Kursbeskrivning VT15 - Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Transcription

1 (24)
Kursbeskrivning
Förskoledidaktik med inriktning mot
språk och kommunikation
22,5 hp, grundläggande nivå, helfart
inom förskollärarprogrammet
Kurskod: UB402Y
Vårterminen 2015
Ny version 2015-01-15
Kursadministratör
David Lundberg
david.lundberg@buv.su.se
Kursledare
Torgunn Finnset
torgunn.finnset@buv.su.se
Kursansvarig examinator
Susanne Kjällander
susanne.kjallander@buv.su.se
Stockholms universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
106 91 Stockholm
Besöksadress:
Frescati Hagväg 24, 20, 16B
www.buv.su.se
Telefon: 08-16 20 00 (vxl)
2 (24)
Kursbeskrivning
Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation
VT 2015
Innehållsförteckning
Allmänt om kursen ........................................................................................................ 3
Kurshemsida, Registrering ....................................................................................... 3
Kursadministratör, kursledare, kursansvarig, kurslärare, verkstadsledare ................ 3
Kursens innehåll ....................................................................................................... 3
Kursens förväntade studieresultat ............................................................................ 4
Kursens upplägg ........................................................................................................... 4
Obligatorisk närvaro, Seminarier, Seminariernas innehåll ........................................ 5
Föreläsningar, Föreläsningarnas innehåll .................................................................. 6
Fältstudier ................................................................................................................ 7
Verkstäder, Gestik som språk - verkstad 90 min x 3 .................................................. 7
Musik som språk - verkstad 90 min x 3 ..................................................................... 7
Språkverkstaden 40 min x 1 - Medieverkstan 90 min x 2 ......................................... 8
Enskilda uppgifter ..................................................................................................... 8
Gruppuppgifter ......................................................................................................... 9
Schema, Litteratur och informationssökning, Litteraturläsning, Självstudiekurser .... 10
Examination, Allmän information om examination............................................................ 11
Ordinarie examination, Omexamination, Nästkommande omexaminationer ............. 12
Betyg och betygskriterier .......................................................................................... 12
Stöd i studierna, Studentservice, Studie- och språkverkstaden, Medieverkstan ...... 13
Övriga anvisningar ................................................................................................... 14
Regler och rättigheter, Fusk och plagiat eller självplagiering ................................... 14
Studieuppehåll eller studieavbrott, Kommunikation, ................................................ 15
Studentinflytande och kursvärdering, Studentråd, Campuskort och kåravgift, .......... 15
Mitt universitet .......................................................................................................... 16
Kurslitteratur obligatorisk ............................................................................................... 17
Arbetsmaterial - myndigheters styrdokument ........................................................... 19
Arbetsmaterial för teorispecifik fördjupning - radio, websidor ................................... 19
Arbetsmaterial för teorispecifik fördjupning - avhandlingar, artiklar, uppsatser ........ 20
Arbetsmaterial övrigt .............................................................................................. 21
Skönlitteratur, Barnlitteratur ..................................................................................... 22
Referenslitteratur ............................................................................................................ 22
UB402Y version 2015-01-15
3 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Allmänt om kursen
Denna kursbeskrivning innehåller information om kursens innehåll, uppläggning, examinationer
samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen kompletterar beslutad kursplan.
Denna kurs samläses med kursen UB402Y, med gemensamma föreläsningar och examinationer.
Kurshemsida
Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en kurshemsida. Fyra veckor
innan kursstart finns kursinformation på kurshemsidan, såsom schema, kursbeskrivning,
kursplan, litteraturlista och kontaktuppgifter. Se kurshemsidan på www.buv.su.se/kurshemsidor
Mer information om kursen finns på Mondo. Den gemensamma kurssidan V15 Språk UB402Y
används för information innan kursstart och kommunikation under kursens gång.
Frågor om kursen får publiceras i Forum på kurssidan på Mondo. Som student uppmanas du att
inte mejla till en eller flera kurslärare för att få svar på allmänna frågor om kursen. I stället får
kurssidans Forum gärna användas för att ställa frågor om kursen eller diskutera synpunkter på
kursen. Frågor i Forum besvaras av någon kurslärare snarast möjligt och senast inom två dygn.
Registrering
För samtliga kurser i termin 4 används webbregistrering – se mer information i välkomstbrevet.
Vid kursstarten sker kursintroduktion, till hela kursen och examinationerna EX01 och EX02.
Kursstart för alla kursgrupper och kurslärare 19 januari 2015 kl. 12.00 - 13.00 i hörsal D 8
Kursadministratör, kursledare, kursansvarig, kurslärare, verkstadsledare
Kursadministratören ansvarar för publik information på kurshemsidan och kan informera om
organisation, administration, registrering och betygsrapportering. Kursledaren ansvarar för att
organisera kursens undervisning i enlighet med kursplanen, publicera aktuell kursinformation
på kurssidan på Mondo och vid kursens slut distribuera en kursvärdering. Kursansvarig
examinator ansvarar för att kursens innehåll och resultat svarar mot kursplanens mål och
intentioner, att följa upp bedömning och att besluta om betyg.
Kurslärare och verkstadsledare ansvarar för att planera och genomföra seminarier, informera
aktuell kursgrupp och samverka med studenterna, ge gensvar på uppgifter, bedöma och
betygssätta examinationer. Varje kursgrupp möter flera kurslärare och verkstadsledare, dvs
kurslärare som ansvariga för seminarier, digitala gensvar och bedömning - verkstadsledare som
ansvariga för att leda verkstädernas estetiska kommunikationsprocesser. Läs mer om
Stockholms universitets medarbetare under Kontaktuppgifter.
Kursens innehåll
Kursen har fokus på det meningsskapande som sker i mötet mellan barn och material, barn och
andra barn samt barn och pedagoger. I kursen diskuteras språk i vid bemärkelse.
Hundraspråklighet och multimodalitet diskuteras som teckenskapande i form av kroppsliga och
4 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
verbala uttryck, även i estetiska och semiotiska uttrycksformer som skrift, bild och musik.
Förskolan som språklig och kommunikativ miljö behandlas utifrån mångfaldsperspektiv, med
