nr 2-3

DIABETESVÅRD
Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård
www.diabetesnurse.se
NR 2-3 2015
Vi önskar er
en skön & avkopplande
sommarledighet!
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
3
Ordföranden har ordet
Så är ytterligare ett symposium avklarat och styrelsen pustar
ut några veckor innan det är dags att börja arbetet med
nästa års möte. Som vanligt är det omöjligt att göra alla
nöjda, och vi har inget företag som gör något åt oss utan vi
sköter allt kring symposiet själva på vår fritid så vi kan troligtvis inte bli perfekta för vi har inte de resurserna.
Styrelsen anser att vi gör så gott vi kan
och alternativet att betala för att få allt
organiserat är för mycket för den medlemsavgift vi har. Sammanställning av utvärderingen pågår och publiceras när den
är klar.
Brita Liljestrand från Läkemedelsverket
har också varit och pratat på ett möte
som professionen (SFSD, SFD, Diabetesförbundet, barnläkarföreningen) haft tillsammans med industrin och Equalis.
Självklart är vi alla positiva till att fel anmäls
och rapporteras.
Mötet föreslår att Diabetes professionen
gör följande:
• på varje Diabetes mottagning eller vårdcentral utses en diabetessjuksköterska
och läkare som ansvarar för att reklamationer fungerar med en struktur och organisation där så är möjligt (Vi ser att det
kan vara problem på mindre arbetsplatser att ha tid över för detta. För mycket
organisation för en primärvårdsenhet.
Rutiner är viktigt, kunskap och hur och
vart anmälan skall skickas).
• Önskvärt att det inom varje landsting
byggs upp och organiseras via regionalt
diabetes råd eller motsvarande en struktur och organisation kring reklamation.
• SFD och SFSD informerar aktuella företag med Diabetes hjälpmedel att de
snarast ska återkoppla till respektive enhet avseende rapporterad reklamation
och de åtgärder de gjort.
rapportering till NDR görs vid byte av
insulinpump så att uppdaterat pump nr
finns och att åtgärd till byte framgår
T
• Allvarliga tillbud med Insulinpump med
tillbehör innebär att denna måste akut tas
om hand av vården och skickas in till företaget med kopia på anmälan till läkemedelsverket. SFSD har som förslag att insulinpennor reklameras på Apotek som då
anmäler till läkemedelsverket.
Läkemedelsverket, Socialstyrelsen
och IVO uppmanar till
att anmäla fel
4-6
Genetiken för komplikationer
vid typ 2 diabetes 7
• Avstämningsmöte hur det går kommer
att ske i december på nytt möte mellan
professionen och industrin
Ny undersökning bland
unga vuxna med diabetes
8
Årets symposium i bilder
10-12
Ni som var med på symposiet har ju hört
hur anmälan skall göras ni andra får läsa i
tidningen. Dra er inte för att ringa och
prata med Läkemedelsverket om ni är
osäkra de önskar kontakt och hjälper
gärna till.
Hör gärna av er till mig hur det fungerar
och om ni har gjort förändringar med ert
sätta att arbeta med detta eller om det är
problem att få till rutiner och åtgärder så
jag får feedback att ta med mig till mötet.
Mig kontaktar ni via ordf@sfsd.se.
Ha nu en riktigt skön sommar och ladda
batterierna på bästa sätt under en välförtjänt semester.
Ingela Bredenberg
INNEHÅLL
NDR nytt
14
Årets pristagare
16-20
DiaBEST konferens
16-20
Personcentrerad vård vid
insulinpump och CGM
24-30
Många fördelar med att
åka på läger
31
Det finns nu en unik möjlighet
till god vård för äldre
32-33
Etableringen av personliga
hälsokonton påbörjas
38
Norska Diabetesforum, 2015
45
Bollakonferens 2015
46
Hälsoresultat i fokus för
nya styrmodeller
48
Minska diabetesförekomsten
för födda i Irak och
boende i Sverige?
52-53
4
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och IVO uppmanar
Det är viktigt att personal i diabetesvården uppmärksammar och anmäler negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter som används av personer med diabetes. Läkemedelsverket har endast fått in 10 rappor ter sammanlagt under 2013 och 2014 där en diabetesprodukt varit
inblandad.
Under samma tid fick Läkemedelsverket
från tillverkarna in omkring 170 rapporter
år 2013 och omkring 540 år 2014. Rapporterna gäller händelser med insulinpumpar, insulinpennor och engångsprodukter. Vad gäller blodsockermätare,
blodsockerstickor och sensorer rapporterade tillverkarna totalt ungefär 15
stycken händelser under både 2013 och
2014.
En av orsakerna till att rapporteringen
från diabetesvården är låg kan vara att
användarna idag har mer direkt kontakt
med leverantörerna när det uppstår problem, vilket medför att vårdpersonalen
inte alltid får kännedom om händelserna.
Den stora skillnaden mellan antalet rapporter från tillverkare, i förhållande till
antalet rapporter från vården, kan eventuellt även till viss del förklaras av skillnader i bedömningen av vilka negativa händelser eller tillbud som har, eller som kan
leda till, dödsfall eller ett allvarligt försämrat hälsotillstånd hos en person.
Utan hänsyn till ovanstående, för att
kunna upptäcka fel och brister med produkterna, behöver vårdpersonalen vara
proaktiv och fråga användarna hur produkterna fungerar och rapportera eventuella händelser, både till berörda tillverkare och till ansvariga myndigheter.
Vad finns det för skäl att anmäla?
Vårdpersonalen kan bidra till att förebygga att allvarliga händelser sker genom
att aktivt uppmärksamma och anmäla
negativa händelser och tillbud. Syftet med
anmälningar är att förebygga onödiga
händelser som i många fall leder till att
patienterna/användarna måste uppsöka
sjukvård.
En anmälan till myndigheterna ska
ses som ett tecken på en fungerande
process snarare än en problematisk verksamhet.
Anmälningarna kan hjälpa till att identifiera områden där det finns ett behov av
förbättring och minska riskerna med
produkterna. På detta sätt kan vården
vara delaktig i den framtida utvecklingen
av diabetesprodukterna så att produkterna blir mer säkra och ändamålsenliga.
Vad är en negativ händelse?
I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS
2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården
beskrivs anmälningsplikten. Inom varje
verksamhet ska det finnas en anmälningsansvarig och en rutin för att anmäla dessa
händelser. Till en negativ händelse eller
tillbud räknas
• Funktionsfel och försämring av en produkts egenskaper eller prestanda,
• Felaktigheter och brister i märkningen
eller bruksanvisningen
Som har lett till, eller kan leda till, ett allvarligt försämrat hälsotillstånd hos en
person, eller dödsfall.
Myndigheterna vill uppmuntra till att anmäla alla negativa händelser och tillbud
med diabetesprodukter. Det kan t ex vara
en insulinpump vars knappar slutat fungera, en infusionsslang som läcker eller
nålar som går av och där patienten/användaren fått en påverkan eller skulle ha
kunnat få en påverkan på hälsotillståndet.
Även en svårhanterlig produkt eller bristfällig bruksanvisning som eventuellt kan ha
varit bidragande orsak till en händelse ska
rapporteras. En aktiv rapportering från
diabetesvården kan på sikt bidra till ökad
forskning och utveckling inom området så
att kunskapsläget om oönskade effekter
med diabetesprodukter kontinuerligt kan
förbättras.
Se även http://www.ivo.se/globalassets/
dokument/publicerat-material/informationsmaterial/hjalp_oss_att_utveckla_patientsakerheten_webb.pdf
Anmälan
Den blankett som ska användas för anmälan finns på webbsidorna hos Läkemedelsverket1 och Inspektionen för vård
och omsorg (IVO)2. Anmälan ska skickas
till tillverkaren av produkten och en kopia
av anmälan ska skickas till Läkemedelsverket. När en rapport inkommer till Läkemedelsverket registreras anmälan i en
intern databas. Läkemedelsverket kontrollerar att tillverkaren skickar in en rapport om händelsen till myndigheten.
Fortsättning på nästa sida
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
De berörda myndigheterna vill uppmuntra till att vårdpersonal tar del av informationen om medicintekniska produkter på våra webbsidor, och samtidigt
söka upp blanketten för anmälan om negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter.
5
1. https://lakemedelsverket.se/malgrupp/
Halso---sjukvard/Medicintekniska-produkter/Rappor tera-medicintekniskaolyckor-och-tillbud/
2.
http://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat-material/blanketter/medicintekniska-produkter/anmalan-neg-handelse-tillbud-medtekn-prod-2013-6.pdf
Helena Dzojic
Enhetschef, Läkemedelsverket
Bitte Fritzson Enhetschef
Socialstyrelsen
Lars Asteborg
Utredare, Inspektionen för vård och omsorg
Britt-Marie Carlssons Stipendiefond
Britt-Marie Carlssons stipendiefond inom Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, SFSD.
e
i
d
n
e
p
i
t
S
fond
Britt-Marie Carlsson, diabetessjuksköterska från Västra Götaland, arbetade under många år för en bättre vård för personer med diabetes
både lokalt och nationellt. Sedan början av 2000-talet var hon aktiv
inom SFSDs styrelse och de sista åren som dess ordförande fram till
hennes bortgång.
En av Britt-Marie Carlssons sista önskningar var att det efter hennes
död skulle instiftas en minnesfond till stöd för barn, ungdomar och unga
vuxna upp till en ålder av 25 år, med diabetes.
Syftet med fonden är att stötta personer med diabetes och diabetesvården genom att bidra till olika former av aktiviteter, såsom lägerverksamhet, kurser och grupputbildningar kopplade till diabetes.
Ansökningar kan göras av enskilda individer med diabetes och diabetesteam på klinik. Ansökan görs elektroniskt på SFSDs hemsida, diabetesnurse.se
Ge en gåva. Alla gåvor är viktiga, stora som små.
Bankgiro: 516-3837.
SVENSK FÖRENING
FÖR SJUKSKÖTERSKOR
I DIABETESVÅRD
ANMÄLAN om negativa händelser och tillbud
med medicintekniska produkter
Vårdenhetens dnr
1. Anmälan om medicintekniska produkter
Denna anmälan har sänts till
Datum
Tillverkaren/leverantören
Datum
Läkemedelsverket
Datum
Inspektionen för vård och omsorg, som information
2. Anmälan om egentillverkade medicintekniska produkter
Denna anmälan har sänts till
Datum
Inspektionen för vård och omsorg
3. Vårdenhet eller motsvarande
Enhetens namn
Utdelningsadress
Postnummer
Postort
Telefon (inkl. riktnummer)
Fax (inkl. riktnummer)
Kontaktperson
Telefon (inkl. riktnummer)
E-postadress
4. Medicinteknisk produkt
Tillverkare/fabrikat
Produktnamn/benämning
Artikelnr/typbeteckning/programversion
Inköpsår
Lot-nr/batch-nr/serie-nr
CE-märkning
Ja
Nej
Produkten är inte CE-märkt därför att den är
upphandlad före 1998-06-14
specialanpassad (jfr LVFS 2001:5, 2003:11)
under klinisk prövning (jfr LVFS 2001:5, 2003:11)
avsedd för utvärdering av prestanda (jfr LVFS 2001:7)
egentillverkad
Annan orsak till att produkten inte är CE-märkt:
SOSFS 2013:6 Bilaga 2 (2013-05)
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
7
Ny undersökning bland unga
vuxna med diabetes
Varannan känner sig aldrig ledig från sjukdomen! Nu kräver vi
särskilda ungdomsmottagningar!
En ny undersökning från Ung Diabetes,
Diabetesförbundets ungdomsförbund,
bland unga 18-30 år visar att sjukdomen
stark påverkar vardagen. Fyra av tio tänker på sin diabetes minst 1-10 gånger i
timmen.Varannan uppger att de ständigt
har sin diabetes i bakhuvudet och aldrig
får ledigt från den.
– Vi är ensamma med sjukdomen 5 000
vakna timmar om året, sjukvården besöker vi i snitt en timme och 20 minuter
om året, i många fall inte ens det. Det är
rimligt att vi får tillgång till sjukvården,
effektiva behandlingar och nya smarta
hjälpmedel för att uppnå bästa möjliga
blodsockerkontroll och minimera risken
för komplikationer både på kort och
lång sikt, säger Cajsa Lindberg, ordförande Ung Diabetes.
Diabetes typ 1 bland barn och unga ökar
och Sverige ligger i topp i världen över
andelen drabbade. Många lever ett ”normalt” och bra liv med sin diabetes. Men
det finns sådant som kan bli bättre, bland
annat övergången från barn- till vuxenmottagning, visar undersökningen bland
Ung Diabetes medlemmar. Det handlar
dels om tillgänglighet till sjukvården, dels
om rätten till behandling och hjälpmedel
som underlättar ett flexibelt och ”fritt”
liv.
– Kvällsöppet, flexibilitet, rådgivning via
internet, smartphones, rätt till det senaste och bästa – vilka andra ska ha det
om inte vi unga som ska leva hela livet
med sjukdomen? Det är mycket som
händer de här åren mellan 18 och 30
och det är lätt att ens diabetes inte uppfattas som så viktig att sköta, säger Cajsa
Lindberg.
Undersökningen visar att de allra flesta
vill ha särskilda ungdomsmottagningar,
ett förslag som stöds av diabetesläkarna.
Fakta diabetes typ 1: Runt 50 000
människor har typ 1-diabetes, 8 000 är
barn. Antalet barn som insjuknar har
nästan fördubblats sedan 80-talet. Arvsgången vid typ 1-diabetes är komplicerad och till stora delar fortfarande
okänd. Vid typ 1-diabetes har kroppens
egen insulinproduktion helt eller nästan
helt upphört. Av någon okänd anledning
angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna
i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till
total insulinbrist.
– Barn och ungdomar kommer att ha en
mycket lång diabetesduration redan vid
inträdet i vuxen ålder, vilket är väl känt
påverkar risken för komplikationer på
lång sikt, säger professor Mona Landin
Olsson, ordförande för de svenska diabetesläkarna (SFD, svensk Förening för
Diabetologi).
Hela undersökningen: bifogas.
Frågor: Cajsa Lindberg, ordförande Ung
Diabetes, tfn +45 51 78 19 53
Mona Landin-Olsson, tfn 070-719 52 64
Presskontakt: Lena Bergling,
tfn 070-2345 158
Cajsa Lindberg,, ordförande Ung Diabetes
www.diabetes/ungdiabetes
8
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Genetiken för komplikationer
vid typ 2 diabetes
Typ 2-diabetes kännetecknas av nedsatt insulinsekretion eller insulinaktivitet där gener samverkar med miljön och orsakar sjukdomen. Typ 2 diabetes utgör 90 procent av alla fall
med diabetes. Sjukdomen ökar globalt, med en uppskattad
förekomst på 592 millioner drabbade 2035. Här skriver
Sami Alkayyali själv om sitt forskningsarbete.
Enligt beräkningar från WHO, inträffar ca
80 procent av diabetesrelaterad dödlighet i låg- och medelinkomstländer. Sjukdomen är förknippad med förödande
komplikationer med skador i njurar,
ögon och nerver samt hjärtinfarkt och
stroke.
Varför vissa slipper
komplikationer
Hyperglykemi (högt blodsocker) och
sjukdomens varaktighet ansågs vara de
starkaste riskfaktorerna för utveckling av
diabeteskomplikationer men studier har
visat att vissa patienter med typ 2 diabetes utvecklar komplikationer trots en
väl kontrollerad blodsockernivå, medan
andra patienter med okontrollerad
blodsockernivå vid lång varaktighet inte
utvecklar några komplikationer.
Dessa observationer tyder på att genetiska faktorer kan vara avgörande för
benägenheten at utveckla komplikationer.Vidare har familjestudier demonstrerat en 50 % ärftlighet för ischemisk (syrebrist) hjärtsjukdom, 36%-75%, för diabetesnefropati (njurskador) och 52% för
diabetesretinopati (ögonskador).
Befolkning med hög risk
Vår studie syftade 1) till att identifiera
genetiska markörer associerade med
diabeteskomplikationer hos patienter
med typ 2 diabetes, och 2) att undersöka exponering för svält som en riskfaktor för utveckling av diabeteskomplikationer.
Vi har använt oss av en befolkning i
Ukraina med hög risk för hjärt-kärlsjukdomar och har hos dessa studerat gener
som har samband med kardio-metabola
egenskaper.
Delad genetisk känslighet
Vi har lyckats identifiera ett typ-2 diabetes genetiskt lokus i HMGA2-genen som
är associerat med diabetesnefropati och
minskad njurfunktion. Därutöver identifierade vi en variant i KCNJ11-genen
som förknippas med en ökad risk för
dödlighet, oavsett om samtliga dödsfall
inkluderades i studien eller om endast
dödlighet på grund av hjärt-kärlsjukdom
togs i beaktande.
Våra data visade en delad genetisk känslighet mellan mikro- och makrovaskulära
komplikationer i den ukrainska populationen.
Vidare tyder data på att svältexponering
tidigt i livet kan påverka risken för diabeteskomplikationer i vuxen ålder.
Text: Sami Alkayyali
Bild: Dreamstime
Avhandlingens titel: Genetics of Complications in Patients with Type 2 Diabetes.
NATIONELLA RIKTLINJER
Nya nationella gränsvärden för graviditetsdiabetes
Förhöjda blodsockervärden innebär en risk för komplikationer
hos gravida kvinnor och deras barn. Idag är gränserna för
behandling av graviditetsdiabetes olika både inom och mellan
landsting. För att öka jämlikheten kommer nu Socialstyrelsen med
rekommenderade gränsvärden för när åtgärder bör sättas in. Rekommendationen är ett komplement till Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för diabetesvård.
Läs om remissversionen av beslutsstödet på: www.socialstyrelsen.se
S E - LIX-15- 03- 05
Lyxumia tar greppet om
1
måltidstoppen
För insulinbehandlade patienter
med typ 2-diabetes
Instruktionsfilm om Lyxumiapennan finns på www.medicininstruktioner.se till stöd för dig och dina patienter.
Ref 1. Lyxumia SPC.
Lyxumia® (lixisenatid) ℞, A10BX10, injektionsvätska, varje dos (0,2 ml) innehåller 10 resp. 20 mikrogram (μg) lixisenatid (50 resp. 100 mikrogram per ml). Indikation: Lyxumia är indicerat för behandling hos vuxna med diabetes mellitus typ 2 för att uppnå glykemisk kontroll i kombination med orala glukossänkande läkemedel och/eller basinsulin när dessa i kombination med diet och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. Varning och försiktighet: Typ 1-diabetes melDetta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För ytterligare information se
litus och diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se.
www.fass.se. Förpackningar: Startförpackning med 1 grön förfylld penna 10 mikrogram + 1 lila förfylld penna 20 mikrogram. Underhållsförpackning med 2 lila
förfyllda pennor 20 mikrogram. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgift se www.fass.se. Kontaktuppgifter: Lyxumia tillhandahålls av Sanofi AB, Box 30052, 104
25 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översynen Okt 2014.
Lyxumia ingår i läkemedelsförmånen i kombination med basinsulin för patienter som först har provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när metformin
eller sulfonureider inte är lämpliga.
Sanofi AB, Tel: 08 - 634 50 00. www.sanofi.com
Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com
MAR S 2 015
t!
era
n
o
nti
e
v
ub
s
Nu
10
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
Årets symposium i bilder
Årets årsmöte avklarat.
Läkemedelsverket informerar!
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
11
Välbesökta utställningar!
Underhållning!
Kristina och Anna njuter av god mat.
Utvärdering symposiet 2015
115 svar från ca 230 deltagare.
