PDF - Grant Thornton

Transcription

Den privata vård- och omsorgsmarknaden ur ett finansiellt perspektiv
Hur mår den privata vård- och omsorgsmarknaden i Sverige?
November, 2015
Mats Fagerlund
Branschansvarig Vård och omsorg
T +46 (0) 8 563 070 71
E mats.fagerlund@se.gt.com
Pär Ekengren
Anders Thörnsten
Partner, Advisory
Manager, Advisory
T +46 (0) 8 563 070 84
T +46 (0) 8 563 073 30
E par.ekengren@se.gt.com
E anders.thornsten@se.gt.com
© 2015 Grant Thornton Sweden AB | Vård- och omsorgsmarknaden | November 2015
Innehåll
Sektion
Sida
Appendix
Sida
1. Inledning och förord
3
A. Metodologi
42
2. Internationell utblick, studier och politiska risker
5
B. Källförteckning
43
3. Vård- och omsorgsmarknaden i Sverige
23
C. Grant Thorntons klassificering utifrån SNI-kodsystemet
44
4. Utveckling per underbransch
26
D. Kontaktuppgifter
45
5. De största aktörerna inom vård- och omsorgssektorn
35
6. Värderings- och transaktionslandskapet
38
2
Sektion 1
Inledning och förord
Inledning och förord
Introduktion och sammanfattning
Introduktion
Sammanfattning och förord
 Efter framgångarna med fem tidigare studier av den privata vård- och omsorgsmarknaden i Sverige ur ett finansiellt perspektiv har vi nu nöjet att presentera 2015 års
utgåva. Den sammanfattar utvecklingen av den privata vård- och omsorgsmarknaden i
Sverige ur ett finansiellt perspektiv 2014.
 Den privata vård- och omsorgsbranschen visar en stabiliserande och något ökande
tillväxttakt under 2014 jämfört med 2013, vilket bryter en trend med fallande tillväxttakt
under 2012 och 2013. Det ska dock konstateras att tillväxttakten under de senaste tre åren
ligger på en väsentligt lägre nivå än tidigare, då privatiseringstakten var starkare.
 Vår studie baseras på finansiell årsredovisningsinformation, publicerade studier inom
området, analys och aktuell branscherfarenhet från förvärvs- och strategirådgivning. Vi
har även genomfört samtal med personer som verkar, forskar, analyserar och fattar beslut
inom den privata vård- och omsorgsmarknaden.
 Privatiseringen fortsätter dock under 2014 då kommunernas och landstingens inköp från
privata aktörer ökar snabbare än totalkostnaderna.
 Studiens främsta syfte är att regelbundet mäta och redovisa de svenska privata bolagens
utveckling inom vård- och omsorgmarknaden, främst ur ett finansiellt perspektiv, men
även ur ett övergripande kommersiellt perspektiv. Ett delsyfte är att stärka Grant
Thorntons egna kunskaper om denna marknad, eftersom vård- och omsorgsbranschen
tillhör en av Grant Thorntons fem prioriterade branschsatsningar.
 Liksom tidigare år eftersträvar vi att sätta våra slutsatser i ett relevant sammanhang och
komplettera studien med något eller några områden som belyser aktuella frågeställningar
och utmaningar för branschen. Mängden rapporter och studier inom vård- och
omsorgsektorn är större än någonsin. Huvudutmaningarna för den svenska vård- och
omsorgssektorn är till stora delar kartlagda. Men för att nå effekt krävs både politisk
handlingskraft och en god portion nytänkande.
 De strukturella utmaningarna kommer att kräva förbättrad samordning mellan olika
delsektorer för att få hela vårdkedjan att fungera utifrån ett patientperspektiv.
 Riskerna knutna till ett införande av ett vinstförbud för privata aktörer i vårdsektorn har
enligt vår bedömning minskat under det gångna året. Liksom tidigare år är det vår
bedömning att den troliga utvecklingen istället går mot ökad uppföljning av kvalitet, ökad
detaljstyrning av privata aktörer och ökade rapporteringskrav för att nå ökad transparens.
 Koncentrationen av större bolag inom vård- och omsorgsmarknaden minskar ytterligare
något under 2014. Främst drivet av lägre förvärvstakt på den svenska marknaden bland
de större aktörerna.
 Marknaden som helhet uppvisar en fortsatt förstärkning av lönsamhetsmarginalen under
2014. På delmarknadsnivå är dock bilden delad med ökad lönsamhetsmarginal inom
omsorg och socialtjänst, primärvård och specialistvård. Inom personlig assistans och
tandvård är bilden den motsatta, med negativ marginalutveckling.
 Sammantaget visar årets studie därmed att samtliga analyserade delsektorer i den privata
vård- och omsorgsbranschen växer och att flertalet delbranscher visar upp en förstärkt
lönsamhetsutveckling. Trots ökade politiska risker de senaste åren ser vi alltså en fortsatt
efterfrågan på privata alternativ. Vi ser det som en positiv bekräftelse på att många
kommuner och landsting fortsätter att använda privata aktörer.
 Även om insikten i huvudutmaningarna för vård- och omsorgssektorn ökat så har
förutsättningarna delvis förändrats inom ett antal viktiga delområden. Det kraftigt ökande
antalet ensamkommande asylsökande barn och den negativa utvecklingen inom psykisk
ohälsa för barn och ungdomar är högaktuella frågor som kommer att kräva stora insatser
framåt.
 Slutligen, ett stort tack till alla som bidragit till årets studie.
Mats Fagerlund
Branschansvarig Vård och omsorg
4
Sektion 2
Internationell utblick, studier och politiska risker
En summering av publicerade studier 2014/2015
Utgivare och titel
Kortfattad beskrivning av de publicerade studierna
•
Rapporten analyserar resultaten från Sveriges kommuner och
landstings senaste nationella patientenkät för primärvården i 13
landsting och regioner utifrån vårdcentralernas regiform. I
undersökningen ingår 894 vårdcentraler där 43% drivs i privat regi.
Vårdföretagarna,
Patienttoppen 2015: Sju av tio
mest uppskattade
vårdcentraler är privata, 2015
Slutsatser
•
•
•
I Konkurrensverkets studie analyseras de ekonomiska
förutsättningarna för landstingens vårdcentraler. Uppdraget har
varit att analysera utvecklingen av antal vårdcentraler och
vårdgivare samt förutsättningarna för kvalitetskonkurrens.
Rapporten konstaterar att ersättningssystemens utformning och
uppdragens bredd har betydelse för vårdcentralernas närvaro och
resultat inom olika vårdvalssystem för primärvård.
Konkurrensverket, Etablering
och konkurrens bland
vårdcentraler – om
kvalitetsdriven konkurrens
och ekonomiska villkor, 2014
•
•
•
•
Vårdcentralerna i privat regi får generellt sett högre kvalitetsbetyg
än de offentligt drivna mottagningarna. Sju av tio av de
vårdcentraler som patienterna värderar högst i undersökningen är
privat drivna. Skillnaderna är inte stora, men entydiga när det gäller
såväl helhetsintryck som tillgänglighet, bemötande och upplevd
nytta av besöket.
I tio av tretton landsting/regioner får de privat drivna
vårdcentralerna högre snittbetyg av patienterna på samtliga
kvalitetsindikatorer. I några av de undersökta landstingen och
regionerna är skillnaderna i patientupplevd kvalitet mellan de
privata och offentligt drivna vårdcentralerna avsevärt större än i
undersökningen i stort. Sammanfattningsvis visar studien att
privata aktörer håller högre kvalitet än de offentliga
vårdcentralerna, i granskade kvalitetsparameter.
Rapporten visar att antalet vårdcentraler har ökat med 20% sedan
införandet av vårdval för primärvård. Nytillkomna vårdcentraler
finns främst i områden med stort befolkningsunderlag. Dock är
etableringen av vårdcentraler inte oproportionerlig i förhållande till
underlaget. I områden med låg tillgänglighet är möjligheterna för att
välja vårdcentral sämre.
Ekonomin i ett stort antal vårdcentraler urholkas i hög grad på
grund av kostnader för stafettläkare, vilket även leder till minskad
läkarkontinuitet i vården. Försämrad ekonomi bland vårdcentraler
medför att en del tvingas minska sin bemanning. Fyra av tio
vårdcentraler som Konkurrensverket har undersökt klarar sig inte
på den erhållna ersättningen.
Studien sammanfattar att förutsättningarna för kvalitetskonkurrens
är god i stora delar av landet och det är framför allt bristen på
information som kan vara ett hinder för en effektiv kvalitetskonkurrens.
Rapporten lämnar följande förbättringsförslag:
i.
Se över villkoren så att de är likvärdiga
ii.
Utveckla ersättningssystemen och se över uppdragets
bredd
iii.
Utveckla avtalsuppföljningen
iv.
Samla in statistik för att följa vårdvalssystemen
6
Utgivare och titel
•
•
Sveriges Kommuner och
Landsting, Svensk sjukvård i
internationell jämförelse, 2015
I rapporten jämförs den svenska sjukvårdens effektivitet och
kvalitet med andra länders. Studien fokuserar på utfallet av vården
genom att koncentrera sig på patienters överlevnad och ser inte till
effekten av väntetider eller vårdköer.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) strävar efter transparens
och insyn i vården och rapporten analyserar huruvida den svenska
vården ger värde för pengarna jämfört med 14 andra EU-länder
inklusive Norge och USA.
Slutsatser
•
•
•
•
•
På uppdrag av regeringen har Vårdanalys sammanställt resultaten
från International Health Policy Survey 2014. Studien granskar hur
patienter över 55 år i olika länder upplever sina erfarenheter från
kontakter med vården. Totalt har 7 200 svenskar medverkat i
studien och resultaten jämförs med tio andra länder samt med
resultaten från 2010 och 2013.
Myndigheten för vårdanalys,
Vården ur patienternas
perspektiv - Jämförelser
mellan Sverige och 10 andra
länder, 2015
•
•
Svensk sjukvård visar upp bäst resultat i de delgrenar som handlar
om överlevnad. Sverige toppar kvalitetsindex inom parametrar som
bland annat överlevnad efter hjärtinfarkt, stroke, bröstcancer,
ändtarmscancer och spädbarnsdödlighet.
Svensk sjukvård får även högst betyg i effektivitetsindex där den
samlade kvaliteten sätts i relation till kostnader. Studien visar att
svensk sjukvård hushåller väl med sina resurser.
Sammanfattningsvis har den svenska hälso- och sjukvården en
stark internationell position. I rapporten belyser SKL vikten av att
skapa trygghet under själva vårdprocessen, men bekänner
svårigheter i att hitta internationellt jämförbara mätpunkter
gällande väntetider, något som länge har varit ett problem för
svensk sjukvård. När andra aspekter än hälsoutfallet (antal
överlevande) mäts faller Sverige i ranking mot andra länder. En
intressant iakttagelse är att svensk vård inte är bäst sett till
delmoment men att det sammantagna resultatet står sig högre än
andra länders.
Rapporten klarlägger även resultaten från tre internationella
rapporter där Sverige överlag uppnår goda resultat.
Rapporten visar att Sverige kan förbättra hälso- och sjukvården
genom att göra den mer patientcentrerad. Svensk vård tillhör de
sämre på att förmedla den information som gör det möjligt för
patienten att ta välgrundade beslut gällande behandlingsalternativ,
läkemedel och biverkningar. Förutsättningarna för patienter att ta
en mer aktiv roll i mötet med vården har ej förbättrats. Vården kan
även bli bättre på att stödja patienterna i att själva följa och hantera
sin sjukdom. Totalt sett är tillfredsställelsen bland svenska
patienter lägre jämfört med andra länder som medverkar i studien.
Sammanställningen klarlägger att samordning av information till
viss del har stärkts men att det fortfarande finns brister i
koordineringen av den svenska vården. Sverige tillhör de bättre på
att erbjuda stöd mellan läkarbesök till personer med kronisk
sjukdom. Dock visar vårdens engagemang i livsstilsfrågor på
fortsatt förbättringspotential samtidigt som tillgängligheten till
specialistvård har försämrats sedan 2010. Sammantaget visar
denna studie att svensk vård levererar svaga resultat ur ett
patientperspektiv jämfört med andra länder.
7
Utgivare och titel
Slutsatser
•
Tillsynens iakttagelser bygger på inspektionens samlade
tillsynsarbete såsom klagomål, anmälningar enligt lex Maria och
lex Sarah, tillsyn med anledning av regeringsuppdrag,
författningsstyrd tillsyn samt de egna initiativ tillsynsmyndigheten
tar. Utifrån iakttagelserna i tillsynen belyser rapporten de mest
angelägna utvecklingsområdena inom socialtjänsten och inom
hälso- och sjukvården.
•
i.
•
SCB:s rapport klargör välfärdstjänsternas största finansiärer och
utförare för 2013. Under året producerade svensk ekonomi
verksamhet för 940 miljarder, vilket är en ökning på 50 miljarder
mot föregående år.
•
Inspektion för vård och
omsorg (IVO), Tillsynsrapport.
De viktigaste iakttagelserna
inom tillsyn och
tillståndsprövning
verksamhetsåret 2014, 2015
Statistiska centralbyrån
(SCB), Finansiärer och
utförare inom vård, skola och
omsorg 2013, 2015
De viktigaste iakttagelserna i IVO:s rapport innefattar:
Brist på rätt kompetens inom vården beror till stor del på hög
personalomsättning, bristfällig rekrytering av kompetent
personal och en stor andel tillfällig anställd personal. Patienter
tillhörande en riskgrupp (de mest sjuka äldre, personer med
funktionsnedsättning eller andra utsatta vuxna och barn) är
särskilt utsatta. Inom hälso- och sjukvården bedömer IVO
situationen som problematisk och inom socialtjänsten som
bekymmersam till alarmerande.
ii.
Samverkan inom vård- och omsorgskedjan visar på tydlig
förbättringspotential. Bristfällig kommunikation och
informationsöverföring är ett resultat av omfattande
patientjournaler där riktlinjerna är alltför omfångsrika. Bristande
kommunikation mellan aktörer, till brukaren och/eller patienten,
mellan olika aktörer i vårdkedjan samt mellan professionerna är i
dagsläget ett övergripande problem. IVO efterlyser här en mer
patientcentrerad journaldokumentation för en förbättrad
informationshantering. Oklara ansvarsförhållanden mellan
aktörer och myndigheter leder dessutom till försämrad
samverkan och planering i vården. IVO nämner även otydliga
avtal och riktlinjer mellan aktörer som bidragande.
•
•
Rapporten presenterar viktiga nyckeltal relaterade till diskussionen
om vinstbegränsningar i vården. Avkastning på eget kapital
definieras i studien som redovisat nettoresultat i procent av
justerat eget kapital. Nyckeltalet kan jämföras med gällande
bankränta eller avkastning på alternativa placeringar. Avkastning
på eget kapital bör alltid överstiga bankräntan samt en
tilläggspremie för den risk verksamheten medför.
Årets rapport visar en något lägre avkastning på eget kapital för
omsorgsbranschen (20,4%) jämfört med föregående år (23,6%).
Totalt sett ser vi en svagt ökad lönsamhet i den totala
tjänstesektorn jämfört med föregående år.
Lönsamheten sett till vinst- samt rörelsemarginal för den totala
tjänstesektorn är högre jämfört med vård, skola och omsorg för
2013. Dock visar nettoomsättning/anställd en högre marginal för
hälso- och sjukvården (1,107 SEKk) mot de andra delbranscherna.
8
Utgivare och titel
Slutsatser
•
•
Projektet "Värde i välfärden" har under ett och ett halvt års tid
drivits med fokus på att fastställa hur vi får ut mesta möjliga värde
av de skattemedel som är avsedda för välfärd. Projektet berör
bland annat ersättningssystemens utformning, hur bemanning
hänger ihop med kvalitet samt vilka effekter konkurrens har på
välfärden. Arbetet har genererat fem delrapporter och i denna
slutrapport sammanfattas slutsatser och förslag för framtida
förbättringar.
Svenskt Näringsliv, Så får vi
mera välfärd för pengarna.
Konkurrens, styrning och en
effektiv resursanvändning,
2015
•
•
•
De senaste årens ökade konkurrens och förändrade styrning inom
vården ses som lyckosam. Skattemedlen används i dagsläget mer
effektivt och transparent. Trots att ansvarsutkrävandet har
förbättrats finns dock fortfarande brister i välfärdsektorns
organisering.
Ineffektiv hantering av skattemedlen under 1980-talet banade vägen
för upphandling genom privata utförare. Rapporten visar hur ökad
