10. Riktlinjer missbruks- och beroendevård

TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Johnny Lesseur
0480-450860
2015-09-13
SN 2015/0373.11.01
Socialnämnden
Riktlinjer missbruks- och beroendevård
Förslag till beslut
Socialnämnden fastställer upprättat förslag till riktlinjer för missbruks- och
beroendevård.
Bakgrund
Socialnämnden har hittills saknat skriftliga riktlinjer för missbruks- och beroendevården.
Det framtagna förslaget till riktlinjer avses utgöra ett övergripande styrdokument för socialtjänstens uppdrag att aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån
missbruket (5 kap 9 § SoL). Riktlinjerna ska utgöra ett stöd för styrning och
ledning, utifrån lagstiftning och Socialstyrelsens nationella riktlinjer, i strävan
att ge en kvalitativ god vård och omsorg inom socialförvaltningens missbruksoch beroendevård.
Riktlinjerna vänder sig till all personal som arbetar förebyggande, uppsökande,
utredande och beviljande av insatser, utför insatser och tillhandahåller serviceinsatser inom socialförvaltningens missbruksvård. Riktlinjerna vänder sig även
till övrig personal i samverkan mellan enheterna där den enskilde är aktuell eller
har behov av aktualisering utifrån sitt specifika behov samt utifrån ett familjeperspektiv.
Arbetet med framtagande av förslaget till riktlinjer har samordnats av verksamhetsutvecklare Lena Jenisch.
Johnny Lesseur
Verksamhetschef
Socialförvaltningen Vc
Adress Box 834, 39128 Kalmar │ Besök Nygatan 36
Tel 0480-45 00 00 vx │Johnny.Lesseur@kalmar.se
Cecilia Frid
Socialchef
SN 2015/0373
Bilaga
Missbruks- och beroendevård - riktlinjer
2 (2)
SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK
Fastställt av
Dokumentansvarig
Socialnämnden Dnr
Verksamhetschef Johnny Lesseur
Datum
MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – RIKTLINJER
1 (15)
2 (15)
Innehållsförteckning
Syfte ...................................................................................................................... 4
Målgrupper ........................................................................................................... 4
Unga vuxna........................................................................................................ 4
Personer med samsjuklighet ............................................................................. 4
Personer med Substitutionsbehandling............................................................ 4
Kvinnor med beroendeproblematik.................................................................. 4
Hemlösa personer med missbruk ..................................................................... 5
Personer över 65 år........................................................................................... 5
Avgränsningar ....................................................................................................... 5
Spelberoende .................................................................................................... 5
Doping ............................................................................................................... 5
Ungdomar ......................................................................................................... 6
Vistelsebegreppet ............................................................................................. 6
Mål ........................................................................................................................ 6
Lagstiftning ........................................................................................................ 7
Socialtjänstlagen (SoL) ...................................................................................... 7
Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) .............................................. 7
Offentlighets och sekretesslagen ...................................................................... 8
Barnperspektiv .................................................................................................. 8
Jämställdhet ...................................................................................................... 8
Samverkan............................................................................................................. 8
Arbetssätt.............................................................................................................. 9
Övergripande .................................................................................................... 9
Serviceinsatser .................................................................................................. 9
Förebyggande arbete ...................................................................................... 10
Brottsförebyggande ........................................................................................ 10
Nattvandring ................................................................................................... 10
Områdesarbete ............................................................................................... 11
Alkohol/narkotika/doping/tobak (ANDT) ....................................................... 11
3 (15)
Handläggning ...................................................................................................... 11
Utredning ........................................................................................................ 12
Beslut .............................................................................................................. 13
Insatser............................................................................................................ 13
Anhöriga .......................................................................................................... 13
Genomförande och individuell uppföljning .................................................... 14
Eftervård ......................................................................................................... 14
Uppföljning på verksamhetsnivå ........................................................................ 15
4 (15)
Syfte
Riktlinjerna är ett stöd för styrning och ledning, utifrån lagstiftning och Socialstyrelsens nationella riktlinjer, i strävan att ge en kvalitativ god vård och omsorg inom socialförvaltningens missbruks- och beroendevård.
