Landstingsdirektörens stab - Norrbottens läns landsting

Transcription

Landstingsdirektörens stab - Norrbottens läns landsting
Utvecklingsavdelningen
Hälsa för personer med bestående funktionsnedsättningar
- Fysisk aktivitet/stillasittande
http://www.nll.se/sv/Utveckling-och-tillvaxt/Folkhalsa/Fokusomraden/Halsa/
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Nätverk
• Anna Westin Lundgren, Barnhabiliteringen
• Ann-Christin Stenman, Vuxenhabiliteringen och LSS
• Marit Persson, Hjälpmedelskonsulenter
• Lena Lundsten, Hjälpmedelskonsulent
• Gun-Britt Texvall, Luleå Kommun
• Lena Revholm, Parasportförbundet
• Kerstin Lindström, FoI-enheten
• Margareta Eriksson, Folkhälsoenheten
• Birgitta Nordtröm, FoI-enheten
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Program
Förmiddag
Eftermiddag
09.15–09.45
13.15–14.15
Vad är fysisk aktivitet och vad är stillasittande?
Margareta Eriksson
Att leva med en funktionsnedsättning
Lovisa Viklund, rörelsehinder
Linnéa Grönbech Blomqvist, NPF
09.45-10.15
Hjälpmedel och förflyttningar som främjar fysisk
aktivitet
Lena Lundsten och Lena Palmgren
14.15–14.45 Bikupa och bensträckare med kaffe
10.15–10.30
14.45–15.30
Bikupa och bensträckare
Elektrodressens påverkan på delaktighet,
spasticitet och ledrörlighet
Camilla Flodström
10.30–10.45
Kultur och hälsa, hur hänger det ihop?
Hanna Harila
10.45-11.15
15.30–16.00
Senaste forskningen om ståendets effekter
Birgitta Nordström
Vilka möjligheter finns till fysisk aktivitet på fritiden
Lena Revholm
11.15-12.15
Att åldras med ryggmärgsskada
Ulrica Lundström
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Margareta Eriksson
Vad är fysisk aktivitet och vad är stillasittande?
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Stillasittande och
otillräcklig fysisk aktivitet
Margareta Eriksson
Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum, Norrbottens läns landsting
Leg. sjukgymnast Med Dr, Leg. sjuksköterska
Levnadsvanegrupp en LSR, Tema grupp fysisk aktivitet HFS, styrelsen YFA
5
Fysisk aktivitet = energiförbrukning
Definition fysisk aktivitet:
•”all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens
kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning”
• innebär att all fysisk aktivitet har betydelse för hälsan
Olika typer av fysisk aktivitet
•Omedveten, automatiserad fysisk aktivitet
• Vardaglig aktivitet
• Förflyttning till och från
jobb eller skola
• Fysik belastning under arbete
• Hobbyaktiviteter
• Motionsaktiviteter
• Idrottsträning
Rekommendationer om fysisk aktivitet för
vuxna (≥ 18 år) Yrkesföreningen för fysik aktivitet (YFA)
och Svenska Läkaresällskapet okt 2011 www.yfa.se
För att främja hälsa, minska risk för kroniska sjukdomar, förebygga
förtida död samt för att bevara eller förbättra fysisk kapacitet.
Fysisk aktivitet minskar risken för:
- förtida död, oavsett orsak
- hjärtkärlsjukdom, t ex högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt , stroke
- metabola sjukdomar, tex. fetma, metabola syndromet, diabetes typ 2
- cancer, t ex tjocktarms- och bröstcancer
- fall och benbrott, t ex höftfraktur
- psykisk ohälsa, te x demens , depression
8
Uppdaterade rekommendationer fysisk
aktivitet för hälsa
Aerob träning:
Måttlig intensiv aktivitet minst 150 min per vecka
ex 30 min rask promenad 5 dar/v
- ger ökning av puls och andning eller
Intensiv aktivitet minst 75 min per vecka
ex 25 min jogging 3 dar/v
ger markant ökning av puls och andning
9
Rekommendationer fysisk aktivitet
• Aktiviteten bör spridas över flera av veckans dagar
• Kan utföras i pass om minst 10 min.
• Utöver lågintensiva vardagsaktiviteter som hushållsarbete,
korta långsamma promenader
Hälsoeffekter uppnås vid en kaloriförbrukning 1000-1200 kcal/v
eller 150-200 kcal/d (utöver lågintensiva vardagsaktiviteter)
Dos-repons!
Styrketräning: Motstånds- eller viktbärande
träning minst 2 ggr/v. Stora muskelgrupper,
ex. 8-10 övningar, 8-12 repetitioner
Balansträning: Viktigt komplement för äldre
för att minska risken för fall
Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna
”bensträckare” rekommenderas. Gäller även de som
uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet.