fokus på etnicitet, flerspråkighet, klass, kön och ålder. Språkets betydelse för lärande samt
lekens roll i barns språkliga utveckling behandlas. Språkutveckling tas upp i relation till de fyra
språkdomänerna, dvs. fonologi, semantik, grammatik och pragmatik.
I kursen ingår det att analysera olika aspekter av förskolans verksamhet i språkligt och
kommunikativt hänseende samt att utifrån analyser planera och iscensätta aktiviteter som kan
inkludera alla barn och utveckla verksamheten. Olika typer av redskap och aktiviteter undersöks
och diskuteras, exempelvis digitala, musik, drama, berättelser, populärkultur och barnböcker.
Det ingår att lyssna och samtala med barn samt att diskutera skillnader mellan olika sätt att
kommunicera. Kursen behandlar olika perspektiv på läs- och skrivtillägnan i relation till literacy.
Kursens förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
 analysera och planera för förskolans verksamhet som en språklig och kommunikativ miljö
grundat i olika språkliga perspektiv och kommunikationsteorier
 diskutera och reflektera kring begreppet meningsskapande, utifrån olika perspektiv, och i
förhållande till språkets betydelse för lärande och utveckling
 relatera och använda teorier om multimodalitet, hundraspråklighet, flerspråkighet och
musikestetiska processer till kommunikation i och organisering av förskolans verksamhet
 granska och analysera lekens betydelse i barns språktillägnan och utveckling av symboliskt
tänkande
 analysera och diskutera barns produktion och reception av text och tecken
 säkert och kritiskt använda digitala verktyg, medier och miljöer i förskolans verksamhet
Kursens upplägg
Vid kursstarten presenteras kursplanen och kursbeskrivningen med kursens innehåll och mål,
kurslitteratur och läsfokus, uppgifter och gensvar, examinationer och betygskriterier. I kursen
används Harvard som referenssystem: Instruktion för referenshantering (HT 2014) finns på
kursens Mondosida V15 språk UB402Y.
Kursens undervisningsformer är seminarier, föreläsningar, verkstäder, fältstudier, enskilda
uppgifter och gruppuppgifter - med digitala gensvar och muntlig handledning. Kursens
examinationer delar in kursen i etapper, där de två första utgör ca fem veckor vardera, följt av en
något kortare och en något längre etapp. Varje examination bygger på förra examinationen,
kursen igenom. På det viset skapas ett sammanhang från att den första etappen handlar om
barn, språk och kommunikation till den andra etappen som utökas till att även handla om
språkdidaktiska aktiviteter. Den tredje etappen handlar om barnlitteratur och multimodal
produktion i digitala gränssnitt.
5 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Obligatorisk närvaro
Enligt kursplanen är deltagande i verkstäder obligatoriskt, dvs
musikverkstad x 3,
gestikverkstad x 3 och medieverkstad x 2. Frånvaro kompenseras genom deltagande i
motsvarande verkstadstillfälle i annan kursgrupp under aktuell termin eller genom deltagande i
motsvarande verkstadstillfälle i andra kursgrupper under följande terminer. Tid och plats för
obligatoriska verkstäder framgår av kurshemsidans länk till TimeEdit, som har sökfunktion för
olika urval samt även abonnemang till egen digital kalender.
Seminarier
Kursens seminarier ska möjliggöra att varje student kan lära sig det kunnande kursmålen avser.
Kurslärare leder seminarier på ett sådant sätt att kursläraren och studentgruppen kan behålla
gemensamt fokus på aktuellt kunskapsobjekt. Studenterna och kursläraren förbereder därför
seminarier genom att ta del av aktuellt innehåll i kurslitteratur, föreläsningar och verkstäder, så
att seminariernas innehåll kan bestämmas kollaborativt. Vid seminarierna ska alla kunna tänka
och tala kring frågor som väcks under kursens gång – i relation till förberett kursinnehåll och
diskussioner i SA-lag samt enskilt arbete med uppgifter och examinationer.
Studenter kan själva bidra till att diskussioner förs och fortlever, muntligt och skriftligt.
Kursinnehåll kan bearbetas genom att inför seminarierna skriva utkast med stöd i läst litteratur.
Seminariernas kritiskt granskande synpunkter kan få utvärderande betydelse. Skriftliga utkast
som omarbetas enskilt och i SA-lag, kan vidga varje students kunnande i kollaborativt lärande.
Seminariernas innehåll
Kursstart
Översiktlig introduktion av kursen. Instruktion examination EX01 och EX02
Seminarium 1
Språk och kommunikation: Kultur och verklighet, förundran och kunskap
Seminarium 2
Lingvistik 1: Utveckling av tal-, språk- och gestproduktion
Seminarium 3
Språk och kommunikation: Problemformulering och etnologiskt fältarbete
Seminarium 4
Lingvistik 2: Utveckling av tal- och språkperception
Seminarium 5
Lingvistik 3: Pragmatisk förmåga och interaktion mellan vuxna och barn
Seminarium 6
Språk och kommunikation: Språklig problemformulering som relation mellan
egen nyfikenhet, koppling till en av kursens teorier och möjlig observation
Seminarium 7
Handledande samtal om koherens, dvs rimligt sammanhang mellan egen
nyfikenhet på språk, koppling till en av kursens teorier och observationsfokus
Seminarium 8
Presentation av egen planering för etnologiskt fältarbete. Diskussion kring
observationsfokus, observationstyp, dokumentationssätt, analys, felkällor
Seminarium 9
Resultat av etnologiskt fältarbete. Analys av exempel från eget material.
Resonemang om rapportskrivande och SA-lagets presentation för examination
Seminarium 10
Introduktion till uppsatsskrivande, uppsatsens innehåll och redovisning EX04.
Seminarium 11
SA-lag redovisar: Språk, mening, text, tecken, kommunikationsprocesser etc
- med teorier som redskap utifrån epistemologiska, ontologiska antaganden
Seminarium 12
SA-lag redovisar – fortsättning från seminarium 11
6 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Seminarium 13
Muntlig redovisning av halvfärdig uppsats. Handledande samtal om koherens,
som utmaning och med erbjudande om stöd för att slutföra uppsatsskrivandet
Seminarium 14
Introduktion till EX05 Multimodal produktion, med barnboksrecensioner i
wiki, blogg om digitalt lärande och interaktiv presentation av digital produkt
Seminarium 15
Barnlitteratur, barnböcker och bilderböcker. Om språk och kommunikation
som mångkultur och hundraspråklighet, med boksamtal och bokrecensioner
Seminarium 16
Multimodal produktion i digitala gränssnitt. Om säker och kritisk användning
av digitala verktyg och miljöer, IT och multimedia
Seminarium 17
Multimodal produktion i digitala gränssnitt
Seminarium 18
Barnlitteratur och meningsskapande, berättelser och berättande
Föreläsningar
Kursens föreläsningar avser att relatera forskning om språk och kommunikation till kursens
innehåll och förväntade studieresultat, som kompletterande fördjupning till kurslitteraturen.
Föreläsningarna förbereds genom litteraturläsning och följs upp genom diskussioner i SA-lag
samt under seminarier och vid verkstäder. Dessa diskussioner handlar om att läsningens
omedelbara slutsatser, sammanfattade i skriftliga utkast, kan göras till föremål för tolkning,
analyser och begreppsutveckling. Genom kritisk granskning av exempel från egna fältstudier och
med teorispecifika begrepp kan kursens kunskapsinnehåll aktualiseras, få växa fram och ta form.
Föreläsningarnas innehåll
Föreläsning 1
Utveckling av talproduktion, språkproduktion och gestproduktion
