S TA DS K O NT OR E T S U TR E D NIN GS E NH ET
Transcription
S TA DS K O NT OR E T S U TR E D NIN GS E NH ET
Utredare Andreas Zeidlitz Telefon 036-10 57 30 E-post a n d r e a s . z e i d l i t z@ j o n k o p i n g . s e Webbsida www.jonkoping.se/statistik Befolkningsprognos 2015–2018 med utblick mot 2024 STADSKONTORETS UTREDNINGSENHET Årets befolkningsprognos för Jönköpings kommun innebär att folkmängden under prognosperioden 2015–2018 ökar med 5 140 personer från 132 140 år 2014 till 137 280 år 2018. Folkmängdsförändringarna under de närmaste åren är något högre än i jämförelse med föregående års prognos. RAPPORT Maj 2015:2 I en utblick tio år framåt antas folkmängden i kommunen uppgå till 145 000 invånare. Prognosen för perioden 2015–2018 innebär följande: − Folkmängden ökar med 5 140 personer från 132 140 till 137 280. − Antalet barn i åldern 0–5 år ökar med 290. − Antalet barn i grundskoleåldern, 6–15 år, ökar med 1 730. − Åldersgruppen 16–18 år, det vill säga ungdomar i gymnasieåldern, ökar i antal med 50. − Invånarantalet i förvärvsarbetande åldrar, 19–64 år, ökar med 1 810. − Antalet yngre pensionärer, 65–79 år, ökar med 980. − De äldre pensionärerna, 80 år och äldre, ökar i antal med 270. Prognosen bygger på den faktiska folkmängden 2014-12-31, antaganden om fruktsamhet och dödsrisker samt det av kommunfullmäktige (2015-03-26 § 71) beslutade antagandet för flyttnettot. Kommunprognos FÖRUTSÄTTNINGAR Prognosen arbetas fram med hjälp av antaganden om inflyttningens och utflyttningens storlek, fruktsamhetstal 1 och dödsrisker. Flyttnettot, det vill säga inflyttning minus utflyttning, antas vara positivt under såväl prognosperioden som i utblicken mot 2024. I denna prognos uppgår överskottet till i medeltal 740 personer per år för prognosåren 2015–2018. Under åren 2019–2024 förväntas ett något lägre flyttnetto på i genomsnitt 695 personer per år. Både in- och utflyttningen har trendmässigt ökat sedan början av 1980-talet. Antalet inflyttare uppgick under 2014 till 6 614 personer, vilket var 280 personer fler än under 2013. Utflyttningen från kommunen uppgick till 5 782, vilket var 297 personer fler än året innan. Majoriteten av de som flyttar till och från Jönköping är i åldern 19–29 år. Av det totala antalet inflyttare under perioden 2011–2013 var 54 procent i denna åldersgrupp. Motsvarande uppgift för perioden 1990–1992 var 41 procent. Samma utveckling gäller även för utflyttare. Den ökade flyttningen i åldersgruppen 19–29 år kan främst förklaras av det ökade antalet studenter i Jönköping. Födelsenettot beräknas med hjälp av riksgemensamma fruktsamhetstal (antal födda barn per kvinna) och dödsrisker för olika åldrar som är utarbetade av Statistiska centralbyrån (SCB). Dessa korrigeras sedan efter Jönköpings lokala förhållanden. Jönköping hade fram till slutet av 1990-talet ett högre fruktsamhetstal än riket. Sedan andra delen av 1990-talet har den summerade fruktsamheten i Jönköping närmat sig nivån i riket och under vissa år har fruktsamhetstalet varit lägre än i riket. Bakom denna utveckling är en ökad inflyttning av kvinnliga studenter, vilka har en lägre fruktsamhet än jämnåriga kvinnor som har en starkare koppling till