konkurrens inneburit förbättringar för välfärden samtidigt som den
klargör hur finansiering och rekrytering kommer utgöra ett framtida
problem. Ett viktigt konstaterande är att ökade resurser inte
nödvändigtvis leder till högre kvalitet inom vård och omsorg.
Konkurrens inom välfärdsektorn varierar i dagsläget och den sker
inte alltid på lika villkor. Transparens, ansvarsutkrävning samt
resultatmätning är avgörande för framtida förbättringar. Bristfällig
likabehandling och förutsägbarhet för ekonomisk ersättning
tillsammans med bristande belöning för innovationstänkande gör
att skattemedlen idag används ineffektivt.
Få möjligheter till lönekarriär inom välfärdsyrkena nämns också
som bidragande. Slutligen ges tio förslag för att lösa identifierade
problem, vilket skulle leda till en effektivare användning av
skattemedlen.
9
Utgivare och titel
•
Studien tillhör Svenskt Näringslivs projekt "Värde i välfärden" och
är en av få studier som berör hur kostnader och personaltäthet
relaterar till kvalitet inom äldreomsorgen. Rapporten analyserar
data från Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Sveriges
Kommuner och Landsting i ett försök till att få förståelse för de
processer som driver kvalitet inom äldreomsorgen.
Slutsatser
•
•
Svenskt Näringsliv, Finns det
något samband mellan
kvalitet, kostnader och
bemanning? - En studie av
äldreomsorgens särskilda
boenden, 2015
•
I dagsläget finns stora kvalitets- och kostnadsskillnader inom
äldreomsorgen, som enligt rapporten främst beskrivs genom
varierande förutsättningar och ambitionsnivå bland kommuner.
Under 2012 utgjorde personalkostnader 60% av äldreomsorgens
totala kostnader och resultat från tidigare rapporter visar att ökade
kostnader för förbättrad personaltäthet inte behöver leda till
förbättrad kvalitet.
Mellan och inom kommuner ses en stor variation gällande
kvalitetsresultat och kostnad per brukare. Det finns inget samband
mellan kostnader per brukare och brukarupplevd kvalitet
respektive uppnådda processmått på kommunal nivå. De högsta
kostnaderna bland kommuner kan därför inte motiveras av att det
leder till högre kvalitet för patienterna. Dock visar sig omsorgspersonalens utbildningsnivå harmonisera med hur brukarna
upplever kvalitet. Ett svagt statistiskt samband mellan personaltäthet och brukarupplevd kvalitet kan fastställas men ytterligare
data och analyser behövs för att fastställa detta förhållande.
Svenskt Näringsliv efterlyser därför ett nationellt
verksamhetsregister med jämförbar data som ett kvalitetsmått
inom vården. Detta då rådande kvalitets- och kostnadsskillnader
mellan kommuner varken kan ses som etiskt eller
samhällsekonomiskt försvarbart.
10
Utgivare och titel
•
Svenskt Näringsliv har sammanställt hur kraven ser ut för nya
aktörer inom välfärden. Utgör dagens lagar, föreskrifter, riktlinjer
och allmänna råd betydande etableringshinder för nya aktörer? Att
enbart studera de formella krav som ställs vid uppstartsfasen ger
inte en komplett bild av befintliga barriärer.
Slutsatser
•
•
Svenskt Näringsliv,
Etableringshinder i välfärden,
2015
•
•
•
I rapporten undersöks hur eventuella vinstbegränsningar i
välfärden till följd av den pågående Reepalu-utredningen förhåller
sig till svensk grundlag, allmän lagstiftning och gällande EU-rätt.
Svenskt Näringsliv (Lars
Henriksson),
Vinstbegränsningar - rättsliga
frågeställningar, 2015
•
•
Inträdeshinder för nya aktörer kan utgöra en barriär för konkurrens
och dess medföljande positiva effekter. Samtidigt utgör krav på
certifiering, tillstånd eller kompetens viktiga kvalitetsparametrar för
god vård och utbildning.
Studien skiljer på strukturella etableringströskar som lagar,
regleringar och kravspecifikationer och strategiska
etableringströsklar som är relaterat till beteenden som används för
att stänga ute privat konkurrens. Landsting och kommuner
använder medvetet och omedvetet delar av regelverket i
strategiska syften för egen vinning. Etableringströsklar för aktörer
uppstår i uppstartsfasen (grundläggande krav för godkännande och
tillstånd), under företagets drift (etablerade regler och lagar) och
även vid eventuell nedläggning av verksamheten (regler för
avveckling eller konkurs).
Tillsammans utgör dagens krav betydande trösklar vilket gör att
aktörer måste planera och verka långsiktigt. Studien klarlägger hur
vissa inträdesbarriärer bör ses över för att stimulera nya
etableringar och upprätthålla god konkurrens.
I en del avseenden kan etableringsbarriärer motverka långsiktighet
i investeringar och planering. Detta då oförutsägbara och otydliga
krav för att erhålla ersättning uppfattas som osäkra och att de med
kort varsel kan komma att ändras.
Att vinster i sig ger upphov till negativa effekter saknar konkret
stöd enligt rapporten. Kraftiga lagstiftningsinsatser krävs mot
själva vinstintresset och att reversera redan öppna marknader sägs
i allmänhet vara förknippat med stora rättsliga svårigheter.
Rapporten beskriver hur förslaget totalt sett bör vara mycket
svårförenligt med nuvarande lagstiftning.
Föreslagna åtgärder kommer med stor sannolikhet ha negativ
inverkan och inskränka på nuvarande aktörers näringsfrihet. Därtill
kan kommuner och landstings självstyre komma att påverkas då
valfrihet av leverantörer med stor sannolikhet kommer att minska.
Förslaget skulle även kunna bli kontraproduktivt om krav på
vinstbegränsningar leder till omförflyttning av vinster till andra
verksamheter. Vinstbegränsningar är även svårförenligt med
rådande svenska associationsformer.
11
Utgivare och titel
•
Sverige-baserade tankesmedjan Health Consumer Powerhouse
(HCP) har sedan 2005 rankat Europas sjukvård utifrån en
patientsynvinkel tillsammans med nyckeltal relaterade till vården.
Health Consumer Powerhouse
(HCP), Euro Health Consumer
Index 2014 Report, 2015
Slutsatser
•
•
•
•
Utredningen har fått i uppdrag att genomföra en samlad
utvärdering av 2008 års tandvårdsreform. Betoning har legat på
frågor om information om tandvårdsstödet, besöksfrekvenser,
prisjämförelsetjänsten för tandvård samt uppföljning och kontroll.
Statens offentliga utredningar
(SOU) 2015:76, Ett
tandvårdsstöd för alla – Fler
och starkare patienter, 2015
•
•
Sverige fortsätter tappa placeringar och fick i årets ranking 761 av
1 000 möjliga poäng. Sverige föll från 11:e till 12:e plats av 36
europeiska länder och får se sig passerat av övriga nordiska
länder. HCP bedömer att svensk sjukvård inte har försämrats
sedan föregående år, men att andra länder har stått för en
förhållandevis större förbättring. Samtidigt påverkar fortsatt långa
väntetider kraftigt Sveriges placering.
Sveriges starka sidor: Ledande inom behandlingsresultat, väl
framme inom e-hälsa, ett brett utbud av allmänt tillgänglig sjukvård,
låg korruption, ledande inom hälsoprevention (med undantag för få
gymnastiktimmar i skolan).
Sveriges svaga sidor: Beryktat långa väntetider där mål med låg
internationell standard inte nås (inte minst för cancersjukvård),
avsaknad av patienträttigheter, låg tillgänglighet, mycket hög
abortfrekvens, ökade väntetider för nya läkemedel att bli
ersättningsberättigade.
Utredningen visar att besöksfrekvenserna och tandvårdsstödets
fördelning i stor utsträckning följer tandhälsan i befolkningen.
Samtidigt har tandvårdens innehåll påverkats av reformen och den
efterföljande utvecklingen. Överlag ses en förbättring i den
svenska befolkningens tandhälsa. Staten har sedan reformen
lyckats få en god kostnadskontroll. Dock har kostnadsutvecklingen
för stödet varit svag under perioden. Utredningen visar också på
möjligheter för utveckling och förbättring av styrning, uppföljning,
kontroll och samverkan då ansvarfördelningen mellan myndigheter
ofta är otydlig.
Sammanfattningsvis bedömer utredningen 2008 års
tandvårdsreform som lyckad. Utredningen vill se bättre support till
patienter och allmänhet genom kraftfullare information och
rådgivning samt ett förbättrat konsumentskydd. Dessutom
efterlyses bättre styrning och prioritering av stödet utifrån ett
behovsperspektiv. Rapporten föreslår åtgärder för att skapa ett
effektivare tandvårdsstöd där pris- och kvalitetjämförelser ingår.
12
Utgivare och titel
•
Statskontoret fick i januari 2012 i uppdrag att följa upp och
utvärdera överenskommelsen om en sammanhållen vård och
omsorg om de mest sjuka äldre. Årliga delrapporter har lämnats
mellan 2010-2014 och i denna rapport lämnas en slutredovisning av
uppdraget.
Slutsatser
•
Statskontoret, Sammanhållen
vård och omsorg om de mest
sjuka äldre. Utvärdering av
överenskommelsen mellan
regeringen och SKL.
Slutrapport, 2015
•
•
Under ett och ett halvt pågick studien som analyserade två
identiskta äldreboenden på Skogsbruksvägen i Östersund. Medan
det ena äldreboendet drivs av kommunen drivs det andra av det
privata vårdföretaget Vardaga. De unika förutsättningarna har
möjliggjort en studie om hur privata och kommunala aktörer skiljer
sig åt.
Nordic Healthcare Group,
Östersunds kommun. En
modell för uppföljning och
analys av kvalitet,
arbetsvillkor och ekonomi på
enhetsnivå inom
äldreomsorgen, 2015
•
•
•
Statskontorets bedömning är att förutsättningarna för arbetet med
de mest sjuka äldre har förbättrats och att arbetssätten inom vård
och omsorg har gjorts bättre i de verksamheter där personalen
registrerat kvalitetsregister under en längre tid. Rapporten visar
dock att resultaten från kvalitetsrapporterna inte används i
tillräckligt bred utsträckning. Vården och omsorgen har inte blivit
mer sammanhållen och det finns fortfarande brister i samverkan
kring de äldre. Utvärderingen klarlägger att varaktigheten i
förbättringarna inte är säkrad samt att de insatser som ingår i
överenskommelsen inte är helt träffsäkra. Hälften av de delmål med
direkta insatser i överenskommelsen är idag uppfyllda och få
delmål har direkt sikte på överenskommelsens slutmål. Slutmålet
består av att äldre ska kunna åldras i trygghet och
självbestämmelse med tillgång till god vård och omsorg.
Rapporten redovisar även erfarenheter värda att uppmärksamma
inför liknande framtida satsningar inom vård och omsorg.
Det privat drivna äldreboendet uppnådde en allmänt högre nivå av
objektiv kvalitetsuppfyllnad. Därtill uppmättes genomgående högre
kvalitetsuppfyllnad vid prövning av riskbedömning avseende fall
och undernäring samt förekomst av kvalitetledningssystem.
Överlag är brukarna på båda boendena nöjda och studien kunde ej
uppmäta några egentliga skillnader avseende subjektiv kvalitet.
Sett till arbetsvillkor var egenregins personal initialt nöjdare men
skillnaden jämnades ut vid andra mättillfället. Störst skillnad
gällande arbetsvillkor sågs i rollförväntningar bland personalen.
Vardaga uppvisade ett signifikant positivt resultat över mätningar
om personalens kontroll i arbetet.
Egenregin har i genomsnitt 18% högre ersättning per dygn under
perioden och 22% högre antal arbetade timmar. Vardaga drev sin
verksamhet med 26% lägre kostnad vilket knappt överskrider
ersättningen. Kommunens självkostnad överskred ersättningen
med cirka 8%. Totalt sett kan kommunen lära från schemaläggning
utefter brukarnas behov och de anställdas preferenser för att i
framtiden nå samma kvalitet och effektivitet som Vardaga.
13
Utgivare och titel
•
Ekonomiforskaren Anna Häger Glenngård sammanfattar i denna
rapport resultaten av sina egna samt andras studier kring hur
primärvården har utvecklats sedan vårdvalet infördes 2010.
Rapporten analyserar den svenska primärvårdens utveckling
sedan reformen och betonar hur valfriheten fungerar samt på
framsteg inom produktivitet och kvalitet.
Studieförbundet Näringsliv
och Samhälle (SNS) (Anna
Häger Glenngård),
Primärvården efter
vårdvalsreformen. Valfrihet,
kvalitet, produktivitet, 2015
Slutsatser
•
•
•
•
Rapporten pekar på att ökad vårdkonsumtion inte har skett på
bekostnad av att den minskat i andra grupper utan att den snarare
har kommit alla grupper till del. Vårdvalsreformens mål har till stor
del uppnåtts och vi ser idag en ökad valfrihet samt tillgänglighet
gällande primärvård i Sverige.
Sammanfattningsvis behöver huvudmän bättre förutsättningar för
resursfördelning och uppföljning. För att fatta beslut om hur
resurser ska fördelas och om hur vårdgivare ska följas upp
behöver landsting och regioner ta bättre hänsyn till mål om
effektivitet, produktivitet, fördelning av vård samt olika aspekter av
medicinsk kvalitet.
Resultat från nationella patientenkäten kan användas som en grund
för verksamhetsutveckling samtidigt som dialog är ett viktigt
komplement till ett förbättrat informationsutbyte inom hälso- och
sjukvården.
Målkonflikter är ett ständigt problem i sjukvården och det är svårt
att hitta en enkel lösning för att balansera de mål som ska
uppfyllas. Följande förslag ges för att underlätta för vårdgivare att
balansera olika mål:
i.
Kombinera stordriftsfördelar med småskalighet
ii.
Kombinera nöjdhet och trygghet för patienter med väl
använda resurser
iii.
Skapa tillgänglighet och nöjdhet för patienter med
svåra socioekonomiska förutsättningar
14
Utgivare och titel
•
På uppdrag av regeringen har Vårdanalys analyserat
tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Rapporten analyserar att
tidsgarantierna i den nationella vårdgarantin följs och varför långa
väntetider uppstår. Två ytterligare frågeställningar som rapporten
berör är eventuella undanträngningseffekter i den specialiserade
vården till följd av vårdgarantin samt att beskriva vårdgivarnas och
vårdpersonalens information om vårdgarantin till patienter.
Slutsatser
•
•
Myndigheten för vårdanalys,
Varierande väntan på vård.
Analys och uppföljning av den
nationella vårdgarantin, 2015
•
Studien visar att vårdgarantin idag uppnås för omkring 90% av
patienterna. Dock finns stor variation mellan och inom landsting
samt mellan olika vårdområden i specialistvården. Sannolikheten
att få vård i specialistvården inom vårdgarantins ramar varierar
betydligt över årets månader samt mellan enskilda kliniker.
Effektivare resursanvändning såsom bättre arbetssätt och mer
ändamålsenlig personalförsörjning kan korta väntetiderna. Det är
även möjligt att förena vårdgarantin med medicinska prioriteringar
utan att orsaka undanträngning för patienter med mindre
medicinska behov. Patienter som inte får vård inom vårdgarantins
gränser ges ofta otillräcklig information och bristande stöd från
landstingen. Det är också viktigt att inte begränsa
tillgänglighetsarbetet till vårdgarantins utsatta hållpunkter utan
även följa väntetider ur patienternas perspektiv.
Vårdgarantin är betydelsefull men behöver kompletteras med andra
insatser för patienter med svårare eller flera och komplexa
sjukdomar. Exempelvis kan 90 dagars väntetid inom
specialistvården utgöra en alldeles för lång väntan medan det inom
andra vårdområden kan ses som rimligt. Vårdgarantin bör alltså
fungera som ett förändringstryck för vården i Sverige.
Rapporten lämnar följande rekommendationer:
i.
Regeringen bör vidta ytterligare och riktade åtgärder
där vårdgarantins efterlevnad är särskilt bristfällig.
ii.
Regeringen bör se över hur vårdgarantin eller andra
styrmedel kan utvecklas för att bredda och fördjupa
tillgänglighetsarbetet.
iii.
Regeringen bör säkerställa att ändamålsenlig
väntetidsstatistik finns tillgänglig.
iv.
Landstingen behöver fortsätta och påskynda arbetet
med att hitta nya och effektivare arbetssätt, särskilt vad
gäller läkarnas tidsanvändning.
v.
Landstingen behöver hitta sätt att säkerställa tillgången
till personal.