Föreläsning 2
Språk och kommunikation, text och tecken – med utgångspunkt i olika
epistemologiska och ontologiska antaganden
Föreläsning 3
Utveckling av talproduktion och språkperception
Föreläsning 4
Pragmatisk förmåga och interaktion mellan vuxna och barn
Föreläsning 5
Det etnologiska kulturbegreppet och etnologiskt fältarbete. Observationer,
fältanteckningar och täta beskrivningar. Problemformulering, teorival, analys
Föreläsning 6
Flera språk och flerspråkighet.
Mångkulturalitet och etnicitet, klass, kön, ålder och hundraspråklighet
Föreläsning 7
Gestik som språk och bildestetisk kommunikation
Existens – fenomen – bildning
Föreläsning 8
Musik som språk. Musik och musikestetisk kommunikation
Föreläsning 9
Lek och symboliskt tänkande. Skriftspråkstillägnan
Socialkonstruktivism – dialektisk materialism – sociokulturella praktiker
Föreläsning 10 Stimulering av tal, språk, kommunikation
Föreläsning
Individkonstruktivism – naturalism – utvecklingspedagogik
Föreläsning 11 Literacy och litteracitet.
Socialsemiotik – pragmatism – multimodalitet och designteori
7 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Föreläsning 12 Magiska språket – ett forskningsprojekt
Transcendental empirism – neomaterialism – experimentell pedagogik
Föreläsning 13 Att skriva uppsats
Föreläsning 14 Barnlitteratur, bilderböcker och barns meningsskapande
Föreläsning 15 IT och multimedia – som konsumtion eller produktion?
Fältstudier
Kursens första etapp omfattar planering för och genomförande av etnologiskt fältarbete, med
etnografiska orienterade observationer av det meningsskapande som sker i vardagliga språkliga
och kommunikativa miljöer i mötet mellan barn och material, mellan barn och andra barn och
mellan barn pedagoger. Vid kursens etnologiska fältarbete ansvarar varje student för att
använda sig av god forskningssed, vid observationer och dokumentation som vid bearbetning
och förvaring av insamlat material. Studentens ansvar gäller under kursen som efter kursen.
Verkstäder
Kursens verkstäder utgår från kursens litteratur och syftar till att utforska språk och
kommunikation som text och tecken i barns möten med material, andra barn och pedagoger.
Gestik som språk – verkstad 90 minuter x 3
Gestik utforskas som synligt språk i kommunikativa uttryck, där hela människan används som
språkligt tecken. Synligt språk utforskas som eurytmi, en fenomenologiskt härledd fonetisk
gestik och estetisk uttrycksform. Eurytmiska uttrycksmedel omfattar rörelsemöjligheter,
upplevda rörelseerfarenheter och aktualiserad muskeltonus. Utforskandet sker som praktiskt
prövande av hur sinnesnärvaro och kroppar i rörelse kan bilda text och tecken, i tid och rum.
Med utgångspunkt i kursens litteratur utforskas hörbart och synligt språk som möjliga möten,
socialt och kulturellt, materiellt och immanent. Språkbegrepp och kroppsbegrepp hämtas från
fenomenologisk forskning inom såväl småbarnspedagogik som danshistoria. Centrala begrepp
är intermediala rörelser, kroppsrummets flexibilitet, gestiska uttryck. Barns och vuxnas
kroppsliga teckenskapande och uttryck observeras och prövas. Didaktiska konsekvenser för
barns meningsskapande och kroppsspråkliga litteracitet diskuteras och prövas.
Musik som språk – verkstad 90 minuter x 3
Kursens tre musikverkstäder introducerar musik som en kommunikationsform sammanflätad
med andra semiotiska system, alternativt som möte mellan människa och människa med musik
som kommunikativt verktyg. Musikverkstäderna utgår från musik som handling, med
tyngdpunkt på utforskande av vad ett multimodalt musikbegrepp kan betyda, till skillnad mot
ett västerländskt mer auditivt inriktat musikbegrepp. Tanken därmed är att utmana socialt
konstruerade gränser mellan exempelvis musik, rörelse och röst som kommunikativa verktyg. I
musikverkstäderna ska deltagarna få erfara fenomen, begrepp och företeelser med olika sinnen
samt pröva olika uttrycksmöjligheter, kopplade till flera sinnen.
8 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Musikverkstäderna utgår från kursens litteratur och ska erbjuda deltagarna tillgång till redskap
för ett utforskande musikaliskt språkdidaktiskt arbetssätt i förskolan. Didaktiska verktyg som
används är experimenterande med musikaliska begrepp/fenomen som puls, rytm, melodi,
dynamik, period; komponera/arrangera och nedteckna musik genom grafiska partitur för att
instruera/dirigera och tolka/följa samt spela/sjunga. Deltagarna kan fördjupa sitt
improviserande på instrument med ostinato som grund. Musikverkstäderna erbjuder tillfällen
att tolka och gestalta text genom musik, drama, rörelse erbjuds samt skapa ”vardagsmusik” med
exempelvis med rytm, rimord och spänningseffekter.
Språkverkstaden 40 minuter x 1 – Individuell handledning
Efter seminarium 14 ger Språkverkstaden individuell handledning kring halvfärdigt skriven
uppsats. Handledningen är 40 minuter lång och ska handla om de 2-3 viktigaste sidorna i texten.
Den kurslärare som läst din text inför den muntliga redovisningen rekommenderar individuell
handledning där så behövs. Språkverkstaden erbjuder handledning 25-26 mars för de studenter
som kurslärare rekommenderat, baserat på text som mejlats till Språkverkstaden 24 mars 2015.
Språkverkstaden välkomnar alla som vill utveckla sitt akademiska skrivande. För korta frågor,
exempelvis att tolka uppgiftsformuleringar, disposition och referenser, är du välkommen utan
att boka tid (ca 15 minuter). Har du en kort fråga kring en text, ta med dig texten.
Språkverkstaden har drop-in tisdagar kl. 14-16. Läs mer om tidsbokning vid Språkverkstaden
Medieverkstan 90 minuter x 2 – Multimedia
Kursens två obligatoriska medieverkstäder har fokus på multimodal produktion i digitala
gränssnitt, för design av en digital produkt.
Verkstäderna hålls i Stockholms universitets Medieverkstan, en öppen lärandemiljö, som
erbjuder alla lärarstudenter pedagogiskt stöd i skapandet av multimediala produktioner inom
bland annat ljud, bild, video och text. Vid två tillfällen är Medieverkstan bokad enskilt för varje
grupp, men Medieverkstan har också drop-in varje dag. För aktuella öppettider se
http://www.isd.su.se/medieverkstan
Några program såsom Photostory och interaktiv Power Point kommer att introduceras under
verkstäderna. Under vägledning av Medieverkstans personal kommer varje grupp få skapa en
digital produkt av något slag. Produktionen ska ta utgångspunkt i barnlitteratur och språklig/a
problemformulering/ar, dessutom beakta estetiska kommunikationsprocesser och barns
meningsskapande samt möjliggöra språkdidaktiska aktiviteter i förskolans verksamhet. Varje
grupp ska i sitt arbete även ta hänsyn till etik och källkritik. Den digitala produkten ska visas upp
och presenteras för kursgruppen samt vara möjlig att visa och pröva under VFU.
Enskilda uppgifter
Kursen förutsätter systematiskt arbete med texter av olika slag, genom skrivande och
läsning, enskilt och gemensamt. Dels fordrar kursen ständig enskild systematisk
litteraturläsning och informationssökning, dels litteratursamtal i studentarbetslag och
9 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
vid seminarier. Till kursen hör också att du orienterar dig i dagens utbud av
barnlitteratur och bekantar dig med olika sökvägar till böcker för förskolebarn.
I kursens första etapp







