Kursbeskrivning HT15 - Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Transcription

1 (25)
Version 2015-08-31
Kursbeskrivning
Förskoledidaktik med inriktning mot
språk och kommunikation
22,5 hp, grundläggande nivå, helfart
inom förskollärarprogrammet
Kurskod UB402Y
Höstterminen 2015
Kursadministratör
David Lundberg
david.lundberg@buv.su.se
Kursledare
Torgunn Finnset
torgunn.finnset@buv.su.se
Sjok 1
Kursansvarig examinator
Anna Åhlund
anna.ahlund@buv.su.se
Sjok 2
Rikard Apelgren
rikard.apelgren@buv.su.se
Sjok 3
Anna Åkerfeldt
anna.akerfeldt@buv.su.se
Stockholms universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
106 91 Stockholm
Besöksadress:
Frescati Hagväg 24, 20, 16B
www.buv.su.se
Telefon: 08-16 20 00 (vxl)
2 (25)
Kursbeskrivning
Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation
HT 2015
Innehållsförteckning
Allmänt om kursen ........................................................................................................ 3
Registrering, Kurshemsida, Schema ........................................................................ 3
Kursadministratör, kursledare, kursansvarig, kurslärare, verkstadsledare ................. 4
Kursens innehåll ....................................................................................................... 4
Kursens förväntade studieresultat ............................................................................ 4
Kursens upplägg ........................................................................................................... 5
Obligatoriskt deltagande, Fältstudie, Seminarier ....................................................... 5
Föreläsningar ............................................................................................................ 7
Verkstäder, Gestik som språk - verkstad 90 min x 3 .................................................. 8
Musik som språk - verkstad 90 min x 3 ..................................................................... 8
Språkverkstaden - handledning 40 min x 1 ............................................................... 8
Medieverkstan - verkstad 90 min x 2 ........................................................................ 9
Enskilda uppgifter ..................................................................................................... 9
Gruppuppgifter ....................................................................................................... 10
Litteratur och informationssökning, Litteraturläsning, Självstudiekurser ................... 11
Examination, Allmän information om examination ......................................................... 12
Omexamination, Nästkommande omexaminationer, Betyg och betygskriterier ......... 13
Beskrivning av betygskriterier .................................................................................. 14
Betyg på hel kurs...................................................................................................... 15
Regler och rättigheter .................................................................................................... 16
Fusk, plagiat eller självplagiering ............................................................................. 16
Övrig information ............................................................................................................. 17
Studentinflytande och kursvärdering ........................................................................ 17
Stöd i studierna, Medieverkstan, Campuskort och kåravgift ..................................... 17
Mitt universitet .......................................................................................................... 18
Kurslitteratur obligatorisk ............................................................................................... 19
Arbetsmaterial för teorispecifik fördjupning .............................................................. 21
Skönlitteratur, Barnlitteratur ..................................................................................... 23
Referenslitteratur ..................................................................................................... 24
Version 31 augusti 2015
3 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Allmänt om kursen
I denna kursbeskrivning finns information om kursens innehåll, uppläggning, examinationer
samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen kompletterar beslutad kursplan.
Denna kurs samläses med kursen UB06UU, i några inledande föreläsningar och seminarier.
Registrering
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen använder webbregistrering för båda kurserna i
termin 4. För att webbregistrera dig måste du ha ett universitetskonto. Webbregistreringen är
öppen den tid som anges på kurshemsidan. Se övrig information i välkomstbrevet. Om du inte
webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursadministratören under registreringens öppettid
kan du förlora din plats på kursen.
•
Logga in på http://mitt.su.se/
•
Välj fliken ”Studier”
•
Välj ”Kursregistrering” i vänsterspalten
•
Bocka för rutan framför kursen UB402Y och klicka på ”Välj”
•
Klicka sedan på knappen ”Registrera”. Registreringen är nu klar.
Kurshemsida
Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där det
fyra veckor innan kursstart finns kursinformation såsom schema, kursbeskrivning, kursplan,
litteraturlista och kontaktuppgifter. Se kurshemsidan på www.buv.su.se/kurshemsidor
Mer information finns på lärplattformen Mondo. Kursens Mondosida HT15 Språk UB402Y
används för information innan kursstart och kommunikation under kursens gång. Mondosidan
blir tillgänglig efter du har registrerat dig på kursen när du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB402Y.
Frågor om kursen får publiceras i Forum på kurssidan på Mondo. Som student uppmanas du att
inte mejla till en eller flera kurslärare för att få svar på allmänna frågor om kursen. I stället får
Forum på kursens Mondosid gärna användas för frågor om kursen eller diskutera synpunkter.
Frågor i Forum besvaras av en kursansvarig snarast möjligt och senast inom två dygn.
Välkomstdag den 2 september för nya studenter vid Stockholms universitet höstterminen 2015.
För mer information, se http://www.su.se/om-oss/evenemang/valkomstdagen
Schema
Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. Du måste närvara vid första undervisningstillfället dvs kursintroduktionen för att inte förlora din plats på kursen. Alternativt behöver du i
förväg meddela till kursadministratören om förhinder att närvara vid kursstart.
4 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Kursadministratör, kursledare, kursansvarig, kurslärare, verkstadsledare
Kursadministratören ansvarar för publik information på kurshemsidan och kan informera om
organisation, administration, registrering och betygsrapportering. Kursledaren ansvarar för att
organisera kursens undervisning i enlighet med kursplanen, publicera aktuell kursinformation
på kurssidan på Mondo och vid kursens slut distribuera en kursvärdering. Kursansvarig
examinator ansvarar för att kursens innehåll och resultat svarar mot kursplanens mål och
intentioner, att följa upp bedömning och att besluta om betyg.
Kurslärare och verkstadsledare ansvarar för att planera och genomföra seminarier, informera
aktuell kursgrupp och samverka med studenterna, ge gensvar på uppgifter, bedöma och
betygssätta examinationer. Varje kursgrupp möter flera kurslärare och verkstadsledare, dvs
kurslärare som ansvariga för seminarier, digitala gensvar och bedömning - verkstadsledare som
ansvariga för att leda verkstädernas estetiska kommunikationsprocesser. Läs mer om
Stockholms universitets medarbetare under Kontaktuppgifter.
Kursens innehåll och förväntade studieresultat
Kursen har fokus på det meningsskapande som sker i mötet mellan barn och material, barn och
andra barn samt barn och pedagoger. I kursen diskuteras språk och kommunikation i vid
bemärkelse, som hundraspråklighet, multimodalitet, teckenskapande – kroppsspråkligt som
