SBK/PLANBESKRIVNING v 2

datum
diarienummer
2015-06-08
2014-1053
Dp 5410
GRANSKNINGSHANDLING
PLANBESKRIVNING
Detaljplan för fastigheten HÄRFÅGELN 8 i Limhamn i Malmö
INLEDNING
DETALJPLANENS SYFTE
Syftet med planen är att göra det möjligt att uppföra radhus på fastigheten.
SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET
Förslag till ny detaljplan ger möjlighet att uppföra radhus för bostäder samt gc-väg
och gångfartsgata med tillhörande plantering.
Nuvarande Linnékyrkan från 1970-talet kommer att rivas pga fuktskador.
Planförslaget är upprättat i enlighet med översiktsplanen.
Gällande detaljplan PL 1166, laga kraft 1973-10-17, tillåter användning för
samlingslokal och bostadsändamål samt möjlighet för plantering.
PLANHANDLINGAR
Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationsplan, illustration,
samrådsredogörelse samt denna planbeskrivning.
PLANFÖRFARANDE
V 140513
Detaljplanen handläggs med förenklat planförfarande enligt 5 kap 7§ plan- och
bygglagen och kommer att antas av Stadsbyggnadsnämnden i Kommunfullmäktiges
ställe i enlighet med 5 kap 27§ plan- och bygglagen.
1 (16)
Detaljplanen har bedömts sakna intresse för en bredare allmänhet och är förenligt
med översiktsplanen samt Länsstyrelsen granskningsyttrande över översiktsplanen.
Genomförandet bedöms inte heller medföra en betydande miljöpåverkan.
Sammantaget innebär detta att det finns förutsättningar för enkelt planförfarande.
PLANDATA
Planområdets area är ca 3360 m2 och omfattas av fastigheten Härfågeln 8 i Limhamn,
samt omfattar även del av fastigheten Limhamn 150:1 som ägs av Malmö kommun.
Fastigheten ansluter till Getgatan i väster och RF Bergsgatan i öster. Fastighetsägare
till Härfågeln 8 är Equmeniakyrkan i Limhamn.
BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN
Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan
som avses i 6 kap 11§ miljöbalken. Därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning
upprättats.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 ELLER 4 KAP MILJÖBALKEN
Detaljplanen berör område av riksintresse för kustzon som innebär att tillgängligheten
för allmänheten till kusten ska säkerställas från exploatering där tillskott av ny
bebyggelse inom kustzonen skall ske så att utblickar och havskontakt behålls.
Bedömningen har gjorts att planförslaget inte riskerar att påtagligt skada riksintresset.
ÖVERSIKTSPLAN
Området redovisas i översiktsplanen som blandad stadsbebyggelse vilket omfattar
flertalet av stadens funktioner med potential för en högre täthet. Vid förtätning kan
skala och uttryck på kompletterande bebyggelse variera beroende på omkringliggande
bebyggelsestruktur och gaturummens utformning. Enligt översiktsplanen ska
tillförsel av gröna stråk eftersträvas vilket bland annat innebär mer grönska i såväl
befintliga som nya gatumiljöer, med målsättningen att kraftigt öka antalet träd i
staden. Enligt översiktsplanen ska gröna stråk och kopplingar kännas inbjudande och
trivsamma, de ska utformas för att vara rekreativa och innehålla en rik vegetation med
olika typer av gröna rum. I översiktsplanen utpekas Getgatan intill planområdet som
grönstråk.
Översiktsplanen uttalar att där så är möjligt, ska dagvatten omhändertas lokalt och
dagvattenhanteringen vara öppen. Från ny bebyggelse ska dagvatten och spillvatten
avledas i skilda system.
Planprogram har inte upprättats.
GÄLLANDE DETALJPLANER OCH
FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER
Området är tidigare planlagt. Gällande detaljplan är Pl 1166 och
fastighetsindelningsbestämmelser TI 1280K-325H.
2 (16)
HISTORIK I PROCESSEN
Nuvarande Linnékyrkans byggnad från 1970-talet kommer att rivas pga fuktskador.