Gravida rekommenderas vara fysisk aktiva
För individer med kroniska sjukdomar
hänvisas till FYSS
11
Otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande
- två oberoende riskfaktorer
Otillräcklig fysisk aktivitet
< 30 min /dagligen
<150 min/vecka
Stillasittande
Ingen muskelrörelse
”Muskulär inaktivitet”
Otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande tid - två olika
beteenden med delvis olika fysiologiska konsekvenser
Definitioner stillasittande
• Aktiviteter som inte ökar kroppens energiförbrukning väsentligt
över förbrukningen i vila
(Pate, O`Neill & Lobelo, 2008)
• ≤1.5 metabolic equivalent, MET, sittande eller liggande, men
vaken
(Sedentary Behaviour research Network 2012)
Vila/stillasittande = 1 kcal/kg/tim = syreupptag 3,5 ml/kg/min
1MET = den energi eller syre som kroppen använder i vila Ju hårdare arbete, ju högre
syreförbrukning, ju högre MET värde
• Accelerometer <10 (cpm) counts per minut
• <5000 steg per dag
• TV-tittande, skärmtid…..
Den ”aktiva soffpotatisen” – vanligt
rörelsemönster
Mätt med accelerometer:
”Den aktiva soffpotatisen”
• är måttligt-intensivt fysiskt
aktiv 31 min/d och uppfyller
rekommendationen om fysisk
aktivitet MEN
• är stillasittande 71% av tiden!
Konsekvenser?
Stillasittande oberoende
riskfaktor!
Healy , Owen 2010
15
Negativa effekter av att sitta stilla länge
- mekanismerna
• kraftigt sänkt energiförbrukning
• enzymsystem stannar av (t.ex. minskad aktivering
av lipoproteinlipas, LPL)
• fettomsättning minskar – minskat upptag av
triglycerider i musulaturen
• blodfetter stiger
• På sikt ökar bukfetman
• glukostransportörer fungerar sämre (t.ex. GLUT 4)
• blodsockret stiger
• inflammationsframkallande proteiner ökar
• mm…..
Längre perioder av stillasittande innebär en
ökad risk, oberoende av övrig fysisk aktivitet
Studie på friska unga män
Minskade antalet steg per dag från 10 000 till 1500 under 14 dagar
Konsekvens:
• nedsatt glukostolerans
Insulinresistens
och fettinlagring
på 14 dagar!
• insulinresistens
• förhöjda blodfetter
• förlust av muskelmassa
• ökad mängd visceralt fett
Bente Klarlund JAMA 2008
Fetma och stillasittande
Personer med fetma satt i genomsnitt 2,5 timmar mer varje
dag än normalviktiga.
Skillnaden i energiförbrukning mellan den sittande personen
och en person som stod upp motsvarande tid var ca 350 kcal.
ca 5-10 kg på 1 år!
Levine 2005
Begränsa stillasittande tid – ta varje tillfälle
till rörelse och vardagsmotion
-Vid promenad ca 5 km/tim förbrukar vi 4 ggr mer energi jämfört med om vi
ligger eller sitter stilla (20 kJ jämfört med 5 kJ)
Levine 02,05
- När vi går i trappor förbrukar vi 25 ggr mer energi än om vi åker hiss Levine 07
Energi förbrukning kcal/tim
Bryt stillasittandet - bensträckare lönar sig!
Mätning med accelerometer på
4757 vuxna stillasittande
personer visade att personer
som avbröt stillasittandet med
korta ”bensträckarpauser” hade:
1 minut
- lägre midjemått (- 4 cm),
- högre HDL,
- lägre triglycerider,
- lägre CRP,
- mindre insulinresistenta
NHANES (US National Health and Nutrition Examination Survey), USA, 2003/04 och
2005/06
Healy 2010
Statiskt stående
Statiskt stående bör inte ses som stillasittande eftersom dem
aktiviteten kräver aktivitet i många muskelgrupper ex
tyngdförskjutningar och smårörelser – fidgity movments.
I en studie med barn och tonåringar med CP framkom att
energiåtgången vid stående översteg 1,5 METs (= gräns för
stillasittande).
Mindre stöd utifrån gav högre grad av muskelaktivitet (trend).
Verschuren 2014
Att belasta kroppen i upprätt position har viss effekt på bentäthet,
spasticitet och motverkar kontrakrer.
Paleg
Bryt stillasittande – möjliggör
uppresning och stående
Stillasittande är vanligare bland personer med
funktionsnedsättning
Den fysiska aktivitetsnivån bland personer med
rörelsehinder är generellt lägre än i övrig befolkning
Ohälsan är störst bland de som har ett rörelsehinder
Negativa förändringar i kroppskonstitutionen som
ökad fetma och muskelatrofi bidrar till metabola
störningar
Risken att drabbas av ischemisk hjärtsjukdom har
visats vara 2-3 ggr högre för personer med CP
Otillräcklig fysisk aktivitet och
stillasittande lika farligt som rökning
Fysisk inaktivitet och sjukdomsbördan
Effect of physical inactivity on major non-communicable diseases worldwide: an
analysis of burdon of disease an life expectancy.