verbalt – även i estetiska och semiotiska uttrycksformer som skrift, bild, musik. Förskolan som
språklig och kommunikativ miljö behandlas utifrån mångfaldsperspektiv, med fokus på etnicitet,
flerspråkighet, klass, kön och ålder. Språkets betydelse för lärande samt lekens roll i barns
språkliga utveckling behandlas. Språkutveckling tas upp i relation till de fyra språkdomänerna
fonologi, semantik, grammatik och pragmatik.
I kursen ingår det att analysera olika aspekter av förskolans verksamhet i språkligt och
kommunikativt hänseende samt att utifrån analyser planera och delta i aktiviteter som kan
inkludera alla barn och utveckla verksamheten. Olika typer av redskap och aktiviteter undersöks
och diskuteras, exempelvis digitala, musik, drama, berättelser, populärkultur och barnböcker.
Det ingår att lyssna och samtala med barn samt att diskutera skillnader mellan olika sätt att
kommunicera. Kursen behandlar olika perspektiv på läs- och skrivtillägnan i relation till literacy.
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
 analysera och planera för förskolans verksamhet som en språklig och kommunikativ miljö
grundat i olika språkliga perspektiv och kommunikationsteorier
 diskutera och reflektera kring begreppet meningsskapande, utifrån olika perspektiv, och i
förhållande till språkets betydelse för lärande och utveckling
 relatera och använda teorier om multimodalitet, hundraspråklighet, flerspråkighet och
musikestetiska processer till kommunikation i och organisering av förskolans verksamhet
 granska och analysera lekens betydelse i barns språktillägnan och utveckling av symboliskt
tänkande
 analysera och diskutera barns produktion och reception av text och tecken
 säkert och kritiskt använda digitala verktyg, medier och miljöer i förskolans verksamhet
5 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Kursens upplägg
Vid kursstarten introduceras kursplanen och kursbeskrivningen med kursens innehåll och mål,
kurslitteratur och läsordning, examinationer och betygskriterier. De flesta av kurslärarna
kommer då närvara och presentera sig. Till kursintroduktionen hör också att en eller flera
studenter som tidigare gått kursen redogör för sina erfarenheter och bjuder på egna goda råd.
Kursens undervisningsformer är seminarier, föreläsningar, verkstäder, fältstudie, enskilda
uppgifter och gruppuppgifter i studentarbetslag (SA-lag), med kurslärares digitala gensvar och
muntliga handledning. Kursens examinationer delar in kursen i tre sjok, där de två första utgör
ca fem veckor vardera, följt av ett något kortare sista sjok. Varje examination bygger på förra
examinationen, kursen igenom. På det viset skapas ett sammanhang, både framlänges och
baklänges. Första sjoket inleds med typisk språkutveckling i relation till språk som barns
meningsskapande, åtföljt av en etnologisk fältstudie. Andra sjoket omfattar föreläsningar och
verkstäder med teoretiska perspektiv på språk och kommunikation, praktiskt och teoretiskt,
samt en uppsats med förslag på språkdidaktiska aktiviteter. Tredje sjoket fokuserar
barnlitteratur och berättande, för multimodal produktion i digitala gränssnitt. Under den
följande VFU-perioden får varje student pröva egna förslag som utarbetats i kursen.
I denna kurs används Harvard som referenssystem: Instruktion för referenshantering vid FUFF
finns på kursens Mondosida, HT15 språk UB402Y, i Filsamling, mappen Examination.
Obligatoriskt deltagande
Enligt kursplanen är specificerade undervisningstillfällen obligatoriska och frånvaro ska
kompenseras enligt instruktion i kursbeskrivningen. Verkstäder och examinationstillfällen är
obligatoriska. Verkstäder i kursens sjok 2 och 3 består av musikverkstad x 3, gestikverkstad x 3
och medieverkstad x 2. Frånvaro kompenseras genom deltagande vid samma verkstadstillfälle i
annan verkstadsgrupp samma termin, eller i motsvarande verkstadstillfälle senare termin. Tid
och plats för obligatoriska verkstäder nr 1, 2 eller 3 framgår av schemat (länk på kurshemsidan).
Fältstudie
Kursens första sjok omfattar planering för och genomförande av etnologiskt fältarbete, med
etnografiska observationer av typisk språkutveckling och det språkliga meningsskapande som
sker i vardagliga kommunikativa miljöer i mötet mellan barn och material, mellan barn och
andra barn och mellan barn pedagoger. Under kursens etnologiska fältarbete ansvarar varje
student för att använda sig av god forskningssed vid observationer, dokumentation, bearbetning
och förvaring av insamlat material. Studentens ansvar gäller både under och efter kursen.
Seminarier
Kursens seminarier ska möjliggöra att varje student kan lära sig det kunnande kursmålen avser.
Kurslärare leder seminarier på ett sådant sätt att kursläraren och studentgruppen kan behålla
gemensamt fokus på aktuellt kunskapsobjekt. Studenterna och kursläraren förbereder därför
seminarier genom att ta del av aktuellt innehåll i kurslitteratur, föreläsningar och verkstäder, så
6 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
att seminariernas innehåll kan bestämmas kollaborativt. Vid seminarierna ska alla kunna tänka
och tala kring frågor som väcks under kursens gång – i relation till förberett kursinnehåll och
diskussioner i SA-lag samt enskilt arbete med uppgifter och examinationer. Studenter kan själva
bidra till att diskussioner förs och fortlever, muntligt och skriftligt. Kursinnehåll kan bearbetas
genom att inför seminarierna skriva utkast med stöd i läst litteratur. Seminariernas kritiskt
granskande synpunkter kan få utvärderande betydelse. Skriftliga utkast som omarbetas enskilt
och i SA-lag, kan vidga varje students kunnande i kollaborativt lärande.
Kursstart
Översiktlig introduktion av kursen. Instruktion examination EX01 och EX02
Seminarium 1
Språk och kommunikation? Kultur och verklighet, intressen och erfarenheter
Seminarium 2
Typisk språkutveckling 1: Utveckling av tal-, språk- och gestproduktion
Seminarium 3
Egna intressen för språk och kommunikation. Etiska överväganden, fältstudie
Seminarium 4
Typisk språkutveckling 2: Utveckling av tal- och språkperception
Seminarium 5
Typisk språkutveckling 3: Pragmatisk förmåga och interaktion vuxna - barn
Seminarium 6
Språk och kommunikation: Språklig problemformulering som relation mellan
eget intresse, koppling till ett av kursens teoriska perspektiv och observation
Seminarium 7
Handledande samtal om koherens, dvs relation mellan eget intresse,
koppling till ett teoriskt perspektiv och observerandets nödvändiga fokus.
Diskussion kring observationstyp, dokumentationssätt, analys, felkällor
Seminarium 8
Resultat av etnologiskt fältarbete. Analys av exempel från eget material.
Resonemang om rapportskrivande och SA-lagets presentation för examination
Seminarium 9
Föreläsning med introduktion till sjok 2 och examinationerna EX03 och EX04
Uppföljande seminarium. Nya SA-lag baserade på valt teoretiskt perspektiv
Seminarium 10
Nya SA-lag redovisar och leder diskussioner kring: Språk, meningsskapande,
produktion och reception av text, tecken, estetiska kommunikationsprocesser
- med kursens teoretiska perspektiv och tillhörande begrepp som redskap
Seminarium 11
SA-lag redovisar och leder diskussioner kring: Språk, meningsskapande,
produktion och reception av text, tecken, estetiska kommunikationsprocesser
- med kursens teoretiska perspektiv och tillhörande begrepp som redskap
Muntlig redovisning av halvfärdig uppsats. Handledande samtal om koherens,
som utmaning och med erbjudande om stöd för att slutföra uppsatsskrivandet
Seminarium 12
Gemensamt seminarium med introduktion till sjok 3 och examinationen EX05.
Seminarium 13
Introduktion till sjok 3 och instruktion för examination EX05. Barnlitteratur,
barnböcker och bilderböcker som utgångspunkt för multimodal produktion
Seminarium 14
Språk, mångkultur och hundraspråklighet. Boksamtal och bokrecensioner
Seminarium 15
Multimodal produktion i digitala gränssnitt - 1
Säker och kritisk användning av digitala verktyg och miljöer, IT, multimedia