Det har tidigt i planprocessen under hösten 2014, diskuterats om möjligheterna att
uppföra en förskola på tomten. Kommunens fastighetskontor klargjorde då att
kostnaden för att lösa ut fastigheten för förskoleverksamhet skulle bli orimligt hög för
kommunen. Fastighetsägaren beslöt att istället pröva detaljplan för bostäder med
radhus. Linnékyrkans församling kommer att flytta över sin verksamhet till
Wesleykyrkans lokaler i centrala Limhamn.
BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
BEFINTLIG BEBYGGELSE
I planområdet finns lokaler för kyrkoverksamhet samt en vaktmästarbostad i direkt
anslutning kyrkan. Gällande detaljplan tillåter en byggnadshöjd på 4,5 samt 7,5 m på
den del av fastigheten där kyrkan ligger idag. Taklutning regleras inte.
Byggnaderna är uppförda i ett plan med källare med en byggnadshöjd på 3,5 m.
Takets nockhöjd är på nuvarande kyrkobyggnad ca. 6,5 m. I kyrkobyggnaden finns
förutom kyrkosalen även samlingslokaler, fritidsrum, kök. På fastigheten finns ca.25
parkeringsplatser för besökande till kyrkan.
KULTURMILJÖ
ARKEOLOGI
Området utpekas inte som fornminnesområde.
NATURMILJÖ OCH REKREATION
Närmaste fritidsanläggning är Limhamns idrottsplats som ligger ca 800 m bort från
planområdet. Där finns även sporthall och ishall. Några naturvärden för själv
planområdet finns inte registrerat.
KOLLEKTIVTRAFIK
Idag finns stomlinje för bussar utmed Linnégatan ca 200 m söder om planområdet
som trafikeras av linje 34 (Malmö Värnhem – Malmö Sibbarps camping) och linjerna
4 (Segevång – Stora Bernstorp – Bunkeflostrand), 33 (Värnhem – Ön). Spårbunden
trafik är även planerad längs Linnégatan.
TRAFIK
För att tillskapa en bättre trafikmiljö för Linnéskolans elever och förhindra
genomfartstrafik, planlades 1973 delar av Stora backegatan söder om Linnékyrkan
som ”plantering”. Denna plantering har i efterhand ändrat till gc-väg med gräsremsa
närmast in mot Linneskolans fasad. Gc-vägen ses som en avvikelse i gällande
detaljplan.
I nya översiktsplanen har både Getgatan och Stora backe gatan utpekats som
huvudcykelnät. Ett huvudcykelnät ska bära huvuddelen av cykeltrafiken i området.
3 (16)
Större delen av trafiken från Linnégatan till Getgatan finns vid in-utfarten till ICA
Malmborgs. Trafikflödena bedöms idag till ca 800 fordon/ dygn, det vill säga innan
planområdet. För den aktuella delen av RF Bergsgatan finns inga trafikmätningar
men trafiken bedöms vara högst 600 fordon/ dygn med en andel tung trafik på 1-2
procent.
TEKNISK INFRASTRUKTUR
LEDNINGSNÄTET
I angränsning till planområdet finns teknisk infrastruktur för vatten, kombinerat
dagvatten och spillvatten, fjärr-värme, och el.
Fastigheten skulle kunna avleda dag- och spillvatten separat med befintlig servis som
ligger i gångfartsgatan. I anslutningspunkten sammanförs de dock i en kombinerad
ledning. Skulle man i framtiden dra fram en dagvattenledning i gatan för att ersätta
den kombinerade ledningen, kan servisen istället anslutas till den nya ledningen.
Avseende fjärrvärmeledningarna får inte byggnader eller fasta anordningar placeras
närmare än 2 m till fjärrvärmeledningarna. Det finns möjlighet att kunna ansluta den
nya bebyggelsen till fjärrvärmenätet liksom en möjlighet att ansluta gas som alternativ
uppvärmningskälla.
GEOTEKNISKA DATA
Inom planområdet uppträder lermorän från 0,5-1 m djup inom större delen av
fastigheten, vilket medför att möjligheten för infiltration inom fastigheten är tämligen
begränsad. Förekomst av sandmorän finns på 2-3 m djup. Vid borrning har stopp vid
förmodad kalksten gjorts på 3,5-3,8 m djup under markytan. Den översta metern
utgörs av fyllning och sand.
