docB-uppsats
download 
Report Transcription
B-uppsats
Sammanfattning Den här uppsatsen undersöker vad evenemanget Picknick med BMW, som utspelar sig i Toruń i Polen, har för brister i tillfredställandet av besökarnas sinnen (syn, hörsel, lukt, smak och känsel), grundläggande mänskliga behov (fysiska, sociala, säkerhet, uppskattning och självförverkligande) och motiv till vistelsen. Den tar också upp hur bristerna kan åtgärdas för att förbättra upplevelsen av evenemanget. Då Picknick med BMW har framstått som ett speciellt evenemang studerades även evenemangsturismen och speciella evenemang i synnerhet för att få en uppfattning om vad det är som avgör om ett evenemang är speciellt eller inte. Uppsatsens empiri är baserad på en observationsstudie genomförd av författaren, en kvantitativ enkätundersökning samt kompletterande intervjuer. Enkäterna har berört frågor angående tillfredställelsen av sinnen, grundläggande mänskliga behov, helhetsuppfattning av evenemanget samt åsikter om schema och upplägg. Intervjurespondenterna har besvarat liknande frågor angående deras uppfattning av evenemanget i syfte att stärka trovärdigheten av resultatet från enkätundersökningen. Resultaten från enkäterna har visat att tillfredställelsen av olika behov och sinnen hos besökaren inte har varit helt positiva men helhetsuppfattningen av upplevelsen har varit mycket bra. Liknande resultat har också blivit fastställt från intervjuerna men båda undersökningarna har visat att brister finns hos evenemanget. Brister som blivit identifierade är till exempel orena toaletter, ohälsosam luft och efterfrågan av mer deltagande. Åtgärder som presenteras i uppsatsen är till exempel städning av toaletterna, förflyttning av stationer samt öka antal tävlingar. Nyckelord: Evenemangsturism, Upplevelseindustri, Speciella evenemang, Evenemangsutveckling. Innehållsförteckning 1.0 INLEDNING .........................................................................................................................................- 4 1.1 BAKGRUND ......................................................................................................................................... - 4 1.2 PROBLEMFORMULERING ...................................................................................................................... - 5 1.3 SYFTE ................................................................................................................................................. - 6 1.4 FRÅGESTÄLLNING ............................................................................................................................... - 6 1.5 AVGRÄNSNING .................................................................................................................................... - 6 1.6 DISPOSITION ....................................................................................................................................... - 6 2.0 METOD.................................................................................................................................................- 8 2.1 METODVAL ......................................................................................................................................... - 8 2.1.1 Vid val av annan metod ...............................................................................................................- 9 2.2 OBSERVATIONSSTUDIE ........................................................................................................................ - 9 2.3 KVANTITATIVUNDERSÖKNING ........................................................................................................... - 10 2.4 KVALITATIVUNDERSÖKNING.............................................................................................................. - 11 2.4.1 Intervju .....................................................................................................................................- 11 2.5 KÄLL- OCH METODKRITIK .................................................................................................................. - 13 2.6 ETISKA REFLEKTIONER ...................................................................................................................... - 13 3.0 TEORI.................................................................................................................................................- 15 3.1 DEFINITIONER OCH BEGREPP .............................................................................................................. - 15 3.1.1 Kulturturism..............................................................................................................................- 15 3.1.2 Upplevelser...............................................................................................................................- 15 3.1.3 Evenemang ...............................................................................................................................- 15 3.1.4 Speciella evenemang .................................................................................................................- 16 3.2 EVENEMANGS- OCH UPPLEVELSETURISMEN ........................................................................................ - 18 3.3 MOTIV TILL RESA .............................................................................................................................. - 19 3.3.1 Grundläggande mänskliga behov...............................................................................................- 19 3.3.2 ”Push & Pull” eller ”Seeking & escaping” ...............................................................................- 20 3.4 DE FEM SINNENA ............................................................................................................................... - 20 3.4.1 Synen ........................................................................................................................................- 20 3.4.2 Hörseln.....................................................................................................................................- 21 3.4.3 Smak och lukt............................................................................................................................- 21 3.4.4 Känsel.......................................................................................................................................- 21 3.4.5 Minnen och souvenirer..............................................................................................................- 21 4.0 EMPIRI...............................................................................................................................................- 22 4.1 EVENEMANGET OCH DESS OLIKA MOMENT .......................................................................................... - 22 4.1.1 Picknick med BMW ...................................................................................................................- 22 4.1.2 Upplevelser...............................................................................................................................- 23 - -2- 4.1.3 Området....................................................................................................................................- 24 4.2 BESÖKARES ÅSIKTER OM PICKNICK MED BMW .................................................................................. - 24 4.2.1 Åsikter om ljudnivå ...................................................................................................................- 25 4.2.2 Åsikter om luften .......................................................................................................................- 26 4.2.3 Åsikter om upplägg/ schema ......................................................................................................- 27 4.2.4 Helhetsuppfattning ....................................................................................................................- 28 4.2.5 Åsikter om förändring ...............................................................................................................- 29 4.3 INTERVJUER; MOTIV, BEHOV, SINNEN OCH ÅSIKTER ............................................................................ - 31 4.3.1 Motiv och mänskliga behov .......................................................................................................- 31 4.3.2 De fem sinnena..........................................................................................................................- 33 4.3.3 Åsikter kring upplägg och schema .............................................................................................- 34 4.3.4 Helhetsuppfattningar om evenemanget ......................................................................................- 34 4.3.5 Förändringar/ Förbättringar.....................................................................................................- 35 4.3.6 Övriga kommentarer .................................................................................................................- 35 5.0 ANALYS & RESULTAT....................................................................................................................- 36 5.1 ANALYS ............................................................................................................................................ - 36 5.2 RESULTAT ......................................................................................................................................... - 39 6.0 SLUTDISKUSSION & SLUTSATSER ..............................................................................................- 41 6.1 SLUTDISKUSSION ............................................................................................................................... - 41 6.1.1 Brister identifierade av besökaren & åtgärder:..........................................................................- 41 6.2 SLUTSATSER ..................................................................................................................................... - 42 6.2.1 Vilka brister anser besökaren finns hos Picknick med BMW berörande evenemanget som upplevelse? ..........................................................................................................................................................- 42 6.2.2 Hur kan dessa brister åtgärdas?................................................................................................- 42 6.3 FRAMTIDA FORSKNING ...................................................................................................................... - 43 7.0 KÄLLFÖRTÄCKNING .....................................................................................................................- 44 7.1 LITTERATUR...................................................................................................................................... - 44 7.2 AKADEMISKA ARTIKLAR .................................................................................................................... - 44 7.3 ELEKTRONISKA KÄLLOR .................................................................................................................... - 44 7.4 BILAGOR ........................................................................................................................................... - 44 BILAGA 1- ENKÄTMALL (SVENSKA).................................................................................................- 46 BILAGA 2- ENKÄTMALL (POLSKA)....................................................................................................... 47 BILAGA 3- INTERVJUGUIDE................................................................................................................... 48 -3- 1.0 Inledning I det här kapitlet beskrivs uppsatsens bakgrund för att skapa en översikt över grunden till arbetet i samband med en koppling till turismvetenskap som ämne. Kapitlet innehåller också en problemformulering som beskriver uppsatsens mål och följs av ett syfte som tydligt visar var fokus ligger. Uppsatsens forskningsfrågor och avgränsning beskrivs för att begränsa arbetet och möjliggöra en röd tråd och disposition av arbetet beskriver uppsatsens uppbyggnad. 