Anbudet

Anbud
2014-09-30
Upphandlande organisation
Upphandling
Stockholms stad, Södermalm
stadsdelsförvaltning
Stefan Tengbom
Drift av Hammarby och Danvikstulls dagliga
verksamheter
298-2014-2.2.2.
Sista anbudsdag:
2014-09-30
Symbolförklaring:
Texten/frågan innehåller krav som måste uppfyllas
Texten kommer att ingå i avtalet
Texten ingår i kvalificeringen
Texten innehåller sekretessbelagd information
Frågan är viktad och ingår i delen av upphandlingen
Frågan besvaras av köparen
Anbudslämnare
Säljare:
Anbud:
Organisationsnr.:
Frösunda Omsorg AB
Anbud för Södermalm Sdf (14/31)
5565092482
1. Upphandling av driften av Hammarby och Danvikstulls
dagliga verksamheter
1.1. Anbudsinbjudan
1.1.1. Inledning
Södermalms stadsdelsnämnd i Stockholm inbjuder er att lämna anbud på driften av
Hammarby dagliga verksamhet och Danvikstulls dagliga verksamhet.
Uppdraget omfattar daglig verksamhet enligt Lag om stöd och service åt vissa
funktionshindrade (LSS) 9 § punkt 10.
Alla människor ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och delaktighet oavsett om de
har en funktionsnedsättning eller inte. Människor med funktionsnedsättning ska, så långt det
är möjligt, ha samma möjligheter som alla andra att leva ett självständigt liv och att ha ett
arbete att gå till. Inriktningen för stöd och service till personer med funktionsnedsättning är
att identifiera och ta bort det som hindrar delaktighet i samhället och ett självständigt liv.
Omsorg och insatser ska präglas av värdighet och respekt och hänsyn ska tas till de olika
behov som yngre och äldre har. Personer med funktionsnedsättning kan själva välja boende
och korttidsboende samt utförare av daglig verksamhet, hemtjänst, ledsagning, avlösning
och personlig assistans.
I Stockholms stads vision, uttryckt i Vision 2030 – ett Stockholm i världsklass, finns tillgång
till en samhällsservice av högsta kvalitet. Servicen är offentligt finansierad, men driften
präglas av mångfald.
Stadens arbete ska präglas av ett tydligt brukarfokus. Alla personer med
funktionsnedsättning ska erbjudas en god omsorg, stöd och service. Insatserna ska
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 1 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
utformas med respekt för den enskildes önskemål och syfta till att skapa förutsättningar för
självständighet och delaktighet i samhället.
Målet för daglig verksamhet är att utveckla den enskildes möjligheter till förvärvsarbete.
1.1.1.1. Uppdraget
Upphandlingen omfattar driften av daglig verksamhet vid Hammarby och Danvikstulls dagliga
verksamheter.
Anbud kan lämnas på en, eller båda enheterna.
Utföraren ska ge en meningsfull daglig verksamhet för deltagarna. Detta ska ges i enlighet
med biståndshandläggares beslut och beställning, avtal, förfrågningsunderlag och anbud.
Utföraren är skyldig att ta emot de personer som beställaren anvisar.
Hammarby dagliga verksamhet
Hammarby dagliga verksamhet är belägen på Färgargårdstorget 3 i Stockholm. I dagsläget
har verksamheten tillstånd för 48 platser. Verksamheten har inriktning mot friskvård,
hantverk, miljö-trädgård-kök, legoarbete, IT/redaktion-foto.
Danvikstulls dagliga verksamhet
Danvikstulls dagliga verksamhet är belägen på Alsnögatan 7 i Stockholm. I dagsläget har
verksamheten tillstånd för 25 platser. Verksamheten har estetiska och sinnesstimulerande
arbetsuppgifter, som musik, media/foto, kommunikation och skapande.
I utvärderingsbilagan för respektive verksamhet ges en mer detaljerad redovisning av antal
arbetstagare, vårdnivåer, befintlig personal och övriga bemanningsuppgifter.
1.1.2. Upphandlingens bakgrund, omfattning och förutsättningar
1.1.2.1. Avtalsperiod
Upphandlingen omfattar verksamhetsdriften av Hammarby dagliga verksamhet och
Danvikstulls dagliga verksamhet
Anbud kan avse den ena, eller båda verksamheterna.
Daglig verksamhet är en av huvudformerna i insatserna enligt LSS. Det är insatser för
personer med funktionsnedsättning som har ett omfattande behov av stöd, service och
omvårdnad. Insatserna ska skapa förutsättningar för att leva ett så normalt liv som
möjligt. Målet med upphandlingen är att teckna avtal med utförare som kan
bedriva verksamheten med god kvalitet och att säkerställa en stabil organisation för
driften.
Utföraren ska ha alla nödvändiga tillstånd för att bedriva verksamheten. Tillstånd för
verksamheten enligt LSS 23 § ska sökas hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
omgående, eller senast inom fem arbetsdagar, efter det att tilldelningsbeslutet fattats. Se
vidare under punkt 1.3.1.1. Tillstånd.
Driften av de dagliga verksamheterna var under 2008 föremål för upphandling och drivs i dag
av Attendo LSS AB (Hammarby) och Frösunda Omsorg AB (Danvikstull). Nuvarande avtal
löper ut den 31 mars 2015.
Södermalms stadsdelsnämnd anlitar upphandlingsavdelningen vid serviceförvaltningen i
Stockholms stad för att administrera upphandlingen.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 2 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
1.1.2.1.1. Valfrihetssystem
Kommunfullmäktige beslutade den 9 september 2009 att tillämpa LOV, Lagen om
valfrihetssystem, från och med den 1 september 2009 vid upphandling av enskilt drivna
verksamheter inom boende och daglig verksamhet inom omsorgen om personer med
funktionsnedsättning enligt LSS.
Vid konkurrensutsättning av egen verksamhet sker upphandlingarna fortsatt genom LOU,
Lagen om offentlig upphandling.
Inom Stockholms stad bedrivs LSS-verksamheterna i tre regiformer:
- Egen regi
- Entreprenad
- Enskild verksamhet
Samtliga tre regiformer ingår i stadens valfrihetssystem, d.v.s. den enskilde kan välja bland
samtliga verksamheter oavsett regiform. Såväl privata företag som ideella organisationer
kan ansöka om att bli godkända som leverantörer. Kommuner och landsting ges möjlighet
att genom avtal reglera förutsättningarna för valfrihetssystem. Alla leverantörer som ansökt
och som uppfyller de fastställda kraven godkänns, varefter avtal tecknas. Lagen bygger på
att det inte finns någon priskonkurrens mellan leverantörerna. I stället ges den enskilde
möjlighet att välja den verksamhet hon eller han uppfattar tillhandahåller den högsta
kvaliteten.
1.1.2.1.2. Lagar, föreskrifter och riktlinjer
Verksamheten ska bedrivas enligt de mål och riktlinjer som följer av lagen om stöd och
service för vissa funktionshindrade (LSS), socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen
(HSL), offentlighets- och sekretesslagen (OFS), arbetsmiljölagen (AML) samt alla vid varje
tillfälle gällande lagar och förordningar. Vidare ska verksamheten bedrivas i enlighet med
allmänna råd och anvisningar, utfärdade av bl.a Socialstyrelsen. Stockholms stads
mål, policies, riktlinjer och anvisningar för verksamhet för personer med
funktionsnedsättning ska efterföljas under hela avtalstiden i de delar som är tillämpliga för
den aktuella verksamheten. Mål och åtaganden finns i stadens årliga budgetbeslut, vilken
utföraren är skyldig att ta del av, samt i stadens riktlinjer. En närmare specificering av de
viktigaste dokumenten framgår av avsnitt 3, "Krav på tjänsten".
Stockholms stad har stort fokus på arbetet med kvalitetsutveckling. Oavsett om
verksamheten drivs i stadens egen regi eller om den är upphandlad på entreprenad, ska
kvaliteten i omsorgen till medborgarna vara hög. Staden arbetar för att i verksamheterna
uppnå Vision 2030 om ett Stockholm i världsklass. Därför är det ett krav att även
upphandlade utförare utvecklar kvalitetsarbetet.
Beställaren ansvarar för att utföraren delges de anvisningar och riktlinjer som efter hand
utfärdas av staden och är relevanta för denna typ av verksamhet. Staden ska informera och
ge skriftliga underlag beträffande den enskilde samt annan information som behövs för att
uppdraget ska kunna utföras.
1.1.2.1.3. Avtalsperiod
Avtalstiden är fr.o.m. 2015-04-01 eller från avtalets tecknande till och
med 2019-03-31. Om parterna är överens kan avtalet förlängas på samma villkor i två år.
Överenskommelse om förlängning skall vara skriftlig och träffas senast tolv månader före
avtalstiden utgång.
Avtalet (upphandlingskontraktet) anses slutet när beställaren fattat tilldelningsbeslut och
behöriga företrädare för båda parter undertecknat avtalet.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 3 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
1.1.2.2. Stadens organisation
Stockholms stad består för närvarande av 14 stadsdelsnämnder och 17 facknämnder
inklusive kommunstyrelse. I koncernen Stockholms Stadshus AB ingår ungefär 20 bolag där
staden äger aktiemajoritet. Varje stadsdelsnämnd, facknämnd och bolag utgör egna
upphandlande myndigheter.
En närmare beskrivning av stadens organisation och verksamhet återfinns på
www.stockholm.se
Närmare beskrivning av stadsdelsnämndens verksamhet återfinns på
www.stockholm.se/OmStockholm/Forvaltningar-och-bolag/Stadsdelsforvaltningar/Sodermal
m/
Stadens organisation är i ständig förändring och organisation, verksamheter och driftsformer
kan ändras under pågående avtalstid som en följd av politiska beslut.
1.1.2.3. Beslut om daglig verksamhet
Stockholms stad, genom Södermalms stadsdelsnämnd, är huvudman för verksamheten.
Varje enskild stadsdelsnämnd är ansvariga för beslut om plats i daglig verksamhet och övriga
frågor som ingår i myndighetsutövningen. För varje enskild insats fattar biståndshandläggare
beslut och gör en beställning. Stadens dagliga verksamheter är en gemensam resurs för alla
stadsdelar och platserna förmedlas genom enheten för bedömning och förmedling vid
socialförvaltningen.
När biståndshandläggare fattat beslut om plats i daglig verksamhet görs en bedömning av
individuell nivåplacering av enheten för bedömning och förmedling vid socialförvaltningen.
Bedömningen utgår från individernas behov enligt sju kriterier. Mer information om
bedömningskriterierna finns i bilaga 4, manual för nivåbedömning. Vid förändringar i
stödbehov gör bedömningskansliet ny bedömning av nivåplacering.
Stadens ersättning till stadsdelsnämnderna utgår från aktuella vårdnivåer för de personer
som för tillfället får insatser. Denna ersättning är inte personbunden, d.v.s. den är inte riktad
till den enskilde utan en metod att fördela stadens resurser till stadsdelsnämnderna. Se
ersättningsnivåer för 2014 i bilaga 2.
1.1.2.4. Ansvar för hälso- och sjukvård
I daglig verksamhet enligt LSS ansvarar kommunerna i allmänhet för hälso- och sjukvården
förutom läkartjänster.
Enligt en överenskommelse mellan landstinget och länets kommuner utför dock landstinget
hälso- och sjukvården för personer som tillhör LSS personkrets. Staden är fortfarande
huvudman för hälso- och sjukvården, vilket bl.a. innebär att de dagliga verksamheterna
omfattas av stadsdelens medicinskt ansvariga sjuksköterskas (MAS) ansvar. Se vidare
avsnitt 3, "Krav på tjänsten".
Ett lagförslag om att överföra huvudmannaskapet för hemsjukvården från landstingen till
kommunerna är för närvarande föremål för remissbehandling. Det finns ingen fastslagen tid
för förändringen av huvudmannaskapet. I samband med detta kommer en förändring av
ansvaret för hälso- och sjukvården eventuellt att bli aktuell, vilket kan komma att
innebära att utföraren ska ansvara för hälso- och sjukvården till och med
sjuksköterskenivå.
1.1.2.5. Ekonomiska villkor
Uppdraget ska utföras med de ekonomiska ersättningar som framgår av
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 4 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
avsnittet "Ersättningsvillkor". Ersättningen utgår från nivåplaceringar enligt punkten "Beslut
om daglig verksamhet" ovan.
1.1.3. Upphandlingsform
Upphandlingen genomförs med förenklat förfarande i enlighet med lagen om offentlig
upphandling, LOU (2007:1091), (2010:571), 15 kapitlet.
1.1.4. Att lämna anbud
1.1.4.1. Visning av lokaler
Det är ett krav att den som lämnar anbud ska ha besökt den dagliga verksamhet som anbud
omfattar.
Inga frågor utöver de rörande lokalernas beskaffenhet kommer att besvaras av
kontaktpersonerna, utan anbudsgivare hänvisas rörande frågor av annat än lokalspecifik
karaktär till frågor och svar i tendsign.com.
Under veckorna 37 och 38 visas lokalerna efter överenskommelse med lokalintendent Anna
Hougner, e-post: anna.hougner@stockholm.se , telefonnummer 08- 508 12 054.
Anbudsgivaren bekräftar att kravet på besök i lokalerna är
uppfyllda. (Fritextsvar)
Vi bekräftar att kravet på besök i lokalerna är uppfyllda. Vi har besökt Hammarbys dagliga verksamhet och
Danvikstulls dagliga verksamhet
Ange datum då besök genomfördes vid den eller de
verksamheter som anbud avser och namn på den eller de
personer från anbudsgivaren som genomförde besöket:
(Fritextsvar)
Visning genomfördes 2014-09-19.
Deltagare:
Regionchef Frösunda - Rosalie Gnipe
Bid Manager Frösunda - Eva Höxter"
1.1.4.2. Elektroniskt anbudsförfarande
I upphandlingen används elektronisk anbudsgivning via upphandlingssystemet Visma
TendSign för upphandlingen. Anbudsgivare som vill delta i upphandlingen ska lämna in
elektroniskt anbud via systemet.
Anbudsgivaren får genom TendSign:
- tillkommande information
- kontroll av att alla frågor ställda i förfrågningsunderlaget är besvarade vid avlämnandet
- en tydlig information ifall inte alla obligatoriska krav är uppfyllda
För tillgång till systemet krävs en inloggning. Användarnamn och lösenord erhålls genom att
göra en enkel registrering på www.tendsign.com. Det är kostnadsfritt för anbudsgivare att
använda systemet och att lämna anbud. Efter genomförd registrering får man omedelbar
tillgång till systemet. Har ni frågor eller behöver support kring hanteringen av systemet kan ni
kontakta TendSigns support på 013-47 47 520, öppettider för supporten 08:00-17:00.
E-postadress: tendsignsupport@visma.com
Företag under bildande (som ej har organisationsnummer) får inloggning till system TendSign
genom att kontakta TendSigns support på 013-47 47 520.
1.1.4.3. Synpunkter och frågor på förfrågningsunderlaget
Om anbudsgivare upplever förfrågningsunderlaget som oklart eller otydligt i något avseende
är det viktigt att staden kontaktas så att missförstånd kan undvikas. Det är viktigt att frågor
ställs senast åtta dagar före anbudstidens utgång, så att de hinner besvaras och delges
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 5 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
samtliga intressenter i god tid före anbudstidens utgång.
Frågor om upphandlingen ska ställas via tendsign.com. Av frågeställningen ska klart framgå
vilken punkt, bilaga eller krav frågeställningen avser.
Samtliga svar på inkomna frågor och eventuell annan information om upphandlingen under
anbudstiden delges registrerade anbudsgivare via Visma TendSign. Anbudsgivare uppmanas
att löpande under anbudstiden kontrollera om tillkommande information har lämnats.
I det fall någon får förfrågningsunderlaget från annan än från stadens ombud ankommer det
på anbudsgivaren att före inlämnande av anbud kontrollera om tillkommande information har
lämnats.
Endast skriftliga svar är bindande för staden.
Vid behov kan frågor även ställas till ansvarig upphandlare på serviceförvaltningen: Stefan
Tengbom, 08-508 11 847, stefan.tengbom@stockholm.se
1.1.4.4. Inlämnande av elektroniskt anbud
Anbudet ska vara skrivet på svenska och lämnas elektroniskt via tendsign.com senast den
dag som angetts som sista anbudsdag. Den upphandlande myndigheten har inte möjlighet
att pröva ett anbud som inkommer för sent. Observera att TendSigns support stänger kl.
17.00.
Om inte samtliga i förfrågningsunderlaget begärda uppgifter lämnas så kan detta medföra att
den upphandlande myndigheten måste utesluta anbudet.
1.1.4.5. Upphandlingens delar
Upphandlingen består av två delar.
Flera delar i förfrågningsunderlaget är gemensamma för de båda verksamheterna, såsom
kvalificeringsdel och större delen av kravspecifikationen. Anbud kan lämnas på en eller båda
verksamheterna.
Utvärderingsdelen är separat för var och en av de två verksamheterna som anbudsgivaren
väljer att lämna anbud på. Olika tilldelningsbeslut kommer att meddelas för var och en av
verksamheterna. Överprövning kan således begäras för vart och ett av de olika
tilldelningsbesluten.
Ange för vilken eller vilka verksamheter som anbud lämnas!
(Fritextsvar)
Vi önskar att lämna anbud för Hammarby dagliga verksamhet och Danvikstulls dagliga verksamhet
1.1.4.6. Anbudstidens utgång
Anbudet ska vara inlämnat senast 2014-09-30
1.1.4.7. Anbudets giltighetstid
Lämnat anbud ska vara bindande t.o.m. 2015-03-31
Anbudets giltighetstid enligt ovan bekräftas (Ja/Nej svar)
Svar:
Ja
1.1.4.8. Reservationer/alternativa anbud
Anbudsgivaren ska basera sitt anbud på de förutsättningar som anges i detta
förfrågningsunderlag med bilagor. Alternativa anbud och reservationer accepteras inte.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 6 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
1.1.4.9. Anbudsgivande organisation
Ange den anbudsgivande organisationens namn,
organisationsnummer, adress och telefonnummer.
(Fritextsvar)
Frösunda Omsorg AB
Orgnr: 556509-2482
Adress: Box 708, 169 27 Solna
Besöksadress: Frösundaviks allé 15, 169 70 Solna
Tel: 010-130 3000
1.1.4.10. Behörig firmatecknare
Anbudet ska vara undertecknat av behörig företrädare. Undertecknat dokument (bilaga 1)
bifogas anbudet med namnet "Bilaga undertecknat anbud".
Om annan än behörig firmatecknare har undertecknat anbudet ska fullmakt bifogas anbudet
med namnet "Bilaga fullmakt" av vilken ska framgå att den som signerat anbudet har rätt att
underteckna anbudet.
Har behörig företrädare undertecknat anbudet (alternativt finns
fullmakt) och är dokumentet/dokumenten bifogade till
anbudet? (Bifogat dokument)
Bilaga 1 Anbudets underskrift.pdf
1.1.4.11. Originalhandlingar
Undertecknade intyg och handlingar som begärs in av beställaren ska skannas in och laddas
upp med anbudet.
Beställaren förbehåller sig rätten att under utvärderingsperioden vid behov begära att dessa
handlingar även lämnas in i original.
1.1.5. Upphandlingsärendet efter öppning av anbud
1.1.5.1. Öppning av anbud
Anbud kommer att öppnas så snart som möjligt efter anbudstidens utgång.
1.1.5.2. Anbudsprövning
Anbudsprövning kommer att ske i tre steg:
Steg 1
- Kvalificering: Prövning av att krav på anbudsgivaren uppfylls. Endast de anbudsgivare som
godkänns beträffande krav på leverantören går vidare till steg 2.
Steg 2
- Prövning av att krav på tjänsten uppfylls: I avsnittet "Krav på tjänsten" anges de krav som
ställs på tjänsten. Bedöms ett anbud inte klara samtliga dessa krav går anbudet inte
vidare
till den slutliga värderingen. Prövning av om ett anbud klarar kraven sker utifrån
anbudsgivarens intyganden och beskrivningar. Här ingår även prövning av om
avtalsvillkoren
accepterats. Endast de anbud som bedöms uppfylla samtliga krav i kravspecificeringen går
vidare till steg 3, anbudsutvärdering.
Steg 3
- Anbudsutvärdering: Utvärderingen sker av de anbud som godkänts i kvalificeringen och
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 7 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
beträffande kravspecificering utifrån vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga i
form av erbjuden kvalitet till den av staden bestämda ersättningen. Utvärdering av anbud
kommer att ske utifrån de förutsättningar som anges i utvärderingsbilagan för respektive
verksamhet.
1.1.5.3. Meddelande om tilldelningsbeslut och avtalsspärr
Tilldelningsbeslut fattas av Södermalms stadsdelsnämnd. Snarast efter det att
tilldelningsbeslutet fattats kommer samtliga anbudsgivare att underrättas om detta samt
skälen för beslutet. Meddelande om tilldelningsbeslut skickas elektroniskt till den person som
uppgivits som kontaktperson av anbudsgivaren.
Utföraren ska efter det att tilldelningsbeslut meddelats vara beredd att snarast underteckna
avtal. Beställaren kommer att underteckna avtalet tidigast elva dagar efter det att
meddelande om tilldelningsbeslutet skickats.
1.1.5.4. Tidsplan
Anbudsöppning: Snarast efter anbudstidens slut
Beräknad tidpunkt för tilldelningsbeslut: november 2014
Övertagandeprocess: december 2014 till och med mars 2015
Avtalsstart: 1 april 2015
1.2. Krav på leverantören/Kvalificeringskrav
1.2.1. Allmänna förutsättningar
De krav som ställs i detta avsnitt avser den anbudsgivande organisationen. Eventuella
undantag från angivna krav anges tydligt.
Här anges de krav som ställs på anbudsgivarens kompetens och erfarenhet, kapacitet samt
ekonomiska och finansiella ställning. Vidare anges de bevis med mera som anbudsgivaren
måste bifoga och redovisa i sitt anbud för att styrka att de angivna kraven uppfylls. För att
en anbudsgivare ska vara kvalificerad måste de krav som redovisas i detta avsnitt vara
uppfyllda.
1.2.2. Uteslutningsgrunder från deltagande i upphandlingen
Enligt 10 kap 1§ LOU ska en myndighet utesluta en leverantör från att delta i en offentlig
upphandling, om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt en lagakraftvunnen
dom är dömd för brott som omfattar:
1.sådan brottslighet som avses i artikel 2.1 i rådets gemensamma åtgärd98/733/RIF om att
göra deltagande i en kriminell organisation i Europeiska unionens medlemsstater till ett brott,
2.bestickning enligt viss närmare angiven definition i lagparagrafen,
3.bedrägeri enligt viss närmare angiven definition i lagparagrafen,
4.penningtvätt också enligt viss närmare definition i lagparagrafen.
Kontroll görs av att ingen av de omständigheter föreligger som framgår av 10 kap 2 § i LOU.
Av paragrafen framgår att anbud får förkastas om någon av nedanstående omständigheter
föreligger eller om en anbudsgivare i väsentligt hänseende låtit bli att lämna upplysningar om
dessa förhållanden:
1.är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller
tillsvidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,
2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller
annat liknande förfarande,
3.är dömd för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen dom,
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 8 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
4.har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen,
5.inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna
landet eller i det land där upphandlingen sker.
Är anbudsgivaren en juridisk person, får denne uteslutas om en företrädare för den juridiska
personen har dömts för brott enligt punkt 3 eller gjort sig skyldig till fel enligt punkt 4.
Anbudsgivaren ska i anbudet bekräfta att företaget inte är föremål för ovan nämnda
omständigheter.
Härmed intygas att ovan angivna grunder för uteslutning inte
föreligger. (Ja/Nej svar)
Svar:
Ja
Ange namn och funktion för den person inom den
anbudsgivande organisationen som gör ovanstående intygande!
(Fritextsvar)
Susanne Sidén, Verkställande direktör
1.2.3. Registreringsskyldigheter, betalning av skatter och avgifter
mm
Staden kommer att kontrollera att anbudsgivarna är registrerade hos Bolagsverket samt har
betalat föreskrivna skatter och sociala avgifter. Till anbudet behöver inte, utöver i de nedan
specificerade fallen, bifogas några intyg från bolagsverk, skattemyndigheter m.fl. om
registrering och skatteskulder etc. Beställaren kommer själv att kontrollera dessa
förhållanden via Upplysningscentralen och Skatteverket. Anbudsgivare ska dock vara beredd
att förtydliga sin ekonomiska och juridiska ställning om så skulle behövas.
Utländska anbudsgivare ska bifoga intyg på att de är registrerade i bolagsregister eller
motsvarande, samt att skatter och avgifter är betalda.
Organisationer som ej är registrerade i Bolagsverket eller motsvarande register, ska inge
stadgar samt protokoll från senaste konstituerande styrelsemöte samt senaste
årsmötesprotokoll.
Anbudsgivaren ska lämna en kortfattad redogörelse för sin företags-/organisationsform.
Redogörelsen ska också omfatta ägarstruktur och koncernförhållanden.
Redogör för den anbudsgivande organisationens
företags-/organisationsform samt ägarstruktur och eventuella
koncernförhållanden. (Fritextsvar)
Frösunda Omsorg AB är ett aktiebolag. I Frösunda koncernen finns det drygt 8000 medarbetare och vi
erbjuder ett brett tjänsteutbud inom affärsområdena Funktionsnedsättning, Personlig assistans, Individ &
Familj samt Äldreomsorg. Varje affärsområde leds av en affärsområdeschef som även sitter i Frösundas
företagsledning.
Vår koncernledning består av vår VD, fyra affärsområdeschefer, Finans- och ekonomichef,
Affärsutvecklingschef, HR-direktör samt Kvalitetschef. Frösunda leds av VD, Susanne Sidén. Susanne är därtill
styrelseledamot. Koncernmoderbolaget heter Frösunda Bidco AB.
Ägarförhållande
Våren 2010 förvärvade HG Capital Frösunda av den tidigare ägaren Polaris Equity. HG Capital är ett brittiskt
investmentbolag med specialiserad kompetens inom bland annat vård- och omsorgssektorn. De verkar på
den europeiska marknaden och satsar på väletablerade företag. Som ägare tillför HG Capital branschspecifik
kompetens och ett aktivt och engagerat stöd. HG Capital har satt upp målet att Frösunda ska vara det
självklara valet i Norden och en förebild för hur social omsorg drivs ansvarsfullt och med hög kvalitet.
Som ägare vill HG Capital att Frösunda:
• sätter kunderna i första rummet
• möter kunderna i livets alla skeenden och situationer utifrån individuella behov och med högsta möjliga
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 9 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
kvalitet
• har ett NKI (Nöjd Kund Index) som överstiger 90 %
• tar ett samhällsansvar genom att ta en aktiv del i den sociala välfärden
• bidrar till hög samhällsnytta genom att använda de resurser och skattemedel som samhället ställer till
förfogande på ett ansvarsfullt och effektivt sätt
• skapar god och långsiktig värdetillväxt
Frösunda har ett flertal fristående helägda dotterbolag. Följande dotterbolag finns bland annat inom
Frösunda koncernen: Frösunda Omsorg i Sverige. Frösunda LSS i Väst AB, Frösunda Omsorg i Uppland AB
Frösunda LSS i Södra Sverige AB, Frösunda Omsorg i Stockholm AB. Den aktuella verksamheten kommer att
bedrivas inom Frösunda omsorg AB.
1.2.4. Information om stadens samarbete med Skatteverket
Stockholms stad har träffat en överenskommelse med Skatteverket om seriositetskontroll
av leverantörer. Detta förebyggande samarbete omfattar samtliga leverantörer och
underleverantörer som utför arbete åt staden. Mer information finns på
http://foretag.stockholm.se/Upphandling-och-valfrihet/Att-tanka-pa-nar-du-ska-lamna-anb
ud/
1.2.5. Krav på ekonomisk ställning
Det är viktigt att leverantör har ekonomiska förutsättningar att fullgöra uppdraget under den
tid som avtalet gäller. Anbudsgivarens finansiella och ekonomiska ställning godkänns om
denne enligt Upplysningscentralen (UC) har riskklass 3 eller högre. Upplysningar från UC
kommer att inhämtas av den upphandlande myndigheten efter anbudsöppningen.
Anbudsgivare bör själv kontrollera sin riskklassificering hos UC innan anbud lämnas för att
utröna om denne på annat sätt behöver visa att kraven på ekonomisk stabilitet uppfylls.
För utländska företag gäller krav på motsvarande rating enligt likvärdigt
kreditvärderingsinstitut.
Om anbudsgivaren har en lägre riskklassificering eller inte är riskkvalificerat, ska
anbudsgivarens finansiella och ekonomiska ställning godkännas om denna kan styrkas på
annat sätt.
För att godkännas i dessa fall ska anbudsgivaren inkomma med bevis på att den har tillgång
till likvida medel som uppfyller kraven på resurs enligt nedan. Detta kan styrkas med
exempelvis koncerngaranti eller lånelöfte från bank. Resursen ska bedömas vara disponibel
i två månader från och med övertagandedatum. Beträffande bolag under bildande ska
resursen avse bolaget under bildande. Senast inför avtalstecknande ska intyg lämnas om att
resursen gäller bolaget. Åberopande av egna eller koncernmoders resurser skall styrkas med
senast registrerade årsredovisningen.
Syftet med detta krav är att säkerställa anbudsgivarens förmåga att klara av utbetalningar i
form av löner och andra utbetalningar i anslutning till övertagandet av verksamheten. Kravet
på resurs är 0,7 miljoner kronor avseende Danvikstulls dagliga verksamhet och 0,9 miljoner
kronor avseende Hammarby dagliga verksamhet. Lämnas anbud på båda enheterna adderas
resurssäkerhetskravet för de båda enheterna.
Observera att kravet på resurs endast gäller för det fall anbudsgivaren har riskklass lägre än
3 hos UC.
Uppfylls kravet på ekonomisk och finansiell ställning? (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
Inge eventuellt intyg gällande organisationens resurs enligt vad
som efterfrågas ovan (Fritextsvar)
Se bilaga 2 Koncerngaranti
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 10 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Inge årsredovisning som styrker organisationens ekonomiska
och finansiella ställning om så åberopas (Fritextsvar)
Se Bilaga 2a ÅR Frösunda Bidco AB RÅ 2013
Kravet uppfylls? (Ja/Nej svar)
1.2.6. Kompetens och erfarenhet
Anbudsgivare ska ha dokumenterad kompetens och erfarenhet av att organisera och driva
verksamheten enligt de förutsättningar som anges i förfrågningsunderlaget. Däri innefattas
att ha kännedom om samt följa och tillämpa de lagar, författningar, tillämpningsföreskrifter
och övriga anvisningar som gäller. Ledningen för verksamheten har avgörande betydelse för
möjligheterna att på bästa sätt utföra det aktuella uppdraget. Det är viktigt att ledningen
finns närvarande, tillgänglig och stödjande i verksamheten. Av särskild betydelse är de
personliga kvalifikationerna och erfarenheterna av att ansvara för denna typ av verksamhet
hos den eller de personer, som ska leda verksamheten såväl under övertagandefasen som
tiden därefter.
För att detta ska uppnås ska följande krav uppfyllas:
1. Anbudsgivarens organisation ska antingen ha drivit verksamhet för personer med
funktionsnedsättning eller så ska den anbudsgivande organisationen ha minst en person i
ledningen som i annan verksamhet varit ansvarig eller medansvarig för drift av verksamhet
för personer med funktionsnedsättning.
2. För en person i organisationens ledning krävs dessutom dokumenterad relevant
högskoleutbildning om minst 120 poäng, alternativt 180 högskolepoäng, exempelvis
socionom eller social omsorgsexamen eller annan högskoleutbildning som kan prövas
likvärdig. Äldre relevant högskoleutbildning, som tidigare omfattade ett lägre antal poäng,
kommer att godkännas.
3. Den som är eller kommer att förestå verksamheten ska vid kvalificeringen och under
avtalstiden ha vitsordad personlig lämplighet och ha kompetens och erfarenhet enligt SOSFS
2002:9 5 §.
För att styrka att dessa krav uppfylls ska anbudet innehålla:
- Beskrivning av företaget, verksamhetens inriktning och kompetensresurser.
- Beskrivning av tidigare uppdrag avseende verksamhet för personer med
funktionsnedsättning som den anbudsgivande organisationen drivit, alterntaivt
ledningspersonal varit ansvarig eller medansvarig för i tidigare verksamhet.
- Meritförteckning för person i ledningen innehållande namn, teoretisk kompetens och
erfarenhet samt examensbevis, diplom eller annat dokument som styrker att ställda
utbildningskrav är uppfyllt.
- Meritförteckning för den person som avses närmast leda verksamheten, om sådan person
finns när anbudet lämnas. I annat fall ska framgå vilka krav som kommer att ställas på
ledningen vid anställningen.
Beskriv anbudsgivande organisation, verksamhetens inriktning
och kompetensresurser. (Fritextsvar)
Frösundas organisation, verksamhetens inriktning och kompetensresurser
Frösunda startade 1989 med affärsidén att personer med funktionsnedsättning, oavsett, ska kunna var
delaktiga i samhället och ha möjlighet att ta del av dess utbud av aktiviteter och upplevelser. 1994 kom
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) vilket skapade en stark efterfrågan på just vår
kompetens och vårt engagemang. Under 20 års tid har vi utvecklat vår organisation med syftet att erbjuda
våra kunder omsorg för högsta möjliga livskvalitet.
Frösunda är nu en koncern med ett antal fristående dotterbolag. Vi är idag över 8 000 medarbetare över
hela Sverige som ger vård, omsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättning eller social
problematik. Vi erbjuder också skola och äldreomsorg. Det gör oss till en av de ledande privata aktörerna i
Sverige. Vår affärsidé är att leverera offentligt finansierad vård och omsorg bättre än andra privata och
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 11 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
offentliga utförare.
Frösunda leds av VD Susanne Sidén och därtill utgörs ledningen av vår styrelse samt företagsledning.
Susanne har det övergripande driftansvaret för vår organisation samt för det löpande utvecklingsarbetet
inom kvalitet och metoder. Susannes viktigaste uppgift som VD för Frösunda är att leda företaget för att
säkerställa ett gott ledarskap och kundfokus genom hela organisationen. Detta gör hon genom att förankra
sin ledarskapsidé på alla nivåer. Såväl styrelsemöten och företagsledningens möten hålls i största möjliga
mån ute på våra verksamheter. Vid dessa möten bjuds en kund in för att berätta om sin upplevelse av
respektive verksamhetsområde.
Under 2013 har vi på Frösunda fokuserat på att utvecklat vår organisation och vårt värderingsarbete. Ett
resultat av detta är att vi har valt att förstärka värderingarna samt antagit en ny mission. Detta för att
anpassa värderingarna och missionen till såväl verksamhetens som omvärldens utveckling. Det ställs större
och större krav på oss som organisation och vi har gjort ett aktivt val att fokusera på kvalitetsutveckling och
ett flertal moment som kvalitetssäkrar vår verksamhet.
Vår affärsidé är att leverera offentligt finansierad vård och omsorg bättre än andra privata och offentliga
utförare.
Frösundas Mission: Vi får förtroende för att vi tar ansvar. Frösundas mission kommer av vår tro på att
förtroende är centralt i det vi gör, i varje situation. Förtroende är inget vi får med automatik utan vi förtjänar
förtroende genom våra handlingar. Att ta ansvar och vara transparent, även när något gått fel, är det bästa
sättet att förtjäna förtroende.
Frösundas Vision: Vi är det självklara valet i Norden och en förebild för hur social omsorg drivs ansvarsfullt
och med hög kvalitet. Vår strävan är att vara den utförare som kunden väljer om han eller hon ges möjlighet
att välja. Det är således inte vi själva som avgör huruvida vi har god kvalitet eller ej – det gör kunden.
Frösundas fyra affärsområden
Vi har fyra affärsområden som leds av var sin affärsområdeschef som även sitter i Frösundas
företagsledning. Affärsområdena är i sin tur är indelade i geografiska regioner. Varje region leds av minst en
regionchef. Detta för att stärka den lokala närvaron och starkt samarbete på lokal nivå. Regioncheferna
sitter därutöver i affärsområdets ledningsgrupp. Respektive verksamhet leds i sin tur av en verksamhetschef
som är direkt ansvariga för verksamheten.
Frösundas kundorienterade affärsområden är:
• Funktionsnedsättning - Affärsområdet omfattar verksamheter i egen regi och på uppdrag av kommuner via
entreprenad inom daglig verksamhet, boende, coachning, sär- och träningsskola och korttidsvistelse.
• Personlig assistans - Affärsområdet är uppdelad i sju regioner och lokala assistanskontor i hela Sverige
från Luleå till Malmö. Vi driver personlig assistans både i egen regi samt på entreprenad.
• Äldreomsorg - Affärsområdet omfattar verksamheter i egen regi och entreprenad på uppdrag av
kommuner.
• Individ och familj - Affärsområdet omfattar verksamheter för barn och vuxna inom områdena HVB,
familjehem, socialpsykiatri och missbruksvård
Inom våra affärsområden är stödet individuellt anpassat och präglas av lyhördhet för varje kunds behov och
önskemål. Vår långa erfarenhet, i kombination med vår välanpassade organisation, gör att vi kan erbjuda
våra kunder unika mervärden och en omsorg för högsta livskvalitet - helt enkelt ”det där lilla extra”.
Frösunda har ett strukturerat ledningssystem för kvalitet, enligt SOSFS 2011:9 (och SOSFS 2005:12).
Ledningssystemet för kvalitet finns tillgängligt på vårt intranät och samtliga medarbetare kommer att nå vårt
intranät via verksamhetsgemensamma datorer. Genom vårt kvalitetsledningssystem säkerställer vi att
kunden tillförsäkras omsorg och hälso- och sjukvård av god kvalitet. Basen i vårt arbete utgår ifrån de lagar
som styr vår verksamhet liksom metoder baserade på forskning och evidens. På det adderas de värden som
utgår ifrån kundernas individuella behov och önskemål.
Frösundas kvalitetsmål
Basen i vårt arbete utgår ifrån de lagar som styr vår verksamhet liksom metoder baserade på forskning och
evidens. På det adderas de värden som utgår ifrån kundernas individuella behov och önskemål.
Frösundas kvalitetsmål:
• Nöjd Kund Index på minst 90 procent. Kundnöjdhet handlar om att våra kunder ska få den omsorg de
behöver och önskar för att känna högsta möjliga livskvalitet. Vad som är livskvalitet för varje enskild kund är
individuellt och ska beskrivas i den individuella genomförandeplanen. Vår målsättning är ett Nöjd Kund Index
på minst 90 %. Vi vet av erfarenhet att det är tre faktorer; Tillgänglighet, Trygghet och Transparens. Dessa
faktorer avgör hur kunden upplever kvaliteten i det vi gör.
- Tillgänglighet är att vara nåbara för våra kunder och deras närstående på det sätt och de tider som passar
dem.
- Trygghet skapar vi genom att ständigt arbeta med att bibehålla och stärka kontinuiteten i alla delar av
arbetet såsom personkontakter, tider, dokumentation, rutiner och funktionellt larm.
- Transparens betyder att beställare, kunder och närstående ska veta vad de kan förvänta sig av Frösunda i
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 12 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
alla givna situationer. Det betyder också att vi står för de fel och brister som kan förekomma både inför
kunder, anhöriga och beställare och är öppna med åtgärder och resultat från interna och externa kontroller.
• 100 procents avtalstrohet. Avtalstrohet betyder att vi uppfyller våra avtal in i minsta detalj. Våra
beställare ska kunna lita på Frösunda. Det betyder inte att vi inte kan göra fel, men vår ambition är att alltid
rätta till felaktigheter på snabbaste och bästa tänkbara sätt. Vi ser gärna att vi och beställaren tillsammans
kommer överens om hur detta följs upp i fortsättningen. Avtalstroheten ska vara 100 %.
• 100 procents regulatorisk följsamhet. Regulatorisk följsamhet innebär att vi följer de lagar och föreskrifter
som styr och leder oss.
Via interna och externa tillsyner säkerställs av att vi bedriver en god och säker omsorg. Den regulatoriska
följsamheten ska vara 100 %.
Målen realiseras genom en ändamålsenlig organisation där de levs och tydliggörs i alla led från
koncernledningen ut till samtliga medarbetare.
En grundförutsättning för att lyckas är att ledningen har gedigen erfarenhet och kompetens från vård och
omsorg. Vår erfarenhet är att det är mycket svårt att verka i den komplexa miljö som omsorgen innebär utan
att ha erfarenhet från branschen. Det är också svårt att få trovärdighet ut i organisationen om inte våra
ledare har arbetar nära våra kunder.
I koncernledningen har vi lagt oss i vinn att ha en god balans mellan drift och stab. Vidare har vi en
heterogen grupp med en jämn spridning mellan könen, olika åldrar och bakgrunder från såväl privat som
kommunal verksamhet. Mångfalden bidrar till att se på frågeställningar ur olika synvinklar.
Affärsområdet Funktionsnedsättning
Frösunda har arbetat i enighet med LSS-lagstiftningen sedan den trädde ikraft 1994, vilket ger oss 20 års
erfarenhet av att tillgodose kundens behov av individuellt anpassat stöd, aktiviteter och goda levnadsvillkor.
Vi har under årens lopp vi utvecklat en egen Fritidsförening, Funki Models - en modellagentur för personer
med funktionsnedsättning, Team Frösunda med ett flertal OS-medaljörer i Paralympics, anpassade älgjakter i
norr - för att göra skog och mark tillgängliga för alla. Vår erfarenhet delar vi gärna med oss av till
Södermalms och Danvikstulls dagliga verksamhet.
Vårt affärsområde Funktionsnedsättning vänder sig till kunder med omvårdnads- och stödbehov enligt LSS.
Det inbegriper vårt tjänsteutbud inom egen regi och entreprenad avseende daglig verksamhet, grupp – och
servicebostad, korttidsboende, coachning och ledsagarverksamhet och skola. Idag har affärsområdet två
skolor, 31 boende inom egen regi, 62 entreprenader, 10 dagliga verksamheter inom egen regi samt sex på
entreprenad.
Affärsområdeschef heter Eva Ingemarsdotri. Eva har examen inom Social omsorg, verksamhetsledning med
inriktning mot äldre och funktionshindrade samt flertalet påbyggnadsutbildningar och lång erfarenhet som
ledare. Eva har arbetat i Frösunda sedan 2010, först som regionchef och sedan som affärsområdeschef.
Affärsområdet är indelat i sex regioner vilka leds av var sin regionchef.
Region Stockholm Syd/Väst och Region Stockholm DV
Om vi får förtroendet att driva Hammarby och Danvikstills dagliga verksamhet kommer de att tillhöra Region
Sthlm Daglig Verksamhet som leds av regionschef Rosalie Gnipe. I regionen finns idag tre dagliga
verksamheter på entreprenad samt åtta i egen regi. Rosalie är utbildad socionom och har arbetat inom vård
och omsorg sedan 2006.
Kompetensresurser
På koncernövergripande nivå har Frösunda gemensamma stödfunktioner i enighet med nedanstående
punkter. De har till uppgift att stödja våra affärsområden, chefer och medarbetare. Syftet är att skapa så
goda förutsättningar som möjligt utifrån våra kvalitetsmål och en omsorg för högsta livskvalitet.
• Kvalitets – Riktlinjer, uppföljning och utvärderingar, uppstartsteam, tillståndsansökningar, sakkunniga inom
bla ISO, Safedoc, ledningssystem, vård- och omsorgsavvikelser, Lex Sarah, Lex Maria.
• HR – Personal- och arbetsgivarfrågor, handledning och kompetensutveckling, policys, support och stöd,
bistå vid förhandling och avtalstolkning, Frösunda akademin
• Ekonomi Shared service – IT, Lön, Ekonomi, Inköp
• Affärsutveckling – Anbud, etablering, konceptutveckling, kommunikation och marknadsföring/analys
Utöver våra stödfunktioner har Frösunda ytterligare kompetensresurser.
• En centralt anställt dietist. Vår dietist arbetar evidensbaserat och är sakkunnig inom områdena mat,
måltider och nutritionsbehandling. Dietisten är en stödfunktion och kunskapsresurs till chefer,
sjuksköterskor, kockar, kostombud och andra stödfunktioner.
• En centralt anställd medicinskt ansvarig sjuksköterska som stöttar våra verksamheter efter behov.
• Verksamhetsstöd – är en avdelning med 25 välutbildade handledare och kompetensutvecklare som
arbetar med att löpnade kompetensutveckla, handleda samt stödja våra verksamhetschefer och
medarbetare.
• Krisberedskap. Vår Centrala Arbetsledning och Krishantering tar emot krissamtal på kvällar och helger när
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 13 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
medarbetaren behöver akut arbetsledning och stöd på tider när närmaste chef, regionchef eller
affärsområdeschef inte är i tjänst. Det kan gälla hot och våld, större olycka, t ex. brand, dödsfall eller dylikt.
• Vår HR-direktör som tillsammans med vår VD på ett eget och unikt sätt utbildar våra chefer i ledarskap,
Frösundas värderingar och kultur.
• Erfaren projektledare som ansvarar för uppstart av en verksamhet. Uppstartsansvarig vars uppdrag
består av att säkerställa kvaliteten utifrån både beställarens krav samt Frösundas egna interna krav på
kvalitet vid en verksamhetsövergång.
• Sakkunniga avseende tillståndsansökningar hos IVO.
• I Frösunda har vi en Kundombudsman som rapporterar direkt till VD. Till vår kundombudsman kan kunder,
närstående och gode män vända sig med klagomål och synpunkter. Kundombudsmannen ombesörjer
återkoppling till kunden inom 24 timmar.
Beskriv tidigare uppdrag avseende verksamhet för personer
med funktionsnedsättning som organisationen drivit, alternativt
ledningspersonal varit ansvarig eller medansvarig för i tidigare
verksamhet. Ange även uppdragsgivare och tidsperiod för
uppdrag/anställning! (Fritextsvar)
Våra entreprenader och motsvarande verksamheter
Frösunda har drivit entreprenadverksamheter inom funktionsnedsättning sedan 1998 och i nuvarande
bolagsform sedan 2004. Det här ger oss lång erfarenhet av att både genomföra övertaganden samt driva
verksamheter utifrån rådande avtal på uppdrag åt kommuner. Nedan följer ett urval av våra entreprenader
för att visa vår erfarenhet av att utföra uppdrag av liknande art och omfattning.
FRÖSUNDAS DAGLIGA VERKSAMHETER – ENTREPRENADER
På uppdrag åt Stockholm stad och Södermalms SDF driver Frösunda dagliga verksamheterna Danvikstull,
Stora Blecktornet och Äppelgården.
Sedan den 1 maj 2009 driver Frösunda Danvikstulls dagliga verksamhet. Danvikstulls dagliga verksamhet
ligger vid Hammarbykanalen vid Danvikstullsbron. Målgruppen för Danvikstulls dagliga verksamhet är vuxna
personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Verksamheten utgår från den
enskildes behov, förutsättningar och önskemål. I verksamheten arbetar man gemensamt för att ge varje
deltagare högsta livskvalitet genom trygghet, trivsel, personlig utveckling och självständighet. Danvikstulls
dagliga verksamhet erbjuder arbetsgemenskap, kreativt skapande, trygghet och social samvaro.
Danvikstulls DV startade 2009-05-01-2013-03-31 och är nu inne på förlängningsperiod som sträcker sig tom
2015-03- 31.
Stora Blecktornet och Äppelgårdens DV driver Frösunda under avtalsperioden 2012-02-01-2016-01-31.
Frösunda Stora Blecktornet är ett hus med gamla anor. Det är en daglig verksamhet med konferens- och
caféverksamhet som, med stöd av personal, drivs av personer med lindrig utvecklingsstörning. Konferensoch caféverksamhet är Stora Blecktornets huvudsakliga uppgift. Vi bakar, gör smörgåsar, kokar kaffe och te,
sköter serveringen, diskar, handlar, arbetar i trädgården. Blecktornets verksamhetsidé är att erbjuda varje
enskild person sysselsättning så nära ett självständigt arbete som möjligt. Blecktornets mål är att varje
person utifrån var och ens förutsättningar, behov, intresse och önskemål ska få en personlig utveckling,
social gemenskap och ett ökat samhällsdeltagande.
Frösunda Äppelgården, en arbetsinriktad daglig verksamhet enligt LSS. Idag är verksamheten indelad i fem
olika arbetsgrupper som arbetar på olika verksamheter. De är Hamn- och Kontorsgruppen, Ekengruppen,
Hornskroken, Skansengruppen och Bergsundsfiket.
Hamn och Kontorsgruppen utgår från egen lokal i Tegelvikshamnen. Gruppens arbetsuppgifter är till stor del
förlagda utomhus i hamnområdet men även med kontorsarbetsuppgifter och källsortering. I Hamn- och
kontorsgruppen arbetar idag fem arbetstagare tillsammans med två arbetsledare.
Ekengruppen arbetar på Södermalms stadsdelsförvaltning vid Medborgarplatsen på Södermalm. Vi arbetar
med service utifrån arbetsuppgifter vi får från olika avdelningar på stadsdelsförvaltningen. I gruppen arbetar
idag fem arbetstagare tillsammans med två arbetsledare.
Fixargruppen hjälper till på Hornskrokens vård och omsorgsboende vid Zinkensdamm på Södermalm. På
Hornskroken utför vi olika servicearbeten i huset åt boendets pensionärer och personal. I gruppen arbetar
idag fyra arbetstagare tillsammans med en arbetsledare
Skansengruppen arbetar med olika arbetsuppgifter inom Skansenområdet på Djurgården. På Skansen
arbetar idag sju parkvårdare tillsammans med en arbetsledare. Vi samarbetar med och får arbetsuppgifter
från Park- och trädgårdsavdelningen, Byggnadsavdelningen, Försäljningsavdelningen och
Visningsavdelningen
Bergsundsgruppen driver Bergsundsfiket på Bergsunds vård- och omsorgsboende där vi bakar mycket och
driver ett café men även utför andra arbetsuppgifter. På Bergsundsfiket arbetar idag sex arbetstagare
tillsammans med två arbetsledare.
Åt Farsta stadsdelsförvaltning har Frösunda driftansvar för tre olika verksamheter; Stora Edsvalla, Lilla
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 14 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Edsvalla och Höken. Kontraktsperioden är tre år och vi tog över verksamheterna den 1 mars 2012 och
avtalet har möjlighet till förlängning under två år.
Stora och Lilla Edsvalla är två dagliga verksamheter för kunder med autism samt måttlig till grav
utvecklingsstörning. Höken erbjuder personer som har lindrig eller måttlig utvecklingstörning eller Aspergers
syndrom en arbetsplats som i så stor utsträckning som möjligt liknar den ordinarie arbetsmarknadens. Idag
arbetar vi indelade i två olika arbetsgrupper utplacerade på olika verksamheter, Servicegruppen och Café
Tuben. Frösunda Café Tuben är en del av Höken dagliga verksamhet och håller till i aktivitetshuset Tuben i
Farsta centrum. Vi handlar, bakar, gör smörgåsar och annat som behövs göra i ett café. Wiveka Eklund
intygar vår drift av ovanstående entreprenader inom dagliga verksamheter på uppdrag av Farsta SDF.
Utöver ovanstående entreprenader driver Frösunda tio dagliga verksamheter i egen regi för både
personkrets 1 och 2. Ett flertal av våra verksamheter är arbetsinriktade verksamhet med syftet att skapa
trivsel, trygghet och personlig utveckling. Några är riktade till personer med Asperberger syndrom och andra
neuropsykiatriska funktionshinder som tex Greenteam och vårt hunddagis i Täby.
Ange följande uppgifter för en referent hos uppdragsgivare som
kan styrka erfarenhet av tidigare uppdrag: namn, titel,
organisationstillhörighet, adress, telefonnummer samt ev.
mobilnummer och e-postadress (Fritextsvar)
Wiveka Eklund, Verksamhetscontroller/Enheteschef, Farsta Stadsdelsförvaltning, Box 133, 123 22 Farsta,
08-50819635, 076-1219635, wiveka.eklund@stockholm.se
Inge meritförteckning för person i företagets ledning
innehållande namn, teoretisk kompetens och erfarenhet samt
examensbevis, diplom eller annat dokument som styrker
uppfyllande av ställda utbildnings- och kunskapskrav! (Bifogat
dokument)
Bilaga 3a CV - Eva Ingemarsdotri.doc
Bilaga 3b Intyg - Eva Ingemarsdotri.pdf
Inge meritförteckning på den person som kommer att närmast
leda verksamheten innehållande namn, teoretisk kompetens
och erfarenhet samt examensbevis, diplom eller annat
dokument som styrker ställda utbildningskrav. Alternativt
beskriv vilka krav som kommer att ställas på denna person vid
anställningen. (Bifogat dokument)
Bilaga 3c CV - Rosalie Gnipe.pdf
Bilaga 3d Intyg - Rosalie Gnipe.pdf
Kraven uppfylls? (Ja/Nej svar)
1.2.7. Ledningssystem för kvalitet
Anbudsgivaren ska ha ett ledningssystem som uppfyller de krav som finns i tillämpliga lagar
och föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen om ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska göra det möjligt att säkerställa att
verksamheten uppfyller de krav och mål som i lag och föreskrifter ställs på verksamheten
och ska bl.a. innehålla rutiner för systematisk klagomålshantering, rutiner för
avvikelsehantering samt rutiner för att upptäcka, förebygga och förhindra övergrepp och
brister i vården.
Anbudsgivaren ska till anbudet bifoga sitt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
Anbudsgivaren bekräftar att kraven på ledningssystem uppfylls
(Ja/Nej svar)
Svar:
Ja
Till anbudet ska anbudsgivarens ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete bifogas. (Bifogat dokument)
Bilaga 4 Ledningssystem för kvalite.docx
Kravet uppfylls? (Ja/Nej svar)
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 15 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
1.2.8. Rekrytering m.m.
Anbudsgivaren ska ha en plan för nyrekrytering av personal med relevant kompetens så att
inte personalbrist uppstår. Detta är särskilt viktigt om det uppstår en generell brist inom
Stockholmsområdet på utbildad personal.
Anbudsgivaren bekräftar att plan för nyrekrytering finns.
(Ja/Nej svar)
Svar:
Ja
1.2.9. Referenser
I förfrågningsunderlaget efterfrågas referenter i kvalificeringen (se punkt 1.2.6).
All referenstagning kommer att dokumenteras skriftligt.
Referent får inte tillhöra den anbudsgivande organisationen. Referent får inte vara i
beroendeförhållande eller ha uppdrag hos den referensen avser.
1.3. Krav på tjänsten
1.3.1. Allmänt
I detta avsnitt redovisas obligatoriska krav på tjänsten. Utföraren förbinder sig att
utföra tjänsten i enlighet med kraven i detta förfrågningsunderlag med bilagor.
Anbudslämnare åtar sig därvid att uppfylla alla krav i detta avsnitt och ska bekräfta detta
genom att svara ja under sista punkten i avsnittet. Anlitar utföraren underentreprenör
förbinder sig utföraren att av denne avkräva motsvarande utfästelse.
1.3.1.1. Tillstånd
Utföraren ska ha alla nödvändiga tillstånd för att bedriva verksamheten. Tillstånd för
verksamheten enligt 23 § LSS ska sökas hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
omgående, eller senast inom fem arbetsdagar, efter det att tilldelningsbeslutet fattats.
Utföraren förpliktigar sig att uppfylla att de krav som ställs av IVO för att tillstånd ska ges.
Om utföraren inte beviljas tillstånd eller om beviljat tillstånd upphör att gälla så utgör detta
grund för hävning av avtalet.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.1.2. Målgrupp
Verksamheterna ska vara inriktade mot personer med utvecklingsstörning, autism eller
autismliknande tillstånd tillhörande personkretsen enligt 1 § 1 p LSS.
1.3.2. Lagstiftning, riktlinjer och mål
Uppdraget omfattar drift av de aktuella verksamheterna på ett sådant sätt att den vid varje
tidpunkt uppfyller de krav som ställs i gällande lagstiftning, förordningar och föreskrifter inom
området samt mål och riktlinjer utfärdade av Stockholms stad.
De viktigaste styrdokumenten för verksamheten är:
Lagstiftning
- Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
- Socialtjänstlagen (SoL)
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 16 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
-
Offentlighets- och sekretesslagen (OFS)
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Patientsäkerhetslagen (2010:659)
Livsmedelslagen (2006:804)
Arbetsmiljölagen med därtill hörande författningar och föreskrifter
Författningar och allmänna råd
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS)
- 2002:9 (S) om bostad med särskild service för vuxna enligt 9kap 9§ lagen (1993:387)
om stöd till vissa funktionshindrade, LSS
- 2006:5 om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser
enligt SoL, LVU, LVM och LSS med tillhörande handbok
- 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
- 2011:5 (S) om Lex Sarah
- 2005:28 om Lex Maria
Räddningsverkets allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3)
www.srv.se
Stadens riktlinjer och styrdokument
- Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2016
www.stockholm.se/FamiljOmsorg/funktionsnedsattning/Program-for-delaktighet-for-person
er-med-funktionsnedsattning1/
- Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOFS 2011:9
- Insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL för barn, ungdomar och vuxna (reviderad version
mars 2007)
http://www.stockholm.se/-/Sok/?
q=Insatser+enligt+LSS+och+bist%c3%a5nd+enligt+SoL+f%c3%b6r+barn,+ungdomar+oc
h+vuxna&uaid=924ED1F38D870D3CE55686CF8F232850:3137322E32302E3135312E31
3132:5246521742917351077
- Riktlinjer för handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn ungdomar
och vuxna med funktionsnedsättning http://www.stockholm.se/-/Sok/?
q=riktlinjer+dokumentation&uaid=5F430F46D57560C38BF41AA0C9B8E634:3137322E32
302E3135312E313132:5246893078212302259
- Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och Stockholms stad om hälso- och
sjukvårdsansvar (KF 2002, reviderad 2009).
www.stockholm.se/OmStockholm/Politik-och-demokrati/Stadsovergripande-styrdokument/
- Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län
om samverkan när en individ behöver praktisk hjälp med egenvård (KF
2012)
- Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning
av insatser för habilitering och rehabilitering enligt SOSFS 2007:10 och ändringar 2008:20
(KF 2012)
- Det regionala vårdprogrammet "ADHD, lindrig utvecklingsstörning och
autismspektrum-tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna"
www.vardsamordning.sll.se/sv/Publikationer/ADHD-lindrig-utvecklingsstorning-och-autismsp
ektrumtillstand-hos-barn-ungdomar-och-vuxna/
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 17 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3. Uppdragets genomförande
1.3.3.1. Allmänt
Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vad som anges i avtal, förfrågningsunderlag och
anbud. Verksamheten ska vid varje tidpunkt uppfylla de krav som ställs i gällande lagstiftning,
förordningar, författningar och föreskrifter inom området samt mål och riktlinjer utfärdade
av Stockholms stad. Insatserna ska ges med utgångspunkt från biståndshandläggarens
beställning samt de individuella mål och delmål som finns för den enskilde. Verksamheten
ska bedrivas i enlighet med LSS 5 § och 6 §.
Utföraren ska bedriva verksamhet av god kvalitet. Kvaliteten ska systematiskt och
fortlöpande utvecklas och säkras i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Utvärdering
av insatsernas kvalitet ska ske utifrån hur det påverkat måluppfyllnaden för den enskilde,
som en naturlig del i kvalitetsarbetet.
Verksamheten ska vara kunskapsbaserad, vilket innebär att den ska knyta an till och utgå
från aktuell forskning och utveckling inom området.
Individualisering och inflytande
Olika personer har olika förutsättningar att ta emot och delta i det stöd som ges för en viss
insats. Hänsyn ska i varje enskilt fall tas till rådande förutsättningar. Det stöd som ges ska
präglas av en hög grad av individualisering och av ett gott bemötande med respekt för den
enskilde. Den enskildes önskemål och individuella behov av stöd och service ska alltid stå i
fokus. Utförarens arbetsmetoder ska syfta till att det individuellt utformade stödet till
brukaren också säkerställer att denne genom insatsen, tillförsäkras inflytande, delaktighet,
värdighet, trygghet och utvecklar sin självständighet. Detta ska även avspeglas i den
enskildes delaktighet i genomförande av insatserna.
Insatserna ska präglas av en helhetssyn på människan och genomsyras av grundtanken att
brukarna har förmåga att själva välja hur de vill leva sitt liv. Stödet ska utformas så att det
påverkar och stärker den boendes förmåga att leva ett självständigt liv och ha en
fungerande vardag. Kommunikationssätt ska anpassas till brukarnas behov och förmåga.
Trygghet och säkerhet
Trygghet och förutsebarhet i tillvaron är grundläggande behov för alla människor, liksom att
själv ha kontroll över sådant som rör den egna personen. Nya miljöer, nya människor i ens
närhet, förändringar i aktiviteter och dagliga rutiner skapar osäkerhet, särskilt för den som
har funktionsnedsättningar.
Den enskilde ska känna trygghet i genomförande av insatserna och ska kunna
utveckla fungerande relationer till personalen. Den ska kunna lita på att dennes behov av
stöd, service och omsorg blir tillgodosett samt känna till vad stödet innehåller och vem som
tillgodoser det. Brukarna ska ges nödvändig kompensation för samtliga sina
funktionsnedsättningar med hjälpmedel för syn, hörsel, begåvning etc. Med hänsyn till
känslighet hos målgruppen är det viktigt att eventuella förändringar i verksamheten
genomförs med varsamhet och omtanke.
Brukarna ska ha en trygg och säker miljö. Utföraren ska så långt som möjligt se till
brukarnas säkerhet. Detta kan bland annat göras genom att personalen med ett adekvat
förhållningssätt bemöter ett eventuellt självskadande och utagerande beteende hos
brukarna.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 18 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.2. Den dagliga verksamhetens innehåll
Den dagliga verksamheten ska utformas individuellt med hänsyn till den enskildes
funktionsnedsättning. Utföraren ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling,
meningsfullhet och gemenskap. Verksamheten ska erbjuda deltagarna möjlighet till
regelbunden fysisk aktivitet. Både aktiviteter med habiliterande inriktning och mer
produktionsinriktade arbetsuppgifter kan förekomma. Innehållet i arbetsuppgifter ska
överensstämma med den enskildes förmåga, behov och intresse. Vid behov ska den
enskilde få möjlighet till en individuellt anpassad daglig verksamhet på arbetsplatser inom
staden eller externt. Verksamheten ska utformas så att den bidrar till att öka personens
förutsättningar att senare få en anställning i arbetslivet.
