutation. Innan patienterna tar trametinib måste ett validerat test utförts som bekräftar att tumören har en mutation i BRAF V600. Varningar och försiktighet: Ta alltid Mekinist enligt
läkarens anvisningar. Liksom för alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar men alla användare behöver inte få dem. Mekinist kan i kombination med Tafinlar ge pyrexi (feber) av olika grad och frekvens. Om patientens
feber stiger över eller är lika med 38,5 grader skall behandlingen avbrytas. Febern kontrolleras med hjälp av febernedsättande läkemedel. Se Tafinlar SPC avseende dosmodifikationer, Mekinist behöver inte dosmodifieras när det ges i
kombination med Tafinlar. För fullständig förskrivarinformation och pris, se fass.se. Produktresuméns senaste översyn 2015-08-25.
Referenser: 1. Adapted from Long GV, et al. Lancet. Published online ahead of print May 31, 2015. 2. Adapted from Tafinlar Summary of Product Characteristics; 2015. 3. Tafinlar produktresumé 2015-09-24. 4. Updated OS analysis
COMBI-v, adapted from Caroline Robert oral presentation ECCO 2015.
Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby.
Telefon 08-732 32 00, www.novartis.se
8.
SE1601426793
Om du vill rapportera en biverkan eller oönskad händelse, kontakta biverkningsenheten på Novartis. Telefon: 08-732 32 00. Postadress: Biverkningsenheten, Novartis, Box 1150, SE-183 11 Täby, Sweden.
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
RÖSTER
Lee Briith
Onkologisjuksköterska, Strålbehandlingen Karolinska Universitetssjukhuset
”Att ibland med enkla medel
förändra en patients dag, är
”halleluja moments””
patienterna. Men jag upplever att det blir svårare då sjukvården blir
mer och mer specialiserad. Vi tappar helhetsperspektivet.
Vi kan "lobba" för våra patienter.
Vad ger energi och glädje i ditt arbete?
Patienterna! Att få vara med på deras indivi-
Att säkerställa omvårdnaden inom onkologin genom kontinuerlig
duella resor är en ynnest många gånger. Att
utbildning för sjuksköterskor.
ibland med enkla medel förändra en patients
dag, är ”halleluja moments”.
Vad ser du för utmaningar för cancervården
i framtiden?
Jag eftersträvar ett holistiskt perspektiv på
EONS ”Lifetime Achievement
Award” 2016 till Professor
Carol Tishelman
CAROL INNEHAR EN professur i Innovativ vård och omsorg som binder samman MMC vid Karolinska Institutet
och Innovationsplatsen på Karolinska Universitetssjukhuset, för att bättra kunna möta vårdens utmaningar.
Carol Tishelman får utmärkelsen för sitt engagemang
inom cancervården och sitt arbete med bland annat
prevention, förståelse för symtom och för att förbättra
vården liksom för arbetet med att öka förståelsen för
patienters upplevelser.
Hennes arbete har haft stor betydelse för riktlinjer
och för utvecklingen inom omvårdnad, vårdvetenskap
och tvärvetenskaplig forskning samt för innovation
inom cancervården.
– Det är en stor ära och jag är mycket glad över
utmärkelsen. Det här är ett arbete som bara är möjligt
Cancervårde
n
gratulerar!
att åstadkomma tillsammans med mina fantastiska
kollegor, både sjuksköterskor och kollegor inom andra
professioner. Gemensamma ansträngningar ligger
bakom arbetet med att integrera vård, forskning och
utbildning genom hela vårdkedjan från förebyggande
och screening till vård i livets slutskede, säger Carol
Thiselman.
I sitt arbete uppmärksammar hon också behovet av
olika forskningsmetoder och olika typer av partnerskap
för att driva den patientnära forskningen och därmed
vården framåt.
– Det är viktigt att vi i vården hittar sätt att ta tillvara
patienters, potentiella patienters och anhörigas perspektiv och behov för en bättre vård men också personalens perspektiv i den organisation vi arbetar i.
Renée Bergstrand
Specialistsjuksköterska inom onkologi, ASIH (Avancerad Sjukvård I Hemmet), Hisingen, Göteborg
”Många samtal med patienterna är
svåra men de känns meningsfulla och
viktiga”
får ska inte vara beroende av var i Sverige man bor. Alla patienter som
Vad ger glädje och energi i ditt arbete?
livets slut samt förlorade dagar.
Jag utför medicinska uppgifter, stödsamtal med patienter och närstående, samordnar för att vården ska fungera i hemmet. Mötet med alla
patienter och underbara kollegor, känslan att vi strävar mot samma
mål, att få den sista tiden i hemmet så bra som möjligt, det ger mig
energi och glädje. Många samtal med patienterna är svåra men de känns meningsfulla
och viktiga. Jag lär mig om andra och mig själv
i mötet med patienterna och det är väldigt
behöver ska till exempel ha tillgång till ASIH eller hospice.
En annan utmaning är att sluta behandla i tid. Jag/vi upplever att väldigt många patienter med långt framskridna cancersjukdomar lider av
biverkningar från pågående behandlingar vilket ger sämre livskvalitet i
upplever att utbildningen många gånger inte ses som en utbildning
värt att investera i som sjuksköterska. Allra helst om man inte får
utbildningen betald av sin arbetsgivare och det inte visar sig i lönekuvertet.
Möjligheter och utmaningar i en föränderlig cancervård
– betydelsen av sjuksköterskor med specialistkompetens
Jag tycker att föreningen är öppen för sina medlemmars åsikter. Jag
Vad ser du för utmaningar för cancervården i
marna med olika budskap via tidningen. Suveränt tycker jag. Känner
Cancervården ska vara jämlik. Den vård man
Stockholm 27-28 april 2017
Det behövs fler specialistutbildade sjuksköterskor inom onkologi. Jag
givande och stimulerande!
framtiden?
Nationella konferensen för
Sjuksköterskor i cancervård
har själv fått hjälp av föreningen när jag behövt nå ut till medlemmig verkligen som en medlem som kan påverka innehållet i tidningen.
Anmälan öppnar inom kort!
Håll utkik på vår hemsida www.cancervard.se
Jag tycker att föreningen ska fortsätta att sprida det breda inom
onkologin.
Sjuksköterskor
i Cancervård
10.
11.
ARTIKEL
Kort om RCC
Sydöst
TEMA // E-HÄLSA/RCC SYDÖST
Turen har kommit till att kortfatta presentera Regionalt cancercentrum sydöst. Det kunskaps- och
serviceorgan som ska utveckla cancervården i den
sydöstra sjukvårdsregionen. Regionen omfattar
Östergötland, Jönköping och Kalmar län. Befolkningen inom regionen uppgår till 1 036 354 invånare (enl.
statistik från 2016-06-30). Regionsjukhus är Universitetssjukhuset i Linköping.
Vision och mål
RCC Sydöst arbetar enligt visionen ”Jag får den vård och det
stöd jag behöver, när jag behöver det”. Målet är att utveckla
cancervården för invånarna i Östergötlands, Jönköpings och
Kalmar län. Färre i regionen ska insjukna i cancer, fler ska
överleva längre och få bättre livskvalitet.
Löften
För att nå målen och uppfylla visionen har regionens sjukvårdsledning enats om sex löften till patienter och invånare i
regionen. Alla cancerpatienter i regionen ska:
•
Få behandling inom fyra veckor (om inte annat anges i
standardiserade vårdförlopp).
•
Erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice.
•
Vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan.
•
Få lika god palliativ vård oavsett bostadsort.
•
Erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och
välfungerande screeningprogram.
•
Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patiennära forskning inom cancerområdet.
Dessutom ska arbetet med att utveckla cancervården i
regionen ske i nära samarbete med profession, forskning,
patienter och närstående.
Utvecklingsområden
För att uppfylla löftena har följande viktiga utvecklingsområden identifierats:
•
Prevention och hälsofrämjande. Folkhälsoarbete ska
stöttas och tidig upptäckt av cancersjukdom främjas. •
Diagnostisk tillgänglighet. Cancerpatienters väntan
på undersökningstider och svar ska arbetas för att
minskas. •
Cancerläkemedel. Tydligheten för hur cancerläkemedel
ska användas och finansieras ska öka. •
Cancerkoordinator/kontaktsjuksköterska. Det arbetas
för att cancerpatienter ska få en namngiven kontaktperson som samordnar hela vårdkedjan.
12.
•
Lindrande insatser. Regionen ska utveckla lindrande
insatser för patienterna i samtliga sjukdomsfaser. •
Nivåstrukturering. Regionen ska se över vilka sjukhus
och regioner som har bäst förutsättningar att utföra
olika insatser i cancervården. •
Kompetensförsörjning. Regionen ska arbeta för en
säkerställd god kompetens inom cancervården.
•
Vårddokumentation och IT-stöd. Regionen ska driva utvecklingen av gemensamt IT-stöd och samlad vårddokumentation för att ge vårdgivaren bättre beslutsunderlag. •
Kvalitetsregister och vårdprogram. Regionen ska
tydliggöra resultat och utveckla kvalitetsarbetet inom
cancervården. •
Forskning och utbildning. Regionen ska verka för etablering av en regional klinisk prövningsenhet och koordinera utbildning av forskningssjuksköterskor.
•
Nationellt samarbete. Regionen ska stödja samverkan
med andra regionala cancercentrum.
Regionalt biobankscentrum
Regionalt biobankscentrum är knutet till
Regionalt cancercentrum sydöst. Centrumet är ett serviceorgan för alla
verksamheter inom regionen som är
berörda av biobankslagen, till exempel biobankssamordnarna i Jönköping
och Kalmar, biobanksansvariga,
patienter, allmänhet, sjukvårdspersonal, forskare och
huvudmän. •
MSD* is at the forefront of research
that we hope could change
the way cancer is treated.
— Scot Ebbinghaus, MD
Executive Director, MSD* Oncology Clinical Research
Visionär forskning inom immunonkologi:
FRÅN IDÉER TILL RESULTAT
På mindre än fyra år har vi utökat vårt forskningsprogram
från en klinisk studie till att omfatta fler än 100 studier inom
30 olika tumörtyper i olika stadier och med olika
behandlingslinjer.
* Merck & Co. Inc., Kenilworth, NJ, U.S.A. heter i Europa MSD
Copyright © 2015 Merck Sharp & Dohme Corp., Whitehouse Station, NJ, USA. All rights reserved.
03-17-ONCO-1168963-0001 mars 2016
msd.se
08-578 135 00
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
ARTIKEL
att utvärdering och utveckling av e-hälsa möjliggör fortsatt
omvårdnadsutveckling.
Kicki Klason
Redaktionen Cancervården
E-hälsa från
sjuksköterskans perspektiv
E-hälsa har inom EU antagits som en paraplyterm
för tillämpning av digital teknik för att förbättra och
utveckla hälsa på såväl individuell- som samhällsnivå. Begreppet e-hälsa fick sitt genombrott här i
Sverige 2010 och är idag en nationell strategi som
ska förbättra informationshanteringen för personer,
vårdpersonal och beslutsfattare inom alla områden
som berör hälso- och sjukvård samt socialtjänst.
Exempel på sådana e-hälsotjänster är sjukvårdsrådgivningen, 1177.se, Nationell patientöversikt (NPÖ),
Mina vårdkontakter och Vårdhandboken.
VI SJUKSKÖTERSKOR STÄLLS inför nya krav och
behov i vår strävan att implementera en
personcentrerad vård för våra vårdtagare
och deras närstående. Utvecklingen av
e-hälsa kan innebära många fördelar
för våra patienter men också en
ökad risk för att den personliga
integriteten kränks. Svensk sjuksköterskeförening tog redan 2012
fram en strategi för sjuksköterskors arbete med detta så komplexa
ämne då sjuksköterskors kunskap
och engagemang är betydelsefullt
för utvecklingen av e-hälsa inom
omvårdnad. Denna strategi är indelad i
sju olika målområden.
•
•
•
•
•
•
•
•
Informationshantering
Kommunikation och samverkan
Etisk värdegrund
Lärande och kompetens
Ledning och styrning
Teknikstöd
Forskning och utveckling
Informationshantering
När det gäller informationshantering är den elektroniska
journalen ett viktigt arbetsredskap vid planering, implementering och utvärdering av vården. En väldokumenterad
journal är en förutsättning för god och säker vård och kan
öka patientens möjlighet att känna sig delaktig i vården. Ett
14.
annat exempel inom området informationshantering är vårdhandboken men kan också fungera som ett processtöd där
vårdprogram och standardiserad vårdplan är exempel som är
under stark utveckling.
Ledning och styrning
Ledning och styrning är vårdgivarens ansvar oavsett huvudmannaskap. Här har sjuksköterskor i ledande befattning en
viktig uppgift och de behöver främja frågor som rör implementering och administration av e-hälsa i den strategiska
verksamhetsutvecklingen. Dessa funktioner kan sedan
generera kvalitetsutveckling inom många olika områden
såsom; risk- och avvikelsehantering, bemötande av patienter
och kompetensutveckling hos medarbetare.
som klinisk lektor och biträdande professor i omvårdnad på
högskolan. Högskolans utbildning och forskning anpassas
alltmer mot vård och vårdmiljöer som utgår från individens
behov. Ett led i detta är att skapa innovativa och nytänkande
hälsofrämjande IT-lösningar som kan användas både inom
utbildning, vård och omsorg och av enskilda individer. Dessa
lösningar skapas i en miljö, som också kan kallas arena, där
företagens och samhällets behov möter den kunskap och
kompetens i området som finns inom akademin. Det handlar
om att identifiera befintliga arenor där detta kan ske men
också om att skapa nya. •
Teknikstöd
Målområde teknikstöd behöver vara tillräckligt flexibelt, tillgängligt och säkert för att understödja sjuksköterskors olika
ansvarsområden. Vidare behöver sjuksköterskor i sin tur
ställa krav och jobba aktivt för att utveckla och lösa teknik
rörande e-hälsotjänster.
Forskning och utveckling
Kommunikaton och samverkan
Området kommunikation och samverkan främjas av en värdegrund som bygger på att stödja integritet, kontinuitet och
delaktighet utifrån patientens och närståendes perspektiv.
Kommunikation via digital teknik skiljer sig åt beroende på
vilken teknisk lösning och form som används. Ett videokonferenssamtal i hemsjukvården ger ju möjlighet till en tvåvägskommunikation medan skriven text i en elektronisk journal är
ett exempel på en envägskommunikation. Här lyfter också SSF behovet av att vi sjuksköterskor
implementerar de termer, begrepp och
klassifikationer som ingår i Nationellt
fackspråk. Detta för att möjliggöra
att omvårdnadsdokumentation kan
återanvändas i till exempel nationella kvalitetsregister.
Den etiska värdegrunden
När det gäller området etisk värdegrund är det självklart att vi som
sjuksköterskor utgår från och värnar
om patienters; sårbarhet, värdighet,
integritet samt självbestämmande. Vi
ska också verka för att den personcentrerade vården används oavsett vilken teknologi
som vi har till vårt förfogande. Vidare uppmärksammar SSF oss om vikten av att det finns riktlinjer som stödjer
sjuksköterskor i användandet av digital teknik och sociala
medier. Här under den etiska värdegrunden måste den
professionella rollen tydligt skiljas från den privata. Därför
blir det också viktigt att vår användning av sociala medier
baseras på kunskap och ett kritiskt förhållningssätt, både i
arbete och som privatpersoner.
Lärande och kompetens
Målområde lärande och kompetens uppmärksammar sjuksköterskors behov av fortbildning i ämnet e-hälsa. Där tydliggör man också behovet av att det finns specifik kompetensutveckling inom ämnet på klinikerna. Detta för att säkerställa
Sjuksköterskor behöver slutligen bedriva forsknings- och
utvecklingsarbete som stödjer utvecklingen av en individanpassad e-hälsa utifrån omvårdnad. Ett av många projekt
som finns är projektet Skaraborgs Innovativa Miljöer (SIM
2020) på högskolan i Skövde. Detta projekt, som till stor del
samfinansieras av EU-medel, går ut på att utveckla och
testa två tematiska miljöer, virtuell hälsa och kunskapsdriven industri. För miljön Hälsa & IT är Maria Brovall tematisk
ledare. Maria som är en känd profil inom Cancervården (hon
var vår ordförande mellan åren 2003 - 2008) och idag arbetar
Vill du veta mer om projektet, se nedan:
www.his.se/Forskning/om-forskning/SIM2020/Virtual-Health/" http://www.his.se/Forskning/om-forskning/
SIM2020/Virtual-Health/
Svensk sjuksköterskeförenings strategier för att arbeta
med e-hälsa finns att läsa och ladda ner på:
www.swenurse.se/Vi-arbetar-med/e-halsa/"
www.swenurse.se/Vi-arbetar-med/e-halsa/
Är du själv involverad i något projekt i som berör
framtidens e-hälsa tar vi på redaktionen tacksamt
emot bidrag om detta.
B-LPK
med
5-partsdiff
inom
fem minuter
Med HemoCue® WBC DIFF får du svar direkt, vilket kan hjälpa er att:
direkt fatta beslut om eventuell justering av behandling
minska väntetid för både läkare och patient
förbättra patientflödet på mottagningen
HemoCue® WBC DIFF - när det verkligen behövs
HemoCue WBC DIFF är ett unikt patientnära system för bestämning av totala antalet vita blodkroppar
och en 5-parts differentialräkning av dessa. Inom 5 minuter får du ett resultat med laboratoriekvalitet.
HemoCue AB | Box 1204 | SE-262 23 Ängelholm | Sverige
Tel: 077 570 02 10 | Fax: 077 570 02 12 | info@hemocue.se | hemocue.com
HemoCue - en del av the Radiometer Group
ARTIKEL
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
Lyssna på
www.enpoddomcancer.se
Karin Wieselblad
Redaktionen Cancervården
Ett steg närmare framtidens funktionella intranät
i Västra Götaland
Nulägesanalys för framtidens funktionella intranät
för kommunikation och samarbete – utförd i västra
Götalandregionen, november – december 2014
Syftet var att besvara följande frågor:
•
Vad tyckte medarbetarna fungerade bra respektive
mindre bra utifrån behov av att hitta, hantera och dela
med sig av information och kunskap?
•
Vad tyckte medarbetarna om att kommunicera och
samarbeta inom organisationen och med externa
samarbetspartners?