I-Min Lee, Lancet 2012
Fysisk inaktivitets
del i sjukdomsbördan
Globalt
Sverige
Kranskärlssjukdom
6%
7,3 %
Typ 2 diabetes
7%
9,1 %
Bröstcancer
10 %
11,5 %
Coloncancer
10 %
13,1 %
Mortalitet
9%
11,8 %
Fysisk inaktivitet orsakar 9 % av prematura dödsfall
årligen = 5,3 miljoner!
Fysisk inaktivitet i sjukdomsgrupper
Effect of physical inactivity on major non-communicable diseases worldwide: an
analysis of burdon of disease an life expectancy.
I-Min Lee, Lancet 2012
Typ 2
diabetes
Bröstcancer
Coloncancer
Inaktivitet bland 35,2 %
de med manifest
sjukdom
35,2 %
38,8 %
35,2 %
Inaktivitet bland
de med risk för
sjukdom
43,2 %
40,7 %
42,9 %
Globalt
Kranskärlssjukdom
42,2 %
Stillasittande tidsålder –
rörelsemönster under dygnets timmar
Kallings L et al. Läkartidningen 2010;107:2090-5.
Andel vuxna som sitter 4 tim el mer/dag
– en internationell jämförelse
• Europa
64%
• Amerika
55%
• Mellanöstern
41%
• Oceanien
40%
• Afrika
38%
• Sydostasien
24%
Otillräcklig fysisk aktivitet Sverige
I Sverige är ca 35 % otillräckligt fysiskt aktiva
Socialstyrelsen 2011
Andelen personer med stillasittande fritid är ca 14 %
Hälsa på lika villkor 2014
• 29 % av svenskarna sitter stilla 8 tim eller mer under en vanlig
vardag!
• 38 % i åldern 15-29 år sitter stilla 8 tim eller mer en typisk dag
• 29 % sitter stilla i två tim minst 1 g/dag utan att resa sig
Folkhälsoinstitutet 2012
Stillasittande fritid i Sverige
Norrbottniska
män sitter mest
Skärmtid på fritiden för skolelever
Ca 30% av eleverna i gymnasiet spenderar 5 tim eller mer vid TV, dator, mobil
Hälsosamtalet i skolan Norrbotten 2013
31
Jeremy Morris Lancet 1953
Intet nytt under solen……
Samband mellan fysisk aktivitetsnivå på arbetet
och insjuknade i kranskärlssjukdom
1,6
1,4
Drivers
Conductors
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
Coronary Occlusion
Early Mortality*
31 000 transportarbetare i
London
*0- 3 dar efter hjärtinfarkt
• Halverad risk för hjärtinfarkt hos konduktörer vs chaufförer
• Brevbärare vs posttjänstemän
Låg fysisk prestationsförmåga ökar
risken för dödsfall i hjärtkärlsjukdom
7080 kvinnor och 25340 män, Aerobic center longitudinal study, Dallas
Deaths/10,000 PY
20
Low
Mod
High
15
10
5
0
Women
Men
Blair SN et al. JAMA 1996; 276:205-10
32
Låg fysisk prestationsförmåga och risk
för död
Aerobic Center Longitudinal Study
40 842 män (3333 döda)
12 943 kvinnor (491 döda)
Physical inactivity:
the biggest public health
problem of the 21 st
century
Låg fysisk
prestationsförmåga (CRF)
orsak till flest dödsfall;16%,
hypertoni 15%
rökning 9%
Steven Blair m.fl , BMJ 2009
TV-tittande, fetma och diabetes
Antal timmar framför TV:n, oberoende av kost och motionsvanor,
har visat sig vara kopplat till framtida risk för fetma och diabetes.
68
497 kvinnor
6 år.
Nurse´s
Health följdes
Study, i68
497Nurse´s
kvinnorHealth
följdesStudy
i 6 år. Hu 2003
Risken för fetma och diabetes ökade med 14% resp. 23% för
varje 2 tim/d ökning TV-tittande, medan 1 tim rask promenad
minskade risken för fetma 24% och diabetes 34%.
Råd: - TV-tittande <10tim/v och - Promenad ≥30 min/d
Health Professional´s , Follow-up Study,37 918 män följdes i 10 år Hu 2001
European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition-Potsdam Study, 23
855 kvinnor och män följdes i genomsnitt 7,8 år, Ford 2010
TV-tittande ≥4 tim/d jämfört <1tim/d = 63% ökad risk för diabetes,
men då justering för vikt blev riskminskningen 14%
TV-tid, total stillasittande tid metabolt
syndrom och hjärt-kärlsjukdom
Meta-analys av 10 tvärsnittsstudier , totalt 21 393 personer, Edwardson 2012
Samband mellan antal stillasittande tid och förekomsten av
metabolt syndrom hos både män och kvinnor
”The European Youth Heart study” Eklund 2006
Samband mellan antal timmar framför TV:n eller datorn,
skärmtid, och förekomsten av metabolt syndrom hos barn
EPIC Norfolk Study, 12 608 kvinnor och män följdes i snitt 6,9 år Wijndaele 2011
Varje 1 tim/d ökning av TV-tittande ökade risken för insjuknande
och död i hjärt-kärlsjukdom, oberoende av fysisk aktivitet .
