Studiehandledning VT15 - Stockholms universitet

Camilla Thunborg, 08-16 39 29
2015-01-20
Studiehandledning
Organisationspedagogik – lärande och ledarskap, 7,5 Hp, vt 2015.
Jon Ohlsson & Camilla Thunborg
Denna kurs läses som obligatorisk kurs inom masterprogrammet i ledarskap, som valbar kurs inom
masterprogrammet i pedagogik och vårdpedagogik och inom flera magisterprogram samt som
fristående kurs på avancerad nivå. Kursen är också öppen för studerande inom forskarutbildning.
Detta innebär intressanta förutsättningar för studenter med olika intressen att närma sig fältet
Organisationspedagogik. Organisationspedagogik är ett forskningsfält som studerar utveckling i och
av organisationer ur olika pedagogiska perspektiv. Här uppmärksammas mellanmänskliga lär-,
påverkans- och förändringsprocesser och dess förutsättningar i organisationer. Detta forskningsfält
har funnits vid Stockholms universitet sedan 1990-talet men namnet organisationspedagogik började
användas under tidigt 2000-tal.
Kursens syfte
Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper om Organisationspedagogik som forskningsfält utifrån
centrala teorier och begrepp, förståelse för hur dessa teorier och begrepp används för att analysera
pedagogiskt intressanta frågor i organisationer samt kunna använda dessa teorier och begrepp för
att självständigt kunna analysera pedagogiskt intressanta frågor i organisationer.
Förväntade studieresultat – Kursens lärandemål
Efter genomgången kurs förväntas du kunna:
-
Redogöra för de i kursen behandlade teoribildningarna och dess centrala begrepp
-
Problematisera och diskutera relationen mellan olika perspektiv på ett teoretiskt och
begreppsligt plan.
-
Analysera ett praktiskt fall utifrån teorier och begrepp.
-
Problematisera och diskutera pedagogik som empiriskt vetenskaplig disciplin och pedagogik
som praktik relaterat till ett organisationssammanhang.
Dessa lärandemål ligger till grund för hur kursen examineras och för de betygskriterier som examinationen bedöms efter.
Kursens innehåll, uppläggning och arbetsformer
Kursen genomförs i form av träffar på tre timmar mellan aktiva forskare och studenter i en blandform mellan föreläsning och seminarium samt avslutas med en workshop om ledarskap. Inför varje
träff förväntas du ha läst litteratur och funderat på hur begrepp och teorier hänger ihop. Därefter är
syftet med träffen att (a) skapa förståelse för hur olika begrepp och teorier hänger samman, (b)
diskutera hur de djupgående kan förstås samt (c) diskutera hur teorier och begrepp kan användas för
att förstå pedagogiska frågor i organisationer, specifikt och generellt.
Tanken är också att du parallellt med att läsa in dig på dessa fem teman ska påbörja arbetet med din
individuella examinationsuppgift. Nedan ges en kortare beskrivning över varje tillfälle, vad som är
centralt, vad du förväntas läsa och vad du förväntas diskutera.
I kursen introduceras följande teman:
1. Organisationspedagogik, organisation och organisering
2. Lärande, organisering och identitet
3. Genus och organisatoriskt lärande
4. Lärande, organisering, kompetens och rationalitet
5. Organisationsbilder
6. Lärande och organisatorisk förändring
7. Beslutsfattande och organisatoriskt lärande
8. Arbetsplatsens lärmiljöer
Dessa teman syftar till att introducera teorier och begrepp som är centrala inom organisationspedagogiken som fält och som kan användas för att analysera pedagogiskt intressanta frågor i
organisationer. De syftar också till att ge en gemensam kunskapsbas för fortsatt fördjupning och
analys. Denna begreppsliga ram kopplar samman teorier om arbetsplatslärande till teorier om
organisation och organisering, ledarskap och förändring. Inom dessa teman ges exempel på hur
dessa teorier har använts i pågående analyser av organisationer och verksamheter som t.ex. skola,
hälso- och sjukvård och näringsliv.