1.1 Bakgrund Evenemang anses i dagens läge vara viktiga faktorer för turismnäringen och har därför blivit klassat som en av de snabbast växande turismformerna att uppleva. Att förstå besökarens motiv till att besöka ett evenemang är viktigt för att främja turismen och evenemangsplaneringen i den konkurrenskraftiga evenemangsturismmarknad som finns. Därför är det också viktigt att designa bättre produkter och bättre tjänster för att tillmötesgå turistens behov och motiv för att bevara en hög nivå av tillfredsställelse (Egresi & Kara 2014). I den här uppsatsen undersöks det hur de olika sinnena (syn, hörsel, lukt, smak och känsel) och de grundläggande mänskliga behoven (fysiska, sociala, säkerhet, uppskattning och självförverkligande) tillfredställs vid ett speciellt evenemang. Evenemanget som valts att undersökas är Picknick med BMW som är ett årligt evenemang som utspelas i Toruń i Polen. Under evenemanget visas ett stort antal bilar upp av olika modeller av det tyska bilmärket BMW. Turister som besöker tillställningen med bil blir automatisk deltagare i evenemangets utställning där besökare och bilen får möjlighet att vinna priser. Med bil har besökaren också möjlighet att genomföra en Burnout 1 i en ”bur” och som besökare, oavsett om det är med eller utan bil, finns också möjlighet att ta en åktur i en helikopter eller ett mindre flygplan. En av de populärare upplevelserna på Picknick med BMW är Drift TAXI där besökaren får sitta med i en bil som utför driftkörning2 på en mindre bana bygd för just det här ändamålet. Evenemangets syfte är att föra samman likasinnade människor som alla har ett genensamt intresse för bilar (helst också en förkärlek till BMW) samt skapa och uppfylla ett behov av att få delta i tillställningen. BMW M Power club Toruń i Polen är grundarna av evenemanget och har inte bara en egen sida på Facebook utan skapar varje år ett nytt evenemang på denna kända hemsida för årets tillställning. Picknick med BMW 2015 ägde rum den 2 maj i Toruń MotoPark och besöktes i år av 1 2 En burnout är en handling där föraren av bilen låter däcken spinna mot marken och sliter gummit. Driftkörning är en typ av framförande av bilen där den ”sladdar” fram istället för att rulla. -4- uppsatsförfattaren för att utföra en observationsstudie som utgör det empiriska underlaget i uppsatsen. 1.2 Problemformulering Sedan 80-talet har evenemang av olika slag ökat i antal och storlek till både yta och besöksantal (Hanefors & Mossberg 2007). Annat som blivit noterat är att större evenemang som till exempel OS, VM, och andra megaevenemang, dominerar inom litteraturen som behandlar evenemangsturism medan mindre evenemang sällan fångar turismforskares intresse vilket är en av anledningarna till att jag valt det här ämnet. Att större evenemang och festivaler lockar en större mängd turister medan mindre evenemang oftast organiseras både av och för de lokala invånarna i kommunen kan vara en orsak till att megaevenemang anses vara mer intressanta. Det ökade intresset hos forskare inom evenemangsturismen har dock inte noterats innan 90-talet trotts att denna turismform funnits sedan tidigare. Ändå är det här ämnet så populärt bland både turismforskare och andra sociala forskare att litteraturen vuxit för mycket i mängd för att någon ska kunna täcka helheten av ämnet. De flesta arbeten som gjorts kring evenemangsturism kan enligt tidigare forskning grupperas under ett antal huvudkategorier som till exempel möten, konferenser, utställningar, sportevenemang och andra kulturella festligheter (Egresi & Kara 2014). Inom upplevelseindustrin som är en del av evenemangsturismen, diskuteras det om hur turistens olika sinnen (syn, hörsel, smak, lukt, känsel) ska tillfredställas för att upplevelsen ska bli så minnesvärd och uppskattad som möjligt. Att tillfredställa alla sinnen på rätt nivå och vilka sinnen som bör tillfredställas vid den specifika upplevelsen är svårt att avgöra. Vilka ljud bör turisten höra i en viss situation? Vilka lukter bör kännas/ hur skall luften vara? Vad bör turisten se? Vad bör kroppen känna? För att kunna arbeta med att skapa en så bra upplevelse som möjligt behöver alla sinnen has med i åtanke (Hanefors & Mossberg 2007). Undersökningen i den här studien berör speciella evenemang snarare än evenemang överlag. Ett speciellt evenemang är kort sagt ett firande som medvetet blivit planerat och arrangerat för att utmärka/ hylla särskilda tillfällen eller uppnå sociala och/ eller kulturella mål (Allen et al. 2011). Det speciella evenemanget som valts att undersökas i studien är, som tidigare nämnts, Picknick med BMW som utspelar sig i Polen. Evenemanget har alla moment och upplevelser som en besökare med intresse för bilar vill uppleva på en träff som Picknick med BMW, men idéer på -5- förändringar och förbättringar finns alltid att diskutera och planera. Studien handlar dock inte om vad som finns att uppleva och inte, utan hur det upplevs och hur det kan förbättras. 1.3 Syfte Syftet med studien är att ta reda på hur själva upplevelsen av Picknick med BMW kan förbättras för besökarna med hjälp av förändringar på platsen för evenemanget. 1.4 Frågeställning · Vilka brister anser besökarna finns hos Picknick med BMW berörande evenemanget som upplevelse? · Hur kan dessa brister åtgärdas? 1.5 Avgränsning En genomförd resa till en destination, oavsett motiv, består av flera olika delar som betygsätts av turisten. Vid en resa är det inte bara det primära (i det här fallet upplevelsen) som betygsätts, det är även resan dit och hem, det är hotellet, mat och dryck, tillgängligheten för att stilla de behov som finns; till exempel toalett, dusch, Internet, småbutiker, transport, tolk, med mera. En sådan resa har i uppsatsen valts att avgränsas till att endast undersöka hur evenemanget uppfattas av besökarna samt hur de uppfattar att deras sinnen tillfredställts. På så sätt kan det tas reda på hur upplevelsen kan förbättras för besökaren. Det som valts bort i undersökningen är att granska delar som rör marknadsföringen, evenemangets historia (tidigare utveckling), priser, uppfattningar av vad som händer innan och efter evenemangets början och slut samt andra saker som inte är relevant för studien om Picknick med BMW som upplevelse då det är upplevelsen som fokus ligger på. 1.6 Disposition I början av arbetet finns en sammanfattning av uppsatsen följt av en innehållsförteckning. Första kapitlet är inledningen som innehåller information om vad det är för ämne som behandlas och vart fokus ligger. Kapitlet är uppbyggt med en bakgrund som början där Picknick med BMW och studiens koppling till turismvetenskap beskrivs. Det andra avsnittet är en problemformulering där problemet som studeras och analyseras genom arbetet beskrivs. Nästa avsnitt är ett syfte som på ett tydligare plan förklarar arbetets avsikt och därefter formuleras forskningsfrågorna som besvaras i slutet av arbetet. Avgränsningar är det femte avsnittet som beskriver vad som inte behandlas i arbetet och varför det valts bort. Kapitel två beskriver vilken/ vilka metod(er) som används vid insamlingen av empirisk information. Utöver val av metod så beskriver kapitlet också -6- vad en observationsstudie är samt vad kvalitativ och kvantitativ undersökning innebär och i slutet finns en kritisk syn på val av metod och alla källor från undersökningen samt etiska reflektioner. Kapitel tre innehåller tidigare teorier och studier om upplevelseindustrin och evenemangsturismen som är relevant att behandla och beskriva innan empirikapitlet medan empirikapitlet, som är det fjärde, innehåller informationen som samlats in från observationsstudien och de kvalitativa samt kvantitativa undersökningarna. Det femte kapitlet är en analys där teorin blir prövad i relation till empirin och resultat presenteras. Kapitel sex är en slutdiskussion av resultatet där forskarfrågorna besvaras och slutsatser dras samt förslag på framtida forskning presenteras följt av källförteckningen. -7- 2.0 Metod Metodkapitlet presenterar det val av metod som använts för att genomföra de olika formerna av undersökningar samt beskriver hur författaren gått till väga under uppsatsens gång. 2.1 Metodval Valet av metod i studien kallas metodtriangulering som är en kombination av både kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Metoden går ut på att undersöka något från tre olika håll som inom samhällsvetenskapen innebär att data samlas in och analyseras med hjälp av olika tekniker. En fördel med metodtriangulering är att det finns möjlighet att se om olika tekniker av datainsamling pekar mot samma eller liknande resultat för att på så vis ha en starkare trovärdighet i resultatet. Om resultaten från de olika typerna av insamlingarna däremot pekar åt olika håll så behöver det nödvändigtvis inte vara negativt utan kan istället användas för att beskriva en bredare eller mer mångsidig bild (Johannessen & Tufte 2003; Larsen 2009). Valet av metoder i studien beror på praktiska skäl då syftet med studien är att ta reda på hur upplevelsen av Picknick med BMW kan förbättras för besökaren med hjälp av förändringar på platsen för evenemanget. För att få kunskap om vilka brister besökaren identifierar i upplevelsen och hur de kan åtgärdas krävs det att besökarnas åsikter om evenemanget undersöks och analyseras. Innan undersökningen genomförs krävs det också att tidigare kunskap om evenemanget finns hos författaren för att kunna utforma enkätfrågor till besökarna där svaren har relevans för uppsatsen (Johannessen & Tufte 2003; Eggeby & Söderberg 1999). Av den anledningen har en observationsstudie genomförts och blivit grunden till formuleringen av enkätfrågorna. I sin tur blev även enkätfrågorna grunden till intervjuguiden. Undersökningen, vars syfte är att ta reda på besökares åsikter, genomförs med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa undersökningar då det kan leda till att resultatet blir mer användbart för att dra slutsatser om vilka brister som finns hos evenemanget; vad som är bra och vad som behöver förbättras. De två valen av datainsamlingstekniker kompletterar varandra då en kvalitativ undersökning passar bäst när det inte finns tillräckligt med tidigare information att komma över eller kunskapsnivån om ämnet är så låg att den inte kan hjälpa till att utforma arbetets forskningsfrågor. Den kvantitativa undersökningen passar, däremot, som bäst när det finns tillräckligt med kunskap för att veta mer säkert vart fokus bör läggas (Johannessen & Tufte 2003; Eggeby & Söderberg 1999). Kombinationen av de två teknikerna kan användas på tre olika sätt. Den kvalitativa undersökningen kan användas som komplettering av den kvantitativa. Exempel: En kvalitativ intervju kan ha frågor grundade på den kvantitativa undersökningen. Ett annat -8- alternativ är att komplettera den kvalitativa undersökningen med en kvantitativ. Exempel: En kvantitativ undersökning kan vara baserad och utformad med resultatet från den kvalitativa som grund. Det tredje alternativet är att de båda teknikerna används parallellt med varandra (Larsen 2009; Johannessen & Tufte 2003). I studien används den kvalitativa undersökningen i form av intervjuer som komplettering av den kvantitativa med syfte att stärka trovärdigheten i den kvantitativa undersökningens resultat. I det här fallet kompletteras enkätresultatet med intervjusvaren genom att de delvis stärker trovärdigheten i svaren från enkäterna då de båda har liknande svar men intervjuerna är också mer utvecklade och djupa. Enkätsvaren kompletteras också på så vis att intervjuerna innehåller mer frågor om ämnet än vad enkätfrågorna gör. 2.1.1 Vid val av annan metod Om en annan typ av metod hade använts, som till exempel endast en kvantitativundersökning, så hade resultatet inte blivit den samma eller lika rimligt/ pålitligt. Vid utförande och arbetande med endast en kvantitativundersökning i form av till exempel en enkätundersökning så hade antalet frågor på enkäten behövt vara fler och mängden utdelade enkäter hade behövt vara fler då åsikter från endast 50 av besökarna är alldeles för lite för att kunna svara på forskningsfrågorna. En undersökning av evenemanget hade också behövt göras då förkunskaperna om evenemanget varit otillräckliga hos författaren för att kunna utforma enkätfrågor och genomföra studien. Om endast en kvalitativundersökning genomförts i form av intervjuer så hade ett stort antal besökare behövt intervjuats för att kunna svara på forskningsfrågorna då en generell åsikt om evenemanget söks. Det räcker alltså inte att intervjua ett lågt antal besökare för att resultatet ska bli rimligt. Även vid den här formen av metod krävs en förundersökning av samma anledning som vid en kvantitativ undersökning. En liknande studie hade kunnat genomföras med hjälp av kvalitativa intervjuer med arrangörerna. Då hade fokus kunna läggas på vad arrangörerna identifierar för brister och hur de planerar att åtgärda dem istället för att fokusera på vad besökarna tycker är bra, respektive dåligt med Picknick med BMW. 2.2 Observationsstudie Att genomföra en observationsstudie innebär att forskaren befinner sig på en plats i en situation som är relevant för studien och samlar in data först och främst genom att se och lyssna. Under eller efter observationen antecknas allt som forskaren upplevt, sett och hört för att omvandlas till behandlingsbar data (Johannessen & Tufte 2003; Larsen 2009; Patel & Davidson 2011). -9- Valet att observera evenemanget gjordes för att få en uppfattning om evenemanget som kunde hjälpa till att forma enkätfrågor. Vid utförandet av observationsstudien har en resa till evenemanget genomförts och författaren spenderade dagen med att granska området, vad som fanns att uppleva och skapa en egen uppfattning om evenemanget. Anteckningar angående Picknick med BMW som upplevelse har gjorts på plats i form av text. I empirikapitlet finns ett avsnitt om observationen där läsaren får en överblick av vad som finns att uppleva på Picknick med BMW i allmänhet men också en mer detaljerad beskrivning av varje moment. Ett schema över evenemangets upplägg presenteras i samband med en lista på de olika momenten som finns att uppleva på platsen. Schemat som presenteras går att finna på evenemangets egen Facebooksida, all annan information och data som samlats ihop och presenteras i avsnittet kommer ursprungligen från observationsstudien. 