Svaren fördelas enligt följande: Medicin klinik 53 svar
Primärvård
52 svar
Annat
10 svar ( barnklinik anges i vissa svar)
UTVÄRDERING Samtliga
Deltog ej
Bra
Skapligt
Mindre bra
Ämnen 16 april
1) Adolescens
Kristina Berg Kelly
50
6
2) Ung Diabetes
82
27
11
4
69
34
7
4) Träningsläger Selma Spa
Stig Mattsson
68
45
2
5) Implementering av Nationella
Nationella Riktlinjer för Diabetesvård
-Handlingsplan Eva Thors Adolfsson
Anna Garmo o Birgitta Göthman
40
23
29
23
1) Rapport av olyckor och tillbud med
Medicinsk tekniska produkter
Läkemedelsverket
9
87
17
2
2) Ökad diabetesrisk hos barn till
Invandrare
Ulf Söderström
8
68
33
6
96
19
85
26
3) Nya Nationella Riktlinjer för
Diabetesvård
Kaija Seijbolt
Ämnen 17 april
3) Posterpresentation
Janeth Leksell
4) Löpsedlar
NDR
Swediabkids
KAS
5) Mångfald 2.0 – What you see is NOT
What you get
Edna Eriksson
3
30
71
10
1
4
s men
t
a
t
u
l
s
v
a
et har
g
n
a
lt atet!
m
u
e
s
g
e
r
n
m
o
Arra
örerna
g
n
a
r
r
a
a
fråga gärn
VÄLKOMMEN TILL DET ÅRLIGA DIABETESTINGET
2 JUNI 2015 i Lund
__________________________________________
Lyssna till och möt våra hälso- och sjukvårdspolitiker,
läkare, diabetessjuksköterskor och Er patientförening
”Skåne ska bli bäst i Sverige på diabetesvård” – hur?
Välkommen till en eftermiddag med fokus på folksjukdomen Diabetes,
med inriktning på typ-2 diabetes.
•
•
•
Plats: Sjukhusaulan Skånes Universitetssjukhus Lund
Datum: 2 Juni 2015
Tid: 14.30-17.30
Seminarie och debatt
• Konkreta förändringar för att nå den optimala diabetesvården i Skåne?
• Arbetet med implementering av framgångsfaktorer och nationella
riktlinjer i diabetesvård.
• Hur stöttar Hälsoval Skåne vårdcentralerna till bästa kvalité?
• Vad hindrar Primärvården från att ge bäst diabetesvård?
• Hur möter politikerna problem och utmaningar?
• Världsledande forskning på hemmaplan till nytta för framtidens
diabetsvård
Under dagen deltar Stig-Åke Grönvall ordförande Diabetesföreningen
i Skåne län - Sven Karlsson Verksamhetschef VO endokrinologi hud
reproduktion ögon, SUS - Agneta Lindberg diabetessjuksköterska
Hässleholm och ordförande i Expertgrupp Diabetes Skåne – Fredrik
Löndahl ordförande Diabetesförbundet - Anna-Lena Hogerud (S)
Ordförande Hälso-och Sjukvårdsnämnden - Magnus Kåregård Medicinsk
Rådgivare Hälsovalskontoret - Bo-Anders Paradis & Anneli Arnell
Näsby Vårdcentral - Erik Renström Professor Lund University Diabetes
Center
Moderator Jesper Aspegren
Deltagande är avgiftsfritt och ingen anmälan krävs. Välkomna!
Arrangörer är Diabetesföreningen i Skåne län i samarbete med anslutna LIF företag.
14
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
NDR-nytt
Nu är den snar t här.
En helt ny och mer informativ hemsida.
Testning av nya hemsidan pågår
Utbildningar i NDR:s regi
Ett femtiotal enheter runt om i landet
håller på att testa NDR:s nya hemsida.
Det dröjer inte länge innan vi alla har
tillgång till en helt ny, mer tillgänglig och
informativ hemsida. För att kunna registrera on-line på den nya hemsidan måste
tjänstekortet vara kopplat till ditt NDRkonto, vilket de flesta av våra användare
nu redan har gjort.Vid frågor kontakta vår
support per mail ia.almskog@registercentrum.se
Vill ni lära er mer om förbättringsarbete
inom diabetesvården? NDR planerat att
starta kort-utbildningar i hur förbättringsarbete kan bedrivas med NDR som
verktyg. Målgruppen är diabetesteam,
verksamhetschefer, verksamhetsutvecklare eller liknande befattning i vården. Håll
utkik på vår hemsida där vi kommer att
annonsera utbildningarna. Vi tar gärna
emot intresseanmälningar per mail till
par.samuelsson@registercentrum.se
Patientrapporterade utfallsmått
(PROM)- till hösten skall den
nya enkäten testas!
Intresset för obesitaskirurgi ökar
Ett tiotal enheter har anmält sitt intresse
att testa vår nya patientenkät. De testande enheterna får tillbaka resultat på
gruppnivå för de egna patienterna. Vill ni
vara med och testa? Skicka intresseanmälan per mail till ebba.linder@registercentrum.se
Årsrapporter för 2014
Årsrapporterna för 2014 har sammanställts och sänts ut. Har du inte fått den
och vill läsa om resultaten för 2014 års
diabetesvård så finns den att ladda ner i
digital form på respektive registers hemsida: www.ndr.nu respektive swediabkids.
ndr.nu
Ta hjälp av NDR för att få koll på uppföljningen av patienter som gjort fetmaoperation! Aktivera den valbara frågan: Kirurgisk behandling av fetma.
Så här gör du: Den som har admin-behörighet lägger till frågan ”Kirurgisk behandling av fetma” till NDR-formuläret. Tänk
på att valfria frågor måste registreras
manuellt genom inloggning i NDR. Om
ni har en automatisk överföring går ni i
efterhand och gör en kompletterande
registrering. Sedan kan ni på ett enkelt
sätt via söklistan få fram de patienter ni
registrerat och följa upp deras resultat.
Registrering av insulinpumpar i
NDR
Vi påminner om hur viktigt det att det
synliggörs på vilket sätt vi använder pumparna, vilka som får den behandlingen
och om det uppstår problem med den.
Det är viktigt i förbättringsarbetet och i
diskussioner om resurser i diabetesvården.
Vi på NDR önskar alla en trevlig sommar.
Soffia Gudbjörnsdottir
registerhållare
www.ndr.nu
www.ndr.nu www.ndr.nu
www.ndr.nu
Sänker HbA1c.
1
5
ÅR
PÅ MARKNADEN
Kan ge viktminskning.*1,2
Låg risk för hypoglykemier i
kombination med metformin.1,2
* Victoza® är inte avsett för behandling av övervikt. Viktförändring var ett sekundärt effektmått i de kliniska studierna.
Referenser: 1. Victoza® SPC 03/2015. 2. Pratley et al. Int J Clin Pract. 2011:65(4):397-407. doi:10.1111/j.1742-1241.2011.02656.x.
Victoza® (liraglutid), Rx, (F), ATC-kod: A10BX07 Injektionsvätska, 6 mg/ml. Indikation: Behandling av vuxna med typ 2-diabetes mellitus för att uppnå glykemisk
kontroll i kombination med orala blodglukossänkande läkemedel och/eller basinsulin när dessa tillsammans med diet och motion inte ger tillräcklig glykemisk
kontroll. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Victoza® ska inte användas till
patienter med typ 1-diabetes mellitus eller vid behandling av diabetesketoacidos. Victoza® är ingen ersättning för insulin. Förpackningar: Victoza® 3x3 ml förfylld
injektionspenna. SPC uppdaterad 03/2015. För fullständig förskrivarinformation och pris, se www.fass.se.
Subventioneras endast för patienter som först provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när dessa inte är lämpliga.
Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö
Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 www.novonordisk.se
SE/VT/0515/0296 05/2015
Victoza®(liraglutid)
– mer än bara
sänkt blodsocker.1
16
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
SFSD SYMPOSIUM 2015
Årets Diabetessjuksköterska
Gunilla Thelin
Gunilla Thelin, årets diabetessjuksköterska.
Gunilla Thelin, 58 år, diabetessjuksköterska vid barnkliniken Helsingborgs lasarett, är
årets diabetessjuksköterska. Hon har nominerats av sina arbetskamrater och mottog
priset vid en ceremoni under SFSD:s (Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård) seminariedagar 2015 i Stockholm.
- Jag är lite omtumlad, detta är jätteroligt. Jag har gått till mitt arbete och inte en dag utan
att jag känt att jag älskar mitt jobb. Det är roligt, stimulerande och värdefullt att möta barnen och deras föräldrar, säger Gunilla Thelin som arbetat med diabetes och barn sedan mitten av 1980-talet.
Prismotiveringen lyder:
" Gunilla Thelin är en diabetessjuksköterska som verkar i det tysta, gör det stora och ser
möjligheterna i den växande individen.”
Arbetskamraterna på barnkliniker konstaterar i nomineringen att Gunilla Thelin ”engagerar sig i varje familj och anstränger sig alltid till det yttersta för att familjerna ska
känna sig trygga och erbjuder stöd skräddarsytt efter deras eget behov.”
- Vi har en fantastisk diabetesvård i det här landet och barn och ungdomar med diabetes kan leva ett mycket bra liv med diabetes. Även om vi inte har löst sjukdomens
gåta så kan vi göra mycket, säger Gunilla Thelin.
Årets diabetessjuksköterska utses av SFSD i samarbete med Bayer HealthCare. Priset
är ett forsknings- och utbildningsstipendium på 25 000 kronor.
Frågor: Gunilla Thelin: 0760- 44 18 88. Lena Bergling, pressansvarig: 070-2345 158.
SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin yrkesutövning arbetar med och har
specialintresse för diabetes. www.swenurse.se/diabetesnurse
SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
17
SFSD SYMPOSIUM 2015
Årets Omvårdnadsstipendium
Johan Fischier
Johan Fischier, årets omvårdnadsstipendium.
Diabetessjuksköterska Johan Fischier, 51 år, Diabetes och metabolmottagningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala, har tilldelats Omvårdnadsstipendium 2015 på 40 000
kronor. Stipendiet delades ut vid en ceremoni under SFSD:s, Svensk Förening för
Sjuksköterskor i Diabetesvård, seminariedagar i Stockholm.
Stipendiet får Johan Fischier för arbete med en studie som är ”ambitiös, attraktiv och
annorlunda”. Det handlar om så kallad ACT-grupputbildning (acceptance commitment
therapy), vilken bygger på reflektion och medveten närvaro. Behandlingen är riktad
mot en patientgrupp med typ 1-diabetes med bristande glykemisk kontroll och syftar
till att förstå och reflektera över hur ett beteende kan påverka glukosnivåer och vice
versa. Alla möten leds av en psykolog med inriktning mot kognitiv beteendeterapi och
utbildning i ACT samt en sjuksköterska som är specialiserad på diabetes.
- Man kan se det som en kurs i stresshantering för personer med en kronisk sjukdom. Person som lever med diabetes upplever mer stress, depression än andra och som är kopplat
till sjukdomen. Denna kurs går ut på att ge verktyg att hantera tankar och känslor. Det är
kopplat till mindfulnes och man får lära sig enkla meditativa former av stresshantering som
kan praktiseras närsomhelst, exempelvis i kön på mataffären, berättar Johan Fischier om
den pågående studien.
Frågor: Johan Fischier: 0733-70 52 25.
Lena Bergling, pressansvarig: 070-2345 158.
SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin yrkesutövning arbetar med och har
specialintresse för diabetes. www.swenurse.se/diabetesnurse
SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin
yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes.
www.swenurse.se/diabetesnurse
18
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
SFSD SYMPOSIUM 2015
Årets Pedagogiskt Stipendium
Marina Stenbäck
Marina Stenbäck. Diabetessjuksköterska Marina Stenbäck, 57 år, vårdutvecklingsledare inom diabetes på
Akademiskt Primärvårdscentrum i Stockholm, har tilldelats Pedagogiskt Stipendium
2015 på 30 000 kronor. Stipendiet delades ut vid en ceremoni under SFSD:s, Svensk
Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, seminariedagar i Stockholm.
Stipendiet får Marina Stenbäck för sitt ”pedagogiskt problematiserande, proaktiva och
person-centrerade” arbete kring grupputbildning för personer med typ 2-diabetes inom Stockholms primärvård. Marina Stenbäck visar på olika hinder och verktyg som
finns i samband med att starta grupp. I studier med grupper har hon funnit att det är
viktigt med fortlöpande stöd till gruppdeltagarna.
- Det här gör mig glad! Patientutbildning i grupp är viktigt och det som lyfts fram i riktlinjer
för att det har god effekt vid behandling av personer med diabetes.Tyvärr är det bara 15 %
av patienterna som får grupputbildning i primärvården i Stockholm, konstaterar Marina
Stenbäck, och pekar på organisatoriska orsaker.
- Fördelen med grupputbildning är att man får träffa andra med liknande problem, patienterna känner igen sig i varandra och inser att de inte är ensam om sin sjukdom.
Stipendiet delas ut med stöd av läkemedelsföretaget Lilly.
Frågor: Marina Stenbäck: 070-43 28 730.
Lena Bergling, pressansvarig: 070-2345 158.
SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin yrkesutövning arbetar med och har
SFSD är enspecialintresse
ideell förening
vars syfte
är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin
för diabetes.
www.swenurse.se/diabetesnurse
yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes.
www.swenurse.se/diabetesnurse DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
19
SFSD SYMPOSIUM 2015
Årets Poster stipendium
Ann-Sofie Nilsson Neumark
Ann-Sofie Nilsson Neumark.
Diabetessjuksköterska Ann-Sofie Nilsson Neumark, 53 år, vid Blå Kustens Hälsocentral i Oskarshamn, har tilldelats årets Poster Stipendium på 10 000 kronor. Stipendiet
delades ut vid en ceremoni under SFSD:s, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, seminariedagar i Stockholm.
- Det känns underbart och hedrande att få tilldelas Poster-stipendiet. Det visar att det arbete jag gjort och lagt ner uppskattas och är nödvändigt, säger Ann-Sofie Nilsson Neumark.
Stipendiet får hon för ”viktig arbete för värdighet i vården av äldre”. Titeln på hennes
Poster är: Följs äldre över 80 år med diabetes enligt nationella riktlinjer? – en jämförelse av uppföljning mellan tre olika boendeformer. Det är en pågående kartläggning
där Ann-Sofie Nilsson gör en retrospektiv journalgranskning av samtliga 80 år och
äldre med diagnosen diabetes skrivna i en representativ kommun i Kalmar län.
- Jag kom dessvärre fram till att äldre som bodde på sjukhem eller äldreboende hade sämre
uppföljning på hbA1c, lipider, njurfunktion och fotstatus än de som var i eget boende. Ingen
av de 277 äldre som jag tittade på hade en individuell vårdplan, vilket alla ska ha. Ansvaret
ligger hos landstinget och primärvården som behöver samverka och skapa tydliga rutiner.
Vården kan inte bygga på eldsjälar, det behövs tydliga riktlinjer för behandling av äldre, säger
Ann-Sofie Nilsson Neumark.
Frågor: Ann-Sofie Nilson Neumark: 070-602 4602.
Lena Bergling, pressansvarig: 070-2345 158.
SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin yrkesutövning arbetar med och har
specialintresse för diabetes. www.swenurse.se/diabetesnurse
SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin
20
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
SFSD SYMPOSIUM 2015
Årets Kvalitetsförbättrare
Anna Garmo
Anna Garmo, årets kvalitetsförbättrare.
Bland landets diabetessjuksköterskor har Anna Garmo, Dalarnas Diabetesråd, utsetts
till Årets kvalitetsförbättrare. Utnämningen tillkännagavs vid SFSD:s, Svensk Förening
för Sjuksköterskor i Diabetesvård, symposiedagar 2015 i Stockholm.
- Jättekul, men jag har bara gjort mitt jobb. Och det handlar om att försöka få en mer likvärdig vård. Oavsett om man träffar vårdpersonal i norra eller södra Dalarna ska det vara lika
för alla, säger Anna Garmo.
Hur når man dit?
- Exempelvis genom att ha ett vårdprogram för hela Dalarna, dvs ett och samma program
för hur vi ska hjälpa en person med diabetes, tidigare hade vi tre olika vårdprogram i ett och
samma landsting. Jag vet inte hur mycket det märks hos patienterna men det spirar ett engagemang bland diabetessjuksköterskor och en del läkare för att vi ska bli bättre och nå så
likvärdig vård som möjligt även om den är individuellt anpassad.
Prismotiveringen lyder:
" Anna Garmo har med stort mod tagit sig an uppgiften att förbättra diabetesvården i Dalarna. Anna har hela tiden en dialog med primärvård och diabetesmottagningar, där mångfald och meningsutbyte varit ledstjärnor. ”
Stipendiet delas ut med stöd av Sanofi och är på 30 000 kronor.
Frågor: Anna Garmo: 070-227 60 64.
Lena Bergling, pressansvarig: 070-2345 158.
SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin yrkesutövning arbetar med och har
specialintresse för diabetes. www.swenurse.se/diabetesnurse
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
KALENDARIET 2015
FEND
11-12 September 2015
Stockholm, Sverige
www.fend.org
EASD
14-18 September 2015
Stockholm, Sverige
www.easd.org
ISPAD
7-10 Oktober 2015
Brisbane, Australien
www.ispad.org
HND SYMPOSIUM
7-9 Oktober 2015
Stockholm Waterfront
www.hnd-symposium.se
MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN
3-4 December 2015
Stockholm Waterfront
www.sls.se
Nyheter om
Nyheter om
diabetesforskning
diabetesforskning
diabetesportalen.se är en ny hemsida
diabetesportalen.se
en ny hemsida
från
Lunds universitetsär
Diabetescentrum.
från Lunds universitets Diabetescentrum.
diabetesportalen.se vänder sig till alla
diabetesportalen.se
sig till alla
som
är intresserade av vänder
diabetesforskning.
som är intresserade av diabetesforskning.
Tonvikten ligger på populärvetenskapliga
Tonvikten
på populärvetenskapliga
artiklar
frånligger
forskningsfronten
och aktuartiklar från forskningsfronten och aktuella fördjupningsartiklar.
ella fördjupningsartiklar.
Du kan prenumerera
Du kan prenumerera
på nyheter.
på nyheter.
Du kan fråga om
Du kan fråga om
diabetesforskning.
diabetesforskning.
Välkommen
Välkommen till
till
www.diabetesportalen.se
www.diabetesportalen.se
Den lättanvända
svensktalande
blodsockermätaren
för synskadade
SensoCard Plus är avsedd för gravt synskadade och de som har svårt att läsa texten på sin vanliga mätare.
Mätaren får mycket positiva omdömen och används idag i samtliga landsting i Sverige.
Teststickorna har apotekets varunummer 204410.
Representeras i norden av Meditech Systems Scandinavia AB
tel: 08 - 660 71 60 www.meditechsystems.com
21
22
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
DiaBEST konferens
Den 27-28 april hölls den åttonde DiaBEST konferensen i
Bergen, Norge. Konferensen vänder sig till doktorander och
seniora forskare inom diabetes med anknytning till omvårdnad/vårdvetenskaplig i Norden.
Som deltagare på konferensen slogs jag
av det mångfald av olika projekt som
pågår både i Sverige och i övriga Norden. Det är projekt som rör allt från barn
och unga med diabetes, till de allra äldsta.
Många projekt handlar om hur internet
och appar på olika sätt kan stödja egenvårdsprocesser hos personer med diabetes och hur denna teknologi upplevs
av både personerna som har diabetes
och sjukvårdspersonal.
Flera projekt berörde hur prevalens av
diabetes ser ut inom olika vårdområden
samt vilket mörkertal av personer med
diabetes som finns. Fler projekt för både
barn/unga vuxna samt vuxna handlade
om hur mötet med personer med diabetes kan bli mer personcentrerat. Spännande var också att lyssna på en doktorand från Etiopien som har påbörjat en
intervention kring egenvårdsstöd i Etiopien.
Det blev i presentationen tydligt hur
kultur och ekonomiska förutsättningar
ger andra utmaningar än dem vi i Norden står inför. Svårigheter med att ordna
utbildningen och bedriva forskning med
enkäter när de flesta deltagare är analfabeter var bara ett exempel.
På konferensen höll Professor Marit
Kirkevold också en inspirerande föreläsning om vikten av att sammanställa och
ta vara på den forskning som vi redan
har men belyste också problematiken
med att bara inkludera stora randomiserade kvantitativa studier i systematiska
review artiklar då mycket av den kvalitativa forskningen och kunskap om hur
personer som liver med diabetes faktiskt
upplever och förstår sin situation går
förlorad.
Under konferensen fanns också möjlighet för nätverksträffar och för oss
svenskar som är utspridda över landet,
ex. var personer från Lund, Stockholm,
Sundsvall och Umeå representerade, så
gav konferensen möjlighet att få ett ansikte på personer som man tidigare bare
har läst forskning eller artiklar av.
Efter två intensiva dagar lämnade vi konferensen fulla av inspiration efter fina
möten och med många nya forskningsidéer.