•
Hur tyckte medarbetarna det var att utföra administrativa ärenden av generell karaktär?
Ett annat syfte var att undersöka möjligheter respektive
begränsningar när det gällde att möta behoven utifrån nuvarande situation.
Användarnas behov
Analysen genomfördes genom intervjuer i fokusgrupper,
djupintervjuer och gruppsamtal. Det visade följande behov
hos medarbetarna: Hitta, hantera och dela med sig av information och kunskap. Kommunicera och samarbeta inom
organisationen och med externa samarbetspartners.
Utföra administrativa ärenden av generell karaktär.
Behoven delades upp i primära behov och övriga behov – I
kategorin primära behov ingick de behov som uttryckts som
viktiga av ett stort antal medarbetare. I kategorin övriga
behov ingick behov som uttryckts av färre medarbetare
och eller redan omfattas av pågående förbättringsinitiativ. Exempel på primära behov var gruppkommunikation
och samarbete, hitta medarbetare och rätt innehåll till rätt
person. Exempel på övriga behov är formulärhantering, kompetensdelning, omvärldsbevakning, fysisk arbetsplats och
kalenderhantering. Citat från en medarbetare:
”Jag och mina kollegor behöver enkelt och snabbt kunna
kommunicera, samarbeta och dela information med varandra i den dagliga verksamheten. Vi vill kunna göra det digitalt
med hjälp av bra verktyg och smarta sätt att använda dem.”
16.
Nulägesanalysen: Det finns ett stort behov av att hitta bitarna
som passar för bättre kommunikations- och informationshantering i vardagen.
Vad krävs för att detta ska bli verklighet?
Enligt analysen krävs förenkling av det utbud som finns tillgängligt i nuläget och önskemål finns om mer ändamålsenliga verktyg och tydliga riktlinjer för hur dessa ska användas.
Nya behov får inte resultera i ytterligare nya verktyg och
antalet tillgängliga verktyg bör reduceras till ett minimum.
Enligt analysen är det också viktigt att erbjuda stöd långt ut i
organisationen genom ”coacher” som kan hjälpa grupper att
omsätta de behov som finns genom att effektivt tillämpa och
etablera digitala samarbetsverktyg och arbetssätt. Det är
också viktigt att säkerställa att dessa coacher är väl insatta i
och bidrar till ovanstående punkter under arbetets gång och
att deras kunskap effektivt kan spridas ut till ”super-users”
eller liknande inom organisationen. ”Coacherna” bör inte vara
expert på ett enskilt verktyg utan bör kunna representera
”portföljen” av de verktyg som tillhandahålls för behoven.
För att optimera dessa metoder måste en kontinuerlig
utvärdering ske och för att nå en välfungerande etablering
av metoderna är det framgångsrikt att börja i pilotform med
några få utvalda delar av en organisation. Utvärdering ska
ske kontinuerligt för att de etablerade metoderna ska få
effekt. På så sätt säkerställer man ett lärande i etableringen
och hittar goda exempel som går att sprida vidare till större
delar av organisationen. Vid genomförandet av metoderna
är det viktigt att säkerställa att olika typer av utbildningar
erbjuds utifrån perspektivet att förkunskaperna hos medarbetarna varierar och målet är att väcka medvetenhet och
intresse hos medarbetarna och kanalisera detta vidare för
att utveckla nya färdigheter. I övrigt är det viktigt att det finns
enkel tillgång till korrekt kontaktinformation för att förstärka
patientsäkerheten.
Nulägesanalysen anger att det finns ett stort intresse för
att hitta bättre sätt att underlätta kommunikation, samarbete och informationshantering i vardagen. I analysen framgår
också att eftersom förbättringsbehoven är så stora behöver
arbetet ske skyndsamt för att komma i kapp medarbetarnas
krav och förväntningar. •
En podd
om cancer
Akademiska sjukhuset i Uppsala
har startat podcast om cancer.
Den 25 augusti släpptes det
första avsnittet och därefter
kommer ett nytt avsnitt per månad. Främsta syftet med En podd
om cancer är att ge stöd, råd
och hjälp till personer som lever
med cancer, som drabbade eller
anhöriga. I varje avsnitt medverkar en patient som tillsammans
med en expert pratar om olika
aspekter av cancersjukdomen.
VAR TREDJE PERSON i Sverige drabbas idag av cancer, vilket innebär att i
stort sett alla kommer i kontakt med
och berörs av sjukdomen. Podden har
alltså flera målgrupper; cancerdrabbade, närstående och personer som
vill veta mer om cancer. Patienterna
som medverkar är i olika åldrar och
har olika diagnoser. Tillsammans
med experter delar de med sig av sin
erfarenhet och kunskap. Fokus är den
unika berättelsen varje patient har,
snarare än fakta och information.
tjocktarmscancer med spridning till
levern. Trots den dystra prognosen
är hon idag friskförklarad. Hennes
berättelse om att leva med en ständig
oro för att cancern ska komma tillbaka, hörde vi i septemberavsnittet.
Kommande avsnitt handlar om cancer
under graviditet och träning under
cancerbehandling.
– Det här formatet ligger rätt i tiden,
samtidigt som det är lättillgängligt.
Lyssna på en podd i mobilen kan man
göra när man ligger på sjukhus och får
behandling eller sitter i väntrummet.
Det är också ett utmärkt sällskap i
örat under promenaden eller bussresan, säger Lotten Blomqvist, programledare för podden. •
I första avsnittet medverkade Fredrik
som fick diagnosen lungcancer 2013,
precis efter att ha fyllt 35 år. Läkaren
förklarade att det inte fanns någon
bot, endast mediciner som bromsar
sjukdomsförloppet. Tre år senare lever
Fredrik fortfarande ett normalt liv. Vi
har också fått möta Lotta, som fick
.
På poddens webbplats
www.enpoddomcancer.se kan
man lyssna på de lanserade
avsnitten, och även i mobilappar
där man laddar ner podcasts.
17.
VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN HAR 50 000 medarbetare
och omfattar Allingsås sjukhus, Angereds sjukhus, Folktandvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus. Anställda inom regionen upplevde problem
med IT av olika slag och en nulägesanalys genomfördes.
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
ARTIKEL
Eva Gärdsmo Pettersson
Frilansskribent
Svensk hälso- och sjukvård har genomgått stora strukturella
förändringar de senaste decennierna och den utvecklingen fortsätter. Det är en tydlig vårdpolitisk målsättning att patienter i ökat
utsträckning ska ta ett ökat ansvar för sin egen hälsa och vård.
Det är också som ett stöd i denna utveckling som begreppet e-hälsa
utvecklats. Men alla är inte okritiskt positiva. Ingalill Koinberg,
docent, specialistsjuksköterska, med. dr och universitetslektor vid
Göteborgs universitet, själv en pionjär när det gäller e-hälsoprojekt, påpekar att vi måste fundera på vilket e-hälsostöd det är vi
egentligen vill ha.
UTVECKLINGEN INOM E-HÄLSA går
snabbt nu. I våras presenterade Regeringen och Sveriges Kommuner och
Landsting en ny gemensam vision för
e-hälsa med en målbild om att Sverige
ska vara bäst i världen år 2025. Det
innebär också att det är ett populärt
forskningsområde eftersom det finns
goda möjligheter att få sådana projekt
finansierade.
– Utvecklingen är nödvändig och
kan definitivt bidra till stora förbättringar inom hälso- och sjukvården.
Framför allt gäller det områdena patientundervisning/patientinformation
och i viss mån symtomkontroll samt
självfallet effektivisering av administrativa rutiner. Det blir dock allt
tydligare för mig att e-hälsa inte kan
ersätta det personliga mötet mellan
patient och sjuksköterska eller läkare,
säger Ingalill Koinberg.
Hon menar att man inte undersökt
tillräckligt i vilken utsträckning och
på vilket sätt patienterna efterfrågar
e-hälsa. Den utvecklingen styrs snarare av vårdpolitiska hänsynstaganden.
Forskningen kring personcentrerad
vård, som hon själv är involverad i
18.
genom Centrum för personcentrerad
vård vid Göteborgs universitet (GPCC),
visar att mötet för patienten med
sjuksköterska och/eller läkare är av
stor betydelse. Patienten behöver bli
lyssnad på för att få förtroende för
vården och känna trygghet.
– Särskilt viktigt är det första mötet,
visar forskning som jag bedriver inom
huvud och halscancer. Om det mötet
får ta lite längre tid och om patienten
får tillgång till en kontaktsjuksköterska som det går att nå vid behov,
så leder det till tryggare patienter,
färre återbesök eller vårdmöten och
minskade kostnader för hälso- och
sjukvården. E-hälsa, till exempel
patientegen symtomkontroll, ska i
det sammanhanget bara ses som ett
viktigt komplement. Därför är det i nuvarande snabba utveckling av e-hälsa
angeläget att tänka efter och styra
rätt, poängterar Ingalill Koinberg.
Tidigt ute med egen e-hälsoforskning
Rådet att tänka efter och styra rätt
i dagens snabba e-hälsoutveckling
kommer inte från någon teknik- eller
datorstödsfientlig person. Tvärtom
har Ingalill Koinberg själv varit tidigt
ute med att se möjligheterna med
e-hälsa.
Redan runt år 2004 började hon,
inom ramen för sin forskning, utveckla
ett undervisningsprogram för kvinnor
opererade för bröstcancer. Programmet, Nätbaserat stöd till patienter, är
ett stöd hela vägen från diagnos till
rehabilitering. Det utformades efter
intervjuer med kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer och innehåller bland annat föreläsningar som
vänder sig till patient och anhörig med
olika experter; läkare, sjuksköterskor,
kurator, sjukgymnast och patientrepresentant. Tonen i föreläsningarna är
personlig. Programmet finns idag på
patientorganisationen BROs hemsida, www.bro.org.se / Verksamheter/
Utbildning.
Nätprogrammet har, berättar hon,
en grund i hennes doktorsavhandling,
Traditional or individualised follow-up
after brest cancer surgery (2004). Resultaten från den har nämligen i hög
e-hälsa inte kan ersätta det personliga
mötet mellan patient och sjuksköterska
eller läkare"
utsträckning bidragit till att uppföljningsbesök för bröstcancerpatienter
numera oftare sker hos sjuksköterska
snarare än som traditionellt hos
läkare.
– Det är bra för patienterna och
effektivare för sjukvården, men jag
kände ändå att jag ville ge tillbaka
möjligheten för patienterna att också
få ta del av läkarnas och andra experters specifika information. Så föddes
tanken att utveckla ett nätprogram till
stöd för dessa bröstcancerpatienter,
berättar hon och fortsätter:
– Idag söker patienter och närstående egen information på internet
om cancersjukdom och behandling.
Redan i början på 2000-talet, när jag
påbörjade arbetet med nätprogrammet, hade 60-70 procent av befolkningen tillgång till nätet och idag har
så gott som alla det. Vi inom vården
har ett ansvar att se till att det finns
kvalitetssäkrad information där. Det är
det allt för mycket som inte är.
– Jag har haft förmånen att vara
handledare åt Filipa Ventura som i
början av året la fram sin doktorsavhandling om personcentrerad e-support. Filipa har som en delstudie i sin
avhandling analyserat och utvärderat
det nätbaserade stödet för bröstcancer opererade kvinnor. Det har varit
mycket spännande att på nära håll få
vara delaktig i den forskningen. Låt oss
inte göra fel, uppmnar Ingalill Koinberg:
– Som sjuksköterskor och forskare
har vi ett ansvar att vara en kritisk röst
i media och debatter. Min åsikt är att
den patientnära forskningens resurser
ska användas där den gör mest nytta
för patienten. Forskningsfrågorna
bör vara hur cancerpatienter ser på
e-hälsa som ett komplement till mötet
och vilken typ av stöd som efterfrågas.
Därför är den i den nuvarande snabba
utvecklingen av e-hälsa viktigt att
tänka efter och styra rätt, uppmanar
Ingalill Koinberg. •
Filipa Ventura skriver om
sin forskning på annan plats
i tidningen, red.anmärkning.
Viktigt tänka rätt när
det gäller e-hälsa
”Det blir allt tydligare för mig att
Evidensbaserad information på nätet
För att just bidra med kvalitetssäkrad, evidensbaserad information på
internet, utgjorde e-hälsoprojekt
under många av de följande åren en
dominerande del av Ingalill Koinbergs
forskningsinsats. Det engagemanget
finns i viss mån kvar även om hennes
huvudsakliga forskningsintresse idag
har en annan inriktning; personcentrerad vård, cancerpatienter och
anhörigas lärande, relationsbyggande
mellan vårdpersonal och patienter/
närstående samt vårdteam och vårdprocesser.
Det personliga mötet mellan sjuksköterska
eller annan profession och patienten kan
inte överskattas.
19.
Hälsa är
fysiskt, psykiskt och
CANCERVÅRDEN
ARTIKEL
4 // 2016
socialtNUMMER
välbefinnande. E-hälsa
är
att använda digitala verktyg och
utbyta information digitalt för att
uppnå och bibehålla hälsa.
Agnetha Perlkvist
Leg. sjuksköterska, vårdutvecklare på Stab verksamhetsutveckling, Skånes universitetssjukvård, SUS. Dokumentationsansvarig på SUS, utbildningsansvarig för vårddokumentation i
regionalt introduktionsprogram för sjuksköterskor, ordförande regionalt Vårdhandboksråd
och styrelseledamot i SOI, Sektionen för omvårdnadsinformatik
Visst kan vi bli bättre
på att dokumentera
i patientens journal
Det har hänt en hel del med hur vi dokumenterar i den digitala
journalen efter beslut av regiondirektören om förenklad dokumentation och sedan införandet av Melior i Region Skåne, i början av 2000 talet. Sedan 2014 är även journalen i Skåne tillgänglig
via nätet, Journalen, vilket är ett av Nationell eHälsas viktigaste
utvecklingsområde för alla medborgare i Sverige.
INFÖR ATT journalanteckningar skulle
fick då insikten om hur förhållandevis
öppnas upp via Journalen infann sig
likartade vårdförlopp, både pre- och
en viss oro bland vårdpersonalen som
med samtliga sjukhus involverade och
tillsammans togs en ny struktur fram
för vårddokumentation. Tillsammans
med bland andra en terminolog från
Medicinskt fackspråksråd, fick vi systematik och namnstandard i sjuksköterskans anteckningar utifrån bland
annat Snomed CT*.
med snabb överblick på allt som är
2014, om förenklad dokumentation, ett
utfört och som planeras hade frigjort
välkommet beslut med syfte att styra
mycket utrymme i journalen. Det hade
upp dokumentationen.
hela Region Skåne.
En pilotundersökning har visat att
dubbeldokumentationen mellan läkare
i sin tur underlättat dokumentation
En regional förvaltningsmodell för
och sjuksköterskor markant minskat,
och uppföljning av; vårdprocessen,
journaldokumentation har införts med
vilket ses som en stor vinst med tanke
tidig upptäckt av komplikationer samt
uppdrag att öka patientsäkerheten
på hur många epikriser som dagligen
bedömning av måluppfyllelse.
och effektivisera dokumentationen.
skrivs. Den har även bidragit till enk-
I uppdraget ingår att öka antalet
lare återläsning då den ger en bättre
postoperativt, kunde dokumenteras så
Kan sjuksköterskans dokumentation
bli mindre spretig och fragmenterad?
med sin tydliga struktur med på
tvärprofessionella anteckningar för
samlad helhetsbild som bidrar till ökad
bland annat trodde att de skulle få
olika. Allt beroende på vilken sjukskö-
Sjuksköterskans dokumentation är till
förhand uppställda vårdåtgärder, är ett
att minska dubbeldokumentation och
patientsäkerhet i vårdens övergångar.
ökad belastning med patienter som
terska som tjänstgjorde. Nu är det inte
skillnad mot läkares dokumentation
inte förstod sin journal. Detta visade
bara sjuksköterskor som dokumente-
betydligt mer fragmenterad, saknar
sig vara en obefogad oro då mängden
rar med oönskad variation. Också hos
överblick och det är svårt att följa
telefonsamtal inte har ökat. Idag har
annan vårdpersonal ses att dokumen-
omvårdnadsprocessen. Antalet anteck-
vi smarta patienter och med Journa-
tationen varierar mer med personerna
ningar som behövs för att dokumentera
len är de mer pålästa när de träffar
som dokumenterar än med patienterna
en patients omvårdnadsprocess är
vårdpersonalen och kan därmed aktivt
och deras tillstånd. Även om vi blivit
många till antalet vilket till stor del
ta del i och diskutera sin egen hälsa
bättre på att dokumentera så visar
beror på att vi saknar en vårdmodul,
och vård. Ett syfte med Journalen är
journalgranskningar att sjuksköter-
liknande läkemedelsmodulen.
att den ska tjäna som information för
skans anteckningar ibland kan tendera
patienten och kunna medverka till en
att likna en blogg över vad hen lyckats
ökad delaktighet.
prestera under dagen.
Standardiserade vårdplaner, SVP
”Standardiserade vårdplaner, SVP
med sin tydliga struktur med på förhand uppställda vårdåtgärder, är ett annat sätt att effektivisera dokumentationen.”
derlätta för klinisk personal, vilka utgår
från bland annat nationella och regionala riktlinjer (SKL, SoS), Vårdhandboken, kvalitetsregister och genom att ta
ställa att rätt termer används för att
lärdom av Lex Maria och avvikelser.
riktlinjer från till exempel SKL och
en evidensbaserad vård. Att integrera
kvalitetssäkra informationsöverföring-
Vårdhandboken samt viljan att arbeta
kunskaps- och beslutsstöd i journalen
en såväl regionalt och nationellt som
internationellt.