arbetsmarknaden. Under åren 2011–2013 minskande antalet barn per kvinna i kommunen. Denna trend vände 2014 då fruktsamhetstalet för Jönköping var 1,93 barn per kvinna. I riket föddes 1,88 barn per kvinna 2014, vilket var en minskning från 2013. Medelåldern för förstföderskor i Jönköping 2013 var 28,3 år. Medelåldern har varit drygt 28 år sedan 2002. Medelåldern i riket 2013 var 29 år. Medellivslängden i Jönköpings kommun är 84 år för kvinnor och 80 år för män. Det är något högre än i riket som helhet. Medellivslängden har ökat under lång tid både i Jönköping och i riket. 1 Det summerade fruktsamhetstalet är ett mått för att mäta benägenheten att föda barn ett visst år eller en viss period. Summerad fruktsamhet är ett mått som anger det antal barn en fiktiv kvinna skulle få under hela sin reproduktiva period om benägenheten i olika åldrar att få barn förblev densamma som under det år för vilket beräkningen görs. (Källa: SCB) 3 PROGNOS, TOTALT Folkmängden i Jönköpings kommun beräknas öka med 5 140 personer till 2018. År 2014 var invånarantalet 132 140 och beräknas för år 2018 uppgå till 137 280 (samtliga uppgifter avser den 31/12 respektive år). I en utblick mot år 2024 förväntas folkmängden uppgå till 145 000. Ökningen för de närmaste tio åren beror både på att det förväntas födas fler än det dör och att inflyttningen till kommunen antas vara högre än utflyttningen från kommunen. Diagram A Antal Faktisk folkmängd 1990–2014, prognos 2015–2018 och utblick mot 2024 150 000 Prognos 2015−2018 Utblick 2019−2024 Faktisk folkmängd 1990−2014 145 000 140 000 135 000 130 000 125 000 120 000 115 000 110 000 0 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 Tabellen nedan visar folkmängdsutvecklingen åren 2015–2018 för olika åldersgrupper. Utvecklingen visas även i diagram under respektive rubrik för prognosåren och med en utblick för åren 2019–2024. Tabell 1 År Faktisk folkmängd 2014 och prognos 2015–2018 Folkmängd efter åldersklasser 0–5 6–15 16–18 19–64 65–79 80+ Summa 2014 9 998 14 543 4 333 78 096 18 114 7 056 132 140 2015 2016 2017 2018 10 080 10 090 10 180 10 290 14 980 15 450 15 900 16 270 4 240 4 280 4 260 4 380 78 610 79 080 79 540 79 910 18 440 18 640 18 890 19 090 7 060 7 160 7 230 7 330 133 410 134 700 135 990 137 280 Anmärkning: Avrundade uppgifter för prognosåren. 4 Yngre åldrar Åldersklasserna 0–5, 6–15 och 16–18 år Under de närmaste fyra åren beräknas antalet barn i åldersgruppen 0–5 år att öka med cirka 290, från 9 998 barn år 2014 till 10 290 barn år 2018. I utblicken mot 2024 förväntas antalet 0–5 åringar öka ytterligare till 10 860. Ökningen under perioden beror på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar ökar, vilket får till följd att fler barn föds. Antalet barn i grundskoleåldern (6–15 år) ökade under 2014, men sett över ett antal år har antalet minskat. Vid senaste årsskiftet var antalet barn i grundskoleåldern 14 543. Till år 2018 beräknas antalet öka och då uppgå till 16 270. År 2024 förväntas antalet barn i grundskoleåldern vara cirka 17 780. Åldersgruppen 16–18 år, det vill säga befolkningen i gymnasieåldern, beräknas minska under 2015 för att därefter öka. För hela prognosperioden 2015–2018 är ökningen