Här - ABF

Transcription

Här - ABF
ABFs verksamhetsberättelse 2014
ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND
VERKSAMHETSBERÄTTELSE & ÅRSREDOVISNING 2014
Förbundsexpeditionen
Box 522
101 30 Stockholm
Telefon: 08-613 50 00
www.abf.se
ABF stärker
folkrörelserna
Under 2014 har ABF arbetat med verksamhets­
målet att stärka folkrörelserna utifrån övertygel­
sen om att folkrörelserna är en livsviktig del av
demokratin. Folkbildningen och folkrörelserna
bidrar till ett öppet och demokratiskt samhälle
där alla människor har möjlighet att växa, och
göra sin röst hörd.
ABF vill vara en resurs för människor som vill
organisera sig, erövra ny kunskap och förändra
samhället och sitt eget liv. Det sker genom fri
och frivillig folkbildning i öppen verksamhet,
och i studieverksamhet i ABFs medlems- och
samarbetsorganisationer som sammanlagt har
mer än sju miljoner medlemmar.
ABFs medlems- och samarbetsorganisationer
spänner över stora delar av det svenska civilsam­
hället: fackföreningsrörelsen, pensionärsorga­
nisationer, funktionshinderrörelsen och fria
teatergrupper. Bredden av organisationer som
ABF arbetar med gör oss också till en mötesplats
för organisationer, som med vårt stöd hittar
samarbeten och utbyten med varandra. ABF vill
på det sättet vara föreningarnas förening.
För ABF är det viktigt att underlätta och stötta
människors fria organisering. Det gör vi genom
att stötta organisationer med funktionsutbild­
ningar och genom stöd till verksamhetsutveck­
ling. ABF vill också hjälpa nya organisationer att
växa och utveckla sin medlemsdemokrati, och
välkomnar nya organisationer in i ABF-familjen.
I år har vi till exempel börjat samarbeta med
Missing people, och e-sportsorganisationen
Good game. ABF vill också stötta organisering
i områden och bland grupper som inte redan är
röststarka. Det kallar vi social mobilisering, och
under 2014 anställdes Behrang Miri som natio­
nell samordnare på området.
Folkrörelserna samlar människor som vill
ta ansvar för samhället, och där bildas och växer
människor tillsammans. Folkrörelserna bidrar
till medvetna och starka medborgare som tar
ansvar för samhällsbygget och driver på i viktiga
frågor som jämställdhet, miljö och antirasism.
Jag vill tacka alla er som bidragit till vår verk­
samhet: anställda, förtroendevalda och cirkel­
ledare. Och till alla er som lyssnat, skapat, sökt
kunskap och mött nya insikter: tack för att ni
valt ABF – det är för er vi finns till. Tillsammans
gör vi en annan värld möjlig!
Stefan svensson
Tf förbundssekreterare
centrala händelser|
1
ABF ÄR SVERIGES LEDANDE
STUDIEFÖRBUND
ABF, Arbetarnas Bildningsförbund, är Sveriges ledande
studieförbund. ABF är en ideell organisation och består
av 59 medlems­organisationer som tillsammans formar
förbundet. Verksamheten finns i landets alla kommuner.
ABF grundades 1912 som en samarbetsorganisation
för bildnings­arbete inom arbetarrörelsens politiska och
fackliga grenar samt konsumentkooperationen. Förutom
stiftarorganisationerna är hyresgäst­rörelsen, bo­­­st­­­ ads­
kooperationen och organisationer för pensionärer, funk­
tionshindrade och invandrare anslutna. ABF är parti­po­
litiskt obundet men delar arbetarrörelsens värderingar.
Studiecirkeln är kärnan i ABFs verksamhet. Omkring
70 procent arran­geras i samarbete med medlems- och
samarbetsorganisationer och runt 30 procent vänder
sig till allmänheten. Utöver ämnena i studie­program­
met kan den som vill starta en studiecirkel inom prak­
tisk taget vilket ämne som helst.
Programverksamheten med föreläsningar, seminarier,
debatter och kulturarrangemang är en annan grundsten.
Fritt och frivilligt sammanfattar folkbildningens grund­
idé. Studie­cirkelns pedagogiska metod bygger på att del­
tagarna utformar studie­planen tillsamman med cirkel­
ledaren och bidrar med önskemål och erfarenheter på
lika villkor.
Huvuddelen av ABFs verksamhet finansieras gen­om
samhällsbidrag. Det garanterar en fri och självständig
folkbildning som är oberoende av såväl näringsliv som
samhällsinstanser.
ABF är indelat i 54 avdelningar, 22 distrikt och en för­
bundsexpedition. Varje enhet är en egen juridisk person
med fristående styrelse. Förbunds­stämman är högsta
be­­slutande organ. Den består av 140 ombud, dels utsed­
da av de centralt anslutna medlemsorganisationerna,
dels av ABFs avdelningar och dist­­rikt. Förbundsstämman
sam­manträder vartannat år. Läs mer på www.abf.se.
Bilder:
Omslagsbilden och sidorna 2, 3, 6, 7, 9, 12, 13, 22, 23, 26,
29, 33: Mattias Vepsä. Profilbilder på sidorna 5, 6, 9, 15,
16, 17 och bilden på sida 21: Claes Herrlander. Sidorna 1,
10, 11, 19: Jenny Lindgren. Sidan 4: Foto Socialdemokrat­
erna. Sidan 14: Johnér. Sidan 15: Rikard Rudolfsson.
Sida: 16: Hannu Högberg. Sidan 17: Efferante, Wikimedia
Commons. Sidan 24: Cecilia Öberg. Sidorna 25, 28: ABF
Stock­­holm. Sidan 27: Reband Raza. Sidan 30: Caroline
Anders­­son (Kristian Lundberg), Sara Mac Key (Ebba WittBrattström) Sidan 31: Maria Annas (Kristina Sandberg),
Sara Mac Key (Susanne Alakoski), Fredrik Etoall (Tim­
buktu) Sidan 35: Malin Schiratzki. Sidan 37: Foto ABFs
förbundsexpedition.
Texter: Förbundsexpeditionen och Jenny Lindgren
Redaktör: Jenny Olwan
Grafisk form, layout & prepress: Graffoto AB
Tryck: TMG Stockholm, 2015
Artikelnummer: AB9928
2 | centrala
händelser
Folkbildning
– viktigare
än någonsin
M
ånga av dagens etablerade folkrörelser har vuxit fram som
sociala proteströrelser. Genom sin folkbildande verksam­
het och praktiska demokrati har de haft en avgörande roll
för den svenska demokratins utveckling. ABF med folkbild­
ningen som grund är en del i den utvecklingen.
I Sverige har begreppet folkrörelser haft ett stort genomslag. Sverige har
en särställning internationellt genom att antalet medlemmar är större
i folk­rörelsernas organisationer och föreningslivet än i andra länder.
I början av 80-talet var Sverige ledande i jämlikhet. Det finns inga andra
exempel på ett demokratiskt land som haft så små ekonomiska klyftor
enligt forskare på organisationen OECD. Sedan början av 90-talet har
inkomstklyftorna i Sverige vuxit snabbare och mer än i något annat väst­
land enligt OECD:s granskning av de växande klyftorna i västvärlden.
Samhällsutvecklingen med vidgade klass- och demokratiklyftor med
ökande rasism och orättvisor som följd, gör att folkbildningens roll kan­
ske är viktigare än någonsin. Utan stärkta folkrörelser kommer vi inte att
kunna motverka klassamhället.
Växande, marginaliserade grupper riskerar att ställas utanför och får allt
svårare att göra sin röst hörd i samhället och i arbets­
­­livet. Där de politiska partierna går bet på att enga­
gera nya och yngre medlemmar kan folkbildningen
ta vid. Folkrörelserna är bärare av demokratin.
Så hur gör man demokrati? Inom folkbild­
ningen vet vi att förändringar börjar i samtalet.
Där växer nya tankar, idéer och synsätt fram. Det
finns en betydande samhällskraft att folkbildning­
en är frivillig för människor att delta i och fri från
offentlig styrning.
Nya rörelser växer i dag fram som betonar nya
frågor, såsom miljö och djurrätt, feminism, lokal
gemenskap och global solidaritet. ABF kan stödja
dessa folkrörelser genom alltifrån social mobilise­
ring till rent administrativt stöd. ABF ska finnas för
att stärka och understödja dessa rörelser.
I slutändan stärker det demokratin.
– INNEHÅLL –
2Folkbildning – viktigare
än någonsin!
4Studiesatsning för en stärkt
folkrörelse
18”ABF är en del av samhällsbygget”
Intervju med Helén Petterson
6Läs för mig! – för fler
läsande barn
7Läsambassadörer väcker
lästlust
8Novellantologi för samtal
och igenkänning
9Inkluderande folkbildning
16 ABF ute i världen
17 Genèveskolan i tiden
20 Centrala händelser
32 Här finns ABF
34 Centralt anställda
35Medlemsorganisationer
36Organisationer med samarbetsavtal , Centralt förtroendevalda
37 Representanter för ABF
10En modern folkbildare
Intervju med Behrang Miri
38 ABF och samhällsbidragen
12Konferens: tusen idéer för att
motverka klassamhället
42 Årsredovisning & Räkenskaper
14 Hållbarhet i fokus
52Statistik
40 Året som gått
centrala händelser|
3
”Bildning bygger socialdemokratin.
Målet är att ge medlemmar­na bra
verktyg för att kunna se möjligheter
att skapa förändringar i sam­hället.”
Studiesatsning för
4 | STUDIESTSNING
I november förra året ökade Socialdemokraterna och ABF takten i den gemen­
samma satsningen på att utveckla studieverksamheten. Målet med satsningen är
att erbjuda alla nya partimedlemmar utbildning inom en period av sex månader.
Tomas Eneroth, gruppledare för socialdemokratiska riksdagsgruppen och
ledamot i ABFs förbundsstyrelse, berättar om det ökade intresset och behovet av
politiska studier inför morgondagens politiska utmaningar.
Den socialdemokratiska partistyrelsen beslutade
våren 2014 om en studie­plan som skapar inriktningen för par­
tiets studieverksamhet för perioden fram till 2018. Hörnsten­
arna handlar om medlemsutbildning i tre steg för alla med­
lemmar och ledarutbildning i fyra steg för förtro­ende­valda
i partiorganisationen och på offentliga uppdrag.
– Med nästan 25 000 nya medlemmar och förtroendeval­
da i partiet behövs verktyg för en välfungerande utbildning,
säger Tomas Eneroth, gruppledare för socialdemokra­t­­­iska riks­
dagsgruppen och ledamot i ABFs förbundsstyrelse.
– Vi ser i dag ett ökat intresse och behov för politiska stu­
dier. Att kunna erbjuda verkningsfulla studier är en viktig
del för att fortsätta skapa engagemang i folkrörelsearbetet
och för att göra nya medlemmar och förtroendevalda bättre
rustade inför dagens och morgondagens politiska utman­
ingar.
Att se möjligheter
Studiesatsningen innehåller flera delar. Utöver utbildning
för alla nya medlemmar görs även en särskild satsning på ett
värdebaserat ledarskap för de med offentliga uppdrag eller
förtroendeuppdrag i S-föreningar och liknande runt om i lan­
det. Den delen bygger på partiets uttalade syn på vad ett
modernt ledarskap innebär.
– Det är viktigt att leda som vi lär. Vi behöver verktyg för
att kunna bemöta alla politiska förändringar och utman­
ingar som vi ställs inför, såsom till exempel globaliseringen,
internationaliseringen och den ökade rasismen, menar To­
mas Eneroth och fortsätter:
– De utmaningarna bemöter vi bäst med kunskap. Bildning
bygger socialdemokratin. Målet är att ge medlemmar­na bra
verktyg för att kunna se möjligheter att skapa förändringar
i sam­hället.
Studiesatsningen handlar om ett samarbete mellan par­
tiet och ABF för att stärka och skapa levande folkrörelser.
– Med hjälp av folkbildning stärker vi demokratin. ABFs
erfarenheter och kunskaper med folkbildningen som grund
är en avgörande del i det arbetet, säger Tomas Eneroth.
PETER GUSTAVSSON
FACKLIGT-POLITISKT ANSVARIG
PÅ ABFs FÖRBUNDSEXPEDITION
Under studieupptakten på Bommers­
vik i november gavs inspiration från
ledande företrädare inför det stora
studie­­arbetet. Det hölls seminarier,
workshops och tillfällen att träffa andra
socialdemokratiska studiemakare från
hela landet. Bommersvik fylldes med
160 studieaktiva socialdemokrater från
sex organisationer. Utöver ABF och
representanter från partiet deltog även
SSU, socialdemokrater för tro och soli­
daritet, S-kvinnor och socialdemokra­
tiska studentförbundet.
Gemensam studieportal
Peter Gustavsson, fackligt-politiskt
ansvarig på ABFs förbundsexpedition
var en av de ansvariga för studiedag­
arna på Bommersvik.
– Utbildningsverksamheten fortsätter
utvecklas runt om i landet. ABF är med
i hela processen genom att ta fram
studiematerial och utbildningskoncept,
utbilda handledare, planera och genom­
föra utbildningar, säger Peter Gustavs­
son och fortsätter:
– Vi utvecklar även Socialdemokrat­
ernas och ABFs gemensamma studie­
portal som gör centralt producerade
studiematerial lättillgängliga för med­
lemmar och andra intresserade. Där
läggs det upp aktuella material, erbjud­
anden om centrala utbildningar, tips
på andras utbildningsmaterial och
aktuella rapporter.
– På sikt ska man också kunna anmäla
sig till lokala och regionala utbildningar
genom portalen.
en stärkt folkrörelse
S T U D I E S AT S N I N G
|5
Y
g
lednin
hand
för
n
cirkel
ie
d
u
st
MARIANNE HÖGMARK
VERKSAMHETSUTVECKLARE OCH
LÄS
FÖR
MIG!
ANSVARIG FÖR KULTURFRÅGOR
PÅ ABFs FÖRBUNDSEXPEDITION.
För fler
läsande barn
ARBETARRÖRELSENS
LÄSSATSNING
I början av året lanserades Läs för mig!,
projektet som ska stärka och bredda arbetet
med att öka barns läsande. ABF och LO har
tillsammans tagit fram ett studiematerial som
vänder sig till föräldrar. Bakom projektet står
även Socialdemokraterna.
Svenska barns läsförmåga har försämrats och bokläs­
ningen minskar. Det visar undersökningar som till exempel
den internationella studien PISA, som vi under senare år har
kunnat ta del av.
ABF har lång erfarenhet av läsfrämjande arbete genom
till exempel vägbibliotek, tvättstugebibliotek och arbets­
platsbibliotek. Sedan 15 år tillbaka driver ABF projektet ”Läs
för mej, pappa!”, ett läsfrämjandeprojekt som vänder sig till
pappor som har barn i åldern 0–10 år. Syftet har varit att
stimulera män inom LO-kollektivet att läsa för sina barn och
i förlängningen även läsa mer själva.
– Det har funkat jättebra! Därför ville vi bredda projektet
genom att inkludera båda föräldrarna, berättar Marianne
Högmark, verksamhetsutvecklare och ansvarig för kultur­
frågor på ABFs förbundsexpedition.
Läsa högt
Projektet ”Läs för mig!” har barns språkutveckling i fokus,
men vuxna som målgrupp för insatsen. Målet är att delta­
garna genom ett rikt språk ska kunna uttrycka känslor, er­
farenheter och tankar. ABFs och LO:s framtagna studiema­
terial vänder sig till föräldrar, då föräldrarna är den vikti­
gaste förebilden för barn när det gäller att utveckla språket.
– När vuxna läser, läser barn. Föräldrar är den viktigaste
förebilden för barn när det gäller att utveckla språket. Att
6 | LÄS FÖR MIG!
samtala med sina barn om ord, och
att läsa högt för dem och tillsammans
med dem, har avgörande betydelse
för att de ska få ett rikt och varierat
språk, säger Marianne Högmark.
Det framtagna studiematerialet
”Läs för mig!” innehåller praktiska
tips och vänder sig till alla vuxna i
barns närhet, det kan vara föräldrar,
bonusföräldrar, mor- och farföräldrar,
grannar eller förskolepersonal. Det
innehåller också bak­grundsfakta när
det gäller läsande, liksom tips på resur­
ser att använda i arbetet.
En demokratifråga
Arbetet med projektet framöver kom­
mer konkret handla om att mobilisera
kraft från folkrörelserna. Målgrupper­
na är förutom fackföreningsrörelsen
även ABFs övriga medlemsorganisa­
tioner och organisationer med samar­
betsavtal.
– Att stärka barns och ungas läs­
förmåga är i grunden en fråga om
demokrati och genom fackförenings­
rörelsen når vi ut till många människ­
or. Språket är en grundförutsättning
för att kunna delta i det demokratiska
samhälls­bygg­­andet. Förmågan att läsa
är starkt förknippad med ett demo­­kra­
t­iskt samhälle präglat av soli­dar­iska
värderingar, säger Marianne och fort­
sätter:
– Att kunna uttrycka vad man tycker
och tänker är ett sätt att påverka.
Projektet ”Läs för mig!” finansieras
gemensamt av ABF och LO och stödjs
av Socialdemokraterna.
Läsambassadörer
väcker läslust
2014 startade ABF Gästrikebygden en
läs­ambassadörsutbildning. Projektet ska
inspirera och skapa lust till ökat läsande.
Litteraturen är utsatt för hård konkurrens i dag
då det är mycket annat i samhället som lockar, såsom
till exempel sociala medier. Skillnaderna i läsvanor är
dess­utom större mellan olika socioekonomiska grup­
per än tidigare. För­utom att läsande är avkopplande
växer ord­förrådet och man lär sig se på världen på ett
annat sätt.
– Det är viktigt att läsa. Man lär sig nya saker om livet,
omvärlden och man blir bättre i språket, säger Git
Sundberg, verksamhetschef på ABF Gästrikebygden
och projektledare för läsambassadörsutbildningen.
– Läsandet är dessutom grunden till så mycket. Det
egna lärandet, att kunna uttrycka sig, skaffa sig en
åsikt och att kunna stå för den.
ABF Gästrikebygden drog i gång läsambassadörsut­
bildningen ”Läs och lev – en utbildning med språket
som verktyg” 2014 och har haft fem träffar med tolv
deltagare. Ambitionen var att skapa läsambassadörer
i tre olika kommuner – Gävle, Hofors och Sandviken.
Deltagarna har rek­r yterats från ABFs medlemsorgani­
sationer, bland annat från IF Metall, men också från
olika verksamheter såsom fritidsgårdar, seniorboenden
och ungdomsnätverk. Vissa har självmant kontak­tat
ABF och velat delta i projektet. Deltag­arna har bland
annat fått träffa författare, nationella läsfrämjare och
bibliotekarier, samt fått cirkelledarutbildning.
Vägen till läsning
Avsikten är att läsambassadörerna ska resa runt, eller
planera för olika verksamheter, för att nå så många
”läs­ovana” grupper som möjligt.
– En av läsambassadörerna, en senior, har rest runt
och före­läst på olika ”berättarkaféer” om sin egen väg
till läsning, berättar Git Sundberg och fortsätter:
– En annan person, en yngre tjej, har startat upp ett
mindre bibliotek på fritidsgården där hon arbetar.
LÄS FÖR MIG!
|7
Novellantologi för samtal
och igenkänning
ABF Västernorrland har sedan snart två år
tillbaka arbetat i fackliga studier med novell­
läsning på temat arbetsliv. Nu har de gett ut en
antologi med noveller för att fortsätta det fram­
gångs­rika läsfrämjande arbetet.
Sedan hösten 2013 har ungefär hundra personer som gått
olika fackliga utbildningar hos ABF och LO i Västernorrland
haft inslag av novelläsning i studierna med berättelsen ”För­
ändringen” av Maria Hamberg. Novellen har sin utgångs­
punkt i arbetslivet med olika situationer som kan uppstå på
arbetet.
Bakom idéen till att samla ihop och ge ut noveller i en anto­
logi ligger Eivor Schultz, verksamhetsansvarig för ABF Sund­
s­vall, och Kent Eriksson från projektet Läsbryggan.
– Vi har sett att novelläsandet skapar samtal och diskussio­
ner mellan kursdeltagarna om deras eget arbete och egna
arbetsmiljö, berättar Kent Eriksson och fortsätter:
– Det har bidragit till att levandegöra situ­at­­ ioner direkt ur
arbetslivet vilket gett upphov till många intressanta samtal
kring olika problem som kan finnas på en arbetsplats.
Av arbetarförfattare
Den nya antologin ”Fri höjd och arton andra noveller i fack­
liga studier” innehåller nitton noveller som är skrivna av kän­
da novellister som skildrar upplevelser från olika arbetsplat­
ser. De flesta av novellisterna är arbetarförfattare, som till
exempel Aino Trosell, David Eriksson och Maria Hamberg.
Avsikten med antologin är bland annat att lyfta fram arbets­
miljöer för att skapa igenkänning och få fördjupning i olika
arbetslivs­­situationer. Det finns flera olika teman i bo­ken, bland
annat bullrig arbetsmiljö, strejk­mobilisering, yrkesstolthet,
dödsolyckor i arbetet, vuxenmobbning, utbrändhet och sexu­
ella trakasserier på arbetsplatsen.
– Kursledaren väljer ut en novell som deltagarna ska läsa
och diskutera. I boken finns även en metoddel med fråge­
ställningar som till exempel: Känner du igen dig från din egen
arbets­plats? Har ni liknande erfarenheter på era arbetsplat­
ser? Är berättelsen trovärdig?, berättar Kent Eriksson.
För bättre läsvana
Förhoppningen är även att metoden med novelläsning på sikt
ska genomsyra fackliga utbildningar i hela landet, att det blir
en naturlig del i kurserna.
– Det finns kursdeltagare som sällan läser skönlitterära
8 F R I
HÖJD
OCH ARTON ANDRA NOVELLER
texter. Intentionen är att få fler LO-medlem­
mar att läsa och novelläsningen är ett läs­
främjande inslag för det. Läsandet ger ett
större ordförråd, en bättre läsvana och god
läsförståelse.
Stödet till antologin kommer från Arbetar­
rörelsens kulturfond, Runöskolan och läns­
biblioteket i Västernorrland.
Inkluderande folkbildning
CARIN FORSBERG
VERKSAMHETSUTVECKLARE
PÅ ABFs FÖRBUNDSEXPEDITION
På senare år har klassamhällets återkomst blivit
allt tydligare. Klyftorna har växt, segregationen
förstärkts och maktlösheten har brett ut sig.
ABF arbetar med att försöka minska fattigdom
och skapa mötesplatser för arbetslösa, hemlösa
och andra grupper som befinner sig i en socialt
och ekonomiskt utsatt situation.
Under 2014 har ABF framgångsrikt drivit flera
sociala projekt runt om i landet.
En av ABFs stora utmaningar i dag är att med folkbild­
ningens metoder minska fattigdomen. ABF har länge haft verk­
samheter för att förbättra för de mest utsatta. Bara under 2014
hölls till exempel avslutskonferensen för ”Mötesplats 2020”.
Projektet har pågått i tre år. Målet har varit att vara ett stöd
för särskilt utsatta personer i samhället, ett lokalt centrum för
bekämpning av fattigdom, social utsatthet och utestängning.
Man har även arbetat för ökad delaktighet i samhället där
människor ska ha makt att påverka sitt eget liv och komma
tillbaks till egen försörjning.
Projektledaren Carin Forsberg från ABFs förbundsexpe­
dition har varit med sedan starten:
– Genom att ta del av erfarenheterna från de olika mötes­
platserna har vi kunnat se hur viktig folkbildningen är i kam­
pen mot arbetslöshet och social utsatthet.
någon annanstans. Det är en riktad folkbild­
ningsinsats till dem som inte har så många
års skolgång, säger Anders Nyström.
Kvinnliga entreprenörer
Ett annat framgångsrikt integrationsprojekt
är ”Det Goda Livet” som drogs igång av ABF
Sydhalland för invandrarkvinnor i Halmstad
för tre år sedan.
– Inledningsvis bestod projektet av tre
delar: språk, det vill säga att lära sig bättre
svenska, entreprenörskap, där företagande
och sysselsättning stod i fokus, och kultur­
kunskap, berättar Kristina Norrman, projekt­
ledare för Det Goda Livet.
Ett växthus för asylsökande
ABF i Boden har drivit samverkansprojektet Klondyke till­
sammans med Migrationsverket, Bodens kommun, Arbets­
förmedlingen och bostadsbolaget Boden Bo. Projektet har
haft som mål att få nyanlända asylsökande personer att få en
så bra start i Sverige som möjligt så att flera vill stanna för att
bygga en framtid i norra Norrland om de får uppehållstill­
stånd. Anders Nyström är projektledare för Klondyke:
– Vi vill vara ett växthus för människor och motverka det
vakuum som annars kan uppstå när människor kommer hit
och ska vänta på besked om uppehållstillstånd, säger han.
De nyanlända deltar i studiecirklar som ordnas i Klondy­
kes lokaler. Det kan till exempel handla om studier i hur man
bokar tid i tvättstugan. Polis och brandkår kommer också på
besök och berättar om sina verksamheter.
För att underlätta integreringen har ABF i samarbete med
Umeåföretaget Umecon även tagit fram ett internetbaserat
interaktivt läromedel. Här får man bland annat lära sig använ­
da dator och hur e-post och internetbank fungerar. Lärome­
dlet finns på flera språk och är även anpassat för analfa­beter.
– Jag känner inte till att det finns någon liknande funktion
När projektet hade varit igång i ett år
märktes det att det fanns goda kunskaper
inom bland annat kokkonst och bakning.
– Vi startade ett socialt arbetsintegrerande
företag som anställde deltagare från projek­
tet. När vi genom ett samarbete med Halm­
stad kommuns kulturförvaltning fick möj­
lighet att ta över och driva ett café grundade
vi den ekonomiska föreningen Det Goda
Livet i Halmstad.
I dag driver Det Goda Livet sex caféer i
Halmstad med 18 kvinnor anställda i före­
taget. Sex av dessa är anställda, resten har
praktikplats eller arbetstränar.
Kvinnliga entreprenörer
från mötesplats
Yalla Trappan i Malmö.