är ett sätt man med hjälp av infor-
som understödjer dokumentation
mationsteknik kan stödja, styra och
ning och forskning har visat, är att
samtliga sjukhus i regionen) skulle
på ett strukturerat sätt. Idag saknas
utveckla vården.
vårdpersonalens medvetenhet om hur
införas i Skåne 2013, identifierades
funktion för att kunna dokumentera,
man dokumenterar har ökat. Det finns
sjuksköterskans dokumentation som
ordinera och signera, till exempel för;
dock mer att önska när det gäller hur
den yrkesgrupp som hade den mest
daglig hudinspektion hos riskpatienter
vårdpersonalen dokumenterar i patien-
spretiga och oönskade variationen.
för trycksår, inspektion av CVK, PVK
tens journal då det som dokumenteras,
Vi hade cirka 500 olika sjuksköter-
var åttonde timme, daglig behovsut-
inte alltid är av vikt för patientens vård.
skeanteckningar som användes vid
värdering av urinkateter, dränspolning,
olika avdelningar och sjukhus. Det var
taget distalstatus, kontrast given inför
anteckningar som hade samma syfte
röntgen, utförd mobilisering, med mera.
men med olika namn, såsom inskriv-
Paralleller kan göras med läkeme-
Mitt intresse för hur framför allt sjuk-
nings-, ankomst- och inläggningsan-
delsmodulen där samtliga läkemedel
sköterskor dokumenterar, väcktes när
teckning och med därtill olika termer/
ordineras i en och samma modul,
jag arbetade på kirurgen där vi bland
sökord för samma sak. En sanering av
oavsett om det är analgetika, diure-
annat hade bröstcancerpatienter. Jag
anteckningar och termer påbörjades
tika eller antibiotika. En vårdmodul
20.
åtgärder läggs in i journalen för att un-
tationen. Med SVP garanteras också
Utifrån regionala och nationella
evidensbaserat, behövs ett IT-system
Bakgrund - Hur dokumenterar vi
egentligen i patientens journal?
patientsäkerheten. Evidensbaserade
förenkla återläsning samt att säker-
nal (gemensam Melior-databas för
Inför att regiongemensam jour-
kunskapsstöd bidrar också till att öka
annat sätt att effektivisera dokumen-
Journalen, vilket såväl journalgransk-
En annan positiv konsekvens av
Att kvalitetssäkra anteckningar i journalen genom att integrera
Regionalt beslut om samordnad och
enhetlig dokumentation i regionen – en förutsättning för förenklad
dokumentation
Journalen är vårdens viktigaste
arbetsredskap. Med tanke på att såväl
patienter som personal flyttar mellan
olika avdelningar och sjukhus behövs
regionala riktlinjer för vad som ska dokumenteras var i journalen och varför
Behöver sjuksköterskan en egen
terminologi?
Trenden i hur man dokumenterar i
patientens journal har gått från fritext
till en allt mer strukturerad dokumentation med hjälp av standardiserad terminologi. Tvärprofessionella dokumentationsmallar kommer allt mer, i syfte
för att underlätta återläsningen.
att effektivisera dokumentationen,
allt, hålla ihop patientens vårdprocess.
allt större plats; vårdpersonal, polis
Tvärprofessionella anteckningar – ett
sätt att effektivisera dokumentationen och öka patientsäkerheten
och lärare. Dessa yrkesgrupper påtalar
En tvärprofessionell epikris har tagits
ske på bekostnad av omvårdnadsdoku-
fram utifrån regionalt uppdrag att
mentationen. Precis som läkaren och
förenkla dokumentationen och den
fysioterapeuten, behöver även sjukskö-
håller precis på att implementeras i
terskan sina specifika termer.
Idag pratar man om tre stora personalgrupper i samhället där dokumentation
och andra administrativa pålagor tar
samtliga att de har allt mindre tid till
det de verkligen vill och bör utföra.
Därför var regiondirektörens beslut
förbättra återläsningen och framför
Men standardisering och tvärprofessionella journalanteckningar får inte
21.
- Skånes universitetssjukhus är på gång
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
ARTIKEL
VIPS huvudsökord används alltjämt som en bra struktur
Skåne valde tidigt att dra sig ur för att satsa på egen IT-lösning
för att fånga omvårdnadens olika parametrar. Information
för sluten- och primärvård. Nu har även VGR backat och det
om omvårdnad måste vara en integrerad del i den övriga
som återstår av samarbetet är terminologi, begrepp, standar-
journalinformationen som systematiskt kan registreras och
der samt patientsäkerhet.
sammanställas. Det i sin tur förutsätter att det finns nationell/
Pågående projekt inom e-hälsa inom Region Skåne som är
internationell terminologi och klassifikationer som inkluderar
konsoliderande eller förberedande inför framtida IT-lösningar,
omvårdnad där patientens hela situation och utförda vårdin-
kommer att fortsätta:
satser ska kunna beskrivas, mätas och följas upp.
•
Förstudie Vårdanpassad smartphone, en telefon som
kan ta emot och skicka signaler till de system som används inom vården, till exempel larm, kallelsesystem,
provoch röntgensvar.
•
Singel Sign On (SSO) innebär en inloggning med
SITHS-kort och som ger access till flera IT-system utan
multipla inloggningar med separata användarnamn
och lösenord.
•
Självincheckning för patienter via en mobil applikation,
som förenklar besöksregistreringen.
•
Automatisk överföring av vårddata till kvalitetsregister, där till exempel NDR (Nationellt diabetesregister)
är driftsatt och arbete med Bröstcancer pågår.
Närmare 60 % av hälso- och sjukvårdsbudgeten spenderas på
omvårdnad. Ändå har vi sjuksköterskor svårt att beskriva vad
vi gör, med vilka medel och med vilket resultat.
International Classification of Nursing Practic (ICNP*), är en
klassifikation framtagen av ICN (International Council of Nurses). En terminologi för omvårdnad med de bärande delarna
omvårdnadsdiagnos, omvårdnadsåtgärder samt omvårdnadsresultat/målbeskrivningar. ICNP är godkänd och ingår i
WHO-familjen. Med ICNP, översatt till svenska** blir omvårdnadsdiagnoser som till exempel Risk för trycksår tydliga och
framförallt nationellt som internationellt kommunicerbara och
jämförbara.
Samarbete med samordnare för 1177 vårdguidens e-tjänster
vid Skånes universitetssjukhus, konstaterar att det blir allt
vanligare att patienterna tar del av sin egen journal på nätet.
Många patienter vill kunna se sina journalanteckningar, provoch röntgensvar och ha koll på sina vaccinationer. De vill kunna
se hur långt remissen har kommit. Läkare ställer sig något
avvaktande till just röntgensvar då det många gånger, till och
med för dem, är svårt att tyda och kräver konsultation med
övriga kollegor. Här kan en fördröjning läggas på röntgensvar
vilket gör att det inte direkt visas i patientens journal utan först
efter en viss tids fördröjning.
Via patientföreningar har det framkommit att patienter
tycker att det är skönt att det finns en ordentlig dokumentation från mötet. De hinner inte alltid uppfatta allt som sägs
utan kan senare i lugn och ro ta del av det som vårdpersonalen
har informerat om. Tillgång till den egna journalen stärker patientens roll i vården. En patient sade att hon önskade att varje
vårdpersonal, initialt vid varje vårdmöte, började med att fråga
patienten ”Har du läst din journal”?
Det finns ett tilltagande intresse för och insikt om nödvändigheten att sjuksköterskans dokumentation, oberoende av
vårdnivå och IT-system, är beroende av en gemensam styrning
av termer och begrepp . Det behövs för att öka kvaliteten på
journalinformationen och för att förhindra fel i kommunikations- och informationsöverföringen. Men även om styrning
och standardisering av termer underlättar dokumentationen
så behövs en balans där fritext kan ingå. Det blir påtagligt att
fritext behövs då vi talar om personcentrerad vård och narrativ
medicin där patientens berättelse är en central och viktig del
inom all hälso- och sjukvården. Vi måste lyssna på patienten
och ta med det som är relevant i berättelsen för det aktuella
vårdtillfället.
Att lyssna på patienten var ett centralt tema för årets
patientsäkerhetskonferens vilket även kom fram i nationell
patientenkät som SKL presenterade. En patientutvärdering
sammanfattades där patienter hade läst sina epikriser och
som upplevdes positivt, men där det framkom att patienten
saknade sitt utlåtande i epikrisen. Att integrera patientens
egen dokumentation i journalen som ett komplement, kanske
är här inom en snar framtid. •
Framtidens IT-journalsystem
Den största utmaningen inom e-hälsa just nu är att införa
samma journalsystem för alla vårdgivare först och främst på
regionnivå, inom slutenvård och primärvård. Att kunna nå
viktig information om patienten, oberoende av vårdnivå är en
patientsäkerhetsfråga och i Region Skåne var vi på gång.
Nu är dock upphandlingen avbruten på grund av Kammarrättens dom som innebär att Region Skåne måste göra om
upphandlingen av ett konsoliderat journalsystem. Ett underlag
är framtaget men det anses kunna ta cirka 18 månader innan
upphandlingen är klar och ett fullt infört nytt digitalt vårddokumentationssystem kan dröja fem år.
3R som blev 2R som blev R. Ett samarbete påbörjades mellan de tre största landstingen i Sverige (Region Skåne, Västra
Götalandsregionen, (VGR) och Stockholms läns landsting),
kallat 3R, med att ta fram en gemensam IT-plattform. Region
22.
*SOI, Sektionen för omvårdnadsinformatik, sektion under
Svensk sjuksköterskeförening
*Snomed CT, ett internationellt begreppssystem som är
utvecklat för att användas i elektroniska dokumentationssystem inom vård och omsorg med syfte att göra
dokumentationen i vård och omsorg enhetlig, entydig och
ändamålsenlig.
*ICNP förvaltas av ICN, sjuksköterskornas världsorganisation och kan kostnadsfritt hämtas från ICNs hemsida
http://www.icn.ch/ICNP-Browser-NEW.html
** ICNP, översatt till svenska, delar av styrelsen inom SOI
har tillsammans med Jan Florin, lektor vid Högskolan
Dalarna och initiativtagare till ICNP översättningen, arbetat
med en översättning till svenska.
Carina Persson
Lektor vid Institutionen för hälso- och vårdvetenskap
samt Palliativt Centrum för samskapad vård,
Linnéuniversitetet
Palliativt Centrum för samskapad vård, Linnéuniversitetet
Unikt centrum för
samskapad palliativ vård
Vad vill patienten/medborgaren kunna läsa i sin journal?
Och visst blir vi bättre på att dokumentera i patientens
journal?
Eva Benzein
Professor, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap
samt Palliativt Centrum för samskapad vård,
Linnéuniversitetet
I januari 2013 bildades Palliativt Centrum för
samskapad vård med huvudsaklig finansiering från
Familjen Kamprads Stiftelse. Centrumet har sin
organisatoriska hemvist på Linnéuniversitetet och
är ett samverkansprojekt med Region Kronoberg och
länets åtta kommuner. Som namnet antyder samskapar och genomför vi vår verksamhet tillsammans
med alla ingående aktörer, det vill säga ledningspersoner och professionella från Linnéuniversitetet,
regionen och kommunerna, samt patienter och närstående. Centrumet består av en tvärprofessionell
grupp av tio forskare och sex kliniker.
VÅR VISION ÄR att skapa en hållbar värdig vård för alla
patienter och närstående som omfattas av palliativ vård. Vårt
fokus är Kronobergs län men vi har världen som spelplats
både nationellt och internationellt. Vi vill stärka patienters
och närståendes delaktighet och inflytande över den egna
vården, det vill säga vi strävar efter att demokratisera vården.
Verksamheten omfattar tre integrerade områden; utbildning, klinisk utveckling och forskning. Denna inriktning gör att
centrumet är unikt i sitt slag i Sverige. Genom att dessa tre
delar integreras och utövas parallellt ökar förutsättningarna
för en samsyn på den kunskapsgrund som vi menar ska ligga
till grund för palliativ vård.
Vi är nu inne på vårt fjärde år av den första 5-åriga projektperioden. Vad har vi då åstadkommit? Vad gäller utbildning
kan vi numera erbjuda formell utbildning i palliativ vård i
form av kurser och program på alla utbildningsnivåer vid
Linnéuniversitetet. Vi anordnar dessutom särskilda utbildningsinsatser för undersköterskor i samverkan med Vård
och Omsorgscollege i Kronoberg samt samtalsutbildning för
läkare. I form av uppdragsutbildning utgående från Region
Kronoberg så anordnar vi en kontaktsjuksköterskeutbildning
med inriktning mot onkologisk vård på 7,5 hp, med deltagare
från södra Sverige där palliativ vård är en av de vårdprocesser som ingår.
Den kliniska utvecklingen omfattar kompetenshöjning
främst i form av så kallade tematräffar för all personal som
arbetar med palliativ vård inom Kronobergs län. Vid tematräffarna får en grupp med personal från olika yrkeskatego-
23.
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
ARTIKEL
Frilansskribent
Visionärt program på
Nationella e-hälsodagen
Den 9 november hölls Nationella e-hälsodagen
2016. Det är en årligt återkommande konferensdag
som hållits sedan 2008. Folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström höll i öppningsanförandet om Vision e-hälsa 2025 – den röda tråden
för hela konferensdagen. En lång rad profiler inom
hälso- och sjukvård, omsorg och digitalisering
delade med sig av kunskap och erfarenheter.
rier tillsammans med en tematräffsledare från centrumet
diskutera olika teman som är relevanta för palliativ vård, till
exempel begreppen värdig vård, samskapad vård, palliativt
förhållningssätt, symtomlindring, existensen och döden samt
närstående. Grupperna träffas fem gånger à två timmar cirka
en gång i månaden. Materialet som används baseras bland
annat på dokumenten Nationellt vårdprogram för palliativ
vård och Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets
slutskede.
Träffarna bygger på interaktivt lärande och kopplingen
mellan den vardagliga vården och innehållet i tematräffarna
är en nyckel till att deltagarna kan generera idéer till olika
slags förbättringsarbeten på sina respektive arbetsplatser.
Tematräffar genomförs i alla Kronobergs kommuner och vid
de två sjukhusen i Växjö och Ljungby. Hittills har över 800
personal deltagit i tematräffarna.
Forskningsprojekt kopplat till den kliniska utvecklingen
Till denna kliniska utveckling är ett forskningsprojekt kopplat, som görs i samverkan med bland annat Region Skåne
och Linköpings universitet. Syftet är att utvärdera om det
sätt varpå tematräffarna genomförs är ett bra sätt att höja
kunskapsnivån hos personal och höja vårdkvaliteten i den
palliativa vården. Detta projekt genomförs på äldreboenden.
Projektet innehåller även flera studier som avser att beforska
implementeringsprocessen. Designen är en cross-over design och omfattar sammanlagt 20 äldreboende. Om projektet
visar ett positivt utfall kan denna kompetenshöjningsmodell
spridas i hela landet.
Vi har även ett brett folkbildningsuppdrag i vårt centrum.
Det betyder att vi i samverkan med aktuell kommun eller
enhet inom regionen erbjuder öppna föreläsningar under devisen ”När det ofattbara händer”. Föreläsningarna äger rum
kvällstid på någon offentlig plats. Fokus avpassas efter det
24.
som är relevant på just det stället, till exempel anhörigas betydelse eller barnens situation i den palliativa vården. Dessa
tillfällen har varit välbesökta och visar på ett behov att få
prata om utmaningar som individer och familjer ställs inför.
Att leva ett värdigt liv
Vårt forskningsprogram heter Att leva ett värdigt liv – hinder
och möjligheter i palliativ vård. Med olika forskningsprojekt
vill vi generera kunskap om hur man kan leva ett värdigt liv
trots obotlig sjukdom, samt vad som karakteriserar en värdig
vård. Denna kunskap identifieras genom intervjustudier med
patienter, närstående, familjer och personal, där deras röster
blir hörda. Dessutom strävar vi efter en snabb omsättning av
forskningsresultat i vården och därför präglas forskningen
av en ambition att använda metoder som möjliggör detta,
till exempel aktionsforskning. Vi jobbar utifrån en modell
som bygger på att kompetens tas tillvara i en ömsesidigt
kunskapsskapande process där en utveckling av den kliniska
verksamheten och ny vetenskaplig kunskap genereras
parallellt. På så sätt samskapas design, genomförande och
resultat och kan komma patienter, närstående och personal
tillgodo i en snar framtid.
Ett 20-tal olika projekt ingår i forskningsprogrammet och
samtliga har samverkanspartners nationellt och internationellt. Vi har många bollar i rullning som behöver en
fortsättning och flera behöver också avslutas. Den generösa
grundfinansiering vi haft från Familjen Kamprads Stiftelse
har gett oss arbetsro och möjlighet att arbeta långsiktigt
och strategiskt med att bidra till att utveckla den palliativa
vården i Småland och i förlängningen både nationellt och
internationellt. •
”Som cancerpatient ska man alltid kunna
få den rehabilitering man behöver.”
www.1177.se
Vidarkliniken har vårdavtal med sex
landsting och tar emot patienter från
hela Sverige för rehabilitering vid cancer.
På uppdrag av Stockholms och Jönköpings läns landsting erbjuder vi även cancerrehabilitering under 12
dagar. Välj gärna Vidarkliniken för din rehabilitering.
Läs mer på Vårdguiden 1177.
Vi har 30 års erfarenhet av rehabilitering. Patienterna
ger oss höga betyg:
”För mig en helt unik vårdupplevelse”
”Att ha blivit bemött och behandlad som individ”
Kontakta oss gärna
Vi söker läkare och
Remiss- och patientservice sjuksköterskor
08-551 509 07
Vill du veta mer?
inskrivning@vidarkliniken.se arbete@vidarkliniken.se
Studiebesök
08-551 509 77
studiebesok@vidarkliniken.se
www.vidarkliniken.se
Vision e-hälsa 2025
År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda
digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att
underlätta för människor att uppnå en god och jämlik
hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser
för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.
Bakom visionen står regeringen och Sveriges kommuner
och landsting (SKL).
25.
Fokus för verksamheten är Kronobergs län i Småland,
men influenser och samverkan sker såväl internationellt
som nationellt.
DEN NATIONELLA E-HÄLSODAGEN
inleddes på den stora scenen i Aula
Medica på Karolinska Institutet med
gemensamma färgstarka profiler
med olika perspektiv på e-hälsa som
talare. Därefter kunde de ungefär 800
konferensdeltagarna ta del av valfria
seminarier inom Vision e-hälsa 2025
tre insatsområden – standarder,
regelverk och enhetligare begrepp.
Medverkande var enligt programmet bland andra Darja
Isaksson från regeringens innovationsråd, forskaren och
patienten Sara Riggare, sjukvårdspolitikens grand old lady
Barbro Westerholm (L) samt Hans Winberg från Leading
Health Care. Det viktiga anhörigperspektivet representeras
av debattören Britt-Marie Ahnrell.