Utföraren ska kunna erbjuda den enskilde daglig verksamhet åtta timmar per dag vid heltid,
mellan klockan 08.00 och 16.00, samt vid behov, mellan klockan 07.00 och 17.00. Den
dagliga verksamheten ska ha öppet alla vardagar under hela året, undantaget två vardagar,
en på våren och en på hösten, för personalens planering av verksamheten. Utbildning,
konferenser, personalmöten och semester får inte påverka verksamhetens kvalitet eller
öppettider.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.3. Stöd, service och omvårdnad
Med särskilt stöd och särskild service avses hjälp i den dagliga livsföringen med syfte att
individen får stöd med det hon eller han har svårigheter med eller inte klarar själv. Utföraren
ska erbjuda stöd, service och omvårdnad som tillgodoser den enskildes psykiska, fysiska
och sociala behov.
I omvårdnaden ligger en skyldighet att stödja och hjälpa brukaren med dagliga personliga
behov som denne kan ha svårigheter att tillgodose själv. Omvårdnaden kan bestå av
praktisk hjälp eller vara av mer vägledande natur, allt utifrån den enskildes behov och
förutsättningar. Genom omvårdnaden kan hinder i den dagliga livsföringen undanröjas eller
minskas. Utföraren ska t.ex. ge stöd med:
· Hjälp med att äta, dricka och förflytta sig.
· Hjälp med att sköta personlig hygien och att klä sig.
· Hjälp med att kommunicera, upprätthålla sociala kontakter och bryta isolering.
· Hjälp med vardagsekonomi och individuella inköp.
· Hjälp med att göra tillvaron begriplig, förutsebar och trygg samt hjälp att planera framåt.
· Hjälp med att göra tillgänglig den hälso- och sjukvård, inklusive habilitering, rehabilitering
och hjälpmedel, och den tandvård som den enskilde behöver.
· Hjälp med att se till att misstankar om övergrepp och andra brott mot den enskilde
polisanmäls.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.4. Delaktighet
Utföraren ska arbeta för att brukarna ska ha så stor delaktighet och inflytande som möjligt i
hur verksamheten fungerar och utvecklas. Detta ska bland annat ske genom
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 19 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
regelbundna möten och olika typer av råd.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.5. Förberedelse för daglig verksamhet, mottagande och
avslut
Utföraren ska förbereda för att ta emot och ge stöd, service och omvårdnad till personer
som erbjuds plats i den dagliga verksamheten. Planeringen ska ske i samverkan mellan den
enskilde, utförare, biståndshandläggare, avlämnande utförare/vårdgivare och i
förekommande fall anhöriga och gode män.
Den enskilde ska ges en genomtänkt, bra och personligt anpassad introduktion i
verksamheten. Särskilt utsedd personal ska vara ansvarig för varje persons
introduktion.Utföraren ska ha en skriftlig rutin för hur man planerar, förbereder och
introducerar nya deltagare i verksamheten.
När den enskilde börjar i daglig verksamhet ska han/hon informeras om de rättigheter och
de verksamhetsmål som finns. Den enskilde ska också upplysas om sin rätt till personlig
stödperson. Stödpersonen ska ha en kontinuerlig dialog med den enskilde. Stödpersonen ska
ha en ersättare utsedd så att kontinuitet kan uppnås vid semester eller annan frånvaro. Om
den enskilde inte är nöjd med sin stödperson har han/hon rätt att byta.
När en person står inför att avsluta sitt deltagande i verksamheten ska detta förberedas och
planeras så att enskilde ges också en genomtänkt, bra och personligt anpassad avslutning i
verksamheten. Planeringen ska ske i samverkan mellan den enskilde, utföraren,
biståndshandläggare, ny utförare och, i förekommande fall, anhöriga och gode män.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.6. Beställning och genomförandeplan
Den enskildes deltagande i daglig verksamhet föregås av en beställning från beställaren till
utföraren.
Beställningen ska vara skriftlig och ange vad insatsen syftar till för den enskilde.
Med utgångspunkt i beställningen ska utföraren upprätta en genomförandeplan tillsammans
med den enskilde/legal ställföreträdare eller om den enskilde så ånska, annat biträde eller
ombud. Av genomförandeplanen ska det framgå hur och när insatsen ska utföras och när,
mål och delmål ska uppnås. Arbetssättet ska vara beskrivet på ett sådant sätt att det går
att följa upp. Utföraren ska se till att genomförandeplanen godkänns av den enskilde främst
genom underskrift.
Genomförandeplanen ska vara beställaren tillhanda senast 15 dagar efter påbörjad insats.
Utföraren ska löpande följa upp arbetssätten för att uppnå överenskomna mål och delmål
i genomförandeplanen. Utifrån den enskildes förändrade behov eller i övrigt förändrade
förutsättningar ska utföraren i samråd med bBeställaren anpassa och
revidera genomförandeplanen. Utföraren ska omedelbart underrätta beställaren om
insatserna för den enskilde innebär så stora förändringar att beställningen och eller
genomförandeplanen måste revideras. Den ska följas upp löpande och revideras samt
förvaras på ett betryggande sätt.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 20 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Vid uppföljning av insats ska beställning och genomförandeplan utvärderas. Utföraren ska
följa upp det arbetssätt som valts för att nå den enskildes mål och delmål.
Genomförandeplanen ska bl.a. innehålla följande uppgifter:
·
·
·
·
·
·
·
om det ingår flera delar i insatsen och i så fall vilka
vilka mål som gäller för insatsen, eller delar av den
när och hur insatsen, eller delar av den ska, genomföras
på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planeringen
vilka personer som har deltagit i planeringen
när planen har fastställts
när och hur planen skall följas upp
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.7. Råd och stöd enligt 9 § p. 1 LSS
I de fall den enskilde har beslut om eller önskar insatsen råd och stöd enligt 9 § 1p LSS ska
utföraren medverka till att den enskilde ges tillgång till insatsen.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.8. Individuell plan enligt 10 § LSS
I de fall den enskilde har individuell plan enligt 10 § LSS ska utföraren tillse att beslutade och
planerade insatser, som ligger inom utförarens ansvarsområde, genomförs i samråd med
den enskilde/legal ställföreträdare. I de fall den enskilde begär att få upprätta en individuell
plan, ska utföraren bistå den enskilde med det stöd som han/hon behöver för att få
individuell plan upprättad.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.9. Stödperson
Varje brukare ska ha minst en stödperson inom personalgruppen. Stödpersonens
arbetsuppgifter syftar bl.a. till, att i dialog med brukaren, medverka till att den enskildes
intressen tas tillvara och tillförsäkras den insats som är beviljad, planerad och
överenskommen. Stödpersonen har också en viktig uppgift i att bistå den enskilde i dennes
kontakter mot omvärlden. Stödpersonen ska ha en kontinuerlig dialog med brukaren och
dennes närstående och ställföreträdare.
För stödpersonen ska utses en ersättare, så att kontinuitet uppnås vid semester eller annan
frånvaro. Om den enskilde inte är nöjd med sin stödperson har han/hon rätt att byta.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.10. Tekniska hjälpmedel
Utföraren ansvarar för att införskaffa och bekosta de arbetstekniska hjälpmedel och den
medicintekniska utrustning, som inte bekostas av landstinget, liksom för drift, underhåll och
skötsel. Utföraren ansvarar för att servcieavtal finns för funktions- och säkerhetskontroll av
hjälpmedel.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 21 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.11. Mat och måltider
Utföraren är skyldig att erbjuda lunch till de deltagare som så önskar och som har behov av
det. Kosten ska vara näringsrik och av god kvalitet. Den enskilde ska erbjudas lunch och
mellanmål. Enskilda som är i behov av specialkost, ska erbjudas detta. Så långt det är
möjligt ska hänsyn tas till den enskildes önskemål av hälso-, etniska eller religiösa skäl.
Vid behov av kosttillägg och dietistkompetens bekostar utföraren detta.
Personalen ska ha kunskap om och tillämpa egentillsyn i livsmedelshanteringen enligt
Livsmedelslagen 2006:804 och Livsmedelsförordningen 2006:813.
Måltiderna ska vara en positiv och trevlig upplevelse som bidrar till att öka deltagarnas
trivsel. Måltiderna har en viktig roll som källa till sociala kontakter och gemenskap. Maten
och dukningen ska vara anpassad till deltagarnas funktionsnedsättningar, men även
till årstider, helger och högtider.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.12. Tolk och ledsagare
Utföraren ombesörjer och bekostar att tolk anlitas när den enskilde har behov av detta.
Utföraren svarar för att personal eller annan lämplig person vid behov följer med brukaren till
läkare, tandläkare, frisör etc.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.13. Hantering av privata medel
Den enskilde handhar själv sina privata medel, eventuellt med stöd av legal ställföreträdare. I
de fall detta inte är möjligt och de privata medlen hanteras av utföraren ska
stadsdelsnämndens riktlinjer för hantering av privata medel följas.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.14. Hälso- och sjukvård
Kommunen har enligt 18 och 18 a §§ Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) sjukvårdsansvar
(exklusive läkarvård) och ansvar för habilitering och rehabilitering för personer som vistas i
daglig verksamhet. Enligt en principöverenskommelse mellan Stockholms läns landsting och
Kommunförbundet Stockholms län utför landstinget sjukvårdsinsatser för personer som
tillhör LSS personkrets. I utförarens ansvar ligger att se till att den som har daglig
verksamhet får tillgång till den hälso- och sjukvård samt den tandvård som han eller hon
behöver.
Vid förändringar i den enskildes hälsotillstånd ska kontakt tas med sjuksköterska vid
vårdcentralen. Om behov finns ska personal ledsaga brukaren vid besöken.
Om den enskilde inte kan ta ansvar för sina läkemedel ska utförarens personal inte överta
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 22 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
något moment i läkemedelshanteringen utan att ha fått skriftlig delegering av sjuksköterska
vid vårdcentralen. Insatser som motsvarar egenvård ska kunna genomföras av utförarens
personal.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.15. Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter
Utförarens personal får utföra hälso- och sjukvårduppgifter endast efter delegering från
primärvårdens ansvariga sjuksköterska. Den som tar emot delegering blir då hälso- och
sjukvårdspersonal för den delegerade uppgiften och ska följa MAS regler.
Delegering av en arbetsuppgift får endast ske när det är förenligt med god och säker hälsooch sjukvård enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14).
Delegering ska ske restriktivt och dokumenteras skriftligt.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.16. Läkemedel
Den enskilde bör om så är möjligt själv ansvara för omhändertagandet av läkemedel och för
den egna medicineringen, om patientansvarig läkare beslutat om det.
Om utföraren handhar läkemedel och instruktioner ska dessa förvaras i låst utrymme.
Arbetstagaren medför själv aktuella läkemedel till den dagliga verksamheten om det kan ske
under säkra former. Om inte detta kan ske måste säkrare rutiner upprättas i det enskilda
fallet.
Ansvarig sjuksköterska i primärvården har ansvaret för hanteringen av läkemedlen med
möjlighet att delegera överlämnandet till annan befattningshavare.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.17. Vårdhygien
Utföraren ska uppfylla en god hygienisk standard enligt hälso- och sjukvårdslagen. Utföraren
ansvarar för att hygienutrustning finns. Utföraren ansvarar vidare för att personalen får
utbildning i hygienrutiner och aktuella vårdprogram.
För att förebygga smittspridning och medverka till att minimera antalet vårdrelaterade
infektioner ska verksamheten tillämpa följande:
- ”Vårdhygien för särskilda boendeformer i Stockholms län” utarbetade av Vårdhygien,
Stockholms läns landsting, vilken bl.a. innehåller regler om arbetskläder
- aktuella handlingsprogram utarbetade av smittskyddsenheten vid Stockholms läns
landsting (t.ex. MRSA och virusorsakad gastroenterit). www.smittskyddstockholm.se
- Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS
2007:19)
- alla, för verksamheten, relevanta handlingsprogram för infektioner som kan bli aktuella
Utföraren ska ha rutiner som reglerar hanteringen av personal som drabbats av TBC- eller
MRSA-smitta eller vid misstanke om sådan diagnos. Hanteringsrutinerna ska grunda sig på
Stockholms stads stadsledningskontors ”Riktlinjer vid misstanke om TBC- och MRSA-smitta”
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 23 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
cirkulär 6-07.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.18. Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Stadsdelsnämndens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) har det medicinska ansvaret
enl. § 24 pp 1-3 HSL och förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område (FYHS).
Utföraren ska samverka med MAS och följa de rutiner och riktlinjer för kommunal hälso- och
sjukvård som är antagna av stadsdelsnämnden. Utföraren ansvarar för att gällande rutiner
och riktlinjer följs av personalen. Nämnda rutiner och riktlinjer bygger på hälso- och
sjukvårdens författningar och ger bland annat direktiv om hur och när kontakt ska tas med
hälso- och sjukvårdspersonal, läkemedelshantering, delegering, dokumentation av hälsooch sjukvårdsinsatser och rapportering av avvikelser.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.19. Anmälningsskyldighet och lokal avvikelsehantering
Utföraren ska utarbeta rutiner för lokal avvikelsehantering samt tillse att dessa är väl kända
av personalen. Utföraren ska rapportera avvikelse från gällande rutiner och riktlinjer till
verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen och MAS, som i förekommande fall
ansvarar för anmälan enligt Lex Maria.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.3.20. Utrustning, förbrukningsartiklar m.m.
Utföraren ska tillhandahålla och bekosta den medicinska och övriga utrustning, de
arbetsredskap, hjälpmedel och förbrukningsartiklar som åtgår för att fullgöra åtagandet.
Utföraren ska bekosta de inkontinenshjälpmedel som individuellt ska utprovas och förskrivas
av primärvårdens sjuksköterska.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.4. Förändring av stöd- och omvårdnadsbehov
Personer som deltar i daglig verksamhet gör det med mycket olika behov och
förutsättningar. Förutsättningarna kan förändras över tid till följd av t.ex. ökad ålder eller
förändrade behov och förmågor. Utföraren ska anpassa verksamheten och personalens
kompetens till den enskildes individuella förutsättningar och utveckling. Det kräver en
flexibilitet i verksamheten och hos personalen för att möta förändrade behov hos
enskilda individer.
Utföraren ska informera beställaren vid förändrade behov och uppmärksamma den enskildes
möjligheter till utveckling. Utföraren ska omgående kontakta biståndshandläggaren om
brukares stöd- och omvårdnadsbehov förändras i sådan grad att biståndsbeslut och
individuell planering behöver omprövas. Utföraren ska även omgående informera
biståndshandläggaren om insatserna för den enskilde inte följer uppgjord genomförandeplan.
Utföraren ska meddela biståndshandläggaren om längre tids frånvaro än en månad eller
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 24 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
annan förändring av betydelse. Information om sjukhusvistelse ska meddelas
biståndshandläggaren så fort den kommer till utförarens kännedom.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.5. Övertagande av verksamhet och personal
Vid ett eventuellt byte av utförare förutsätts ett bra övertagande att samtliga berörda
(avlämnande och övertagande utförare) och beställaren i alla avseenden arbetar för att
sätta brukarna i första rummet. Övertagandet av verksamheten ska organiseras så att det
inte medför några brister i omvårdnad och service. Det förutsätts att utföraren medverkar i
förberedelserna för övertagandet av entreprenaden. Vidare ska utföraren utse en person
som på plats ansvarar för övertagandet.
Ett bra verksamhetsövertagande förutsätter ett nära och kontinuerligt samarbete mellan
utföraren, beställaren och den frånträdande utföraren. Övertagandet ska följas upp och
utvärderas på den tillträdande utförarens initiativ.
Beställaren ska ha möjlighet att genom egen personal följa upp att brukarnas välfärd inte blir
åsidosatt under det praktiska övertagandet.
För att upprätthålla personalkontinuitet ska arbetstagarna i de dagliga verksamheterna
erbjudas anställning hos utföraren på de villkor som anges i MBL 28 § och LAS 6 b §. Detta
krav ställs för att upprätthålla verksamhetens kontinuitet och kvalitet för brukarna.
Utföraren ska ha en konkret plan för presentation av företaget och hur övertagandet av
verksamhetsdriften och personal kommer att ske. Denna ska kunna redovisas för
stadsdelsnämnden, brukare och berörd personal.
I utvärderingsbilagan för respektive verksamhet redovisas befintlig personal som vägledning
för anbudsgivare. Det bör observeras att det kan ske förändringar i förhållande till dessa
uppgifter, vilket kan påverka omfattningen av utförarens ansvar enligt gällande
bestämmelser om verksamhetsövergång.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
Redovisa en konkret plan för hur personal- och
verksamhetsövertagandet kommer att ske, inklusive förslag till
tidsplan, där det framgår att ovanstående krav uppfylls.
(Fritextsvar)
Frösunda har en konkret plan för hur personal- och verksamhetsövertagande kommer att genomföras i
Södermalm SDF. I planen framgår även namngivna personer inom vår organisation som kommer att ansvara
för övertagandet från stadsdelsförvaltningen.
Övertagande av personal
Det är vanligt att det vid övertaganden uppstår en oro i medarbetargruppen. Oron handlar ofta om en
osäkerhet inför den nya arbetsgivaren, nya arbetssätt, förändrat schema och andra praktiska och konkreta
förändringar.
Vår erfarenhet är att det bästa sättet få en bra start på övertagandet är genom tidig och tydlig information.
Våra viktigaste åtgärder för att minimera oro är därför att:
-Hantera den oundvikliga oro som uppkommer i medarbetargruppen genom klar, tydlig och strukturerad
information i ett så tidigt skede som möjligt
-Så snabbt som möjligt tydligt informera om de viktiga faktorerna som påverkar medarbetarnas vardag som
schema, villkor och arbetssätt
-Erbjuda medarbetarna fler olika sätt för att ta till sig informationen genom olika mötestillfällen med både
skriftlig och muntlig information
Nyckeln till ett framgångsrikt övertagande är alltså att nå ut med adekvat information vid rätt tidpunkt.
Information som gör att medarbetarna snabbt kan fatta beslut om huruvida man är intresserad av att
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 25 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
arbeta med det nya schemat, de nya arbetssätten och därmed för den nya utföraren.
Vi vet också att det är viktigt att genomföra en uppstartsprocess från grunden även i de fall vi bedriver
verksamheten sedan tidigare. I det fall vi får ett förtroende att driva Danvikstulls dagliga verksamhet vidare
blir en av våra viktigaste uppgifter i uppstarten att för chefer, medarbetare, kunder och andra intressenter
tydliggöra de nya förutsättningarna som beställaren gett oss i det nya uppdraget.
För att säkerställa att vi kan leva upp till våra högt ställda målsättningar om tydlig information har vi ett
strukturerat arbetssätt. Vi driver våra övertaganden i enlighet med en process där vi använder best practice
inom projektledning. Det innebär bland annat att vi arbetar på följande sätt:
• Strukturerad och beprövad process
• God riskkontroll och projektstyrning där vi arbetar enligt en fördefinierad projektmodell. Se en
sammanfattning av projektmodellen nedan.
• En tydlig roll- och ansvarsfördelning där hela företaget från ledning och neråt är involverade i projektet:
Styrgrupp tillika resursägare – Projektgrupp med representanter från alla involverade verksamhetsfält –
Genomförande osv.
Framgångsfaktorer för ett smidigt övertagande är bland annat:
• Tillräckliga resurser: vi har en dedikerad avdelning som arbetar enbart med övertaganden och uppstart
samt har omfattande personalresurser inom HR, Information/Kommunikation, Kvalitet, Ekonomi och IT, samt
inom respektive affärsområde. Detta innebär att vi har personella resurser att genomföra flera komplicerade
övertaganden parallellt.
• En mycket senior projektchef (HR-direktören) garanterar att projektet får status inom organisationen
• Erfarenhet: vi har genomfört ett stort antal övertaganden. Detta innebär att vi har förvärvat omfattande
erfarenheter kring vilka hinder som kan uppstå och hur vi på bästa sätt löser dessa.
• Att inte resurserna från övertagandeprocessen försvinner för snabbt när övertagandet är genomfört. Vi
har sett att förstärkningen av ledningsfunktioner ger god effekt om de finns kvar även en period efter
övertagandet.
Övertagande vid ett förtroende i Södermalm
Om vi får förtroende att driva verksamheten i Södermalm så kommer en projektledare från vårt
uppstartsteam att bilda en projektgrupp. Att ha en ansvarig projektgrupp som är med under hela
verksamhetsövergången främjar trygghet, kontinuitet och stabilitet – för alla parter. Detta säkerställer också
att inga brister i hälso- och sjukvård eller övrig omvårdnad och service uppstår. Projektgruppen kommer att
bestå av:
• Vår HR-representant Annette Granström
• Projektledare Eva Malmborg från uppstartsteamet (biträdande projektchef tillika ansvarig på plats för
övertagandet)
• Affärsområdeschef Eva Ingemarsdotri
• Regionchef Rosalie Gnipe
• IT-ansvarig Camilla Wallin
• Business Controller Anette Torberg
• Information - och kommunikationsansvarig Peter Fond
•´Verksamhetschef/er (från och med en månad innan avtalsstart)
Utöver ovanstående kommer ytterligare personer från personal-, utbildning-, ekonomi- och IT avdelningen
enligt presentation nedan.
Våra olika roller vid ett övertagande
Projektchef (PC)
Projektchefen tillika HR-direktören har det yttersta ansvaret för att hålla ihop projektet från start till mål.
Vidare har hon ett särskilt ansvar för HR-relaterade frågor såsom att vi följer kollektivavtal och gällande
lagstiftning samt fackliga frågor som exempelvis inrangering av personal.
Projektledare (PL)
Projektledaren utför arbetsuppgifter på uppdrag av projektchefen. Projektledaren har till uppgift att
samordna och fördela arbetet i projektgruppen inför och under övergången. Projektledaren har också till
uppgift att samordna möten och andra informationsträffar tillsammans med Södermalms
stadsdelsförvaltning. I samarbete med kommunen sammanställer projektledaren information till
medarbetare, kunder, närstående samt deras företrädare. Rollen inkluderar även att lyssna in förväntningar
och önskemål. Projektledaren ansvarar för att vid projektplanens fastställande upprätta en riskanalys.
Riskanalysen dokumenteras i avsatt avsnitt och uppdateras kontinuerligt.
Affärsområdeschef (AOC)
Har det övergripande ansvaret inom sitt affärsområde och deltar i styrgruppen som ansvarig och stöd i
aktiviteterna utifrån detta perspektiv.
Regionchef (RC)
Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan projektledaren och regionchefen där projektledaren ansvarar för
processen och samordning av aktiviteter medan regionchefen ansvarar för innehållet i aktiviteterna.
Ansvarig regionchef Mattias Ragnegård har till uppgift att säkerställa att de beslut som tas går i linje med
Frösundas riktlinjer, avtal, förfrågningsunderlag, anbud samt de lagar som styr verksamheten. Regionchefen
ansvarar även för framställande av verksamhetsplanen.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 26 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Verksamhetschef (VC)
Rekryteringen av verksamhetschefen startar omedelbart efter en eventuell tilldelning. Verksamhetschefen
påbörjar sin anställning senast fyra veckor innan uppstartsdagen. Detta för att säkerställa att
verksamhetschefen hinner lära känna Frösunda, vår mission, värderingar och stödfunktioner samt IT-system,
ledningssystem och rutiner. Verksamhetschefen arbetar tillsammans med projektledaren och regionchef för
samordning av befintliga medarbetare under övergången.
Projektgruppen med ansvarig projektledare samarbetar vartefter med beställarens utsedda representanter
och vi har fortlöpande möten med kommunen ca var tredje vecka eller oftare vid behov. Frösunda lägger stor
vikt vid ett gott samarbete med kommunen för att överlämningen skall ske så smidigt som möjligt för alla
parter.
Vid en övergång arbetar vi på detaljnivå med det som påverkar övergången. Det kan exempelvis vara
övertagande av olika inköp- och leveransavtal, övertagande av medarbetare och teknisk utrustning så som
IT och telefoni. Varje aktivitet inom övergången bryts ner i anpassade projektplaner (ex en egen för
kommunikation, IT, HSL, HR) för att inte missa något.
Specifika resurser vid övergången
Inom de specifika projektplanerna för respektive aktivitet finns en tydligt utpekad ansvarig person, såsom:
• Sakkunnig från Kvalitetsavdelningen Allan Lindkvist säkerställer att arbetet med kundernas
genomförandeplaner följer Frösundas rutiner i enlighet med lagstiftningen och ICF-anpassning. Kartläggning
sker under den första månaden efter verksamhetsövertagandet.
• Kvalitetsstöd Per Norbeck säkerställer att alla rutiner lokalanpassas under den första månaden efter
verksamhetsövertagandet
• HR-specialist Eva Sjölund ansvarar för HR-övertagande av medarbetare, inrangering och informationslinje
• Affärsutvecklingschef Conny Björkman ansvarar för informationsmöten med kunderna
• IT-specialist Camilla Wallin ansvarar för implementering av IT-system, telefoni och datorstöd
• Utbildning och handledningssexpert Annika Sefbom ansvarar för kompetenskartläggning och övergripande
kompetensutvecklingsplan
Preliminär plan för övertagande av entreprenad i Södermalm
Nedan följer en preliminär plan för ett övertagande av personal och verksamheten i Södermalm.
Plan för övertagande – medarbetare
Alla datum är preliminära och bygger på att Frösunda får tillgång till kontaktuppgifter mm. Samtliga
informationsmöten vill vi planera in så snart som det är praktiskt möjligt efter ett tilldelningsbesked.
Tilldelningsbesked kommer den 21 november 2014. Anbudsavdelningen är ansvarig för att hålla koll på
detta. Samma dag som tilldelning upprättar PL Eva Malmborg en projektplan där en styrgrupp och
projektgrupp besätts. Den 25 november 2014 har PL ett internt uppstartsmöte med projektgruppen.
Den 2 december 2014 tecknar VD avtal med stadsdelsförvaltningen. Den 5 december kommer ett möte med
kommunen att genomföras där Frösunda presenterar sin projektgrupp samt att PL presenterar ett förslag
på övertagandeplan. Samma dag kommer PL samt Frösundas kommunikationsavdelning upprätta microsite
för löpande information. Microsite är en lokal hemsida där kunder och närstående kan följa
övertagandeprocessen och få aktuell information om Frösunda och dagliga verksamheten i Södermalm.
Vidare kommer kommunen i samarbete med PL gå ut med inbjuden till tillsvidareanställda om
informationsmöte med Frösunda och kommunen. Den 12 december 2014 kommer IT-ansvarig besöka
samtliga verksamheter för att undersöka vad Frösunda behöver göra som exempelvis dragning av ledningar
eller trådlöst internet.
Den 15 december 2014 kommer informationstillfälle för medarbetare att hållas samt en från HR-avdelningen
att medverka. Syftet med träffen är att berätta för medarbetarna vilka Frösunda är, presentation av
övertagandeplanen, information om vilka villkor som gäller vid övergången för medarbetarna. Därutöver får
medarbetarna tillfälle att ställa frågor till både kommunen och Frösunda. För att alla ska kunna närvara på
informationstillfället kommer två styckena att hållas. En på förmiddagen (10:00-12:00) samt en på
eftermiddagen (15:00-17:00).
Den 18 december kommer ett informationstillfälle för anhöriga/kunder/god man att hållas. Kommunen
kommer att vara ansvarig för denna träff och från Frösunda kommer EC samt AOC att medverka. Syftet med
träffen är att berätta vilka Frösunda är samt att presentera övertagandeplanen. Därutöver kommer de som
är med på informationstillfället ha möjlighet att ställa frågor till båda parter.
Under vecka 2 2015 kommer VC samt HR-ansvarig vara med på respektive enhets APT. Genom detta ges
ytterligare ett tillfälle för personalen att träffa Frösunda. Detta är ett tillfälle att prata mer verksamhetsnära
och om hur Frösunda tänker driva de dagliga verksamheterna.
Vi kommer även att bjuda in alla timanställda till en informationsträff 12 januari 2015. Frösunda är ansvarig
för denna träff och VC samt HR kommer att närvara på detta tillfälle. Syftet är att ge en kort presentation om
Frösunda samt att ge information om timanställdas möjlighet till fortsatt anställning. Därutöver kommer de
som är med på informationstillfället ha möjlighet att ställa frågor till oss.
Den 20 januari 2015 är det sista dag för tillsvidareanställda att ge besked om de vill fortsätta sin anställning
från och med årsskiftet eller inte med Frösunda som arbetsgivare. Detta gör vi för att få en prognos över
personallägen för att kunna bedöma om vi skulle behöva nyrekrytera personal.
Den 14 februari 2015 kommer VC göra en första verksamtsplan för hur verksamheterna ska drivas. Den 21
februari 2015 är in rangering klar. Den 4 mars 2015 kommer VC att tillträda sin anställning. IT kommer att
leverera datorer med mera den 16 mars 2015 (kommer dock att installeras den 1 april 2015). Den 17 mars
2015 kommer registrering vara klar av medarbetarna i IT-system med mera.
Den 1 april 2015 är det övertagandedagen. Då kommer verksamhetschefen finnas på plats, de anställda får
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 27 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
sina anställningsavtal samt att de får ta del av sitt schema. Man kommer även få inloggningsuppgifter till
Frösundas webbaserade lärosystem, lönesystem samt dokumentationssystem. IT-system kommer att
installeras i verksamheterna. Den 2 april 2015 kommer kvalitetsstöd, administrativt stöd och
dokumentationsstödjare påbörja sitt uppdrag. Allt enligt verksamhetsplanen.
Senast den 28 april 2015 ska samtliga medarbetare vara klar med sin introduktionsutbildning. Den 30 april
2015 görs en medarbetar- samt kundundersökning för att kolla att vi uppnår en bra kvalité i
verksamheterna. Den 20 maj 2015 kommer en uppföljning av genomförandet, kundnöjdheten med mera att
genomföras.
Plan för övertagande – kunder och närstående
Tilldelningsbesked kommer den 21 november 2014. Anbudsavdelningen är ansvarig för att hålla kolla på
detta. Samma dag som tilldelning upprättar PL Eva Malmborg en projektplan där en styrgrupp och
projektgrupp besätts. Den 25 november 2014 har PL ett internt uppstartsmöte med projektgruppen.
Den 2 december 2014 tecknar VD avtal med stadsdelsförvaltningen. Den 5 december kommer ett möte med
kommunen att genomföras där Frösunda presenterar sin projektgrupp samt att PL presenterar ett förslag
på övertagandeplan. Samma dag kommer PL samt Frösundas kommunikationsavdelning upprätta microsite
för löpande information. Microsite är en lokal hemsida där kunder och närstående kan följa
övertagandeprocessen och få aktuell information om Frösunda och den dagliga verksamheten i Södermalm.
Den 18 december 2014 kommer ett informationstillfälle för anhöriga/kunder/god man att hållas. Kommunen
kommer att vara ansvarig för denna träff och från Frösunda kommer VC samt AOC att medverka. Syftet med
träffen är att berätta vilka Frösunda är samt att presentera övertagandeplanen. Därutöver kommer de som
är med på informationstillfället ha möjlighet att ställa frågor till båda parter. Den 1 mars 2014 kommer VC att
tillträda sin anställning.
Den 30 april 2015 görs en medarbetar- samt kundundersökning för att kolla att vi uppnår en bra kvalité i
verksamheterna. Den 20 maj 2015 kommer en uppföljning av genomförandet, kundnöjdheten med mera att
genomföras.
Projektmodell övertagande
Frösundas projektmodell innehåller information om hur vi ska arbeta med övertagandeprojekt. I
nedanstående avsnitt presenteras några exempel ur projektmodellen då den är mycket omfattande. I
modellen finns våra kunskaper och erfarenheter inbyggda så att de kommer till användning varje gång. Det
centrala i projektmodellen är Projektplanen och tidsplanen.
Vårt sätt att organisera projekt inom övertaganden beskrivs under avsnittet ”Organisation” där också alla
ingående roller beskrivs med ansvar och arbetsuppgifter. Hur vi arbetar i övertagandeprojektet med
informationsöverföring/informationsspridning och rapportering beskrivs i avsnittet ”Möten och rapportering”.
Vår mall för övertagandeprojekt innehåller följande delar:
• Projektplan – Uppstart och övertagande av verksamhet
• Versionshistorik
• Bakgrund
• Mål
• Organisation (I detta avsnitt ingår: Styrgrupp, Projektledare, Utbildningsansvarig, Kommunikationsansvarig
samt IT-ansvarig)
• Möten och rapportering (Rapporteringsplan, Tillstånd, Ekonomisk plan, IT, HR – personalplanering,
Utbildning, Information/kommunikation, Projektledarens uppgifter och ansvar, Regionchefens roll under
uppstart, VCs roll under uppstart)
• Riskanalys
Projektledarens verktyg
Ett exempel på Projektledarens verktyg är Mötesplanen vilket är projektledarens aktivitetsplan och är det
huvudverktyg som Projektledaren använder för sin planering. När projektet planeras lägger projektledaren
upp en mötesplan med datum och säkerställer att deltagare planerar in relevanta datum i sin kalender.
I mötesplanen ingår följande;
• Objektsgenomgång
• Delaktiviteter, uppstartsmöten. PL kommer att kalla till följande möten: Genomgång av HR delprojekt
tillsammans med HR-ansvarig.
Genomgång av IT delprojekt där IT-ansvarig kommer att vara med. Genomgång av HR delprojekt och
kommunikationsplan där den kommunikationsansvarige kommer att delta. Genomgång av utbildning
delprojekt och utbildningsplan tillsammans med den utbildningsansvarige.
På dessa projektmöten har PL till sin hjälp en projektplan under upprättande samt en aktivitetsplan.
• Aktiviteter och möten som behöver genomföras enligt PL
• SG1 (Fastställande av projektplan)
• Aktiviteter och möten som behöver genomföras enligt PL
• SG2 (Genomgång av projektet, pågående aktiviteter)
• Aktiviteter och möten som behöver genomföras enligt PL
• Genomgång av samtliga kunders genomförandeplaner, upprättande av bemötande- och aktivitetsplan
enligt befintlig dokumentationsrutin. VC kommer att vara ansvarig för detta. Det ska vara klart senast 14
dagar efter övertagandedagen.
• En 6-månadersuppföljning genomförs
• Aktiviteter och möten som behöver genomföras enligt PL
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 28 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
• SG3 (Redovisning av slutrapport)
Riskanalysen
För att Projektledarens ska kunna skaffa sig en löpande bild om vilka kända risker som finns i projektet samt
hantera dem arbetar vi med en löpande riskanalys. Riskanalysen bygger på principen att när en risk blir
känd graderas den i konsekvens och effekt. Konsekvens x effekt utgör riskvärdet. Riskvärdet använder
sedan projektledaren för att prioritera vilka risker som är viktigast att arbeta med inom kort.
I riskanalysen ska det framgå risk, vilken påverkan det har på projektet (skala: 1-5), sannolikhet (skala:
1-5), riskvikt (som fås fram genom att multiplicera vilken påverkan det har på projektet samt sannolikheten).
Slutligen ska en åtgärd/riskminimeringsåtgärd framgå.
Rollbeskrivning
Varje roll i projektet är beskriven med sina uppgifter och ansvar. Detta för att skapa en tydlighet och sätta
förväntningar.
Ange namn på den person inom anbudsgivarens organisation
som kommer ansvara för att överta verksamheten från
nuvarande utförare. (Fritextsvar)
Rosalie Gnipe är den personen inom Frösundas organisation som kommer att ansvara för att överta
verksamheten från nuvarande utförare. Rosalie är Regionchef för Sthlm Daglig Verksamhet och sitter med i
ledningsgruppen för affärsområdet funktionsnedsättning.
1.3.6. Samverkan
1.3.6.1. Samverkan och informationsplikt
Utföraren och beställaren ska samverka för att skapa bästa möjliga förutsättningar för
uppdragets genomförande och en god service och omvårdnad. Vidare är utföraren och
beställaren skyldiga att omgående informera varandra om samtliga förändringar och
förhållanden som kan påverka förutsättningarna för vardera partens åtaganden och ansvar.
Utföraren ska vid behov samverka med andra myndigheter, hälso- och sjukvård, anhöriga
och andra för den enskilde viktiga personer och organisationer liksom med legala
ställföreträdare. Samverkan ska leda till att behov av stöd och hjälp tillgodoses på den
enskildes villkor. Som ett komplement till utförarens egen verksamhet kan samarbete med
frivilliga organisationer finnas för att tillgodose den enskildess sociala, kulturella, andliga och
mentala behov.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.7. Dokumentation enligt LSS och HSL
Utföraren ska kontinuerligt dokumentera insatsen för varje brukare. För dokumentationen
ansvarar den person som förestår verksamheten.
Syftet med all dokumentation är att göra insatserna tydliga för brukaren och hans eller
hennes företrädare, vara ett arbetsredskap för personalen samt att kunna följa upp att
brukare får de insatser han/hon har rätt till. Dokumentationen ska möjliggöra en systematisk
uppföljning av den enskildes utveckling och uppfyllande av mål och delmål under insatsen.
Utföraren ska informera den enskilde om att dokumentationen förs.
Dokumentationen av insatser enligt LSS ska göras i enlighet med tillämpliga delar av
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.
Personalen ska ha tillgång till den dokumentation som bedöms nödvändig för att ge en god
och säker service och omvårdnad. Det ska finnas fungerande rutiner för
informationsöverföring mellan arbetspass.
Dokumentation ska ske med vid var tid gällande lagar, förordningar och Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd. Utföraren ansvarar för att dokumentationen förvaras så att
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 29 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
obehöriga inte får tillgång till den. Utföraren ska tillse att samtlig dokumentation överlämnas
till beställaren enligt gällande gallringsregler när en insats avslutas. Detta gäller också om
ansvaret för verksamheten övergår till annan.
I samband med att utföraren tillträder uppdraget ska denne inhämta den enskildes
medgivande att ta del av sociala dokumentationen och övrig dokumentation som rör denne.
Utföraren svarar för att kopiera aktuella handlingar som behövs för verksamheten.
Originalhandlingarna ska överföras till beställaren när kopieringens slutförts, dock senast en
månad efter avtalsstarten.
I de fall utföraren inte får den enskildes tillstånd att kopiera dokumentation ska denna
omedelbart kontakta beställaren som genomför menprövning i varje enskilt fall.
All dokumentationen som rör den enskilde ska förvaras brandsäkert och i övrigt på ett
betryggande sätt, så att obehöriga inte får tillgång till den.
Dokumentationen ska kunna användas för forskning och utvecklingsarbete.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.7.1. Datorbaserad dokumentation
Stockholms stad har datorbaserade system för verksamhet och dokumentation enligt SoL
och LSS, benämnda Paraplysystemet respektive ParaSol.
Utföraren ansvarar för fortlöpande dokumentation i Paraplysystemet. Detta gäller uppgifter
om in- och utflyttning m.m. som underlag för de boendes hyra.
Utföraren ska använda dokumentationssystemet ParaSol för omvårdnadsdokumentation
inklusive dokumentation av avvikelsehantering.
Utföraren ska med stadens hjälp ansluta sig till Paraplysystemet och ParaSol. Utföraren ska
tillgodogöra sig och följa stadens regler och policys för informationssäkerhet. Staden
ansvarar för att riktlinjer angående denna kommer utföraren tillhanda.
Utföraren ansvarar för den löpande personalutbildning i IT-frågor som är nödvändig för
uppdraget. Utföraren kan komma att erbjudas att delta i av staden anordnad
utbildning inom ämnesområdet.
Av säkerhetsskäl finns det endast en accessform som ger utföraren extern åtkomst
till stadens sociala system via Internet från egen utrustning och från utförarens upphandlade
Internetleverantör. För att lösningen ska kunna tillämpas ställs i huvudsak följande krav på
den enskilda utföraren:
• Användare som ska rapportera i stadens system ska införskaffa och använda "hårt
certifikat" vid autentisering.
• Utföraren tillhandahåller och ansvarar för dator med kringutrustning inklusive
mjukvara.
• Den Internetleverantör som entreprenören anlitar ska tillhandahålla en svensk ip-adress
(behöver inte vara fast).
Utföraren står för kostnader som uppstår i samband med administrationen av behörigheter
för utförarens anställda till stadens infrastruktur och system. Beställaren debiterar utföraren
tertialvis för kostnader för utförarens rapportering i stadens IT-system. Debiteringen grundas
på utförarens antal registrerade konton i systemet ParaInn den sista dagen i mars, juli och
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 30 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
november. Då stadens kostnader för licenser m.m. kan ändras över tid kan ersättningens
storlek komma att ändras något under avtalets löptid. Ersättningen är för närvarande 165
kronor per konto och tertial.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.8. Personal
1.3.8.1. Arbetsledning, personal och bemanning
Brukarnas behov och önskemål ska styra arbetets organisation och utveckling.
Utföraren ska under avtalsperioden inkl. eventuell förlängning uppfylla och upprätthålla de
kompetenskrav för verksamhetens ledning som framgår av Socialstyrelsens föreskrifter, för
närvarande SOSFS 2002:9.
Ledningen ska finnas tillgänglig för medarbetarna och vara närvarande i den dagliga driften.
Verksamheten ska vara organiserad på sådant sätt att det vid varje tidpunkt går att nå
någon med arbetsledande funktion.
Utföraren ska ha en etisk plattform som arbetet vilar på och som utgör grunden för
insatserna. Värdegrunden ska omfatta alla involverade yrkesgrupper. Målet ska vara en god
och säker service och omvårdnad. Denna uttalade värdegrund ska bilda bas för
kommunikation och samarbete. En viktig utgångspunkt är att de anställda behandlar
varandra med respekt.
Utföraren svarar för att det i verksamheten finns personal i sådan omfattning och med
sådan kompetens att brukarnas behov av personligt stöd, service, omvårdnad och säkerhet
alltid kan tillgodoses.
Praktikanter och volontärer får inte användas av utföraren för att fullgöra uppdrag hos
beställaren utan beställarens skriftliga medgivande.
Antalet personal som ger den enskilde stöd ska vara begränsat till så få olika personer som
möjligt. Utföraren ska eftersträva kontinuitet i personalgruppen och kontinuitet i arbetssätt.
Personalen ska ha för arbetsuppgifterna adekvat utbildning, erfarenhet och lämpliga
personliga egenskaper. Medarbetarna ska vara väl förtrogna med verksamhetens inriktning
och mål. De ska ha kunskaper om olika funktionsnedsättningar och fördjupade kunskaper
om den enskilde brukarens speciella funktionsnedsättning.
Personalens grundsyn ska vara att brukarnas behov alltid kommer i första rummet.
Brukarna ska kunna behålla sin integritet och behandlas med respekt.
För personer, som har begränsade möjligheter att kommunicera med talet, ska alternativ
kom-munikation uppmuntras. Personalens kunskap om alternativ kommunikation ska hela
tiden utvecklas.
All personal ska behärska svenska språket på ett sådant sätt att de kan kommunicera med
brukare och närstående/ställföreträdare samt övrig personal. De ska även skriftligt kunna
göra nödvändig dokumentation på svenska.
Det ska finnas personal/tolkhjälp så att kommunikation kan ske även med brukare som inte
talar svenska.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 31 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Personal får inte ha uppdrag som god man/förvaltare för någon brukare inom
verksamheterna.
Utföraren ansvarar för att personalen kontinuerligt ges den utbildning och fortbildning som
behövs för att varje anställd ska vara lämpad att utföra sina arbetsuppgifter. Utföraren ska
arbeta systematiskt med fortbildning och vid behov extern handledning i syfte att höja
kompetensen i arbetsgruppen och erbjuda utvecklingsmöjligheter för den enskilde
arbetstagaren. För alla anställda ska finnas en kompetensutvecklingsplan.
Utföraren ska anställa och ansvara för personal i egenskap av arbetsgivare med beaktande
av vid var tid gällande lagar och avtal. Anlitar utföraren underentreprenörer förbinder sig
utföraren att av denne avkräva motsvarande utfästelse.
Utföraren ska under avtalstiden alltid kunna redovisa bemanning och täthetsschema.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.9. Sekretess och tystnadsplikt
Utföraren ansvarar för att all personal iakttar och efterlever gällande lagstiftning om
offentlighet och sekretess inom verksamheten. Utföraren ska se till att all personal är
informerad om bestämmelserna och har undertecknat en förbindelse om tystnadsplikt.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.10. Avvikelse- och klagomålshantering
1.3.10.1. Avvikelsehantering och anmälan om missförhållanden
Verksamheten ska ha rutiner för hur avvikelser identifieras, dokumenteras, analyseras och
åtgärdas samt för hur vidtagna åtgärder följs upp. Det ska tydligt framgå vem som ansvarar
för att rutinerna följs. Det som framkommer i avvikelsehanteringen ska tas tillvara i
förbättringsarbetet. Utgångspunkten ska vara att identifiera och åtgärda strukturella brister
och brister i verksamhetens rutiner i syfte att utveckla och säkerställa en god kvalitet och
säkerhet för brukarna.
Utföraren ska omgående informera beställaren om avvikelser som föranleder åtgärder.
Utföraren ska på begäran lämna ut sammanställning över avvikelser och vilka åtgärder som
vidtagits.
Avvikelser, allvarliga skador och sjukdomar som inträffar eller riskerar att inträffa i
verksamhet som innefattas i hälso- och sjukvård rapporteras på det sätt som anges i regler
utarbetade av MAS. Vid avvikelser som gäller hälso- och sjukvård kontaktas landstingets
primärvård omgående. Avvikelser rapporteras till sjuksköterska på en särskild blankett.
Verksamheten ska tillsammans med sjuksköterskan utreda händelser och vidta åtgärder för
att förhindra upprepning. Vid allvarliga händelser kontaktas även den medicinskt ansvariga
sjuksköterskan.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.10.2. Klagomålshantering
Brukaren eller dennes företrädare ska informeras om vart han/hon vänder sig med
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 32 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
synpunkter och klagomål på verksamheten. Utföraren ska ha rutiner för hur synpunkter och
klagomål på verksamheten tas emot, åtgärdas, utreds, sammanställs och analyseras.
Utföraren ska på begäran av beställaren när som helst under avtalstiden kunna redovisa
vilka synpunkter och klagomål som inkommit och vilka åtgärder som vidtagits med
anledning av dessa.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.11. Uppföljning, utvärdering och tillsyn
Utförarens uppföljning
Utförarens ledningssystem ska innehålla de utarbetade och fastställda rutiner som behövs
för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska vara väl kända av personalen och
tillämpas i verksamheten. Ledningssystemen ska kontinuerligt följas upp, utvärderas och
utvecklas utifrån verksamhetens behov och de förändringar som görs i t.ex. Socialstyrelsens
allmänna råd eller arbetsmiljölagstiftning med föreskrifter.
Utföraren ska göra de uppföljningar av verksamheten som krävs för att säkerställa
att dennes åtaganden och ansvar uppfylls. Uppföljningarna ska även ske genom
brukarenkäter. Utförarens uppföljning genom brukarenkäter kan vid särskilda tillfällen initieras
och utföras av staden.
Beställaren ska informeras om resultatet av genomförda uppföljningar och dokumentationen
av uppföljningarna ska hållas tillgänglig för staden.
Beställarens uppföljning, kontroll och utvärdering
Beställaren kommer att följa upp och kontrollera verksamheten. Utföraren ska samarbeta
och ge staden full insyn i verksamheten inklusive tillgång till journaler och dokumentation, så
att beställaren genom medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), biståndshandläggare,
verksamhetsplanerare, funktionshindersinspektörer, revisorer eller annan personal eller
konsult, som beställaren anlitar, kan genomföra tillsyn, uppföljningar och utvärderingar.
Uppföljning görs på både individ- och verksamhetsnivå. Beställarens kvalitetskontroller
kommer bl.a. att innehålla följande moment:
- Regelbunden uppföljning av att utföraren svarar upp mot krav och villkor i gällande avtal
och i anbud beskrivna åtaganden.
- Uppföljningar av hur den enskildes omvårdnadsbehov tillgodoses.
- Beställaren kommer att regelbundet genomföra brukarenkäter. I samband med dessa
ankommer det på utföraren att medverka, bl.a. genom att distribuera enkätformulär till
brukare/ställföreträdare.
Staden ska utan föranmälan kunna genomföra granskning av de dagliga verksamheterna
och upprättad dokumentation.
Uppföljningar ska av staden planeras på ett sådant sätt att dessa inte inverkar mer än
nödvändigt på utförarens verksamhet.
Utföraren
- åtar sig att i samband med tillsyn och uppföljningar ställa begärda handlingar, lokaler och
personal till beställarens förfogande. Utföraren ska bistå beställaren och staden i övrigt med
de uppgifter denne begär.
- är skyldig att tillse att beställarens MAS kan utöva sitt ansvar enligt 24 § hälso- och
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 33 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
sjukvårdslagen och enligt lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område.
- ska ge IVO och andra tillsynsmyndigheter den insyn eller tillgång till uppgifter som dessa
myndigheter kan komma att kräva.
- ska hålla beställaren informerad om avvikelser, synpunkter och klagomål samt
till beställaren redovisaavvikelser och mottagna klagomål tre ggr/år för redovisning i stadens
tertialrapporter och årsredovisningar.
- ska lämna aktuell verksamhetsinformation till beställaren för uppdatering av stadens
hemsida.
- ska till personal och ledning återföra de resultat som framkommit i den samlade
uppföljningen samt åtgärda eventuella brister. Om resultaten visar att stöd, service och
omvårdnad inte uppfyller ställda krav vad gäller kvaliteten, ska en åtgärdsplan snarast
upprättas av utföraren och redovisas för beställaren.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.12. Publicering av åtagande och uppföljningsstatistik
Utförarens beskrivning av de dagliga verksamheterna och åtaganden för dessa kommer
liksom resultatet av vissa uppföljningar att publiceras på stadens och stadsdelsnämndens
hemsidor (under rubriken "Jämför service"). Endast resultat av stadens centralt beslutade
uppföljning publiceras. Resultaten presenteras på enhetligt sätt för alla verksamheter och
förutsätter utförarens medverkan.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.13. Rapporterings- och anmälningsskyldighet
1.3.13.1. Lex Sarah
Utföraren ansvarar för att all personal känner till skyldigheten att rapportera missförhållande
eller påtaglig risk för missförhållande enligt 14 kap 3 § SoL och 24 § a-g LSS. Utföraren ska i
enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:5 ha skriftliga
rutiner för hur skyldigheten att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja missförhållanden
och risker för missförhållanden ska fullgöras. Blankett hämtas från Inspektionen för Vård och
Omsorgs (IVOs) hemsida.
Missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande
Utföraren ansvarar för att beställande nämnd omedelbart informeras om inkommen
rapport.
Allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande
Utföraren ansvarar för att beställande nämnd omedelbart informeras om anmälan till
Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Utföraren ska till beställande nämnd skicka dels en
kopia på anmälan till IVO dels kopia av den utredning som gjorts med anledning av det
inträffade. Om utredningen inte har avslutats när anmälan till IVO lämnas in, ska utredningen
lämnas in till IVO så snart den färdigställts. Kopia på utredningen ska samtidigt skickas till
beställande nämnd. Informationen ska omfatta vad som framkommit under utredningen,
ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder.
Vidare påminns om den anmälningsskyldighet av arbetsskador m.m. som föreligger enligt
arbetsmiljölagstiftningen.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 34 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
1.3.14. Lokaler och inventarier
1.3.14.1. Lokaler
Beställaren disponerar samtliga lokaler medan utföraren har tillgång till de lokaler som krävs
för uppdraget. Mellan beställaren och utföraren föreligger inte något hyresförållande och inte
heller föreligger någon besittningsrätt för utföraren.
Utföraren är skyldig att bedriva verksamheten i de av beställaren tillhandahållna lokalerna.
Lokalerna får inte utan beställarens medgivande nyttjas för annat ändamål.
Utföraren får, under den tid uppdraget varar, för uppdragets utförande nyttja lokalerna på
villkor motsvarande de som gäller mellan beställaren och fastighetsägaren med nedan
angivna undantag.
Beställaren svarar för och bekostar
- Hyra och eventuella hyresförändringar
- Uppvärmningskostnader
- Oförutsedda kostnader p.g.a. förändringar i gällande skattesystem och
myndighetsförelägganden kopplade till lokalerna
Utföraren bekostar således elektricitet för verksamhetens lokaler (inklusive
personalutrymmen) samt sophantering och samtliga övriga kostnader som är förenade med
driften av verksamheten.
Utföraren får inte göra ändringar i lokalen eller av beställaren tillhandahållen
inredning/utrustning utan skriftligt godkännande från beställaren. Utföraren äger inte heller
rätt att utan beställarens och fastighetsägarens skriftliga tillstånd sätta upp skyltar, markiser,
antenner eller dylikt.
Beställaren äger rätt att löpande kontrollera lokalens skötsel och underhåll. Om brist
konstateras äger beställaren rätt att omgående åtgärda bristen på utförarens bekostnad.
Utföraren skall godkänna lokalerna i det skick som föreligger.
Efter avtalsperiodens slut skall lokalerna vara i samma skick som vid periodens start. Hänsyn
skall tas till normal förslitning. Detsamma gäller om lokalerna renoverats under perioden.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.14.2. Inventarier
Fastighetsägaren eller i förekommande fall beställaren ansvarar för fasta inventarier i
verksamheterna. Undantag gäller om utförarens personal åsamkar skada på de fasta
inventarierna på grund av ovarsam hantering.
Lösa och fasta inventarier samt övrig utrustning ägs av beställaren men får nyttjas av
utföraren, som också svarar för reparations- och underhållskostnader samt återanskaffning.
Utföraren har kostnadsansvaret för dessa anskaffningar, trots att så är fallet får inte
anskaffning av inventarier ske utan samråd med beställaren om anskaffningskostnaden är
mer än 30 000 kronor.
Vid avtalets början och slut ska beställaren och utföraren gemensamt inventera och värdera
dessa. En inventarieförteckning ska upprättas. Inventarierna är beställarens egendom och
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 35 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
ska väl vårdas av utföraren. Om värdet vid slutbesiktning överstiger värdet vid
tillträdet ersätter beställaren utföraren för mellanskillnaden. Om värdet vid slutbesiktning
understiger värdet vid tillträdet ersätter utföraren beställaren för mellanskillnaden.
Utföraren skall se till att lokalerna är välvårdade och svarar för alla löpande kostnader för
lokalernas drift och verksamhetens genomförande enligt avtal.
Inventarier och annan utrustning skall vid återlämnandet vara i fullt brukbart skick, med
hänsyn till normalt slitage. En gemensam besiktning av lokaler och inventarier skall göras och
ett besiktningsprotokoll med inventarieförteckning samt värdering av inventarier skall
upprättas.
Mer information om tekniska data framgår i stycket nedan.
Beställaren äger rätt att löpande kontrollera skötsel och underhåll av utrustning och
inventarier. Om brist konstateras äger beställaren rätt att omgående åtgärda bristen på
utförarens bekostnad.
Innan uppdraget upphör ska utföraren återställa lokalerna till godtagbart skick samt
avlägsna inventarier, utrustning och annat som tillhör utföraren. Om det inte bortförts
tillfaller detta beställaren utan ersättning.
Senast under den sista dagen för uppdraget ska gemensam besiktning ske i samband med
att samtliga nycklar återlämnas. Utföraren ansvarar för att kalla till besiktning. Vid denna
konstateras eventuella brister i utförarens åtagande.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.14.2.1. Tekniska data
Fastighetsägare:
Fastighetsägare för Hammarby dagliga verksamhets lokaler är HSB Brf Hamnvakten, HSB
Stockholm, 112 84 Stockholm.
Fastighetsägare för Danvikstulls dagliga verksamhets lokaler är HIBY AB, gm Aberdden
management AB, Box 3039, 103 63 Stockholm. Verksamheten flyttar till ny lokal i samma
fastighet i augusti 2014.
Beställaren har förstahandskontrakt på samtliga lokaler.
Telefoni:
Utförarenstår för sin egen telefoni och tecknar egna abonnemang.
Sopor:
Hantering av sopor ingår i hyran. Utföraren bekostar hantering av grovsopor som inte kan
deponeras i de grovsoputrymmen som hyresvärden upplåter. Nuvarande utförare har under
2013 inte haft några kostnader för grovsopor.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.14.3. Nycklar
Utföraren ska ha säkra rutiner för hantering av nycklar till verksamheten.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 36 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Utföraren ansvarar för låsbyte om nycklar förkommer. Vid avtalstidens slut ansvarar
utföraren för att samtliga nycklar återlämnas till beställaren.
Ansvaret för nyckelsystemet skrivs över på utföraren vid övertagandet.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.14.4. Städning, tvätt, fönsterputs m.m.
Utföraren ska se till att lokalerna städas och vårdas så att rimliga krav på hygien och trivsel
upprätthålls.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.15. IT och telefoni
Utföraren svarar för samtliga abonnemangs- och trafikkostnader, licenser o.dyl. avseende
telefoner, fax, datautrustning, TV m.m. i administrations- och personallokaler samt i
gemensamma utrymmen.
Utföraren svarar för att modern IT-teknik finns tillgänglig för att underlätta kommunikationen
med beställaren, t. ex. möjlighet att kommunicera via e-post.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.16. Gåvor och donationer
Eventuella gåvor eller donationer till till verksamheten av inventariekaraktär, inklusive konst
och konsthantverk, ska dokumenteras och tillföras inventarieförteckning samt skriftligen
meddelas till stadsdelsnämnden.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.17. Säkerhet
Utföraren ska enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) svara för
att systematiskt brandskyddsarbete (SBA) utförs enligt de förordningar, föreskrifter och
allmänna råd som gäller för verksamhet och lokaler. Det systematiska brandskyddsarbetet
ska vara utformat enligt Räddningsverkets allmänna råd om systematiskt
brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3).
Utföraren övertar samtliga stadens skyldigheter som följer av lagen om skydd mot olyckor.
Det innebär att utföraren och dennes personal har ansvaret för allt förebyggande
säkerhetsarbete inom lokalerna, bl.a. brandskydd. Utföraren åtar sig därför att ha en
personalorganisation som också garanterar brukarnas säkerhet vid brand och utrymning.
Beställaren ansvarar för att det finns en godtagbar säkerhetsnivå beträffande
brandlarm, brandsläckningsutrustning, säkra utrymningsvägar m.m. och att det inte finns
särskilda säkerhetsrisker betingade av brukarnas ålder eller funktionsnedsättningar.
Utföraren är skyldig att fortlöpande kontrollera funktionen av allt i lokalen
förekommande tekniskt brandskydd och omgående anmäla brister till beställaren.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 37 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Utföraren förbinder sig vidare att se till att räddningsvägar,
utrymningsvägar, sprinkleranordningar och andra brandskyddsanordningar vid varje tidpunkt
hålls fria från hindrande föremål. Utföraren är skyldig att ersätta all skada som uppkommit till
följd av brist i hans tillsynsarbete.
Utföraren ska anmäla till anläggningsskötaren om brandlarmsanläggningen tillfälligt stängs
av helt eller delvis t.ex. vid hantverksarbeten.
Utföraren svarar för att personalen regelbundet informeras om rutiner och säkerhetsarbete.
Beställaren och utföraren ansvarar tillsammans för återkommande övningar och
personalinstruktioner för evakuering av brukarna.
Lokalen omfattas av kravet på skriftlig redogörelse för brandskyddet enligt ovanstående lag.
Utföraren ska årligen redovisa sin skyddskontrollplan och utbildningsplan för beställaren och
förbinder sig att lämna beställaren de uppgifter som behövs för att beställaren skall kunna
fullgöra sin redogörelseskyldighet.
Utföraren ansvarar för utryckningskostnader vid fel- eller falsklarm, som orsakas av denne
eller på grund av dennes bristande tillsyn.
Utföraren ska ha säkerhetsföreskrifter rörande verksamheten. Dessa ska regelbundet ses
över och alltid när behov uppstår. Säkerhetsföreskrifterna ska b.la. omfatta beredskap,
planering och rutiner vid extra ordinära händelser som berör verksamheten.
1.3.18. Kris- och katastrofplan
Stadsdelsnämnden har en lokal beredskaps- och handlingsplan för de större olyckor, kriser
eller extraordinära händelser som berör nämnden. Vid sådana händelser
kan stadsdelsdirektören utlösa planen. Om planen utlöses ska utföraren medverka i den del
som berör verksamheten. Utföraren ska vara införstådd med detta och åta sig att följa
nämndens anvisningar om en krissituation skulle inträffa.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.3.19. Intyg om att kraven uppfylls
Anbudsgivare ska för att godkännas vad gäller kraven i kravspecifikationen i avsnitt 3 intyga
att denne kommer att uppfylla samtliga ställda krav.
Härmed intygas att samtliga angivna krav på tjänsten
accepteras och kommer att uppfylls. (Ja/Nej svar)
Svar:
Ja
Ange namn och funktion för den person inom den
anbudsgivande organisationen som gör intygandet!
(Fritextsvar)
Eva Ingermarsdottri, Affärsområdeschef Funktionsnedsättning
1.4. Ersättningsvillkor
1.4.1. Ersättning
Ersättning för daglig verksamhet
Utföraren erhåller en fast ersättning per deltagare och dag.
Uppsägning av plats-tomgångsersättning
Tomgångsersättningen är 75% av beviljad ersättningsnivå, från den dag platsen sägs upp
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 38 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
fram till att en plats tas i anspråk, dock amximalt under 30 dagar.
2014 års nivåersättning för daglig verksamhet framgår av bilaga 2.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.4.2. Förändring i ersättning
Beslut om ersättningen fattas av kommunfullmäktige i samband med budgetbeslutet varje
år. Stadsdelsnämnden ansvarar för att utföraren informeras om beslutade förändringar i
ersättningen.