Slutligen förväntas du som student kunna analysera ett eget upplevt dilemma i organisationer med
hjälp av de teorier och begrepp som introducerats i kursen.
Examination
Kursen examineras genom en individuell skriftlig uppgift som består av två delar. I den första delen
av examinationen ska du redogöra för de teorier som ingår i kursen och dess centrala begrepp. Den
andra delen utgör huvuddelen av examinationen. Där ska du analysera ett fall som du själv beskriver
utifrån någon eller några av de teorier som du väljer att använda. Du förväntas därigenom kunna
definiera teorier och begrepp som är centrala inom det organisationspedagogiska området och
använda några av dessa i din analys. Examinationsuppgiften läggs upp som särskild fil på mondo.
Betygskriterier
Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala med graderna (i fallande
ordning) A, B, C, D, E, Fx och F. Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre
betyg. Vid betyg Fx får studenten komplettera sin examination i enlighet med de instruktioner som
ges av examinatorerna. Betyg F innebär att studenten måste lämna in en ny examination.
A
Den studerande redogör för de aktuella teoretiska begrepp och begreppsrelationer, med
hänvisningar till teorier och definitioner som behandlas i kurslitteraturen, på ett tydligt och relevant
sätt. Dessutom analyseras ett självständigt valt exempel och problem utifrån ett valt teoretiskt och
begreppsligt resonemang på ett stringent sätt. Den studerande uppvisar ett därmed kritiskt,
självständigt och reflekterande förhållningssätt i behandlingen av såväl teorier och begrepp som i
analysen av det egna exemplet.
B -D
För betygen B-D görs successiva avdrag för brister i fullständigheten vid redovisning av begrepp och
teorier, för oklarheter i analyser samt för relativ avsaknad av kritiskt, självständigt och reflekterande
förhållningssätt.
E
Den studerande kan redogöra för begrepp och begreppsrelationer även om hänvisningar till teorier
eller definitioner uppvisar brister. Den studerande analyserar ett eget valt exempel men analysen
framstår i olika avseenden som fragmentarisk och icke stringent. Den studerande uppvisar försök till
kritiskt, självständigt och reflekterande förhållningssätt. Redovisningen är, trots bristerna, så tydlig
och klar att det är möjligt att följa resonemang och värdera svaren i relation till betygskriterierna.
Fx
Den studerande redogör endast bristfälligt för de teoretiska begrepp och begreppsrelationer som
behandlas i kurslitteraturen. Hänvisningar till teorier eller definitioner saknas eller uppvisar stora
brister. Diskussion av adekvata företeelser och förhållanden saknas eller framstår inte på ett sätt som
möjliggör bedömning. I den studerandes prestationer saknas ett kritiskt, självständigt och reflekterande förhållningssätt.
F
Den studerande prestationer saknar i stor utsträckning relevans för de examinationsgrundande
uppgifterna. Redovisningen är så språkligt oklar att det inte är möjligt att bedöma svaren i relation till
kriterierna.
Schema
Ve/dag
13/Ons
Datum
150325
Tid
13-16
Lokal
2403
Lärare
Jon Ohlsson
Camilla Thunborg
14/Ons
150401
13-16
2403
Camilla Thunborg
15/Ons
150408
13-16
F12
16/Ons
150415
13-16
2403
Susanne
Andersson
Jon Ohlsson
17/Ons
150422
13-16
F12
Pär Larsson
18/Ons
19/Ons
150429
150506
13-16
13-16
F12
F12
Marianne Döös
Thomas Backlund
20/Ons
22/Ons
150513
150527
13-16
13-16
2403
F12
Peter Johansson
Jon Ohlsson
Camilla Thunborg
23/Fre
150605
17.00
24/Fre
150612
17.00
35/Må
150824
17.00
Innehåll
Organisationspedagogik,
organisation
och
organisering
Lärande, organisering och
identitet
Genus och organisatoriskt
lärande
Lärande,
organisering,
kompetens
och
rationalitet
Lärande
och
organisatorisk förändring
Organisationsbilder
Beslutsfattande
och
organisatoriskt lärande
Arbetsplatsens lärmiljöer
Seminarium: Diskussion
om
dilemma
i
organisationspedagogik
Inlämning
av
examinationer.