vi.
Landstingen bör i ökad utsträckning genomföra
medicinska revisioner kring eventuell förekomst av
undanträngningseffekter.
15
Utgivare och titel
•
Förre ledamoten för Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering (SBU) Måns Rosén fick 2014 i uppdrag av regeringen
att utreda den högspecialiserade vården i Sverige. Uppdraget var
att ta fram förslag på hur den högspecialiserade vården kan
utvecklas för att patienterna ska få tillgång till bättre och mer jämlik
hälso- och sjukvård. Utredningen belyser att uppemot 500 patienter
skulle kunna räddas årligen genom ökad nationell styrning av
vården.
Statens offentliga utredningar
(SOU), SOU 2015:98. Träning
ger färdighet. Koncentrera
vården för patientens bästa,
2015
Slutsatser
•
•
•
•
•
•
Genom en högre patientkoncentration och en ökad nationell
styrning skulle kvalitet och säkerhet öka för svenska patienter.
Utredningens analyser visar att koncentreringen har varit låg de
senaste åren.
Den högspecialiserade vården behöver nivåstruktureras ytterligare
eftersom kvalitet och patientsäkerhet förbättras av ökade
patientvolymer per vårdenhet och per behandlare. Därtill ger
träning färdighet och större patientvolymer skulle ge bättre
möjligheter för läkare och andra professioner att upprätthålla sin
kompetens. Om volymen skulle öka till minst 100 ingrepp av en
viss typ av åtgärd på svenska sjukhus skulle 500 dödsfall kunna
räddas årligen, antal komplikationer minskas och vårdtiderna
kortas. För att uppnå god kvalitet föreslås volymriktmärken om 50100 åtgärder per år samt att varje individ eller team utför omkring
30 åtgärder årligen. Större patientvolymer sägs också öka
kvaliteten i den kliniska forskningen.
Utredningens huvudföreslag är en ny nationell kunskaps- och
beslutsstruktur med medveten och planerad arbetsfördelning.
Detta för att ersätta dagens rikssjukvård samt den nationella
nivåstruktureringen av cancersjukvården. Bristande
helhetsperspektiv och avsaknaden av ett gemensamt nationellt
beslutsorgan för landstingen har varit bidragande till dagens
ineffektivitet. Rapporten menar att nationell högspecialiserad vård
därför ska bedrivas nationellt, och inte i varje sjukhusregion.
Utredningen lämnar bland annat följande förslag:
i. Ge Socialstyrelsen ansvar för kunskaps- och beslutsstrukturen
ii. Tillsätt ett antal sakkunniggrupper som tar fram underlag
iii. Låt Socialstyrelsen ansvara för den nationella
högspecialiserade vården och landstingen för den regionala
högspecialiserade vården.
Enligt studien skulle en mycket större del av Sveriges
högspecialiserade vård redan varit koncentrerad till färre
vårdenheter om patienterna fick bestämma.
Nivåstrukturering skulle kunna utveckla vården och bör hanteras
som en central del i kunskapsstyrningen och även som en
möjlighet till nödvändiga strukturförändringar.
16
Sverige faller väl ut i internationella jämförelser avseende vårdkvalitet
Kvalitet och effektivitet, SKL:s jämförelse
1,0
0,8
0,8
0,6
0,6
0,4
0,2
0,2
0,0
0,0
Index
1,0
Källa:
Kommentarer
Hur effektiv är sjukvården?
Index
Vårdens kvalitet och utfall
 Under 2014 och 2015 har flera internationella studier genomförts där kvalitet i
sjukvårdssystemen jämförs med varandra. I juni 2015 presenterade SKL en ny
internationell studie av sjukvårdssystem. Som underlag användes även ett urval av andra
studier med breda jämförelser gjorda av The Conference Board of Canada, The
Commonwealth Fund och Health Consumer Powerhouse. Det är viktigt att notera att
internationella jämförelser av sjukvårdssystem innehåller olika mätproblem (subjektiva
avvägningar. olika finanseringsystem etc.) som kan vara svåra att fånga i enskilda studier.
Vissa genomgående slutsatser och analyser är ändå möjliga och intressanta att lyfta fram.
Sverige
Luxemburg
Finland
Norge
Italien
Nederländer…
Irland
Storbritannien
Danmark
Belgien
Tyskland
Spanien
Frankrike
Österrike
Portugal
USA
Sverige
Nederländerna
Norge
Finland
Tyskland
Danmark
Luxemburg
Frankrike
Italien
Belgien
USA
Österrike
Irland
Storbritannien
Spanien
Portugal
0,4
SKL, Svensk sjukvård i internationell jämförelse – Internationell jämförelse 2015
Indikator
Trettiodagarsmortalitet vid hjärtinfarkt
Trettiodagarsmortalitet vid ichemisk stroke
Andelen patienter som opereras för höftledsbrott inom 48 tim.
Femårsöverlevnad vid bröstcancer
Femårsöverlevnad vid kolorektalcancer
Amputation av nedre extremiteter pga komplikationer vid diabetes
per 100 000
Neonatal mortalitet, andel av levande födda
DTP-vaccinering, andel av barn som är vaccinerade
Mässlingsvaccinering, andel av barn som är vaccinerade
Antalet förlorade levnadsår per 100 000 innan 70 år
Andel med förhöjt blodsocker
Andel med högt blodtryck (obehandlat)
Antibiotikakonsumtion (DDD per 100 000, ATC J01)
Medel- Sveriges
värde
värde
6,7
4,5
7,5
6,4
75,1
93,4
84,6
84,7
61,4
63,9
9,9
3,3
2,3
96,1
93,1
3 011
7,6
24,1
21,3
1,7
98,0
97,0
2 421
7,1
24,5
14,1
 SKL har jämfört EU 15 exklusive Grekland, plus Norge och USA och valt ut
mätvariabler avseende kvalitet baserat på enbart vårdens utfall (output) främst baserat på
OECD:s utvalda kvalitetsindikatorer. SKL har inte kunnat hitta bra mått på kvalitet för
psykiatrisk vård så denna ingår ej direkt i studien.
 Kvalitén i den svenska sjukvården ligger över medel i alla utvalda indikatorer utom en i
SKL:s studie (andel med högt blodtryck, obehandlat) och får bäst betyg inom områden
som handlar om överlevnad, hjärt-kärlsjukvården samt förebyggande vård.
 I studien analyseras också tre viktiga kompletterande folkhälsoindikatorer
(alkoholkonsumtion, fetma och rökning) för att neutralisera effekten av bra eller dålig
folkhälsa. Storbritannien och USA klättrar då några placeringar, medan Norge faller
kraftigt. Sverige kvarstår som nummer ett.
 Studien ställer också uppmätt kvalitet i relation till hur mycket resurser som investeras i
sjukvården i syfte att mäta hur effektiv sjukvården är i respektive land, mätt som
sjukvårdsutgifter i relation till BNP. Sverige placerar sig även här på första plats. USA
faller ut sämst, vilket kan bero på högre lönenivåer för grupper inom sjukvården och ett
mer omfattande försäkringssystem med eventuellt bristande prioriteringsförmåga.
17
Svenska sjukvårdssystemet har sämre utfall avseende delaktighet, väntetider
och bemötande
Hälsoindikatorer, The Conference Board of Canada
Kommentarer
Sveriges betyg
(A-D)
B
A
A
A
C
B
A
B
C
A
C
Indikator
Livslängd
Egenrapporterad hälsostatus
För tidig död
Dödlighet i cancer
Dödlighet för hjärt-kärlsjukdomar
Dödlighet i diabetes
Dödlighet för sjukdomar i andningssystemet
Dödlighet för muskulo-skeletala sjukdomar
Dödlighet i psykiska sjukdomar
Spädbarnsdödlighet
Dödlighet pga. felbehandling i sjukvården
Health Consumer Powerhouse
Land
Nederländerna
Schweiz
Norge
Finland
Danmark
Belgien
Island
Luxemburg
Tyskland
Österrike
Frankrike
Sverige
Portugal
Ranking
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Land
Storbritannien - England
Tjeckien
Republiken Makedonien
Storbritannien - Skotland
Estland
Spanien
Slovenien
Slovakien
Italien
Irland
Kroatien
Cypern
Ungern
Ranking
14
15
16
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Land
Lettland
Malta
Grekland
Bulgarien
Albanien
Polen
Litauen
Serbien
Montenegro
Rumänien
Bosnien H.
Ranking
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
 Vi har analyserat tre andra breda internationella studier avseende sjuk- och hälsovård under
2014 och 2015 där Sverige ingår. Sverige har genomgående bra till medelgoda resultat och
får positionen 3 av 11 länder (The Commonwealth Fund), 6 av 17 länder (The Conference
Board of Canada) och 13 av 30 länder (Health Consumer Powerhouse).
 Utfallet i studierna placerar också Sverige högt upp, men relativt sett sämre då övriga
relevanta studier i större utsträckning väger in perspektivet patienternas förväntningar på
service, delaktighet och bemötande. Dvs. vårdens förmåga att skapa trygghet och
transparens för patienterna. Särskilt vad gäller väntetider har Sverige svaga resultat.
 I studien från The Commonwealth Fund får Sverige näst högst poäng av undersökta länder
när det gäller vårdkvalitet. Dock sämst resultat avseende tillgänglighet ,där Sverige hamnar
fyra från botten. Studien baseras främst på enkätundersökningar som riktar sig till
multisjuka patienter, primärvårdsläkare och befolkningen i allmänhet. Detta tillsammans
med indikatorer från WHO och OECD när det gäller utfall och kostnader.
 Sverige får högsta poäng i två kategorier i HCP:s studie; Sjukvårdssystemets generositet
och prevention. Även när det gäller medicinska resultat tillhör Sverige de allra bästa
länderna och när det gäller användningen av läkemedel. När det gäller patienternas
rättigheter och information får Sverige ett betyg strax över medel. Däremot får Sverige ett
mycket lågt betyg i kategorin tillgänglighet.
 När bilden av alla genomförda studier läggs ihop kan det konstateras att utmaningarna för
svensk sjukvård är av strukturell karaktär. Vi får genomgående starka resultat gällande
direkt vård och specialiserad vård i själva utförandemomenten, men vi har betydande
utmaningar och samordningsbrister som särskilt visar sig för grupper som har ett behov av
kvalificerad vård och omsorg där samordning behövs mellan olika delar av vårdkedjan
(primärvård, akutsjukhus, äldreomsorg och rehabilitering). Det gäller t.ex. vården av
multisjuka eller äldre som är i behov av omfattande vårdinsatser. Huvudutmaningen är att
sätta patienten i centrum, vilket leder till sämre samordning och brister i vårdkedjan. En ny
studie om högspecialiserad vård visar också tydligt att en ytterligare koncentration av
vårdresurser är nödvändig. Det gäller både på sjukhusnivå och på kirurgnivå. Högre volym
leder entydigt till lägre dödlighet och färre komplikationer.
18
Ökad psykisk ohälsa och kraftigt ökande antal ensamkommande barn
Kostnad för kommunernas individ- och familjeomsorg* (mdr)
25,0
Kommentarer
15,0%
 Kommunernas kostnader för individ- och familjeomsorg har under senare år ökat stadigt
med en ökningstakt om cirka 4% per år. Inom denna del av omsorgen återfinns den mer
komplexa formen av omsorg och behandling. Kostnaderna för insatser avseende vård för
vuxna personer med missbruksproblem och insatser inom barn- och ungdomsvård ökade
betydligt snabbare under 2014 jämfört med tidigare år. Ökningen överensstämmer med
allt fler indikationer på ökande psykisk ohälsa i samhället.
10,8%
15,0
8,0%
mdr
6,8%
5,0%
2,0%
5,0
2011
-5,0
2012
2013
2014
 Kostnaden för insatser rörande barn- och ungdomsvård ökade 7,0% 2014 (jmf 4,0% och
4,4% för 2012 respektive 2013). Högst ökningstakt uppvisade HVB-vården (10,8%). I vår
analys har vi identifierat två huvudorsaker.
-5,0%
Barn och unga -HVB-vård
Barn och unga -Familjehemsvård
Barn och unga -Öppna insatser
Vuxna - missbruksproblem
Barn och unga - HVB-vård, %-ökning
Barn och unga - Familjehemsvård, %-ökning
Barn och unga -Öppna insatser, %-ökning
Vuxna - missbruksproblem, %-ökning
− ii) ökning i antalet ensamkommande asylsökande barn, vilka i stor utsträckning
placeras på HVB-hem och familjehem. Antalet ensamkommande barn ökade med
45% mellan 2011 och 2013. Ökningstakten har sedan 2013 varit brant uppåt med en
ökning på 83% under 2014 och 231% under innevarande år (jan-okt).
Ensamkommande barn per månad (2010-2015-Okt)
10 000
9 000
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
 Det föreligger stora skillnader i lönsamhet för de privata aktörerna om perspektivet
breddas till att inkludera även övriga delar av omsorg och socialtjänst. De mer
specialiserade delarna av individ- och familjeomsorgen uppvisar lönsamhetstal kring 11%.
För socialtjänst ligger marginalen inom öppna sociala insatser för äldre t.ex. kring 5%.
Sannolikt inkluderas här även verksamheter som drar upp snittet då större
hemtjänstföretag i denna kategori i princip inte har lönsamhet i verksamheten idag.
Jan
Feb
2010
Notes:
− i) ökad psykisk ohälsa bland ungdomar och barn. Antalet barn och unga som någon
gång under året fick vård (heldygn) enligt SoL och/eller insats enligt LVU ökade med
24% mellan 2011 och 2013. Trenden går många år tillbaka, mellan 2006 och 2013
ökade andelen barn och ungdomar som tog emot dessa insatser med över 50%.
Mar
Apr
2011
Maj
Jun
2012
Jul
Aug
2013
Sep
2014
Okt
Nov
Dec
2015
* Gäller Totala insatser för vård för vuxna personer med missbruksproblem och Totala insatser barn och ungdomsvård.
Ekonomiskt bistånd och Familjerätt och familjerådgivning ej inkluderat
 Förklaringen till stora skillnader i lönsamhet är i grunden att tjänster inom individ- och
familjeomsorgen har en väsentligt högre specialiseringsgrad. Det finns också ett stort
behov av samordning av högspecialiserade resurser för att kunna få ihop hela vårdkedjan.
Kommunerna är därför villiga att betala mer för tjänsterna och det möter också upp på de
utmaningar som vi har i Sverige kring samordning mellan olika sektorer och
ansvarsområden.
19
Brister inom samordning av vårdkedjan och oklara ansvarsroller
Reflektioner kring utmaningar inom socialtjänsten och sjuk- och
hälsvård
 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i årets tillsynsrapport pekat på att de mest
angelägna utvecklingsområdena inom socialtjänsten och sjuk- och hälsovården gäller
personal- och kompetensrelaterade brister och otillräcklig eller utebliven samordning mellan
olika verksamheter.
 Hög personalomsättning, svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens och alltför
stor andel tillfälligt anställd personal är områden som oroar. Många brister kan kopplas till
detta område och värst drabbas de patienter och brukare som är i behov av störst
vård/omsorg. Dvs. sjuka äldre, personer med funktionsnedsättning eller utsatta vuxna och
barn. Dessa grupper har svårt att ta ansvar för sin vård och de har komplicerade behov av
vård där kravet på samordning mellan verksamheter är särskilt stort.
Samverkan inom vård- och omsorgskedjan har under många år uppvisat
stor förbättringspotential. Det är främst bristande kommunikation och
oklara ansvarsförhållanden som utgör grundproblemen. Avsaknad av
sammanhållen journaldokumentation är också ett allvarligt hinder för att få
samordningen att fungera. Stora utmaningar finns också gällande
kompetens, personalförsörjning och ledarskap/organisation. Utmaningarna
är som störst inom socialtjänsten.
 Allra sämst bedöms läget vara inom socialtjänsten. Där bedöms situationen som
”bekymmersam” och på vissa håll ”alarmerande”. Svårigheter att rekrytera och behålla
socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården har enligt IVO lett till en
situation där socialtjänsten idag inte klarar sitt uppdrag.
 De oklara ansvarsförhållandena visar sig inom en rad områden. De som IVO pekar ut som
särskilt problematiska är;
− Vården av multisjuka äldre och bristande samordning mellan primärvård och sjukvård
− Barn och ungdom, samordning mellan socialtjänst-primärvård-BUP och mellan
socialtjänst och polis
− Vuxna funktionshindrade som bor i gruppbostäder, bristande samverkan med sjukvård
− Missbrukare, brister i kedjan primärvård-socialtjänst-psykiatri
 IVO pekar även på ett behov både inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten att ta sig
an chefs- och ledarskapsfrågor på ett mer systematiskt sätt som verktyg för att nå förbättring.
20
Reflektioner över politiska risker
Det
parlamentariska
läget
Välfärdsutredningen
Debatten om
flyktingboenden
Den offentliga
ekonomin