Angivna krav accepteras och kommer att uppfyllas. (Ja/Nej
svar)
Svar:
Ja
1.5. Utvärderingskriterier- anbudsutvärdering
1.5.1. Utvärderingskriterier och anbudsutvärdering
Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att den vid varje tidpunkt uppfyller de
krav som ställs i socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,
hälso- och sjukvårdslagen, övrig aktuell lagstiftning, förordningar och föreskrifter samt
Stockholms stads mål, riktlinjer och policy inom området. De grundkrav som ställs i
detta förfrågningsunderlag ska vara uppfyllda.
Hur utvärderingen genomförs och kriterier för denna framgår av utvärderingsbilagan för
respektive verksamhet.
1.6. Kommersiella villkor och avtalsvillkor
1.6.1. Inledning
I detta avsnitt finns de avtalsvillkor som tillsammans med kraven på utföraren och kraven på
tjänsten utgör underlag till det slutliga avtalet (upphandlingskontraktet) mellan
stadsdelsnämnden och den anbudsgivare som tilldelas kontrakt.
I de fall anbudsgivarens anbud antas kommer ett originalavtal att tas fram. Originalavtalet
kommer att ha samma utförande och innehåll som nedan, men då kompletterat med de
uppgifter om företagsnamn och kontaktpersoner mm som saknas i denna version. Avtalet
kan också komma att kompletteras med särskilda åtaganden som anbudsgivaren gjort i sitt
anbud.
1.6.2. Avtal
Mellan Stockholms Stad, Södermalms stadsdelsnämnd, organisationsnummer 212
000-0142, nedan kallad beställaren och xxxxxxxx, organisationsnummer xxxxxxx, nedan
kallad utföraren, har upprättats följande avtal gällande driften av XXX dagliga verksamhet
inom Södermalms stadsdelsnämnd.
1.6.3. Handlingar som reglerar parternas åtagande
Förekommer i nedan under 1-7 nämnda kontraktshandlingar mot varandra stridande
uppgifter eller föreskrifter gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till
annat, sinsemellan i nedan angiven ordning.
1. Ändringar och tillägg till avtal
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 39 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Avtal
Kompletterande förfrågningsunderlag
Förfrågningsunderlag med bilagor
Kompletteringar av anbud
Anbud
Beställning
1.6.4. Ändringar eller tillägg
Ändringar eller tillägg till avtalet ska för sin giltighet skriftligen vara godkända av behöriga
företrädare för beställaren och utföraren.
1.6.5. Avtalsperiod
Avtalstiden är fr.o.m. 2015-04-01 eller från avtalets tecknande till och med 2019-03-31.
Om parterna är överens kan avtalet förlängas på samma villkor i två år. Överenskommelse
om förlängning skall vara skriftlig och träffas senast tolv månader före avtalstiden utgång.
1.6.6. Huvudmannaskap
Staden är genom Södermalms stadsdelsnämnd huvudman och ytterst ansvarig för
verksamheten och beslutar i alla frågor som innefattar myndighetsutövning.
1.6.7. Tillstånd
Utföraren ska ha alla nödvändiga tillstånd för att bedriva verksamheten. Tillstånd för
verksamheten enligt 23 § LSS ska sökas hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
omgående, eller senast inom fem arbetsdagar efter det att tilldelningsbeslutet fattats.
Utföraren förpliktigar sig att uppfylla att de krav som ställs av IVO för att tillstånd ska ges.
Om utföraren inte beviljas tillstånd eller om beviljat tillstånd upphör att gälla så utgör detta
grund för hävning av avtalet.
1.6.8. Åtagande
Utföraren ska utföra alla delar av avtalat åtagande i enlighet med bestämmelserna i detta
avtal och med den skicklighet, snabbhet och omsorg som beställaren har anledning att
förvänta av en välrenommerad utförare.
Uppdraget ska utföras i full överensstämmelse med de krav som ställts i
förfrågningsunderlag med bilagor och med de i anbudet lämnade uppgifterna.
1.6.9. Verksamhetsövergång
För att upprätthålla personalkontinuitet ska arbetstagarna vid de dagliga verksamheterna
erbjudas anställning hos utföraren på de villkor som anges i MBL 28 § och LAS 6 b §. Detta
krav ställs för att upprätthålla verksamhetens kontinuitet och kvalitet för brukarna.
1.6.10. Skatter m.m.
Utföraren förbinder sig att under hela avtalstiden fullgöra sina skyldigheter vad gäller
socialförsäkringsavgifter och skatter. Beställaren kommer löpande kontrollera att utföraren
fullgör sina skyldigheter i detta avseende.
Utföraren garanterar att dess underleverantörer uppfyller motsvarande krav.
1.6.11. Arbetsgivaransvar
Utföraren ska anställa och ansvara för personal i egenskap av arbetsgivare med beaktande
vid var tid gällande lagar och avtal. Utföraren svarar för löner, arbetsgivaravgifter och andra
avtalsenliga och lagstadgade kostnader för sig och sin personal.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 40 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Utföraren ska inte vidta åtgärd som kan väntas medföra åsidosättande av lagar eller
kollektivavtal eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom utförarens
verksamhetsområde. Om utföraren anlitar underentreprenör ska utföraren av denne
avkräva motsvarande utfästelse.
1.6.12. Dialog med stadens Jobbtorg
Utföraren ska inleda dialog med stadens Jobbtorg i syfte att pröva om det finns
arbetssökande som motsvarar nuvarande, eller kommande, personalbehov hos
leverantören.
1.6.13. Arbetsmiljö
Utförarens ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverkets
författningssamling (AFS) 2001:01.
Enligt Arbetsmiljölagen 3 kap 2c § ska arbetsgivaren svara för att den företagshälsovård
som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Personalen ska informeras om vart de kan
vända sig med frågor som hör till områdena arbetsmiljö och rehabilitering.
Överenskommelse om samordningsansvar ska träffas när två eller flera arbetsgivare
samtidigt bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe. Detsamma gäller vid
anlitande av underentreprenör. Samordningsansvaret regleras av arbetsmiljölagen (AML).
Oberoende av detta har varje arbetsgivare arbetsmiljöansvar för sina egna anställda.
1.6.14. Meddelarfrihet
Personal som är anställd i verksamheten ska beträffande verksamhet som omfattas av
avtalet ha i huvudsak samma meddelarfrihet som råder för motsvarande offentligt anställd
personal. Denna meddelarfrihet ska dock inte omfatta uppgifter som avser affärsförhållande,
eller som allmänt sett kan rubba konkurrensförhållande för utföraren. Vidare råder det inte
meddelarfrihet för uppgifter om enskildas personliga och privata ekonomiska förhållanden
eller som rör säkerhet. I meddelarfriheten innefattas inte heller information som gäller
pågående förhandlingar rörande löne- eller andra anställningsvillkor eller som är hemlig enligt
lag. Personer i ledande ställning i företaget, eller därmed jämförlig ställning, omfattas inte av
den här angivna meddelarfriheten.
Det åligger utföraren att informera berörd personal om den meddelarfrihet som ska råda i
verksamheten. Utföraren åtar sig även att respektera meddelarskydd i ovan angiven
omfattning.
1.6.15. Antidiskrimineringsklausul
1. Utföraren ska vid utförandet av den avtalade tjänsten/entreprenaden i Sverige följa vid
varje tidpunkt gällande antidiskrimineringslagstiftning. De lagar som avses för närvarande är
16 kap 8 och 9§§ brottsbalken samt diskrimineringslagen (2008:567).
2. Utföraren är under avtalstiden skyldig att på begäran av den upphandlande enheten
skriftligen redovisa de åtgärder som vidtagits med anledning av förpliktelserna enligt punkt 1.
Tiden för redovisning skall vara minst en vecka, om inte längre tid överenskommits.
3. Om utföraren inte inom föreskriven tid lämnar sådan information som denne är skyldig att
förete enligt punkt 2 eller om utförareren vid utförandet av kontraktet inte uppfyllt sina
skyldigheter avseende aktiva åtgärder enligt de lagar mot diskriminering som angetts i punkt
1, äger den upphandlande myndigheten rätt att säga upp avtalet till förtida avveckling med
en i villkoren föreskriven uppsägningstid.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 41 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
4. Utföraren ska ålägga underleverantör den skyldighet som anges i punkterna 1-3, i enlighet
med de av NOU uppställda kraven i enlighet med följande:
För det första ska villkoren endast omfatta en underleverantör som utför den verksamhet
som uppdraget avser i Sverige och som omfattas av svensk materiell rätt.
För det andra bör underleverantören utföra en väsentlig del av det uppdrag som
upphandlingskontraktet avser. Det bör normalt vara fallet om uppdraget utgör en
procentuellt stor andel av kontraktsvärdet.
För det tredje krävs att huvudleverantören har faktisk möjlighet att införa motsvarande
antidiskrimineringsvillkor i avtalet med den aktuelle underleverantören.
5. Eftersom det är av mycket stor betydelse för den upphandlande myndigheten att dess
leverantörer lever upp till grundläggande demokratiska värderingar skall en
lagakraftvunnen dom mot en straffbestämmelse eller ett förbud mot diskriminering enligt de
lagar mot diskriminering som angetts i punkt 1 anses utgöra ett väsentligt kontraktsbrott.
Den upphandlande myndigheten äger i dessa fall rätt att häva avtalet.
1.6.16. Lokaler
Parterna är överens om att det inte föreligger något hyresförhållande mellan parterna och
att det inte heller föreligger någon besittningsrätt för utföraren.
1.6.17. Miljöarbete
Utföraren ska i sitt miljöarbete i den dagliga verksamheten sträva efter att minimera negativt
miljöpåverkande faktorer i verksamheten. Arbetet ska omfatta de miljömål som framgår av
Stockholms stads miljöprogram. Särskilt avses programmets punkt 2.1 vad gäller lokalvård
och förbrukningsartiklar, punkt 3.1 och 3.2 energianvändning och punkt 5.1 avfallshantering.
Miljöprogrammet återfinns på http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Klimat-Miljo/Nytt-tufft-miljoprogram-for-Stockholms-stad/
Utföraren ansvarar för att utbilda personalen i de miljöfrågor som är relevanta för
verksamheten.
1.6.18. Insyn i utförarens verksamhet
Beställaren har rätt att kontrollera och följa upp utförarens verksamhet. Beställaren ska för
detta ändamål ges tillgång till sådana uppgifter om verksamheten som beställaren anser
behövs inklusive journaler och annan dokumentation.
Utföraren ska ge beställaren insyn i företagets ekonomiska ställning genom att på begäran
lämna en skriftlig verksamhetsberättelse med bokslut och balansräkning för utföraren.
Stadens revisorer ska äga rätt att på samma sätt som i verksamhet i stadens regi
kontrollera och utvärdera verksamheten. Beställaren kan även uppdra åt fristående konsult,
revisor eller annan att utföra uppföljning, kontroll eller utvärdering. Utföraren förbinder sig att
bereda representanter för staden eller dess uppdragstagare tillträde och insyn i sådan
utsträckning att de kan genomföra sitt uppdrag.
1.6.19. Avgifter
Utföraren får inte ta ut avgift av brukaren för åtaganden som omfattas av detta avtal.
1.6.20. Fakturakrav och betalning
Fakturan ställs till beställaren med adress:
Södermalms stadsdelsförvaltning
Ref : (3 siffror för förvaltningens nummer samt 3 siffror för kostnadsställe, meddelas senare
av beställaren)
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 42 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
c/o BGC, STH (samt 3 siffror för förvaltningens nummer)
106 42 Stockholm
Beställaren har organisationsnummer 212000-0142.
Fakturering ska ske månadsvis. Beställaren utbetalar ersättning inom 30 dagar efter
fakturadatum.
Faktureringsavgift, eller annan liknande avgift, ska inte utgå. Eventuell dröjsmålsränta utgår
enligt räntelagen.
Staden har infört elektronisk fakturahantering. Pappersfakturor skannas in av ett ombud och
hanteras därefter i stadens ekonomisystem. För att denna process ska fungera krävs att
fakturor ställda till staden innehåller följande information:
• Fakturadatum
• Unikt fakturanummer
• Köparens namn och fakturaadress (förvaltningens namn och fakturaadress enligt
beskrivning ovan)
• Referens (stadens referens enligt beskrivning ovan)
• Utförarens namn och adress
• Utförarens organisationsnummer
• Utförarens momsregistreringsnummer
• Uppgift om F-skattebevis
• Vad tjänsten avser (ev. specifikation i bilaga)
• Referens ID till person enligt stadens riktlinjer (namn och personnummer får inte anges),
kategori, ersättningsnivå (pris) samt eventuella avdrag för sjukhusvistelse
• Personer som flyttar in eller ut under månaden och avräkning för dessa
• Datum då tjänsterna utförts
• Betalningsvillkor, förfallodatum
• Bank- och/eller plusgiro
• Belopp (nettobelopp, momsbelopp samt bruttobelopp)
• Momssats
• Vid befrielse från moms ska hänvisning till relevant bestämmelse i momslag, momsdirektiv
eller annan uppgift om att omsättningen är skattebefriad anges
• Vi eventuell räntefakturering ska fakturanummer för ursprungsfakturan finnas angiven.
• Ovanstående uppgifter får inte finnas i färgade fält
Då tjänsten omfattas av sekretess för t.ex. uppgifter om vilka personer som deltar i
verksamheten, måste fakturor och eventuella fakturabilagor kodas eftersom de ska
skannas. Fakturor och eventuella fakturabilagor kodas med det besluts-ID som finns för
varje beslutad insats i Paraplysystemet. Namn och/eller personnummer får inte förekomma
på fakturorna. Saknas uppgift om besluts-ID ska ansvarig handläggare kontaktas för besked
om detta.
Kraven på fakturans innehåll kan komma att förändras och kommer då att meddelas våra
leverantörer.
1.6.21. Försäkringar
Utföraren ska teckna och under avtalstiden vidmakthålla ansvarsförsäkring och andra
erforderliga försäkringar som håller beställaren skadeslös vid skada. Ansvarsförsäkringen ska
gälla för person- och sakskada med ett belopp om minst 10 miljoner kronor per skada och
minst 20 miljoner kronor per år.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 43 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Försäkringen ska innefatta ansvar för skador som utföraren orsakar tredje man till följd av
verksamheten.
Utföraren ska senast vid avtalets undertecknande styrka att han har tecknat ovannämnda
försäkring genom att tillställa beställaren en kopia av försäkringsbrev. Bevis om att förnyad
försäkring finns ska överlämnas till beställaren senast en vecka innan försäkringen går ut. I
annat fall äger beställaren rätt att teckna försäkring på utförarens bekostnad.
Samordning av inträffade skador
Skador som anmäls till utföraren ska regleras av utföraren och/eller dennes försäkringsbolag
direkt mot den skadelidande. Utföraren förbinder sig att medverka till och aktivt arbeta för
en snabb, smidig och korrekt skadereglering. Målsättningen skall vara att samtliga skador
bör regleras med en handläggningstid om högst två månader.
För skador som den skadelidande anmäler till beställaren, gäller följande. Utföraren förbinder
sig att följa den reglering som beställaren eller beställarens försäkringsbolag gör och att till
beställaren återbetala den ersättning inklusive beställarens självrisk som blir resultatet av
regleringen. Denna ersättning ska betalas till beställaren senast inom 30 dagar efter det att
utbetalning har gjorts av beställaren och/eller beställarens försäkringsbolag.
Om beställaren i stället skickar skadeanmälan vidare till utföraren, gäller stycke 1 ovan.
1.6.22. Uppgifter med anledning av förnyad upphandling
Utföraren förbinder sig att med anledning av förnyad upphandling till beställaren lämna
uppgifter, t.ex. statistik om uppdraget, personalstyrkans storlek, fördelning mellan
olika yrkeskategorier, sysselsättningsgrad och löner. Syftet med detta är att anbudsgivare
ska ges likvärdiga förutsättningar att beräkna anbuden.
1.6.23. Överlåtelse av avtal - underleverantör
Utföraren får inte, vare sig helt eller delvis, överlåta eller pantsätta sina rättigheter och
skyldigheter enligt detta avtal till annan fysisk eller juridisk person utan beställarens skriftliga
godkännande. Utföraren får inte heller anlita underleverantör och/eller närbesläktade företag
för att fullgöra hela eller del av uppdraget utan beställarens skriftliga godkännande. Detta
gäller även byte av underleverantör.
Utföraren ansvarar för att anlitad underleverantör i tillämpliga delar uppfyller de krav som
anges i detta förfrågningsunderlag.
1.6.24. Omförhandling
Part får påkalla omförhandling av avtalsvillkor under avtalstiden om ändrade förhållanden gör
att villkoren väsentligen motverkar parternas gemensamma förutsättningar. Anmälan om
omförhandling ska ske så snart det åberopade förhållandet blir känt för den part som
åberopar omförhandlingsrätten och befriar ej part från att fullgöra berörd
kontraktsförpliktelse intill dess eventuell överenskommelse om ändring träffats.
1.6.25. Fel och brister
Utföraren förbinder sig att omedelbart rätta till samtliga fel och brister i utfört uppdrag.
Om utföraren inte kan tillförsäkra brukarna en god och säker verksamhet har beställaren rätt
att själv utföra åtagandena på utförarens bekostnad i avvaktan på att utföraren vidtar
åtgärder för rättelse. Beställaren har tolkningsföreträde i dessa avseenden.
1.6.26. Avtalsbrott
Om utföraren inte fullgör sina åtaganden enligt avtalet och efter anmodan inte inom skälig tid
vidtar rättelse har beställaren rätt att antingen avhjälpa bristen på utföraren bekostnad eller
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 44 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
göra avdrag på ersättningen. Beställaren har även rätt att häva avtalet om utföraren inte
fullgör sina åtaganden enligt avtalet och efter anmodan inte inom skälig tid vidtar rättelse.
Beställaren har härutöver rätt att häva avtal om utföraren inte fullgör sina skyldigheter vad
gäller socialförsäkringsavgifter och skatter, försätts i konkurs eller eljest befinner sig vara på
sådant obestånd att utföraren inte kan förväntas fullgöra sina åtaganden.
Vid kontraktsbrott av väsentlig betydelse äger part rätt att häva avtalet. Hävande part är
därvid berättigad till skadestånd.
1.6.27. Vite
Tillgodoser inte utföraren att brukarna får en god och säker service och omvårdnad eller i
övrigt inte fullgör sina åtagande eller äger beställaren rätt att göra avdrag på ersättningen
med 5 % av månadsersättningen per påbörjad kalendervecka som bristen består. Vitet
utgår till den dag bristen upphör. Vitet förfaller till betalning 30 dagar efter det att bristen
upphört.
1.6.28. Skadeståndsansvar
Utföraren svarar i förhållande till beställaren för skadestånd, som beställaren på grund
av vållande av utföraren eller personal som denne svarar för, kan komma att förpliktas utge
till tredje man. Uppkommer skador på byggnader, utrustning, inventarier eller redskap på
grund av försumlighet från personalens sida ska utföraren svara för eventuella kostnader.
1.6.29. Force majeure
Om part på grund av myndighets åtgärd, krigshändelse, strejk, bojkott, blockad eller annan
omständighet som han inte kan råda över är förhindrad att fullgöra sina åtaganden enligt
detta avtal skall han, i nödvändig omfattning, vara befriad från desamma. Föreligger
ovannämnda omständigheter har beställaren rätt att så länge de består, själv utföra
avtalade åtaganden. Ersättningen till utföraren reduceras i förhållande till i vilken grad han inte
kan fullgöra sina åtaganden.
Arbetskonflikt som har sin grund i parts brott mot kollektivavtal får inte åberopas som
befrielsegrund.
Parterna skall omgående informera varandra om det föreligger omständighet som kan
föranleda tillämpning av denna bestämmelse.
1.6.30. Tvist
Tvist mellan staden och utföraren med anledning av tolkning eller tillämpning av det avtal
som kommer att slutas mellan parterna ska avgöras av svensk allmän domstol med
tillämpning av svensk rätt, med Stockholms tingsrätt som första instans.
1.6.31. Accept av villkor
Härmed bekräftas att samtliga angivna villkor och krav i
förfrågningsunderlaget med bilagor och kommersiella villkor
uppfylls och accepteras. (Ja/Nej svar)
Svar:
Ja
1.7. Bilagor
Bilaga 1, Anbudets underskrift
Bilaga 2, Ersättning för daglig verksamhet
Bilaga 3, Referensmall erfarenhet
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 45 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Bilaga 4, Manual för nivåbedömning 9 10 § LSS
Bilaga 5 a, Ritning Danvikstull
Bilaga 5 b, Ritning Hammarbyhamnen
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 46 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
2. Utvärderingsbilaga Danvikstulls dagliga verksamhet
2.1. Förutsättningar
2.1.1. Beskrivning av verksamheten vid Danvikstulls dagliga
verksamhet
Danvikstulls dagliga verksamhet är belägen på Alsnögatan 7 i Stockholm. I dagsläget har
verksamheten tillstånd för 25 platser. Verksamheten har estetiska och sinnesstimulerande
arbetsuppgifter, som musik, media/foto, kommunikation och skapande.
I bilaga 5 till förfrågningsunderlaget finns ritningar över verksamhetens lokaler.
Antal brukare och vårdnivå
Heltid:
6 personer i vårdnivå 4.
6 personer i vårdnivå 5.
3 personer i vårdnivå 6.
Deltid:
1 person i vårdnivå 5.
Heltid med personlig assistent:
3 personer i vårdnivå 7.
Därutöver finns sex deltagare från andra kommuner. För dessa saknas vårdnivå.
Befintlig personal
Tillsvidareanställd personal
Verksamhetschef. Tjänstgöringsgrad: 85%. Månadslön, exkl. pf: Ingen uppgift.
Samordnare/vårdare/kock. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exkl. pf: 31 230 kronor.
(Arbetar som kock/samordnare t.o.m. 31/12, därefter nytt beslut.)
Aktivitetshandledare/Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exkl. pf: 26 350
kronor.
Aktivitetshandledare/Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exkl. pf: 26 250
kronor.
Aktivitetshandledare/Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exkl. pf: 25 550
kronor.
Aktivitetshandledare/Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exkl. pf: 24 350
kronor.
Aktivitetshandledare/Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exkl. pf: 22 350
kronor.
Aktivitetshandledare/Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exkl. pf: 25
530 kronor.
Aktivitetshandledare/Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exkl. pf: 25 000
kronor.
Aktivitetshandledare/Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exkl. pf: 22 250
kronor. (Tjänstledig på 25%).
Aktivitetshandledare/Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 92%. Månadslön, exkl. pf: 24 150 kronor.
Aktivitetshandledare/Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 92%. Månadslön, exkl. pf: 24 000 kronor.
Aktivitetshandledare/Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exkl. pf: 22 350
kronor. (Tjänstledig)
Vikariatsanställd personal
Aktivitetshandledare/Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 85%. Månadslön, exkl. pf: 22 350 kronor.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 47 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Timanställd personal
Vårdbiträde, vid behov.
Vårdbiträde, vid behov.
Vårdbiträde, vid behov.
Vårdbiträde, vid behov.
Timlön:
Timlön:
Timlön:
Timlön:
130
130
130
130
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
Observera att uppgifterna är framtagna vid en viss tidpunkt och att förhållandena med stor
sannolikhet kommer att förändras under upphandlingens genomförande och under tiden från
upphandlingens avslutande till verksamhetsövergång. Uppgifter om personal, vårdnivåer och
vissa kostnader (el, sopor m.m.) ska betraktas som ungefärliga och lämnas för att ge
anbudsgivare viss vägledning inför anbudsgivande Uppgifter om väsentliga förändringar av
dessa förhållanden som kommer till den upphandlande myndighetens kännedom kommer att
delges dem som hämtat anbudsunderlaget.
2.1.2. Utvärdering
Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att den vid varje tidpunkt uppfyller de krav
som ställs i socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, hälsooch sjukvårdslagen, övrig aktuell lagstiftning, förordningar och föreskrifter samt Stockholms
stads mål, riktlinjer och policy inom området. De grundkrav som ställs i detta
förfrågningsunderlag ska vara uppfyllda.
Anbudsgivaren ska göra beskrivningar enligt nedanstående kriterier. Samtliga kriterier ska
beskrivas kort och koncist utan att göra avkall på innehållet. Ovidkommande resonemang,
hänvisningar etc. bör undvikas, liksom ingående beskrivningar av etablerade
metoder.
Beskrivningar och åtaganden ska utformas utifrån förhållandena vid den specifika dagliga
verksamhet som anbudet avser och ta sin utgångspunkt i den enskilda individen.
Samtliga beskrivningar och åtaganden i anbudet kommer att utgöra avtalsinnehåll.
Åtagandena kommer att ligga till grund för information till brukare och andra intressenter.
Om åtagandena inte uppfylls ska utföraren garantera att rättelse sker. Beskrivningen bör
även formuleras så att den kan bilda underlag för beställarens uppföljningar av
verksamheten.
Utvärderingen är indelad i tre kriterier. Poäng, vikt samt viktad maxpoäng för respektive
kriterium framgår nedan.
Varje kriterium är indelat i bedömningsgrunder. Hur dessa är viktade framgår av respektive
bedömningsgrund nedan.
Kriterierna kommer att utvärderas utifrån de mervärden, i förhållande till ställda krav, som
anbudsgivarens beskrivningar och åtaganden bedöms medföra i tjänstens utförande för den
enskilde i den aktuella verksamheten.
Poäng erhålls utifrån de mervärden som görs troliga genom beskrivningar och åtaganden.
Kriterium 1: Förhållningssätt och värdegrund
Max. 200 Poäng - Vikt 12 % Kriteriet är indelat i två bedömningsgrunder
Kriterium 2: Stöd, service och omvårdnad som möjliggör goda levnadsvillkor och ett
självständigt liv
Max. 300 Poäng - Vikt 63 % Kriteriet är indelat i tre bedömningsgrunder
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 48 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Kriterium 3: Systematiskt utveckling
Max.200 poäng - Vikt 25 % Kriteriet har två bedömningsgrunder
Får flera anbud samma sammanlagda poängantal så vinner det anbud som har högst
poäng för kriterier med högst vikt. Jämförelse sker för kriterierna i ordning från högsta till
lägsta vikt och avbryts när en anbudsgivare har högre poäng för ett kriterium, och därmed
vunnit. Om anbud ändå inte går att skilja åt kommer lottning att avgöra tilldelningen.
Utvärderingsgrupp
Bedömningen av åtaganden och beskrivningar beträffande utvärderingskriterierna kommer
att genomföras av en grupp om minst tre personer från Stockholms stad, där deltagarna är
tjänstemän som genom sitt arbete är sakkunniga avseende daglig verksamhet enligt LSS.
Varje deltagare gör först en egen, självstädnig, bedömning av anbudet. Därefter träffas
gruppen för att göra en gemensam utvärdering av anbudet. Bedömingen görs i konsensus.
2.2. Utvärderingskriterier
2.2.1. Kriterium 1 - Förhållningssätt och samverkan
Vikt för kriteriet: sammanlagt 12 %
Kriterium 1 utgörs av två bedömningsgrunder.
Vikt och poäng framgår av respektive bedömningsgrund.
2.2.1.1. Bedömningsgrund 1:1 Värdegrund - vikt 7 %
Anbudsgivaren ska kortfattat beskriva den värdegrund som ska finnas inom den dagliga
verksamheten och tydliggöra hur värdegrunden systematiskt och metodiskt sprids och
förankras för att få genomslag i stödet till den enskilde.
50 eller 100 poäng kan utdelas för det mervärde som bedöms finnas i
anbudsgivarens beskrivningar och åtaganden avseende värdegrund och värdegrundsarbete
vid den aktuella dagliga verksamheten. Av beskrivningar och åtaganden ska framgå och
göras troligt att värdegrunden kommer att genomsyra hela verksamheten och personalens
förhållningssätt i planeringen, utförandet och uppföljningen av stödet till den enskilde
brukaren, till exempel genom särskild tid och metoder för kontinuerlig vardaglig
handledning, reflektion och utbildning.
Gör beskrivning i enlighet med vad som anges ovan!
(Fritextsvar)
FRÖSUNDAS VÄRDEGRUND – VÄRDERINGSDRIVET BETEENDE
Vår värdegrund har sin utgångspunkt i LSS-lagens grundläggande principer och FN:s deklaration om de
mänskliga rättigheterna som slår fast att alla människor har lika värde och samma rättigheter samt FN:s
barnkonvention som slår fast varje barns grundläggande mänskliga rättigheter. Grunden för vårt
värdegrundsarbete ligger ledarskapet, organisationen och medarbetarnas kompetenser. Med vårt ursprung i
personlig assistans har vi en lång och dokumenterad erfarenhet av att alltid ha den enskilde individens
behov i fokus i allt vi gör. Vår värdegrund består av följande beståndsdelar:
• Det värderingsdrivna beteendet
• Det salutogena förhållningssättet
• Deltagarorienterade ledarskapet
Frösundas värderingar
Frösunda har anammat tre företagsgemensamma värderingar som speglar det sätt på vilket vi ska bemöta
våra deltagare. Våra värderingar är respekt, engagemang och nyfikenhet. Vår värdegrund och värderingarna
i sig saknar betydelse om dessa inte omsätts till praktisk handling. Därför har vi arbetat aktivt med att
definierar mycket tydliga beteenden kopplade till varje värdering. Detta för att tolkningsutrymmet ska bli så
litet som möjligt. Dessa beteenden har implementerats från högsta ledningen och vidare ut till alla
medarbetare i Frösunda. Vår erfarenhet och första insikt i samband med detta arbete har varit att vi känner
stor ödmjukhet inför det arbete som ska göras då det kräver mycket arbete bara att definiera de olika
beteendena utifrån ett deltagar- och medarbetarperspektiv. Under 2013 har samtliga Frösundas chefer
genomgått denna ”beteendeutbildning” och till slutet av 2014 ska samtliga av våra medarbetare ha
genomgått den. Om vi får förtroendet att driva Danvikstulls DV så åtar vi oss att samtliga medarbetare får
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 49 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
beteendeutbildning inom 3 månader från övertagandet.
RESPEKT - Genom ett värdigt och individuellt bemötande skapar vi trygghet och glädje.
Respekt innebär att vårt stöd och omsorg ska grundas på respekt för deltagarens rätt till
självbestämmande, inflytande och integritet. Stödet ska utföras med empati, förståelse och respekt för våra
deltagare och deras närstående. Ett vänligt bemötande där man ser deltagaren som en individ har positiv
effekt på våra deltagares livskvalitet. Samtliga medarbetare i Frösunda är ansvariga för kommunikationen
och ska alltid kunna möta människor i olika situationer. Vi säkerställer detta genom Frösundas
värderingsdrivna beteende, kontinuerlig handledning och kompetensutveckling. Våra värderingsledare
säkerställer detta i vardagen bland annat genom att agera modeller och förebilder.
Beteenden: Jag tror på varje individs förmåga och möjligheter• Jag behandlar varje individ värdigt och med
integritet
ENGAGEMANG - Vi bryr oss om människor och känner stolthet över vad vi åstadkommer.
Ett engagerat ledarskap är avgörande för att verksamheten ska hålla hög kvaliteter. Därför har vi valt att
fokusera extra på våra ledare under det senaste året för att engagemanget ska få ökat genomslag på
verksamhetsnivå. Engagemang innebär till exempel att vi inte ger upp i kommunikationen med deltagare
eller närstående. Genom att arbeta aktivt med kompetensutveckling, hälsofrämjande arbete och
kvalitetshöjande aktiviteter får vi en höjd kompetens och ökad motivation hos våra medarbetare. När vi
frågar våra deltagare om vad som är den enskilt viktigaste skillnaden mellan en medarbetare som gör ett
bra respektive ett mindre bra arbete får vi ständigt samma svar – det är medarbetarnas engagemang som
är skillnaden som gör skillnad.
Beteenden: Jag förmedlar stolthet över att arbeta för Frösunda• Jag inspirerar och använder min positiva
energi och humor
NYFIKENHET - Vi söker aktivt nya kunskaper som gör skillnad för våra deltagare.
Nyfikenhet innebär också att vi ställer krav på våra medarbetare att med ett öppet sinne ta sig an nya
arbetsmetoder och rutiner som höjer kvaliteten för deltagaren. Nyfikenhet innebär att vi lyssnar, tar reda på
hur deltagaren vill ha det på sin dagliga verksamhet. Ibland kan vi tycka att någon har ett sämre beteende,
då ska instinkten inte vara att döma, utan vi ska respektfullt försöka ta reda på varför personen agerar så
som han eller hon gör och möta denne där den är. Den reella deltagarfokusen bygger på ett aktivt
lyssnande. Frösunda kompetensutvecklar medarbetarna så att de inte bara ska höra vad deltagarna har att
säga – de ska kunna lära och förstå också – även när deltagarna själva saknar förmåga att omsätta sina
tankar och känslor i ord.
Beteenden: Jag är öppen och intresserad av vad som sker hos våra deltagare, medarbetare, konkurrenter, i
omvärlden och fångar chanserna när de kommer• Jag är intresserad av den enskilda människans perspektiv
och lyssnar aktivt på dennes behov och önskemål
IMPLEMENTERING AV VÄRDEGRUND
För att påvisa hur vår värdegrund genomsyras i verksamheten och medarbetarnas förhållningssätt i
planeringen, utförandet och uppföljningen av stödet till den enskilde deltagaren, kommer vi här nedan
tydliggöra hur värdegrunden, på ett systematiskt och metodiskt sätt sprids och förankras i hela vår
organisation för att få genomslag i stödet till den enskilde deltagaren på Danvikstulls dagliga verksamhet.
Ledarskapet – grunden för det värderingsdrivna beteendet
I Frösundas ledning har åtta av elva ledande personer mycket lång erfarenhet av omsorgsarbete.
Driftsansvariga (fem personer inklusive VD) har tillsammans närmare 150 års erfarenhet från omsorg. Detta
speglar den syn Frösunda har på de speciella utmaningar som finns i att arbeta med vård och omsorg. Det
krävs omfattande kompetens och erfarenhet för att etablera ett gott ledarskap som förgrenar sig ut i
organisationen. För att tydliggöra Frösundas ledarskap har ledningen fattat beslut om åtta kompetenser
som är avgörande för att vi ska lyckas leverera en hög livskvalitet för våra deltagare. Våra ledare utvärderas
kontinuerligt mot dessa. För varje nivå av ledare finns dokumenterade krav i vilken grad respektive
kompetens ska uppfyllas. Även om värderingarna ska genomsyra allt vi gör så handlar ändå en kompetens
specifikt om att leva värderingarna. Utifrån detta är en av chefernas allra viktigaste uppgifter är att vara
modell och förebild. På Frösunda är cheferna inte administratörer – de är tydliga, kommunikativa och
närvarande ledare med deltagaren i fokus..
Vårt deltagarorienterade ledarskap leder till ett värderingsdrivet arbetssätt
Som ledare är man förebild i att levandegöra Frösundas värderingar i vardagens möten. De allra flesta
företag och organisationer har ett antal grundläggande värderingar som verksamheten vilar på. Ibland får
dock dessa inte det genomslag som är tänkt och önskvärt. Vi menar att det beror på att man inte har
definierat de beteenden och handlingar som ska följa av de framtagna värderingarna. De blir en
”pappers-produkt”. Vår arbetsmodell i värderingsdrivet arbetssätt bygger på evidensbaserade metoder
kring beteendeförändring i organisationer. Det är vad medarbetarna GÖR som skapar resultat, inte vilka de
ÄR. Egenskaper, värderingar, attityder är det vi normalt arbetar med för att få beteendeförändring.
Som ledare på Frösunda ska man aktivt stödja individens utveckling för att nå verksamhetens mål. Våra
ledare måste besitta mod, i begreppet mod lägger vi in att en chef måste klara av att fatta svåra beslut. Det
innebär att utmana och ställa höga förväntningar på våra medarbetare. När cheferna definierar och ställer
högre förväntningar visar det sig att de allra flesta medarbetare faktiskt påbörjar en resa för att svara upp
mot de ställda kraven vare sig det handlar om bemötande, arbetssätt eller samarbete. Det handlar om att
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 50 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
vara tydlig i dessa kritiska frågor, men att samtidigt ge verktyg och stöttning. Det är det vi menar med att vi
tror på varje individs förmåga. Så vår syn är att tydligt definierade krav är bra – de får medarbetarna att
växa. När vi kan visa att vi har en tro på varje medarbetare, en tydlighet i vad vi förväntar oss och en ledare
som kan agera förebild i verksamheten, då lyckas vi också engagera våra medarbetare och skapa ett
värderingsdrivet arbetssätt.
För att säkerställa ett kundorienterat ledarskap på Danvikstulls dagliga verksamhet har vi en heltid
verksamhetschef (VC) på plats i verksamheten samtliga vardagar med undantag för regionmöten,
utbildningar och konferenser. Verksamhetschefen medverkar på arbetsplatsträffar (APT) och ansvarar för att
60 minuter avsätts till värdegrundsarbete i enlighet med vår agenda för APT. Medarbetarsamtal och
lönesättning kopplas strategiskt till det värdegrunds- och värderingsdrivna beteendet.
Det salutogena förhållningssättet
Våra värderingar och arbetsmetoder grundar sig på forskningen bakom KASAM och vårt mål med att arbeta
salutogent är att ge deltagaren meningsfullhet och livskvalitet. För oss handlar det om att ha ett
förhållningssätt där våra medarbetare i varje situation och aktivitet i individens vardag tänker utifrån KASAM.
Att i varje moment under dagen tänka igenom situationen för individen i form av:
• Hur kan jag motivera individen till att vilja delta?
• Hur förklarar jag, visar och beter mig för att individen ska veta och förstå vad som händer och vad som
förväntas av honom eller henne?
• Hur får jag individen att känna att ”jag kan”?
Vi uppmuntrar våra deltagare att genomföra det som de klarar av att göra och vi ger stöd endast vid behov.
Vi kommunicerar aktivt med våra deltagare och frågar alltid vad de har för önskemål, när och hur deltagaren
vill ha sitt stöd. Vi arbetar med motivation och uppmuntran och låter deltagaren bestämma över sin vardag.
Genom ett aktivt lyssnande tar vi in deltagarens behov vilket skapar möjligheter till en meningsfull dag med
värdighet och självbestämmande. För att det salutogena förhållningssättet ska få fullt genomslag på
Danvikstulls DV åtar vi oss, under första och andra avtalsåret, att utbilda samtliga medarbetare i detta.
Verksamhetschefen får vidareutbildning i det salutogena ledarskapet.
FRÖSUNDAS ORGANISATION
I följande avsnitt beskrivs olika funktioner och deras uppgifter att förankra och levandegöra värderingarna.
På Frösunda är vi övertygade om att vi aldrig blir starkare än vår svagaste länk. Det betyder att
värderingarna måste levas i företagsledningen och hela vägen ut i organisationen. Vi menar att det är naivt
att tro att värderingarna annars ska få fullt genomslag
VD och företagsledningen
De signaler som sänds ut av VD och företagsledningen är de signaler som kommer att sändas vidare i varje
led ända ut till den deltagarnära medarbetaren. Därför har vår företagsledning under 2013 genomfört ett
arbete tillsammans med Ekman & Partners för att säkerställa att hela ledningsgruppen ställer sig bakom
Frösundas mål och värderingar. Detta skedde dels genom att hela ledningsgruppen har fått jobba
tillsammans under ett antal heldagar och dels genom att samtliga medlemmar i ledningsgruppen har fått
individuell coachning.
Frösundas kvalitetsmål fram till 2016 ser ut som följer:
• Nöjd Kund Index ska överstiga 90 % som ett genomsnitt över samtliga affärsområden.
• 100 % avtalstrohet.
• 100 % regulatorisk följsamhet.
För att få genomslag ut i hela organisationen måste alla leda sina respektive medarbetare i denna riktning.
De flesta av oss har själva i olika sammanhang sett konsekvenserna av att detta inte görs och många
gånger räcker det med att en eller två personer inte fullt ut står bakom målen och värderingarna för att den
önskvärda effekten ska utebli.
VD har också en ständig dialog med deltagare och närstående, exempelvis genom att delta på
närståendeträffar och personalmöten, men framför allt genom de så kallade VDs kundpaneler. Dessa
gruppmöten är utmärkta tillfällen för VD att få förstahandsinformation kring vad som händer ute i
verksamheterna. Av samma anledning så rapporterar Frösundas kundombudsman direkt till VD. När
informationen går direkt undviks filtrering på vägen fram till högsta ledningen och kommunikationen
underlättas väsentligt.
Koncernledningen är kontinuerligt ute och besöker våra verksamheter och minst två dagar per år har
samtliga personer i ledningen praktik på någon av våra verksamheter. Under 2013 har exempelvis vår
affärsområdeschef för äldreomsorg genomfört sina praktikdagar på 3 olika dagliga verksamheter inklusive
Danvikstulls dagliga verksamhet som vi driver på entreprenad åt Södermalm Sdf.
Affärsområdeschefen (AOC)
AOC ingår i företagsledningen och är ytterst ansvarig för all verksamhet i affärsområdet. Det innebär bland
annat att säkerställa att ledarna arbetar efter vår värdegrund och att ledarnas kompetenser matchar vår
ledarskapsprofil. Detta följs upp av VD genom den normala månadsuppföljningen med respektive AOC,
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 51 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
genom VD:s kundpaneler samt rapporterna från kundombudsmannen och kvalitetsavdelningen.
Regionchefen (RC)
RC ingår i ledningsgruppen för affärsområdet Funktionsnedsättning och rapporterar till AOC. Ett verktyg för
RC när det gäller att följa upp det värderingsdrivna beteendet är resultaten från deltagar- närstående- och
medarbetarundersökningar. Stora delar av undersökningarna fokuserar på just det värderingsdrivna
beteendet. RC följer även upp ledarutvärderingarna noga och gör givetvis också själv regelbundna
utvärderingar av ledarskapet genom månatliga möten med VCn, deltagande på verksamheternas APT möten
och oplanerade och informella besök i verksamheterna. Rapporteringen mellan RC och AOC sker formellt
genom månatliga ledningsgruppsmöten med månadsuppföljningarna, men desto oftare ”informellt” genom
en tät dialog samt regelbundna möten.
Verksamhetschefen (VC)
VC är huvudansvarig för att organisera arbetet i verksamheten och säkerställa att alla medarbetare arbetar
utifrån våra beslutade värderingsdrivna beteenden. Respektfullhet, engagemang och nyfikenhet är våra
värderingar som präglar det sätt som vi ska agera på och uppfattas som. Som VC för Danvikstulls DV
kommer man vara en förebild i att levandegöra våra värderingar i vardagens möten. Han eller hon är bärare
av Frösundas värderingar och den som säkerställer leverans i enlighet med uppdraget. Till sitt stöd har
han/hon bland annat verksamhetens värderingsledare (se nedan). Vi säkerställer ledarskapet genom en
strukturerad rekryteringsprocess, att tillhandahålla kontinuerlig kompetensutveckling och handledning under
avtalstiden samt genom systematiska uppföljningar från vår kvalitets- och HR-avdelning.
Medarbetarna
Vi säkerställer att vår värdegrund och värderingar är tydliga för våra medarbetare genom att:
• Vid rekrytering ta hjälp av ett självskattningstest. Vi anställer inte personer som inte når minst godkänd
nivå avseende det värderingsdrivna beteendet
• Vi har tagit fram en egen webbaserad bemötandeutbildning som bygger på olika case från verkligheten för
våra medarbetare. Den efterföljs av workshops på APT på varje enhet.
• Kontinuerligt kompetensutveckla samtliga medarbetare med avseende på kvalitet och det värderingsdrivna
beteendet
• Varje chef har ansvar för att ta fram tydliga åtgärdsplaner för de medarbetare som inte uppfyller lägsta
nivå av generella och lokala beteenden
• Medarbetare som agerar efter våra värderingar uppmuntras synligt för detta. Vi lyfter fram goda exempel
på vårt intranät, APT-möten, i informationsbrev/ månadsbrev och i gemensamma sammanhang. Genom att
berätta för alla våra medarbetare om de förebilder vi har, skapar vi en tydlighet om vad som krävs samt
motivation att själv bli en förebild. Vår företagsledning utser varje år ett antal förebilder (dessa kan
nomineras av vem som helst ute i organisationen) som får möjlighet att göra en gemensam studieresa till
någon av våra ”systerenheter” i Europa för att studera hur man där arbetar med kvalitet och värderingar.
• Alla medarbetare deltar i värdegrundsarbete i samband med vår introduktionsutbildning.
Introduktionsutbildningen är obligatorisk för nyanställda i Frösunda och genomförs inom en månad efter ett
övertagande av en entreprenad samt vid nyrekrytering. För att säkra kvalitetsnivån genomgår även
verksamhetens vikarier vår webbaserade introduktionsutbildning.
• Kommunicera värderingarna internt och externt på olika sätt, exempelvis via tavlor, våra månatliga
informationsbrev som går ut tillsammans med lönespecifikationen, på intranätet osv.
LOKAL IMPLEMENTERING AV VÄRDEGRUNDEN
För att säkerställa att individen bemöts i enighet med våra värderingar åtar vi oss att implementera vår
värdegrund på Danvikstulls DV från och med dag ett. VC anställs minst fyra veckor innan ett övertagande för
att han eller hon ska få en bra introduktion i Frösunda. Detta säkerställer att VC hinner sätta sig in i
Frösunda som organisation, i våra verksamhetssystem samt vårt värderingsarbete inklusive våra
förväntningar på ledarskapet i den specifika verksamheten och utifrån det tecknade avtalet. Redan vid
rekryteringen av VC matchas Frösundas ledarprofil mot individens förmågor. Om vi får förtroendet att driva
Danvikstulls DV kommer VC att arbeta enligt ett deltagarorienterat ledarskap för att direkt, och indirekt via
värderingsledaren, instruera och vägleda medarbetarna i det dagliga arbetet avseende det värderingsdrivna
beteendet. I samband med övertagandet kommer alla medarbetare vid Danvikstulls dagliga verksamhet att
genomgå en webbintroduktion i värdegrundsarbetet.
I webbintroduktionen för medarbetare bland annat:
• Genomgång av aktuella lagar och föreskrifter såsom LSS, Lex Sarah mm
• Frösundas värderingar och hur den hänger samman med den nationella värdegrunden
• Systematiskt förbättringsarbete
• Det salutogena förhållningssättet
Vi kommer att bryta ner värdegrunden till tillämpad form i den dagliga verksamheten och arbeta systematiskt
med implementering under minst 60 minuter på verksamhetens arbetsplatsträffar. Vi säkerställer att
värdegrunden omsätts i praktisk handling genom ett deltagarorienterat ledarskap, värderingsledare samt
kontinuerlig uppföljning vid arbetsplatsträffar.
Vi arbetar både individuellt och i grupp under våra värderingsmöten. Alla ska få komma till tals och det ska
vara ett öppet och tillåtande klimat. Frösunda har en företagsövergripande värdegrund, men vi vill även att
samtliga verksamheter ska ges möjlighet att arbeta fram sin egen specifika värdegrund, det är målet med
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 52 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
implementeringen. Vår erfarenhet säger oss att medarbetarna blir mer motiverande när de har möjlighet att
vara delaktiga och påverka sitt arbete. De är medarbetarna som känner verksamheten och deltagarna bäst,
det vill vi förvalta och utveckla genom att bidra med vår långa erfarenhet. VC ansvarar för att dokumentera
genomförda värderingsmöten och arbetsplatsträffar och rapportera detta vid månatliga regionchefsmöten.
Vi åtar oss att implementera vårt värdegrundsarbete på Danvikstulls dagliga verksamhet i enlighet med
nedanstående steg:
NULÄGESANALYS: För att få kunskaper om vilka förutsättningar som finns på verksamheten genomförs en
nulägesanalys. Det är en enkel analys som genomförs med medarbetare och deltagare. Resultatet utgör en
guide för hur värdegrundsarbetet ska utföras. I normalfallet, så följer vår arbetssätt punkterna nedan, men
om vi identifierar speciella förhållanden som kräver andra arbetssätt finns de tillgängliga i form av fler
aktiviteter och utökad handledning.
OBLIGATORISK WEBBINTRODUKTION i våra värderingar: För att få en god grund för vidare arbete och att
säkerställa att alla har en grundläggande kunskap om hur vi arbetar genomförs innan första
värdegrundsmötet en webbintroduktion. Den kan genomföras när som helst under en viss bestämd
tidsperiod. Introduktionen tar ca 60 minuter och den är obligatorisk.
VÄRDEGRUNDSMÖTE 1: För att säkerställa att värdegrunden omvandlas till praktiskt arbete arbetar vi
konkret och praktiskt med värderingsdrivna beteenden på första mötet. Vi fokuserar på våra mission och
värderingar och jobbar med utgångspunkt i dessa för att säkerställa exempelvis deltagarnas rätt till
personlig integritet och självbestämmande. Vi tar gemensamt fram två till tre önskvärda beteenden, som
främjar den enskildes upplevelse av värdigt liv, utifrån varje värdeord.
VÄRDEGRUNDSMÖTE 2: Vid detta möte fokuserar vi på och fördjupar oss i våra mission och värderingar
utifrån olika problemställningar för att konkretisera dessa. Vid detta mötes slut har vi totalt drygt åtta
önskvärda beteenden som tillsammans blir grunden för hur vi i vår verksamhet säkerställer att vi inriktar vårt
arbete på att de personer som har daglig verksamhet får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
VÄRDEGRUNDSMÖTE 3: Vid detta möte görs en planering för vilka aktiviteter och förändringar som behöver
genomföras för att möjliggöra de önskvärda beteendena. För varje beteende görs sedan en aktivitetsplan
med tidsplanering, ansvarsfördelning samt en uppföljningsplan.
Efter att samtliga medarbetare genomgått introduktionen i värdegrundsutbildningen startar vårt arbete med
att upprätthålla den värdegrund vi har satt. För att ständigt hålla värdegrunden levande avsätts alltid minst
60 minuter i samband med varje APT. Värdegrunden och värderingarna förankras sedan fortlöpande genom
att vara integrerat i vår rekryteringsprocess, ingå i introduktionen för nyanställda samt vara en viktig punkt
vid mål- och utvecklingssamtal.
Efter att den gemensamma värdegrundsplaneringen är klar får alla medarbetare i uppgift att göra en
individuell planering för sina egna förhållningssätt och beteenden. Den individuella planen följs upp vid måloch utvecklingssamtal och uppföljningsmöten under året.
En gång om året på en av planeringsdagarna, åtar vi oss att, göra ett större gemensamt arbete för att
utvärdera och därtill revidera värdegrunden efter verksamhetens behov. Den avsatta tiden används
exempelvis till:
•
•
•
•
•
Storytelling och goda exempel
Diskussioner kring de olika värdeorden
Uppföljning av värdegrundsarbetet
Framtagandet av förbättringsåtgärder
Planering av åtgärder och förbättringar inkl. tidsramar för genomförande
På Danvikstulls DV kommer vi att ha 2 planeringsdagar per år där vi åtar oss att följa upp vårt
värdegrundsarbete och värderingsdrivna beteenden. Våra verksamheter utvecklas och förändras och det är
av största vikt att vi följer utvecklingen och reviderar vårt sätt att bemöta våra deltagare och varandra.
Kontaktmannaskapet – kärnan i deltagarmötet
Kontaktmannaskapet är ett nyckelverktyg eftersom det är i mötet mellan oss, deltagaren och närstående
som livskvalitet skapas. Det är i kontaktmannaskapet den lyhörda och inkännande dialogen sker och det är
då vi förstår vad det är individen behöver och önskar. Kontaktmannens viktigaste verktyg (vid sidan av sig
själv) är genomförandeplanen och den sociala dokumentationen.
Frösundas värderingsledare
Vi åtar oss att utse en värderingsledare på Danvikstulls DV för att säkerställa vårt värdegrundsarbete.
Värderingsledarens enskilt viktigaste uppgift är att vara modell och förebild i det dagliga arbetet utifrån
framtagna beteenden och vårt värdegrundsperspektiv. Hon eller han ansvarar för att kvalitets- och
värdegrundsarbetet på verksamheten metodiskt planeras, följs, utvärderas och rapporterar löpande till
verksamhetschefen. Värderingsledaren ska stötta medarbetarna i värdegrundsarbetet i det dagliga stödet
till deltagaren.
Värderingsledaren har som uppgift att varje vecka ta fram ett gott exempel från en medarbetare som gjort
något extra för en eller flera deltagare och/eller närstående gällande bemötande och vårt arbetssätt. Det
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 53 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
goda exemplet förmedlas till verksamhetschefen som varje månad sammanställer detta och förmedlar till
hela medarbetargruppen. Vårt systematiska arbete för ständiga förbättringar inspirerar våra medarbetare
till engagemang och delaktighet.
Kontinuitet i medarbetargruppen
Kontinuitet i medarbetargruppen är en bidragande faktor till att värdegrunden enklare sprids och förankras
för att få genomslag till stödet till den enskilde. För att säkra kontinuitet kring varje enskild deltagare
arbetar vi med kontakmannaskap. Vi säkerställer att vi rekryterar och behåller bra och kompetenta
medarbetare i Frösunda. Vi åtar oss att hålla en låg personal omsättning genom bland annat en god
medarbetarpolitik, kontinuerlig kompetensutveckling och handledning och höga tjänstgöringsgrader – så
medarbetarna trivs och stannar i Frösunda.
Agenda vid arbetsplatsträffar - APT
VC ansvarar för att vid APT säkerställa att konkreta arbetssituationer och etiska utmaningar med
utgångspunkt i värderingarna och beteenden diskuteras. På APT hålls dessa värderings- och
beteendediskussioner av värderingsledarna.
Varje APT ska hållas i enlighet med Frösundas standardagenda:
DEL 1 – Värderingar och beteenden (60 min)
• 20 min genomgång, där alla får lämna exempel på situationer där det värderingsdrivna arbetet fungerat
bra och mindre bra.
• 4 x 10 min övning: två medarbetare övar mot varandra med två medarbetare som observatörer. En
medarbetare är närstående eller deltagare och en medarbetare spelar sig själv enligt givna förutsättningar.
Vi försöker agera så realistiskt som möjligt så att vi kan träna på våra beteenden. Observatörerna får
redogöra för vad de sett och tillsammans reflekterar vi sedan över hur vi kan utveckla beteendet.
DEL 2 – Kvalitetsarbete (60 min)
• Genomgång av kvalitetsrådets arbete och dess förslag på åtgärdsplaner.
DEL 3 – Praktiskt och övrig information (60 min)
• Information från Frösunda, arbetsmiljö, brandskydd, personalförändringar m.m.
Utbildning och kompetensutveckling
För att säkerställa att samtliga medarbetare vet hur de ska arbeta och agera utifrån våra värderingar och
värderingsdrivna beteenden kommer verksamhetschefen att upprätta individuella
kompetensutvecklingsplaner tillsammans med medarbetarna. Genom kontinuerlig kompetensutveckling
säkerställer vi en repetitiv inlärningsprocess vilken är grunden för att värderingarna verkligen ska ”sätta
sig”. Samtliga medarbetare kommer att gå vår interna halvdagsutbildning - Bemötande utifrån våra
värderingar - under första avtalsåret. Värderingsledarna går därtill - Vår värderingsledarutbildning - under
första avtalsåret.
BEMÖTANDE UTIFRÅN VÅRA VÄRDERINGAR: Detta är en intern halvdagsutbildning som handlar om ett
önskvärt beteende utifrån våra värderingar; respekt, engagemang och nyfikenhet. Varje
värderingsutbildning inleds med att en deltagare och en närstående utifrån olika konkret perspektiv berättar
hur värderingar påverkar beteenden och bemötande.
VÅR VÄRDERINGSLEDARUTBILDNING: Detta är en intern ledarskapsutbildning som enbart syftar till att stärka
rollen som modell och förebild. Utbildningen är indelad i fyra steg om halvdagar och omfattar följande
moduler:
• Modell och förebild – att leva Frösundas värderingar
• Förtroendeingivande kommunikation
• Kvalitetsarbete i praktiken
• Att möta närstående
Handledning
Medarbetarna på Danvikstulls dagliga verksamhet kommer att erbjudas, efter en noggrann
behovsinventering, fortlöpande handledning utifrån verksamhetens specifika behov minst 10 gånger per år.
Två av dessa tillfällen kommer specifikt att behandla etiska dilemman. Vi åtar oss – att med stöd från
handledare från vårt interna Metodstöd- påbörja samtliga terminer med ett handledningstillfälle utifrån
verksamhetens värdegrund. Syftet är att ge medarbetargruppen stöd i bemötandet utifrån värderingsdrivna
beteenden och hur vi på bästa sätt ska arbeta för att säkerställa att värdegrundsarbetet kommer
deltagaren till nytta.
Etiskt råd
Vi håller för närvarande på och bildar ett etiskt råd som ska arbeta med komplicerade och utmanande frågor
som berör verksamheten. Frågeställningar som etiska rådet arbetar med kan handla om allt ifrån
ägarfrågor/vinster i vården till närståendes önskan om aktiviteter när dennes nära och kära inte vill själv.
Det etiska rådet ska ha en blandad sammansättning vad gäller erfarenhet och kompetens, exempelvis präst,
filosof eller forskare. Efter varje möte kommer vi att öppna upp med en chatt för våra alla våra medarbetare
inklusive medarbetarna på Danvikstulls DV för att ta del av informationen och aktivt delta i chatten. Ett
sammandrag av chatten läggs sedan ut på intranätet.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 54 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Mål och utvecklingssamtal MoU
Varje befattning har mätbara mål som innehavaren ska uppnå. Det kan vara kvalitetsmål, beteendemål,
bemötandemål, etc. Utifrån aktuella mål diskuterar chef och medarbetare vid utvecklingssamtalet vad som
krävs för att uppnå dessa.
MoU ger chef och medarbetare en tydlig bild av vad som ska utvärderas vid ett utvecklingssamtal. Varje
utvecklingssamtal innehåller diskussioner kring hur medarbetaren har genomfört sina arbetsuppgifter,
måluppföljning, etc. Vi följer upp medarbetarnas bemötande i Mål och utvecklingssamtal (MoU) med syfte att:
Säkra värderingarna, kompetensen samt beteendena. MoU och lönesättning kopplas strategiskt till det
värdegrunds- och värderingsdrivna beteendet. Vi åtar oss att årligen genomföra MoU med respektive
medarbetare på Danvikstulls DV.
Fadderskap
Verksamhetschef har till uppgift att utse en fadder till våra nyanställda medarbetare. Samtliga medarbetare
får en fadder som har erfarenhet av Frösunda och kan stödja den nya medarbetaren i olika frågesättningar
utifrån våra värderingar och förhållningssätt. Fadderskapet pågår under tre månader och bidrar till att den
nyanställde känner sig både välkommen men också mer säker i sin nya roll. Fadderskapet är ett sätt för oss
att skapa tillfälle för reflektion tillsammans med en annan medarbetare och det ger medarbetaren ett
inledande kolligalt stöd.
Teamarbete
För att säkerställa att det dagliga arbetet med våra deltagare bygger på värdegrunden och våra
värderingsdrivna beteenden så åtar vi oss att medarbetarna kontinuerligt ska utföra stödet i team.
Exempelvis när kontaktmannen utvärderar genomförandeplanen med ”sin” deltagare så är en kollega
bisittare och kan därefter ge feedback på situationen. Bisittaren kan vara vice kontaktperson,
värderingsledaren, verksamhetschefen eller representant från vår avdelning Metodstöd. Detta med syftet
att ge varandra feedback på hur vi bemöter våra deltagare i vardagen och att vi följer det vi kommit överens
om i implementeringsfasen.
Kvalitetsråd
Vi åtar oss att bilda ett kvalitetsråd för verksamheten. Kvalitetsrådet träffas sex gånger per år och
identifierar samt analyserar systematiska brister kring beteenden och värderingar. Bland annat bearbetar
rådet samtliga avvikelser som har uppståt. Kvalitetsrådet föreslår en åtgärdsplan till APT som beslutar om
den samma. Protokollen tillsändes beställaren om så önskas.
Förebild
Medarbetare som agerar efter våra värderingar uppmuntras synligt för detta. Vi lyfter fram goda exempel på
vårt intranät, i månadsbreven, och i gemensamma sammanhang såsom vid arbetsplatsträffar. Genom att
berätta för alla våra medarbetare om de förebilder vi har inom verksamheten och Frösunda, skapar vi en
tydlighet om vad som krävs och motivation att själv bli en förebild. När våra medarbetare uppfattar att de
ingår i ett sammanhang, gör nytta och får ytterligare kompetenser inom sin yrkesroll uppstår en positiv
effekt gällandes motivation, engagemang och deltagarnytta.
UPPFÖLJNING AV VÄRDEGRUNDSARBETE
Om vi får åter förtroendet att driva Danvikstulls dagliga verksamhet så åtar vi oss att systematisk följa upp
vårt värdegrundsarbete. Se avsnitt 2.2.3.3. Uppföljning
Utvärderingsgruppens bedömning utifrån anbudsgivarens
beskrivning (Fasta svarsalternativ)
7,00 %
2.2.1.2. Bedömningsgrund 1:2. Samverkan - vikt 5 %
Anbudsgivaren ska utifrån den dagliga verksamhet som anbudet avser, beskriva hur man
avser att samverka med andra parter runt den enskilde på dennes villkor och med
iakttagande av gällande sekretessbestämmelser, t.ex. boende och berörda enheter inom
landstinget.
50 eller 100 poäng kan utdelas för det mervärde som bedöms finnas i anbudsgivarens
beskrivningar och åtaganden om arbetssätt samt regelbunden och planerad samverkan med
andra aktörer med den enskilde brukaren i fokus.
Gör beskrivning i enlighet med vad som anges ovan!
(Fritextsvar)
Frösunda har ett strukturerat ledningssystem för kvalitet, enligt SOSFS 2011:9 (och SOSFS 2005:12).
Ledningssystemet för kvalitet och koncerngemensamma processer och policys samt rutiner och lokala rutiner
för varje affärsområde finns på vårt Intranät. Se vidare bilaga 4 för beskrivning av vårt ledningssystem.
Frösundas ledningssystem består av 10 delar eller manualer, som alla är direkt härledda ur föreskriften om
kvalitetsledning. Samverkan är en av dessa 10 delar.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 55 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Frösundas samverkansprocesser och rutiner baserar sig på våra värdegrund och värderingar och
säkerställer kvaliteten på våra insatser som i sin tur bidrar till att deltagaren, utifrån dennes behov och
förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett
självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Av processen och rutinerna framgår det tydligt hur
samverkan ska bedrivas i verksamheten så att det möjliggör ett följsamt samarbete mellan berörda
verksamheter inom socialtjänsten och med anhöriga/närstående/ställföreträdare, myndigheter, föreningar
och andra organisationer.