INKLUDERANDE
FOLKBILDNING
9
En modern
folkbildare
10 | c e n t r a l a
händelser
En modern folkbildare med ett starkt patos för
människor, musik, kunskap, opinionsbildning
och politik. Ja, så kan man kortfattat beskriva
Behrang Miri, nationell samordnare för
social mobilisering på ABF sedan ett år tillbaka.
Men det finns mycket mer att berätta om
denne rättviseivrare.
Behrang Miri, 31 år, står med benen på flera olika arenor,
bland annat som skådespelare, programledare, skribent,
aktivist, antirasist och nu också i rollen som folkbildare.
Många känner nog även igenom honom från årets melodi­
festival där hans bidrag ”Det rår vi inte för” gick vidare till
andra chansen.
På den politiska arenan kämpar Behrang för att synlig­
göra människor som diskrimineras i samhället, de som står
utanför med små möjligheter att själva kunna påverka.
Med folkbildningen som verktyg ser han en god möjlighet
för det.
– Jag har alltid sett ABF som ett progressivt studieför­
bund som har politisk makt i samhället. Jag tror på folk­
bildningen som verktyg för att bekämpa strukturell diskri­
minering och för att människor ska kunna frigöra sig själva,
säger Behrang Miri.
Nya folkrörelser
Han är stolt över sitt uppdrag som deltidsanställd nationell
samordnare för social mobilisering på ABF. Hans roll är att
lokalisera och backa upp nya folkrörelser som jobbar för att
bekämpa sociala orättvisor runt om i landet. I samarbete
med Mångkulturellt centrum håller han också på att ta fram
en omvärldsanalys; en analys beställd av ABFs förbunds­
styrelse.
– Tanken med omvärldsanalysen är att se hur ABF kan
bli mer representativt för samtiden, säger Behrang och
fortsätter:
– Vi måste våga granska oss själva internt. Det är en ut­
maning för den hundraåriga folkbildningen att omdefiniera
sig efter dagens behov och efterfrågan.
Han ser hur nya intersektionella folkrörelser växer fram
på gräsrotsnivå. Och det är just dessa rörelser som Behrang
menar behöver ABFs stöd och uppbackning.
– ABF ska finnas som ett resursstöd med alltifrån lokaler
till projektstöd för att de här rörelserna ska kunna fortsätta
sin verksamhet och mobilisera sig.
”Vi måste våga granska oss själva internt.
Det är en utmaning för den hundraåriga
folkbildningen att omdefiniera sig efter dagens
behov och efterfrågan.”
INTERVJU:
BEHRANG MIRI
11
Konferens:
12 | c e n t r a l a
händelser
tusen idéer
för att motverka klassamhället
I början av juni förra året genomfördes en
kombinerad verksamhets- och ordförande/
ombudsmannakonferens på ABF-huset i
Stockholm. Temat var ABFs nationella
prioritering ”Motverka klassamhället”.
Under konferensen anordnades föreläsningar, se­
minarier, work­shops och erfarenhetsutbyte. Deltag­are
var ordförande, ombudsmän och medarbetare från ABForgani­sationen, samt representanter för ABFs cen­­trala
medlems- och samverkansorganisationer. Konferensen
samlade cirka 350 personer och inleddes med att Sten
Gellerstedt, utred­are på LO, och Kristin Linderoth, dok­
torand vid Lunds universitet, berättade fakta om klas�­
samhället i dag. Senare talade Behrang Miri, nationell
sam­­­ordnare för social mobilisering på ABF, om klass,
rasifiering och intersektionalitet.
– Syftet med de olika föreläsarna under konferensen
var för att försöka definiera begreppet klass, såväl statis­
tiskt som från ett genusperspektiv utifrån dagens sam­
hälle, berättar Ewa Lantz, biträdande kanslichef på ABFs
förbundsexpedition.
Seminarier och föreläsningar
Under konferensens andra dag inledde Jesper Bengts­
son från Tankesmedjan Tiden med föreläsningen ”Folk­
rörelserna och det nya klassamhället”. Därefter ägna­
des dagen åt olika seminarier om hur ABF arbetar med
mötesplatser i segregerade bostadsområden. ABF är
till exempel med och skapar sociala företag så som
”Yallatrappan” i Malmö och arbetar även med integra­
tionsprojekt som ”Bröd i Bergslagen” där människor
från världens alla hörn möts och lär känna varandra
medan de bakar bröd.
Att våga ifrågasätta rasisterna var ett annat semina­
rium om hur ABF kan stödja ett antirasistiskt arbete,
både i och utanför sina egna cirklar. Forumteater, mu­
sikalverksamhet för personer med funktionsnedsätt-
Jesper Bengtsson
Katrine Marçal
sättning, att göra Pod, musik och politik
och att främja läsande var andra teman
för seminarier. Ett välbesökt seminarium
var det som handlade om att bygga upp
en ny ABF-skola och om hur ABF kan
göra för att kombinera icke formell,
informell och formell utbildning för en
och samma deltagare.
– Tanken med alla seminarier och
föreläsningar var att ge deltagarna in­
spiration, verktyg och nya idéer för hur
man kan jobba, säger Ewa Lantz.
ABF i framtiden
Dag två avslutades med att Katrine
Kielos föreläste utifrån sin bok ”Det
enda könet”, som handlar om national­
ekonomi och där hon utmanar uppfatt­
ningen att människan i grund och bot­
ten skulle vara en ekonomisk person.
Den tredje dagen framträdde författa­
ren Sara Beischer, som talade utifrån
sin bok ”Jag ska egentligen inte jobba
här”, som handlar om att arbeta på ett
äldreboende. Därefter arrangerades
gruppsamtal för deltagarna på temat
”Tusen idéer” för att motverka klas�­
samhället.
– Det gjordes ett grupparbete där
konferensdeltagarna fick svara på frågan
om ABFs uppgift i framtiden. Det blev
en enorm metaplan av alla Post-it-lappar
med goda idéer som sattes upp på glas­
dörrarna i ABF-huset, säger Ewa och
fortsätter:
– Utvärderingen visade att konferensen
verkligen uppskattades. Vi har aldrig
fått så många positiva reaktioner efter
en verksamhetskonferens tidigare.
Sara Beischer
Behrang Miri
KONFERENS!
F Ö R I N S P I R AT I O N &
N YA I D É E R
13
Hållbarhet
i fokus
”Ett ekologiskt tänkande
och handlande måste genomsyra
såväl individers som hela
samhällets utveckling.”
ur ABFs idéprogram
14 | H Å L L B A R T
ABF
Den 11 oktober anordnade ABF en Bok- och klädbytardag runtom i hela landet.
I bilden syns ABF Borlänges arrangemang. FOTO: RIKARD RUDOLFSSON
MARLENE WÅHLSTEDT
VERKSAMHETSUTVECKLARE PÅ
ABFs FÖRBUNDSEXPEDITION
”Hållbart ABF” är samlingsnamnet på ABFs hållbarhetsverksamhet som ska
inspirera och ge kunskap för en hållbar utveckling. Vi vill erbjuda kunskapen och kraften
att som enskild individ och som organisation vara med och göra skillnad.
”Hållbart ABF” är en satsning inom ABFs verksamhet för
att organisationen ska bli ännu bättre på att leva som vi lär.
Arbetet utvecklas nu genom revidering av vår miljöpolicy. Vi
har dessutom tecknat samarbetsavtal med föreningen ”Klimat­
aktion – en folkrörelse för klimatet”. Klimataktion är en för­
ening som informerar om klimatförändringar genom folk­
bildning, opinionsbildning, publicistisk verksamhet och på­
verkansarbete.
”Hållbart ABF” är samlingsnamnet på ABFs miljö- och håll­
barhetsverksamhet. Projektet har pågått några år och har
framför allt handlat om att inspirera och ge kunskap för en
hållbar utveckling.
Ett ekologiskt tänkande
– Utöver att vi har föreläsningar och studiecirklar i ämnet håll­
barhet i vårt studieprogram har vi även tagit fram ett nytt
studiematerial tillsammans med Klimataktion, berättar Mar­
lene Wåhlstedt, verksamhetsutvecklare på ABFs förbunds­
expedition.
– Efter att ha följt upp målen i vår miljöpolicy finns även
planer för hur ”Hållbart ABF” ska integreras i ordinarie verk-
samhet. Till exempel utbildning till personal,
hållbarhetsanpassa ABFs kontorsinköp och
att integrera hållbarhetstänk i vår verksamhet.
För att ytterligare driva hållbarhetstänket
framåt har ABF tecknat samarbetsavtal med
föreningen Klimataktion, ABF har även till­
sammans med föreningen KRAV och Fairtrade
utbildat ett tjugotal ambassadörer.
– Vi har regionala nätverk för att stärka
varandra i arbetet och för utbyte av erfaren­
heter. Utöver att före­läs­ningar och cirklar
anordnas så genomförs även bok- och kläd­
bytar­dagar på många avdelningar runt om
i landet.
– Hållbar utveckling innebär i stora drag
att ekolog­isk, social och ekonomisk hållbar­
het måste uppnås balanserat. Vårt idépro­
gram säger också att ”ett ekologiskt tänkande
och handlande måste genomsyra såväl
individers som hela samhällets utveckling”,
säger Marlene Wåhlstedt.
HÅLLBART ABF
| 15
ABF ute i världen
NIKLAS SKEPPAR
ABFs INTERNATIONELLA
ABF bedriver många olika projekt på den internationella arenan. Under 2014
fortsatte vi att aktivt stärka våra internationella relationer genom globala
folkrörelser, bland annat i länder i Asien, Syd­afrika och Sydamerika.
SEKRETERARE
ABF-internationalen IFWEA –
”International Federation of Worker’s
Education Associations” – är en samman­
slutning bestående av ett hundratal
medlemsorga­nisationer från ett sextio­
tal länder. Under 2014 har man bland
annat kommit igång med kunskapsplatt­
formen OLA – Online Academy – ett
projekt med global studiecirkelverksam­
het via en kunskapsportal.
– Vi är mycket stolta över att portalen
nu har kommit i drift, säger Niklas
Skeppar, ABFs internationella sekrete­
rare.
Människor från hela världen har gen­
om kunskapsportalen OLA möjlighet att
gå olika studiecirklar. Via ett så kallat
message board, anslagstavlor på webben,
kan man diskutera och hålla diskussioner
igång genom digitala meddelanden.
– Man kan säga att det är som en
svensk distanscirkel, fast på global nivå
med deltagare ifrån flera länder, berät­
tar Niklas Skeppar.
Demokratiprojekt i världen
IFWEA har även studiecirkelprojekt i
bland annat länder i Asien, Sydamerika
och Sydafrika.
– Vi har ett jättebra utbyte med flera
Sydafrikanska fackliga organisationer
där vi driver studiecirkelverksamhet i
ämnen som till exempel medlemsdemo­
krati, föreningsutveckling, organisa­
tionsuppbyggnad och datakunskap.
ABF bedriver även sekretessklassade
demokratiprojekt runt om i världen.
Framförallt i diktaturer där folkrörelser
inte kan verka fritt. Allt ABFs interna­
tionella arbete sker i samarbete med
Olof Palmes Internationella Center,
som främst ägnar sig åt just demokrati­
främjande arbete i diktaturer.
Ett annat av ABFs framgångsrika in­
ternationella projekt är YGAP – ”Youth
16 | c e n t r a l a
händelser
Globalisation Awareness Programme” – som är
ytter­ligare ett studiesamarbete med IFWEA.
YGAP är en utbildning som framförallt riktar sig
till personer i 20–35-års åldern från arbetarrörelsen
i Norden. Syftet är att skapa möte mellan dem och
organisationer i södra Afrika som ligger i framkant
när det gäller innovativa kampanjer, metoder och
lösningar för att möta dagens utmaningar. Utbild­
ningen hålls i Kapstaden med en veckas teori och
en veckas praktik hos fackliga frivilligorganisationer
som bland annat verkar inom områden som jäm­
ställdhet, HIV, Fairtrade och lantbruk.
– Det är påfallande många deltagare som efter kur­
sen fortsätter sitt internationella engagemang. Det
nordiska nätverket stärks också tack vare YGAP, säger
Niklas Skeppar.
JENNY OLWAN
ANSVARIG FÖR NORDISKA
RELATIONER PÅ ABFs
FÖRBUNDSEXPEDITION
Genèveskolan i tiden
För möjlighet att påverka i en allt mer globaliserad värld utgör Genèveskolan en viktig
del i ABFs strävan att lyfta och koppla samman lokala och globala fackliga frågor i ett
internationellt perspektiv. Under 2014 har man satsat särskilt på att få fler unga deltagare.
Nordiska folkhögskolan i Genève, även kallad Genèvesko­
lan, startades 1931 och har sedan dess verkat för att ge red­
skap och kunskap till nordiska fackföreningar och folkrörel­
ser för att kunna möta globaliseringens utmaningar, som till
exempel rättvisa arbetsvillkor. Varje år hålls en utbildning
som samlar deltagare från Finland, Sverige, Norge, Island,
Danmark och Grönland. Utbildningen består av tre samman­
hängande, men ändå avgränsande delar – förkurs, elektro­
nisk nätkurs och tre veckor i Schweiz med ILO i fokus där
deltagarna följer FN-organet International Labour Organi­
zations (ILO) internationella arbetskonferens i Genève, samt
rapportskrivning under en vecka på en kursgård i kommu­
nen Rolle. Målet med kursen är att öka kunskapen om inter­
nationellt samarbete och regelverk, att stimulera till fackliga
aktiviteter nationellt och internationellt, samt att öka den
ömsesidiga språkförståelsen och gemenskapen inom Norden.
Modern och levande
– Arbetar man fackligt är det viktigt att ha kunskap om hur
arbetet med fackliga frågor ser ut internationellt eftersom
att allt hänger ihop. På dagens globala arbetsmarknad är en
arbetare en arbetare och strävan för det anständiga arbets­
livet kräver internationell solidaritet. Där spelar ILO en allt
viktigare roll för världens arbetare och för att påverka på
hemmaplan, säger Jenny Olwan ansvarig för nordiska rela­
tioner på ABFs förbundsexpedition.
Även om Genèveskolan, som drivs med
statligt stöd, nyligen mötte motstånd då den
norska regeringen drog in sitt anslag för
2015, fortsätter man arbeta för att utveckla
utbildningen. Intentionen är att försöka nå
nya deltagare. Helst önskar man rekrytera
unga fackligt aktiva personer som kan ha
användning för utbildningen i sitt framtida
arbete.
– Vi har genomfört en del omfattande för­
ändringar. Bland annat har vi tagit fram nytt
kommunikationsmaterial, webbsidan har
moderniserats och även innehållet i utbild­
ningen har uppdaterats så att det är anpassat
efter nutiden, berättar Jenny Olwan.
En utvecklingsgrupp har även tillsatts
med kursdeltagare från 2013 och 2014 som
tillsammans med rektorn ska samtala om
hur utbildningen ytterligare kan förbättras
och utvecklas inför framtiden.
– Allt det här tillsammans är viktiga sats­
ningar, så att skolan fortsätter vara modern
och levande.
GENÈVESKOLAN I TIDEN
| 17
”
del
ABF är en
av samhälls-
bygget Efter regeringsskiftet förra hösten känner ABFs ordförande Helén Pettersson
stor tilltro för folkbildningens framtid. Utmaningen att bekämpa klassklyftorna i
samhället fortsätter och i det arbetet är ABFs betydelse av stor vikt.
verksamhetsåret 2014 var ABF mycket
aktiv i valrörelsen, såväl lokalt som centralt.
– Med den förra regeringens politik såg
vi hur klassklyftorna ökade. Från centralt
håll var vi tydliga med att det behövdes ett
reger­ingsskifte för att trygga folkbildningen
och för att minska klyftorna, som också är
ett av ABFs prioriterade mål, säger Helén
Pettersson.
Tillsammans med Socialdemokraterna
arrangerade ABF flera politiska och fackliga
studiecirklar. Senare under hösten lansera­
des även en gemensam studiesatsning som
ett led för att återta utrymmet i de politiska
debatterna. – Vi ser med stor tillförsikt på framtiden.
Vi har nu en regering som ser folkbildningen
som en naturlig och användbar del i sam­
hällsbygget; en regering som vet vad folk­
bildning är och som värnar om den.
Folkbildning i politiken
I rollen som riksdagsledamot är Heléns på­
verkansmöjligheter på den politiska arenan
stora. Som ABF-ordförande ser hon vikten
av att ha diskussioner med andra folkvalda
politiska företrädare om folkbildningens roll
i det samhälle som den nuvarande regering­
en vill bygga. Dels pratar man om ett kom­
mande kunskapslyft där Helén menar att
studieförbunden spelar en avgörande roll.
18
I N T E RV J U :
HELÉN PETTERSSON
En annan utmaning är att utveckla statsbidragssystemet.
– Det jag är mest stolt över är att ABF finns i varenda kom­
mun i Sverige. Det kommer jag att fortsätta kämpa för när
det gäller diskussionerna om statsbidraget, så att ABF kan
fortsätta bedriva sin verksamhet överallt. ABF ska finnas där
vi behövs!
ABF ger hopp
Helén ser tillbaka på ett år där ABFs verksamhet fortsätter
öka i antal studiecirkeltimmar. Där kulturverksamheten, före­
läsningsverksamheten och de internationella relationerna
växer. – Vi har även varit bra i debatten mot rasismen och höger­
extremismen, säger hon och fortsätter: – Vi har ett tydligt idéprogram som visar att vi har starka
värderingar. Vår roll och uppgift är att se till att människors
röster blir hörda i samhällsdebatten, som en del i demokratioch samhällsbygget.
En långsiktig målsättning för ABF är också att fortsätta
stärka folkrörelserna. – Vi stärker folkrörelserna genom att samverka med våra
samarbetsorganisationer. ABF är viktigt och relevant, just på
grund av hur samhället har utvecklats med de ökade demo­
krati- och klassklyftorna. Helén menar att många i dag inte känner att de har något
inflytande och kan påverka samhället, vilket hon ser som en
av de största orsakerna till den ökade rasismen.
– Här har studieförbunden en viktig roll. Om vi vill ha ett
samhälle där alla människor känner sig lika mycket värda
måste vi jobba för det. ABF kan ge hopp där många andra inte
kan det.
HELÉN PETTERSSON
Ålder: 43 år
Bor: Pendlar mellan Umeå och
Stockholm
Minnesvärt ögonblick från 2014: – ABFs seminarium i Almedalen.
Med 200 ungdomar som deltagare,
många med invandrarbakgrund,
stack vi ut bland de övriga kostym­
nissarna. Studiecirkel jag vill gå:
– Jag skulle gärna utveckla mina
tankar tillsammans med andra om
hur vi bemöter den ökade rasismen
och högerextremismen i Sverige.
Det skulle även vara bra för mig att
gå en studie­­cirkel i stickning, för
avkoppling. Det ska jag lära mig
någon gång när jag blir stor, säger
Helén lite skämtsamt.
centrala händelser|
19
Så arbetar förbundsexpeditionen
Förbundsexpeditionen har ansvar för det förbunds­över­
­gripande arbetet inom ABF, ett arbete som utförs i
linje med beslut fattade av förbundsledningen, förbunds­
styrelsen och förbundsstämman. Förbunds­sek­reteraren
ansvarar för att arbetet på expeditionen organiseras och
utförs på rätt sätt. De aktiviteter som förbundet gen­­om­
för nationellt har till syfte att uppmuntra och sprida
Stärka folkrörelserna
I ABFs prioritering ”Stärka folkrörelserna” har målet varit
att utforma ett urval av utbildningar för ABFs medlemsoch samarbetsorganisationer, med fokus på att arbeta i
och leda en idéburen organisation.
Under 2014 genomfördes en turné till samtliga ABF-dist­
rikt för att utifrån möten med ombudsmän och medarbetare få förståelse för hur distriktens situation såg ut gäll­ande
funktions- och styrelseutbildningar. Ett studiematerial togs
fram tillsammans med handledningar, informationsfoldrar
och bilder som publicerades på ABFs intranät och webbutik.
Under hösten genomfördes två pilotutbildningar och utbildningar har även genomförts för personalen i ABF Jämtland, Härjedalen och för
samtliga verksamhetsutvecklare i ABF Norr.
bildning och kultur. Vårt arbete sprider sig till flera
olika målgrupper: medlemsorganisationernas och sam­
arbetsorganisationernas före­träd­are och medlemmar,
de an­ställda i hela ABF-organisationen, cirkel­ledarna,
allmänheten, opinionsbildare inom kultur- och bildnings­
området med flera.
C
Centrala
händelser
Hållbart ABF
Hållbart ABF har varit ett treårigt projekt som nu ska integreras i ordinarie verksamhet och generera i verksamhet
i medlemsorganisationer och på avdelningar.
Under 2014 genomfördes det bok- och klädbytardagar på
olika ABF-avdelningar runt om i landet och lathundar för
hur man arrangerar sådana evenemang togs fram.
Ett samarbetsavtal slöts med organisationen Klimataktion
och tillsammans med dem togs ett studiehandledningsmaterial fram.
En turné genomfördes i olika ABF-regioner med nätverksträffar för Hållbart ABF och under våren 2014 deltog ABF
på Hyresgästföreningens sommarforum och hade en workshop om Gatsmart odling tillsammans med författaren
Ulrika Flodin.
Föreläsningar
Föreläsningar är en stor del av ABFs verksamhet. För att
utveckla kvaliteten i ABFs föreläsningsverksamhet, har vi
under året jobbat med att stödja avdelningar och organisationer i att arrangera bättre föreläsningar. Detta genom
utbildningar och material.
Under hösten 2014 genomfördes en utbildning för ABFavdelningar baserad på boken ”På promenad med mäster
Palm”. Det har även påbörjats ett arbete med att ta fram en
gemensam digital kulturbank för alla ABF-avdelningar.
Musik
För att förbättra tillgängligheten av
musikverksamheten har ABF i samarbete
med Crossing Boarders utbildat med­
arbetare i hur både repetitionslokalerna
och verksamheten kan göras tillgängligare.
ABFs musikverksamhet har under 2014
breddats och arbetet med politisk musik
har påbörjats. Under namnet Förändringen har ABF gjort sju filmer tillsammans med filmkollektivet RåFilm som är
tänkt att inspirera och få igång diskussioner runt politisk musik. Filmerna presenterades på ABFs verksamhetskonferens i maj.
Musik och politik var även temat för
konferensen Musik och Samhälle VII i
Lund där ABF var delaktiga med punkter
om bland annat Den röda sångboken
och Förändringen.
ABF var med och planerade och medverkade även själva i den studieförbundsgemensamma musikkonferensen
Elixir. Under Elixir möttes ca 200 stycken musikansvariga och musikhandläggare inom pop, rock och hiphop från
studieförbunden.
20 | C E N T R A L A H Ä N D E L S E R
Tidningen Fönstret
Tidningen Fönstret är ABFs eget
kultur- och reportagemagasin.
Tidningens devis är att vara ”något
så ovanligt som ett kulturmagasin
för alla”. Folkbildande och underhållande. Inkluderande och inspirerande.
Precis som ABF i sin helhet!
Tidningens huvudmålgrupp är
ABFs alla studiecirkelledare landet
över som får tidningen hemskickad
utan kostnad. Fönstret kom under
2014 ut med fyra utgåvor.
Fönstrets redaktion bestod av Jonas
Helling, chefredaktör, och Maria
Ullsten, redaktionschef.
E-sport/digital kultur
E-sportverksamheten har blivit mer etablerad i ABF och
samarbetet med Goodgame och Svenska E-sport föreningen har uttvecklats och fördjupats.
Ett nytt projekt, för att få in fler kvinnor i E-sporten, är
”Inkluderande E-sport” som ABF driver tillsammans med
Goodgame och Unga örnar. Inom ramen för projektet har
vi besökt Birdie och Dreamhack, samt tagit fram ett studiematerial.
Vid Birdie, som ägde rum inne på Fyrishov i Uppsala, på­
gick olika parallella aktiviteter såsom e-sport tävlingar,
de­­batter och livepod på scenen, samt en mässa med olika
utställare. ABF hade en monter på plats under alla tre dagar med olika aktiviteter inne i montern. Bland annat en
föreläsning om e-sport och jämställdhet.
ABF har under året också deltagit med ett seminarium på
Rikskonferensen, som anordnas av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor.
Musik är ett av våra
största ämnesområden och
massvis av musiker har
börjat sin resa som deltagare
i studiecirklar på ABF.
| 21
CENTRALA HÄNDELSER Film / reportage
Motverka klassamhället
Under 2014 initierades ett gemensamt utvecklings­
arbete kring film tillsammans med ABF Värmland,
ABF Halland, ABF Sörmland, ABF Östergötland, ABF
Huddinge och ABF Västernorrland. Två studieresor
med besök anordnades under året. Den första gick
till ABF Stockholm och ABF Göteborg som berättade
om hur de byggt upp sin filmverksamhet och vilka
samarbeten och nätverk de deltar i. Den andra studie­
resan gick till Ystad Studios där ABF Skåne berättade
om samarbetet med Filmcentrum, Film i Skåne och
Ystad Studios. Målsättningen är att avdelningarna
som ingår ska hitta former för att starta verksamhet
med nätverk under 2014 och 2015.
Under ABFs prioriterade arbetsområde Motverka klas�samhället vill ABF med hjälp av folkbildning försöka
påverka och förändra för människor som står långt från
makt och inflytande.
Den 2–4 juni genomfördes en kombinerad verksamhets- och ordförande/ombudsmannakonferens på ABFhuset i Stockholm med temat Motverka klassamhället.
På konferensen anordnades föreläsningar, workshops,
seminarier och erfarenhetsutbyte. Deltagare var ord­
för­ande, ombudsmän och medarbetare från ABF-orga­
nisatio­nen samt representanter för ABFs centrala medlems- och samarbetsorganisationer. Konferensen sam­
lade ungefär 350 personer. Se reportage på sidorna 12–13.
C
Centrala
händelser
Folkbildning mot
främlingsfientlighet
och rasism
Jämlika Barn 2014
Jämlika barn är ett samarbetsprojekt mellan ABF
och Unga Örnar kopplat till ABFs nationella prioriteringar att motverka klass­amhället och att stärka folkrörelserna. Under projektets tre år har det visats
stort intresse av många, bland annat genom ett fullsatt seminarium på verksamhetskonferensen 2014.