Riktlinjerna vänder sig till all personal som arbetar förebyggande, uppsökande,
utredande och beviljande av insatser, utför insatser och tillhandahåller serviceinsatser inom socialförvaltningens missbruksvård. Riktlinjerna vänder sig även
till övrig personal i samverkan mellan enheterna där den enskilde är aktuell eller
har behov av aktualisering utifrån sitt specifika behov samt utifrån ett familjeperspektiv.
Målgrupper
Riktlinjerna gäller personer över 18 år med ett risk-/missbruk eller beroende av
alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, dess anhöriga samt medberoende. Nedanstående grupper ska särskilt uppmärksammas.
Unga vuxna
Unga vuxna mellan 18-25 år som visar riskbeteende för att hamna i beroende
behöver snabbt få en kontakt med socialtjänsten för att tidiga insatser ska
kunna erbjudas. Riskbeteende kan vara att bli föremål för LOB (lagen om omhändertagande av berusade).
Unga vuxna med beroendeproblem kan förutom individanpassad behandling
behöva stöd i flera delar som exempelvis boende, försörjning och utbildning.
Personer med samsjuklighet
För enskilda med beroendeproblematik och en psykisk ohälsa är det viktigt att
båda problemområdena uppmärksammas och att den enskilde får en samordnad vård. Det kan behövas drogfrihet för att en utredning av psykisk ohälsa
(till exempel neuropsykiatrisk utredning) skall kunna göras inom Landstingets
psykiatriverksamhet. Hur samverkan skall ske ska framgå genom överenskommelse mellan socialförvaltningen och Landstinget.
Personer med Substitutionsbehandling
Landstingets beroendemottagning utreder och beslutar om Laro-behandling
(Läkemedelsassisterad rehabilitering och behandling av opiatmissbrukare). Hur
samverkan skall ske ska framgå genom överenskommelse mellan socialförvaltningen och Landstinget. Alla socialförvaltningens insatser i samband med
LARO-behandling ska vara behovsprövade och utgöras av biståndsbeslut.
Kvinnor med beroendeproblematik
Kvinnor med beroendeproblematik lever ofta under större sociala och psykiska
svårigheter än män med beroendeproblematik. Dels är det större skam att vara
kvinna och beroende, dels lever kvinnor ofta i sammanhang där hon utsätts för
våld. Det kan vara svårare för en kvinna att söka hjälp och socialförvaltningen
5 (15)
skall ha särskild uppmärksamhet på denna grupp. Insatsernas behandlingsverksamhet bör i möjligast mån vara åtskild mellan kvinnor och män.
Hemlösa personer med missbruk
Enskilda med en beroendeproblematik löper större risk att bli bostadslös. Genom att bedriva uppsökande verksamhet inom insatsen boendestöd missbruk
kan hemlöshet förebyggas. Obetalda hyror eller störningar i boendet kan indikera en beroendeproblematik och bör uppmärksammas inom Mottagning försörjningsstöd.
För en person som vistats på institutionsvård är det viktigt att boende är ordnat när behandlingstiden beräknas vara slut. Vård på institution skall ses som
en start på ett mer långsiktigt behandlingsarbete som sker i eftervård på hemmaplan.
Personer över 65 år
När en person över 65 år aktualiseras görs bedömning om handläggare inom
äldreomsorgen skall kontaktas.
Om anmälan kommer från äldreomsorgen sker utredningsarbetet i samverkan
med denne/denna, om det finns samtycke från den enskilde.
Avgränsningar
Spelberoende
Det uttryckliga ansvar för insatser för att motverka missbruk som socialtjänsten har enligt 3
kap. 7 § och 5 kap. 9 § SoL gäller bara alkohol och andra beroendeframkallande medel
och inte spelmissbruk. Socialtjänsten har därför inte någon generell skyldighet att arbeta för
att förebygga spelmissbruk eller att tillhandahålla behandling för spelmissbruk. Det hindrar
dock inte att en person kan ha rätt till behandling för spelberoende som bistånd enligt 4 kap.
1 § SoL om de allmänna förutsättningarna för rätt till bistånd är uppfyllda, dvs. att den
enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Det här
resonemanget kommer främst till uttryck i Högsta förvaltningsdomstolens dom i RÅ 2005
ref. 51. (Uppgifter från Socialstyrelsens jurister via Maria Branting 2015-02-03.)