Frösundas företagsövergripande värderingar och Danvikstulls DVs lokala värdegrund kommer att genomsyra
hur vi samverkar med anhöriga/närstående/ställföreträdare samt externa aktörer. De värderingsdrivna
beteenden som verksamheten tar fram kommer att ligga i grund för vårt bemötande gentemot
närstående/ställföreträdare. Vårt värderingsdrivna beteende ska säkerställa att vårt bemötande är
professionellt, personligt och empatiskt. Behovet av samverkan måste bedömas för varje enskild deltagare i
relation till dennes unika behov, önskemål och övriga förutsättningar.
Arbetssätt och rutiner för samverkan
Verksamhetschefen ansvarar för att utifrån Frösundas samverkansprocesser skapa lokala arbetssätt för
samverkan som är anpassad till Danvikstulls DV. Det är sedan deltagarens kontaktman som är den
samverkansansvariga och som säkerställer att det finns deltagarnära rutiner för samverkan, detta för att
åstadkomma en regelbunden och planerad samverkan med deltagaren i fokus. Våra rutiner utgår alltid
utifrån deltagarens önskemål, villkor och dennes medgivande. Kontaktmannen börjar alltid med att fråga
deltagaren vilka personer som vi får lov att tala med i dennes nätverk vilket dokumenteras i
medgivandeintyget. Det är deltagarens behov som styr vilka vi ska samverka med. Medgivandeintyget skrivs
under av deltagaren eller legal företrädare och kontaktmannen. Samtliga medarbetare i verksamheten har
skyldighet att känna till samverkansrutinerna för varje deltagare.
Kontinuitet - relationsbildning
All våra arbetssätt, metoder, processer, rutiner och policyn är till för att skapa en hög omsorgskontinuitet i
våra insatser för varje enskild deltagare. För att säkra kontinuitet kring varje enskild deltagare arbetar vi
med kontakmannaskap. En viktig aspekt i att skapa och upprätthålla en hög omsorgskontinuitet är genom
samverkan med alla berörda aktörer runt varje enskild deltagare. Vi vet att en viktig faktor för att uppnå hög
omsorgskontinuitet är att rekrytera och behålla bra och kompetenta medarbetare i vår organisation.
Medarbetarkontinuitet skapar i sin tur regelbundenhet i samverkan med närstående/ställföreträdare och
externa aktörer. Relationsbildningen är en viktig aspekt i att skapa ett gott samarbete, och relationer
bygger vi inte över en natt, utan goda respektfulla relationer byggs utifrån förtroende hos
närstående/ställföreträdare och andra externa aktörer. Och då är det viktigt att vi har kontinuitet i
medarbetargruppen runt varje enskild deltagare för att bilda förtroende och långsiktiga samarbeten. Detta
gör vi bland annat genom en god medarbetarpolitik så medarbetarna trivs och stannar på Frösunda,
kontinuerlig kompetensutveckling och handledning för medarbetarna och höga tjänstgöringsgrader om så
önskas - för att värna om en hög kontinuitet och minska antalet personer kring deltagaren. Detta för att
omsorgen ska utföras av ett fåtal personer som deltagaren känner väl och som denne har förtroende för.
Verksamhetschefen tar månadsvis ut bemanningsstatistik ur vårt HR-system och följer på det sätt upp bland
annat kontinuiteten. Rapport kan skickas till beställaren vid önskemål.
Kontaktman (Stödperson) - samverkansansvarig
I Danvikstulls dagliga verksamhet kommer varje deltagare ha en kontaktman som är samordningsansvarig.
Huvuduppgiften för den samordningsansvariga är att samordna insatserna i dialog med deltagaren.
Kontaktpersonen stödjer deltagaren att identifiera viktiga aktörer för att upprätta en samordningsplan som
sedan ligger i grund för vårt samverkansarbete. Samtliga i medarbetargruppen ska sedan ta del av denna
plan.
Genomförandeplan
Efter att deltagaren gett sitt medgivande upprättas rutiner för samverkan med närstående/legal
företrädare. Rutinerna dokumenteras i deltagarens genomförandeplan. Exempel på samverkansformer och
rutiner är:
• Om deltagaren vill att närstående/ ställföreträdare ska bjudas in vid upprättandet av genomförandeplanen
samt vid uppföljning av den.
• Inbjudan till nätverksmöten – vilka ska delta och hur ofta ska mötena hållas.
• Vill deltagaren att vi bjuder in närstående till gemensamma träffar med andra närstående mm.
Kontaktmannen följer tillsammans med deltagaren upp samverkansrutinerna minst två gånger per år i
samband att genomförandeplanen utvärderas. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret att
utvärderingarna genomförs.
Löpande kontakt och överenskommelse
Det ingår i kontaktmannens ansvarar att skapa en relation och upprätthålla en kontakt med deltagarens
närstående/ställföreträdare enligt överenskommelse. Det kan t.ex. vara att kontaktmannen ringer en gång i
veckan till närstående, mailar veckoplaneringen, bjuder in till gemensamma aktiviteter med mera.
Överenskommelsen ska finnas dokumenterad i genomförandeplanen.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 56 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Vi åtar oss att upprätta ett kontaktmannaskapskontrakt med respektive deltagare. Deltagaren, kontaktman
och närstående/ställföreträdare upprättar tillsammans kontraktet. Kontraktet är en överenskommelse
mellan parternas ansvarsområden och vem som ska stödja deltagaren med vad för att skapa en tydlighet i
deltagarens insats.
Vid ett övertagande
Om vi får förtroendet av Södermalms Sdf att driva Danvikstulls DV kommer vår samverkan med anhöriga/
närstående/ställföreträdare samt externa aktörer påbörjas i samband med ett övertagande.
Frösunda är mycket mån om att varje övergång ska bli så trygg, bra och smidig som möjligt för deltagare,
närstående och medarbetare. Under uppstartstiden, det vill säga tiden från det att Frösunda fått beskedet
att vi fått förtroende att driva en verksamhet till det att vi tar över, har vi som komplement till övrig
kommunikation och möten en webbsida tillgänglig på Frösundas webbplats för deltagare, anhörig, god man,
företrädare och medarbetare. Som en del av övergångsprocessen publiceras här löpande information vad
som händer och vad som är på gång. Den som inte kunnat medverka vid ett möte ska kunna hitta relevant
information här i efterhand. På sidan finns uppgifter till kontaktpersoner inom Frösundas HR-ansvarige,
uppstartsansvarige samt regionchef. Dessutom finns information om de enheterna/tjänsteområde
upphandlingen gäller samt uppstartsdatum. Som medarbetare finns också en FAQ – frågor och svar –
rörande deras anställning. För vikarier finns formulär för att specificera önskemål rörande vikariatet. Allt för
att underlätta för medarbetarna att få tillgång till rätt information. Genom att ha samma sida för både
deltagare, närstående och medarbetare skapar det en transparens i vad som händer där både deltagare
och medarbetare ska hållas informerade löpande. Om Frösunda får förtroendet att driva Danvikstulls dagliga
verksamhet åtar vi oss att skapa en microsite.
I samband med ett övertagande bjuder verksamhetschefen in närstående/ställföreträdare inom tre månader
för att lära känna deltagarens nätverk, ta emot synpunkter, lyssna på eventuella önskemål.
När deltagare börjar på Danvikstulls dagliga verksamhet (DV)
När en deltagare börjar på Danvikstulls DV tilldelas han eller hon en kontaktman och en vice kontaktman
som deltagaren har rätt till att byta. Ett viktigt uppdrag i kontaktmannaskapet är att lära känna deltagaren
och närstående/ställföreträdare. För att närstående ska integreras i våra olika samarbetsformer arbetar vi
med att skapa en god kontakt och bra kommunikation mellan närstående, verksamhetschef och
medarbetare. För att lyckas vet vi att närstående behöver känna att de blir tagna på allvar, att de blir
bekräftade och respekterade som kunskapskälla.
Vi åtar oss att inleda samverkan med närstående/ ställföreträdare på följande vis:
•Innan deltagaren börjar på Danvikstulls DV gör kontaktmannen och verksamhetschefen, om deltagaren
önskar och vill, ett besök på deltagarens tidigare sysselsättning/arbetsplats/skola och även ett hembesök
på deltagarens boende för att få en ordentlig överrapportering och skapa kontakt med deltagarens
närstående, kontaktperson på boendet och/eller personliga assistenter.
•I samband med att deltagaren börjat, under första veckan, på Danvikstulls DV håller kontaktmannen och
deltagaren ett samverkansmöte med deltagarens nätverk. Vilka som deltar i mötet utgår ifrån deltagaren.
Här bestämmer vi tillsammans När, Hur och Hur ofta samverkan ska ske med olika personer i deltagarens
närverk som sedan dokumenteras i deltagarens genomförandeplan och följs upp minst två gånger per år. Vi
uppmuntrar till att närstående och deltagarens kontaktperson på boendet eller personliga assisten deltar
vid mötet för att vi ska få möjlighet att träffas, berätta om Danvikstulls och gå igenom deltagarens, boendets
och närståendes förväntningar.
•Deltagarens närstående/ställföreträdande får en välkomstmapp, vilken finns på 10 olika språk. Vi har en
anpassad välkomstmapp för närstående där de framgår kontaktuppgifter till Danvikstulls DV och
verksamhetschefen, kontaktuppgifter till kundombudsman, rutiner för synpunkter och klagomål med mera. I
samband med att deltagare börjar hos oss talar vi alltid om vem närstående ska vända sig till för att lämna
synpunkter på vår verksamhet samt vilka rutiner som finns. En sammanställning över synpunkter och
klagomål samt åtgärder kommer att sammanställas minst tre gånger per år och redovisas beställaren.
Verksamhetschefen ansvarar för att återkoppla synpunkter och klagomål till närstående inom 24 timmar, alla
dagar i veckan.
• Vi åtar oss att utvärderar introduktionen för att ta del av närstående/ ställföreträdares upplevelser vad
gäller hur introduktionen fungerat, hur vårt bemötande har varit, hur delaktiga de känner att det har varit
samt om de har ytterligare önskemål och synpunkter. Detta göra verksamhetschefen en vecka efter
introduktionsperioden genom att kontakta närstående via telefon eller via mail. Utvärdering är viktig för att
närstående/ ställföreträdare inte minst för att öka deras delaktighet men ger oss också möjlighet att
utveckla verksamheten och anpassa arbetssätt och mål för att öka deltagarens självständighet.
SAMVERKAN MED NÄRSTÅENDE/ STÄLLFÖRETRÄDARE
Vi åtar oss att ha regelbunden och planerad samverkan med närstående/ställföreträdare enligt nedan
beskrivning.
Närståendeträffar
Vi åtar oss att bjuda in till en närståendeträff en gång per halvår på Danvikstulls daglig verksamhet.
Verksamhetschefen är med vid träffarna och svarar på frågor. Vi anordnar med trevligheter och fikar, visar
bilder från aktiviteter med mera. Målet är att stärka relationen med närstående genom gemenskap,
kunskapsutbyte och aktiviteter. Det är under ett av dessa möten som verksamhetschefen presenterar
resultatet från deltagare- närståendeundersökningarna samt handlingsplanen för de vidtagna
förbättringsåtgärderna.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 57 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Månadsbrev
Vi åtar oss att skicka månadsbrev till närstående. Verksamhetschefen skickar månadsbrev till deltagarens
närstående/legal företrädare. Brevet skickas via mail eller post och presenterar en sammanfattning av vad
som är aktuellt i Danvikstulls DV och i Frösunda i sin helhet. Till exempel övergripande beslut, rapporter om
händelser/resultat samt kommande aktiviteter.
Drop-in-eftermiddag/kväll
Vi åtar oss att avsätta två eftermiddagar/kvällar i månaden som drop-in då närstående/ställföreträdare är
välkomna till Danvikstulls DV för samtal utan förhandsmeddelande eller tidsbokning. Verksamhetschefen
ansvarar för drop-in-kvällen och syftet är öka möjligheten till individuella samtal med verksamhetschefen
samt säkerställa en öppen, tillgänglig och trygg verksamhet även för närstående. När drop-in-kvällarna
inträffar informeras via vårt månadsbrev.
Närståenderåd
Verksamhetschefen tillsammans med Värderingsledaren kommer att leda ett närståenderåd på Danvikstulls
DV. Detta för att skapa ett forum där närstående kan dela erfarenheter, synpunkter samt delge
förbättringsförslag. Vid första träffen kommer vi att gå igenom våra värderingar och verksamhetens
värderingsdrivna beteenden. Vi åtar oss att bjuda in till närståenderåd fyra gånger per år.
Föreläsningar
Vi åtar oss att bjuda in närstående/ ställföreträdare till föreläsningar en gång per år, där medarbetare från
våra dagliga verksamheter berättar om sina aktiviteter på verksamheterna. Vi driver idag ett stort utbud av
dagligverksamheter med olika inriktningar.
Vi har t ex ett flertal dagliga verksamheter med inriktning konst och musik i Stockholms närområde. Här finns
hantverkspedagoger med lång erfarenhet som kan beskriva möjligheterna för deltagare att arbeta i en
stimulerande i kreativ miljö. Andra verksamheter vi i driver idag är inriktade mot verkstad och
snickeriarbeten. På dessa arbetsplatser byggs bl a staket och renoveras möbler.
Vår arbetskonsult samt arbetsterapeuten kommer även att ha föreläsningar för närstående/ställföreträdare
en gång per år under avtalsperioden. Det kan handla om att ta tillvara och utveckla fysiska, kognitiva och
sociala färdigheter eller informera om hjälpmedel i hemmet eller på arbetsplatsen. Arbetskonsulenten
informerar om t ex arbetsprövningsplatser och uppföljning av arbetsprövning.
Studiebesök
Vi kommer även att anordna studiebesök en gång per år för närstående/ställföreträdare till några av våra
dagliga verksamheter i Stockholmsområdet. De kommer även att bjudas in till vernissage, basarer och andra
tillställningar som våra dagliga verksamheter bjuder in till.
Anhörigas riksförbund
Frösunda har ett nära och förtroendefullt samarbete med Anhörigas riksförbund. Dels genom
kunskapsutbyte och dels genom att delta på AHR:s anhörigriksdag varje år. Anhörigriksdagen är en
mötesplats med fokus på att skapa goda förutsättningar för närstående som vårdar och stödjer närstående.
Samarbetet handlar också om att öka kunskapen för närstående och bidra till bättre förutsättningar för
närstående som vårdar sina närstående.
SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER
Samverkan internt och externt styrs genom våra samverkansprocesser. Grunden för vår samverkan sätts i
huvudprocesserna exempelvis genom samverkansavtal, och rutiner för hur samverkan ska ske skapas på
lokal nivå utifrån deltagarens behov och förutsättningar.
Som exempel samverkar vi med stadsdelsförvaltningar och kommun, med hälso-och sjukvården vid
vårdplanering, vid in- och utflytt i våra verksamheter samt efter behov och önskemål under tiden deltagaren
går på en av våra dagliga verksamheter, samt för verksamhetens behov. I samband med upprättandet av
deltagarens genomförandeplan fastställs behovet av och omfattningen av olika typer av samverkan kring
deltagaren. För verksamhetens del finns rutiner gällande exempelvis samverkan kring läkarinsatser,
munhälsovård, fotvårdsspecialister samt olika frivilligorganisationer och skolor. Vi tydliggör årligen och
skriftligen i verksamhetsplanen vilka externa parter vi övergripande ska samverka med.
Vi vill ännu en gång poängtera att samverkan sker efter medgivande från deltagaren för att säkerställa att
deltagarens behov alltid är i fokus.
Nätverkskarta
För att säkerställa att samverkan sker med deltagaren i fokus, åtar vi oss att arbetar med nätverkskartor
tillsammans med deltagarna på dagliga verksamheten för att skapa en helhetssyn över deltagarens nätverk.
Kartan är dels ett kommunikationsredskap mellan kontaktman och deltagare, och dels ett hjälpmedel för
deltagaren att visualisera sitt nätverk. När vi ritat upp nätverkskartan så gör vi tillsammans en analys av den
och titta på vilka relationer som deltagaren vill utveckla och på vilket sätt. När nätverkskartan är utvärderad,
åtar sig kontaktmannen att sammanställa vilka aktörer och organisationer som deltagaren har kontakt med
idag, samt aktörer och organisationer som deltagaren skulle vilja få kontakt med framöver. Med
utgångspunkt i sammanställningen kontaktar sedan verksamhetschefen relevanta aktörer för att initiera
samarbeten med syftet att främjar deltagarens utveckling och bredda det sociala nätverket. Ett exempel kan
vara att gå på studiebesök på ett företag som intresserar deltagaren lite extra. Idag arbetar vi aktivt med
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 58 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
nedanstående organisationer för att ge deltagaren stöd i att ta tillvara på deltagarens sociala, kulturella och
andliga behov och intressen:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hjärnkraft
Riksförbundet Attention
Autism och Aspergerföreningen
FUB
Arbetsförmedlingen – om deltagaren vill komma ut i arbetslivet alt praktikplats
Hjälpmedelcentralen
Skansen
Skolor
RSFU gällande sex, samlevnad och preventivmedel
PUFFA
Ridskolor m.m.
På respektive verksamhet kommer vi att tillhandahålla med informationsmaterial och ge tips på aktuella
föreläsningar som kan vara av intresse för deltagare och närstående. Vi kommer att arrangera årliga träffar
med aktiviteter där närstående och intresseorganisationer bjuds in.
Deltagarens boende
För att skapa trygghet och kontinuitet för deltagaren åtar vi oss att utveckla samverkansrutiner mellan
boendet och deltagarens dagliga sysselsättning redan från dag ett. Dessa rutiner dokumenteras i
deltagarens genomförandeplan. Vi bjuder in deltagarens kontaktman på boendet till ett möte i början av
varje termin. Detta för att bland annat komma överens om rutiner för samverkan och/eller stämma av
befintliga rutiner. Deltagarens kontaktman på Danvikstulls dagliga verksamhet och kontaktmannen på
boendet håller sedan en kontinuerlig kontakt utifrån fastställda rutiner som finns dokumenterade i
genomförandeplanen. Det kan vara till exempel att kontinuerlig dialog förs vid bestämda tidpunkter via
telefon och mail samt vid behov. I samband med uppföljningen av genomförandeplanen följer vi upp hur
detta samarbete fungerar.
Deltagaren kan också alltid själv informera boendet respektive daglig verksamheten om hur
dagen/kvällen/natten varit. Flera av våra deltagare använder sig av kontaktböcker för att delge information
mellan verksamheterna. I kontaktboken kan deltagaren, antingen själv eller med stöd av medarbetare,
skriva ner och/eller använda bilder av vilka aktiviteter som deltagaren gjort eller om något har blivit fel under
dagen och som kan komma att påverka eftermiddagen när deltagaren kommer hem. Det är viktigt att
poängtera att detta görs med iakttagande av gällande sekretessbestämmelser.
Hälsa och sjukvård
Vårt ansvar och åtaganden är att se till att den som har daglig verksamhet hos oss får tillgång till den hälsooch sjukvård samt den tandvård som han eller hon behöver. Frösunda utformar en
samverkansöverenskommelse med den vårdgivare som Stockholm stad anger att verksamheten ska
samarbeta med. Frösunda har en standardiserad övergripande mall som underlag för samarbetet i enlighet
med rutiner och riktlinjer som bygger på hälso- och sjukvårdens författningar. Överenskommelsen anger
omfattning av samarbete, arbetsuppgifter samt ansvarsfördelning som till exempel om hur och när kontakt
ska tas med hälso- och sjukvårdspersonal, läkemedelshantering, delegering, dokumentation av hälso och
sjukvårdsinsatser och rapportering av avvikelser. Medarbetare som arbetar på Danvikstulls dagliga
verksamhet samt primärvårdens sjuksköterska som ansvarar för deltagarnas hälso- och sjukvård har enligt
mallen gemensamma och synkroniserade arbetsrutiner och en tydlig ansvarsfördelning om hur
patientsäkerheten säkerställs. Besök bokas för deltagarens räkning vid behov eller om deltagaren själv
uttryckt sådant önskemål och kontaktmannen är alltid behjälplig med att ta kontakt med hemsjukvården
eller deltagarens fasta läkarkontakt. Kontaktuppgifter finns alltid dokumenterat i den sociala journalen för
hur kontakter ska tas.
Med deltagarens livskvalitet i fokus åtar vi oss att samverka med deltagarens husläkare, distriktsköterska,
tandläkare, fotvård, sjukvård och psykiatrin.
Minst en gång per år eller mer vid överenskommelse träffas verksamhetschefen och Stadsdelsnämndens
medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) för att gemensamt följa upp patientsäkerheten samt hur det
dagliga arbetet fungerar i enlighet med riktlinjer och lokala rutiner. Uppföljningen handlar exempelvis om
kommunikation och informationsöverföring, delegerade medicinska arbetsuppgifter, läkemedelshantering,
avvikelsehantering, dokumentation, habilitering/hjälpmedel, tandvård, info till närstående, hygien och
omhändertagande av avliden. Rapport om egenkontrollens resultat skickas till Frösundas kvalitetsavdelning
och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Resultatet av genomgången kan skickas till stadsdelens
kontaktperson enligt överenskommelse. Om deltagare akut förs till sjukhus ansvarar tjänstgörande
medarbetare för att närstående/ställföreträdare samt sjuksköterska informeras.
Våra medarbetare ska alltid om behov och önskemål ifrån deltagaren finns ledsaga deltagaren till olika
besök och möten.
Re/habilitering
Hälsofrämjande och funktionsbevarande åtgärder är viktiga för flertalet deltagare. När deltagaren bedöms
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 59 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
ha behov av insatser av rehabilitering eller habilitering samverkar kontaktmannen och vår egen
arbetsterapeut med andra viktiga aktörer som till exempel logopeder och sjukgymnaster som tillsammans
skapar det tvärprofessionella teamet runt deltagaren. De samordnar planeringen tillsammans med dagliga
verksamhetens övriga medarbetare. När våra medarbetare ska utföra funktionsbevarande insatser
(vardagsrehabilitering) upprättas skriftliga instruktioner för detta även om åtgärden är att betrakta som
rådgivning för deltagarens egenvård. Vi samverkar även avseende fysiska aktiviteter som är en viktig del för
deltagarens välbefinnande. Valet av fysiska aktiviteter ska vara professionellt bedömda av teamet runt
deltagaren så att träningsaktiviteten passar deltagaren. Resultatet av aktiviteten utvärderas minst två
gånger per år, då tillsammans med deltagaren och dennes närstående och dokumenteras i
genomförandeplanen. Sjukgymnast och arbetsterapeut samarbetar med deltagarens kontaktman,
sjuksköterska för att tillsammans öka motivation hos deltagaren att träna och delta i aktivitet med hälsa och
välbefinnande i fokus.
Beställaren
Med deltagaren i fokus samverkar vi aktivt med beställaren och närstående vid en verksamhetsövergång för
att övergången inte ska medföra några brister i deltagarens omvårdnad och service. Frösunda har en väl
detaljerad och strukturerad process för övertagande för att inget ska falla mellan stolarna. Se vidare under
punkt 1.3.5. övertagande av personal och verksamhet. Vi delger Stockholm stad kontinuerligt under
övertagandefasen hur långt vi har kommit i processen. När tidigare utförare är någon annan än staden så
löper arbetet parallellt med att synkronisera processen med nuvarande utförare också.
Tre månader efter ett övertagande så har regionchefen en uppföljning med staden för att utvärdera hur den
första tiden fortlöpt. Även vår kvalitetsavdelning genomför en intern uppföljning efter tre månader i
verksamheterna för att säkerställa att vårt arbete har fortlöpt i enighet med våra processer. Vi är öppna
med resultatet av våra uppföljningar, ett av våra ledord är transparens, och resultatet av vår
internuppföljning delges beställaren.
Därefter har verksamhetschef kontinuerliga träffar och uppföljningar med staden utifrån deltagarens behov
och överenskommelse med ansvarig handläggare.
Frösunda åtar sig att upprätta en rapportstruktur som följer stadsdelens krav och önskemål, samt
överensstämmer med förväntningarna på samverkan enligt stadens rutin för kvalitetsuppföljning av dagliga
verksamheter.
Vi åtar oss att samverka med handläggare samt för deltagaren relevanta personer när deltagaren behöver
upprätta en individuell plan, vårdplan enligt hälso- och sjukvårdslagen och/eller en habiliteringsplan. För
dessa kontakter upprättas samverkansrutiner som dokumenteras i genomförandeplanen. Deltagarens
kontaktman kommer medverka med upprättandet samt vid utvärderingen om deltagare eller dennes
företrädare vill det.
Vi samverkar gärna med Stockholms stad, Södermalm Sdf, i samverkans – och utvecklingsfrågor som ger oss
möjlighet att utföra en omsorg som erbjuder våra deltagare högsta möjliga livskvalitet. Oavsett.
Samverkan med andra verksamheter inom Frösunda
Vi åtar oss att ta tillvara på våra medarbetares kunskaper och färdigheter samt att dessa förmedlas vidare
till andra medarbetare inom och utanför den aktuella verksamheten. Hos oss finns en rik kompetensbank
och medarbetare med en specifik kunskap bjuds in till annan verksamhet, berättar och handleder annan
medarbetargrupp. Om deltagarna är i behov av en specifik kompetens, t.ex. om Danvikstulls DV vill ha stöd i
att utveckla sin verksamhet så kan medarbetare från annan Frösundaverksamhet ge stöd i arbetet med att
vara en arbetsplatsinriktad verksamhet, eller om de skulle vilja utveckla sitt legoarbete då ett flertal av våra
verksamheter driver legoarbete. Syftet med att ta stöd av varandra är att ta vara på den samlade
kompetens och hjälpa varandra att utveckla professionaliteten i den vardagliga verksamheten.
Med deltagaren i fokus åtar vi oss att samverka med andra verksamheter för att stödja deltagaren i att
utveckla sociala kontakter. Vi kommer att en gång per år bjuda in till aktivitet mellan våra dagliga
verksamheter i Stockholmsregionen för att ge möjlighet till ett utökat socialt nätverk och samverkan.
Riksförbundet Attention
Frösunda samverkar med Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Varje år genomför vi tillsammans NPF-forum, en nationell
konferens, som syftar till att öka intresset och öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
som Aspergers syndrom och ADHD eftersom denna grupp lätt hamnar i svårigheter till följd av brist på
förståelse hos omgivningen. Det handlar om ett arbete som ska leda till att personer med NPF-diagnoser ska
bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver i skolan, på arbetsmarknaden och på fritiden. Vi
uppmuntrar våra deltagare och medarbetare att delta under forumet som innehåller båda föreläsningar och
mässutställning.
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Att samverka med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är viktigt och är i linje med Sveriges Kommuner
och Landstings vilja för att fler personer med funktionsnedsättning ska komma i arbete. Vi samverkar med
Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF) och denna samverkan genomförs alltid utifrån de behov
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 60 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
och förutsättningar som finns hos respektive deltagare och utifrån var i processen deltagaren befinner sig.
Om deltagaren vill att en individuell plan upprättad så medverkar deltagarens kontaktman alternativt
arbetskonsulenten vid upprättandet. Syftet är att vi, aktörerna runt deltagaren, gemensamt ska ge
deltagaren förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden och ge dem det stöd de behöver för att
klara övergången från daglig verksamhet till lönearbete. Se vidare i avsnitt 2.2.2.2. ökad delaktighet i
arbetslivet.
UPPFÖLJNING AV SAMVERKANSARBETET
För att säkerställa att vi lever upp till detta åtar vi oss att genomföra årliga mätningar genom
närståendeundersökningar. Resultatet presenteras på nästkommande närståendeträff i verksamheten.
Resultatet av undersökningar mynnar ut i tydliga rekommendationer gällande vårt framförvarande
kvalitetsutvecklingsarbete i verksamheten. Om vi får åter förtroendet att driva Danvikstulls dagliga
verksamhet så åtar vi oss att systematisk följa upp vårt samverkansarbete. Se avsnitt 2.2.3.3. Uppföljning
Utvärderingsgruppens bedömning utifrån anbudsgivarens
beskrivning (Fasta svarsalternativ)
5,00 %
2.2.2. Kriterium 2 - Stöd, service och omvårdnad som möjliggör goda
levnadsvillkor och ett självständigt liv
Vikt för kriteriet: sammanlagt 63 %
Kriterium 2 utgörs av tre bedömningsgrunder.
Vikt och poäng framgår av respektive bedömningsgrund.
2.2.2.1. Bedömningsgrund 2:1. Ökad självständighet - vikt 18 %
Anbudsgivaren ska utifrån den dagliga verksamhet som anbudet avser beskriva metoder och
rutiner för att uppnå en ökad självständighet för varje deltagare.
Redogör för hur den enskildes individuella önskemål, behov och förmåga kommer att
beaktas vad gäller aktiviteter och sysselsättning.
Beskriv också hur anbudsgivaren avser att välkomna och introducera nya deltagare i
verksamheten.
Beskriv hur den sociala dokumentationen används i det dagliga arbetet.
50 eller 100 poäng kan utdelas för det mervärde som bedöms finnas i
anbudsgivarens beskrivningar och åtaganden vad gäller rutiner, metoder och arbetssätt för
att åstadkomma individuellt utformad stöd och service. Till grund för bedömningen kommer
också att ligga hur anbudsgivaren visar att man aktivt kommer att använda
dokumentationen och genomförandeplanen i det dagliga arbetet för att kunna mäta
måluppfyllelse och visa den enskildes utveckling.
Gör beskrivning i enlighet med vad som anges ovan!
(Fritextsvar)
Delaktighet för att nå självständighet
För att säkerställa att deltagaren ges möjlighet till inflytande, delaktighet och medbestämmande över stödet
och omsorgens med målet att öka sin självständighet kommer ”Stockholm – en stad för alla, Program för
delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011–2016” vara ett vägledande dokument för oss.
Verksamhetschefen (VC) kommer att ansvara för att samtliga medarbetare på Danvikstulls DV känner till och
vet vad som står i ”Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011–2016”. De kommer
inom två månader efter ett övertagande att gå igenom programmet tillsammans med medarbetargruppen
under två arbetsplatsträffar. Programmet kommer även att ingå i vår introduktion för nyanställda. Minst en
APT per år kommer att innehålla en genomgång av programmet för att dokumentet ska hållas levande i
verksamheten.
Kontaktman
Inför att en deltagare ska börja hos oss utses en kontaktman (stödperson) för den enskilde. Det utses
också alltid i samband med detta en ersättare till kontaktmannen. Båda personerna arbetar i nära kontakt
med deltagaren och är i största möjligaste mån de personer som deltagaren träffar mest inom ramen för sin
dagliga verksamhet. Deltagaren informeras alltid om att det har möjlighet att byta kontaktman om behov
finns. Kontaktmannen är ansvarig för att deltagaren får den verksamhet den önskar och beställningen
avser och det stöd som krävs samt att dokumentationen förs i enlighet med gällande lagar, förordningar,
föreskrifter och allmänna råd. Detta gör kontaktmannen genom frekventa uppföljningar av den sociala
dokumentationen däribland genomförandeplanen ibland tillsammans med VC. Om kontaktmannen vid
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 61 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
uppföljning i dokumentationen upptäcker att planerade insatser inte genomförts enligt genomförandeplanen
ska kontaktmannen göra en avvikelserapportering kring bristen. Vi åtar oss att 100 % av deltagaren ska ha
en utsedd kontaktman och en vice kontaktman vid startsamtalet. Vi kommer att genomföra en
kontaktmannaskapsutbildning för medarbetarna på Danvikstulls DV. Utbildning och kunskapstest sker under
det första året som kontaktman. Planerad utbildning och godkänt resultat på kunskapstest följs upp av VC
genom Frösunda akademin (vår utbildningsplattform). Statistik över antal utbildade kontaktmän delges
beställaren årligen. Uppföljning görs av VC och avvikelser från målet rapporteras månadsvis i månadsrapport
och samverkansmöte. För att arbeta som kontaktman ska man ha genomgått Frösundas
kontaktmannaskapsutbildning, klarat Frösundas värderingstest och ha validerat goda kunskaper i
dokumentation. När alla kompetenser är på plats kan man söka om att få Frösundas kontaktmannaintyg
som ett bevis på att man har dessa kompetenser.
Social dokumentation för ökad självständighet
Utifrån beslutet och målet för insatsen upprättas en genomförandeplan tillsammans med deltagaren. Vi har
som rutin att upprätta en tillfällig genomförandeplan tillsammans med deltagaren från och med första dagen
i verksamheten. Syftet är att säkerställa deltagarens självbestämmande, inflytande över sin arbetsdag, sitt
stöd och verksamhetens innehåll från dag ett. Senast 15 dagar efter beställningen har inkommit ska
deltagarens genomförandeplan vara fastställd och godkänd av deltagaren och sändas digitalt till staden
genom systemet ParaSol. Kontaktmannen ansvarar för att genomförandeplanen upprättas tillsammans med
deltagaren och om deltagaren önskar närstående, ställföreträdare eller andra viktiga personer i deltagarens
nätverk.
Syftet med genomförandeplanen är att beskriva hur insatsen praktiskt ska genomföras så att målet för
insatsen uppfylls. Av genomförandeplanen framgår bland annat vilka mål som gäller för insatsen eller delar
av den, när och hur insatsen ska genomföras, på vilket sätt deltagaren har utövat inflytande över
planeringen och vilka personer som har deltagit i planeringen. Genomförandeplanen utvärderas minst två
gånger per år samt oftare vid behov. Utvärderingen innebär att vi går igenom målen tillsammans och om
målen har gett önskat resultat för deltagaren. Genomförandeplanen är ett levande dokument och är det
verktyg som styr insatsen och de aktiviteter, sysselsättningen, arbetsträning som är den dagliga
sysselsättningen. Målen i genomförande planen kan bli uppfyllda tidigare eller senare än planerat och det
innebära att delar av genomförandeplanen skrivs om. När ett delmål är uppfyllt eller flera, bör nya delmål
upprättas. Om ett delmål inte uppfylls inom uppsatt tid kan det revideras, t.ex. ska metoden ändras, är
målet för högt uppsatt? etc. Det är sedan dokumentationen av hur insatsen genomförs som är vårt
viktigaste verktyg för att följa vägen till målet.
Vårt ledord för dokumentation är transparens, gentemot deltagare och beställare. Vår Sociala
dokumentation består av genomförandeplan, journalanteckningar och eventuella arbetsanteckningar. I
genomförandeplanen ingår bemötandeplan, riskbedömning och aktivitetsplan. Vi dokumentera med stor
respekt för den enskildes integritet och utifrån ett etiskt uttryckssätt. Frösunda företag följer standarden:
International Classification of Functioning, Disability and Health, (ICF) och vi har tagit fram en
affärsområdesspecifik ICF-förteckning med ett urval av sökord. Vårt sätt att dokumentera följer väl
definierade rutiner som säkerställer en kontinuitet i deltagarens insats, respekt för individens integritet samt
regulatorisk följsamhet.
I dokumentation framgår inte bara vad som görs utan även hur individen utvecklas och vilka framsteg som
sker. I vår sociala dokumentation noteras även andra viktiga händelser som har betydelse för våra
deltagare, även om det inte handlar om målen i genomförandeplanen. Den sociala dokumentation utgår från
genomförandeplanen, delmålen och aktivitetsplanen och beskriver arbetet som utförts. I aktivitetsplanen
framgår vilka aktiviteter som ska genomföras, när och hur. I den sociala dokumentationen följs
aktivitetsplanen upp genom att medarbetaren skriver hur aktiviteten genomförts. Det kan vara vilka moment
som deltagaren klarade självständigt, i vilka moment behövde deltagaren stöd, hur deltagaren utvecklats
under aktiviteten. I den sociala dokumentationen framkommer även om insatsen eller aktiviteten inte
genomförts och anledning till detta. Den sociala dokumentationen är ett verktyg för personalen att
systematiskt se utvecklingen och framstegen, men även notera när inte genomförandeplanen följs och
målen inte uppnås.
Den ansvarige kontaktpersonen eller annan medarbetare använder den sociala dokumentation som
utgångspunkt för arbetet. De medarbetare som arbetar med den specifika deltagaren ser vid varje tillfälle
hur arbetet tidigare genomförts och vilka förändringar som skett och hur arbetet ska utföras framöver. I den
sociala dokumentationen framgår t.ex. hur långt deltagaren kommit i att lära sig en ny uppgift, vad nästa
steg är i processen och om stödet ska utföras på ett annat sätt, alternativt hur en ny aktivitet genomförs,
vad som fungerade bra och vad som behövs ändra på till nästa gång.
Den sociala dokumentationen används även över tid för att följa utvecklingen för deltagaren. Genom att
dokumentera enligt Frösundas riktlinjer (och Socialstyrelsens allmänna råd) kan våra medarbetare följa
deltagarens utveckling, vilket kan vara svårt i det dagliga arbetet om inte vi dokumenterar. När
medarbetarna går igenom den sociala dokumentationen över tid framkommer det systematiska arbetet eller
systematiska fel/brister. På en av våra enheter framkom att för en deltagare fungerade inte en specifik
aktivitet en special dag och den ansvariga kontaktpersonen undersökte då genom att kontakta boende och
närstående vad som hände före eller efter den dagliga verksamheten. Det framkom att deltagaren hade en
aktivitet genom boende på kvällen innan vilket gjorde att deltagaren lade sig senare än övriga dagar i
veckan och således var tröttare än vanligt. Kontaktmannen bytte då dag för aktiviteten på dagliga
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 62 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
verksamheten.
All vår dokumentation formuleras och upprättas så att det är uppföljningsbart och möjliggör för en
systematisk uppföljning av deltagarens utveckling och uppfyllande av mål och delmål under insatsen. Med
kontinuerliga uppföljningar hittar vi strategier och arbetsmetoder som stärker deltagarens självständighet.
VC ansvarar för att genomföra regelbundna stickprovskontroller av deltagarens sociala dokumentation med
hjälp av vår EGENKONTROLL CHECKLISTA som är ett systematiskt verktyg och innehåller 7 punkter såsom
dokumentation, avtal rutiner mm. VC går igenom checklistan vid stickprovskontrollen och kan då snabbt få en
uppfattning om hur dokumentation/sociala journalen ser ut på enheten. Finns allt i den sociala journalen, är
dokumentationen korrekt etc. Om det finns brister kan VC genom checklistan se om det är en slumpmässigt
eller systematiskt brist eller fel. Syftet är att säkerställa att dokumentationen sker löpande och regelbundet
och med respekt för den enskilde. Vår kvalitetsavdelning genomför årligen en genomgång av
dokumentationen i verksamheten för att säkerställa att genomförandeplanen och sociala dokumentationen.
Eventuella avvikelser dokumenteras och åtgärdsplan upprättas.
Rutiner när deltagare börjar
När en deltagare önskar att få påbörja sin sysselsättning/arbete i en av våra dagliga verksamheter erbjuds
deltagaren innan beslut att komma på ett studiebesök. VC berättar om verksamheten, dess rutiner och
arbetsuppgifter. Visar runt i lokalerna och deltagaren får möjlighet ställa de frågor som denne har. Det är
inte ovanligt att deltagaren vill komma på fler besök innan denne bestämt sig. Vid studiebesök har
deltagaren alltid möjlighet att ta med sig anhöriga, god man, boendepersonal etc. för att t.ex. kunna
diskutera med någon om verksamheten innan han/hon tar sitt beslut. När personen väljer att börja så
kommer vi i samråd med deltagaren och dennes handläggare överens om startdatum och samtalar om målet
med sysselsättningen/arbetet på verksamheten.
Inför deltagarens start utses en ordinarie kontaktman (stödperson) till deltagaren samt en vice kontaktman.
Det är kontaktmannen som ansvarar för att introducera deltagaren och ev. personliga assistenter i
verksamheten. Kontaktmannen förbereder introduktionen, tar nödvändiga kontakter och inhämtar
information. Vilka som deltar i mötet utgår ifrån deltagaren. I vissa fall, om deltagaren önskar och vill, åker
kontaktmannen även ut till tidigare verksamhet/skola och boende för att få ordentlig överrapportering.
Första dagen genomför kontaktmannen och VC ett startsamtal. Samtalet innebär att kontaktmannen och VC
sätter sig tillsammans med deltagaren och har ett första samtal för att ta reda på vilka önskemål, intressen
och deltagaren har, vilka tider och vilka dagar deltagaren vill jobba och om deltagaren kan tänka sig att vara
på en praktikplats. Informationen ligger till grund för deltagarens tillfälliga genomförandeplan som upprättas
från deltagarens första dag, i samband med startsamtalet. Utifrån startsamtalet gör vi ett individuellt
schema över introduktionsperioden som är på två veckor. Under introduktionen har deltagaren möjlighet om
intresse finns att prova ett så brett utbud av aktiviteter och arbetsuppgifter. Kontaktmannen har en daglig
avstämning med deltagaren under den första tiden (mellan två till tre veckor) för att säkerställa att
deltagaren är nöjd med sina olika arbetsuppgifter och schema. Kontaktmannen informerar även övriga
medarbetare om planeringen, deltagarens önskemål, behov och dennes utveckling på varje morgonmöte
under introduktionsperioden.
Under första veckan efter att deltagaren har börjat håller kontaktmannen och deltagaren ett
samverkansmöte med deltagarens nätverk. Vilka som deltar i mötet utgår ifrån deltagaren. Här bestämmer
vi tillsammans När, Hur och Hur ofta samverkan ska ske. Detta dokumenteras i deltagarens
genomförandeplan och följs upp minst 2 ggr/år.
Vi åtar oss att utvärderar introduktionen i enlighet med en framtagen checklista en månad efter att
deltagaren börjat på Danvikstulls DV för att ta del av deltagarens upplevelser vad gäller hur introduktionen
fungerat, hur deltagaren trivs med sina arbetsuppgifter och om deltagaren har några ytterligare önskemål
och synpunkter. En viktig fråga är hur deltagaren upplevde valet av sin kontaktman. Om deltagaren inte är
nöjd med valet av kontaktman försöker VC reda ut vad som inte upplevdes som bra och hur verksamheten
kan göra för att möta deltagaren på bästa sätt. Om en deltagare önskar byta kontaktman ska VC tillse att
detta sker inom en vecka. Utvärdering är viktig för att deltagaren ska vara delaktighet och ha inflytande
samt att vi får möjlighet att utveckla verksamheten och anpassa arbetssätt och mål för att öka deltagarens
självständighet.
I samband med introduktionen åtar vi oss att göra en kartläggning av deltagarens individuella behov och
resurser och en kommunikationsbedömning tillsammans med arbetsterapeut och arbetskonsulent.
Kartläggningen och kommunikationsbedömningen innebär en inventering av deltagarens styrkor, förmågor
och resurser. Resultaten ligger till grund för utformningen av det individuella stödet som inbegriper t.ex.
behov av hjälpmedel, särskild struktur, förhållningssätt och kommunikation. Arbetsterapeuten och
arbetskonsulenten går även igenom verksamheten/arbetsplatsen för att säkerställa att den är rätt
anpassad utifrån deltagarens behov och säkerställa en meningsfull sysselsättning/arbetsdag. Syftet är att
skapa förutsättningar för deltagaren att vara så delaktig och självständig som möjligt på sin arbetsplats.
Resultaten dokumenteras i deltagarens genomförandeplan och kompletteras om deltagarens behov och
önskemål förändras.
Kommunikationsbedömning – att kunna välja och välja bort
En av våra viktigaste uppgifter i vårt arbete med att öka deltagarens självständighet är att ge denne stöd i
att göra egna aktiva val och kunna tacka nej när den inte vill. Det kan vara beslut om vad han/hon vill i livet,
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 63 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
vill arbeta med, vilket stöd de vill ha, att välja den aktivitet som intresserar och att kunna bestämma vad
man vill äta till lunch.
Vi åtar oss att genomföra en kommunikationsbedömning tillsammans med deltagaren och dennes
kontaktman under det första och andra avtalsåret. Det är arbetsterapeuten som utför bedömningen. Syftet
med vår bedömning är att säkerställa att deltagaren, vid behov, har ett anpassat stöd för kommunikation.
Arbetsterapeuten använder sig av specifikt utformade checklistor för kommunikationsbedömning med
utgångspunkt i vår arbetsmetod. Om deltagaren är i behov av specifika hjälpmedel, samverkar vi med
habilitering samt de instanser som förskriver hjälpmedel. Med kunskap och individuellt anpassat stöd för
kommunikation säkerställer vi deltagarens möjlighet till inflytande och självbestämmande i vardagen.
Resultatet dokumenteras i deltagarens genomförandeplan som följs upp regelbundet.
ARBETSMETODER
Nedan följer beskrivning av evidensbaserade arbetsmetoder som vi åtar oss att införa och arbeta med på
Danvikstulls DV för att uppnå en ökad självständighet för varje deltagare.
TEACCH som arbetsmetod
Vi åtar oss att arbeta med tydliggörande pedagogik utifrån TEACCH-modellen. TEACCH modellen är ett
habiliteringsprogram som ger deltagaren med autismspektrumtillstånd trygghet och förutsägbarhet i
vardagen. Metoden bygger på struktur och visuellt stöd samt på ett nära samarbete mellan föräldrar och
professionella.
Tydliggörande pedagogik
Tydliggörande pedagogik är hämtat från TEACCH-modellen men anpassat efter svenska förhållanden i
samarbete med Riksföreningen Autism. Deltagare med autism har ofta en stark visuell förmåga. Med visuellt
stöd kan de bättre förstå sin omvärld och därmed lära sig nya färdigheter. Därför åtar vi oss att arbeta med
tydliggörande pedagogik. I och med att våra deltagare lär sig mer och blir mer självständiga ökar
självkänslan. När omgivningens krav är tydliga blir följden ofta att beteendeproblemen
minskar.Tydliggörandet skall svara på frågorna: VAR? VAD? NÄR? HUR LÄNGE? HUR MYCKET? VAD HÄNDER
SEDAN? HUR?
TYDLIGGÖRANDE I RUM/ MILJÖ - svarar på frågan var. Genom tydliga fysiska och visuella avgränsningar kan
man ge deltagare med autism en tydlig bild av vad som förväntas i olika rum/miljöer. På Danvikstulls DV
kommer vi att skapa en tydlig plats för matsalen. Vi kommer att hänga upp bilder på råvaror på väggarna,
duka borden med duk och blommor, ha veckans matsedel synligt upphängt och skärma av delar av matsalen
för deltagare som vill äta ostört. Vi åtar oss att inreda varje arbetsrum/aktivitetsrum så att det påminner om
själva aktiviteten eller produkten/ tjänsten som produceras.
TYDLIGGÖRANDE I TID SCHEMA - svarar på frågorna vad och när. Schemat ska visa vilka aktiviteter som ska
ske och i vilken ordning dessa kommer. Schemat ska anpassas efter deltagarens förmåga att förstå
information, från konkreta föremål till abstrakt skriven text. Vi åtar oss att använda oss av föremål, foto,
tecknade bilder, bild + text, text, agenda. Schemats längd kommer att anpassas efter deltagarens förmåga
att förstå information. Exempel på det är information direkt i situationen, 2-4 sekvenser åt gången,
halvdagsschema, heldagsschema osv.
ARBETSORDNINGEN - svarar på frågorna hur länge, hur mycket och vad som händer sedan. Arbetsordningen
ska visa hur länge en deltagare arbetar med en uppgift/aktivitet och anpassas efter deltagarens förmåga
att förstå information. Vi använder oss av föremål, färgmatchning, symboler (bokstäver, siffror), ord, text.
Sist i arbetsordningen finns information om vad som händer efter det att aktiviteten är färdig (t ex
schemakort som tar deltagaren tillbaka till schemat eller vid behov av mer konkret information exempelvis en
frukt eller en bild på en rolig aktivitet).
VISUELL INFORMATION - svarar på frågan hur. Genom visuell instruktion ska deltagare med autism få reda
på hur han/hon ska genomföra en uppgift/aktivitet. Instruktionen ska anpassas efter förmågan att förstå
information. Från det mest konkreta som att materialet talar för sig själv, t.ex. tre pusselbitar i tre pusselhål,
till en skriven arbetsordning, t.ex. ett recept. Exempel på andra visuella instruktioner som Frösunda
använder är organisation i lådor, avgränsning av ytor, betoning av viktig information (färgkodning),
bild-mallar, skrivna instruktioner.
Alternativ och kompletterande kommunikation - AKK
För deltagare på Danvikstulls DV som har någon sorts utav kommunikationshinder som till exempel
motoriska talsvårigheter, afasi och andra språkliga handikapp kommer vi att arbete med AKK som är ett
samlingsnamn för den kommunikation som inte bygger på talet.
För att täcka en persons kommunikativa behov behövs oftast flera olika vägar. Därför är det viktigt att veta
vilka förutsättningar deltagaren har för att man ska kunna hitta det redskap. Vi vår
kommunikationskartläggning som utförs av vår arbetsterapeut lyckas vi spåra vilka andra kommunikations
sett som deltagaren responderar till. Det kan till exempel vara via signaler och handling som är oftast knutna
till en viss situation. Att gång på gång avvika från en aktivitet kan vara tecken på att deltagaren inte gillar
aktiviteten. För att lyckas fånga upp detta ställer det extra krav på att våra medarbetare måste vara extra
lyhörda. Deltagarens sätt att kommunicera dokumenteras i sociala dokumentationen. Medarbetarna
fokuserar sedan på att utveckla deltagarens kommunikation för att öka deltagarens självständighet.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 64 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
TAKK- Tecken som AKK
När man kommunicerar med någon med intellektuell funktionsnedsättning, så brister det ofta i samspel och
kommunikation. Då är det en fördel att man stärker detta med tecken och använda det som stöd när man
pratar och kommunicerar. Vi åtar oss att utforma TAKK individuellt så det passar varje deltagare. Fördelarna
med tecken är att man inte behöver mindre finmotorik än själva talet, man får använda alla sinnen, det ökar
koncentrationsförmågan, det mer tydliggör det talade språket, tecken är ibland mer konkreta och mer liknar
dess betydelse, man har alltid med sig tecken, medarbetare pratar mindre och tecken hör mer ihop med
kroppsspråket och fungerar bra ihop.
Exempel på hur en av våra dagliga verksamheter uppmärksammar och arbetar med AKK:
På en av våra dagliga verksamheter har man morgonmöte varje dag. Medarbetarna har känt att man
behöver strukturera upp mötet lite mer. De vill att alla deltagare ska ha chans att förstå vad som ska hända
under dagen. De ska även kunna fråga och våga säga sin åsikt. Man ska också träna på att lyssna och
vänta på sin tur. Mötet ska vara så självgående så att medarbetarna inte ska behöva hålla i mötet utan
bara vara där som stöd.
Deltagarna består av fem män och en kvinna. Tre pratar väldigt ”sluddrigt” och av männen har autism och
pratar inte alls. Han sitter helst utanför och studerar vad de andra gör. Två av männen pratar bra och en av
dem kan läsa.
En av deltagarna pratar hela tiden och om samma saker så det är lätt att man ofta ”tystar” ner honom.
Alla dessa behöver AKK på något sätt och även då tecken som stöd. Först satte sig medarbetarna ner och
skrev ner stolpar. De fotograferade almanackan och närvarolistan för att alla skulle känna igen materialet.
Sedan tog man fram bilder som man visste att de kände igen. En dagordningslista med ord utan bilder skulle
göras till den som kunde läsa. En av deltagarna fick bara bilder och några fick dagordning både med skrivna
ord och också bilder. En fick bara bilder på sin dagordning. Man letade även fram tecken till orden: allihopa,
almanacka, närvarolista, jobba, måla, sjunga och slut. Man beslutade även att teckna maten som man skulle
äta varje dag. Tanken var att de även skulle träna turordning, att vänta på sin tur och förstå när man ska
lyssna på andra. Man skulle även försöka att få en trevlig pratstund till fikat. Medarbetarna dokumenterade
kontinuerlig och kunde därför systematiskt se utvecklingen och framstegen med arbetet.
Idag arbetar man kontinuerligt med bilder, de fotograferar med digitalkamera och använder Picsbilder. De
används till att strukturera dagarna. Varje deltagare och medarbetare har ett eget dagsschema som de
följer till punkt och pricka. Man följer de olika färgerna på dagarna med mera. På verksamheten finns en
ettårs almanacka runt om ett av rummen. Varje dag vänder man en lapp, så man ska få förståelse för hur
långt ett år är och man kan prata om när påsken, midsommar, julen är m.m. Deltagarna är nu mer
självständiga och arbetar utifrån sina förutsättningar. Det har blivit mer självsäkra och kan nu förstå och
kommunicera fram sina åsikter mer effektivt. Medarbetarna ger nu en mer individbaserad service och insats
och kan coacha våra deltagare för att lyfta fram deras fungerande egenskaper.
Samtliga av våra medarbetare på Danvikstulls DV kommer att utbildas inom AKK under första 24 månaderna
efter ett övertagande och fortbildas inom under kontraktstiden.
Mitt behov av ditt stöd
Vi kommer att använda arbetsverktyg ”Mitt behov av ditt stöd” på Danvikstulls DV. I samråd med deltagaren
och/eller dennes företrädare formuleras dokumentet. I dokumentet beskrivs moment som är viktiga för att
just min vardag ska fungera så bra som möjligt. Det är lika viktigt att det i dokumentet framgår vilka moment
jag behöver stöd i och på vilket sätt som det tydligt framgår vilka moment jag behöver få utföra utan stöd
för att utveckla min självständighet. Mitt behov av ditt stöd är ett arbetsverktyg som utvecklas utifrån målen
i genomförandeplanen och beskrivs alltid i jag-form med individen i fokus. I takt med att en deltagare
utvecklas ligger det i medarbetarens roll att arbeta med att motivera deltagaren och uppmuntra till fortsatt
utveckling. Det kan i praktiken t ex innebära att en deltagare som inledningsvis haft svårt att koncentrera
sig på en uppgift i ett rum där flera personer deltar i samma aktivitet, efter hand lyckas vidareutveckla sin
koncentrationsförmåga och självständighet. Detta på ett sätt som möjliggör att han eller hon även klarar att
bli avbruten i en arbetsuppgift och själv kan återuppta sina uppgifter för att slutligen på egen hand
obehindrat kunna växla mellan flera parallella arbetsuppgifter. Medarbetarens roll är att hela tiden ligga
steget före och att anpassa arbetsuppgifter, struktur och förhållningssätt för att stimulera till utveckling i
takt med deltagarens framsteg och självständighet.
Träning till självständighet
Genom motivation och uppmuntran arbetar våra medarbetare ständigt med att deltagarna ska vara så
självständiga som möjligt. Det kan handla från att kunna äta självständigt till att själv kunna åka kommunalt
till sin individuella praktikplats och utföra sina arbetsuppgifter. Motivera, träna – öva för att själv kunna
utföra moment självständigt. Vår uppgift är att motiverar våra deltagare att våga testa nya saker, uppgifter,
platser mm. Uppmanar/utmanar dem att ta egna beslut och även ta ansvar för dem. Vi arbetar med
delmålen i genomförandeplanen för att i ens takt träna, testa, öva så att våra deltagare når deras samtliga
mål i genomförandeplanen.
För att uppnå självständighet för deltagarna arbetar våra medarbetare med motivation och uppmuntran. Det
kan handla allt i från att kunna äta självständigt till att själv kunna åka till sin individuella praktikplats och
utföra sina arbetsuppgifter. Deltagarens mål kan vara t ex att öka sin självständighet genom att
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 65 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
självständigt kunna resa kollektivt till och från sin dagliga verksamhet eller praktikplats. För att uppnå målet
upprättar vi en individuell planering av reseträning. Med den som utgångspunkt stöttar vi deltagaren i olika
steg. Vi utgår från deltagarens kunskaper och färdigheter och kognitiva förutsättningar. Därefter ser vi vilket
stöd deltagaren ytterligare behöver för att nå sitt mål. Motivera, träna – öva för att själv kunna utföra
moment självständigt. Vår uppgift är att motiverar våra deltagare att våga testa nya saker, uppgifter,
platser mm. Uppmanar/utmanar dem att ta egna beslut och även ta ansvar för dem. Vi arbetar med
delmålen i genomförandeplanen för att i ens takt träna, testa, öva så att våra deltagare når deras samtliga
mål i genomförandeplanen.
Teknikstöd
Vi kommer att arbeta med teknikstöd så som telefoner och läsplattor. Vi åtar oss att tillhandahålla 4
läsplattor och trådlös internetuppkoppling till Danvikstulls DV. Läsplattan kommer att användas som ett
kommunikationshjälpmedel för deltagare som har talsvårigheter. Det här med syftet att deltagaren ska
kunna leva så självständigt som möjligt. Vi kommer att använda oss utav Prizmo eller ScanRead Mobil app,
med vilken man kan fotografera text och som sedan kan läsas upp. Vi kommer också att använda oss ut av
Dictus eller Dragon Dictation som är två appar som gör det omvända – tala in det deltagaren vill så
omvandlar appen deltagarens inspelade röst till text som deltagaren dessutom kan dela eller mejla till
andra. Vi kommer att använda oss ut av Pratkort appen som innehåller 450 unika illustrationer. Varje
bildkort i Pratkort symboliserar ett ord, och när deltagaren pekar på bilden läses det högt av en röst.
Pratkort går också att bygga vidare på med egna bilder, tagna med läsplattans kamera. Till exempel på
aktiviteter, kollegor och närstående. Medarbetarna på Danvikstulls DV kommer att få stöd och handledning i
att använda teknikstöd som arbetssätt av vår arbetsterapeut.
Samtalsteknik
För att säkerställa den enskildes delaktighet och självbestämmande arbetar vi utifrån Motivational Interview
(MI) som är en personcentrerad och guidande metod för kommunikation med målet att tydliggöra och
förstärka deltagarens egen motivation till förändring och utveckling. Samtalsteknik ingår i vårt utbud av
kompetensutveckling som kommer att erbjudas medarbetargrupperna på Danvikstulls DV under första
avtalsåret.
Individuellt anpassat schema
Utifrån veckoplaneringen gör vi tillsammans ett individuellt dagsschema och/eller veckoschema för
deltagaren. Scheman kan se olika ut och anpassas efter deltagaren. Exempelvis kan varje dag ha en egen
färg, då det kan vara lättare att komma ihåg och hålla isär vad som ska hända på till t.ex. den bruna dagen
eller blåa dagen. Om deltagaren vill ha med sig planeringen ut skapar vi en liten plastficka som man kan
stoppa i fickan med små bilder. En bit färgad tejp visar vilken veckodag det är. Vi arbetar därtill med
månadsböcker och årshjul. Att följa ett schema och kunna utföra aktiviteter i vardagen, utan att ha någon
som är med, höjer avsevärt individens självkänsla och självständighet. För att ta vårt stöd ett steg längre –
med syftet att öka deltagarens självständighet - identifierar vi färdigheter som deltagaren behöver öva på
för att en högre grad av självständighet uppnås. Utifrån detta stöttar vi sedan på anpassat sätt och
individen ökar sin självständighet succesivt. Vi åtar oss att arbeta med scheman för att förtydliga
deltagarens dag med syftet att ge ökad självständighet och delaktighet i vardagen.
Ansvarsområden
När vi tar över driften av en ny entreprenad så har vi som rutin, vid kartläggningen av genomförandeplanen,
att kontaktmannen frågar deltagaren om denne kan tänka sig att vara ansvarsombud. Ansvarsombud
innebär att deltagaren tillsammans med sin kontaktman ansvarar för ett visst område i verksamhet.
Kontaktmannen dokumenterar deltagarens ansvarsområde i genomförandeplanen samt vilket stöd
deltagaren behöver för att kunna utföra sin ansvarsuppgift.
Omvärldsorientering
För att våra deltagare ska kunna vara aktiva medborgare, behöver de veta vad som händer runt om i
världen. Vi prenumerera på tidningen 8 sidor som är en lättläst Nyhetstidning. För oss handlar det om
delaktighet och demokrati oavsett funktionsnedsättning. Vi kommer att utse tre läsombud under första
avtalsåret och tillhandahålla utbildning. 8 Sidor kommer en gång i veckan och i samband med det har vi en
gemensam lässtund under eftermiddagen. Lässtunden kommer att vara schemalagd och läsombudet
ansvarar för aktiviteten. Läsningen blir en gemensam aktivitet som stimulerar till nya tankar, det väcker
minnen och skapar delaktighet.
Deltagarnas planeringsdag
Vi kommer att genomföra två planeringsdagar tillsammans med deltagare på Danvikstulls DV per år. Det här
är ett forum där deltagarna har möjlighet att utvärdera verksamheten samt komma med egna förslag på
förändring och förbättring. Vid planeringsdagarna deltar samtliga deltagare och medarbetare i
verksamheten. Inför en planeringsdag lämnar både medarbetare och deltagare in förslag på vad som ska
tas upp. På ett arbetsplatsmöte bestämmer vi tillsammans vilka punkter agendan ska innehålla. Det är VCen
som håller i mötet och närstående/ställföreträdare kan också delta.
Deltagarnas arbetsplatsmöte
Vi kommer att ha APT en gång var annan vecka med en eller flera deltagare från varje grupp, VC och en
medarbetare. Arbetsterapeut och arbetskonsulent deltar minst 2 gånger per termin. På APT utgår vi från en
agenda som vi tar fram tillsammans med deltagarna. Agendan kan innehålla punkter som rör kvalitetsfrågor,
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 66 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
utveckling av arbetsområden och synpunkter från gruppen.
Enskilda möten med kontaktmannen
Deltagarna har en gång i veckan individuella avstämningsmöten med sin kontaktman. Innehållet i mötena
varierar, det kan vara en avstämning om hur veckan varit, om deltagaren vill göra en annan arbetsuppgift
med mera. Det kan vara uppföljning av aktivitet, utvärdering av delmål, fördelning av ansvar mm. Det kan
vara att revidera delmål eller sätta nya. Syftet är att deltagaren får ta ansvar för sin genomförandeplan och
vara delaktig i sin vardag och utveckling. Utifrån deltagarens behov så arbetar vi med informerande val,
tydliggörande pedagogik, bilder, symboler och text.