2.3 Kvantitativundersökning I jämförelse med en kvalitativ undersökning så skrapar en kvantitativ bara ytan och går inte in lika mycket djupet. Informanterna som tar del av enkätundersökningen läser frågorna själva och fyller i det svar som de anser passar dem bäst (Larsen 2009). Resultatet från en kvantitativ undersökning ska vara lätthanterlig och mätbar (Patel & Davidson 2011), därför har enkäter som är utformade enligt Johannessen och Tufte (2003) valts att användas i studien. Enkäterna innehåller sex prestrukturerade frågor av den praktiska anledningen att all data skulle vara lätthanterlig (Johannessen & Tufte 2003). Den kvantitativa undersökningen presenteras i empirikapitlet och innehåller statistik över resultatet från enkätundersökningen som skett under evenemangets gång. Statistikberäkningarna har gjorts av författaren själv. Enkätens alla frågor presenteras var för sig i samband med svaren och en motivering av frågevalet beskrivs samt hur informationen används i studien. Alla respondenter är besökare av evenemanget och enkäterna är besvarande på plats. Syftet med enkätundersökningen var att få kunskap om besökarnas åsikter och synpunkter på evenemanget, deras helhetsuppfattning av evenemanget samt vad de ansåg vara bra respektive dåligt. Alla frågor är slutna vilket innebär att respondenten hade bestämda svarsalternativ att välja mellan för att kunna svara på frågan. Majoriteten av frågorna hade även ett frivilligt kommentarfält där respondenten kunde lämna en kommentar eller åsikt för att förtydliga eller komplettera sitt svar på tillhörande fråga. - 10 - Enkäterna delades ut på eftermiddagen till 50 olika respondenter och undersökningen samt resultatet presenteras i empirikapitlet. Enkätfrågorna och dess svarsalternativ går att läsa i medföljande bilaga (Se bilaga 1-2). Det bör nämnas att enkäten från början var skriven på polska (Bilaga 2) men blivit översatt till svenska (Bilaga 1) för läsarens skull. Även kommentarerna som lämnats på enkäten var skrivna på polska och blev efter resan översatta till svenska med hjälp av tolk. Ett aktivt val av respondenter gjordes för att få svar från både killar/ män och tjejer/ kvinnor i olika åldrar. Det framkommer dock inte i sammanställningen av enkäterna (se kapitel 4) då frågor om ålder och kön inte fanns med i enkäten. Ingen fråga i enkäten beskrev respondentens sociodemografiska karaktärsdrag, mer än den sista frågan som berörde respondentens nationalitet, då det inte ansågs vara relevant för studien eftersom syftet angår den generella besökaren och berör inte detaljer som kön och ålder. En korstabell över de sociodemografiska karaktärsdragen hade kunnat göras för att se hur män uttrycker sig i jämförelse med kvinnor, eller unga jämfört med äldre och så vidare. Men de sociodemografiska karaktärsdragen anses, som nämnts, inte vara relevanta för just den här studien även om det kan hjälpa forskaren att identifiera problem som är påverkade av dessa faktorer. Under enkätutdelningen bestämdes det också att deltagare som kom i grupp inte fick diskutera med varandra under tiden de svarade på enkäterna, då individernas svar skulle undvikas att bli påverkade av andras åsikter. 2.4 Kvalitativundersökning I en kvalitativ undersökning kan all information som samlas in härstamma från helt olika källor. Kvalitativ typ av data kan samlas in via observationer eller intervjuer, det kan komma från anteckningar av forskaren eller bild- och ljudinspelningar och så vidare. Fyra olika former av datamaterial finns att analysera kvalitativt; Observationer, Intervjuer, Texter och Dokument samt Ljud- och bildinspelningar. De två grundläggande tillvägagångssätten att samla in information är genom att observera eller intervjua (Johannessen & Tufte 2003; Larsen 2009). Studien innehåller både en observationsstudie men också tre intervjuer. 2.4.1 Intervju En intervju av kvalitativ karaktär är oftast ett samtal med struktur och syfte. I en intervjusituation är inte båda parter likställda då det är intervjuaren som har kontroll över situationen och ställer frågorna samt följer upp de svar som respondenter ger och det är rollfördelningen som strukturen är bunden till. De frågor som ställs till informanten är också bundna, men till de forskningsfrågor som studiens syfte är att svara på. Informationen som samlas in via intervjun - 11 - registreras genom att svaren antecknas under intervjuns gång, eventuellt att samtalet spelas in och anteckningar utförs därefter (Johannessen & Tufte 2003; Larsen 2009; Patel & Davidson 2011). I studiens kvalitativa undersökning har tre av evenemangets besökare intervjuats. Besökarna är nära vänner till författaren och evenemanget besöktes av alla i sällskap med varandra. Respondenterna fick under observationsstudien agera tolk vid behov och efter besöket ställde de upp på intervju. Samtliga intervjuer är semistrukturerade vilket betyder att frågor blivit förbestämda av den som intervjuar innan frågesamtalet. Frågorna går att omformulera eller ändra för att kunna utveckla dem eller göra dem mer tydliga samt anpassa dem till respondenten. Semistrukturerade intervjuer rekommenderas av den anledningen att informationen är rikare samt att det går att variera frågeställningarna och ställa följdfrågor (Patel & Davidson 2011;Johannessen & Tufte 2003; Larsen 2009). De intervjuguider som studiens intervjuer har haft som utgångspunkt finns att hitta i de medföljande bilagorna (se bilaga 3). Intervjuguiden består av 10 frågor som är baserade på enkätfrågorna samt resultatet från enkätundersökningen. Intervjuguiden har som syfte att, på en djupare nivå, ta reda på vad som anses vara bra, dåligt och/ eller lockande med evenemanget för att sedan kunna jämföra svaren med enkätsvaren och stärka resultatet. Studiens intervjuer har blivit utförda via mail eller möte mellan författare och respondent. Samtliga intervjuer har varit med besökare av evenemanget Picknick med BMW i syfte att stärka trovärdigheten av enkätundersökningen men också för att fylla i luckor som enkätundersökningen inte kunnat. Den första intervjun har genomförts med Marcin Czarnecki, 20, via mail. Intervjuguiden, som består av 10 frågor berörande besökarens upplevelse skickades till respondenten via Facebook och svar mottogs på samma vis. Genom att ta emot svar i textform har möjligheten till följdfrågor och diskussioner minskat, men transkribering av intervjun har förenklats. Intervjuns frågor och svar har genomförts på svenska då M. Czarnecki behärskar både det polska och svenska språket. Den andra intervjun var med M. Czarneckis äldre bror Karol Czarnecki, 23. Till att börja med genomfördes också denna intervju via mail där intervjuguiden skickats och svar mottagits via Facebook, men senare kompletterades svaren muntligt vid ett möte på respondentens begäran. Även intervjun med K. Czarnecki genomfördes på svenska då respondenten behärskar båda språken och möjligheterna till följdfrågor och diskussioner ökade vid mötet. Transkriberingen av svaren förenklades när svaren skickats via mail men svaren blev djupare när intervjun kompletterades vid ett möte. Den sista intervjun genomfördes med Łukasz Cielicki, 26, vid ett möte. Då Cielickis modersmål är polska och det är svårt att tyda hans svenska - 12 - så krävdes det att en tolk närvarade vid intervjun för att missförstånd skulle undvikas och svaren skulle bli tydligare. Även tolken fick intervjuguiden via Facebook cirka en timme innan mötet för att Cielicki skulle få möjlighet att förbereda sig. Det bör också nämnas att respondenten och tolken är goda vänner vilket resulterade i att tolken kunde presentera intervjuguiden för respondenten i tid. Vid mötet så spelades intervjun in, frågorna översätts till polska och svaren översattes till svenska. Efter intervjun transkriberades inspelningen till text och fördes över till uppsatsen. Samtliga respondenter har också godkänt att både för- och efternamn används som referenser. 2.5 Käll- och metodkritik Angående den akademiska litteraturen så har inte mycket stötts på, innan eller under arbetets gång, som behandlar ämnet som denna studie arbetar inom. Böcker-, artiklar- och Internetkällor har alla varit svåra att hitta. Istället har annan närliggande litteratur valts att användas med kravet att det fanns relevans för arbetet i informationen. Till exempel behandlar teorikapitlet litteratur om festival- och evenemangsturism där viss relevans finns då evenemang oftast är en typ av upplevelse vilket leder till att evenemangsturismen och upplevelseturismen ändå går hand i hand. Angående Internet källor så har endast en sida valts att användas enbart för att stärka observationen. Den kvantitativa undersökningens resultat som består av enkätsvar från 50 respondenter kan ifrågasättas då antalet informanter är lågt i jämförelse med hur många besökare som faktiskt deltog i evenemanget. Översättningen på kommentarerna är inte lika klara på svenska som de är på polska och de svenska enkätfrågorna är mindre tydliga än de polska. Även delar av intervjuerna kan kritiseras då endast en av dem genomförts i verkligheten där frågorna ställdes på svenska och svaren var på polska. Kritiken kan riktas mot tolken då jag som intervjuare inte vet om översättningen till polska blivit helt korrekt eller om översättningen till svenska beskrivits och levererats lika bra som den hade gjort och jag behärskat det polska språket. De övriga intervjuerna har genomförts via mail vilket har begränsat djupgåendet i- och bredden på svaren då jag till exempel inte har haft möjlighet att ställa följdfrågor eller observera respondentens ansiktsuttryck och sätt att uttrycka sig i ord. 2.6 Etiska reflektioner Från att valet av inriktning på studien blivit fastställt har etiska perspektiv granskats för att undvika att skymfa eller förolämpa de som har deltagit i undersökningarna eller dig som läser. Det området som jag reflekterat starkast över är rasism. Då jag som svensk har behövt integrera - 13 - med polacker har jag varit noga med att forma enkätfrågorna och intervjuguiden på ett sätt som inte kan uppfattas som stötande gentemot Polen och dess invånare samt evenemanget. Enkätfrågorna har varit slutna och utformade på ett sätt som endast ber om respondentens åsikter om evenemanget. Politik har inte haft inflytande i uppsatsen alls och därmed har ingen politisk ställning tagits av anledning att undvika ett stötande perspektiv i min text. Intervjuguiden har också frågor som varsamt blivit utformade för att inte leda respondenten till ett specifikt svar, utan har istället gett möjlighet till att öppet dela med sig av sina upplevelser och åsikter kring evenemanget. Då syftet med frågorna har varit att få ta del av evenemangsbesökarnas åsikter har svaren setts över för att undvika att stötande uttalanden kommer med i texten men åsikterna ändå finns att läsa. Intervjurespondenterna har också blivit tillfrågade om deras namn får nämnas i texten där alla tre lämnat sitt godkännande. Respondenten som blivit intervjuad vid ett möte har också blivit tillfrågad om intervjun får spelas in samt informerat om att inspelningen inte endast är för mina öron utan att det också finns en möjlighet att min handledare vill ta del av den. - 14 - 3.0 Teori I följande kapitel presenteras tidigare kunskaper inom området och tidigare studier inom evenemangsturism i samband med olika tolkningar. 3.1 Definitioner och begrepp I det här avsnittet om definitioner och begrepp beskrivs turism och kulturturism som båda är relevanta för studien. Upplevelser, evenemang och speciella evenemang i synnerhet beskrivs mer ingående och turistens motiv till att resa samt de fem sinnena och deras värde beskrivs. 3.1.1 Kulturturism En relativt fullständig definition av kulturturism som presenteras av Marciszewska beskriver turismformen som en aktivitet av människor som under deras vistelse på turistdestinationen och under resan till destinationen upplever andra människors livsstilar, vilket speglar sociala vanor, religiösa traditioner, kulturarv och tillgodoser människors behov, önskemål och förväntningar inom ramen för kulturen (Pioś et al. 2014). En definition med liknande drag har också presenteras av Mika men med betoning på deltagandet i kulturevenemang och uppmärksammande av betydelsen av både materiella och immateriella kulturvärden (Egresi & Kara 2014). 3.1.2 Upplevelser Turismen brukar i samband med diskussioner delas upp i fyra olika delar; Åka, Bo, Äta och Göra. Enligt Hanefors och Mossberg (2007) är det här inte en tillräcklig uppdelning av turism utan snarare en förenkling och menar att det finns fler faktorer som spelar roll för turismen, åtminstone i upplevelseindustrin. Till exempel är upplevelseindustrin lika viktig för turismen som turismen är för upplevelseindustrin och andra turister, personal och själva upplevelserummet (området turisten vistas i) spelar också stor roll. De fyra delarna som traditionellt sett beskriver turismen och alla olika delar som det arbetas med i upplevelseindustrin (så som arkitektur, design, musik, litteratur och så vidare) förklaras i litteraturen kunna sammansmältas och då ge kunskap och utvecklingsmöjligheter till företag som erbjuder produkter/ tjänster som turisten kan uppleva (Hanefors & Mossberg 2007). 