Doping
Även om ett landsting råkar sakna tillräcklig kompetens för viss hälso- och sjukvård så är
inte det ett skäl för att säga att kommunen är ansvarig för sådana hälso- och sjukvårdsinsatser. Om det kan ges någon form av socialtjänstinsats till en enskild för att behandla doping
så kan den enskilde i ett enskilt fall ha rätt till det från socialtjänsten. Eventuella hälso- och
sjukvårdsinsatser som den enskilde kan behöva på grund av doping är hälso- och sjukvårdens ansvar, även om ett visst landsting på grund av sin organisation saknar kompetens
gällande hälso- och sjukvårdsinsatserna. (Uppgifter från Socialstyrelsens jurister via
Maria Branting 2015-02-03.)
6 (15)
Ungdomar
Ungdomar upp till 18 år (i vissa fall upp till 21 år) utreds av barnhandläggare
vilka ska beakta dessa riktlinjer samt riktlinjer för barnavården i de fall missbruk förekommer. Insatser som beviljas av barnhandläggare kan verkställas
inom öppenvården för missbruk och beroende och/eller öppenvården för barn
och familj alternativt externa placeringar.
Urinprovstagning ska endast utföras av personal som erhållit intern utbildning
för urinprovstagning. Internutbildningen tillhandahålls av öppen- och slutenvårdsinsatserna.
Utandningsprover (alkohol) kan utföras av samtlig berörd personal vid behov.
Vistelsebegreppet
Bestämmelser om ansvarsfördelning mellan kommunerna finns särskilt i kapitel
2 a i socialtjänstlagen. Enligt lagen ska bosättningskommunen ansvara för stödoch hjälpinsatser till den enskilde oavsett om han eller hon vistas i bosättningskommunen eller tillfälligt i en annan kommun.
Bosättningskommun är oftast den kommun där den enskilde är folkbokförd.
Om den enskilde saknar stadigvarande bostad, kan t.ex. gälla personer som är
hemlösa eller som flyttar mellan tillfälliga boenden, ska den kommun till vilken
han eller hon har sin starkaste anknytning anses vara bosättningskommun.
Vistelsekommun är den kommun där den enskilde befinner sig när han eller
hon ansöker om stöd och hjälp eller det på annat sätt framkommer att personen behöver stöd och hjälp från kommunen. Vistelsekommunen har det yttersta ansvaret vid akuta situationer.
Mål
De insatser som socialförvaltningen erbjuder till enskilda med behov av missbruks- och beroendevård ska ha ett långsiktigt perspektiv d.v.s. insatserna ska
leda till att den enskilde kommer ur sitt risk-/missbruk eller beroende helt (alkohol, narkotika och flyktiga lösningsmedel) alternativt minskar (alkohol) sitt
missbruk eller beroende och inte längre har behov av mer insatser från något
av socialtjänstens ansvarsområden. Arbetet ska genomsyras av ett tydligt familjeperspektiv samt samverkan inom förvaltningen och med externa aktörer.
Utförandet (arbetssätt, metoder) av insatserna som tillhandahålls ska ha sin
utgång från missbruks- och beroendevårdens nationella riktlinjers rekommendationer i den mån det är möjligt. Insatserna ska vara anpassade till målgrupperna och behov av förändring över tid.
I den förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsplanen ska området
missbruk- och beroende tydligt framgå. Kompetensutvecklingsplanen ska återkommande innehålla intern grundutbildning inom missbruksområdet för nya
medarbetare som tillhandahålls av insatserna för missbruks- och beroendevården.
7 (15)
Lagstiftning
De lagar som främst reglerar verksamheten är socialtjänstlagen (SoL), Lagen
(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Offentlighets och sekretesslagen (OSL) och Förvaltningslagen (FL).
Socialtjänstlagen (SoL)
Rätten till bistånd
Den som har behov av stöd och vård kan ansöka om detta i form av bistånd.
Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett
självständigt liv.
(4 kap. 1 § SoL)
Enligt socialtjänstlagen har ”kommunen det yttersta ansvaret för att de som bor och
vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunens yttersta ansvar
omfattar dock inte insatser som åligger annan huvudman” (2 kap. 1 § SoL)
Enligt 3 kap 7 § Socialtjänstlagen ska ”socialnämnden arbeta för att förebygga och
motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden skall
genom information till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet
sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns.”