Sverigedemokraternas gradvis förändrade syn på privata vård- och omsorgsföretag har fått stora konsekvenser för det parlamentariska läget på
området.

Förändringen är resultatet av ett strategiskifte i samband med valet 2014. Det blev allmänt känt först i mars 2015 i samband med beslutet att utreda fler
privata sjukhus i Stockholm och särskilt i maj då SD ställde sig bakom Alliansens tillkännagivande om tilläggsdirektiv till Välfärdsutredningen.

Med SD:s nya linje finns i praktiken en bred majoritet i riksdagen mot de mest långtgående förslagen i Välfärdsutredningen. Samtidigt råder i stora drag
samsyn kring behovet av högre kvalitetskrav och tydligare ekonomisk redovisning.

De ursprungliga utredningsdirektiven är präglade av det politiska stämningsläge när de författades: starkt ideologisk kritik mot vinst och vinstutdelning,
tvivel på privata utförares kvalitet och skattemoral.

Tilläggsdirektiven avspeglar i gengäld det förändrade parlamentariska läget. Dels genom att förslaget om slopat LOV-obligatorium stryks och dels
genom att de delar av utredningen som avser kvalitetskrav och ekonomisk redovisning förtydligas.

Tilläggsdirektiven innebär att risken för dramatiska försämringar av de privata vårdföretagens villkor har minskat, men inte försvunnit.
Utredningsdirektivens slagsida åt friskolor består dock, vilket gör utfallet för vård- och omsorgsbranschen mer svårbedömt.

I takt med att flyktingkrisen fördjupats under hösten har privata flyktingboenden allt mer hamnat i fokus. Ofta genom att de vinster dessa verksamheter
gör beskrivits som oskäliga.

Politiskt är frågan mycket känslig. Dels på grund av det utbredda folkliga missnöjet med flyktingmottagandet och dels på grund av den akuta bristen på
boendeplatser. Det finns en politisk oro att uppfattas som att man i panik accepterar ”vilka villkor som helst” från bolagen.

Oavsett den eventuella effekten av de kortsiktiga försöken att minska trycket på mottagandesystemet kan denna debatt förväntas leva vidare under lång
tid. Prissättningen av platser vid flyktingboenden blir ett nytt exempel för de principiella vinstmotståndarna att använda.

Vad gäller de offentliga resurserna till vård och omsorg finns motverkande krafter som skapar en svårförutsägbar situation. Å ena sidan har
Socialdemokraterna och Miljöpartiet inför valet gjort utfästelser om ökade offentliga satsningar på bland annat sjukvården. Å andra sidan kommer
signaler om att kostnader för flyktingmottagandet kommer att behöva prioriteras före annat framöver.

Regeringens möjligheter att öka resurstilldelningen från statens sida är begränsade. Socialdemokraterna är ovilliga att överge det statsfinansiella
regelverket, även om röster för detta allt oftare höjs. Ytterligare skattehöjningar är inte heller politiskt okomplicerade på grund av det parlamentariska
läget.

Sammantaget talar mycket för att den pågående flyktingkrisen kommer att kräva ökade resurser till välfärden. Sannolikt kommer vård och omsorg att
vara prioriterade områden, då den förväntade kostnadsökningen är särskilt tydlig just där.
21
Tre politiska nyckelfrågor framöver
Övergripande politisk riskbedömning
 Sammantaget kan den politiska risken sägas ha minskat sedan 2014 års rapport. Det parlamentariska stödet för de mest långtgående
regleringsförslagen har försvagats och direktiven till Välfärdsutredningen har utvecklats i en positiv riktning för branschen.
 Samtidigt kan det konstateras att även den typ av regleringar som för närvarande har den bredaste politiska förankringen
(kvalitetskrav och ekonomisk redovisning) kan innebära betydande problem för många privata vård- och omsorgsföretag, beroende på
hur de utformas
1.
Kvalitetsreglering
– men hur?
2.
Begränsningar i
ägarformer?
3.
Privata aktörers
roll i att möta
flyktingkrisen?

Det råder bred politisk enighet kring att hårdare kvalitetskrav bör ställas på privata utförare av vård- och omsorgstjänster. Hur dessa
krav utformas kommer att vara mycket betydelsefullt.

Regleras input- eller outputkvalitet? Hur påverkar eventuella bemanningskrav möjligheten att leda och utveckla verksamheten? Hur
betungande blir rapporteringskraven för framförallt mindre företag?

Medan det parlamentariska stödet för de mest långtgående förslagen om begränsningar av vinst och utdelning försvagats, är
situationen mer oklar vad gäller reglering av ägarformer.