3.1.3 Evenemang Evenemangsturismen definieras som ett fenomen där utomstående människor besöker en kommun eller region under festivalperioden (Egresi & Kara 2014). Ett evenemang har definierats som en ”offentlig fest med ett specifikt tema” och den typen av definition inkluderar olika typer - 15 - av evenemang (Egresi & Kara 2014). Det finns olika tolkningar av begreppet evenemang men i relation med turismen hänvisas ett evenemang till ett arrangemang planerat för sammankomst och för att uppmärksamma människor utanför festivalområdet och ge dem en anledning att resa (Pioś et al. 2014). En av de mest fullständiga definitionerna av evenemangsturism presenterades av Buczkowska. Definitionen innefattade turisternas deltagande i olika evenemang som teater, film, bio, festival, karneval, litteratur, musik, dans, fotografi, konserter, shower, parader, picknick samt konstutställningar (i museer, gallerier och andra utrymmen). Dock kan varje evenemang också klassas som en annan turismform där den kan spela en viktigare roll än inom evenemangsturismen. Som exempel kan en konstutställning klassificeras som kulturturism (Pioś et al. 2014). 3.1.4 Speciella evenemang Allen et al. (2011) har väckt förslag om en bakgrund av vikten i speciella evenemang, oavsett om de är återkommande eller tillfälliga. Speciella evenemang/ händelser förklaras vara uppmärksammade och firade av människan sedan tidernas begynnelse. Till exempel har övergången mellan årstider firats precis som nyår och födelsedagar som alla anses vara milstolpar i livet som individen vill uppleva. I dagens läge firas många myter och legender årligen på samma datum; till exempel Jultomten eller Jesus (som är en religiöst baserad figur). Som tidigare nämnda milstolpar kan också evenemang i form av karnevaler, festivaler eller konserter räknas som milstolpar för besökarna vilket tydligt beskriver värdet av ett evenemang/ en upplevelse (Allen et el. 2011). Genom 80- och 90-talet tog evenemangsturismen form och växte sig populärare och har nu stämplats som en av de snabbast växande turismformerna (Allen et al. 2011). Under sent 80-tal reflekterade Australien över evenemangsturismens påverkan på deras identitet vilket närmare millenniumskiftet spred det sig till företag som under tidigt 2000-tal insåg hur viktiga evenemang är för företagets image och marknadsföring. Det medförde också att det blev allt vanligare för företag att presentera stora evenemang, sponsra evenemang eller involvera sig i evenemang på andra sätt (Allen et al. 2011). I denna studie är det just det som klassificeras som ett ”speciellt evenemang” som följs. Men vad är egentligen ett speciellt evenemang? Ämnet har växt sig så pass brett att det inte finns någon definition som kan inkludera alla varianter av evenemang (Getz 1991; Allen et al. 2011). Själva termen ”speciella evenemang” har kommit att beskriva speciella ritualer, underhållning eller firande som medvetet blivit planerade och arrangerade för att utmärka särskilda tillfällen eller uppnå till exempel sociala och/ eller kulturella mål (Allen et al. 2011). Enligt Getz (1991) så är ett speciellt evenemang en händelse som fullföljs sällan eller endast en gång, men likt Allen et al. - 16 - (2011) så kan det för besökaren vara något som hjälper till att uppnå sociala eller kulturella mål. Getz (1991) anser att det är en bra definition av speciella evenemang men menar också att definitionen ändå inte ger rättvisa till betydelsen av ”speciell” (Gets 1991). Speciella evenemang kan beskrivas i ett sammanhang från en besökare eller arrangörer men betydelsen av ”speciell” och vad det är som är som gör ett evenemang speciellt går bara att ta reda på genom att lista olika punkter som skiljer olika evenemang åt: Festlig stämning/ anda är en av de punkterna. Känslan av de speciella ökar med evenemangets förmåga att skapa sann fest stämning och de egenskaper som inkluderar firandet av gemensamma värderingar, ritual, spel, skådespel, och en känsla av tillhörighet. Stämningen måste uppmuntra glädje och festande tillsammans med frihet från de vardagliga begränsningarna samt förändra de vanliga rollerna och funktionerna hos besökaren. En annan viktig punkt är att tillfredställa de grundläggande behoven. Alla grundläggande mänskliga behov, sammanhängande fritid och motiv till resande kan bli tillfredställda genom att besöka festivaler och evenemang. Den här punkten är relaterad till feststämningen men omfattar hel skalan av de fysiska och sociala behoven, behovet av trygghet samt uppskattning och självförverkliganden. Att uppmärksamma behov och motiv kan resultera i att evenemanget blir mer speciellt. Den tredje punkten behandlar det unika som till exempel många stora evenemang jobbar med. Megaevenemang förlitar sig på en måste-se eller en-gång-i-livet känsla av unikhet för att locka besökare. Alla evenemang kan hantera deras ”produkt” för att skapa känslan av en unik händelse genom att till exempel lägga till något speciellt till ”produkten” vilket ökar känslan av unikhet. Ett speciellt evenemang måste uppfattas som något utanför en vanlig upplevelse och över det alldagliga. Den fjärde punkten, tradition, menar att många evenemang har blivit tradition, slagit rötter i samhället och blivit attraktiva för besökarna på grund av den mystiska kopplingen till traditioner. Till en viss grad kan mystiken skapas, men om evenemanget inte är speciell för samhället som det utspelar sig i så kommer det inte att bli en tradition som är särskilt lockande för turister. Den sista punkten beskriver värdet av att ha ett tema. Alla delar av produktionen av evenemang eller själva genomförandet kan bli temapräglade för att maximera festlighetskänslan, äktheten och - 17 - traditionen. Teman gör evenemang speciella på ett påtagligt sätt och att jobba med ett tema leder nästan säkerligen till att evenemanget klassas som speciellt. Att ha dessa punkter i åtanke hjälper evenemangs arrangörer att skapa en mer tillfredställande upplevelse för både samhällets invånare och besökarna (Getz 1991). 3.2 Evenemangs- och upplevelseturismen Att delta i evenemang och festivaler är ett av de populäraste sätten att spendera sin lediga tid på (Pioś et al. 2014). Evenemangsturismen kan förklaras som ett fenomen där utomstående människor besöker en kommun eller region under evenemangsperioden. Den första kända evenemangsturismen antas vara operafestivalen i Bayreuth som blev organiserad särskilt för beundrare av Wagner. Dessa beundrare skulle komma från alla delar av Tyskland men också från andra länder (Egresi & Kara 2014). Bortsett från detta (samt några andra tidiga evenemang) kan evenemangsturismen ses som ett relativt nytt fenomen (Getz 2008; Egresi & Kara 2014) som etablerats på 1980-talet, och antalet evenemang har ökat markant sedan dess. Antalet har ökat delvis på grund av uppfattningen om att speciella evenemang kan komma att tjäna en viktig roll i den lokala och regionala utvecklingen men också för att det dragits slutsatser om att turismen har varit en nyckelfaktor till evenemangens tilltagande (Egresi & Kara 2014). Som tidigare nämnts har evenemang varit viktiga för turismen i allmänhet, men olika tolkningar pekar på att evenemangsturism är en form av kulturturism. Evenemang av olika slag har varit av stor betydelse för kulturens historia för att kunna fastställa den moderna förståelsen av verkligheten (Pioś et al. 2014). Till exempel kan evenemang ha en positiv påverkan på de länder, städer eller regioner som de utspelar sig i gällande de punkter som behandlar generering av turistflöde, förstärkt image, ökad kännedom av platsen med mera. På grund av denna positiva påverkan så anses evenemang vara viktiga att hålla i stadens, regionen eller landets marknadsföring eftersom deltagandet i evenemang nu är en av de snabbast växande kulturturismformerna (Pioś et al. 2014; Getz 2008). Speciella evenemang har i synnerhet förmågan att; påverka näringsverksamhet, skapa inkomster och arbetstillfällen på kort sikt samt generera ett ökat besöksantal och därmed sammanhängande investeringar på längre sikt. Sponsring av speciella evenemang, även om de kan räknas gå med förlust, motiveras ofta med argumentet att evenemanget kan skapa ekonomiska fördelar för landet, staden eller regionen som det utspelar sig i. Evenemang har även andra positiva sidor som går att dra nytta av. Till exempel kan ett evenemang, som tidigare nämnt, stärka bilden av en stad eller en region, vilket kan - 18 - underlätta affärer och skapa/ öka stolthet hos invånarna. Evenemangen kan också resultera i sociala och kulturella fördelar för en destination (Dwyer & Forsyth 2009). 3.3 Motiv till resa En annan viktig aspekt inom turismen som Hanefors & Mossberg (2007) skriver om är turistens motiv till att resa. Enligt författarna är det vanligt att resonera om grundläggande mänskliga behov i samband med motiv för att resa (Hanefors & Mossberg 2007; Getz 1997) där det också är noterat att miljön som evenemanget utspelar sig i bör vara formad på ett vis så att de grundläggande behoven kan tillfredställas (Goldblatt 2005). 3.3.1 Grundläggande mänskliga behov Något som är vanligt är att hänvisa till Maslows behovspyramid som också beskrivs av Hanefors & Mossberg (2007). Maslows förslag var att det finns fem grundläggande mänskliga behov; de fysiska (Mat, toaletter, vila och så vidare), säkerhet (känna sig säker på området), sociala (till exempel trevligt bemötande av andra människor), uppskattning och självförverkligande (besökarens eget deltagande). Men det finns många diskussioner kring turistens motiv som förts av olika forskare och det har noterats nu att turistens motiv för att resa inte alls är så uppenbar (Hanefors & Mossberg 2007). Turistens motiv för att resa och de attraktioner som finns på en plats går hand i hand och skapar turistens upplevelse. Attraktionen är viktig då det är det som utgör kärnan av turistprodukten. Ingen skulle ha någon anledning att resa och utan turismen försvinner också alla turistattraktioner (Hanefors & Mossberg 2007). Den attraktion som ger motiv för resande kan vara permanent eller tillfällig. Exempel på permanenta attraktioner är stränder, byggnader, grottor, nöjesfält och Spa anläggningar. Tillfälliga attraktioner är ofta speciella evenemang som till exempel en festival, cirkus, marknad eller utställning (Getz 1997). Begreppet ”motiv” har blivit definierat som ”en intern faktor som väcker, leder och integrerar en persons beteende”. Motiv för turismen har format ett koncept; upphetsande från ett tillstånd av spänning och obalans inom individen som genereras av deras interna psykologiska faktorer så som behov och önskemål. Detta kommer att skapa åtgärder för att återställa balansen genom att tillfredsställa dessa behov och önskemål. Dock bör det nämnas att balansen också innebär ett maxat läge av upphetsning, vilket också innebär att stimulansen skulle vara lika skadlig för individen som en total avsaknad av stimulering. Maslow har skapat ett rangordningssystem av de enskilda behoven med fem nivåer. De mest grundläggande behoven för människan anses vara tillgången till vatten, mat, vila och skydd. Så länge de behoven inte uppfylls skall de komma att påverka individens beteende. Men när de grundläggande behoven är uppfyllda kommer - 19 - individens behov att flytta till nästa nivå i rangordningen och så vidare tills den når den femte nivån som är självförverkligande. 3.3.2 ”Push & Pull” eller ”Seeking & escaping” Många studier angående evenemangsturism har behandlat motiv. De flesta av studierna har byggt sina teoretiska ramverk på två stora teorier: 1. Push & Pull teorin. Push and pull innebär att turisten blir motiverad att resa på grund av en pådrivande faktor (Push), till exempel det känslomässiga behovet, men också en dragande faktor (Pull) som till exempel kan vara erbjudanden av en specifik destination. Teorin förbättrades senare genom att det visades att de pådrivande faktorerna inte bara kommer att avgöra när en person väljer att resa utan också vart (Egresi & Kara 2014). 2. Seeking and escaping teorin. Denna teori härstammar från känslan av fritidssträvan och konstaterade att människor reser utanför deras hemort för att undkomma sina stressiga eller tråkiga liv och istället söka personliga belöningar och avkoppling (Egresi & Kara 2014; Getz 1997). Senare studier har visat att människor besöker evenemang på grund av flera olika skäl som underhållning, umgänge, lärande, möjligheten att få göra något nytt eller bara få komma bort från det vardagliga. Men även mer specifika skäl som är evenemangs- och platsberoende, spelar roll (Egresi & Kara 2014; Getz 1997). 3.4 De fem sinnena En av de viktigaste sakerna att tänka på när en upplevelse ska ta form är att tillfredställa turistens sinnen. Hanefors och Mossberg (2007) skriver i sin bok att det inom upplevelseindustrin delvis handlar om att reta turistens sinnen. De fem sinnena kan delas upp i två nivåer där smak, lukt och känsel hör till den lägre nivån som berör kroppen medan syn och hörsel berör själen (Hanefors & Mossberg 2007). Angående synen så är det, enligt författarna, det starkaste och viktigaste sinnet (Hanefors & Mossberg 2007). 3.4.1 Synen Synen uppfattar omgivningen bättre än något annat sinne då den fångar upp ljus, färger, former, storlekar med mera. Färger och ljus påverkar människans koncentration samt kan frambringa starka känslor och associationer. Av denna anledning används färger ofta på ett symboliskt sätt (Hanefors & Mossberg 2007). Med rätt dekorationer och rätt användning av dem kan en besökare/ deltagare av ett evenemang få känslan av att vara i en helt annan värld. Dekorationer är - 20 - dock bara ett steg i den riktningen, nästa steg är till för besökarna att ta där de kan välja att anpassa sina kläder efter miljön som evenemanget försöker ge liv till och på så sätt öka känslan av att vara i en annan värld. Tema är en viktig del av upplevelseindustrin (Allen et al. 2011). Men att forma evenemangets miljö överlag är viktigt för att kunna tillfredsställa kunden till fullo (Goldblatt 2005). 