Inlämningar
av
kompletteringar.
Inlämning
av
omexaminationer
Litteraturlista
Kursen baseras på två böcker och i övrigt artiklar och e-bokkapitel som finns nedladdningsbara via
biblioteket eller i DIVA. Nedan ges en översikt över all litteraturen därefter ges en förteckning över
innehåll och läshänvisningar till varje undervisningstillfälle.
Argyris, C. (2006). Reasons and Rationalizations : The Limits to Organizational Knowledge. Kap 1.
Introduction. Sid. 1 – 17. (Finns att ladda ner som e-bok via Stockholms universitetsbibliotek.)
Bettis-Outland, H. (2012). Decision-making´s impact on organizational learning and information
overload. Journal of Business Research 65 (2012), 814-820 (pdf).
Crevani, L., Lindgren, M. & Packendorff, J. (2010). Leadership, not leaders: On the study of leadership
as practices and interactions. Scandinavian Journal of Management, 26(1) 77-86.
Czarniawska, B. (2008) A Theory of Organizing, Cheltenham: Edward Elgar. (finns att köpa på
Akademibokhandeln)
Dixon, N. (1999). The Organizational Learning Cycle: How We can Learn collectively. Kap. 4 och 5.
(Finns att ladda ner som e-bok via Stockholms universitetsbibliotek.)
Döös, M., Johansson, P., & Backström, T. (unpubl. manuscript). Alternative organisation images for
the enabling of change: Making work-integrated relations visible. (pdf)
Ellström, E., Ekholm, B. & Ellström, P.-E. 2008. Two types of learning environment. Enabling and
constraining a study of care work. The Journal of Workplace Learning, Vol. 20, 84-97. (Laddas ner
från sub.su.se)
Fuller, A., Hodkinson, H., Hodkinson, P. & Unwin, L. (2005). Learning as Perpheral Participation in
Communities of Practice: a Reassessment of Key Concepts in Workplace Learning. British Educational Research Journal, 31, 1, 49-68. (19s). (Laddas ner från sub.su.se)
Handley, K., Sturdy, A., Fincham, R. & Clark, T. (2006). Within and Beyond Communities of Practice:
Making Sense of Learning through Participation, Identity and Practice. Journal of Management
studies, 43, 3, 641-653. (finns att ladda ner visa sub.su.se). (Laddas ner från sub.su.se)
Illeris, K. 2004. A model for learning in working life. Journal of Workplace Learning, Vol. 16, 431-441.
(Laddas ner från sub.su.se)
Larsson, P. Löwstedt, J. & Shani, A.B. (2001) IT and the learning organization: Exploring myths
of change. Organization Development Journal, Vol. 19, No. 1 (Spring), pp. 73-90. (Laddas
ner från sub.su.se)
Levitt, B., March, J.G. (1998). Organizational learning. Annual Reviews. (1988. 14:3 319-340 (pdf).
Lindholm, K. (Ed.) (2011). Gender Mainstreaming in Public Sector Organizations. Policy
Implications and Practical Applications. Lund: Studentlitteratur.
Mintzberg, H. & Van der Heyden, L. (1999). Organigraphs: Drawing how companies really work.
Harvard Business Review, 77(5), 87-94. (Laddas ner från sub.su.se)
Mulloch & Cairns (2011) The Sage Handbook of Workplace Learning. London: Sage: (Kapitel 1-2 & 4).