Seminarium 16
Barnlitteratur, berättelser och berättande
Seminarium 17
Multimodal produktion i digitala gränssnitt – 2. Design digital produkt
Publik Showtime
7 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Föreläsningar
Kursens föreläsningar avser att relatera forskning om språk och kommunikation till kursens
innehåll och förväntade studieresultat, som kompletterande fördjupning till kurslitteraturen.
Föreläsningarna förbereds genom litteraturläsning och följs upp genom diskussioner i SA-lag
samt under seminarier och vid verkstäder. Dessa diskussioner handlar om att läsningens
omedelbara slutsatser, sammanfattade i skriftliga utkast, kan göras till föremål för tolkning,
analyser och begreppsutveckling. Genom kritisk granskning av exempel från egna fältstudier och
med teorispecifika begrepp kan kursens kunskapsinnehåll aktualiseras, få växa fram och ta form.
Föreläsning 1
Flera språk och flerspråkighet.
Mångkulturalitet och etnicitet, klass, kön, ålder och hundraspråklighet
Föreläsning 2
Typisk språkutveckling 1: Utveckling av talproduktion, språkproduktion och
gestproduktion
Föreläsning 3
Det etnologiska kulturbegreppet och etnologiskt fältarbete. Observationer,
fältanteckningar och täta beskrivningar. Problemformulering, teorival, analys
Föreläsning 4
Typisk språkutveckling 2: Utveckling av talproduktion och språkperception
Föreläsning 5
Typisk språkutveckling 3: Pragmatisk förmåga och interaktion mellan vuxna
och barn
Föreläsning 6
Språk och kommunikation, text och tecken som epistemologiska och
ontologiska antaganden utifrån kursens fem teoretiska perspektiv
Föreläsning 7
Musik som språk. Musik och musikestetisk kommunikation
Föreläsning 8
Gestik som språk och bildestetisk kommunikation
Existens – fenomen – bildning
Föreläsning 9
Literacy och litteracitet
Socialsemiotik – pragmatism – multimodalitet och designteori
Föreläsning 10 Lek och symboliskt tänkande. Skriftspråkstillägnan
Socialkonstruktivism – dialektisk materialism – sociokulturella praktiker
Föreläsning 11 Magiska språket – ett forskningsprojekt
Transcendental empirism – neomaterialism – experimentell pedagogik
Föreläsning 12 Typisk språkutveckling 4: Stimulering av tal, språk, kommunikation
Föreläsning 13 Att skriva uppsats
Föreläsning 14 Barnlitteratur, bilderböcker och barns meningsskapande
Föreläsning 15 Berättande
Föreläsning 16 IT och multimedia – som konsumtion eller produktion?
Föreläsning 17 Digitala resurser i multimodal produktion
Publik Showtime
8 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Verkstäder
Kursens verkstäder utgår från kursens förväntade studieresultat och kurslitteraturen.
Verkstadsaktiviteterna syftar till att utforska språk och kommunikation som produktion och
reception av text och tecken, i barns möten med material, andra barn och pedagoger.
Gestik som språk – verkstad 90 minuter x 3
Gestik utforskas som synligt språk i kommunikativa uttryck, där hela människan används som
språkligt tecken. Synligt språk utforskas som eurytmi, en fenomenologiskt härledd fonetisk
gestik och estetisk uttrycksform. Eurytmiska uttrycksmedel omfattar rörelsemöjligheter,
upplevda rörelseerfarenheter och aktualiserad muskeltonus. Utforskandet sker som praktiskt
prövande av hur sinnesnärvaro och kroppar i rörelse kan bilda text och tecken, i tid och rum.
Med utgångspunkt i kursens litteratur utforskas hörbart och synligt språk som möjliga möten,
socialt och kulturellt, materiellt och immanent. Språkbegrepp och kroppsbegrepp hämtas från
fenomenologisk forskning inom såväl småbarnspedagogik som danshistoria. Centrala begrepp
är intermediala rörelser, kroppsrummets flexibilitet, gestiska uttryck. Barns och vuxnas
kroppsliga teckenskapande och uttryck observeras och prövas. Didaktiska konsekvenser för
barns meningsskapande och kroppsspråkliga litteracitet diskuteras och prövas.
Musik som språk – verkstad 90 minuter x 3
Kursens tre musikverkstäder introducerar musik som en kommunikationsform sammanflätad
med andra semiotiska system, alternativt som möte mellan människa och människa med musik
som kommunikativt verktyg. Musikverkstäderna utgår från musik som handling, med
tyngdpunkt på utforskande av vad ett multimodalt musikbegrepp kan betyda, till skillnad mot
ett västerländskt mer auditivt inriktat musikbegrepp. Tanken därmed är att utmana socialt
konstruerade gränser mellan exempelvis musik, rörelse och röst som kommunikativa verktyg. I
musikverkstäderna ska deltagarna få erfara fenomen, begrepp och företeelser med olika sinnen
samt pröva olika uttrycksmöjligheter, kopplade till flera sinnen.
Musikverkstäderna utgår från kursens litteratur och ska erbjuda deltagarna tillgång till redskap
för ett utforskande musikaliskt språkdidaktiskt arbetssätt i förskolan. Didaktiska verktyg som
används är experimenterande med musikaliska begrepp/fenomen som puls, rytm, melodi,
dynamik, period; komponera/arrangera och nedteckna musik genom grafiska partitur för att
instruera/dirigera och tolka/följa samt spela/sjunga. Deltagarna kan fördjupa sitt
improviserande på instrument med ostinato som grund. Musikverkstäderna erbjuder tillfällen
att tolka och gestalta text genom musik, drama, rörelse erbjuds samt skapa ”vardagsmusik” med
exempelvis med rytm, rimord och spänningseffekter.
Språkverkstaden 40 minuter x 1 – Individuell handledning
Språkverkstaden erbjuder handledning i uppsatsskrivande, dagen efter muntlig redovisning av
halvfärdigt skriven uppsats, baserad på text som studenten mejlat till Språkverkstaden. Denna
9 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
handledning är ca 40 minuter lång och ska handla om de 2-3 viktigaste sidorna i texten. Den
kurslärare som inför den muntliga redovisningen läst din halvfärdiga uppsats kan
rekommendera Språkverkstadens handledning där så behövs, men varje student kan också själv
välja att delta. Språkverkstadens handledning sker enligt instruktion som ges vid redovisningen.
Språkverkstaden välkomnar alltid alla som vill utveckla sitt akademiska skrivande. För korta
frågor, exempelvis att tolka uppgiftsformuleringar, disposition och referenser, är du välkommen
utan att boka tid (ca 15 minuter). Har du en kort fråga kring en text, ta med dig texten.
Språkverkstaden har drop-in tisdagar kl. 14-16. Läs mer om tidsbokning vid Språkverkstaden
Medieverkstan 90 minuter x 2 – Multimedia
Kursens två obligatoriska medieverkstäder har fokus på multimodal produktion i digitala
gränssnitt. Varje SA-lag ska designa en digital produkt, med utgångspunkt i barnlitteratur.
Multimodal produktion i digitala gränssnitt genomförs i kursens tredje sjok.
Verkstäderna hålls i Stockholms universitets Medieverkstan, en öppen lärandemiljö, som
erbjuder alla lärarstudenter pedagogiskt stöd i skapandet av multimediala produktioner inom
bland annat ljud, bild, video och text. Vid två tillfällen är Medieverkstan bokad enskilt för varje
grupp, men Medieverkstan har också drop-in varje dag. För aktuella öppettider se
http://www.isd.su.se/medieverkstan
Några program såsom Photostory och interaktiv Power Point kommer att introduceras under
verkstäderna. Under vägledning av Medieverkstans personal kommer varje SA-lag få skapa en
digital produkt av något slag. Produktionen ska ta utgångspunkt i barnlitteratur och språklig/a
problemformulering/ar, dessutom beakta estetiska kommunikationsprocesser och barns
meningsskapande samt möjliggöra språkdidaktiska aktiviteter i förskolans verksamhet. Varje
grupp ska i sitt arbete även ta hänsyn till etik och källkritik. Den digitala produkten ska visas upp
och presenteras för kursgruppen, vara möjlig att pröva under VFU och kunna visas publikt.
Enskilda uppgifter
Kursen förutsätter systematiskt arbete med texter av olika slag, genom skrivande och
läsning, enskilt och gemensamt. Dels fordrar kursen ständig enskild systematisk
litteraturläsning och informationssökning, dels litteratursamtal i SA-lag och vid
seminarier. Till kursen hör också att du orienterar dig i dagens utbud av barnlitteratur.
I kursens sjok 1