Justering för BMI och midjemått påverkade samband endast till en mindre del.
TV-tittande och mortalitet
8800 friska vuxna >25 år följdes i snitt 6,6 år
Varje ökning av tid framför TVn (1 tim)
- 11 % ökad total mortalitet
- 18 % ökad CVD död
TV-tittande > 4 tim/dag (jmf under 2 tim/dag)
- 46 % ökad total mortalitet
- 80 % ökad CVD död
”multiadjusted” tex rökning, matvanor, alkohol
vikt, bukfetma, utbildning och motionsvanor
Dunstan DW et al. Circulation 2010
Annons Hemköp DN 2007-01-18
Stillasittande tid och mortalitet
Sitting time and mortality from all causes, cardiovascular diseases, and cancer
Canada fitness survey, Katzmarzyk 2009
7278 män och 9735 kvinnor, 18-90 år, följdes i 12,9 år
”Råd om fysisk
aktivitet av minst
måttlig intensitet
bör kompletteras
med råd om att
undvika
stillasittande”
.
Sitta framför TV:n förkortar livet!
81 år
- 5 år
76 år
Varje timme
framför TV:n
förkortar livet
med 22 minuter
hos män och
kvinnor över 25 år
Veerman 2011
Stillasittande tid och mortalitet
Data på 222 497 personer i Australien 45 år eller äldre, följdes igenom snitt 2,8 år
Van Ploeg 2012
Samband mellan total stillasittande tid och risken för total dödlighet
oberoende av övrig fysisk aktivitet och BMI. Gällde friska såväl
personer med diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Personer som var stillasittande 8 -11 tim/d hade 15 % ökad risk för
död jämfört med de som var stillasittande <4 tim/d
Personer som var stillasittande >11 tim/d hade 40% ökad risk för
död jämfört med de som var stillasittande <4 tim/d
Fysisk aktivitet och stillasittande
Öka
Byt till
Daglig fysisk aktivitet
- vardagsaktivitet
Hiss
Aerob fysisk aktvitet
Bil
Trappa
Cykel
Buss
Gå
Styrketräning
Gåendet och stående –
ta bensträckare
Rolig Fysisk aktivitet!
Begränsa
Sittande
vid skrivbord
Stå vid
skrivbord
Stegräknare
Långvarigt
Stillasittande
Bilåkandet
Tråkig träning!
Dåligt samvete
Tack för uppmärksamheten!
margareta.eriksson@nll.se
Lena Lundsten och Lena Palmgren
Hjälpmedel och förflyttningar som främjar fysisk aktivitet
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Hjälpmedel som främjar fysisk aktivitet
• Att främja hälsa
En hälsobefrämjande hälso- och sjukvård ska skapa förutsättningar
för god hälsa på lika villkor i befolkningen.
• Fysisk aktivitet vid funktionsnedsättning
Ökad risk för ohälsa bland personer med funktionsnedsättning
• Olika målsättningar för Barn/Vuxna
Pelle 7år
CP. Diplegi
Nedsatt funktion i ben
Klarar stå/gå med stöd
Gånghjälpmedel Barn
Yogi
Nurmi Neo
Pony
Bronco
Gåstol med sittpåse
Miniwalk
Mustang strl 1
Eva NewLine
Gånghjälpmedel Vuxna
Fellow classic
Rebel
Carl-Oskar
Meywalk 2000
Bure
Alpha Basic
Carla
Carl-Oskar RA
Ståstöd / Ståskal / Tippbräda
Barn
Rabbit
Toucan
Buffalo
Vuxna
Spacemaker
Kombistöd
Easystand Evolv
Lojer
Rullstol med ståfunktion
C500 VS
LSE
Träningscyklar
Theratrainer/Motomed
Oxycycle 3
Utgående: Bentränare/sängcykel
Manuped
Utgående: Armcykel
Cyklar för barn och ungdomar
S3 mini 16”-24”
Armbike 12”-20”
Side-by-side
Tandem
Co-pilot
Hjälpmedel för överflyttningar
Glidbräda
Gångbälte
Glidtyg
Gångväst
Turner
Uppresningsbälte
Return
Nova
Lena Palmgren, Lena Lundsten
hjälpmedelskonsulenter NLL
Hanna Harila
Kultur och hälsa, hur hänger det ihop?
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
KULTUR OCH HÄLSA
Hanna Harila
Norrbottens län landsting
DIVISION
Kultur och utbildning
Egentligen inget nytt…
DIVISION
Kultur och utbildning
Kultur
Egenvärde
Behov
Tillgänglighet
DIVISION
Kultur och utbildning
Kulturen kan…
skapa välbefinnande
höja livskvalitén
påskynda tillfrisknande och rehabilitering
minska stress
skapa bättre rörlighet
lindra oro och smärta
förbättra minnet
skapa ett socialt sammanhang
skapa motivation
DIVISION
Kultur och utbildning
Vad gör landstinget?