Seminariet handlade om projektets läxläsningssatsning. I samband med verksamhetskonferensen producerades även en kort film som handlade om den
betydelse läxläsningssatsningen har haft för barn i
Köping.
Jämlika barn har stärkt samarbetet mellan ABF
och Unga Örnar på många ställen runt om i landet
och det har bidragit till att barn och unga fått en
chans till fritid och personlig utveckling.
Under 2014 hölls bland annat en cirkelledarutbildning inom projektet där ett femtontal ungdomar utbildades till cirkelledare inom ABF. Ett referensmaterial riktat mot Unga Örnar togs även fram för att
på ett enkelt sätt förklara hur man kan samarbeta
med ABF. Projektet kommer att fortsätta under 2015.
22 | C E N T R A L A H Ä N D E L S E R
ABF ska aktivt medverka
till att ta ställning mot
rasism och för folkbildning mot främlingsfientlighet. Det gör vi genom
att sprida information,
utbilda och framför allt
stödja avdelningarna i att
hitta strategier, att arran­
gera utbildningar och ta
fram studiematerial om
ämnet.
Den 22 mars genomförde ABF ett antirasistiskt
forum på ABF-huset i
Stockholm. Forumet var
välbesökt med många
intressanta diskussioner.
Delar av forumet webbsändes.
I mitten av februari gen­
omfördes en handledarutbildning i att hålla en
antirasistisk föreläsning
för eldsjälar, människor i
medlems- och samarbetsorganisationer och andra
i ABFs nätverk. Handledar­
utbildningen hölls på
Mångkulturellt Centrum
i Fittja.
Bostadsvrålet
ABFs förbundsexpedition gav under våren 2014 stöd
till Bostadsvrålet, som är ett gemensamt initiativ bestående av ett 30-tal organisationer.
Bostadsvrålets första arrangemang var det nationella forumet Bostadspolitiskt Forum på Tensta konsthall den 17–18 maj. Fokus var bostadskrisen ur ett boen­
deperspektiv och att lyfta frågan om en social bostadpolitik inför valet 2014.
Det arrangerades workshops, pa­nelsamtal, kulturinslag och debatter om bostadspolitik.
Etniska organisationer
Medlemsorganisationerna har under året genomfört
ett flertal arrangemang och utbildningar i samarbete
med ABF. Syriansk Arameiska Ungdomsförbundet sök­
te medlemskap i ABF och har sedan de blivit medlemmar genomfört en utbildningshelg om krisen i Irak och
Syrien med stöd av ABF.
Makedonska Riksförbundet genomförde under våren
en kurs i ledarskap och organisationsutveckling där
ABF Skåne bistod med kursledare från sitt utbildningslag, Stärka folkrörelserna. Bolivianska Riksförbundet
arrangerade Riksträffen i Malmö under juli månad. För­
utom boliviansk karneval erbjöds medlemmarna semi­
narier och kulturaktiviteter.
ABF och Europeiska socialfonden
Fonden Europeiska Socialfonden gick in i en ny programperiod 2014. I samband med det utlystes möjligheten att söka förstudier regionalt.
Fem ABF-avdelningar (Malmö, Syd-Halland, Göteborg, Sydvästra Götaland och Södra Småland) ansökte om förstudier och sex ansökningar beviljades
medel (Malmö fick två ansökningar beviljade). I region Småland och öarna blev ytterligare en ansökan
beviljad som IF Metall driver i nära samarbete med
ABF och Ädelfors folkhögskola, ”Folkbildning för hållbart arbete”.
Förutom förstudierna har sex ESF-projekt avslutats
under året, ett nationellt och fem regionala som gen­
omfördes av tre ABF-avdelningar (Malmö, Syd-Halland, Sydvästra Götaland).
Valinsatser 2014
Inför riksdagsvalet beslutades att göra en kampanj ute
i bostadsområden med lågt valdeltagande. Utgångspunkten var att söka lokala samarbeten med nya och
gamla folkrörelser, mobilisera kring aktivism och
erbjuda konserter med artister.
Turnén besökte Borlänge, Örebro, Husby, Rågsved,
Linköping, Oskarshamn, Kalmar och Malmö. Totalt
genomfördes åtta konserter med några av landets främsta
hiphopakter som Labyrinth, Dani M, Muhammed Ali,
Linda Pira och Stor. Konserterna lockade sammantaget
över 1000 besökare. Vid varje nedslag erbjöds ett antal
workshops på akti­visttema som; ”lär dig göra podcast”,
”aktivistiskt film” och ”maktskola”. Sju polit­iska debatter
genomfördes på scenen med deltagare från de lokala
politiska partierna och civilsamhället på orten.
2014 tog ABF steget att utveckla det digitala arbetet
med nya nationella kampanjmetoder. Utöver den direkta
kampanjaktiviteten har så kallade ”röstskolor” genomförts lokalt för att utbilda om valprocessen och hur
väljare kan informera sig inför valen.
ABF har under 2014 arrangerat flera lokala debatter
och samtal om politik genom föreläsningar och sam­
arbeten med våra medlemsorganisationer. Tillsammans
med länsbildningsförbundet i Östergötland översatte
ABFs förbundsexpedition valmaterial på flera minoritets­
språk för att komplettera valmyndigheten och tillsammans med ABF Småland publicerades en medborgarhandbok som kunde användas i arbetet att mobilsera
för högre valdeltagande.
Under valturnén genomfördes åtta konserter
med några av landets främsta hiphopakter.
Konserterna lockade sammantaget
över 1000 besökare.
centrala händelser|
23
PRO/55+
PRO har under året fortsatt arbetet med ledarskaps- och
metodutveckling.
Under våren erbjöds PROs nybildade handledarlag utbildning i idéburet ledarskap i samband med den årliga
studiekonferensen på Gysinge folkhögskola. På utbildningen deltog även PROs studieorganisatörer. Responsen
från deltagarna var mycket positiv och ABFs satsning på
idéburet ledarskap fick mycket beröm.
PROs metodmaterial presenterades på ABFs idékonferens som genomfördes i november. På konferensen deltog
verksamhetsansvariga på ABF-avdelningarna samt handledarlaget. Syftet med konferensen var att presentera
handledarlaget för ABF och föra konstruktiva diskussioner
kring samverkan i ledarskapsutveckling.
55 +
Studiematerialet ”Planera din pension”, som tagits fram
i samarbete med AMF, presenterades på ABFs verksamhetskonferens. I samband med detta presenterade Dan
Karlsson, från PRO studiesatsningen ”Tryggare ekonomi
på äldre dar”, ett folkbildningsprojekt som drivs av nätverket Gilla din ekonomi. PRO ingår i nätverket och har
utbildade handledare i materialet.
Tillgänglighet
ABFs tillgänglighetspolicy ”På lika villkor” antogs vid
Förbundsstämman 2012 och sedan dess har 56 avdelningar och distrikt utsett en tillgänglighetsansvarig och
29 avdelningar och distrikt har skickat in en lokal tillgänglighetsplan. Ungefär hälften av avdelningarna och
distrikten har påbörjat inventeringen av sina lokaler.
Inventeringen av lokaler sker i Tillgänglighetsdatabasen
(TD) som ägs av Västra Götalandsregionen. Två lokaler
är så här långt publicerade offentligt i TD och under 2015
väntas många fler anläggningar att finnas publicerade
offentligt. Under året har olika utbildningssatsningar
gjorts för att underlätta tillgänglighetsarbetet. Två stora
sammandragningar gjordes under våren 2014.
Social mobilisering
C
Centrala
händelser
2014 startade ett nationellt projekt kring ”social mobilisering” med Behrang Miri som ansvarig på förbundsexpeditionen. Syftet med projektet är att öka delaktigheten i sam­
hället för grupper som i dag har låg delaktighet som till
exempel lågt valdeltagande. Utöver det ska projektet gen­
om breddad omvärldsanalys skapa förutsättningar för nya
medlems- och samarbetsorganisationer i ABF och öka vår
egen förståelse för nya sociala rörelser i Sverige.
ABF ska bli ännu bättre på att bidra till att skapa arenor
och verktyg för nya rörelser att ta plats och makt i samhället.
Utvecklingsarbete med funktionshindersrörelsen
Samarbetet mellan ABF
och funktionshindersorganisationerna har stärkts
under året.
Studiekommittén med
medlemsorganisationernas studieansvariga har
haft två möten och är ett
forum för samtal och lär­
ande kring gemensamma
frågor. Fokus under 2014
har varit medlems­utveck­
ling, men även styrelseoch funktionsutbildningar, flexibelt lärande, projekt och utvecklingsarbete
har varit viktiga diskussionsämnen.
24 | C E N T R A L A H Ä N D E L S E R
ABF har fortsatt att vara
en pedagogisk resurs
utifrån de behov som finns,
både till utbildningar,
metodutveckling och som
stöd i arbete med studiematerial. Tillsammans
med Sveriges Dövas riksförbund (SDR) har verksamhet på svenskt teckenspråk lyfts, ett seminarium
”Teckenspråk på lika villkor” på årets verksamhets­
konferens och ett nordiskt
seminarium har genomförts. I projektet ”Dövstudier för alla” har lärande
på distans använts med
stor framgång. Arbetet
med att samordna verksamhet på svenskt teckenspråk har påbörjats tillsammans med SDR och
Västanviks folkhögskola.
I samarbete med ILCO
Riksförbundet för stomioch reservoaropererade
har föreläsningar på ABF
Play och flexibelt lärande
använts i verksamhet.
Tillsammans med Vuxen­
döva i Sverige (VIS) har
en cirkelledarutbildning
i Tecken som stöd genomförts. Samarbetet med
Riksförbundet Attention
för att synliggöra männi­s­
kor med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
har fortsatt under året
bland annat med projekten
”Unga Vuxna” och ”Egen
styrka”. ABF deltog på
NPF-forum med både
mäss­­monter och var medarrangör på seminariet
”Egen styrka – om det särskilda föräldraskapet att
leva med barn med Aspberger”. Samarbetet med
Riksförbundet för Social
och Mental Hälsa (RSMH)
har ytterligare förstärkts.
I årets idékonferens för
ABFs verksamhetsansvariga för funktionshinderrörelsen på avdelning och
distrikt deltog RSMH med
”Att växa om människa
genom studier”. Erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling är viktigt
för att ABF i sitt arbete
centralt, regionalt och
lokalt ytterligare ska kunna
stärka utvecklingsarbetet
tillsammans med funktionhindersrörelsen.
Den 22 november anordnades
Socialistiskt forum
i ABF-huset i Stockholm
Mötesplats 2020
Det nationella ESF-projektet (Europeiska socialfonden) ”Mötesplats 2020”
genomförde sitt sista år
2014. Projektet startade 2011
med tio ABF-avdelningar
som anordnade mötesplatser. Nio av dessa var kvar
vid avslutet december 2014.
Mötesplatserna vänder
sig till människor som på
ett eller annat sätt står
utanför samhället och har
svårt för att komma in på
den svenska arbetsmarknaden. Genom Mötesplatserna
har man försökt vända
individens erfarenheter till
tillgångar. Ett sätt att göra
det på, har varit att anställa
aktivitetsledare som har
egen erfarenhet av utanför­
skap och därför varit värde­
fulla vid rekrytering av nya
deltagare och för att få en
förståelse för målgruppen.
ABF har även anordnat
dialogkonferenser mellan
politiker och brukarorganisationer. Där har deltagare
och representanter från
flera brukarorganisationer
fått möjlighet att ställa
frågor och framföra sina
åsikter till politiker.
Som en del i projektet
Mötesplats 2020 har ABF
tagit fram en enkel folder
om hur man skapar mötesplatser som kan användas
av ABF-avdelningar internt,
men också som information
om vad ABF gör och vill
göra. Förutom foldern har
även tre korta filmer, som
beskriver tre ABF-drivna
mötesplatser, tagits fram.
Filmerna finns på ABF-play.
Den 17–18 november 2014
hölls en slutkonferens för
Mötesplats 2020.
| 25
CENTRALA HÄNDELSER ABF på webben
Under 2014 påbörjades arbetet med att ta fram en ny
ram för ABFs webbstruktur. Arbetet kommer att fortsätta under 2015 och innefattar en ny layout av ABFs
intranät och externa webbsida abf.se. Den nya webbstrukturen planeras att vara klar sommaren 2015.
2014 gjordes en enkätundersökning på abf.se för
att få fram statistik och information om besökarnas
användarupplevelse av abf.se. Undersökningens syf­­te
var att ge en bild av våra faktiska besökare på webb­
­sidan som en del i strategiarbetet framåt för att för­
bättra vårt arbete med webbpublicering. Undersökningen visade att de flesta besökarna upplevde det
negativt att flera av ABFs cirklar/kurser inte är sök­
bara på webben. ABF ser nu över hur den funktionen
kan förbättras.
ABF Play
Under året har vi bytt ut och förnyat hela plattformen för vår streamingtjänst, ABF Play. ABF Play är
inte längre en streamingtjänst för föreläsningar,
utan har växt till en plattform för all filmad verksamhet som görs runt om i landet. Förbundsexpeditionen har bland annat producerat tre korta dokumentärer till Play, under temat
”Motverka Klassamhället”. Syftet med filmerna var
att lyfta fram människorna som jobbar och finns i
verksamheterna för att ge en inblick i hur folkbildningens verktyg fungerar praktiskt. Materialet har
visats på konferenser och möten.
ABF som varumärke
Under 2014 gav ABF i uppdrag åt TNS Sifo att göra en
intressentgruppsunder­­sök­
ning. Undersökningen syft­
ade till att kartlägga hur
ABFs deltagare, cirkelledare
Inspelning av Pod
på ABFs valturné 2014.
ABF Pod
Antalet avdelningar med
podverksamhet ökade
stadigt under året, och vårt
digitala studiematerial
abfpod.se är fortfarande
den enda heltäckande guiden som finns på nätet.
26 | C E N T R A L A H Ä N D E L S E R
En av de unika delarna
i projektet är att studie­
materialet ligger helt öppet
vilket gör att sidan är ett
tillgängligt verktyg för alla
att kunna göra sin röst
hörd även de gånger då det
inte blir ren studiecirkelverksamhet.
ABF Play är en hörnsten i
grunden för vår kommande
satsning på Community reporting. och medarbetare ser på ABF
som förbund, varumärke och
verksamhet.
Undersökningen visade
bland annat att 85 % av del­
tag­arna litade på ABF i det
långa loppet och att 64 %
av deltagarna ser sig som
ambassadörer för, och
känner stor samhörighet
med ABF.
Facebook
Webbutiken
En strategi implementerades för att öka antalet
följare på Facebook­. Under
2014 har antalet stigit från
5 000 till 17 000.
På ABFs Facebooksida
har både ABFs egna verksamhet, debattartiklar och
nyheter lyfts, men också
externa viktiga frågor som
följer organisationens
värderingar.
ABFs webbutik har under 2014 uppgraderats
och gjorts responsiv till
samtliga enheter. En
helt ny webbutik lanserades efter sommaren
2014. Under året har
ABF också fortsätt att
utöka utbudet i butiken.
Syftet är att hela tiden
öka servicen, både in­
ternt och till våra med­­
lems- och samarbets­
organisationer.
Arbetarrörelsens kulturfond
ABF, LO och LO-förbunden arbetar tillsammans med att
stärka kulturen i arbetarrörelsen och arbetarrörelsen i
kulturen. Fokus ligger på idéburen kultur som främjar
arbetarrörelsens värderingar. Det handlar både om kultur
där medlemmarna skapar själva och om kultur där medlemmarna deltar i kulturupplevelser.
Teater som verktyg
2014 fortsatte Arbetarteaterförbundet med projektet Teater som verktyg, finansierat av Arbetarrörelsens kulturfond. Inom ramen för projektet har handledare/pedagoger
utbildats, ordförandeträffar genomförts och en verktygslåda tagits fram som tar upp gruppmetodik, hur man framträder inför andra, rollspel och gatuteater. I arbetet har
också SSU, Unga Örnar och fackliga organisationer engagerats för att använda teater som en metod i sitt arbete.
Under året genomfördes ett trettiotal arrangemang
inom programserien Scen Runö, däribland
teaterföreställningar, musikframträdanden, författarmöten,
filmvisningar och utställningar.
C
Röda Sångboken
Centrala
händelser
Kultur på Runö
Under året avslutades det
gemensamma projekt ABF
och Runö Utbildnings- &
Utvecklingscentrum drivit
i syfte att utväxla större
effekt ur sina uppdrag från
LO och LO-förbunden att
stärka arbetarrörelsens
kulturverksamhet. Under
året genomfördes ett
trettio­tal arrangemang
inom programserien Scen
Runö, däribland teater­
föreställningar, musikframträdanden, författarmöten, filmvisningar och
utställningar. Känneteck-
nande för arrangemangen
är att de tar upp frågor som
är angelägna för arbetar­
rörelsen, och /eller att de
medverkande är eller har
varit yrkesarbetande medlemmar i LO-för­bunden. Röda Sångboken har
varit väldigt närvarande
i Runös verksamhet, och
konsten på skolan har synliggjorts mer för besökarna.
Runö har genomfört en
kulturpolitisk konferens
samt en teaterledarutbildning för lärarna för att inte­
grera teater som verktyg i
de fackliga utbildningarna.
Efter projekttidens slut har
nu böcker gjorts tillgängliga för Runös besökare, en
utveckling om arbetarförfattare har utvecklats och
nyhetsbrevet Boklådan
delas till deltagarna på de
fackliga kurserna på Runö.
Sången är viktig för arbetarrörelsen. Den lyfter
värderingar, förenar och stärker, ställer krav, skapar
glädje och lindrar sorg. För att väcka nytt liv och
energi i arbe­­tarrörelsens sångtradition och knyta an
till vår tids stora frågor har ABF tillsammans med en
arbetsgrupp bestående av fackförbund, ungdoms­förbund, arbetarsångare och utövande musiker
tagit fram den Röda sångboken.
Röda sångboken innehåller både
tidlösa klassiker som nyskrivna
skildringar av 2000-talets verk­
lighet.
Röda sångboken vill både
avspegla sin tid och ansluta till
arbetarrörelsens rötter. Sångerna
har valts med en ambition om
genrebredd och mångfald. Den
röda tråden är att man ska
kunna sjunga dem tillsammans.
Varje sång introduceras med en kort text
som beskriver i vilket sammanhang sången kom till,
vilket underlättar användningen i pedagogiska sammanhang som att samtala om sångernas innehåll
och budskap i cirkel- eller seminarieform.
CENTRALA HÄNDELSER
| 27
Sandvik – Årets arbetsplatsbibliotek 2014
Arbetsplatsbiblioteken på Sandvik i Sandviken utsågs till
Årets Arbetsplatsbibliotek 2014 för en väl genomförd nystart med utbildade läsambassadörer, en läsecirkel och sex
nya bibliotek med böcker och information som byts ut kon­
tinuerligt. Genom ett givande samarbete mellan IF Metall,
ABF Gästrikebygden och Sandvikens folkbibliotek har Sand­
viken skapat en modell för ett aktivt läsfrämjande för andra
att ta efter.
Utmärkelsen Årets Arbetsplatsbibliotek delades ut på bok­
mässan i Örebro.
Ett läslyft för Sverige
ABFs monter
på Bok- &
Biblio­­teksmässan
i Göteborg.
Vi äger orden
I samband med 2014 års valrörelse arrangerade ABF, För­
en­ingen Arbetarskrivare och fackliga organisationer turnén
Vi äger orden. Den bekostades av Arbetarrörelsens kultur­
fond. Ett 25-tal arrangemang genomfördes där ett 40-tal
medlemmar från Arbetarskrivarna framträdde. Vid varje
arrangemang deltog en något mindre etablerad författare i föreningen, tillsammans med en mer känd arbetarskrivare.
Författare som deltog var bland annat Jenny Wrangborg,
Fred Lane, Anna Jörgensdotter, Bernt-Olov Andersson,
Robert Nyberg, Mimmi Sandberg och Sara Beischer.
Boklådan
ABF, LO-förbunden och tidningen Arbetet ger ut det digi­
tala nyhetsbrevet Boklådan.
Det riktar sig till alla med ett aktivt eller slumrande litte­
raturintresse. Redaktionen väljer ut både skönlitteratur
och faktaböcker ur bokfloden, med tonvikt på det som blottar orättvisor och väcker engagemang. Under 2014 gavs
fyra nyhetsbrev ut och ett valspecial. Boklådan hittas på:
www.bokladan.org
28 | C E N T R A L A H Ä N D E L S E R
C
Centrala
händelser
Arbetsgruppen Ett läslyft för Sverige bedriver ett långsiktigt opinionsarbete kring behovet av ett läslyft, med fokus
på aktiva insatser gentemot läsovana grupper.
Gruppen har uppvaktat Kulturrådet två gånger under 2014,
som en del i arbetet med det handlingsprogram för läsfrämjande som Kulturrådet tagit fram.
Arbetsgruppen består av ett antal personer som arbetar
med litteratur och läsfrämjande i olika former och inom
olika fält: Författarförbundet, Kommunal, IFMetall, ABF,
Regionbiblioteket Stockholms län, Författarcentrum, En
bok för allas vänner, Transport, Dyslexiförbundet och enskilda författare. Läs mer: http://laslyft.se/
Det arbetande
folket
Föreningen Arbetar­
skrivare gav ut antologin
Det arbetande folket,
med stöd från Arbetar­
rörelsens kulturfond.
I antologin skriver 35
moderna arbetarförfat­
tare om klass, med klass.
Redaktör för antologin
var Victor Estby.
Boken på
Arbetsplatsen
Läsfrämjande insatser i
arbetslivet spelar en viktig
roll för att överbrygga den
växande läsklyftan.
Boken på Arbetsplatsen
genomfördes för fjortonde gången den 27–29
mars, i anslutning till
ABFs bokmässa i Örebro.
Seminariet hade temat
Vägen till orden och innehöll föreläsningar, workshops och samtal kring
läsfrämjande, såväl som
författarmedverkan och
möjlighet att besöka bokmässan.
Läs för mej, pappa!
Läs för mej, pappa! är en tvärfacklig kulturverksamhet som
vänder sig till manliga medlemmar inom LO-förbunden.
Syftet är att få dem att läsa mer för sina barn och i förlängningen även läsa mer själva. Under en heldag får pappor
möta en manlig författare och en barnboksbibliotekarie
som berättar om varför pappor är betydelsefulla för sina
barns språkutveckling. En rundvandring på det lokala bib­
lioteket ingår. Biblioteket är ofta en samverkanspart i dagen.
Efter dagens slut får papporna med sig ett bokpaket hem,
med böcker till sina barn och sig själva.
Under 2014 genomfördes fem träffar, i Örnsköldsvik, Sör­
åker, Grästorp, Skara och Malmö.
Projektet är ett samarbete mellan ABF, IFMetall, Livs,
Transport, Seko, Byggnads, Hotell- och Restaurang, Kommunal, Pappers och GS. Samtliga fjorton LO-förbund deltar lokalt.
Läs för mig!
På en presskonferens i mars presenterade
ABF, LO och Socialdemokraterna en gemensam
satsning på läsfrämjande inom arbetarrörelsen.
Satsningen bär namnet ”Läs för mig” och målet
är att deltagarna genom ett rikt språk ska kunna
uttrycka känslor, erfarenheter och tankar. Kort
sagt ges verktyg för att kunna delta i det demo­
kratiska sam­hälls­­byggandet.
Under hösten 2014 har ABF och LO tagit fram
ett studie­paket. Det lanseras i januari 2015.
Läs mer på sida 8.
centrala händelser|
29
Gemensam socialdemokratisk studieupptakt
på Bommersvik
Annan politisk
studieverksamhet
Höjdpunkten på årets politiska studiearbete var studieupptakten på Bommersvik den 28-29 november, som genomfördes i samarbete mellan ABF, Socialdemokraterna,
SSU, S-kvinnor, S-studenter och Socialdemokrater för Tro
och Solidaritet.
Omkring 160 personer från de sex organisationerna samlades på Bommersvik för att stärka och utveckla studiernas
roll i arbetet med att bygga starka folkrörelser. Under dagarna varvades inspirationspass med organisations- och
regionsvisa träffar, samt valbara seminarier.
ABF har tagit aktiv del i
den pedagogiska utvecklingen av SSUs grundutbildningar, där man under året tagit fram ett omfattande handledarmaterial. I novembermånad
genomfördes en utbildning för handledare på
SSUs grundkurser.
ABF och Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samarbetar för att
lyfta frågor om samhälle,
religion och rasism gen­
om lokalt studiearbete.
Wigforssakademin
Wigforssakademin är en
terminslång folkhögskolekurs på halvfart för den
som vill förstå hur samhället fungerar, fundera
fram lösningar på de utmaningar vi står inför och
fördjupa sig i arbetarrör­
elsens idédebatt. Utbildningen arrangeras av
S-studenter, Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg och Viskadalen
(AFiG), ABF och Tanke­
smedjan Tiden.
Årets upplaga av Wig­
forss­akademin genomfördes under temat valrörelser och politisk organisering. Arbetet med att utveckla Wigforssakademins
arbets­sätt och pedagogiska upplägg fortsatte för
att stärka kontinuiteten
och folkbildningsmässigheten i utbildningen.
C
Centrala
händelser
Utveckling av studiesamarbetet
med Socialdemokraterna
Satsningen på att utveckla den politiska studieverksamheten tillsammans med Socialdemokraterna fortsatte.
Arbetet med en långsiktig studieplan som inbegriper
så­väl medlems- som ledarutbildning fullföljdes och gäller
nu för perioden 2015–18. Studieplanen kompletteras med
en utvecklingsplan som beskriver hur Socialdemokraterna
och ABF bör samarbeta för att stärka studiearbetet lokalt,
regio­nalt och centralt.
Den gemensamma studieportalen socialdemokraterna.
abf.se fortsatte att utvecklas med utgångspunkt i den nya
studieplanen och ett ledarskapsmaterial togs fram, samt
ett nytt studiematerial.