GRUNDVATTEN
Grundvatten förekommer dels i jordlagren och dels i berggrunden. Vid mätningarna
som gjorts på 2,7 - 3,6 m under markytan, uppmättes ingen grundvattennivå. Enligt
uppgifter från SGUs brunnsarkiv visar de närmsta brunnarna i området en kapacitet
på 1,5-3 l/s vilket tyder på att kalkberget just i närområdet inte är så vattenförande.
Det uppkomna problemet med fukt i de befintliga byggnaderna bedöms därför istället
härledas till nederbördsrelaterade konsekvenser såsom underdimensionerad eller ej
underhållna dräneringssystem.
BEFINTLIG KOMMUNAL OCH KOMMERSIELL SERVICE
Planområdet ligger i anslutning till centrala Limhamn med närhet till både kommunal
och kommersiell service.
AVFALLSHANTERING
Enligt avfallsförordningen, är det kommunens ansvar att omhänderta hushållsavfall,
farligt avfall, elektriska och elektroniska produkter mm. Hushållsavfall kan hämtas
4 (16)
genom kommunens försorg, via VA Syd. För farligt avfall och elektroniskavfall
hänvisas till Bunkeflos återvinningscentral. För avfall med producentansvar såsom
tidningar, förpackningar, glas och metall hänvisas till kommuns närmaste
återvinningsstation som ligger ca. 600 m från planområdet på Högerudsgatan.
PLANFÖRSLAG
Förslaget möjliggör uppförande av bostäder, lekplats för småbarn/samlingsplats/
miljöhus samt parkeringsplats på kvartersamark. Förslaget möjliggör även gc-väg/
gångfartsgata med plantering på allmän platsmark. Gångfartsgatan utgör även in/utfart till fastighetens parkering från RF Bergsgatan.
PLANKARTANS BESTÄMMELSER
BEBYGGELSESTRUKTUR
Planförslaget möjliggör uppförande av radhus i två plan.
Husen placeras genom förskjutning i djupled(f1) för att byggnaderna ska upplevas
som mindre volymer. Tomterna ska rumsindelas genom häckplantering. Staket, plank
eller mur tillåts inte (n1).
Utformning av radhusen bör återspegla arkitektoniska uttryck i områdets befintliga
tvåplans radhus. Fasadernas struktur ska vara enhetlig i både material och kulör.
Största taklutning medges till 45 grader. Uppförande av solceller på tak ses positivt.
Uthus/förråd får endast uppföras på baksida mot gård(n2). Högsta nockhöjd i meter
anger 9,8 m. Markens höjd regleras till 8,0 m (n3).
GRÖNSTRUKTUR OCH PARK
ALLMÄN PLATSMARK
Detaljplanen fastställer att gc- väg/ gångfartsgata utförs med en högre grad av
grönstruktur (plantering) av träd och buskar. Denna plantering ger området en positiv
motvikt till den dominanta och skuggiga fasad som Linnéskolans byggnad utgör
samtidigt som den förstärker det grönstråk som Getgatan avser att vara enligt
översiktsplanen. Möbleringen längs gångfartsgatan görs med parkbänk.
KVARTERSMARK
En lekplats för mindre barn/samlingsplats uppförs (kryssmark) för de boende på
fastigheten med möjlighet att uppföra miljöhus/uppställning av sopkärl för hushålls/matavfall (g2). I övrigt innehar varje radhus förgårdsmark samt en mindre trädgård
på baksidan. Förgårdsmark ska ge utrymme till funktioner som sittplats och
cykelparkering.
Markens genomsläpplighet regleras för att minimera riskerna för stående vatten vid
extrema regn genom:
• Max 50 procent av ytorna inklusive takyta, får hårdgöras (n1).
• Parkeringsyta ska bestå av genomsläppliga ytor som stenmjöl/gräsarmering
eller liknande (g1).
5 (16)
TRAFIK
ALLMÄN PLATSMARK
En gångfartsgata som går över till gc-väg utformas mot RF Bergsgatan.
Gångfartsgatan avser att användas som in-/utfart till fastigheten. En planbestämmelse
för reglering av trafikbuller införs genom tabell för störningsskydd för trafikbuller.
Tabellen anger riktvärden ska följas och vad som gäller vid avsteg.