(finns att ladda ner som e-bok via sub.su.se). (Laddas ner från sub.su.se)
Ohlsson , J. (2014),"Pedagogic challenges in the learning organization", The Learning Organization,
Vol. 21 Iss 3 pp. 162 – 174. (Laddas ner från sub.su.se)
Ohlsson, J. (2013). Team Learning: Collective Reflection Processes in Teacher Teams. Journal of
Workplace Learning, Vol. 25 No. 5, pp. 296-309. (Laddas ner från sub.su.se)
Thunborg, C. (2011). Learning behind the curtains – Becoming health care assistants in Sweden. In
Słowińska, S. (Redakcja Naukowa) : 12 Dyskursy Młodych Andragogơw. , Zielona, Gora, Poland:
Uniwersytet Zielonogơ. (Denna artikel är publicerad på polska, originalversionen på engelska finns
att ladda ner från DIVA). (22s).
Tsoukas, H. & Chia, R. (2002) On Organizational Becoming: Rethinking Organizational
Change. Organizational Science, Vol. 13, No. 5 (September-October), pp. 567-582. (Laddas
ner från sub.su.se)
Läshänvisningar
Kurstillfälle 1 – Organisationspedagogik, organisation och organisering
2015-03-25 kl. 13-16, lokal: 2403
Jon Ohlsson och Camilla Thunborg
Jon.ohlsson@edu.su.se, camilla.thunborg@edu.su.se
Vid detta tillfälle introduceras du till forskningsfältet Organisationspedagogik. Här behandlas relationen mellan begreppen organisation och organisering för att klargöra skillnaden mellan organisation
som företeelse och organisering som process. Vid detta tillfälle diskuteras också olika synsätt på
organisering och vilken betydelse dessa olika synsätt har för hur vi närmar oss forskningsfältet
Organisationspedagogik.
Till detta första tillfälle ska du läsa:
Czarniawska, B. (2008) A Theory of Organizing, Cheltenham: Edward Elgar.
Ohlsson , J. (2014),"Pedagogic challenges in the learning organization", The Learning Organization,
Vol. 21 Iss 3 pp. 162 – 174. (Laddas ner från sub.su.se)
Kurstillfälle 2. Lärande, organisering och identitet.
2015-04-01, kl. 13-16 Lokal 2403
Camilla Thunborg
camilla.thunborg@edu.su.se
Med utgångspunkt i Organisationspedagogiken som forskningsfält diskuteras relationen mellan
begreppen organisering, lärande och identitet. Först ges en översikt över området Arbetsplatslärande ”Workplace learning”. Därefter presenteras några teoretiska utgångspunkter om socialt/situerat
lärande med exempel från arbetslivet. Här definieras begrepp som deltagande (Legitimate Peripheral
Participation), social praktik och praktikgemenskap (Community of Practice) samt identitet (identitetskapande). Slutligen diskuteras relationen mellan lärande som formning av identiteter i relation till
organisering. Till detta tillfälle ska du läsa:
Mulloch & Cairns (2011) The Sage Handbook of Workplace Learning. London: Sage: (Kapitel 1-2 & 4).
(Laddas ner från sub.su.se)
Handley, K., Sturdy, A., Fincham, R. & Clark, T. (2006). Within and Beyond Communities of Practice:
Making Sense of Learning through Participation, Identity and Practice. Journal of Management
studies, 43, 3, 641-653. (Laddas ner från sub.su.se)
Fuller, A., Hodkinson, H., Hodkinson, P. & Unwin, L. (2005). Learning as Perpheral Participation in
Communities of Practice: a Reassessment of Key Concepts in Workplace Learning. British Educational Research Journal, 31, 1, 49-68. (19s). (Laddas ner från sub.su.se)
Thunborg, C. (2011). Learning behind the curtains – Becoming health care assistants in Sweden. In
Słowińska, S. (Redakcja Naukowa) : 12 Dyskursy Młodych Andragogơw. , Zielona, Gora, Poland:
Uniwersytet Zielonogơ. (Denna artikel är publicerad på polska, originalversionen på engelska finns
att ladda ner från DIVA). (22s).
Kurstillfälle 3. Genus och organisatoriskt lärande
2015-04-08 kl. 13-16 hörsal F12.