Särskilda bestämmelser om hjälp och vård till missbrukare finns i 5 kap 9 §
socialtjänstlagen, ”socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får
den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden
skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen/vården och noga bevaka att planen
följs ”
Om socialnämnden enligt 12 kap 9 § Socialtjänstlagen ”i sin verksamhet iakttar
något som tyder på att nya medel används för missbruksändamål eller att ändringar sker i
missbruksmönster av kända medel, ska nämnden utan dröjsmål anmäla detta till Folkhälsomyndigheten”. För eventuell anmälan se Socialnämndens delegeringsbestämmelser.
Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)
Vård till missbrukare ska ges i samförstånd med den enskilde, enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Under vissa förutsättningar, som finns angivna i
LVM, ska dock vård beredas missbrukaren oberoende av hans eller hennes
samtycke. Tvångsvården ska syfta till att motivera missbrukaren till att medverka frivilligt till fortsatt behandling och till att ta emot stöd för att komma
ifrån missbruket. (2 § och 3 § LVM)
Tvångsvård ska beslutas om (4 § LVM)



någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller
flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,
vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något
annat sätt och
han eller hon till följd av missbruket
8 (15)
a)utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,
b)löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller
c)kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.
Beslut om tvångsvård fattas av Förvaltningsrätten (5 § LVM).
Offentlighets och sekretesslagen
Enligt Offentlighets och sekretesslagen gäller sekretess inom socialtjänsten för
uppgift om enskilds personliga förhållanden, om inte uppgiften kan lämnas ut
utan att den enskilde eller någon närstående lider men (26 kap.1 § OSL). Se
vidare i Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, kapitel Offentlighet och sekretess. Se även socialförvaltningens rutin Begäran om utlämnande av allmän handling.
Barnperspektiv
Den överordnade principen i socialtjänstlagen är barnets bästa enl. 1 kap 2 §.
Detta innebär att andra principer kan få stå tillbaka om det krävs för barnets
bästa. Barnperspektivet ska enligt lagstiftning (SoL, LSS och LVU) finnas med
från överväganden och beslut till utförande av insats och planering av verksamhet. Barnets ställning ska stärkas genom att barnets bästa och barnets rätt
till information särskilt ska beaktas. Då ett barn berörs och misstänks fara illa
av en vuxens missbruk eller beroende ska hänsyn tas och samverkan ske för
barnets bästa. I dessa fall ska alltid en intern iakttagelse upprättas och överlämnas till Mottagningsenheten barn och vuxen.
Missbrukande gravida kvinnor och blivande fäder ska alltid motiveras till en
kontakt med socialsekreterare på barn- och familjeenheten. I pågående missbruksärenden kan kontakt etableras direkt med barn och familjeenheten om
samtycke föreligger. Om samtycke inte föreligger görs en intern iakttagelse till
mottagningsenheten barn och vuxen. Sekretess kan brytas enl. 25 kap 12 § 3
stycket OSL till förlossning och specialistmödravård.
Jämställdhet
Som ett led i kvalitetsarbetet ska socialförvaltningen aktivt arbeta för ett medvetet förhållningssätt kring jämställdhet för att säkerställa likvärdig service,
resursfördelning och inflytande för kvinnor, män, pojkar och flickor. Det innebär att män och kvinnor kan ha olika behov och detta ska uppmärksammas i
handläggningen så att behoven prövas på ett likvärdigt sätt och insatserna utförs utifrån vars och ens egna förutsättningar oberoende av kön.
Samverkan
En helhetsbedömning av den sökandes behov och förmåga ska alltid göras.
Finns det behov av flera typer av bistånd ska samverkan ske inom enheten och
med nämndens övriga verksamheter inom socialtjänsten. Samverkan bör också
9 (15)
ske med andra samhällsorgan efter samtycke från den enskilde. Om insatser
ges till flera i en familj, ska samtliga insatser samordnas. Undantag görs utifrån
behov av trygghet och säkerhet för våldsutsatta och barn som bevittnat våld.
På uppdrag från arbetsgivare (externt) och Kalmar kommuns kommunhälsa
(internt) kan öppenvårdsbehandling erbjudas utan biståndsbeslut då det ska ses
som arbetsgivaransvar. När arbetsgivare beställer uppdrag från öppen- eller
slutenvården sker debitering enligt särskild rutin.