Visserligen innehåller varken de ursprungliga eller de reviderade direktiven till Välfärdsutredningen några riktigt skarpa formuleringar
om att begränsa möjliga ägarformer. Men mot bakgrund av de senaste årens omfattande kritik mot private equity-bolags ägande i
branschen kan frågan ändå komma att aktualiseras.

Det gäller särskilt eftersom Ägarprövningsutredningen inte resulterade i några mer specifika slutsatser om olika ägarformer. Utöver
private equity är det tänkbart att även börsnoteringar kan komma att bli föremål för Välfärdsutredningens förslag.

Oberoende av sin andel av branschens omsättning kommer privat drivna flyktingboenden sannolikt att vara i fokus för den politiska
debatten om branschen framöver. Detta dels på grund av flyktingkrisens dominans i den politiska debatten, och dels på grund av
kritiken mot vinstnivåerna.

Mot bakgrund av den akuta situationen i det svenska mottagandesystemet är det sannolikt att vi kommer att få se en bredare debatt om
hur näringslivet kan bidra till att underlätta situationen. En exceptionell situation kommer att motivera exceptionella politiska
förväntningar.

För att undvika att bli slagträ i en mycket känslig politisk debatt behöver företag som är aktiva på detta område svara upp till särskilt
höga krav på engagemang och öppenhet. Företagen behöver tydligt visa varför de är aktiva på just detta område, och vad de kan
erbjuda bättre än det offentliga.
22
Sektion 3
Vård- och omsorgsmarknaden i Sverige
Något ökande tillväxttakt och lönsamhet i vårdbranschen
Omsättning och tillväxt per år (SEKmdr, %)
Vård- och omsorgsbranschen, totalt privat marknad
120
100
17,6%
80
60
40
42,2
7,5%
20
0
45,4
2005
2006
50,1
10,3%
2007
58,9
84,8
74,5
91,1
97,7
105,6
13,8%
66,2
12,6%
12,4%
7,5%
2008 2009 2010
Omsättning (SEKmd)
7,2%
2011 2012 2013
Tillväxt (%)
8,1%
2014
20%
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
EBIT, EBIT marginal (SEKmdr, 2005-2014)
 Den privata vård- och omsorgsbranschen visar en stabiliserande och något ökande
tillväxttakt under 2014, vilket därmed bryter en trend med fallande tillväxttakt under 2012
och 2013. Det ska dock konstateras att tillväxttakten nu under de senaste tre åren ligger på
en väsentligt lägre nivå än tidigare då privatiseringstakten var starkare. Privatiseringen
fortsätter dock under 2014 då kommunernas och landstingens inköp från privata aktörer
ökar snabbare än totalkostnaderna.
 Enligt SKL ökade landstingens inköp av hälso- och sjukvård från privata aktörer under
2014 med 4,8 % (7,8% 2013). Motsvarande inköp från kommuner av vård- och
omsorgstjänster ökade under 2014 med 6,3 % (5,5% 2013) jämfört med 2013, vilket alltså
är högre i år än för landstingsfinansierad privat verksamhet.
 Den totala omsättningstillväxten om SEK 7,9 mdr är huvudsakligen driven av stark tillväxt
inom delmarknaderna personlig assistans och omsorg och socialtjänst, som tillsammans
svarar för cirka SEK 4,6 mdr (eller 58%) av den totala tillväxten. Ökningen av kostnaderna
för personlig assistans är nu återigen under utredning och åtgärder väntas baserat på
utredningens förslag.
 Lägst tillväxttakt återfinns inom delmarknaderna specialistvård och särskilt inom tandvård.
10
8
6
4
2
0
3,0
7,0%
3,2
7,0%
3,6
7,1%
4,0
5,4
8,1%
6,0
8,1%
6,8%
6,6
6,4
7,1
8,3
14%
12%
10%
8%
7,7%
7,1%
7,3%
7,8%
6%
4%
2%
2005
2006
2007
2008 2009
EBIT (SEKmd)
2010
2011 2012 2013
EBIT-marginal (%)
2014
0%
 Den starka tillväxten för privat vård och omsorg i Sverige under senare år har i grunden
drivits av en hög privatiseringstakt inom samtlig delmarknader förutom tandvård.
Införandet av LOV bedöms under de senaste åren var den enskilt viktigaste reformen.
 Marknaden som helhet visar upp en fortsatt förstärkning av lönsamhetsmarginalen under
2014. På delmarknadsnivå är dock bilden delad med ökad lönsamhetsmarginal inom
omsorg och socialtjänst, primärvård och specialistvård. Inom personlig assistans och
tandvård är bilden den motsatta, med negativ marginalutveckling.
 Årets studie visar därmed sammantaget att samtliga analyserade delsektorer i den privata
vård- och omsorgsbranschen växer och att flertalet delbranscher visar en förstärkt
lönsamhetsutveckling. Trots ökade politiska risker de senaste åren ser vi alltså en fortsatt
efterfrågan på privata alternativ. Vi ser det som en positiv bekräftelse på att många
kommuner och landsting fortsätter att använda privata aktörer där detta är ändamålsenligt.
24
Översikt av den privata vård- och omsorgsmarknaden
Landstingsfinansierad vård
Delmarknad
Tandvård
Primärvård
Kommunalfinansierad vård- och omsorg
Specialistvård
Omsorg och socialtjänst
Marknadsstorlek
(SEK mdr, 2013)
•
SEK 11,6mdr
•
SEK 11,8mdr
•
SEK 31,2mdr
Verksamhetsområden
•
•
Tandläkare
Tandteknik
•
•
•
Vårdcentraler
MVC
BVC
•
•
•
•
Företagshälsovård
Specialistläkare
Fysioterapeutisk vård
Sjukhusvård
•
•
•
•
Äldreomsorg
Behandlingshem
Särskilda boendeformer
Missbruksvård
Större aktörer
•
•
Praktikertjänst
Collosseum
•
•
Praktikertjänst
Capio
•
•
Capio
Aleris
•
•
•
•
Attendo
Vardaga
Förenade Care
Humana
Tillväxtfaktorer
•
•
Växande medelklass
Vikten av munhälsa
•
•
• Ökad andel äldre
• Ökad kostn. för sjukfrånv.
• Innovationer/nya metoder
•
•
Ökad andel äldre
Växande medelklass
•
Ökad andel äldre
Omfördelning från akuttill primärvård
Privatisering (LOV)
•
SEK 31,1mdr
•
•
•
Hemtjänst
Familjehemsvård
Daglig verksamhet
•
•
Privatisering
Minskat kommunalt
åtagande för komplexa
fall
Personlig assistans
•
SEK 19.9mdr
•
Personer med
funktionshinder
•
•
•
Humana
Frösunda
Team Olivia
•
Ökat antal timmar per
brukare
Tillväxtutsikter
(medellång sikt)
Konkurrensfaktorer
•
•
•
Närhet
Relation
Word-of-mouth
•
•
•
Närhet
Relation
Erbjudanden
•
•
•
Kompetens
Renommé
Teknik/innovationer
•
•
•
Närhet och renommé
Specialisering
Hantera hela vårdkedjan
•
•
•
Kvalitet
Effektivitet
Närhet
•
•
•
Erbjudande/koncept
Inflytande
Renommé
Dominerande
ersättningsmodell
•
Fri prissättning
•
Kundvalsmodellen
•
•
Entreprenadmodellen
Köp av tjänster
•
•
Entreprenadmodellen
Kundvalsmodellen
•
•
•
Kundvalsmodellen
Entreprenadmodellen
Köp av tjänster
•
Kundvalsmodellen
•
~ 55-60 % (ca 2-5 %
inom barntandvård)
•
~ 40-45 %
•
•
~ 85 % (företagshälsa)
~ 5-10 % (spec.
somatiskt & psykiatrisk)
•
•
•
•
~ 20 % (äldreomsorg)
~ 25-30 % (funk. hinder)
~ 55-60 % (HVB)
~ 25 % (hemtjänst)
•
+60 %
Uppskattad
privatiseringsgrad
• ~ 25-30 % (Familjehem för
barn och unga)
• ~70 % (Institution-missbruk
vuxna)
25
Sektion 4
Utveckling per underbransch
Stora skillnader i tillväxttakt inom omsorg och socialtjänst
35
30
23,6%
25
20
15
12,1
12,3
16,9
13,7
21,5
2005
1,5%
2006
20%
15%
14,7%
10%
8,2%
7,4%
2011 2012 2013
Tillväxt (%)
2014
5,4%
2007
31,1
18,0%
5
0
26,7
10,8%
11,3%
10
18,7
25,4
28,9
2008 2009 2010
Omsättning (SEKmd)
25%
5%
0%
2,3
2,5
1,9
2,0
1,5
1,0
0,8
0,8
6,8%
6,3%
0,5
0,0
1,0
7,5%
1,1
6,7%
1,4
1,5
1,8
1,9
14%
12%
10%
8%
7,2%
6,8%
7,4%
6,6%
6,6%
7,4%
6%
4%
2%
2005
2006
2007
2008 2009
EBIT (SEKmd)
2010
2011 2012 2013
EBIT-marginal (%)
2014
0%
 Omsorg och socialtjänst var i föregående års studie uppdelad på i) Omsorg med boende
huvudsakligen omfattande vård- och behandlingshem, särskilda boendeformer (LSS) samt
äldreomsorgen och ii) Socialtjänst, primärt relaterat till hemtjänst, familjehemsvård samt
daglig verksamhet.
 Omsättningstillväxten bromsade in något under 2014 jämfört med föregående år, främst
relaterat till en lägre tillväxttakt inom äldreomsorg med boende (ca 2%) medan hemtjänsten
och bl.a. sociala insatser för unga och vuxna hade en fortsatt väsentligt starkare tillväxt.
Vissa kommuner har valt att ta tillbaka äldreomsorgen i kommunal regi som en följd av
debatten kring vinster i välfärden. Nyupphandlingar inom äldreomsorg har också minskat
avsevärt under 2014 och 2015. Under 2015 beräknas enbart ca 100 mkr komma ut för
nyupphandling mot tidigare kring 2,5 mdr per år 2007-2010. Trenden med ökat nyttjande
av hemtjänsten och kortare vistelsetid på äldreboenden fortsätter. Det finns ett stort behov
av nya boenden och de privata aktörerna står idag för ca en tredjedel av nybyggnationerna.
 Rörelsemarginalen vände något uppåt förra året efter ett par år av nedåtgående trend.
Lönsamheten i mer specialiserade tjänster med högt vårdinslag, såsom sociala insatser för
vård och unga, öppna och på särskilt boende, har en klart högre lönsamhet än andra
delsegment och ökar i årets studie. Hemtjänstmarknaden är dock fortsatt mycket pressad
med låg eller negativ lönsamhet. Även lönsamheten inom äldreomsorg är relativt sett lägre.
Kommunernas konkurrensneutralitet inom hemtjänsten är ifrågasatt då olika
ersättningssystem ger kommunerna möjlighet att driva verksamhet med underskott och
därmed pressa de privata aktörernas marginaler.
 Tillväxten inom socialtjänst, och då särskilt sociala insatser för vård och unga, väntas öka
signifikant under 2015 och 2016. Den aktuella situationen med omsorg och vård för
ensamkommande asylsökande barn har ökat trycket extremt på fler placeringar på
framförallt HVB-hem under innevarande år.
 Privatiseringsgraden inom särskilt boende är drygt 20% och inom hemtjänst ca 25%. Det
är stora regionala skillnader där vissa kommuner i Stockholm har nästan 50% av omsorgen
i privat regi, medan många kommuner har en mycket låg privatiseringsgrad. 19 av 20
kommuner med högst privatiserad andel är idag moderatstyrda kommuner.
27
Fortsatt stark tillväxt inom personlig assistans och pressad lönsamhet
Personlig assistans
25
20
15
28,3%
10
5
0
4,0
13,5%
4,6
2005
2006
5,8
2007
29,8%
7,6
13,5
11,0
23,1%
9,1
20,2% 20,1%
2008 2009 2010
Omsättning (SEKmd)
15,2
12,4%
17,5
15,4%
2011 2012 2013
Tillväxt (%)
19,9
13,5%
2014
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1,2
0,9
1,0
0,8
0,5
0,6
0,4
0,2
0,0
0,2
5,0%
0,2
4,4%
2005
2006
0,4
6,2%
2007
6,9%
0,6
6,6%
2008 2009
EBIT (SEKmd)
0,7
0,7
1,0
0,8
14%
12%
10%
8%
6,6%
2010
6%
5,5%
5,3%
5,0%
2011 2012 2013
EBIT-marginal (%)
2014
5,1%
4%
2%
0%
 Tillväxtakten inom personlig assistans är något avtagande, men fortsatt stark under 2014.
Tillväxten 2014 är tillika delar driven av ökad privatiseringsgrad och att fler brukare väljer
privata aktörer som av att de offentliga utgifterna för personlig assistans ökar.
Försäkringskassans totala kostnader (privat och offentlig) för personlig assistans ökade med
omkring 6% under 2014 fördelat på en ökning i antal timmar per brukare (+2,2%), antal
assistansberättigade (+1,8%) samt en ökning av timschablonen (+1,8%).
 Lönsamheten pressades ytterligare något under 2014, vilket var väntat med bakgrund av en
låg uppräkning av timschablonen från SEK 275 till SEK 280 (motsvarande 1,8%) i
förhållande till löneökningarna inom personlig assistans.
 I enlighet med assistansersättningsutredningen förslag införs nu en grundschablon och en
tilläggsschablon. Från 2016 ska timbeloppet räknas upp med 1,4 % varje år, vilket innebär att
tidigare ordning där Försäkringskassan lämnar förslag på hur stor uppräkningen ska vara tas
bort. Lönsamheten kommer därför att fortsatt vara under stark press.
 Kostnaderna för assistansersättningen har ökat kontinuerligt i ett längre historiskt perspektiv.
Från 10 miljarder 2002 till 29 miljarder 2014. Allt fler personer får assistansersättning, men
med en avtagande ökningstakt under senare år. Ersättningen ges också för genomsnittligt fler
timmar per person än tidigare. Regeringen har nyligen aviserat en kommande LSS-utredning