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
23
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Pris för försök att rädda
insulinproducerande celler
Per-Ola Carlsson, Uppsala universitet är årets mottagare av
"The DPLU/LUDC Nordic Prize to an Outstanding Young
Investigator in Diabetes Research". Hans forskningsfokus är
att utveckla metoder som kan rädda de insulinproducerande cellerna hos nyinsjuknande typ 1 diabetiker och att
skydda transplanterade celler från immunsystemets attack.
- Det är självklart väldigt hedrande att på
detta pris, säger Per-Ola Carlsson.
När en person insjuknar i typ 1 diabetes
finns det fortfarande en liten del fungerande insulinproducerande celler kvar.
Om det skulle gå att hejda eller helt
stopp sjukdomsprocessen innan alla celler är förstörda vore mycket vunnet.
Blodsockerkontrollen blir avsevärt
mycket enklare då det kroppsegna insulinet utsöndras enbart vid behov, det vill
säga när det det injicerade inte är tillräckligt för att hålla en jämn sockernivå.
Per-Ola Carlsson har i lovande försök på
nyinsjuknade typ 1 diabetiker visat att
behandling med egna stamceller stoppar
eller helt hejdar processen. Forskarna
följer patienterna regelbundet för att
mäta hur mycket insulin de utsöndrar
och nu utvidgar de försöken men en ny
studie med fler deltagare.
Se länkar nedan.
När en patient får insulinproducerande
celler transplanterade hamnar de i en
fientlig miljö. Kroppens immunförsvar
reagerar direkt på det "främmande" och
försöker att oskadliggöra det. En stor del
av cellerna dör på en kort kort efter
transplantationen, trots att patienten tar
läkemedel som hämmar immunförsvaret. Läkemedlen har många besvärande
biverkningar.
Per-Ola Carlsson och hans kollegor arbetar med att konstruera en kapsel som
ska skydda de transplanterade cellerna
från immunförsvaret, samtidigt ska kapseln tillåta att insulin utsöndras tilll blodbanan. I kapseln finns förutom celler en
syrgaskammare som patienten själv fyller
på en gång per dygn.
- Om det fungerar bra betyder det att
Per-Ola Carlsson.
patienten inte
behöver ta immunhäm mande läkemedel. Det är den stora vinsten, säger Per-Ola Carlsson.
Hittills har tre patienter i Uppsala fått en
kapsel med insulinproducerande celler
inopererad. Den förste i november
2014, två till i början av 2015.
Totalt ska åtta patienter testa kapseln.
diabetesportalen.se återkommer med
material om kapseln.
Per-Ola Carlsson är professor i medicinsk cellbiologi vid Institutionen för
medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska
sjukhuset i Uppsala
RÄTTELSE FRÅN NR 1 2015
Vi ber om ursäkt att vi missat i föregående nr att skriva att artikeln
"Kolhydraträkning som en ny behandlingsmetod" var en
D-uppsats författad av Sara Alzghoul / Rokhosh Mahmoudi.
Handledare: Björn Nordlund och Gunnel Viklund.
Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Universitetssjukhuset
24
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
Personcentrerad vård vid
insulinpump och CGM
Berättelse om en liten flicka med insulinpump. Eva Isaksson
är diabetessjuksköterska och forskningssjuksköterska vid
Linköpings universitets sjukhus. Berättelsen har genomför ts
då Eva var student vid Uppsala Universitet och deltog i kursen Personcentrerad vård vid Insulinpump och CGM.
Personbeskrivning
Maja 4 år
Maja föddes i november 2010 och är
första barnet. Hon har nu en 2-årig lillebror. Familjen bor på landet och de har
höns och katter på gården. Familjen äter
lakto-ovo-vegetarisk kost. Föräldrarna
arbetar och syskonen är då på förskola.
Maja fick diagnos Typ1 diabetes vid 18
månaders ålder april 2012. Pappa var då
föräldraledig och planen var att Maja
skulle börja på förskolan till hösten 2012.
Hon var tidigare frisk, hade inga allergier
eller överkänslighet. Ingen hereditet för
diabetes eller autoimmun sjukdom.
Föräldrarna kontaktar vårdcentralen
120410 då Maja hade druckit och kissat
mycket några veckor. Hon hade haft både maginfluensa och förkylning under
sista tiden.
Besöket på vårdcentralen 120411 visade
ett blodsocker på 33.3 mmol/l Hon luktade aceton och hade minskat 1 kg i vikt.
Hon blev inlagd på Barn och ungdomskliniken i Linköping med diagnos diabetes typ 1.
Hennes HbA1c var 104 mmol/mol,
blodglukos 38.8 mmol/l och blodketoner
5.2 mmol/mol och pH 7.38 vid inläggningen. Maja var relativt opåverkad trots
sitt höga blodsocker och höga blodketoner. Föräldrarna får sedvanliga samtal
med diabetesteamet under vårdtiden.
Föräldrarna mycket motiverade att direkt lära sig så mycket som möjligt.
De tar redan första dagen efter övergång till subkutana injektioner blodsocker och gav insulininjektioner själva. Maja
tolererar injektionerna och blodsockersticken bra. Majas blodsocker är relativt
stabilt under vårdtiden.
Föräldrarna får information om att insulinpump alltid rekommenderas i förskoleåldern.
Diskussion om fördelar och nackdelar
med denna behandling. CGM för långtidsbruk användes inte på kliniken 2012.
Familjen skrivs ut efter 10 dagar med
fortsatt regelbunden telefonkontakt
med diabetessjuksköterska.
Vid telefonkontakt några dagar senare
framkommer att blodsockret börjat
svänga mer och hon är oftare och oftare
låg. Hon har precis börjat tillfriskna efter
en förkylning. Insulindoserna sänks flera
gånger.
En del matproblem uppstår eftersom
Maja äter långsamt och hinner då få lågt
blodsocker och dessutom är det svårt
att dosera insulin när de inte vet hur
mycket hon ska äta.
Ytterligare telefonsamtal med ändring av
doser. Maja har nu lägre och lägre doser.
Insulinpump diskuteras igen och föräldrarna bestämmer sig för detta. Information och start av insulinpump planeras.
Föräldrarna har läst på och önskar att
Maja ska ha en AccuCheck Combo med
fjärrkontroll.
Start av insulinpump den 11/6. Vid telefonkontakter dagarna efter fungerar allt
bra med insulindoserna. Uppföljning av
pumpstart och läkarbesök den 25/6. Allt
fungerar bra. HbA1c 45 mmol/mol.
När Maja haft insulinpump i ca 3 månader börjar hon på förskola och undervisning av personalen görs av diabetessköterska och föräldrarna.
Indikationer
för atart av insulinpump
År 2012 använde ca 3000 barn i Sverige
insulinpump det är ca 46 % av barn och
ungdomar under 18 år.
Diabetesinställningen blir ofta bättre
med lägre HbA1c även hos små barn.
Med insulinpump kommer insulinet på
samma plats under fler dagar i följd och
upptaget blir därför jämnare.
Det totala insulinbehovet brukar minska
med 15-20% när pumpbehandling startas. Insulinupptaget från en måltidsdos är
konstant under flera dygnförutsatt att
inte nålen sitter i ett lipom. (1)
Flera studier visar att behandling med
insulinpump kan ge färre hypoglykemier,
förbättrad metabol kontroll och ökad
livskvalitet hos små barn med diabetes
och deras föräldrar. (2)
Enligt BLF Barnläkarföreningen år 2007
är pumpindikationerna för barn
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
Absolut:
– Små barn där insulinadministration i
tillräckligt små doser är svårt att genomföra
– Barn med uppfödningsproblem
– Extrem stickrädsla
– Upprepade svåra hypoglykemier
Relativ:
– Hög plasmaglukosvariabilitet
– Ketosbenägenhet– Stickrädsla
– Ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet (6)
Enligt SBU rapporten 2013-10-22 sägs
att barn är utgör en särskild patientgrupp då de ofta kan ha mycket svängande blodglukosvärden. Svårigheter att
administrera och reglera små doser insulin eller ha stickrädsla. Studier som berörde barn i förskoleåldern exkluderades p.g.a. att behandlingen i kontrollgruppen inte uppfyllde kriterierna.
Eftersom så många barn använder insulinpump och SAP är det angeläget att
utvärdera effekten av dessa.
Slutsatsen är dock att insulinpump ofta
är ett förstahandsval för barn i förskoleåldern när sjukdomen bryter ut. Särskilt
viktigt när det är svårt att injicera tillräckligt små doser. (3)
En studie av Blackman. SM publicerad
2014 visar att insulinpump hos barn under 6 års ålder är associerad med lägre
HbA1c jämfört med behandling med
insulininjektioner.
Detta utan ökning av svåra insulinkänningar men risken för möjlig DKA måste
beaktas. Men konklusionen är att insulinpumpbehandling vanligtvis är säker och
effektiv hos små barn och rekommenderad av ADA. (4)
En studie av Maria Forsner publicerad
2013 tar upp föräldrars erfarenhet för
barn yngre än 2 år behandlade med insulinpump. Studien visar att föräldrarna
upplevde att diabetessjukdomen hotade
deras barns liv och att insulinpumpbehandlingen kom som en utmanande
räddning. Studie visar också att föräldrarna var i stort behov av support för att
klara av diabetessjukdomen och teknologin kring insulinpumpen.
Rädsla att förlora kontrollen och avsaknad av lättnad ledde till social isolering.
25
De talade speciellt om att bli beroende
av diabetessköterskan. Att utbilda någon
närstående kunde vara värdefullt och
underlätta. Gruppträffar för föräldrar
med diabetesbarn är också en möjlighet
där de kan diskutera problem och strategier med andra som har liknande erfarenhet. (5)
Indikationer för start av CGM
Egen erfarenhet av förskolebarn som
fått CGM-system för kontinuerligt bruk
är att föräldrar och barn fått en mycket
bättre livskvalitet och uppger att ”Nu
sover vi på nätterna”.
Studie på 10 förskolebarn från med enkäter vid start och efter 3 månaders
CGM är gjord på Barnkliniken i Linköping och är under bearbetning.
BLF har år 2013 kommit med indikationer för långtidsbruk av CGM. Gäller bl.a.
annat barn där blodsocker mäts mer än
10 gånger/dygn för att nå god glykemisk
kontroll och minimalt antal hypoglykemier. Avvikande glukosnivåer och svårigheter att identifiera hypoglykemier. Utvärdering bör ske regelbundet. (7)
Enligt SBU-rapporten 2013-10-22 finns
studier som visar förbättringar i HbA1c
vid insulinpumpbehandling hos förskolebarn. Vid kombination med CGM ytterligare förbättring.
Eftersom barn kan ha ett mycket svängande blodsocker och inte kan förmedla
hypoglykemi och där blodsocker tas mer
än 10 gånger/ dag kan CGM kombinerad
med insulinpump vara användbart.
Professionens indikationer är för både
insulinpump tillsammans CGM är återkommande hypoglykemier, barn som tar
mer än 10-15 blodsocker/dag, otillfredsställande HbA1c och möjligheter till
förbättrad livskvalitet (3)
Angående CGM kan man se i JDRFstudien (Juvenile Diabetes Research
Foundation) där 3 olika CGM-system
användes att Hba1c i åldrarna 8-14 år
sänktes med 8 mmol/mol och systemet
användes 6 dagar i veckan. (1)
Resultat
Ett par veckor efter start tycker föräldrarna att det fungerar bra men det är
mycket jobb. Diskussion om att använda
förlängd bolus vid kolhydratrika måltider.
2013 ändras en del i basdosen och bolusdoserna.
Maja behöver så låga doser på förmiddagarna att de får ha 0,0 enheter under
ett par timmar. Pumpen omprogrammeras för att kunna ge lägre doser. Frukostdosen höjs varefter.
Resultatet av detta blev bättre och föräldrarna fortsätter att prover sig fram.
Under sommaren får Maja vattkoppor
som täcker hela kroppen och det är
problem att hitta ställen att sätta pumpnålen.
Blodsockret var svängande framförallt
efter måltider men bra på morgonen.
Med hjälp av insulinpumpen kan föräldrarna ändå på ett bra sätt hålla Majas
blodsocker inom bra nivåer.
Maja börjar på förskolan i augusti och
där steg hennes blodsocker på förmiddagarna förmodligen av stress. Detta åtgärdades med en särskild basaldos på
förskolan och en hemma.
Återbesök i september. Föräldrarna är
mycket skickliga att anpassa Majas doser.
Fungerar bra. HbA1c 47 mmol/mol. I
november börjar Majas blodsockervärden stiga och både basal och bolusdoser
får höjas rejält.
Vid återbesök i december träff med
dietist och diabetessjuksköterska för repetition av kolhydraträkning. Kommer nu
börja räkna kolhydrater och använda
bolusrådet i pumpens fjärrkontroll. Ligger oftast bra i blodsocker. Korrigerar
ibland med max 0.3 enheter.
Februari 2013 inläggning på barnmedicinsk vårdavdelning för lunginflammation.
Svårigheter med mat och dryck. Får Actrapid och glukosdropp. Har högt blodsocker och höga blodketoner.
Efter ett par dagar när Maja äter bättre
kan insulinpumpen kopplas på igen. Har
väldigt små insulindoser men p.g.a. att
det går att ge små doser med pumpen
och föräldrarnas skicklighet kan Maja åka
hem.
Telefonuppföljning av diabetessjuksköterska 2 dagar senare. Maja mår bättre
och föräldrarna justerar i pumpen både
bas och bolus utefter vad Maja äter.
Efter sommaren 2013 blev Majas blodsocker väldigt svängigt och i oktober
startas CGM. Föräldrarna skickar kurvor
och bedömning görs per telefon.
Fortsättning sid 26
26
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
Uppföljning efter 3 månader. Maja mår bra. Har pumpnål och sensor glutealt. Föräldrarna
Uppföljning efter 3 månader. Maja mår bra. Har pumpnål och sensor glutealt. Föräldrarna
mycket nöjda med CGM. Det underlättar och de är tryggare. Stor fördel att se om blodsockret
mycket nöjda med CGM. Det underlättar och de är tryggare. Stor fördel att se om blodsockret
är på väg uppåt eller neråt. Blodsockret svänger fortfarande, hon är ofta hög efter frukost och
är på väg uppåt eller neråt. Blodsockret svänger fortfarande, hon är ofta hög efter frukost och
låg före
Ändringar
i kosten
diskuteras.
Majaglutealt.
stigerFöräldrarna
också kraftigt
blodsocker
vidDet
lek.underlättar och
Uppföljning
efter lunch.
3 månader.
mår bra.
Har pumpnål
och sensor
mycketi nöjda
med CGM.
Uppföljning
efterattMaja
3 semånader.
Majadiskuteras.
mår
bra.
Har
pumpnål
och
sensor
glutealt.
Föräldrarna
låg föreStor
lunch.
i kosten
Maja
stiger
kraftigt
i blodsocker
de är tryggare.
fördelÄndringar
om blodsockret
är på väg uppåt
eller
neråt.också
Blodsockret
svänger
fortfarande,vid
honlek.
är ofta hög efter
att
gelunch.
litenÄndringar
extradosi kosten
insulin
vid dessa
tillfällen.
Basaldosen
ändrasvid
vidlek.ettRåds
parattställen.
frukost Råds
och
låg
före
diskuteras.
Maja
stiger
också
kraftigt
i
blodsocker
ge
liten
extrados insulin
mycket
med
CGM. Det underlättar
de är tryggare.
Storändras
fördel vid
att se
Råds
attnöjda
ge
liten
extrados
vid dessaoch
tillfällen.
Basaldosen
ettom
parblodsockret
ställen.
vid dessa
tillfällen.
Basaldosen
ändras vidinsulin
ett par ställen.
Återbesök april 2014 Har en del höga värden men väldigt få låga då sensorn gör att de hinner
är
på
väg
uppåt
eller
neråt.
svänger
är
höginnan.
efter
frukost
och
Återbesök
april
2014
Har en
del höga
väldigt
få lågamen
dåfortfarande,
sensorn
görfåatthon
de hinner
agera
genom
detta fått en höjd
Återbesök
april
2014
Harvärden
enBlodsockret
delmen
höga
värden
väldigt
låga
dåofta
sensorn
görHar
att
de hinner
agera
innan. Har
detta
fått en
livskvalitet.
Fortfarande
efterav frukost
livskvalitet.
Fortfarande
höga genom
värden efter
frukost
menhöjd
bättre.
Sänkning av basaldos
innan höga
frukostvärden
och höjning
frukostbolus görs.
låg
före
lunch.
Ändringar
i kosten
diskuteras.
Maja stiger
också kraftigt
blodsocker
vid lek.
agera
innan.
Har
genom detta
fått en
höjd livskvalitet.
Fortfarande
höga ivärden
efter frukost
men bättre. Sänkning av basaldos innan frukost och höjning av frukostbolus görs.
Rådsbättre.
att ge liten
extrados
insulin vid
dessa
tillfällen.
Basaldosen
ändras vid ett
par ställen.
men
Sänkning
av basaldos
innan
frukost
och höjning
av frukostbolus
görs.
Återbesök april 2014 Har en del höga värden men väldigt få låga då sensorn gör att de hinner
agera innan. Har genom detta fått en höjd livskvalitet. Fortfarande höga värden efter frukost
men bättre. Sänkning av basaldos innan frukost och höjning av frukostbolus görs.
Återbesök
i juni 2014.
Svänger
mindre
i blodsocker.
HbA1c
49. AnvänderHbA1c
bolusrådet,
CGM helabolusrådet,
tiden, använder
Återbesök
i juni
2014.
Svänger
mindre
i blodsocker.
49.har
Använder
harden aktivt och avanceratÅterbesök
tillsammans med
insulinpumpen.
i juni 2014. Svänger mindre i blodsocker. HbA1c 49. Använder bolusrådet, har
CGM hela tiden, använder den aktivt och avancerat tillsammans med insulinpumpen.
CGM hela tiden, använder den aktivt och avancerat tillsammans med insulinpumpen.
Återbesök i juni 2014. Svänger mindre i blodsocker. HbA1c 49. Använder bolusrådet, har
CGM hela tiden, använder den aktivt och avancerat tillsammans med insulinpumpen.
Telefonrådgivning oktober 2014 med mamma. Maja har öroninflammation och problem med höga blodsocker och blodketoner. Äter
dåligt. Insulinpumpdoserna i basaldosen är höjda till 180 % och får extra insulin mellan målen. Verkar vara rejält insulinresistens.
5 Råd om
att byta nål och öka basaldosen till 200 %. Blodsockret och blodketonerna sjunker och Maja mår mycket bättre och äter mer.
5 november 2014. Maja mår bra igen och är tillbaka på vanliga doser. HbA1c 51 mmol/mol. Ska på 2 månaders resa till Costa
Återbesök
Rica. Februari 2015. Tillbaka från resan till Costa Rica
5 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
Personens upplevelse
Maja och hennes föräldrars
upplevelse
Föräldrarna var först tveksamma till
pump p.g.a. avsaknad av långtidsverkande insulin och att pumpen helt plötsligt
skulle börja ge insulin ohejdat. Dessa
rädslor försvann när de bekantat sig med
pumpen. Det som gjorde att de bestämde sig var att kunna ge mindre doser och att kunna dela upp dosen vid
måltid. De lärde sig också så småningom
att använda basaldosen på ett bra sätt.
Maja äter ofta och det i början var svårt
att veta vad som var basal och vad som
var bolus. Kolhydraträkning och användande av bolusrådet var ett stort jobb
men var värt all möda. De utgår från
bolusrådet men ändrar själva om hon
ligger ovanligt högt eller lågt Då Maja
numera har CGM och de bara vill ta 2
kalibreringsvärden kan de inte få korrigeringsvärden från pumpen men de löser
det själva. Med kolhydraträkning kan de
ta ut svängarna mer och med CGM vågar de numera ta i mer med doserna.
Fördelar med pumpen:
– Fjärrkontrollen är fantastisk, att inte
behöva ta fram pumpen. Kolhydraträkning och
bolusråd är mycket pyssel men det går
att improvisera mycket bättre.
– De korrigerar på natten utan att väcka
eller sticka Maja
– Mindre doser än penna kan ges. 0.1
enhet kan göra skillnad.
– Bolusdosen ges i princip alltid i flera
doser framför allt efter maten fylls på
(omöjligt med
penna och pump utan fjärrkontroll)
– Maja störs inte i maten. Till frukost ges
en dos 15 min. innan för att få ner
förmiddagstoppen och sedan fylls det
på under måltiden. Med penna hade de
fått ge allt
efteråt med katastrofala förmiddagsvärden.