3.4.2 Hörseln Hörseln och balansen går hand i hand med varandra och fångar upp viktig information om omgivningen, precis som synen. Hörseln underlättar också för oss att kommunicera med varandra och är nödvändig för att vi ska kunna lära oss att prata och kunna avgöra varifrån ljuden vi hör kommer ifrån. Att uppleva något via hörseln kräver att vi inte störs av oljud och att de ljud vi fångar upp är bekväma för oss (Hanefors & Mossberg 2007). 3.4.3 Smak och lukt Smak- och luktsinnet är två sinnen som jobbar med varandra samt påverkar varandra. De smaker som känns när vi äter är påverkade av vad vi känner för lukter (Hanefors & Mossberg 2007). Precis som färger för synen kan olika lukter frambringa olika minnen och känslostämningar och därför är det viktigt som företagare att sprida rätt lukt till sina kunder. På ett bageri bör det till exempel lukta nybakat och inte trä, som det kanske borde lukta på en snickarfirma istället (Hanefors & Mossberg 2007). 3.4.4 Känsel När känsel kommer på tal så syftas det på många olika saker; temperatur, tryck och smärta som exempel. Allt kroppen känner registreras i huden, musklerna, leder och senor. Detta är ett sinne som anses vara viktigt om du är blind (Hanefors & Mossberg 2007). 3.4.5 Minnen och souvenirer Minnen från upplevelsen är viktigt för turisten att ha med sig hem men det kan också vara viktigt för arrangören att turisten åker hem med bra minnen från upplevelsen. I boken beskriver författarna värdet av en souvenir och beskriver den som en symbol. Den vanligaste souveniren sägs vara T-shirten i bomull. Hard Rock Café och New York till exempel är kända för sina Tshirts på samma sätt som Sverige är känt för Dalahästen (Hanefors & Mossberg 2007). - 21 - 4.0 Empiri I detta kapitel sammanställs och bearbetas den information som blivit insamlad både via den kvantitativa undersökningen, den kvalitativa undersökningen men också via observationsstudien. 4.1 Evenemanget och dess olika moment Observationsstudien beskriver författarens upplevelser som en iakttagelse av evenemanget i samband med uppfattningen av resultatet från den kvalitativa och kvantitativa undersökningen. Syftet med observationen var att få en klarare bild av vad det var för evenemang. 4.1.1 Picknick med BMW Picknick med BMW är ett evenemang först och främst för människor som är intresserade av bilar men som också har en förkärlek till bilmärket BMW. På evenemanget finns möjlighet att träffa nya likasinnade människor och få uppleva en dag på en plats som är fylld med moment som på ett eller annat vis är relaterade till bilar. Evenemanget utspelade sig över en dag, från klockan 9 på morgonen till 22 på kvällen i Toruń, Polen. Schemat kommer att beskrivas i följande text och senare presenteras de olika delarna/ momenten av evenemanget. Varje moment beskrivs var för sig mer specifikt med en förklaring på vad det är, samt så nämns för- och nackdelar. Klockan 09.00 den andra maj gick evenemanget av stapeln men insläppet för utställare och besökare började timmar tidigare. Hotellet i Rypin där författaren övernattat lämnades mellan 05.30 och 06.00 för att fara till Picknick med BMW i Toruń (ca. 1 timmes biltur). Vid insläppet fick alla besökare, oavsett utställare eller inte, en stämpel på handen vid betalning och bilen genomsökt av kontrollanter. Det inhägnade området där evenemanget utspelade sig kallas för ”Toruń motoplats”, men utan alla bilar, marknadsstånd och den stora scenen så liknade det en gammal flygplats av ett mindre slag. Här fick de första besökarna möjlighet att parkera sin bil på ett asfalterat underlag medan senare besökare fick plats på gräsunderlag. Vid klockan 10.00 började tävlingen i Burnout som fortsatte fram till klockan 12.00 då det inte längre var tävling utan öppet för alla som ville prova på. Klockan 12.00 gick startskottet för dem som ville anmäla sig i de mindre tävlingarna som till exempel avgjorde vem som åkt längst för att besöka evenemanget, vem som har flest hästkrafter, vem som har flest dekaler på bilen, kan byta tändstift snabbast och liknande. Vid 15.00 startade Race Club Cup för deltagarna i Picknick med BMW och klockan 16.00 var finalen i Burnout. Utdelningen av priser för de som vunnit de olika tävlingarna som utspelat sig under dagen delades ut vid klockan 18.00 och en timme senare var det tid för evenemanget att lugna ner sig med musik från stora scenen. Klockan 21.30 sköts - 22 - fyrverkerier, men vid den tiden hade observationsstudien redan nått sitt slut då evenemanget stängde klockan 22.00. (Facebook, 2015) 4.1.2 Upplevelser Drift TAXI Under evenemanget fanns det något som kallades Drift TAXI att uppleva. Drift TAXIn som upplevelse erbjöd besökaren att sätta sig i passagerarsätet i en bil och förlita sig på en förare som på en asfalterad bana körde drift (ungefär som att sladda konstant) tre varv. Upplevelsen var inte schemalagd, inte särskild synlig och inte tydligt marknadsförd vilket resulterade i att många besökare missade sin chans att köpa en biljett och få uppleva den exklusiva åkturen. Istället fanns möjlighet att få stå bredvid banan som åskådare under dagen. Burnout Som tidigare nämnt utfördes all form av Burnout i en liten inhägnad i mitten av evenemangsområdet. Den största delen av ljudet kom från bilarna i ”buren” och deras däck. Ljudet av däck som skrek när gummit spann mot asfalten, smällar från däcken då de exploderade efter att allt gummi slipats bort och punktering kom hastigt, ljud från motorer som gick på högvarv hördes på hela evenemangsplatsen, musiken från den stora scenen spelades över området, människor som pratade med varandra och andra bilar som varvade sina motorer för att få till ett smattrande ljud från avgasröret. Det luktade även bränt gummi från alla sönderslitna däck, det luktade från alla olika vätskor som läckte ut när bilarna gick sönder och detta blandades med lukter från de olika maträtterna som såldes runt om i området. All rök som kom från de dödsdömda däcken och de plågade motorerna gjorde det dessutom svårt att andas, så detta evenemang är inte det bästa att uppleva för den som lider av till exempel astma. Idén av att ha en bur, där den med intresset för bilar kan få leka av sig i, verkade dock både älskad och uppskattad av majoriteten av besökarna. Helikopter och flyg På plats strax utanför området där själva evenemanget pågick fanns också både en helikopter och ett mindre flygplan som besökare hade möjlighet att få åka i. Precis som Drift TAXIn så var inte flygen schemalagda och det fanns inga tydliga anvisningar för hur besökare skulle gå till väga för att få en plats i kön eller köpa en biljett, så även detta var en upplevelse många besökare gick miste om. Men både helikoptern och flygplanet fanns på plats hela dagen och var även i luften nästan hela tiden så för de besökarna som listat ut hur en biljett gick att få tag på verkade även flygturer uppskattade. - 23 - Utställning Alla deltagare av Picknick med BMW som besökte evenemanget med blir blev automatisk anmälda till bilutställningen i samband med betalning av inträdet. Detta är delvis för att ge alla besökare och funktionärer rätten att fota och filma alla bilar hur de ville, när de ville och hur mycket de ville men också för att besökaren ska få en känsla av att vara en del av evenemanget och inte bara en observatör. 4.1.3 Området Mat, dryck och toaletter Angående maten på evenemanget så fanns det både skräpmat att äta men också ordentliga maträtter. Det fanns mindre måltider som våfflor och korv med bröd, men också tilltugg som godis och bakelser. Gällande drycker så fanns det blandade sorter från coca-cola factory, kolsyrat vatten, saft eller öl att välja på. En liten del av evenemangsområdet var inhägnat som en liten uteservering där besökaren kunde sätta sig vid ett bord och äta sin mat och dricka din dryck i lugn och ro med sina vänner. Dock fick ingen alkoholhaltig dryck lämna inhägnaden. Toaletterna som fanns på området var inte alls fräscha eller hygieniska. Toaletterna var små bås som stod uppradade i två led längs en grusväg bakom ”uteserveringen”. De var smutsiga, det låg skräp överallt i dem, den lilla pissoaren var full i aska, fimpar och spott, både urin och olika drycker fanns på både golv, sitts och väggar och det fanns inget toalettpapper. Det fanns besökare som tydligt var medvetna om detta och som hade med sig både eget toalettpapper men också våtservetter. Det enda positiva med toaletterna var att vattnet bestod av en stor del rengöringsmedel eller liknande. Det fanns inte ett enda bås som luktade illa; antingen luktade det ingenting alls eller så luktade det fräscht. Souvenirstånd Efter en rundvandring på evenemanget noterades det att nästan alla souvenirstånd sålde samma sak: Tröjor. Det fanns småsaker till salu som dekaler till bilen, nyckelringar och pennor, men bara i ett fåtal stånd. Vad alla däremot hade gemensamt var att någon form av tröja såldes, som till exempel T-shirt eller linne med olika BMW tryck eller andra bil-relaterade tryck i form av bildelar, logos, texter eller bilar. 4.2 Besökares åsikter om Picknick med BMW Under besöket på Picknick med BMW delades 50 enkäter ut, med sex slutna frågor, till besökare, alla med polsk nationalitet (se bilaga 1-2). Syftet med enkäten var att få en uppfattning om vad - 24 - besökare tycker om evenemanget som upplevelse och vad som kan förbättras. Resultatet från den kvantitativa undersökningen kommer att presenteras i följande avsnitt. Alla frågor kommer att presenteras var för sig med resultatet från svaren i samband med hur och varför informationen kommer att användas i studien samt en motivering till val av frågor. 4.2.1 Åsikter om ljudnivå Enkätens första fråga löd enligt följande; ”Vad tycker du om ljudnivån?” och hade som avsikt att beröra besökarnas åsikter om ljud men syftade inte bara på nivån utan på allt som relaterades till ljudet, hur de uppfattade det och vad de till exempel tyckte om att det var så mycket ljud som blandades. Dock är inte den svenska formuleringen av frågan lika tydliga som den polska formuleringen. Respondenten fick tre svarsalternativ; bra, mellan, dåligt samt ett frivilligt kommentarfält för att kunna utveckla sitt svar vid behov. Syftet med frågan var att ta reda på hur ett specifikt sinne (i det här fallet hörseln) hos besökaren är tillfredställt och undersöka om något som är relaterat ljud kan vara något som behöver förbättras. Sammanställningen av frågans svar kommer att ge en bild på om ljudnivån eller annat ljudrelaterat med evenemanget behöver förändras. Detta anses vara relevant då syftet med studien är att ta reda på vad det är för brister besökaren finner i upplevelsen. Av de respondenter som deltog i enkätundersökningen så svarade 44 % av respondenterna att ljudnivån på Picknick med BMW var bra, 36 % av dem svarade att den var mittemellan (eller att de muntligt angav att de inte riktigt vet vad de tycker) och resterande 20 % av respondenterna ansåg att den var dålig (se figur 1). 20% 44% Bra Mellan Dålig 36% Figur 1. Diagram över åsikter om ljudnivå I samband med frågan fanns även ett frivilligt kommentarfält där respondenten fick möjlighet att utveckla eller förtydliga sitt svar, dock väldigt begränsat. Kommentarerna från dessa frågor som samlades in var främst från respondenter som också svarat att de ansåg ljudnivån vara bra. Kommentarerna som lämnades var följande: - 25 - · Det ska vara så här (Bra) · Kunde gärna vara högre (Bra) · Utan ljud, ingen Picknick (Bra) · Ju högre desto bättre (Bra) · Det ska låta så här (Bra) · Det var högt (Mellan) · Musiken hördes inte (Mellan) · Bilar hördes mycket, musiken hördes lite (Mellan) · Det var mycket ljud (Dålig) · Det gick inte prata med vänner (Dålig) Majoriteten av respondenterna ansåg alltså att ljudnivån inte var ett problem för evenemanget utan snarare förgyllde upplevelsen. De ansåg att ett evenemang som Picknick med BMW bör vara högt och sorligt då bilarna (som är en viktig del av evenemanget) ska både synas och höras, men även musiken måste spelas på en högre volym då även musik är viktigt för upplevelsen. Dock fanns det ett antal respondenter som inte höll med alls eller som tyckte att ljudnivån var acceptabel. 