totalt cirka 50 ungdomar, från 4 333 till 4 380. I utblicken mot 2024 förväntas antalet ungdomar i åldern 16–18 år att öka i en högra takt och antalet ungdomar kommer i slutet av perioden vara 5 250. Diagram B Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna 0–5, 6–15 och 16–18 år Antal 20 000 Faktisk folkmängd 1990−2014 Prognos 2015−2018 Utblick 2019−2024 16 000 6−15 år 12 000 0−5 år 8 000 4 000 16−18 år 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 5 Förvärvsarbetande Åldersklassen 19–64 år Antalet personer i förvärvsarbetande åldrar (19–64 år) beräknas öka från 78 096 år 2014 till 79 910 år 2018, en ökning med 1 810. I utblicken mot 2024 antas gruppen öka med ytterligare 2 820 personer. Andelen i förvärvsarbetande åldrar uppgick år 2014 till 59,1 procent av den totala folkmängden. Andelen förväntas minska under prognosperioden och uppgå till 58,2 procent år 2018. I utblicken mot 2024 antas andelen minska ytterligare till 57,1 procent. Åldersgruppens andel i förhållande till den totala folkmängden minskar alltså trots att åldersgruppen ökar i antal. Detta beror på att ökningen av antalet personer i övriga åldrar är större än ökningen av antalet personer i förvärvsarbetande åldrar. Antalet personer i icke-förvärvsarbetande åldrar, det vill säga yngre än 19 år och äldre än 64 år, antas öka med 3 300 till år 2018 och därefter med ytterligare 4 890 till år 2024. Tillsammans utgör dessa åldersgrupper 40,9 procent av befolkningen 2014 och 41,8 procent år 2018. Till 2024 förväntas andelen att öka till 42,9 procent. Ökningen av antalet personer i icke-förvärvsarbetande åldrar beror på såväl fler barn som fler äldre. Att andelen personer i förvärvsarbetande åldrar minskar innebär att försörjningskvoten ökar något. Med försörjningskvot avses befolkningen i åldersgrupperna 0–18 och 65+ år i förhållande till befolkningen i förvärvsarbetande åldrar (19–64 år). Det blir alltså fler att försörja för varje förvärvsarbetande. I dag är det 69 personer i icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar, år 2024 förväntas motsvarande uppgifter vara 75 personer i icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar. Diagram C Faktisk utveckling, prognos och utblick för befolkning i förvärvsarbetande och icke-förvärvsarbetande åldrar Antal 90 000 Prognos Utblick 2019−2024 2015−2018 Faktisk folkmängd 1990−2014 80 000 70 000 59,1 % (2014) 57,8 % (1990) 40,9 % (2014) 40 000 42,2 % (1990) 57,1 % (2024) 19−64 år 60 000 50 000 58,2 % (2018) 41,8 % (2018) 42,9 % (2024) 0−18 år, 65+ år 00 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 6 Äldre åldrar Åldersklasserna 65–79 och 80+ år Åldersgruppen 65–79 år, de yngre pensionärerna, minskade under hela 1990talet och i inledningen av 2000-talet. Sedan 2003 har dock antalet ökat och förväntas fortsätta öka under de närmaste åren. I prognosen beräknas antalet yngre pensionärer öka med cirka 980 personer, från 18 114 år 2014 till cirka 19 090 år 2018. I utblicken till år 2024 förväntas gruppen 65–79 år öka till cirka 19 630 personer. De äldre pensionärerna ökade kraftigt under 1990-talet och i början av 2000talet. Under de senaste åren har antalet inte ökat i samma takt. År 1990 fanns 