Utarbeta en språklig problemformulering koppad till en teori i kursen
Delta i handledande samtal om den språkliga problemformuleringens koppling till teori
Skriva planering för etnologiskt fältarbete utifrån den språkliga problemformuleringen
Publicera planering för etnologiskt fältarbete, för digitalt gensvar från kurslärare
Utföra etnologiskt fältarbete och skriva fältanteckningar samt täta beskrivningar
Skriva och publicera en rapport om fältarbetet och läsa andras rapporter inom SA-laget
Förberedande enskilda litteraturstudier inför etapp 2
I kursens andra etapp







Genomföra SUBs självstudiekurser, om informationssökning och om uppsatsskrivande
Informationssökning kring språklig problemformulering, teorival och språkdidaktik
Praktiskt utforskande uppgifter inom musikverkstad
Praktiskt utforskande uppgifter inom gestikverkstad
Skriva och publicera synopsis för uppsats, för digitalt gensvar från kurslärare
Skriva uppsats, muntligt redovisa halvfärdig uppsats och delta i handledande samtal
Vid behov delta i Språkverkstadens individuella handledning för att slutföra uppsatsen
I kursens tredje etapp




Söka barnlitteratur i olika genrer, på flera språk, med varierande kommunikativa uttryck
I wiki på Mondo publicera recensioner av ännu obekanta bilderböcker, som beskriver
relationen mellan skrift och bild alternativt ljud, och som värderar innehållets funktion
för språkdidaktiska boksamtal
Praktiskt utforskande uppgifter inom multimedieverkstad
Blogga på Mondo om reflektioner kring multimodal produktion i digitala gränssnitt som
barnlitterär berättelse och berättande
Gruppuppgifter
Denna kurs förutsätter fungerande SA-lag! Schemalagda och inte schemalagda träffar i SA-lag
kan ske genom närvaro på plats eller via digitala medier. Denna kurs ska både handla om
meningsskapande och bidra till att studenter skapar mening. SA-lagets deltagare behöver därför
fungera mer som producenter än som konsumenter. Gruppuppgifterna består huvudsakligen av
 SA-lagets samtal om innehållet i kurslitteratur, skriftliga utkast, gensvar, examinationer
 Gruppuppgift som presentation, redovisning eller demonstration för examination
 Handledande samtal
I kursens första etapp
 Samtal om språk och kommunikation, egna undringar, språklig problemformulering
 Samtal om hur olika språkliga problemformuleringar kan få stöd i en av kursens teorier
 Diskutera individuella rapporter och nya lärdomar från etnologiskt fältarbete
 Utarbeta SA-lagets gemensamma muntliga presentation för examinationen EX02
10 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
I kursens andra etapp


Delta i nya SA-lag utifrån teorival, ihopsatta vid seminarium 10
Samråd i anslutning till teorispecifika föreläsningar för att urskilja, förstå och redovisa
premisser för några av kursens teorier och leda diskussion om didaktiska konsekvenser
I kursens tredje etapp delta i kollaborativt grupparbete