KVARTERSMARK - PARKERING
Kommunens parkeringspolicy tillämpas. Detaljplanen kan inte formellt bestämma
parkeringsantal, men detaljplanen avsätter yta för ca 14 p-platser som motsvarar en
p-norm på 1,4 med tillägg av 0,1 för besökande. Det slutliga parkeringsbehovet är
vad som faktiskt prövas i bygglovet. För cykelparkering ska utrymme finnas på
respektive radhus förgårdsmark.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
AVFALLSHANTERING
Avstånd mellan uppställningsplats för hämtningsfordon (sopbil) och hämtningsplats
ska vara så kort som möjligt och bör inte överstiga 50 meter. Hämtvägen ska vara
utformad utan hinder och maken ska vara hårdgjord samt understiga en lutning på
1:20.
För placering av sopkärl rekommenderas ett minimiavstånd på 8 meter till närmsta
bostadsfönster, friskluftsintag, balkong eller uteplats för att minska risken för lukt.
Gemensam hushålls-/matavfallshantering kan ske dels genom miljöhus alt.
6 (16)
uppställningsplats på gård(g2) för sopkärl som ska kunna rullas ut intill den norra
fastighetsgränsen mot Getgatan alternativt RF Bergsgatan för tömning. Planen ger
även utrymme för alternativ sophantering med underjordiska sopcontainers längs
norra fastighetsgränsen(g2).
FJÄRRVÄRME
Det finns fjärrvärmeledningar dragna i gatan i direkt anslutning till planområdet både
från Getgatan och Stora backegatan. Anslutning till fastigheten är möjlig. Bildande av
servitut bedöms inte nödvändigt då Eon skriver avtal med fastighetsägare.
DAGVATTEN
Det finns inga krav på fördröjning av dagvatten från fastigheten. Det ska ändå
efterstävas att fördröja dagvattnet så mycket som möjligt inom fastighetsmark innan
avledning sker till kombinerade ledningssystem. Ledningssystem skall dimensioneras
för 10-årsregn med 10 min varaktighet och klimatfaktor 1,25.
En skiss visar översiktligt hur dagvattenhanteringen kan ske inom planområdet.
Dagvattnet som avrinner från förgårdsmark avleds till växtbäddar in anslutning till
befintlig gata. Takvattnet avleds via utkastare och samlas upp i ränndalar tillsammans
med dagvattnet som bildas på bakgårdsmarken och avledas till växtbäddar.
Det vatten som inte infiltreras rinner vidare ytledes till dagvattenbrunnar i
parkeringsytan(g1) där dagvattnet samlas upp i ledning och avleds via
anslutningspunkten till kommunens kombinerade ledningssystem i gångfartsgatan.
Dagvattnet som bildas vid gångfartsgatan/GC-vägen samt grönytan mot skolan
avleds till dagvattenbrunnar i gångfartsgatan som ansluts till den kombinerade
huvudledningen.
Skiss av principförslag för dagvattenhantering inom planområdet. Blå pilar indikerar rinnriktning för ytligt dagvatten.
FASTIGHETER OCH MARKRESERVAT
MARKRESERVAT FÖR GEMENSAMHETSANLÄGGNING
Avsättning av en yta för gemensamhetsanläggning är ingen garanti för att
gemensamhetsanläggningen verkligen inrättas eller lokaliseras till den aktuella platsen,
utan innebär endast att marken inte får bebyggas.
7 (16)
FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER
Gällande detaljplan och fastighetsindelningsbestämmelser TI 1280K-325H upphör att
gälla inom planområdets gränser i samband med att denna detaljplan vinner laga kraft.
Fastighetsindelningsbestämmelser, gemensamhetsanläggningar, servitut etc kan dock
vid behov, genom en ny planprocess, införas för att styra det fastighetsrättsliga
genomförandet av detaljplanen.
GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN
ORGANISATORISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Kommunen ansvarar genom gatukontoret för genomförandet av de delar av
detaljplanen som utgör allmän platsmark. Fastighetsägare ansvarar för utbyggnaden
inom de delar som utgörs av kvartersmark.
E.on ansvarar för att nätstationer har tillräcklig kapacitet för genomförandet enligt
detaljplanen i enlighet med Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd
(ELSÄK-FS 2008:1).
Tidplan
2015 feb
2015 maj
2015 aug
2015 aug
Händelse
SBN beslut samråd
granskning
SBN antagande
Laga kraft
TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
INFÖR HANDLÄGGNING AV BYGGLOV
I plankartan anges att ”innan startbesked ges skall eventuell sanering av förorenad
mark vara avslutad”.
Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA-Syd. Flödet i
brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3.
Tillträde för räddningstjänstens fordon ska ske från gatan. Inga brandvägar fastställs i
detaljplanen. Avståndet mellan körbar väg och husens entré får inte överstiga 50
meter. Avståndet mellan brandpost och uppställningsplats ska vara max 75 meter.
Byggherre ska redovisa att åtkomligheten är säkerställd i samband med
bygglovansökan.
Uppställningsytor för sopkärl för hushålls- samt matavfall fastställs samt avtal
upprättas mellan byggherren VA Syd. För att möjliggöra underjordiska sopcontainer,
ska hänsyn tas till de geotekniskt/hydrotekniskt förutsättningar vid projekteringen.
Fastigheten höjdsätts så att marken ligger något högre än omgivande gator så att ytlig
avrinning möjliggörs från bostadshus och miljöhus, lekytan till parkeringsytan och
8 (16)
vidare ut på gångfartsgatan/gc-vägen. Vid ny höjdsättning ska hänsyn tas till maximal
nockhöjd från föreskriven höjd över nollplanet.
Höjdsättning ska ske så att inga instängda områden bildas vid skyfallsregn. Vid
höjdsättning ska hänsyn tas till befintlig mur som ligger i fastighetsgräns mot
Härfågeln 7. För att skydda skolbyggnaden vid skyfallsregn behöver kantsten anläggas
i avgränsningen mellan gångfartsgatan och gräsytan.
VA Syd medverkar vid behov vid höjdsättningen av området för att säkerställa att
spillvatten och dagvatten kan avledas med självfall.
Gatukontoret ansvarar för plantering i allmän platsmark längs gc-väg och
gångfartsgata. Trädens placering kan komma i konflikt med befintliga
ledningsdragningar. Gatukontoret handlägger ev. ny plats.
Planen tillåter inte nätstation.
EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Avtal ska träffas mellan kommunen och fastighetsägare angående iordningsställande
av allmän platsmark med anläggande av gångfartsgata, trädplantering läng gc-väg
inom planområdet genom s.k. exploateringsavtal.
Placering av träden längs gångfartsgatan och gc-vägen behöver lösas i samband med
avtalsskrivningen. Detaljplanen får antas först när exploateringsavtalet är
undertecknat.
Kostnaden för utarbetandet av detaljplanen regleras i taxa för stadsbyggnadskontorets
verksamhet, reviderad av kommunfullmäktige 2013-04-23 och gällande fr.o.m. 201305-02. Kostnaden består av en startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i
startavtal respektive planavtal.
Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, gas-, va-, tele-, eller
elledningar bekostas av exploatören.
Om planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning skall detta bekostas av
fastighetsägaren/ledningshavaren om inget annat avtalas.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
FASTIGHETSBILDNING
I planområdet anges kvartersmark för uppförande av bostäder. Fastighetsägare
ansöker om fastighetsbildning och anläggningsförrättning med vilka samverkan måste
ske som fastighetens gemensamma behov inom kvartersmark, t.ex. körytor,
parkeringsplats och lek- och vissa gemensamma grönytor.
Ledningar som kommer att förläggas inom kvartersmark säkras lämpligen genom
servitut eller ledningsrätter. Initiativ till bildande av ledningsrätt tas av berörd
ledningshavare.
Planen ger möjlighet att bilda gemensamhetsanläggning, där fastighetsägare ansöker
om fastighetsbildning och anläggningsförrättning för att detta ska kunna ske.
9 (16)
Ansökningar om förändringar av fastigheter, gemensamhetsanläggningar och
ledningsrätter ska lämnas till Lantmäterimyndigheten Malmö stad.
10 (16)
DETALJPLANENS KONSEKVENSER
MILJÖKONSEKVENSER
STADSBILD
Uppförandet av radhusen ska ses utifrån omkringliggande bebyggelse som består dels
av friliggande villor och radhus från 1940-talet och framåt. De föreslagna relativt
smala radhusen i tegel eller puts med förgårdsmark kommer att upplevas som en
förtätning av kvarteret samtidigt som Linnéskolans storskaliga fasad kommer att
upplevas mindre dominant pga radhusens höjd och anläggande av trädrad längs gcväg.