Kultur på sjukhusen
Sjukhusclowner
Digital Live Arena (DLA)
Minnesväskor
Dansmetoden
Hälsokör
Vårdmiljö
Inspirationsprogram
Vårdhundsutbildning
Med mera…
DIVISION
Kultur och utbildning
Foto: Kjell Öberg
Vill du veta mer om
kultur och hälsa?
DIVISION
Kultur och utbildning
Foto: Maria Åsén
TACK!
Hanna Harila
Strateg kultur och hälsa
Norrbottens län landsting
hanna.harila@nll.se
072-560 90 33
DIVISION
Kultur och utbildning
Birgitta Nordström
Senaste forskningen om ståendets effekter
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
BILD 62
Ståhjälpmedel
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Birgitta Nordström, FoI, NLL
Varför väljer personen att stå?
•Förbättrad cirkulation
65%
•Ökat välbfinnande
64%
•Minskad spänning/stelhet
59%
•Förbättrad bentäthet
41%
•För att tillfredsställa andra
Förbättrad tarm- och blåsfunktion
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
6%
user
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Median values
Att stå påverkar...
Statements about standing on a Visual Analog Scale
be
t
at
ff
di
tly
en
er
e
th
s
ea
itie
br
tiv
o
ac
rt
in
sie
ce
Ea
s
en
es
in
nd
pp
pe
ha
de
es
y/
In
ur
o
j
ct
of
fra
g
in
of
el
k
Fe
ris
d
life
se
of
ea
cr
lity
De
ua
q
"
d
ity
se
al
m
ea
cr
or
In
"n
of
g
in
r
el
ie
th
Fe
al
rs
he
g
he
in
ot
g
el
s
n
i
Fe
la
el
fe
ve
le
nt
e
sa
m
ea
sa
he
Pl
To
Landstingsdirektörens stab
someone else
d
te
ea
Tr
DIVISION
user with help
Rörlighet/muskellängd barn
• Att stå motverkar kontrakturer i knäled.
• Att stå förbättrar rörlighet i fotleden, plantarflexion, dorsalflexion
• Att stå förbättrar rörligheten i höftleden.
• Ökad längd på hamstrings efter 6 veckors användning av ståhjälpmedel
• Rekommendation: 45-60 minuter/dag
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Birgitta Nordström, FoI, NLL
BILD 65
Rörlighet/muskellängd vuxna
• Viss effekt på att bibehålla dorsalflexion i fotleden (Review, Newman och Baker,
2012)
• Motverka stramhet i vadmusklerna (Review Newman och Baker,2012)
• Ökad ROM höft, knä, fot (Baker, 2007, MS)
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Påverkan på BMD hos barn
• Ökad ståtid med 50% hos barn med CP gav ökad benmassa i ryggraden men inte i
proximala tibia
• Viktbärande aktivitet i ståhjälpmedel visade på en stor icke signifikant effekt på
proximala femur.
• Påverkade BMD i calcaneus
• Ståträning togs bort under 2 månader…minskad bentäthet i tibia
• Minskad frakturrisk hos barn som hade ståträning
• Aktiv delaktighet från barnet rekommenderas. Statiskt/dynamiskt
• Rekommendation: 60-90 minuter/dag, 5 dagar i veckan
- Jag gillar att stå i mitt hjälpmedel … efter ett tag… kroppen är faktiskt gjord för att
stå och det känns skönt i mina ben när jag står… mina ben får träning.
-…
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Birgitta Nordström, FoI, NLL
BILD 67
BMD hos vuxna
• Lågdos av stående för vuxna har troligtvis liten effekt på skelettets hållfasthet.
Högre dos av stående kan möjligen motverka benförlust hos vuxna.
• Tidig mobilisering vid RM skada kan motverka benförlust.
• De med hög muskeltonus har mindre benförlust än de med låg muskeltonus
• Skillnad på BMD hos personer med inkomplett/komplett skada
• Vanligaste frakturområdena är distala femur och proximala tibia
• “För mig känns det intressant att se vad som händer framöver. Jag äter medicin för
att motverka osteoporos och går på regelbundna kontroller för att se vad som
händer. Alltså, jag tror inte att det gör så stor skillnad, det är inte det som är
anledingen till att jag står. Jag tror inte att mina ben blir superstarka av det här,
men kanske det i alla fall inte försämras”
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Muskeltonus vuxna
• Viss evidens för att ståendet påverkar spasticitet positivt (Review;Newman och
Baker)
• Dynamiskt stående i Segway minskar spasticitet
• Minskad reflexaktiviter
• Vanligt med upplevelser av minskad tonus till följd av att stå
• ”Jag vet inte om spasticiteten blir mer eller mindre av att stå. Man blir avdomnad
så blir man segare då är jag ju mindre spattig men inte ur ett positiv… det känns
mer som att jag är trött i bena och det blir efter att jag stått”
• ” Jag får stå ett tag innan benen slutar sprattla och så håller det väl i sig en dag.