4.2.2 Åsikter om luften Enkätens andra fråga löd; ”Vad tycker du om luften?” vilket liknade den första men berör denna gång besökarnas åsikter kring luften och syftade då på både lukt men också kvalitet; tunn, tjock, fuktig, torr och så vidare. Den svenska formuleringen av fråga två är inte heller lika tydliga med vad avsikten med frågan var som den polska formuleringen. Syftet med frågan var dock den samma som första: att ta reda på hur ett specifikt sinne (i det här fallet luktsinnet) hos besökaren är tillfredställt och undersöka om luften på något sätt behöver förbättras. Sammanställningen av frågans svar visar en uppfattning om vad besökarna tycker om luften på platsen för evenemanget samt det som är luktrelaterat och om detta är något som besökarna anser behöver förändras. Syftet med studien är som tidigare nämnt att ta reda på vad det är för brister besökaren finner i upplevelsen och därför anses denna fråga vara relevant då det kan finnas brister i tillfredställelsen hos kunden. Enkätfrågan som angår luften på området hade svarsalternativen Bra, Mellan och Dålig. Endast 20 % av respondenterna ansåg att den var bra medan 26 % svarade att den var dålig och resterande 54 % respondenterna svarade mellan (se figur 2). - 26 - 20% 26% Bra Mellan Dålig 54% Figur 2. Diagram över åsikter om luften Även fråga två hade ett frivilligt kommentarfält där 6 av respondenterna valde att lämna en kommentar om luften. De flesta kommentarerna var negativt laddade och lämnade av dem som svarat mellan på frågan. Kommentarerna som lämnades var följande: · Det doftar kärlek och mat (Bra) · Vem bryr sig? Det är Picknick med BMW! (Bra) · Det luktar mycket (Mellan) · Det är svårt att andas vid Burnout:en (Mellan) · Burnout:en luktar mycket, annars ok (Mellan) · Det var svårt att andas (Dåligt) Precis som ljudnivån så ansågs inte luften vara en viktig del i upplevelsen men majoriteten av respondenterna ansåg ändå att det många gånger var svårt att andas på grund av Burnout:en, att det luktade mycket/ starkt men att inget av detta förstörde allt för mycket av upplevelsen. 4.2.3 Åsikter om upplägg/ schema Vad respondenterna tyckte om evenemangets upplägg/ schema fick de svara på i fråga tre som löd; ”Vad tycker du om upplägget/ schemat?” och syftade på om arrangörerna gjort bra ifrån sig med att forma ett schema samt bygga upp de olika stationerna. Detta innebär att respondenterna fick tänka efter lite och tycka till om vad de tyckte saknades, vad de tyckte om placeringen av stationerna, om de tyckte något skulle bort och så vidare. Därefter fick de ange ett svarsalternativ (Bra, Mellan eller Dåligt) som de ansåg stämde bäst överens med deras åsikter. Den svenska formuleringen av frågan är som tidigare frågor inte lika tydlig som den polska formuleringen. Orsaken till att denna fråga ställdes var för att ta reda på schemats och uppläggets värde hos kunden och vad de anser är bra respektive dåligt samt identifiera generella åsikter om vad som är bra och dåligt. Sammanställningen av frågans svar kommer då att ge en överblick på hur viktigt - 27 - schemat och upplägget är för besökaren samt se om det fanns några brister i årets schema som går att ändra till nästa års evenemang. Utav de 50 svarande av enkätundersökningen ansåg 24 % av respondenterna att schemat var bra, 68 % svarade mellan (eller att de muntligt angav att de inte hade några åsikter eller inte ens kände till schemat) och resterande 8 % svarade att de tyckte schemat var dåligt (se figur 3). 8% 24% Bra Mellan Dålig 68% Figur 3. Diagram över åsikter om evenemangets upplägg Fråga tre fick färre kommentarer än tidigare frågor och lämnade sammanlagt fem utlåtande där majoriteten av respondenterna som lämnat kommentarer också svarat bra eller mellan på frågan angående upplägget/ schemat. Kommentarerna som lämnades var följande: · Det är inte så viktigt (Bra) · Passade med mitt schema (Bra) · Har inte tittat på det (Mellan) · Drift TAXI:n borde stått med på Facebook (Mellan) · Missade Drift TAXI:n (Dåligt) Utav de kommentarer som lämnats i det frivilliga fältet på frågan om schemat/ upplägget så kan det sammanfattas som att schemat är viktigt för vissa men andra inte. Det finns ingen generell åsikt om värdet i schemat. Dock innehöll årets schema inte alla moment som fanns att uppleva på Picknick med BMW vilket fick kritik från dem som blivit påverkade av det, till exempel de som missade chansen att få åka Drift TAXI. 4.2.4 Helhetsuppfattning Fråga fyra var framtagen för att ta reda på vad besökaren hade för helhetsuppfattning om evenemanget där de fick möjlighet att ringa in ett svar på en skala mellan 1 och 5, där 1 var mycket dåligt och 5 var mycket bra. Den svenska formuleringen av frågan har fått en bra översättning (Hur är din helhetsuppfattning?) och anses av författaren och tolken vara lika tydliga - 28 - med sin avsikt som den polska formuleringen av frågan. Syftet med frågan är att ta reda på hur besökarens helhetsuppfattning ser ut i jämförelse med vad de svarat på tidigare frågor för att kunna avgöra hur viktiga de punkter som tidigare frågor berör är. Svaren som sammanställs ger en bild av hur mycket de små delarna påverkar besökarens helhetsuppfattning och följande fråga kommer att ta reda på om det är tillräckligt för att besökarna ska anse att en förbättring behöver ske. Detta anses vara relevant då syftet med studien är att ta reda på hur upplevelsen kan förbättras för besökaren. 4 % av 50 respondenter svarade ”mycket dålig” på enkätfrågan om helhetsuppfattning, 2 % svarade ”dålig”, 14 % av respondenterna svarade ”varken bra eller dålig”, 42 % av respondenterna svarade ”bra” och resterande 38 % var såpass nöjda att de svarade ”mycket bra” (se figur 4). 4%2% 14% 38% 1- Mycket dålig 2- Dålig 3-Varken bra eller dålig 4- Bra 42% 5- Mycket bra Figur 4. Diagram över besökarnas helhetsuppfattning Fråga fyra hade inte ett kommentarfält för respondenterna att fylla i men hade istället fler svarsalternativ för att få möjlighet att kunna ge ett mer noggranna svar. 4.2.5 Åsikter om förändring I enkäten får respondenterna svara på om de anser att en förändring behöver göras för att upplevelsen ska bli bättre och frivilligt ge exempel på vad som är fel eller hur det kan lösas. Fråga fem löd; ”Anser du att en förbättring behöver ske?” och syftet med frågan var att förtydliga svaret på förgående frågor och ta reda på om de anser evenemanget vara bra som det är eller utrycka sig om vad de vill ska bli bättre för att nästa år ska bli ännu mera minnesvärt. Sammanställningen av frågans svar kommer att ge en bild på hur efterfrågade förbättringar är men också vilka typer av förbättringar det är som är efterfrågade. Detta anses vara relevant då syftet med studien är att ta reda på hur upplevelsen kan förbättras för besökaren. - 29 - Endast 12 % av respondenterna ansåg att förbättringar behövdes, 14 % ansåg inte att det behövdes och de resterande 74 % av respondenterna svarade kanske (se figur 5). 12% 14% Ja Kanske Nej 74% Figur 5. Diagram över åsikter om förändring Förändringar och förbättringar kan alltid göras vid evenemang vilket kan vara en anledning till att det är så många som svarat ”kanske” på frågan. De känner eventuellt att förändringar kan och behöver ske men det vet inte vad vilket resulterar i att de svarat som de gjort. I den här frågan återkom då det frivilliga kommentarfältet för att se om det fanns något särskilt som besökarna ansåg behövde förbättras eller förändras. Här lämnades fler kommentarer och många med liknande svar så presentationen av kommentarerna kan läsas i tabellen nedan (se tabell 1). Den första kolumnen ”Kommentar” innehåller de kommentarerna som respondenterna lämnat på enkäten. Den andra kolumnen ”Antal” innehåller det antalet besökare som hade lämnat denna typ kommentarer som i kommentarkolumnen. Den tredje, fjärde och femte kolumnen innehåller en sortering av vilket svarsalternativ besökarna hade ringat in på frågan utöver den lämnade kommentaren. Tabellen läses radvis. Första raden i tabellen nedan (se tabell 1) visar att kommentaren ”Det borde finnas mer plats” har lämnats av en respondent som utöver kommentaren också valt svarsalternativ ”ja” på frågan. Den andra raden visar att kommentarer som ”Evenemanget borde inträffa fler gånger per år” har lämnats av tre personer varav alla också svarat ”nej” på frågan. Den tredje raden talar om att det är en respondent som angivit att evenemanget är bra som det är samt svarat ”nej” på frågan. Fjärde raden i tabellen visar att maten och ölen borde vara billigare enligt en respondent som utöver denna kommentar och svarat ”kanske” på den femte enkätfrågan. Tabellens femte rad visar att hela 13 respondenter anser att försäljning att cigaretter bör införas på evenemang området varav tre svara ”ja” på frågan om förändring och resterande 10 har svara ”nej”. Den sista raden i tabellen visar att sex respondenter lämnat kommentarer om att toaletterna behöver göras rent, varav alla också svara ”kanske” på frågan. - 30 - Kommentar: Antal: Varav JA: Varav KANSKE: Varav NEJ: ”Det borde finnas mer plats” 1 1 ”Evenemanget borde inträffa 3 3 ”Det är bra som det är” 1 1 ”Maten och ölen borde vara 1 fler gånger per år” 1 billigare” ”Borde finnas försäljning av 13 3 10 cigaretter” ”Toaletterna borde vara 6 6 renare” Tabell 1. Tabell över kommentarer angående förändring 4.3 Intervjuer; Motiv, behov, sinnen och åsikter Även en kvalitativ empiriinsamling har genomförts i form av en observationsstudie samt mer djupgående intervjuer med tre besökare för att stärka trovärdigheten för resultatet från den kvantitativa undersökningen. 4.3.1 Motiv och mänskliga behov Enligt Hanefors och Mossberg är det vanligt att resonera om grundläggande mänskliga behov i samband med motiv för att resa (Hanefors & Mossberg 2007). Motiv De tre intervjuade uttrycker sitt intresse för bilar men också förkärleken till det specifika bilmärket BMW som också var evenemangets tema.3 Åsikterna om bilmärket var allt från att det är en bil med stil som är värd att uppmärksamma4 till att kvaliteten är värd att hylla.5 Två av respondenterna äger dessutom en bil av märket BMW vilket ökade styrkan av viljan att delta.6 De intervjuade resonerade också om evenemanget som en upplevelse som de inte ville gå miste om,7 samtidigt som en av respondenterna ansåg sig vara i behov av att fly från vardagen.8 3 Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. Marcin Czarnecki, intervju den 16 maj 2015. 5 Karol Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 6 Ibid. 7 Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 8 Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 4 - 31 - Fler orsaker till evenemangsbesöket drogs upp under intervjuerna där en av respondenterna uttryckte sin kärlek till sitt hemland och saknaden av familj och vänner vilket var en stor dragningskraft till att resa och genomföra besöket. 9 ”I Polen och på evenemanget är där jag trivs bäst.” (Łukasz Cielicki, 2015) Mänskliga behov Samtliga respondenter anser att de fysiska behoven blivit bra tillfredställda. Det fanns ett bra utbud av både mat och dryck i allmänhet. Maten och dryckerna ansågs också vara både bra och god av respondenterna.10 Angående toaletter så betraktades de som bra standardtoaletter11 dock ofta upptagna men det sågs inte som ett stort problem.12 Sittplatserna som fanns på plats har varit många och bra, dock placerade på mer eller mindre ett och samma ställe och inte utspridda samt ofta upptagna.13 Det fanns också möjlighet att sitta i bilarna om bänkarna var upptagna,14 men det var inte meningen att sitta ned, som besökare bör gå runt och titta på bilarna och olika händelser.15 Angående säkerheten så gjordes ett bra jobb med att ha ordningsvakter som patrullerade på plats men även särskilda regler kring alkoholen och inhägnader gjorde upplevelsen mer säker.16 Inhägnaden som var till för de besökare som ville utföra en Burnout ansågs höja säkerhetskänslan i upplevelsen då den inte bara skärmade av det lilla området med ett staket utan på insidan staketet fanns även en mindre mur uppbyggd av däck. Muren fanns till i fall föraren skulle tappa kontroll över bilen.17 Under evenemanget har många trevliga människor mötts,18 det har uppskattats att det varit så lätt att träffa nya människor samt få nya vänner, även det trevliga bemötandet från de anställda har varit bra vilket är viktigt för en bra upplevelse.19 Det sociala behovet har lättare tillfredsställts hos någon som redan känner besökare sedan tidigare.20 ”Alla på evenemanget är en enda stor familj.” (Łukasz Cielicki, 2015) Ibid. Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 11 Ibid. 12Marcin Czarnecki, intervju den 16 maj 2015. 13 Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 14 Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015. 15 Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 16 Karol Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 17 Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 18 Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 19 Karol Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 20 Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 9 10 - 32 - Besökarnas deltagande i evenemanget utöver att vara där har varit begränsat. Bilägarna anser att polering, tvätt och städning av bilarna är en del av evenemanget och uppmärksamheten som bilarna får resulterar i att uppfattningen av evenemanget blir mer positiv.21 ”Kände med hela hjärtat att jag var en del av evenemanget, vilket jag inte kan förvänta mig känna igen förrän nästa besök.” (Łukasz Cielicki, 2015) Att alla besökare med bil hade möjlighet att genomföra Burnout i buren ansågs vara bra, men det saknas mer möjligheter till att göra saker, till exempel ha tillgång till driftbanan.22 4.3.2 De fem sinnena Syn Ingen av respondenterna har några negativa åsikter om hur de reagerat på vad se sett. De hade inga särskilda åsikter om ljuset eller färger och liknande utan åsikterna berörde snarare bilarna. Alla bilar av märket BMW anses vara fina på något sätt oavsett modell eller årgång, utsmyckad/ förskönad (så kallad stylad) eller inte.23 ”BMW är det finaste bilmärket i världen.” (Łukasz Cielicki, 2015) Lukt och luft Angående lukten av bränt gummi och avgaser på platser på ansågs detta vara viktigt för evenemanget. Det var viktigt att få känna lukter som gick att relatera till bilar och lukterna var både älskade och exalterande.24 ”Så ska det vara på bilträff.” (Marcin Czarnecki, 2015) Men bortsett från de positiva åsikterna kring olika lukter så påstods luften vara ohälsosam med all rök från bränt gummi och avgaser.25 21 Karol Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015. 