Susanne Andersson
susanne.andersson@edu.su.se
Utifrån genusforskningen vet vi att genus reproduceras i vardagen i organisationer och att
detta bidrar till att begränsa möjligheter till lärande och utveckling i och av organisationer.
Att öka genusmedvetenheten är därför en central fråga för såväl offentliga som privata
organisationer. Under kurstillfället kommer jämställdhetsintegrering som strategi att presenteras. Under kurstillfället fokuseras också varför det är särskilt viktigt att chefer med formell
makt, i såväl offentliga som privata organisationer är genusmedvetna. En lärande- och
utvecklingsmodell för genusmedvetna chefer och organisationer kommer också att diskuteras. Före kurstillfället ska du läsa:
Lindholm, K. (Ed.) (2011). Gender Mainstreaming in Public Sector Organizations. Policy
Implications and Practical Applications. Lund: Studentlitteratur.
Kurstillfälle 4: Lärande, organisering och rationalitet.
2015-04-15 kl. 13-16 sal 2403
Jon Ohlsson
jon.ohlsson@edu.su.se
Vid det här tillfället går vi igenom kollektiva lärprocesser, dvs. så kallat ”teamlärande” och organisatoriskt lärande. Den organisatoriska lärandecykeln som utvecklats av Nancy Dixon (1999) behandlas.
Denna teoribildning har stark betoning på kommunikationens betydelse när det gäller organisatoriskt
lärande. Detsamma gäller för ”teamlärande” utifrån Ohlssons studier (2013) som också tas upp vid
detta tillfälle. Vi kommer också att tillsammans reflektera över rationalitetsbegreppet, bl a. med anknytning till Argyris text (2006). Rationalitet utgör ju ett centralt tema inom mycket av organisationsforskningen och det är därför viktigt att uppmärksamma såväl möjligheter som begränsningar i det vi
betraktar som rationellt handlande i samband med teams och organisationers lärande. En viktig fråga
är om det rationella handlandet finns eller om det mest är fråga om rationaliseringar i form av ett
slags försvarsbeteende som vi ägnar oss åt.
Argyris, C. (2006). Reasons and Rationalizations : The Limits to Organizational Knowledge. Kap 1.
Introduction. Sid. 1 – 17. (Laddas ner från sub.su.se)
Dixon, N. (1999). The Organizational Learning Cycle: How We can Learn collectively. Kap. 4 och 5.
(Laddas ner från sub.su.se)
Ohlsson, J. 2013. Team Learning: Collective Reflection Processes in Teacher Teams. Journal of
Workplace Learning, Vol. 25 No. 5, pp. 296-309. (Laddas ner från sub.su.se)
Kurstillfälle 5. Lärande och förändring
22 april kl. 13-16 hörsal F12.
Pär Larsson
pär.larsson@edu.su.se
I detta seminarium fokuseras förändring och lärande i organisationer, och hur de förhåller sig till
varandra. Vi utgår från två centrala perspektiv på förändring – planeringsperspektivet och organiseringsperspektivet – och diskuterar hur förändring kan förstås ur vart och ett av dessa. Betoningen
ligger på organiseringsperspektivet vilket gör att vi riktar fokus mot verksamhetens organiseringsförmåga att hantera förändring där de organisatoriska förutsättningarna för personalens lärande
utgör en viktig faktor.
Litteratur till detta tillfälle:
Czarniawska, B. (2008) A Theory of Organizing, Cheltenham: Edward Elgar.