som bl.a. ska analysera ansvarsroller, ersättningssystem och vilken roll vinstintressena har
spelat för kostnadsutvecklingen mot bakgrund av de ökade kostnaderna för
assistansersättning.
 Försäkringskassan har den 30 september 2015 fattat ett inriktningsbeslut om att utbetalning
av assistansersättning fr.o.m. den 1 oktober 2016 kommer att ske i efterskott för de
försäkrade som får utbetalning med schablonbelopp. Detta kommer att innebära ett ökat
likviditetstryck på särskilt mindre aktörer i branschen.
 Konkurrensen mellan de privata aktörerna bedöms ha ökat. Dessutom höjdes
arbetsgivaravgifterna för unga under 26 år från 15,49% till 25,49% i augusti 2015 samtidigt
som regelbördan bedöms fortsätta att öka. Vi bedömer, som i föregående års studie, att dessa
förändringar kommer att driva på en ökad konsolidering av branschen. Större bolag har
också under 2014 visat en högre tillväxttakt än de mindre företagen inom personlig assistans.
28
Primärvården förväntas få en alltmer betydande roll i sjukvårdskedjan
Primärvård
14
12
10
21,4%
8
6
4
4,1
2
0
4,5
10,3%
5,9
4,9
6,7
7,9
18,4%
9,4
19,3%
13,0%
10,3
10,8
20%
15%
10%
9,8%
8,6%
11,8
9,5%
4,4%
2005
2006
2007
2008 2009 2010
Omsättning (SEKmd)
25%
2011 2012 2013
Tillväxt (%)
2014
5%
0%
1,0
0,8
0,7
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
0,3
6,2%
0,3
6,3%
2005
2006
0,2
4,9%
2007
0,5
0,4
0,4
6,4%
6,3% 6,2%
2008 2009
EBIT (SEKmd)
0,4
4,7%
12%
10%
0,5
8%
6,7%
7,2%
6%
4%
5,3%
2010 2011 2012 2013
EBIT-marginal (%)
14%
2%
2014
0%
 Sedan införandet av LOV (obligatoriskt sedan 1 januari 2010, tidigare frivillig) inom
primärvården har antalet privata vårdcentraler ökat kraftigt fram till 2010. Nyetableringen
avstannade under 2011, minskade något under 2012 och 2013 för att sedan plana ut
under 2014 (både landstingsdrivna och privata vårdcentraler).
 Tillväxttakten ökade inom den privata primärvården under 2014. Den högre tillväxtakten
förklaras främst i fler patientbesök hos privata aktörer medan besöken till offentliga
vårdcentraler minskar. Nettokostnaden för primärvård (privata företag) ökade med
knappa 7 % under 2014. Den underliggande prisökningstakten inom primärvården
bedöms fortsatt vara låg. Förväntningarna framåt ligger på 1-2 % per år.
 Primärvården har under senare tid fått en alltmer betydelsefull roll och andelen av våra
sjukvårdsutgifter som går till primärvården har ökat kontinuerligt under senare år. Den
underliggande drivkraften är ett behov av att effektivisera sjukvården och att få rätt
vårdnivå på patienterna. Därför sker ett skifte i patientvolym från slutenvård till
öppenvård. Detta förväntas fortsätta under kommande år.
 Lönsamheten förstärktes ytterligare något under 2014 i de privata primärvårdsföretagen
främst drivet genom ökad lönsamhet i de mindre företagen med en omsättning under 25
mkr. Detta kan bl.a. vara kopplat till att det nu gått ett antal år sedan LOV infördes
obligatoriskt och att vissa aktörer också slagits ut.
 En förklaring till den förbättrade marginalen verkar finnas i vårdföretagens fokus på ökad
produktivitet, dvs. att patienter omhändertas på rätt kompetensnivå och högre andel
patientbesök per arbetad timme. Under 2014 ökade besöken till läkare betydligt
långsammare än övriga besök i öppenvården.
 En tydlig trend inom primärvården kopplad till ersättningssystemens utformning är att
flera kommuner nu inför eller ökar viktningen mot socioekonomiska faktorer. Det gäller
t.ex. i Stockholm, Uppsala, Östergötland, Kronoberg och Blekinge.
 Enligt tilläggsdirektiven till välfärdsutredningen stryks nu utredningens uppdrag att föreslå
ett slopande av obligatorisk LOV. Detta är påverkas delvis av ett förändrat läge vad gäller
den parlamentariska situationen i riksdagen.
29
Fortsatt tillväxt inom specialistvården drivet av behovet av kostnadseffektivitet
35
30
25
20
15
19,3
14,6
16,0
9,6%
10
13,0%
23,7
28,2
29,3
2006
2007
20%
16%
10,4% 11,1%
9,1%
8%
8,9%
4,1%
2005
31,2
12%
7,0%
5
0
17,1
21,3
25,9
Specialistvård och övriga vårdtjänster
2008 2009 2010
Omsättning (SEKmd)
2011 2012 2013
Tillväxt (%)
6,4%
2014
4%
0%
2,8
3,0
2,5
1,8
2,0
1,5
1,0
1,1
7,8%
1,3
8,4%
1,4
7,9%
0,5
0,0
2005
2006
2007
1,2
8,3%
2,1
8,8%
2,3
8,8%
2,2
7,8%
12%
2,2
7,6%
10%
8,8%
8%
6%
4%
6,1%
2008 2009
EBIT (SEKmd)
14%
2%
2010
2011 2012 2013
EBIT-marginal (%)
2014
0%
 Underbranschen specialistvård innefattar flertalet olika verksamhetsområden som
exempelvis företagshälsovård, specialistsjukvård, sjukhusvård, sjukgymnaster,
sjukvårdsrådgivning samt psykologer.
 Tillväxttakten inom specialistvård ökade under 2014 till 6,4% efter en inbromsning 2013.
Rörelsemarginalen vände uppåt till nivåerna som gällt tidigare under åren 2010-2011 (8,8%).
Tillväxten är i linje för landstingens ökade kostnader för specialiserad somatisk och
psykiatrisk vård (~7%). Den samlade underliggande tillväxten inom specialistvård och
primärvård bedöms uppgå till cirka 4%. Privatiseringen bidrar till tillväxten och den
underliggande starkaste drivkraften är ett behov av att hitta kostnadseffektiva lösningar inom
sjukvården. Det är troligt att en del av denna drivkraft kommer att leda till en förflyttning av
volymer till primärvården och öppenvården bort från sjukhusen.
 De stora aktörerna inom denna underbransch (Capio, Praktikertjänst och Aleris) pekar på att
prisförändringarna inom specialistsjukvården är fortsatt låga och att tillväxten därmed i stor
utsträckning är kopplad till volymökningar. Vår förståelse är att priseffekten t.o.m. är negativ
inom vissa specialistkategorier.
 Landstingets kostnad för specialiserad psykiatrisk vård ökar i högre takt än kostnaden för
somatisk vård. Både myndigheter och privata aktörer lyfter fram en ökande psykisk ohälsa
som en av huvudorsakerna. Enligt statistik från Försäkringskassan ökade antalet sjukskrivna
med 14% 2014, mätt som antalet pågående sjukskrivningar 60 dagar eller längre.
 Lönsamheten vänder åter uppåt 2014. Produktivitetsökningar bedöms vara drivande och
detta underbyggs t.ex. av att Aleris minskade sina medelvårdtider och förbättrade
resursutnyttjandet med högre ökningstakt i patientbesök än antalet medarbetare under året.
Capio lanserade i slutet av 2014 t.ex. ett omstruktureringsprogram i syfte att öka kvalitét och
produktivitet.
 Företagshälsovården omsätter cirka 4 mdr i Sverige. Branschens största aktör Previa växte
t.ex. med 4% under 2014. De tre största aktörerna Previa, Avonova och Feelgood står för ca
30-40% av branschen. Priskonkurrensen har varit fortsatt hård under 2014 och 2015 varför
marginalerna tillhör de lägre inom vårdbranschen. Under 2014 har också det stöd som
funnits till företagshälsovård i princip helt avskaffats.
30
Fortsatt stagnerande och svag organisk tillväxt inom privat tandvård
Tandvård
14
12
10
8
7,5
8,1
8,6
9,2
10,3
10,7
11,1
11,6
6,2%
4
8%
6%
6,6%
2
2006
2007
4,0%
4,3%
0,6%
2011 2012 2013
Tillväxt (%)
2014
1,8%
1,2%
2005
12%
10%
12,6%
8,4%
6
0
10,6
10,5
14%
2008 2009 2010
Omsättning (SEKmd)
4%
2%
0%
1,6
1,4
1,2
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
1,2
0,5
0,6
7,3%
7,2%
0,6
6,8%
0,8
1,2
1,2
11,7% 11,8% 11,5%
1,1
10,7%
1,3
1,4
11,8% 11,6%
14%
12%
10%
8%
8,4%
6%
4%
2%
2005
2006
2007
2008 2009
EBIT (SEKmd)
2010
2011 2012 2013
EBIT-marginal (%)
2014
0%
 Tillväxttakten inom den privata tandvårdsmarknaden ligger fortsatt stabilt på en låg nivå
2014. Borträknat priseffekter är volymtillväxten mycket låg. Trolig prisökning ligger kring
drygt 2 % under 2014. Studier kring historiska prisökningar inom tandvården har visat att
dessa ligger över den allmänna prisökningstakten i Sverige men inte snabbare än de
statliga referenspriserna.
 Lönsamhetsmarginalen inom den privata tandvårdsmarknaden ligger kvar på samma höga
nivå 2014 och är fortsatt den underbransch inom vård- och omsorgssektorn med klart
högst lönsamhetsmarginal.
 Praktikertjänst som dominerar den privata tandvårdsmarknaden storleksmässigt
uppvisade ingen tillväxt under 2014 inom affärsområdet Tandvård. Det är fortfarande en
starkt fragmenterad marknad med enbart ett fåtal medelstora tandvårdsföretag. Det stora
flertalet av dessa aktörer har i dagsläget förhållandevis svag lönsamhet. En delförklaring
till hög lönsamhet i mindre tandvårdsföretag är att skattereglerna för fåmansföretag
innebär att många inte tar ut fullt marknadsmässig lön.
 Bland de medelstora aktörerna visade bolag med uppsökandeverksamhet och avtal med
landsting, som Distriktstandvården Sverige och H.F. Oral Care upp starka tillväxtsiffror.
 Folktandvården i Stockholms län AB bryter en långvarig trend av tillväxt med en något
minskad omsättning och försämrat rörelseresultat 2014. Antal patientbesök ökade under
2014, men antalet patienter som fick specialistvård minskade. Det föreligger ingen
väsentlig förskjutning mellan privat och offentligt driven tandvård i marknaden.
 58 % av besöken inom tandvården sker idag på privata kliniker. Den totala
tandvårdsmarknaden uppgår till cirka 21 mdr, varav 5 mkr utgörs av tandvårdsstöd och
högkostnadsskydd. Kommande stora pensionsavgångar oroar framåt och de större
aktörerna jobbar på att öka rekryteringen till branschen för att kunna ersätta behovet av
tandläkare. Antalet tandhygienister har ökat kraftigt under senare år.
 Studier visar att Sverige har bäst tandhälsa inom EU och att denna kontinuerligt
förbättras. Dock är de socialekonomiska skillnaderna stora där arbetslösa och sjukskrivna
uppvisar betydligt sämre tandhälsa.
31
Väsentligt högre redovisade marginaler bland små vårdbolag jämfört med större
Rörelsemarginalutveckling 2009-2014 (EBIT,%)
Kommentarer
Omsättningskategori
(SEKm)
2009
2010
2011
2012
2013
Medel
2014
09-14
10-25
7,8%
8,4%
8,4%
8,2%
8,2%
9,1%
8,3%
25-50
8,1%
8,5%
7,0%
6,9%
7,3%
7,4%
7,5%
50-100
5,7%
5,0%
4,8%
4,7%
6,3%
6,5%
5,5%
100-150
8,3%
7,0%
6,0%
6,6%
6,0%
3,9%
6,3%
150-200
5,5%
6,2%
6,3%
6,4%
6,3%
6,4%
6,2%
200+
Totalt (exkl. bolag
SEK <10m)
0-10
6,3%
6,3%
5,9%
4,3%
3,9%
4,2%
5,2%
6,7%
6,6%
6,2%
5,4%
5,3%
5,6%
6,0%
14,1%
14,1%
14,5%
14,5%
15,9%
17,1%
15,0%
8,1%
8,1%
7,7%
7,1%
7,3%
7,8%
7,7%
Totalt
 Vid en nedbrytning av lönsamheten efter storlek visas tydligt att mindre företag i vårdoch omsorgssektorn fortsatt har högre lönsamhetsmarginal än de större företagen. De tre
dominerande omsättningskategorierna är bolag med SEK >200m, minsta kategorin SEK
<10 samt SEK 10m-25m, vilka tillsammans svarar för SEK 6,4md (eller 76%) av den
total lönsamheten. Enbart den minsta omsättningskategorin SEK < 10m svarar för ca
SEK 3,4md (eller 40%) av den totala lönsamheten. Vi har alltså förhållandevis få bolag
som ligger i mellanklassen, d v s omsättning mellan SEK 25m-200m.
 Trenden med marginalpress hos de största aktörerna har brutits under 2014 och dessa
bolag visade istället upp en viss ökning.
 Bland de minsta företagen, de med mindre än 10m i omsättning samt 10-25m i
omsättning ökar lönsamheten 2014. Vi har tidigare konstaterat att mätningen i den allra
minsta kategorin (SEK < 10m) är mer osäker. Den påverkas bl.a. av ickemarknadsmässiga löneuttag p g a gällande fåmansbolagsregler och svårigheter att mäta
verklig lönsamhet vid uppstart av bolag. Vidare har de generellt lägre kostnader för
kvalitetsutveckling och lägre omkostnader kopplat till företagsgemensamma funktioner.
32
Årlig genomsnittlig tillväxt inom privat vård och omsorg uppgår till 10,7 %
Omsättningsfördelning per underbransch 2005-2014 (SEKmdr)
120,0