23 Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 24 Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 22 - 33 - Ljud Ljudnivån ska vara hög på ett evenemang som Picknick med BMW. Musiken har varit bra då rätt typ av musik har spelats och låtar om BMW har varit extra påverkande av upplevelsen.26 Ljudet från bilarna har varit den viktigaste delen av alla ljud och ljudet av varvstop har spelats in i syfte att användas som alarm ljud i mobilen.27 Att sortera ut och koppla bort särskilda ljud, som till exempel musik, motorer eller människor som pratat, har heller inte varit ett problem.28 Känsel De delar av kroppen som reagerat mest på evenemanget är besökares fötter. Eftersom Picknick med BMW till ytan är ett stort evenemang så krävdes det långa vandringar för att kunna uppleva hela evenemanget och se alla bilarna.29 Men ett besök på Picknick med BMW har det varit värt att få ont i fötterna för.30 Annat som känts har varit högre puls och positiva känslor som glädje och lycka.31 Då natten till evenemanget resulterat i ett lågt antal timmar sömn för somliga besökare så har trötthet varit något som påverkat kroppen, men detta är inte orsakat av evenemanget i sig utan av bilresan till evenemanget.32 4.3.3 Åsikter kring upplägg och schema Schema, planering, placering av de olika momenten har gett positiva intryck. Negativa åsikter kring detta har inte påträffats på samma nivå som de positiva.33 Önskemål om förändringar av stationsplaceringar har dock tagits upp då scenen och Burnout buren ansetts vara för nära varandra och bieffekter från Burnout (all rök och gummipartiklar) har ansetts vara ohälsosamt.34 4.3.4 Helhetsuppfattningar om evenemanget Samtliga svarande av intervjuer har uttryckt sig positivt om evenemanget i helhet.35 Ett besök har blivit rekommenderat36 då respondenterna är mycket nöjda med vad de fått uppleva och se.37 25 Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015. Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, intervju den 16 maj 2015. 27 Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 28 Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 29 Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, intervju den 16 maj 2015. 30 Marcin Czarnecki, intervju den 16 maj 2015. 31 Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015. 32 Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 33 Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 34 Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015. 35 Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 36 Marcin Czarnecki, intervju den 16 maj 2015. 37 Karol Czarnecki, Marcin Czarnecki, Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 26 - 34 - Känslan av att få vara på plats och delta i evenemanget har inte gått att beskriva på ett sätt som gett evenemanget rättvisa.38 På en skala mellan 1 och 10 har evenemanget fått positiva recensioner som 10 av 1039 och 60 av 10.40 4.3.5 Förändringar/ Förbättringar Förändringar som blivit föreslagna är till exempel omplacering av stationer som Burnout buren och scenen, dragrace borde läggas till som ett moment, fler tävlingar bör finnas och mer ”prova på” och deltagande som att låta driftbanan vara öppen för besökarna. I år var Burnout det enda momentet som fanns tillgängligt för alla besökare att själva få genomföra.41 För somliga besökare hade cigarettförsäljning varit uppskattat men arbetande med evenemanget fick ett val mellan försäljning av cigaretter eller öl, där öl vann röstningen. För att evenemanget skulle kunna förbättras har också övernattning föreslagits för att ha möjlighet att spendera mer tid bland bilar och trevliga människor.42 4.3.6 Övriga kommentarer Om evenemanget efterliknat Svenska Rallyt mer med besökare från hela Europa och därmed vara mer multinationellt så hade mötet med nya människor varit mer spännande.43 38 Marcin Czarnecki, intervju den 16 maj 2015. Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015. 40 Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 41 Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015. 42 Łukasz Cielicki, intervju den 16 maj 2015. 43 Karol Czarnecki, intervju den 16 maj 2015. 39 - 35 - 5.0 Analys & resultat Femte kapitlet analyseras empirin i förhållande till teorin för att se om resultaten från undersökningarna kompletterar, bekräftar eller motsäger tidigare forskning (vilket presenteras i nästa kapitel). Det här kapitlet presenterar också de resultat som analysen leder fram till. 5.1 Analys I teorin beskrivs olika definitioner av begrepp som evenemang och speciella evenemang. Enligt Egresi & Kara (2014) definierades ett evenemang delvis som en ”offentlig fest med ett specifikt tema” vilket Picknick med BMW har, då allt på evenemanget, på ett eller annat sätt, är kopplat till bilar och specifikt till märket BMW. Enligt Pioś et al. (2014) sägs ett evenemang också vara någonting som planerats för sammankomst och för att uppmärksamma människor utanför festivalområdet och ge dem en anledning att resa, vilket evenemanget också lyckats med. Alla besökare på evenemanget är självklart inte utomstående men det finns besökare som kommer från både andra regioner och andra länder. I teorin finns olika förklaringar till vad det är som avgör om ett evenemang är speciellt eller inte. Ett speciellt evenemang definieras enligt till exempel Allen et el. (2011) och Getz (1991) som en händelse som sker sällan eller endast en gång men själva termen ”speciella evenemang” har kommit att beskriva specifika ritualer, underhållning eller firande som medvetet blivit planerade och arrangerade för att utmärka särskilda tillfällen eller uppnå till exempel sociala och/ eller kulturella mål (Allen et al. 2011; Getz 1991). Det är möjligt att Picknick med BMW har lyckats uppfylla ett socialt mål hos besökarna då det fört samman människor med liknande intressen samt att det finns besökare som varit nöjda med bemötandet av andra deltagare och personal. Men om det ska diskuteras mer djupgående om vad det är som faktiskt utmärker ett speciellt evenemang så får vi titta tillbaka på Getz (1991) beskrivningar av olika särdrag. De särdrag som beskrivs i teorikapitlet är de som varit mest relevanta för studien och som tydligast kopplar det speciella till evenemanget och inte till själva samhället som evenemanget utspelar sig i (Getz 1991). Den första som beskrivs är den ”festliga andan” som lätt skapas och känns av besökarna om ett evenemang är speciellt. Om ett evenemang inte tilldelar besökaren en tydlig känsla av festlighet så anses det (enligt det här särdraget) inte vara ett speciellt evenemang (Getz 1991). Picknick med BMW levererar en festlig känsla med hjälp av allt det har att erbjuda, vilket jag grundar på intervjurespondenternas sätt att uttrycka sig samt resultaten från enkäterna där majoriteten av de svarande är mycket nöjda med evenemanget. Att temalägga ett evenemang som Picknick med - 36 - BMW gjort ökar den festliga känslan tillsammans med musiken som spelas från en stor scen. Det andra särdraget som beskrivs är ”tillfredställande av grundläggande behov” som är återkommande i uppsatsen (Getz 1991; Hanefors & Mossberg 2007). Behoven och turisten motiv till att resa (som även det nämns flertal gånger i uppsatsen) sägs kunna tillfredställas genom ett besök på ett evenemang (Hanefors & Mossberg 2007). Det här är relaterat till den festliga stämningen och att uppmärksamma besökares behov och motiv kan resultera i att ett evenemang blir mer speciellt (Getz 1991). Genom uppsatsens gång har även det här blivit bevisat att Picknick med BMW har klarat av att uppfylla för att klassas som ett speciellt evenemang. Utav de grundläggande mänskliga behoven har de fysiska, sociala, och säkerhetsbehoven blivit tillfredställda på en lägre nivå än uppskattning och självförverkligande då de först nämnda snarare är sekundära upplevelser och de sistnämnda är evenemangets primära. Att lägga till något speciellt till ett evenemang kan öka känslan av att upplevelsen är unik. Ett speciellt evenemang måste uppfattas som något utanför en vanlig upplevelse och över det alldagliga (Getz 1991). Picknick med BMW har skapat känslan av att vara unikt genom att temalägga hela evenemanget och utformat miljön och upplevelserna utefter temat. Det här har resulterat i att skapa en ”måste-se”- känsla för den som tillhör evenemangets målgrupp (Bilintresserade). Ett evenemang som anses vara speciellt kan också ha blivit tradition för besökare och invånare i samhället det utspelar sig i (Getz 1991). Picknick med BMW är ett evenemang som slagit rötter i Toruń och endast utspelar sig just där. Evenemanget är beroende av området det utspelar sig på, Toruń motoplats, och kan anses vara en tradition då det är ett årligt evenemang. Men mystiken som nämns i samband med traditioner har inte varit lika omtalad i anknytning till evenemanget vid enkätundersökningen eller intervjuerna och därmed kan det inte fastställas om evenemanget kan stämplas som en tradition i allmänhet eller. Det särdrag som lättast går att applicera på Picknick med BMW och som är avgörande för om evenemanget är speciellt eller inte är ”temat”. Att prägla ett evenemang med ett tema kan enligt Getz (1991) maximera festlighetskänslan, äktheten och traditionen och resulterar ofta i att evenemanget blir speciellt på ett påtagligt sätt. Picknick med BMW har inte bara ett tydligt tema (Bilar med inriktning BMW) utan har också utformat alla moment, aktiviteter och tävlingar efter temat. Bilar som inte är av märket BMW är till exempel inte välkomma in på området om det inte är servicebilar, leveransbilar eller liknande. Souvenirer som säljs är bil- eller BMW relaterade men andra bilmärken syns inte till. Burnouts och drifts utförs av BMW-bilar och alla tävlingar är bileller BMW relaterade. - 37 - Även motiv till att resa och grundläggande behov beskrivs i teorin där det enligt Hanefors & Mossberg (2007) samt Getz (1991) sägs att miljön som evenemanget utspelar sig i bör vara formad på ett vis så att de grundläggande behoven kan tillfredställas. Med andra ord så bör det finnas toaletter, tillgång till mat och dryck, möjligheter till att vila (typ en bänk eller ett lugnt område) samt vara tryggt. Picknick med BMW har vad som behövs för att uppfylla de fysiska behoven, säkerhetsbehovet, det sociala behovet samt uppskattning och självförverkligande. Motiven som de intervjuande har haft för att besöka evenemanget kan liknas med Push & Pull teorin (Egresi & Kara 2014) som innebär att turisten blir motiverad att resa på grund av delvis en pådrivande faktor, där respondenterna känt att de vill fly vardagen, men också en dragande faktor, där samtliga respondenter uttryckt att det är just Picknick med BMW de vill besöka, inte vilket evenemang som helst. Hanefors & Mossberg (2007) har skrivit om de fem sinnena; syn, lukt, smak, hörsel och känsel. I linje med Goldblatt (2005) har de också beskrivit vikten i att tillfredställa alla sinnen på rätt sätt. Angående de fem sinnena så anser samtliga intervjurespondenter att allt har varit precis som det ska vara på ett evenemang som Picknick med BMW. Detta kan tolkas som att de olika sinnena inte hade tillfredställts på samma nivå om det varit ett annat evenemang då de ljud som hörts, de lukter som känts och så vidare har passat in på temat och just detta speciella evenemang, men nödvändigtvis inte på ett annat. I detta fall har ljudnivån inte bara ansets vara positiv utan respondenter har också uttryck hur viktig den är för den här typen av evenemang. I enkätundersökningen går det se att majoriteten av besökarna ansåg både nivån och blandningen av musik, motorer och prat var ett plus i kanten och det är precis så det ska låta på ett evenemang som Picknick med BMW. Luften har det varit svårare att hitta en generell åsikt om då kommentarer antingen har sagt att det har varit bra och det är så det ska vara eller att det varit svårt att andas/ alla olika lukter har inte varit trevliga. Angående luften var många kommentarer i enkäterna negativa men ändå har respondenterna svarat ”mellan” istället för ”dåligt” vilket resulterade i att det dominerande svaret blev just ”mellan”. Att kommentarerna varit negativa men sammanhängande svar varit mer neutralt kan bero på att besökaren inte reagerat negativt på luften eller alla lukter förrän hon eller han behövde reflektera över det. Enkätsvaren angående frågan om schema och upplägg kan sammanfattas som att schemat är viktigt för en del av besökarna men inte för andra vilket resulterar i att en generell åsikt om värdet i schemat inte går att framställa. Dock går det att se kritik mot saknaden av moment i schemat. 