Tsoukas, H. & Chia, R. (2002) On Organizational Becoming: Rethinking Organizational
Change. Organizational Science, Vol. 13, No. 5 (September-October), pp. 567-582. (Laddas
ner från sub.su.se)
Larsson, P. Löwstedt, J. & Shani, A.B. (2001) IT and the learning organization: Exploring myths
of change. Organization Development Journal, Vol. 19, No. 1 (Spring), pp. 73-90. (Laddas
ner från sub.su.se)
Kurstillfälle 6. Organisationsbilder
29 april kl. 13-16 i hörsal F12
Marianne Döös
marianne.doos@edu.su.se
Tanken om lärorienterat ledarskap presenteras med hjälp av begrepp som kompetensbärande
relationer och arbetsuppgifters relationik. Med grund i kompetensbegreppet utvecklas här tankar om hur kompetens bärs i interaktioner och relationer mellan människor i arbete. Tre organisationsbilder presenteras och diskuteras. Litteratur till detta tillfälle:
Crevani, L., Lindgren, M. & Packendorff, J. (2010). Leadership, not leaders: On the study of leadership
as practices and interactions. Scandinavian Journal of Management, 26(1) 77-86. (Laddas ner från
sub.su.se)
Döös, M., Johansson, P., & Backström, T. (unpubl. manuscript). Alternative organisation images for
the enabling of change: Making work-integrated relations visible.
Mintzberg, H. & Van der Heyden, L. (1999). Organigraphs: Drawing how companies really work.
Harvard Business Review, 77(5), 87-94. (Laddas ner från sub.su.se)
Kurstillfälle 7. Beslutsfattande och lärande organisationer
6 maj kl. 13-16 hörsal F12.
Thomas Backlund
thomas.backlund@edu.su.se
Beslutsfattande sker i något avseende på alla nivåer i en organisation. Trots att många beslut inverkar på organisationens medarbetare, är det inte säkert att dessa beslut leder till, eller utgör en effekt
av, individuellt-, kollektivt- eller organisatoriskt lärande. Syftet med seminariet är att problematisera
relationen mellan beslutsfattande och organisatoriskt lärande. Till detta tillfälle ska du läsa:
Bettis-Outland, H. (2012). Decision-making´s impact on organizational learning and information
overload. Journal of Business Research 65 (2012), 814-820 (pdf).
Dixon, N. (1999). The Organizational Learning Cycle: How We can Learn collectively. Kap. 4 och 5.
(Laddas ner från sub.su.se)
Levitt, B., March, J.G. (1998). Organizational learning. Annual Reviews. (1988. 14:3 319-340 (pdf).
(Laddas ner från sub.su.se)
Ohlsson, J. 2013. Team Learning: Collective Reflection Processes in Teacher Teams. Journal of
Workplace Learning, Vol. 25 No. 5, pp. 296-309. (13s) (Laddas ner från sub.su.se)
Kurstillfälle 8. Arbetsplatsens lärmiljöer
13 maj kl. 13-16, sal 2403
Peter Johansson
peter.e.johansson@mdh.se
Vid detta tillfälle fokuseras arbetsplatsens lärmiljöer genom att diskutera hur arbetets organisering
påverkar villkoren för arbetsintegrerat lärande. Vi behandlar strukturella och kulturella aspekters
betydelse för lärande genom arbetet och hur det i sin tur länkar till individuella aspekter. Följande
artiklar ligger till grund för diskussionen:
Ellström, E., Ekholm, B. & Ellström, P.-E. 2008. Two types of learning environment. Enabling and
constraining a study of care work. The Journal of Workplace Learning, Vol. 20, 84-97. (Laddas ner
från sub.su.se)
Illeris, K. 2004. A model for learning in working life. Journal of Workplace Learning, Vol. 16, 431-441.
(Laddas ner från sub.su.se)
Kurstillfälle 9 – Slutseminarium och diskussion om organisationspedagogiska dilemman.
27 maj kl. 13-16, hörsal F12
Jon Ohlsson & Camilla Thunborg
jon.ohlsson@edu.su.se
camilla.thunborg@edu.su.se
Vid detta tillfälle kommer ni att få presentera och diskutera organisationspedagogiskadilemman att
analysera i era slutexaminationer.
Slutligen…. hoppas vi att vi får en riktigt trevlig kurs tillsammans!!!!
Camilla, Jon, Marianne, Peter, Pär, Susanne och Thomas