Styrgruppen för Nationella eHälsodagen ville också lyfta
omsorgsfrågorna på ett tydligare sätt än tidigare år. Bland
annat tog man upp ämnen som dilemman i gränslandet
kring hälsa, etik och digitalisering. Även den nya dataskyddsförordningen presenterades under dagen med en
efterföljande paneldiskussion med representanter från
patientorganisationer, Myndigheten för delaktighet samt
eHälsomyndigheten.
I programrådet för Nationella e-hälsodagen ingår:
Socialdepartementet, Sveriges kommuner och landsting,
SKL, Inera, Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet,
Läkemedelsverket, Vinnova, Swedish Medtech, HSO, Södertälje, Norrbottens läns landsting, Hälsans nya verktyg,
SIS, Läkarförbundet, Vårdförbundet, Famna, Vårdföretagarna, Svensk Sjuksköterskeförening, Medical Research
Data Management och eHälsomyndigheten.•
Rehabilitering till
en bättre vardag
CANCERVÅRDEN
CANCERVÅRDEN
NUMMER 43 //
// 2016
2016
NUMMER
ARTIKEL
Filipa Ventura
Utvecklingsledare, specialistsjuksköterska,
PhD, Regionalt Cancercentrum Väst
Personcentrerat
e-hälsostöd
Filipa Ventura försvarade sin avhandling
”Person-centred e-support. Foundations for
the development of nursing interventions in
outpatient cancer care” vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet i februari 2016.
Genom avhandlingsarbetet har en interaktiv
app utvecklats och preliminärt utvärderats,
som med framgång kan komplettera patientens
personliga möten. Appen, kallad Care Expert,
är produkten av en femårig forskningsresa med
undersökning av grunder för personcentrerat
e-hälsostöd avsett för kvinnor som genomgår
behandling för tidig bröstcancer.
HÄR SAMMANFATTAR FILIPA, som numera delar sin tid mellan Regionalt Cancercentrum Väst i Sverige och staden Coimbra i Portugal, sin forskningsresa och projektets fortsättning.
Stödbehov under bröstcancerbehandling
Cancerbehandling, i synnerhet för tidig bröstcancer, sker
mestadels inom öppenvård. Det kräver att patienten är
aktiv i sin egenvård, inbegripet identifiering och hantering
av symptom och behandlingsbiverkningar. Olika empiriska
studier visar att kunskaps- och stödbehov skiftar kontinuerligt under behandlingstiden. Det är till exempel inte säkert
att en kvinna vill få kunskap om bröstrekonstruktion som
förberedelse inför kirurgin. Det behovet kanske inte kommer
förrän cytostatikabehandlingen påbörjats. Detta stärker att
kunskaps- och stödbehov inte uttrycks på ett statiskt sätt i
relation till vårdförloppet.
För att stödinsatser ska tolkas som stödjande behöver behov tillgodoses vid rätt tidpunkt, ur personens perspektiv och
aktuella situation. I ett öppenvårdssammanhang inträffar
26.
”rätt tidpunkt” ofta när kvinnan inte längre vistas på kliniken,
vilket leder till att kvinnors stödbehov inte uppfylls. Att
tillgodose kvinnors behov av stöd under bröstcancerbehandling kan därför inte handla om information vid vissa givna
tidpunkter i vårdförloppet. Istället behöver vårdpersonalen
kontinuerligt möjliggöra symptombedömning och utvärdering
av upplevt stöd. Detta kan möjliggöras i ett skräddarsytt stöd
på distans som kvinnan kan uppfatta som rätt stödinsats vid
rätt tidpunkt.
Personcentrerad e-hälsa
För att möta patienters behov av kunskap och stöd under
cytostatikabehandling (utifrån dynamiska perspektiv) har
man i andra länder använt applikationer, även benämnt
interaktiva hälsokommunikativa applikationer (IHKA). Dessa
applikationer tillhör e-hälsofältet och har utvecklats med
olika hälsorelaterade syften. Gemensamt är att de levereras
via Internet.
IHKA avser fungera som komplement till personliga möten
mellan patienten och vårdpersonalen på kliniken genom att
stödja kommunikation och tillfredställelse av personens
specifika stödbehov. Patienter har rapporterat att de har
positiva effekter i form av till exempel kunskap, delaktighet
i behandling och välbefinnande. Forskningen om vad som
krävs för att sådana applikationer ska bli personcentrerade
är däremot enbart påbörjad. Någon gemensam beskrivning
av processer, innehåll och förväntade resultat finns dessvärre inte och det som lyfts som personcentrering varierar från
den ena applikationen till den andra.
Min forskningsresa
Forskningsresan började 2011 med att granska och sammanställa internationella forskningsresultat av befintliga
IHKA som utvecklats för att stödja personer under cancerbe-
handling. En analys av 28 studier visade att e-hälsostöd kan
möta behovet av stöd hos patienter med cancer. Överförbarhet och utvärdering av olika program begränsades emellertid
av skillnader i programmens utformning, teoretiska utgångspunkter och studiedesign.
Vidare testades ett webbaserat undervisningsprogram i
en randomiserad kontrollerad studie med 226 kvinnor som
behandlades för bröstcancer. Resultaten från denna studie
visade att information om diagnos och behandling via ett datorbaserat program inte var tillräckligt för att stödja kvinnors
förmåga att hantera sin livssituation vid cancerbehandling
eller för att öka deras delaktighet i vården.
För att kunna gå vidare med nästa steg i utveckling av
stödjande insatser behövdes mer kunskap om kvinnornas
stödbehov. Därför designades tredje studien med fokus på
patientens strategier och handlingar för att tillgodose sitt
stödbehov under behandlingsförloppet vid tidig bröstcancer. Trots många utmaningar i samband med kirurgi och
behandling beskrev kvinnorna sig som resursstarka för att
söka kunskap. De framhöll möjligheter till stöd i sina nätverk,
i vilka de inkluderade hälso- och sjukvård.
Samtidigt som denna studie genomfördes påbörjades
en utveckling av en ny app, Care Expert. Utgångspunkter i
personfilosofi och kunskapen från de inledande studierna
integrerades i samråd med kvinnor som genomgick bröstcancerbehandling till en första prototyp av appen. Denna testades kliniskt i fjärde studien. Deltagarna skattade användbarheten och de stödjande funktionerna högt och menade
att Care Expert kunde stödja deras förmåga att agera såväl
självständigt som söka samarbete för att hantera sitt dagliga
liv vid cancerbehandling.
Sammanfattningsvis föreslår avhandlingens resultat att
IHKA har potential att möta patientens stödbehov på sätt
som kompletterar personliga möten i vården. Att tillhandahålla datorförmedlad pålitlig och evidensgrundad information om behandling och rehabilitering utgör emellertid inte
ensamt tillräckligt stöd. Tidig integration av patientmedverkan och personcentrerade dimensioner i utvecklingsprocessen kan vara en nyckel för att säkerställa e-hälsostödens
relevans. Genom att möjliggöra ömsesidigt partnerskap
mellan patient och vårdteam kan personcentrerad e-hälsostöd bekräfta och stärka patientens kunskap och förmåga att
hantera situationen till följd av cancer och cancerbehandling.
Om Care Expert
Care Expert utgår från ett personcentrerat synsätt där
patienten ses som person, det vill säga oavsett aktuell
sårbarhet (problem, symtom, funktionsnedsättning m.m.)
har människan alltid resurser och förmågor som måste tas
tillvara. Detta synsätt innebär inom vården att kvinnan som
genomgår bröstcancerbehandling ses som medskapare
och partner i vård och behandling. Kvinnan är expert på sin
livssituation och upplevelse av sjukdomen samtidigt som
vårdpersonalen är expert på vård och behandling. Utvecklingen av prototypen har följt principer för användarcentrerad
design för att säkerställa att användare (här kvinnor med
bröstcancer och onkologisjuksköterskor) systematiskt involverats under utvecklingen. Utvecklingen har även tillämpat
principer för utveckling av skriftlig
Forts. nästa sida
27.
Brobyggare mellan sjukhusets vårdsammanhang och personen i hemmet
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
ARTIKEL
”För att stödinsatser
ska tolkas som stödjande behöver behov tillgodoses vid rätt tidpunkt, ur personens perspektiv
och aktuella situation.”
information anpassad för personcentrerad vård.
I Care Expert kan kvinnor få tillgång till evidensbaserade egenvårdsråd, vilka automatiskt anpassas till självskattade problem
och andra val som patienten gjort för att visa vad som utmärker
den egna situationen. Förutom dessa automatiska funktioner kan
patienten ta skriftlig kontakt med vårdteamet. Denna skriftliga
rapport skattas av patienten på en prioritetsskala med motsvarande förväntade tid för åtgärd. Inrapporterade problem och
självskattningar lagras automatiskt i patientens kalender som är
tillgänglig för både patient och kontaktsjuksköterska. De innovativa delarna i e-applikationen med grund i personcentrering är
generiska (oberoende av diagnos och vårdform), vilket medför att
appen i framtiden enkelt kan anpassas för andra vårdområden och
patientgrupper.
Projektets framtid
Kunskap från avhandlingsarbetet kommer under hösten att användas i ett uppdrag vid Regionalt Cancercentrum Väst för digital
utveckling av Min vårdplan. Här framhålls vikten av att utveckla
personcentrerade e-hälsolösningar som stödjer patienten genom
hela vårdprocessen och svarar mot personens enskilda behov.
Arbetet och resultatet med Care Expert-appen kan komma till stor
nytta i framtagandet av en nationell och regional e-hälsolösning
för samtliga cancerdiagnoser.
Specifikt i relation till prototypen av Care Expert har den första
utvecklingsfasen avslutats. Arbetet som hittills genomförts
presenterades under Västsvenska Bröstcancerdagarna den 22
april 2016 för både vårdpersonal och patientrepresentanter. Under
evenemanget visade flera aktörer intresse för projektet. Prototypen bekräftades som ett viktigt komplement till dagens arbetssätt
i vården, med potential att bli till nytta för kvinnor under bröstcancerbehandling. Kommande steg innebär vidareutveckling både
IT- och innehållsmässigt. Därefter fordras systematiskt testning
av användbarhet och effektivitet för att säkerställa om Care Expert
fungerar väl. Först därefter kan den införas som ett personcentrerat verktyg för både kvinnor och deras personal. •
Hanna Wekell
Strategisk kommunikatör
Thomas Lindroth
Projektledare, post-doc, ph.dr, Institutionen för
tillämpad IT, IT-fakulteten och Klinisk cancerepidemiologi,
Sahlgrenska akademin
Efter
Cancern
- en digital plattform för cancerrehabilitering med fokus på bäckenområdet
Efter Cancern är ett projekt med målet att etablera en digital
plattform för cancerrehabilitering med fokus på bäckenområdet. Efter Cancern ska ge råd och stöd men också stötta
kommunikation och effektiv datainsamling till forskning.
Plattformen ska stötta såväl patienter som sjuksköterskor
och forskare i onkologi.
TILL ENHETEN FÖR Cancerrehabilitering, en mottagning vid Sahlgrenska Universitetsjukhuset, kommer patienter som behandlats för cancer
i bäckenområdet. Efter avslutad behandling har de bland annat problemområden som rör tarm, urin, sexualitet och lymfödem. Patienterna
som kommer till avdelningen behöver hjälp och stöd för att leva med de
”följdsjukdomar” som uppstått och metodiken som används vid enheten har utvecklats specifikt för att stödja alla inblandade parter.
Att digitalisera en arbetspraktik
För att möta patientens, vårdpersonalens och den rehabiliterande
forskningens behov börjar vårdkedjan med att patienten fyller i en
enkät. Enkäten omfattar allt från demografisk data och levnadsvanor
till frågor som rör urin- och fekalieläckage, sex och lymfödemproblematik. Enkäten ligger sedan till grund för både forskning och diagnosframställning. Efter att enkäten är ifylld, träffar
sjuksköterskan patienten i ett inledande samtal för
att kartlägga hur läget är just nu. Sjuksköterskorna
har ett psykosocialt förhållningssätt och förutom bedömningar och åtgärder av fysiska symtom är deras
roll att stödja patienten. De blir både en axel att luta
sig mot och vårdgivare med expertis på området. Det
dagliga arbetet kretsar kring uppföljningssamtal,
journalföring och att utifrån ifyllda enkäter skapa sig
en förståelse för patientens sjukdomsbild och sedan
genom samtal hitta vägar fram för att skapa bästa
möjliga förutsättningar för att öka livskvaliteten för patienten.
Om enheten.
PÅ Enheten för Cancerrehabilitering arbetar
Lisen Heden, Linda Åkeflo och Nils-Edvin Troli,
specialistsjuksköterskor i onkologi.
DEN kliniska forskningsenheten drivs av överläkare, med.dr, Karin Bergmark och utvecklades tillsammans med leg.sjuksköterskan,
ph.dr. Gail Dunberger, båda med specialistkompetens inom gynekologisk onkologi.
DOKTORANDER som använder data från Efter
Cancern är informatikern Anna Sigridur Islind,
institutionen för ekonomi och IT, Högskolan
Väst samt Katerina Cerna, institutionen för
pedagogik, kommunikation och lärande,
Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
ENHETEN finansieras av professor Gunnar
Steineck som också är initiativtagare till
projektet Efter Cancern.
Informationsportalen finns på www.eftercancern.se
28.
29.
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
ARTIKEL
Besök efter Cancers
informationsportal
www.eftercancern.se
”Sjuksköterskorna har ett psykosocialt förhållningssätt och förutom bedömningar och åtgärder av fysiska symtom är deras roll
att stödja patienten.”
När projektet Efter Cancern startade var ett av målen att
digitalisera ovanstående process och på så sätt ytterligare
förenkla insamlandet av data. Med mer precis data kan vårdpersonalen ställa mer exakta diagnoser och forskningen kan
dra slutsatser med högre precision. Den digitala processen
avspeglar därför i stort den process enheten har arbetat
med i flera år. I projektet har vi tagit fram en plattform som
består av en rad digitala verktyg i form av digitala enkäter, en
informationsportal och en app för självskattning. Enhetens
sjuksköterskor arbetar personcentrerat i bemärkelsen att
man utgår från patientens upplevelse av sin situation och
hennes resurser och hinder. Det är grundläggande att patienten i hög grad själv är delaktig i sin rehabilitering. I detta ser
vi inte att det finns några förlorare utan ser tydligt att i det
multiprofessionella samarbetet som etablerats genom Efter
Cancern finns flera vinnare; patienter såväl som vårdpersonal och forskare.
Videolösning för patient-sjuksköterskesamtal
I skrivande stund håller vi på att testa en videolösning för
patient-sjuksköterskesamtal samt arbeta fram ett forum för
peer-to-peer-support som ska vara kopplade till informationsportalen. Om några år är målet att plattformen ska
utvecklas till ett beslutstödssystem med ingredienser av
artificiell intelligens. Det innebär att plattformen då ska
kunna föreslå diagnoser baserat på patientens enkät- och
självskattningsdata.
I processen att ta fram informationsportalen har sjuksköterskorna haft en framträdande roll. Det är deras kunskap
om patientgruppen och deras beprövade erfarenheter
tillsammans med forskning som ligger till grund för alla delar
i projektet.
– Jag hade väldigt svårt att greppa hur det skulle bli när vi
påbörjade arbetet. Jag är inte så digitalt orienterad. Det svåra
i processen har varit att hitta rätt språk, för vi har två olika
språk - i text och i tal. På hemsidan måste det vara på ett sätt
för att nå fler och i mötet med patienten har man möjlighet
att vara lite mer “pratig”, konstaterar Lisen Heden, en av
specialistsjuksköterskorna på enheten.
Att få upp informationen på portalen och att texten ska ligga nära sjuksköterskornas sätt att ge information har varit en
viktig del i projektet. Att behålla den känsla och medmänsklighet de förmedlar i samtalen.
– Det har underlättat att vi haft en kommunikatör kopplad
till projektet men jag försöker fortfarande hitta balansen i
hur texterna ska skrivas. I det arbetet är det väldigt skönt att
ha någon att bolla med, säger Lisen.
30.
De olika områden som idag finns på informationsportalen
representerar alla delar av mötet mellan sjuksköterskorna
och patienterna. Informationsspridning, samtal och diskussion kring symtom samt förslag på lösningar/åtgärder. Dessa
delar är centrala i sjuksköterskornas samtal med patienterna och utgör grunden för informationsportalen. Vi ser här hur
en digital plattform kan stötta upp sjuksköterskornas arbete
och möjliggöra spridning av korrekt vetenskapligt förankrad
information. Hur sjuksköterskorna som ägare av informationen kan ta ett ansvar och skapa förutsättningar så att fler
kan få hjälp med de problem de idag har. Digitaliseringen av
sjuksköterskornas kunskap och information möjliggör på
så sätt ett effektivare informationsflöde som når fler och
bidrar till ökad kunskap om de symtom som kan uppstå efter
avslutad behandling.
– Vi är rådgivande personer, det ingår i vår yrkesroll. På det
sättet tänker jag att det ligger naturligt för många att i större
utsträckning arbeta med spridning av den information och
kunskap vi har. Sen är det klart att alla kanske inte är så vana
vid att skriva text, så det kan vara en utmaning, kommenterar Linda Åkeflo, en annan av specialistsjuksköterskorna på
enheten.
Sjuksköterskan som webbredaktör
En stor utmaning ligger i att i det dagliga arbetet hitta tid till
den nya arbetsuppgiften som webbredaktör. Initialt handlar
det om att lära sig hantera publiceringsverktyget. Sedan om
att hitta rätt tonalitet, rätt sätt att uttrycka sig, så att det
blir en avvägning mellan fackspråk och ett mer vardagligt
ordbruk som patienten kan känna igen sig i. I arbetet med att
ta fram en struktur för portalen har en rad kompetenser varit
inblandade. Hanna Wekell har, som strategisk kommunikatör,
lett arbetet kring att ta fram en informationsstruktur och
arbetat tillsammans med sjuksköterskorna för att hitta rätt
innehåll och tonalitet. Målet har hela tiden varit att skapa en
portal som är tillmötesgående, konkret och som passar in
i vardagslivet. Till viss del handlar det om att rehabilitering
är vägen tillbaks till vardagslivet och då har projektet utgått
från att också de stöd och hjälpmedel som tas fram bör ha
en vardagsliknande utformning snarare än föra tankarna
till vård och klinisk verksamhet. Till portalen finns det även
kopplad en tjänst som möjliggör videosamtal med patienterna.