100,0
80,0
9,4
60,0
40,0
20,0
0,0
4,9
8,6
5,9
4,1
7,5
4,0
12,2
4,5
8,1
4,6
12,3
13,7
14,6
16,0
2005
2006
Primärvård
5,9
9,2
7,6
6,7
10,3
9,1
7,9
10,5
11,0
21,5
10,6
13,5
10,3
10,7
15,2
10,8
11,1
17,5
25,4
26,6
28,4
11,8
11,6
19,9
31,2
17,0
18,8
17,1
19,3
21,3
23,7
25,9
28,2
29,2
31,3
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Tandvård
Personlig assistans
Specialistvård
33
Årlig genomsnittlig tillväxt i antalet anställda uppgår till 8,7 %
Antalet anställda per underbransch 2005-2014 (tusental)
160,0
140,0
120,0
5,4
100,0
80,0
60,0
2,4
15,4
2,5
16,3
40,0
11,6
11,9
20,0
23,0
24,4
0
2,7
17,1
12,0
27,4
12,1
13,4
16,9
2005
2006
2007
Primärvård
Specialistvård
3,6
3,9
18,7
20,2
12,1
12,3
4,8
21,6
12,7
37,2
23,0
6,0
24,6
13,0
13,1
43,1
44,7
6,1
25,5
13,2
47,7
6,7
27,1
13,4
50,1
31,3
33,1
20,6
21,1
24,9
30,0
32,3
36,0
39,5
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Tandvård
Personlig assistans
Notering: Antalet anställda i personlig assistans har justerats nedåt. Under perioden 2005-2011 rapporterades i infotorg, gällande två bolag, antalet anställda uttryckt i antal personer och inte uttryckt i heltidsekvivalenter för att sedan övergå till heltidsekvivalenter 2012.
34
Sektion 5
De största aktörerna inom vård- och omsorgssektorn
Finansiella nyckeltal för de tio största aktörerna (inkl. utlandsverksamhet)1
2
Total omsättning 2014
7 527
6 644
9 059
2 946
1 216
5 065
9 971
13 200
903
2 838
(msek)
(msek
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
4 315
4 166
4 875
2 946
1 216
4 855
9 812
6 501
903
2 447
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
7,9%
-2,4%
7,0%
18,3%
-2,3%
45,2%
3,2%
6,3%
3,9%
25,6%
EBITDA 2014 (%)
356 (5%)
577 (9%)
960 (11%)
234 (8%)
47 (4%)
359 (7%)
848 (9%)
1101 (8%)
44 (5%)
143 (5%)
EBIT 2014 (%)
-307 (-4%)
373 (6%)
807 (9%)
213 (7%)
37 (3%)
327 (6%)
487 (5%)
406 (3%)
-14 (-2%)
121 (4%)
6 645
10 233
13 875
5 878
2 478
8 619
9 269
12 357
821
5 742
Total omsättning 2014 (Sve.)
Omsättningstillväxt
Antal anst. 2014
Oms. per anst. 2014
Personal kostn. per anst. 2014
Källor
1,13
0,65
0,65
0,50
0,49
0,59
1,08
1,07
1,10
0,49
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
0,64
0,43
0,45
0,41
0,39
0,47
0,63
0,57
0,73
0,42
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
(msek)
1. Den finansiella informationen avser följande bolagsnamn; Sirela Sweden AB, Ambea Holding AB, Attendo AB (publ), Frösunda Omsorg AB, Förenade Care AB, Humana AB, Praktikertjänst AB, Ygeia TopHolding AB, AB Previa, Team Olivia AB
2. Humanas höga omsättningstillväxt är främst hänförlig till förvärvet av Inom (INOM - Innovativ Omsorg i Norden AB) i början av 2014 vilka 2013 omsatte ca 0,9 mdr.
36
Företagskoncentrationen minskar i vårdsektorn för andra året i följd
Tio största koncernerna i Sverige
Kommentarer
Tillväxt
Team Olivia
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
~ 60,2%
Praktikertjänst
Humana
~ 39,8%
Förenade Care
Frösunda
Attendo
Ambea
10 största aktörerna
Övriga aktörer
Humana
Team Olivia
Frösunda
Aleris
Attendo
Capio
Previa
Praktikertjänst
Förenade Care
Ambea
Aleris
Övriga aktörer
Förändring EBITDA-marginal, %
FY14
45.2%
25.6%
18.3%
7.4%
6.4%
6.3%
3.9%
3.2%
-2.3%
-2.4%
SEKm
Frösunda
Humana
Aleris
Attendo
Ambea
Capio
Förenade Care
Previa
Team Olivia
Praktikertjänst
 Omsättningstillväxten i Sverige uppgick till 6,9% (3,3%) för de tio största aktörerna, vilket
är något under totalmarknadens tillväxt på 8,1% ( 7,2 %). I tillväxten för de tio största
aktörerna ingår dock betydande förvärv, så den organiska tillväxten är lägre. En viktig
förklaringsfaktor även i årets studie är att de största vårdaktörerna minskar sina
investeringar/förvärv i Sverige och har ett fortsatt ökat fokus på investeringar på övriga
nordiska marknader, framförallt Norge och Finland.
 De tio största aktörernas andel av den totala privata marknaden (exkl. övriga
företagsformer) minskar därför något även 2014 till ca 39,8% (40,6 %). Deras totala
marknadsandel av den privata vård- och omsorgsmarknaden är därför lägre om övriga
företagsformer skulle inkluderas.
Capio
Tillväxt, %
Källor
Previa
FY14
1.5%
0.4%
0.2%
0.0%
-0.1%
-0.1%
-0.5%
-0.5%
-1.0%
-11.2%
 Humans och Team Olivias höga tillväxtal är till största delen förvärvsrelaterade, då
Humana bl.a. förvärvade Inom-koncernen och Team Olivia förvärvade tolv företag.
Bolagen uppger den organiska tillväxten för 2014 till 8,0% respektive 6,0%. Frösunda
uppvisade 2014 den största organiska tillväxten, 18,3%. Över hälften av bolagets
verksamhet är inom det snabbväxande segmentet personlig assistans (+13,5% 2014).
Lönsamhet
 Eftersom samtliga vård- och omsorgsföretag med nordiska eller europeiska verksamheter
inte redovisar lönsamhet (rörelseresultat) per land har Grant Thornton ej kunnat fastställa
lönsamhetsutvecklingen på den svenska marknaden för de tio största aktörerna.
 Totalt sett har lönsamhetsutvecklingen (EBITDA) varit stabil med 7,0% 2014 mot 7,2%
2013 (oviktat). Skillnaden i lönsamhet mellan bolagen är relativt stor, delvis beroende på
branschfokus (personlig assistans och företagshälsovård har lägre lönsamhet). Den kraftiga
marginalförsämringen för Praktikertjänst beror till största delen på övergången till
förändrade redovisningsprinciper (K3) där 2013 räknats om och påverkats positivt genom
återföring av avsatta pensionskostnader. Justerat för detta var marginalförsämringen 2,6%.
1. Den finansiella informationen avser följande bolagsnamn; Sirela Sweden AB, Ambea Holding AB, Attendo AB (publ), Frösunda Omsorg AB, Förenade Care AB, Humana AB, Praktikertjänst AB, Ygeia TopHolding AB, AB Previa, Team Olivia AB
2. Humanas höga omsättningstillväxt är främst hänförlig till förvärvet av Inom (INOM - Innovativ Omsorg i Norden AB) i början av 2014 vilka 2013 omsatte ca 0,9 mdr.
37
Sektion 6
Värderings- och transaktionslandskapet
Stark förvärvsaktivitet under 2014 men mycket få större överlåtelser
Tio största koncernerna i Sverige
Förvärvsaktiviteten
Förvärvad medianomsättning (Sve.)
Kommentarer
Utveckling 2014
Antal
60
50
40
30
20
10
0
SEKm
52
49
32
31
14
17
14
Förvärvsaktivitet per land
FY14
35
30
25
20
15
10
5
0
32
21
13
YTD15 (10m)
Norge
12%
Norge
29%
Sverige
50%
Sverige
51%
Finland
21%
 Drygt hälften av förvärven avser svenska bolag och 30% avser förvärv i Finland, där
merparten av Attendos förvärv har skett. Under 2015 har förvärvsaktiviteten ökat
väsentligt i Norge som står för en tredjedel av förvärven så här långt. Eftersom vi saknar
årsredovisningar som täcker 2015 så är statistiken för innevarande år mer osäker och inte
fullständig. Vår analys indikerar på en minskad förvärvsaktivitet 2015 jämfört med 2014.
 Trenden gällande medianomsättningen i målföretagen för svenska förvärv håller i sig och
fortsätter att sjunka under 2014. Till de större transaktionerna under 2014 hör Humanas
förvärv av Inom-koncernen och Ambeas förvärv av Silverhemmen Vård och Omsorg.
Förvärvsaktivitet per land
Övriga länder
Danmark
4%
4%
Finland
29%
15
 Förvärvsaktiviteten hos de tio största vård- och omsorgsaktörerna i Sverige under 2014
var stark med nästintill 50 förvärv. Nivån är klart högre än de föregående två åren och i
linje med 2011 då 52 bolag förvärvades. Som tidigare år tillhör Attendo och Team Olivia
de mest förvärvsintensiva bolagen i sektorn under 2014.
 Antalet större transaktioner i Sverige har varit fortsatt få under 2015 där en av de större
transaktionerna bland de tio största koncernerna har varit Previas förvärv av Manpower
Hälsopartner i början på året. Bolaget hade under 2014 en omsättning på SEK 0,2 mdr.
Utanför Sverige noteras Aleris förvärv av norska Teres Medical Group från FSN Capital
Partners. Bolaget omsatte cirka SEK 0,6 mdr under 2014. Därtill bör Ambeas förvärv av
Mediverkko nämnas. Mediverkko omsatte EUR 0,4 mdr under 2013 och fusioneras ihop
med Mehiläinen till en ny koncern.
 2014 och 2015 har också karaktäriserats av en trend att större vårdbolag söker sig till
börsen. De riskkapitalbolag som äger flera av de större vårdbolagen har svårt att hitta
relevanta exitmöjligheter på M&A-marknaden p.g.a. de ökade politiska riskerna. Under
2015 genomfördes den första noteringen då Capio noterades sig på Nasdaq OMX. Under
hösten 2015 blev det också officiellt att Attendo avser att notera sig på Nasdaq OMX den
30 november 2015. Vi förväntar oss fler börsnoteringar av vård- och omsorgsbolag.
39
Värderingen av vårdbolag minskar och pressas av ökade politiska risker
Multiplar, urval av europeiska noterade vårdbolag
Kommentarer
EV/Sales (x)
Utveckling av justerade EV/sales multiplar, 2006-2014
0,6x
0,5x
nov-15
nov-14
nov-13
nov-12
nov-11
Median
nov-10
nov-09
nov-08
nov-07
nov-06
1,1x
1,0x
0,9x
0,8x
0,7x
0,6x
0,5x
0,4x
0,3x
0,2x
 Värderingsstatistik på onoterade bolag som förvärvats av de största svenska vård- och
omsorgsaktörerna under de senaste åren är mycket begränsad. Dock är vår uppfattning
att de politiska riskerna har påverkat värderingarna negativt under 2013, 2014 och 2015.
Rullande kumulativt medel
Utveckling av justerade EV/EBITDA multiplar, 2006-2014
8x
7x
5,5x
EV/EBITDA (x)
6x
5x
4,9
4x
3x
nov-15
nov-14
nov-13
nov-12
nov-11
Median
nov-10
nov-09
nov-08
nov-07
nov-06
2x
 Värderingarna på noterade europeiska vårdbolag uppvisar en förhållandevis stabil
utveckling under de senaste 12 månaderna. Dock syns en trend under 2013 till 2015 med
något sjunkande EV/EBITDA-multiplar (rörelsevärde i förhållande till rörelseresultat
före avskrivningar). Vår portfölj av noterade vårdbolag värderades i november 2015 till
multiplar om 9,8,x baserat på EV/EBITDA och 1,1 på basis av EV/omsättning. I
jämförelse med tidigare års studier av noterade europeiska vårdbolag har ett flertal bolag
avnoterats i samband med förvärv.
 Graferna visar medianmultiplarna för 21 noterade europeiska vårdbolag med avdrag för
uppskattad illikviditet (30% avdrag) och småbolagsrisk (20% avdrag) för att få en bättre
jämförelse av värderingslandskapet för mindre onoterade vårdbolag.
 30 juni 2015 var första handelsdagen i Capio AB på Nasdaq Stockholm. Värderingen av
Capio hösten 2015 ligger kring 0,81 vad gäller EV/omsättning samt 11,0 avseende
EV/EBITDA. Attendo noteras den 30 november till en värdering om ca 1,1 på
EV/omsättning respektive 11,2 för EV/EBITDA. Uppgifter om omsättning och
EBITDA avser senaste 12 månaderna.
 I urvalsgruppen finns sex bolag som är verksamma på nordisk basis (Feelgood, GHP,
Dedicare, NGS Group och nu även Capio och Pihlajalinna Terveys). EV/EBITDAmultipeln (median) för dessa har under 2010-11 överstigit median-multipeln för de övriga
europeiska bolagen. Från 2012 och framåt råder motsatt förhållande.
 Värt att notera är ett större internationellt förvärv av 83% av börsnoterade Générale de
Santé Société Anonyme (ENXTPA:GDS), som äger privata sjukhus och kliniker i
Frankrike och Italien, för SEK 13mdr i maj 2014 motsvarande en implicit EV/EBITDA
multipel om 7,1x.
Rullande kumulativt medel
40
Appendix
A.
Metodologi
B.
Källförteckning
C.
Grant Thorntons klassificering utifrån SNI-kodsystemet
D.
Kontaktuppgifter
Appendix
A. Metodologi
Definitioner och avgränsningar
Uppdatering av dataunderlag i årets studie
 Den finansiella informationen baseras på årsredovisningsdata från Infotorg. Den
finansiella informationen omfattar endast privatägda aktiebolag som bedriver vård- och
omsorgsverksamhet i Sverige (SNI-koder 86-88). Den finansiella informationen