Litteraturstudier om typisk språkutveckling i relation till barns meningsskapande
Utifrån eget intresse formulera ett språkligt problem, kopplat till teoretiskt perspektiv
Delta i handledande samtal om den språkliga problemformuleringens relevans
Skriva planering för etnologiskt fältarbete, för att utforska det språkliga problemet
Publicera planering för etnologiskt fältarbete, för digitalt gensvar från kurslärare
Utföra etnologiskt fältarbete och skriva fältanteckningar samt täta beskrivningar
Skriva och publicera en rapport om fältarbetet och läsa andras rapporter inom SA-laget
10 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
I kursens sjok 2







Genomföra SUBs självstudiekurser, om informationssökning och om uppsatsskrivande
Informationssökning kring språklig problemformulering, teorival och språkdidaktik
Praktiskt utforskande uppgifter inom musikverkstad
Praktiskt utforskande uppgifter inom gestikverkstad
Skriva och publicera synopsis för uppsats, för digitalt gensvar från kurslärare
Skriva uppsats, muntligt redovisa halvfärdig uppsats och delta i handledande samtal
Vid behov delta i Språkverkstadens individuella handledning för att slutföra uppsatsen
I kursens sjok 3






Söka barnlitteratur i olika genrer, på flera språk, med varierande kommunikativa uttryck
Värdera bilderböcker för barn och deras funktion för språkdidaktiska boksamtal
I wiki på Mondo publicera recensioner av ännu obekanta bilderböcker
Praktiskt utforskande uppgifter inom multimedieverkstad
Blogga på Mondo om reflektioner kring multimodal produktion i digitala gränssnitt
Barnlitterärt berättande
Gruppuppgifter i SA-lag
Denna kurs förutsätter fungerande SA-lag! Schemalagda och inte schemalagda träffar i SA-lag
kan ske genom närvaro på plats eller via digitala medier. Denna kurs ska både handla om
meningsskapande och bidra till att studenter skapar mening. SA-lagets deltagare behöver därför
fungera mer som producenter än som konsumenter. Gruppuppgifterna består huvudsakligen av
 SA-lagets samtal om innehållet i kurslitteratur, skriftliga utkast, gensvar, examinationer
 Gruppuppgift som presentation, redovisning eller demonstration för examination
 Handledande samtal
I kursens sjok 1
 Samtal om språk och kommunikation, egna undringar, språklig problemformulering
 Samtal om hur olika språkliga problemformuleringar kan få stöd i en av kursens teorier
 Diskutera individuella rapporter och nya lärdomar från etnologiskt fältarbete
 Utarbeta SA-lagets gemensamma muntliga presentation för examinationen EX02
I kursens sjok 2


Delta i nya SA-lag utifrån teorival, ihopsatta vid seminarium 10
Samråd i anslutning till teorispecifika föreläsningar för att urskilja, förstå och redovisa
premisser för några av kursens teorier och leda diskussion om didaktiska konsekvenser
I kursens sjok 3