Detaljplanen möjliggör en nockhöjd som även var möjlig för vissa delar av den
tidigare detaljplan. Den utökade byggrätten medför dock en ökad påverkan av
skuggbildning och insyn mot intilliggande fastigheter. Det innebär att vid uppförande
av radhus kommer skuggning och insyn att ske mot fastigheterna Härfågeln 7 och 9
samt Gravanden 19-24. Nedan redovisas skuggdiagram.
SKUGGDIAGRAM
SKUGGDIAGRAM
VÅR-OCH HÖSTDAGJÄMNING
MIDSOMMAR
11 (16)
Skuggdiagrammet ovan visar att den största inverkan av skugga är från höst- till
vårdagjämning där Härfågeln 7 och 9 berörs av skuggbildning. Även fastigheten
Gravanden 19-24 påverkas av skuggbildningen kvällstid. Under sommartid blir
skuggbildning betydligt mindre.
RISKER OCH SÄKERHET
Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga med hänsyn till säkerhet och risker.
LUFTKVALITET
Planförslaget bedöms inte medverka till att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids.
VATTENKVALITET OCH DAGVATTENHANTERING
Dagvattenutredning för Kv. Härfågeln 8 är framtagen för detaljplanens
genomförande.
Vattenkvalitet: För plattgrundläggning utan källare kommer ingen
grundvattensänkning att krävas. Samtliga grundvattenrör har varit torra till mellan 2,7
och 3,6 m under markytan.
Lokalt omhändertagande av tillrinnande ytvatten kan göras med erosionsskyddade
brunnar inom schakten. I samband med rivningsarbeten av källare kan det bli aktuellt
att sänka grundvattnet även om man inte påträffat något vatten i grundvattenrören i
samband med utredningen. Grundvattnet ska då vara avsänkt till 0,5 m under
planerad schaktbotten innan schakten uttages. Vattendom krävs.
Dagvattenflöden: Beräknade dagvattenflöden (liter/s) från området före och efter
exploatering ligger på 19 liter innan exploatering och 25 l/s efter exploatering.
Vid ett 10 års regn beräknas dagvattenflödet (l/s) med 10 min varaktighet ligga på 24
l/s innan exploatering och 32 l/s efter exploatering.
Vid ett 100 års regn är motsvarande dagvattenflöde 52 l/s utan exploatering och 69
l/s efter exploatering.
12 (16)
Vid extrema regn: Dagvattensystemet inom fastigheten kommer att dämma vid
skyfallsregn. Det som inte infiltreras rinner vidare ytledes till dagvattenbrunn i
parkeringsytan där dagvattnet samlas upp i ledning och avleds till kommunens
kombinerade ledningssystem i gångfartsgatan.
Vid översvämning av parkeringsytan och gångfartsgatan samt gc-vägen, kommer
dagvatten att avledas på ett kontrollerat sätt där höjdsättningen är avgörande för
önskad avrinningen innan vattnet sjunker tillbaka ner i brunnarna.
Sammantaget bedöms ett genomförande av detaljplanen inte medföra någon risk för
försvårande av att uppnå mål för miljökvalitetsnormer för vatten.
MARKFÖRORENINGAR
Nödvändig markundersökning har utförts för risk för förorenad mark liksom
geoteknisk undersökning av Tyréns MUR(marktekniskt undersökningsrapport)/
Geoteknik och miljöteknik samt Projekteringsunderlag Geoteknik. Historiskt har det
inte funnits någon verksamhet inom aktuellt område som kan ha resulterat i
markföroreningar, men att det kan finnas risk att eventuella fyllnadsmassor är
förorenade.
Vid inventering i fält har inga indikationer (lukt-och synintryck) avseende
föroreningar i jordlager noterats. Laboratorieanalyserna påvisar halterna av metaller
PAH, BTEX, aromater och alifater ligger under Naturvårdsverkets generella
riktvärden för känslig markanvändning i samtliga fall utom i provpunkt 15T01 där det
i ytlig miljöjord påvisar en halt PAH-H på 1,4 mg/kg TS, vilket ligger strax över det
generella riktvärdet för KM. I jordprov 15T01 samt 15T05 uppmäts en halt av
kadmium på 0,3 mg/kg TS respektive en halt av PAH-H på 0,89 mg/kg TS, vilka
båda ligger enligt Naturvårdsverkets riktvärden som mindre än ringa risk (MRR).