Samverkansrutiner inom socialförvaltningens egna enheter som berör missbruksvården och ska beaktas i allt arbete är;
 Samordning internt - myndighetshandläggare
 Smedbacken – Planerad inskrivning i slussboende på Smedbackens Motivationsoch utredningsenhet
 Intern samverkan vid placering
Samverkansöverenskommelser externt som berör missbruksvården och ska
beaktas i arbetet är
 Samverkan – Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län.
 Samverkan – Samordnad individuell plan
 Samverkan – Kriminalvård (kontraktsvård gemensamma handläggningsrutiner,
rapportering hemlöshet, samordnad individuell plan m m)
Alla förvaltningsövergripande och enheters rutiner, processer och tillhörande
blanketter samt samverkansavtal/överenskommelser ska finnas tillgängliga i
socialförvaltningens verksamhetshandbok.
Arbetssätt
Övergripande
Socialförvaltningen ingår i regionalt samverkansarbete inom missbruks- och
beroendevården. Målet är att gemensamt utveckla missbruks- och beroendevården för att den enskilde ska ges bästa möjliga vård. Utgångspunkten är Socialstyrelsens nationella riktlinjer och annan aktuell kunskap inom området. Målsättningen är även att stärka barn- och föräldrastödet i missbruks- och beroendevården.
Serviceinsatser
Med serviceinsatser menas allmänt inriktade och generellt utformade insatser
som exempelvis alkoholrådgivning till enskilda och råd och stöd till anhöriga.
Serviceinsatser (utgörs ej av behovsprövad insats) kan erbjudas till enskilda vid
maximalt tre tillfällen per enskild individ. En bedömning görs vid andra
råd/stöd-tillfället om behov föreligger för behandlingskontakt. Föreligger behov av behandlingskontakt hjälps den enskilde att ta kontakt med Mottagningsenheten barn och vuxen för ansökan om behovsprövad insats. Behandlingskontakten kan vid behov påbörjas direkt utan att missbruksutredningen är
klar genom att ta beslut om insats under pågående utredning.
10 (15)
Förebyggande arbete
Närstående barn (inkluderar barn under 18 år som helt/delvis bor eller har
umgänge med enskilda med missbruk eller beroendeproblematik) ska rutinmässigt erbjudas stödgruppsverksamhet i form av Barn i missbruksmiljö (BIMgrupp). Deltagandet utgörs inte av en behovsprövad insats enligt 5 kap 10 §
SoL.
Vuxna närstående, som anser sig ha en relation till enskilda med missbruk- eller
beroendeproblematik skall rutinmässigt erbjudas stödinsatser inom öppenvården. Deltagandet utgörs inte av en behovsprövad insats enligt 5 kap 10 § SoL.
Inom sitt uppdrag har boendegruppens personal att arbeta motiverande mot
enskilda personer de möter i sin tjänst och som kan ha behov av insatser för
missbruk eller beroende och hemlöshet. Boendegruppens personal ska vara
den enskilde behjälplig att upprätta kontakt med Mottagningsenheten barn och
vuxen och/eller Mottagningsenheten försörjningsstöd för vidare utredning
kring den enskildes behov av stöd och hjälp.
Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden genom stöd underlätta för dem som
vårdar eller stödjer äldre, långvarigt sjuka eller funktionshindrade personer.
Detta stöd omfattar socialtjänstens alla målgrupper. Den som vårdar en närstående kan få stöd, råd och avlastning genom kommunen. Visst stöd är i form av
service och annat stöd kräver beslut av myndighetshandläggare.
Meningen med anhörigstödet är att:
 synliggöra de anhörigas situation
 förebygga ohälsa och bryta isolering
 finna glädje och ork
 underlätta vardagen
 ge information om vart man vänder sig för att få råd och stöd
 informera om olika aktiviteter och vad olika föreningar kan erbjuda
 stödja genom samtal, individuellt eller i grupp (ej behandlande samtal
vilka vid behov ska hänvisas till öppenvården)
Brottsförebyggande
Socialförvaltningen ingår i Kalmar brottsförebyggande råd för att bevaka och
identifiera problemområden i det brottsförebyggande arbetet. Kalmar brottsförebyggande råd utgörs av Socialförvaltningen, Barn- och ungdomsförvaltningen, Serviceförvaltningen, Gymnasieförbundet, Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning samt politiker inom Kalmar kommun
Nattvandring
Socialförvaltningen administrerar nattvandring för trygghetsskapande.