Utforska barnlitteratur och analysera barnböcker och bilderböcker
Samla berättelser och berätta
Praktiskt utforskande uppgifter inom multimedieverkstad
Iscensätta interaktiv presentation med demonstration av SA-lagets digitala produkt
11 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Litteratur och informationssökning
Viss kurslitteratur finns tillgänglig online och ett kurskompendium publiceras på Mondosidan.
Övrig kurslitteratur säljs av Akademibokhandeln Frescati och av Campusbutiken.
Kurslitteraturen omfattar forskningsbaserad litteratur i böcker, avhandlingar, artiklar samt
arbetsmaterial i form av styrdokument, uppsatser, tidningsartiklar, länkar till databaser med
skönlitteratur och barnlitteratur samt multimediala resurser. En lista på all obligatorisk
litteratur finns sist i denna kursbeskrivning, dvs litteratur som anges i beslutad kursplan samt
aktuell komplettering på ytterligare 300 sidor obligatorisk kurslitteratur som kursplanen anger.
Därefter följer arbetsmaterial. Det består av aktuella artiklar från facktidskrifter och tidningar
samt uppsatser skrivna av studenter, dvs självständiga arbeten och magister-/lic-uppsatser.
Litteraturläsning
Innehållet i kurslitteraturen bearbetas i första hand genom individuella litteraturstudier och
grupparbete. Följande frågor kan användas när du läser och antecknar:
1. Vad försöker författaren få sagt? Vad är budskapet?
2. Vilka begrepp är texten uppbyggd kring? Och hur förstår jag dessa begrepp?
3. Hur kan resonemanget framställas som skiss eller bild, figur, tabell?
4. Vilken betydelse får textens innehåll för mig som förskollärare?
Innehållet i läst litteratur kan med fördel diskuteras med andra och inom SA-laget.
Självstudiekurser
Kursens examinationer förutsätter att du fördjupar dina kunskaper om förskoledidaktik genom
att söka kompletterande vetenskaplig litteratur. Då olika slags källor ger information av olika
värde behöver du i denna kurs kunna hantera vetenskaplig informationssökning. Stockholms
universitetsbibliotek (SUB) har en web-baserad kurs i informationssökning. Du får då lära dig:
- att orientera dig bland bibliotekets resurser
- att tolka referenser och att hitta och samla material utifrån en litteraturlista
- vad som utmärker ett vetenskapligt förhållningssätt
- att självständigt planera, genomföra och dokumentera informationsinsamling
- hur vetenskaplig information är organiserad och att kunna värdera denna
Vid inledande informationssökning bör du använda ett rörligt, vidsträckt sökljus, men med fokus
på språk och kommunikation. Informationssökningen får även inriktas på meningsskapande,
produktion och reception av språkliga tecken. Fortsatt informationssökning bör vidgas till att
även fokusera innehåll som kan knytas till kursens teoretiska perspektiv, musikestetiska och
bildestetiska kommunikationsprocesser, literacy och litteracitet, flera språk och flerspråkighet
samt språkdidaktiska aktiviteter i förskolans verksamhet. Informationssökning mot slutet av
kursen bör fokusera barnlitteratur, berättelser och berättande i digitala gränssnitt.
Förutom den första kursen i informationssökning har SUB en för denna kurs användbar
fortsättningskurs i uppsatsskrivande. SUBs självstudiekurser kan göras på en dryg timme,
enskilt eller i SA-laget. Kurserna finns på http://www.sub.su.se/kurser/sjalvstudiekurser.aspx
12 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Examination
Enligt kursplanen examineras denna kurs på följande vis:
EX01
Plan för fältstudie
1 hp
Betygsskala U-G
EX02
Muntlig och skriftlig presentation
3 hp
Betygsskala U-G
EX03
Deltagande i verkstäder och synopsisskrivande
3.5 hp
Betygsskala U-G
EX04
Skriftlig uppsats med muntlig redovisning
7.5 hp
Betygsskala A-F
EX05
Multimodal produktion
7.5 hp
Betygsskala A-F
Vid kursstarten publiceras information på kursens Mondosida om alla ordinarie examinationer,
med information om provkod, uppgift, bedömningsunderlag, inlämning, betygsdatum och
fullständiga betygskriterier. Datum och tidpunkt för inlämning av ordinarie examinationer
framgår även av schema på kurshemsidan.
Provkod
Ordinarie examination HT15 inlämnad senast
EX01
Plan för fältstudie
16 sep
kl. 8.00
EX02
Skriftlig rapport
Muntlig presentation
29 sep
1 okt
kl. 8.00
kl. 11-17
EX03
Deltagande i verkstäder, 3 musik och 3 gestik
Synopsis
7 -16 okt
22 okt
enligt schema
kl. 8.00
EX04
Muntlig redovisning
Skriftlig uppsats
2 nov
9 nov
enligt schema
kl. 20.00
EX05
Multimodal produktion – all publicering i wiki
Deltagande i Medieverkstan
Interaktiv presentation av digital produkt
Multimodal produktion – all publicering i blogg
18 nov
18 -26 nov enligt schema
2 dec
enligt schema
2 dec
kl. 20.00
Student som inte i tid lämnat in fullständigt bedömningsunderlag får inget betyg på kursen. För
att behålla möjligheten att gå kursen vid senare tillfälle måste studenten begära studieuppehåll
eller studieavbrott före kursens slut. Studieuppehåll eller studieavbrott ska meddelas till både
kursgivande institution och till hemvistinstitutionen.
Allmän information om examination
Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är ”examination” ett ärende om
betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på en students
prestation utifrån vad som anges i kursplanen om kunskapskontroll och examination.
Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar
bedömningsunderlag för betygsättning En förutsättning för betygssättning är att examinator fått
ett underlag för bedömning. Mer information om examination och betygssättning i Regelboken
Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet
13 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Omexamination
Betyget U, F eller Fx används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera
avseenden inte uppfyller kraven för G eller E. En student som fått betyget U, F eller Fx erbjuds
omexamination. För varje kurstillfälle ges minst två examinationstillfällen under aktuell termin.
Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg.
Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänt betyg på students begäran.
Student som fått betyget Fx på EX04 en gång per examinationstillfälle möjlighet att komplettera
sitt inlämnade arbete inom två veckor efter det att kompletteringsbehovet meddelats. Om
komplettering inte görs inom angiven tid får studenten delta vid omexamination.
Student som fått betyget Fx på EX05 har en gång per examinationstillfälle möjlighet att
komplettera sitt inlämnade arbete inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har
meddelats. Om komplettering inte görs inom angiven tid får studenten delta vid omexamination.
Student som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av samma examinator har vid en tredje
bedömning rätt att anhålla om att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet.
Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor.
Nästkommande omexaminationer HT 2015
Den som vill delta vid omexamination behöver mejla till kursledaren och ange provkod samt
anmäla sitt deltagande. Ifall omexamination görs senare än den termin kursen påbörjades
behövs även omregistrering på kursen för att delta i omexamination. Kontakta då
kursadministratören och begär omregistrering samt tillgång till kursens Mondosida för aktuell
termin. Dessa åtgärder ska säkra att deltagare vid omexamination dels får tillgång till rätt
omexaminationsuppgift och giltigt inlämningssätt, dels kan få betyg registrerat.
Provkod Omexam 1
synlig
Anmälan
senast
EX01
30 sep
2 okt
EX02
15 okt
23 sep
EX03
5 nov
EX04
27 nov
EX05
10 dec
23 nov
8 dec
23 dec
23 dec
Omexam 1
inlämning
10 nov
6 nov skriftlig
10 nov muntlig
4 dec
21 dec muntlig
11 jan 2016 skriftlig
11 jan 2016 muntlig
Omexam 2
synlig
Anmälan
senast
30 nov
23 dec
30 nov
23 dec
Omexam 2
inlämning
11 jan 2016
11 jan 2016 muntlig
Betyg och betygskriterier
För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på examinationerna i kursen samt att
alla uppgifter i kursen är fullgjorda och alla närvarokrav uppfyllda. Student som fått lägst
betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget Godkänd kan inte
heller ändras till Underkänd på studentens begäran.
14 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Beskrivning av betygskriterier – exakta betygskriterier ges vid kursstarten
EX01 Plan för fältstudie
G
U
Motiverat förslag till språklig problemformulering, utifrån typisk språkutveckling och
språk som meningsskapande, med koppling till ett av kursens teoretiska perspektiv och
användbar för etnologisk fältstudie, med etiska överväganden och stöd i kurslitteratur
Problemformulering orimlig för fältstudien, saknas koppling eller stöd i kurslitteratur
EX02 Muntlig och skriftlig presentation
G
U
Muntlig presentation av etnologisk fältstudie baserad på skriftlig rapport, med språklig
problemformulering, etiska hänsyn, koppling till teoretiskt perspektiv, stöd i kurslitteratur, analys av observationsmaterial, konklusion om språk som meningsskapande
Obegriplig presenterad språklig problemformulering, koppling till teoretiskt perspektiv
eller fältstudiens material. Bristfälligt stöd i metodlitteratur eller orimlig konklusion
EX03 Deltagande i verkstäder och synopsisskrivande