Det är samma när jag ska gå och lägga mig, då är det svårt att få ut benen. Om jag
stått innan jag lägger mig är det skillnad då är det enklare att få ut benen”.
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Muskeltonus barn
• Minskad spasticitet i nedre extremitet (triceps surae, tibialis anterior, soleus)
• Kortvarig effekt. Ca 35 minuter
• Rekommendation: 30-45 min/dag
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Höftledens stabilitet för barn med CP
Vad har positionering för betydelse för höftledens stabilitet ?
Stå med max abduktion, max höft och knä extension
0-10 grader framåtlutad
Grad av belastning
Migrationsprocenten påverkades positivt av att stå 90 minuter i abducerat läge
Vad tolererar barnet?
24-timmars positionering och dess påverkan på höftleden
Tolerans
”Han blir mycket gladare om han kommer upp i stående.
Han vill stå och då tycker jag att det är bra att han får en rak kropp”
Rekommendation: 60 minuter/dag med 60 graders abduktion i höftleden för barn med CP
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Kardiovaskulärt och respiratoriskt
Sänkt blodtryck, hjärtminutvolym
och slagvolym (RM-skada)
Egenrapporterade värden
• Minska svullnad i fötter och
ben
• Höjd vakenhet
• Förbättrad cirkulation
• Större lungvolym
• Påverkar andningen negativt
”Beroende på hur ivrig man är att prata så blir man andfådd. Det är
jobbigare att prata i ståläge än när man sitter”
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Mage tarm
Självrapporterat kommer det ofta fram att personerna uppger att
magen fungerar bättre när man står
Regelbunden tömning av tarmen
Single case studie som visade på positiva effekter
”Det var tufft när jag var liten för när jag kom upp i mitt ståskal
reagerade magen, tarmarna började jobba. Jag bajsade på mig,
därför ville jag inte använda mitt skal länge…det var samma varje
gång”
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Blåsa
• Belastning av de långa rörbenen minskade hypercalciuria
• Lättare att tömma blåsan i stående
• Färre antal UVI
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Muskelstyrka
• Svårt att bedöma. Ofta finns det med andra blandformer med samtidig stimulering
med FES eller vibrationsträning
• Ökad styrka i höft och knäextensorer samt i abduktorer
• Upplevd styrkeökning vid självrapportering
”Att stå är ett sätt att träna musklerna i benen och att förbättra blodcirkulationen.
Ståendet är en vinst för kroppen och om jag jobbar på bra kommer jag att bli stark
och kunna gå en dag.”
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Huden
• Långa tider i sittande ökar risken för sår. Stå kan avlasta trycket i baken.
• <60% av fysioterapeuterna i en studie av Taylor (2009) menade att det var mycket
viktigt med att komma upp och stå för att minska risken för sår.
• Färre trycksår
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Aktivitet och delaktighet
Gångförmågan förbättrades hos barn med CP (nivå II och III) av att
ståträna. Träning 3 g/ve under 3 veckor.
Ökad/minskad delaktighet i en del aktiviteter
Strokepatienter fick antingen ståträna eller ha “vanlig FT”.
Förflyttning, autonomi, motorisk funktion utvärderades.
”Förut kunde jag inte lämna honom; om han ville se på TV medan han
stod i sitt hjälpmedel var jag tvungen att sitta där jag också…om jag
skulle börja laga mat…ja då var jag tvungen att ta bort honom från
stödet och ta med honom till köket. Nu kan jag till och med gå på
toaletten eller gå till köket och börja med maten. Om han vill mig
någonting kan han rulla ut till mig helt själv. Han kan stå och leka med
lego eller leka med lera medan han står vid fönstret. Han kan stå och
titta ut eller kanske göra sina läxor.”
Rekommendation barn:60 minuter/dag 5 dagar i veckan i kombination
med vibration
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Social funktion, livskvalitet
• Välbefinnandet ökade
• Glädje
• Att använda ståhjälpmedel har generellt en positiv psykosocial inverkan
”Det är självklart att det är psykologiskt viktigt att vara på samma nivå som andra.
Det är en fördel att ha ögonkontakt på samma nivå som den du pratar med, att inte
vara tvungen att titta upp på någon”
”Det är ingen skillnad, jag är den jag är oavsett om jag sitter, går eller står upp. Det
är vanligt att folk reagerar när jag står upp och säger ”är du så här lång?” Men jag
tror inte att de ser på mig på ett annat sätt. Jag är fortfarande jag oavsett
kroppsposition”
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Birgitta Nordström, FoI, NLL
BILD 78
Stå i hjälpmedel=sedentary living?
• Vad händer när man står i ståhjälpmedel? 19 deltagare mellan 4 -20 år.
• Energiåtgång å muskelaktivitet mättes i liggande, sittande på stol med ryggstöd,
pall, stående med eller utan stöd.