– Jag var väldigt dubbel inför att börja arbeta med videosamtal, säger Lisen. Jag trodde det skulle vara svårt, tidskrävande och kunde inte riktigt se hur det skulle fungera.
Hon berättar även att hon hade en föreställning om att
patienten skulle känna sig obekväm när “hon kom in i deras
hem” och att de skulle känna att de behövde göra sig i ordning.
– Jag hade helt fel, konstaterar hon. Det var inte alls så det
blev när vi väl satte oss ner! Utan där satt min patient, med
disken i bakgrunden och håret i en knut på huvudet. Just
detta samtal blev även mycket mer öppet än tidigare samtal,
så mycket som hon berättade för mig då har hon inte berättat
tidigare.
I längden tror även sjuksköterskorna att det kommer bli
mer tidseffektivt att arbeta med videosamtal, både för dem
men även för patienterna som inte behöver ta sig till avdelningen. Specialistsjuksköterskan Nils-Edvin Troli betonar att
det absolut är bättre än vanliga telefonsamtal men att han
inte är riktigt säker på om videosamtalet helt kan ersätta det
fysiska mötet. Alla anser att det är ett bra komplement för de
patienter som av olika skäl har svårt att lämna sitt hem samt
de gånger då ett fysiskt möte är svårt att få till.
I det arbetet som vi här kallar webbredaktör ingår också
att sprida sidan och skapa förutsättningar för att patienter
ska hitta dit. Ett av de mer effektiva sätten för det idag är
att skapa en Facebook-sida och där skriva inlägg som ökar
spridningen. Även här har sjuksköterskorna arbetat tillsammans med kommunikatören för att förstå principerna och för
att sedan själva ta över och publicera egna inlägg på Facebook-sidan, med länkar tillbaks till informationsportalen.
– Det har hänt mycket i samhället och idag är Facebook ett
sätt man når ut på, det fattar vi också, därför kändes det inte
så svårt att greppa att vi behövde finnas där, säger Linda.
Just nu experimenterar projektet också med så kal�lad Google AdWords- och Facebook-annonsering mot rätt
målgrupper för att ytterligare öka spridningen. Informationsportalen blir på så sätt en avlastning för sjuksköterskorna eftersom patienterna själva kan ta reda på det mest grundläggande svaren. Men det blir också en resurs för personer som
inte är patienter vid enheten och som kanske bor i en region
utan cancerrehabilitering.
Skräddarsydd teknik utifrån patienter och sjuksköterskors
behov
Under våren har projektet tagit fram och testat en app. Just
nu håller den på att vidareutvecklas i linje med testresultaten. I appen kan patienten självskatta smärta genom att peka
ut var på kroppen den upplevs samt vilken typ av smärta det
handlar om. Patienten kan med hjälp av appen även logga när
medicin tagits och i vilken mängd.
– Jag ser väldigt mycket fram emot att få börja använda
appen, den kommer hjälpa mig att komma närmare verkligheten än jag gör vid frågor och samtal. Även när patienterna
försöker hålla koll på till exempel sina toalettbesök genom
att anteckna på papper så blir det inte helt korrekt, med hjälp
av appen kommer vi få mer information kring konsistens,
frekvens med mera, menar Lisen.
En extrafunktion som integrerats är den fysiska, digitala,
knappen Flic!. Den är kopplad till telefonen med trådlös
blåtandsteknik. Knappen är liten och diskret vilket gör att
patienten kan ha den i fickan. När patienten går på toaletten
kan patienter registera sitt besök genom att trycka på knappen. Projektet hoppas att det ska vara ett enkelt sätt att hålla
reda på hur många gånger en patient går på toaletten under
ett dygn. Den loggade datan över toalettbesök, smärta och
medicinintag visualiseras sedan både inne i appen och på
informationsportalen om patienten loggar in där. På så sätt
kan patienten följa sin utveckling över tid. Datan finns även
tillgänglig för sjuksköterskan vilket gör att de kan diskutera
den insamlade datan tillsammans med sina patienter, till
exempel under ett videosamtal.
Videoverktyget är webbaserat och ligger bakom login
och lösenord på Efter Cancern. Här kan sjuksköterskan,
efter att ha bokat tid med patienten på traditionellt sätt,
ha ett videosamtal. Under videosamtalet kan patienten och
sjuksköterskan diskutera datan insamlad via appen, titta
på och diskutera relevant innehåll på informationsportalen
samt prata som under ett fysiskt möte. Det är inte helt utan
tekniska utmaningar, inte så mycket i verktyget utan i förutsättningarna Det ska finnas en dator med webbkamera och
en vilja att pröva på nytt, hos patienten.
– Det vi har sett är egentligen att video fyller en bra funktion, en lucka. Med tanke på alla lösningar som idag finns så
är det konstigt att det inte används i högre grad inom vården.
Problemet blir i autensiering-delen, att säkerställa att du är
du, kommenterar Tomas Lindroth.
Tre lika viktiga delar
Efter Cancern har som mål att förse patienter med relevant
information, relevant egendata och effektiva kommunikationsverktyg. Vi ska också skapa bättre beslutsunderlag för
diagnos samt mer precis forskningsdata för att kunna ta
fram ny kunskap. Alla tre delarna är lika viktiga i projektet
men förutsätter en respekt för respektive grupps arbetssituation. Stor vikt har lagts vid att den data som samlas in ska
vara relevant för alla dessa tre parter. Det ska helt enkelt inte
vara så att sjuksköterskorna vid fronten samlar in data, som
är irrelevant för dem, till funktioner högre upp i organisationen. Det skapar byråkrati och frustration.
Under det kommande året ska plattformen Efter Cancern utvärderas och utvecklas. Informationsportalen ska
utvecklas med fler ämnen och spridningstakten ska öka.
Appen och knappen Flic! ska utvecklas färdigt och rullas ut.
Videotjänsten ska tas i bruk. När forumet för patientdiskussion dessutom finns på plats kommer Efter Cancern att vara
en kompetent plattform för vårdkommunikation som stöttar
såväl patienter som sjuksköterskor och forskare i onkologi. •
31.
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
ARTIKEL
Maarit Anttila Eriksson
Leg.sjuksköterska, Onkologmottagningen,
Akademiska sjukhuset
Nationella
Regimbiblioteket idag
En viktig del av arbetet med patientsäkerhet och kvalitetssäkring inom cancervården är att
skapa tydliga och enhetliga beskrivningar av hur antitumorala läkemedel ska doseras och
kombineras och bland annat därför finns det nationella regimbiblioteket. Genom att vård-
tjock- och ändtarmscancer.
I slutet av september hade vi vårt
senaste möte med referensgruppen (vi
ses 1-2 ggr/år), där vi fått bland annat
nya förslag till förbättringar av hemsidan och dess funktioner med mera.
Vi får både ris och ros, men faktiskt
mest ros. Det är en mycket engagerad
grupp och vi får mycket energi till vårt
fortsatta arbete med nationella regimbiblioteket. En av de svåraste uppgifterna är att få läkarna att granska och
fastställa regimerna, deras tid räcker
inte till.
Vi arbetar också med att sprida
information om regimbiblioteket och
webbsidan. I år var vi med på Onkologidagarna i Västerås och denna artikel är
också för att sprida informationen.
programgrupperna har fått i uppdrag att skapa nationella vårdprogram i varje diagnosgrupp
så kan tydliga och enhetliga regimbeskrivningar för hela landet läggas ut i regimbiblioteket.
Vårdprogramgrupperna är också ett resultat av den nationella cancerstrategin för likvärdig
vård oavsett var man vårdas.
NATIONELLA REGIMBIBLIOTEKET har
idag en egen webbsida och man hittar
den, plus bakgrundsinformation, via
RCC i samverkan/Läkemedelsregimer
alternativt via diagnos. Man kan också
nå den via www.regimbiblioteket.
cancercentrum.se/
Webbsidan är uppbyggd så att
man hittar de nationellt fastställda
regimerna under rubriken
Antitumorala
regimer (d
v s inte
en-
bart cytostatika). Där finns en
noggrann beskrivning av regimerna,
doser, administration, biverkningar,
prover, hur det ska administreras med
mera. Regimerna är uppdelade efter
diagnos. I nästa flik hittar vi Basfakta,
som kan liknas vid en ”mini-FASS”. Här
finns information om alla substanser
som används i regimerna (även stödjande läkemedel, till exempel mesna,
kortison). Vi är bra på att snabbt få
in nya substanser som kommer på
marknaden och är godkända för behandling av NT-rådet och TLV. I fliken
Stöddokument finns Arbetsdokument
i vården, bland annat om extravasering. Där kommer vi att fylla på med
matnyttiga dokument från olika delar
i landet som ska hjälpa oss i den
dagliga vården.
Från webbsidan kan man skriva ut
administrationsblad och översikt av
regimen med medföljande information om biverkningar per substans
och för regimen i PDF format. Regimerna kan dessutom hämtas/importeras till de lokala ordinationssystemen via XML-filer som anpassats till
Cytodos och CytoBase.
Sidan Basfakta rekommenderas
Just sidan Basfakta vill jag gärna
rekommendera till bland andra
sjuksköterskor på onkologiska vårdavdelningar, för här ser man snabbt
de viktigaste och vanligaste biverkningarna för en viss substans. Bra
och användbart om patienter ringer
akut till vårdavdelning och beskriver
till exempel besvärliga diarréer efter
behandling med Irinotekan (det är inte
säkert att sjuksköterska som tar samtalet känner till just den cytostatikan
och hur allvarliga biverkningarna kan
bli). I stora FASS är det inte helt lätt
idag att hitta bland all information, vår
”mini-FASS” ger snabbare överblick,
med länkar till FASS om man ändå
vill/behöver läsa där.
Idag finns över 200 fastställda
basfakta. För akut myeloisk leukemi,
lymfom, bröstcancer, urinvägarnas
tumörer, peniscancer, huvud-halscancer och matstrups- magsäckscancer
finns fastställda nationella regimer.
På gång är regimer för neuroendokrina tumörer och testikelcancer och i
uppstart är arbetet med att ta fram
regimer för lungcancer, melanom och
Det nationella regimbiblioteket växer
fram
2009 blev jag tillfrågad om att vara
med i en arbetsgrupp för att samordna
regimerna i Sverige. Jag hade innan det
börjat arbeta med att skriva regimer i
Cytodos på Onkologen Akademiska och
har arbetat med att skriva flödesscheman i alla diagnoser som sedan lagts
ut på RCC Uppsala/Örebros sida under
”Läkemedelsregimer”. Jag har alltså
haft mycket att göra med hur och vad
man ska tänka på när man beskriver
en regim. Viktigt för mig som sjuksköterska har varit att det också finns ett
arbetsblad för sjuksköterska, inte bara
något som läkaren gör en ordination
på. Behandlande sjuksköterska måste
kunna se i vilken ordning de olika
substanserna ska ges, på vilken tid,
vad man ska uppmärksamma, veta när
olika kontroller ska göras före, under
och efter, med mera. Från starten har
jag sett det som min uppgift att sjuksköterskeperspektivet kommer med i
det Nationella Regimbiblioteket.
Arbetet påbörjades med en
workshop maj 2010, där läkare,
sjuksköterskor samt apotekare från
hela landet samlades för att ta reda
på om det fanns intresse för att skapa
ett nationellt regimbibliotek och en
referensgrupp bildades. Frågan hade
tagits upp av onkologichefsrådet
(2009) som påtalade ett behov av en
nationell källa för kurregimer för cytostatika. Syftet var att standardisera
nomenklaturen (system av termer, så
att vi använder samma ord för samma
sak i Sverige) för namngivning av
cytostatikaregimerna och beskrivning
av hur ordination, beredning och administrering ska göras. Allt för att möta
upp en ny vardag där datorer används
allt mer och kunskapsutbyte sker via
nätet. Men också för att öka kvalitet
och patientsäkerheten, för att minska
felkällor; läkaren kan ordinera fel, det
kan bli fel vid blandningen på apoteket
(till exempel för hög koncentration) och
sjuksköterskan kan göra fel vid själva
administreringen.
Regeringen och SKL hade i samma veva dragit i gång den nationella
cancerstrategin för likvärdig vård i
hela Sverige och anslog pengar för att
utveckla en IT-tjänst för att standardisera innehåll och nomenklatur för regimer. Regionala cancercentrum (RCC)
skapades, tidigare fanns regionala
cancercentrum utan ett rikstäckande
arbete. Sedermera blev RCC Uppsala/
Örebro värd för arbetet med Nationella Regimbiblioteket. För närvarande
förvaltas vi av RCC Syd men alla RCC
bidrar ekonomiskt till arbetet.
Idag är vi fem anställda i styrgruppen, ingen på heltid. AnnSofie Fyhr
(verksamhetsutveklare på RCC syd),
apotekare, är den som leder arbetet. Övriga är Jenny Persson läkare,
David Örtqvist, IT-konstuktör, Eva
Ulff, sjuksköterska och Maarit Anttila
Eriksson, sjuksköterska. Vi finns i Lund,
Jönköping och Uppsala. Referensgruppen består idag av förutom läkare och
sjuksköterskor även av representanter
för olika apoteksbolag och ordinationssystemen Cytodos och CytoBase.
Bakgrund till behovet av regimbiblioteket
Tidigare har cytostatikaregimer oftast
tagits fram lokalt på onkologklinikerna.
Läkarna har tagit del av forskning och
artiklar där en regim beskrivits, men
oftast har det inte stått något om i vilka
vätskor och volymer det har
Några av de frågor som vi
arbetade med:
HUR FORT KAN man ge en viss cytostatika. Några gav t ex Doxorubicin i 500 ml NaCl på 2 timmar (för
att patienten skulle må mindre
illa) medan andra gav det i 250 ml
NaCl på 30 minuter, utan att patienterna uppgavs sig må sämre.
Vissa saker kan man se hänger
med från den tid då antiemetika
inte var så bra som idag, och jämförelsearbetet medför möjlighet
att förändra till det bättre.
ATT ANPASSA vätskemängderna
som cytostatika blandas i till mindre volymer där det är möjligt.
HUR ADMINISTRERADES
cytostatika, iv infusion och/eller
iv injektion. I t ex Uppsala gavs
Etoposidfosfat som bolus inj men
de flesta gav det som in infusion,
på längre tid. Där tittade vi också
på kostnaden. Etoposid fosfat var
dyrare än inf Etoposid och det var
det sätt som de flesta ställen gav
det på, så beslutet blev iv infusion,
fast det tar längre tid.
DET KUNDE FINNAS skillnader i
kortisondoser och hur de beräknades om det gavs som fastdos
eller räknades ut med kroppsyta.
Kan man ge behandling snabbare behöver patienten inte
vistas längre tid på sjukhuset än
nödvändigt. I förlängningen ger
det också vården möjlighet att
behandla flera under samma tid.
Forts. nästa sida
32.
33.
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
ARTIKEL
Besök databasen
Kerstin Granberg
Verksamhetsutvecklare, Cancercentrum,
Norrlands universitetssjukhus
När vi var på Onkologidagarna i Västerås
hade vi med ett par nallar för att symbolisera/visualisera vad det handlar om.
Patienten i centrum, att det vi gör blir
rätt och säkert för patienten.
Referensgruppsmöte 29/9-16 i Stockholm.
blandats eller under vilken tid det
givits. Det har varit upp till varje
läkargrupp att utifrån FASS och övrig
information att skapa en regim på
”hemmaplan”.
Vi började med att ta fram en terminologi som alla kunde vara överens
om, vad menar vi med regim, kur och
cykel? Det var inte så enkelt som man
kan tro, orden betyder olika saker för
olika personer och skiljde sig mellan
sjukhusen i olika landsändar. Vissa
ord tog månader av diskussioner
innan konsensus. Det beslutades att
det inte heter cytostatikaregimer utan
antitumorala regimer, eftersom vi idag
också behandlar med antikroppar. Vi
bestämde också att det heter kur och
inte cykel. Sedan diskuterade vi om
vad dataprogrammet skulle innehålla, vilken IT-plattform, vem skulle
utveckla programmet? Till slut blev
det INCA-plattformen som har hand
om alla cancerregister. Det kändes
naturligt eftersom regimbiblioteket är
inom samma område. Utvecklingen av
nationella regimbiblioteket har sedan
i sin tur påverkat utvecklingen av cancerregistren, som blivit mer flexibla.
Först började vi med att gå igenom alla de substanser som ingår
34.
i antitumorala regimer, cytostatika,
antikroppar, vätskor och stödjande
läkemedel som kan ges profylaktiskt
eller efter vissa substanser för att
skydda till exempel njurarna som
mesna i samband med ifosfamid.
Vi har arbetat med att ta fram de
vanligaste, viktigaste biverkningarna,
information till apoteken som bereder,
vätskor som substanser är blandbara
med eller inkompatibla med. Detta är
idag sammanställt under Basfakta om
läkemedel med länkar till FASS. Dessa
fakta granskas av läkare.
När plattformen och basfakta fanns
började själva arbetet med regimerna.
Vi samlade in och sammanställde
fakta från flödesscheman från 6-7
olika sjukhus, en diagnos i taget. Det
som slog oss var hur olika de faktiskt
var trots att de hette lika och gavs till
samma diagnos/indikation. Utifrån
sammanställningen gav vi förslag till
Vårdprogramgrupperna. De tog sedan
beslut om hur en nationell regim ska
se ut. Så arbetar vi fortfarande.
Eftersom vi inte hade någon erfarenhet av om hur vi skulle bedriva
arbetet med att fastställa nationella
regimer i en specifik diagnosgrupp
började vi med ett möte i Stockholm
”Det som slog oss
var hur olika de faktiskt var trots att de
hette lika och gavs
till samma diagnos/
indikation.”
med läkare och sjuksköterskor från
hela landet som hade erfarenheter
av lymfomregimerna. Flera av dem
var med i referensgruppen, så det föll
sig naturligt att börja med lymfomregimerna som första diagnos. Vi
tittade på doserna, vad de späddes
med, vilken volym de gavs med, hur de
administrerades, under vilken tid och
vilka dagar behandling gavs på.