Utvärderingsgruppens bedömning utifrån anbudsgivarens
beskrivning (Fasta svarsalternativ)
18,00 %
2.2.2.2. Bedömningsgrund 2:2. Ökad delaktighet i arbetslivet vikt 30 %
Anbudsgivaren ska utifrån den dagliga verksamhet som anbudet avser beskriva hur man
systematiskt arbetar för att öka deltagarnas delaktighet i arbetslivet. Beskrivningen ska avse
metoder och arbetssätt som möjliggör för den enskilde att övergå till lönearbete.
50 eller 100 poäng kan utdelas för det mervärde som bedöms finnas i anbudsgivarens
beskrivningar och åtaganden om arbetssätt och metoder som möjliggör för enskilda
deltagare att övergå till lönearbete. Till grund för bedömningen ligger bl.a. former för, och
åtaganden om, systematisk samverkan och utbyte med utomstående företag och
organisationer. I bedömningen ingår också hur anbudsgivaren systematiskt arbetar för att
informera, motivera och förbereda enskilda deltagare för det reguljära arbetslivet.
Gör beskrivning i enlighet med vad som anges ovan!
(Fritextsvar)
För att ta tillvara deltagens arbetsförmåga och öka andelen anställda personer med funktionsnedsättning i
Stockholms stad kommer vi att tillämpa en modell som motsvarar Supported Employment under avtalstiden.
Frösunda kommer att ha Stockholms stads målbild att andelen med funktionsnedsättning som övergår till
lönearbete efter deltagande i dagliga verksamheter enligt LSS är 5 % år 2015 och 2016.
Vår organisation har idag ett flertal dagliga verksamheter som arbetar aktivt med att deltagaren ska få ett
arbete på öppna arbetsmarknaden i samhället. I takt med att Frösunda har vuxit har behovet av
företagsövergripande arbetssätt och metoder vuxit fram för att öka delaktigheten i arbetslivet för samtliga
av våra deltagare i Frösunda. Vi har därför påbörjat projektet ”Ett arbete för alla” vars syfte är att ta fram
beprövade arbetssätt och verktyg som kan användas av våra medarbetar i deras arbete med deltagare som
har som mål att ha en praktikplats alternativ en anställning på arbetsmarknaden. Ett annat syfte är att
systematisera samarbetet och utbytet mellan våra olika verksamheter och utomstående företag och
organisationer. Nedan beskriver vi projektet mer i detalj.
FRÖSUNDAS PROJEKT "ETT ARBETE FÖR ALLA"
Frösunda har som mål att öka delaktigheten i arbetslivet för deltagarna i våra dagliga verksamheter. För att
uppnå detta mål har vi ett nystartat projekt med just detta fokus. Om vi får förtroende att driva Danvikstulls
DV att ingå i projektet.
Vårt mål med projektet är:
• att vara den utföraren som ligger i framkant med att systematisk få ut våra deltagare i den öppna
arbetsmarknaden
• att antalet deltagare på en arbetsplatsförlagd verksamhet ska öka med 20 % till 2016
• att antalet deltagare som fått anställning på den öppna arbetsmarknaden ska öka med 5 % till 2016
Bakgrunden med projektet är att vi har under många år arbetat för att deltagarna ska vara delaktiga i
arbetslivet men aldrig tidigare på ett företagsövergripande sätt. På många av våra verksamheter finns idag
arbetsplatsförlagda verksamheter såsom;
•
•
•
•
•
•
Greenteam (9 deltagare)
Hundcenter (10 deltagare)
Höken (24 deltagare)
Blecktornet (38 deltagare)
Polygon (7 deltagare)
Individuella praktikplatser (10 deltagare)
Det finns nu önskemål om att öka den arbetsplatsförlagda verksamheten samt att kunna erbjuda deltagare
individuella praktikplatser som leder till anställning i större omfattning.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 67 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Syftet med projektet är att ta fram arbetssätt och verktyg som kan användas av våra medarbetare i deras
arbete med deltagare som har som mål att få en praktikplats eller en anställning på arbetsmarknaden. Vi
har tillsatt en arbetsgrupp med medarbetare (arbetsterapeuter, arbetscoacher, verksamhetschefer och
sakkunniga). Gruppen utgår ifrån grundmetoden Supported Employment och kollar i första hand på de
arbetssätt och verktyg som idag används både i våra egna verksamheter och i branschen. Gruppen kommer
att analysera och utvärdera metoder, arbetssätt och verktyg som användes för våra deltagare som har fått
anställning på den öppna arbetsmarknaden.
Gruppen kommer att ta fram en bank med verktyg att användas i arbetet. Banken ska innehålla olika delar
t.ex.
• Överenskommelse med deltagaren (vilket ansvar har deltagaren alt medarbetaren, hur ska kontakten se
ut, vilka i nätverket kring deltagaren ska vara involverade mm)
• Yrkesprofil – kartläggning (Önskemål om arbetsplats, Förmågor – styrkor hos våra deltagare,
arbetsförmågebedömning,)
• Praktik-/Jobbsökning (Hur söker vi en praktikplats?, Vilka faktorer är viktiga? Hur kontaktar vi olika
arbetsgivare, Hur finner vi en bra praktikplats. Hur gör vi en arbetsplatsanalys, hur går en jobbmatchning till)
Studiebesök, prova på jobb/praktik.
• Kontakt med arbetsgivare/praktikplatser (Hur bibehåller vi en bra relation med våra arbetsplatser? Hur ska
vi samarbeta?)
• Stöd på och utanför praktik/arbetsplatsen., Att stödja en deltagare på arbetsplats, handleda personal på
arbetsplats mm.
Dessa arbetssätt och verktyg kommer att vara tillgänglig för samtliga medarbetare på Frösunda via en
informationsbank. Denna informationsbank kommer bland annat att innehålla följande;
• Styrkor hos våra deltagare
• Arbetsförmågebedömning
• Hur man hittar en bra praktikplats eller en anställning på arbetsmarknaden
• Hur man stödjer deltagaren på arbetsplatsen
• Hur man handleder personalen på arbetsplatsen
Informationsbanken möjliggör följande;
• Frösunda kommer att höja kvaliteten i arbetet
• Frösunda kommer att arbeta mer metodiskt och systematiskt
• Frösunda kommer att kunna följa upp arbetet i de olika verksamheterna
• Frösunda kommer att öka samarbetet mellan de olika verksamheterna för att delge varandra kunskaper
och kompetenser
Vår nuvarande samverkan och utbyte med utomstående företag och organisationer
Frösunda kan erbjuda en stor bredd av olika arbetsmöjligheter vad gäller delaktighet i arbetslivet för våra
deltagare. Vid val av en arbetsinriktad verksamhet kan våra deltagare välja efter önskemål och behov att
arbeta i grupp eller enskilt i våra egna lokaler på dagligverksamheten. Arbetsuppgifterna kan variera allt
ifrån bakning till dataarbete och kontorsgöromål. Legoarbete i form av kuvertering och packning till externa
företag arbetar deltagarna även med i våra lokaler.
Frösunda har redan idag samarbete med ett antal externa företag och organisationer (arbetsplatsförlagd
verksamhet) där deltagarna arbetar i grupp och har praktikplatser. Nedan ger vi exempel på företag och
organisationer indelat i arbetskategorier som vi samarbetar med.
Arbetskategori: Skötsel, städ och vaktmästeri:
Verksamheter: Tjustagolf bana och Arninge golfklubb, Ellas Gårds tennisklubb, Karbyhallen, Hjorthagen IP
Arbetskategori: Caféverksamhet
Verksamheter: Polishuset i Täby, Täby Racketcenter, Bergsunds vård- och omsorgsboende, Café Tuben
aktivitetshuset Tuben i Farsta centrum.
Arbetskategori: Konferensgöromål, kontorsarbete
Verksamheter: Ekengruppen, Äppelgården Södermalms stadsdelsförvaltning
Arbetskategori: Servering, aktiviteter för boenden, servicearbeten
Verksamheter: Hornskroken vård och omsorgsboende, Södermalms stadsdelsförvaltning
Arbetskategori: Renhållning, källsortering
Verksamheter: Tegelvikshamnen
Arbetskategori: Park, trädgårdsarbete, målning
Verksamheter: Skansen
Frösunda kan även erbjuda individuell arbetspraktik på extern praktikplats. Vi åtar oss att fortsätta och
vidareutveckla vår samverkan och utbyte med ovanstående företag och organisationer men även att
samverka med nya förtag och organisationer.
YRKESROLLER MED FOKUS PÅ ATT ÖKA DELAKTIGHET I ARBETSLIVET
Arbetskonsulenten
Frösunda kommer att rekrytera en arbetskonsulent med lämplig kompetens och adekvat högskole- eller
universitetsutbildning. Han eller hon ska bland annat ha erfarenhet av att handleda personer med
funktionsnedsättning, kartlägga behov och resurser hos deltagaren, kunskap om lagar och förordningar
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 68 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
samt väl dokumenterad erfarenhet av arbetsmarknadsfrågor och arbete med ADL-bedömningar.
Arbetskonsulenten kommer att ansvara för att samverka med arbetsgivare, hitta lämpliga praktikplatser
samt lönearbete hos olika arbetsgivare. I rollen som arbetskonsulent ingår att kartlägga deltagarens
resurser och behov för att sedan matcha dessa med arbetsplatser. Arbetskonsulenten kommer även att
arbeta med uppföljande stöd för både deltagaren och arbetsplatsen. Samverkan är även en viktig del av
rollen. Arbetskonsulenten kommer att delta i samverkan i olika nätverk samt utveckla kontakter med andra
aktörer runt målgruppen. Arbetskonsulenten har till uppgift att uppmuntra medarbetare att ge alla deltagare
som kan tänkas vara intresserade av att arbeta stöd med att kontakta arbetskonsulenten.
Arbetskonsulenten kommer att ha erfarenhet och kunskap av en modell motsvarande Supported
Employment. Vi åtar oss att under avtalstiden att denne uppdaterar sig på nyheter inom området och deltar
i minst två föreläsningar/seminarium per år.
Arbetsterapeuten
Frösundas heltidsanställda arbetsterapeut kommer att kartlägga deltagarnas resurser och förmågor för att
coacha och handleda dem till arbete. Kartläggning arbetsplatsens funktionalitet kommer också att
genomföras av arbetsterapeuten så att den motsvara deltagarens behov av hjälpmedel. Kartläggningens
syfte är att säkerställa att deltagarens erbjuds ett så individuellt anpassat arbete som möjligt.
FRÖSUNDAS NUVARANDE ARBETSSÄTT
När en deltagare vill ha arbete på den öppna arbetsmarknaden kommer vi att arbeta enligt vår arbetsmodell
motsvarande Supported Employment. Ledstjärnan i modellen är att deltagaren själv väljer och bestämmer
hur arbetet och stödet ska se ut. Målet är att de som har möjlighet ska få en anställning med lönebidrag
alternativt en arbetsplatsförlagd praktik, enskilt eller i grupp. Stödet är alltid individuellt, men ramarna i vår
arbetsmetod är stående. Modellen innehåller fem steg vilket presenteras nedan.
1. Överenskommelse med deltagaren
Det första steget är att tillsammans med deltagaren göra en överenskommelse. I överenskommelsen ska
följande punkter tas upp:
• Samarbete och ansvarsfördelning mellan arbetskonsulent/arbetsterapeut och deltagaren
• Mål- och aktivitetsplanering – Handlingsplan. Genomförandeplanen ersätter i många fall denna punkt, men
för vissa deltagare behövs en specifik aktivitetsplanering eller handlingsplan.
• Karriärplanering
• Hur stödet från arbetskonsulenten/arbetskonsulenten ska utformas under bra perioder och i svackor.
• Hur ska kommunikationen se ut under denna period?
Både deltagaren och arbetskonsulenten/arbetskonsulenten skriver under överenskommelsen och vid behov
andra personer i deltagarens nätverk. Överenskommelsen är att bra verktyg för att tydliggöra hur
samarbetet ska se ut framöver.
2. Yrkesprofil (kartläggning)
Andra steget är att göra en yrkesprofil. Yrkesprofilen behövs för att lära känna deltagaren och skapa ett
förtroende. I yrkesprofilen identifieras deltagarens resurser och förmågor. En sammanställning görs av
tidigare erfarenhet och kompetens. Följande delar lyfts fram i yrkesprofilen (kartläggningen)
• Jobbpreferenser/önskemål: kan vara geografiskt läge, bransch och arbetsuppgifter, stödstrategier,
arbetstid
• Arbetslivserfarenhet: I denna del tar vi upp både formell såsom utbildning, kurser och informell erfarenhet
och kompetens
• Kognitiva förmågor: kan vara problemlösning, koncentration, minne, planering, tidsuppfattning,
generalisering
• Kommunikation: kan vara muntlig, skriftlig, hur deltagaren meddelar sig, hur deltagaren uttrycker tankar
och känslor, inlärningsstilar
• Samarbetsförmåga/socialt samspel: Hur samarbetet fungerar med kollegor, hur och när deltagaren ber om
hjälp, feedback.
• Fysisk förmåga: handlar om rörlighet, uthållighet, balans och finmotorik
• Vardagsstruktur: tar upp frågor om hygien, sömn, mat, dygnsrytm, fritid, ekonomi
3. Jobbsökande
Deltagarens arbetsprofil är ett underlag för jobbmatchning och förberedelse för att möta arbetsplats och
kollegor. Vi lägger stor vikt vid att hitta en arbetsplats som, tillsammans med arbetsuppgifterna, kan
anpassas efter personens önskemål och färdigheter. Arbetskonsulenten gör tillsammans med deltagaren en
inventering av aktuella arbetsplatser. Arbetskonsulenten och/eller deltagare kontaktar aktuella företag
utifrån yrkesprofilen och informerar om vårt arbete och syftet med kontakten. Syftet är att utveckla
samarbetet med möjliga arbetsgivare där deltagaren kan utföra arbetsprövning/praktik på ett för deltagaren
skräddarsytt sätt. Nästa steg blir ett studiebesök på aktuell praktikplats. Då genomförs även en
arbetsplatsanalys. I samband med att vi letar arbetsplats får deltagaren möjlighet att göra flera studiebesök
på olika företag om intresse finns. Vi kommer även ge deltagarna möjlighet att göra studiebesök och
prova-på-jobb i våra dagliga verksamheter som vi driver i egen regi. Om en deltagare till exempel vill arbeta i
en butik så kan denne prova på det arbetet på en daglig verksamhet med en liten butik. Deltagaren får det
stöd som denne behöver och det är alltid deltagaren som fattar samtliga beslut - typ av arbete som är
aktuellt, vilken arbetsplats som passar och om den blivande arbetsplatsen ska känna till
funktionsnedsättningen eller inte. I denna del av arbetet besöker vi även arbetsförmedlingen och kollar
platsbanken, går på informationsträffar på bibliotek och högskolor, besöker mässor där arbetsgivare söker
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 69 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
arbetskraft, tittar på relevanta sidor på internet och tidningar. Arbetskonsulenten kontaktar även
deltagarens nätverk för att skaffa så många potentiella stöttepelare som möjligt för att få deras stöd
gällande att utforska arbetstillfällen, söka arbete och ge stöd efteråt. Deltagaren får stöd med att utforma
ett personligt brev och aktuellt CV, vi kan spela rollspel för att deltagaren ska känna sig trygg på en intervju
mm. Efter studiebesök görs en s.k. Jobbmatchning där deltagaren och arbetskonsulenten fundera över
förhållandet mellan yrkesprofilen, arbetsplatsanalysen och studiebesöket. Är det en bra matchning? Därefter
fattas beslut om att starta praktik på aktuell arbetsplats eller göra flera andra studiebesök på andra
företag. En framgångsfaktor är att det finns engagerade arbetsplatshandledare på arbetsplatsen d.v.s.
representant från arbetsgivaren som har på sig ett visst handledaransvar.
4. Arbetsgivarengagemang
Under denna del ska arbetskonsulenten skapa och bygga upp en relation med arbetsplatsen. Viktigt att
möta de olika personalkategorierna och ta reda på och klargöra förväntningar och förutsättningar.
Arbetskonsulentens uppgift är även att ta reda på arbetsplatsens behov av utbildning, handledning och
stöd. Tillsammans med arbetsplatsen ska arbetskonsulenten ta fram former för introduktion och
systematiskt stöd samt rutiner och syfte för utvärderingarna och utvecklingsarbetet.
5. Personligt stöd på och utanför arbetsplatsen
Uppföljande stödet är ett kontinuerligt stöd till deltagaren och dennes omgivning för att upprätthålla sin
praktikplats/arbete över en längre tid. Stödet syftar till att stötta deltagaren i sociala och arbetsrelaterade
situationer. Deltagaren får alltid löpande stöd under pågående arbete av arbetskonsulenten. Vi gör upp en
rutin tillsammans för hur ofta arbetskonsulenten ska besöka deltagaren på sin arbetsplats och om vi ska
talas vid på telefon med en viss frekvens. Det är arbetskonsulentens arbetsuppgift att anpassa stödet
utifrån de utmaningar som deltagaren stöter på. Det kan innebära stöd i att träna förmågan att samspela
med arbetskamrater och chef. Den fysiska miljön kan behöva anpassas utifrån deltagarnas behov, det kan
handla om att flytta om möbler på arbetsplatsen eller skapa en bullerfri och lugn arbetshörna. Stödet från
arbetskonsulenten fortsätter så länge deltagaren vill och behöver.
Regelbundna utvärderingar ska göras för att följa upp deltagarens utveckling. Vi kan även i denna del
erbjuda deltagaren att ingå i en s.k. off-jobb grupp. I denna grupp träffar deltagare andra som har en
praktikplats för att diskutera det som händer på arbetsplatsen och få stöd av andra i liknade situation.
Frågor som kan diskuteras kan var hur mycket ska man berätta om sitt privatliv, ska man följa med
arbetskamraterna på afterwork, bemötande från sina arbetskamrater.
Uppföljningar görs regelbundet av delmål och de långsiktiga målen i 3 parts samtal med deltagaren,
arbetsgivaren och arbetskonsulenten.
HUR FRÖSUNDA IDENTIFIERAR, väljer ut samt samverkar med företrädare för arbetsplatser till deltagarna
Vi arbetar utifrån en arbetsstege i tre steg. Första steget i arbetsstegen är att identifiera vad deltagarna vill
arbeta med och i vilket geografiskt område. Det andra steget handlar om att kontakta potentiella
intressanta företag som man kan samarbeta med för att deltagarna ska få en praktikplats som i vissa fall
kan övergå till en anställning. Det tredje och viktigaste steget är hur fortsatt samarbete ska ske med
aktuella företrädare för arbetsplatserna.
För att kunna arbeta utifrån arbetsstegen måste samtliga medarbetare inom den dagliga verksamheten
vara medvetna om en deltagare har en arbetsförmåga där deltagaren dessutom strävar till att få ett
lönearbete. Detta görs genom att ha en bra dokumentation som samtliga medarbetare kontinuerligt ska ta
del av.
Två tjänster i verksamheten kommer enbart beröra deltagarens strävan efter att få ett lönearbete. Vi
kommer att ha en arbetsterapeut som ska se vad deltagarna har för förmågor och resurser för att få
deltagarna till arbete. Vi kommer också ha en arbetskonsulent som kommer att sköta mycket av kontakten
med företagen.
Steg 1 – Identifiering och kartläggning
Det som styr hur vi identifierar aktuella företag är deltagarnas intresse och önskemål. I detta arbete är
arbetsterapeuten med för att kunna kartlägga vad deltagaren har för resurser och förmågor för att kunna få
ett lönearbete. Därutöver tar vi hänsyn till deltagarens krav på geografiskt område och
kommunikationsmöjligheter. Vi vet att deltagarna finner en större motivation till att arbeta om de själva får
vara med och bestämma var de ska arbeta någonstans. Erfarenheten visar att det är lättare att samarbeta
med små och medelstora företag där ansvarig personal kan ta självständiga beslut om praktikanter.
Kontakten sker då direkt med de olika företagen.
När vi tillsammans med deltagarna kommit fram till vilka arbetsuppgifter som är av individens intresse gör vi
en kartläggning om vilka företag som kan vara intressanta för deltagaren. Exempelvis tittar vi på olika
företags hemsidor och tar fram information om företaget. Hur framställer företaget sig på hemsidan? Hur
många arbetar på företaget? Vilka olika arbetsuppgifter kan finnas? Här arbetar framför allt
arbetskonsulenten tillsammans med deltagaren och går igenom vilka företag som kan vara lämpliga för
deltagaren.
Steg 2 – Kontakt med företag
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 70 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
När arbetskonsulenten har gjort sin kartläggning av potentiella intressanta företag kontaktar
arbetskonsulenten företagen. Beroende på vad deltagaren vill att vi informera om kan första kontakten se
lite olika ut. Ett sätt kan vara att arbetskonsulenten beskriver vårt företag och berättar om vår verksamhet
och informerar om varför vi kontaktar just det företaget. Ett annat sätt kan vara att uppge att vi är
intresserad av att komma på studiebesök. Ett annat att vi har en deltagare som är intresserad av att
praktisera på företaget och att deltagarens mål är anställning. Hur den första kontakten tas beror alltid på
vilken deltagare vi arbetar med och vilka förmågor, behov och förutsättningar som finns. Vid första kontakten
försöker vi alltid i alla fall få komma på studiebesök. En viktig faktor är att informera företaget om syftet med
studiebesöket. Är det för att deltagaren vill få ett första intryck och information om arbetsuppgifterna eller
har deltagaren önskemål och praktik. Under studiebesöket görs en strukturerad arbetsplatsanalys. Syftet
med ett studiebesök är dels för att deltagaren ska få information om företaget och dess arbetsuppgifter dels
att få känna av atmosfären och att träffa eventuella blivande arbetskamrater för att kunna ta ett beslut om
detta företag skulle kunna vara aktuellt. Vid studiebesök eller efter tas frågan upp om möjlighet till praktik. I
kontakten med företaget kommer arbetskonsulenten att kontakta en ledande befattningshavare om
företaget är ett litet eller medelstort företag. Om det är ett större företag kommer arbetskonsulenten att
kontakta platschefen eller en person med liknande befattningen. Vi informerar alltid företrädarna på
arbetsplatsen om hur vi praktisk arbetar med våra deltagare på praktikplatsen. Att det är arbetskonsulenten
som ger stödet till deltagaren och handleder arbetsgivaren i bl.a. bemötande av person med
funktionsnedsättning. En viktig del i denna fas är att innan beslut om praktik för en deltagare är att
undersöka/efterfråga information om bl.a. arbetsmiljöpolicy, försäkringar, kollektivavtal.
Steg 3 – Samverkan
Det tredje steget handlar om samverkan med aktuella företag oavsett om det har en praktikant eller inte.
Samverkan med företrädarna för arbetsplatserna handlar i första hand hur vi praktiskt kan arbeta för att de
ska kunna ha en praktikant som eventuellt kan få en anställning. Vi informerar om vårt företag, vår affärsidé
och vårt uppdrag. Vi pratar om allas rättigheter till en sysselsättning eller arbete. Vi lämnar information om
forskning och undersökningar där företagarna får good will när de har anställda med funktionsnedsättning.
Grunderna för samarbetet är att vi är överens om syftet med praktiken/anställningen och hur
ansvarsfördelningen ser ut mellan våra företag. D.v.s. vad ska vår arbetskonsulent ansvara för och vad ska
arbetsplatsen ansvara för. Vi har regelbunden och löpande kontakt med företrädarna på arbetsplatsen dels
utifrån vilket behov våra deltagare har dels utifrån vilket behov företaget har. Det ligger i
arbetskonsulentens arbetsuppgifter att regelbundet göra arbetsplatsbesök och kontinuerligt följa upp
personens dagliga verksamhet. Det ingår även i arbetskonsulentens arbetsuppgift utifrån
arbetsplatsanalysen och deltagarens behov ta fram ev. hjälpmedel som t.ex. schema, systematiska
arbetsbeskrivningar, tidshjälpmedel. Utifrån deltagarens och arbetsplatsens behov kan stödet från
arbetskonsulenten variera från 100 % stöd på arbetsplatsen till besök någon gång i veckan tillsammans
med telefonsamtal. Arbetskonsulenten fungerar inte endast som ett stöd för deltagaren utan även som ett
stöd till företagets personal för att de ska kunna ha en kontakt med någon från vårt företag.
En viktig del i samverkan är att vi har regelbundna uppföljningar och utvärderingar tillsammans med
deltagaren och arbetsplatsen företrädare.
Vi erbjuder handledning, information till personalgruppen till de företagen som erbjuder
praktikplats/anställning till deltagarna. Handledningen består bland annat om information gällande olika
funktionshinder och bemötande i olika situationer. Detta gäller även för företag som vi samverkar med som
inte har en aktuell deltagare hos. För dessa företag för vi även en regelbunden kontakt med för att säkra
upp att det företaget kan ha en deltagare framöver.
Samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Att samverka med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är viktigt och är i linje med Sveriges Kommuner
och Landstings vilja för att fler personer med funktionsnedsättning ska komma i arbete. Samverkan med
Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF) genomförs alltid utifrån de behov och förutsättningar
som finns hos respektive deltagare och utifrån var i processen deltagaren befinner sig. Om deltagaren vill att
en individuell plan upprättad så medverkar deltagarens kontaktman alternativt arbetskonsulenten vid
upprättandet. Syftet är att vi, aktörerna runt deltagaren, gemensamt ska ge deltagaren förutsättningar för
att etablera sig på arbetsmarknaden och ge dem det stöd de behöver för att klara övergången från daglig
verksamhet till lönearbete.
Samverkan
Grundläggande trygghet och stabilitet är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig insatser med
målsättningen att etablera sig på arbetsmarknaden eller finna en meningsfull sysselsättning. När deltagaren
är ute i praktik på öppna arbetsmarknaden (och har aktivitetsersättning) och anställning är målet, informerar
vi löpande aktuell LSS-handläggare om resultaten, och när vi tillsammans med arbetsgivaren anser att
deltagaren har möjlighet till anställning kontaktas FK och AF. Arbetskonsulenten blir ansvarig för
kommunikationen med FK samt AF. Det som gäller idag är att FK kallar till möte med AF (samverkan) då en
person inte kan vara aktuell på AF med ersättning från FK utan att FK är involverad. På mötet görs en
planering hur arbetet ska gå vidare. Ibland behöver deltagarna skriva in sig på AF innan möte. Detta
varierar dock från AF kontor till kontor. AF har ansvar för kontakt med arbetsgivaren angående anställning
och eventuell ekonomiskt bidrag (lönebidrag eller dylikt). Beroende på anställning förs diskussion om
exempelvis deltidsersättning från FK, vilande ersättning med mera, Då vi vet att en framgångsfaktor att
behålla arbete över tid är fortsatt support i någon form arbetar vi för att deltagaren ska få fortsatt hjälp
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 71 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
genom andra arbetsmarknadsåtgärder.
Vissa deltagare har inte någon ersättning från FK och i dessa fall sker ingen samverkan med FK utan vi tar
tillsammans med deltagararen kontakt med AF. Stödet i dessa fall kan se olika ut. Ibland räcker det att
stötta deltagaren att själv kontakta AF, ibland kontaktar vi AF tillsammans och följer med på besök på AF. Allt
utifrån deltagarens behov och önskemål. Vi fortsätter att stötta deltagarna och AF har kontakt med
arbetsgivaren för diskussion om anställning och ekonomiskt bidrag.
Vi använder oss också av den samverkan som redan finns idag mellan AF och FK. Ibland erbjuder de oss som
arbetsgivare ett konsultativt stöd för att vi ska kunna fullfölja vårt rehabiliteringsansvar. Företagets
arbetskonsulent kommer arbeta aktivt med att ha en bra kontakt med myndigheterna då de kan hjälpa till
med kartläggningen av potentiella arbetsgivare åt deltagaren. Därutöver erbjuder myndigheterna
förberedande insatser innan arbetet som vi tar del av om respondenten inte har möjlighet till lönearbete
eller praktikplats.
Frösunda ser därutöver positivt på FK:s projekt ”En enklare vardag” där syftet är att minska krånglet för
personer som lever med funktionsnedsättning. Vi följer det projektet med spänning där vi hoppas att vi
kommer att närma oss FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Där finner vi bland annat att
funktionsnedsatta ska ha samma möjligheter som andra i att vara delaktiga i samhället och ta del av sina
rättigheter.
Samverkansträff
Frösunda kommer årligen att bjuda in representanter från AF och FK till den Individuella placeringsdelen i
upphandlingen. De deltagare som är intresserade av att lyssna är välkomna! Syftet är att på ett
pedagogiskt sätt berätta för deltagarna om deras respektive myndighet och på vilket sätt de kan ge
deltagaren stöd inför och under en praktik alternativt lönearbete.
Utvärderingsgruppens bedömning utifrån anbudsgivarens
beskrivning (Fasta svarsalternativ)
30,00 %
2.2.2.3. Bedömningsgrund 2:3. Stimulerande aktiviteter - vikt 15
%
Anbudsgivaren ska utifrån den dagliga verksamhet som anbudet avser beskriva hur man
avser att erbjuda deltagarna stimulerande aktiviteter och sysselsättning. Beskriv hur dessa
kontinuerligt anpassas till de enskilda deltagarnas identitet och känsla av sammanhang.
50 eller 100 poäng kan utdelas för det mervärde som bedöms finnas i anbudsgivarens
beskrivningar och åtaganden om metoder och arbetssätt för att ge ge verksamheten en
tydlig inriktning inom vilken deltagarnas känsla av samhörighet, sammanhang och identitet
främjas.
Gör beskrivning i enlighet med vad som anges ovan!
(Fritextsvar)
Frösundas utgångspunkt är att varje person är en aktiv människa med egna resurser och en inre drivkraft.
Deltagaren ska, så långt det är möjligt, ha kvar ansvaret för sitt liv och den egna personen. Vi arbetar
mycket med motivation och på att göra deltagaren uppmärksam på dennes egna – fungerande – resurser
och möjligheter. Slutligen tar vi vara på och förstärker de positiva processer som alltid finns där. Det gäller
bara att se dem. Med det här som utgångspunkt på Danvikstulls DV i Södermalm – vår tro på varje unik
deltagare – skapar vi en grundläggande förutsättning och möjlighet för deltagaren att på sikt ska komma ut
i arbetslivet. Vi vill utveckla verksamheterna så att de kan bidrar till en ökad möjlighet för deltagaren att ta
sig ut i arbetslivet. Vi kommer att arbeta efter Stockholms stads inriktningsmål, där kvalitet och valfrihet ska
ständigt utvecklas och förbättras.
När det gäller utveckling av arbetet/aktiviteterna på Danvikstulls DV så kommer vi att ansvara för att dessa
kommer att vara individanpassade utifrån varje deltagares behov, intressen och dagsform. Vi kommer att
ge deltagarna i de dagliga verksamheterna möjlighet att kunna prova på aktiviteter och arbete utanför sin
ordinarie dagliga verksamhet. Vi vill ge förutsättningar och möjligheter för deltagaren att på sikt komma ut i
arbetslivet.
ÅRLIG PLANERING MED FOKUS PÅ UTVECKLING
Vi åtar oss att arbeta fram en årlig verksamhetsplan för Danvikstulls DV. Planen kommer att utgå ifrån
Frösundas värderingar och kvalitetsmål samt våra medarbetare, deltagare, närstående och
samarbetspartners synpunkter på utvecklingen av verksamheten. Medarbetargruppen kommer aktivt att
vara delaktig i verksamhetsplaneringen och målformuleringar samt dela upp aktiviteter och ansvarsområden
mellan sig. Planen följs sedan regelbundet upp under året och fungerar därmed som ett levande dokument.
Med en naturlig process kring planerad utveckling och regelbunden utvärdering stimuleras verksamheten att
aktivt verka för vidareutvecklingen av verksamheten med målet att alltid erbjuda bästa möjliga dagliga
verksamhet för våra deltagare. Planeringstid för medarbetarna på Danvikstulls DV kommer att förläggas
under tid då deltagarna inte är på plats så att det inte påverkar deltagaren beviljade insats.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 72 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Nedan följer våra beskrivningar och åtaganden av metoder och arbetssätt för att ge verksamheten en tydlig
inriktning inom vilken deltagarnas känsla av samhörighet, sammanhang och identitet främjas.
DET SALUTOGENA FÖRHÅLLNINGSSÄTTET
Vårt mål med att arbeta salutogent är att ge deltagaren meningsfullhet och livskvalitet. Våra värderingar och
arbetsmetoder grundar sig på forskningen bakom KASAM. För oss handlar det om att ha ett förhållningssätt
där våra medarbetare i varje situation och aktivitet i individens vardag tänker utifrån KASAM. Att i varje
moment under dagen tänka igenom situationen för individen i form av:
• Hur kan jag motivera individen till att vilja delta?
• Hur förklarar jag, visar och beter mig för att individen ska veta och förstå vad som händer och vad som
förväntas av honom eller henne?
• Hur får jag individen att känna att ´jag kan´?
Det salutogena förhållningssättet innebär att vi fokuserar på hälsa snarare än ohälsa. Vi uppmuntrar våra
deltagare att genomföra det som de klarar av att göra och vi ger stöd endast vid behov. Vi kommunicerar
aktivt med våra deltagare och frågar alltid vad de har för önskemål, när och hur deltagaren vill ha sitt stöd.
Vi arbetar med motivation och uppmuntran och låter deltagaren bestämma över sin vardag. Genom ett aktivt
lyssnande tar vi in deltagarens behov vilket skapar möjligheter till en meningsfull dag med värdighet och
självbestämmande. För att det salutogena förhållningssättet ska få fullt genomslag på Danvikstulls DV åtar
vi oss, under första och andra avtalsåret, att utbilda samtliga medarbetare i detta. VCen får vidareutbildning
i det salutogena ledarskapet.
För att kunna arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt så är det avgörande att tillsammans med
deltagaren hitta lustfyllda moment i vardagen, förmågor, och små steg mot bibehållen självständighet och
funktioner.
Deltagarens genomförandeplan utgår från en analys i tre steg:
1. Vad vill deltagaren göra, vilka vanor tar deltagaren med sig in på jobbet?
2. Vilka delar klarar deltagaren på egen hand?
3. Vilket stöd behöver deltagaren för att kunna leva sitt liv på sitt sätt där det finns funktionsbegränsningar?
Genom deltagarens genomförandeplan säkerställer vi att deltagaren och/eller dennes närstående alltid har
möjlighet att vara delaktig i utformningen av insatsen.
GENOMFÖRANDEPLAN
Utifrån beslutet och målet för insatsen upprättas en genomförandeplan tillsammans med deltagaren. Syftet
med genomförandeplanen är att beskriva hur insatsen praktiskt ska genomföras så att målet för insatsen
uppfylls. Av genomförandeplanen framgår bland annat vilka mål som gäller för insatsen eller delar av den,
när och hur insatsen ska genomföras, på vilket sätt deltagaren har utövat inflytande över planeringen och
vilka personer som har deltagit i planeringen. Genomförandeplanen utvärderas minst två gånger per år samt
oftare vid behov. Utvärderingen innebär att vi går igenom målen tillsammans och om målen har gett önskat
resultat för deltagaren. Genomförandeplanen är ett levande dokument och är det verktyg som styr insatsen
och de aktiviteter, sysselsättningen, arbetsträning som är den dagliga sysselsättningen. Målen i
genomförande planen kan bli uppfyllda tidigare eller senare än planerat och det innebära att delar av
genomförandeplanen skrivs om. När ett delmål är uppfyllt eller flera, bör nya delmål upprättas. Om ett delmål
inte uppfylls inom uppsatt tid kan det revideras, t.ex. ska metoden ändras, är målet för högt uppsatt? etc.
Det är sedan dokumentationen av hur insatsen genomförs som är vårt viktigaste verktyg för att följa vägen
till målet.
Vår Sociala dokumentation består av genomförandeplan, journalanteckningar och eventuella
arbetsanteckningar. I genomförandeplanen ingår bemötandeplan, riskbedömning och aktivitetsplan. Den
sociala dokumentation utgår från genomförandeplanen, delmålen och aktivitetsplanen och beskriver arbetet
som utförts. I aktivitetsplanen framgår vilka aktiviteter som ska genomföras, när och hur. I den sociala
dokumentationen följs aktivitetsplanen upp genom att medarbetaren skriver hur aktiviteten genomförts. Det
kan vara vilka moment som deltagaren klarade självständigt, i vilka moment behövde deltagaren stöd, hur
deltagaren utvecklats under aktiviteten. I den sociala dokumentationen framkommer även om insatsen eller
aktiviteten inte genomförts och anledning till detta. Den sociala dokumentationen är ett verktyg för
personalen att systematiskt se utvecklingen och framstegen, men även notera när inte
genomförandeplanen följs och målen inte uppnås. Majoriteten av anteckningar i den sociala dokumentation
ska utgå från vad som har hänt utifrån delmålen.
Den ansvarige kontaktpersonen eller annan medarbetare använder den sociala dokumentation som
utgångspunkt för arbetet. De medarbetare som arbetar med den specifika deltagaren ser vid varje tillfälle
hur arbetet tidigare genomförts och vilka förändringar som skett och hur arbetet ska utföras framöver. I den
sociala dokumentationen framgår t.ex. hur långt deltagaren kommit i att lära sig en ny uppgift, vad nästa
steg är i processen och om stödet ska utföras på ett annat sätt, alternativt hur en ny aktivitet genomförs,
vad som fungerade bra och vad som behövs ändra på till nästa gång.
Den sociala dokumentationen används även över tid för att följa utvecklingen för deltagaren. Genom att
dokumentera enligt Frösundas riktlinjer (och Socialstyrelsens allmänna råd) kan våra medarbetare följa
deltagarens utveckling, vilket kan vara svårt i det dagliga arbetet om inte vi dokumenterar. När
medarbetarna går igenom den sociala dokumentationen över tid framkommer det systematiska arbetet eller
systematiska fel/brister. På en av våra enheter framkom att för en deltagare fungerade inte en specifik
aktivitet en special dag och den ansvariga kontaktpersonen undersökte då genom att kontakta boende och
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 73 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
närstående vad som hände före eller efter den dagliga verksamheten. Det framkom att deltagaren hade en
aktivitet genom boende på kvällen innan vilket gjorde att deltagaren lade sig senare än övriga dagar i
veckan och således var tröttare än vanligt. Kontaktmannen bytte då dag för aktiviteten på dagliga
verksamheten.
Kontaktmannen är ansvarig för den sociala dokumentationen för respektive deltagare, vilket innebär att
ansvara för att dokumentation sker enligt aktuella riktlinjer.
INDIVIDUELLA ÖNSKEMÅL, BEHOV OCH INTRESSEN
När deltagaren påbörjar sin dagliga verksamhet så ges deltagaren möjlighet att prova ett så brett utbud av
aktiviteter och arbetsuppgifter som deltagaren önskar under sin introduktionsperiod och även efter
introduktionsperioden. Detta både på Danvikstulls DV samt inom ramen för våra egna dagliga verksamheter.
Introduktionens längd är individanpassad men brukar vara mellan en och fyra veckor. Under introduktionen
har kontaktmannen en tät avstämning med deltagaren och följer upp hur det går med olika arbetsuppgifter
och aktiviteter. Kontaktmannen är med deltagaren i största möjligaste mån. Att ge deltagaren möjlighet att
prova på olika aktiviteter under introduktionen är en av våra rutiner för att säkerställa att arbetsuppgifterna
utgår från deltagarens intresse och att de är anpassade utifrån hans/hennes behov av stöd. Därefter
upprättar vi tillsammans ett arbetsschema/aktivitetsplan vilken dokumenteras i genomförandeplanen.
Om deltagaren vill göra löpande studiebesök så sätter vi upp ett mål avseende hur många studiebesök
deltagaren vill göra under en termin. Målet dokumenteras i genomförandeplanen som kontaktmannen
ansvarar för att upprätta tillsammans med deltagaren. Kontaktmannen ansvarar att planen följs upp minst
två gånger per år. Aktiviteter dokumenteras löpande. När en individ har lågt deltagande vid en aktivitet följs
det upp. Vi frågar vad vi kan göra annorlunda och förbättra för att deltagaren ska vilja delta.
Vi kommer att ansvara för att alla deltagare får ett individuellt och anpassat arbetsscheman och att den
enskilde utifrån sin förmåga får vara delaktig i utformningen av detta. Vi kommer att ge deltagare som har
behov av att arbeta på mer än ett ställe ska få möjlighet att göra det, t ex 50 % på en daglig verksamhet
och 50 % på en arbetsplatsförlagd verksamhet som till exempel Frösunda Polygon. Vi kommer även erbjuda
deltagarna olika aktiviteter inom den egna dagliga verksamheten och på andra verksamheter som t.ex. ett
veckoschema som innehåller både produktion, konst, musik, friskvård och massage, ett annat schema kan
innehålla individuell praktikplats, deltagande i sånggrupp, ADL träning, reseträning och läsning.
Att göra aktiviteter utanför dagliga verksamheten
För att deltagaren inte ska känna sig isolerad utan få tillgång till och kunna delta på lika villkor i samhällets
samhörighet så lyfter vi blicken och tittar på det som finns utanför verksamheten. Vad kan våra deltagare
göra med stöd av oss ute i samhället? Exempelvis kan vi gå till Friskis och Svettis och träna, gå och bowla,
gå på teater, besöka ett muséum, spela tennis, gå till simhallen med mera.
Produktionsinriktade arbetsuppgifter
Vi tillvaratar den enskildes möjligheter att självständigt klara sina arbetsuppgifter. Vi åtar oss att utveckla
Danvikstulls DV genom kreativa idéer gällande nya arbetsuppgifter och införskaffning av material som kan
användas i skapandet. Vi har ett aktivt miljötänk och i skapandet arbetar vi exempelvis med återbruk av
konserver. Av dessa har våra deltagare bland annat gjort lampor.
Produktionsinriktade arbetsuppgifter som vi bland annat har kompetens kring är legojobb, hantverk, konst,
textilarbete, snickeri och möbelrenovering, paketering, målning, tryckeri. Den enskilde ges stöd utifrån sina
egna förutsättningar och vi vill att våra deltagare ska ha ett så självständigt och aktivt ”arbetsliv” som
möjligt, med ett stort mått av valfrihet och grundläggande trygghet. Om vi får förtroendet att driva
Danvikstulls DV åtar vi oss att skapa en daglig verksamhet där det finns förutsättningar för ökad
självständighet och en meningsfull arbetsdag.
Praktikplatser
Med hjälp av arbetskonsulenten, som vi åtar oss att anställa på Danvikstulls DV, kommer vi att stödja
deltagarna att hitta praktikplatser, som stämmer överens med de önskemål och förutsättningar som
deltagarna har. Genom att skapa arbetsuppgifter och praktikplatser utanför den dagliga verksamheten ger
vi ge våra deltagare möjlighet till en sysselsättning knuten till övriga samhället. Vi utgår från Supported
Employment. Vi kommer från och med hösten 2014 ha en särskild utvecklingscoach anställd i regionen, som
arbetar enbart för våra dagliga verksamheter i Stockholm. Genom kontakter med övriga samhället arbetar
denna med att öka arbets- och sysselsättningsmöjligheterna för deltagarna. Genom vårt samarbete med
externa företag kan vi ge chansen till en individuell praktikplacering eller deltagande i en utflyttad grupp på
heltid.
Vi har även nyligen lanserat projektet ”Ett arbete för alla” vars huvuduppgift är att identifiera, testa och
utveckla arbetssätt, verktyg och samverkan för att öka deltagarnas delaktighet i arbetslivet. Se avsnitt
2.2.2.2. Ökad delaktighet i arbetslivet för mer information.
Kultur och samhälle i vardagen
Musik, sång, dans, teater och konst har en stor betydelse på våra dagliga verksamheter. Nedan kommer vi
beskriva varför just dessa områden är så viktiga för oss. Dessa specifika områden kommer vi att utveckla på
Danvikstulls DV. Vår tanke är att vinningen med att utöva kultur i vardagen bland annat är – en enorm
glädje samtidigt som det stärker individens självkänsla. Det stärker även sättet att uttrycka sig och
kommunicera.
Vi kommer att erbjuda deltagarna på Danvikstulls DV minst en aktivitet per månad kopplat till en aktuell
samhällsfråga. Aktiviteten kommer möjliggöra för deltagaren att utifrån sina förutsättningar förstå, delta och
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 74 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
påverka samhället.
Konst
Genom konstens alla former kan vi – genom vår erfarenhet- utveckla intresset för konst och ge deltagarna
möjlighet att kommunicera via konsten. Vi vill ge konstnärer med funktionsnedsättning möjlighet att uttrycka
sig i bild, form och färg. Vi har verksamheter med konst och skapande som huvudfokus där konsten är ett är
ett viktigt uttryckssätt. Vår erfarenhet och även andra studier har visat att möjligheten att få utöva konst
och annan skapande verksamhet har en positiv inverkan på personer med funktionsnedsättning. Även
deltagare med motoriska svårigheter kan känna sammanhang och samhörighet genom att t.ex. måla, rita
eller skulptera.
Vi åtar oss att bilda en konstgrupp med skapande som inriktning på Danvikstulls DV om intresse finns hos
deltagarna.
I konstgruppen kommer deltagarna att få bland annat möjlighet att måla och arbeta med lera. Vi kommer
även att skapa konst via textiler. Vi kommer inte att enbart erbjuda konst som underhållning utan vi kommer
att motivera våra deltagare att vara aktiva utövare. När vi skapar konst stärks självkänslan och identiteten
hos våra deltagare bland annat då andra deltagare, närstående och medarbetare ger positiv feedback. Vi
kommer att inreda ett av rummen på Danvikstulls DV till en ateljé för konst av färg, lera och textilier. Vi
kommer att hänga upp deltagarnas egenmålade tavlor på väggarna i ateljén, ställa upp deras produkter av
lera och textiler. Vi inreder rummet med omsorg så att det både ser ut och känns som en riktig ateljé.
Vernissage
I vårt arbete att öka deltagarnas samhörighet, sammanhang och identitet åtar vi oss att anordna
regelbundna vernissager med våra andra dagliga verksamheter med konstnärligt inriktning och skapande.
Dessa enheter kommer tillsammans att arrangera vernissage där närstående och samarbetspartners är
välkomna. Upplägget kan se lite olika ut, exempel kan vara att man arbetar under en hel termin med ett
visst tema som man har gemensamt bestämt och har en vernissage som avslutning. Vernissagen kan
ordnas i våra egna utrymmen eller i externa lokaler. Under vernissagen kan deltagarna från konstgruppen
på Danvikstulls DV ställa upp sina konstverk så att andra deltagare, närstående, medarbetare,
samarbetspartners och beställare kan ta del av konsten. Här kan man kolla på andra deltagares konstverk,
nätverka, byta erfarenheter och skapa goda kontakter.
Musik, sång, teater och dans
I flera av våra verksamheter används musik som ett sätt att kommunicera. På Danvikstulls DV kommer vi att
skapa en musik och dans rum med mikrofoner och stereosystem. Vi kommer att hänga upp bilder på
välkända artister som våra deltagare känner igen för att inspirera och motivera våra deltagare. Vi kommer
även att införskaffa olika instrument så som elgitarr, trumset, piano, flöjt etc. Vi kommer att om intresse finns
starta ett eget band med våra deltagare som är intresserade av att spela instrument och sjunga. Vi vet av
erfarenhet att när våra deltagare sjunger välkända melodier och spelar olika instrument tränas minnet.
Sången kan även ge en positiv effekt på talförmågan. Sång och musik lugnar den oroliga, piggar upp den
trötta och skapar känsla av sammanhang och samhörighet.
Dansen tillfredsställer många behov på ett naturligt och otvunget sätt. Dansen blir en kanal in till inre rum
bortom språk och gränser. Sammantaget av detta gör att musik, sång dans, och konst är oerhört viktigt för
oss och våra deltagare.
Teater är en annan uttrycksform som finns i flera av våra verksamheter. Vi kommer att om intresse finns på
Danvikstulls DV att skapa en teatergrupp som en gång i veckan med hjälp av en extern teaterterapeut från
Teaterförbundet och medarbetare tillsammans arbetar fram en teaterföreställning som sedan resulterar i en
teatershow som presenteras en gång om året i en riktig teaterlokal i Danvikstulls sjöstad för vänner,
närstående, beställare och andra samarbetspartners. Teatergruppen genomför allt arbetet kring pjäsen
tillsammans från att välja skript till att ta fram scenkläder och scendekorationer i varsamhetens egen ateljé.
Vi har under flera år sett hur viktigt det är för våra deltagare att använda dessa kanaler för att kommunicera
och interagera med sin omgivning. Stimulansen och samhörigheten blir större i vardagen genom våra
praktiska aktiviteter.
Ett exempel på en av våra dagliga verksamheter är enheten Annorlunda med inriktning mot kultur, musik och
teater. Verksamheten är uppdelad i två delar för att skapa variation för deltagare. En del av veckan ligger
fokus på kultur med musik, drama och skapande verksamhet. Under den andra delen erbjuds
arbetsplatsförlagd verksamhet i samverkan med företag och föreningar i närområdet. Verksamheten
använder en alternativ metod för inlärning av musik baserad på siffror och färger. Med specialgjord notation
och förenklade instrument blir inlärningsprocessen lite enklare.
Media och kommunikation
Vi kommer att inreda ett av rummen på Danvikstulls DV till en Media och kommunikation center med 10
datorer, färglaserskrivare, bindingmaskin, digitalkamera, lamineringsmaskin, webcameror etc. Vi kommer att
med stor omsorg säkerställa att Media och kommunikation centret liknar en riktig arbetsplats. Vi åtar oss att
skapa olika grupper, som tillexempel kommunikationsgruppen, fotogruppen, mediagruppen.
Kommunikationsgruppen kommer till exempel att ansvara för att producera den egna verksamhetens
kommunikationsmaterial, månadsbrev, månadsböcker men även för andra verksamheter i närområdet. Här
jobbar man som på en vanlig arbetsplats och har en arbetsprocess med marknadsföring och försäljning,
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 75 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
mottagande av beställning, produktion, kvalitetssäkring av slutprodukt och leverans till kund. Vi åtar oss att
en av våra medarbetare från vår marknad och kommunikationsavdelning en gång per år ska besöka
Danvikstulls DVs kommunikationsgrupp för att handleda gruppen.
Mediagruppen kommer till exempel att ansvara för Danvikstulls bloggen, ta bilder, formulera texter och svara
på inlägg.
Media och kommunikationsrummet kommer även att användas för deltagare som befinner sig nära eller har
en önskan att närma sig arbetsmarknaden. Här kommer vår arbetsterapeut och arbetskonsulent att
tillsammans utforma anpassade arbetssätt som hjälper våra deltagare att söka praktikplatser. Vi kommer att
lära våra deltagare att skriva en CV och ett personligt brev. Vi kommer att kolla på olika kunskapsfilmer om
olika arbeten och arbetsplatser. Vi kommer att vägleda och coacha våra deltagare att söka praktikplatser,
ringa på jobbannonser, besöka verksamheter. För mer information kring hur Frösunda arbetar med att öka
delaktigheten av deltagarna i arbetlivet se avsnitt 2.2.2.2.
Vidareutveckling av befintlig verksamhet
Kontinuerlig vidareutveckling av verksamheten och arbetsuppgifter är en viktig del av vårt uppdrag. Här är vi
öppna för nya idéer och har bred kompetens och erfarenhet både av att förvalta och vidareutveckla dagliga
verksamheter med olika inriktning. En naturlig vidareutveckling av Danvikstulls dagliga verksamhet baseras
på intressen och behov hos de aktuella deltagarna. Vid ett övertagande kan våra andra dagliga
verksamheter vara inspiration och erfarenhetsmodeller. Kommunikation och kognitiva hjälpmedel för att
kunna möta deltagaren på bästa sätt kommer att utvecklas kontinuerligt i verksamheterna efter deltagarnas
behov.
Vi vill stimulera till utevistelse på Danvikstulls DV. Utflykterna ska baseras på deltagarens intresse och
planeras i arbetsgruppen.
Vi kommer att tillhandahålla anpassade fordon så att den dagliga verksamheten kan bedrivas utifrån
gällande uppdrag.
SINNESTIMULERING OCH HABILITERANDE AKTIVITETER
På Danvikstulls DV kommer vi att erbjuda aktiviteter för att ta tillvara och utveckla deltagarens fysiska och
kognitiva funktioner och förmågor. Verksamheten ska vara av habiliterande karaktär och ge miljöombyte,
social samhörighet, självkänsla och självförtroende, samt skapa en trygg och glädjefull dag.
Vi kommer att arbeta med sinnesstimulering i form av taktil stimulering, massage, vattensäng, bolltäcke och
musik. När det gäller friskvård så kommer det att finnas aktiviteter så som bassängbad, gruppgympa,
avslappning och gym/träning. Våra medarbetare kommer att stödja deltagaren att öka sin rörlighet, balans,
koordination och förmågan att förflytta sig om det behovet finns. Vi kommer även att arbeta aktivt med
minnesträning och koncentration. Med Danvikstulls dagliga verksamhet som referenspunkt och den
erfarenhet vi har kommer vi vid en övergång vara bollplank, komma med idéer och därigenom arbeta
coachande i vidareutvecklingen av de habiliterande aktiviteterna.
Våra medarbetare kommer att hjälpa deltagarna som behöver stöd i att lära sig det sociala samspelet i en
arbetsgrupp och de regelverk som finns på en arbetsplats, att kunna arbeta i grupp, att sköta sin hygien
och respektera varandra. Deltagare som behöver hjälp och stöd i att göra vardagen tydlig och begriplig, så
att deras möjligheter till självständighet ökar, skall få detta behov tillgodosett.
Taktil massage
Om vi förtroende att bedriva Danvikstulls DV kommer vi att erbjuda samtliga deltagare taktil massage. Vi
kommer att ha två utbildade medarbetare inom taktil massage i verksamheten.
Taktil massage är en massagemetod som skiljer sig från annan massage då man inte arbetar med
musklerna. Istället kommer massören på varje kroppsdel att stryka med händerna. Detta sker med ett
medvetet rörelsemönster och tryck. För de som är känsliga för beröring kan strykningarna ske utanpå
kläderna. Syftet med den taktila massagen är att ge;
•
•
•
•
•
•
•
•
Smärtlindring
Ro
Bättre sömn
Ökad nyfikenhet
Ökad livskänsla
Ökad livsgnista
Avslappning
Välbefinnande
Att använda sig av taktil massage är en fördel för deltagarna då man behöver beröring för att känseln är ett
väldigt viktigt sinne. I massagen frigör man ett hormon som heter oxytocin. Oxytocin är ett hormon som gör
så att varje deltagare blir harmoniska och avspända.
Vi kommer under varje taktila massage att utgå från deltagarens önskemål. Detta är nödvändigt för att
massagen ska vara effektfull samt att deltagaren känner sig trygg under massagen.
Rum för sinnesstimulering
Om vi får förtroende att driva Danvikstulls DV kommer vi att inreda ett rum till det så kallade ”svarta rummet”
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 76 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
och ett rum till det så kallade ”vita rummet”. Detta är i enighet med Snoezelenmetoden där grundidén är att
man erbjuder deltagaren en sinnesstimulering i en anpassad miljö kopplat till ett speciellt förhållningssätt.
Det svarta rummet är anpassat till deltagare som är känsliga för många intryck ska må bra. Rummet
innehåller några få självlysande saker som exempelvis ljusband och ljuslister runt en omgivning som är i
svart dekor. Av detta kommer det en positiv effekt för deltagaren genom att stress lindras samt att ångest
och oro dämpas. Detta är en välprövad metod för att främja deltagarens känsla av identitet. I det svarta
rum som Frösunda kommer att inreda kommer det också att finnas en musiksäng. I denna säng kan man
ligga ned och känna musikens vibrationer till musiken man lyssnar på.
I det vita rummet är det vit dekor och i rummet ska man kunna gå ner i varv. Detta görs samtidigt som att
syn och hörsel stimuleras. Tillvaron är kravlös och man ska känna, uppleva, se och lyssna att vi alla är
jämlika med hjälp av tilltalande sinneseffekter. När man kommer in i det vita rummet sänks rösten
automatiskt och man kommer dras med i avslappningsmusiken som finns i bakgrunden. I det vita rummet
kommer deltagaren få välja om man vill slappna av i en säng eller en fåtölj. Precis som namnet ”vita rummet”
medger kommer det att vara en vit säng, en vit portfölj, vita väggar, vita kuddar och olika lampor etc. Att
erbjuda det vita rummet för deltagaren görs för att främja deltagarens känsla av identitet. Resultatet av en
stund i vita rummet är ofta att deltagaren blir mer pigga och aktiva vilket möjliggör att man främjar
deltagarens känsla av både samhörighet och sammanhang.
Djur och natur
Vi vill underlätta för våra deltagare att hålla kontakt med naturen. Det kan ske i organiserad form, men
också spontant, det beror på vad som passar deltagaren och verksamheten bäst. Vi vill gärna bidra till att
det i verksamheterna ska finns utrymme för kortare eller längre promenad samt utflykter i skog och natur.
Naturen kan användas för att ge en social samhörighet eller till att få en lugn och stilla stund.
Om deltagaren inte har motivationen eller inte kan ta sig ut i naturen lika ofta som han eller hon skulle vilja
kan vi istället ta in naturen till deltagaren. Sommartid tar vi in blommor, bär och frukter och vintertid ställer vi
ut gran- eller tallris i verksamheterna. Hänsyn tas givetvis till allergier. Aktiviteter så som att mata fåglar,
plantera frön och kryddor, plocka löv som kan användas i skapande form är något vi kan erbjuda deltagarna
som går på verksamheterna.
Forskning visar på att närheten till djur har positiva effekter gällande det känslomässiga behovet av närhet,
trygghet och välbefinnande. Om det finns ett djurintresse i Danvikstulls DV kan vi tillgodose det intresset
genom att besöka exempelvis en bondgård eller 4H-gård. Djurets krav på uppmärksamhet kan även stärka
individens koncentration och fokus vilken vi ser som en positiv effekt av samvaron med djur.
Under sommaren 2014 öppnade vi en daglig verksamhet tillsammans med Skölds djurgård i Täby med
inriktning mot hästar och ridning. Vi åtar oss att vid ett förtroende erbjuda samtliga deltagare på
Danvikstulls DV som är intresserade av hästar och ridning en prova på dag i ridskolan för att testa rida och
lära sig hästar och hästskötsel.
Uppstart och utveckling av nya grupper
Det är deltagarens behov som styr verksamheternas utveckling. Vi har vana att starta upp och driva dagliga
verksamheter med både basverksamheter och utflyttade verksamheter. Vi har tydliga rutiner och processer
för hur det ska genomföras. Därför är det inte främmande för oss att starta upp nya ”yrkesgrupper” inom
ramen för Danvikstulls dagliga verksamhet. Detta sker givetvis i dialog med beställaren och utifrån
deltagarens intresse och behov. Vi kommer arbeta för att verksamheterna är så lik en vanlig arbetsplats
som möjligt – med utgångspunkt att det passar aktuella deltagare. Deltagaren kanske har en egen idé som
denne vill utforska gällande vad som kan utvecklas och förändras?
Omsorgshund
Vi kommer att använda oss av en omsorgshund på Danvikstulls DV. På en av våra gruppbostäder som vi
driver i Stockholm har vi en omsorgshund och en utbildad terapihundförare. Vi vill utveckla vårt arbete med
denna hund även på verksamheterna i Södermalm genom att hunden besöker verksamheterna 1-2 gånger
per månad. Det har visat sig att genom lek med hunden kan deltagaren själv komma på̊ hur hon kan klara
en uppgift på̊ ett nytt sätt, trots en funktionsnedsättning. I lek med hunden flyttas fokus från oförmåga till
förmåga. Genom olika lekar och genom att använda hundleksaker kan man träna sina ADL-funktioner.
Personer som är svåra att nå̊ med traditio¬nella arbetsmetoder vill plötsligt delta och kom¬municera.
Många mår bättre och fungerar bättre med hjälp av omsorgshundar. I arbetar med rehabilitering av
personer med förvärvad hjärnskada har det visat sig att omsorgshund haft god inverkan på individen. I
teamet kring omsorgshund kommer arbetsterapeuten att ingå.
Samverkan
Vi har förmånen att driva ett flertal dagliga verksamheter både via entreprenadavtal och i egen regi. Vid ett
övertagande av Danvikstulls DV finns möjligheten till utbyte och samverkan med dessa verksamheter. Vår
tolkning av Danvikstulls DV är att det är en välfungerande enhet och att det skulle vara roligt och
inspirerande att ta del av personalens kompetens. Det finns stora möjligheter till samverkan och
erfarenhetsutbyte mellan våra medarbetare och medarbetare i Danvikstulls DV.
För oss är kunskapsutbytet mellan våra verksamheter viktigt utifrån enskildes behov av samordnade
insatser, men även för att skapa ett stimulerande och utvecklande arbete för medarbetarna. Vi ser intern
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 77 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
samverkan som ett tillfälle att skapa god hälsa, meningsfull fritid, social tillhörighet och god miljö.
Utvärderingsgruppens bedömning utifrån anbudsgivarens
beskrivning (Fasta svarsalternativ)
15,00 %
2.2.3. Kriterium 3 - Systematisk utveckling
2.2.3.1. Systematisk utveckling
Vikt för kriteriet: 25 %
Kriterium 3 utgörs av två bedömningsgrunder.
Vikt och poäng framgår av bedömningsgrunden.
2.2.3.2. Bedömningsgrund 3:1 Kunskapsbaserad utveckling av
verksamheten - vikt 20 %
Anbudsgivaren ska utifrån den dagliga verksamhet som anbudet avser beskriva hur man
säkerställer att verksamheten bedrivs och utvecklas i enlighet med aktuell forskning och
utveckling inom området.
50 eller 100 poäng kan utdelas för det mervärde som bedöms finnas i anbudsgivarens
beskrivningar och åtaganden som systematiskt säkerställer att arbetssätt och
förhållningssätt utvecklas i enlighet med aktuell forskning och utveckling inom området. I
bedömningen ingår hur utvecklingen inom området kontinuerligt och systematiskt följs,
prövas och tillämpas i verksamheten. Åtaganden kan till exempel avse former för
kunskapsinhämtning och spridning samt kontinuerlig vidareutbildning av personalen.