Baserat på fältintryck, resultat av fältinventering och utförda laboratorieanalyser på
jord, bedöms inget efterbehandlingsbehov föreligga för planerad markanvändning
inom fastigheten Härfågeln 8.
SCHAKTNING
Påträffande fyllning innehållande organisk jord måste schaktas ur innan
grundläggning, vilket innebär mellan ca 0,5-1 m under markytan. Eventuella
schaktmassor bedöms kunna användas inom fastigheten. Om massor kommer
transporteras bort från fastigheten ska tillsynsmyndigheten godkänna
masshanteringen innan schaktarbetet påbörjas.
ELEKTROMAGNETISKA FÄLT
Nätstation ligger inte inom eller i direkt anslutning till planområdet och bedöms inte
ha någon påverkan på planerad bebyggelse.
MARKRADON
Markradon har mätts på tre punkter med värden som varierar mellan 18,6 och 40,2
kBq/m3 vilket klassas som normalriskmark (10-50 kBq/m3).
13 (16)
Enligt Boverket ska byggnader på normalriskmark uppföras radonskyddande, vilket
innebär att särskilda krav ställs på byggnadernas täthet mot inläckage av jordluft.
Bottenplattor uppförs därför styva så att inte genomgående sprickor uppstår. All
genomföring av bottenplattan som ska ske, tätas med ingjutna flänsförsedda rör,
fogband, elastisk fogmassa eller motsvarande.
TRAFIKFLÖDEN OCH TRAFIKBULLER
En trafikbullerutredning har gjorts. Vid beräkning av trafikbuller har beräkning gjorts
fram till prognosår 2030. Trafikbullerberäkningar i planområdet vid uteplatsen mot
Getgata beräknas för ett framtida prognosår ha en dygnsekvivalent på 50-51 ljudnivå
(dBA) och maximal ljudnivå på 71-72 mellan kl 22-06 och 73-74 dBA mest belastade
timme dag/kväll.
Motsvarande mot uteplatsen till RF Bergsgatan är dygnsekvivalent 49 ljudnivå (dBA),
maximal 68-69 dBA kl 22-06 samt maximal 70-71 dBA mest belastade timme
dag/kväll.
In mot gård för lekyta och uteplats beräknas trafikbullernivåerna vara mellan 40-42
ljudnivå (dBA) och maximalt 55-65 ljudnivå (dBA) mest belastade timme dag/ kväll.
Utförda trafikbullerberäkningar för Kv Härfågeln 8 visar därmed att samtliga anvisade
ljudkrav vid fasad och uteplats klaras med föreslagen utformning.
TRAFIKKONSEKVENSER
Planförslaget bedöms inte medverka till försämringar av framkomligheten för varken
bilar eller gång-cykelburna trafikanter. Den infart till fastigheten som har funnits längs
RF Bergsgatan för kyrkans besökande kommer att flyttas ner till nuvarande gc-väg
som görs om till gångfartsgata med in-och utfart till fastigheten. Det innebär en
gemensam sträcka för bil-cykel och gångtrafikanter på ca 30 meter. Genom
gångfartsgatan och nivå bedöms det inte det ge någon försämrad trafiksäkerhet.
SAMHÄLLSKONSEKVENSER
BOSTADSPOLITISKA MÅL
Kommunfullmäktige antog den 22 november 2012 tio bostadspolitiska mål. Målen
ska bland annat utgöra utgångspunkt för planläggning enligt plan- och bygglagen.
Genomförandet av detaljplanen bedöms bidra till att uppfylla åtminstone fyra av de
tio uppsatta Bostadspolitiska målen för Malmö 2010 - 2014. Planen syftar till att
utemiljön och boendekvaliteten ska hålla god standard vilket utgör mål nr 3. I arbetet
med detta planförslag har behov av lokaler för förskola diskuterats
tidigt i planprocessen men sedan utgått. Detta utgör mål 5. Planförslaget medverkar
vidare till att mål nr 6 uppnås. Detta mål anger att staden ska skapa goda
förutsättningar för ny produktion av bostäder genom god mark- och planberedskap.