På alla dessa punkter fanns
skillnader mellan alla sjukhus, fast
regimerna hade samma namn. I någon
regim upptäckte vi skillnad i administrationstid på flera timmar. Under det
mötet beslutades mycket som sedan
väglett oss i det fortsatta arbetet. Fler
möten om endast en diagnos har vi
inte haft utan arbetet sker via personliga möten, telefon och mail. •
www.cancercentrum.se
/cancerstudier..se
Cancerstudier i Sverige
– en nationell webbaserad databas
för fler patienter i kliniska studier
I september 2016 lanserade Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) en webbaserad, nationell
databas som innehåller pågående kliniska studier
inom cancervården. Studiedatabasen kallas Cancerstudier i Sverige och har utvecklats i samarbete med
Nätverket för universitetssjukhusens prövningsenheter inom onkologi (NASTRO). Databasen finns
tillgänglig på Regionala cancercentrums webbplats,
www.cancercentrum.se/cancerstudier.
GENOM ATT SAMLA alla cancerstudier i Sverige på ett ställe
vill man underlätta rekrytering och inkludering av patienter
i kliniska studier. Sedan tidigare finns visserligen uppgifter
och information om cancerstudier på flera olika webbplatser,
men det rör sig främst om internationella databaser som
har sina uppgifter på engelska och vänder sig därmed till
sjukvårdskunniga. Man har tidigare inte kunnat få en tydlig
överblick över vilka studier som pågår i Sverige och över vilka
platser de pågår på.
Lättare att inkludera patienter
I studiedatabasen finns ett antal sökfunktioner. Man kan
söka utifrån diagnos och utifrån namnen på de sjukhus som
deltar i studien. Det innebär att sjukvårdspersonal på ett enkelt sätt kan få en överblick över vilka cancerstudier som har
pågående patientrekrytering, till exempel vid det egna eller
det närliggande sjukhuset. Man kan även söka studier utifrån
studietitel eller cancerdiagnos. Möjligheten ges alltså för en
läkare att i samband med ett patientbesök, direkt se om det
finns en lämplig studie för den aktuella patienten.
Enkelt men med tydliga villkor
Även patienter kan vara intresserade av att veta om det pågår
kliniska studier där det finns möjlighet att delta. Därför finns
databasen tillgänglig på en öppen webbplats. De inmatade
uppgifterna är på svenska och på ett så enkelt språk som
möjligt, så att patienten själv kan leta efter studier. Som
patient bör man dock i första hand kontakta sin behandlande
läkare för att få mer information och för att diskutera kring
möjligheten att delta i studien.
Denna diskussion är nödvändig då de allra flesta cancerstudier har tydliga villkor som måste uppfyllas inför deltagandet. Villkoren är ibland både många och precisa. Det kan
till exempel handla om tidigare behandlingar eller om att
specifika prover har tagits. Många cancerstudier bedrivs vid
större sjukhus men med ökad kännedom om vilka studier
som pågår kan fler patienter få möjlighet att diskutera deltagande i studier.
Möjliggör för samarbetsprojekt
Även forskarsamhället kan dra nytta av webbplatsen och
databasen. Cancerstudier i Sverige kan stimulera till olika
samarbeten mellan forskare, då förutom behandlingsstudier
även observations- och omvårdnadsstudier kan registreras
i databasen. I databasen kan alla typer av cancerstudier, där
patienter inkluderas, läggas in.
Representanter från läkemedelsindustrin kan också hitta
fördelar med studiedatabasen. Det viktigaste är att studien
blir känd och den pågående inklusionen därmed kan gå
snabbare och det förutbestämda patientantalet uppnås
inom kortare tid. Man kan även hitta nya deltagande kliniker
genom möjligheten att se var i landet olika studier pågår.
35.
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
ARTIKEL
”Idag deltar mindre än
tio procent av cancerpatienterna i kliniska studier. Man
vet att många fler patienter
vill delta i studier om bara
möjligheten ges.”
Stärka och stödja klinisk cancerforskning
En nationell databas över pågående kliniska studier har efterfrågats från många håll. Efter en förstudie under 2014 beslutade
Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) om att tillsätta en
arbetsgrupp som fick i uppdrag att bygga upp och starta en studiedatabas. I arbetsgruppen finns representanter från flera av de
onkologiska prövningsenheterna vid universitetssjukhusen. Dessa
enheter hade i Nätverket för universitetssjukhusens prövningsenheter inom onkologi (NASTRO), tidigare planerat för ett liknande
studieregister.
Detta tillsammans med förarbetet inom RCC innebar att
arbetsgruppen snabbt kom igång med det praktiska arbetet.
Arbetsgruppen hade sitt första möte i oktober 2015 och i september 2016 lanserades Cancerstudier i Sverige, då med ett 30-tal
inmatade cancerstudier. En månad senare fanns drygt 80 studier
inlagda i databasen. Det är svårt att uppskatta det totala antalet
pågående studier då cancerstudier bedrivs på många kliniker och
då samordning har saknats. Efter lanseringen har arbetsgruppens
fokus legat på arbetet med att göra registret känt och att inspirera
så många som möjligt att lägga in aktuella studier.
Registrera studier
De kliniska prövningsenheterna inom NASTRO har bidragit mycket
genom deras goda överblick över de onkologiska studierna och
personal från enheterna har även hjälpt till med att lägga in sina
respektive cancerstudier i databasen.
Den ansvarige prövaren/forskaren har det kliniska ansvaret
för genomförandet av studien. I det ingår målsättningen att nå
så många presumtiva patienter som möjligt för att snabbt nå
36.
patientantalet som krävs för att utvärdera studiemålet. Bedrivs
studien på flera sjukhus har den forskare som har det nationella
ansvaret, uppgiften att lägga in studien i databasen. Möjligheten finns dock att delegera inmatning av studien i databasen.
Medarbetare på prövningsenheter kan till exempel administrera
samtliga studier som bedrivs på enheten.
Inmatning av data i registret kräver inloggning. Behörighet att
lägga in studier kan sökas via länk på webbplatsen eller genom
att kontakta registeradministratör Sonia Katsuura vid RCC Norr,
via E-post: sonia.katsuura@vll.se
Idag deltar mindre än tio procent av cancerpatienterna i kliniska studier. Man vet att många fler patienter vill delta i studier
om bara möjligheten ges. Både patienter och sjukvården vill att
deltagandet i studier ska öka. Arbetet med att sprida kunskap
om studiedatabasen och möjligheten att lägga in sina studier
och på så sätt underlätta rekrytering av patienter är därför en
angelägen uppgift för alla inom sjukvården.
Databasen är ständigt under utveckling, naturligtvis för att
underlätta användandet och uppdatera med nya studier, men utifrån efterfrågan kan även nya variabler och andra förändringar
bli aktuella. Förvaltning och fortsatt utveckling av Cancerstudier
i Sverige sköts av RCC Norr på uppdrag av Regionala cancercentrum i samverkan.
Målet är att Cancerstudier i Sverige ska inkludera alla cancerstudier där patienter inkluderas och förhoppningen är att man
tar det som en självklarhet att lägga in en studie i databasen
redan i samband med startmötet för studien. •
Arbetsgrupp:
Marie Ekberg Richter,
RCC Uppsala-Örebro
Johanna Vernersson,
RCC Stockholm Gotland
Annika Baan,
RCC Väst
Ingela Jakobsson,
RCC Sydöst
Kerstin Granberg,
RCC Norr, projektledare
Kontaktuppgifter:
kerstin.m.granberg@vll.se,
projektledare
sonia.katsuura@vll.se
handläggare
PORTRÄTT
Fritid
Ställa undan golfklubbor/valla skidor
det på Ulrik
uvu
aj
h
I
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
us
tn
u
Kolonilotten
Höstpyssel
Frilansskribent
om familjecentrerad omvårdnad. Projektet
berörde familjer där någon under 65 år haft
stroke. Det var utanför onkologisfären, men
I huvudet på en forskare
Drivs av viljan att utveckla
de visste att hon var mycket intresserad av
det forskningsområdet.
– Familjecentrerad omvårdnad är väldigt
intressant. Även om jag inte arbetar direkt med
några sådana projekt just nu, så bär jag med mig
det sättet att tänka i allt jag gör. Det känns fortfarande aktuellt. Min första doktorand som jag var bihandledare
för, Åsa Dorell, disputerade i våras med sin avhandling om hälso-
Vi har träffat forskaren, Ulrika Östlund, leg. sjuksköterska med specialistutbildning i onkologisk vård
och doktor i medicinsk vetenskap. Ulrika är verksam
vid Centrum för Forskning och Utveckling, Region
Gävleborg/ Uppsala universitet (CFUG) och Palliativt
centrum för samskapad vård, vid Linnéuniversitetet.
Hon är ständigt i farten men säger sig med åren ändå
ha lärt sig att skilja på arbete och fritid. Och hon slår
ett slag för nyttan av att skapa nätverk och knyta
kontakter.
vid Uppsala universitet 1998. Eftersom sjuksköterskeutbildningen i början på 80-talet inte var en akademisk utbildning, fick
stödjande familjesamtal vid Umeå universitet.
Efter postdoc-åren återgick Ulrika till den tjänst som universi-
magisterstudierna dessutom föregås av extra studier på B- och
tetslektor på Karolinska Institutet som hon varit tjänstledig från.
C-uppsatsnivå.
En tjänst hon snart delade med en halvtid på Palliativt centrum
Med en magisterexamen i bagaget, lämnade Ulrika det kliniska
arbetet. Hon fick då möjlighet att börja arbeta som universi-
för samskapad vård vid Linnéuniversitetet.
Via sitt nätverk fick hon kontakt med Centrum för Forsk-
tetsadjunkt på Karolinska Institutet. Där arbetade hon i fyra år
ning och Utveckling, Region Gävleborg/Uppsala universitet
innan det blev dags för nästa steg på utbildningsresan.
(CFUG). Hon bestämde sig för att våga bryta upp från Karolinska
”Doktorandtiden var fantastisk.
Det gav mig ett ovärderligt närverk”
CANCERVÅRDEN LYCKAS STÄMMA träff med Ulrika en av de
Institutet efter 15 fantastiskt roliga år där. Sedan februari 2015
delar hon nu istället sin tid mellan Gävle och Linnéuniversitetet i
Kalmar/Växjö.
– Jag har i många år nu delat tid mellan olika arbetsplatser på
olika orter. Jag trivs väldigt bra med det och får det att fungera.
sällsynta dagar då hon arbetar från sin lägenhet i Stockholm.
Via Nationella forskarskolan i vård och omsorg (NFVO) på Ka-
Nu arbetar jag varannan vecka i Gävle och varannan i Kalmar/
När Cancervården knackar på pausar hon en stund arbetet vid
rolinska Institutet, en institution som inte längre finns, fick hon
Växjö. Arbetskamrater och arbetsgivare är mycket generösa och
datorn. Hon håller på med att ge feedback till Kristina Olausson,
möjlighet att söka en doktorandtjänst. Hon fick full finansiering
hänsynstagande och försöker så långt det är möjligt att anpassa
en av de doktorander hon är bihandledare för.
under fyra år.
möten efter mig, säger hon och påpekar också att när man väl
– Jag vet hur viktigt det är att finnas där som bollplank och
stöd, berättar Ulrika som själv disputerade 2008 vid Karolinska
institutet på en avhandling med titeln Livskvalitets- och hälsoeffekter i onkologisk omvårdnad – patientperspektiv och familjeper-
– Doktorandtiden var fantastisk. Vi var ungefär 20 doktorander
i samma kurs. Det gav mig ett ovärderligt närverk, konstaterar
byggt upp en relation i en grupp behöver inte alla möten ske på
plats. Många möten fungerar utmärkt att ta via Skype.
Ulrika.
Avhandlingen blev klar lite innan utsatt tid så Ulrika passade
Många bollar i luften
spektiv och då fick mycket bra stöd från sin handledare Yvonne
på att hälsa på sin handledare, Yvonne Wengström, som var pro-
Vid CFUG i Gävle arbetar Ulrika, förutom att ha tid för egen forsk-
Wengström.
fessor i Skottland vid University of Stirling och många av hennes
ning, som forskningshandledare med vetenskaplig handledning
Vi konstaterar att hennes forskningsintresse följer en tydlig
intressanta kollegor. Efter framlagd doktorsavhandling hann hon
till anställda inom Region Gävleborg. Utöver det lägger hon
röd tråd, allt sedan arbetet med avhandlingen. Det rör framförallt
bara arbeta en termin på Högskolan i Gävle innan hon sökt och
periodvis ganska mycket tid på de doktorander hon är bihandle-
interventioner för värdig vård i livets slut och familjecentrerad
fått finansiering för att göra postdoc i Skottland.
dare för.
omvårdnad. Allt började med att hon helt enkelt alltid varit nyfiken till sin natur.
Där arbetade hon i en interventionsstudie om värdig vård i
Just nu ligger skrivandet av en artikel om mixed methods
livets slutskede, the Dignity Care Intervention (DCI), som leddes
research högt upp på Ulrikas att göra-lista. I Skottland var hon
av Bridget Johnston. DCI är en guide för sjuksköterskor i kommu-
med och skrev en artikel om metoden som publicerades i Interna-
Gillar att gå i skola
nal vård som arbetar med patienter i palliativt skede och deras
tional Journal of Nursing Studies. Det är fortfarande, berättar hon,
– Jag har alltid gillat att gå i skolan och att få vara med och
anhöriga. Interventionen används idag förutom i Skottland också
den av hennes artiklar som är mest citerad, så det finns ett stort
utveckla de sammanhang jag befinner mig i. När jag blev färdig
på vissa delar av Irland.
intresse. Nu vill tidningen att hon ska uppdatera artikeln.
med min grundsjuksköterskeutbildning i Gävle 1985, ville jag
Ett projekt har nu startats vid Palliativt centrum för samska-
– Mixed methods research handlar om att integrera data från
gärna fortsätta att vidareutbilda mig, konstaterar Ulrika som
pad vård på Linnéuniversitetet, i samarbete med Örebro univer-
såväl kvantitativa som kvalitativa data. Det är en metod som inte
startade den resan med att bli specialistsjuksköterska i onkolo-
sitet, med att översätta och implementera DCI även för svenska
är helt lätt att få ihop men som är väldigt tillämpbar när det rör
gisk vård 1989.
förhållanden.
sig om komplexa forskningsområden, som ju till exempel många
Som specialistsjuksköterska jobbade hon några år i Gävle på
– Det är spännande! En doktorand, Annika Söderman, har
en tjänst som innebar arbete både på strålbehandlingen och på
knutits till projektet. Hon har docent Karin Blomberg i Örebro som
avdelning. Hon arbetade även på Radiumhemmet och, berättar
vård- och omsorgsprojekt är, förklarar Ulrika.
huvudhandledare. Från Linnéuniversitetet finns professor Eva
Klinisk utveckling i Lessebo kommun
hon, provade ett år på att vara chefssjuksköterska på en onkolo-
Benzein, Carina Werkander Haustäde som gör sin postdoc här
Vid Linnéuniversitetet, inom Palliativt centrum för samskapad
gisk avdelning på Huddinge sjukhus.
och jag som bihandledare med i projektet.
vård, arbetar Ulrika med forskning och till en mindre del med
– Chefssjuksköterskejobbet gav mig två viktiga lärdomar. Det
ena var att jag nog inte passar som chef. Jag gör ett bra jobb men
utbildning och klinisk utveckling. Centrumet startades i januari
Familjecentrerad omvårdnad i Umeå
2013 under ledning av professor Eva Benzein. En viktig del för
bränner ut mig. Den andra var att jag sedan dess lärt mig skilja
När posdoc-perioden höll på att närma sig sitt slut i Skottland,
centrumet är att aktivt arbeta för att föra ut forskningsresulta-
på jobb och fritid.
ringde Karin Sundin och Britt-Inger Saveman från Umeå univer-
ten i vården. Ett exempel på det är det arbete Ulrika gör genom
sitet. De ville att Ulrika skulle ansöka om postdoc i deras projekt
kompetensutveckling i palliativ vård inom hemsjukvården och
Nästa stora steg på utbildningsresan var en magisterexamen
38.
särskilda boende för äldre i ett antal orter i Lessebo kommun.
– Det är fantastiskt duktig och engagerad personal som finns
där och jag lär mig mycket om de praktiska förutsättningarna
som gäller för palliativt arbete ute i kommunerna, berättar Ulrika.
Just nu är hon också involverad i en studie där man genom
intervjuer vill försöka beskriva och utforska innebörden av att
kunna leva ett värdigt liv när man är drabbad av svår sjukdom,
vad som karakteriserar en värdig vård, samt värdighetsbevarande vårdhandlingar utifrån ett patient-, närstående-, familjeoch personalperspektiv. Studien är inne i en analyserings- och
artikelskrivarfas.
Därutöver upptar DCI-projektet, som Ulrika nämnde tidigare
och som ligger henne varmt om hjärtat sedan Skottlandtiden,
mycket av hennes tid. Många bollar i luften kan det tyckas för en
oinvigd, men för Ulrika är det bara intressant.
– Allt följer mer eller mindre samma tråd. Det är en utveckling
åt samma håll.
Vikten av nätverk
Om längtan efter att vara med och utveckla alltid har varit en
drivkraft hos Ulrika Östlund, så är nätverkande en annan sådan.
De olika utbildningarna har varit en källa för kontaktskapande.
Det har också engagemang i föreningar varit. Mellan år 1999
och 2006 var Ulrika styrelsemedlem i Sjuksköterskor i Cancervård. Åren 2012 -2013 var hon även engagerad i föreningens
redaktionskommitté. 2007-2010, under sin doktorandtid, blev
hon invald i EONS styrelse, den europeiska föreningen som vår
svenska förening ingår i. Fortfarande ingår hon i EONS forskningsarbetsgrupp.
– Utnyttja alla möjligheter som finns att utvidga ditt kontaktnätverk, råder Ulrika Östlund avslutningsvis. Engagera dig i
Sjuksköterskor i cancervård. Engagera dig i EONS. Det ger väldigt
mycket tillbaka. Mina år som styrelseledamot inom dessa båda
föreningar har gett såväl nära vänner som kontakter och samarbetspartners som varit viktiga för mig.
– I mitt fall gav åren i EONS styrelse mig dessutom ett språkligt självförtroende. Jag blev säkrare på engelska språket. Utan
de åren hade jag nog till exempel inte vågat mig på att söka en
posdoc-tjänst i Skottland.
Med detta avslutande råd har det blivit hög tid att återgå till
arbetet för Ulrika. Cancervården tackar så mycket för intervjun.