– Basaldosen känns mer skräddarsydd
än långtidsverkande insulin, bra att kunna
sänka och höja tillfälligt. Vid höga eller
låga värden under flera dygn vid speciell
tid är det bara att ändra just där.
– Pumpen har fungerat utan krångel. En
nål har åkt ut av misstag trots lek på
förskolan.
27
Nackdelar med pumpen:
– Maja är aldrig fri. Det är sorgligt att ens
barn är ihopkopplad med en pump och
en nål pumpen är klumpig trots att Maja
har växt.
– För att kunna använda pumpen måsta
man vara ganska teknisk, detta innebär
lång inlärningsperiod för barnvakter, speciellt den äldre generationen.
– Det krävs en massa material. Stort
skrymmande lager att förvara hemma.
– Pumpen är inte vattentät. Även om
pumpen kopplas på och dos ges så
märks det när hon t.ex. badat länge.
Personens upplevelse av CGM
Maja och hennes föräldrars
upplevelse:
CGM är ett annat sätt att tänka, att arbeta med trender då det inte är exakta
värden, men ett värde med pil rakt ner
värderas så klart helt annorlunda än en
pil rakt upp. Vid ett momentant värde
hade de kanske inte vågat korrigera med
ett barn med skyhögt blodsocker eller
hypoglykemi som följd.
Fördelar med CGM:
– Mycket färre fingerstick (från 8-9/dag
till drygt 2)
– Slippa ställa klockan på natten. (Innan
1-2 gånger/ natt, mardrömsnätter varannan timme)
– Larmen ställs in som de vill ha dem och
om de vaknar är det lätt att trycka på
handenheten och se ett värde. Maja sover i eget rum.
– Stor fördel att veta vart blodsockret är
på väg för att kunna åtgärda, t.ex. häva
känningar med Dextrosol i förväg och
stoppa blodsockerfallet.
– Lätt att utvärdera olika åtgärder kost/
insulin och basaldosändringar.
– Tydlighet då värdena visualiseras med
kurvan när något inte är bra och det går
då snabbare att ändra doserna.
– Sensorerna är lätta att sätta och lika
odramatiskt som med pumpnålen.
– Lättare att lämna Maja i någon annans
vård kortare stunder då de inte behöver
ta blodsocker.
– Maja blir lite mindre annorlunda när
hon inte behöver bryta sin lek föra att ta
blodsocker och det går att släppa den
konstanta radarn de har på henne.
Det är svårt att se på Maja om hon har
höga eller låga värden.
– Pump och CGM ger en helt annan
flexibilitet i måltiderna, hon kan sova lite
längre om värdena tillåter och mattiderna kan variera lite mer.
– Vid en magsjuka var CGM skönt att ha
då de inte visste vart värdena skulle ta
vägen.
Nackdelar med CGM:
-Ännu ett stick i en liten barnrumpa
(dessutom klumpigare än pumpnålen)
och ännu än apparat.
– Handenheten måste vara inom 6 meter för att få värden. En 3-åring har den
inte i fickan.
– Lätt att i början ändra doserna för
mycket då de går att följa hela tiden. De
hittade snart en balans.
– Lätt att bli beroende och stressad när
det strular. Det behövs en stödtejp runt
sensorn för att den ska sitta kvar vilket
gör att den täcker en stor del av huden
på rumpan.
– Den visar ganska ofta fel värde. Sensorn är dålig på extremvärden.
Slutsats:
Trots att det är dyrt och de fick köpa
systemet själva (med lite hjälp från Försäkringskassan) gjorde de det för att det
underlättade vardagen så otroligt mycket. Ledde till bättre nattsömn och färre
hypoglykemier. (Numera får de systemet
av Barnkliniken)
Utvärdering
Sedan Maja började använda insulinpump och efterhand CGM har vardagen
och livskvaliteten för föräldrarna och
Maja blivit mycket bättre. Hon tolererar
insulinpumpnålen och glukossensorn väl.
Hon slipper ta alla insulininjektioner och
8-9 blodsocker varje dag. Hennes
HbA1c har varit bra hela tiden eftersom
föräldrarna även hanterade pen behandling på ett bra sätt men efter pumpstart
svänger hon inte lika mycket i sina blodsockervärden. Majas föräldrar är otroligt
skickliga att använda tekniken på allra
bästa sätt. De är lika delaktiga och samarbetar bra. De använder de finesser
som pumpen har.Vid måltider parerar de
CGM-värden med bolusråd för bästa
Fortsättning sid 28
28
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
dosering och ger ofta väldigt små doser
vid flera tillfällen under samma måltid.
De ändrar i basaldosen när blodsockrena kräver det. På förskolan har personalen ansvar och Maja kan med hjälp av
insulinpump med fjärrkontroll och CGM
leka med de andra barnen utan att bli
störd vilket ökar hennes livskvalitet.
De referenser som finns för användande
av insulinpump och CGM stämmer bra
med Majas situation.
För insulinpump: svängande blodsocker,
mindre risk för hypoglykemier, behov av
mycket små insulindoser, stickrädsla och
förbättrad livskvalitet.
För CGM: minskning av antalet fingerstick, minskning av hypoglykemier och
ökad livskvalitet.
Referenslista
1. Hanås R Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna. BetaMed AB
2014
2. Wikblad. K Omvårdnad vid diabetes
Studentlitteratur 2006
3. SBU-rapport 2013-10-22
4. Blackman.SM et al. Insulin pump use in
young children in the T1D Exchange
clinic registry is associated with lower
A1c levels than injection therapy.
Pediatric Diabetes 2014:567-572
5. Forsner.M et.al Parents ‘experience of
caring for a child younger than two years
of age treated with continuous insulin
infusion. Eur Diabetes Nursing 2014;
11(1); 7-12
och att pumpen skulle få knas och börja
pumpa ut insulin av sig själv helt okontrollerat. Det är ju ändå en dator, och
alla vet ju vad mycket tok som en sådan
kan hitta på… Båda rädslorna försvann
när vi väl bekantat oss med pumpen.
Fördelarna med att kunna ge mindre
doser och att kunna dela upp doserna
vid en måltid var väl det som fick oss att
bestämma oss.
Att ge 0,5, som var pennans minsta dos,
var väldigt stelbent. I efterhand har vi
också sett de stora fördelarna med att
kunna justera basen och ställa in den
timme för timme.
Det var dock väldigt frustrerande innan
vi hittade basdoserna. Maja äter ju ofta,
och hur ska man då veta vad som hör till
bas och vad som hör till bolus?
Ännu mer frustrerande var det något år
senare när vi bestämde oss på allvar för
att ta tag i det där med att räkna kolhydrater ordentligt och skulle hitta kvoterna till måltiderna.
Men det var värt allt jobb! Vi utgår alltid
från bolusrådet (även om vi ändrar dosen när vi vet att hon ligger ovanligt
pressat eller högt under en period), men
eftersom vi inte tar så många blodsocker
längre kan vi inte få hjälp av pumpen
med att dra av eller lägga till för korr. Det
är inget stort problem, vi hittar på själva.
Den stora skillnaden mellan att räkna
kolhydrater jämfört med att inte göra
det är att vi vågar ta ut svängarna.
6. BLF Kliniska riktlinjer 2005 för insulinpumpbehandling hos barn och tonåringar
Nu vet vi när hon har ätit många kolhydrater, och då vågar vi ge stora doser.
Förr trodde vi nog att vi borde ge
mycket till viss mat, men vi vågade inte ta
i tillräckligt eftersom doserna kändes så
hisnande höga. Vi fegade ur helt enkelt.
7. BLF Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning (CGM)2014 för barn och ungdomar med T1DM
(Där kommer även CGM-mätningen in,
nu vet vi att vi oftast hinner parera om vi
givit för mycket, så då vågar vi bränna i.)
Bilagor:
Pumptankar från två småbarnsföräldrar.
Några tankar om CGM från två
småbarnsföräldrar
Pumptankar från
två småbarnsföräldrar
Ni rekommenderade oss att ha pump
istället för pennor till Maja. Vi förstod
varför men var först ganska motvilliga till
det. Jag var framförallt rädd för två saker:
att vara utan långtidsverkande insulin
Fördelar med pumpen:
• Fjärrkontrollen är fantastisk! Det hade
varit mycket bökigt att mickla med pumpen varje gång.
• Med kolhydratsräkning och bolusråd är
det visserligen mer pyssel när man håller
på, men man behöver inte fundera så
mycket i efterhand på om det var dosen
som blev fel eller om det är något annat
när värdena inte blir som man har tänkt sig.
• Man kan korrigera på natten utan att
Maja behöver vakna eller stickas.
• Mindre doser än penna, och det är tur.
För oss kan 0,1 enhet hit eller dit spela
stor roll.
• Vi ger i princip alltid måltidsinsulinet i
flera doser allt eftersom vi fyller på maten. Det hade varit omöjligt med penna,
och det hade varit svårt också med en
pump utan fjärr.
Nu kan vi greja hur vi vill utan att Maja
störs i maten alls. (Till frukost är detta
extra viktigt. Vi ger alltid första dosen
insulin en kvart innan frukost för att
försöka få ner förmiddagstoppen.
Sedan fyller vi på med insulin så snart
hon får något nytt på tallriken. Hade vi
gett med penna hade vi antingen fått ge
allting efteråt, vilket skulle ge katastrofala
förmiddagsvärden, eller ge flera gånger.
Antalet kolhydrater till frukost varierar
rätt kraftigt, så hon får olika doser varje
morgon.)
• Basaldosen känns mycket mer skräddarsydd än långtidsverkande insulin. Det
är toppen att kunna höja och sänka basaldosen tillfälligt. Ibland har vi det bara
höjt någon timme eller så, men är hon
sjuk eller ligger konstigt av någon annan
anledning kan vi förnya ändringen så att
den till slut legat i ett par dygn.
Får vi knasiga värden flera dygn en viss
tid på dygnet kan vi gå in och ändra
precis där. Det blir ju ett ökat finlir och
mer jobb, men för oss är det värt det.
• Vi har haft väldigt lite problem med
krångel. Jag tror att en enda nål har slitits
ut av misstag, och pumpen har ju fungerat i stort sett felfritt fram till nu (och nu
är den utbytt). Hon har nästan aldrig
fastnat i med slangen, och varken barn på
dagis eller lillebror har ryckt i den så att
det har gjort något.
Nackdelar:
• Maja är aldrig fri. Det är sorgligt att ens
barn alltid är ihopkopplad med en pump
och alltid har nålar i kroppen.
Det blir mer påtagligt att allt inte är som
det ska med henne. I början kändes
pumpen så stor i förhållande till hennes
lilla kropp. Nu är hon ju större, så det är
inte lika tydligt även om den fortfarande
är ganska klumpig.
• För att kunna ge insulin måste man
vara ganska teknisk. Det innebär att det
är en ganska lång inlärningsperiod för
barnvakter, särskilt för dem i den lite
äldre generationen…
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
Å andra sidan är det säkert många barnvakter som inte skulle klara att ge insulin
med penna på grund av sprutan, så det
går väl på ett ut. Det är svårt med barnvakt överhuvudtaget; det är ju en så
komplex sjukdom.
• Det krävs en massa grejer. Vi har en
stor låda med diabetesgrejer nere, och
sedan har vi ett förråd med saker på
övervåningen med eftersom allt inte får
plats där nere…
Nu bor vi stort, så det gör inget, men det
är verkligen en otrolig massa saker vi
behöver, och de är ganska skrymmande
eftersom allting är portionsförpackat.
• Det är synd att inte pumpen är vattentät. Även om vi ”kopplar upp” Maja
med jämna mellanrum så märks det alltid när hon har badat en längre tid.
Några tankar om CGM
från två småbarnsföräldrar
Vi har nu haft en egen CGM i drygt två
månader, och det här är våra erfarenheter så långt
En CGM innebär ett annat sätt att tänka
på i och med att den inte visar exakta
värden. Istället tänker vi väldigt mycket
trender. Ett värde på 14 med en pil rakt
upp värderar vi såklart helat annorlunda
än ett värde på 14 och en pil rakt ner. E
29
Guld värt när man har ett barn med
hoppiga värden! Vi har sovrummen placerade så att handenheten kan ligga inne
hos oss men ändå nå in till Maja sensor i
rummet bredvid.
• Stor fördel att veta åt vilket håll blodsockret är på väg så att man inte skjuter
på i fel riktning.
• Vi har hävt flera känningar innan de
kommit genom att ge socker i förväg
och därmed stoppa blodsockerfallet.
• Lätt att utvärdera olika åtgärder med
kost/ge insulin en kvart före frukost/basaländringar osv.
• Det blir tydligare i och med att värdena visualiseras med kurvan när något
inte är som det ska, t ex när kroppen
kämpar mot en infektion, och man kan
därmed snabbare ändra basal och bolusdoser.
• När man väl fått in snitsen är sensorerna ganska lätta att sätta, och för Maja
är det lika odramatiskt som när vi sätter
pumpnålen.
• Det gör det lättare att lämna Maja i
någon annans vård kortare stunder, mellan målen. För att följa CGM:en behövs
inte samma kunskaper som att ta blodsocker och hela tiden värdera hennes
beteende.
tt momentant blodsockertest skulle ha
givit 14, och utifrån det hade vi kanske
valt att inte korrigera med en skyhög
unge som följd, eller korrigera med en
låg dotter en halvtimme senare.
• Maja blir lite mindre annorlunda eftersom hon slipper bryta sin lek för blodsockertagning ett antal gånger om dagen,
och vi kan släppa lite på den konstanta
radarn vi har på henne för att upptäcka
när hon beter sig underligt.
Pilarna är inte helt pålitliga och kan ändras ganska snabbt, men i och med att
man kan följa värdena bakåt genom
kurvan på handenheten får man ändå en
känsla av vad som håller på att hända.
Eftersom hon är så tålig både när det
gäller låga och höga värden är hon väldigt hög eller låg när vi väl kan se det på
henne, trots gedigen övning från vår sida.
Fördelar med CGM:
• Mycket färre stick i Majas fingrar och
händer (vi har gått från i snitt 8-9 stick
om dagen till drygt 2).
• Vi slipper ställa klockan på natten (vi
har satt den på en-två gånger per natt i
snitt, enstaka nätter inte alls, mardrömsnätter varannan timme).
CGM:en larmar vid höga och låga värden
(gränser som man kan ställa in själv och
därmed anpassa efter det behov man
har just då) och vaknar man till av annan
anledning kan man trycka på en knapp
och se värdet istället för att börja förhandla med sig själv om man ska ta ett
blodprov eller inte.
• Pump + CGM ger en helt annan flexibilitet i måltiderna. Idag kan vi låta henne
sova på morgonen om värdena tillåter
det, och vi behöver inte vara lika stenhårda i våra mattider som förut eftersom vi både kan se innan maten hur
bråttom det är och kan följa upp konsekvenserna av ändrade rutiner i efterhand.
• Maja fick sin första magsjuka i julas, och
då var det väldigt skönt att ha en CGM
eftersom vi inte hade den minsta aning
om vart värdena skulle ta vägen. Hade vi
inte haft den hade vi nog stuckit en gång
i timmen.
Nackdelar med CGM:
• Det är väldigt dyrt.
• Det är ännu en nål på en liten barnrumpa (den är betydligt klumpigare än
pumpnålen) och ännu en apparat att
hålla reda på. Förr satte vi pumpnålen
varannan gång på vänster och varannan
gång på höger skinka, men nu får vi sätta
den på samma eftersom sensorn sitter
på den andra. När vi byter båda, byter vi
sida på dem. Hittills fungerar det utan att
det blir flammigt eller knöligt.
• Handenheten måste vara inom sex
meter, annars registreras inte värdena eftersom sändaren saknar minne.
Som vuxen har man den lätt i fickan, men
på en treåring fungerar inte det. Maja har
den i lilla pumpryggsäcken på dagis, men
hemma låter vi den ofta ligga centralt så
att hon slipper kånka runt på den i onödan.
• I början är det lätt att peta för mycket
i diabetesen i och med att man kan ständigt kan följa värdena. Ganska snabbt
hittade vi dock en balans.
• Det är lätt att bli beroende och därmed bli lite stressad när den strular (vilket den ju gör ofta för oss eftersom vi
kör sensorn tills den helt enkelt inte
pallar mer).
• Vi måste stödtejpa runt sensorn för att
den ska sitta kvar, och det täcker en stor
del av huden på rumpan.
• Den visar ganska ofta fel värde. Extremvärden är den dålig på, och har
Maja varit låg men fått socker har
CGM:en en fördröjning på upp till en
halvtimme innan värdet börjar stiga.
Ibland säger CGM:en att hon är låg men
när vi dubbelkollar med fingerstick stämmer det inte.
Man får ta hänsyn till beteendet också,
men det gäller väl i och för sig vid vanlig
blodsockertagning också.
Övriga tankar
Det verkar skilja mellan landsting om
man får CGM eller inte. I vissa landsting
får man låna bara enstaka veckor eller
bekosta helt själv, i andra får man CGM
en längre tid om man har tillräckliga skäl
(dåligt hbA1c eller tränar extremt).
Motiveringen att man ska få ha en CGM
för att hbA1c är dåligt är märkligt eftersom det många gånger ligger väldigt
mycket arbete bakom ett bra hbA1c.
Fortsättning på sid 30
30
Ska man missköta sin diabetes för att få
tillgång till ett hjälpmedel som underlättar så pass mycket? Vi förstår tanken
bakom resonemanget, att de som har,
sämst förutsättningar ska få mest hjälp,
men det blir ändå knäppt för oss som är
uppe mycket på nätterna för att stävja
hoppiga värden.
Man kan köpa systemet privat (se nedan), men det blir en klassfråga eftersom
det är väldigt dyrt. De som kanske behöver det mest (ensamstående) har förmodligen inte råd att köpa det.
Kostnader om man köper privat
Om man ska följa tillverkarens rekommendationer är kostnaden följande för
Dexcom Platinum, privat köp: Handenhet
+ sändare 8000 kr (Garanti för handenhet är 1 år, garanti för sändare ½ år)
Ny sändare kostar 4375 kr) Sensorer 4
st. för 3125 kr = ca 780 kr styck (Garanti 1 vecka/sensor)
Kostnad per år: 8000 + 4375 + 40625
= 53 000 kr/år
Sensorerna går att starta om efter en
veckas körning, och vi kör dem tills de
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
lossnar eller slutar fungera.
Hittills har sensorerna hållit i snitt knappt
två veckor. Det halverar sensorkostnaden. Amanda har sin sensor på rumpan
(fungerar inte på magen, hon är för tunn,
det gjorde ont och den visade nästan
inga värden) och där utsätts den för en
hel del slitage.
Enligt hörsägen vet vi att en sensor kan
hålla längre, det rekord vi känner till är
sex veckor, men det är nog verkligen
undantag att den håller så länge. De
sensorerna har suttit på magen eller armen.
Försäkringskassan och
försäkringsbolag
Vi har lämnat in en ny vårdbidragsansökan till Försäkringskassan där vi angivit
ökade merkostnader enligt beräkningarna ovan. Det ledde till att vi fick vårt
skattefria belopp ökat till max och det
gav för vår del en skattesänkning på ca
750 kr/månad. Det räcker till knappt en
sensor i månaden.
Eftersom vi upplever att CGM hjälper
oss så otroligt mycket i vardagen har vi
valt att ha ett eget system ändå, och det
betyder att vi lägger i stort sett hela
vårdbidraget på CGM. Vårt försäkringsbolag (If) bidrar ingenting till CGM, men
vi vet att andra fått t ex handenheten
betald av sitt bolag (tror det är Trygg
Hansa). Inget bolag bidrar så vitt vi vet
med sensorerna.
Slutsats
Trots att det är så dyrt har vi valt att
köpa in systemet själva, och det gör vi för
att vi tycker att det underlättar vår vardag så otroligt mycket. För oss är det
värt det, och vi lider med dem som inte
har råd att använda CGM trots att det
skulle hjälpa föräldrarna till bättre nattsömn och leda till färre hypoglykemier
för barnen.