• 5 minuter i liggande och 2 minuter i sittande och stående. 2 timmar efter måltid.
• Alla deltagare kom över 1,5 mets när de stod oavsett klassificering.1.53-1.88
METS.
• För dem med GMFCS III var energiåtgången högre i alla positioner jämfört med
liggande. Högre energiåtgång ju högre GMFCS klass. I sittande låg man under 1,5
mets oavsett om man satt med eller utan stöd.
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Hendrie, W. A., Watson, M. J., & McArthur, M. A. (2015). A pilot mixed
methods investigation of the use of Oswestry standing frames in the
homes of nine people with severe multiple sclerosis. Disability and
rehabilitation, 37(13), 1178-1185.
• Motorisk förmåga i nedre extremitet (AMCA) 8/8 förbättrades signifikant
• Nöjdhet med utförandet av en självvald aktivitet (COPM) 7/8 förbättrades
signifikant
• Muskeltonus, spasm frekvens (PSFS) 2/7 förbättrades signifikant, 1 försämrades
• Smärta (VAS) Ingen skillnad
• Mage tarm (dagbok) Ingen skillnad
• Ståendet ger en förändring i kropp och själ
• Relationer och roller, sense of being
• Optimism inför framtiden med ståendet som en ”feel good faktor”
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Birgitta Nordström, FoI, NLL
BILD 80
Sammanfattning
• Viss evidens finns för att ståendet har positiv effekt på kroppsfunktioner och
kroppsstrukturer gällande
• Bentäthet i ryggrad och ben
• Minskad spasticitet temporärt
• Muskellängd
• MEN
• Klinisk relevans?
• Det finns få studier med hög kvalitet så fler BRA studier behövs
• Frågan är också hur vi ska bedöma de kvalitativa studierna med personernas egna
upplevelser.
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Ulrica Lundström
Att åldras med ryggmärgsskada
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Delaktighet i vardagslivet hos personer som åldras
med en traumatisk ryggmärgsskada
Ulrica Lundström, Filosofie doktor i arbetsterapi/Forskare
Definitioner ryggmärgsskada
 Komplett
C4 Tetraplegi
C6 Tetraplegi
 Inkomplett
T6 Paraplegi
 Traumatisk
 Icke traumatisk
L1 Paraplegi
Epidemiologi
• 80 – 85% av alla ryggmärgsskadade är män
Ålder
• Medelåldern är drygt 30 år
• Ökande andel äldre personer
Incidens & Prevalens
•
•
•
•
I Sverige drabbas ca 120 personer/år
I Nordamerika drabbas ca 400 personer/år
Ca 5 000 personer i Sverige
Ungefär 250 000 personer i USA
Bilder: ApoCalypse illustration & produktion/Lars Geson Andersson
Könsfördelning
Historik
3000 – 2500
1914 – 1918
460 – 370
1762
1944
Åldras med en ryggmärgsskada
• Livslängden ökar men skillnader finns
• Sekundära medicinska komplikationer
• Accelererat och förtidigt åldrande
• Ökad hjälp med vissa aktiviteter
Vardagslivet utifrån ett
rehabiliteringsperspektiv
Delaktighet
Aktiviteter
Förmågan att agera
Övergripande syfte
Att utveckla kunskap om delaktighet i vardagslivet hos
personer som åldras med en traumatisk
ryggmärgsskada.
Mixad metod design
Studie I
To explore and describe the leisure repertoire of persons with
traumatic spinal cord injury and how the repertoire is related to
interest, performance, and well-being.
Tvärsnittsstudie, enkäter baserad på NPS – intressechecklista
Deltagare
Ålder
97
19 – 69
(43.5)
Ryggmärgsskada Tid sedan skada
Tetraplegi
Paraplegi
2 – 31
(7.3)
Studie I – Resultat
Intresserade
Utövar
Välbefinnande
Förändrat
utövande
Sociala aktiviteter
Sociala aktiviteter
Sociala aktiviteter
Friluftsliv
Kulturella aktiviteter
Kulturella aktiviteter Kulturella aktiviteter
• Ålder
• Kön
• Tid efter skadan
Motionsidrott
Studie II
To gain an understanding of participation in everyday occupations
through life stories of persons aging with a traumatic spinal cord
injury.
Narrativa intervjuer
Deltagare
Ålder
8
48 – 74
(57.6)
Ryggmärgsskada Tid sedan skada
Tetraplegi
13 – 41
(27.1)
Studie II – Resultat
• Förmågan att agera och att delta ibland annat fysiska aktiviteter
förändras över tid
– Sekundära medicinska komplikationer
– Bristande stöd från samhället
• Risk för att inte kunna delta i aktiviteter (occupational injustice)
• Orolig inför framtiden och möjligheten att fortsätta delta i
aktiviteter.
Erfarenheter från deltagare
Studie III
To describe and offer an explanation for how one man viewed
meaning in his everyday life while aging with a traumatic spinal
cord injury.