•
39.
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
ARTIKEL
Maria Fjell
Leg.sjuksköterska, specialistsjuksköterska i
onkologisk omvårdnad, doktorand,
Karolinska Institutet
FOTO: MARIA FJELL
PhONEME
– appen för patienter som behandlas med neoadjuvant cytostatika för bröstcancer
PATIENTER SOM BEHANDLAs med cytostatika för bröstcancer upplever ofta flertalet biverkningar och symtom som kan
leda till såväl fysiska som psykiska besvär. Det är känt att
tidig identifiering och åtgärd av besvären förebygger ohälsa
och leder till snabbare återhämtning. Att de flesta patienter
behandlas i öppenvård kräver att många får ta eget ansvar
för sina biverkningar och symtom. Jag har i mitt arbete som
sjuksköterska på bröstmottagningen ofta funderat över hur
vården på bästa sätt kan ta hand om patienter som behandlas för bröstcancer. Finns det till exempel tekniska lösningar
som kan förbättra omvårdnaden och minska påfrestningarna
från behandlingen?
Hur började det?
Jag började arbeta på bröstmottagningen på Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset 2005 och utbildade
mig vidare till specialistsjuksköterska i onkologisk omvårdnad. Att arbeta inom området bröstcancer upplever
jag som stimulerande framförallt i mötet med patienterna.
Det är bland annat av dem vi kan lära oss hur vården bör
utformas. Utvecklingen inom området går fort när det gäller
olika behandlingsmetoder, men jag har under mina år som
sjuksköterska också sett ett stort behov av forskning inom
omvårdnad och det intresset har funnits med mig under en
längre tid.
Jag blev därför genast intresserad när det annonserades
ut en doktorandplats vid Forskarskolan i Vårdvetenskap på
Karolinska Institutet i projektet som handlar om en interaktiv
IT-plattform för bedömning och hantering av självskattade
symtom och besvär i samband med behandling för bröstcancer.
Att äntligen få möjlighet att forska på något som kan
ha positiv inverkan på patienterna gjorde detta ännu mer
intressant. Sedan hösten 2014 är jag doktorand på sektionen
för omvårdnad på Karolinska Institutet i en forskargrupp
som leds av professor Ann Langius-Eklöf. Andra forskare
i gruppen är med dr Kay Sundberg och professor Yvonne
Wengström. Alla tre är mina handledare för mitt avhandlingsarbete. Forskargruppen, I-Care, fokuserar på patientens perspektiv och vad som skapar hälsa och välbefinnande och hur
patientsamverkan kan utvecklas och testas i olika interventioner med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi.
40.
Forskningsprojektet
PhONEME (Participat ON Ehealth MobilE) syftar till att
utvärdera effekter av symtomrapportering via en applikation
för mobiltelefon eller läsplatta hos patienter som behandlas
med neoadjuvant cytostatika för bröstcancer. Applikationen
är utvecklad i samarbete med vårdföretaget Health Navigator, specialiserad inom strategisk rådgivning samt utveckling
av innovativa e-hälsolösningar för hälso- och sjukvården.
Vår förhoppning är att genom att använda applikationen som
ett verktyg som utgår från patientens hem, kan patient- och
vårdgivarkommunikationen underlättas och vården uppfattas som säker, trygg, bekräftande, ändamålsenlig och
kostnadseffektiv.
”Preliminära resultat visar att
patienterna är nöjda med att
använda applikationen”
Valet av patientgrupp som får neoadjuvant cytostatikabehandling, det vill säga där syftet är att krympa tumören innan
operation, gjordes med anledning av att det är en grupp där
det finns få interventionsstudier som visar hur man bäst kan
stötta patienten under behandlingen samt där många patienter mår dåligt, både av behandlingen men också psykiskt
eftersom de har tumören kvar i bröstet.
Planering och förberedelser för en sådan här typ av studie
är en utmaning som både är rolig och mycket viktig. Utvecklingen av innehållet i applikationen gjordes i samarbete med
patient och personal samt vetenskaplig litteratur. Applikationen och webbgränssnittet pilottestades, där såväl patienternas som personalens erfarenheter, behov och synpunkter
ledde till förbättringsåtgärder.
Applikationen innehåller frågor om olika symtom som är
vanliga i samband med cytostatikabehandling, till exempel feber, illamående och förstoppning. Dessa rapporteras
dagligen av patienten. Patienten klickar sig igenom frågorna
och får också gradera hur ofta de har dem och hur besvärande symtomen har varit. Applikationen innehåller också en
larmfunktion om patienten rapporterar symtom av svårare
grad. En sjuksköterska på kliniken ser larmet i sin mobiltelefon och ringer upp patienten. En inbyggd funktion påminner
patienten varje dag om att rapportering ska göras. Personalen på kliniken kan via ett webbgränssnitt följa patientens
symtomrapportering och ta emot meddelanden. I applikationen finns evidensbaserade egenvårdsråd och därtill
kopplade länkar med tips på lämpliga hemsidor att fördjupa
sig i. För att patienten ska kunna följa sin behandling finns en
funktion där grafer visar historiskt hur patienten har mått.
Randomiserad kontrollerad studie
Sommaren 2015 startade vi den randomiserade kontrollerade (RCT) studien som nu pågår på två onkologiska kliniker i
Stockholm. Totalt 150 patienter ska inkluderas, hälften lottas
till en interventionsgrupp och hälften till en kontrollgrupp.
Alla patienter som väljer att delta fyller i ett informerat
samtycke. Patienterna som lottas till interventionsgruppen
laddar ner applikationen till sin mobiltelefon eller läsplatta.
Om de inte har någon telefon får de låna en av oss. De rapporterar sedan sina symtom dagligen samt vid behov under hela
den neoadjuvanta cytostatikabehandlingen i kombination
med den vård som ges på kliniken. Patienterna som lottas
till kontrollgruppen rapporterar inte utan får sedvanlig vård
utifrån klinikens rutiner.
Som utfallsmått besvarar patienterna i båda grupperna
frågeformulär vid totalt tre tillfällen; före lottningen, när behandlingen är slut och tre månader efter avslutad neoadjuvant cytostatikabehandling. Formulären omfattar egenvårdsförmåga, hur individanpassad vården är, upplevda symtom,
livskvalitet, välbefinnande och hur vardagen hanteras. Även
uppgifter från journaler samt olika register insamlas för att
studera hälsoekonomiska aspekter.
Samtliga patienter i interventionsgruppen intervjuas om
deras uppfattning av att använda applikationen och hur tekniken har fungerat. Vi gör också intervjuer med patienter ur
båda grupperna där fokus ligger på upplevelser av delaktighet i vården.
Vad tycker patienterna?
Preliminära resultat hittills visar att patienterna överlag
är nöjda med att använda applikationen. Den upplevs som
lättanvänd och skapar en känsla av trygghet att någon faktiskt har koll på dem samtidigt som patienterna kan se själva
hur de har mått över tid. För de patienter där ett larm gick
iväg kändes det bra att bli uppringd istället för att själv ringa
och sitta i telefonkö. Att ha ständig tillgång till egenvårdsråd upplevs också som något positivt att kunna ta hjälp av i
första hand vilket kan leda till att biverkningar och symtom
hanteras tidigt.
Resultaten från data som rapporteras in, svaren från
frågeformulären och intervjuerna med patienterna kommer
att analyseras med olika metoder och utgör olika delstudier
i min avhandling. Förutom studien på bröstcancer arbetar forskargruppen som jag ingår i även med en liknande
RCT-studie för prostatacancer samt en studie för patienter
med bukspottkörtelcancer.
En ”app” i tiden
Det roligaste med att arbeta med en klinisk studie är att få
träffa patienterna. Genom att göra allt själv från identifiering,
screening av patienterna, tillfrågande, information och randomisering samt intervjuer, lär jag mig oerhört mycket i min
forskarutbildning. Att dessutom få arbeta med teknik i vården
och se på nära håll hur en intervention faktiskt kan påverka
patienterna på ett positivt sätt och också få feedback över
deras behov gör det ännu mer intressant. I forskargruppen
har vi sett behovet av evidensbaserade studier kring olika
e-hälsolösningar och här ligger verkligen studien i tiden. Jag
tror ”APPsolut” att denna teknik är något som kan leda till att
vården blir mer personcentrerad, gör patienten mer delaktig,
förbättrar kommunikationen mellan patient och vårdgivare
så att omhändertagandet av patienter med bröstcancer blir
optimalt. •
41.
4-7
september
Rapport från
International Conference on Cancer
Nursing (ICCN) 2016 i Hong Kong
I SEPTEMBER FICK jag den fantastiska möjligheten att delta på en
internationell konferens i Hong Kong.
Jag sökte och fick medel från Cancerfonden. Deltagare var sjuksköterskor
från hela världen som arbetade på
olika sätt inom cancervården. Det
var såväl forskning, kliniska arbeten
som projekt som presenterades.
Temat för konferensen var ”Embracing
globalization through leadership and
partnership in cancer care”- och en
hel del fokus var på sjuksköterskan
som ledare i omvårdnadsarbetet samt
inom forskning och utveckling.
Jag lyssnade på flera mycket intressanta föreläsningar och knöt många
nya kontakter. Ett intressant ämne
var cytostatikautlöst neuropati. Prof
Alex Molasiotis och hans forskargrupp
belyste det ur flera perspektiv - både
bristen på interventioner och att det
är ett symtom som inte fått så mycket
uppmärksamhet men påverkar patientens livskvalitet negativt.
Det var också mycket inspirerande att
lyssna på det projekt som EONS driver,
ReCan-projektet, som handlar om
att stärka och lyfta fram betydelsen
av cancersjuksköterskor. Prof Mary
Wells och Andreas Charalambous
redovisade data från första fasen
som är en systematisk review, som
utforskar sjuksköterskans betydelse
för patientnyttan. En av kvällarna var
det möte för alla representanter för
de olika föreningarna. Det var jag från
Sjuksköterskor i cancervård, representanter från Kina, USA, Canada,
Sydafrika, Cypern och flera andra
länder. Vi diskuterade flera olika frågor, bland annat vikten av att stärka
sjuksköterskan som ledare inom
cancervården.
13th International Congress
in Nursing Informatics
Genève 25-29 juni 2016
TEMA FÖR KONFERENSEN var eHealth for all: every level
collaboration – from project to realization och den samlade
580 deltagare från 40 länder. Förutom föreläsningar och
workshops fanns cirka 300 postrar. Jag var på konferensen
för att presentera en poster över vårt projekt ”Min vårdplan –
cancer som kommunikationslösning”.
Carmen Laplaza, som arbetar på avdelningen för e-hälsa vid
European Commission, startade konferensen med att berätta om EUs Handlingsplan för e-hälsa 2012–2020 - Innovativ
hälsovård för det 21:a århundradet (finns via ec.europa.eu/
digital-single-market/en/eu-policy-ehealth).
Visionen för denna handlingsplan är att använda och utveckla e-hälsa så att man kan ta itu med flera av de mest prioriterade utmaningarna för hälso- och hälsovårdssystemen i det
21:a århundradet. Det innebär bland annat att:
Helena Ullgren
Styrelsemedlem Sjuksköterskor
i cancervård
•
Stärka effektiva, förebyggande och hälsofrämjande
åtgärder.
•
Öka den patient-/medborgarorienterade vården och
medborgarinflytandet och uppmuntra organisationsförändringar.
•
Förbättra de rättsliga villkoren och marknadsvillkoren
för att utveckla e-hälsoprodukter och -tjänster.
Vid en paneldebatt diskuterades omvårdnadens roll inom
informationsteknologin (ICT) och på vilket sätt ICT kan vara
ett stöd när antalet sjuksköterskor inte motsvarar behovet.
Hur systematiserar vi omvårdnadsdokumentationen? Vilka
verktyg ger ICT oss och hur använder vi informationsteknologin på bästa sätt i kommunikationen med patienterna? Man
enades om vikten av att använda strukturerad dokumentation med bland annat skattningsskalor, men att det inte är
enkelt att genomföra. Det finns idag inget gemensamt språk
för omvårdnad, vad gäller koder och klassifikationer.
En diskussion kring hur dokumentation kan standardiseras
fördes vid en session. Arbete pågår med att hitta överrensstämmelse i formuleringar kring olika klassificerings- och
kodsystem inom omvårdnad men även mot andra yrkesgruppers dokumentation. Att hitta ett gemensamt språk är
oerhört viktigt för att genom dataanalyser kunna beskriva
vad sjuksköterskor gör och genom forskning få fram evidensbaserad omvårdnad.
42.
CANCERVÅRDEN
NUMMER 4 // 2016
Genève
Hong Kong
RAPPORT
Christian Lovis, professor i Clinical Informatics vid universitetet i Genève, menade att det finns en risk med alltför strukturerad inmatning av data. Han menar att det finns en oerhörd
färg och rikedom i de förklaringar och beskrivningar som
vi idag använder oss av i dokumentationen. Den mänskliga
beskrivningen är en rikedom som inga maskiner kan ersätta.
Det vi behöver är att hitta nya och smartare sätt att fånga
relevant data.
Han beskrev utvecklingen av informationssamhället, som
startade med Gutenberg, med hur han som student kunde
leta i tidskrifter på universitet och hitta ett 10-tal artiklar
inom ämnet han var intresserad av tills nu när en sökning på
PubMed kan ge 10 000-tals träffar. Hur sorterar jag i all informationsmängd? Hur vet jag vad som är bra artiklar/forskning
och hur vet jag vilka som bäst motsvarar den fråga jag har?
Han menar att ”data never sleeps 3.0” är här. Tekniken behöver utvecklas för att kunna presentera ”rätt” data för dig. Och
det menar han även behöver göras kring all dokumentation
kring patienten för att vi inte ska missa viktig information, till
exempel i form av olika typer av beslutsstöd. Men återigen är
det viktigt att inte bara se på strukturerad data, förslagen i
ett beslutsstöd behöver värderas.
Sammanfattningsvis var det spännande att ta del av olika
erfarenheter av e-hälsolösningar. Allt från beskrivningar av
Kaiser Permanentes helhetslösningar för personal (inom och
utanför sjukhuset) och patienter, via egna erfarenheter kring
svårigheter med tekniska lösningar mot journalsystem och
inloggningssäkerhet, till länder i Afrika och Asien där journal
via telefon är det enda sättet att överföra information mellan
sjukhuset i staden och läkarmottagningen ute i byn.
Bodil Westman
i cancervård
43.
Medlemssidor
New York
RAPPORT
Årets sjuksköterska i cancervård
Clinical Travel
Grant Euoropean
Oncology Nursing
Society (EONS)
SOM MEDLEM I Sjuksköterskor i cancervård är man också
medlem i European Oncology Nursing Society (EONS) och kan
söka stipendier, delta i utbildningar och få rabatt för att åka
på vissa konferenser med mera. Jag sökte och fick Clinical
Travel Grant 2015. I Maj 2016 reste jag till New York och
besökte under en veckas tid tre olika sjukhus; New Jersey
Rutgers Cancer Institute, Robert Wood Johnson University
Hospital samt Newark University Hospital.
I Sverige och flera andra länder i Europa saknas formellt
reglerade sjuksköterskeroller på avancerad nivå. Flera länder
i Europa har dock hunnit långt, till exempel Irland, men är inte
vid målet än. I USA däremot har en ”Advanced Nurse practitioner” varit Nationellt reglerad sedan 2008. Det innebär att
det finns formella krav på utbildning och kompetens för att
kunna söka en sådan tjänst. Advance Nurse practitioner kan
vara; Clinical Nurse Specialist, Nurse Practitioner, Advanced
Nurse Practitioner med flera. Gemensamt för dem är att de
har ett större mått av självständigt arbete, till exempel bedömningar av patient, egna mottagningar och i vissa länder
även förskrivningsrätt av vissa läkemedel. Motsvarande roller i Sverige är bland annat ”avancerad specialistsjuksköterska”, som inom medicin och kirurgi har en specifik utbildning.
Inom Cancervården är ett exempel kontaktsjuksköterskan
som också har en särskild utbildning.
Syftet med resan
Huvudsyfte med resan var att utforska hur de inom Cancervården i USA arbetar med “Advanced nursing roles”, APN=Advanced practice nurse och hur deras utbildning är upplagd.
rande att få tillbringa tid på till exempel New Jersey Rutgers
Cancer Institute, som är ett så kallat comprehensive cancer
center men fram för allt var det inspirerande att få träffa
erfarna ”Advance Nurse practitioner”. De tog sig verkligen tid
att diskutera alla olika frågor jag hade.
Vi kom fram till att vi till stor del hade liknande problem i
vår vardag som sjuksköterskor. Till exempel är utbildningen i
USA till ”advance practice nurse” baserad på sex olika ”spår”;
vuxen/geriatrik, barn, psykiatri, kvinnohälsa etc. Men för att
bli Nurse Practitioner inom till exempel cancervården krävs
inte formellt någon onkologisk erfarenhet eller utbildning.
Det leder till liknande problem som på flera håll i Sverige där
man idag kan anställa kontaktsjuksköterskor utan vare sig
erfarenhet eller utbildning inom onkologi eller annan lämplig
specialitet.
”Vi måste lyfta fram vikten av
specialistsjuksköterskor inom
cancervården!”
44.
KRITERIER FÖR NOMINERINGEN är en sjuksköterska i klinisk
verksamhet som kollegorna upplever har gjort en särskilt
värdefull insats för patienterna, de närstående och/eller avdelningsarbetet.
Årets sjuksköterska i cancervård får ta emot utmärkelsen i
samband med Sjuksköterskor i cancervårds årsmöte den 27
april 2017 i Stockholm. Årets sjuksköterska erhåller ett stipendium om 5000 kronor som är avsett att användas till sjukskö-
Dags att söka till ESO-EONS
Masterclass 2017
Vi måste lyfta fram vikten av specialistsjuksköterskor inom
cancervården! Det är viktigt med formella krav på utbildning
och registrering av både specialistsjuksköterskor och avancerade roller inom cancervården, annars undermineras våra
roller och kvaliteten sänks. Vi måste ha vägar för att behålla
de kliniska ”experterna” nära patienten. Idag har de som
arbetar närmast patienten lägst status och lön. En annan
fundering är att vi kanske måste utveckla andra roller inom
cancervården? I USA arbetade ”nurse/patient navigators” tätt
ihop med Nurse Practitioner och skötte en stor del av administrationen, så att de som var patientens primära kontakt,
i detta fall en avancerad onkologisjuksköterska, hade tid att
verkligen vara just nära patienten.