G
U
Fullt deltagande och produktiv medverkan i musik- och gestikverkstäder. Synopsis för
uppsats med möjlig språklig problemformulering utifrån ett teoretiskt perspektiv.
Beskrivna begrepp användbara för analys av empiri från fältstudie. Stöd i kurslitteratur
Ologiska resonemang, tveksam problemformulering, felaktig beskrivning av begrepp
EX04 Skriftlig uppsats med muntlig redovisning
A
Problematiserande välstrukturerad beskrivning, nyanserade resonemang och teoretiskt
entydigt grundad språklig problemformulering. Adekvat avgränsat observationsmaterial,
stringent analys. Konsekventa kreativa förslag på språkdidaktiska aktiviteter med
systematiskt varierade estetiska kommunikationsprocesser. Akribi utan anmärkningar.
B
Samtliga kriterier för betyget C uppfyllda och delvis uppfyllda kriterier för betyget A
C
Jämförande rik beskrivning och resonemang med innebörder av begrepp i relation till
teoretiska utgångspunkter samt teoretiskt tydligt grundad språklig problemformulering.
Rikhaltigt observationsmaterial, logisk analys. Rimliga trovärdiga förslag på språkdidaktiska aktiviteter med estetiska kommunikationsprocesser. Akribi obetydliga anm.
D
Samtliga kriterier för betyget E uppfyllda och delvis uppfyllda kriterier för betyget C
E
Enkel beskrivning som återger innebörder av några begrepp relaterade till teoretiska
utgångspunkter sam teoretiskt begripligt grundad språklig problemformulering.
Användbart observationsmaterial, sparsam analys. Allmänna, möjliga förslag på språkdidaktiska aktiviteter med estetiska kommunikationsprocesser. Akribi få enkla anm.
Fx
Resonemang med oklara innebörder av begrepp och/eller tveksamt grundad språklig
problemformulering, stöd i kurslitteratur, observationsmaterial, språkdidaktiska förslag.
F
Inkonsekventa resonemang och/eller orimligt observationsmaterial, bristfällig analys,
olämpliga språkdidaktiska förslag, vilseledande referenshantering eller språkbehandling.
15 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
EX05 Multimodal produktion
A
Multimodal systematisk, kommunikativt kreativ digital produkt kring barnlitteratur, utifrån 3 barnboksrecensioner, medverkan i 2 medieverkstäder, 3 multimodala bloggtexter.
Produkten visar konsekventa kopplingar till kursens teoretiska perspektiv och estetiska
kommunikationsprocesser. Produktens funktion i rörelse och form, ljud och fokus kan
övertygande och genomgående inbjuda till barns meningsskapande, lek och utforskande
av berättelser och berättande, text och tecken. Muntlig interaktiv presentation påvisar
konsekvent källkritisk noggrannhet.
B
Samtliga kriterier för betyget C uppfyllda och delvis uppfyllda kriterier för betyget A
C
Multimodal innehållsrik, kommunikativt flerfaldig digital produkt kring barnlitteratur,
utifrån 3 barnboksrecensioner, medverkan i 2 medieverkstäder, 3 multimodala bloggtexter. Produkten visar rimliga kopplingar till kursens teoretiska perspektiv och
estetiska kommunikationsprocesser. Produktens funktion i rörelse och form, ljud och
fokus kan allmänt och mestadels inbjuda till barns meningsskapande, lek, utforskande av
berättelser och berättande, text och tecken. Muntlig interaktiv presentation påvisar
tydlig källkritisk noggrannhet.
D
Samtliga kriterier för betyget E uppfyllda och delvis uppfyllda kriterier för betyget C
E
Multimodalt sparsam, kommunikativt ordinär digital produkt kring barnlitteratur, utifrån 3 barnboksrecensioner, medverkan i 2 medieverkstäder, 3 multimodala bloggtexter.
Produkten visar enkla kopplingar till kursens teoretiska perspektiv och estetiska
kommunikationsprocesser. Produktens funktion i rörelse och form, ljud och fokus kan
enkelt eller delvis inbjuda till barns meningsskapande, lek och utforskande av berättelser
och berättande, text och tecken. Muntlig interaktiv presentation som påvisar fungerande
källkritisk noggrannhet.
Fx
Knappt multimodal, kommunikativt oklar digital produkt och/eller recension, bloggtext,
koppling till teoretiska perspektiv och estetiska kommunikationsprocesser och/eller
tveksam funktion och/eller källkritisk noggrannhet.
F
Knappt multimodal produkt som skapar kommunikativa missförstånd och/eller
bristfällig närvaro i medieverkstäder och/eller felaktig källkritisk noggrannhet
Betyg på hel kurs
För slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E respektive G på samtliga examinationer, samt att
alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda.
betyg på EX05 kan höja eller sänka betyget ett steg.
16 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika
nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att
känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja
resurser.
Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med
respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller
uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller
detta. Enligt 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen får en arbetsgivare inte diskriminera den som
hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik. Läs om lika rättigheter och möjligheter på
www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet
Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt
försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller
hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter
en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella
trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella
trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder.
Fusk, plagiat eller självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat
som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är
förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat
sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan
även anses vara fallet om du använder egen eller andras text så att du får den att framstå som
din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurs-litteratur eller texter du funnit på internet
eller en studiekamrats hemtentamen.
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in
och kompletterande sökmotorer. I denna kurs kontrolleras skriftliga inlämningar. När du som
student lämnar in ditt arbete som bedömningsunderlag för examination i denna kurs motsvarar
det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom Stockholms universitets
textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende,
som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och
plagiat till prefekt.
17 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Övrig information
Studentinflytande och kursvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student
möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs får du en kursvärdering
som kursledningen och kurslärarna uppskattar att du besvarar.
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden erbjuder gratis seminarier kring studievanor och studieteknik, tala
i grupp och skrivuppgifter. Här kan du få individuell handledning kring alla typer av skriftliga
uppgifter du ställs inför på universitetet. Läs mer om stöd i dina studier och kontaktuppgifter
http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden
Information om rättstavningsprogram och annat stöd finns på http://www.su.se/student
Om behöver stöd eller anpassningar under din utbildningstid ska du i god tid före kursstarten
kontakta Studentavdelningens samordnare för studenter med funktionsnedsättning
studentstod@su.se Vid kursstarten ska du samråda med kurslärare om lämpliga arrangemang
och hur dina behov bäst kan tillgodoses. Överenskommelser om stöd eller anpassningar ska
göras snarast möjligt.
Önskar du studie- och karriärvägledning eller behöver rådgöra om din studiesituation kan du
kontakta Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionens studievägledare. Du kan boka tid per
telefon 08-12076347 eller mejla till studievagledare-fdid@buv.su.se Alternativt kan du uppsöka
studievägledaren på tider för drop-in. Läs mer om Studievägledning
Medieverkstan
Medieverkstan är en öppen lärandemiljö med IT-pedagoger som erbjuder alla lärarstudenter
pedagogiskt stöd i skapandet av multimediala produktioner med ljud, bild och text liksom stöd i
arbetet med redovisningar, projekt och digital portfölj. Medieverkstan tillhör Institutionen för
språkdidaktik. Läs mer om Medieverkstan och öppettider. Så kan du hitta till Medieverkstan
Campuskort och kåravgift
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom
utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat
rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm
universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning via länken www.sus.su.se
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har SUS ett aktivt studentråd. För mer
information om studentinflytande och studentkår öppna länken www.buv.su.se/studieinfo/a-o
18 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Mitt universitet
Som student får du tillgång till följande genom att logga in på http://mitt.su.se
Mondo
Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.
Mina studier
Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva
ut intyg.
Webbmail
Kommunikation kring kursen kommer ske via din studentmail. Kontrollera