Arbetet med det tredje steget i medlemsutbildningen har
fortsatt under året, och ett nytt upplägg för utbildningen
med inriktningarna folkrörelsebyggande, opinionsbildning
och politiska ideologier genomfördes under december.
ABFs litteratur- och konststipendium 2014
2014 tilldelades Kristian Lundberg ABFs litteratur- och
konststipendium på 100 000 kronor. Stipendiet delades
ut i ABFs monter på bok- och biblioteksmässan. Ett utdrag
ur motiveringen löd: ”Kristian Lundbergs självbiografiska
roman En hemstad – berättelsen om att färdas genom
klassmörkret är en skildring av det svenska klassamhället
och några av dess många hårt drabbade och utsatta männi­
skor. Den är ett smärtsamt sorge- och minnesarbete.”
Från och med år 2014 har stipendiet gjorts om från att ha
varit ett rent litteraturstipendium till ett litteratur- och
konststipendium. Prissumman höjdes i samband med det
till 100 000 kronor.
Facklig studieverksamhet
Under året har ett omfattande arbete genomförts
inom ramen för LO och
ABFs samarbetsprojekt
Regionalt utvecklings­
arbete för fackliga studier
(RUFS). Huvudpunkten i
arbetet har varit att ta fram
dokument som ska vara
till hjälp och stöd för dem
som arbetar med tvärfackliga studier inom ABF, LO
och LO-förbunden. Processen kring att ta fram dessa
dokument har involverat
den fackliga studieorgani-
30 |
CENTRALA HÄNDELSER
sationen inom ABF och LO
såväl som LOs centrala utbildningskommitté (LCU).
I maj genomfördes en
träff för lokala fackliga
folkbildare (LFF) med ett
40-tal deltag­are. Träffen
fokuserade på det regionala utvecklingsarbetet
för tvärfackliga studier,
men gav också möjlighet
till resonemang kring aktuella frågeställningar.
Delar av träffen samarran­
gerades med LOs centrala
utbildningskommitté.
Under året har ABF varit
med och tagit fram ett revi­
derat grundmaterial för
facklig medlemsutbildning,
Medlem i facket. Den nya
processhandledning som
tagits fram till mate­rialet
utgör en god grund för
pedagogisk utveckling i
den fackliga studieverk­
sam­heten. ABF har även
deltagit i LOs studieutredning, samt fört samtal med
enskilda fackförbund kring
gemensamma centrala
studiesatsningar.
Ivar Lo-Johanssons personliga pris 2014
tilldelades författaren och litteraturvetaren Ebba Witt
Brattström: ”För ett författarskap som lyft fram ar­be­tar­
litteraturens kvinnor, inte minst i en banbrytande avhand­
ling om Moa Martinson. I Ebba Witt-Brattströms genusforskning och folkbildande essäer har maktanalysen alltid
ett klassperspektiv.”
FOTO: SARA MAC KEY
ABF är stiftare av eller ingår i kommittéer
som utser flera litterära priser
Fackföreningsrörelsens Ivar
Lo-pris 2014
tilldelades författaren Susanna
Alakoski: ”För ett författarskap
som ger röst, plats och därmed upprättelse åt de mest utsatta männis­
korna i det svenska klassamhället.
Susanna Alakoskis verk från debuten med Svinalängorna (2006) och
framåt visar på en konsekvent solidaritet med fattiga och föraktade,
byggd på en sällsynt kombination
av självupplevd erfarenhet och til�lämpad inlevelseförmåga, uttryckt
i ett språk med fängslande undertext. Skildringen i Oktober i Fattig­
sverige (2012), i det som till det
yttre är en dagboksroman, stegras
till händelser och scener som inte
lämnar någon oberörd. Med Susanna
Alakoskis episka kortprosa når
svensk arbetarlitteratur en estetisk
och formmässig nydaning.”
Moa Martinson-stipendiet 2014
FOTO: MARIA ANNAS
FOTO: FREDRIK ETOALL
gick till författaren Kristina Sandberg:
”För sin förnyelse av den psykologiska
realismen. Hennes författarskap ordsätter kvinnors innersta iakttagelser,
ambiva­lenta känslor och kroppsliga
upplevelser, utan att förlora i
historisk precision. I en tid då
kvinnliga erfarenheter och
verklighetsuppfattningar
riskerar att banaliseras är
detta ett modigt projekt,
helt i Moas anda.” Stig Sjödin-priset 2014 delades ut till låtskrivaren och musikern Jason Diakité (Timbuktu):
”För ett konstnärskap som konsekvent tar ställning för den utsatta
människan. Diakités energirika, expressiva och episka lyrik skapas i
dialog med samtiden och manar oss
att bygga en bättre framtid tillsammans. I skildringar av en pendel...”.
centrala händelser|
31
Här finns ABF
Folkbildning kan inte fjärrstyras. ABF finns och
arbetar i lokalsamhället, nära människor, och
erbjuder folkbildning utifrån de behov som finns
lokalt. Med andra ord, ABF finns i hela Sverige!
ABFs organisation består idag av 53 lokalavdelningar
med 215 bemannade kontor i nästan lika många kommuner.
Detta utgör grunden för vår förmåga och möjlighet
att kunna bedriva en bred och omfattande verksamhet
i glesbygd, i tätort, i förorter och storstäder.
Vi menar att denna närvaro är en viktig del av vårt
kvalitetsarbete – ABF finns på plats och kan arbeta
tillsammans med lokalsamhället utifrån de
folkbildningsbehov som finns.
I det kunskapssamhälle vi lever i växer kraven på
individerna att skaffa sig kunskap och kompetensutveckling för att hänga med i arbets- och samhällslivets utveckling. De sociala, ekonomiska och
kulturella klyftorna växer. ABF utgör tillsammans
med de andra studieförbunden en viktig bas för
ideella krafters arbete, vi ger kraft åt lokalsamhället
och mobiliserar människors inneboende kraft.
32 | H Ä R F I N N S A B F
Varje dag, 365 dagar om året, varje timme startar
i genomsnitt 10 föreläsningar eller kulturprogram i ABF.
Vi gör en annan värld möjlig!
3 127 866
studietimmar
antal studietimmar
under 2014
i ABF
200 682
unika deltagare
antal unika deltagare
under 2014
i ABF
27 899
cirkelledare
varav de flesta
arbetar ideellt
75 495
studiecirklar
antal studiecirklar
under 2014
i ABF
35 335
föreläsningar
antal föreläsningar
under 2014
i ABF
CENTRALT ANSTÄLLDA 2014
Förbundsexpeditionen/SamC i Karlstad
Förbundsexpeditionen i Stockholm
Solweig Hagselius SamC-chef
Ann-Louise Larsson, PA-ansvarig
Marie Baier, Kundansvarig
Jan-Olof Bäck, Kundansvarig
Carlsson, Pernilla Kundansvarig
Lena Granberg, Kundansvarig, t o m dec
(pension)
Andreas Jonasson, Kundansvarig
Joakim Karlsson, Kundansvarig
Lena Kjellin, Kundansvarig
Lena Lantz, Kundansvarig
Petra Nyman, Kundansvarig
Rigmor Paulsson, Gustav-ansvarig, t o m dec
(pension)
Sonja Sennevall, Kundansvarig
Fredric Waern, Kundansvarig
Maria Nygren, Kundansvarig
Anneli Haglund, Ekonomiassistent
Elisabeth Håfström, Ekonomiassistent
Ann Hååkman, Ekonomiassistent
Carina Johansson, Ekonomiassistent
Lars-Gunnar Karlsson, Ekonomiassistent
Mikael Larsson, Ekonomiassistent
Erik Norell, Ekonomiassistent
Anne Siik, Löneadministratör
Jessica Sundqvist, Ekonomiassistent
Marie Wennerholm, Ekonomiassistent
Mia Wiberg, Ekonomiassistent
Veronica Åsberg, Ekonomiassistent,
föräldraledig
Emelie Ekmalm vik. Ekonomiassistent
Petra Andersson, Ekonomiassistent,
fr o m september
Johan Åman, Ekonomiassistent, fr o m januari
Anna Andersson, Löneadministratör
Eva Bäckman, Löneadministratör
Ulrika Harnesk, Löneadministratör
Mona Karlsson, Löneadministratör
Jessica Åkerberg, Löneadministratör
Charlotte Mollstedt, vik.
Löneadministratör t o m november
Angelica Billenberg, Administratör
Annika Jansson, Administratör
Irene Tjärning, Administratör
Martin Granberg Administratör t o m okt
Annika Nilsson, Förbundssekreterare, t o m oktober
Stefan Svensson, Biträdande förbundssekreterare t o m
oktober, tf förbundssekreterare fr o m november
Ewa Lantz, Kvalitets- och etikansvarig samt tf kanslichef
fr o m november
John Haataja, Utvecklingschef
Monika Ohlson, Personal- och förhandlingschef
Kristin Spolander, internationellt ansvarig
Olof Sand, Organisationssekreterare
Åsa Stenlund Björk, Kompetensutvecklingsprojektet
Mattias Vepsä, ansvarig för kommunikation och media
Peter Wärner, Internationell projektsamordnare och
pedagogiska frågor, pension juli
Anne Stringberg, Verksamhetsutvecklare
Marianne Högmark, Verksamhetsutvecklare
Magnus Johansson, Verksamhetsutvecklare
Peter Gustavsson, Verksamhetsutvecklare
Cecilia Öberg, Verksamhetsutvecklare
Marianne Hertzberg, Kommunikatör/webbredaktör
Kristine Eriksson, Administrativ service
Jimmy Edsbrand, Samordnare projektekonomi,
Kompetensutvecklingsprojektet
Öivind Henriksson, IT-ansvarig
Rafael Reinoso, IT-strateg och IT-samordnare
Joakim Sjödin, Driftresurs, IT
Kent-Ove Ulander, Driftresurs, IT
Lars Skogshus, Driftresurs, IT
Jonas Helling, Chefredaktör Fönstret
Maria Ullsten, Redaktör, Fönstret
Johanna Ekblad, Ekonomi- och budgetsamordnare,
Samordnare Kansliet
Moniqa Mannerklev, PA-samordnare, Samordnare Kansliet
Else-Marie Sandstedt, Samordnare Utvecklingsavdelningen,
pension oktober
Jenny Olwan, Genèveskolan samt Samordnare
Utvecklingsavdelningen
Julia Beil Amarilla, Samordnare Kansliet
Herman Geijer, Verksamhetsutvecklare
Marléne Wåhlstedt, Verksamhetsutvecklare
Niklas Skeppar, Pressekreterare, projektledare
Motverka klassamhället, Kommunikation
Visstidsanställningar
Behrang Miri, Nationell samordnare av mobiliseringsinsatser
och utvecklingsansvarig för sociala rörelser, fr o m 1 febr.
Maria Svenning, Administratör Mötesplats 2020/Utvärderare
Tomas Hjort, Projekt Hållbar utveckling, t o m juni
Christina Hedström, Funktionshinderrörelsen
Carin Forsberg, Mötesplats 2020/Nationella prioritering
”Motverka klassamhället”
Christian Lindgren, Kompetensutvecklingsprojektet
– delprojektledare Förtroendevalda
Kristina Thorén, Kompetensutvecklingsprojektet
– delprojektledare medarbetare
Christian Wåhlin – ABF Utvecklare flexibelt lärande
Carin Thurfjell, Tillgänglighetspolicy och
verksamhets­utvecklare
Tjänstledig
Johan Sjölander, Verksamhetsutvecklare
34 | C E N T R A LT A N S TÄ L L D A
MEDLEMSORGANISATIONER
Assyriska Riksförbundet 7 800
Astma- och Allergiförbundet 19 554
Blodcancerförbundet 3 948
Delaktighet-Handlingskraft-Rörelsefrihet (DHR) 11 402
Dyslexiförbundet FMLS 6 678
Finlandsvenskarnas Riksförbund i Sverige 1 656
De Fria Sällskapens Länkarnas Samorganisation 1 017
Förbundet Sveriges Dövblinda 914
Grekiska Riksförbundet 4 696
Riksförbundet HjärtLung 39 406
HSBs Riksförbund 568 618
Hyresgästföreningen
Riksförbundet 529 280
Hörselskadades Riksförbund 28 344
ILCO 4 174
Iranska Riksförbundet i Sverige 3 825
Kooperativa Förbundet 3 392 473
Kurdiska Riksförbundet 5 360
Landsorganisationern i Sverige 1 465 510
Makedoniska Riksförbundet i Sverige 3068
Njurförbundet 4148
Pensionärernas Riksorganisation 372844
Reumatikerförbundet 48482
Riksbyggen 127000
Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn
(DHB) 1 110
Mag- och Tarmförbundet 7068
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 10 971
Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners rättigheter RFSL 7 151
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 9 327
Riksorganisationen Folkets Hus och Parker 534
Serbernas Riksförbund i Sverige 6 200
Svenska Arbetarsångarförbundet 800
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar,
RBU, arrangerade Aktivt liv för alla! i Åre tillsammans med
Totalskidskolan för att uppmärksamma alla barns rätt
till en aktiv fritid och behovet av fritidshjälpmedel.
FOTO: MALIN SCHIRATZKI
Svenska Celiakiförbundet 24 561
Svenska Celiakiungdomsförbundet 7 597
Svenska Diabetesförbundet 22 209
Svenska Epilepsiförbundet 3 352
Svenska Freds- och skiljedomsföreningen 8 189
Svenska Kommunalpensionärernas Förbund 151 679
Svenska Kvinnors Vänsterförbund 390
Svenska mun- och halscancerförbundet 1 159
Psoriasisförbundet 15 531
Sverigefinska Riksförbundet 12 785
Sveriges Arbetares Centralorganisation 4 146
Sveriges Arbetarteaterförbund 2 500
Sveriges Dövas Riksförbund 4 109
Sveriges Kommunistiska Parti 680
Socialdemokrater för tro och solidaritet 2 513
Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti 91 246
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund 7 417
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund 1 140
Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund 11 015
Synskadades Riksförbund 12 705
Syrianska Arameiska Ungdomsförbundet 9 173
Turkiska Riksförbundet 12 858
Ung Vänster 5 000
Unga Örnars Riksförbund 4 478
Verdandi 4 000
Vänsterpartiet 18 419
Vänsterns Studentförbund 250
M E D L E M S O R G A N I S AT I O N E R | 35
ORGANISATIONER MED
SAMARBETSAVTAL (63)
Albanska föreningars
union i Sverige
Alkoholproblematikernas Riksförbund (ALRO)
Arbetaridrottsföreningarnas
Samorganisation (AIF)
Armeniska Riksförbundet
i Sverige
Azerbajdzjanska Riks­förbundet
Bolivianska Riksförbundet
i Sverige
Brandmännens Riksförbund
Eritreanska Riksförbundet
EWDFA Eritrean War Dis­abled
Fighters Association
Fria Alkoholproblematikers
Riksorganisation (Fria ALRO)
Förbundet Blödarsjuka
i Sverige (FBISt)
Förbundet Unga
Rörelsehindrade
Föreningen Arbetarskrivare
Föreningen Hörselskadade
Döva barn med familjer
Förbundsstyrelsen
Riksförbundet Cystisk Fibros
Ordinarie ledamöter
Helén Pettersson, SAP (Förbundsordförande)
Annika Nilsson, ABFs förbundssekreterare
Tomas Eneroth, SAP
Ingela Edlund, LO
Michael Hagström, KF
Börje Vestlund, Svenska Epilepsiförbundet
Björn Lindh, PRO
Afram Yakoub, Assyriska Riksförbundet
Sten Andersson, ABF-region 1
Anita Skarphagen, ABF-region 2
Carina Ohlsson, ABF-region 3
Karin Sandin Dahlgren, ABF-region 4
Teres Lindberg, ABF-region 5
Barbro Brix, ABF-region 6
Christian Lindgren, ABF-region 7
Riksförbundet Frivilliga
Samhällsarbetare
Riksförbundet Initiativ för
El Salvador (RIES)
Riksförbundet Polska
föreningar i Sverige
Riksförbundet Ungdom för
Social Hälsa (RUS)
Riksförbundet Ångest­
syndromsällskapet
Riksorganisationen
Unga Reumatiker
Riksorganisationen
Unga Synskadade
Ryska Riksförbundet
i Sverige
Salvadoranska
Riksförbundet (AMOAR)
SCIRA
Serbiska Ungdoms­
organisationen i Sverige
Slovenska Riksförbundet
Socialistiska läkare
Handikappförbundens Samarbetsorganisation (HSO)
Somaliska Riksförbundet
HBT Socialdemokrater
Sverige
Hjärnskadeförbundet
Hjärnkraft
Hjärtebarnsförbundet
Spanska Riksförbundet
i Sverige
STROKE Riksförbundet
Svenska E-sportföreningen
Svenska Fredskommittén
Svenska Turnerföreningen
Humanisterna
Sveriges Dragspelares
Riksförbund
Italienska Riksförbundet
Sveriges Elevkårer
Kinesiska Riksförbundet
i Sverige
Sveriges Socialistiska
Pionjärer (SSP)
Klimataktion
Sveriges Stamnings­föreningars
Riksförbund (SSR)
Lungcancerförbundet
STÖDET
Syrianska Riksförbundet
Missing People Sweden
Turkiska Ungdoms­förbundet
Nattvandrare i Sverige
Riksnätverket
Ukrainska Alliansen
i Sverige
Personskadeförbundet RTP
UN Woman – Sverige
Portugisiska Riksförbundet
Ung med Psoriasis
Primär Immunbrist Organisation (PIO)
Unga Hörselskadade
Resandefolkets Romanoa
Riksförbund
36
Vuxendöva i Sverige (VIS)
O R G A N I S AT I O N E R M E D S A M A R B E T S AV TA L
C E N T R A LT F Ö RT R O E N D E VA L D A
Valda vid förbundsstämman 2014
Riksförbundet Attention
Goodgame
Handikapphistoriska
föreningen
CENTRALT FÖRTROENDEVALDA
Peter Gustavsson, personalrepresentant
Personliga ersättare
Mikael Sandberg, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker
Voitto Visuri, Sverigefinska Riksförbundet
Ellinor Eriksson, SSU
Lenita Karlsson, Unga Örnars Riksförbund
Ines Uusmann, Psoriasisförbundet
Lars-Göran Wadén, Delaktighet Handlingskraft
Rörelsefrih et, DHR
Björn Johansson, Hyresgästföreningen Riksförbundet
Marie Svedberg, Sveriges Arbetarteaterförbund
Laila Olsen, ABF-region 1
Håkan Ericsson, ABF-region 2
Gunilla Carlsson, ABF-region 3
Jörgen Hammarin, ABF-region 4
Lars Ohlsson, ABF-region 5
Tommy Berger, ABF-region 6
Isak From, ABF-region 7
Mia Wiberg, personalrepresentant
Revisorer
Ordinarie
Anna Grönfors, SAP
Ralph Nicolaisen, KF
Niklas Rengen, LO
Ersättare
Hans Dahlgren, SAP
Johan Linder, KF
Pia Håkansson, LO
Auktoriserad revisor
Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers
REPRE SENTANTER FÖR ABF
Deltagare från YGAP, som är
ett utbytesprogram för unga anställda,
aktivister och volontärer inom den
nordiska arbetarrörelsen.
ABF i Norden
Sty r e l se n
Stefan Svensson
Arbetets Museum
Sty r e l se n
Ordinarie: Stefan Svensson
Ordinarie: Louise Malmström
Ersättare: Örjan Brinkman
Bilda Förlag
Sty r e l se n
Vice ordförande: Annika Nilsson
Revisor: Solweig Hagselius
Datadelegationen, GUSTAVs ledning
Sty r e l se n
Öivind Henriksson
Solweig Hagselius fr om
september
Folkbildningsförbundets
förhandlings­delegation
Ordinarie: Monika Ohlson
Ordinarie: Thomas Fridh
Ersättare: Lisbeth Aronsson
Folksams försäkringskommitté
Olof Palmes Internationella Center
Sty r els en
Solweig Hagselius
Föreningen Nordisk
Folkhögskola i Genève
Sty r els en
Föreningen Brunnsviks
Folkhögskola
Rådet för folkbildningsfrågor
vid Linköpings universitet
Peter Wärner
Sty r els en
Ordinarie: Stefan Svensson
IFWEA
Sty r els en
Sty r e l se n
Ordinarie: Annika Nilsson
Ordinarie: Kristin Spolander
Ersättare: Annika Nilsson
Runö Folkhögskola
Sty r e l se n
Folkbildningsförbundet
St y r el s en
Ordförande: Stefan Svensson
Ordinarie: Kristin Spolander
Ersättare: Mattias Vepsä
Sekreterare/kassör: Jenny Olwan
En bok för alla AB
Ordinarie: Peter Gustavsson
Medlefors folkhögskola
St y r el s en
Ordinarie: Helén Pettersson
Revisor: Annika Nilsson
St y r el s en
Ordinarie: Bosse Bergnéhr
Ersättare: Robert Jansson
Stiftelsen Väddö och Södertörns
Folkhögskolor
St y r el s en :
Ordinarie: Solweig Hagselius
Ersättare: John Haataja
St y r el s en
Ordinarie: Stefan Svensson
Ersättare: Kristin Spolander
Stödföreningen för Arbetarrörelsens
Arkiv och Bibliotek
St y r el s en
Ordförande: Stefan Svensson
Sveriges Konsumenter
St y r el s en
Solidar
Ordinarie: Kristin Spolander
St y r el s en
Ordinarie: Annika Nilsson
Tankesmedjan Tiden
St y r el s en
Ivar Los stipendiefond
Stiftelsen ABFF-Handelsanställdas
Trygghetsfond
Sty r els en
St y r el s en
Adjungerad ledamot:
Peter Gustavsson
Stiftelsen Ivar Lo-Johanssons
författarfond
Ordinarie: Annika Nilsson
Ordförande: Annika Nilsson
Ersättare: Sten Andersson
R E P R E S E N TA N T E R F Ö R A B F | 37
ABF OCH SAMHÄLLSBIDRAGEN 2014
En förutsättning för att folkbildningen skall
kunna vara en stark kraft både när det gäller
bildning och kultur är ett bra samhällsstöd.
Det är med detta stöd som bas som vi kan
vara en viktig aktör när det gäller att stärka
och utveckla demokratin, få människor att
växa genom mötet i studiecirkeln, på föreläsningar eller i andra kulturprogram. I
ABFs idéprogram beskrivs den grundläggande synen som gäller för ABFs verksamhet. En
viktig uppgift för ABF är att ge mest till dem
som fått minst.
Den förra socialdemokratiska regeringen
lade fram den folkbildningspolitiska propositionen ”Lära, växa, förändra” våren 2006
och följde upp denna med en aviserad ökning av statsbidraget med 400 miljoner kr.
Satsningen fullföljdes av den borgerliga regeringen. I juni 2014 fattade riksdagen beslut om en ny folkbildningsproposition ”Allas kunskap, allas bildning”. Den nya propositionen bygger i det mesta på 2006 års socialdemokratiska proposition men det finns
några förändringar. I den nya propositionen
får folkbildningspolitiken för första gången
ett eget mål. Det folkbildningspolitiska målet beskriver att folkbildningens målgrupper
är större och bredare än den traditionella
vuxenutbildningens; ”Folkbildningen ska ge
alla möjlighet att tillsammans med andra
öka sin kunskap och bildning för personlig
utveckling och delaktighet i samhället.”
I de folkbildningspolitiska propositionerna
fastställs statens fyra syften med statsbidraget och sju verksamhetsområden lyftes särskilt fram. I den nya propositionen har de sju
verksamhetsområdena tagits bort.
ABFs idéprogram är vårt viktigaste styrdokument och det går tydligt att koppla både
till statens syften och till de tidigare verksamhetsområdena.
ABFs verksamhet är bred och mångfasetterad. Den bedrivs i alla landets kommuner
och når väldigt många människor. För att
tydliggöra hur statens syften med statbidraget får genomslag i vår verksamhet redovisar
vi några få exempel på verksamhet som genomförts under 2014 kopplat till varje syfte.
Nuvarande statsbidragssystem
2008 beslutade Folkbildningsrådets styrelse
att tillsätta en beredningsgrupp vars uppdrag var att av fram förslag till ett nytt statsbidragssystem. Beredningsgruppen lämnade sitt förslag i maj 2010 och Folkbildningsrådet beslutade i december 2010 att det nya
statsbidragssystemet kom att gälla från och
med 2012.
Under 2014 påbörjades en översyn av nu-
38 | A B F O C H S A M H Ä L L S B I D R A G E N
varande statsbidragssystem och idéer om ett
nytt system presenterades för studieförbunden under november 2014. Folkbildningsrådets ambition är att ett nytt statsbidragssystem ska gälla från och med 2016.
Nuvarande statsbidragssystem har följande
konstruktion:
75 % är grundbidrag och beräknas på de två
senaste årens totala utbetalda statsbidrag
14 % fördelas utifrån volym där studiecirkeltimme är värt 1, annan folkbildningstimme
0,5 och ett kulturprogram 9
5 % fördelas utifrån andel unika individer
i studiecirkel
6 % är förstärkningsbidrag och1/3 fördelas
utifrån verksamhet med personer som har
invandrat och behöver språkligt stöd i svenska. 2/3 fördelas utifrån verksamhet med
personer med funktionsnedsättning och där
vi med förstärkta insatser gjort det möjligt
att delta.
Grundbidraget ligger fast i två år medan de
övriga delarna omfördelas varje år. Detta
system är trots det relativt höga grund­
bidraget ett system som gynnar volym, att
göra mer verksamhet snarare än att nå fler
unika individer.
Statsbidraget 2014
Folkbildningsanslaget att fördela till folkhögskolor och studieförbund uppgick 2014
till 3 429 393 600 kronor. Av detta fördelades
49,8 % (1 708 062 000 kr) till studieförbunden
och 50,2 % (1 721 331 600 kr) till folkhög­
skolorna.
Folkbildningsrådets fattade det slutgiltiga
beslutet om fördelningen av statsbidraget
för 2014 först i februari 2015 och till ABF fördelades statsbidraget enligt följande:
I ABF fördelar vi statsbidraget till avdel­
ningar enligt samma fördelningsprincip
som Folkbildningsrådet fördelar mellan
studieförbunden.