Utforska barnlitteratur och analysera barnböcker och bilderböcker
Samla berättelser och bidra vid berättande
Praktiskt utforskande uppgifter inom multimedieverkstad
Iscensätta interaktiv presentation med demonstration av SA-lagets digitala produkt
Schema
Schema för samtliga schemalagda kursaktiviteter och ungefärliga studieaktiviteter finns på
kurshemsidan, se länken Schema till TimeEdit. Löpande uppdatering! Vid vissa seminarier och
verkstäder förekommer särskilt schema, med gruppindelning i 4-7 grupper, i stället för
ordinarie 5. Särskilt schema kommer att publiceras på Mondosidan V15 Språk UB402Y
Litteratur och informationssökning
Viss kurslitteratur finns tillgänglig online och ett kurskompendium publiceras på Mondosidan.
Övrig kurslitteratur säljs av Akademibokhandeln Frescati och av Campusbutiken.
Kurslitteraturen omfattar forskningsbaserad litteratur i böcker, avhandlingar, artiklar samt
arbetsmaterial i form av styrdokument, uppsatser, tidningsartiklar, länkar till databaser med
skönlitteratur och barnlitteratur samt multimediala resurser. En lista på all obligatorisk
litteratur finns sist i denna kursbeskrivning, dvs litteratur som anges i beslutad kursplan samt
aktuell komplettering på ytterligare 300 sidor obligatorisk kurslitteratur som kursplanen anger.
Därefter följer arbetsmaterial. Det består av aktuella artiklar från facktidskrifter och tidningar
samt uppsatser skrivna av studenter, dvs självständiga arbeten (kandidatuppsatser),
magisteruppsatser och licentiatuppsatser. Sist finns ett urval kompletterande referenslitteratur.
Litteraturläsning
Innehållet i kurslitteraturen bearbetas i första hand genom individuella litteraturstudier och
grupparbete. Följande frågor kan användas när du läser och antecknar:
1. Vad försöker författaren få sagt? Vad är budskapet?
2. Vilka begrepp är texten uppbyggd kring? Och hur förstår jag dessa begrepp?
3. Hur kan resonemanget framställas som skiss eller bild, figur, tabell?
4. Vilken betydelse får textens innehåll för mig som förskollärare?
Innehållet i läst litteratur kan med fördel diskuteras med andra och inom SA-laget.
Självstudiekurser
Kursens examinationer förutsätter att du fördjupar dina kunskaper om förskoledidaktik genom
att söka kompletterande vetenskaplig litteratur. Då olika slags källor ger information av olika
11 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
värde behöver du i denna kurs kunna hantera vetenskaplig informationssökning. Stockholms
universitetsbibliotek (SUB) har en web-baserad kurs i informationssökning. Du får då lära dig:
- att orientera dig bland bibliotekets resurser
- att tolka referenser och att hitta och samla material utifrån en litteraturlista
- vad som utmärker ett vetenskapligt förhållningssätt
- att självständigt planera, genomföra och dokumentera informationsinsamling
- hur vetenskaplig information är organiserad och att kunna värdera denna
Vid inledande informationssökning bör du använda ett rörligt, vidsträckt sökljus, men med fokus
på språk och kommunikation. Informationssökningen får även inriktas på meningsskapande,
produktion och reception av språkliga tecken. Fortsatt informationssökning bör vidgas till att
även fokusera innehåll som kan knytas till kursens teorier, musikestetiska och bildestetiska
kommunikationsprocesser, literacy och litteracitet, flera språk och flerspråkighet samt
språkdidaktiska aktiviteter i förskolans verksamhet. Informationssökning mot slutet av kursen
bör fokusera barnlitteratur och bilderböcker, berättelser och berättande i digitala gränssnitt.
Förutom den första kursen i informationssökning har SUB en för denna kurs användbar
fortsättningskurs i uppsatsskrivande. SUBs självstudiekurser kan göras på en dryg timme,
enskilt eller i SA-laget. Kurserna finns på http://www.sub.su.se/kurser/sjalvstudiekurser.aspx
Examination
Kursen examineras på följande vis:
EX01
Plan för fältstudie
1 hp
Betygsskala U-G
EX02
Muntlig och skriftlig presentation
3 hp
Betygsskala U-G
EX03
Deltagande i verkstäder och synopsisskrivande
3.5 hp
Betygsskala U-G
EX04
Skriftlig uppsats med muntlig redovisning
7.5 hp
Betygsskala A-F
EX05
Multimodal produktion
7.5 hp
Betygsskala A-F
Allmän information om examination
Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är ”examination” ett ärende om
betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på en students
prestation utifrån vad som anges i kursplanen om kunskapskontroll och examination.
Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar
bedömningsunderlag för betygsättning En förutsättning för betygssättning är att examinator fått
ett underlag för bedömning. Mer information om examination och betygssättning i Regelboken
Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet.
Information om ordinarie examinationsdatum, aktuellt bedömningsunderlag och betygsdatum
finns i mappen Examination, i Filsamling på Mondosidan.
12 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Student som inte i tid lämnat in bedömningsunderlag får inget betyg på kursen. För att behålla
möjligheten att gå kursen vid senare tillfälle behöver du begära studieuppehåll eller
studieavbrott före kursens slut. Studieuppehåll eller studieavbrott ska meddelas till både
kursgivande institution och till hemvistinstitution.
Ordinarie examination
Inlämningsdatum och bedömningsunderlag för ordinarie examination framgår av respektive
examinationsuppgift, schema på kurshemsidan och övrig kursinformation på Mondosidan. För
att kurslärare ska kunna öppna filer i din inlämningsmapp, bifoga dokument i word-format.
Omexamination
Betyget U, F eller Fx används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera
avseenden inte uppfyller kraven för G eller E. En student som fått betyget U, F eller Fx erbjuds
tillfälle för omexamination. Möjlighet till omexamination ges minst en gång per termin.
Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg.
Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänt betyg på students begäran.
Student som fått betyget Fx får komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att
kompletteringsbehovet meddelades. Om komplettering inte lämnas in till angivet datum ska
studenten lämna in bedömningsunderlag vid senare omexamination.
Student som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av samma examinator har vid en tredje
bedömning (andra omexaminationstillfället) rätt att begära en ny examinator
(Högskoleförordningen 6 kap 22§). Sådan begäran om ny examinator ska göras skriftligen till
ansvarig studierektor.
Nästkommande omexaminationer
Ordinarie examination
Publicering uppgift - Omexamination 1
Publicering uppgift - Omexamination 2
EX01
3 feb 2015
23 feb 2015
25 mar 2015
15 apr 2015
11 maj 2015
EX02
20 feb 2015
12 feb 2015
9 apr 2015
25 apr 2015
5 jun 2015
EX03 12 mars 2015
30 mar 2015
24 apr 2015
EX04
2 apr 2015
24 apr 2015
22 maj 2015
EX05
29 apr 2015
21 maj 2015
11 jun 2015
Student som har underkänts vid omexamination (andra examinationstillfället) erbjuds en
ytterligare omexamination (ett tredje tillfälle) i samband med att kursen ges på nytt VT15. Före
vårterminens början 2015 görs anmälan till kursadministratören om omregistrering på kursen
och anmälan till kursledaren om planerad inlämning för omexamination.
Betyg och betygskriterier
Betygskriterier och motsvarande examinationsuppgifter i kursen publiceras vid kursstarten.
Under kursen diskuteras uppgifternas innehåll och betygskriteriernas bedömningsfokus.
13 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer, samt att
alla uppgifter i kursen är fullgjorda och alla närvarokrav uppfyllda. Betygen vägs samman för
betyg på hel kurs och medelbetyget blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt.
En beräkningsmodell för slutbetyg enligt betygsskalan A-F har utarbetats av studierektor.
Information om beräkning av slutbetyg i kursen kan meddelas av kursansvarig examinator.
Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg.
Betyget Godkänd kan inte heller ändras till Underkänd på studentens begäran.
Stöd i studierna
Önskar du samtala om din studieplanering eller behöver rådgöra om din studiesituation kan du
kontakta Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionens studievägledare. Du kan boka tid per
telefon 08-12076347 eller mejla till studievagledare-fdid@buv.su.se Alternativt kan du uppsöka
studievägledaren på tider för drop-in. Läs mer om Studievägledning
Om du studerar med en funktionsnedsättning och behöver stöd eller anpassningar under din
utbildningstid ska du i god tid före kursstarten kontakta samordnaren för studenter med
funktionsnedsättning. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder.
Intyget visar du för kontaktpersonen på institutionen, exempelvis studievägledaren eller
kurslärare eller kursledare. Samordnaren finns på Studentavdelningen vid Stockholms
universitet. Mejla till studentstod@su.se eller läs mer här om Studera med funktionsnedsättning
Behöver du stöd och anpassning för att genomföra kursen ska samråda med kursläraren du vid
kursstarten om lämpliga arrangemang och hur dina behov kan tillgodoses. Överenskommelse