Gör beskrivning i enlighet med vad som anges ovan!
(Fritextsvar)
FRÖSUNDAS VÄRDESKAPANDE MODELL
AFFÄRSUTVECKLING – HR – AFFÄRSOMRÅDE – UPPFÖLJNING
Frösunda arbetar med en värdeskapande modell där Affärsutveckling tillsammans med Affärsområdet lägger
fast hur koncepten och tjänsterna ska definieras. HR säkerställer ett samlat och behovsstyrt utbud av
effektiva utbildningsaktiviteter genom Frösunda-akademin samt säkerställer en träffsäker och relevant
rekryterings- och målstyrningsprocess. Affärsområdet utför stöd, service och omsorg i enlighet med våra
koncept och Kvalitetsavdelningen följer systematiskt upp att arbetet fått den förväntade effekten. När så
inte är fallet åläggs verksamheten att göra en förbättringsplan och/eller så skickas input tillbaka till
Affärsutveckling som får i uppgift att se över relevansen i koncepten.
Våra metoder och arbetssätt bygger på vårt bemötande och att vi använder evidens och forskning där det
finns. Vi ska vara det mest innovativa företaget inom branschen och leda utvecklingen när det gäller dagliga
verksamheter. Vi följer all den gällande lagstiftningen. Frösundas metodstöds-avdelning (ligger under HR)
ansvarar för att säkerställa att samtliga metoder som föreslås i koncepten är kvalitetssäkrade utifrån ett
forskningsperspektiv. Kvalitetsavdelningen ansvarar för att våra rutiner och checklistor är uppdaterade i
enlighet med aktuell lagstiftning. Nedan följer våra metoder, arbetssätt och åtaganden som systematiskt
säkerställer att arbetssätt och förhållningssätt utvecklas i enlighet med aktuell forskning och utveckling inom
området.
AFFÄRSUTVECKLING
Tillgodogörande av aktuell forskning och utveckling
Utgångspunkten i Frösundas arbete när det gäller att verksamheten bedrivs och utvecklas i enlighet med
aktuell forskning och utveckling inom området är våra koncept. Konceptet definierar vad vi gör, hur vi gör,
när vi gör liksom vem som ansvarar. I detta ingår också vårt sätt att följa upp verksamheten.
Ledningssystem inkluderar såväl policys som lokala rutiner som behövs för att leva upp till konceptet. När vi
definierat konceptet har vi tagit hänsyn till aktuell forskning och utveckling inom området.
Ett sådant utvecklingsarbete börjar alltid hos de behov som individen och den målgrupp verksamheten har. I
fallet med Danvikstulls DV styr målgruppen innehållet och vårt fokus i utvecklingsarbetet.
I detta utvecklingsarbete är systematisk insamling av aktuell forskning och utveckling inom området centralt i
syfte att kontinuerligt omvandla ny kunskap till nya aktiviteter, verktyg eller arbetssätt som är möjliga att
införa i verksamheten. Våra koncept och tjänster gås igenom och uppdateras en gång per år. Det
övergripande ansvaret för detta ligger på vår Affärsutvecklingsavdelning och ledningen på företaget fattar
beslut om uppdateringar och införande i verksamheten. Vår process för Koncept/Tjänsteutveckling
säkerställer ett systematiskt tillvägagångssätt för att ta vara på nya rön och/eller möjligheter, testa dem i
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 78 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
verksamheten för att sedan skapa rutiner och verktyg tillgängliga för medarbetaren.
I detta arbete med att skapa de konkreta verktyg medarbetaren behöver i sitt dagliga arbete finns det på
Frösunda en avdelning för såväl Metodstöd som Kvalitet. Dessa funktioner ansvarar för att bryta ner en
metod, ett arbetssätt eller en specifik stödinsats till rutiner och verktyg och göra dem tillgängliga i det lokala
ledningssystemet på verksamheten. Likaså finns det ett flertal experter att tillgå när det gäller utbildning,
handledning och stöd i olika metoder och arbetssätt som verksamheten kan behöva använda.
På vår Affärsutvecklingsavdelning finns en funktion som arbetar med omvärldsbevakning såsom
publikationer från ett utvalt antal universitet och vårdhögskolor, Statens Offentliga Utredningar (SOU),
Socialstyrelsen, Inspektionen för Vård och Omsorg samt mässor och konferenser.
Frösunda välkomnar vidare studenter som vill skriva sina C-uppsatser i våra verksamheter. Deras arbete är
ofta lämpligt för att validera evidens kring olika arbetsmetoder.
KVALITETSAVDELNING
Frösundas Kvalitetsavdelning består av sakkunniga avseende lagstiftning, tillståndsansökningar, vård- och
omsorgsavvikelser, processer samt dokumentation och ledningssystem för kvalitet. Förutom sakkunniga
finns här också företagets MAS och dietist. I vår kvalitetsavdelning arbetar sakkunniga med att bevaka
aktuell forskning och ta del av rapporter. Avdelningen samverkar med vår bolagsjurist gällande
propositioner, lagändringar och vilken effekt det kan få i våra verksamheter. Rapporter sammanställs och
skickas löpande till verksamhetscheferna som delger medarbetargruppen vid arbetsplatsträffar.
Kvalitetsavdelningen har som huvuduppgift att skapa förutsättningar för kvalitetsarbetet i våra
verksamheter. De omsätter lagar i rutiner och dokument vilka medför deltagarvärden och skapar ett effektivt
kvalitetsarbete. De ansvara för att via ett externt undersökningsbolag, utföra samtliga av Frösundas
deltagare, närstående och medarbetarundersökningar.
Inom kvalitetsavdelningen avsätts tid för att analysera forskningsrapporter och avhandlingar. Som exempel
har vi under 2013 anammat två avhandlingsrapporter:
• Interaktion i särskilt boende för personer med utvecklingsstörning och utmanande beteende, Helena
Antonsson, Umeå universitet, 2013.
• Utmanande beteenden, Utmanade verksamheter, Petra Björne, Ingela Andersson, Magnus Björne, Mats
Olsson och Sylvester Pagmert, Malmö vård och omsorg, 2012.
Rapporterna har resulterat i ett medvetet arbete gällande begränsningsåtgärder i våra gruppbostäder och
dagliga verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Vi har upprättat en handlingsplan för hur vi
ska hantera begränsningsåtgärder när vi tar över en entreprenad där det finns exempelvis lås och grindar
som gör att deltagarens rörelsefrihet inskränks. Deltagarens rätt till ett värdigt liv är en självklarhet för oss
och genom att uppmärksamma och aktivt arbeta med handledning och utbildning avseende denna
problematik säkerställer vi en ökad kvalitet för våra deltagare. Vår handlingsplan finns tillgänglig för
medarbetare på vårt intranät.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Frösundas har en egen MAS. Hon är sakkunnig inom vård- och omsorgsavvikelser, Lex Sarah, Lex Maria. Hon
följer utvecklingen bland annat gällande krav som ställs på läkemedelshanteringen, dokumentation samt hur
omvårdnadsfrågor löses på ett för deltagaren optimalt sätt. Vår MAS medverkar till ökad kvalitet för
deltagarna genom att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för vårt
kvalitetssystem. MAS delger aktuell forskning till våra medarbetare dels genom att samverkar med
stadsdelsförvaltnings MAS, besöker våra verksamheter och samtalar med arbetsgruppen, sammanställer
länkar till forskningsrapporter och avhandlingar som skickas till våra verksamhetschefer. Hon deltar även
regelbundet på regionmöten med verksamhetschef och regionchef för att delge ny forskning, nya kunskaper
och rutiner, vilket sedan förmedlas vidare till enheterna av verksamhetscheferna. Vi åtar oss att MAS deltar
vid regionmöten vid aktuella verksamheter minst två gånger per år.
Dietist
Vår dietist deltar i olika nätverk där hon får tillgång till ny forskning och kan diskutera med andra sakkunniga
och dietister. Exempel på nätverk är: dietisternas riksförbund, livsmedelsverkets nätverk för arbete med mat
och måltider inom LSS, och kommundietisternas nätverk. Hon tar även del av information från
smittskyddsinstitutet, nutritionsföretags nyhetsbrev och utbildningar samt tidskrifter som dietistaktuellt och
nordisk nutrition. Vår dietist uppdaterar kontinuerligt våra riktlinjer, utbildar våra medarbetare utifrån ny
forskning och evidens. Genom detta arbete höjs kvalitén för deltagarna.
Inspektionen för vård och omsorg IVO
Frösundas kvalitetsavdelning tar kontinuerligt del av tillsynsrapporter från IVO. Det här är för oss ett
strukturerat arbetssätt att ta del av myndighetens åsikter och återföra kunskapen till våra verksamheter. Vi
jämför våra verksamheter med andra enheter och följer utvecklingen inom branschen. Rapporter
generaliseras och återförs till våra verksamhetschefer i likande verksamheter. Genom att analysera IVOs
rapporter och ta del av det som de uppmärksammar och påtalar i olika verksamheter, som vi inte driver
själva, kan vi ständigt utveckla och förbättra våra egna verksamheter. På samma sätt arbetar vi med
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 79 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
tillsyner och undersökningar som beställaren genomfört. Vi åtar oss att löpande sammanställa
tillsynsrapporter, analysera, och sedan delge våra verksamhetschefer resultatet. Förbättringsförslag
utarbetas därefter i medarbetargruppen. Syftet är att systematiskt arbeta med att förbättra
verksamheterna i enighet med myndighetens riktlinjer.
Uppstart
Vi åtar oss att representanter från avdelningen medverkar vid övertagandeprocessen av Danvikstulls DV. De
träffar då medarbetarna, deltagare och närstående. Obligatoriskt är att en intern tillsyn görs vid nystartande
av och vid övertagande av verksamheter. De gör även en mindre medarbetarundersökning i samband med
uppstart samt en avtalsuppföljning efter tre, sex och tolv månader. Därefter gör representanter från
avdelningen årliga kvalitetskontroller av verksamheter under avtalsperioden. För att säkerställa att vi alltid
håller det vi lovar gör vår kvalitetsavdelning såväl systematiska som oanmälda uppföljningar. Bland annat
ansvarar de för att mäta deltagarnöjdheten, göra interna tillsyner, föreslå kvalitetshöjande åtgärder på
både en central och lokal nivå samt organisera våra så kallade Mystery Shoppers. De senare är ett antal
personer som agerar fiktiva deltagare/närstående för att testa vår tillgänglighet och vårt bemötande, se
vidare i avsnitt 2.2.3.3. Uppföljning. Allt detta gör vi för att säkerställa att vi kontinuerligt och på ett
systematiskt sätt bedriver Danvikstulls DV i enlighet med aktuell forskning och utveckling inom området.
Deltagarundersökningar
Deltagarundersökningar är en grundpelare i Frösundas kvalitetsutvecklingsarbete mot att nå vårt
gemensamma mål om 90 % deltagarupplevd kvalitet och nöjdhet.
Frösunda åtar sig att genomföra årliga deltagarundersökningar på Danvikstulls DV. Under 2013
genomfördes en pilotstudie i form av enkäter, telefonintervjuer och muntliga intervjuer i affärsområdet
funktionsnedsättning. Piloten utgick ifrån en förstudie, där närstående och deltagare tillfrågats vilka
områden de anser vara viktigt att få besvara och på vilket sätt. Svar har sedan utgjort frågorna i enkäten.
Resultaten av de externa deltagarundersökningarna sammanställs via extern samarbetspartner och
redovisades i Förtroenderedovisningen i mars 2014. Vårt mål med piloten var att ta fram ett
deltagaranpassat system för mätning av nöjdheten och säkerställa att deltagarna ges bästa möjliga
förutsättning att medverka och påverka utifrån sin funktionsnedsättning.
När resultatet av en deltagarundersökning är sammanställt delges denna verksamhetschef.
Verksamhetschefen ansvarar för att kommunicera resultatet skriftligt och muntligt för medarbetargruppen på
en arbetsplatsträff där handlingsplan uträttas. Verksamhetschefen delger även resultatet samt
handlingsplanen till deltagarna på en planeringsdag och till närstående/ställföreträdare vid en
närståendeträff, se vidare i avsnitt 2.2.3.3. Uppföljning.
Närståendeundersökningar
På verksamheterna kommer vi att genomföra två gånger per år närståendeundersökningar. Genom våra
löpande undersökningar följer vi upp hur nöjda deltagarnas närstående är med oss som utförare och vilken
kvalitet de anser att verksamheten håller. Det här är ett för oss som utförare att tillvarata närståendes
synpunkter och åsikter. Resultaten presenteras både skriftligt i månadsbrevet samt vid en närståendeträff.
Resultatet av mätningen tillsänds även beställaren.
Verksamhetschefen och deltagarens kontaktman bjuder även in närstående och deltagare till individuella
uppföljningssamtal minst två gånger per år för att samla in fördjupad information om vad som fungerar bra,
mindre bra eller vad som eventuellt fungerar dåligt.
Medarbetarundersökningar
Vi genomför regelbundna medarbetarundersökningar för att ge våra medarbetare möjlighet att reflektera
och påverka organisationen och arbetsplatsen. Undersökningarna genomförs vart annat år för att vi ska
kunna arbeta igenom det omfattande materialet och genomföra förändringsåtgärder. Vid ett förtroende av
Södermalm Sdf åtar vi oss att genomföra en första medarbetarenkät när vi tar över verksamheterna, detta
för att få en snabb inblick över enheternas och medarbetarens övergripande kunskap.
Beställarens uppföljning på verksamhets- och individnivå
Verksamhetschef, värderingsledare och/eller representant från vår kvalitetsavdelning medverkar aktivt vid
löpande dialog och uppföljningar. När beställaren genomfört en uppföljning åtar vi oss att arbeta enligt
nedanstående för att säkerställa att resultatet används med syftet att öka verksamhetens kvalitet och
deltagarens livskvalitet:
• Samtliga resultat delges medarbetargruppen vid arbetsplatsträffar, resultaten delges även kvalitetsrådet
som säkerställer att vi arbetar systematiskt med förbättringsåtgärder
• Resultatet av undersökningar och mätningar återförs till medarbetare vid arbetsplatsträff
• Påvisas kvalitetsbrister upprättas en åtgärdsplan inkl. tidsplan, vilken alltid får godkännas av beställaren.
• Vi genomför löpande förbättringar i verksamheten utifrån uppföljningsresultaten samt redovisar
genomförda förbättringar till beställaren, närstående och deltagare.
När beställaren följt upp verksamheten kommer resultatet att presenteras för Frösundas ledning genom
månadsrapporteringen – från verksamhetschef – regionchef – affärsområdeschef - VD. Resultatet kommer
därtill att presenteras för medarbetarna vid APT. Eventuella åtgärdsplaner i följs upp på APT till dess att
planen är 100 % genomförd.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 80 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
HR - METODSTÖD
Frösundas centrala enhet, Metodstöd, ligger strategiskt placerad under HR avdelningen. Metodstöds primära
ansvar är att utveckla, implementera och kvalitetssäkra de metoder som finns i våra verksamheter. För att
kunna möta de behov som finns i alla våra Affärsområden finns ett brett kunnande i enheten. Exempel på
kompetens som finns att tillgå är: beteendevetare, speciallärare, socionomer, arbetsterapeuter, psykologer,
logopeder.
Frösundas Metodstöd följer aktuell forskning om arbetsmetoden genom vidareutbildning av sig själva, följer
utvecklingen av arbetsmetoder via interna utvärderingar, studerar forskningsrapporter via universitet och
publikationer andra forskningsinstitutioner, går på föreläsningar, medverkar vid konferenser och samverkar
med intresseorganisationer och håller egna föreläsningar för externa samverkansparter. Nya idéer, studier
och informationen hämtas in i gruppen via dessa kanaler, kritiskt granskas, testas, utvecklas och anpassas i
relation till våra Affärsområden för att sedan på ett systematiskt sätt spridas vidare till våra verksamheter.
Gruppen har därtill egen handledning med erfaren handledare. Genom att fortlöpande säkerställa sin egen
kompetens kan de stötta våra medarbetare och deltagare på ett bättre sätt.
Inom avdelningen finns ett flertal personer som har ansvar för kompetensutveckling och handledning inom
Funktionsnedsättning. De följer utvecklingen av arbetsmetoder och utbildningar. Avdelningen delger sin
kompetens inom aktuell forskning till verksamhetschefer och medarbetargrupper vid handledning och
kompetensutveckling. Information läggs även upp i Frösunda akademin, på vårt intranät och vår hemsida
där medarbetaren har ett eget ansvar för att läsa om nyheter.
Frösunda Akademin
För att säkerställa att våra medarbetare på ett systematiskt sätt kontinuerligt utvecklas och för att vi ska nå
våra kvalitetsmål så åtar vi oss att samtliga medarbetare i Danvikstulls DV erhåller en löpande
kompetensutveckling i form av handledning och utbildning. Som stöd för vårt strategiska HR-arbete ligger
Frösundas Akademin som är ett webbaserad Learning Management System (LMS) i vilken våra chefer och
medarbetare kan hanterar och administrera mål, aktiviteter och uppföljning av kompetenshöjande åtgärder.
Via Frösunda Akademin har vi möjlighet att erbjuda våra medarbetare kompetensutveckling från första
anställningsdagen samtidigt som den möjliggör läroprocessen med förstudier, webbaserade utbildningar,
kunskapstester, utvärderingar, uppföljningar, statistik, dokumentation mm. Läroplattformen är tillgänglig via
vårt intranät och externa hemsida och man loggar enkelt in med ett personligt lösenord som medarbetaren
får i samband med en anställning. Akademin fylls succesivt på med utbildningar från vår avdelning Metodstöd
som säkerställer att våra medarbetare får rätt kompetensutveckling.
Vi åtar oss att tillhandahålla tre utbildningsdagar per år för kompetensutveckling till respektive medarbetare
i Danvikstulls DV varav minst en dag om året är till vidareutbildning inom aktuell forskning och utbildning. I
samband med ett övertagande genomför verksamhetschefen en validering av medarbetarens nuvarande
kompetens i förhållande till verksamhetens behov och vår Mål – och Ansvarsbeskrivning.
Resultatet ligger sedan till grund för medarbetarens individuella kompetensutvecklingsplan.
Kompetensutveckling sker sedan löpande under avtalsperioden enligt den prioriteringsordning som
verksamhetschefen beslutar. När våra medarbetare får ytterligare kompetenser inom sin yrkesroll uppstår
en positiv effekt gällandes motivation, engagemang och deltagarnytta.
Via Akademin kan vi även föra tydlig statistik över antalet inloggningar, anmälningar, genomgångna
utbildningar, aktuella aktiviteter. Plattformen ger oss även en tydlig koppling mellan våra Mål – och
ansvarsbeskrivningar, kompetens – och utvecklingsplaner samt Mål- och Utvecklingssamtal. Akademin är vårt
valideringsverktyg som säkerställer att medarbetaren tagit till sig kompetensutvecklingen och den kommer
att finnas tillgänglig för samtliga medarbetare och verksamhetschef i Danvikstulls DV.
När det framkommer forskningsrapporter eller nya rutiner som vi vill säkerställa att samtliga medarbetare tar
del av läggs dessa upp i Frösunda akademin. Detta sker på initiativ av kvalitetsavdelningen, metodstöd,
processägare eller verksamhetschef. Medarbetaren får informationen att det inkommit en rapport som ska
läsas och till vilket datum aktiviteten ska vara genomförd. Till rapporten/rutinen lägger vi till ett mindre
kunskapstest som medarbetaren ska genomföra. Verksamhetschefen ansvarar för att handlingsplan
upprättas vid icke-godkända test. Verksamhetschef kan via webbportalen följa upp resultat och ta ut
statistik som vilket tillsänds både kvalitetsavdelningen och beställaren.
REGELBUNDEN OCH PLANERAD ÅTERFÖRING TILL Danvikstulls DV
För att säkerställa att resultatet av aktuell forskning, utveckling, deltagarundersökningar, beställarens
uppföljning på verksamhets- och individnivå används för förbättringar av verksamheten, åtar vi oss att
återföra resultatet till medarbetare på ett regelbundet och strukturerat sätt. Syftet är att genom återföring,
systematiskt förbättra verksamheten och erbjuda deltagaren ökad livskvalitet. Åtagandet sker i enighet med
nedanstående.
Vårt intranät är grundstenen och hjärtat i Frösundas kommunikation. Syftet med intranätet är att fungera
som ett verksamhetsstöd, ett kunskapsnav och en informationskanal, dygnet runt. I Frösunda finns ett
flertal redaktörer som ansvarar för att publicera nyheter, vägledande information, rapporter och artiklar,
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 81 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
kampanjer och projekt. På intranätet finns därtill vårt ledningssystem, riktlinjer, specifikationer, mallar och
styrdokument tillgängliga dygnet runt. Vi uppmuntrar medarbetaren gå in på intranätet under sitt
arbetspass för att ta del av aktuell information.
Årsplan och verksamhetsplan
I Frösundas verksamheter upprättas årsplaner varje år. Dels för affärsområdet i sin helhet, för respektive
region samt på lokal nivå för respektive verksamhet. Årsplanerna är ett viktigt arbetsverktyg i våra
verksamheter. Detta för att skapa en helhetssyn över årets åtaganden. Årsplanen innehåller datum när
månatliga rapporter ska in, när verksamhetsplanen ska upprättas, skyddsronder, när kontroller ska
genomföras med mera. Årsplanen utgör basen för hur verksamheten styrs, följs upp och utvecklas. Årsflödet
säkerställer att vi följer upp och utvärderar rätt aktiviteter vid rätt tidpunkt på året. Vi åtar oss att upprätta
en årsplan för Danvikstulls DV för att strukturera utvecklings- och förbättringsarbetet på ett tydligt sätt.
Vi åtar oss att varje år skriva en verksamhetsplan för Danvikstulls DV. Verksamhetsplanen är en beskrivning
av vad vi vill uppnå under kommande verksamhetsår. Verksamhetsplanen utgår från en analys av
sammanhanget, från Frösundas vision, policys och andra styrdokument, från samarbetsparters behov, och
beställning resultat från deltagare- och närstående undersökning samt ny forskning. Hänsyn tas tillvara vad
som är realistiskt att uppnå med de förutsättningar som finns. Planeringsprocessen bidrar till att skapa
framförhållning och överenskommelser mellan medarbetarna, verksamhetschef och Frösunda.
Verksamhetschef skriver varje år en verksamhetsberättelse vilket är en sammanställning och analys av vad
som har uppnåtts under föregående verksamhetsår. Verksamhetschef går igenom berättelsen tillsammans
med arbetsgruppen för att återkoppla året som gått och resultatet av olika aktiviteter. Verksamhetsplanen
skickas årligen till beställaren.
Arbetsplatsträffar
Vi åtar oss att genomföra två arbetsplatsträffar per månad i Danvikstulls DV. APT genomförs i enighet med
standardagenda. Utöver våra värderingsövningar sker återkoppling till medarbetargruppen av
verksamhetschefen. Det gäller bland annat kvalitetsarbete, månadsuppföljning, resultat av genomförda
undersökningar och mätningar med mera. Under arbetsplatsträffen följs mål och rutiner för verksamheten
upp och det görs kontroller av beslutade förbättringar. Detta ger en tydlighet och systematik i arbetet. Minst
fyra gånger per år har vi förlängda APT för att säkerställa verksamhetens förbättringsarbete utifrån
resultatet av genomförda undersökningar gjorda av beställaren och Frösunda.
Förbättringsportalen
Frösunda bedriver förbättringsarbeten inom en mängd områden. Dessa definieras inom två huvudkategorier;
deltagarnära och organisatoriska. Det deltagarnära förbättringsarbetet består exempelvis av rutiner för
vård- och omsorgsavvikelser och synpunkter och klagomål. Det organisatoriska förbättringsarbetet fokuserar
på utveckling av processer, rutiner och dokument. Ärenden som överlämnas från Förbättringsportalen till
processägare ska hanteras senast inom 14 dagar. Inkomna förslag, resultat och avvikelser återförs till våra
medarbetare via månadsrapporter som publiceras på intranätet samt via regionchef till verksamhetschef.
Samverkan mellan verksamheter
För att ta del av varandras kunskap från resultat av aktuell forskning startar vi kontinuerligt upp projekt
mellan våra medarbetargrupper. Inom affärsområdet Funktionsnedsättning pågår bland annat ett projekt
gällande teknikstöd. Projektet leds av vår regionchef i Stockholm, David Lagmyr, deltar gör även
verksamhetschefen Helena Hallgren från Danvikstulls dagliga verksamhet samt verksamhetschef från
entreprenaden Ulrika i Linköping, medarbetare från Karlstad samt representant från Metodstöd. Projektet
syftar till att utveckla vårt stöd till deltagarna utifrån forskningsrön gällande teknikstöd för personer med
funktionsnedsättning. Både Ulrika, Danvikstull och Karlstad arbetar aktivt med teknikstöd vilket är en
kompetens vi gärna delar med medarbetargrupperna i Danvikstulls DV. Vi åtar oss att från andra avtalsåret
initiera projekt mellan Danvikstulls DV och andra Frösundaverksamheter utifrån deltagarens behov och
medarbetarnas intresse. Förslagsvis med vår dagliga verksamhet Dalagatan och Brolunda som är två av
våra framkantsverksamheter vilka är certifierade enligt ISO 9001:2 008. Genom samverkan mellan våra
verksamheter vill vi säkerställa ett löpande förbättrings - och utvecklingsarbete med deltagarens behov i
fokus och därmed öka kvaliteten för deltagarna.
Utvecklingsgrupper
Vi åtar oss att starta en utvecklingsgrupp per avtalsår mellan olika yrkesroller. Utvecklingsgrupperna syftar
till att skapa en arena för reflektion och dialog kring den egna verksamheten och aktuell forskning.
Verksamhetschef är sammankallande part och gruppen leds ofta av en medarbetare. Gruppen träffas åtta till
tio gånger per år och vi bjuder medarbetare från Danvikstulls DV och representant från beställaren.
Utvecklingsgruppen gör vid första tillfället ett plan för vilka intressanta ämnen man vill fördjupa sig i under
året, ämnena ska vara relevanta för aktuella verksamheter och syfta till att öka kvalitén för deltagaren.
Kvalitetsavdelningen och Metodstöd hjälper sedan till att ta fram en aktuell forskningsrapport till respektive
tillfälle som vi går igenom och samtalar om. Medarbetaren ansvarar för att göra en sammanställning av
intressanta reflektioner som delges övriga i arbetsgruppen. Utvecklingsgruppens rapporter och tillhörande
sammanfattning presenteras på verksamhetens APT.
Kvalitetsråd
Vi åtar oss att bilda ett kvalitetsråd för Danvikstulls DV vars uppgift är att se över kvaliteten i verksamheten.
Syftet med kvalitetsrådet är att hantera rapporterade förbättringsförslag, avvikelser samt klagomål och
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 82 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
synpunkter från deltagare, närstående, företrädare, beställare och medarbetare samt föreslå
kvalitetsförbättringar. De inhämtar även kunskap om verksamhetens kvalitet genom uppföljning av data i
kvalitetsregister och öppna jämförelser i förekommande fall. Kvalitetsråden är grunden till Frösundas
ständiga utvecklingsarbete. Kvalitetsrådet diskuterar även metodutveckling, forskningsrön, värdegrund och
värderingsfrågor och information från Metodstödsavdelningen. Verksamhetschefen leder kvalitetsrådet som
består av verksamhetens kvalitetsombud och en eller två medarbetare från verksamheten. Rådet
sammanträder minst 4 gånger per år och en gång per år åtar vi oss att utföra öppen kvalitetsråd där såväl
deltagare och anhöriga är bjudna att delta. På varje APT och planeringsdagar finns en punkt där
Kvalitetsrådet går igenom och förankrar samt genomför det planerade förbättringsarbetet.
Kvalitetsrådskonferens
En gång per år åtar vi oss att genomföra en kvalitetsrådskonferens med samtliga av våra dagliga
verksamheters kvalitetsombud i Stockholm. Syfte är att säkerställa att vi arbetar systematiskt och enhetligt
med förbättringsåtgärder och utveckling i samtliga av våra dagliga verksamheter. Vår regionchef för
Stockholm dagliga verksamheter tillsammans med sakkunniga från vår Kvalitetsavdelning eller Metodstöd
kommer att organisera och hålla i kvalitetsrådskonferensen.
FRÖSUNDAS PROJEKT ”KOMMUNIKATION OCH DELAKTIGHET”
I tillägg till vad som beskrivits ovan gällande vårt systematiska sätt att arbeta kring hur vi säkerställer att
verksamheten bedrivs och utvecklas enligt aktuell forskning och utveckling kommer vi om vi får förtroendet
att driva Danvikstulls DV att åta oss att starta projektet ”kommunikation och delaktighet” på Danvikstulls DV.
Projekt kring kommunikation och delaktighet
Frösunda skall skapa förutsättningar för deltagaren att kunna vara delaktig i arbetslivet precis som andra
människor och detta utifrån individens egna önskemål och behov. Hur aktivt deltagaren önskar att vara och
har behov av kan variera mellan olika personer, men kan också variera under olika skeenden i livet.
Deltagaren skall således ha inflytande över graden av delaktighet.
Vi avser därför att i samarbete med en utomstående aktör såsom exempelvis Abilia AB (Abilia utvecklar,
tillverkar och säljer moderna hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar inom områdena
kommunikation, kognition och omgivningskontroll och larm) driva ett utvecklingsprojekt som syftar till att
skapa bästa möjliga förutsättningar för deltagarna att kunna kommunicera.
Projektet har till uppgift att tillsammans med arbetstagarna och medarbetarna i verksamheten undersöka
och testa nya tekniska lösningar liksom utveckla arbetssätt i verksamheten för hur den nya tekniken på
bästa möjliga sätt kan användas i vardagen för deltagarens bästa. I verksamheten kommer främst två
medarbetare att ingå och arbeta i projektet.
Forskningscirklar
Vi åtar oss att skapa en forskarcirkel där medarbetare från verksamheten och experter inom aktuell
målgrupp träffas för att diskutera och utbyta idéer kring hur olika forskningsmetoder eller
utvecklingsområden kan komma deltagarna på Danvikstulls DV till nytta. En forskarcirkel kan således
beskrivas som ett deltagarbaserat forsknings- och utvecklingsarbete.
En av experterna kommer att vara någon av våra medarbetare på avdelningen för metodsstöd som har
mycket lång erfarenhet av att arbeta med personer med funktionsnedsättning. En annan expert kommer att
vara en forskare från ett universitet eller högskola som leder diskussionen. Utkomsten från en forskarcirkel
kan till exempel vara ett projekt där verksamheten bestämmer sig för att testa något/några av de områden
som diskuteras eller att medarbetarna ser att en viss åtgärd eller instrument kan börja användas och att
det då kan behövas en utbildningsinsats. Fokus i forskarcirkeln ligger således att se till hur ny forskning
direkt kan komma deltagarna till nytta.
I vårt åtagande ingår att genomföra minst en forskarcirkel per år under avtalsperioden. Vid dessa tillfällen
träffas en grupp om 4-6 medarbetare tillsammans med experten under en dag. Verksamhetschefen är
ansvarig för att säkerställa att forskarcirklarna genomförs och att resultatet av arbetet tas om hand i
verksamheten. Alla typer av åtgärder och projekt dokumenteras i det lokala ledningssystemet och dess
förbättringslogg.
Vidareutbildning
Då alla medarbetare inte samtidigt kan delta i ovanstående projekt och forskningscirklar lämnar vi åtagande
om att alla medarbetare minst 1 dag om året ges möjlighet till vidareutbildning inom något av de områden
som har direkt koppling till aktuell forskning och utveckling inom området. Denna vidareutbildning kommer att
vara kopplad till arbetssättet på verksamheten så att vidareutbildningen direkt kommer arbetstagaren till
nytta.
Utvärderingsgruppens bedömning utifrån anbudsgivarens
beskrivning (Fasta svarsalternativ)
20,00 %
2.2.3.3. Bedömningsgrund 3:2. Uppföljning - vikt 5 %
Anbudsgivaren ska utifrån den dagliga verksamhet som anbudet avser beskriva hur man
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 83 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
avser arbeta med resultatet av beställarens brukarundersökningar, beställarens uppföljning
på verksamhets- och individnivå, omvärldsbevakning och analys samt hur anbudsgivaren
säkerställer att resultatet används för att öka kvaliteten för brukarna.
50 eller 100 poäng kan utdelas för det mervärde som bedöms finnas i anbudsgivarens
beskrivningar och åtaganden om regelbunden och planerad återföring till personalen av
resultatet av olika former av uppföljning och analys samt om det görs troligt att resultatet
används för förbättringar av verksamheten som kommer den enskilde till del.
Gör beskrivning i enlighet med vad som anges ovan
(Fritextsvar)
VERKSAMHETSUPPFÖLJNING: Individ och verksamhetsövergripande nivå
Frösunda har ett strukturerat ledningssystem för kvalitet, enligt SOSFS 2011:9 (och SOSFS 2005:12).
Ledningssystemet för kvalitet och koncerngemensamma processer och policys samt rutiner och lokala rutiner
för varje affärsområde finns på vårt Intranät, se vidare bilaga 4 för ledningssystem för kvalitet.
Genom vårt kvalitetsledningssystem, som innehåller utarbetade och fastställda rutiner, säkerställer vi att
deltagaren tillförsäkras omsorg och hälso- och sjukvård av god kvalitet. Vårt system är väl utvecklat med
systematiska egenkontroller, anpassade deltagarundersökningar och uppföljningar och analyser av
verksamheternas resultat. Vi har därtill utförliga rutiner för när handlingsplaner ska utarbetas för att
säkerställa förbättringsarbetet i verksamheten. Vi ställer krav på att våra medarbetare deltar aktivt i
utvecklingsarbetet med deltagaren i fokus. Detta sker genom Frösundas kundorienterade ledarskap och
vardaglig handledning av verksamhetschef, utvecklingssamtal, minst två dagars kompetensutveckling per år
samt deltagande vid arbetsplatsträffar, kvalitetsråd och egenkontroller.
Frösundas ledningssystem följs upp kontinuerligt, utvärderas och utvecklas utifrån verksamhetens behov
och förändringar i Socialstyrelsens allmänna råd och eller arbetsmiljölagstiftning. Detta görs av sakkunniga i
vår Kvalitetsavdelning.
Vi åta oss att arbeta i enlighet med Södermalms Sdfs metoder för uppföljning både på individnivå och
verksamhetsövergripande nivå. Vi kommer att regelbundet samverka med staden vid varje uppföljning och
åtgärda eventuella brister som framkommer.
VÅRT KVALITETSARBETE SKAPAR VÄRDE FÖR DELTAGAREN
Basen i vårt arbete utgår ifrån de lagar som styr vår verksamhet liksom metoder baserade på forskning och
evidens. På det adderas de värden som utgår ifrån deltagarnas individuella behov och önskemål. Givet detta
definierar vi kvalitet på nedanstående sätt:
1. Kundnöjdhet
2. Avtalstrohet
3. Regulatorisk följsamhet
Frösundas kvalitetsavdelning
Frösunda har en kvalitetsavdelning som består av sakkunniga medarbetare avseende lagstiftning,
tillståndsansökningar, vård- och omsorgsavvikelser, processer samt dokumentation och ledningssystem för
kvalitet. Förutom sakkunniga finns här också företagets MAS och dietist. Kvalitetsavdelningen har som
huvuduppgift att skapa förutsättningar för kvalitetsarbetet i våra verksamheter. De omsätter lagar i rutiner
och dokument vilka medför deltagarvärden och skapar ett effektivt kvalitetsarbete.
Verksamhetschefen ansvarar för planering av verksamhetens kvalitetsarbete, dokumenterar
förbättringsområden och handlingsplaner, följer upp avvikelser, synpunkter och klagomål, tar fram lokala
rutiner och ansvarsfördelningar för kvalitetsarbetet.
Vår kvalitetspyramid
Vår kvalitetspyramid säkerställer att vi i alla dess delar skapar värden för deltagarna. Pyramiden består av 3
delar
Deltagare ----- Leverans ----- Kontroll och uppföljning
Deltagarperspektivet – I basen finns beslut som gäller deltagaren i enlighet med genomförandeplanen. Det
byggs sedan på beställarens syfte och mål med insatsen. I toppen finns deltagarens egna önskningar för
största möjliga livskvalitet avseende deras uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och
arbetsförmåga.
Leveransperspektivet – I botten finns vårt förhållningssätt och bemötande, lagar, förordningar och
föreskrifter. Ovanpå det finns policys, processer och rutiner, ledarskap, kompetens och medarbetarskap. I
toppen finns bästa möjliga kunskap och vår strävan att förstå och implementera nya rön i verksamheten.
Kontroll och uppföljning – I basen finns egna kontroller, tillsammans med tillsyn och inspektioner från
myndigheters kontrollorgan. På det lägger vi koncerngemensam kontroll, kollegial kontroll,
nöjdmedarbetarindex och nyckeltal.
DELTAGARUNDERSÖKNINGAR
Frösunda har genom en pilotstudie som ägde rum under 2013 skapat enkätfrågor för
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 84 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
deltagarundersökningen som är speciellt utformade för målgruppen i respektive Affärsområde. Pilotstudien
initierades och genomfördes av vår kvalitetsavdelning i form av enkäter, telefonintervjuer och i våra öppna
kvalitetsråd där deltagare och anhöriga tillfrågades vilka områden och frågor de anser vara viktigt att få
besvara i en deltagare och närstående undersökning och Hur vi på bästa sätt kan anpassa frågorna och
svarsalternativen så att våra deltagare själva kan svara utifrån sin funktionsnedsättning. Utfallet har sedan
utgjort frågorna och svarsalternativen i enkäten för 2013. Undersökningen besvarades självständigt av den
enskilde eller med stöd av en person som den enskilde inte står i beroendeställning till. Resultatet av
deltagarundersökningen sammanställdes av vår externa oberoende undersökningsföretag och redovisades i
vårt årliga Förtroenderedovisningen i mars 2014. Enkätfrågorna och Hur vi genomför undersökningen
kommer att kontinuerligt utvärderas och förbättras för att säkerställa att deltagarna ges bästa möjliga
förutsättning att medverka och påverka utifrån sin funktionsnedsättning.
Vi åtar oss att arbeta systematiskt med resultatet av Frösundas årliga och/eller av stadens initierade
brukarundersökningar för Danvikstulls dagliga verksamhet för att öka kvaliteten för deltagarna genom
följande steg:
Efter avslutad deltagarundersökning sammanställs resultatet av den externa part som har utfört
undersökningen och skickas först till Frösundas kvalitetsavdelning som upprättar analysarbete. Vår
kvalitetschef Christine Rosencrantz redovisar resultaten både skriftligt och muntligt till Frösundas
koncernledning och en av våra sakkunniga från kvalitetsavdelningen presenterar resultaten till
ledningsgruppen för affärsområdet Funktionsnedsättning bestående av affärsområdeschef och regionchefer.
Regioncheferna presenterar sedan resultatet på ett av deras månatliga regionala möten med
verksamhetschefer som i sin tur presenterar resultatet för sin medarbetargrupp på en APT i verksamheten.
Även om helhetsresultatet på deltagarundersökningen är i linje med verksamhetens mål finns det alltid
delområden som har fått sämre resultat än andra, därför bryter vi ner och presenterar resultatet separat för
olika delområden och frågeställningar. Vilka specifika frågeställningar som vi sedan skall arbeta med
bestäms både på regional nivå och på verksamhetsnivå tillsammans med medarbetarna.
Ett delområde kan vara: Deltagarens delaktighet i verksamhetens utformning och en frågeställning kan
vara: Jag känner mig alltid delaktig i alla beslut som berör verksamhetens utformning och utbud av
aktiviteter.
Planerad återföring av resultatet till medarbetarna
För att medarbetarna ska bli delaktiga i processen och själva komma med förslag på förbättringsåtgärder
delar verksamhetschefen in medarbetarna i olika fokusgrupper baserad på det frågeställningar som
verksamheten behöver utveckla och förbättra med deltagarna i fokus. Fokusgruppen avsätter sedan tid för
att komma med förslag på förbättringsåtgärder. Under nästkommande APT avsätter verksamhetschefen
extra tid för att tillsammans med medarbetargruppen arbeta igenom fokusgruppernas olika förslag på
åtgärder och upprätta en handlingsplan på vilka åtgärder som ska utföras. I handlingsplanen ska det tydligt
framgå vilka åtgärder som skall göras, vem som ansvarar för att det blir gjort, när åtgärderna skall vara
genomförda, vem som ansvara för att följa upp och hur dessa ska bidra till ökad kvalité gör deltagarna i
verksamheten. Löpande under nästkommande APTer följer sedan verksamhetschefen upp hur
utvecklingsarbetet fortlöper samt informerar regionchefen på månatliga regionmöten.
Åtgärderna kan resultera bland annat i följande:
• Ändringar av lokala processer och rutiner
• Mer kompetensutveckling och/eller handledning för medarbetarna
• Förändring av bemanningsscheman
Deltagarna och närstående får ta del av resultatet och handlingsplanen via personliga möten med
kontaktmannen som vi åtar oss att erbjuda varje deltagare efter att undersökningen har genomförts. Vi
presenterar även resultatet och förbättringsåtgärderna på nästkommande planeringsdag för deltagarna och
närståendeträff samt via verksamhetens månadsbrev.
Planerad återföring av resultatet till deltagare
Vi åtar oss att presentera resultatet av deltagarundersökningen genom följande steg:
Det första steget i vårt arbete är att vi åtar oss att presentera resultatet på en planeringsdag med
deltagarna på Danvikstulls dagliga verksamhet. Resultatet delges deltagarna både muntligt och skriftligt. Vid
behov förtydligar vi resultatet med bilder eller tecken. Denna planeringsdag är viktigt för oss eftersom
arbetet med undersökningen kan leda till att vi ibland behöver ställa följdfrågor till deltagarna. Våra
deltagares synpunkter är det centrala i samtliga av våra förbättringsåtgärder. Vi tar upp det aktuella
frågeställningarna som vi behöver förbättra och diskuterar det med deltagarna. Sedan går vi igenom
handlingsplanen med de olika förbättringsåtgärder som skall utföras. Syftet med deltagarnas planeringsdag
är att fånga upp deltagarnas synpunkter på förbättringsåtgärderna. Det som framkommer dokumenteras
och handlingsplanens justeras.
Om Danvikstulls DV behöver stöd vid planeringsdagar och vid arbetet med resultatet av
deltagarundersökningar utifrån deltagarnas behov, så åtar vi oss att tillhandahålla representant från vårt
Metodstöd. De kan ge medarbetarna stöd och vägledning på vilket sätt vi kan kommunicera resultat, stötta
deltagaren att vara delaktig och göra egna val utifrån sin funktionsnedsättning.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 85 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Det andra steget i vårt arbete är att vi åtar oss att erbjuda ett personligt möte med deltagaren och
deltagarens kontaktman för att gå igenom resultatet samt handlingsplanen efter utvärderingen. Alla
deltagare kan eller vill inte prata i grupp, vi utför därför detta personliga möte för att säkerställa att samtliga
av våra deltagare kommer till tals. Deltagaren kan om han/hon vill, även bjuda in
närstående/ställföreträdare på detta möte. Om deltagaren medgiver så dokumenteras samtalet och
handlingsplanen justeras därefter.
Vidare följs åtgärderna upp och utvärderas via återkommande deltagrundersökningar på Danvikstulls DV.
Genom löpande planeringsdagar med deltagarna under avtalsperioden säkerställer vi deltagarnas
delaktighet och inflytande samt att resultaten arbetas igenom ordentligt i respektive verksamhet för att öka
kvaliteten för deltagarna.
Vi åtar oss att arbeta på samma sätt när beställaren genomför deltagarundersökningar i verksamheterna.
Frösunda kommer löpande att informera beställaren om resultatet av våra genomförda undersökningar och
uppföljningar samt handlingsplanen för det åtgärder som har vidtagits.
NÄRSTÅENDEUNDERSÖKNING
Vid minst två tillfällen per år kommer vi att genomföra närståendeundersökningar på verksamheten. Vårt
mål är ett Närstående Index som uppvisar minst 90 % nöjdhet. Fokus i undersökningen är personligt
bemötande i enlighet med våra beslutade beteenden och de närståendes trygghet. Resultatet av
mätningarna och handlingsplanen av vidtagna åtgärder redovisas på en närståendeträff, i månadsbrevet
och i samverkansmöte mellan oss och beställaren samt i vår årliga Förtroenderedovisning.
Verksamhetschefen och deltagarens kontaktman bjuder även in närstående och deltagare till individuella
uppföljningssamtal minst två gånger per år för att samla in fördjupad information om vad som fungerar bra,
mindre bra eller vad som eventuellt fungerar dåligt.
MEDARBETARUNDERSÖKNING
Frösunda genomför vart annat år en medarbetarundersökning för samtliga anställda. Mätningen ger tal för
nöjd medarbetarindex (NMI), ledarskapsindex (LSI) och NPS (Net Promoter Score). Resultatet utgör ett
viktigt underlag för varje enhets arbete för förbättring.
Ledarskapsindex
LSI (vart annat år) är som ovan beskrivits en viktig del av resultatet från vår medarbetarundersökning. I
denna finns specifika frågor som mäter ledarskapet generellt, men också specifikt de beteenden som är
utmärkande för Frösundas ledare.
UPPFÖLJING PÅ INDIVIDNIVÅ MED FOKUS PÅ KVALITET
Uppföljning av genomförandeplan
Genomförandeplanen utvärderas minst två gånger per år samt oftare vid behov. Vid utvärderingen
medverkar deltagaren, kontaktmannen, handläggaren och i det flesta fall även verksamhetschefen. Om
deltagaren önskar kan även närstående delta. Utvärderingen innebär att vi går igenom målen tillsammans
och om målen har gett önskat resultat för deltagaren.
Vi åtar oss att 100 % av våra deltagare ska ha en upprättad genomförandeplan senast inom 15 dagar från
att beställningen har inkommit. Verksamhetschef ansvarar för att genomföra regelbundna
stickprovskontroller av deltagarens sociala dokumentation med hjälp av vår EGENKONTROLL CHECKLISTA
som är ett systematiskt verktyg och innehåller 7 punkter såsom dokumentation, avtal rutiner mm. VC går
igenom checklistan vid stickprovskontrollen och kan då snabbt få en uppfattning om hur
dokumentation/sociala journalen ser ut på enheten. Finns allt i den sociala journalen, är dokumentationen
korrekt etc. Om det finns brister kan VC genom checklistan se om det är en slumpmässigt eller systematiskt
brist eller fel. Syftet är att säkerställa att dokumentationen sker löpande och regelbundet och med respekt
för den enskilde. Utöver detta genomför vår kvalitetsavdelning en årlig genomgång av dokumentationen i
verksamheten för att säkerställa att genomförandeplanen och sociala dokumentationen är aktuell och
komplett och om den innehåller konkreta och mätbara mål och delmål och om målen följs upp. Eventuella
avvikelser dokumenteras, åtgärdsplan upprättas och beställaren informeras.
Uppföljning av Mål- och ansvarsbeskrivning
Frösundas ledning har under 2013 tagit fram Mål- och Ansvarsbeskrivningar (MoA) för samtliga yrkesroller
inom Frösunda. Dessa kan liknas vid en modern befattningsbeskrivning som innehåller olika delar vilka berör
befattningen. De beskriver befattningens syfte, mål, huvudsakliga arbetsuppgifter, ansvarområden,
kompetenskrav, osv.
Alla medarbetare i Frösunda har en MoA vilken utgår från samma mall – från VD till Kundnära medarbetare.
Syftet är att tydliggöra alla våra befattningar och hur våra medarbetare tillsammans med sin chef kan
konkretisera yrkesrollens olika utmaningar och möjligheter. MoA kommer användas vid rekrytering,
kompetensutveckling, målhantering samt utvecklingssamtal.
Mål- och ansvarsbeskrivningarna (MoA) ligger till grund för Frösundas kompetenskrav på våra medarbetare
samt även vårt strategiska HR-arbete. Vi följer årligen upp medarbetarnas kompetens och mål utifrån
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 86 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
respektive MoA i det individuella mål- och utvecklingssamtalet. Under mål- och utvecklingssamtalet
identifierar vi tillsammans starka kompetenser och egenskaper utifrån medarbetarens mål samt även
utvecklingsområden. Dessa ligger sedan till grund för individuell kompetensutveckling. Den sammanlagda
måluppfyllelsen ligger till grund för medarbetarens lönesamtal. Mål- och utvecklingssamtal genomförs en
gång om året med efterföljande uppföljningsmöten som ska ske minst en gång per år, det innebär
uppföljning av kompetens och kompetensutveckling minst 2 gånger per för alla medarbetare.
Mål- och Utvecklingssamtal
Mål- och utvecklingssamtalen både förbereds och dokumenteras i Frösunda akademin. Mål- och
ansvarsbeskrivningen ger chef och medarbetare en tydlig bild av vad som ska utvärderas vid ett
utvecklingssamtal. Varje mål- och utvecklingssamtal innehåller diskussioner kring hur medarbetaren har
genomfört sina arbetsuppgifter, måluppföljning, etc. Här diskuteras dessutom ledarens förväntningar på
medarbetaren vilket kopplas till medarbetarens kompetensutvecklingsplan samt specifika verksamhetsmål.
Utifrån dessa arbetar sedan chefen tillsammans med medarbetaren upp en utvecklingsplan för hur
medarbetaren ska arbeta vidare.
Medarbetarens framtida karriär diskuteras också, det kan även vara så att medarbetaren vill ha nya
utmaningar och mål och eventuellt byta tjänst. Chefen gör då en kompetensutvecklingsplan för framtida
yrkesroll.
Våra Mål- och Ansvarsbeskrivningar ger oss en tydlighet i vad för typ av kompetenser vi behöver för
respektive yrkesroll. Vid varje anställning görs en kompetenskartläggning utifrån våra fastställda
kompetenskrav för yrkesrollen. Utifrån var varje enskild medarbetare befinner sig i sin yrkesroll, har vi
möjlighet att erbjuda individanpassad kompetensutveckling som matchar yrkesrollen och verksamhetens
behov.
Medarbetarens individuella kompetensutvecklingsprogram sammankopplas med Mål- och
Ansvarsbeskrivningen genom vår portal Frösunda Akademien. Medarbetaren och närmaste chef kan genom
portalen på ett överskådligt sätt inventera de utbildningar som medarbetaren behöver för att nå sina
individuella mål. Utbildningskatalogen med aktuella datum finns upplagda i systemet och man ansöker även
om en utbildningsplats direkt online. Efter genomförd utbildning med godkänt resultat sparas eventuella
certifikat och utbildningsbevis direkt under medarbetarens inloggningsprofil.
Validering av utbildning – mätning av tillgodosedd kunskap
Vi arbetar med olika typer av valideringsverktyg både före, under och efter respektive utbildning. Dels är det
intressant att se våra medarbetares kompetensnivå innan påbörjad utbildning, samtidigt som om
utbildningen genererat någon kompetenshöjning. Utöver våra valideringsverktyg, utvärderar medarbetaren
varje utbildning vilket gör att vi får en direkt feedback på utbildningens innehåll. Det bildar därefter underlag
för vidareutveckling av våra utbildningar som vi utvecklar kontinuerligt för att säkra våra läromål. För
effektmätning använder vi oss av Kirkpatricks välkända metoder.
UPPFÖLJNING PÅ VERKSAMHETSNIVÅ
Avtalsgenomgång vid övertagande
Vid ett övertagande av en verksamhet, oavsett om det är en förlängning eller en nystart, åtar vi oss att gå
igenom avtalet tillsammans med medarbetarna. Det är verksamhetschefen och regionchefen som
tillsammans håller i genomgången. Man går igenom såväl intentionerna i LSS, stadsdelens mål och vision,
avtalet samt anbud och förfrågningsunderlag från upphandlingen. Detta för att säkerställa att
medarbetarna är medvetna om vad som står i avtalet och vilka åtaganden vi som utförare ska genomföra. Vi
vill att samtliga av våra medarbetare känner sig delaktiga i hur vi som utförare ska driva verksamheten.
Kopia på avtalen, anbudet och förfrågningsunderlaget finns på varje enhet och är tillgängliga för alla
medarbetare. Dessa handlingar hålls sedan ständigt aktuella vid planeringsdagar och APT möten som
enhetens medarbetare kontinuerligt genomför. På en av våra 2 planeringsdagar per år går vi igenom
mervärden mer ingående med medarbetargruppen för att diskutera hur vi har lyckats och vad vi kan utveckla
och göra bättre.
Verksamhetsuppföljning
När beställaren utför en planerad eller oplanerad tillsyn/ uppföljningen ställer verksamhetschefen begärda
handlingar, lokaler och medarbetare till beställarens förfogande. Om beställaren har skickat ut ett
förberedande underlag innan mötet går verksamhetschefen igenom den och fyller i det efterfrågade
uppgifterna innan uppföljningen/tillsynen.
Verksamhetschefen och värderingsledaren och/eller representant från vår kvalitetsavdelning tillsammans
med beställaren genomför sedan uppföljningen av verksamheten. Vid uppföljningen kan en eller två
medarbetare från verksamheten också delta.
När resultatet från uppföljningen kommer skickar verksamhetschefen det till kvalitetsavdelningen,
regionchefen och kvalitetsrådet som säkerställer att vi arbetar systematiskt med förbättringsåtgärder. Om
uppföljningen visar att verksamheten har brister åtgärdas dessa så snart som möjligt. Om resultaten visar
att stöd, service och omvårdnad inte uppfyller ställda krav vad gäller kvaliteten, ska en åtgärdsplan snarast
upprättas av utföraren och redovisas för beställaren. Resultatet av verksamhetsuppföljningen presenteras
sedan på nästkommande APT möte för medarbetargruppen där verksamhetschefen och personalgruppen
tillsammans diskuterar vilka åtgärder som skall göras. Utifrån diskussionen som hela medarbetargruppen
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 87 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
haft görs sedan en handlingsplan utefter de aktuella bristerna som skall åtgärdas. I handlingsplanerna skall
tydligt framgå: Vilka är de identifierade bristerna, Hur ska vi åtgärda dem? Vem skall ansvara för att det blir
gjort?, När ska det vara åtgärdat?
Arbetet med handlingsplanerna följs sedan upp vid regionmöte som verksamhetschefen har tillsammans
med regionchefen samt på de regelbundna APT. Det följs även upp i den årliga egenkontrollen att allt är
åtgärdat.
Förbättringsportalen
Frösunda bedriver förbättringsarbeten inom en mängd områden. Dessa definieras inom två huvudkategorier;
deltagarnära och organisatoriska. Det deltagarnära förbättringsarbetet består exempelvis av rutiner för
vård- och omsorgsavvikelser och synpunkter och klagomål. Det organisatoriska förbättringsarbetet fokuserar
på utveckling av processer, rutiner och dokument. Ärenden som överlämnas från Förbättringsportalen till
processägare ska hanteras senast inom 14 dagar. Inkomna förslag, resultat och avvikelser återförs till våra
medarbetare via månadsrapporter som publiceras på intranätet samt via regionchef till verksamhetschef.
Synpunkter och klagomål
Frösunda har ett väl utvecklat system för synpunkter och klagomål i enlighet med vårt ledningssystem för
kvalitet. Att hantera synpunkter och klagomål från deltagare är en central del i arbetet med att öka vår
deltagarnöjdhet. Varje deltagares upplevelse är unika och ska hanteras och bemötas med stor respekt utan
att värderas som mer eller mindre viktigt. När en deltagare, närstående, medarbetare eller annan person
som är delaktig i arbetet runt deltagare lämnar ett klagomål eller en synpunkt, säkerställer vi först och
främst att bristen åtgärdas omgående. Synpunkter och klagomål kan lämnas via förtryckt formulär i brevlåda
på verksamheten, direkt till medarbetare eller verksamhetschef, via telefon till verksamheten eller e-post via
vår hemsida, eller direkt till vår Kundombudsman. Alla synpunkter och klagomål dokumenteras och
verksamhetschefen ansvarar för att upprätta en åtgärdsplan med tydliga tid- och ansvarsangivelser, samt
tidpunkt för återkoppling till den som lämnat synpunkten eller klagomålet. Statistik för synpunkter och
klagomål rapporteras in till kvalitetsavdelningen och till beställaren minst en gång per år. Dock kommer vi vid
varje synpunkt och klagomål omgående rapportera det till registratorn. Verksamhetschefen ansvarar för att
alla medarbetare arbetar enligt rutinerna för synpunkter och klagomål. Information ges i samband med vårt
introduktionsprogram och löpande på arbetsplatsträffar. Vi åtar oss att hålla beställaren informerad om
avvikelser, synpunkter och klagomål samt till beställaren redovisa avvikelser och mottagna klagomål tre
ggr/år för redovisning i stadens tertialrapporter och årsredovisningar.
Kvalitetsråd
Vi åtar oss att bilda ett kvalitetsråd för Danvikstulls DV vars uppgift är att se över kvaliteten i verksamheten.
Syftet med kvalitetsrådet är att hantera rapporterade förbättringsförslag, avvikelser samt klagomål och
synpunkter från deltagare, närstående, företrädare, beställare och medarbetare samt föreslå
kvalitetsförbättringar. De inhämtar även kunskap om verksamhetens kvalitet genom uppföljning av data i
kvalitetsregister och öppna jämförelser i förekommande fall. Kvalitetsråden är grunden till Frösundas
ständiga utvecklingsarbete. Kvalitetsrådet diskuterar även metodutveckling, forskningsrön, värdegrund och
värderingsfrågor och information från Metodstödsavdelningen. Verksamhetschefen leder kvalitetsrådet som
består av verksamhetens kvalitetsombud och en eller två medarbetare från verksamheten. Rådet
sammanträder minst 4 gånger per år och en gång per år åtar vi oss att utföra öppen kvalitetsråd där såväl
deltagare och anhöriga är bjudna att delta. På varje APT och planeringsdagar finns en punkt där
Kvalitetsrådet går igenom och förankrar samt genomför det planerade förbättringsarbetet.
Kvalitetsrådskonferens
En gång per år åtar vi oss att genomföra en kvalitetsrådskonferens med samtliga av våra dagliga
verksamheters kvalitetsombud i Stockholm. Syfte är att säkerställa att vi arbetar systematiskt och enhetligt
med förbättringsåtgärder och utveckling i samtliga av våra dagliga verksamheter. Vår regionchef för
Stockholm dagliga verksamheter tillsammans med sakkunniga från vår Kvalitetsavdelning eller Metodstöd
kommer att organisera och hålla i kvalitetsrådskonferensen.
Förtroenderedovisning
Vi upprättar varje år en Förtroenderedovisning som ett steg i Frösundas kvalitetsarbete. Frösunda har valt
att kalla rapporten Förtroenderedovisning och inte det sedvanliga kvalitetsbokslutet, eftersom kvalitet och
öppenhet är vårt sätt att bygga förtroende och skapa tillit. Rapporten innehåller det gångna årets
kvalitetsarbete, avvikelser och händelser och synpunkter och klagåmål samt medarbetar- och
deltagarberättelser och därmed ger en ökad transparens gällande hur vi arbetar. Det är en sammanställning
av vad vi gjort det gångna året och vad vi tänker göra kommande år.
Vi åtar oss att årligen bjuda in till gemensam presentation av resultatet av vår Förtroenderedovisning för
närstående/ställföreträdare på Danvikstulls DV. Då beskriver vi även hur vi ska arbeta med
förbättringsåtgärder på verksamheten. Detta för att ge en öppen och samlad bild av Frösundas
kvalitetsarbete och tillgodose närståendes förväntan på öppenhet och information. Verksamhetschefen och
deltagarens kontaktman bjuder även in närstående till individuella uppföljningssamtal för att samla in
fördjupad information om vad som fungerar bra, mindre bra eller vad som eventuellt fungerar dåligt.
Förtroenderedovisningen skickas till beställaren varje år.
Kollegial kontroll
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 88 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Vi åtar oss att genomföra fyra kollegiala kontroller per år med syftet att skapa en plattform för lärande och
utveckling – för kvalitet. Våra kollegiala kontroller är ett lärandetillfälle med stöd av checklistor för att skapa
uppföljning och reflektion om den egna verksamheten. De ingår tre olika samtals teman, som varierar varje
termin, kontrollerna är ett verktyg för riskanalys och utvecklingsarbete och de genomförs av alla
verksamhetschefer. De kollegiala kontrollerna dokumenteras och samlas in av respektive regionchef samt
delges kvalitetsavdelningen för att resultatet ska vara med som en grund i Förtroenderedovisningen samt i
verksamhet - och affärsplaneringen.
Interna kontroller
Kvalitetsavdelningen gör riktade kartläggningar och/eller fördjupningar utifrån väsentlighet och risk baserad
på den kunskap som tillförs via externa tillsyner, egenkontroll m.m. Obligatoriskt är att vår kvalitetsavdelning
genomför två olika tillsyner vid ett övertagande av en entreprenad. Den första genomförs i samband med
starten och den andra efter sex månader. Syftet är att säkerställa att arbetet skett i enighet med avtal och
anbud. Ansvarig person från kvalitetsavdelningen återrapporterar till verksamhetschefen som i sin tur
ansvarar för att delge medarbetarna vid nästkommande arbetsplatsträff. Vi genomför därefter regelbundna
interna kontroller på verksamheterna gällande bland annat avtalstrohet, dokumentation och
kompetensutveckling. Vi åtar oss att arbeta i enighet med detta på Danvikstulls DV för att säkerställa att
resultatet av kontrollerna omsätts i verksamhetsförbättrande åtgärder.
Kritiska rutiner
På Frösunda arbetar vi aktivt med kritiska rutiner, exempel rutiner synpunkter och klagomål, anmälan av
allvarliga missförhållanden, Lex Sarah och Lex Maria. Kvalitetsavdelningen ansvarar för våra rutiner. Utifrån
rutinerna upprättas ett kunskapstest som publiceras på Frösunda akademin. Verksamhetschefen ansvarar
för att följa upp att samtliga medarbetare har genomfört kunskapstestet inom angiven tidsperiod.