ABF statsbidrag​​
471 629 000
varav:
Grundbidrag
357 541 700
Förstärkningsbidrag​​
27 129 200
Verksamhetsbidrag​​
83 953 100
Bidrag läsfrämjande vht 3 005 000
ABFs del av Folkbildningsförbundets
kostnader:
Avgift Gustav
1 592 000
Avgift folkbildningsförbundet​
inkl etik/kvalitet 2 678 000
Återstår statsbidrag efter avgifter
till Folkbildningsförbundet
467 358 600
Under 2014 har 467 034 300 kr, varifrån
gemensamma kostnader för bland annat
verksamhetsutveckling, tillgänglighets­
frågor, SamC, IT, kommunikation och ledning avdrages, utgjort bruttostatsbidrag till
avdelningarna.
Kvalitetsarbete i ABF
Vårt kvalitetsarbete utgår från de mål vi
formulerar för vår verksamhet samt de mål
bidragsgivaren ställer.
Kvalitetsarbetet är inte ett speciellt område
vid sidan av andra utan löper genom allt vi
gör.
För att bedriva ett framgångsrikt kvalitetsarbete i hela ABF skall det vara förankrat och
välkänt av alla anställda och förtroendevalda. Under 2014 har arbetet fortsatt med utbildning för anställda och förtroendevalda i
hela ABF. Samtalen och utbildningarna har
haft fokus på syftet med statsbidraget, regler, moral och etik i folkbildningsarbetet
samt ABFs egna prioriteringar och mål med
vår verksamhet.
Under 2014 har ABFs förbundsstyrelse
fattat beslut om verksamhetsuppföljning
och kontrollplan som skapar mer systematik
i avdelningarnas kvalitetsarbete samt bildar
underlag för bland annat kommande internkontroll. Verksamhetsuppföljningen beskriver
hur man kan arbeta med risk- och väsentlighetanalys, verksamhetskontroll, egenkontroll samt hur detta följs upp i den studie­
förbundsgemensamma självvärderingen av
det systematiska kvalitetsarbetet.
Ett ökat fokus på kvalitetsarbetet och
systematiken i det under de senaste åren har
ökat medvetenheten om dessa frågor. Detta
har fått till följd att fler tänker efter före, fler
gör riskbedömningar, vi fokuserar mer på
anordnarrollen och diskuterar oftare rimlighet i verksamheten.
I internkontrollen har vi har i enlighet med
Folkbildningsrådets kriterier granskat 10 %
av den statsbidragsfinansierade folkbildnings­
verksamheten. Detta innebär att vi har
grans­kat fem ABF-avdelningars verksamhet
extra noga, vi har granskat både administrativa rutiner men också verksamhetens innehåll och måluppfyllelse. I internkontrollen
träffar granskaren såväl anställda som förtroendevalda, har kontakt med cirkelledare
och deltagare samt går igenom de administrativa underlagen på plats hos lokalavdelningen samt i verksamhetsredovisnings­
systemet Gustav. ÅRET SOM GÅTT
2014
Beslutande organ
Förbundsstämman är ABFs högst beslut­
ande organ och hålls vartannat år. På förbundsstämman väljs Förbundsstyrelsen
på två år. 2014 genomfördes senaste förbundsstämman.
Förbundsstyreslen har under året haft
nio möten och förutom sedvanliga ärenden bland annat diskuterat ABFs verksamhet och de av förbundsstyrelsens fastställda prioriteringar; Stärka folkrörelserna samt Motverka klassamhället.
Ny folkbildningsproposition
I juni 2014 antog riksdagen en ny folkbildningsproposition, ”Allas kunskap, allas
bildning”. I den nya propositionen får folkbildningspolitiken för första gången ett
eget mål. Det folkbildningspolitiska målet
beskriver att folkbildningens målgrupper
är större och bredare än den traditionella
vuxenutbildningens; ”Folkbildningen ska
ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.”
I den nya propositionen har det andra
syftet utökats och beskriver nu att syftet
gäller en ökad mångfald av människor.
I den nya propositionen fanns en enighet
att ta bort de sju verksamhetsområdena.
Statskontoret får i uppdrag att hålla i
den samlade statliga utvärderingen av
folkbildningen.
Den socialdemokratiska gruppen i riksdagens kulturutskott markerade i sin
motion om folkbildningen folkbildningens unika position mellan det formella
och informella kunskapssystemet och att
den måste värnas. Vår unika position ger
människor möjlighet att genom livet alla
skeenden och utan tvång i goda lärmiljöer
växa och utvecklas på andra sätt än i skolan
och på arbetsmarknaden. Det är viktigt
att värna den från staten fria och oberoende ställningen. Den socialdemokratiska
motionen beskrev vidare vikten av att hålla
samman folkbildningen, att inte skilja
studie­förbunden och folkhögskolorna åt.
Riktlinjer 2011– 2014 samt nya
riktlinjer för 2015 – 2018
På förbundsstämman i april 2014 fastställdes fyraåriga riktlinjer enligt de nya stadgarna. Riktlinjerna ska gälla 2015-2018 och
ska vara styrande för de prioriteringar
som görs för hela ABF under dessa år. I
riktlinjerna lyfts två av idéprogrammets
tio utmaningar fram; Motverka klassamhället och Stärka folkrörelserna. För att
kunna arbeta inom dessa utmaningar pekar riktlinjerna ut ett antal strategiska
vägval som organisationen behöver göra
för att ABF ska bli framgångsrikt i arbetet
med att uppnå de övergripande syftena
med riktlinjerna. Strategierna fokuserar
på verksamhetsfrågor i centrum, kommunikation – bilden av ABF samt kompetensutveckling av förtroendevalda, cirkelledare och anställda.
Nationella prioriteringar 2013 – 2014
I juni 2013 diskuterade Verksamhetsrådet
vilka prioriteringar som skulle gälla för
2014. Rådet utgick från 2013 års prioriteringar och rådet fann ingen anledning att
ändra på dessa, tidigare gjorda prioriteringar. Rådets föreslog därför förbundsstyrelsen att fortsatt prioritera arbetet
med att Motverka klassamhället och Stärka
folkrörelserna.
Inom ram för prioriteringen ”Stärka
folkrörelserna” har ett antal åtgärder och
aktiviteter genomförts. Ett antal ”testutbildningar” har genomförts och ett antal
nya utbildningsmaterial har tagits fram.
Utöver det har besök gjorts på alla avdelningar för att marknadsföra och förbereda avdelningarna på kommande satsningar. Under 2014 har ett omfattande planeringsarbete genomförts som syftar till att
erbjuda olika typer av utbildningar för or-
ganisationer såsom SEKO, Byggnads, ett
antal av funktionshinderrörelsens organisationer samt olika insatser och utbildningar inom ramen för den gemensamma
studiesatsningen tillsammans med Socialdemokratiska partiet.
För att utveckla den andra nationella
prioriteringen ” Motverka klassamhället”
har utgångspunkten för förbundsexpeditionen varit att mer tydligt fokusera på ett
arbete och en verksamhet som innebär att
ABF ska vara en resurs för de människor
som står längst bort från makt och inflyt­
ande.
För att utveckla detta arbete har förbundsexpeditionen under 2014 arbetat
mer strategiskt med projektutveckling.
Under 2014 har ESF- projektet ”Mötesplats” avslutats med en välbesökt konferens. Där kom alla mötesplatser till tals
tillsammans med inbjudna nationella och
internationella gäster. Under året har
även artisten, föredragshållaren m.m.
Behrang Miri engagerats för att mobilisera sociala rörelser i bostadsområden.
Under 2014 har också fokus legat på att
mer tydligt lyfta in de politiska och fackliga dimensionerna i arbetet. Dessutom har
vi startat upp kontakter med bostadsorganisationerna för att kunna utveckla vår
verksamhet närmare människor i bostadsområden.
Ett annat projekt som har genomförts
under året är läxläsningsprojekt med
Unga Örnar. Vi har gemensamt träffat ett
stort antal avdelningar som har startat lokala läxhjälpsprojekt och även genomfört
samtal och möten med andra avdelningar, allt i syfte att öka antalet lokala läxhjälpsprojekt.
Tillgänglighetspolicy
ABF antog en tillgänglighetspolicy på förbundsstämman 2012. En verksamhetsgenomgång och handlingsplan för ökad tillgänglighet blev klar vid utgången av 2013.
Å R E T S O M G ÅT T | 39


ÅRET SOM GÅTT
2014
Handlingsplanen omfattar alla arbetsplatser och all verksamhet inom ABF på såväl
central som lokal nivå och inbegriper lokaler, information, kommunikation och
bemötande. Samtliga lokaler som ABF använder sig av ska ha full tillgänglighet senast utgången av 2016. Lokalerna ska också redovisas i en särskild databas. Carin
Thurfjell, ABF Norr anställdes i november
2013 för att sköta det praktiska arbetet och
har fortsatt under 2014. Kontaktpersoner
för tillgänglighetsarbetet är utsedda av avdelningarna under 2014 och under året genomfördes utbildningar.
Verksamhetsutveckling
Utgångspunkten för förbundsexpeditionens arbete med verksamhetsutveckling
är att allt vi gör ska leda till verksamhet på
avdelningarna runt om i landet. Det är
därför glädjande att kunna konstatera att
under 2014 ökade verksamheten i studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet
samt kulturprogram. Tyvärr minskade de
unika deltagarna i studiecirkel.
Organisationsutveckling
Den lokala verksamheten i ABF är organiserad i avdelningar och distrikt. Vid utgången av 2014 hade vi 53 avdelningar och
22 distrikt. Den tidigare utvecklingen av
samordning av den administrativa verksamheten för att på detta sätt stärka verksamhetsutvecklingen och den lokala närvaron har fortsatt i en lägre takt än under
2013.
Kompetensutveckling
Det femåriga kompetensutvecklingsprojektet KUP, kompetensutveckling för anställda, förtroendevalda och cirkelledare,
avslutandes vid årsskiftet 2014/2015.
Det övergripande syftet med projekt
har varit att ta fram och implementera en
strukturerad och systematiserad utbild40 | Å R E T S O M G ÅT T
ningsstege för förtroendevalda, anställda
och cirkelledare i ABF.
För förtroendevalda har koncept för
Introduktionsutbildning för nyvalda styr­
elser, Att styra en idéburen organisation
samt Fördjupning ordförande tagits fram
och utbildningar och styrelseprocesser
har genomförts.
För cirkelledare finns koncept för lokal
introduktion samt grundläggande pedagogisk utbildning i form av G-utbildning
och en fortsatt Grundutbildning. För
cirkelledare finns en rad pedagogiska
fördjupningar som avdelning och distrikt
kan beställa hem till sina lokala/regionala fortbildningsdagar. En central uppgift
i projektet har varit att utbilda de medarbetare på ABF-avdelning som i sin tur
utbildar cirkelledare lokalt. Vidare har
projektet också tagit fram aktuella och
efterfrågade pedagogiska fördjupningar
som kan genomföras lokalt.
KUP har också genomfört centrala årliga inspirations­dagar för pedagogiskt ansvariga i avdelningar och distrikt.
Utbildningsar för medarbetare delas in
i två steg. Det första steget utgör en basnivå,
som vänder sig främst till nuvarande och
framtida medarbetare. Inriktningen här
är att ge varje deltagare en grundlägg­ande
kunskap om ABF som organisation i form
av värdegrund, verksamhetsidé och organisation. Här återfinns introduktions-,
bas- och GUSTAV-utbildningar.
Nästa steg i utbildningstrappan för med­
arbetare är ett antal fördjupande utbildningar som man erbjuds utifrån den roll
man har på ABF. I fördjupningsnivån
finns fortsatta Gustavutbildningar, arbetsrelaterad engelska, projektutbildningar,
verksamhetsutvecklare/projekt utbildning samt UGL utbildning.
För ombudsmän gäller introduktions­
utbildning, basutbildning, samt ombudsmannautbildning.
Organisationsförändring
Förbundsexpeditionen genomförde under
2014 en organisationsförändring som
innebär att det i dag finns tre avdelningar
på förbundsexpeditionen. Kansliet, Utvecklingsavdelningen samt Stödfunktion
SamC och Driftresurs.
Kansliet ansvarar, i nära samarbete med
förbundssekreteraren, för genomförandet
och samordningen av beslutade mål, riktlinjer, ekonomi-/budget, statsbidrags­
frågor, internationell kontaktverksamhet
samt strategiarbete.
Kansliet arbetar vidare med verksamhets­
planer och prioriteringar samt därtill
tillkommande arbetsuppgifter. Kansliet
ansvarar också för de gemensamma kommunikations- och marknadsföringsfrågorna, stadge- och organisationsfrågorna
samt uppföljning och kontroll av stats­
bidragsberättigad verksamhet.
Utvecklingsavdelningens mål är att säkerställa en fortsatt positiv utveckling av
verksamheten inom hela ABF-organisationen. Särskilt fokus ska sättas på insatser
att nå fler nya deltagare i verksamheten
samt att medlems- och samverkansorganisationerna ska uppleva att man får ett kvalitativt bra stöd av ABF och förbundsexpeditionen i sitt egna utvecklingsarbete. Det
sistnämnda resultatet ska uppnås via en
mer systematisk och uthållig kontakt- och
dialog mellan medlemsorganisationerna
och avdelningen.
ABFs Stödfunktioner innebär att SamC
får nya arbets- och ansvarsområden. Förutom ekonomi och personaladministration
så förs det övergripande ansvaret för ABF
organisationens gemensamma IT system
över på SamC. Detta innebär att ansvaret
och ledningen avseende det dagliga använ­
dandet och underhållet samt utvecklingsarbetet förläggs till SamC, samt att ansvaret
för de driftmässiga delarna av de gemensamma IT-systemen överförs till SamC.
Avveckling av SamC rådet
ABFs samordningscentral SamC har funnits i 10 år. I samband med införandet var
frågan om demokratisk påverkan en nödvändighet för att säkra projektets trovärdighet. Det inrättades såväl en SamC-styrelse för respektive kontor, samt ett representantskap som skulle trygga ABF organisationens möjlighet och delaktighet till
påverkan utvecklingsdiskussion. Under
åren har SamC organisationen etablerat
sig som en del av Förbundsexpeditonen
och speciellt då det i nuläget endast finns
ett SamC kvar. SamC-rådet har bestått av
en representant från varje region. Rådet
har haft förbundsstyrelsen som kontrollstation för fastställande av budget och avgiftsfrågan.
Under hösten fördes diskussioner om
rådets roll och uppgift. Utifrån diskussionerna föreslog ett enhälligt råd Förbundsstyrelsen att från årsskifte 2014/2015 avveckla SamC rådet i sin nuvarande form.
Förbundsstyrelsen beslutade i enlighet
med förslaget.
ABF Nordöstra Storstockholm
Tyvärr fortsatte ABF Nordöstra Storstockholm ekonomiska problem under 2014 och
trots styrelsens försök att vidta olika åtgärder gick det inte att fortsätta, och i juni
begärde avdelningsstyrelsen enheten i
konkurs. Delar av Förbundsexpeditionens
personal, fick uppdraget att tillsammans
med medarbetarna på avdelningen säkra
så mycket av verksamheten som möjligt,
samt skapa förutsättningar för att återuppta folkbildningsverksamheten under
hösten 2014. Totalt kunde ABF slutföra 54
581 folkbildningstimmar i de sju kommunerna. Samtidigt beslutade ABFs förbundsstyrelsen att inleda ett organisa-
tionsarbete som innebär en nystart av
ABFs folkbildningsverksamhet i de norra
länsdelarna i Stockholms län. Under hösten tillsattes en processledare med uppdrag att påbörja det arbetet tillsammans
med stiftarna i området.
Som en direkt följd av avdelningens
konkurs, försattes även Säbyholm Friskola AB i konkurs under juli månad. För de
två återstående skolorna Föreningen
Brunnsvik FHSK och Stiftelsens Väddö
och Södertörns FHSK, vidtog avdelningsstyrelsen åtgärder som innebar att huvudmannaskapet för Föreningen Brunnsviks
FHSK övertogs av ABF Förbundsexpedition och LO. En ny styrelse utsågs för Stiftelsen Väddö & Södertörns FHSK och en
ansökan om permutation inlämnades till
Kammarkollegiet. Som konsekvens av Säbyholm Friskola AB konkurs drabbades
förbundsexpeditionen av ytterligare kostnader motsvarade 245 000 sek. Kostnaden är relaterad till avskrivna fordringar. ABFF
3 juni 2014 beslutade ABFs förbundsstämma att genomföra den tidigare beslutade
avveckling av ABFF. Förhandlingar har inletts med KFO om medlemskap för ABF organisationen. Grunden till förändring antogs 2009 när Förbundsstämman beslutade att anta nya stadgar.
Internkontroll 2014
Internkontroll av 2013 års statsbidrags­
berättigade folkbildningsverksamhet har
genomförts av förbundsexpeditionen och
omfattat fem ABF-avdelningar. Internkontrollen följer de riktlinjer för internkontroll som fastställs i statsbidragsvillkoren.
Ordinarie internkontroll har omfattat
10 % av verksamheten i studietimmar räknat och omfattar alla tre verksamhetsformerna.
Ordinarie internkontroll har inte heller
detta år visat på felaktigheter som gett
större volymjusteringar till följd. De granskade avdelningarna bedöms ha god
kunskap om och vara väl förtrogna med
kriterier och villkor för statens stöd till
folkbildningen samt med ABFs nationella
mål och prioriteringar. Man har också
god uppfattning om vad ansvar och anordnarroll innebär samt vad det innebär i
praktiken.
Utöver ordinarie internkontroll har
också avdelningar som ökat kraftigt fått
svara på frågor om sin ökning. I en avdelning som ökade kraftigt i verksamhetsformen studiecirkel gjordes en särskild
granskning av dessa och volymen justerades något.
Medlemsorganisationer
Under 2014 hade ABF 58 medlemsorganisationer samt 63 organisationer med samarbetsavtal.
ABF fick en ny medlemsorganisation
under 2014, Syrianska-Arameiska ungdomsförbundet., samtidigt som Neuroförbundet begärde utträde. Nya organisationer med samarbetsavtal blev Goodgame,
Socialistiska läkare och HBT Socialdemokrater Sverige.
Å R E T S O M G ÅT T | 41
Uppgifter och mål
Arbetarnas Bildningsförbund, ABF, vill genom en fri och
frivillig bildningsverksamhet, grundad på jämlikhetens,
solidaritetens och demokratins principer:
• Främja och själv delta i, en samhällsomdaning i överensstämmelse med arbetarrörelsens grundläggande värderingar;
• Utbilda sina anslutna medlemsorganisationers medlemmar
för uppgifter i föreningslivet, arbetsliv och samhälle.
• Skapa förutsättningar för delaktighet och valfrihet i
utbildning och kulturliv för alla människor.
Flerårsjämförelse
Nettoomsättning
och bidrag, tkr
Resultat efter
finansiella poster, tkr
Resultat i % av
nettoomsättning
och bidrag, %
2014 20132012 20112010
489 063 489 794 487 981 479 300 484 547
4 661
2 390
4 057
-1 653
901
0,9 0,50,8neg0,2
Balansomslutning, tkr 383 053 283 120 269 415 392 835 363 811
Soliditet exklusive
koncernkonto, %
58,9 51,363,2 63,6 63,1
Avkastning på eget
kapital, %
4,5 4,16,4neg 1,4
Avkastning på
totalt kapital, %
1,2 0,8 1,5neg0,3
Kassalikviditet exklusive
koncernkonto, %
43,5 69,9184,4 202,3 211,7
Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1
Organisation och medlemmar
Under 2014 hade ABF 58 medlemsorganisationer samt 63 med
samarbetsavtal. Det är glädjande att se bredden på medlemsorganisationernas verksamhet och det stora antal människor som
är engagerade i dessa folkrörelser. Den lokala verksamheten i
ABF är organiserad i avdelningar och distrikt. Vid utgången av
2014 hade vi 53 avdelningar och 22 distrikt.
Riktlinjer för verksamheten
På förbundsstämman i april 2010 fastställdes fyraåriga riktlinjer
enligt de nya stadgarna. Riktlinjerna ska gälla 2011-2014 och ska
vara styrande för de prioriteringar som görs för hela ABF under
dessa år. I riktlinjerna lyfts fyra av idéprogrammets tio utman­
ingar fram; Motverka klassamhället, Kultur för alla, Stärka folkrörelserna och Livslångt lärande. För att kunna jobba inom dessa
utmaningar pekar riktlinjerna ut en övergripande strategi; att
all vår verksamhet ska baseras på sunda ekonomiska bedömningar och bygga på en klar och tydlig folkbildningsmässig
inriktning. Med utgångspunkt i detta lyfts fyra delstrategier
fram; verksamhetsutveckling, organisationsutveckling, bilden
av ABF och kompetensutveckling.
Nationella prioriteringar
På förbundsstämman 24 april 2014 fastställdes nya fyraåriga
riktlinjer för ABF. Riktlinjerna ska gälla 2015-2018 och innehåller två prioriterade verksamhetsråden – ”Stärka Folkrörelserna”
och ”Motverka klassamhället”. Detta stämmobeslut är i enlighet
med verksamhetsrådets tidigare föreslagna prioriteringar avseende verksamheten 2014.
Väsentliga händelser under året
2014 har präglats av en fortsatt fokusering på de två tidigare
prioriterade verksamhetsområdena - ”Stärka folkrörelserna”
och ”Motverka klassamhället”. Denna fokusering manifesterades också då förbundsstämman den 24 april fastställde de nya
riktlinjerna för den samlade ABF-verksamheten 2015–2018.
Förbundsstämman beslutade att de nya riktlinjerna ska fortsatt
fokusera på dessa två prioriterade verksamhetsområden.
Utgångspunkten för ABF är att inom ramen för ”Motverka klas�samhället” fortsatt ska fokusera och sträva efter att både uppfattas och verka som en resurs för att ge människor verktyg att
förändra sig själv och i dess förlängning även samhället som
sådant. Arbetet med att finna möjligheter till att bredda finansieringen av verksamheten har flyttas fram och under 2014 blev
det fler ABF-enheter som engagerade sig i detta arbete.
När det gäller den andra utvecklingsdelen ”Stärka folkrörelserna” har arbetet under 2014 fokuserats på att dels bygga vidare
på redan uppnått resultat i direkt samverkan med intresserade
medlemsorganisationer och dels har insatser gjorts för att bygga
upp en hållbar struktur som ska syfta till att på ett heltäckande
och effektivt sätt kunna erbjuda och genomföra riktade utbildningar till berörda medlemsorganisationer.
Vi fick i juni 2014 en folkbildningsproposition ”Allas kunskap allas bildning”, propositionen utgår i stort från den socialdemokratiska regeringens motsvarande proposition från 2006. Den
största skillnaden mellan 2006 och 2014 är att i den sistnämnda
återfinns ett eget folkbildningspolitiskt mål.
2014 var ett supervalår i Sverige och på olika sätt medverkade
ABF framförallt lokalt inför valen. Som ett resultat av val­
utgången av riksdagsvalet i september fick den röd-gröna regeringen inte majoritet för sitt budgetförslag i november vilket har
gett oss ett osäkert budgetläge också för folkbildningen.
Under 2014 har ABF avdelningen Nordöstra Storstockholm
försatts i konkurs. Bakgrunden till detta var en kombination av
ett antal felaktiga ekonomiska beslut och av total avsaknad av
styrning av ekonomin.
I samband med konkursen agerade och säkerställde Förbundsstyrelsen en fortsatt verksamhet av folkhögskoleverksamheten
kopplat till Brunnsvik och Väddö-Södertörn. Verksamheten har
fortsatt fokuserats på att få ordning på ekonomin och verksamheten på skolorna.
Efter beslut av föreningsstämman i ABFF (ABF:s Förhandlingsorganisation) per 140604 har tillgångar och skulder i ABFF förts
över till ABF Förbundsexpeditionen. De ekonomiska effekterna
framgår av not 7 och av not 15.
Per den 31 oktober 2014 lämnade Förbundssekreteraren Annika
Nilsson ABF.
42 | Å R S R E D O V I S N I N G
Finansiella instrument
Förbundsstyrelsens placeringspolicy har till uppgift att faststäl­
la riktlinjer för placeringsverksamheten. Målet för placerings­
verksamheten är att genom aktiv finansförvaltning skapa en
avkastning på inflation +2% med beaktande av risker som
specificeras i policyn. Ramarna för placeringarna är aktie/
aktiefonder 0 – 40% och svenska/europeiska räntebärande pla­
ceringar 60 – 100%. Alternativa tillgångar 0-10%. Extern upplå­
ning i placeringssyfte är inte tillåten.
Ränterisk
Portföljens ränterisk mätt som duration får ha en genomsnittlig
duration på maximalt tre (3) år. Aktieportföljen, som ska bestå
av börsnoterade aktier, bör ha en väl avvägd riskspridning såväl
geografiskt som i olika företag och branscher. Aktier hänförliga
till ett enskilt bolag, eller bolag inom samma koncern, får utgöra
maximalt 10 % av aktieportföljens marknadsvärde. Utifrån denna
policy, där även stor hänsyn tas till etik- och miljöfrågor, har
förbundsstyrelsens placeringar gjorts. Placeringarna är spridda
på olika aktörer och förvaltare för att minska riskerna. En sär­
skild policy har fastställts av förbundsstyrelsen som styr place­
ringar som görs av medlen på koncernvalutakontot. Denna
policy är identisk med den ovan med undantaget att inga medel
får placeras i aktier eller aktiefonder samt att målet för place­
ringsverksamheten är att genom aktiv finansförvaltning skapa
en avkastning på inflation + 1 %.
mer med de man redan har än att nå nya deltagare. Vi konsta­
terar också med oro att det första utkast till nytt statsbidrags­
system som presenterades vid årsskiftet fortsätter att gynna
volym framför kvaliteter som lokal närvaro och unika individer.
Den organisatoriska utvecklingen i form av avdelningssamman­
slagningar har mattats av och under 2014 skedde ingen samman­
slagning. En avdelning tvingades försätta sig själv i konkurs vilket
gör att vi nu är 53 ABF-avdelningar.