4 865 personer i kommunen som var 80 år och äldre och i slutet av 2014 var antalet 7 330, vilket är en ökning med 50 procent. Antalet personer som är 80 år och äldre kommer att öka de närmaste åren. Fram till 2018 förväntas åldersgruppen att öka med cirka 270 personer, vilket innebär att det då finns cirka 7 330 personer i kommunen som är 80 år och äldre. I utblicken mot 2024 förväntas gruppen 80 år och äldre att öka till 8 750 personer, varav den stora ökningen sker bland 80–89-åringarna. Diagram D Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna 65–79 och 80 år eller äldre Antal 24 000 Faktisk folkmängd 1990−2014 20 000 Prognos 2015−2018 Utblick 2019−2024 16 000 65−79 år 12 000 8 000 80+ år 4 000 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 7 Delområdesprognos Befolkningsutvecklingen i olika delområden påverkas av det befintliga fastighetsbeståndets karaktär och av nyproduktionen av bostäder. I områden med nybyggnation görs antaganden om inflyttarnas antal och åldersfördelning beroende på bostädernas karaktär. Delområdesprognosen har som utgångspunkt den nybyggnation som redovisas i kommunens bostadsförsörjningsprogram. Osäkerhet inom byggbranschen medför dock svårigheter att förutse vilka projekt som verkligen påbörjas och i vilken takt utbyggnaden kommer att ske. Delområdesprognosen ska därför tolkas med stor försiktighet. Under 2014 påbörjades byggandet av 345 bostäder. Antalet färdigställda bostäder under året uppgick till 217. Av dessa var 38 hyresrätter, 142 bostadsrätter och 37 äganderätter (i huvudsak villor och radhus). Vid årsskiftet pågick byggandet av 518 bostäder, varav 255 hyresrätter, 207 bostadsrätter och 56 äganderätter. Ungefär 350 bostäder förväntas bli inflyttningsfärdiga under 2015. I det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet som sträcker sig till 2020 görs bedömningen att byggandet av drygt 1 000 bostäder per år kan påbörjas i genomsnitt. Befolkningsutvecklingen för stadsdelar, andra tätorter och landsbygdsområden (statistikområden på tresiffernivå) för åren 2015–2018 redovisas på följande sidor. Inom några områden ökar folkmängden kraftigt beroende på en stor förväntad nyproduktion av bostäder. Jönköping Söder (+890 personer) och Centrum Öster (+740 personer) förväntas öka mycket beroende på omfattande nybyggnation av flerbostadshus i centrala Jönköping. I Jönköping Söder är ökning framför allt kopplad till nybyggnation inom Munksjö fabriksområde. Områden utanför stadskärnan som förväntas öka mycket under prognosperioden, gör det främst beroende på en stor planerad nybyggnation av både småhus och flerbostadshus. Exempel på sådana områden är Samset-Åsen (+780 personer), Ekhagen (+520 personer), Kortebo (+480 personer) och Egna Hem (+420 personer). Stadskontorets utredningsenhet kan hjälpa till med befolkningsprognoser på andra geografiska nivåer, till exempel församlingar, skolupptagningsområden samt äldreomsorgsområden. Kontaktuppgifter finns på rapportens första sida. 8 Tabell 2 Faktisk folkmängd den 31 december 2014 och prognos för 2015–2018 Område Folkmängd 2014 2015 111 Centrum Öster 5 609 5 760 5 930 6 060 6 350 112 Liljeholmen 3 271 3 300 3 330 3 390 3 470 113 A6/Ryhov