om stöd och anpassning ska göras senast två veckor efter kursstart.
Studentservice
I Infocenter, som ligger på entréplan i Studenthuset, kan du som student få svar på
allmänna frågor. Vid behov slussas du vidare till den institution, handläggare eller
studie- och karriärvägledare som kan besvara dina frågor. Infocenter i Studenthuset
Studie- och språkverkstaden
Studieverkstaden erbjuder gratis seminarier kring studievanor, studieteknik och att tala i grupp.
Språkverkstaden ger individuell handledning kring alla typer av skriftliga uppgifter du ställs
inför på universitetet. Läs mer här om Studieverkstaden och Språkverkstadens handledning
Medieverkstan
Medieverkstan är en öppen lärandemiljö med IT-pedagoger som erbjuder alla lärarstudenter
pedagogiskt stöd i skapandet av multimediala produktioner med ljud, bild och text liksom stöd i
arbetet med redovisningar, projekt och digital portfölj. Medieverkstan tillhör Intitutionen för
språkdidaktik. Läs mer om Medieverkstan och öppettider. Så kan du hitta till Medieverkstan
14 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Övriga anvisningar
Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt
ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler
och utnyttja resurser, vilket framgår av studentens ansvar
Enligt de riktlinjer som gäller för Stockholms universitet får disciplinära åtgärder bland annat
vidtas mot student som:
 med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en
studieprestation annars ska bedömas
 stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen
Regler och rättigheter
Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med
respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller
uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller
detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik
2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen. Läs om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se
eller www.su.se/jamlikhet
Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt
försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller
hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter
en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella
trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella
trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder.
Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning
eller avstängning för en tid av 1-6 månader. För mer information om reglerna för examination
och disciplinärenden samt beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och
skyldigheter läs Regelboken Stockholms universitets hemsida
Fusk, plagiat eller självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat
som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga
referensuppgifter. Det är förbjudet att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan
att ange källan. Detta betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett
annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan
även anses vara fallet om du använder egen eller andras text så att du får den att framstå som
15 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurs-litteratur eller texter du funnit på internet
eller en studiekamrats hemtentamen.
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in
och kompletterande sökmotorer. I denna kurs kontrolleras examinationen i kursen eller via
stickprov. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende,
som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor
och disciplinnämnden.
Studieuppehåll eller studieavbrott
Det är viktigt att student meddelar studieuppehåll och/eller studieavbrott vid kursgivande
institution och vid hemvistinstitutionen eftersom det påverkar möjligheterna att gå kursen vid
ett senare tillfälle. Studieuppehåll och avbrott på program anmäls via blankett som finns på
hemsidan. Studieuppehåll och avbrott på program anmäls via blankett som finns på respektive
institutions hemsida.
Kommunikation
Om du kommunicerar via e-post med din lärare eller laddar upp filer i Mondo, så måste filerna
sparas i Word- eller rtf-format för att din lärare ska kunna öppna dem. Använd alltid din
studentmejladress vid kommunikation via e-post med Stockholms universitet.
Frågor och svar som handlar om kursen publiceras på Mondo, i Forum på Mondosidan
V15 Språk UB402Y. I Forum kan du ställa aktuella frågor och få svar av kursansvarig.
Studentinflytande och kursvärdering
Varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll i kursen, inom ramarna för vad
kursplanen anger om innehåll, förväntade studieresultat, kurslitteratur, upplägg och
arbetsformer samt kunskapskontroll och examination. Efter avslutad kurs får du en
kursvärdering till din studentmailadress, som kurslärarna uppskattar att du besvarar.
Studentråd, campuskort och kåravgift
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har SUS ett aktivt studentråd. För mer
information om studentinflytande och studentkår öppna länken www.buv.su.se/studieinfo/a-o
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom
utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat
rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm
universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning via länken www.sus.su.se
16 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Mitt universitet
Genom att logga in på http//:mitt.su.se får du som student tillgång till följande:
Mondo
Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.
Mina studier
Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg.
Webbmail
Kommunikation kring kursen kommer ske via din studentmail. Kontrollera därför din
studentmail regelbundet.
Universitetskort
Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver för att som student använda
dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.
17 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Obligatorisk kurslitteratur
Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Stockholm: Gleerups.
(s 107-109). (Ingår i kurskompendium på Mondo) .
Berthén, Diana & Eriksson, Inger (2005). Att möjliggöra och bedöma barns skriftspråkstillägnan
– ett sociokulturellt perspektiv. Didaktikens forum. Volym 3 Nummer 2. (s 53-73). (Finns
elektronisk resurs).
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
(s 1-144, 215-230).
Björk-Willen, Polly (2009). Jag vill sitta med dej! En samlingsepisod i förskolan betraktad ur ett
interaktionsanalytiskt perspektiv. I Sparrman, Anna, Cromdal, Jakob, Evaldsson, Ann-Carita
& Adelswärd, Viveka (red.) Den väsentliga vardagen. Stockholm: Carlssons. (256-271 s.)
(Ingår i kurskompendium på Mondo).
Bruce, Barbro (2010). Lek och språk. Ingår i: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red). (2010).
Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur. (s 103-118). (Ingår i
kurskompendium på Mondo).
Carlsson, Reidun & Bagga-Gupta, Sangeeta (2006). "Verktyg och lådor." En studie om språkfokuserade aktiviteter för minoriteter på förskolearenor. Nordisk Pedagogik. Nummer 3
(s 193-211). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Carrington, Victoria & Marsh, Jackie (2008). Forms of literacy. Beyond Current Horizons.
Technology, Children, Schools and Families. (s 1-20). (Finns som elektronisk resurs)
Clay, Marie M. (1991). Becoming literate: the construction of inner control. Portsmouth, N.H.:
Heinemann. (s 26-27, 46-47, 53-54, 62-66, 108-109, 228-229). (Ingår i kurskompendium på
Mondo).
Chambers, Aidan (2014). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla Böcker. (293 s.).
Elm Fristorp, Annika & Lindstrand, Fredrik (2012). Design för lärande i förskolan. Stockholm:
Norstedts. (Kap 2, 3 och 4.) (s 36 - 123).
Eriksson, Lena, Rhedin, Ulla, & Oscar K (2013). En fanfar för bilderboken! Stockholm: Alfabeta
Förlag. (199 s.).
Eriksson Barajas, Katarina; Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga
artiklar. Stockholm: Natur och Kultur. (s 43-51, 74-81). (Ingår i kurskompendium på
Mondo).
Fast, Carina (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (272 s.)
Forsberg Ahlcrona, Mirella (2012). Förskolans didaktik och dockan som redskap: Kommunikation
och skapande i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (132 s).
Gillen, Julia & Hall, Nigel (2010) The Emergence of Early Childhood Literacy. Ur Hall, Nigel;
Larson, Joanne & Marsh, Jackie Handbook of Early Childhood Literacy. London: Sage. (s 312). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Gjems, Liv (2011). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur. (s 33-48). (Ingår i
18 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Hyltenstam, Kenneth och Milani, Tommaso M. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och
sociokulturella ramar. Ingår i: Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg, Inger
(red.) (2012). Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012.
(s 17-29). (Finns som elektronisk resurs).
Jederlund, Ulf (2012). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och
lärande. Stockholm: Liber. (s 1-73, 157 -264).
Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur.