därför din studentmail regelbundet.
Universitetskort Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver för att som
student använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.
19 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Obligatorisk kurslitteratur
Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Stockholm: Gleerups.
(s 107-109). (Ingår i kurskompendium på Mondo) .
Berthén, Diana & Eriksson, Inger (2005). Att möjliggöra och bedöma barns skriftspråkstillägnan
– ett sociokulturellt perspektiv. Didaktikens forum. Volym 3 Nummer 2. (s 53-73). (Finns
som elektronisk resurs).
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
(s 1-144, 215-230).
Björk-Willen, Polly (2009). Jag vill sitta med dej! En samlingsepisod i förskolan betraktad ur ett
interaktionsanalytiskt perspektiv. I Sparrman, Anna, Cromdal, Jakob, Evaldsson, Ann-Carita
& Adelswärd, Viveka (red.) Den väsentliga vardagen. Stockholm: Carlssons. (256-271 s.)
(Ingår i kurskompendium på Mondo).
Bruce, Barbro (2010). Lek och språk. Ingår i: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red). (2010).
Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur. (s 103-118). (Ingår i
kurskompendium på Mondo).
Carlsson, Reidun & Bagga-Gupta, Sangeeta (2006). "Verktyg och lådor." En studie om språkfokuserade aktiviteter för minoriteter på förskolearenor. Nordisk Pedagogik. Nummer 3
(s 193-211). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Carrington, Victoria & Marsh, Jackie (2008). Forms of literacy. Beyond Current Horizons.
Technology, Children, Schools and Families. (s 1-20). (Finns som elektronisk resurs)
Clay, Marie M. (1991). Becoming literate: the construction of inner control. Portsmouth, N.H.:
Heinemann. (s 26-27, 46-47, 53-54, 62-66, 108-109, 228-229). (Ingår i kurskompendium på
Mondo).
Dahlberg, Gunilla; Olsson, Liselott Mariett & Theorell, Ebba (2013). Det Magiska Språket – om
små barns relationer till språket, läsande och skrivande i en globaliserad värld. Ingår i
Aasen, Petter & Björck, Eva (red). Resultatdialog 2013. Vetenskapsrådets rapportserie
4:2013. (s 59-71). (Finns som elektronisk resurs).
Elm Fristorp, Annika & Lindstrand, Fredrik (2012). Design för lärande i förskolan. Stockholm:
Norstedts. (Kap 2, 3 och 4.) (s 36 - 123).
Fast, Carina (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (272 s.)
Forsberg Ahlcrona, Mirella (2012). Förskolans didaktik och dockan som redskap: Kommunikation
och skapande i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (132 s).
Gillen, Julia & Hall, Nigel (2010) The Emergence of Early Childhood Literacy. Ur Hall, Nigel;
Larson, Joanne & Marsh, Jackie Handbook of Early Childhood Literacy. London: Sage. (s 312). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Gjems, Liv (2011). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur. (s 33-48). (Ingår i
Hyltenstam, Kenneth och Milani, Tommaso M. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och
sociokulturella ramar. Ingår i: Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg, Inger
(red.) (2012). Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012.
(s 17-29). (Finns som elektronisk resurs).
20 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Jederlund, Ulf (2012). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och
lärande. Stockholm: Liber. (s 1-73, 157 -264).
Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur.
(Kap 1, 2, 3, 5, 6 och 10) (s 1-84, 113-173, 265-296).
Klepke, Birgita & Rydell, Susanne (2014). Skriv populärvetenskapligt. Stockholm: Liber. (s 25 –
34, 64 - 73). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Kress, Gunther (1997). Before Writing - rethinking the paths to literacy. London: Routledge.
(s xiii-xxii, 1-110.)
Kultti, Anne, (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan – lärande av och på ett andra språk.
Stockholm: Liber. (131 s).
Kjällander, Susanne (2014). En dator per elev – lärande i en digital skolmiljö. Lund:
Studentlitteratur. (s 9-36, 109-119).
Løkken, Gunvor, Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (red). (2008). Småbarnspedagogik.
Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber. (Kapitel 1, 2, 3, 6, 14). (s
13-42, 44-63, 96-112, 240-257).
Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur. (271 s.)
Nilsson, Monica (2010). Developing Voice in Digital Storytelling Through Creativity, Narrative and
Multimodality. Seminar.net. International Journal of Media, Technology and Life Long Learning,
6(2), ss. 148-160. (12 s.) (Finns som elektronisk resurs)
Rhedin, Ulla (2013). Barnet, bilderboken och högläsaren. I Eriksson, Lena, Rhedin, Ulla, & Oscar K
(2013). En fanfar för bilderboken! Stockholm: Alfabeta Förlag, ss. 167-183. (17 s.). (Ingår i
kurskompendium på Mondo)
Riddersporre, Bim & Söderman, Johan (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm:
Natur och Kultur. (190 s).
Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro(red.) (2014). Berättande i förskolan. Stockholm: Natur och
Kultur. (283 s.).
Schött, Kristina, Hållsten, Stina, Moberg, Bodil & Strand, Hans (2015). Studentens skrivhandbok.
Stockholm: Liber. (192 s.)
Skolverket (2013). Flera språk i förskolan – teori och praktik. Stödmaterial. Stockholm:
Skolverket. (84 s). (Finns som elektronisk resurs).
Skolverket (2012). Få syn på språket. Ett kommentarmaterial om språk- och kunskaps-utveckling i
alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm: Skolverket. (30 s). (Finns som
elektronisk resurs).
Skolverket (2011) Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Använd versionen ändrad
efter SKOLFS 2010:35 och SKOLFS 2011:69. (30 s). (Finns som elektronisk resurs).
Stern, Daniel (2011). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur & Kultur. (208 s).
Sundberg, Ulla (2007). En flygande start - barnets första steg mot ett talat språk. Ingår i: Fagius,
Gunnel (red). (2007). Barn och sång - om rösten, sångerna och vägen dit. Lund:
Studentlitteratur. (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Vecchi, Vea (2010). Art and Creativity in Reggio Emilia: Exploring the Role and Potential of
Ateliers in Childhood Education. Oxford: Routledge. (s 5-15). (I kurskompendium på Mondo).
21 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Arbetsmaterial - för teorispecifik fördjupning (ca 200 s)
Dans och filosofi: Att tänka med kroppen
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/157789?programid=793
Den andre i mångkulturen
Didaktik och pedagogik
http://www.ne.se/didaktik
http://www.ne.se/pedagogik
Existentialism
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=existentialism
Fenomenologi
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=fenomenologi
How language transformed humanity
http://www.ted.com/talks/mark_pagel_how_language_transformed_humanity
Hur lyssnande förenar dans och musik
http://kulturhusetstadsteatern.se/Dans/Evenemang/2014/BEAUTYSCHONHEITSKONHET/
Lek och kreativitet
Litteraturens nytta
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=793&grupp=11237&artikel=4355490
Materialism
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=materialism
Metaphorically speaking
http://www.ted.com/talks/james_geary_metaphorically_speaking
Om språkets evolution. När började människan prata?
Pragmatism
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=pragmatism
The Birth of a Word
http://www.ted.com/talks/deb_roy_the_birth_of_a_word#t-463205
Urgamla och moderna språkfrågor
Varför musik?
Varför ska man leka?
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4058&artikel=5557800
Vilket språk borde alla kunna?
What makes a word ”real”?
http://www.ted.com/talks/anne_curzan_what_makes_a_word_real
22 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Avhandlingar, vetenskapliga artiklar och kapitel, akademiska uppsatser
Alm, Annika och Lannebro, Maria (2013). Skriftspråkstillägnan - ett perspektiv på barns
skriftspråkande i förskolan. Självständigt arbete i förskoledidaktik. Stockholms universitet,
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. (30 s). (Finns som elektronisk resurs).
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med
berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Doktorsavhandling. Göteborg: Acta
Universitatis Gothoburgensis. (Finns som elektronisk resurs).
Cekaité Thunqvist, A. (2009). Härma, skoja, retas: Repetition som ett sätt att förhandla sociala
positioner i ett flerspråkligt klassrum. I Sparrman, Anna, Cromdal, Jacob, Evaldsson, AnnCarita, Adelswärd, Viveka (red). (2009). Den väsentliga vardagen. Några diskursanalytiska
perspektiv. Stockholm: Carlssons. (s 244-255). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Cox Eriksson, Christine (2014). Children’s Vocabulary Development. The role of parental input,
vocabulary composition and early communicative skills. Diss. Stockholm: Stockholms
universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Deleuze, Gilles (1977/2004). Samtalet, vad är det och vad är det bra för? Översättning från
franska av Kristina Ekelund. Aiolos + Glänta, Aiolos nr 24, Glänta 2003 nr 4 – 2004 nr 1 (s 514). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Deleuze, Gilles (1993/2004). Stammade han … Översättning från franska av Jenny Högström.