Beräknad folkmängd 2016 2017 2018 20 20 20 20 20 114 Rosenlund 2 887 2 900 2 890 2 870 2 860 115 Ekhagen 5 037 5 050 5 280 5 460 5 560 116 Österängen 3 427 3 550 3 590 3 590 3 600 117 Vättersnäs 1 681 1 680 1 670 1 650 1 630 121 Huskvarna Centrum 3 330 3 330 3 310 3 280 3 320 122 Norrängen 1 854 1 860 1 850 1 830 1 820 123 Brunstorp 273 270 270 270 260 124 Gråbo-Tormenås 3 588 3 610 3 600 3 580 3 560 125 Huskvarna Söder 2 603 2 650 2 680 2 690 2 700 126 Öxnehaga 5 414 5 480 5 500 5 500 5 500 127 Bråneryd 131 Egna Hem 132 Jutaholm 133 Stensholm-Jöransberg 134 Hakarps landsbygd 457 460 460 450 450 1 753 1 810 1 850 2 000 2 170 591 600 590 590 580 2 805 2 890 2 930 2 930 2 910 393 390 390 380 370 211 Centrum Väster 4 032 4 030 4 000 3 960 3 980 212 Jönköping Söder 5 781 5 800 6 150 6 440 6 670 213 Bäckalyckan 1 725 1 720 1 800 1 780 1 770 214 Torpa 3 089 3 120 3 140 3 130 3 130 215 Mariebo 1 815 1 820 1 820 1 810 1 790 216 Gräshagen 1 987 2 000 2 050 2 080 2 060 217 Tokarp 858 860 860 860 860 221 Bymarken 6 743 6 730 6 680 6 800 6 810 222 Dalvik 1 714 1 730 1 740 1 810 1 810 223 Skänkeberg 1 009 1 010 1 020 1 010 990 224 Järstorp 916 920 920 900 890 225 Kortebo 1 010 1 190 1 190 1 370 1 490 226 Samset-Åsen 339 410 660 940 1 120 231 Attarp-Backamo 3 167 3 180 3 260 3 270 3 320 232 Nyarp-Torp 3 815 3 810 3 790 3 740 3 700 233 Trånghalla 1 298 1 300 1 290 1 290 1 330 825 890 930 950 940 234 Bankeryds landsbygd 312 Fridhem 40 40 40 40 40 2 105 2 110 2 100 2 110 2 090 315 Haga 523 530 530 530 530 316 Gamla Råslätt 853 860 860 850 850 317 Kettilstorp 737 740 730 720 710 313 Ljungarums kyrkby forts. nästa sida 9 Tabell 2 Faktisk folkmängd den 31 december 2014 och prognos för 2015–2018, forts. Område Folkmängd 2014 2015 321 Råslätt 5 116 5 190 5 220 5 290 5 300 322 Grästorp 1 085 1 090 1 080 1 070 1 060 324 Lockebo 379 380 370 370 360 325 Hovslätt Norr 1 007 1 010 1 030 1 050 1 070 326 Hovslätt Söder 2 051 2 060 2 050 2 090 2 240 331 Barnarp-Odensjö 2 566 2 580 2 570 2 620 2 640 720 740 770 780 790 341 Norrahammar Norr 2 091 2 100 2 090 2 130 2 110 342 Norrahammar Söder 1 745 1 750 1 750 1 740 1 730 896 940 960 970 960 332 Barnarps landsbygd 343 Flahult Beräknad folkmängd 2016 2017 2018 266 270 270 260 260 351 Taberg 3 213 3 230 3 250 3 250 3 370 352 Månsarp 344 Norrahammars landsbygd 1 248 1 250 1 240 1 240 1 240 353 Månsarps landsbygd 351 350 350 340 330 411 Bottnaryd 707 730 740 740 730 412 Bottnaryds landsbygd 454 450 450 440 430 421 Mulseryd 443 440 440 430 420 431 Angerdshestra 379 380 370 370 360 441 Norra Unnaryd 298 290 290 280 280 511 Tenhult 3 123 3 150 3 150 3 140 3 140 512 Tenhults landsbygd 1 436 1 440 1 420 1 400 1 380 521 Ödestugu 505 500 500 490 480 611 Lekeryd 790 790 780 780 790 612 Lekeryds landsbygd 918 920 910 900 890 621 Svarttorp 566 570 560 550 550 617 620 610 600 590 711 Kaxholmen 1 513 1 510 1 510 1 530 1 510 712 Skärstad 1 867 1 870 1 870 1 930 1 950 811 Gränna 2 626 2 670 2 650 2 620 2 590 812 Gränna landsbygd 631 Järsnäs 1 408 1 400 1 380 1 350 1 330 821 Visingsö 752 750 740 730 720 831 Ölmstad 1 486 1 490 1 490 1 470 1 500 144 140 140 130 130 132 140 133 410 134 700 135 990 137 290 Restförda samt övriga områden Summa 10