11 (15)
Områdesarbete
Det socialt förebyggande utvecklingsarbetet kring drog- och brottsprevention i
bostadsområdena sker tillsammans med föreningsliv, företagare, frivilligorganisationer och Svenska kyrkan. Syftet är att stärka området, motverka utanförskap samt främja integrationen. Alla aktiviter som skapas ska vara kostnadsfria
för deltagarna.
Alkohol/narkotika/doping/tobak (ANDT)
Uppdraget syftar till att förebygga kring alkohol, narkotika, doping och tobak i
Kalmar kommun inom ramen för Kalmar mot droger.
Inom alkoholområdet sker särskilda satsningar mot Kalmars krogar genom
”Ansvarsfull alkoholservering”, föräldrainformation ut mot Kalmars skolor
samt med Kalmars s.k. riskkvällar så som skolavslutning, inspark, rugbykväll
och ”Fullt ös” på Valborg.
Arbete sker också mot föreningslivet för att ta fram alkoholförebyggande policy i föreningar, mot rattfylleri och drogfylleri i samverkan med polisen samt
samverkan med landstinget kring gravida kvinnors drogvanor.
Inom narkotikaområdet sker särskilda satsningar i form av föräldrainformation
kring cannabis/spice till dem vars barn går på högstadie- och gymnasieskolor.
Utbildning tillhandahålls personal på krogarna inom nätverket ”Krogar mot
knark” samt deltagande i ”Säkert krogliv i Kalmar” (SKRIK) bestående av polis, Kalmar kommun och krogbranschen.
Inom dopingområdet medverkar socialförvaltningen i nätverket Prevention av
doping i Sverige (PRODIS) som tillhandahåller utbildningsinsatser mot Kalmars träningsanläggningar i samverkan med polis, Smålandsidrotten, Kalmar
kommun och den dopingsansvarige från varje träningsanläggning samt tillhandahåller utbildning för gymnasieelever årskurs ett kring doping/kosttillskott.
Inom tobaksområdet sker samverkan med landstingets folktandvård i form av
tobaksfri duo och på gymnasieskolan årskurs ett, finns ett annat spår med föreläsningar och tobaksanvänjning.
Handläggning
Inom socialtjänsten kan det inte uteslutas att alkohol eller narkotika kan vara
en del av problemet i bl.a. följande fyra situationer:
 Par-relaterade problem och våld inom familjen.
 Försummelse av barnen.
 Kriminalitet, t.ex. rattfylleri och stöld.
 Upprepade eller långvariga ekonomiska problem
För att identifiera riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion ska Alcohol Use
Disorders Identification Test (AUDIT) användas och för att identifiera personer med drogrelaterade problem ska Drug Use Disorders Identification Test
(DUDIT) användas.
12 (15)
Utredning
När den enskilde tar kontakt med socialtjänsten erbjuds en tid för information
om tillgängliga alternativ för hjälp och vård med syfte att komma ifrån sitt
missbruk/beroende. Tid för information ska erbjudas inom 4 - 7 dagar (inklusive helgdagar). En anmälan om att någon behöver stöd eller hjälp till följd av
missbruk av beroendeframkallande medel ska bedömas så snart detta är möjligt, med hänsyn till faran för personens liv och hälsa. Förhandsbedömning ska
vara slutförd senast 10 arbetsdagar efter ankomstdagen. Alla beslut om insatser
föregås av ansökan/anmälan och utredning.
I familjer med risk/missbruk och/eller beroende hos föräldrar eller annan
vuxen ska fokus ligga på helhetssyn utifrån ett familjeperspektiv genom samordnade utredningar och bedömningar av insatser för såväl föräldrar som barn
och unga.
Den interna arbetsfördelningen utgår från framtagna rutiner och processbeskrivningar som finns i socialförvaltningens verksamhetshandbok.
Vid all handläggning ska stor vikt läggas vid den enskildes rätt till delaktighet,
inflytande och självbestämmande. Den enskilde ska rutinmässigt;
 Erbjudas att ha med sig en annan person på möten (t.ex. närstående,
stödperson eller kontaktperson).
 Informeras skriftligt eller muntligt om sina rättigheter att få ta del av
sin journal,
 Informeras om möjligheten att få en samordnad individuell plan samt
 Informeras om möjligheten att överklaga beslut.