Aiolos + Glänta, Aiolos nr 24, Glänta 2003 nr 4 – 2004 nr 1 (s 126-130). (Ingår i
Ehrlin, Anna (2012). Att lära av och med varandra. En etnografisk studie av musik i förskolan i en
flerspråkig miljö. Doktorsavhandling i musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning.
Örebro universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Ferm, Cecilia (2004). Öppenhet och medvetenhet. En fenomenologisk studie av musikdidaktisk
interaktion. Doktorsavhandling. Luleå tekniska universitet. Musikhögskolan i Piteå.
(Finns som elektronisk resurs).
Fleischer, Håkan (2013). En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den
datoriserade skolan. Dissertation Series No. 21. Högskolan för lärande och kommunikation.
Högskolan i Jönköping. (Finns som elektronisk resurs).
Hermansson, Carina (2013). Nomadic Writing. Exploring processes of Writing in Early Childhood
Eduction. Dissertation. Karlstad university Studies 2013:17. (Finns som elektronisk resurs).
Lenz Taguchi, Hillevi (2015). Betydelsen av materialitet i barns lärande och subjektskapande:
Neomaterialism – en ny transdisciplinär forskningsfåra. Ingår i: Engdahl, Ingrid &
Ärlemalm-Hagsér, Eva (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm:
Liber. (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Nøkleberg Schjønsby, Turid (2012). Bevegelse og uttrykk. Gestiske strukturer i tidligmodernistisk
dans. Doktorsavhandling. Trondheim: NTNU Norges teknisk-naturvitenskapelige
universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Olsson, Liselott Mariett (2013). Taking Children’s Questions Seriously: the need for creative
thought. Global Studies of Childhood, Volume 3 Number 3 2013 (230-253). (Finns som
Olsson, Liselott Mariett (2014) Rörelse och experimenterande i små barns lärande: Deleuze och
Guattari i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
23 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Sandvik, Margareth; Smørdal, Ole & Østerud, Svein (2012). Exploring iPads in Practitioners'
Repertoires for Language Learning and Literacy Practices in Kindergarten. Nordic Journal of
Digital Literacy, 03-2012, VOL. 7 (204-221). (Finns som elektronisk resurs).
Sjöberg, Kristina (2013). ”Att bli människa” En grundad teori om musiklekens legitimitet i
förskolans
toddlarverksamhet.
Magisteruppsats
i
musikpedagogik.
Kungliga
Musikhögskolan. (Finns som elektronisk resurs).
Trapp, Linda (2013). Barnsånger – sånger för barn? En kartläggning av de musikläromedel som
används i förskolan och dess anpassning till barnrösten. Självständigt arbete i
musikpedagogik. Kungliga Musikhögskolan. (Finns som elektronisk resurs).
Unga, Johanna (2013). Det är en spricka i allt, det är så ljuset kommer in… Matematik och
förskolebarns experimenterande och potentialitet. Licentiatuppsats i förskoledidaktik.
Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Wassrin, Maria (2013). Musicking: Kreativ improvisation i förskolan. Licentiatuppsats i barn- och
ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Åhlund, Anna (2015). Swedish as multiparty work. Tailoring talk in a second language classroom.
Diss. Stockholm: Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Åkerfeldt, Anna (2014). Re-shaping of writing in the digital age - a study of pupils’ writing with
different resources. Nordic Journal of Digital Literacy, 9(3). (Finns som elektronisk resurs).
Åkerfeldt, Anna (2014). Didaktisk design med digitala resurser: en studie av
kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
(Finns som elektronisk resurs).
Änggård, Eva (2005). Bildskapande – en del av förskolebarns kamratkulturer. Doktorsavhandling.
Linköping Studies in Arts and Sciences 315. Linköping: Universitetet. (Finns som
Änggård, Eva (2015). How matter comes to matter in children’s nature play: posthumanist
approaches and children’s geographies. Children's Geographies, 2015. (Finns som
Skönlitteratur (urval ca 300 s.)
Barnlitteratur (urval ca 100 s.)
Kultur i Väst, Regionens hus, Göteborg
http://www.barnensbibliotek.se
LitteraturMagazinet, Framkant Media AB
http://www.litteraturmagazinet.se/boktoppen-barn
Opsis Barnkultur – Statens kulturråd
http://www.opsisbarnkultur.se/
Skolverket – Skolutveckling
Språk i förskolan
Skolverket – Tema Modersmål
http://modersmal.skolverket.se/
Skolverket – Spel och Appar
Språkstimulerande spel och appar
Svenska Förläggareföreningen, Stockholm
http://www.augustpriset.se/lilla-augustpriset
Unga Fakta, red. Peter Enckell, Karlshamn
http://www.ungafakta.se/sagor/
24 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Referenslitteratur
Axelsson, Monica & Jönsson, Karin (2009). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och
samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan - ett referensoch metodmaterial. Myndigheten för skolutveckling. (ca 150 s.) (Finns som elektronisk
resurs)
Chambers, Aidan (2014). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla Böcker. (293 s.).
Damber, Ulla; Nilsson Jan & Ohlsson, Camilla (2013). Litteraturläsning i förskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksen Hagtvet, Bente (1990). Skriftspråksutveckling genom lek: hur skriftspråket kan stimuleras
i förskoleåldern. Stockholm. Natur och Kultur.
Eriksen Hagtvet, Bente (2004) Språkstimulering: Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm:
Natur och Kultur.
Eriksson, Marie (2013). Musik i förskolan – inspiration och lärande i sagans värld. Stockholm:
Lärarförbundets förlag.
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med
förskola och skola. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis: Uppsala universitetsbibliotek.
(Finns som elektroniskresurs).
Gibbons, Pauline (2009). Stärk språket, stärk lärandet. Hallgren & Fallgren.
Gilbert, Jeremy (2004). Becoming Music: The Rhizomatic Moment of Improvisation. Ingår i:
Buchanan, Ian & Swiboda, Marcel (red). Deleuze and Music. Edinburgh: Edinburgh
University Press.
Gramstrup Olofgörs, Lena (2008). Berätta för mig! Vägar till barns berättande. Stockholm: UR.
Gustavsson, Per (2014). Sagor att berätta och leka. Stockholm: Natur och Kultur.
Hall, Nigel; Larson, Joanne & Marsh, Jackie (red). (2010). Handbook of Early Childhood Literacy.
London: Sage.
Hedström, Joakim (2014). Skriv så någon bryr sig. Norrköping: Eget Förlag.
Håkansson, Karin (2008). Glädje, lek och musik. Stockholm: Natur och Kultur.
Liberg, Caroline (2005). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, Inger (2005). Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning.
Stockholm: Natur & Kultur.
Lobman, Carrie & O'Neill, Barbara E. (red). (2011). Play and Performance: Play and Culture
Studies. Volume 11. Lanham: University Press of America.
Lundborg, Göran (2011). Handen och hjärnan. Från Lucys tumme till den tankestyrda
robothanden. Stockholm: Bokförlaget Atlantis.
Lundgren, Gunilla (2010) Tio pinnar i luften. Sagor, sånger, ordspråk, lekar, gåtor på de
nationella minoritetsspråken och svenska. Stockholm: Skolverket.
Löfstedt, Ulla (2004). Barns bildskapande. Stockholms universitetsförlag. Stockholm.
25 (25)
Kursbeskrivning
HT 2015
Merleau-Ponty, Maurice (2004). Lovtal till filosofin: essäer i urval. Serie: Moderna franska
tänkare. Höör: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Myndigheten för skolutveckling (2003). Faktisk fantasi – barns språkutveckling genom skapande.
(finns som digital resurs).
Myndigheten för skolutveckling (2004). Komma till tals - flerspråkiga barn i förskolan. (finns som
digital resurs).
Nivbrant Wedin, Eva (2013). Utveckla språket med musik. Hestra: Isaberg Förlag. (200 s).
Sandvik, Margareth & Spurkland, Marit (2011). Språkstimulera och dokumentera i den
flerspråkiga förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2012) Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. I serien
Forskning för skolan. Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs).
Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur.
Spindler, Fredrika (2013). Deleuze - tänkande och blivande. Göteborg. Glänta Produktion.
Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur.
Söderbergh, Ragnhild (1996). Från joller till läsning och skrivning. Malmö: Gleerups
Trost, Jan (2014). Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur.
Uddén, Berit (2004). Tanke – visa - språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur
Ärnström, U. (2008). Nya berättarboken. Lund: BTJ Förlag. (112 s.)

Kursbeskrivning HT15 - Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Transcription

Similar documents

Kursbeskrivning Lek i förskolan, möten och meningsskapande

Kursbeskrivning VT15 - Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Kursbeskrivning för kursen Förskolans uppdrag: Utforskande, lek

Välkommen till internetbaserad juridisk introduktionskurs (JURF11)

Kursbeskrivning UB103Y VT15 - Barn

Kursbeskrivning UB100Y - Mondo

Välkomstbrev

Kurskod, Kursens namn, XX högskolepoäng (1) Kursens engelska

Studiehandledning HT15 - Institutionen för pedagogik och didaktik

Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan

Det sociala arbetets praktik I, 30 hp