Testresultaten kategoriseras och icke godkända testresultat leder till insatser för att nå resultatet. Alla
medarbetare ska känna till våra kritiska rutiner, vara uppdaterade på hur de ska agera enligt rutinen samt
vara pålästa om innehåll och agerande. Vi åtar oss att göra en kritisk rutin av aktuellt avtal för att
säkerställa att arbetet sker i enighet med vad som avtalats gällande Danvikstulls dagliga verksamhet.
Egenkontroll
Genom vår egenkontroll checklista identifierar vi starka och svaga delar av vår verksamhet och kartlägger
hur leveranssäkra vi är. Samtliga egenkontroller som genomförs i verksamheten samlas upp av
verksamhetschef som rapporterar dessa till vår kvalitetsavdelning. Kvalitetsavdelningen genomför sedan
affärsområdes specifika analyser samt analyser på koncernövergripande nivå. Vi åtar oss att anpassa
egenkontrollerna i verksamheterna. Kontrollerna kommer att vara verksamhetsspecifika och anpassat utifrån
avtal, aktuell forskning samt analyser gjorda av vår kvalitetsavdelning.
Månadsuppföljning
Verksamhetschef gör varje månad en uppföljning. Månadsuppföljning är basen i vårt arbete för att nå våra
mål, 90 % deltagarnöjdhet, 100 % avtalstrohet och 100 % regulatorisk följsamhet. En gång varje månad
följer vi upp antalet vård- och omsorgsavvikelser samt typ, genomförda egenkontroller och kollegiala
kontroller, samt typ och antal synpunkter och klagomål. Resultatet delges medarbetargruppen vid
arbetsplatsträffar. Frösundas månadsvisa uppföljning av sina verksamheter på olika nivåer gör att
informationen om verksamheten kommer Frösundas högsta ledning till kännedom snabbt. Ledningen kan då
ställa ytterligare frågor och vidta snabba åtgärder. Rapporteringen omfattar nyckeltal inom HR, kvalitet och
ekonomi. På motsvarande sätt går beslut och åtgärder ut via de olika ledningsgrupperna så att hela
organisationen för del av och kan agera efter fattade beslut.
Mystery Shopper´s
Vi åtar oss även att mäta genom Mystery Shopper´s en gång per år. Mystery Shopper’s används för att
säkerställa vårt bemötande mot deltagare och närstående. Dessa personer har till uppgift att ta kontakt
med oss som arbetar på Frösunda på olika sätt; genom att ringa, mejla eller genom att besöka några av
våra verksamheter eller huvudkontoret. De undersöker bland annat om vi svarar när de ringer eller mejlar,
hur lång tid det tar innan vi svarar och/eller återkopplar, hur vi svarar – det vill säga, vilket bemötande man
får samt hur kontakten följs upp. Resultatet av våra Myster Shopper´s tillsänds beställaren.
VDs Kundpanel
Frösundas VD träffar fyra gånger per år kundpaneler från varje affärsområde. Mötena sker på ett avspänt
sätt där deltagarna för berätta om sina upplevelser och ge konkreta förbättringsförslag. Syftet är att
säkerställa att vårt arbete med ständiga förbättringar når våra deltagare. VD anonymiserar materialet och
delger affärsområdescheferna förbättringsförslagen. Återkoppling till deltagarna sker på nästa träff med VD.
Ett exempel är att våra medarbetare nekat deltagare att sitta på sin altan och dricka öl. Detta ledde till att vi
kunde ha en värderingsbaserad diskussion kring vad det innebär att vi arbetar i deltagarens bostad och vad
deras självbestämmande innebär. VD kan direkt observera om de fattade besluten i verksamheten har
verkställts eller inte.
Frösundas kundombudsman
Frösundas kundombudsman sammanställer månadsvis samtliga inkomna synpunkter och klagomål vilka
avidentifieras och rapporterar direkt till vår VD. Företagsledningen går igenom sammanställningen vid
månadens ledningsgrupp. Affärsområdeschef delger sedan regionchef som i sin tur presenterar resultatet
för sina verksamhetschefer. Verksamhetschefen har sedan ansvar för att medarbetarna tar del av resultatet
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 89 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
på nästkommande arbetsplatsträff. Syftet med processen är att ständigt förbättra och utveckla vårt
bemötande vilket ska ske i enighet med våra värderingsdrivna beteenden och verksamhetens värdegrund.
Vi åtar oss att kvartalsvis rapportera genomförda förbättringsinsatser på Danvikstulls dagliga verksamhet till
Södermalm stadsdelsförvaltning.
Utvärderingsgruppens bedömning utifrån anbudsgivarens
beskrivning (Fasta svarsalternativ)
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 90 av 133
5,00 %
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
3. Utvärderingsbilaga Hammarby dagliga verksamhet
3.1. Förutsättningar
3.1.1. Beskrivning av verksamheten vid Hammarby dagliga
verksamhet
Hammarby dagliga verksamhet är belägen på Färgargårdstorget 3 i Stockholm. I dagsläget
har verksamheten tillstånd för 48 platser. Verksamheten har inriktning mot friskvård,
hantverk, miljö-trädgård-kök, legoarbete, IT/redaktion-foto.
I bilaga 5 till förfrågningsunderlaget finns ritningar över verksamhetens lokaler.
Antal brukare och vårdnivå
Heltid:
2 personer i vårdnivå 7.
1 person i vårdnivå 6.
6 personer i vårdnivå 5.
8 personer i vårdnivå 4.
22 personer i vårdnivå 3.
2 personer i vårdnivå 2.
Deltid:
1 person i vårdnivå 5.
1 person i vårdnivå 2.
Därutöver finns två deltagare från andra kommuner. För dessa saknas vårdnivå.
Befintlig personal
Tillsvidareanställd personal
Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exk. pf: 23 763 kronor.
Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exk. pf: 25 010 kronor.
Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exk. pf: 22 771 kronor.
Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 80%. Månadslön, exk. pf: 18 976 kronor.
Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exk. pf: 25 176 kronor.
Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exk. pf: 24 338 kronor.
Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exk. pf: 24 643 kronor.
Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exk. pf: 24 222 kronor.
Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exk. pf: 23 553 kronor.
Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exk. pf: 21 775 kronor.
Vårdare (hantverkspedagog). Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exk. pf: 19
800 kronor.
Vårdare (hantverkspedagog). Tjänstgöringsgrad: 87,5%. Månadslön, exk. pf: 20
098 kronor.
Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 83,75%. Månadslön, exk. pf: 19 090 kronor.
Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exk. pf: 23 000 kronor.
Vårdare. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exk. pf: 23 855 kronor.
Arbetsterapeut. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, ekl. pf: 29 238 kronor.
Ekonomibiträde. Tjänstgöringsgrad: 100%. Månadslön, exkl. pf: 22 938.
Timanställd personal
Vårdbiträde, vid behov.
Vårdbiträde, vid behov.
Vårdbiträde, vid behov.
Vårdbiträde, vid behov.
Timlön:
Timlön:
Timlön:
Timlön:
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
110
110
130
110
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
Sida 91 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Observera att uppgifterna är framtagna vid en viss tidpunkt och att förhållandena med stor
sannolikhet kommer att förändras under upphandlingens genomförande och under tiden från
upphandlingens avslutande till verksamhetsövergång. Uppgifter om personal, vårdnivåer och
vissa kostnader (el, sopor m.m.) ska betraktas som ungefärliga och lämnas för att ge
anbudsgivare viss vägledning inför anbudsgivande Uppgifter om väsentliga förändringar av
dessa förhållanden som kommer till den upphandlande myndighetens kännedom kommer att
delges dem som hämtat anbudsunderlaget.
3.1.2. Utvärdering
Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att den vid varje tidpunkt uppfyller de krav
som ställs i socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, hälsooch sjukvårdslagen, övrig aktuell lagstiftning, förordningar och föreskrifter samt Stockholms
stads mål, riktlinjer och policy inom området. De grundkrav som ställs i detta
förfrågningsunderlag ska vara uppfyllda.
Anbudsgivaren ska göra beskrivningar enligt nedanstående kriterier. Samtliga kriterier ska
beskrivas kort och koncist utan att göra avkall på innehållet. Ovidkommande resonemang,
hänvisningar etc. bör undvikas, liksom ingående beskrivningar av etablerade
metoder.
Beskrivningar och åtaganden ska utformas utifrån förhållandena vid den specifika dagliga
verksamhet som anbudet avser och ta sin utgångspunkt i den enskilda individen.
Samtliga beskrivningar och åtaganden i anbudet kommer att utgöra avtalsinnehåll.
Åtagandena kommer att ligga till grund för information till brukare och andra intressenter.
Om åtagandena inte uppfylls ska utföraren garantera att rättelse sker. Beskrivningen bör
även formuleras så att den kan bilda underlag för beställarens uppföljningar av
verksamheten.
Utvärderingen är indelad i tre kriterier. Poäng, vikt samt viktad maxpoäng för respektive
kriterium framgår nedan.
Varje kriterium är indelat i bedömningsgrunder. Hur dessa är viktade framgår av respektive
bedömningsgrund nedan.
Kriterierna kommer att utvärderas utifrån de mervärden, i förhållande till ställda krav, som
anbudsgivarens beskrivningar och åtaganden bedöms medföra i tjänstens utförande för den
enskilde i den aktuella verksamheten.
Poäng erhålls utifrån de mervärden som görs troliga genom beskrivningar och åtaganden.
Kriterium 1: Förhållningssätt och värdegrund
Max. 200 Poäng - Vikt 12 % Kriteriet är indelat i två bedömningsgrunder
Kriterium 2: Stöd, service och omvårdnad som möjliggör goda levnadsvillkor och ett
självständigt liv
Max. 300 Poäng - Vikt 63 % Kriteriet är indelat i tre bedömningsgrunder
Kriterium 3: Systematiskt utveckling
Max.200 poäng - Vikt 25 % Kriteriet har två bedömningsgrunder
Får flera anbud samma sammanlagda poängantal så vinner det anbud som har högst
poäng för kriterier med högst vikt. Jämförelse sker för kriterierna i ordning från högsta till
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 92 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
lägsta vikt och avbryts när en anbudsgivare har högre poäng för ett kriterium, och därmed
vunnit. Om anbud ändå inte går att skilja åt kommer lottning att avgöra tilldelningen.
Utvärderingsgrupp
Bedömningen av åtaganden och beskrivningar beträffande utvärderingskriterierna kommer
att genomföras av en grupp om minst tre personer från Stockholms stad, där deltagarna är
tjänstemän som genom sitt arbete är sakkunniga avseende daglig verksamhet enligt LSS.
Varje deltagare gör först en egen, självstädnig, bedömning av anbudet. Därefter träffas
gruppen för att göra en gemensam utvärdering av anbudet. Bedömingen görs i konsensus.
3.2. Utvärderingskriterier
3.2.1. Kriterium 1 - Förhållningssätt och samverkan
Vikt för kriteriet: sammanlagt 12 %
Kriterium 1 utgörs av två bedömningsgrunder.
Vikt och poäng framgår av respektive bedömningsgrund.
3.2.1.1. Bedömningsgrund 1:1 Värdegrund - vikt 7 %
Anbudsgivaren ska kortfattat beskriva den värdegrund som ska finnas inom den dagliga
verksamheten och tydliggöra hur värdegrunden systematiskt och metodiskt sprids och
förankras för att få genomslag i stödet till den enskilde.
50 eller 100 poäng kan utdelas för det mervärde som bedöms finnas i
anbudsgivarens beskrivningar och åtaganden avseende värdegrund och värdegrundsarbete
vid den aktuella dagliga verksamheten. Av beskrivningar och åtaganden ska framgå och
göras troligt att värdegrunden kommer att genomsyra hela verksamheten och personalens
förhållningssätt i planeringen, utförandet och uppföljningen av stödet till den enskilde
brukaren, till exempel genom särskild tid och metoder för kontinuerlig vardaglig
handledning, reflektion och utbildning.
Gör beskrivning i enlighet med vad som anges ovan!
(Fritextsvar)
FRÖSUNDAS VÄRDEGRUND – VÄRDERINGSDRIVET BETEENDE
Vår värdegrund har sin utgångspunkt i LSS-lagens grundläggande principer och FN:s deklaration om de
mänskliga rättigheterna som slår fast att alla människor har lika värde och samma rättigheter samt FN:s
barnkonvention som slår fast varje barns grundläggande mänskliga rättigheter. Grunden för vårt
värdegrundsarbete ligger ledarskapet, organisationen och medarbetarnas kompetenser. Med vårt ursprung i
personlig assistans har vi en lång och dokumenterad erfarenhet av att alltid ha den enskilde individens
behov i fokus i allt vi gör. Vår värdegrund består av följande beståndsdelar:
• Det värderingsdrivna beteendet
• Det salutogena förhållningssättet
• Deltagarorienterade ledarskapet
Frösundas värderingar
Frösunda har anammat tre företagsgemensamma värderingar som speglar det sätt på vilket vi ska bemöta
våra deltagare. Våra värderingar är respekt, engagemang och nyfikenhet. Vår värdegrund och värderingarna
i sig saknar betydelse om dessa inte omsätts till praktisk handling. Därför har vi arbetat aktivt med att
definierar mycket tydliga beteenden kopplade till varje värdering. Detta för att tolkningsutrymmet ska bli så
litet som möjligt. Dessa beteenden har implementerats från högsta ledningen och vidare ut till alla
medarbetare i Frösunda. Vår erfarenhet och första insikt i samband med detta arbete har varit att vi känner
stor ödmjukhet inför det arbete som ska göras då det kräver mycket arbete bara att definiera de olika
beteendena utifrån ett deltagar- och medarbetarperspektiv. Under 2013 har samtliga Frösundas chefer
genomgått denna ”beteendeutbildning” och till slutet av 2014 ska samtliga av våra medarbetare ha
genomgått den. Om vi får förtroendet att driva Hammarbys DV så åtar vi oss att samtliga medarbetare får
beteendeutbildning inom 3 månader från övertagandet.
RESPEKT - Genom ett värdigt och individuellt bemötande skapar vi trygghet och glädje.
Respekt innebär att vårt stöd och omsorg ska grundas på respekt för deltagarens rätt till
självbestämmande, inflytande och integritet. Stödet ska utföras med empati, förståelse och respekt för våra
deltagare och deras närstående. Ett vänligt bemötande där man ser deltagaren som en individ har positiv
effekt på våra deltagares livskvalitet. Samtliga medarbetare i Frösunda är ansvariga för kommunikationen
och ska alltid kunna möta människor i olika situationer. Vi säkerställer detta genom Frösundas
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 93 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
värderingsdrivna beteende, kontinuerlig handledning och kompetensutveckling. Våra värderingsledare
säkerställer detta i vardagen bland annat genom att agera modeller och förebilder.
Beteenden: Jag tror på varje individs förmåga och möjligheter• Jag behandlar varje individ värdigt och med
integritet
ENGAGEMANG - Vi bryr oss om människor och känner stolthet över vad vi åstadkommer.
Ett engagerat ledarskap är avgörande för att verksamheten ska hålla hög kvaliteter. Därför har vi valt att
fokusera extra på våra ledare under det senaste året för att engagemanget ska få ökat genomslag på
verksamhetsnivå. Engagemang innebär till exempel att vi inte ger upp i kommunikationen med deltagare
eller närstående. Genom att arbeta aktivt med kompetensutveckling, hälsofrämjande arbete och
kvalitetshöjande aktiviteter får vi en höjd kompetens och ökad motivation hos våra medarbetare. När vi
frågar våra deltagare om vad som är den enskilt viktigaste skillnaden mellan en medarbetare som gör ett
bra respektive ett mindre bra arbete får vi ständigt samma svar – det är medarbetarnas engagemang som
är skillnaden som gör skillnad.
Beteenden: Jag förmedlar stolthet över att arbeta för Frösunda• Jag inspirerar och använder min positiva
energi och humor
NYFIKENHET - Vi söker aktivt nya kunskaper som gör skillnad för våra deltagare.
Nyfikenhet innebär också att vi ställer krav på våra medarbetare att med ett öppet sinne ta sig an nya
arbetsmetoder och rutiner som höjer kvaliteten för deltagaren. Nyfikenhet innebär att vi lyssnar, tar reda på
hur deltagaren vill ha det på sin dagliga verksamhet. Ibland kan vi tycka att någon har ett sämre beteende,
då ska instinkten inte vara att döma, utan vi ska respektfullt försöka ta reda på varför personen agerar så
som han eller hon gör och möta denne där den är. Den reella deltagarfokusen bygger på ett aktivt
lyssnande. Frösunda kompetensutvecklar medarbetarna så att de inte bara ska höra vad deltagarna har att
säga – de ska kunna lära och förstå också – även när deltagarna själva saknar förmåga att omsätta sina
tankar och känslor i ord.
Beteenden: Jag är öppen och intresserad av vad som sker hos våra deltagare, medarbetare, konkurrenter, i
omvärlden och fångar chanserna när de kommer• Jag är intresserad av den enskilda människans perspektiv
och lyssnar aktivt på dennes behov och önskemål
IMPLEMENTERING AV VÄRDEGRUND
För att påvisa hur vår värdegrund genomsyras i verksamheten och medarbetarnas förhållningssätt i
planeringen, utförandet och uppföljningen av stödet till den enskilde deltagaren, kommer vi här nedan
tydliggöra hur värdegrunden, på ett systematiskt och metodiskt sätt sprids och förankras i hela vår
organisation för att få genomslag i stödet till den enskilde deltagaren på Hammarbys dagliga verksamhet.
Ledarskapet – grunden för det värderingsdrivna beteendet
I Frösundas ledning har åtta av elva ledande personer mycket lång erfarenhet av omsorgsarbete.
Driftsansvariga (fem personer inklusive VD) har tillsammans närmare 150 års erfarenhet från omsorg. Detta
speglar den syn Frösunda har på de speciella utmaningar som finns i att arbeta med vård och omsorg. Det
krävs omfattande kompetens och erfarenhet för att etablera ett gott ledarskap som förgrenar sig ut i
organisationen. För att tydliggöra Frösundas ledarskap har ledningen fattat beslut om åtta kompetenser
som är avgörande för att vi ska lyckas leverera en hög livskvalitet för våra deltagare. Våra ledare utvärderas
kontinuerligt mot dessa. För varje nivå av ledare finns dokumenterade krav i vilken grad respektive
kompetens ska uppfyllas. Även om värderingarna ska genomsyra allt vi gör så handlar ändå en kompetens
specifikt om att leva värderingarna. Utifrån detta är en av chefernas allra viktigaste uppgifter är att vara
modell och förebild. På Frösunda är cheferna inte administratörer – de är tydliga, kommunikativa och
närvarande ledare med deltagaren i fokus..
Vårt deltagarorienterade ledarskap leder till ett värderingsdrivet arbetssätt
Som ledare är man förebild i att levandegöra Frösundas värderingar i vardagens möten. De allra flesta
företag och organisationer har ett antal grundläggande värderingar som verksamheten vilar på. Ibland får
dock dessa inte det genomslag som är tänkt och önskvärt. Vi menar att det beror på att man inte har
definierat de beteenden och handlingar som ska följa av de framtagna värderingarna. De blir en
”pappers-produkt”. Vår arbetsmodell i värderingsdrivet arbetssätt bygger på evidensbaserade metoder
kring beteendeförändring i organisationer. Det är vad medarbetarna GÖR som skapar resultat, inte vilka de
ÄR. Egenskaper, värderingar, attityder är det vi normalt arbetar med för att få beteendeförändring.
Som ledare på Frösunda ska man aktivt stödja individens utveckling för att nå verksamhetens mål. Våra
ledare måste besitta mod, i begreppet mod lägger vi in att en chef måste klara av att fatta svåra beslut. Det
innebär att utmana och ställa höga förväntningar på våra medarbetare. När cheferna definierar och ställer
högre förväntningar visar det sig att de allra flesta medarbetare faktiskt påbörjar en resa för att svara upp
mot de ställda kraven vare sig det handlar om bemötande, arbetssätt eller samarbete. Det handlar om att
vara tydlig i dessa kritiska frågor, men att samtidigt ge verktyg och stöttning. Det är det vi menar med att vi
tror på varje individs förmåga. Så vår syn är att tydligt definierade krav är bra – de får medarbetarna att
växa. När vi kan visa att vi har en tro på varje medarbetare, en tydlighet i vad vi förväntar oss och en ledare
som kan agera förebild i verksamheten, då lyckas vi också engagera våra medarbetare och skapa ett
värderingsdrivet arbetssätt.
För att säkerställa ett kundorienterat ledarskap på Hammarbys dagliga verksamhet har vi en heltid
verksamhetschef (VC) på plats i verksamheten samtliga vardagar med undantag för regionmöten,
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 94 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
utbildningar och konferenser. Verksamhetschefen medverkar på arbetsplatsträffar (APT) och ansvarar för att
60 minuter avsätts till värdegrundsarbete i enlighet med vår agenda för APT. Medarbetarsamtal och
lönesättning kopplas strategiskt till det värdegrunds- och värderingsdrivna beteendet.
Det salutogena förhållningssättet
Våra värderingar och arbetsmetoder grundar sig på forskningen bakom KASAM och vårt mål med att arbeta
salutogent är att ge deltagaren meningsfullhet och livskvalitet. För oss handlar det om att ha ett
förhållningssätt där våra medarbetare i varje situation och aktivitet i individens vardag tänker utifrån KASAM.
Att i varje moment under dagen tänka igenom situationen för individen i form av:
• Hur kan jag motivera individen till att vilja delta?
• Hur förklarar jag, visar och beter mig för att individen ska veta och förstå vad som händer och vad som
förväntas av honom eller henne?
• Hur får jag individen att känna att ”jag kan”?
Vi uppmuntrar våra deltagare att genomföra det som de klarar av att göra och vi ger stöd endast vid behov.
Vi kommunicerar aktivt med våra deltagare och frågar alltid vad de har för önskemål, när och hur deltagaren
vill ha sitt stöd. Vi arbetar med motivation och uppmuntran och låter deltagaren bestämma över sin vardag.
Genom ett aktivt lyssnande tar vi in deltagarens behov vilket skapar möjligheter till en meningsfull dag med
värdighet och självbestämmande. För att det salutogena förhållningssättet ska få fullt genomslag på
Hammarbys DV åtar vi oss, under första och andra avtalsåret, att utbilda samtliga medarbetare i detta.
Verksamhetschefen får vidareutbildning i det salutogena ledarskapet.
FRÖSUNDAS ORGANISATION
I följande avsnitt beskrivs olika funktioner och deras uppgifter att förankra och levandegöra värderingarna.
På Frösunda är vi övertygade om att vi aldrig blir starkare än vår svagaste länk. Det betyder att
värderingarna måste levas i företagsledningen och hela vägen ut i organisationen. Vi menar att det är naivt
att tro att värderingarna annars ska få fullt genomslag
VD och företagsledningen
De signaler som sänds ut av VD och företagsledningen är de signaler som kommer att sändas vidare i varje
led ända ut till den deltagarnära medarbetaren. Därför har vår företagsledning under 2013 genomfört ett
arbete tillsammans med Ekman & Partners för att säkerställa att hela ledningsgruppen ställer sig bakom
Frösundas mål och värderingar. Detta skedde dels genom att hela ledningsgruppen har fått jobba
tillsammans under ett antal heldagar och dels genom att samtliga medlemmar i ledningsgruppen har fått
individuell coachning.
Frösundas kvalitetsmål fram till 2016 ser ut som följer:
• Nöjd Kund Index ska överstiga 90 % som ett genomsnitt över samtliga affärsområden.
• 100 % avtalstrohet.
• 100 % regulatorisk följsamhet.
För att få genomslag ut i hela organisationen måste alla leda sina respektive medarbetare i denna riktning.
De flesta av oss har själva i olika sammanhang sett konsekvenserna av att detta inte görs och många
gånger räcker det med att en eller två personer inte fullt ut står bakom målen och värderingarna för att den
önskvärda effekten ska utebli.
VD har också en ständig dialog med deltagare och närstående, exempelvis genom att delta på
närståendeträffar och personalmöten, men framför allt genom de så kallade VDs kundpaneler. Dessa
gruppmöten är utmärkta tillfällen för VD att få förstahandsinformation kring vad som händer ute i
verksamheterna. Av samma anledning så rapporterar Frösundas kundombudsman direkt till VD. När
informationen går direkt undviks filtrering på vägen fram till högsta ledningen och kommunikationen
underlättas väsentligt.
Koncernledningen är kontinuerligt ute och besöker våra verksamheter och minst två dagar per år har
samtliga personer i ledningen praktik på någon av våra verksamheter. Under 2013 har exempelvis vår
affärsområdeschef för äldreomsorg genomfört sina praktikdagar på 3 olika dagliga verksamheter inklusive
Danvikstulls dagliga verksamhet som vi driver på entreprenad åt Södermalm Sdf.
Affärsområdeschefen (AOC)
AOC ingår i företagsledningen och är ytterst ansvarig för all verksamhet i affärsområdet. Det innebär bland
annat att säkerställa att ledarna arbetar efter vår värdegrund och att ledarnas kompetenser matchar vår
ledarskapsprofil. Detta följs upp av VD genom den normala månadsuppföljningen med respektive AOC,
genom VD:s kundpaneler samt rapporterna från kundombudsmannen och kvalitetsavdelningen.
Regionchefen (RC)
RC ingår i ledningsgruppen för affärsområdet Funktionsnedsättning och rapporterar till AOC. Ett verktyg för
RC när det gäller att följa upp det värderingsdrivna beteendet är resultaten från deltagar- närstående- och
medarbetarundersökningar. Stora delar av undersökningarna fokuserar på just det värderingsdrivna
beteendet. RC följer även upp ledarutvärderingarna noga och gör givetvis också själv regelbundna
utvärderingar av ledarskapet genom månatliga möten med VCn, deltagande på verksamheternas APT möten
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 95 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
och oplanerade och informella besök i verksamheterna. Rapporteringen mellan RC och AOC sker formellt
genom månatliga ledningsgruppsmöten med månadsuppföljningarna, men desto oftare ”informellt” genom
en tät dialog samt regelbundna möten.
Verksamhetschefen (VC)
VC är huvudansvarig för att organisera arbetet i verksamheten och säkerställa att alla medarbetare arbetar
utifrån våra beslutade värderingsdrivna beteenden. Respektfullhet, engagemang och nyfikenhet är våra
värderingar som präglar det sätt som vi ska agera på och uppfattas som. Som VC för Hammarby DV kommer
man vara en förebild i att levandegöra våra värderingar i vardagens möten. Han eller hon är bärare av
Frösundas värderingar och den som säkerställer leverans i enlighet med uppdraget. Till sitt stöd har han/hon
bland annat verksamhetens värderingsledare (se nedan). Vi säkerställer ledarskapet genom en strukturerad
rekryteringsprocess, att tillhandahålla kontinuerlig kompetensutveckling och handledning under avtalstiden
samt genom systematiska uppföljningar från vår kvalitets- och HR-avdelning.
Medarbetarna
Vi säkerställer att vår värdegrund och värderingar är tydliga för våra medarbetare genom att:
• Vid rekrytering ta hjälp av ett självskattningstest. Vi anställer inte personer som inte når minst godkänd
nivå avseende det värderingsdrivna beteendet
• Vi har tagit fram en egen webbaserad bemötandeutbildning som bygger på olika case från verkligheten för
våra medarbetare. Den efterföljs av workshops på APT på varje enhet.
• Kontinuerligt kompetensutveckla samtliga medarbetare med avseende på kvalitet och det värderingsdrivna
beteendet
• Varje chef har ansvar för att ta fram tydliga åtgärdsplaner för de medarbetare som inte uppfyller lägsta
nivå av generella och lokala beteenden
• Medarbetare som agerar efter våra värderingar uppmuntras synligt för detta. Vi lyfter fram goda exempel
på vårt intranät, APT-möten, i informationsbrev/ månadsbrev och i gemensamma sammanhang. Genom att
berätta för alla våra medarbetare om de förebilder vi har, skapar vi en tydlighet om vad som krävs samt
motivation att själv bli en förebild. Vår företagsledning utser varje år ett antal förebilder (dessa kan
nomineras av vem som helst ute i organisationen) som får möjlighet att göra en gemensam studieresa till
någon av våra ”systerenheter” i Europa för att studera hur man där arbetar med kvalitet och värderingar.
• Alla medarbetare deltar i värdegrundsarbete i samband med vår introduktionsutbildning.
Introduktionsutbildningen är obligatorisk för nyanställda i Frösunda och genomförs inom en månad efter ett
övertagande av en entreprenad samt vid nyrekrytering. För att säkra kvalitetsnivån genomgår även
verksamhetens vikarier vår webbaserade introduktionsutbildning.
• Kommunicera värderingarna internt och externt på olika sätt, exempelvis via tavlor, våra månatliga
informationsbrev som går ut tillsammans med lönespecifikationen, på intranätet osv.
LOKAL IMPLEMENTERING AV VÄRDEGRUNDEN
För att säkerställa att individen bemöts i enighet med våra värderingar åtar vi oss att implementera vår
värdegrund på Hammarby DV från och med dag ett. VC anställs minst fyra veckor innan ett övertagande för
att han eller hon ska få en bra introduktion i Frösunda. Detta säkerställer att VC hinner sätta sig in i
Frösunda som organisation, i våra verksamhetssystem samt vårt värderingsarbete inklusive våra
förväntningar på ledarskapet i den specifika verksamheten och utifrån det tecknade avtalet. Redan vid
rekryteringen av VC matchas Frösundas ledarprofil mot individens förmågor. Om vi får förtroendet att driva
Hammarbys DV kommer VC att arbeta enligt ett deltagarorienterat ledarskap för att direkt, och indirekt via
värderingsledaren, instruera och vägleda medarbetarna i det dagliga arbetet avseende det värderingsdrivna
beteendet. I samband med övertagandet kommer alla medarbetare vid Hammarbys dagliga verksamhet att
genomgå en webbintroduktion i värdegrundsarbetet.
I webbintroduktionen för medarbetare bland annat:
• Genomgång av aktuella lagar och föreskrifter såsom LSS, Lex Sarah mm
• Frösundas värderingar och hur den hänger samman med den nationella värdegrunden
• Systematiskt förbättringsarbete
• Det salutogena förhållningssättet
Vi kommer att bryta ner värdegrunden till tillämpad form i den dagliga verksamheten och arbeta systematiskt
med implementering under minst 60 minuter på verksamhetens arbetsplatsträffar. Vi säkerställer att
värdegrunden omsätts i praktisk handling genom ett deltagarorienterat ledarskap, värderingsledare samt
kontinuerlig uppföljning vid arbetsplatsträffar.
Vi arbetar både individuellt och i grupp under våra värderingsmöten. Alla ska få komma till tals och det ska
vara ett öppet och tillåtande klimat. Frösunda har en företagsövergripande värdegrund, men vi vill även att
samtliga verksamheter ska ges möjlighet att arbeta fram sin egen specifika värdegrund, det är målet med
implementeringen. Vår erfarenhet säger oss att medarbetarna blir mer motiverande när de har möjlighet att
vara delaktiga och påverka sitt arbete. De är medarbetarna som känner verksamheten och deltagarna bäst,
det vill vi förvalta och utveckla genom att bidra med vår långa erfarenhet. VC ansvarar för att dokumentera
genomförda värderingsmöten och arbetsplatsträffar och rapportera detta vid månatliga regionchefsmöten.
Vi åtar oss att implementera vårt värdegrundsarbete på Hammarby dagliga verksamhet i enlighet med
nedanstående steg:
NULÄGESANALYS: För att få kunskaper om vilka förutsättningar som finns på verksamheten genomförs en
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 96 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
nulägesanalys. Det är en enkel analys som genomförs med medarbetare och deltagare. Resultatet utgör en
guide för hur värdegrundsarbetet ska utföras. I normalfallet, så följer vår arbetssätt punkterna nedan, men
om vi identifierar speciella förhållanden som kräver andra arbetssätt finns de tillgängliga i form av fler
aktiviteter och utökad handledning.
OBLIGATORISK WEBBINTRODUKTION i våra värderingar: För att få en god grund för vidare arbete och att
säkerställa att alla har en grundläggande kunskap om hur vi arbetar genomförs innan första
värdegrundsmötet en webbintroduktion. Den kan genomföras när som helst under en viss bestämd
tidsperiod. Introduktionen tar ca 60 minuter och den är obligatorisk.
VÄRDEGRUNDSMÖTE 1: För att säkerställa att värdegrunden omvandlas till praktiskt arbete arbetar vi
konkret och praktiskt med värderingsdrivna beteenden på första mötet. Vi fokuserar på våra mission och
värderingar och jobbar med utgångspunkt i dessa för att säkerställa exempelvis deltagarnas rätt till
personlig integritet och självbestämmande. Vi tar gemensamt fram två till tre önskvärda beteenden, som
främjar den enskildes upplevelse av värdigt liv, utifrån varje värdeord.
VÄRDEGRUNDSMÖTE 2: Vid detta möte fokuserar vi på och fördjupar oss i våra mission och värderingar
utifrån olika problemställningar för att konkretisera dessa. Vid detta mötes slut har vi totalt drygt åtta
önskvärda beteenden som tillsammans blir grunden för hur vi i vår verksamhet säkerställer att vi inriktar vårt
arbete på att de personer som har daglig verksamhet får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
VÄRDEGRUNDSMÖTE 3: Vid detta möte görs en planering för vilka aktiviteter och förändringar som behöver
genomföras för att möjliggöra de önskvärda beteendena. För varje beteende görs sedan en aktivitetsplan
med tidsplanering, ansvarsfördelning samt en uppföljningsplan.
Efter att samtliga medarbetare genomgått introduktionen i värdegrundsutbildningen startar vårt arbete med
att upprätthålla den värdegrund vi har satt. För att ständigt hålla värdegrunden levande avsätts alltid minst
60 minuter i samband med varje APT. Värdegrunden och värderingarna förankras sedan fortlöpande genom
att vara integrerat i vår rekryteringsprocess, ingå i introduktionen för nyanställda samt vara en viktig punkt
vid mål- och utvecklingssamtal.
Efter att den gemensamma värdegrundsplaneringen är klar får alla medarbetare i uppgift att göra en
individuell planering för sina egna förhållningssätt och beteenden. Den individuella planen följs upp vid måloch utvecklingssamtal och uppföljningsmöten under året.
En gång om året på en av planeringsdagarna, åtar vi oss att, göra ett större gemensamt arbete för att
utvärdera och därtill revidera värdegrunden efter verksamhetens behov. Den avsatta tiden används
exempelvis till:
•
•
•
•
•
Storytelling och goda exempel
Diskussioner kring de olika värdeorden
Uppföljning av värdegrundsarbetet
Framtagandet av förbättringsåtgärder
Planering av åtgärder och förbättringar inkl. tidsramar för genomförande
På Hammarbys DV kommer vi att ha 2 planeringsdagar per år där vi åtar oss att följa upp vårt
värdegrundsarbete och värderingsdrivna beteenden. Våra verksamheter utvecklas och förändras och det är
av största vikt att vi följer utvecklingen och reviderar vårt sätt att bemöta våra deltagare och varandra.
Kontaktmannaskapet – kärnan i deltagarmötet
Kontaktmannaskapet är ett nyckelverktyg eftersom det är i mötet mellan oss, deltagaren och närstående
som livskvalitet skapas. Det är i kontaktmannaskapet den lyhörda och inkännande dialogen sker och det är
då vi förstår vad det är individen behöver och önskar. Kontaktmannens viktigaste verktyg (vid sidan av sig
själv) är genomförandeplanen och den sociala dokumentationen.
Frösundas värderingsledare
Vi åtar oss att utse en värderingsledare på Hammarbys DV för att säkerställa vårt värdegrundsarbete.
Värderingsledarens enskilt viktigaste uppgift är att vara modell och förebild i det dagliga arbetet utifrån
framtagna beteenden och vårt värdegrundsperspektiv. Hon eller han ansvarar för att kvalitets- och
värdegrundsarbetet på verksamheten metodiskt planeras, följs, utvärderas och rapporterar löpande till
verksamhetschefen. Värderingsledaren ska stötta medarbetarna i värdegrundsarbetet i det dagliga stödet
till deltagaren.
Värderingsledaren har som uppgift att varje vecka ta fram ett gott exempel från en medarbetare som gjort
något extra för en eller flera deltagare och/eller närstående gällande bemötande och vårt arbetssätt. Det
goda exemplet förmedlas till verksamhetschefen som varje månad sammanställer detta och förmedlar till
hela medarbetargruppen. Vårt systematiska arbete för ständiga förbättringar inspirerar våra medarbetare
till engagemang och delaktighet.
Kontinuitet i medarbetargruppen
Kontinuitet i medarbetargruppen är en bidragande faktor till att värdegrunden enklare sprids och förankras
för att få genomslag till stödet till den enskilde. För att säkra kontinuitet kring varje enskild deltagare
arbetar vi med kontakmannaskap. Vi säkerställer att vi rekryterar och behåller bra och kompetenta
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 97 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
medarbetare i Frösunda. Vi åtar oss att hålla en låg personal omsättning genom bland annat en god
medarbetarpolitik, kontinuerlig kompetensutveckling och handledning och höga tjänstgöringsgrader – så
medarbetarna trivs och stannar i Frösunda.
Agenda vid arbetsplatsträffar - APT
VC ansvarar för att vid APT säkerställa att konkreta arbetssituationer och etiska utmaningar med
utgångspunkt i värderingarna och beteenden diskuteras. På APT hålls dessa värderings- och
beteendediskussioner av värderingsledarna.
Varje APT ska hållas i enlighet med Frösundas standardagenda:
DEL 1 – Värderingar och beteenden (60 min)
• 20 min genomgång, där alla får lämna exempel på situationer där det värderingsdrivna arbetet fungerat
bra och mindre bra.
• 4 x 10 min övning: två medarbetare övar mot varandra med två medarbetare som observatörer. En
medarbetare är närstående eller deltagare och en medarbetare spelar sig själv enligt givna förutsättningar.
Vi försöker agera så realistiskt som möjligt så att vi kan träna på våra beteenden. Observatörerna får
redogöra för vad de sett och tillsammans reflekterar vi sedan över hur vi kan utveckla beteendet.
DEL 2 – Kvalitetsarbete (60 min)
• Genomgång av kvalitetsrådets arbete och dess förslag på åtgärdsplaner.
DEL 3 – Praktiskt och övrig information (60 min)
• Information från Frösunda, arbetsmiljö, brandskydd, personalförändringar m.m.
Utbildning och kompetensutveckling
För att säkerställa att samtliga medarbetare vet hur de ska arbeta och agera utifrån våra värderingar och
värderingsdrivna beteenden kommer verksamhetschefen att upprätta individuella
kompetensutvecklingsplaner tillsammans med medarbetarna. Genom kontinuerlig kompetensutveckling
säkerställer vi en repetitiv inlärningsprocess vilken är grunden för att värderingarna verkligen ska ”sätta
sig”. Samtliga medarbetare kommer att gå vår interna halvdagsutbildning - Bemötande utifrån våra
värderingar - under första avtalsåret. Värderingsledarna går därtill - Vår värderingsledarutbildning - under
första avtalsåret.
BEMÖTANDE UTIFRÅN VÅRA VÄRDERINGAR: Detta är en intern halvdagsutbildning som handlar om ett
önskvärt beteende utifrån våra värderingar; respekt, engagemang och nyfikenhet. Varje
värderingsutbildning inleds med att en deltagare och en närstående utifrån olika konkret perspektiv berättar
hur värderingar påverkar beteenden och bemötande.
VÅR VÄRDERINGSLEDARUTBILDNING: Detta är en intern ledarskapsutbildning som enbart syftar till att stärka
rollen som modell och förebild. Utbildningen är indelad i fyra steg om halvdagar och omfattar följande
moduler:
• Modell och förebild – att leva Frösundas värderingar
• Förtroendeingivande kommunikation
• Kvalitetsarbete i praktiken
• Att möta närstående
Handledning
Medarbetarna på Hammarbys dagliga verksamhet kommer att erbjudas, efter en noggrann
behovsinventering, fortlöpande handledning utifrån verksamhetens specifika behov minst 10 gånger per år.
Två av dessa tillfällen kommer specifikt att behandla etiska dilemman. Vi åtar oss – att med stöd från
handledare från vårt interna Metodstöd- påbörja samtliga terminer med ett handledningstillfälle utifrån
verksamhetens värdegrund. Syftet är att ge medarbetargruppen stöd i bemötandet utifrån värderingsdrivna
beteenden och hur vi på bästa sätt ska arbeta för att säkerställa att värdegrundsarbetet kommer
deltagaren till nytta.
Etiskt råd
Vi håller för närvarande på och bildar ett etiskt råd som ska arbeta med komplicerade och utmanande frågor
som berör verksamheten. Frågeställningar som etiska rådet arbetar med kan handla om allt ifrån
ägarfrågor/vinster i vården till närståendes önskan om aktiviteter när dennes nära och kära inte vill själv.
Det etiska rådet ska ha en blandad sammansättning vad gäller erfarenhet och kompetens, exempelvis präst,
filosof eller forskare. Efter varje möte kommer vi att öppna upp med en chatt för våra alla våra medarbetare
inklusive medarbetarna på Hammarby DV för att ta del av informationen och aktivt delta i chatten. Ett
sammandrag av chatten läggs sedan ut på intranätet.
Mål och utvecklingssamtal MoU
Varje befattning har mätbara mål som innehavaren ska uppnå. Det kan vara kvalitetsmål, beteendemål,
bemötandemål, etc. Utifrån aktuella mål diskuterar chef och medarbetare vid utvecklingssamtalet vad som
krävs för att uppnå dessa.
MoU ger chef och medarbetare en tydlig bild av vad som ska utvärderas vid ett utvecklingssamtal. Varje
utvecklingssamtal innehåller diskussioner kring hur medarbetaren har genomfört sina arbetsuppgifter,
måluppföljning, etc. Vi följer upp medarbetarnas bemötande i Mål och utvecklingssamtal (MoU) med syfte att:
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 98 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Säkra värderingarna, kompetensen samt beteendena. MoU och lönesättning kopplas strategiskt till det
värdegrunds- och värderingsdrivna beteendet. Vi åtar oss att årligen genomföra MoU med respektive
medarbetare på Hammarby DV.
Fadderskap
Verksamhetschef har till uppgift att utse en fadder till våra nyanställda medarbetare. Samtliga medarbetare
får en fadder som har erfarenhet av Frösunda och kan stödja den nya medarbetaren i olika frågesättningar
utifrån våra värderingar och förhållningssätt. Fadderskapet pågår under tre månader och bidrar till att den
nyanställde känner sig både välkommen men också mer säker i sin nya roll. Fadderskapet är ett sätt för oss
att skapa tillfälle för reflektion tillsammans med en annan medarbetare och det ger medarbetaren ett
inledande kolligalt stöd.
Teamarbete
För att säkerställa att det dagliga arbetet med våra deltagare bygger på värdegrunden och våra
värderingsdrivna beteenden så åtar vi oss att medarbetarna kontinuerligt ska utföra stödet i team.
Exempelvis när kontaktmannen utvärderar genomförandeplanen med ”sin” deltagare så är en kollega
bisittare och kan därefter ge feedback på situationen. Bisittaren kan vara vice kontaktperson,
värderingsledaren, verksamhetschefen eller representant från vår avdelning Metodstöd. Detta med syftet
att ge varandra feedback på hur vi bemöter våra deltagare i vardagen och att vi följer det vi kommit överens
om i implementeringsfasen.
Kvalitetsråd
Vi åtar oss att bilda ett kvalitetsråd för verksamheten. Kvalitetsrådet träffas sex gånger per år och
identifierar samt analyserar systematiska brister kring beteenden och värderingar. Bland annat bearbetar
rådet samtliga avvikelser som har uppståt. Kvalitetsrådet föreslår en åtgärdsplan till APT som beslutar om
den samma. Protokollen tillsändes beställaren om så önskas.
Förebild
Medarbetare som agerar efter våra värderingar uppmuntras synligt för detta. Vi lyfter fram goda exempel på
vårt intranät, i månadsbreven, och i gemensamma sammanhang såsom vid arbetsplatsträffar. Genom att
berätta för alla våra medarbetare om de förebilder vi har inom verksamheten och Frösunda, skapar vi en
tydlighet om vad som krävs och motivation att själv bli en förebild. När våra medarbetare uppfattar att de
ingår i ett sammanhang, gör nytta och får ytterligare kompetenser inom sin yrkesroll uppstår en positiv
effekt gällandes motivation, engagemang och deltagarnytta.
UPPFÖLJNING AV VÄRDEGRUNDSARBETE
Om vi får åter förtroendet att driva Hammarbys dagliga verksamhet så åtar vi oss att systematisk följa upp
vårt värdegrundsarbete. Se avsnitt 3.2.3.3. Uppföljning
Utvärderingsgruppens bedömning utifrån anbudsgivarens
beskrivning (Fasta svarsalternativ)
7,00 %
3.2.1.2. Bedömningsgrund 1:2. Samverkan - vikt 5 %
Anbudsgivaren ska utifrån den dagliga verksamhet som anbudet avser, beskriva hur man
avser att samverka med andra parter runt den enskilde på dennes villkor och med
iakttagande av gällande sekretessbestämmelser, t.ex. boende och berörda enheter inom
landstinget.
50 eller 100 poäng kan utdelas för det mervärde som bedöms finnas i anbudsgivarens
beskrivningar och åtaganden om arbetssätt samt regelbunden och planerad samverkan med
andra aktörer med den enskilde brukaren i fokus.
Gör beskrivning i enlighet med vad som anges ovan!
(Fritextsvar)
Frösunda har ett strukturerat ledningssystem för kvalitet, enligt SOSFS 2011:9 (och SOSFS 2005:12).
Ledningssystemet för kvalitet och koncerngemensamma processer och policys samt rutiner och lokala rutiner
för varje affärsområde finns på vårt Intranät. Se vidare bilaga 4 för beskrivning av vårt ledningssystem.
Frösundas ledningssystem består av 10 delar eller manualer, som alla är direkt härledda ur föreskriften om
kvalitetsledning. Samverkan är en av dessa 10 delar.
Frösundas samverkansprocesser och rutiner baserar sig på våra värdegrund och värderingar och
säkerställer kvaliteten på våra insatser som i sin tur bidrar till att deltagaren, utifrån dennes behov och
förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett
självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Av processen och rutinerna framgår det tydligt hur
samverkan ska bedrivas i verksamheten så att det möjliggör ett följsamt samarbete mellan berörda
verksamheter inom socialtjänsten och med anhöriga/närstående/ställföreträdare, myndigheter, föreningar
och andra organisationer.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 99 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Frösundas företagsövergripande värderingar och Hammarby DVs lokala värdegrund kommer att genomsyra
hur vi samverkar med anhöriga/närstående/ställföreträdare samt externa aktörer. De värderingsdrivna
beteenden som verksamheten tar fram kommer att ligga i grund för vårt bemötande gentemot
närstående/ställföreträdare. Vårt värderingsdrivna beteende ska säkerställa att vårt bemötande är
professionellt, personligt och empatiskt. Behovet av samverkan måste bedömas för varje enskild deltagare i
relation till dennes unika behov, önskemål och övriga förutsättningar.
Arbetssätt och rutiner för samverkan
Verksamhetschefen ansvarar för att utifrån Frösundas samverkansprocesser skapa lokala arbetssätt för
samverkan som är anpassad till Hammarby DV. Det är sedan deltagarens kontaktman som är den
samverkansansvariga och som säkerställer att det finns deltagarnära rutiner för samverkan, detta för att
åstadkomma en regelbunden och planerad samverkan med deltagaren i fokus. Våra rutiner utgår alltid
utifrån deltagarens önskemål, villkor och dennes medgivande. Kontaktmannen börjar alltid med att fråga
deltagaren vilka personer som vi får lov att tala med i dennes nätverk vilket dokumenteras i
medgivandeintyget. Det är deltagarens behov som styr vilka vi ska samverka med. Medgivandeintyget skrivs
under av deltagaren eller legal företrädare och kontaktmannen. Samtliga medarbetare i verksamheten har
skyldighet att känna till samverkansrutinerna för varje deltagare.
Kontinuitet - relationsbildning
All våra arbetssätt, metoder, processer, rutiner och policyn är till för att skapa en hög omsorgskontinuitet i
våra insatser för varje enskild deltagare. För att säkra kontinuitet kring varje enskild deltagare arbetar vi
med kontakmannaskap. En viktig aspekt i att skapa och upprätthålla en hög omsorgskontinuitet är genom
samverkan med alla berörda aktörer runt varje enskild deltagare. Vi vet att en viktig faktor för att uppnå hög
omsorgskontinuitet är att rekrytera och behålla bra och kompetenta medarbetare i vår organisation.
Medarbetarkontinuitet skapar i sin tur regelbundenhet i samverkan med närstående/ställföreträdare och
externa aktörer. Relationsbildningen är en viktig aspekt i att skapa ett gott samarbete, och relationer
bygger vi inte över en natt, utan goda respektfulla relationer byggs utifrån förtroende hos
närstående/ställföreträdare och andra externa aktörer. Och då är det viktigt att vi har kontinuitet i
medarbetargruppen runt varje enskild deltagare för att bilda förtroende och långsiktiga samarbeten. Detta
gör vi bland annat genom en god medarbetarpolitik så medarbetarna trivs och stannar på Frösunda,
kontinuerlig kompetensutveckling och handledning för medarbetarna och höga tjänstgöringsgrader om så
önskas - för att värna om en hög kontinuitet och minska antalet personer kring deltagaren. Detta för att
omsorgen ska utföras av ett fåtal personer som deltagaren känner väl och som denne har förtroende för.
Verksamhetschefen tar månadsvis ut bemanningsstatistik ur vårt HR-system och följer på det sätt upp bland
annat kontinuiteten. Rapport kan skickas till beställaren vid önskemål.
Kontaktman (Stödperson) - samverkansansvarig
I Hammarbys dagliga verksamhet kommer varje deltagare ha en kontaktman som är samordningsansvarig.
Huvuduppgiften för den samordningsansvariga är att samordna insatserna i dialog med deltagaren.
Kontaktpersonen stödjer deltagaren att identifiera viktiga aktörer för att upprätta en samordningsplan som
sedan ligger i grund för vårt samverkansarbete. Samtliga i medarbetargruppen ska sedan ta del av denna
plan.
Genomförandeplan
Efter att deltagaren gett sitt medgivande upprättas rutiner för samverkan med närstående/legal
företrädare. Rutinerna dokumenteras i deltagarens genomförandeplan. Exempel på samverkansformer och
rutiner är:
• Om deltagaren vill att närstående/ ställföreträdare ska bjudas in vid upprättandet av genomförandeplanen
samt vid uppföljning av den.
• Inbjudan till nätverksmöten – vilka ska delta och hur ofta ska mötena hållas.
• Vill deltagaren att vi bjuder in närstående till gemensamma träffar med andra närstående mm.
Kontaktmannen följer tillsammans med deltagaren upp samverkansrutinerna minst två gånger per år i
samband att genomförandeplanen utvärderas. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret att
utvärderingarna genomförs.
Löpande kontakt och överenskommelse
Det ingår i kontaktmannens ansvarar att skapa en relation och upprätthålla en kontakt med deltagarens
närstående/ställföreträdare enligt överenskommelse. Det kan t.ex. vara att kontaktmannen ringer en gång i
veckan till närstående, mailar veckoplaneringen, bjuder in till gemensamma aktiviteter med mera.
Överenskommelsen ska finnas dokumenterad i genomförandeplanen.
Vi åtar oss att upprätta ett kontaktmannaskapskontrakt med respektive deltagare. Deltagaren, kontaktman
och närstående/ställföreträdare upprättar tillsammans kontraktet. Kontraktet är en överenskommelse
mellan parternas ansvarsområden och vem som ska stödja deltagaren med vad för att skapa en tydlighet i
deltagarens insats.
Vid ett övertagande
Om vi får förtroendet av Södermalms Sdf att driva Hammarbys DV kommer vår samverkan med anhöriga/
närstående/ställföreträdare samt externa aktörer påbörjas i samband med ett övertagande.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 100 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Frösunda är mycket mån om att varje övergång ska bli så trygg, bra och smidig som möjligt för deltagare,
närstående och medarbetare. Under uppstartstiden, det vill säga tiden från det att Frösunda fått beskedet
att vi fått förtroende att driva en verksamhet till det att vi tar över, har vi som komplement till övrig
kommunikation och möten en webbsida tillgänglig på Frösundas webbplats för deltagare, anhörig, god man,
företrädare och medarbetare. Som en del av övergångsprocessen publiceras här löpande information vad
som händer och vad som är på gång. Den som inte kunnat medverka vid ett möte ska kunna hitta relevant
information här i efterhand. På sidan finns uppgifter till kontaktpersoner inom Frösundas HR-ansvarige,
uppstartsansvarige samt regionchef. Dessutom finns information om de enheterna/tjänsteområde
upphandlingen gäller samt uppstartsdatum. Som medarbetare finns också en FAQ – frågor och svar –
rörande deras anställning. För vikarier finns formulär för att specificera önskemål rörande vikariatet. Allt för
att underlätta för medarbetarna att få tillgång till rätt information. Genom att ha samma sida för både
deltagare, närstående och medarbetare skapar det en transparens i vad som händer där både deltagare
och medarbetare ska hållas informerade löpande. Om Frösunda får förtroendet att driva Hammarby dagliga
verksamhet åtar vi oss att skapa en microsite.
I samband med ett övertagande bjuder verksamhetschefen in närstående/ställföreträdare inom tre månader
för att lära känna deltagarens nätverk, ta emot synpunkter, lyssna på eventuella önskemål.
När deltagare börjar på Hammarby dagliga verksamhet (DV)
När en deltagare börjar på Hammarby DV tilldelas han eller hon en kontaktman och en vice kontaktman som
deltagaren har rätt till att byta. Ett viktigt uppdrag i kontaktmannaskapet är att lära känna deltagaren och
närstående/ställföreträdare. För att närstående ska integreras i våra olika samarbetsformer arbetar vi med
att skapa en god kontakt och bra kommunikation mellan närstående, verksamhetschef och medarbetare. För
att lyckas vet vi att närstående behöver känna att de blir tagna på allvar, att de blir bekräftade och
respekterade som kunskapskälla.
Vi åtar oss att inleda samverkan med närstående/ ställföreträdare på följande vis:
•Innan deltagaren börjar på Hammarby DV gör kontaktmannen och verksamhetschefen, om deltagaren
önskar och vill, ett besök på deltagarens tidigare sysselsättning/arbetsplats/skola och även ett hembesök
på deltagarens boende för att få en ordentlig överrapportering och skapa kontakt med deltagarens
närstående, kontaktperson på boendet och/eller personliga assistenter.
•I samband med att deltagaren börjat, under första veckan, på Hammarby DV håller kontaktmannen och
deltagaren ett samverkansmöte med deltagarens nätverk. Vilka som deltar i mötet utgår ifrån deltagaren.
Här bestämmer vi tillsammans När, Hur och Hur ofta samverkan ska ske med olika personer i deltagarens
närverk som sedan dokumenteras i deltagarens genomförandeplan och följs upp minst två gånger per år. Vi
uppmuntrar till att närstående och deltagarens kontaktperson på boendet eller personliga assisten deltar
vid mötet för att vi ska få möjlighet att träffas, berätta om Hammarby och gå igenom deltagarens, boendets
och närståendes förväntningar.
•Deltagarens närstående/ställföreträdande får en välkomstmapp, vilken finns på 10 olika språk. Vi har en
anpassad välkomstmapp för närstående där de framgår kontaktuppgifter till Hammarby DV och
verksamhetschefen, kontaktuppgifter till kundombudsman, rutiner för synpunkter och klagomål med mera. I
samband med att deltagare börjar hos oss talar vi alltid om vem närstående ska vända sig till för att lämna
synpunkter på vår verksamhet samt vilka rutiner som finns. En sammanställning över synpunkter och
klagomål samt åtgärder kommer att sammanställas minst tre gånger per år och redovisas beställaren.
Verksamhetschefen ansvarar för att återkoppla synpunkter och klagomål till närstående inom 24 timmar, alla
dagar i veckan.
• Vi åtar oss att utvärderar introduktionen för att ta del av närstående/ ställföreträdares upplevelser vad
gäller hur introduktionen fungerat, hur vårt bemötande har varit, hur delaktiga de känner att det har varit
samt om de har ytterligare önskemål och synpunkter. Detta göra verksamhetschefen en vecka efter
introduktionsperioden genom att kontakta närstående via telefon eller via mail. Utvärdering är viktig för att
närstående/ ställföreträdare inte minst för att öka deras delaktighet men ger oss också möjlighet att
utveckla verksamheten och anpassa arbetssätt och mål för att öka deltagarens självständighet.
SAMVERKAN MED NÄRSTÅENDE/ STÄLLFÖRETRÄDARE
Vi åtar oss att ha regelbunden och planerad samverkan med närstående/ställföreträdare enligt nedan
beskrivning.
Närståendeträffar
Vi åtar oss att bjuda in till en närståendeträff en gång per halvår på Hammarby daglig verksamhet.
Verksamhetschefen är med vid träffarna och svarar på frågor. Vi anordnar med trevligheter och fikar, visar
bilder från aktiviteter med mera. Målet är att stärka relationen med närstående genom gemenskap,
kunskapsutbyte och aktiviteter. Det är under ett av dessa möten som verksamhetschefen presenterar
resultatet från deltagare- närståendeundersökningarna samt handlingsplanen för de vidtagna
förbättringsåtgärderna.
Månadsbrev
Vi åtar oss att skicka månadsbrev till närstående. Verksamhetschefen skickar månadsbrev till deltagarens
närstående/legal företrädare. Brevet skickas via mail eller post och presenterar en sammanfattning av vad
som är aktuellt i Hammarby DV och i Frösunda i sin helhet. Till exempel övergripande beslut, rapporter om
händelser/resultat samt kommande aktiviteter.
Drop-in-eftermiddag/kväll
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 101 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Vi åtar oss att avsätta två eftermiddagar/kvällar i månaden som drop-in då närstående/ställföreträdare är
välkomna till Hammarby DV för samtal utan förhandsmeddelande eller tidsbokning. Verksamhetschefen
ansvarar för drop-in-kvällen och syftet är öka möjligheten till individuella samtal med verksamhetschefen
samt säkerställa en öppen, tillgänglig och trygg verksamhet även för närstående. När drop-in-kvällarna
inträffar informeras via vårt månadsbrev.
Närståenderåd
Verksamhetschefen tillsammans med Värderingsledaren kommer att leda ett närståenderåd på Hammarby
DV. Detta för att skapa ett forum där närstående kan dela erfarenheter, synpunkter samt delge
förbättringsförslag. Vid första träffen kommer vi att gå igenom våra värderingar och verksamhetens
värderingsdrivna beteenden. Vi åtar oss att bjuda in till närståenderåd fyra gånger per år.
Föreläsningar
Vi åtar oss att bjuda in närstående/ ställföreträdare till föreläsningar en gång per år, där medarbetare från
våra dagliga verksamheter berättar om sina aktiviteter på verksamheterna. Vi driver idag ett stort utbud av
dagligverksamheter med olika inriktningar.
Vi har t ex ett flertal dagliga verksamheter med inriktning konst och musik i Stockholms närområde. Här finns
hantverkspedagoger med lång erfarenhet som kan beskriva möjligheterna för deltagare att arbeta i en
stimulerande i kreativ miljö. Andra verksamheter vi i driver idag är inriktade mot verkstad och
snickeriarbeten. På dessa arbetsplatser byggs bl a staket och renoveras möbler.
Vår arbetskonsult samt arbetsterapeuten kommer även att ha föreläsningar för närstående/ställföreträdare
en gång per år under avtalsperioden. Det kan handla om att ta tillvara och utveckla fysiska, kognitiva och
sociala färdigheter eller informera om hjälpmedel i hemmet eller på arbetsplatsen. Arbetskonsulenten
informerar om t ex arbetsprövningsplatser och uppföljning av arbetsprövning.
Studiebesök
Vi kommer även att anordna studiebesök en gång per år för närstående/ställföreträdare till några av våra
dagliga verksamheter i Stockholmsområdet. De kommer även att bjudas in till vernissage, basarer och andra
tillställningar som våra dagliga verksamheter bjuder in till.
Anhörigas riksförbund
Frösunda har ett nära och förtroendefullt samarbete med Anhörigas riksförbund. Dels genom
kunskapsutbyte och dels genom att delta på AHR:s anhörigriksdag varje år. Anhörigriksdagen är en
mötesplats med fokus på att skapa goda förutsättningar för närstående som vårdar och stödjer närstående.
Samarbetet handlar också om att öka kunskapen för närstående och bidra till bättre förutsättningar för
närstående som vårdar sina närstående.
SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER
Samverkan internt och externt styrs genom våra samverkansprocesser. Grunden för vår samverkan sätts i
huvudprocesserna exempelvis genom samverkansavtal, och rutiner för hur samverkan ska ske skapas på
lokal nivå utifrån deltagarens behov och förutsättningar.
Som exempel samverkar vi med stadsdelsförvaltningar och kommun, med hälso-och sjukvården vid
vårdplanering, vid in- och utflytt i våra verksamheter samt efter behov och önskemål under tiden deltagaren
går på en av våra dagliga verksamheter, samt för verksamhetens behov. I samband med upprättandet av
deltagarens genomförandeplan fastställs behovet av och omfattningen av olika typer av samverkan kring
deltagaren. För verksamhetens del finns rutiner gällande exempelvis samverkan kring läkarinsatser,
munhälsovård, fotvårdsspecialister samt olika frivilligorganisationer och skolor. Vi tydliggör årligen och
skriftligen i verksamhetsplanen vilka externa parter vi övergripande ska samverka med.
Vi vill ännu en gång poängtera att samverkan sker efter medgivande från deltagaren för att säkerställa att
deltagarens behov alltid är i fokus.
Nätverkskarta
För att säkerställa att samverkan sker med deltagaren i fokus, åtar vi oss att arbetar med nätverkskartor
tillsammans med deltagarna på dagliga verksamheten för att skapa en helhetssyn över deltagarens nätverk.