inkluderar inte medicinsk laboratorieverksamhet, ambulanssjukvård samt aktiebolag som
ägs av stat/landsting/kommuner. Det innebär också att vård- och omsorgsverksamhet
som drivs i företagsformerna handelsbolag, enskild firma, ideell förening, ekonomisk
förening och stiftelser inte har inkluderats.
 Bolag som byter huvudinriktning i sin verksamhet kan uppdatera sin SNI-kod. Då en årlig
omklassificering av alla bolag skulle göra det svårt att urskilja tillväxt i de respektive
underbranscherna från påverkan av omklassificeringar har vi tidigare år behållit den
ursprungliga SNI-kodningen. Problematiken ökar dock över tid varför vi valt att i årets
studie omklassificera bolagen till senaste SNI-kod i årets studie och att göra justeringar
fem år bakåt i tiden för att få jämförbarhet. Det kan därför innebära att vissa mindre
skillnader uppstår för tidigare år jämfört med tidigare redovisade rapporter.
 Infotorg erbjuder inte möjlighet att extrahera finansiell information kategoriserad enligt
faktiskt räkenskapsår. Detta innebär att Grant Thornton har klassificerad den finansiella
informationen som extraherats vid exempelvis 2015 års studie och antagit att den är
hänförligt till räkenskapsåret 2014. Det som i denna rapport är klassificerat som 2014 kan
således innehålla finansiell information för privatägda aktiebolag med räkenskapsår
2013/14, 2014 och 2014/2015. För att erhålla så jämförbar information som möjligt
extraheras alltid den finansiella informationen från Infotorg under september månad för
respektive studie. För samtliga nya bolag som inte inkluderats i tidigare studier där
omsättningen överstiger 5 MSEK genomför Grant Thornton en översiktlig kontroll om
företagets verksamhetsinriktning och gör en bedömning om bolaget bör omfattas i denna
studie genom besök på hemsida och/eller genom att läsa verksamhetsberättelsen i
årsredovisningen.
 Vi har även gjort manuella korrigeringar för bolag med en omsättning på över SEK 100m
och som varit verksamma inom vårdsektorn under det senaste verksamhetsåret, men som
fallit bort i urvalet av anledningar som verksamhetsöverlåtelse, konkurs eller dylikt och
därmed saknat vårdrelaterad SNI-kod när informationen extraherades från Infotorg i
september året efter. Vidare har justeringar gjorts för större bolag som bedrivit
verksamhet i kommission och där varken den verksamma legala enheten eller
moderbolaget rapporterat omsättning och resultat.
 För att säkerställa problem med t ex förlängda/förkortade räkenskapsår eller
kategoriseringsproblem med underbranscher baserat på SNI-koder har vi
rimlighetsbedömt de största aktörerna samt respektive underbransch inom den privata
vård- och omsorgsmarknaden. I övrigt har vi ej kvalitetssäkrat den information som
erhållits via Infotorg.
 Studien omfattar även en analys av branschens tio största privata aktörer. Informationen
har erhållits från resp. bolags årsredovisning beträffande omsättning, kassaflöde etc. Den
finansiella nyckeltalsinformationen som presenteras i studien inkluderar utländsk
verksamhet för de bolag som är verksamma utanför Sverige. Ingen granskning eller
bedömning har gjorts kring faktiskt redovisade omsättnings- och resultatnivåer etc.
42
Appendix
B. Källförteckning
Databaser
 Infotorg (databas med finansiell information samt årsredovisningar för svenska bolag)
 Capital IQ (internationell databas med finansiell information)
 Market manager (databas med finansiell information kring svenska bolag)
 OECD, (statistik över OECD-ländernas kostnader för hälsa- och sjukvård & demografi)
Publicerade studier/rapporter/artiklar
Publicerade studier/rapporter/artiklar
 Statens offentliga utredningar (SOU) (2015), "SOU 2015:76. Ett tandvårdsstöd för alla –
Fler och starkare patienter"
 Statens offentliga utredningar (SOU) (2015), "SOU 2015:98. Träning ger färdighet.
Koncentrera vården för patienternas bästa"
 Statistiska centralbyrån (SCB) (2015), "Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg
2013"
 Svenskt Näringsliv (Lars Henriksson) (2015), "Vinstbegränsningar – rättsliga
frågeställningar"
 Svenskt Näringsliv (2015), "Finns det något samband mellan kvalitet, kostnader och
bemanning? – en studie av äldreomsorgens särskilda boenden"
 Health Consumer Powerhouse (HCP) (2015), "Euro Health Consumer Index 2014
Report"
 Svenskt Näringsliv (2015), "Så får vi mera välfärd för pengarna. Konkurrens, styrning och en
effektiv resursanvändning"
 Inspektion för vård och omsorg (IVO) (2015), "Tillsynsrapport – De viktigaste
iakttagelserna inom tillsyn och tillståndsprövning verksamhetsåret 2014"
 Svenskt Näringsliv (2015), "Etableringshinder i välfärden"
 Konkurrensverket (2014), "Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om
kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor"
 Myndigheten för vårdanalys (2015), "Vården ur patienternas perspektiv – Jämförelser mellan
Sverige och 10 andra länder"
 Myndigheten för vårdanalys (2015), "Varieerande väntan på vård. Analys och uppföljning av
den nationella vårdgarantin"
 Sveriges Kommuner och Landsting (2015), "Svensk sjukvård i internationell jämförelse"
 Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) (Anna Häger Glenngård) (2015),
"Primärvården efter vårdvalsreformen. Valfrihet, kvalitet, produktivitet"
 Vårdföretagarna (2015), "Patienttoppen 2015: Sju av tio mest uppskattade vårdcentraler är
privata"
 Nordic Healthcare Group (2015), "Östersunds kommun. En modell för uppföljning och analys
av kvalitet, arbetsvillkor och ekonomi på enhetsnivå inom äldreomsorgen"
 Statskontoret (2015), "Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Utvärdering av
överenskommelsen mellan regeringen och SKL. Slutrapport"'
43
Appendix
C. Grant Thorntons klassificering utifrån SNI-kodsystemet
SNI-kod och benämning
Klassificering Grant Thornton Exempel på verksamhet
87100 Boende med sjuksköterskevård
Omsorg med boende
Sjukhem, vårdhem, mer allmänna sjukhem än nedanstående
87201 Boende med särskild service för personer med utvecklingsstörning eller psykiska funktionshinder
Omsorg med boende
Se SNI-kod
87202 Boende med särskild service för barn och ungdomar med missbruksproblem
Omsorg med boende
Se SNI-kod
87203 Boende med särskild service för vuxna med missbruksproblem
Omsorg med boende
Se SNI-kod
87301 Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre personer
Omsorg med boende
Äldreomsorgen
87302 Vård och omsorg i särskilda boendeformer för personer med funktionshinder
Omsorg med boende
Bolag både med boende, personlig assistans och öppenvård.
Omsorg med boende
T.ex. HVB-hem, fosterhem och boende för ensamkommande
flyktingbarn.
87901 Heldygnsvård med boende för barn och ungdomar med sociala problem
87902 Omsorg och sociala insatser i övriga boendeformer för vuxna
Omsorg med boende
Behandlingshem
88102 Öppna sociala insatser för personer med funktionshinder
Personlig assistans
Personlig assistansverksamhet, t ex Frösunda
86211 Primärvårdsmottagningar med läkare m.m.
Primärvård
Vårdcentraler
86903 Primärvård, ej läkare
Primärvård
Barnmorskemottagningar
88101 Öppna sociala insatser för äldre personer
Socialtjänstrelaterad omsorg
Personlig assistans och hemtjänst för äldre
88991 Öppna sociala insatser för barn och ungdomar med sociala problem
Familjehemsvård
88992 Öppna sociala insatser för vuxna med missbruksproblem
Rehab och utslussningsverksamhet för missbrukare
88993 Övriga öppna sociala insatser för vuxna
Öppenvårdverksamhet för ungdomar och vuxna
86102 Specialiserad sluten somatisk hälso- och sjukvård på sjukhus
Specialistvård
Sjukhus
86103 Specialiserad sluten psykiatrisk hälso- och sjukvård på sjukhus
Specialistvård
Läkarkonsult (total oms. 3 MSEK)
86212 Annan allmän öppen hälso- och sjukvård, ej primärvård
Specialistvård
Företagshälsovård och Sjukhusvård
86221 Specialistläkarverksamhet inom öppenvård, på sjukhus
Specialistvård
Sjukhus
86222 Specialistläkarverksamhet inom öppenvård, ej på sjukhus
Specialistvård
Sophiahemmet,
86905 Fysioterapeutisk verksamhet o.d.
Specialistvård
Sjukgymnaster, kiropraktiker, Rygginstitutet
86909 Annan öppen hälso- och sjukvård, utan läkare
Specialistvård
Dialysklinik, psykologer, sjukvårdsrådgivning
86230 Tandläkarverksamhet
Tandvård
Tandläkarmottagningar
86904 Tandhygienistverksamhet
Tandvård
Tandtekniker, hygienister
44
Appendix
D. Kontaktuppgifter
Mats Fagerlund
Head of Advisory, Partner
Advisory
T: +46 8 563 070 71
E: mats.fagerlund@se.gt.com
Mats Fagerlund är ansvarig chef för Grant Thornton Advisoryavdelning och arbetar huvudsakligen med transaktionsrådgivning.
Mats har en gedigen erfarenhet från transaktionsrådgivning inom mid-cap-sektorn. Han har ett särskilt fokus på vård- och
omsorgssektorn som inkluderar både finansiell genomlysning i samband med förvärv, värdering och modellering, privatiseringar
och förhandlingar.
Mats började på Grant Thornton 2008 efter sju år på Ernst & Youngs transaktionsavdelning. Innan dess har Mats varit verksam
på Näringsdepartementet där han arbetade med att analysera hur lagstiftning inom skatte- och redovisningsområdet påverkar
privata företag. Han började sin karriär som revisor på SET Mazars.
Mats har lång erfarenhet från konsultuppdrag inom den svenska sjuk- och omsorgssektorn och har arbetat med bl.a.
privatiseringsprocesser och som finansiell rådgivare till både stora och små aktörer i vård- och omsorgsbranschen. Mats är
ansvarig för branschsatsningen på vård- och omsorgssektorn inom Grant Thornton Sverige.
Pär Ekengren
Partner
Advisory
T: +46 8 563 070 84
E: par.ekengren@se.gt.com
Anders Thörnsten
Manager
Advisory
T: +46 8 563 073 30
E: anders.thornsten@se.gt.com
Pär Ekengren är senior rådgivare på Grant Thorntons Advisoryavdelning och styrelseledamot i Grant Thornton. Pär har en
gedigen erfarenhet från Corporate Finance-rådgivning och var ansvarig chef för Grant Thorntons Corporate Finance-avdelning
mellan 1999 och 2012 samt medlem i företagsledningen fram till 2012.
Pär har agerat rådgivare i ett stort antal transaktioner sedan han började på Grant Thornton. Hans erfarenheter inom vård- och
omsorgssektorn inkluderar finansiell genomlysning i samband med förvärv, värdering, försäljningar av företag, utredningar och
affärsrådgivning.
Pär var näringslivsrepresentant i referensgruppen i samband med forskningsantologin "Konkurrensen konsekvenser – Vad
händer med Svensk välfärd" – av SNS Förlag 2011.
Anders Thörnsten är Manager på Grant Thorntons Advisoryavdelning och arbetar främst inom transaktionsrådgivning. Anders
började på Grant Thornton 2006 inom revision och har sedan 2008 arbetat inom Advisoryavdelningen.
Anders har erfarenhet från transaktionsrådgivning inom medelstora ägarledda vård- och omsorgsbolag samt övriga
tjänstebaserade och tillverkande industrier. Anders är även ansvarig medarbetare från Advisory, tillsammans med Mats
Fagerlund, i branschsatsningen på vård- och omsorgssektorn inom Grant Thornton Sverige
Anders har bistått flertalet riskkapitalbolag och större vårdkoncerner med förvärvsrådgivning inom vårdsektorn.
45

PDF - Grant Thornton

Transcription

Similar documents

Nya vård- och omsorgsboendet Birger Jarlsgatan 91

Branschanalys / Konkurrentanalys Pdf

och omsorgsboende.

Vård och omsorgsutbildning

Anslag/Bevis

7/2015 Uppföljning av 2014 års internkontrollplan för

VO-College uppdrag i Västmanland.

Vård och omsorg Lernia

Tillfälliga arbetsgrupper med mål och syfte juni-15