Utredningen ska vara tillräckligt omfattande för att ge ett tillfredsställande underlag för beslut, men inte vara mer genomgripande än vad som är nödvändigt
för utredningens syfte. Utredning och bedömning ska genomföras i samråd
med den som söker insatsen och bygga på en helhetssyn av den enskildes situation.
Inom enheten mottagning barn och vuxen används checklista tillhörande rutin
Utredning missbruk (vid kortare, maximalt sex månaders behandlingsinsats) samt
i särskilda fall (vid begränsad insats som urinprovstagning) en mer begränsad
utredning. I samtliga fall skall ifyllande ske av ”ASI bortfall” i ASI-nets databas
enligt ASI-plan.
Inom enheten utredning vuxen ska utredning som regel göras med hjälp av
standardiserade bedömningsinstrument som ASI eller ADAD. Om bedömningsinstrumenten inte är möjliga att använda ska checklista tillhörande rutin
Utredning missbruk användas samt ifyllande ske av ”ASI bortfall” i ASI-nets databas enligt ASI-plan. Särskilda grupper där ASI inte bedöms är lämpligt att
användas, ska framgå i ASI planen.
För att arbeta evidensbaserat samt uppfylla villkoren i en rättssäker handläggning är minimivillkor att dokumentera den enskildes situation före en insats,
insatsen i sig och hur den enskildes situation ser ut efter insatsen.
13 (15)
Utredningen kan även innehålla vilka nedanstående utredande agerandetyper
som använts enligt socialstyrelsens klassifikationssystem.
 Bedömning
 Manualbaserat test och samtal
 Observation
 Utredande samtal
 Inhämtning av uppgifter från andra aktörer
 Utredande aktivitet, annan specificerad eller ospecificerad
Beslut
Av beslut ska framgå vad den enskilde ansökt om, vad som har beslutats, för
vilken tid beslutet gäller samt information om rätten att överklaga. Beslut om
avslag ska motiveras skriftligt och lämnas muntligt till den enskilde tillsammas
med besvärshänvisning. Vid inkommen överklagan av beslut ska Överklagan/omprövning av beslut – process följas.
Delegation för beslut regleras i Socialnämndens delegationsbestämmelser.
Alla beslut ska följas upp minst var sjätte månad och alltid omprövas vid förändrade behov.
Insatser
Vid överväganden om psykosociala och andra stödinsatser som bostad och
HVB placeringar ska beslut baseras så långt det är möjligt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjers vetenskapliga underlag.
Öppenvård/bostad
För behovsprövade psykosociala stödinsatser till personer med missbruk och
beroende tas beslut (i ProCapita) enligt dokument Insatser i Procapita.
Placering HVB/familjehem
För placering på HVB/familjehem tas beslut (i ProCapita) enligt dokument
Insatser i Procapita.
Inför längre (över två månader) externa placeringar ska först bedömningsgruppen sammankallas. Bedömningsgruppen består av verksamhetschefen för mottagning och utredning, verksamhetschefen för missbruk och socialpsykiatri,
enhetschefen för mottagning barn och vuxen och/eller utredning vuxen samt
enhetschefer för insatser missbruk och beroende. Externa placeringar ska följa
villkor för Upphandling HVB – vuxna och tillhörande blankett.
LVM
För tvångsåtgärder enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) tas
beslut (i ProCapita) enligt dokument Insatser i Procapita.
Anhöriga
För behovsprövad individuell behandlingsinsats till anhöriga/medberoende tas
beslut (i ProCapita) enligt dokument Insatser i Procapita. Utöver dessa insatser
kan andra insatser till anhöriga beviljas i undantagsfall i samråd med ansvarig
enhetschef/verksamhetschef.
14 (15)
Genomförande och individuell uppföljning
Ungdomar 18-21
Inför överflytt av pågående ärende mellan utredningsenheterna barn och familj/placeringsenheten och utredningsenheten vuxen ska ett gemensamt möte
bokas tillsammans med den enskilde och aktuella insatser. Vid mötet presenteras den nya handläggaren och aktuell genomförandeplan gås igenom. Om den
enskilde vill ansöka om fortsatta insatser aktualiseras en ny ansökan. Tidigare
insats och verkställighet avslutas i Procapita. En ny utredning inleds och genomförs av Utredningsenheten vuxen. Beslut tas om samma eller andra insatser utifrån den enskildes behov.