Författare: Eva Isaksson
Kursledare: Anna Lindholm Olinder
Jarl Hellman
Personcentrerad vård vid insulinpumpbehandling och kontinuerlig glukosmätning,
7,5 hp, VT 2015
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
31
Många fördelar med att åka på
läger
Här träffar vi Johan Rosén, som har varit på diabetesläger 4
gånger, och går till botten med vad det är som är så bra med
att åka på läger med andra som har samma sjukdom. Star tskottet kom när Johans föräldrar anmälde honom till ett
läger när han var liten, för att få honom att se att han inte
var ensam med sin sjukdom.
Genom att åka på läger och få chans att
träffa andra unga med diabetes har Johan, tillsammans med sin diabetes, utvecklats enormt. Detta är något som
även syns på hans värden.
- Det har varit en brutal utveckling som
har varit väldigt intressant att se måste
jag säga. För några år sedan var jag hög i
mitt hba1c, sen när jag åkte på läger fick
jag chansen att jämföra det med andra
och diskutera hur andra gör. Jag fick lära
mig många tricks jag kan använda mig av
och även hur kroppen fungerar och hur
jag kan använda den på ett bättre sätt
tillsammans med min diabetes. Så nu har
jag ett hba1c på 5 faktiskt, delvis tack
vare att jag fått lära mig så otroligt
mycket på de läger jag åkt på.
Läger är även en chans att bygga upp ett
bra nätverk med personer som har diabetes, vilket kan vara användbart när du
är tillbaka i din vardag och stöter på nya
problem som du vill vädra med någon
som förstår.
- Jag kommer från en liten stad som heter Vimmerby och där är det inte speciellt många som har diabetes. Det innebär
att jag framförallt fått vara själv med min
diabetes och lära andra hur den fungerar.
Men i och med att jag har deltagit på
läger kan jag senare prata med lägerdeltagarna via Facebook och liknande, vilket
jag också gjort när jag har behövt. Jag har
fått ett kontaktnät genom lägren som jag
kan få hjälp av och diskutera saker även
långt efter att lägret är slut.
Minilumpen en klar
favorit än så länge
Johan beskriver lägret som klockrent.
Detta bland annat för att han lärde sig
otroligt mycket om sig själv och sin diabetes på det.
- Lägret var verkligen lärorikt ur ett diabetesperspektiv och jag utvecklades
väldigt mycket som person. Det handlade mycket om strategi och taktik, hur
man ska klara sig att vara ute i skogen en
hel dag och göra tuffa övningar, samtidigt
som man skötte sin diabetes. Tack vare
att vi alla hade diabetes kunde vi komplettera varandra med våra styrkor och
svagheter, samt diskutera hur vi skulle
tackla de uppgifter vi fick.Till exempel ifall
vi skulle vara ute i skogen en hel dag och
röra oss och behövde sänka våra insulindoser, då fördes det hela tiden en diskussion om hur man skulle klara dagen, vil-
ket var väldigt lärorikt. Att få diskutera
med andra som har diabetes och därmed lära sig nya sätt att tackla sjukdomen på är onekligen en fördel med att
åka på läger. Johan tycker dock att det
absolut bästa med att åka på läger tillsammans med Ung Diabetes är förståelsen man möter från de andra deltagarna.
- Alla vet hur det känns att ha diabetes.
Det finns hela tiden en underton av
förståelse som gör att man får en väldigt
bra kontakt med andra, så det är något
väldigt speciellt helt enkelt att åka på läger med andra som har diabetes. En slags
gemenskap, väldigt annorlunda på ett
väldigt bra sätt.
Minilumpen arrangeras även i sommar
och inbjudan hittar ni på vår hemsida;
www.ungdiabetes.se
32
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
Det finns nu en unik möjlighet
till god vård för äldre
Äldrestandarden är det enkla namnet och det mer krångliga
är ”Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering
för äldre med omfattande behov i ordinär t och särskilt boende” på den standard som SIS (Swedish Standard Institut)
lanserade den 15 april.
I arbetet, som har skett på uppdrag av
Socialdepartementet, i regi av SIS, så har
en arbetsgrupp med kunniga människor
med lång erfarenhet av omsorgsområdet utarbetat en ny metodik för god och
jämförbar äldreomsorg.
Det kan tyckas märkligt och väl teknokratiskt att standardisera vård av äldre
när ledordet som ofta används är personcentrering.
Men standardisering ger ett verktyg för
äldreomsorgen att ge den bästa omsorgen till den äldre personen med fokus på
personcentrering. Standarden kan användas för att följa upp att omsorgen
fyller de krav som finns i form av lagar
och förskrifter både i den egna verksamheten som utförare och även som beställare av omsorg.
I arbetsgruppen som tagit fram standarden finnas ca 50 intresseorganisationer,
däribland Diabetesförbundet, fackförbund, kommuner och landsting, privata
företag, myndigheter och högskolor.
Lena Insulander har som utredare på
Svenska Diabetesförbundet deltagit i
arbetsgruppen som tagit fram standarden. Lillemor Fernström var Diabetesförbundets representant i det inledande
arbetet under 2012.
Standarden är inte en skrivbordsprodukt. Alla som deltagit i arbetet med den
nya standarden har mångårig erfarenhet
av vårdens och omsorgens vardag med
både sina problem och möjligheter.
Denna standard försöker knyta ihop och
dra nytta av innehållet i socialtjänstlagen
(SoL) och hälso- och sjukvårdslagen
(HSL). Standarden sätter hela tiden den
äldre i centrum och täcker in omsorg,
service, omvårdnad och rehabilitering
för äldre personer med omfattande behov.
Den som ger omsorg utifrån denna nytänkande standard kan planera, leda och
genomföra samt hela tiden mäta, utvärdera och förbättra sin verksamhet.
Omsorgen blir nu både rättvist och
opartiskt jämförbar. Detta gäller både
när omsorgen utförs av en kommun eller när den har upphandlats.
Med hjälp av standarden finns ett hjälpmedel för att skapa underlag till internt
förbättrings- och utvecklingsarbete.
Fem argument varför Sveriges
kommuner borde använda standarden för kvalitet i äldreboenden och hemtjänst
1. Det blir enklare att beställa tjänster
och ställa kvalitetskrav på utövare.
2. Det blir enklare med uppföljning och
analys av verksamheter. 3. Det blir tydligare vad som ska utgöra
grund för internt förbättringsarbete. 4. Det blir tydligare vem som ansvarar
för vad.
5. Det går att certifiera tjänster och på så
sätt säkerställa kvaliteten.
Efter lanseringen kommer information
om standarden att föras ut på olika sätt
till möjliga användare.
Positivt är att redan när standarden var
ute på remiss för ett år sedan så började
kommuner och utförare att använda den
i sitt arbete.
Det är ett tecken på att det finns ett
behov av detta arbetsredskap.Ytterligare
ett led i lanseringen är att SIS kommer
att erbjuda utbildning som syftar till att
förstå och använda kraven som finns
specificerade i standarden. Den utbildningan kommer att starta under hösten.
Grunden i arbetet var hela tiden att nå
en trygg och säker äldreomsorg med
självbestämmande och delaktighet för
den äldre personen och dennes närstående.
Standarden syfte är också att stödja personalen i att skapa en miljö som ger
möjlighet till funktionsbevarande och
meningsfulla aktiviteter för de äldre –
samtidigt som den säkrar en god arbetsmiljö för personalen.
En god vårdkvalitet kräver också en bra
arbetsmiljö. Äldreomsorg är en komplex
verksamhet som kräver samsyn och
samverkan mellan alla medverkande för
att säkra och utveckla kvaliteten.
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
Genom tydliga krav på vad som förväntas av den som bedriver äldreomsorgsverksamhet, blir det även tydligt för de
äldre och deras närstående vad som är
god omsorg.
Alla blir vinnare. Kvaliteten kommer inte
längre att avgöras av vilken utförare som
driver äldreboendet eller var i landet
den äldre råkar bo.
Standarden finns tillgänglig och är gratis
att ladda ner eller beställa från och med
den 15 april på www.sis.se
Lena Insulander, styrelseledamot i SFSD.
33
FAKTARUTA
Äldreomsorgen kostar kommunerna cirka 90 miljarder kronor om året, vilket motsvarar 2,7 procent av BNP. Cirka 89
000 personer bor i äldreboenden runt om i Sverige och cirka
220 000 har hemtjänst. Enligt en undersökning som OECD
presenterade 2014 har Sverige en väldigt bra äldreomsorg.
Näst efter Nederländerna är Sverige det land inom EU som
satsar mest resurser på äldreomsorgen. Men det finns mycket
kvar att göra för att förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen.
34
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Diabetiska fotsår och
kärlkirurgisk åtgärd
Targ Elgzyri är diabetesläkare och forskare. I sitt avhandlingsarbete har han undersökt hur läkningen av fotsår hos diabetespatienter påverkas beroende på vad som görs för att
förbättra prognosen. Här skriver han själv om sitt avhandlingsarbete.
Targ Elgzyri
Syftet med de fyra delarbeten som presenteras i denna avhandling var att studera dels utfall av fotsår samt identifiera
faktorer relaterade till utfall och dels
risken för att utveckla nya sår efter läkning av tidigare sår hos patienter med
diabetes, fotsår och uttalad perifer kärlsjukdom.
Patienter med diabetes och fotsår med
ett systoliskt tåtryck <45 mmHg eller ett
ankeltryck <80 mmHg som uppsökte
och behandlades av ett multidisciplinärt
diabetes-fotteam behandlades enligt ett
vårdprogram.
Alla patienter följdes upp kontinuerligt
till läkning eller död oberoende av kärlkirurgisk åtgärd (revaskularisering).
Trettiosex procent av patienterna läkte
primärt, 16% efter mindre amputation
(amputation genom eller nedom fotleden), 13% efter större amputation (amputation ovanför fotleden) och 27% dog
oläkta.
Hos patienter utan revaskularisering,
läkte 38% primärt, 12% läkte efter mindre amputation, 17% läkte efter större
amputation och 33% dog oläkta.
Samsjuklighet, svårighetsgraden av perifer kärlsjukdom och graden av sårskada
var starkt relaterade till sämre sårläkning
oavsett revaskularisering.
Tiden från ankomsten till diabetes-fotteamet till revaskularisering var också
relaterad till sannolikheten för läkning
utan större amputation.
Efter läkning av tidigare sår, utvecklade
34% nya sår på samma fot inom observationstiden.Tjugotvå procent av patienter som utvecklade nya sår genomgick
en amputation innan de nya såren läkte.
Lägre grad av maximal sårskada som
förelåg för det tidigare såret, och öppen
rekonstruktiv kärlkirurgi, var relaterad till
lägre risk för utveckling av nya sår.
Patienter med diabetes och fotsår orsakat av nedsatt cirkulation hade en
medianöverlevnad på 33 månader.
Sammanfattningsvis visar denna avhandling att hos patienter med diabetes och
fotsår orsakat av nedsatt cirkulation är
sannolikheten för sårläkning starkt relaterad till samsjuklighet, graden av sårskada, och svårighetsgraden av perifer
kärlsjukdom.
Resultatet visar också att fotsår orsakat
av nedsatt cirkulation hos patienter med
diabetes som inte är tillgängliga för revaskularisering kan läka utan större amputation.
Vid nedsatt perifer cirkulation är, förutom revaskularisering, tiden till revaskularisering också viktig för sårläkning utan
större amputation.
Efter sårläkning, har dessa patienter hög
risk för att utveckla nya sår. Graden av
tidigare sårskada och rekonstruktiv kärlkirurgi påverkade risken för utveckling av
nya sår.
Text: Targ Elgzyri
Länk till avhandlingen
Outcome of Ischaemic Foot Ulcers in Patients with Diabetes, with or without Revascularization
“
MIN VARDAG
KRÄVER ÖVERBLICK
- MIN DIABETES
ENDAST EN BLICK!”
PR IS VI NN AN
DE
D E S IG N
FREESTYLE PRECISION NEO
2
SMART VAL – FÖR BÄTTRE BLODGLUKOSKONTROLL FÖR
PATIENTER SOM ANVÄNDER INSULIN1
Snabb och tillförlitlig blodglukosmätning3
Liten bloddroppe, ingen kodning och resultat på 5 sekunder.
Smart pekskärm
Ikonstyrd och med tydliga siffror.
Informerar när blodglukosmönster behöver uppmärksammas
När patientens mätningar ligger för lågt eller för högt för många
gånger säger FreeStyle Precision Neo till.
www.abbott-diabetes.se
020-190 11 11
Abbott Scandinavia AB · Abbott Diabetes Care · Hemvärnsgatan 9 · Box 1498 · 171 29 Solna
1
Smart defined as 1) blood glucose trend indicators 2) insulin dose logging capability 3) the ability to test both blood glucose and ketones using the same monitoring system. 2 MDEA 2014
Winners: Over-the-Counter and Self-Care Products - Posted in Design Services by MDDI Staff on June 11, 2014. 3 Performance meets ISO 15197:2013 standards: 95% of results within ±
0.83mmol/L at glucose < 5.55mmol/L and within ± 15% at glucose ≥ 5.55mmol/L. Freestyle and other brandmarks are trademarks of Abbott Diabetes Care Inc. in various jurisdictions. © Rev 1,
SEOTH150029, Feb 2015 .
36
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Typ 2 diabetes kanel, gurkmeja och grönt te
I dagens välfärdsländer är typ 2 diabetes, övervikt och hjär tkärlsjukdomar ett växande problem. Dessa följdsjukdomar
av ett ohälsosamt leverne är mycket kostsamma, dels för
samhället men även för individen. Här skriver Jennie Wickenberg om sin forskning för att ta reda på om kanel, gurkmeja eller grönt te kan var gynnsamt vid typ 2 diabetes.
En enkel kostbehandling som minskar
nivån av cirkulerande blodsocker skulle
kunna minska risken för dessa välfärdssjukdomar. Här skriver Jennie Wickenberg själv om sin forskning.
Orsaken till typ 2-diabetes är nedsatt
insulinkänslighet. Det innebär att insulinet inte längre fungerar lika effektivt i
muskler, lever och fettvävnad. Sockret i
blodet behövs för att muskler, lever och
fettvävnad ska kunna fungera. För att
sockret ska kunna komma in i cellerna
behövs insulin.
Nedsatt insulinkänslighet medför att
sockermolekyler stannar kvar i blodbanan. Till slut leder detta till att sockret
reagerar med röda blodkroppar och
blodfetter, som i sin tur fastnar i kärlväggen. Detta tror man utlöser en inflammation i kärlväggen, vilket så småningom
resulterar i åderförkalkning.
IGT (Impaired glucose tolerance) är ett
tillstånd där individen har lätt förhöjda
blodsockernivåer i fasta och efter en
sockerbelastning. IGT anses vara en stor
riskfaktor för utveckling av diabetes och
räknas därför som ett förstadium till diabetes.
Huvudsyftet med denna avhandling var
att försöka finna kost som är hälsofrämjande, framförallt avseende diabetes, i
både förebyggande syfte men även för
att minska komplikationer till följd av diabetes.
Gurkmeja
Gurkmeja har tidigare, framförallt i studier med möss, uppvisat egenskaper
som främjat insulinkänslighet. Det aktiva
ämnet i gurkmeja heter curcumin och i
djurförsök har man sett att curcumin
påverkar, via en rad olika mekanismer,
insulinkänslighet och blodfetter. Inga kliniska studier var tidigare gjorda på
människor och vi ville undersöka om
gurkmeja sänker blodsocker- och insulinnivåer.
mätmetod som endast utskilde den direkta effekten på insulin och blodsockersvar. Problemet med gurkmeja och curcumin, är att kroppens upptagningsförmåga är extremt låg och därför behövs
stora mängder för att uppnå hälsofrämjande effekter. Stora mängder av gurkmeja är omöjligt att inta, på grund av sin
smak och konsistens, och gurkmeja förlorar därmed sin plats som kostbehandling.
Studie I
Fjorton friska individer serverades en
glukosbelastning med kapslar med gurkmeja ena gången och utan gurkmeja
nästa gång. Blodsocker och insulin mättes varje 15:e minut upptill 150 minuter
efter intag. Ingen statistiskt säkerställd
skillnad i blodsockernivå uppmättes men
gurkmeja gav ett betydande högre insulinsvar.
I cellstudier har man funnit att curcumin
i gurkmeja påverkar bukspottskörtelns
celler till att utsöndra insulin. I vår studie
fick vi ett högre insulinsvar men ingen
skillnad i blodsocker, vilket kan anses
märkligt.
Men i friska individer är sockernivån i
blodet mycket välreglerat och korrigeras
snabbt vid tendens till lågt blodsockervärde. Förmodligen var detta en del av
förklaringen. Det behövs fler humana
studier då vår var en liten studie med en
Grönt te
Många studier har genomförts med fokus på grönt te och dess antioxidanta
egenskaper. Avseende grönt te och dess
effekt på insulinkänslighet har resultaten
varit motstridiga. Grönt te innehåller
antioxidanter som kallas för katechiner.
För att öka insulinkänslighet är den mest
aktiva katechinen den s.k. epigallokatechin gallate. Vi ville undersöka om
grönt te kan påverka insulinkänsligheten
men även mättnadsgraden.
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
37
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Studie II
Fjorton friska försökspersonerna serverades en måltid bestående av 50 g kolhydrater med ena gången grönt te och
andra gången varmt vatten. Blodsocker
och insulin mättes varje 15:e minut upptill 120 minuter efter intag. Ingen statistiskt säkerställd skillnad i insulinnivå
uppmättes men en betydande skillnad i
blodsockersvar samt mättnadsgrad uppmättes där grönt te gav ett högre blodsockersvar samt en längre mättnadskänsla.
Resultatet blev delvis i motsats till vad vi
hade förväntat oss. Blodsockersvaret var
högre vid intag av grönt te jämfört med
referensen men individerna kände en
högre mättnadsgrad. Det finns studier
som försökt hitta orsaken till det förhöjda blodsockersvaret genom att testa
att ge grönt te vid olika tidpunkter. Grönt
te har då primärt haft en sänkande effekt
på blodsockret men efter tid har lodsockersvaret stigit. Spekulationer kring
grönt te och dess effekt på olika vävnader har påbörjats men ännu är detta
oklart.
Aptit och mättnad är komplext och involverar många organ i kroppen. I vår
studie fick vi signifikant högre mättnadsgrad, där förklaringen förmodligen är
multifaktoriell. Grönt te och dess aktiva
substans har i cellstudier påverkat hjärnan och aptitcentrat men humana studier har gett olika resultat. Vår studie var
liten samt mätte endast den direkta effekten, således behövs det dels långtidsstudier men även ett högre deltagarantal
Kanel
I tidigare cell- och djurstudier har antioxidanter från kanel visat sig öka blodsockerupptaget genom att höja insulinkänsligheten. Om kanel skulle kunna hjälpa till
att höja insulinkänsligheten, så betyder
det alltså att kanel indirekt skulle kunna
minska uppkomsten av åderförkalkning.
Intresset för kanel och dess effekt hos
patienter med typ 2 diabetes blev stort
efter en studie i Pakistan, där patienterna
fick en betydande sänkning av både
blodsocker och blodfetter efter ett intag
av kanel.
I västvärlden har studier med motstridiga resultat redovisats, vilket har resulterat i olika hypoteser. En hypotes anses
vara att patienter med typ 2 diabetes i
västvärlden är mycket väl behandlade
och har inte samma nytta av ett intag av
kanel. En annan hypotes att det är stor
variation avseende kanelsorter, dosering
samt behandlingslängd.
Vår forskargrupp har i tidigare studier på
människor visat att ett intag av 6 gram
(engångsdos) av ”vanlig” kanel (sorten
Cassia) sänker blodsockersvaret signifikant jämfört med placebo.
I studien fick försökspersonerna äta risgrynsgröt utan kanel ena gången och
med kanel andra gången. Neutral risgrynsgröt har ett GI (glykemiskt index)
på 100, men med 6 g kanel sänktes
detta till 56.
Cassiakanelen innehåller ett ämne som
heter koumarin, som enligt vissa anses
vara skadligt för levern vid för höga doser. Därför beslutade vi oss för att genomföra en studie med en annan kanelsort, Ceylonkanel, som innehåller lägre
halter koumarin. I cellförsök har båda
sorterna av kanel visat upp positiva effekter på insulinkänsligheten.