Med våra nya riktlinjer möter vi framtiden med tydliga mål att
göra mer för dem som fått minst, att nå nya målgrupper som på
olika sätt står långt från arbete och utbildning. Till detta räcker
inte krympande offentliga bidrag. För att möta kommande ut­
maningar i forma av minskade generella stöd till folkbildningen
behöver ABF-avdelningar tillsammans med distrikten och för­
bundsexpeditionen bli bättre på att söka och få annan extern
finansiering t ex genom ESF-projekt.
Förslag till resultatdisposition
Till förbundsstämmans förfogande står följande ändamåls­
bestämda medel samt överskott:
554
ABF:s Litteratur- och konststipendium 554
57 638
Balanserade överskott
Årets överskott Förbundsexpeditionen
5 733
Fusionsdifferens ABFF
40 125
Underskott ABFF för perioden juni-december-1 072
102 978
Totalt
Förbundsstyrelsen föreslår följande avsättning
till ändamålsbestämda medel:
ABF:s Litteratur- och konststipendium
ABFF
900
39 053
39 953
Efter disposition finns följande ändamålsbestämda medel
och överskott:
ABF:s Litteratur- och konststipendium
ABFF
1 454
39 053
Balanserat överskott
62 471
Totalt
102 978
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
Under 2014 fortsatte ABF att öka studiecirkeltimmar och antal
kulturprogram. Så gjorde också de andra studieförbunden.
Samtidigt minskar antalet unika individer i studiecirkel. Vi gör
mer med de vi redan har. Trots en stabil utveckling de senaste
åren måste vi dock höja flera varningar för den ökande verk­
samheten. Hur länge och hur mycket kan studieförbunden fort­
sätta öka antal timmar med i stort sett samma statsbidrag och
utan att öka, snarare minska, antalet unika individer som del­
tar i studiecirkel. Det är farligt när det är mer lönsamt att göra
ÅRSREDOVISNING
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
43
ÅRSREDOVISNING
Personalfrågor
ABFs viktigaste resurs är personalen. Genom att satsa på ut­
veckling och kompetenshöjande utbildningar för medarbetare
säkerställs ABFs framtid som det ledande studieförbundet i
Sverige. Under 2014 har fokus varit att fortsatt arbeta med kom­
petensutveckling i nära samråd med personalen. Utbildningarna
utformas efter organisationens och individens behov och sker
på betald arbetstid. Samtliga medarbetare har även möjligheten
att på sin fritid delta i en studiecirkel per termin som bekostas
av arbetsgivaren. Förbundsexpeditionens medarbetare erbjuds
3 400 kronor per år för valfri friskvårdsaktivitet. ABFs förbunds­
expedition reviderar vart tredje år jämställdhetsplanen och
varje år lönekartläggningen och arbetsmiljöpolicyn. Varje år
görs en arbetsmiljörond för att säkerställa personalens arbets­
miljö och ergonomi. Under två dagar per år samlas all personal
på ABFs förbundsexpedition för en gemensam konferens med
kompetenshöjande inslag samt genomgång och arbete med
ABFs riktlinjer.
Resultaträkning
belopp i tkr
Not
2014
2013
Verksamhetens intäkter1
Medlemsavgifter
Nettoomsättning
Bidrag 2
Övriga bidrag 3
Övriga verksamhetsintäkter
3 778
3 434
470 594
15 035
31 554
2 148
3 331
467 654
18 809
28 693
Summa verksamhetens intäkter
524 395
520 635
Verksamhetens kostnader
Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster
Förmedlade bidrag
Övriga externa kostnader 4
Personalkostnader 5
Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar
-30 686
-388 423
-51 167
-52 324
-193
-29 759
-385 161
-53 739
-50 330
-232
Summa verksamhetens kostnader
-522 793
-519 221
Verksamhetsresultat
1 602
1 414
Resultat från finansiella poster
Resultat från övriga värdepapper och fordringar
som är anläggningstillgångar
-
-900
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter6
Räntekostnader och liknande resultatposter
3 092
-33
1 890
-14
Summa finansiella intäkter
3 059
976
Årets vinst
4 661
2 390
Resultat hänförligt till ABF
5 733
2 390
Resultat hänförligt till ABFF
-1 072
-
44 | R Ä K E N S K A P E R
Balansräkning
belopp i tkr
Not2014-12-31 2013-12-31
Tillgångar7
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer8
199
Finansiella anläggningstillgångar
Andel i bostadsrättsförening9
370
Långfristiga värdepappersinnehav10
132 924
Långfristiga fordringar11
9 700
370
73 754
-
142 994
74 124
Summa anläggningstillgångar
143 193
74 349
RÄKENSKAPER
225
Omsättningstillgångar
Varulager
Handelsvaror
417
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
2 506
Övriga fordringar
4 891
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter12
6 886
880
14 310
6 054
21 244
14 283
504
Koncernkonto13
Bankmedel
34 408
Värdepappersinnehav kortfristiga placeringar14
160 819
Kortfristiga fordringar
12 909
26 153
132 178
11 250
208 136
Kassa och bank
17 024
169 581
Summa omsättningstillgångar
239 860
208 771
Summa tillgångar
383 053
283 120
17 442
RÄKENSKAPER
| 45
Eget kapital och skulder
belopp i tkr
Not 2014-12-312013-12-31
Eget kapital
15, 16
Ändamålsbestämda med
554
Balanserat resultat
97 763
Årets resultat
4 661
553
55 249
2 390
Summa eget kapital
58 192
102 978
Koncernkonto
Kortfristiga skulder
13
208 136
169 581
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
7 207
5 913
Skatteskulder
1 622
Övriga skulder
23 087
27 493
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
17
40 023
21 941
Summa kortfristiga skulder
280 075
224 928
Summa eget kapital och skulder
383 053
283 120
Ställda säkerheter
IngaInga
Ansvarsförbindelser
18
10 080
9 987
Kassaflödesanalys
20142013
Den löpande verksamheten
Verksamhetsresultat
1 602
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, avskrivningar
193
1 414
232
1 795
1 646
Erhållen ränta
3 092
1 890
Erlagd ränta
-33
-14
4 854
3 522
Ökning/minskning varulager
87
387
Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar
4 681
4 563
Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder
12 461
10 532
Kassaflöde från den löpande verksamheten
22 083
19 004
Investeringsverksamheten
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
-167
-169
Placeringar i finansiella anläggningstillgångar
-22 334
-1 916
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-22 501
-2 085
Årets kassaflöde
-418
16 919
Likvida medel vid årets början
17 442
523
Likvida medel vid årets slut
17 024
17 442
46 | R Ä K E N S K A P E R
Noter
NOT 1
| Redovisnings- och värderingsprinciper
Intäkter
Försäljning av tjänster
För tjänsteuppdrag redovisas inkomsten som är hänförlig till ett utfört
tjänsteuppdrag som intäkt i takt med att arbete utförs.
Bidrag
Offentliga bidrag är stöd från t.ex. EU, staten, kommuner och formellt
fristående organ (t.ex. regionala utvecklingsfonder) som bildats av
dessa och som lämnas i form av överföringar av resurser till ett företag i
utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor
rörande sin verksamhet.
Offentliga bidrag redovisas enligt följande:
•Ett bidrag som inte är förenat med krav på framtida prestation ska
redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget uppfyllts.
•Ett bidrag som är förenat med krav på framtida prestation ska redo­
visas som intäkt i takt med att prestationen utförs. Om bidraget har
tagits emot innan villkoren för intäktsredovisning uppfyllts, redovisas
bidraget som en skuld.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt
kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig
rörelsekostnad.
Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens
bedömda nyttjandeperiod.
Följande avskrivningstider tillämpas:
IT-inventarier 3 år
Övriga inventarier 5 år
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder, och låneskulder. Instrumenten redovisas i balansräkningen när ABF Förbundsexpedition blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.
Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade
med äganderätten.Finansiella skulder tas bort från balansräkningen
när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.
Alla tillgångar som innehas för riskspridning anses ingå i en värdepappersportfölj och betraktas därmed som en post vid värdering enligt lägsta värdets princip respektive vid nedskrivning.
Kundfordringar och övriga fordringar
Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som
förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Fordringar som är räntefria eller som löper med ränta som avviker från marknadsräntan och har en löptid överstigande 12 månader redovisas till ett diskonterat nuvärde och tidsvärdeförändringen redovisas
som ränteintäkt i resultaträkningen.
Kortfristiga placeringar
Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Innehaven innehas på lång sikt. Tillgångar ingående i posten redovisas
inledningsvis till anskaffningsvärde. I efterföljande redovisning värderas tillgångarna till anskaffningsvärde med bedömning av om nedskrivningsbehov föreligger.
Låneskulder och leverantörsskulder
Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade
beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp
av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas.
Kvittning av finansiell fordran och finansiell skuld
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med
ett nettobelopp i balansräkningen endast då legal kvittningsrätt föreligger samt då en reglering med ett nettobelopp avses ske eller då en samtida avyttring av tillgången och reglering av skulden avses ske.
Ersättningar till anställda
Kortfristiga ersättningar: Kortfristiga ersättningar i utgörs av lön, sociala avgifter, betald semester, betald sjukfrånvaro, sjukvård och bonus.
Kortfristiga ersättningar redovisas som en kostnad och en skuld då det
finns en legal eller informell förpliktelse att betala ut en ersättning.
Ersättningar efter avslutad anställning: I ABF Förbundsexpedition förekommer såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner.
I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till ett annat företag och har inte någon legal eller informell förpliktelse att betala något ytterligare även om det andra företaget inte kan uppfylla sitt
åtagande. Företagets resultat belastas för kostnader i takt med att de
anställdas tjänster utförts.
ABF Förbundsexpedition redovisar förmånsbestämda pensionsplaner i
enlighet med K3s förenklingsregler. Bolaget har bl. a. förmånsbestämda
planer som innebär att pensionspremier betalas och dessa planer redovisas som avgiftsbestämda planer.
Leasingavtal
Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella,
redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal). Leasingavgiften
kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
Nyckeltalsdefinitioner
Soliditet
Eget kapital i förhållande till balansomslutningen med avdrag
för koncernkonto exkl förbundsexpeditionens andel.
Avkastning på totalt kapital
Resultat efter finansiella poster i förhållande till balansomslutningen.
Avkastning på eget kapital
Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital.
Kassalikviditet
Omsättningstillgångar minskat med lager och pågående arbeten samt
koncernkonto, genom kortfristiga skulder exklusive koncernkonto.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade
kassaflödet omfatttar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificerar föreningen, förutom kassamedel disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut
samt kortfristiga likvida placeringar.
RÄKENSKAPER
| 47
RÄKENSKAPER
Allmänna upplysningar
Fr o m räkenskapsåret 2014 upprättas årsredovisningen med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd
BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Tidigare
tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna
råd förutom BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Övergången
har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35. Övergången har
inte medfört några förändringar i redovisade poster eller belopp.
NOT 2
| Bidrag
NOT 5
| Personal
2014 2013
2014 2013
Statsbidrag
Medelantalet anställda
Kvinnor
5050
Tilldelat statsbidrag
470 594
462 147
Män
2827
Avgår:
Totalt medelantal anställda
78
77
Avgift till Gustav
-1 592
-1 403
Avgift Folkbildningsförbundet
-2 678
-2 666
I beräkningen för medelantalet anställda har tagits med, alla anFolkbildningsnätet (Rio)
-417
ställda som erhållit lön och övriga förmåner över 0,5 prisbasbe-
lopp per år, vilket för år 2014 är 22.200 kr/år. För att kunna få en
rättvisande bild har antalet timmar ställts i relation till normal
årsarbetstid. Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2006:11
Förstärkningsbidrag 5 500
5 500
Ideellt arbete
Fördelning av statsbidrag inom ABF
Utöver anställd personal, bedrivs en stor del av ABFs verksamhet
Till förbundsexpeditionen
34 561
34 324
med ideellt verksamma personer. Värdet av de ideella insatserna
Gemensamma konferenser
1 500
1 500
har inte redovisats i resultaträkningen.
Stöd till verksamhetsutveckling
3 150
3 150
NSS och NÖSS
17 208
15 092
Löner, arvoden och andra ersättningar
Till avdelningarna
403 988
398 512
Ledamöter i styrelse och andra
Erhållet statsbidrag
465 907
458 078
465 907
458 078
Avdrag efter fördelning av förbundets gemensamma kostnader
Försäkringar, upphovsrättsavtal,
IT och ABFF
-12 025
-12 025
Tidningen Fönstret
-4 608
-4 425
SamC-avgifter
-17 263
-17 685
-33 896
-34 135
Förmedlade bidrag till avdelningarna 388 423
385 161
NOT 3
| Övriga bidrag
Sida-bidrag
Projektbidrag
Övriga bidrag
Summa övriga bidrag
NOT 4
20142013
1 437
425
6 451
10 209
7 148
8 175
15 036
18 809
| Operationella leasingavtal
20142013
Framtida minimileaseavgifter som
ska erläggas avseende icke
uppsägningsbara leasingavtal:
Förfaller till betalning inom ett år
4 106
3 796
Förfaller till betalning senare än ett
men inom fem år
5 977
9 529
10 083
13 325
Under perioden kostnadsförda
leasingavgifter
I redovisningen utgörs den operationella leasingen i allt väsentligt av hyrda fastigheter/lokaler, samt kopiering- och portomaskiner. Dessutom betalas 40 tkr årsvis i avgift för de två bostadsrätter som finns i BRF Berget 9 till dess de säljes, samt 112 tkr på
obegränsad tid till Bommersvik för stuga 100.
48 | R Ä K E N S K A P E R
ledande befattningshavare
1 139
1 264
Anställda
31 304
29 858
Totala löner och ersättningar
32 443
31 122
Arbetsmarknadsbidrag
Under året erhållet arbetsmarknadsbidrag 715
718
Sociala kostnader
Pensionskostnader förbundssekreterare 337
346
Pensionskostnader övriga anställda
6 250
6 370
Övriga sociala kostnader
11 846
11 440
18 433
18 156
Ersättningar till ledande befattningshavare – principer
och beslutsprocess
Följande principer ligger till grund för ersättning till styrelse och
förbundsledning. Arvodet till förbundsordförande och styrelsen
beslutas på förbundsstämman. Principerna för lönesättning till
förbundssekreteraren och ledningsgruppen fastställs av förbundsstyrelsen.
Arvode till styrelseledamöter
Vice ordförande arvoderas med 10.000 kr, ledamöter och ersättare med 750 kr/bevisat sammanträde och med 250 kr/bevisat
telefonsammanträde.
Förbundsordförande och förbundssekreterare
Förbundsordförande och förbundssekreteraren har ett arvode
som motsvarar 82,5% av lönen till statssekreterare. För förbundsordförande betalas detta arvode minskat med det arvode
hon har som rikstagsledamot.
Fram till 31 oktober 2014 då Annika Nilsson lämnade som Förbundssekreterare ingick pensionskostnader via KP på 337 tkr
som avser förbundssekreteraren. Förbundssekreterarens villkor
för pensionering gäller vid fyllda 65 år. Förbundssekreteraren är
berättigad till en premiebestämd pension. Kostnaden för pensionen ska motsvara 35% av årslönen upp till 30 inkomstbasbelopp
inkl KTP ålerspension upp till 7,5 inkomstbasbelopp, KTP sjukpension och KTPK egenpension.
Vid uppsägning av ABF har förbundssekreteraren ett avgångsvederlag motsvarande 12 månaders lön. Pensionsåtagande för förbundsexpeditionens medarbetare hanteras och tryggas via KP.
Genom en överenskommelse i ABF organisationen samordnar
ABFF via KP de samlade pensionsåtagande i ABF.
Balansräkning
Tillgångar
Långfristiga placeringar
47 363
Summa tillgångar
47 363
Eget kapital och skulder
Eget kapital vid fusionen
40 125
Förlust för perioden juni-december
-1 072
2014
Antal på
balansdagenbalansdagen
Kvinnor Män Totalt KvinnorMänTotalt
Styrelseledamöter
8
7
15 8
7
15
Summa eget kapital
39 053
Övriga skulder Skatteskuld
1 621
Intern skuld Förbundsexpeditionen
6 689
Summa eget kapital och skulder
47 363
RÄKENSKAPER
Könsfördelning i styrelse och bland
ledande befattningshavare
2013
Antal på N O T 8 | Inventarier
Förbundssekreterare
och andra
2014-12-312013-12-31
befattningshavare 32 5 4 1 5
Ingående anskaffningsvärden
1 411
1 298
Inköp
167169
Försäljningar och utrangeringar
-
-55
N O T 6 | Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
1 578
1 411
20142013
Ränteintäkter
1 242
910
Ingående avskrivningar
-1 186
-1 010
Ränteintäkter från
Försäljningar och utrangeringar
-
55
kortfristiga placeringar
-190
-547
Årets avskrivningar
-193
-232
Rearesultat/nedskrivning av
Utgående ackumulerade avskrivningar -1 379
-1 186
kortfristiga placeringar
49
-138
Utgående
restvärde
enligt
plan
199
225
Utdelningar
1 991
1 665
Summa
3 092
1 890
NOT 9
NOT 7
| ABFF
| Andelar i bostadsrättsförening
2014-12-312013-12-31
2014
Två andelar i Brf Berget, Stockholm
370
370
Resultaträkning för perioden juni-december
Medlemsavgifter
Kostnader för hyra, inhyrd personal,
SamC avg och KUP
Finansnetto
-3 683
1 007
Årets resultat
-1 072
N O T 10
1 604
Redovisat värde
370
370
| Långfristiga värdepappersinnehav
Anskaffningsvärde Anskaffningsvärde Bokfört värde Bokfört värde Marknadsvärde Marknadsvärde
20142013
2014
2013
2014
2013
Långfristiga värdepappersinnehav
Noterade aktier
7 240
5 079
7 240
5 079
8 205
Noterade aktiefonder
44 959
28 528
44 959
28 528
59 263
Noterade räntebärande värdepapper 80 724
40 147
80 724
40 147
81 550
Belopp vid årets utgång
132 923
73 754
132 923
73 754
149 018
6 090
32 823
58 630
97 543
RÄKENSKAPER
| 49
N O T 11
| Långfristiga fordringar
N O T 15
20142013
| ABFF fusionsbalans
2014
Lån till Brunnsvik Folkhögskola
7 300
-
Lån till Väddö-Södertörns
Folkhögskola
2 400
-
Balansräkning per fusionsdagen
Kortfristiga placeringar
46 399
Kassa och bank
4
Utgående långfristiga fordringar
9 700
0
Summa tillgångar
46 403
Eget kapital
Periodens resultat
42 118
-1 993
Summa eget kapital
40 125
N O T 12
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2014-12-312013-12-31
Förutbetalda hyror
Upplupna ränteintäkter
Övriga poster
1 021
1 172
4 692
907
738
4 409
Summa
6 885
6 054
Skatteskulder
Skuld ABF Förbundsexpedition
Summa skulder och eget kapital
ABF:s Litteratur- Balanserat
Årets
Totalt och konststipendium
kapital resultat
eget
kapital
| Koncernkonto
Ingående balans
2014-12-312013-12-31
Bankmedel valutatoppkonto
Kortfristiga placeringar
Koncernvalutakontot
– utnyttjad kredit
Depåkonto
34 408
160 819
26 153
132 178
10 080
2 828
9 987
1 263
Summa
208 135
169 581
46 403
N O T 16 | Eget kapital
N O T 13
3 938
2 340
554
57 638
-
58 192
-
-
-
40 125
-
-
-
5 733
-1 072
40 125
5 733
-1 072
554
97 763
4 661 102 978
Fusionsdifferens ABFF
Årets resultat ABF
Årets resultat ABFF
Utgående balans
N O T 17 |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
20142013
Upplupna löner
Upplupna semesterlöner
Upplupna sociala avgifter
Övriga poster
127
4 825
1 545
33 526
95
4 487
1 430
15 929
Summa
40 023
21 941
N O T 18 | Ansvarsförbindelser
N O T 14
2014-12-312013-12-31
Beviljade krediter på koncernkonto
7 395
10 838
Utnyttjade krediter
10 080
9 987
| Värdepappersinnehav kortfristiga placeringar
Anskaffnings-Anskaffnings- Bokfört
värde 2014
värde 2013
värde 2014
Kortfristiga placeringar
Bokfört
värde 2013 Marknads Marknads
värde 2013
värde 2014
Noterade aktiefonder
50 000
50 000
50 000
50 000
50 035
50 008
Noterade räntebärande
värdepapper
110 819
82 178
110 819
82 178
113 992
83 835
Belopp vid årets utgång
160 819
132 178
160 819
132 178
164 027
133 843
50 | R Ä K E N S K A P E R
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas förbundsstämman 2016 för fastställelse.
Stockholm den 23 mars, 2015
Stefan Svensson
Tf Förbundssekreterare
Tomas Eneroth
Ingela Edlund
Michael Hagström
Börje Vestlund
Björn Johansson
Afram Yakoub
Sten Andersson
Anita Skarphagen Carina Ohlsson
Karin Sandin Dahlgren
Teres Lindberg
Barbro Brix
Christian Lindgren
RÄKENSKAPER
Helén Pettersson
Ordförande
Vår revisionsberättelse har lämnats den 23 mars, 2015
Anna Grönfors
Ralph Nicolaisen
Pia Håkansson
Lars Wennberg
Auktoriserad revisor
PWC
Revisionsberättelse
Till föreningsstämman ABF Förbundsexpeditionen,
Org nr 802000-1882
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision för årsredovisningen för ABF Förbundsexpeditionen för år 2014.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredo­vis­ning
som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nöd­vändig för att upprätta en
årsredovisning som inte innehåller väsen­tliga felaktigheter, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår
revision. Granskningen har utförts enligt god revisions­s­ed. För den
auktoriserade revisorn innebär detta att denna utfört revisionen enligt
International Standard on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa
standarder kräver att den aukto­­riserade revisorn följer yrkesetiska krav
samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att
årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn
väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma
riskerna för väsentliga felaktigheter i årsr­edo­visningen, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur
föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i
syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om
effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också
en utvärdering av ändamålsenligheten i de revisions­principer som har
använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen,
liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvis­ande
bild av föreningens finasiella ställning per den 31 december 2014 och
av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättel­sen är förenlig med årsredovisningens
övriga delar.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision
av styrelsens förvaltning för ABF Förbundsexpeditionen för år 2014.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på
grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår
revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och
förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseleda­
mot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse
som kan föranleda ersättningsskyldighet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända­
målsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Vi tillstyrker att förbundsstämman beviljat styrelsens ledamöter ansvars­
frihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 23 mars 2015
Anna Grönfors
Av Socialdemokraterna
förordnad revisor
Ralph Nicolaisen
Av KF förordnad revisor
Pia Håkansson Av LO förordnad revisor Lars Wennberg
Auktoriserad revisor
RÄKENSKAPER
| 51
TA B E L L 1
|
abf:s verksamhet från 1912
Verks.år
Avdelningar
Studiecirklar och övr. gruppverks. 1)
Kultur Kulturgrupper 3)
AntalTimmar Deltagare program 2)Antal Deltagare
1912/1337 785 151
1917/18 4235.535
258
1922/231.638 21.685
1.485
1927/282.737 35.648
2.370
1932/335.309 77.733
1.708
1937/38 7076.136 79.096
2.546
1942/43 7977.003 91.203
3.368
1947/48 875 9.889121.574
3.812
1952/53 96416.318 179.872
3.166
1957/58 95728.193 830.510 274.059
3.444
1962/63 91234.419 875.811 332.216
3.888
1967/68 558 49.3811.275.888 459.935
6.943
1972/73 195 75.4692.115.724 703.716
8.128
1977/78 155 116.176 3.630.7861.063.911
24.071
1982/83 152 85.7742.687.902 736.770
29.540
5.853 99.178
1987/88 152 99.6963.086.599 846.934
31.003
6.528 92.499
Därav verksamhet utan statsbidrag 6)
Grupper TimmarDeltagare
1991/92 5)
1992/93
1993/94
1994/95
1995/96 7)
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
154
102.728
3.395.199
920.961
156 95 279 3 247 498 876 387
157 105 787 3 783 122 958 731
160 111 582 3 919 527 1 012 095
160 158 020 5 652 068 1 435 920
161106 354 3 788 452 958 111
154103 552 3 782 880 929 608
143103 873 3 829 183 935 969
138103 617 3 868 070 923 252
138 98 7733 883 055 858 944
121 100 053 4 063 489 873 254
120 97 780 3 922 332 850 333
106 91 215 3 561 584 784 905
98 85 2073 162 491 745 768
92 84 9423 023 553 714 882
85 93 2443 029 946 775 346
74 91 3302 990 987 749 124
72 91 3743 042 988 749 980
64 86 8343 007 698 676 584
58 86 4403 084 627 655 869
58 88 6403 226 806 660 319
58 87 8653 325 868 647 930
54 88 3313 388 003 673 014
22.682
19 319
23 508
30 413
43 283
30 587
37 290
42 353
45 681
42 936
49 042
49 536
50 483
52 961
59 034
61 588
67 441
71 674
73 695
79 469
87 947
94 329
98 079
1 659
81 987
19.249
4 263151 749 80 688
3 791167 700 65 198
3 164143 550 42 691
3 085136 828 45 808
2 221 91 337 28 560
2 044 77 558 27 078
1 636 50 150 30 269
1 824 49 642 29 832
2 178 53 34535 481
3 398119 242 48 150
3 639105 526 54 574
3 769104 835 54 289
3 024 72 59948 112
2 774 56 75342 242
3 304 61 66251 582
2 906 53 91645 459
2 957 53 11745 953
2 172 37 75926 087
1 836 34 70530 253
1 838 35 92527 893
1 800 31 39427 166
1 487 26 26022 187
1) Antalet studiecirklar, timmar och deltagare innefattar även ej statsbidragsberättigad verksamhet t o m 1974/75.
1975/76 – 990/91 redovisas enbart statsbidragsberättigad verksamhet. Fr o m 1991/92 redovisas studiecirklar, övrig
folkbildningsverksamhet samt även annan verksamhet utan statsbidrag.
2) T o m 1973/74 omfattar kolumnen endast föreläsningar. Fr o m 1974/75 redovisas totala antalet kulturarrangemang.