(Kap 1, 2, 3, 5, 6 och 10) (s 1-84, 113-173, 265-296).
Klepke, Birgita & Rydell, Susanne (2014). Skriv populärvetenskapligt. Stockholm: Liber. (s 25 –
34, 64 - 73). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Kress, Gunther (1997). Before Writing - rethinking the paths to literacy. London: Routledge.
(s xiii-xxii, 1-110.)
Kultti, Anne, (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan – lärande av och på ett andra språk.
Stockholm: Liber. (131 s).
Kjällander, Susanne (2014). En dator per elev – lärande i en digital skolmiljö. Lund:
Studentlitteratur. (s 9-36, 109-119).
Løkken, Gunvor, Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (red). (2008). Småbarnspedagogik.
Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber. (Kapitel 1, 2, 3, 6, 14). (s
13-42, 44-63, 96-112, 240-257).
Nilsson, Monica (2010). Developing Voice in Digital Storytelling Through Creativity, Narrative
and Multimodality. International Journal of Media, Technology and Life Long Learning.
Seminar.net. Vol 6, Issue 2, 148-160 (Finns som elektronisk resurs).
Nivbrant Wedin, Eva (2013). Utveckla språket med musik. Hestra: Isaberg Förlag. (200 s).
Olsson, Liselott (2012). Eventicizing Curriculum – Learning to Read and Write through
Becoming a Citizen of the World. JCT: Journal of Curriculum Theorizing, Vol 28, No 1 (pp 88107). (Finns som elektronisk resurs).
Riddersporre, Bim & Söderman, Johan (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm:
Natur och Kultur. (190 s).
Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro(red.) (2014). Berättande i förskolan. Stockholm: Natur och
Kultur. (283 s.).
Stern, Daniel (2011). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur & Kultur. (208 s).
Sundberg, Ulla (2007). En flygande start - barnets första steg mot ett talat språk. Ingår i: Fagius,
Gunnel (red). (2007). Barn och sång - om rösten, sångerna och vägen dit. Lund:
Studentlitteratur. (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Vecchi, Vea (2010). Art and Creativity in Reggio Emilia: Exploring the Role and Potential of
Ateliers in Childhood Education. Oxford: Routledge. (s 5-15). (Ingår i kurskompendium på
Mondo).
19 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Arbetsmaterial – myndigheters styrdokument
Skolverket (2013). Flera språk i förskolan – teori och praktik. Stödmaterial. Stockholm:
Skolverket. (84 s). (Finns som elektronisk resurs).
Skolverket (2012). Få syn på språket. Ett kommentarmaterial om språk- och kunskaps-utveckling i
alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm: Skolverket. (30 s). (Finns som
Skolverket (2011) Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Använd versionen ändrad
efter SKOLFS 2010:35 och SKOLFS 2011:69. (30 s). (Finns som elektronisk resurs).
Stockholms universitet (2013). VFU-handboken: Från novis till professionell - för lärarstudenter
antagna vid Förskollärarprogrammet. (Finns som elektronisk resurs).
Arbetsmaterial för teorispecifik fördjupning – radioprogram och websidor
Dans och filosofi: Att tänka med kroppen
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/157789?programid=793
Den andre i mångkulturen
Didaktik och pedagogik
http://www.ne.se/didaktik
http://www.ne.se/pedagogik
Existentialism
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=existentialism
Fenomenologi
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=fenomenologi
How language transformed humanity
http://www.ted.com/talks/mark_pagel_how_language_transformed_humanity
Hur lyssnande förenar dans och musik
http://kulturhusetstadsteatern.se/Dans/Evenemang/2014/BEAUTYSCHONHEITSKONHET/
Lek och kreativitet
Litteraturens nytta
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=793&grupp=11237&artikel=4355490
Materialism
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=materialism
Metaphorically speaking
http://www.ted.com/talks/james_geary_metaphorically_speaking
Om språkets evolution. När började människan prata?
Pragmatism
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=pragmatism
The Birth of a Word
http://www.ted.com/talks/deb_roy_the_birth_of_a_word#t-463205
Urgamla och moderna språkfrågor
20 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Varför musik?
Varför ska man leka?
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4058&artikel=5557800
Vilket språk borde alla kunna?
What makes a word ”real”?
http://www.ted.com/talks/anne_curzan_what_makes_a_word_real
Arbetsmaterial för teorispecifik fördjupning
– avhandlingar, vetenskapliga artiklar, akademiska uppsatser, kapitel
Alm, Annika och Lannebro, Maria (2013). Skriftspråkstillägnan - ett perspektiv på barns
skriftspråkande i förskolan. Självständigt arbete i förskoledidaktik. Stockholms universitet,
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. (30 s). (Finns som elektronisk resurs).
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med
berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Doktorsavhandling. Göteborg: Acta
Universitatis Gothoburgensis. (Finns som elektronisk resurs).
Cekaité Thunqvist, A. (2009). Härma, skoja, retas: Repetition som ett sätt att förhandla sociala
positioner i ett flerspråkligt klassrum. I Sparrman, Anna, Cromdal, Jacob, Evaldsson, AnnCarita, Adelswärd, Viveka (red). (2009). Den väsentliga vardagen. Några diskursanalytiska
perspektiv. Stockholm: Carlssons. (s 244-255). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Dahlberg, Gunilla; Olsson, Liselott Mariett & Theorell, Ebba (2013). Det Magiska Språket – om
små barns relationer till språket, läsande och skrivande i en globaliserad värld. Ingår i
Aasen, Petter & Björck, Eva (red). Resultatdialog 2013. Vetenskapsrådets rapportserie
4:2013. (s 59-71). (Finns som elektronisk resurs).
Deleuze, Gilles (1977/2004). Samtalet, vad är det och vad är det bra för? Översättning från
franska av Kristina Ekelund. Aiolos + Glänta, Aiolos nr 24, Glänta 2003 nr 4 – 2004 nr 1 (s 514). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Deleuze, Gilles (1993/2004). Stammade han … Översättning från franska av Jenny Högström.
Aiolos + Glänta, Aiolos nr 24, Glänta 2003 nr 4 – 2004 nr 1 (s 126-130). (Ingår i
Ehrlin, Anna (2012). Att lära av och med varandra. En etnografisk studie av musik i förskolan i en
flerspråkig miljö. Doktorsavhandling i musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning.
Örebro universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Ferm, Cecilia (2004). Öppenhet och medvetenhet. En fenomenologisk studie av musikdidaktisk
interaktion. Doktorsavhandling. Luleå tekniska universitet. Musikhögskolan i Piteå.
(Finns som elektronisk resurs).
Fleischer, Håkan (2013). En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den
datoriserade skolan. Dissertation Series No. 21. Högskolan för lärande och kommunikation.
Högskolan i Jönköping. (Finns som elektronisk resurs).
Hermansson, Carina (2013). Nomadic Writing. Exploring processes of Writing in Early Childhood
Eduction. Dissertation. Karlstad university Studies 2013:17. (Finns som elektronisk resurs).
21 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Nøkleberg Schjønsby, Turid (2012). Bevegelse og uttrykk. Gestiske strukturer i tidligmodernistisk
dans. Doktorsavhandling. Trondheim: NTNU Norges teknisk-naturvitenskapelige
universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Olsson, Liselott Mariett (2013). Taking Children’s Questions Seriously: the need for creative
thought. Global Studies of Childhood, Volume 3 Number 3 2013 (230-253). (Finns som
Olsson, Liselott Mariett (2014) Rörelse och experimenterande i små barns lärande: Deleuze och
Guattari i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Sandvik, Margareth; Smørdal, Ole & Østerud, Svein (2012). Exploring iPads in Practitioners'
Repertoires for Language Learning and Literacy Practices in Kindergarten. Nordic Journal of
Digital Literacy, 03-2012, VOL. 7 (204-221). (Finns som elektronisk resurs).
Sjöberg, Kristina (2013). ”Att bli människa” En grundad teori om musiklekens legitimitet i
förskolans
toddlarverksamhet.
Magisteruppsats
i
musikpedagogik.
Kungliga
Musikhögskolan. (Finns som elektronisk resurs).
Trapp, Linda (2013). Barnsånger – sånger för barn? En kartläggning av de musikläromedel som
används i förskolan och dess anpassning till barnrösten. Självständigt arbete i
musikpedagogik. Kungliga Musikhögskolan. (Finns som elektronisk resurs).
Unga, Johanna (2013). Det är en spricka i allt, det är så ljuset kommer in… Matematik och
förskolebarns experimenterande och potentialitet. Licentiatuppsats i förskoledidaktik.
Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Wassrin, Maria (2013). Musicking: Kreativ improvisation i förskolan. Licentiatuppsats i barn- och
ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Änggård, Eva (2005). Bildskapande – en del av förskolebarns kamratkulturer. Doktorsavhandling.
Linköping Studies in Arts and Sciences 315. Linköping: Universitetet. (Finns som
Arbetsmaterial övrigt – artiklar i tidningar och tidskrifter
Asker, Anna (2014). Barbie får nytt liv när normer utmanas. Svenska Dagbladet, IDAG, 7 januari
2014. (Finns som elektronisk resurs).