Studie III
Tio individer med försämrad sockeromsättning (IGT) serverades en glukosbelastning med kapslar med Ceylonkanel
ena gången och utan Ceylonkanel nästa
gång. Blodsocker och insulin mättes varje
15:e minut upptill 180 minuter efter intag. Ingen statistiskt säkerställd skillnad i
blodsocker- eller insulinnivå uppmättes.
Ceylonkanel innehåller låga doser av
koumarin och vissa studier tyder på att
det är just koumarin som har positiva
egenskapen att motverka diabetes, vilket
kan förklara vårt resultat. Koumarins
gifteffekt på levern har varit omdiskuterat och ifrågasatt.
Studier avseende Cassiakanel har även
fått motstridiga resultat och dess effekt
på insulinkänslighet har tidigare bekräftats med indirekta mätmetoder. En direkt mätmetod av insulinresistens är
euglykemisk hyperinsulinemisk clamp
(förklaras nedan). Vi ville verifiera hypotesen (med hjälp av clamping) att Cassiakanel ökar insulinkänsligheten hos patienter med nedsatt insulinkänslighet
samt att den inte påverkar levern.
Vid euglykemisk hyperinsulinemisk clamp
är patienten fastande och en nål sätts i
vardera armen. I den ena armen kopplas
ett insulindropp, och mängden insulin
beräknas utifrån patientens kroppsyta. I
den andra armen kopplas ett 20 %
socker dropp. Under de första 10 minuter justeras insulinet enligt en speciell
beräkning så kallad ”insulintrappa” och
följs därefter av en underhållsdos i 120
minuter beräknat på 80 mU/m kroppsyta/min.
Målet är att hålla blodsockernivån konstant, på en normal fastenivå på ca 5,0
mmol/L. För att uppnå detta tas blodsockermätningar var 5:e minut och hastigheten av tillsats socker justeras genom
att öka eller minska sockerdroppet.
Dropphastigheten av socker de sista 60
minuterna av undersökningen fungerar
som ett mått på individens insulinkänslighet.
En individ som har en normal insulinkänslighet kräver större mängder socker
för att hålla sockernivån normal. Däremot kräver en individ som har en nedsatt insulinkänslighet nästan inget socker,
vilket tyder på insulinresistens.
Studie IV
I studie IV ingick 21 individer med IGT,
med 10 respektive 11 personer i varje
grupp. Matchade i ålder, kön och BMI,
jämfördes grupperna efter ett intag av
kapslar motsvarande 6 gram Cassiakanel
två gånger om dagen med placebokapslar.
Försökspersonerna följdes under 12
veckor. Förändring av BMI, blodfetter, leverprover, blodsockersvar mättes fastande vecka 0, v 6 och v 12. Förändringar i insulinresistens mättes med hjälp
av euglykemisk hyperinsulinemisk clamp
(se ovan). Inga statistiskt säkerställda
skillnader i insulinkänslighet eller leverprover uppmättes.
Trots höga doser cassiakanel såg vi ingen
förändring avseende insulinkänsligheten,
men dock inte heller någon förändring i
leverprover.
Det finns vissa studier som har påvisat
positiva resultat mot diabetes vid behandling med Cassiakanel och andra
som inte har kunnat påvisa detta. Vad
denna skillnad beror på är oklart men i
nuläget finns det inget bevis, utifrån våra
studier, att behandla med varken Cassiaeller Ceylonkanel för att motverka diabetes.
Text: Jennie Wickenberg
Bild: Dreamstime
38
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
Etableringen av personliga
hälsokonton påbörjas
eHälsomyndigheten har fått i uppdrag att tillhandahålla en
elektronisk tjänst som ger invånarna möjlighet att i ett personligt hälsokonto kostnadsfritt lagra uppgifter om sin hälsa.
Tjänsten kommer att kallas HälsaFörMig. Den tekniska plattformen för tjänsten är upphandlad; idag har avtal tecknats
med vinnande leverantör, Capgemini Sverige AB, och etableringen kan börja inom kort.
HälsaFörMig utgår ifrån individens behov
av att dokumentera och följa upp sin
hälsa under hela livet. Ibland är man patient och besöker vården, däremellan
kan man ha behov av att samla hälsoinformation från andra parter, genom egen
dokumentation eller i olika appar.
eHälsomyndigheten tillhandahåller en
säker lagringsplats för denna information.
Det blir individen själv som äger innehållet, och HälsaFörMig blir ett komplement
till andra tjänster som finns inom vården.
- Detta är en riktig milstolpe för oss. Vi
ser en stor potential i den här tjänsten
och i hur den kan bidra till att invånarna
kan engagera sig i sin hälsoutveckling. Vi
har haft ett nära samarbete med vårdaktörer för att säkerställa att invånarna ska
kunna få sin vårdinformation utlämnad
till HälsaFörMig, säger Torsten Håkansta,
generaldirektör.
En stor del av nyttan för individen kommer tillföras genom applikationer som
utvecklas av tredjepartsaktörer.
- Vi har sett ett stort intresse från såväl
offentliga som privata aktörer som vill
utveckla applikationer som kan anslutas
till HälsaFörMig. Det är vår uppgift att
skapa denna möjlighet, sen väljer individen vilka tjänster hon eller han vill använda för att bearbeta och visa upp sin
information. Under hösten kommer vi
att hålla informationsmöten för tredje-
partsleverantörer där de kan få reda på
mer detaljer kring hur man ansluter sig
till HälsaFörMig, säger Eva Leach, chef för
avdelningen Invånartjänster och ansvarig
för HälsaFörMig.
Capgemini med partners tilldelades
uppdraget i maj 2013, men upphandlingen överklagades då och avtal har
först nu slutits mellan Capgemini och
eHälsomyndigheten.
För mer information:
Eva Leach, Chef avdelning Invånartjänster, 010- 458 63 50
eva.leach@ehalsomyndigheten.se
Eva Reimers, kommunikationschef, 010458 62 26 eva.reimers@ehalsomyndigheten.se
Läs mer om HälsaFörMig på
www.ehalsomyndigheten.se
eHälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014, har ca 130 medarbetare och är placerad centralt i Stockholm. eHälsomyndigheten
ska bidra till en bättre hälsa, vård och omsorg genom att samordna
regeringens satsningar på e-hälsa samt följa utvecklingen på e-hälsoområdet. eHälsomyndigheten har uppdraget att lagra och förmedla de elektroniska recepten i Sverige samt att samla in, bearbeta och förmedla statistik om den nationella läkemedelsförsäljningen. eHälsomyndigheten ansvarar också för att utveckla ett personligt hälsokonto där privatpersoner kan lagra, överblicka, och administrera sin hälsoinformation.
VAD MAN GÖR,
DE BRYR SIG OM
NÄR MAN GÖR DET
SER UT UNDER TIDEN.
OCH HUR DE
NOVOPEN® 5 KOMMER IHÅG*:
• Antal timmar sedan senaste injektion.1
• Antal enheter som senast injicerades.1
• Och den kan användas med alla våra insuliner.
NOVOPEN® ECHO HJÄLPER BARNEN ATT
KOMMA IHÅG*:
•
•
•
•
Antal timmar sedan senaste injektion.2
Antal enheter som senast injicerades.2
Den kan användas med alla våra insuliner.
Och den kan dosera med halva enheter.
Både NovoPen® 5 och NovoPen® Echo kan dessutom göras extra
personliga med snygga klisterdekorer som kan beställas via
Novo Nordisk Beställningsservice, telefon 0200-771810.
Referenser: 1. NovoPen® 5 bruksanvisning. 2. NovoPen® Echo bruksanvisning.
* Visar antal enheter och hur många timmar som gått sedan injektion de senaste 12 timmarna.
Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö
Tel 040 38 89 00 www.novonordisk.com
01/2015 SE/NE/0115/0001
Våra flergångspennor för
insulin har personlighet.
40
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
Presentation av
SFSD Styrelse 2015
ORDFÖRANDE
Ingela Bredenberg
Arbetar på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Har arbetat som diabetessjuksköterska sedan 1984 och varit med i föreningen sedan dess.
Startade min karriär på Diabetesmottagningen på Södertälje sjukhus men har de senaste 20 åren arbetat
i Huddinge. Eftersom jag inte flyttat runt så hoppas jag att ni förstår att jag trivts fantastiskt bra på mina
arbetsplatser då de inte varit så många. Trivs med att vara där det händer saker innan det händer. Mycket
studier och tidig information om nyheter. Få vara med och prova nya hjälpmedel innan de släpps. Kan inte
tänka mig något annat arbete.
Ingela Bredenberg
Lena Insulander
Gudrun Andersson
Marianne Lundberg
VICE ORDFÖRANDE
Lena Insulander
Arbetar sedan januari 2015 på Svenska Diabetesförbundet som intressepolitisk handläggare/utredare.
Jag startade mitt arbete som diabetessjuksköterska 1984 i primärvården på Liljeholmens vårdcentral i
Stockholm. Omkring 1987 började jag på LUCD (Landstingets UndervisningsCentrum för Diabetes).
Under tiden på LUCD utbildade jag mig till lärare och tog en fil. mag i vårdpedagogik förutom vidareutbildning inom diabetes. Mina intresseområden har varit och är livsstilsförändringar och blodsockermätning.
Redan tidigt använde vi på LUCD oss av empowerment och personcentrering inom pedagogiken. Jag slutade på LUCD 2008 och arbetade på Överviktscentrum Karolinska med utbildning i överviktsarbete till
primärvården. Jag har arbetat kliniskt på Spånga vårdcentral sedan 1997 och slutade med det i december
2014.
KASSÖR
Gudrun Andersson
Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Omval 2 år Har suttit i styrelsen sedan 2012. Jag började arbeta
som ny färdig sjuksköterska 1987 på Karolinska sjukhuset, Solna. Först arbetade jag på kvinnokliniken och
efter första sommaren fick jag ett vikariat på en av Endokrinklinikens vårdavdelningar och det var också
där min diabetesbana började. Sedan 1994 arbetar jag som diabetessjuksköterska på en dagvårdsavdelning/
mottagning. På kliniken behandlas ca 1300 patienter med diabetes. Min första diabetesutbildning gick jag i
Uppsala 1991. Efter det så har jag flera kurser i diabetes och kardiologi. Senaste kursen jag har gått är
Diabetes- med inriktning mot vuxenlärande som jag avslutade december 2011. Den finaste merit jag har
är att jag 2007 blev utsedd till årets diabetessjuksköterska.
I styrelsen är mitt uppdrag nu att försöka sköta hemsidan. Sedan hösten 2014 har jag också sakta tagit över
kassörs uppdraget. Att få arbeta inom diabetesvården är otroligt stimulerande och trevligt. Att vi äntligen
har blivit specialistsjuksköterska är fantastiskt roligt.
SEKRETERARE
Marianne Lundberg
Jag arbetar som diabetessjuksköterska på Endokrin på Skånes universitetssjukhus i Malmö sedan slutet av
förra seklet.
Tidigare arbetade jag som forskningssjuksköterska på kliniken och gjorde bl.a. insulinclampundersökningar,
vilket ledde till att jag gick första diabeteskursen 1996. Nästa diabetessteg blev att vara med i ett förändringsarbete av klinikens diabetes dagvårdsavdelning för att göra patientundervisningen där mer personcentrerad. Där väcktes intresset för patientens och professionens lärande. Hur lär vi, när lär vi, varför lär vi?
Inte alltid för att någon annan säger att vi ska göra det uppenbarligen. Nästa steg var att läsa pedagogik
och vuxet lärande samt att läsa in kandidatexamen i omvårdnad. Sedan 2006 är jag kursansvarig lärare i
kurserna Omvårdnad vid diabetes 1-30 hp vid Malmö Högskola.
Jag har i 6 år varit med i FEND´s styrelse, den europeiska diabetessjuksköterskeorganisationen Foundation
of European Nurses in Diabetes. Diabetessjuksköterskans roll är viktig och ett steg framåt är ju möjligheten framöver att kunna läsa till Specialistsjuksköterska med inriktning Diabetesvård. Förhoppningsvis får
patienterna då ännu bättre diabetesomvårdnad.
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
41
VETENSKAPLIG SEKRETERARE
Janeth Leksell
För tillfället ingår jag i styrelsen som vetenskaplig sekreterare. Det är ett jättespännande uppdrag.
I min vardag arbetar jag med diabetesfrågor på Akademiska sjukhuset i Uppsala och vid Högskolan
Dalarna. På akademiska sjukhuset ansvarar jag för utbildning av diabetessjuksköterskor på den nationella
arenan. Därtill bidrar jag med min omvårdnadskompetens i olika diabetesprojekt som pågår på ett universitetssjukhus. Idag är jag huvudhandledare för en doktorand (Therese Granström) och biträdande handledare för två doktorander (Maria Svedbo Engström och Karin Johansson). Jag tilltalas av begreppet
kompetens och har tillsammans med övriga i styrelsen lobbat för att diabetessjuksköterskor får en specialistsjukskötersketitel.Tidig höst kommer SFSD att anordna ett möte för de lärosäten som är intresserad
av att starta en sådan utbildning. Jag svärmar för ordet patientmakt! Underbart ord. Den största utmaningen är att utarbeta strategier så att patienten verkligen känner att hen är Herre på täppan. En utmaning
som jag tycker att vi i föreningen borde ventilera oftare.
LEDAMÖTER
Annelie Arnell
Diabetessjuksköterska på Vårdcentralen Näsby, Kristianstad, sedan år 2010.
Sjusköterskeexamen 1998 och därefter arbete på medicinsk akutvårdsavdelning (MAVA) på Centralsjukhuset Kristianstad (CSK) år 1998-2003. Arbetade sedan på akutmottagningen på CSK under några år och
under denna tid läste jag min vidareutbildning till distriktssköterska i Lund, och avlade också då min kandidatexamen i omvårdnad. År 2011 läste jag ”Vård av personer med diabetes II”, med tyngdpunkt på pedagogik och den vuxna människans lärande 15-30hp. Startade år 2012 ett kvalitetsprojekt, Diabetes Q, på
min arbetsplats. Detta i syfte dels att förbättra omhändertagandet av patienter med diabetes typ II och
dels att hitta ett arbetssätt grundat på effektivitet och kvalitet. Projektet som nu avslutades i slutet av 2014
har visat sig vara ett vinnande koncept och har mynnat ut i att våra patienter i högre utsträckning når sina
målvärden, liksom i ett nytt och effektivt arbetssätt för oss i diabetesteamet på Vårdcentralen Näsby.
Intresset för kvalitets- och förbättringsarbete är stort. Vi vet ju att patienter med diabetes som inte når
behandlingsmålen har en sämre prognos. Risken för komplikationer på hjärta och i hjärna, ögon och njurar
är större, risken att dö i förtid är ökad jämfört med de patienter som faktiskt uppnår behandlingsmålen.
Förändringar i vården sker ju i dag i allt snabbare takt och kraven ökar, det gör det svårt att förutse hur
morgondagens sjukvård ska se ut, eller kommer att se ut. Det behövs en ständig utveckling för att hitta
nya arbetssätt vilka ska skapa mervärde både för patienter och för personal.
Agneta Lindberg
Är distriktssköterska och har arbetat med diabetes i primärvården sedan 1998, har läst 30 hp diabetes
och skrivit magisteruppsats med inriktning på patientundervisning vid diabetes, men den är inte godkänd
och jag har ännu inte gjort rättningarna. Varit samordnare och koordinator för diabetesvården i region
Skåne tills 2006, då den funktionen togs bort pga omorganisering. Har sedan 2008 arbetat på diabetesmottagningen vid Hässleholms sjukhus. Är medkursansvarig för diabeteskurserna 1-15 hp och 16-30 hp på
högskolan i Kristianstad sedan 2006. Är handledare i olika förbättringsprogram i region Skåne på 20 %. Jag
har sedan i höstas axlat rollen som ordförande i Region Skånes expertgrupp för diabetes och är koordinator för NDR i Skåne. Föreläser för Sanofi Aventis, Astra zeneca samt Novo Nordisk i olika diabetessammanhang. Jag är med i diabetesföreningen i Skåne och medansvarig för lägerverksamheten i Skåne för barn
och ungdomar 9-17 år. Jag har ett brinnande intresse för diabetes och patient/personcentrerad vård och
vill bidra till en jämlik och säker vård för personer med diabetes, bl a genom förbättringsarbete med fokus
på NDR och registerdata som också är ett av mina stora intressen.
Ingela Lavin
Jag heter Ingela Lavin och arbetar som diabetessjuksköterska på barn- och ungdomskliniken på Norrlands
universitetssjukhus i Umeå. Ursprungligen kommer jag från Uddevalla men studier och kärlek förde mig
till Umeå där jag nu bor med min man och två snart vuxna barn. Jag har arbetat inom barnsjukvården
hela mitt yrkesliv, först som barnsköterska men vidareutbildade mig snart till sjuksköterska och därefter
barnsjuksköterska. Jag har arbetat inom neonatologi och barnonkologi, men sedan 1997 har jag arbetat
som diabetessjuksköterska vilket jag trivs mycket bra med. Jag ser fram emot att få jobba i SFSD:s styrelse.
De frågor jag brinner mest för är förstås sådant som rör diabetes hos barn och ungdomar. Jag vill arbeta
för en jämlik och rättvis vård i landet där barn och ungdomar får den hjälp och stöd de behöver i skola
och förskola, där personer med diabetes får tillgång till de hjälpmedel och den behandling de behöver och
där storleken på vårdbidrag inte beror på vilken handläggare du har på försäkringskassan. Jag är också intresserad av frågor som rör diabetessjuksköterskornas utbildning och yrkesroll.
Janeth Leksell
Annelie Arnell
Agneta Lindberg
Ingela Lavin
Victoria Carter
Färdig sjuksköterska 1990 och av en slump hamnade jag på dåvarande diabetesavdelning på Alingsås lasarett
och fick ansvar för de nydebuterade, skrev bland annat en behandlingsplan och var medlem i vårt lokala
heter
Ingela
och arbetar som diabetessjuksköterska på barn- och ungdo
diabetesråd. Jobbat i Saudi och i England några år. Kom tillbaka till Alingsås 1998 ochJagfick
jobb
på Lavin
stroke/
rehab avd. År 2000 fick jag erbjudande att börja arbeta på mottagningen och då 30 %
på diabetesmottagNorrlands
universitetssjukhus i Umeå. Ursprungligen kommer jag från Uddevalla
ningen, detta har med åren öka och idag arbetar jag 70 % som diabetessjuksköterska.kärlek
Läst förde
30 HP
migdiabetes
till Umeå där jag nu bor med min man och två snart vuxna barn
och har nu börjat läsa min kandidatexamen för att så småningom kunna läsa in specialistkompetensen på
Jagmottagning
har arbetat inom
barnsjukvården hela mitt yrkesliv, först som barnsköterska
diabetes. Sedan oktober är jag samordnare för regionala diabetesrådet. Vi har på vår
arbetat
och arbetar mycket aktivt med utvecklingsarbete och det gör arbetet extra roligt. mig
Jag älskar
(det och därefter barnsjuksköterska. Jag har arbetat inom
snart tillteknik
sjuksköterska
gör hela teamet) och vi har många pumpar och CGM.
barnonkologi, men sedan 1997 har jag arbetat som diabetessjuksköterska vilket
med.
Viktoria Carter
Jag ser fram emot att få jobba i SFSD:s styrelse. De frågor jag brinner mest för är
rör diabetes hos barn och ungdomar. Jag vill arbeta för en jämlik och rättvis vård
För oss är det två saker som
räknas vid diabetesbehandling.
Den ena är
Behandlingsresultat
Läs mer om pumpvalet på
rubinmedical.se
Detta är en kurs för dig som är läkare eller sjuksköterska och som vill utveckla och
- bästa möjliga
vård för patienter
diabetes
förbättra diabetesvården
på din arbetsplats.
Du kommermed
att skapa
en plan för att i
team uppnå ett mer strukturerat och kostnadseffektivt omhändertagande av patienter
VT 2015även få en ökad kompetens i olika behandlingsformer
med diabetes. 7,5
Duhp,
kommer
samt fördjupade kunskaper i nationella och internationella riktlinjer för diabetesvård.