40 av 50 respondenter har angett att deras helhetsuppfattning om evenemanget har varit bra eller mycket bra. Trots att många neutrala eller till och med negativa svar blivit valda på tidigare frågor så - 38 - anses evenemanget ändå vara bra. Frågan angående förändringar på evenemanget gav många förslag och idéer på vad som saknas och vad som bör ändras, men trotts alla kommentarer och förslag så hade majoriteten svarat att ingen förändring behöver ske, eventuellt att det kanske behöver ske en förändring. Med hjälp av enkätundersökningen har en bild av besökarnas egen uppfattning och åsikter av evenemanget målats upp. Ett mönster som identifierats från enkäterna är att besökare som i samband med att ha lämnat negativa kommentarer också har ringat in positiva svar som ”bra” och mer neutrala svar som ”mellan”. Detta kan tyda på att besökaren är nöjd med evenemanget i helhet, är nöjd med de specifika delarna men missnöjd med en liten punkt då en specifik del fått negativ kritik men allt annat har fått positiva kommentarer. De positiva svaren kan ses som ett tecken på att besökaren är tillräckligt nöjd med upplevelsen för att just den punkten inte ska påverka helhetsuppfattningen eller att besöken inte ansåg att den punkten vara en viktig del av evenemanget. Många av enkätsvaren som lämnades in kändes dock osäkra från besökarens sida då ett stort antal av respondenterna svarade ”mellan” eller ”kanske” på tre av fem frågor. Intervjuerna gav mig en starkare och tydligare syn på besökarens uppfattning om evenemanget. De tre besökarna som intervjuats är alla enade om att evenemanget är en av årets höjdpunkter och att ett återbesök inte är att tveka på. Det kan hända att en så positiv syn och ett så bra levererande av evenemanget har gjort det blivit svårt för besökarna att se bristerna då de är så fokuserade på vad det var som var bra med evenemanget. Men det har inte hindrat dem från att komma med idéer och förslag på förbättringar, än mindre diskutera dem. Små och få negativa sidor av evenemanget har kommit på tal under intervjuerna men de få som diskuterats har varit obetydliga för helhetsuppfattningen av evenemanget. 5.2 Resultat Med hjälp av den genomförda analysen kan det identifieras att besökarna, generellt sett, är nöjda med vad de har sett, hört, känt och upplevt under besöket på evenemanget och anser bara att det finns små och få saker som kan förbättras. Trotts deras positiva syn har de ändå sett brister eller negativa sidor hos evenemanget men om förändringarna genomförs verkar dock inte spela så stor roll då besökarna är så nöjda med årets evenemang att ett återbesök redan är aktuellt. Kort sagt så anses evenemanget, som det är idag, vara så nära perfekt det går att bli. Evenemanget anses, enligt intervjurespondenterna, vara bland det bästa som finns att uppleva - 39 - och det är få förändringar som kan förbättra upplevelsen. Respondenterna tror dock inte att förändringarna kommer ha någon större påverkan på besökarnas helhetsuppfattning om Picknick med BMW oavsett om de genomförs eller inte. De kvalitativa och kvantitativa undersökningarna har båda gett samma generella uppfattning om evenemanget. De förändringar som föreslagits kan göras är få och små och har ingen större betydelse för hur upplevelsen kommer att uppfattas efter att förändringarna genomförts. Större förändringar har också föreslagits men liknar mer idéer på hur evenemanget kan utvecklas än vad det liknar förbättringar. Skulle de större förslagen genomföras kommer uppfattningen av evenemanget inte nödvändigtvis bli bättre, men möjligtvis starkare. - 40 - 6.0 Slutdiskussion & slutsatser Det är uppenbart att Picknick med BMW är ett speciellt evenemang. Evenemanget uppfyller mer kriterier än nödvändigt för att kallas för speciellt. Det är också bekräftat att det är viktigt för upplevelsen att alla sinnen tillfredställs på rätt nivå och att turistens motiv uppmärksammas. Studien har också kompletterat en del av teorin med hjälp av att empirin pekar på att alla sinnen kan vara måttligt tillfredställda men helhetsuppfattningen kan ändå resultera i toppoäng. Det handlar alltså inte bara om att tillfredställa sinnen och mänskliga behov utan i det här fallet verkar det snarare handla om att få leva ut ett intresse. 6.1 Slutdiskussion 6.1.1 Brister identifierade av besökaren & åtgärder: Generellt sett är besökarna nöjda med upplevelsen, men går den att förbättra? Många utav enkätsvaren samt svar från intervjuerna har pekat på att evenemanget nästan är perfekt men att mindre brister hos evenemanget ändå finns. Besökarna anser att bristerna kan åtgärdas men det är inte nödvändigt för att förbättra helhetsuppfattningen. Brister hos evenemanget som blivit identifierade av besökarna är små och berör hygien, hälsa och ett ”behov av mer”. Angående hygienen så har städning av toaletterna uppmärksammats som en av de viktigaste delarna som behöver förbättras med evenemanget. Att ha personal som med jämna mellanrum gör rent och städar toaletterna eller åtminstone fyller på med toalettpapper är att rekommendera till nästa gång. Det är inte nödvändigt att ha mer än en städare för det låga antalet toaletter som fanns. Antalet bås var bra då det aldrig var särskilt lång kö men det fanns bara på två olika platser - en idé är att sprida ut dem mer. Ett problem för hälsan är röken och alla avgaser som besökarna tvingas andas in nästan oberoende på vart i området de befinner sig. De olika sevärdheterna/ upplevelserna är att rekommendera till att flytta runt, på grund av hälsoorsakerna och bekvämlighet för de olika sinnena hos människan. Det är möjligt att förflytta och placera om vissa stationer för att få det mer organiserat och mer besöksvänligt för alla. Åsikterna och kommentarerna kring luften och lukter har resulterat i att förslag om förflyttning av Burnout buren bör göras. Att placera den mitt i området och nästan framför scenen där musiken spelas och alla tävlingar med mera presenteras är inte optimalt. Stora scenen och Burnout buren bör alltså ha ett längre avstånd mellan varandra. Placeringen av övriga upplevelser som till exempel Drift TAXIn och flygturerna finns det inte möjlighet att flytta på då flygturerna hade sin plats på grund av säkerhetsskäl och Drift TAXIn utfördes på en asfalterad bana som (självklart) inte går att flytta på. ”Behovet av mer” berör delvis avsaknaden av moment. Besökarna visade sig - 41 - eftertrakta en ökad känsla av deltagande samt vilja ha fler stationer på evenemanget (till exempel dragracing) som de också kunde delta i. Önskemål om att evenemanget ska ske fler gånger om året fanns samt en önskan om att evenemanget var längre än en dag. För att besökarna ska kunna delta mer i evenemanget och känna sig som en del utav det så föreslogs det att driftbanan skulle stå öppen för alla under en period på dagen. Då Drift TAXIn är beroende av banan och är ett mycket populärt moment så är min idé att den öppnas på kvällen och finns tillgänglig i fyra – sex timmar för besökarna och en övernattning tilläggs. 6.2 Slutsatser 6.2.1 Vilka brister anser besökaren finns hos Picknick med BMW berörande evenemanget som upplevelse? Besökarna anser att toaletterna behöver tvättas och städas på evenemanget för att upplevelsen ska bli bättre. Toaletterna är inte rena eller hygieniska och besökarna anser att det behöver förbättras för att upplevelsen ska bli bättre. Det finns också brister i placering av olika stationer, i synnerhet Burnout buren, då luften som kommer från buren är ohälsosam vilket påverkar besökarnas kropp negativt. För att upplevelsen ska bli bättre för besökaren behöver buren flyttas från evenemangets mittpunkt. Den sista, men inte minsta, bristen hos evenemanget som identifierats är begränsningen av deltagande. För att upplevelsen ska bli bättre för besökaren bör det finnas mer moment som besökaren kan dalta i. I årets evenemang fanns endast Burnout att genomföra och besökarna ber om fler möjligheter till deltagande. 6.2.2 Hur kan dessa brister åtgärdas? Personal som regelbundet genomför städning av toaletterna samt fyller på toalettpapper bör finnas på evenemanget för att besökarens önskan om rena toaletter ska uppfyllas och Picknick med BMW som upplevelse ska bli bättre. Burnout buren är uppbyggd med staket och bildäck som varje år monteras upp innan evenemanget och plockas isär efter evenemanget. Till nästa gång kan arrangörerna montera upp buren på en annan plats än i evenemangsområdets mitt. Att genomföra en sådan förändring kommer att förbättra upplevelsen för besökaren som då kan andas bättre luft och besöket blir med hälsosamt för alla. Förändringen ger också bättre förutsättningar för barn som besöker evenemanget och bättre besöksmöjligheter till dem som lider av till exempel astma. Önskemålen från besökare som vill kunna delta mer i evenemanget genom att utföra liknande saker som en Burnout. Att lägga till fler tävlingar eller öppna driftbanan är en möjlig ändring för att uppfylla behov av att delta mer och på så vis förbättra upplevelsen för besökaren. - 42 - 6.3 Framtida forskning Ett nytt forskningsproblem identifierat under arbetets gång är definitionen av speciella evenemang. Det finns ingen tydlig definition utan bara spekulationer eller beskrivningar av eventuella särdrag hos evenemanget som avgör om det är speciellt eller inte. En tydligare definition behöver arbetas fram för att kunna underlätta eller hjälpa framtida forskningar inom turismvetenskap med inriktning på evenemang. Inom studien hade det underlättat att ha en klar beskrivning på ett speciellt evenemang för att kunna jämföra skillnaderna och likheterna med hur man jobbar med ett evenemang som är speciellt och ett som inte är det. Med en tydlig skillnad på de båda hade min undersökning kunnat vara tydligare inriktad mot speciella evenemang som upplevelse och inte beblandad med vanliga evenemang som upplevelse. Då hade jag också kunnat få ett tydligare resultat på hur just Picknick med BMW hade kunnat förbättrads som upplevelse och inte vilket evenemang som helst. Det lämnas också plats till att undersöka tillvägagångssätt för att genomföra de åtgärder som föreslogs i slutsatserna då jag bara presenterat idéer och inte utvecklat dem mer. Vid en sådan undersökning lämnas det öppet för forskaren att intervjua arrangörerna till exempel och få reda på hur de ser på situationen, vad de tror att de kan genomföra samt hur. - 43 - 7.0 Källförtäckning 7.1 Litteratur · Allen, J., O´toole, W., Harris, R. & McDonnell I. (2011). Festival and special event management: 5th ed. Milton Qld.: John Wiley and Sons. · Eggeby, E. & Söderberg, J (1999). Kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. · Getz, D. (1991). Festivals, Special events and tourism. New York: Van Nostrand Reinhold. · Getz, D. (1997). Event management & event tourism. New York: Cognizant Communication Corporation. · Goldblatt, J. (2005). Special events: Event leadership for a new world. New Jersey: John Wiley & Sons. · Hanefors, M. & Mossberg, L. (2007). Turisten i upplevelseindustrin. Lund: Studentlitteratur. · Johannessen, A. & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber. · Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: En introduction till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup. · Patel, R & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. 7.2 Akademiska artiklar · Egresi, I. & Kara, F. (2014). GeoJournal of Tourism & Geosites, 14 (2), 93-110. · Pioś, K., Skoczylas, K. & Brzezińska-Wójcik, T. (2014). Polish Journal of Sport & Tourism, 21 (2), 119-127. · Dwyer, L. & Forsyth, P. (2009). Eastern Economic Journal, 35 (4), 481-499. · Getz, D. (2008). In Tourism Management, 29 (3), 403-428. 7.3 Elektroniska källor · Facebook (2015). Majówka z BMW 2015. [Elektronisk]. Tillgängling: https://www.facebook.com/events/227299827440772/ [2015-05-11] 7.4 Bilagor · Bilaga 1 – Enkätmall (Svenska) - 44 - · Bilaga 2 – Enkätmall (Polska) · Bilaga 3 – Intervjuguide - 45 - Bilaga 1- Enkätmall (Svenska) 1. Vad tycker du om ljudnivån? Kommentar:________________________ Bra __________________________________ Mellan Dåligt 2. Vad tycker du om luften? Bra Mellan Kommentar:________________________ Dåligt __________________________________ 3. Vad tycker du om upplägget/schemat? Kommentar:________________________ Bra __________________________________ Mellan Dåligt 4. Hur är din helhetsuppfattning? (1=dåligt, 10=bra) 1 2 3 4 5 5. Anser du att en förbättring behöver ske? Kommentar:________________________ Ja __________________________________ Kanske Nej 6. Har du Polsk nationalitet? Ja Nej - 46 - Bilaga 2- Enkätmall (Polska) 1. Co sądzisz o poziomie chalasu? Komentarz:_________________________ Dobry __________________________________ Średni Zły 2. Co sądzisz o powietrzu i zapachu? Komentarz:_________________________ Dobry __________________________________ Średni Zły 3. Co sądzisz o Komentarz:_________________________ rozmieszczeniu/harmonogramie? __________________________________ Dobry Średni Zły 4. Jaka jest twoja ogolna opinia? (1= Zły, 10=Dobry) 1 2 3 4 5 5. Czy uważasz, że przydaly by sie jakieś Komentarz:_________________________ ziany? __________________________________ Tak Może Nie 6. Czy masz polskie obywatelstwo? Tak Nie 47 Bilaga 3- Intervjuguide 1. Vad var ditt motiv till att besöka evenemanget? 2. Mänskliga behov? 3. Hur har du reagerat på vad du sett? 4. Hur har du reagerat på lukter och luften? 5. Hur har du reagerat på ljud? 6. Hur har din kropp reagerat efter en dag på evenemanget? 7. Vad tyckte du om evenemangets upplägg/schema? 8. Hur har din helhetsuppfattning av evenemanget varit? 9. Anser du att förändringar behöver ske? I sådana fall vad och varför? 10. Har du några övriga kommentarer angående evenemanget och din upplevelse? 48