Även mål nr 9 uppfylls som anger att en god service ska erbjudas till byggherrar som
är intresserade av att bygga bostäder i staden för att stimulera nyproduktion av
bostäder.
14 (16)
BARNPERSPEKTIV
Enligt FN:s barnkonvention ska barns bästa sättas i främsta rummet. Planområdet har
goda förutsättningar för att bli en bra miljö för både barn och vuxna genom att en
hänsyn tagits till barn behov av utemiljö där yta avsätts för en mindre lekplats för
småbarn samtidigt som mötesplatsen ska erbjuda möjlighet för uppehåll för social
samvaro. Planen ger även utrymme för ett säkert och utvecklat gång- och cykelvägnät.
TILLGÄNGLIGHET
Parkeringsplatserna ger ett gångavstånd till varje hus entré på ca 50 m. Handikapp
parkering finns ej inom planområdet. Förgårdsmarken in till radhusen ger en
tillgänglighet till entréerna utan några stora höjdskillnader.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
GENOMFÖRANDETID
Genomförandetiden är 10 år från det datum då beslutet att anta detaljplanen vinner
laga kraft.
UNDERLAG TILL PLANARBETET
PROGRAM OCH UTREDNINGAR
HANDLINGSPROGRAM FÖR ARKITEKTUR OCH STADSBYGGANDE
Planområdet ingår i karaktären ”småskalig bebyggelse” enligt Handlingsprogram för
arkitektur och stadsbyggande (antaget av kommunfullmäktige 2005).
GRÖNPLAN
Grönplan för Malmö (godkänd av kommunfullmäktige 2003), redovisar tillgång och
brist på olika sorters grönytor i Malmös stadsdelar. Grönplanen är ett
planeringsunderlag som behandlar gröna värden från en rekreativ och biologisk
utgångspunkt.
BOSTADSPOLITISKA MÅL
Kommunfullmäktige antog 2012-11-22 bostadspolitiska mål i tio punkter. Planer och
program för genomförande ska utgå från dessa mål.
MILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2009-2020
Miljöprogrammet fungerar som en gemensam utgångspunkt för miljöarbetet i Malmö
stad. För att nå miljöprogrammets mål måste varje projekt i sitt genomförande bidra
till den hållbara utveckling som eftersträvas.
ENERGISTRATEGI FÖR MALMÖ
Energistrategin är Malmö stads handlingsprogram för energifrågor och är samordnat
med miljöprogrammet. Såväl miljöprogram som energistrategi har antagits av
kommunfullmäktige.
15 (16)
TILLÄMPNINGSSKRIFT OM TRAFIKBULLER
Dokumentet beskriver vilka krav Malmö stad ställer vid planering och byggande av
bostäder och är godkänd av stadsbyggnadsnämnden. Malmö stads tillämpning är till
viss del en anpassning av Boverkets allmänna råd 2008:1 om planläggning för
bostäder i bullerutsatta miljöer.
TRAFIKSTRATEGI FÖR MALMÖ
Trafikstrategin, antagen av kommunfullmäktige 2004, redovisar en målmedveten
strategi för ett trafiksystem som bidrar till att skapa framtidens Malmö med tre
huvudmål: trygg och tillgänglig stad för Malmöborna, en starkare region och
effektivare transporter.
TRAFIKMILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2012-2017
Trafikmiljöprogrammet, antaget av tekniska nämnden, har som övergripande
målsättning att Malmö stad ska arbeta i riktning mot ett miljöanpassar
transportsystem.
PARKERINGSPOLICY OCH PARKERINGSNORM
Behov av bil- och cykelparkering för bostäder och olika verksamheter regleras i
Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, Pr 3087, antagen
av kommunfullmäktige i september 2010. Parkeringsnormen gäller som vägledning
vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovgivning.
AVFALLSPLAN 2011-2015 FÖR MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN
Avfallsplanen innehåller mål och strategier för avfallshanteringen.
MEDVERKANDE
Detaljplanen har handlagts av stadsbyggnadskontoret. Under arbetet med att ta fram
detaljplanen har dessutom tjänstemän från fastighetskontoret, gatukontoret,
miljöförvaltningen och stadsdelsförvaltningen deltagit.
Josephine Nellerup
Planchef
Annika Arvidsson
Planhandläggare
16 (16)