Vårdplan
Vårdplanen är en sammanställning av de behov som utredningen visar att den
enskilde har, och vilka mål för behandlingen som satts upp utifrån dessa behov
och slutligen vilka insatser som planeras för att målen skall nås. En vårdplan
skall alltid upprättas och medfölja placering på Hem för vård eller boende
(HVB).
Uppdrag
I och med att beslut om insats tas ska ett skriftligt uppdrag överlämnas till insatsen som underlag för upprättande av genomförandeplanen enligt befintlig
rutin. Vid fler än en insats internt eller externt, samordnar socialsekreteraren
tillsammans med berörda insatser och en intern samordnad individuell plan
(ISIP) upprättas, efter medgivande från den enskilde.
Genomförandeplan
Genomförandeplan ska upprättas enligt Social dokumentation individ- och familjeomsorg - tillämpningsanvisningar. I genomförandeplanen ska framgå vilka individstödjande aktiviteter/insatser som ska genomföras utifrån den enskildes behov.
Genomförandeplanen upprättas av insatsen utifrån underlaget i det skriftliga
uppdraget/vårdplan och ska vara undertecknad av den enskilde.
Uppföljning av insats
Uppföljning sker i samtliga ärenden där insatser beviljats. I alla ärenden används rutin för Genomförandeplanering missbruk med tillhörande checklista. I
ärenden där utredning skett med hjälp av ASI grund används ASI – uppföljning. ASI-uppföljning kan utföras av insatsen på uppdrag av ansvarig socialsekreterare. Resultatet från ASI- uppföljning förs in i ASI-net.
Eftervård
Den enskilde ska alltid informeras om och erbjudas eftervård i anslutning till
behandlande insatser oavsett om insatsen sker internt eller externt. Eftervården
kan bestå av strukturerad gruppverksamhet alternativt utformas för den enskilde individuellt. Hur eftervården är konstruerad ska framgå av insatsernas
verksamhetsbeskrivning.
Vid återfall inom sex månader från avslutad öppenvårdsinsats ska det ses som
beslut om förlängd behandlingstid. Målet med insatsen är att den enskilde ska
lära sig hur återfallsprocessen ser ut, vad som startar den, hur signalerna byggs
upp för att skapa sig en konkret handlingsplan att kunna möta signalerna på.
Handläggningen ska ske enligt fastställd rutin.
15 (15)
Vid återfall efter en längre period av nykterhet/drogfrihet (från sex månader
efter avslutad insats) ska den enskilde erbjudas ny behovsprövad insats med
utredning som grund.
Uppföljning på verksamhetsnivå
Uppföljning av missbruks- och beroendeverksamheten görs genom;
 Deltagande i uppföljningen av de nationella indikatorerna inom
ANDT-området. Utifrån resultatet för Kalmar kommun tar ledningsgruppen för BRÅ/ANDT ställning till vidare förebyggande arbete som
läggs in i målarbetet nästkommande år.
 Egenkontroller enligt framtagen handlingsplan,
 Deltagande i Öppna jämförelser och Kommunens kvalitets i korthet
(KKIK) enligt kommunövergripande rutin. Resultat gås igenom och
analyseras av berörda verksamhetschefer tillsammans med ansvarig
verksamhetsutvecklare. Handlingsplan upprättas och prioriterade aktiviteter läggs in i målarbetet nästkommande år.
 Deltagande i Kostnad per brukare (KPB), resultaten gås igenom och
analyseras av ansvarig chef på respektive enhet och grupp. Förbättringsförslag återkopplas till respektive verksamhetschef för vidare prioritering i Socialförvaltningens ledningsgrupp.
 Mellan 2015-2017 sker deltagande i forskningsprojekt (Institutionen för
socialt arbete, Umeå universitet) för att få kunskap om effekterna av de
insatser som beslutas genom användande av insatsmodulen UBÅT i
ASI-Net.
 Regelbunden framtagning av specifika nyckeltal för missbruks- och beroendevården.
 Årlig sammanställning och analys av uppgifter på gruppnivå från ASIdatabas för ett styrkt underlag om brukarnas behov samt en sammanställning och analys av ASI bortfall för ett styrkt underlag om målgrupper där ASI intervju inte bör genomföras.