3) 1981/82 – 1990/91 innefattar redovisningsgruppen kulturprojekt samt körer, ensembler, vissa teatergrupper
m m som tidigare redovisats som studiecirklar. Fr o m 1991/92 redovisas sådan verksamhet som studiecirklar eller
övrig folkbildningsverksamhet.
4) Grund-SFI som 1985/86 omfattade 209.465 timmar har fr o m 1986/87 överförts till kommunalt huvudmannaskap.
5) Nytt statsbidrags- och redovisningssystem fr o m 1991/92. Påbyggnads-SFI, som 1990/91 omfattade 66.037 timmar,
har fr o m 1991/92 överförts till kommunalt huvudmannaskap.
6) Redovisningen är frivillig från avdelningarnas sida och omfattar inte hela verksamheten.
7) Verksamhetsåret omfattade 18 månader.
52 | S TAT I S T I K
TA B E L L 2
|
Verksamhet 2013 och 2014
S TAT I S T I K
Studiecirklar, annan folkbildningsverk-
2014
2013
Förändring
samhet och verksamhet utan statsbidrag
i absol. tal
%
Antal grupper
88 33189 665
-1 334 -1,49
Därav Studiecirklar 75 495 77 109
-1 614 -2,09
Annan folkbildningsverksamhet 1)
11 349 10 756593 5,51
Verksamhet utan statsbidrag 2)
1 487 1 800-313 -17,39
Antal deltagare
673 014
675 096
-2 082-0,31
Därav Studiecirklar 508 328518 231
-9 903 -1,91
Annan folkbildningsverksamhet 1)
142 499129 699
12 800 9,87
Verksamhet utan statsbidrag2)
22 187 27 166
-4 979-18,33
Antal deltagare i genomsnitt/grupp7,62 7,530,09 1,20
könsfördelning
Antal män
277 318276 418
Procent av samtliga deltagare41,21 40,94
Antal kvinnor
395 696411 794
Procent av samtliga deltagare58,79 61,00
Antal studietimmar
3 388 003
3 357 262
30 741 0,92
Därav Studiecirklar
3 127 866
3 106 027
21 839 0,70
Annan folkbildningsverksamhet 1)
233 877219 841
14 036 6,38
Verksamhet utan statsbidrag 2)
26 260 31 394
-5 134-16,35
Studietimmar i genomsnitt/grupp
38,36 37,440,91 2,44
Kulturprogram
1) Som annan folkbildningsverksamhet redovisas
Folkbildning
verksamhetsformer
som inte uppfyller de organi
Antal arrangemang
97 834 94 0343 800 4,04
satoriska kraven för studiecirkel.
Antal deltagare
5 700 653
5 678 636
22 017 0,39
Antal medverkande
346 613334 783
11 830 3,53
2) Verksamhet utan statsbidrag avser huvudsakliUtan statsbidrag
gen uppdragsfinansierad utbildning. Redovis
Antal arrangemang
245 295 -50-16,95
ningen är frivillig. Utöver här redovisad verkAntal deltagare
34 927 13 626
21 301
156,33
samhet bedrivs uppdragsverksamheten till övervägande del av ABF-ägda fristående bolag.
Antal medverkande
552 994 -442-44,47
TA B E L L 3
|
Studie-och kulturverksamhet per ABF-distrikt
Distrikt
Grupper
Timmar
Deltagare
Kulturprogram 2014
2014
2013 Föränd.
2014
2013
Föränd.
2014
2013
Föränd.
Arr.
Medv
Delt.
ABF Stockholms län 14 921 15 681
-760
751 388
765 647
-14 259
105 262
109 455
-4 193
14 960
56 782
930 656
ABF Uppsala län
2 292
2 253
39
120 235
107 495
12 740
14 414
14 614
-200
2 406
6 587
106 930
ABF Södermanland
2 929
2 675
254
81 223
80 559
664
26 014
23 052
2 962
2 581
9 400
153 329
ABF Östergötland
2 437
2 585
-148
102 000
100 585
1 415
21 387
21 806
-419
3 435
10 616
148 770
ABF Jönköpings län 2 008
2 224
-216
45 549
52 162
-6 613
19 329
20 247
-918
4 432
20 244
254 512
ABF Kronoberg
2 420
2 736
-316
70 053
75 898
-5 845
18 998
20 220
-1 222
3 184
11 441
241 494
ABF Kalmar län
1 790
2 108
-318
57 579
69 161
-11 582
14 187
16 378
-2 191
1 924
6 469
82 631
ABF Gotland
480
423
57
13 005
11 718
1 287
4 435
3 722
713
1 078
5 975
94 250
ABF Blekinge
1 765
1 643
122
62 416
56 090
6 326
15 250
13 681
1 569
1 818
9 683
151 213
ABF Skåne 11 164 11 124
40
423 058
410 426
12 632
81 777
82 124
-347
9 968
33 841
609 008
ABF Halland 2 347
2 164
183
72 777
64 981
7 796
17 967
16 597
1 370
2 207
7 071
131 964
ABF Göteborg
5 814
5 614
200
325 229
321 474
3 755
43 627
41 298
2 329
2 734
14 155
217 767
ABF Västra Götaland 7 702
7 651
51
256 197
244 082
12 115
56 503
56 708
-205
10 295
34 264
557 468
ABF Värmland
2 407
2 731
-324
81 866
84 409
-2 543
21 801
24 142
-2 341
4 262
12 578
253 587
ABF Örebro län
2 436
2 310
126
82 784
92 257
-9 473
20 854
17 701
3 153
2 125
7 998
114 041
ABF Västmanland
5 682
5 784
-102
197 037
205 852
-8 815
40 972
40 257
715
3 838
15 711
180422
ABF Dalarna
2 772
2 706
66
81 571
81 999
-428
24 661
24 365
296
3 991
15 834
255 232
ABF Gävleborg
3 543
3 439
104
125 388
113 857
11 531
26 857
26 402
455
6 140
20 656
433 333
ABF Jämtland
897
925
-28
28 899
28 637
262
7 851
8 180
-329
2 187
6 114
114 074
ABF Västernorrland 1 903
1 874
29
58 337
55 131
3 206
16 674
16 544
130
2 786
11 608
162629
ABF Västerbotten
6 074
6 184
-110
201 837
183 454
18 383
38 715
40 104
-1 389
6 030
13 609
289 382
ABF Norrbotten
4 548
4 831
-283
149 575
151 388
-1 813
35 479
37 499
-2 020
5 698
16 529
252 888
Summa
88 331 89 665 -1 334
3 388 003 3 357 262
30 741
673 014 675 096
-2 082
98 079 347 165 5 735 580
S TAT I S T I K
| 53
TA B E L L 4 | Ämnesval i studiecirklar, annan folkbildningsverksamhet
samt verksamhet utan statsbidrag 2013 till 2014
20142013
Ämne
Grupper
Timmar
Deltagare
Därav
Grupper
Timmar
Deltagare
Därav
kvinnor
kvinnor
Allmän utbildning
Läs och skrivinlärning för vuxna
Läs- och skrivinlärning för vuxna
121
5 974
824
498
85
4 826
599
409
Personlig utveckling
Personlig utveckling
283
9 232
2 317
1 729
214
7 421
1 691
1 150
Summa
404
15 206
3 141
2 227
299
12 247
2 290
1 559
Procent av ABFs verksamhet
0,46
0,45
0,47
0,56
0,34
0,37
0,35
0,40
Pedagogik och ledarutbildning
Pedagogik
Uppfostran/Föräldrakunskap
69
2 001
535
383
52
1 268
431
324
Pedagogik och metodik
278
6 480
2 413
1 363
225
5 229
1 906
1 087
Pedagogik och ledarutbildning
Cirkelledarutbildning allmän
235
2 447
2 768
1 710
166
1 678
1 710
1 042
Cirkelledarutbildning teoretiskt ämne
55
1 537
531
322
39
424
385
199
Cirkelledarutbildning praktiskt/estetiskt ämne
122
6 834
530
80
36
1 779
190
50
Pedagogik och ledarutbildning
38
1 132
361
159
5
101
42
6
Studieorganisatörsutbildning
46426675363 56 493 775420
Summa
843
20 857
7 813
4 380
579
10 972
5 439
3 128
Procent av ABFs verksamhet
0,95
0,62
1,16
1,11
0,66
0,33
0,84
0,81
Humaniora, språk och konst
Bild och formkonst
Bild- och formkonstnärlig utbildning
162
5 808
1 224
846
140
5 488
878
630
Konstvetenskap och konsthistoria
105
3 507
894
686
95
2 947
754
590
Teckning
151
6 367
875
483
164
6 040
1 059
632
Måleri
1 953
69 073
13 947
11 299
2 014
72 304
14 197
11 623
Skulptur
79
2 331
503
422
28
1 055
174
152
Grafisk konst
110
4 675
719
403
94
4 256
626
364
Film och fototeknik
582
23 701
3 580
1 505
632
28 941
3 874
1 731
Annan utbildning inom bild- och formkonst
243
7 753
1 613
1 152
344
8 432
2 407
1 650
Musik, dans och dramatik
Musik (för scenframställning)
1 313
68 900
7 625
2 806
1 530
79 597
7 456
2 138
Teater och dramatik
2 725
127 269
19 854
12 167
2 485
114 424
17 829
11 184
Musik- dans, film och teatervetenskap/historia
372
12 182
2 848
1 619
461
16 460
3 267
1 493
Körsång
2 180
82 886
31 214
20 601
2 215
85 001
29 936
19 582
Solosång
69
1 773
353
263
72
1 739
356
291
Sång och musik i grupp
1 977
87 504
15 972
8 085
2 140
94 842
16 847
8 500
Instrumentalmusik-ensemble
596
24 957
5 249
1 844
635
26 228
5 242
1 762
Piano (enskilt instrument)
104
3 545
516
249
87
3 357
476
218
Stränginstrument (enskilt instrument)
499
15 352
3 228
1 546
524
15 915
3 239
1 543
Övriga enskilda instrument
387
14 493
2 664
918
372
14 052
2 576
893
Improvisatorisk musik (rock, jazz mm)
13 014
732 014
52 216
6 736
12 330
695 150
49 398
5 977
Musikteori
515
23 342
2 543
759
515
22 949
2 224
466
Folkmusik
136
7 198
976
404
161
7 471
1 148
501
Modern konstdans
1 158
23 916
11 914
9 702
1 178
24 403
12 581
10 182
Balett, klassisk dans
31
480
295
272
13
308
120
112
Folklig dans
2 523
100 142
28 215
20 058
2 605
99 085
28 702
19 918
Övriga danser
709
18 726
7 544
5 844
754
20 290
8 089
6 194
Koreografi
70
2 598
548
463
80
3 307
565
465
Mim, pantomim
0000 1
160 60
Övriga scenisk konst
397
19 467
3 065
2 090
395
19 912
2 975
1 970
Medieproduktion (grafisk formgivning)
Medieproduktion, allmän inriktning
270
15 018
1 135
425
320
19 040
1 333
477
Film, radio- och TV-produktion
725
38 363
3 421
1 513
604
35 512
2 733
1 254
Grafisk teknik och bokbinderi
12
519
64
23
13
473
69
34
Illustration, reklam, grafisk formgivning och foto
47
2 091
210
81
60
2 560
308
117
Annan utbildning inom medieproduktion
94
5 602
430
153
169
9 099
730
235
54 | S TAT I S T I K
Formgivning
Modedesign
5 135 39 31
11 474
63 40
Inredningsdesign
28
1 113
129
84
32
973
187
163
Annan utbildning inom formgivning
61
2 339
323
209
49
1 597
297
253
Konsthantverk
Knyppling
60
2 017
415
414
59
1 894
409
400
Konsthantverkshistoria, förståelse
112
4 181
772
614
103
3 910
747
609
Träslöjd
1 120
49 955
6 790
1 083
1 148
51 217
6 957
1 163
Metallslöjd
284
8 560
2 180
1 614
325
10 072
2 390
1 739
Keramik
715
27 215
5 390
4 868
763
27 792
5 734
5 202
Porslinsmålning
257
9 441
1 655
1 625
288
10 064
1 821
1 787
Vävning
1 445
67 466
9 739
9 617
1 581
70 621
10 717
10 538
Konstsömnad
846
31 959
6 028
5 795
840
31 409
5 958
5 748
Övrig textilslöjd
2 459
93 220
17 742
16 871
2 494
93 244
17 856
16 947
Övrigt konsthantverk
2 721
93 347
19 689
17 107
2 774
91 988
19 469
17 109
Klädsömnad – klädvård
563
25 967
3 869
3 553
644
29 298
4 392
4 054
Religion
Annan utbildning i religion
715
40 279
5 499
2 518
651
38 393
4 549
2 146
Främmande språk
Allmän språkkunskap och allmänt
språkliga utbildningar
223
9 372
1 588
837
129
5 560
869
476
Engelska
1 287
40 499
9 168
6 268
1 303
40 092
9 302
6 431
Tyska
73
1 972
482
321
68
1 899
482
313
Franska
124
3 700
975
659
120
2 753
941
649
Spanska
402
10 036
2 907
1 968
393
9 734
2 852
1 964
Ryska
47981358248 461 014 334218
Svenska som främmande språk
2 247
89 347
19 486
7 216
1 596
65 993
12 439
6 158
Klassiska språk (grekiska latin)
11
228
70
54
17
415
109
71
Finska
55
1 395
399
247
59
1 468
438
300
Italienska
117
2 829
899
644
137
3 336
1 040
747
Kontakttolk
1 10
6
1
3
75
18 12
Annan utbildning i främmande språk
1 191
55 915
8 383
4 382
1 058
50 406
7 163
3 809
Svenska och litteraturkunskap (Även hemspråk)
Svenska
683
25 006
5 189
3 068
665
26 782
4 569
2 615
Modersmål andra än svenska
534
26 912
3 728
1 739
602
28 171
4 025
2 029
Litteraturhistoria och litteraturvetenskap
636
20 124
4 739
3 479
658
20 062
4 802
3 609
Nordiska språk
12
207
74
49
18
378
114
91
Skönlitteratur och svenska
2 348
66 228
17 424
14 668
2 362
66 241
17 681
15 035
Skrivarcirkel
209
7 191
1 301
885
197
5 418
1 227
879
Teckenspråk
71
1 556
510
406
94
2 194
689
529
Historia och arkeologi
Historia
2 149
71 325
17 194
9 745
2 204
77 878
17 408
10 007
Arkeologi
4883213 5117 3715
Livsåskådning, filosofi, logik och etik
Livsåskådning, filosofi, logik, etik
314
12 165
2 188
1 473
312
9 772
2 321
1 556
Summa
57 437
2 455 832
402 813
239 790
57 038
2 423 501
392 580
238 289
Procent av ABFs verksamhet
65,02
72,49
59,85
60,60
64,92
72,87
60,57
61,53
Samhälls- och beteendevetenskap, juridik, handel, administration
Samhälls- och beteendevetenskap, allmän inriktning
Beteendevetenskap, allmän inriktning
356
15 050
2 768
1 582
199
7 683
1 527
905
Samhälls- och beteendevetenskap,
allmän inriktning
2 600
112 290
20 073
10 110
2 320
96 876
16 604
8 326
Psykologi
Psykologi
74
2 794
522
294
103
3 854
665
352
Sociologi, etnologi och kulturgeografi
Sociologi
40
1 309
304
176
24
988
173
93
Socialantropologi och etnologi
236
7 892
1 834
851
298
9 619
2 278
1 146
Geografi (kultur- och samhällsgeografi)
1 156
27 727
10 536
7 610
1 307
31 827
11 840
8 493
Biografi, släktforskning
733
18 331
5 481
3 356
839
20 954
6 135
3 695
Jämställdhetsfrågor
142
5 720
1 129
772
158
5 762
1 182
776
Statsvetenskap
EU-kunskap
24432220117 14 250 133 71
S TAT I S T I K
20142013
Ämne
Grupper Timmar Deltagare
Därav
Grupper Timmar
DeltagareDärav
kvinnorkvinnor
S TAT I S T I K
| 55
TA B E L L 4
| (forts) Ä
mnesval i studiecirklar, annan folkbildningsverksamhet
samt verksamhet utan statsbidrag 2013 till 2014
20142013
Ämne
Grupper Timmar Deltagare
Därav
Grupper Timmar
DeltagareDärav
kvinnor
kvinnor
Politiska ideologier
1 012
22 391
10 540
4 798
913
20 541
7 935
3 564
Socialpolitik
105
3 924
1 007
578
121
3 090
993
615
Samhällsplanering
333
9 182
2 823
1 141
257
7 405
2 130
875
Kommunala frågor
120
1 998
1 212
636
133
2 042
1 462
795
Arbetsmarknadspolitik
41
1 370
370
135
98
1 704
1 033
590
Statsvetenskap/Internationella frågor
173
5 896
1 505
814
153
5 297
990
537
Nationalekonomi och ekonomisk historia
Nationalekonomi och ekonomisk historia
6
142
52
19
4
62
26
6
Samhälls- och beteendevetenskap
Folkrörelser och intresseorganisationer
253
5 679
2 419
1 349
228
5 146
1 989
1 098
Föreningskunskap
1 235
29 790
11 988
6 349
1 256
34 072
10 627
5 781
Samhälls- och beteendevetenskap övrigt
533
16 435
4 646
2 325
510
18 318
3 866
1 777
Journalistik och information, allmän inriktning
Journalistik och information, allmän inriktning
16
884
89
44
32
1 688
175
99
Journalistik och medievetenskap
Medie- och kommunikationsvetenskap
143
7 167
661
263
73
2 460
450
221
Företagsekonomi, handel, administration,
allmän utbildning
Ekonomiutbildning/företagsekonomi
191
7 984
1 148
611
178
6 639
998
502
Handel och administration
8
228
80
67
9
431
43
31
Annan bred utbildning i företagsekonomi,
handel och administration
9
382
58
27
4
45
33
24
Marknadsförning
Marknadsförning
62
3 008
426
231
87
4 074
449
237
Bank, försäkring och finansiering
Bank, försäkring och finansiering
13
195
139
85
14
147
179
94
Redovisning och beskattning
Redovisning, bokförning och beskattning
34
1 599
212
98
46
1 247
432
176
Ledning och administration
Ledarskap, organisation och styrning
166
4 025
1 419
791
117
3 137
950
574
Annan utbildning i ledning och administration
43
1 177
361
182
22
551
213
97
Arbetsplatsrelaterad och facklig utbildning
Avtalsfrågor
143
2 849
1 927
833
117
1 619
1 533
711
Fackliga frågor
2 187
31 965
32 004
14 635
2 191
31 595
30 214
14 404
Företagsdemokrati/medbestämmande
56
1 477
530
347
65
1 727
607
281
Arbetsliv, övriga ämnen/övrigt fackligt
106
2 413
1 537
639
131
3 317
1 397
538
Arbetsplatsrelaterad utbildning
63
1 103
1 133
566
102
1 951
1 254
606
Juridik och rättsvetenskap
Annan utbildning i juridik och rättsvetenskap
57
1 682
475
295
104
4 263
734
458
Summa
12 469
356 490
121 628
62 726
12 227
340 381
111 249
58 548
Procent av ABFs verksamhet
14,12
10,52
18,07
15,85
13,92
10,23
17,17
15,12
Naturvetenskap, matematik och data
Biologi och biokemi
Naturvetenskap, matematik och data
0
0
0
0
0
0
0
0
Biologi
95
3 475
751
481
66
2 253
568
342
Näringslära
49
1 712
356
207
32
1 056
185
104
Botanik
120
3 194
937
661
85
1 868
703
489
Zoologi
46
1 303
368
164
41
1 006
321
166
Miljövetenskap/ekologi
Miljövetenskap
45
1 959
274
165
76
2 728
541
280
Fysik
Fysik
8
352
62
43
24
1 388
163
74
Kemi
Kemi
000011
41674
34
Geovetenskap och naturgeografi
Geovetenskap och naturgeografi
26
854
200
103
22
785
196
97
Matematik och naturvetenskap, allmän inriktning
Matematik och naturvetenskap, allmän inriktning
47
2 025
366
177
53
1 986
374
136
Matematik
Matematik
486
23 392
2 935
1 284
479
22 063
2 879
1 419
56 | S TAT I S T I K
Statistik
Statistik
2 37 15
7
1
2
4
2
Matematik och naturvetenskap, övrig inriktning
Matematik och övriga naturvetenskap
5
248
43
23
60
1 830
321
113
Data, allmän inriktning
Data, allmän inriktning
1 255
32 281
8 886
4 949
1 390
33 116
9 487
5 227
Datavetenskap och systemvetenskap
Systemvetenskap och programvaruteknik
19
589
90
29
19
744
101
19
Datavetenskap och datalogi
0
0
0
0
7
349
29
13
Datoranvändning
Datoranvändning
1 940
50 640
13 425
7 460
2 514
66 190
17 367
9 783
Data, övrig inriktning
Data, övrig eller ospecificerad inriktning
224
11 345
1 191
390
157
6 000
903
436
Summa
4 367
133 406
29 899
16 143
5 037
143 780
34 216
18 734
Procent av ABFs verksamhet
4,94
3,94
4,44
4,08
5,73
4,32
5,28
4,84
Teknik
Teknik, allmän inriktning
Annan bred utbildning i teknik
132
6 392
700
195
184
6 459
854
192
Maskinteknik och verkstadsteknik
Annan utbildning i maskinteknik och verkstadsteknik 25
1 069
186
20
11
555
74
0
Energi- och elektroteknik
Annan utbildning i energi- och elektroteknik
4
34
44
10
11
243
79
14
Elektronik, datateknik och automation
Automation/Styr- och reglerteknik
12
675
132
2
8
544
64
0
Datorteknik
201
4 773
1 280
709
213
4 122
1 289
713
Kemi- och bioteknik
Annan utbildning i kemi- och bioteknik
0
0
0
0
0
0
0
0
Fordons- och farkostteknik
Fordonsteknik
330
15 484
1 853
299
216
10 472
1 361
280
Material och tillverkning, allmän inriktning
Materialkunskap och tillverkning, allmän inriktning 84
3 657
460
165
76
3 215
420
136
Livsmedelshantering
Annan utbildning i tillverkning/hantering av livsmedel29
839
187
105
20
365
146
62
Tillverkning, övrig inriktning
Material och tillverkningsteknik, övrigt inriktning
81
3 485
443
132
45
1 691
284
97
Samhällsbyggnad och byggnadsteknik,
allmän inriktning
Kartritning
2 144
6
0
1
64
6
4
Annan utbildning inom samhällsbyggnad och
arkitektur (kartritning)
59
2 551
360
169
41
1 654
316
136
Summa
959
39 103
5 651
1 806
826
29 384
4 893
1 634
Procent av ABFs verksamhet
1,09
1,15
0,84
0,46
0,94
0,88
0,75
0,42
Lant-, och skogsbruk samt djursjukvård
Lantbruk
Husdjursskötsel
313
8 536
2 012
1 593
328
9 023
2 102
1 637
Lantbruk
9 656 44 21
13 548
58 30
Trädgård
Trädgård
130
4 032
884
677
157
5 229
993
683
Skog
Skogsbruk
23 814 170 37
9 172
63 10
Jakt, viltvård
155
4 393
1 018
340
150
4 126
1 152
342
Fiske och vattenbruk
Fiske och vattenbruk
82
2 643
604
56
102
3 307
805
80
Summa
712
21 074
4 732
2 724
759
22 405
5 173
2 782
Procent av ABFs verksamhet
0,81
0,62
0,70
0,69
0,86
0,67
0,80
0,72
Hälso- och sjukvård samt social omsorg
Hälso- och sjukvård, allmän inriktning
Hälso- och sjukvård, allmän inriktning
2 388
72 961
21 444
15 619
2 173
61 055
18 932
14 175
Medicin
Medicin
41496425331 34 601 277229
S TAT I S T I K
20142013
Ämne
Grupper Timmar Deltagare
Därav
Grupper Timmar
DeltagareDärav
kvinnor
S TAT I S T I K
| 57
TA B E L L 4 | (forts) Ä
mnesval i studiecirklar, annan folkbildningsverksamhet
samt verksamhet utan statsbidrag 2013 till 2014
20142013
Ämne
Grupper Timmar Deltagare
Därav
Grupper Timmar
DeltagareDärav
kvinnorkvinnor
Omvårdnad
Annan omvårdnadsutbildning
– inriktning mot äldreomsorg
12
316
96
78
30
667
270
239
Annan omvårdnadsutbildning
– inriktning mot psykiskt utvecklingsstörda
1
28
6
5
0
0
0
0
Annan omvårdnadsutbildning
– inriktning mot funktionshindrade
14
292
112
78
10
216
119
94
Terapi, rehabilitering och kostbehandling
Annan utbildning inom terapi, rehabilitering och
kostbehandling
439
12 537
4 334
3 341
539
15 659
5 158
3 837
Farmaci
Farmaci
6905343 12345 6951
Socialt arbete och omsorg, allmän inriktning
Socialt arbete och omsorg, allmän inriktning
89
2 274
732
507
117
3 787
994
750
Socialt arbete och omsorg, övrig eller ospec. Inriktn 277
10 859
1 998
1 230
307
10 126
2 281
1 454
Barn och ungdom
Barn och ungdom, allmän inriktning
62
3 221
457
305
90
4 279
680
488
Fritidsverksamhet för barn och ungdom
81
1 710
963
509
70
3 083
555
211
Socialt arbete och omsorg, övrig inriktning
Alkohol, narkotika, tobak (missbruksfrågor)
92
4 536
582
251
86
4 795
469
156
Handikappfrågor
281
5 543
3 438
2 310
252
6 528
2 256
1 545
Socialt arbete och omsorg, övrig inriktning
Summa
3 783
114 863
34 640
24 607
3 720
111 141
32 060
23 229
Procent av ABFs verksamhet
4,28
3,39
5,15
6,22
4,23
3,34
4,95
6,00
Tjänster
Matlagning (hotell, restaurang och storhushåll)
Matlagning
2 328
91 609
15 809
9 110
2 425
92 765
16 594
9 834
Arrangörskap (turism, resor och fritid)
Arrangörskap (turism, resor och fritid)
427
16 979
2 029
1 021
330
11 805
1 651
718
Idrott och friskvård
Friskvård
2 908
77 084
27 887
22 067
2 879
76 646
26 193
20 465
Idrott
83
2 427
924
588
21
460
221
174
Idrott och friskvård övrigt
204
3 918
1 949
1 625
216
4 479
1 894
1 542
Idrott ospecificerat
11
346
119
77
8
208
49
16
Konsumtion och hemkunskap (Hushåll och lokalvård)
Hushåll, boendekunskap och lokalvård
48
1 352
347
185
53
2 494
267
125
Konsument- och varukännedom
159
3 353
1 635
1 109
131
2 458
1 416
951
Hår- och skönhetsvård
Hår- och skönhetsvård
31
1 460
161
152
33
1 886
148
142
Transport
Utbildning för sjöfart
38
1 272
290
61
45
1 673
336
63
Utbildning för luftfart
0
0
0
0
0
0
0
0
Annan utbildning inom transporttjänster
246
7 499
2 150
744
384
10 327
2 928
1 046
Miljövård och miljöskydd, allmän inriktning
Miljövård, och miljöskydd, allmän inriktning
82
2 825
532
266
85
2 773
622
315
Naturvård och djurskydd
Naturvård och djurskydd
97
3 088
729
389
60
2 304
463
238
Miljövård och miljöskydd övrig inriktning
Miljövård och miljöskydd övrig inriktning
41
1 153
324
142
67
3 073
647
245
Arbetsmiljö och arbetarskydd
Arbetsmiljö och arbetarskydd
372
7 259
5 267
2 253
334
6 929
4 376
1 999
Summa
7 075
221 624
60 152
39 789
7 071
220 280
57 805
37 873
Procent av ABFs verksamhet
8,01
6,54
8,94
10,06
8,05
6,62
8,92
9,78
Okänd – övriga ämnen
Okänd
Spel och hobby
94
3 178
956
482
64
2 014
589
266
Okänd
188
6 370
1 589
1 022
245
9 763
1 816
1 210
Summa
282
9 548
2 545
1 504
309
11 777
2 405
1 476
Procent av ABFs verksamhet
0,32
0,28
0,38
0,38
0,35
0,35
0,37
0,38
Totalt
88 331
3 388 003
673 014
395 696
87 865
3 325 868
648 110
387 252
58
| S TAT I S T I K
|
Studiecirkelveksamhet i samtliga studieförbund
Studie-
Antal cirklar förbund
2014
2013
Förändr.