44
Detta är en kurs för dig som är läkare eller sjuksköterska och som vill utveckla DIABETESVÅRD
och
NR 2-3 2015
förbättra diabetesvården på din arbetsplats. Du kommer att skapa en plan för att i
Bakgrund
team uppnå ett mer strukturerat och kostnadseffektivt omhändertagande av patienter
Diabetessjukvården står inför stora utmaningar.
examinationer. Samtliga fysiska och webbaserade
med diabetes. Du kommer även få en ökad kompetens i olika behandlingsformer
Antalet äldre blir allt fler och omhändartagandet av
aktiviteter är obligatoriska. Kursen förutsätter aktiva
samt fördjupade kunskaper i nationella och internationella riktlinjer för diabetesvård.
tion
Diabetesteamet i primärvården
a
patienter
form med typ 2-diabetes har blivit mer komplext.
inDet
s
r
u
blir
allt svårare för den enskilde läkaren att följa
K
studier vad gäller litteraturläsning och genomförande
av uppgifter, t ex loggböcker, gruppövningar och
diskussionsuppgifter.
Bakgrund
upp och behandla denna
patientgrupp. Att arbeta med
Diabetessjukvården står inför stora utmaningar.
examinationer. Samtliga fysiska och webbaserade
diabetesteam i primärvården har visat sig vara ett
Antalet äldre blir allt fler och omhändartagandet av
aktiviteter är obligatoriska. Kursen förutsätter aktiva
effektivt sätt att förbättra
behandlingsresultatet
under
patienter
med
typ
2-diabetes
har
blivit
mer
komplext.
studier
gäller litteraturläsning och genomförande
Tid
och vad
plats
Denna
kurs är avsedd för team som består av minst
dessa omständigheter.
Det blir allt svårare för den enskilde läkaren att följa
av uppgifter,
t ex loggböcker,
gruppövningar
Kursen
är
webbaserad
och
kursstart och
är 1 september, 2015,
en läkare och en sjuksköterska och som vill ut-
- bästa möjliga vård för patienter med diabetes, 7,5 hp
upp och behandla denna patientgrupp. Att arbeta med
diskussionsuppgifter.
med två fysiska kursträffar 1 september samt 17 november.
veckla och förbättradiabetesteam
diabetes-i primärvården
vården påhardin
arbetsvisat
sig vara ett
Mål
effektivt
sätt att
plats. Du kommer att
skapa
enförbättra
planbehandlingsresultatet
för att i teamunder Plats: Karolinska Institutet Alfred Nobels allé 12,
Efter avslutad kurs dessa
ska deltagaren
kunna
Campus Syd, Huddinge, Plan 6, Akademiskt primärvårdscentrum
omständigheter.
uppnå ett mer strukturerat och kostnadseffektivt
(APC), LUCD.
 Skapa en plan för att starta en diabetesmottagning
omhändertagande
av patienter med diabetes. Du
med diabetesteam.
Mål
Mer information
kommer
även få en ökad
kompetens
i olika behandEfter
kurs ska deltagaren kunna
 Ökade kunskaper
omavslutad
olika behandlingsformer
vid
Frågor om kursens innehåll
lingsformer
samt fördjupade
kunskaper
 Skapa en plan
för att starta iennationella
diabetesmottagning Nouha Saleh Stattin, med. dr samt kursansvarig
diabetes och uppföljning.
med diabetesteam.
och internationella
riktlinjer
för diabetesvård.
Karolinska Institutet
 Kompetens i att tillämpa ett patientcentrerat

Ökade kunskaper om olika behandlingsformer vid
Akademiskt primärvårdscentrum SLL
förhållningssätt närdiabetes
det gäller
livsstilsförändringar.
Ur kursinnehållet
och uppföljning.
E-post: nouha.saleh-stattin@sll.se

Applicera
vårdprogram
samt
nationella

Kompetens
i
tillämpa och
ett patientcentrerat
• Typ 1- och 2-diabetes, biokemi,att
patofysiologi,
insulinTel: 08-524 889 47
förhållningssätt
när av
det gäller livsstilsförändringar.
internationella
riktlinjer
i utveckling
frissättning
och resistens.
• Behandlingsstrategier:
Administrativa frågor
samt nationella och
diabetesvården.nyApplicera
olika patientgrupper,
teknikvårdprogram
och applikationer
för
Ulla Finati, projektkoordinator
internationella riktlinjer i utveckling av
Karolinska Institutet Uppdragsutbildning
mobila enheter • Nationella
diabetsregistret (NDR)
diabetesvården.
E-post: ulla.finati@ki.se
samt Kursupplägg
nat. och intern. riktlinjer för vårdprogram. • PlaKursen är en webbaserad
distansutbildning med två
Tel: 08-524 838 91
Kursupplägg
nering för optimal diabetesvård. • Screening och prefysiska träffar. Kritiskt
ochärkreativt
tänkande
är viktiga med två För mer info och anmälan: www.ki.se/uppdragsutbildning
Kursen
en webbaserad
distansutbildning
diabetes. • Äldre ochfysiska
demens.
• Beteendeförändring
träffar. lärarandeaktiviteter
Kritiskt och kreativt tänkande
utgångspunkter i utbildningens
och är viktiga
• Munhälsa • Akuta och
sena komplikationer.
utgångspunkter
i utbildningens lärarandeaktiviteter och Pris: 11 900 SEK exkl moms
Karolinska Institutet Uppdragsutbildning | Berzelius väg 3, 171 77 Stockholm
Tel: 08 524 800
00 | Fax:Institutet
08 508 846
20 | E-post: uppdragsutbildning@ki.se
Karolinska
Uppdragsutbildning
| Berzelius väg |3,ki.se/uppdragsutbildning
171 77 Stockholm
Tel: 08 524 800 00 | Fax: 08 508 846 20 | E-post: uppdragsutbildning@ki.se | ki.se/uppdragsutbildning
Har du något att berätta?
Händer det något hos dig som du vill förmedla till oss andra
så är du välkommen att skriva om det i tidningen.
Vi tar gärna emot reportage från er medlemmar.
Har du något projekt på gång? Provat något nytt arbetssätt?
Fått positiv eller negativ respons på något du gjort som kan hjälpa oss kollegor
att utveckla en bättre vård för våra patienter med diabetes.
Skrivit uppsats, skicka en sammanfattning eller abstrakt.
Berätta stort som smått med få eller många ord.
Du bestämmer. Vill du ha med en bild skicka den separat.
Eventuell artikel skickas till: victoria@sfsd.se
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
45
Norska Diabetesforum, 2015
Jag besökte i år Diabetesforum i Norge. Tema for årets konferens var ”Diabetes gjennom livet - alles ansvar". Då jag var
inbjuden talare var det en ynnest att få deltaga i konferensen
kostnadsfritt.
Programmet fokuserade på ansvar utifrån
samhällets, vårdarens och patientens perspektiv vilket även genomsyrar de nya
nationella behandlingsriktlinjer vid diabetes
i Norge. Därtill belystes hur det kan vara
att leva med diabetes genom livets alla faser. Det är alltid trevligt och gemytligt att möta
våra norska kollegor. Konferensen präglades av glädje och någon slags nytändning
gällande Diabetes. Det visade sig i det engagemang runt det nystartade Norska
nationella diabetesregistret.Till dags datum
är ca 5 % av alla uppskattade personer
med diabetes i Norge inkluderade i registret. Att jämföras mot Sveriges siffra där
diabetesregistret innehåller knappt 90 %
uppskattade svenska personer med diabetes.
Mitt personliga intryck
från konferensen var:
Övergången från barn till vuxen.
Det pågår en studie utifrån frågeställningen:
”Er helsetjensten god nok ved overgang fra
barn till vuxen?” – Med målet att förbättra
vårdkvaliteten för denna grupp av personer med diabetes. Projektet drivs av barnläkarförförbundet i samarbete med allmänläkarföreningen i Norge. Ungdomar
har deltagit i gruppintervjuer och beskrivit
sina erfarenheter och upplevelser vid övergången från barn till vuxenvården inom
diabetessfären.
Äldre och diabetes, dels pågår en kartläggningsstudie diabetes som beskriver
-kunskap hos den personal som finns närmast den åldrande patienten och dels utifrån betydelsen av en god fotvård. Preliminära resultatet var rätt nedslående då det
visade sig att till exempel personal är
osäkra hur hypo- resp hyperglykemi ska
hanteras.
Psykologi och diabetes. Vi fick ta del av
ett inspelat möte mellan två damer i 55 års
åldern som förde en dialog om hur det var
att just leva med diabetes hela livet. En annan person som fascinerade mig var Karianne Viken. Hon berättade på ett distanserat och humoristiskt sätt hur livet med diabetes har framskridit.
Vi fick följa hennes resa från att hon som 5
åring får diabetes och till livet efter att hon
genomgått organtransplantation. Karianne
har valt att skriva en bok om hennes livsresa, benämnd: ” Smil det videre”.
Boken är en härlig läsupplevelse där betydelsen av närvaro liksom frånvaro av
medmänsklighet betonas. Läs den! Se bilden.
Avslutningsvis kan jag bara konstatera att
det är kul att möta kollegor från närliggande länder. Dela erfarenheter, reflektioner och tankar är livgivande. Just det där
med nyanser i dialogen finner jag alltid
spännande.
Janeth Leksell
46
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
Bollakonferens 2015
Mottagare av B-M Carlssons Minnesfond
Här kommer en liten resumé från helgens happening!
1-3 maj gick för tredje året i rad vår konferens av stapeln!
Vi tackar ödmjukast för ert bidrag!
Redan efter lunch på fredagen började
de första deltagarna droppa in! Förväntansfulla och glada delades de första
badgen och goodiebagsen ut!
Efter lunch bjöd vi in Carina Erlandsson,
vårdenhetschef på ögonmottagningen
på MSE för den medicinska föreläsningen om ögon och diabetes!
Kl 18 hade ca 25 personer anslutit till
våran middag på Nybergs sportbar som
dagen till ära hade premiäröppning!
Nytt för iår; lördagsfeeling! En mycket
uppskattad punkt på schemat!
Vi fortsatte kvällen med en föreläsning
av Anna Larsson, vice ordf i Diabetes
Föreningen Katrineholm m.o, sjukhuspräst och typ 1a med ett intresse för
forskning!
Hon pratade om psykisk hälsa och
ohälsa! Ett känsligt ämne som vi alla
måste bemöta mer!
Att starta lördagen med hotellfrukost
kändes såklart lyxigt och man märkte att
deltagarna var sugna på att kicka igång
helgen! Kaffe, block, pennor, dextrosol,
vatten, frukt, ja allt som behövdes för en
förmiddag i konferenslokalen var uppdukat!
Vi arrangörer tog ordet och presenterade dagarnas fortsatta agenda för att
sen få äran att ta del av Anton Källviks
föreläsning;
• Träna utan hinder!
En glad kille med typ1 som spelat amerikansk fotboll i Svenska landslaget! Ja, en
riktig energiknippe!
Dansa på ett Broadway-pass på Friskis o
Svettis, en walk & talk i Katrineholm eller
diskutera valfritt diabetesämne i konferenslokalen var de saker som fanns att
välja på!
Under kvällen bjöds det på matig buffé
och underhållning i form av Katrineholmsbandet Double Inn som spelar irländsk musik!
Ulf i bandet har typ 1 och är med på
våra lokala fikaträffar i Katrineholm!
En sen lördagsnatt och en tidig söndagsfrukost följdes av en lång föreläsning av
Anna
S Larsson! Hennes
företag heter Själalyft och timmarna
handlade enkelt om det; att lyfta själen!
Hon pratade om vikten att hitta sin egen
väg till att må bra! Vi fick en motivationsskiva och fick olika verktyg på plats om
hur vi kan må bättre!
Vi är tacksamma för det bidrag som
gjort det möjligt för oss att genomföra
denna one of a kind-helg!
Av diabetiker för diabetiker med deltagare från hela Sverige!
Vi kör nästa år igen och tar tacksamt
emot tips idéer och sponsringar!
BollaKonferens 2015
via Linda Gustavsson
Projektansvarig
Kontinuerlig
glukosmätning
från Dexcom
gör Melvins
föräldrar trygga.
Melvin Wendin fick typ 1-diabetes när han var tio månader.
– Utan kontinuerlig mätning
hade vi tvingats sticka honom 25–
30 gånger per dygn, säger mamma och pappa Peter och Jessica.
Melvin Wendin är två år gammal. I slutet av 2013 konstaterades han vara typ 1-diabetiker.
– Det var en chock, säger Melvins mamma Jessica Wendin.
Vi har totalt sju barn i familjen och det drabbade ju faktiskt –
på olika sätt – alla i familjen.
Melvin fick direkt en Dexcom kontinuerlig glukosmätare
(CGM).
– Jag vet faktiskt inte hur vi hade klarat oss utan den, säger
Melvins pappa Peter Wendin. Melvins blodsocker är extremt
ojämnt och kan falla från 30 till 3 på 40 minuter – och vice
versa.
– Utan Dexcom CGM hade vi tvingats att mäta hans blodsocker minst en gång i timmen, även på natten. Vi hade
aldrig fått sova. Och alltid varit oroliga.
Mäter blodsockret hela tiden
Utrustningen mäter kontinuerligt glukosvärdet via en liten
sensor som sitter på Melvins mage och som skickar värdet
var femte minut till en mottagare som hans föräldrar bär. På
natten ligger den fristående mottagaren i föräldrarnas sovrum – och varnar direkt om Melvin är på väg att bli hög eller
få en känning. Peter eller Jessica kan agera direkt.
– Vi är helt beroende av Melvins CGM, fortsätter Jessica.
De två timmar som mätaren kalibreras när vi satt en ny sensor känns som en evighet!
Trygghet och kontroll
– Den stora fördelen med CGM är tryggheten, att man i god
tid – tack vare larm och trendpilar – kan förhindra känningar
och höga värden, säger Peter. Ser vi att värdet snabbt är på
väg upp eller ner kan vi kompensera med kolhydrater eller
insulin direkt.
– En annan stor fördel är ju också att mottagaren är fristående och inte integrerad med pump. När Melvin leker på
sitt rum har vi total kontroll och känner oss trygga i förvissningen om att vi vet hur han ligger.
För mer information om kontinuerlig glukosmätning
från Dexcom, kontakta NordicInfu Care på
08-601 24 40, diabetes@infucare.se
Filmer om Melvin och fler Dexcom-användare
finns på www.CGMInfuCare.nu.
FaceBook: facebook.com/CGMInfuCare.
NordicInfu Care AB, Box 1225, 131 28 Nacka Strand www.infucare.se
48
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
Hälsoresultat i fokus för nya
styrmodeller
Flytta fokus från produktion och vårdvolymer till medicinska
resultat och patienthälsa. Det är målet för samarbetsprojektet
Sveus, där sju landsting arbetar för att ta fram nya uppföljnings- och ersättningsmodeller för hälso- och sjukvården.
Styrningen av hälso- och sjukvården har
debatterats flitigt de senaste åren. En
utmaning som ofta lyfts fram är att landstingens uppföljning fokuserar på att räkna arbetsinsatser i vården istället för att
utvärdera vilken patienthälsa som uppnås. Antalet undersökningar och behandlingar mäts noga, men vi vet mindre
om hur mycket bättre patienterna mår i
förhållande till de resurser som satsas.
Kvalitetsregistren och de öppna jämförelserna har inneburit stora framsteg för
möjligheten att jämföra kvaliteten på
vården i Sverige. Nu arbetar sju landsting
för att ta nästa steg och integrera medicinska resultat i landstingens uppföljning.
Målet är att ta fram så kallade värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem, ett arbete som sker i samverkan
med specialistföreningar, kvalitetsregister
och patientföreningar.
Begreppet värdebaserad vård anknyter
till de amerikanska ekonomerna Michael
Porters och Elizabeth Teisbergs idéer om
värde för patienten, där värde definieras
som hälsoutfall per krona.
– Med dagens system riskerar vi att
missa viktiga förbättringsmöjligheter när
det gäller vad som faktiskt bidrar mest till
patientens hälsa. Ibland riskerar ersättningssystemen till och med att hindra
vårdgivarna från att utveckla nya smarta
sätt att arbeta. Inom Sveus-samarbetet
tar vi fram modeller som fokuserar på
medicinska resultat i stället för på produktion och antal insatser, säger Ingrid
Bengtsson Rijavec, hälso- och sjukvårdsdirektör för Region Skåne.
Sveus arbete med att utveckla nya uppföljnings- och ersättningssystem bedrivs
i separata forskningsprojekt för åtta olika
patientgrupper: bröstcancer, diabetes,
förlossningsvård, höft- och knäprotesoperationer, obesitaskirurgi, osteoporos,
ryggkirurgi och stroke. Det konkreta resultatet blir bland annat webbaserade
analysverktyg som ger vårdgivare och
landsting bättre möjligheter att löpande
följa upp både medicinska resultat och
resursåtgång. Utgångspunkten är existerande datakällor, framförallt landstingens
databaser och de nationella kvalitetsregistren.
Syftet är att möjliggöra uppföljning av
hela vårdkedjan för varje patientgrupp,
från den första kontakten med vården till
alla de undersökningar, behandlingar och
återbesök som en patient deltar i för att
få hjälp. I förlängningen är tanken att
vårdgivare ska premieras när de åstadkommer goda hälsoutfall och nöjda patienter med låg resursförbrukning.
Marie Röllgårdh är chef för uppföljning
och analys på hälso- och sjukvårdsavdelningen i Västra Götalandsregionen. Hon
lyfter fram samarbetet med specialistoch patientföreningarna som en viktig
framgångsfaktor.
– Att de som berörs av uppföljnings- och
ersättningssystemen också är med och
påverkar utformningen av systemen är
avgörande för att vi ska lyckas. De som
jobbar inom vården måste vara delaktiga
i hur den mäts och utvärderas, säger
Marie Röllgårdh.
De pågående forskningsprojekten beräknas vara klara under 2015, men liknande arbete som bedrivits i Stockholms
läns landsting har redan visat positiva
effekter. Där infördes 2009 ett så kallat
vårdepisodersättningssystem för höftoch knäprotesoperationer. Detta har lett
till ökat fokus på patientnytta, samtidigt
som kostnaderna har minskat genom
bättre resursutnyttjande.
– I projektet för höft- och knäprotesoperationer har vi sett en bättre samordning av hela vårdkedjan. Vårdgivarna lägger större fokus på patienternas hälsa,
bland annat genom att arbeta mer aktivt
för att undvika komplikationer, säger
Holger Stalberg, projektledare i Sveus
och medicinsk rådgivare vid hälso- och
sjukvårdsförvaltningen på Stockholms
läns landsting.
Samarbetet inom Sveus startade 2013.
De första uppföljningssystemen kommer att tas i bruk under hösten 2014
och de sista beräknas bli färdiga under
2015.
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
49
FAKTARUTA
Sveus – Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och
sjukvården
Medverkande landsting:
Region Skåne
Landstinget Dalarna
Landstinget i Uppsala län
Jämtlands Läns landsting
Västra Götalandsregionen
Stockholms Läns Landsting
Landstinget i Östergötland
FAKTARUTA
Konferens: Hur ska svensk hälso- och sjukvård organiseras och styras i framtiden?
Perspektiv på värdebaserad vård i Sverige.
Den 25–26 november 2014 anordnade Sveus en konferens om värdebaserad vård.
Professor Michael E. Porter gästade konferensen där teoretiska och praktiska aspekter på värdebaserad vård, tidiga resultat från Sveus-arbetet samt andra aktuella arbeten i Sverige och utomlands presenterades och diskuterades.
Läs mer om konferensen på www.sveus.se
SFSD önskar sina läsare
en skön sommar!
50
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
Diabetesförbundet inspirerar
till fysisk aktivitet
Diabetesförbundet har släppt ett helt nytt material om motion. I motionsmaterialet varvas tips och personliga erfarenheter av enkel vardagsmotion och mer fysiskt krävande motionsformer, dessutom förklarar experter vad som faktiskt
händer i kroppen när man rör på sig. Syftet är att motivera
personer med typ 2-diabetes till fysisk aktivitet. Materialet är
gratis att beställa på diabetes.se.
Lena Wennerström, 63 år, tränar gruppträning flera gånger i veckan.
Det är knappast någon nyhet att kroppen behöver röra på sig för att må bra.
Förutom att man blir starkare och smidigare så blir man gladare, och inte minst
påverkas blodsockret på ett positivt sätt.
För att inspirera fler personer med diabetes att röra på sig så har Diabetesförbundet nu lanserat ett nytt material.
– För många är det lättare sagt än gjort
att komma igång att motionera. Vi vill
göra det lite enklare, det ska kännas roligt att röra på sig, säger Karin Engström,
kommunikatör på Diabetesförbundet.