En längre rapport från New York ligger ute på EONS hemsida,
www.cancernurse.eu
27/1 201
7
terskans egen utbildning eller för sjuksköterskans forskning, i
avsikt att skapa ett mervärde för hälso- och sjukvården.
Nomineringen vill vi ha senast den 27 januari 2017. Du
skickar din motivering och kandidatens namn, arbetsplats
och telefonnummer till anna-karin.ax@regionostergotland.
se. Du som nominerar och den nominerade ska vara medlem i
föreningen Sjuksköterskor i cancervård.
Priset delas ut i samarbete med Pierre Fabre Pharma
Norden AB. Vinnaren utses av styrelsen för Sjuksköterskor i
cancervård.
Sjuksköterskor
i Cancervård
Save the date!
MON Berlin_screen 28.09.2016 13:24 Pagina 3
Vad fick jag med mig hem?
Resan
Under en vecka besökte jag tre olika sjukhus i New York;
New Jersey Rutgers Cancer Institute, Robert Wood Johnson
University Hospital and Newark University Hospital.Via en
kontakt i Sverige fick jag kontakt med en sjuksköterska, Prof.
Judy Haber, som arbetar som Nurse Practitioner, lärare, på
Universtitetet New Jersey Rutgers. Hon arbetar framförallt
inom palliativ vård och som smärtkonsult.
Judy såg till så att jag fick träffa ”nyckelpersoner” på de
andra sjukhusen och körde till och med runt mig på sin fritid
mellan alla jag skulle träffa! Det var så klart mycket inspire-
Se hit alla sjuksköterskor! Nu är det dags
att nominera någon av dina fantastiska kollegor till utmärkelsen, årets sjuksköterska i
cancervård 2017.
Senast
Den 27-28 april 2017 är ni alla varmt välkomna
till Sjuksköterskor i cancervårds konferens i
Stockholm. I samband med konferensen hålls
den 27 april föreningens årsmöte.
Mer information kommer i nästa nummer av
tidningen samt kommer att läggas upp på
hemsidan www.cancervård.se
10th ESO-EONS
MASTERCLASS
IN ONCOLOGY
NURSING
25-30 march 2017
nauen ot Groß Behnitz
(Berlin area), Germany
Chairs:
B. Grube, DK - C. Lacerda, PT
Coordinator:
E. van Muilekom, NL
Advisor:
L. Sharp, SE
maSterclaSS
Foto: Henrik Trygg/Visit Stockholm
För mer information och ansökan se nedan. www.cancernurse.eu
Helena Ullgren
i cancervård
Sjuksköterskor
i Cancervård
KONTAKT
STYRELSE SJUKSKÖTERSKOR I CANCERVÅRD
PATIENTFÖRENINGAR
ORDFÖRANDE
Cecilia Olsson
Karlstads universitet
Institutionen för Hälsovetenskaper
Omvårdnad
Universitetsgatan 2
651 88 Karlstad
Tel. 054 - 700 10 27, 0731-598616
cecilia olsson@kau.se
Bröstcancerföreningarnas
riksorganisation/BRO
Sturegatan 4, 5 tr, Box 1386,
172 27 Sundbyberg
Tel: 08-546 40 530, Fax: 08-546 40 539
info@bro.org.se, www.bro.org.se
SEKRETERARE
Mikael Källman
Gävle sjukhus
Onkologkliniken
801 87 Gävle
Tel: 026-154427
mikael.kallman@regiongavleborg.se
102 39 Stockholm
08-123 138 71
bodil.westman@sll.se
Anna-Karin Ax
Universitetssjukhuset i Linköping
Kliniska prövningsenheten
Onkologiska kliniken
581 85 Linköping
010-103 28 20
anna-karin.ax@regionostergotland.se
Onkologiska kliniken
Organisationen för Sjuksköterskor
i cancervård.
ISSN 1401-6583.
TIDNINGEN CANCERVÅRDEN
KASSÖR
Karina Sandström
Enheten för bröstsjukdomar
Helsingborgs lasarett
251 87 Helsingborg
042-406 15 19
karina.sandstrom@skane.se
LEDAMÖTER
Kristina Olausson
Aleris
Stockholm
kristina.olausson@aleris.se
Helena Ullgren
Regionalt Cancer centrum
Stockholm Gotland
Karolinska Universitetssjukhuset
070-085 66 58
helena.ullgren@karolinska.se
helena.ullgren@sll.se
Per Lindblom
Onkologiska kliniken, P 51
181 83 Stockholm
per.s.lindblom@karolinska.se
Ann-Christine Svensk
Norrlands universitetssjukhus
CancercentrumStrålbehandlingsavdelningen
901 85 Umeå
Annchristine.svensk@vll.se
Bodil Westman
Regionalt cancercentrum Stockholm
Gotland
Box 6909
Redaktionen ansvarar ej för insänt,
ej beställt material (text och bild).
För signerade bidrag ansvarar författarna.
CHEFREDAKTÖR
Ulrika Persson
ANSVARIG UTGIVARE
Cecilia Olsson
cecilia.olsson@kau.se
PRODUKTION & GRAFISK FORM
Adviser Studio
Sophia Ununger, Erika Fridehäll
traffic@adviser.se
TRYCKERI
Lenanders Grafiska AB
ANNONSER
Adviser försäljning AB
Ansvarig säljare:
Tanja Nilsson
tanja@adviser.se
Tel: 040-643 04 05
4 nummer per år/250 kronor.
Medlemsavgift 250 kronor per år
insättes på Riksföreningens för
sjuksköterskor i Cancervårds
Plusgiro: 440 51 00-1
Riksföreningens hemsida
www.cancervard.se
info@cancervard.se
Cancer- och Trafikskadades
Riksförbund/CTRF
Box 9509, Sandhamnsgatan 61,
102 74 Stockholm
Tel: 08-522 001 00, Fax: 08-522 001 10
ctrf@ctrf.se, www.cancertrafik.se
Cancerfonden-Riksföreningen
mot cancer
David Bagares gata 5, 101 55 Stockholm
Tel: 08-677 10 00, Fax: 08-677 10 01
info@cancerfonden.se
www.cancerfonden.se
Stödföreningen för Cancerpatienter
Ö. Larmgatan 10, 411 07 Göteborg
Tel: 031-15 19 92, Fax: 031-15 19 92
Sveriges Cancersjukas Riksförbund/SCR
Box 7107, Barks väg 14, 170 07 Solna
Tel: 08-31 82 05, Fax: 08-32 07 60
info@cancersjukasriks.se
www.cancersjukasriks.se
Gynsam, Gyncancerföreningarnas
Nationella Samarbetsorganisation
Storgatan 52B, 852 30 Sundsvall
Tel: 060-12 77 54
info@gynsam.se/ordforande@gynsam.se
www.gynsam.se
Lungcancerföreningen Stödet
Barks väg 14, 170 73 Solna
Kontakttelefon: 08-514 833 000
Journummer/Stödtelefon: 020-88 55 33
www.stodet.se
Svenska Laryngförbundet/SLF
Tel: 08-655 83 10, 655 83 20
Fax: 08-655 46 10
laryngforbundet@telia.com
www.laryngforbundet.nu/
Hennes cancer är
under kontroll.
Blodcancerförbundet Blodcancerfonden
Box 1386, Sturegatan 4, 172 27
Sundbyberg
Tel: 08-546 405 40
E-post: info@blodcancerforbundet.se
www.blodcancerforbundet.se
Carpa – För patienter med tumörsjukdomar i hormonproducerande organ
info@carpapatient.se
www.carpapatient.se
Sipples Patientförening
Stallvägen 59, 269 38 Båstad
Tel: 0431-758 26, info@sipples.se
www.sipples.se
Svenska Hjärntumörföreningen
Norra Forsåkersgatan 21, 431 63 Mölndal
Tel: 0701-91 31 63
info@hjarntumorsforeningen.se
www.hjarntumorforeningen.se
Ung Cancer
Tel: 031-75 77 111
info@ungcancer.se
www.ungcancer.se
Nätverket mot cancer
Box 85, 280 20 Bjärnum,
Tel: 0705-72 60 80
info@natverketmotancer.se
www.natverketmotcancer.se
Lat inte en blodpropp
komma i vägen för
tillfrisknandet.
Venös tromboembolism (VTE) utgör en av
de vanligaste dödsorsakerna hos patienter
med cancer.1
Risken för återkommande VTE är tre
gånger högre vid cancersjukdom.2
Risken för VTE ökar signifikant när
patienter med cancer blir immobiliserade.3
Fragmin (dalteparin) var det första
lågmolekylära heparinet med indikation
för behandling och sekundärprevention av
VTE hos patienter med cancer.4
Nätverket Mot Gynekologisk Cancer
Parkvägen 46, 131 41 Nacka
Tell: 0733-45 69 87
therese@gyncancer.se
www.gyncancer.se
dalteparinnatrium
ILCO Riksförbundet för stomioch reservoaropererade
Box 1386, Sturegatan 4A,
172 27 Sundbyberg
Tel: 08-546 40 520
info@ilco.nu
www.ilco.nu
Många av dessa patientföreningar
delar också ut stipendier till vårdpersonal
ProLiv, Patientförening för
prostatacancersjuka
Tel: 08-655 44 30, info@proliv.com
www.prostatacancerforbundet.se
REDAKTIONEN
46.
Ulrika Persson
Radioterapiavdelningen Radiumhemmet
och Södersjukhuset, Onkologiskakliniken
Tel: 072-3118616
Karin Wieselblad
Onkologkliniken P54
Tel: 0733-995967
karin.wieselblad@karolinska.se
Maria Roos
Strålbehandlingensavdelningen
Universitetssjukhuset Örebro
Tel: 019-602 38 23
maria.roos2@regionorebrolan.se
Annette Holst-Hansson
Strålbehandling
VO onkologi och strålningsfysik, Lund
Tel: 046-177944
annette.ew.holst-hansson@skane.se
annette.holst.hansson@mah.se
Kicki Klaeson
Onkologimottagningen,
Skaraborgs sjukhus Lidköping
Tel: 0510-85112
kicki.klaeson@telia.com
Fragmin® (dalteparinnatrium). Injektionsvätska. Rx. B01AB04. Ingår i läkemedelsförmånen. Godkända indikationer: 1. Behandling av akut djup ventrombos och lungemboli när
trombolytisk behandling eller kirurgi inte är aktuell. 2. Cancerpatienter: Behandling och sekundärprevention av djup ventrombos och lungemboli. 3. Trombosprofylax vid kirurgi. 4. Profylax
till patienter med kraftigt ökad risk för venös tromboembolism och som är tillfälligt immobiliserade p.g.a. akut sjukdomstillstånd som t.ex. hjärtinsufficiens, andningsinsufficiens, allvarlig
infektion. 5. Instabil kranskärlssjukdom (instabil angina och icke Q-vågsinfarkt). 6. Trombosprofylax-antikoagulation vid extrakorporeal cirkulation under hemodialys och hemofiltration.
Kontraindikationer: Överkänslighet för Fragmin eller andra lågmolekylära hepariner och/eller heparin t.ex. tidigare konstaterad eller misstänkt immunologiskt medierad heparininducerad
trombocytopeni (typ II). Akut gastroduodenalt ulcus och hjärnblödning eller annan aktiv blödning. Svår koagulationsrubbning. Akut eller subakut septisk endokardit. Skador och operationer
i centrala nervsystemet, öga och öra. Epidural anestesi eller punktion av spinalkanalen och samtidig behandling med höga doser dalteparin (såsom vid behandling av akut djup venös
trombos, lungemboli och instabil kranskärlssjukdom). Epidural anestesi under förlossning är absolut kontraindicerat hos kvinnor som behandlas med antikoagulantia. Hos gravida kvinnor
har halveringstider för dalteparin på 4-5 timmar uppmätts under den sista trimestern. Styrkor: 2500 IE/ml, 10000 IE/ml, 25000 IE/ml. Förpackningar och priser: se www.fass.se. För gällande
priser på sjukhusartiklar på rekvisition, se regionala upphandlingsavtal. Datum för senaste översyn av produktresumén 2016-03-08. För mer information se www.fass.se. www.pfizer.se.
Pfizer 19190 Sollentuna
Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se
PP-FRA-SWE-0049, Juni-2016
Referenser: 1. Khorana AA. Thromb Res. 2010;125(6):490–493. 2. Kakkar AK et al. The Oncologist 2003;8,381-88 3. Lyman GH et al. J Clin Oncol. 2013;49:1118-1134. 4. www.fass.se
GRADERAD SKALA
NU FINNS...
Den graderade sprutan ger
möjlighet till dosjusteringar1
ENKEL HANTERING
FÖRDELAKTIGT PRIS
Sprutorna är förfyllda, i separata
blister. Idealiskt för administrering
både på sjukhus och i hemmet
8 dagars behandling
till priset av 7 7
MINSKAD RISK FÖR
FEBRIL NEUTROPENI1
UPPFÖLJNING OCH STUDIER
Ca. 8 dagars behandling med dagligt
G-CSF är en vanlig rekommendation
vid flera kemoterapier för att skydda
patienten mot febril neutropeni 2,3,4,5,6
NEXT 9, VENICE 9 och VISTA 10, 11 är
3 observationsstudier som kommer att
inkludera totalt 4400 patienter och är
en del av Nivestims RMP 12 .
Målet är att visa fortsatt evidens
på likvärdig effekt och säkerhetsprofil
jämfört med referensprodukten
7 DYGNS HÅLLBARHET...
... i rumstemperatur möjliggör
för patienten att själv kunna
administrera sin G-CSF
i hemmamiljö8
DIN, OCH DIN PATIENTS,
SÄKERHET
Den integrerade säkerhetsfunktionen
med inbyggt nålskydd, minskar risken
för stick- och skärskador, både för
sjukvårdspersonal och patienten
SMART PAKETERING
En förpackning per
kemoterapibehandling
... ANLEDNINGAR ATT VÄLJA
NIVESTIM 8-PACK
TM
(filgrastim)
Nivestim (filgrastim)
Läkemedelsform: Injektions- eller infusionsvätska, lösning.
Indikationer: För att reducera durationen av neutropeni och incidensen av febril neutropeni hos patienter som behandlats med
etablerad cytotoxisk kemoterapi för malignitet (gäller ej vid kronisk
myeloisk leukemi och myelodysplastiska syndrom) och för att reducera durationen av neutropeni hos patienter som genomgår myeloablativ terapi följd av benmärgstransplantation och som bedöms
utsättas för ökad risk av förlängd svår neutropeni. Säkerheten och
effekten av filgrastim är densamma för vuxna och barn som får
cytotoxisk kemoterapi. För mobilisering av perifera stamceller (PBPC).
För att öka antalet neutrofiler och för att minska incidensen och
durationen av infektionsrelaterade
händelser hos patienter med svår
kongenital, cyklisk eller idiopatisk
neutropeni med ett absolut antal
neutrofila granulocyter (ANC) på
≤ 0,5 x 10 9/l och som tidigare haft
svåra eller återkommande infektioner. Vid behandling av persisterande
neutropeni (ANC färre än, eller lika
med 1,0 x 10 9/l) hos patienter med avancerad HIV-infektion för att
reducera risken för bakteriella infektioner då annan behandling av
neutropeni är olämplig.
ATC-kod L03AA02. Injektions-/infusionsvätska/lösning.
Förpackningar: Förfylld spruta 12 ME/0,2 ml, 5 st blister.
30 ME/0,5 ml och 48 ME/0,5 ml, 5 st och 8 st blister.
R x , F. Texten är baserad på produktresumé: juli 2015.
För ytterligare information om bl.a. effekt och säkerhet, förpackningar och pris, se produktresumé på www.fass.se respektive www.tlv.se
Innehavare av godkännande för försäljning: Hospira UK Limited,
Horizon, Honey Lane, Hurley, Maidenhead, SL6 6RJ, Storbritannien.
Svensk representant: Hospira Nordic AB, now a Pfizer company.
Box 34166, 100 26 Stockholm, Tel: 08-672 85 00.
Referenser: 1) Produktresumé juli 2015. 2) internet-medicin.se,
swebcg.se (National guidelines for Brest cancer treatment, Nov 2014.)
3) cancercentrum.se/norr 4) cancer-centrum.se/uppsalaorebro
5) cancercentrum.se/vast 6) skane.se/webbplatser/regionalt-cancercentrum 7) tlv.se beräknat utifrån styckpris 5-pack vs 8-pack.
8) Burnett B and Radic Krleza I. Stability of Hospira filgrastim
VID FÖRSKRIVNING
following changes to thermal and photic storage conditions. EJHP
Practice 2011;17(5):50:57. 9) Tolerence of Nivestim in patients
treated with cytotoxic chemotherapy for cancer in current practice.
Kamioner D, Fruehauf S, Maloisel F, Cals L, Lepretre S, Berthou C.
Studt design: two long-term observational studies of biosimilar
filgrastim Nivestim (Hospira Filgrastim) in the treatment and
prevention of chemotherapy-inducedneutropenia. BMC Cancer.
2013:16;13(1):547. 10) Hospira Data on File. VISTA Study January
2014. 11) Clinicaltrials.gov. Use of Biosimilar Nivestim to Prevent
Chemo-induced Neutropenia. Real Life Study (VISTA). Verified May 2015.
Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/record/NCT02454530.
Accessed August 2015. 12) Risk Management Plan.
Rapportering av misstänkta biverkningar: Det är viktigt att
rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts.
Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nyttariskförhållande.
Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje
misstänkt biverkning. Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala.
www.lakemedelsverket.se.
NIVEAD/SE/APRIL2016.
Neupogen® är ett registrerat varumärke som tillhör Amgen Ltd. Nivestim (logo) är ett varumärke som tillhör Hospira Inc.

Här - Sjuksköterskor i cancervård

Transcription

Similar documents

Signeringslista läkemedel

Vad är dina upplevelser av cancervården?

Cancervården Extranummer 2015

Plats Sjukhuset Arvika Beslutande Jane Larsson (C) Eva Wikström

Nationell plan för kompetensförsörjning inom cancervården

Processarbete och kvalitetsregisterdata – Björn Ohlsson

Informationssida i Framtidsvalet

Checklista, introduktion