Andel
ABF
BILDA
FU
Sfr
SV
NBV
Mbsk
SENSUS
IB
KBV
75 495
15 853
18 098
42 960
48 687
22 105
29 695
17 142
3 362
1 839
77 931
14 884
17 266
40 538
51 190
20 579
32 219
18 179
2 039
1 749
-2 436
969
832
2 422
-2 503
1 526
-2 524
-1 037
1 323
90
27,43
5,76
6,58
15,61
17,69
8,03
10,79
6,23
1,22
0,67
Antal deltagare Antal timmar
20142013
Förändr.
Andel
20142013Förändr.
Andel
508 328
106 273
118 620
232 611
328 882
113 419
155 314
115 653
17 842
10 032
528 383
102 062
117 310
225 083
354 901
104 294
169 278
125 939
11 187
8 657
-20 055
4 211
1 310
7 528
-26 019
9 125
-13 964
-10 286
6 655
1 375
29,78
6,23
6,95
13,63
19,27
6,64
9,10
6,78
1,05
0,59
3 127 866
707 944
748 773
2 343 514
1 834 539
1 064 579
1 319 318
1 052 877
317 966
200 021
3 003 015
622 151
668 397
2 041 250
1 744 553
915 467
1 316 661
996 320
127 121
161 599
124 851
85 793
80 376
302 264
89 986
149 112
2 657
56 557
190 845
38 422
24,60
5,57
5,89
18,43
14,43
8,37
10,37
8,28
2,50
1,57
Summa 275 236 276 574
-1 338
100
1 706 974 1 747 094 -40 120
100
12 717 397 11 596 534
1 120 863
100
TA B E L L 6
Studie-
förbund
|
Ämnesprofiler i studieförbundens cirkelverksamhet 2014
Humaniora, språk och konst ¹
Samhälls- och beteendevetenskap ² Naturvetenskap
och teknik ³
Hälso- och sjukvård 4
Övriga ämnen 5 Totalt
Studie- EgenAndel Studie-EgenAndel Studie-EgenAndel Studie-EgenAndel Studie- EgenAndel
timmar andel totalt timmar andel totalt
timmarandel totalt timmar andel totalt timmar andeltotalt
Studie-
timmar
ABF
2 297 744 73,46 23,84
302 438 9,67 30,86 162 890 5,21 31,16 103 431 3,31 33,78
261363
8,36 20,57
3 127 866
Bilda
600 022 84,76 6,23
21 541 3,04
2,20
6 364 0,90 1,22
30 262 4,27 9,88
49 755
7,03
3,92
707 944
FU
587 017 78,40 6,09
84 815 11,33
8,66
36 146 4,83 6,91
3 598 0,48 1,17
37 197
4,97
2,93
748 773
Ibn Rusdh 256 256 80,59 2,66
28 614 9,00
2,92
15 773 4,96 3,02
6 422 2,02 2,10
10 901
3,43
0,86
317 966
KBV
179 928 89,95 1,87
17 970 8,98
1,83
12 0,01 0,00
0 0,00 0,00
2 111
1,06
0,17
200 021
Mbsk
1 075 529 81,52 11,16
73 569 5,58
7,51
41 188 3,12 7,88
6 840 0,52 2,23
122 192
9,26
9,62
1 319 318
NBV
657 695 61,78 6,82
135 545 12,73 13,83
71 717 6,74 13,72
52 006 4,89 16,98
147 616 13,87 11,62
1 064 579
Sensus
907 664 86,21 9,42
40 877 3,88
4,17
21 523 2,04 4,12
11 996 1,14 3,92
70 817
6,73
5,57
1 052 877
Sfr
1 681 374 71,75 17,45
171 744 7,33 17,53
93 424 3,99 17,87
35 581 1,52 11,62
361 391 15,42 28,44
2 343 514
SV
1 394 645 76,02 14,47
102 774 5,60 10,49
73 694 4,02 14,10
56 082 3,06 18,31
207 344 11,30 16,32
1 834 539
Totalt
9 637 874 75,78100,00 979 887 7,71 100,00 522 731 4,11 100,00 306 218 2,41 100,00 1 270 687
9,99 100,00 12 717 397
1) Här ingår bl a språk, estet och konsthantverk
2) Här ingår bl a samhälls- och fackliga frågor
3) Här ingår bl a data
4) Här ingår bl a friskvård och ABFs hälsoskola
5) Här ingår bl a cirkelledutb, trädgårdsskötsel
S TAT I S T I K
TA B E L L 5
S TAT I S T I K
| 59
TA B E L L 7
|
Kulturprogram i abf 2014 och 2013 per kulturform
Ämne
2014
2013
Antal Därav AntalAntal Antal
Därav AntalAntal
arrangem.InternaOffentligadeltagaremedverkande arrangem. Interna Offentliga deltagaremedverkande
Föreläsningar
35 335
4 493
30 842
1 162 033
49 906
32 440
4 980
27 460
1 055 383
45 696
Sång och musik
36 712
6 364
30 347
2 649 138
181 491
35 602
6 853
28 749
2 561 229
182 288
Teater
6 440
440
6 000
502 027
52 557
6 815
608
6 207
521 065
51 005
Film, foto, bild
7 972
462
7 510
347 602
11 347
7 315
672
6 643
304 383
9 832
Dans
2 286
205
2 081
215 295
21 179
2 324
226
2 098
253 689
22 120
Utställningar
3 803
247
3 556
525 966
17 850
4 146
237
3 909
602 161
11 469
Litteratur
1 870
107
1 763
45 914
2 496
1 841
338
1 503
48 363
2 952
Konst och konsthantverk 1 579
97
1 482
56 746
2 469
1 655
143
1 512
55 117
2 692
Tvärkulturellt
1 837
112
1 725
195 932
7 318
1 896
118
1 778
277 246
6 729
Summa
97 834 12 527
85 306 5 700 653
346 613
94 034
14 175
79 859
5 678 636
334 783
TA B E L L 8
|
Fackliga studier i abf (per fackförbund) 2014 0ch 2013
Fackförbund
2014
2013
Förändring
Deltagare Timmar
DeltagareTimmar
Deltagare
%
Timmar
%
LO (Tvärfackligt)
8 111
9 978
8 606 11 026
-495
-5,75
-1 048
-9,50
Sv Byggnadsarb.förb.
1 021
891
1 056
1 011
-35
-3,31
-120
-11,87
Sv. Elektrikerförb.
345
506
625
737
-280
-44,80
-231
-31,34
Fastighetsanställdas förb.
352
454
326
514
26
7,98
-60
-11,67
Grafiska fackförbundet- Mediafacket
755
824
1 669
1 662
-914
-54,76
-838
-50,42
Handelsanställdas förb.
5 463
4 508
5 435
4 291
28
0,52
217
5,06
Hotell- och restaurangfacket
376
658
614
1 001
-238
-38,76
-343
-34,27
Sv Kommunalarbetareförb.
11 056
10 447
11 820 11 162
-764
-6,46
-715
-6,41
Sv. Livsmedelsarbetareförb.
493
571
227
270
266
117,18
301
111,48
IF Metall 12 201
14 417
10 886 13 569
1 315
12,08
848
6,25
Sv. Målareförb.
94
151
137
304
-43
-31,39
-153
-50,33
Sv. Pappersindustriarb. Förb.
429
321
464
656
-35
-7,54
-335
-51,07
SEKO 1 870
2 205
2 780
3 038
-910
-32,73
-833
-27,42
Sv. Transportarbetareförb.
1 216
1 088
628
651
588
93,63
437
67,13
Summa
43 782
47 019
45 273 49 892
-1 491
-3,29
-2 873
-5,76
60 | S TAT I S T I K
| 61
|
Cirkelverksamhet och annan folkbildningsverksamhet
inom medlemsorganisationerna 2010 – 2014
Organisation
2014
Förändring
2013
2012
2011
2010
Timmar Deltagare
deltagare
Timmar Deltagare
Timmar Deltagare
Timmar Deltagare
Timmar Deltagare
LO inkl. fackförbunden
47 019
43 782
-3 731
49 892
45 273
54 517
49 004
60 244
50 234
65 931
51 412
SAP 13 759
9 139
696
14 481
8 778
14 960
8 082
13 154
8 338
16 881
9 123
Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund
1 580547
-801859754 1904 834 19106751952 741
SSU
1 122
839
107
2 849
1 011
2 415
904
1 411
989
1 159
919
Socialdemokrater för tro och solidaritet
339121
29 191 119 204 90
215 92 198
88
Sveriges Socialdemokratiska studentförbund
3727
-20 5856 134 76 12063 40 30
Vänsterpartiet
2 736
1 181
-68
1 565
701
1 712
769
1 588
806
1 300
595
Ung Vänster
21094 -19121566 270257 363
176608233
Sv Kommunistiska Parti
220 46
-90 222 45 836 135
623134 222 62
Vänsterns Studentförbund
1210
11 25 18 12 7
15 5 0
0
Sveriges Arbetares Centralorganisation
37
30
3358
45 812 137
1188017
KF
442195
-179 610283 806 462 1 074404 963 431
Konsumentgillesförbundet
94
13
-5608 8213 105
21
10521
HSB
11 420
3 089
-546
11 667
3 219
12 365
3 765
11 763
3 331
12 955
3 756
Hyresgästernas Riksförbund
15 809
2 846
-17
15 159
2 846
13 826
2 863
12 889
2 499
12 788
2 950
Riksbyggen
2 964
951
31
3 827
1 311
4 500
1 280
4 302
1 190
4 786
1 340
Astma- och Allergiförbundet
1 970
653
-173
1 814
628
2 119
801
1 958
673
1 728
633
Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet
4 606
1 243
-229
4 965
1 431
5 752
1 660
6 887
2 022
6 534
2 057
Föreningen Sveriges Dövblinda
306 47
-95 650 95
737102 645 120
Riksförbundet HjärtLung
20 875
8 438
-843
21 692
8 410
22 569
9 253
22 673
9 313
23 835
9 626
Hörselskadades Riksförbund
4 429
1 100
-237
4 262
1 402
5 445
1 639
5 900
1 847
5 962
1 828
ILCO
4819
-15 1811 38 26 10244 64 14
Neuroförbundet
3 132
845
42
3 416
872
3 381
830
3 552
995
3 302
991
Reumatikerförbundet
28 827
8 730
-99
29 927
8 663
30 816
8 762
31 618
8 980
31 990
9 300
Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn
00
0 00 0 0
00 0 0
Riksförbundet för Hjälp åt Läkemedelsmissbrukare
-23 52 23
42 17333 89
Njurförbundet
3818
13 36 13
0 0
0 0 0
0
Riksf. för rörelseh. Barn o Ungdom
20265
1319571 126 58 12660 60 14
Riksförbundet för Social o Mental Hälsa
15 466
2 652
189
17 258
3 121
14 484
2 932
13 488
2 499
14 131
2 835
Svenska Celiakiförbundet
2270
-3 5269 59 72
9185 66 28
Svenska Celiakiungdomsförbundet
00
0 00 0 0 106 8 8
Svenska Diabetesförbundet
834
328
-115
1 066
408
1 380
523
1 383
500
1 287
582
Svenska Epilepsiförbundet
6022
3 6421 72 18 19187218 91
Mun och halscanserförbundet
6021
0 6020 72 20
6020 63 18
Psoriasisförbundet
689
291
-21 677257 751 278
779343 524 189
Sveriges Dövas Riksförbund
379149
-1 575213 588 214
586275 522 246
Synskadades Riksförbund
9 269
2 631
-267
10 352
2 790
10 802
3 057
11 541
3 149
10 226
3 292
Mag- och tarmförbundet
27156
-241172 371 74 25646221 54
Dyslexiförbundet
17356
1415765 235 51 704
125578125
PRO
395 610 132 114
-4 913
411 026
136 161
417 279
141 074
429 848
144 067
435 005
145 701
Svenska Kommunalpensionärernas Förbundet
21 006
7 990
-203
21 988
8 165
21 274
8 368
21 275
8 201
21 030
7 875
Assyriska Riksförbundet i Sverige
18 918
3 921
598
21 493
4 028
19 442
3 430
21 461
3 805
17 457
3 369
Grekiska Riksförbundet
3 449
715
62
2 560
719
3 122
657
3 838
747
2 780
709
TA B E L L 9
S TAT I S T I K
S TAT I S T I K
62 | S TAT I S T I K
| (forts)
-203
21 988
8 165
598
21 493
4 028
62
2 560
719
-211
20 284
2 035
-293
4 864
864
23
2 581
422
44
3 257
691
-8 0
0
-676
25 386
5 957
128
5 485
1 403
84
2 411
522
70
9 879
1 022
-349
6 325
1 216
21 274
8 368
21 275
8 201
21 030
7 875
19 442
3 430
21 461
3 805
17 457
3 369
3 122
657
3 838
747
2 780
709
21 635
2 246
20 543
2 177
24 034
2 687
5 317
1 157
3 608
832
5 790
1 472
2 350
399
2 749
546
3 251
496
2 600
647
2 940
636
2 760
629
24
8 142 26141 30
28 897
6 633
30 522
7 069
29 884
7 081
4 856
1 275
4 800
1 186
5 412
1 237
2 638
438
2 180
305
2 063
327
8 705
952
9 793
952
5 201
558
6 670
1 565
5 508
1 254
5 516
1 41
2012 2011 2010
Timmar Deltagare
TimmarDeltagare
Timmar Deltagare
362
240 -310 508310347
198427254
Svenska Arbetarsångarförbundet
1 512
543
45
1 004 431 632386803
560702462
Sveriges Arbetarteaterförbund
11 988
1 956
-428
7 063
1 671
9 635
2 099
6 468
1 800
9 543
1 996
Svenska Freds- och Skiljedomsfören.
54
10
-2
51 10 7012536 0 0
Sällskapet Länkarnas Riksförbund
14137
-70
228 57 875127825
103838122
Unga Örnar
11 933
2 741
51
12 059
2 613
12 766
2 562
14 570
2 819
14 717
3 321
Verdandi
4 550
830
-308
4 000
662
4 756
970
4 642
901
4 621
738
Fria Sällskapet Länkarsnas Samorg
115
39 -46
72 28 1607446
30
11338
Sv Kv. Vänsterförbund
0
0 10
4916 1260
000
Summa
743 048 256 319
-5 444 761 800
261 763
782 536
274 334
799 558 278 483
813 550
284 372
Procent av förb. totala verks.
21,93
38,09
22,91
40,40
24,25
41,55
25,92
42,46
27,05
42,03
Riksförbundet för homosexuellas,
bisexuellas och tanspersoners rättigheter
21 006
7 990
18 918
3 921
3 449
715
20 742
2 297
8 000
1 327
2 637
425
3 486
570
0 0
25 577
6 136
6 175
1 481
2 191
358
8 972
879
6 174
1 366
2014
Förändring
2013
TimmarDeltagare
deltagare
TimmarDeltagare
irkelverksamhet och annan folkbildningsverksamhet
C
inom medlemsorganisationerna 2010 – 2014
Svenska Kommunalpensionärernas Förbundet
Assyriska Riksförbundet i Sverige
Grekiska Riksförbundet
Iranska Riksförbundet
Kurdiska Riksförbundet
Makedoniska Riksförbundet i Sverige
Serbernas Riksförbund i Sverige
Sverigefinska Ungdomsförbundet
Sverigefinska Riksförbundet
Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige
Turkiska Riksförbundet
Syrianska Riksförbundet i sverige
Riksorganisationen Folkets Hus och Parker
Organisation
TA B E L L 9
|
Cirkelverksamhet och annan folkbildningsverksamhet
inom organisationer med samarbetsavtal/lokalt samarbete 2010 – 2014
Organisation
2014
Förändring
2013
2012 2011 2010
TimmarDeltagare
deltagare
TimmarDeltagare
Timmar Deltagare
TimmarDeltagare
Timmar Deltagare
Brandmännens Riksförbund
00
0 00 0 0
00 0 0
Övriga fackliga organisationer
12239
-3420473 281122 538
315460286
Sveriges Socialistiska pionjärer
00
-5 85 0 0
00 0 0
Övriga politiska organisationer
2 514
639
295
2 303
344
2 201
414
2 142
409
1 113
298
Övriga konsument- och bostadsorganisationer
10
10
-501
2 076
511
1 521
463
908
276
2 862
577
Riksförbundet Attention
649252
35 644 217 275 85
183 72 239
64
Förbundet Unga Rörelsehindrade
00
0 00 0 0
00 0 0
EWDFA
00
0 00 0 0
00 0 0
Förbundet Blödarsjuka i Sverige
00
0 00 0 0
00 0 0
Handikappförbundens samarbetsorgan
2 274
628
-120
2 627
748
2 754
967
3 163
1 117
3 541
1 064
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
367135
-8 403143 365 131
342106 342 138
Hjärtebarnsförbundet
00
0 00 0 0
00 0 0
Patientföreningen för Anorexia o
0
Bulima Nervosa
00
0 00 0 0
00 0 0
Riksförbundet Cystisk fibros
00
00≈0 0 0
00 0 0
Personskadeförbundet
617129
9 393120 455 169
638188 794 226
Riksförbundet ångestsyndromsällskapet
15027
-1021937 179 56
6818291 58
Riksorganisationen Unga Synskadade
00
0 00 0 0
00 0 0
Stroke Riksförbundet
1 125
459
-14
1 234
473
1 284
494
900
347
1 127
393
Psoriasisförbundet - UNG
00
0 00 0 0
0036 7
Sve Stammningsföreningars Riksförb
15567
016867 134 60 10852116 49
Unga Hörselskadade
00
0 00 0 0
00 0 0
Unga RBU-are
00
0 00 0 0
00 0 0
Riksorg Unga Reumatiker
00
0 00 0 0
00 0 0
Vuxendöva i Sverige
448 91
-15 703106 526 85
559111 460 105
Riksförbundet för Ungdom för Social hälsa
00
0 00 0 0
00 0 0
Föreningen för Hörselskadade 0
Döva barn med familier Riks
00
0 00 0 0
00 0 0
Svenska Turner föreningen
00
0 00 0 0
00 0 0
Handikapphistoriska föreningen
00
0 00 0 0
00 0 0
PIO Primär immunbrist organisationen
00
0 00 0 0
00 0 0
Övriga organisationr för personer med
funktionsnedsättning
8 470
2 081
461
8 249
1 620
10 516
2 733
11 124
3 099
10 412
2 835
Övriga pensionärsorganisationer
16 384
5 412
151
16 062
5 261
18 318
5 792
18 196
5 368
18 258
5 503
Bolivianska Riksförbundet
13 520
1 561
195
12 278
1 366
11 645
1 211
10 357
1 077
9 256
1 116
Eritreanska Riksförbundet
3 048
571
223
2 228
348
1 988
320
1 633
295
2 068
306
Riksförb Initiativ för El Salvador
00
0 0 0 0 0
Italienska Riksförbundet
-12 9312 114 28
5318
Portugisiska Riksförbundet
30098
37 302 61
0 0
0 0
TA B E L L 10
S TAT I S T I K
S TAT I S T I K
| 63
64 | S TAT I S T I K
| (forts)
irkelverksamhet och annan folkbildningsverksamhet
C
inom organisationer med samarbetsavtal/lokalt samarbete 2010 – 2014
1 520 788 189 886
8 663
44,89
28,21
1 481 869
44,56
181 223
27,97
1 405 067
43,54
178 606
27,05
1 302 839
42,24
169 594 1 252 449
25,86
41,64
169 908
25,11
Andra Studieförbund
18 7
-4714454 10 16
0 0 16 13
Folkhögskolor
3 183
594
375566
219 424139 34778797156
Företag
4 391
947
64
4 608
883
3 259
1 348
3 143
989
4 936
1 716
Kulturinstitutioner
29 707
5 670
416
30 086
5 254
29 366
5 388
25 261
4 469
19 597
3 255
Myndiheter
38
25
-130
920
155
1 406
298
1 315
376
1 917
531
Kommuner
31 394
11 411
4 805
31 065
6 606
28 532
6 209
32 891
7 867
30 542
7 027
Landsting
121
42
42 00 0 0
00 0 0
Samhall
48
19 -1160
30483
167 392
122
13476
Egen verksamhet
694 770 135 821
-7 469
711 129
143 290
701 866
148 234
691 530
150 429
639 252
143 186
Övrigt
334 237
50 086
3 633
295 088
46 453
273 857
45 580
227 351
43 462
206749
40257
Summa
1 097 907 204 622
1 678 1 073 666 202 944
1 039 203
207 379
982 230 207 792
903 940
196 217
Summa
Procent av förb. totala verks.
Riksförbundet polska fören i Sv
1 592
152
20
1 515
132
1 752
182
1 748
191
1 576
153
Salvadoranska Riksförbundet
617
156
12811728 371 56 77681
1 101146
Slovenska Riksförbundet
33354
1224742 346 60 33458346 63
Somaliska Riksförbundet i Sverige
58 662
7 588
-43
53 903
7 631
37 652
6 303
25 886
4 851
14 239
2 691
Spanska Riksförbundet
00
0 00 0 0
00
Azerbajzjan Turkiska riksförbundet
183
33
-68
470
101
1 076
330
0
0
Albanska föreningars union i Sverige
1 213
149 149 00 0 0
00
60066
Armeniska Riksförbundet i Sverige
2 387
400
241
1 065
159
971
145
413
114
48
47
Resandefolket Romanova
-26
140
26
1 974
252
1 173
171
96
28
Turkiska Ungdomsförbundet
00
0 00 0 0
0056 6
Syrianska, Assyriska Akademiker i Sverige
00
0 00 0 0
00 0 0
Kinesiska Riksförbundet i Sverige
00
0 00 0 0
00 0 0
Ukrainska Alliansen i Sverige Riksförbund
1 016
85
85 00 0 0
00 0 0
Övriga etniska organisationer
592 795
67 840
2 241
600 672
65 599
563 279
64 484
580 721
65 911
573 903
68 178
Arbetaridrottsföreningarnas samorg
00
0 00 0 0
00 0 0
Elevorganisationer i Sverige
00
0 00 0 0
00 0
Riksförb Frivilliga samhällsarbetare
277 95
-75 385170 252 136
206144 192 91
Sv Fredskommittén
11820
-2224042 160 34 20040300 62
Sv Dragspelares Riksförb 1 787
442
63
1 569
379
1 826
460
1 747
374
1 131
271
Alkoholproblematikers Riksförb
0 0
-22 3622 36 12
2412 44 12
Fria Alkoholproblematikers Riksorg
00
0 00 0 0
00 0 0
Nattvandrare i Sveriges Riksnätverk
17644
1813926 21 14
1611 20 7
Humanisterna
0 0
-7 10 7 87 15
6029 0 0
SCIRA
00
0 00 0 0
00 0 0
UNWOMEN
35
18
11157 0 0
00 0 0
Svenska E-sportföreningen
00
0 00 0 0
00 0 0
Föreningen Arbetarskrivare
48
19
19 00 30 7
00 0 0
Klimataktion
57
7 00 0 0
00 0 0
Missing people Sweden
52
28
28 00 0 0
00 0 0
Institutionsverksamhet
10 194
2 319
-1 137
10 700
3 456
10 811
2 273
11 933
2 664
16 299
4 521
Organisationer med lokalt samarbetsavtal
80 654
15 562
-453
84 944
16 015
91 442
17 558
80 920
15 903
91 348
17 664
Fria Grupper
718 491
82 676
6 807
675 508
75 869
640 425
73 155
545 770
66 172
499 775
62 877
Organisation
2014
Förändring
2013
2012 2011 2010
TimmarDeltagare
deltagare TimmarDeltagare
Timmar Deltagare
TimmarDeltagare Timmar Deltagare
TA B E L L 10
ABFs verksamhetsberättelse 2014
ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND
VERKSAMHETSBERÄTTELSE & ÅRSREDOVISNING 2014
Förbundsexpeditionen
Box 522
101 30 Stockholm
Telefon: 08-613 50 00
www.abf.se