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barbie-far-nytt-liv-nar-normer-utmanas_8871704.svd
Borg, Alexandra (2014). Digitala experiment spränger bokmediet. Svenska Dagbladet, Under
strecket 25, 2014-01-14. (Finns som elektronisk resurs).
http://www.svd.se/kultur/understrecket/digitala-experiment-spranger-bokmediet_8892830.svd
Damberg, Jenny (2014). Känslotecken, del 1: Känslotecken hjälper oss att förstå. Svenska
Dagbladet, 2014-10-06. (Finns som elektronisk resurs).
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/kanslotecken-hjalper-oss-att-forsta_3982579.svd
Damberg, Jenny (2014). Känslotecken, del 2: Smileys kan dölja hur vi känner oss. Svenska
Dagbladet, 2014-10-07. (Finns som elektronisk resurs).
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/smileys-kan-dolja-hur-vi-kanner-oss_3986597.svd
Damberg, Jenny (2014). Känslotecken, del 3: Smileys effektivt nätspråk med nära vänner.
Svenska Dagbladet, 2014-10-08. (Finns som elektronisk resurs).
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/smileys-effektivt-natsprak-med-nara-vanner_3988709.svd
22 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Håkansson, Lovisa (2015). Litteraturen som nyckeln till frihet. Svenska Dagbladet, Under
strecket 34, 2015-01-03. (Finns som elektronisk resurs).
http://www.svd.se/kultur/understrecket/litteraturen-som-nyckeln-till-frihet_4221911.svd
Jensen, Gunilla (2014). Dansprojekt i Per Jonssons anda. Svenska Dagbladet, Kultur 39, 2014-1206. (Finns som elektronisk resurs).
http://www.svd.se/kultur/scen/dansprojekt-i-per-jonssons-anda_4167031.svd
Lagerblad, Anna (2013). ”Jag är jag när jag tecknar”. Svenska Dagbladet, 2013-07-16. (Finns som
elektronisk resurs). http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/jag-ar-jag-nar-jag-tecknar_8349500.svd
Nykvist, Karin (2013). Böckernas barn – svikna men starka. Pedagogiska Magasinet, 2013, Nr 4.
(Finns elektronisk resurs). http://www.lararnasnyheter.se/page/teman-fran-pedagogiska-magasinet
Sedakova, Olga (2012) Dikten är besläktad med barnets joller. Dagens Nyheter, Helsidan. 201204-20. (Finns som elektronisk resurs).
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/dikten-ar-beslaktad-med-barnets-joller/
Sundberg, Sam (2012). Yoda kan rädda litteraturen. Krönika. Svenska Dagbladet, Kultur, 201210-09. (Finns som elektronisk resurs).
http://www.svd.se/kultur/yoda-kan-radda-litteraturen_7563930.svd
Skönlitteratur (urval ca 300 s.)
Barnlitteratur (urval ca 100 s.)
Kultur i Väst, Regionens hus, Göteborg
http://www.barnensbibliotek.se
LitteraturMagazinet, Framkant Media AB
http://www.litteraturmagazinet.se/boktoppen-barn
Opsis Barnkultur – Statens kulturråd
http://www.opsisbarnkultur.se/
Skolverket – Skolutveckling
Språk i förskolan
Skolverket – Tema Modersmål
http://modersmal.skolverket.se/
Skolverket – Spel och Appar
Språkstimulerande spel och appar
Svenska Förläggareföreningen, Stockholm
http://www.augustpriset.se/lilla-augustpriset
Unga Fakta, red. Peter Enckell, Karlshamn
http://www.ungafakta.se/sagor/
Referenslitteratur
Aronsson, Karin (1997). Barns världar – barns bilder. Stockholm: Natur och Kultur.
Axelsson, Monica & Jönsson, Karin (2009). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och
samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Bendroth Karlsson, Marie (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
23 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan - ett referensoch metodmaterial. Myndigheten för skolutveckling. (ca 150 s.) (Finns som elektronisk
resurs)
Carlshamre, Staffan (red). (2005). Filosofiska frågor: äventyr i tankens värld. Stockholm: UR.
(kapitel ”Fenomenologi – försök till en pedagogisk översikt” – Finns som elektronisk resurs)
Damber, Ulla; Nilsson Jan & Ohlsson, Camilla (2013). Litteraturläsning i förskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksen Hagtvet, Bente (1990). Skriftspråksutveckling genom lek: hur skriftspråket kan stimuleras
i förskoleåldern. Stockholm. Natur och Kultur.
Eriksen Hagtvet, Bente (2004) Språkstimulering: Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm:
Natur och Kultur.
Eriksson, Marie (2013). Musik i förskolan – inspiration och lärande i sagans värld. Stockholm:
Lärarförbundets förlag.
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med
förskola och skola. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis: Uppsala universitetsbibliotek.
(Finns som elektroniskresurs).
Gibbons, Pauline (2009). Stärk språket, stärk lärandet. Hallgren & Fallgren.
Gilbert, Jeremy (2004). Becoming Music: The Rhizomatic Moment of Improvisation. Ingår i:
Buchanan, Ian & Swiboda, Marcel (red). Deleuze and Music. Edinburgh: Edinburgh
University Press.
Gramstrup Olofgörs, Lena (2008). Berätta för mig! Vägar till barns berättande. Stockholm: UR.
Gustafsson, Lars H. (2013). Leka för livet. Stockholm: Norstedts.
Gustavsson, Per (2014). Sagor att berätta och leka. Stockholm: Natur och Kultur.
Hall, Nigel; Larson, Joanne & Marsh, Jackie (red). (2010). Handbook of Early Childhood Literacy.
London: Sage.
Hedström, Joakim (2014). Skriv så någon bryr sig. Norrköping: Eget Förlag.
Helén, Eva & Granholm, Magdalena (2007). På genusäventyr: metodbok för drama och genus i
förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Håkansson, Karin (2008). Glädje, lek och musik. Stockholm: Natur och Kultur.
Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande. Göteborgs
universitet: Acta Universitatis Gothoburgensis. (särskilt s 39-57, 167-178). (Finns som
Liberg, Caroline (2005). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Lind, Ulla (2010). Blickens ordning. Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och
kunskapsform. Doktorsavhandling i didaktik. Stockholms universitet.
Lindberg, Inger (2005). Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning.
Stockholm: Natur & Kultur.
Lobman, Carrie & O'Neill, Barbara E. (red). (2011). Play and Performance: Play and Culture
Studies. Volume 11. Lanham: University Press of America.
24 (24)
Kursbeskrivning
VT 2015
Lundborg, Göran (2011). Handen och hjärnan. Från Lucys tumme till den tankestyrda
robothanden. Stockholm: Bokförlaget Atlantis.
Lundgren, Gunilla (2010) Tio pinnar i luften. Sagor, sånger, ordspråk, lekar, gåtor på de
nationella minoritetsspråken och svenska. Stockholm: Skolverket.
Löfstedt, Ulla (2004). Barns bildskapande. Stockholms universitetsförlag. Stockholm.
Merleau-Ponty, Maurice (2004). Lovtal till filosofin: essäer i urval. Serie: Moderna franska
tänkare. Höör: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Minsun Shin (2012). The role of joint attention in social communication and play among infants.
Journal of Early Childhood Research, 2012, 10:309. (Finns som elektronisk resurs). (9 s)
Myndigheten för skolutveckling (2003). Faktisk fantasi – barns språkutveckling genom skapande.
(finns som digital resurs).
Myndigheten för skolutveckling (2004). Komma till tals - flerspråkiga barn i förskolan. (finns som
digital resurs).
Nicolescu, Basarab (1997). The Transdisciplinary Evolution of the University Condition for
Sustainable Development. CIRET Centre International de Recherches et Études
Transdisciplinaires. (Finns som elektronisk resurs).
Rasmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Från dramaövningar
till utvecklingsarbete. Lund: Studentlitteratur.
Rönnberg, Margareta (2006). ”Nya medier” – men samma gamla barnkultur. Valdemarsvik:
Filmförlaget.
Sandvik, Margareth & Spurkland, Marit (2011). Språkstimulera och dokumentera i den
flerspråkiga förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Skarre Aasebo, Turid & Melhuus, Cathrine (2007). Rum för barn, rum för kunskap. Stockholm:
Liber.
Skolverket (2012) Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. I serien
Forskning för skolan. Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs).
Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur.
Sparrman, Anna (2006). Barns visuella kulturer: skolplanscher och idolbilder. Lund:
Studentlitteratur.
Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur.
Söderbergh, Ragnhild (1996). Från joller till läsning och skrivning. Malmö: Gleerups
Trost, Jan (2014). Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur.
Uddén, Berit (2004). Tanke – visa - språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur
Wellros, Seija (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur.
Ärnström, U. (2008). Nya berättarboken. Lund: BTJ Förlag. (112 s.)

Kursbeskrivning VT15 - Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Transcription

Similar documents

Kursbeskrivning Lek i förskolan, möten och meningsskapande

Kursbeskrivning HT15 - Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Kursbeskrivning för kursen Förskolans uppdrag: Utforskande, lek

Kursbeskrivning HT15 - Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Kursbeskrivning UB100Y - Mondo

Kursbeskrivning UB103Y VT15 - Barn

Utbildningens historia och plats i samhället

Kursbeskrivning Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg

VT -15 (KAU-24181) - Karlstads universitet

Välkomstbrev