Karin har varit ansvarig för att ta fram
materialet, men uppdraget kommer i
förlängningen från medlemmarna.
– Vi försöker alltid lyssna på vilket material våra medlemmar vill ha. De är för
dem vi finns till, vårt uppdrag är att göra
det lättare att leva med diabetes, säger
Karin.
Hon berättar att vården ofta beställer
Diabetesförbundets material. Det ser
hon som ett gott betyg och ett kvitto på
att materialet håller hög klass.
– Vi har extremt höga krav på det vi
publicerar. Vårt material är helt oberoende och genom vårt nära samarbete
med professionen får vi ett helhetsperspektiv på allt ifrån symptom, sjukdomsbeskrivning och komplikationer till tips
och förslag på egenvård, säger hon.
Samtidigt poängterar hon att Diabetesförbundets material aldrig kan eller ska
ersätta sjukvårdens information.
- Vi representerar patientperspektivet på
ett unikt sätt, som ett komplement till
sjukvårdens information, säger Karin.
I dagsläget finns allt material från Diabetesförbundet att beställa på webben.
Det mesta är gratis.
Kontaktuppgifter:
Carina Wide, kommunikatör Diabetesförbundet
E-post: carina.wide@diabetes.se tel. 08564 821 09
Träna hellre en liten kort
stund än inte alls, tipsar
JamesGray, 67 år!
MATERIALTOPPEN
1. Låt dig inspireras!
Vad äter vi som är vuxna
och har diabetes.
2. Bamse och Lill-Mickel
3. Diabetes en folksjukdom
4. Fina fötter
5. Hej kompis!
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
51
Hitta din
motivation
!
Motio
BESTÄLL MATERIAL PÅ DIABETES.SE
n för dig
typ 2- diab som har
etes.
KOSTNADSFRITT!
VISA DITT STÖD. DELTA I
EASD5K RUN!
KOSTNADSFRITT!
Diabetes-Mot
ionsbroschyr
.indd 1
21/04/15
16:03
Visa ditt stöd. Delta i EASD5K run!
– loppet där alla är välkomna att gå eller springa för diabetes
Onsdagen den 16 september kl. 18.30 arrangeras gång- och löploppet EASD5K. Loppet är helt
kostnadsfritt.
Bjud in dina patienter och kollegor att delta i EASD5K
Vi uppmuntrar alla som vill och kan till aktivt deltagande i loppet, så att vi får så stor uppslutning
som möjligt. Ta chansen och genomför loppet tillsammans med dina kollegor och patienter!
Start och mål: Stockholms stadion.
Operativ arrangör: föreningen Spårvägen.
Vill du anmäla dig till loppet som deltagare redan nu görs det här:
www.eventbrite.com/e/5keasd-2015-registration-15302231386
För mer information kontakta Karin Engström på Diabetesförbundet: karin.engstrom@diabetes.se
52
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
Minska diabetesförekomsten för
födda i Irak och boende i Sverige?
Under 2010-2012 gjordes en befolkningsbaserad studie av
1398 personer födda i Irak och 757 personer födda i Sverige
med olika bakgrunder, men alla boendes i Malmö. Syftet var
att se förekomst av tänkbara riskfaktorer som ligger bakom
diabetes typ 2 i denna grupp, men också att visa på skillnader
i metabol kontroll och insulinsekretion/resistens.
Studien heter MEDIM, vilket står för
’betydelsen av Migration och Etnicitet
för Diabetesutvecklingen I Malmö’. Anledningen till att invandrare från Irak
valdes, var att det är den enskilt största
utomeuropeiska invandrargruppen i
Malmö, med ca 10.000 personer. I studien gjordes en hälsoundersökning som
omfattade glukosbelastning, mätning av
vikt/midjemått/blodtryck och blodprover fastande för kontroll av bl.a. blodglukos, HbA1c och blodfetter. Deltagarna
fick även besvara flera frågeformulär om
ärftlighet för diabetes, levnadsvanor (fysisk aktivitet, kost, tobak och alkohol) läkemedelsanvändning och förekomst av
andra kroniska sjukdomar såsom hjärtkärlsjukdom, diabetes etc. Deras fysiska
aktivitet mättes med en aktivitetsmätare
som de bar en vecka runt midjan, en s.k.
ActiGraph.
2 hade ökat midjeomfång, vilket betyder
över 102 cm för män respektive över 88
cm för kvinnor. (1) Vad som även framkom i MEDIM studien, var att diabetes
uppkommer i genomsnitt 6 år tidigare i
livet för den som är född i Irak jämfört
med i Sverige (47 år jämfört med 53 år).
(2) I åldersgruppen över 60 år hade
drygt 30% av den irakiskfödda gruppen
diabetes. (3) Vad gäller insulinresistensen
så sågs här även en skillnad. Insulinresistensen är ökad i den irakiska gruppen
oberoende av andra diabetesdrivande
riskfaktorer såsom övervikt, fetma, ärftlighet för diabetes och fysisk inaktivitet.
(4).
Huvudansvarig projektledare för MEDIM studien är familjeläkare Louise Bennet. Under dessa år arbetade jag som
forskningssköterska i studien, men min
grundtjänst har jag som diabetessköterska och distriktssköterska på Flyktinghälsan i Malmö.
Med bakgrund av denna studies resultat
där det har setts att svenskar med irakisk
bakgrund är en högriskgrupp för diabetes typ 2 med ökad insulinresistens och
ett tidigare diabetesinsjuknande, är det
inte svårt att se vilken enormt ökat antal
diabetespatienter vi har framför oss att
möta, inte bara i Malmö. Kan vi på något
sätt förhindra eller fördröja insjuknandet
i diabetes typ 2? Kan vi förebygga diabetes med hjälp av grupputbildning livsstil?
De frågorna har vi bland annat ställt oss
efter studiens resultat och sedan januari
i år pågår det en livsstilsinterventionsstudie för att identifiera kulturella och
Resultat från MEDIM visar att det var en
dubbel så hög diabetesförekomst i den
irakiska jämfört med den svenskfödda
gruppen (11.6 jämfört med 5.8%). Mer
än varannan i den irakiska gruppen hade
ärftlighet för diabetes. De flesta i den
irakiska gruppen som hade diabetes typ
Till dags dato har det publicerats 14 artiklar om MEDIM studiens resultat och i
Läkartidningen nr 16 2015 ses en sammanställning av artiklarna.
sociala faktorer av betydelse för en varaktig livsstilsförändring hos individer med
hög risk för diabetes. (5) Studien är inriktad på de som ännu inte har fått diabetes, är födda i Irak och bor i Malmö. Interventionen ger stöd till motivation och
beteendeförändring och hur man ska
bemöta hinder till förändrade levnadsvanor och lösningar att ta sig förbi dessa
hinder. Studien förmedlar även kunskap
om vad som är hälsosam livsstil.
Studiedesignen för interventionsstudien
ser ut så här: Under våren 2015 hälsoundersöks ca 100 personer i Malmö mellan
30-65 år, med ett midjemått mer än 102
cm hos män respektive mer än 88 cm
hos kvinnor. De undersöks vid tre tillfällen för bla blodfetter, Hba1c, glukos och
insulininsöndring efter glukosbelastning.
Hälften av dem har slumpvis erbjudits
grupputbildning. Kvinnor och män är i
separata grupper. De erbjuds stöd i att
öka sin fysiska aktivitet/ gå ner i vikt/ se
över matintaget, genom information både i mindre grupp och i seminarieform,
diskussioner, samtal och praktiska matlagningsomgångar. I denna studie är jag
engagerad som hälsocoach.
Hälsocoacher och arabisktalande tolk
träffar deltagarna, ca 4-6 personer per
grupp, vid sex olika gruppträffar under
knappt 5 månader, där fokus ligger på att
medvetandegöra vad hälsosam respektive ohälsosam livsstil innebär. Vi arbetar
med att motivera och stärka varje delta-
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
gare utefter deras egna önskningar om
vad de kan tänka sig att förändra och
deras egna mål. Vi diskuterar även i
grupp vilka hinder som kan tänkas
komma. Gruppdeltagare uttrycker just
önskan om att få ta del av andras erfarenheter i samma situation och hur de
tänker kring det. Det är ett sätt att inspirera varandra till en varaktig förändring.
Vi erbjuder ekonomiskt bidrag till de
som är intresserade av att köpa kort på
något aktivitetscenter ex Friskis och
Svettis eller Hälsans hus som är enbart
för kvinnor. Målet är att den aktivitet som
de är intresserade av, ska de kunna fortsätta med när studien är över.Vi försöker
t.ex. inspirera till nyttiga mellanmål genom att servera det som fika under
träffarna. Alla deltagarna i interventionsgruppen har erbjudits att få vara med på
en föreläsning av en dietist utbildad i Irak
samt närmare information om varför det
är viktigt med att se över livsstilen och
information om MEDIM studiens resultat. Deltagarna erbjuds även att vara
med på matlagningskurs som drivs i regi
från ABF. Maträtter och matdiskussionerna är anpassade efter den kultur som
deltagarna är vana vid. De råd som ges
kring mat är utefter Livsmedelsverkets
generella rekommendationer och den
motion som minst bör göras är 30 min
aktivitet dagligen, men helst mer aktivitet
än så, någon gång i veckan.
Något som individen är van vid att äta
dagligen kan i vissa fall vara så naturligt så
att denne inte reflekterar över att det
inte uppfattas som självklart för alla runt
om i världen. Deltagarna har en förförståelse i samtalen/diskussionerna, som
gör det lättare att hålla diskussionerna
intressanta för alla medverkande. En
man berättade exempelvis, att han åt två
brödskivor till maten jämfört med 6
stycken tidigare. Här är det lätt att tänka
att han har totalt minskat sitt dagliga
brödintag med 4 stycken brödskivor,
men en gruppdeltagare fyllde i samtalet
att så brukar de äta bröd 3 gånger per
dag i deras kultur. Jo, mycket riktigt, mannen som berättade om minskningen från
sex skivor bröd till två, brukade äta så tre
gånger per dag och hade inte reflekterat
över att det inte var så alla brukade göra,
men han insåg här att han hade behövt
vara tydlig med det, för att vi skulle förstå
att han har totalt minskat sitt brödintag
med 12 brödskivor.
Vad som i mitt tycke kan anses slående i
diskussionerna är mängden mat av enskilt slag. Vid genomgång av matvanor är
53
det inte ovanligt att mängden ägg är fler
än två styck per person till frukost. Det
kan vara 4-5 stycken och upp till 8
stekta ägg per dag!
Att direkt fråga en person ”vad äter du
till frukost/lunch respektive kvällsmat”,
kan försvåra ens förståelse för matintaget. Att vara öppen i frågan och be om
en fullständig beskrivning av en dags
matintag ger betydligt mer. En kvinna
berättade att hon steg upp kl 05 för att
be och åt då ett kex och drack kaffe. Vid
07 åt hon ett äpple och kl 9.30 åt hon
sin frukost, som bestod av arabiskt bröd
med bredbar ost och en kopp te. Därefter ett mellanmål vid kl 12 och lunch åt
hon kl 16.30. På kvällen åt hon en smörgås och te. Hon hann exempelvis därmed berätta om två mellanmål innan
hon kom till vad hon själv benämnde
frukost!
Gruppdeltagarna är snabba till att hjälpa
varandra och stötta varandra. En kvinna
skulle genast direkt efter gruppträffen
följa med en annan till Hälsans Hus på
Rosengård i Malmö, så att hon verkligen
hittade dit. Det är en glädje i rummet
med många härliga och varma skratt där
alla verkar vara villiga att hjälpa varandra
att förbättra sin livsstil. Deltagarna stöttar
varandra, men de ställer också frågor
eller ger varandra råd, som för oss ibland
kan låta lite burdust. En man sa att han
var nöjd med sin kondition och fysisk
och inte ville fylla i en planering om förändringar han kunde tänka sig genomföra vad gäller mat och motion. Hans
bordsgranne mitt emot var snabb och
kontrade ”vad gjorde han då runt bordet med oss alla?”. Utifrån det började
diskussion om nyttan med förändring
och när mannen lämnade rummet, hade
han ett par små tänkbara förändringar
som han skulle börja med. Gången efter
hade han redan kommit igång och hade
även andra planer på hur han ska kunna
öka på sin motion.
Alla har även fått var sin stegmätare och
vilket i sig sporrar dem att dagligen öka
antalet steg. Det kräver en hel del av
deltagaren att komma upp i den rekommenderade mängden steg på 10 000
steg. Det är underbart att se hur stolta
de är när de har nått dagens mål.
Vad som måste kommas ihåg är att det
här är människor som har varit utsatta
för mycket sorg och elände. Många är
arbetslösa. Många har sömnsvårigheter.
De berättar också om en stress som
finns hos dem både från krigen men som
även fortsatt nu på grund av alla oroligheter i deras hemland. En annan svårighet är att nå alla dem som behöver det,
att lyckas motivera dem och få dem inse
vikten av en förändring nu, när midjemåttet är förhöjt. De har inte tid just nu eller
de har inte möjlighet just nu att prioritera sin hälsa. Det i sig, är en utmaning att
nå dem och få dem delaktiga!
Att som diabetessköterska ha förmånen
att få vara med och leda dessa grupper
för att förhindra eller fördröja insjuknandet av diabetes är otroligt givande. Jag
har lärt mig mycket om den irakiska
matkulturen och motionsvanor, men
framför allt hur positiv gruppdynamiken
är, där deltagaren känner sig trygg med
att kunna säga och fråga vad den vill och
den genuina hjälpsamhet som finns bland
deltagarna. Jag önskar och hoppas att fler
grupputbildningar kan komma till stånd,
just inriktade för dem med mångkulturell
bakgrund. Många av gruppdeltagarna uttrycker att de är så glada och tacksamma
att vi vill engagera oss i dem.
Vi hoppas med denna studie utveckla ett
arbetsmaterial, som ska kunna användas
inom vården för att stötta till bättre levnadsvanor, i befolkningsgrupper med
olika kulturell bakgrund.
Katarina Balcker
Hälsocoach och forskningssköterska/
Diabetessjuksköterska/Distriktssköterska
Katarina.balcker@med.lu.se
. Bennet L, Groop L, Lindblad U, Agardh CD, Franks PW.
Ethnicity is an independent risk indicator when estimating diabetes risk with FINDRISC scores; A cross sectional study comparing immigrants from the Middle East
and native Swedes. Primary Care Diabetes 2014 Jan
25. pii: S1751-9918(14)00003-5. PMID: 24472421.
2. Bennet L, Lindblad U, Franks PW. A family history of
diabetes determines poorer glycaemic control and
younger age of diabetes onset in immigrants from the
Middle East compared with native Swedes. Accepted
Diabetes & Metabolism August 22nd 2014.
3. Bennet L, Groop L, Franks P, Lindblad U, Arvidsson D,
Nilsson P. Dubbelt så hög risk för diabetes typ 2 hos
svenskar födda i Irak. Läkartidningen 2015;112:DD3T
4. Bennet L, Groop L, Franks PW. Ethnic differences in
the contribution of insulin action and secretion to Type
2 diabetes in immigrants from the Middle East compared to native Swedes. Diabetes Research and Clinical
Practice 2014. DOI:10.1016/j.diabres. 2014.04.025.
5. Saha S, Leijon M, Gerdtham U, Sundquist K, Sundquist
J, Arvidsson D, Bennet L. A culturally adapted lifestyle
intervention addressing a Middle Eastern immigrant
population at risk of diabetes: The MEDIM (impact of
Migration and Ethnicity on Diabetes In Malmo): study
protocol for a randomized controlled trial. Trials
2013;14(1):279.
54
DIABETESVÅRD NR 2-3 2015
SFSD:S STYRELSE:
Ordförande
Ingela Bredenberg
Endokrinmottagningen C2:84
Karolinska
Universitetssjukhuset
Huddinge
14186 Stockholm
ordf@sfsd.se
Vice ordförande
Lena Insulander
Svenska Diabetesförbundet
172 22 Sundbyberg
lena@sfsd.se
Sekreterare
Marianne Lundberg
Endokrinologiska
kliniken,
jan Waldenströms g 17, plan 5
205 02 Malmö
sekr@sfsd.se
Kassör
Gudrun Andersson
Endokrinologidagvården
Karolinska universitetssjukhuset, Solna
171 76 Stockholm
gudrun@sfsd.se
Vetenskaplig sekreterare
Janeth Leksell
Högskolan Dalarna
791 88 Falun
vetsekr@sfsd.se
Diabetesvård ges ut av Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD).
SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor
som i sin yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes.
SFSD:s uppgift är
• att verka för sjuksköterskans professionella utveckling inom diabetesvården
• att stimulera och medverka till vidareutveckling av den medicinska och omvårdnadsvetenskapliga forskningen inom diabetesvården
• att medverka till en likvärdig och kunskapsbaserad diabetesvård i alla delar av landet
• att utgöra ett forum för remisser av utredningar avseende
diabetesvården i Sverige
• att utveckla samverkan med andra organisationer, nationellt och internationellt,
vilka har betydelse för diabetesvårdens utveckling
Utgivare:
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, SFSD
Adress:
c/o SSF, Baldersgatan 1, 114 27 Stockholm
Prenumerationer:
Pris 200 SEK per år.
Gör din beställning genom att kontakta
redaktören via e-mail: victoria@sfsd.se
Adressändring:
Medlemmar i SFSD kontaktar medlemsansvarig:
Agneta Lindberg
agneta@sfsd.se
Övriga kontaktar redaktören, se ovan.
Ansvarig utgivare:
Ingela Bredenberg
ordf@sfsd.se
Chefredaktör:
Victoria Carter
victoria@sfsd.se
Redaktion:
Victoria Carter
victoria@sfsd.se
Agneta Lindberg
Diabetesmottagningen, Ingång H
Esplanadgatan,
Hässleholms sjukhus
281 25 Hässleholm
agneta@sfsd.se
Annonsering:
Annonsstopp för Diabetesvård
Nr 2-3 2015 är 4 maj med utgivning i juni
Nr 4, 2015 är 4 september med utgivning i oktober
Nr 1 2016 är 12 jan med utgivning i februari
Victoria Carter
Diabetesmottagningen
Alingsås Lasarett
441 85 Alingsås
victoria@sfsd.se
Annonsutrymme bokas hos
victoria@sfsd.se
eller edit.johansson@responstryck.se
033-480 712
Annelie Arnell
Vårdcentralen Näsby
291 38 Kristianstad
annelie@sfsd.se
Ingela Lavin
Barn och Ungdoms kliniken
NUS
901 85 Umeå
ingelalavin@sfsd.se
Tryckeri:
Responstryck AB, Box 414, 501 13 Borås
033-480 700
www.responstryck.se
ISSN-nummer:
1652-697X
Tresiba® – duration i över 42 timmar.2
Tresiba® (insulin degludek), Rx, (F), ATC- kod: A10AE06. Injektionsvätska, lösning 100E/ml. Injektionsvätska, lösning 200E/ml.
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Referenser: 1. Tresiba® SPC 04/2015 www.fass.se. 2. Kurtzhals
P, Heise T, Strauss HM, et al. Multi-hexamer formation is the
underlying mechanism behind the ultra-long glucose-lowering
effect of insulin degludec. Diabetes 2011;60(Suppl.1):LB12
(Abstract 42-LB).
At Novo Nordisk, we are changing diabetes.
In our approach to developing treatments,
in our commitment to operate profitably
and ethically and in our search for a cure.
Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 1 års ålder. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig användning av pioglitazon. Byte
från andra insulinpreparat. Förpackningar: Tresiba® FlexTouch®
100E/ml 5x3 ml förfylld injektionspenna, Tresiba® FlexTouch®
200E/ml 3x3 ml förfylld injektionspenna Tresiba® Penfill® 100E/ml
5x3 ml cylinderampull. SPC uppdaterad 04/2015. För fullständig
förskrivarinformation och pris, se www.fass.se.
Subventioneras vid typ 1-diabetes. Subventioneras vid typ
2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund
av upprepade hypoglykemier.
insulin degludek
Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 www.tresiba.se www.novonordisk.com
SE/TB/0315/0076(1) 05/2015
NYHET – TRESIBA® (insulin degludek)
ÄR GODKÄNT FÖR BEHANDLING
AV BARN OCH UNGDOMAR
FRÅN 1 ÅRS ÅLDER.1