Narrativa intervjuer mellan 2010 – 2014
Deltagare
Ålder
1
52
Ryggmärgsskada Tid sedan skada
Tetraplegi
35
Studie III – Resultat
Jag utbildade mig
och valde ett arbete
som vem som helst
Jag lever efter
devisen att lite är
bättre än inget
Jag får prioritera bland
de aktiviteter som jag
upplever som
meningsfulla
Vet inte hur brant
nerförsbacken är
och hur fort det
kommer att gå när
min hälsa försämras
Nu tvingas jag välja
bort vissa aktiviteter
för att kunna
fortsätta jobba
Studie IV
To explore and describe participation in activities and frequency
of secondary health complications among persons aging with a
traumatic spinal cord injury.
Tvärsnittsstudie, telefonenkät baserad på PARTS/M-v3
Totalt
Deltagare
Ålder
121
50 – 87
(62.2)
Hälsofråga
Enkät
102
73
Ryggmärgsskada Tid sedan skada
Tetraplegi
Paraplegi
20 – 55
(35.5)
(62.7)
(35.9)
(63.7)
(36.3)
Studie IV – Resultat
Smärta
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Fatigue
Trycksår
Spasticitet
Muskelsvaghet
Blåsa/tarm
Spara energi
Tid sedan skada 36-55 år
(n=40)
Tid sedan skada 20-35 år
(n=33)
Studie IV – Resultat
• Kvinnor rapporterade bättre allmän hälsa än männen.
• Stöd från personliga assistans och fler hjälpmedel.
• Information och regelbundna uppföljningar med multiprofessionellt team.
Sekundär analys – Kawa modellen
Episod 1
Tid
Episod 2
Episod 3
Modell: Michael Iwama
Episod 3
Önskan att delta som tidigare
Behov av vila
Förmågan att agera
Orolig inför framtiden
Problem att arbeta
Orolig för hälsan
Förlora roller
Att delta eller inte
Ryggmärgsskadan
Anpassad bil
Kroppssyn
Uppföljningar
Arbetskollegor
Hjälpmedel
Familj
Personlig assistans
Sekundära medicinska komplikationer
Implikationer för praxis och rehabilitering
Tack för er uppmärksamhet!
Utvecklingsavdelningen
Hälsa för personer med bestående funktions-nedsättningar
- Fysisk aktivitet/stillasittande
http://www.nll.se/sv/Utveckling-ochtillvaxt/Folkhalsa/Fokusomraden/Halsa/
Lovisa Viklund
Att leva med rörelsehinder
”Integrering känns väldigt aktuellt när det gäller min delaktighet i skolidrotten. Jag
har 20 elever i min klass och så en integrerad, det är så jag upplever att
idrottsläraren har tänkt. Idrotten har alltid varit ett problem för mig eller rättare
sagt för mina lärare”
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
FYSISK AKTIVITET FÖR MIG
MIN FYSISKA AKTIVITET
ÖVER TID
EGEN MOTIVATION
SKOLIDROTTEN
Linnéa Grönbech Blomqvist
Att leva med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
”Inom idrotten är tillåtet att tävla om att
vara bäst medan det i andra skolämnen
skulle vara oetiskt. Det är ok att bli vald sist
i alla idrottsaktiviteter och få höra att man
är dålig på att springa, hoppa och kasta.
Skulle man kunna göra så i ett teoretiskt
ämne?”
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Camilla Flodström
Elektrodressens påverkan på delaktighet, spasticitet och ledrörlighet
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Elektrodressens, påverkan på
delaktighet, spasticitet och
ledrörlighet hos barn med
cerebral pares
Lena Revholm
Parasportförbundet, Vinnare av Landstingets Idrottsledarstipendium 2015
Vilka möjligheter finns till fysisk aktivitet på fritiden?
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Aktiv fritid - Parasport
Idrott för personer med
en funktionsnedsättning
Lena Revholm idrottskonsulent
Parasport Norrbotten
http://www.parasport.se/norrbotten
VÅRA FÖRENINGAR
Norrbottens Handikappidrottsförbund har 12
föreningar runt om i länet där olika idrotter utövas.
Bodens HIF
Malmbergets AIF
Bushido Luleå Budoklubb
Pajala IF
Kiruna HIF
Piteå HIF
Luleå HIF
Porjus IK
Luleå Pingisförening
Pålänge GIF
Luleå Simsällskap
Älvsbyn HMK
Har ni frågor?
Vill ni veta mer?
Hör av er till:
Lena Revholm idrottskonsulent
Parasport Norrbotten
http://www.parasport.se/norrbotten
lena.revholm@norrbotten.rf.se
Mobil: 070-29 23 049
Utvecklingsavdelningen
Hälsa för personer med bestående funktionsnedsättningar
- Fysisk aktivitet/stillasittande
http://www.nll.se/sv/Utveckling-och-tillvaxt/Folkhalsa/Fokusomraden/Halsa/
DIVISION
Landstingsdirektörens stab