Kartan är dels ett kommunikationsredskap mellan kontaktman och deltagare, och dels ett hjälpmedel för
deltagaren att visualisera sitt nätverk. När vi ritat upp nätverkskartan så gör vi tillsammans en analys av den
och titta på vilka relationer som deltagaren vill utveckla och på vilket sätt. När nätverkskartan är utvärderad,
åtar sig kontaktmannen att sammanställa vilka aktörer och organisationer som deltagaren har kontakt med
idag, samt aktörer och organisationer som deltagaren skulle vilja få kontakt med framöver. Med
utgångspunkt i sammanställningen kontaktar sedan verksamhetschefen relevanta aktörer för att initiera
samarbeten med syftet att främjar deltagarens utveckling och bredda det sociala nätverket. Ett exempel kan
vara att gå på studiebesök på ett företag som intresserar deltagaren lite extra. Idag arbetar vi aktivt med
nedanstående organisationer för att ge deltagaren stöd i att ta tillvara på deltagarens sociala, kulturella och
andliga behov och intressen:
•
•
•
•
•
Hjärnkraft
Riksförbundet Attention
Autism och Aspergerföreningen
FUB
Arbetsförmedlingen – om deltagaren vill komma ut i arbetslivet alt praktikplats
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 102 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
•
•
•
•
•
•
Hjälpmedelcentralen
Skansen
Skolor
RSFU gällande sex, samlevnad och preventivmedel
PUFFA
Ridskolor m.m.
På respektive verksamhet kommer vi att tillhandahålla med informationsmaterial och ge tips på aktuella
föreläsningar som kan vara av intresse för deltagare och närstående. Vi kommer att arrangera årliga träffar
med aktiviteter där närstående och intresseorganisationer bjuds in.
Deltagarens boende
För att skapa trygghet och kontinuitet för deltagaren åtar vi oss att utveckla samverkansrutiner mellan
boendet och deltagarens dagliga sysselsättning redan från dag ett. Dessa rutiner dokumenteras i
deltagarens genomförandeplan. Vi bjuder in deltagarens kontaktman på boendet till ett möte i början av
varje termin. Detta för att bland annat komma överens om rutiner för samverkan och/eller stämma av
befintliga rutiner. Deltagarens kontaktman på Hammarbys dagliga verksamhet och kontaktmannen på
boendet håller sedan en kontinuerlig kontakt utifrån fastställda rutiner som finns dokumenterade i
genomförandeplanen. Det kan vara till exempel att kontinuerlig dialog förs vid bestämda tidpunkter via
telefon och mail samt vid behov. I samband med uppföljningen av genomförandeplanen följer vi upp hur
detta samarbete fungerar.
Deltagaren kan också alltid själv informera boendet respektive daglig verksamheten om hur
dagen/kvällen/natten varit. Flera av våra deltagare använder sig av kontaktböcker för att delge information
mellan verksamheterna. I kontaktboken kan deltagaren, antingen själv eller med stöd av medarbetare,
skriva ner och/eller använda bilder av vilka aktiviteter som deltagaren gjort eller om något har blivit fel under
dagen och som kan komma att påverka eftermiddagen när deltagaren kommer hem. Det är viktigt att
poängtera att detta görs med iakttagande av gällande sekretessbestämmelser.
Hälsa och sjukvård
Vårt ansvar och åtaganden är att se till att den som har daglig verksamhet hos oss får tillgång till den hälsooch sjukvård samt den tandvård som han eller hon behöver. Frösunda utformar en
samverkansöverenskommelse med den vårdgivare som Stockholm stad anger att verksamheten ska
samarbeta med. Frösunda har en standardiserad övergripande mall som underlag för samarbetet i enlighet
med rutiner och riktlinjer som bygger på hälso- och sjukvårdens författningar. Överenskommelsen anger
omfattning av samarbete, arbetsuppgifter samt ansvarsfördelning som till exempel om hur och när kontakt
ska tas med hälso- och sjukvårdspersonal, läkemedelshantering, delegering, dokumentation av hälso och
sjukvårdsinsatser och rapportering av avvikelser. Medarbetare som arbetar på Hammarby dagliga
verksamhet samt primärvårdens sjuksköterska som ansvarar för deltagarnas hälso- och sjukvård har enligt
mallen gemensamma och synkroniserade arbetsrutiner och en tydlig ansvarsfördelning om hur
patientsäkerheten säkerställs. Besök bokas för deltagarens räkning vid behov eller om deltagaren själv
uttryckt sådant önskemål och kontaktmannen är alltid behjälplig med att ta kontakt med hemsjukvården
eller deltagarens fasta läkarkontakt. Kontaktuppgifter finns alltid dokumenterat i den sociala journalen för
hur kontakter ska tas.
Med deltagarens livskvalitet i fokus åtar vi oss att samverka med deltagarens husläkare, distriktsköterska,
tandläkare, fotvård, sjukvård och psykiatrin.
Minst en gång per år eller mer vid överenskommelse träffas verksamhetschefen och Stadsdelsnämndens
medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) för att gemensamt följa upp patientsäkerheten samt hur det
dagliga arbetet fungerar i enlighet med riktlinjer och lokala rutiner. Uppföljningen handlar exempelvis om
kommunikation och informationsöverföring, delegerade medicinska arbetsuppgifter, läkemedelshantering,
avvikelsehantering, dokumentation, habilitering/hjälpmedel, tandvård, info till närstående, hygien och
omhändertagande av avliden. Rapport om egenkontrollens resultat skickas till Frösundas kvalitetsavdelning
och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Resultatet av genomgången kan skickas till stadsdelens
kontaktperson enligt överenskommelse. Om deltagare akut förs till sjukhus ansvarar tjänstgörande
medarbetare för att närstående/ställföreträdare samt sjuksköterska informeras.
Våra medarbetare ska alltid om behov och önskemål ifrån deltagaren finns ledsaga deltagaren till olika
besök och möten.
Re/habilitering
Hälsofrämjande och funktionsbevarande åtgärder är viktiga för flertalet deltagare. När deltagaren bedöms
ha behov av insatser av rehabilitering eller habilitering samverkar kontaktmannen och vår egen
arbetsterapeut med andra viktiga aktörer som till exempel logopeder och sjukgymnaster som tillsammans
skapar det tvärprofessionella teamet runt deltagaren. De samordnar planeringen tillsammans med dagliga
verksamhetens övriga medarbetare. När våra medarbetare ska utföra funktionsbevarande insatser
(vardagsrehabilitering) upprättas skriftliga instruktioner för detta även om åtgärden är att betrakta som
rådgivning för deltagarens egenvård. Vi samverkar även avseende fysiska aktiviteter som är en viktig del för
deltagarens välbefinnande. Valet av fysiska aktiviteter ska vara professionellt bedömda av teamet runt
deltagaren så att träningsaktiviteten passar deltagaren. Resultatet av aktiviteten utvärderas minst två
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 103 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
gånger per år, då tillsammans med deltagaren och dennes närstående och dokumenteras i
genomförandeplanen. Sjukgymnast och arbetsterapeut samarbetar med deltagarens kontaktman,
sjuksköterska för att tillsammans öka motivation hos deltagaren att träna och delta i aktivitet med hälsa och
välbefinnande i fokus.
Beställaren
Med deltagaren i fokus samverkar vi aktivt med beställaren och närstående vid en verksamhetsövergång för
att övergången inte ska medföra några brister i deltagarens omvårdnad och service. Frösunda har en väl
detaljerad och strukturerad process för övertagande för att inget ska falla mellan stolarna. Se vidare under
punkt 1.3.5. övertagande av personal och verksamhet. Vi delger Stockholm stad kontinuerligt under
övertagandefasen hur långt vi har kommit i processen. När tidigare utförare är någon annan än staden så
löper arbetet parallellt med att synkronisera processen med nuvarande utförare också.
Tre månader efter ett övertagande så har regionchefen en uppföljning med staden för att utvärdera hur den
första tiden fortlöpt. Även vår kvalitetsavdelning genomför en intern uppföljning efter tre månader i
verksamheterna för att säkerställa att vårt arbete har fortlöpt i enighet med våra processer. Vi är öppna
med resultatet av våra uppföljningar, ett av våra ledord är transparens, och resultatet av vår
internuppföljning delges beställaren.
Därefter har verksamhetschef kontinuerliga träffar och uppföljningar med staden utifrån deltagarens behov
och överenskommelse med ansvarig handläggare.
Frösunda åtar sig att upprätta en rapportstruktur som följer stadsdelens krav och önskemål, samt
överensstämmer med förväntningarna på samverkan enligt stadens rutin för kvalitetsuppföljning av dagliga
verksamheter.
Vi åtar oss att samverka med handläggare samt för deltagaren relevanta personer när deltagaren behöver
upprätta en individuell plan, vårdplan enligt hälso- och sjukvårdslagen och/eller en habiliteringsplan. För
dessa kontakter upprättas samverkansrutiner som dokumenteras i genomförandeplanen. Deltagarens
kontaktman kommer medverka med upprättandet samt vid utvärderingen om deltagare eller dennes
företrädare vill det.
Vi samverkar gärna med Stockholms stad, Södermalm Sdf, i samverkans – och utvecklingsfrågor som ger oss
möjlighet att utföra en omsorg som erbjuder våra deltagare högsta möjliga livskvalitet. Oavsett.
Samverkan med andra verksamheter inom Frösunda
Vi åtar oss att ta tillvara på våra medarbetares kunskaper och färdigheter samt att dessa förmedlas vidare
till andra medarbetare inom och utanför den aktuella verksamheten. Hos oss finns en rik kompetensbank
och medarbetare med en specifik kunskap bjuds in till annan verksamhet, berättar och handleder annan
medarbetargrupp. Om deltagarna är i behov av en specifik kompetens, t.ex. om Hammarby DV vill ha stöd i
att utveckla sin verksamhet så kan medarbetare från annan Frösundaverksamhet ge stöd i arbetet med att
vara en arbetsplatsinriktad verksamhet, eller om de skulle vilja utveckla sitt legoarbete då ett flertal av våra
verksamheter driver legoarbete. Syftet med att ta stöd av varandra är att ta vara på den samlade
kompetens och hjälpa varandra att utveckla professionaliteten i den vardagliga verksamheten.
Med deltagaren i fokus åtar vi oss att samverka med andra verksamheter för att stödja deltagaren i att
utveckla sociala kontakter. Vi kommer att en gång per år bjuda in till aktivitet mellan våra dagliga
verksamheter i Stockholmsregionen för att ge möjlighet till ett utökat socialt nätverk och samverkan.
Riksförbundet Attention
Frösunda samverkar med Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Varje år genomför vi tillsammans NPF-forum, en nationell
konferens, som syftar till att öka intresset och öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
som Aspergers syndrom och ADHD eftersom denna grupp lätt hamnar i svårigheter till följd av brist på
förståelse hos omgivningen. Det handlar om ett arbete som ska leda till att personer med NPF-diagnoser ska
bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver i skolan, på arbetsmarknaden och på fritiden. Vi
uppmuntrar våra deltagare och medarbetare att delta under forumet som innehåller båda föreläsningar och
mässutställning.
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Att samverka med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är viktigt och är i linje med Sveriges Kommuner
och Landstings vilja för att fler personer med funktionsnedsättning ska komma i arbete. Vi samverkar med
Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF) och denna samverkan genomförs alltid utifrån de behov
och förutsättningar som finns hos respektive deltagare och utifrån var i processen deltagaren befinner sig.
Om deltagaren vill att en individuell plan upprättad så medverkar deltagarens kontaktman alternativt
arbetskonsulenten vid upprättandet. Syftet är att vi, aktörerna runt deltagaren, gemensamt ska ge
deltagaren förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden och ge dem det stöd de behöver för att
klara övergången från daglig verksamhet till lönearbete. Se vidare i avsnitt 3.2.2.2. ökad delaktighet i
arbetslivet.
UPPFÖLJNING AV SAMVERKANSARBETET
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 104 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
För att säkerställa att vi lever upp till detta åtar vi oss att genomföra årliga mätningar genom
närståendeundersökningar. Resultatet presenteras på nästkommande närståendeträff i verksamheten.
Resultatet av undersökningar mynnar ut i tydliga rekommendationer gällande vårt framförvarande
kvalitetsutvecklingsarbete i verksamheten. Om vi får åter förtroendet att driva Hammarbys dagliga
verksamhet så åtar vi oss att systematisk följa upp vårt samverkansarbete. Se avsnitt 3.2.3.3. Uppföljning
Utvärderingsgruppens bedömning utifrån anbudsgivarens
beskrivning (Fasta svarsalternativ)
5,00 %
3.2.2. Kriterium 2 - Stöd, service och omvårdnad som möjliggör goda
levnadsvillkor och ett självständigt liv
Vikt för kriteriet: sammanlagt 63 %
Kriterium 2 utgörs av tre bedömningsgrunder.
Vikt och poäng framgår av respektive bedömningsgrund.
3.2.2.1. Bedömningsgrund 2:1. Ökad självständighet - vikt 18 %
Anbudsgivaren ska utifrån den dagliga verksamhet som anbudet avser beskriva metoder och
rutiner för att uppnå en ökad självständighet för varje deltagare.
Redogör för hur den enskildes individuella önskemål, behov och förmåga kommer att
beaktas vad gäller aktiviteter och sysselsättning.
Beskriv också hur anbudsgivaren avser att välkomna och introducera nya deltagare i
verksamheten.
Beskriv hur den sociala dokumentationen används i det dagliga arbetet.
50 eller 100 poäng kan utdelas för det mervärde som bedöms finnas i
anbudsgivarens beskrivningar och åtaganden vad gäller rutiner, metoder och arbetssätt för
att åstadkomma individuellt utformad stöd och service. Till grund för bedömningen kommer
också att ligga hur anbudsgivaren visar att man aktivt kommer att använda
dokumentationen och genomförandeplanen i det dagliga arbetet för att kunna mäta
måluppfyllelse och visa den enskildes utveckling.
Gör beskrivning i enlighet med vad som anges ovan!
(Fritextsvar)
Delaktighet för att nå självständighet
För att säkerställa att deltagaren ges möjlighet till inflytande, delaktighet och medbestämmande över stödet
och omsorgens med målet att öka sin självständighet kommer ”Stockholm – en stad för alla, Program för
delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011–2016” vara ett vägledande dokument för oss.
Verksamhetschefen (VC) kommer att ansvara för att samtliga medarbetare på Hammarby DV känner till och
vet vad som står i ”Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011–2016”. De kommer
inom två månader efter ett övertagande att gå igenom programmet tillsammans med medarbetargruppen
under två arbetsplatsträffar. Programmet kommer även att ingå i vår introduktion för nyanställda. Minst en
APT per år kommer att innehålla en genomgång av programmet för att dokumentet ska hållas levande i
verksamheten.
Kontaktman
Inför att en deltagare ska börja hos oss utses en kontaktman (stödperson) för den enskilde. Det utses
också alltid i samband med detta en ersättare till kontaktmannen. Båda personerna arbetar i nära kontakt
med deltagaren och är i största möjligaste mån de personer som deltagaren träffar mest inom ramen för sin
dagliga verksamhet. Deltagaren informeras alltid om att det har möjlighet att byta kontaktman om behov
finns. Kontaktmannen är ansvarig för att deltagaren får den verksamhet den önskar och beställningen
avser och det stöd som krävs samt att dokumentationen förs i enlighet med gällande lagar, förordningar,
föreskrifter och allmänna råd. Detta gör kontaktmannen genom frekventa uppföljningar av den sociala
dokumentationen däribland genomförandeplanen ibland tillsammans med VC. Om kontaktmannen vid
uppföljning i dokumentationen upptäcker att planerade insatser inte genomförts enligt genomförandeplanen
ska kontaktmannen göra en avvikelserapportering kring bristen. Vi åtar oss att 100 % av deltagaren ska ha
en utsedd kontaktman och en vice kontaktman vid startsamtalet. Vi kommer att genomföra en
kontaktmannaskapsutbildning för medarbetarna på Hammarby DV. Utbildning och kunskapstest sker under
det första året som kontaktman. Planerad utbildning och godkänt resultat på kunskapstest följs upp av VC
genom Frösunda akademin (vår utbildningsplattform). Statistik över antal utbildade kontaktmän delges
beställaren årligen. Uppföljning görs av VC och avvikelser från målet rapporteras månadsvis i månadsrapport
och samverkansmöte. För att arbeta som kontaktman ska man ha genomgått Frösundas
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 105 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
kontaktmannaskapsutbildning, klarat Frösundas värderingstest och ha validerat goda kunskaper i
dokumentation. När alla kompetenser är på plats kan man söka om att få Frösundas kontaktmannaintyg
som ett bevis på att man har dessa kompetenser.
Social dokumentation för ökad självständighet
Utifrån beslutet och målet för insatsen upprättas en genomförandeplan tillsammans med deltagaren. Vi har
som rutin att upprätta en tillfällig genomförandeplan tillsammans med deltagaren från och med första dagen
i verksamheten. Syftet är att säkerställa deltagarens självbestämmande, inflytande över sin arbetsdag, sitt
stöd och verksamhetens innehåll från dag ett. Senast 15 dagar efter beställningen har inkommit ska
deltagarens genomförandeplan vara fastställd och godkänd av deltagaren och sändas digitalt till staden
genom systemet ParaSol. Kontaktmannen ansvarar för att genomförandeplanen upprättas tillsammans med
deltagaren och om deltagaren önskar närstående, ställföreträdare eller andra viktiga personer i deltagarens
nätverk.
Syftet med genomförandeplanen är att beskriva hur insatsen praktiskt ska genomföras så att målet för
insatsen uppfylls. Av genomförandeplanen framgår bland annat vilka mål som gäller för insatsen eller delar
av den, när och hur insatsen ska genomföras, på vilket sätt deltagaren har utövat inflytande över
planeringen och vilka personer som har deltagit i planeringen. Genomförandeplanen utvärderas minst två
gånger per år samt oftare vid behov. Utvärderingen innebär att vi går igenom målen tillsammans och om
målen har gett önskat resultat för deltagaren. Genomförandeplanen är ett levande dokument och är det
verktyg som styr insatsen och de aktiviteter, sysselsättningen, arbetsträning som är den dagliga
sysselsättningen. Målen i genomförande planen kan bli uppfyllda tidigare eller senare än planerat och det
innebära att delar av genomförandeplanen skrivs om. När ett delmål är uppfyllt eller flera, bör nya delmål
upprättas. Om ett delmål inte uppfylls inom uppsatt tid kan det revideras, t.ex. ska metoden ändras, är
målet för högt uppsatt? etc. Det är sedan dokumentationen av hur insatsen genomförs som är vårt
viktigaste verktyg för att följa vägen till målet.
Vårt ledord för dokumentation är transparens, gentemot deltagare och beställare. Vår Sociala
dokumentation består av genomförandeplan, journalanteckningar och eventuella arbetsanteckningar. I
genomförandeplanen ingår bemötandeplan, riskbedömning och aktivitetsplan. Vi dokumentera med stor
respekt för den enskildes integritet och utifrån ett etiskt uttryckssätt. Frösunda företag följer standarden:
International Classification of Functioning, Disability and Health, (ICF) och vi har tagit fram en
affärsområdesspecifik ICF-förteckning med ett urval av sökord. Vårt sätt att dokumentera följer väl
definierade rutiner som säkerställer en kontinuitet i deltagarens insats, respekt för individens integritet samt
regulatorisk följsamhet.
I dokumentation framgår inte bara vad som görs utan även hur individen utvecklas och vilka framsteg som
sker. I vår sociala dokumentation noteras även andra viktiga händelser som har betydelse för våra
deltagare, även om det inte handlar om målen i genomförandeplanen. Den sociala dokumentation utgår från
genomförandeplanen, delmålen och aktivitetsplanen och beskriver arbetet som utförts. I aktivitetsplanen
framgår vilka aktiviteter som ska genomföras, när och hur. I den sociala dokumentationen följs
aktivitetsplanen upp genom att medarbetaren skriver hur aktiviteten genomförts. Det kan vara vilka moment
som deltagaren klarade självständigt, i vilka moment behövde deltagaren stöd, hur deltagaren utvecklats
under aktiviteten. I den sociala dokumentationen framkommer även om insatsen eller aktiviteten inte
genomförts och anledning till detta. Den sociala dokumentationen är ett verktyg för personalen att
systematiskt se utvecklingen och framstegen, men även notera när inte genomförandeplanen följs och
målen inte uppnås.
Den ansvarige kontaktpersonen eller annan medarbetare använder den sociala dokumentation som
utgångspunkt för arbetet. De medarbetare som arbetar med den specifika deltagaren ser vid varje tillfälle
hur arbetet tidigare genomförts och vilka förändringar som skett och hur arbetet ska utföras framöver. I den
sociala dokumentationen framgår t.ex. hur långt deltagaren kommit i att lära sig en ny uppgift, vad nästa
steg är i processen och om stödet ska utföras på ett annat sätt, alternativt hur en ny aktivitet genomförs,
vad som fungerade bra och vad som behövs ändra på till nästa gång.
Den sociala dokumentationen används även över tid för att följa utvecklingen för deltagaren. Genom att
dokumentera enligt Frösundas riktlinjer (och Socialstyrelsens allmänna råd) kan våra medarbetare följa
deltagarens utveckling, vilket kan vara svårt i det dagliga arbetet om inte vi dokumenterar. När
medarbetarna går igenom den sociala dokumentationen över tid framkommer det systematiska arbetet eller
systematiska fel/brister. På en av våra enheter framkom att för en deltagare fungerade inte en specifik
aktivitet en special dag och den ansvariga kontaktpersonen undersökte då genom att kontakta boende och
närstående vad som hände före eller efter den dagliga verksamheten. Det framkom att deltagaren hade en
aktivitet genom boende på kvällen innan vilket gjorde att deltagaren lade sig senare än övriga dagar i
veckan och således var tröttare än vanligt. Kontaktmannen bytte då dag för aktiviteten på dagliga
verksamheten.
All vår dokumentation formuleras och upprättas så att det är uppföljningsbart och möjliggör för en
systematisk uppföljning av deltagarens utveckling och uppfyllande av mål och delmål under insatsen. Med
kontinuerliga uppföljningar hittar vi strategier och arbetsmetoder som stärker deltagarens självständighet.
VC ansvarar för att genomföra regelbundna stickprovskontroller av deltagarens sociala dokumentation med
hjälp av vår EGENKONTROLL CHECKLISTA som är ett systematiskt verktyg och innehåller 7 punkter såsom
dokumentation, avtal rutiner mm. VC går igenom checklistan vid stickprovskontrollen och kan då snabbt få en
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 106 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
uppfattning om hur dokumentation/sociala journalen ser ut på enheten. Finns allt i den sociala journalen, är
dokumentationen korrekt etc. Om det finns brister kan VC genom checklistan se om det är en slumpmässigt
eller systematiskt brist eller fel. Syftet är att säkerställa att dokumentationen sker löpande och regelbundet
och med respekt för den enskilde. Vår kvalitetsavdelning genomför årligen en genomgång av
dokumentationen i verksamheten för att säkerställa att genomförandeplanen och sociala dokumentationen.
Eventuella avvikelser dokumenteras och åtgärdsplan upprättas.
Rutiner när deltagare börjar
När en deltagare önskar att få påbörja sin sysselsättning/arbete i en av våra dagliga verksamheter erbjuds
deltagaren innan beslut att komma på ett studiebesök. VC berättar om verksamheten, dess rutiner och
arbetsuppgifter. Visar runt i lokalerna och deltagaren får möjlighet ställa de frågor som denne har. Det är
inte ovanligt att deltagaren vill komma på fler besök innan denne bestämt sig. Vid studiebesök har
deltagaren alltid möjlighet att ta med sig anhöriga, god man, boendepersonal etc. för att t.ex. kunna
diskutera med någon om verksamheten innan han/hon tar sitt beslut. När personen väljer att börja så
kommer vi i samråd med deltagaren och dennes handläggare överens om startdatum och samtalar om målet
med sysselsättningen/arbetet på verksamheten.
Inför deltagarens start utses en ordinarie kontaktman (stödperson) till deltagaren samt en vice kontaktman.
Det är kontaktmannen som ansvarar för att introducera deltagaren och ev. personliga assistenter i
verksamheten. Kontaktmannen förbereder introduktionen, tar nödvändiga kontakter och inhämtar
information. Vilka som deltar i mötet utgår ifrån deltagaren. I vissa fall, om deltagaren önskar och vill, åker
kontaktmannen även ut till tidigare verksamhet/skola och boende för att få ordentlig överrapportering.
Första dagen genomför kontaktmannen och VC ett startsamtal. Samtalet innebär att kontaktmannen och VC
sätter sig tillsammans med deltagaren och har ett första samtal för att ta reda på vilka önskemål, intressen
och deltagaren har, vilka tider och vilka dagar deltagaren vill jobba och om deltagaren kan tänka sig att vara
på en praktikplats. Informationen ligger till grund för deltagarens tillfälliga genomförandeplan som upprättas
från deltagarens första dag, i samband med startsamtalet. Utifrån startsamtalet gör vi ett individuellt
schema över introduktionsperioden som är på två veckor. Under introduktionen har deltagaren möjlighet om
intresse finns att prova ett så brett utbud av aktiviteter och arbetsuppgifter. Kontaktmannen har en daglig
avstämning med deltagaren under den första tiden (mellan två till tre veckor) för att säkerställa att
deltagaren är nöjd med sina olika arbetsuppgifter och schema. Kontaktmannen informerar även övriga
medarbetare om planeringen, deltagarens önskemål, behov och dennes utveckling på varje morgonmöte
under introduktionsperioden.
Under första veckan efter att deltagaren har börjat håller kontaktmannen och deltagaren ett
samverkansmöte med deltagarens nätverk. Vilka som deltar i mötet utgår ifrån deltagaren. Här bestämmer
vi tillsammans När, Hur och Hur ofta samverkan ska ske. Detta dokumenteras i deltagarens
genomförandeplan och följs upp minst 2 ggr/år.
Vi åtar oss att utvärderar introduktionen i enlighet med en framtagen checklista en månad efter att
deltagaren börjat på Hammarby DV för att ta del av deltagarens upplevelser vad gäller hur introduktionen
fungerat, hur deltagaren trivs med sina arbetsuppgifter och om deltagaren har några ytterligare önskemål
och synpunkter. En viktig fråga är hur deltagaren upplevde valet av sin kontaktman. Om deltagaren inte är
nöjd med valet av kontaktman försöker VC reda ut vad som inte upplevdes som bra och hur verksamheten
kan göra för att möta deltagaren på bästa sätt. Om en deltagare önskar byta kontaktman ska VC tillse att
detta sker inom en vecka. Utvärdering är viktig för att deltagaren ska vara delaktighet och ha inflytande
samt att vi får möjlighet att utveckla verksamheten och anpassa arbetssätt och mål för att öka deltagarens
självständighet.
I samband med introduktionen åtar vi oss att göra en kartläggning av deltagarens individuella behov och
resurser och en kommunikationsbedömning tillsammans med arbetsterapeut och arbetskonsulent.
Kartläggningen och kommunikationsbedömningen innebär en inventering av deltagarens styrkor, förmågor
och resurser. Resultaten ligger till grund för utformningen av det individuella stödet som inbegriper t.ex.
behov av hjälpmedel, särskild struktur, förhållningssätt och kommunikation. Arbetsterapeuten och
arbetskonsulenten går även igenom verksamheten/arbetsplatsen för att säkerställa att den är rätt
anpassad utifrån deltagarens behov och säkerställa en meningsfull sysselsättning/arbetsdag. Syftet är att
skapa förutsättningar för deltagaren att vara så delaktig och självständig som möjligt på sin arbetsplats.
Resultaten dokumenteras i deltagarens genomförandeplan och kompletteras om deltagarens behov och
önskemål förändras.
Kommunikationsbedömning – att kunna välja och välja bort
En av våra viktigaste uppgifter i vårt arbete med att öka deltagarens självständighet är att ge denne stöd i
att göra egna aktiva val och kunna tacka nej när den inte vill. Det kan vara beslut om vad han/hon vill i livet,
vill arbeta med, vilket stöd de vill ha, att välja den aktivitet som intresserar och att kunna bestämma vad
man vill äta till lunch.
Vi åtar oss att genomföra en kommunikationsbedömning tillsammans med deltagaren och dennes
kontaktman under det första och andra avtalsåret. Det är arbetsterapeuten som utför bedömningen. Syftet
med vår bedömning är att säkerställa att deltagaren, vid behov, har ett anpassat stöd för kommunikation.
Arbetsterapeuten använder sig av specifikt utformade checklistor för kommunikationsbedömning med
utgångspunkt i vår arbetsmetod. Om deltagaren är i behov av specifika hjälpmedel, samverkar vi med
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 107 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
habilitering samt de instanser som förskriver hjälpmedel. Med kunskap och individuellt anpassat stöd för
kommunikation säkerställer vi deltagarens möjlighet till inflytande och självbestämmande i vardagen.
Resultatet dokumenteras i deltagarens genomförandeplan som följs upp regelbundet.
ARBETSMETODER
Nedan följer beskrivning av evidensbaserade arbetsmetoder som vi åtar oss att införa och arbeta med på
Hammarby DV för att uppnå en ökad självständighet för varje deltagare.
TEACCH som arbetsmetod
Vi åtar oss att arbeta med tydliggörande pedagogik utifrån TEACCH-modellen. TEACCH modellen är ett
habiliteringsprogram som ger deltagaren med autismspektrumtillstånd trygghet och förutsägbarhet i
vardagen. Metoden bygger på struktur och visuellt stöd samt på ett nära samarbete mellan föräldrar och
professionella.
Tydliggörande pedagogik
Tydliggörande pedagogik är hämtat från TEACCH-modellen men anpassat efter svenska förhållanden i
samarbete med Riksföreningen Autism. Deltagare med autism har ofta en stark visuell förmåga. Med visuellt
stöd kan de bättre förstå sin omvärld och därmed lära sig nya färdigheter. Därför åtar vi oss att arbeta med
tydliggörande pedagogik. I och med att våra deltagare lär sig mer och blir mer självständiga ökar
självkänslan. När omgivningens krav är tydliga blir följden ofta att beteendeproblemen
minskar.Tydliggörandet skall svara på frågorna: VAR? VAD? NÄR? HUR LÄNGE? HUR MYCKET? VAD HÄNDER
SEDAN? HUR?
TYDLIGGÖRANDE I RUM/ MILJÖ - svarar på frågan var. Genom tydliga fysiska och visuella avgränsningar kan
man ge deltagare med autism en tydlig bild av vad som förväntas i olika rum/miljöer. På Hammarby DV
kommer vi att skapa en tydlig plats för matsalen. Vi kommer att hänga upp bilder på råvaror på väggarna,
duka borden med duk och blommor, ha veckans matsedel synligt upphängt och skärma av delar av matsalen
för deltagare som vill äta ostört. Vi åtar oss att inreda varje arbetsrum/aktivitetsrum så att det påminner om
själva aktiviteten eller produkten/ tjänsten som produceras.
TYDLIGGÖRANDE I TID SCHEMA - svarar på frågorna vad och när. Schemat ska visa vilka aktiviteter som ska
ske och i vilken ordning dessa kommer. Schemat ska anpassas efter deltagarens förmåga att förstå
information, från konkreta föremål till abstrakt skriven text. Vi åtar oss att använda oss av föremål, foto,
tecknade bilder, bild + text, text, agenda. Schemats längd kommer att anpassas efter deltagarens förmåga
att förstå information. Exempel på det är information direkt i situationen, 2-4 sekvenser åt gången,
halvdagsschema, heldagsschema osv.
ARBETSORDNINGEN - svarar på frågorna hur länge, hur mycket och vad som händer sedan. Arbetsordningen
ska visa hur länge en deltagare arbetar med en uppgift/aktivitet och anpassas efter deltagarens förmåga
att förstå information. Vi använder oss av föremål, färgmatchning, symboler (bokstäver, siffror), ord, text.
Sist i arbetsordningen finns information om vad som händer efter det att aktiviteten är färdig (t ex
schemakort som tar deltagaren tillbaka till schemat eller vid behov av mer konkret information exempelvis en
frukt eller en bild på en rolig aktivitet).
VISUELL INFORMATION - svarar på frågan hur. Genom visuell instruktion ska deltagare med autism få reda
på hur han/hon ska genomföra en uppgift/aktivitet. Instruktionen ska anpassas efter förmågan att förstå
information. Från det mest konkreta som att materialet talar för sig själv, t.ex. tre pusselbitar i tre pusselhål,
till en skriven arbetsordning, t.ex. ett recept. Exempel på andra visuella instruktioner som Frösunda
använder är organisation i lådor, avgränsning av ytor, betoning av viktig information (färgkodning),
bild-mallar, skrivna instruktioner.
Alternativ och kompletterande kommunikation - AKK
För deltagare på Hammarby DV som har någon sorts utav kommunikationshinder som till exempel motoriska
talsvårigheter, afasi och andra språkliga handikapp kommer vi att arbete med AKK som är ett samlingsnamn
för den kommunikation som inte bygger på talet.
För att täcka en persons kommunikativa behov behövs oftast flera olika vägar. Därför är det viktigt att veta
vilka förutsättningar deltagaren har för att man ska kunna hitta det redskap. Vi vår
kommunikationskartläggning som utförs av vår arbetsterapeut lyckas vi spåra vilka andra kommunikations
sett som deltagaren responderar till. Det kan till exempel vara via signaler och handling som är oftast knutna
till en viss situation. Att gång på gång avvika från en aktivitet kan vara tecken på att deltagaren inte gillar
aktiviteten. För att lyckas fånga upp detta ställer det extra krav på att våra medarbetare måste vara extra
lyhörda. Deltagarens sätt att kommunicera dokumenteras i sociala dokumentationen. Medarbetarna
fokuserar sedan på att utveckla deltagarens kommunikation för att öka deltagarens självständighet.
TAKK- Tecken som AKK
När man kommunicerar med någon med intellektuell funktionsnedsättning, så brister det ofta i samspel och
kommunikation. Då är det en fördel att man stärker detta med tecken och använda det som stöd när man
pratar och kommunicerar. Vi åtar oss att utforma TAKK individuellt så det passar varje deltagare. Fördelarna
med tecken är att man inte behöver mindre finmotorik än själva talet, man får använda alla sinnen, det ökar
koncentrationsförmågan, det mer tydliggör det talade språket, tecken är ibland mer konkreta och mer liknar
dess betydelse, man har alltid med sig tecken, medarbetare pratar mindre och tecken hör mer ihop med
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 108 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
kroppsspråket och fungerar bra ihop.
Exempel på hur en av våra dagliga verksamheter uppmärksammar och arbetar med AKK:
På en av våra dagliga verksamheter har man morgonmöte varje dag. Medarbetarna har känt att man
behöver strukturera upp mötet lite mer. De vill att alla deltagare ska ha chans att förstå vad som ska hända
under dagen. De ska även kunna fråga och våga säga sin åsikt. Man ska också träna på att lyssna och
vänta på sin tur. Mötet ska vara så självgående så att medarbetarna inte ska behöva hålla i mötet utan
bara vara där som stöd.
Deltagarna består av fem män och en kvinna. Tre pratar väldigt ”sluddrigt” och av männen har autism och
pratar inte alls. Han sitter helst utanför och studerar vad de andra gör. Två av männen pratar bra och en av
dem kan läsa.
En av deltagarna pratar hela tiden och om samma saker så det är lätt att man ofta ”tystar” ner honom.
Alla dessa behöver AKK på något sätt och även då tecken som stöd. Först satte sig medarbetarna ner och
skrev ner stolpar. De fotograferade almanackan och närvarolistan för att alla skulle känna igen materialet.
Sedan tog man fram bilder som man visste att de kände igen. En dagordningslista med ord utan bilder skulle
göras till den som kunde läsa. En av deltagarna fick bara bilder och några fick dagordning både med skrivna
ord och också bilder. En fick bara bilder på sin dagordning. Man letade även fram tecken till orden: allihopa,
almanacka, närvarolista, jobba, måla, sjunga och slut. Man beslutade även att teckna maten som man skulle
äta varje dag. Tanken var att de även skulle träna turordning, att vänta på sin tur och förstå när man ska
lyssna på andra. Man skulle även försöka att få en trevlig pratstund till fikat. Medarbetarna dokumenterade
kontinuerlig och kunde därför systematiskt se utvecklingen och framstegen med arbetet.
Idag arbetar man kontinuerligt med bilder, de fotograferar med digitalkamera och använder Picsbilder. De
används till att strukturera dagarna. Varje deltagare och medarbetare har ett eget dagsschema som de
följer till punkt och pricka. Man följer de olika färgerna på dagarna med mera. På verksamheten finns en
ettårs almanacka runt om ett av rummen. Varje dag vänder man en lapp, så man ska få förståelse för hur
långt ett år är och man kan prata om när påsken, midsommar, julen är m.m. Deltagarna är nu mer
självständiga och arbetar utifrån sina förutsättningar. Det har blivit mer självsäkra och kan nu förstå och
kommunicera fram sina åsikter mer effektivt. Medarbetarna ger nu en mer individbaserad service och insats
och kan coacha våra deltagare för att lyfta fram deras fungerande egenskaper.
Samtliga av våra medarbetare på Hammarby DV kommer att utbildas inom AKK under första 24 månaderna
efter ett övertagande och fortbildas inom under kontraktstiden.
Mitt behov av ditt stöd
Vi kommer att använda arbetsverktyg ”Mitt behov av ditt stöd” på Hammarby DV. I samråd med deltagaren
och/eller dennes företrädare formuleras dokumentet. I dokumentet beskrivs moment som är viktiga för att
just min vardag ska fungera så bra som möjligt. Det är lika viktigt att det i dokumentet framgår vilka moment
jag behöver stöd i och på vilket sätt som det tydligt framgår vilka moment jag behöver få utföra utan stöd
för att utveckla min självständighet. Mitt behov av ditt stöd är ett arbetsverktyg som utvecklas utifrån målen
i genomförandeplanen och beskrivs alltid i jag-form med individen i fokus. I takt med att en deltagare
utvecklas ligger det i medarbetarens roll att arbeta med att motivera deltagaren och uppmuntra till fortsatt
utveckling. Det kan i praktiken t ex innebära att en deltagare som inledningsvis haft svårt att koncentrera
sig på en uppgift i ett rum där flera personer deltar i samma aktivitet, efter hand lyckas vidareutveckla sin
koncentrationsförmåga och självständighet. Detta på ett sätt som möjliggör att han eller hon även klarar att
bli avbruten i en arbetsuppgift och själv kan återuppta sina uppgifter för att slutligen på egen hand
obehindrat kunna växla mellan flera parallella arbetsuppgifter. Medarbetarens roll är att hela tiden ligga
steget före och att anpassa arbetsuppgifter, struktur och förhållningssätt för att stimulera till utveckling i
takt med deltagarens framsteg och självständighet.
Träning till självständighet
Genom motivation och uppmuntran arbetar våra medarbetare ständigt med att deltagarna ska vara så
självständiga som möjligt. Det kan handla från att kunna äta självständigt till att själv kunna åka kommunalt
till sin individuella praktikplats och utföra sina arbetsuppgifter. Motivera, träna – öva för att själv kunna
utföra moment självständigt. Vår uppgift är att motiverar våra deltagare att våga testa nya saker, uppgifter,
platser mm. Uppmanar/utmanar dem att ta egna beslut och även ta ansvar för dem. Vi arbetar med
delmålen i genomförandeplanen för att i ens takt träna, testa, öva så att våra deltagare når deras samtliga
mål i genomförandeplanen.
För att uppnå självständighet för deltagarna arbetar våra medarbetare med motivation och uppmuntran. Det
kan handla allt i från att kunna äta självständigt till att själv kunna åka till sin individuella praktikplats och
utföra sina arbetsuppgifter. Deltagarens mål kan vara t ex att öka sin självständighet genom att
självständigt kunna resa kollektivt till och från sin dagliga verksamhet eller praktikplats. För att uppnå målet
upprättar vi en individuell planering av reseträning. Med den som utgångspunkt stöttar vi deltagaren i olika
steg. Vi utgår från deltagarens kunskaper och färdigheter och kognitiva förutsättningar. Därefter ser vi vilket
stöd deltagaren ytterligare behöver för att nå sitt mål. Motivera, träna – öva för att själv kunna utföra
moment självständigt. Vår uppgift är att motiverar våra deltagare att våga testa nya saker, uppgifter,
platser mm. Uppmanar/utmanar dem att ta egna beslut och även ta ansvar för dem. Vi arbetar med
delmålen i genomförandeplanen för att i ens takt träna, testa, öva så att våra deltagare når deras samtliga
mål i genomförandeplanen.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 109 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Teknikstöd
Vi kommer att arbeta med teknikstöd så som telefoner och läsplattor. Vi åtar oss att tillhandahålla 4
läsplattor och trådlös internetuppkoppling till Hammarby DV. Läsplattan kommer att användas som ett
kommunikationshjälpmedel för deltagare som har talsvårigheter. Det här med syftet att deltagaren ska
kunna leva så självständigt som möjligt. Vi kommer att använda oss utav Prizmo eller ScanRead Mobil app,
med vilken man kan fotografera text och som sedan kan läsas upp. Vi kommer också att använda oss ut av
Dictus eller Dragon Dictation som är två appar som gör det omvända – tala in det deltagaren vill så
omvandlar appen deltagarens inspelade röst till text som deltagaren dessutom kan dela eller mejla till
andra. Vi kommer att använda oss ut av Pratkort appen som innehåller 450 unika illustrationer. Varje
bildkort i Pratkort symboliserar ett ord, och när deltagaren pekar på bilden läses det högt av en röst.
Pratkort går också att bygga vidare på med egna bilder, tagna med läsplattans kamera. Till exempel på
aktiviteter, kollegor och närstående. Medarbetarna på Hammarby DV kommer att få stöd och handledning i
att använda teknikstöd som arbetssätt av vår arbetsterapeut.
Samtalsteknik
För att säkerställa den enskildes delaktighet och självbestämmande arbetar vi utifrån Motivational Interview
(MI) som är en personcentrerad och guidande metod för kommunikation med målet att tydliggöra och
förstärka deltagarens egen motivation till förändring och utveckling. Samtalsteknik ingår i vårt utbud av
kompetensutveckling som kommer att erbjudas medarbetargrupperna på Hammarby DV under första
avtalsåret.
Individuellt anpassat schema
Utifrån veckoplaneringen gör vi tillsammans ett individuellt dagsschema och/eller veckoschema för
deltagaren. Scheman kan se olika ut och anpassas efter deltagaren. Exempelvis kan varje dag ha en egen
färg, då det kan vara lättare att komma ihåg och hålla isär vad som ska hända på till t.ex. den bruna dagen
eller blåa dagen. Om deltagaren vill ha med sig planeringen ut skapar vi en liten plastficka som man kan
stoppa i fickan med små bilder. En bit färgad tejp visar vilken veckodag det är. Vi arbetar därtill med
månadsböcker och årshjul. Att följa ett schema och kunna utföra aktiviteter i vardagen, utan att ha någon
som är med, höjer avsevärt individens självkänsla och självständighet. För att ta vårt stöd ett steg längre –
med syftet att öka deltagarens självständighet - identifierar vi färdigheter som deltagaren behöver öva på
för att en högre grad av självständighet uppnås. Utifrån detta stöttar vi sedan på anpassat sätt och
individen ökar sin självständighet succesivt. Vi åtar oss att arbeta med scheman för att förtydliga
deltagarens dag med syftet att ge ökad självständighet och delaktighet i vardagen.
Ansvarsområden
När vi tar över driften av en ny entreprenad så har vi som rutin, vid kartläggningen av genomförandeplanen,
att kontaktmannen frågar deltagaren om denne kan tänka sig att vara ansvarsombud. Ansvarsombud
innebär att deltagaren tillsammans med sin kontaktman ansvarar för ett visst område i verksamhet.
Kontaktmannen dokumenterar deltagarens ansvarsområde i genomförandeplanen samt vilket stöd
deltagaren behöver för att kunna utföra sin ansvarsuppgift.
Omvärldsorientering
För att våra deltagare ska kunna vara aktiva medborgare, behöver de veta vad som händer runt om i
världen. Vi prenumerera på tidningen 8 sidor som är en lättläst Nyhetstidning. För oss handlar det om
delaktighet och demokrati oavsett funktionsnedsättning. Vi kommer att utse tre läsombud under första
avtalsåret och tillhandahålla utbildning. 8 Sidor kommer en gång i veckan och i samband med det har vi en
gemensam lässtund under eftermiddagen. Lässtunden kommer att vara schemalagd och läsombudet
ansvarar för aktiviteten. Läsningen blir en gemensam aktivitet som stimulerar till nya tankar, det väcker
minnen och skapar delaktighet.
Deltagarnas planeringsdag
Vi kommer att genomföra två planeringsdagar tillsammans med deltagare på Hammarby DV per år. Det här
är ett forum där deltagarna har möjlighet att utvärdera verksamheten samt komma med egna förslag på
förändring och förbättring. Vid planeringsdagarna deltar samtliga deltagare och medarbetare i
verksamheten. Inför en planeringsdag lämnar både medarbetare och deltagare in förslag på vad som ska
tas upp. På ett arbetsplatsmöte bestämmer vi tillsammans vilka punkter agendan ska innehålla. Det är VCen
som håller i mötet och närstående/ställföreträdare kan också delta.
Deltagarnas arbetsplatsmöte
Vi kommer att ha APT en gång var annan vecka med en eller flera deltagare från varje grupp, VC och en
medarbetare. Arbetsterapeut och arbetskonsulent deltar minst 2 gånger per termin. På APT utgår vi från en
agenda som vi tar fram tillsammans med deltagarna. Agendan kan innehålla punkter som rör kvalitetsfrågor,
utveckling av arbetsområden och synpunkter från gruppen.
Enskilda möten med kontaktmannen
Deltagarna har en gång i veckan individuella avstämningsmöten med sin kontaktman. Innehållet i mötena
varierar, det kan vara en avstämning om hur veckan varit, om deltagaren vill göra en annan arbetsuppgift
med mera. Det kan vara uppföljning av aktivitet, utvärdering av delmål, fördelning av ansvar mm. Det kan
vara att revidera delmål eller sätta nya. Syftet är att deltagaren får ta ansvar för sin genomförandeplan och
vara delaktig i sin vardag och utveckling. Utifrån deltagarens behov så arbetar vi med informerande val,
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 110 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
tydliggörande pedagogik, bilder, symboler och text.
Utvärderingsgruppens bedömning utifrån anbudsgivarens
beskrivning (Fasta svarsalternativ)
18,00 %
3.2.2.2. Bedömningsgrund 2:2. Ökad delaktighet i arbetslivet vikt 30 %
Anbudsgivaren ska utifrån den dagliga verksamhet som anbudet avser beskriva hur man
systematiskt arbetar för att öka deltagarnas delaktighet i arbetslivet. Beskrivningen ska avse
metoder och arbetssätt som möjliggör för den enskilde att övergå till lönearbete.
50 eller 100 poäng kan utdelas för det mervärde som bedöms finnas i anbudsgivarens
beskrivningar och åtaganden om arbetssätt och metoder som möjliggör för enskilda
deltagare att övergå till lönearbete. Till grund för bedömningen ligger bl.a. former för, och
åtaganden om, systematisk samverkan och utbyte med utomstående företag och
organisationer. I bedömningen ingår också hur anbudsgivaren systematiskt arbetar för att
informera, motivera och förbereda enskilda deltagare för det reguljära arbetslivet.
Gör beskrivning i enlighet med vad som anges ovan!
(Fritextsvar)
För att ta tillvara deltagens arbetsförmåga och öka andelen anställda personer med funktionsnedsättning i
Stockholms stad kommer vi att tillämpa en modell som motsvarar Supported Employment under avtalstiden.
Frösunda kommer att ha Stockholms stads målbild att andelen med funktionsnedsättning som övergår till
lönearbete efter deltagande i dagliga verksamheter enligt LSS är 5 % år 2015 och 2016.
Vår organisation har idag ett flertal dagliga verksamheter som arbetar aktivt med att deltagaren ska få ett
arbete på öppna arbetsmarknaden i samhället. I takt med att Frösunda har vuxit har behovet av
företagsövergripande arbetssätt och metoder vuxit fram för att öka delaktigheten i arbetslivet för samtliga
av våra deltagare i Frösunda. Vi har därför påbörjat projektet ”Ett arbete för alla” vars syfte är att ta fram
beprövade arbetssätt och verktyg som kan användas av våra medarbetar i deras arbete med deltagare som
har som mål att ha en praktikplats alternativ en anställning på arbetsmarknaden. Ett annat syfte är att
systematisera samarbetet och utbytet mellan våra olika verksamheter och utomstående företag och
organisationer. Nedan beskriver vi projektet mer i detalj.
FRÖSUNDAS PROJEKT "ETT ARBETE FÖR ALLA"
Frösunda har som mål att öka delaktigheten i arbetslivet för deltagarna i våra dagliga verksamheter. För att
uppnå detta mål har vi ett nystartat projekt med just detta fokus. Om vi får förtroende att driva Hammarby
DV att ingå i projektet.
Vårt mål med projektet är:
• att vara den utföraren som ligger i framkant med att systematisk få ut våra deltagare i den öppna
arbetsmarknaden
• att antalet deltagare på en arbetsplatsförlagd verksamhet ska öka med 20 % till 2016
• att antalet deltagare som fått anställning på den öppna arbetsmarknaden ska öka med 5 % till 2016
Bakgrunden med projektet är att vi har under många år arbetat för att deltagarna ska vara delaktiga i
arbetslivet men aldrig tidigare på ett företagsövergripande sätt. På många av våra verksamheter finns idag
arbetsplatsförlagda verksamheter såsom;
•
•
•
•
•
•
Greenteam (9 deltagare)
Hundcenter (10 deltagare)
Höken (24 deltagare)
Blecktornet (38 deltagare)
Polygon (7 deltagare)
Individuella praktikplatser (10 deltagare)
Det finns nu önskemål om att öka den arbetsplatsförlagda verksamheten samt att kunna erbjuda deltagare
individuella praktikplatser som leder till anställning i större omfattning.
Syftet med projektet är att ta fram arbetssätt och verktyg som kan användas av våra medarbetare i deras
arbete med deltagare som har som mål att få en praktikplats eller en anställning på arbetsmarknaden. Vi
har tillsatt en arbetsgrupp med medarbetare (arbetsterapeuter, arbetscoacher, verksamhetschefer och
sakkunniga). Gruppen utgår ifrån grundmetoden Supported Employment och kollar i första hand på de
arbetssätt och verktyg som idag används både i våra egna verksamheter och i branschen. Gruppen kommer
att analysera och utvärdera metoder, arbetssätt och verktyg som användes för våra deltagare som har fått
anställning på den öppna arbetsmarknaden.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 111 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Gruppen kommer att ta fram en bank med verktyg att användas i arbetet. Banken ska innehålla olika delar
t.ex.
• Överenskommelse med deltagaren (vilket ansvar har deltagaren alt medarbetaren, hur ska kontakten se
ut, vilka i nätverket kring deltagaren ska vara involverade mm)
• Yrkesprofil – kartläggning (Önskemål om arbetsplats, Förmågor – styrkor hos våra deltagare,
arbetsförmågebedömning,)
• Praktik-/Jobbsökning (Hur söker vi en praktikplats?, Vilka faktorer är viktiga? Hur kontaktar vi olika
arbetsgivare, Hur finner vi en bra praktikplats. Hur gör vi en arbetsplatsanalys, hur går en jobbmatchning till)
Studiebesök, prova på jobb/praktik.
• Kontakt med arbetsgivare/praktikplatser (Hur bibehåller vi en bra relation med våra arbetsplatser? Hur ska
vi samarbeta?)
• Stöd på och utanför praktik/arbetsplatsen., Att stödja en deltagare på arbetsplats, handleda personal på
arbetsplats mm.
Dessa arbetssätt och verktyg kommer att vara tillgänglig för samtliga medarbetare på Frösunda via en
informationsbank. Denna informationsbank kommer bland annat att innehålla följande;
• Styrkor hos våra deltagare
• Arbetsförmågebedömning
• Hur man hittar en bra praktikplats eller en anställning på arbetsmarknaden
• Hur man stödjer deltagaren på arbetsplatsen
• Hur man handleder personalen på arbetsplatsen
Informationsbanken möjliggör följande;
• Frösunda kommer att höja kvaliteten i arbetet
• Frösunda kommer att arbeta mer metodiskt och systematiskt
• Frösunda kommer att kunna följa upp arbetet i de olika verksamheterna
• Frösunda kommer att öka samarbetet mellan de olika verksamheterna för att delge varandra kunskaper
och kompetenser
Vår nuvarande samverkan och utbyte med utomstående företag och organisationer
Frösunda kan erbjuda en stor bredd av olika arbetsmöjligheter vad gäller delaktighet i arbetslivet för våra
deltagare. Vid val av en arbetsinriktad verksamhet kan våra deltagare välja efter önskemål och behov att
arbeta i grupp eller enskilt i våra egna lokaler på dagligverksamheten. Arbetsuppgifterna kan variera allt
ifrån bakning till dataarbete och kontorsgöromål. Legoarbete i form av kuvertering och packning till externa
företag arbetar deltagarna även med i våra lokaler.
Frösunda har redan idag samarbete med ett antal externa företag och organisationer (arbetsplatsförlagd
verksamhet) där deltagarna arbetar i grupp och har praktikplatser. Nedan ger vi exempel på företag och
organisationer indelat i arbetskategorier som vi samarbetar med.
Arbetskategori: Skötsel, städ och vaktmästeri:
Verksamheter: Tjustagolf bana och Arninge golfklubb, Ellas Gårds tennisklubb, Karbyhallen, Hjorthagen IP
Arbetskategori: Caféverksamhet
Verksamheter: Polishuset i Täby, Täby Racketcenter, Bergsunds vård- och omsorgsboende, Café Tuben
aktivitetshuset Tuben i Farsta centrum.
Arbetskategori: Konferensgöromål, kontorsarbete
Verksamheter: Ekengruppen, Äppelgården Södermalms stadsdelsförvaltning
Arbetskategori: Servering, aktiviteter för boenden, servicearbeten
Verksamheter: Hornskroken vård och omsorgsboende, Södermalms stadsdelsförvaltning
Arbetskategori: Renhållning, källsortering
Verksamheter: Tegelvikshamnen
Arbetskategori: Park, trädgårdsarbete, målning
Verksamheter: Skansen
Frösunda kan även erbjuda individuell arbetspraktik på extern praktikplats. Vi åtar oss att fortsätta och
vidareutveckla vår samverkan och utbyte med ovanstående företag och organisationer men även att
samverka med nya förtag och organisationer.
YRKESROLLER MED FOKUS PÅ ATT ÖKA DELAKTIGHET I ARBETSLIVET
Arbetskonsulenten
Frösunda kommer att rekrytera en arbetskonsulent med lämplig kompetens och adekvat högskole- eller
universitetsutbildning. Han eller hon ska bland annat ha erfarenhet av att handleda personer med
funktionsnedsättning, kartlägga behov och resurser hos deltagaren, kunskap om lagar och förordningar
samt väl dokumenterad erfarenhet av arbetsmarknadsfrågor och arbete med ADL-bedömningar.
Arbetskonsulenten kommer att ansvara för att samverka med arbetsgivare, hitta lämpliga praktikplatser
samt lönearbete hos olika arbetsgivare. I rollen som arbetskonsulent ingår att kartlägga deltagarens
resurser och behov för att sedan matcha dessa med arbetsplatser. Arbetskonsulenten kommer även att
arbeta med uppföljande stöd för både deltagaren och arbetsplatsen. Samverkan är även en viktig del av
rollen. Arbetskonsulenten kommer att delta i samverkan i olika nätverk samt utveckla kontakter med andra
aktörer runt målgruppen. Arbetskonsulenten har till uppgift att uppmuntra medarbetare att ge alla deltagare
som kan tänkas vara intresserade av att arbeta stöd med att kontakta arbetskonsulenten.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 112 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Arbetskonsulenten kommer att ha erfarenhet och kunskap av en modell motsvarande Supported
Employment. Vi åtar oss att under avtalstiden att denne uppdaterar sig på nyheter inom området och deltar
i minst två föreläsningar/seminarium per år.
Arbetsterapeuten
Frösundas heltidsanställda arbetsterapeut kommer att kartlägga deltagarnas resurser och förmågor för att
coacha och handleda dem till arbete. Kartläggning arbetsplatsens funktionalitet kommer också att
genomföras av arbetsterapeuten så att den motsvara deltagarens behov av hjälpmedel. Kartläggningens
syfte är att säkerställa att deltagarens erbjuds ett så individuellt anpassat arbete som möjligt.
FRÖSUNDAS NUVARANDE ARBETSSÄTT
När en deltagare vill ha arbete på den öppna arbetsmarknaden kommer vi att arbeta enligt vår arbetsmodell
motsvarande Supported Employment. Ledstjärnan i modellen är att deltagaren själv väljer och bestämmer
hur arbetet och stödet ska se ut. Målet är att de som har möjlighet ska få en anställning med lönebidrag
alternativt en arbetsplatsförlagd praktik, enskilt eller i grupp. Stödet är alltid individuellt, men ramarna i vår
arbetsmetod är stående. Modellen innehåller fem steg vilket presenteras nedan.
1. Överenskommelse med deltagaren
Det första steget är att tillsammans med deltagaren göra en överenskommelse. I överenskommelsen ska
följande punkter tas upp:
• Samarbete och ansvarsfördelning mellan arbetskonsulent/arbetsterapeut och deltagaren
• Mål- och aktivitetsplanering – Handlingsplan. Genomförandeplanen ersätter i många fall denna punkt, men
för vissa deltagare behövs en specifik aktivitetsplanering eller handlingsplan.
• Karriärplanering
• Hur stödet från arbetskonsulenten/arbetskonsulenten ska utformas under bra perioder och i svackor.
• Hur ska kommunikationen se ut under denna period?
Både deltagaren och arbetskonsulenten/arbetskonsulenten skriver under överenskommelsen och vid behov
andra personer i deltagarens nätverk. Överenskommelsen är att bra verktyg för att tydliggöra hur
samarbetet ska se ut framöver.
2. Yrkesprofil (kartläggning)
Andra steget är att göra en yrkesprofil. Yrkesprofilen behövs för att lära känna deltagaren och skapa ett
förtroende. I yrkesprofilen identifieras deltagarens resurser och förmågor. En sammanställning görs av
tidigare erfarenhet och kompetens. Följande delar lyfts fram i yrkesprofilen (kartläggningen)
• Jobbpreferenser/önskemål: kan vara geografiskt läge, bransch och arbetsuppgifter, stödstrategier,
arbetstid
• Arbetslivserfarenhet: I denna del tar vi upp både formell såsom utbildning, kurser och informell erfarenhet
och kompetens
• Kognitiva förmågor: kan vara problemlösning, koncentration, minne, planering, tidsuppfattning,
generalisering
• Kommunikation: kan vara muntlig, skriftlig, hur deltagaren meddelar sig, hur deltagaren uttrycker tankar
och känslor, inlärningsstilar
• Samarbetsförmåga/socialt samspel: Hur samarbetet fungerar med kollegor, hur och när deltagaren ber om
hjälp, feedback.
• Fysisk förmåga: handlar om rörlighet, uthållighet, balans och finmotorik
• Vardagsstruktur: tar upp frågor om hygien, sömn, mat, dygnsrytm, fritid, ekonomi
3. Jobbsökande
Deltagarens arbetsprofil är ett underlag för jobbmatchning och förberedelse för att möta arbetsplats och
kollegor. Vi lägger stor vikt vid att hitta en arbetsplats som, tillsammans med arbetsuppgifterna, kan
anpassas efter personens önskemål och färdigheter. Arbetskonsulenten gör tillsammans med deltagaren en
inventering av aktuella arbetsplatser. Arbetskonsulenten och/eller deltagare kontaktar aktuella företag
utifrån yrkesprofilen och informerar om vårt arbete och syftet med kontakten. Syftet är att utveckla
samarbetet med möjliga arbetsgivare där deltagaren kan utföra arbetsprövning/praktik på ett för deltagaren
skräddarsytt sätt. Nästa steg blir ett studiebesök på aktuell praktikplats. Då genomförs även en
arbetsplatsanalys. I samband med att vi letar arbetsplats får deltagaren möjlighet att göra flera studiebesök
på olika företag om intresse finns. Vi kommer även ge deltagarna möjlighet att göra studiebesök och
prova-på-jobb i våra dagliga verksamheter som vi driver i egen regi. Om en deltagare till exempel vill arbeta i
en butik så kan denne prova på det arbetet på en daglig verksamhet med en liten butik. Deltagaren får det
stöd som denne behöver och det är alltid deltagaren som fattar samtliga beslut - typ av arbete som är
aktuellt, vilken arbetsplats som passar och om den blivande arbetsplatsen ska känna till
funktionsnedsättningen eller inte. I denna del av arbetet besöker vi även arbetsförmedlingen och kollar
platsbanken, går på informationsträffar på bibliotek och högskolor, besöker mässor där arbetsgivare söker
arbetskraft, tittar på relevanta sidor på internet och tidningar. Arbetskonsulenten kontaktar även
deltagarens nätverk för att skaffa så många potentiella stöttepelare som möjligt för att få deras stöd
gällande att utforska arbetstillfällen, söka arbete och ge stöd efteråt. Deltagaren får stöd med att utforma
ett personligt brev och aktuellt CV, vi kan spela rollspel för att deltagaren ska känna sig trygg på en intervju
mm. Efter studiebesök görs en s.k. Jobbmatchning där deltagaren och arbetskonsulenten fundera över
förhållandet mellan yrkesprofilen, arbetsplatsanalysen och studiebesöket. Är det en bra matchning? Därefter
fattas beslut om att starta praktik på aktuell arbetsplats eller göra flera andra studiebesök på andra
företag. En framgångsfaktor är att det finns engagerade arbetsplatshandledare på arbetsplatsen d.v.s.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 113 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
representant från arbetsgivaren som har på sig ett visst handledaransvar.
4. Arbetsgivarengagemang
Under denna del ska arbetskonsulenten skapa och bygga upp en relation med arbetsplatsen. Viktigt att
möta de olika personalkategorierna och ta reda på och klargöra förväntningar och förutsättningar.
Arbetskonsulentens uppgift är även att ta reda på arbetsplatsens behov av utbildning, handledning och
stöd. Tillsammans med arbetsplatsen ska arbetskonsulenten ta fram former för introduktion och
systematiskt stöd samt rutiner och syfte för utvärderingarna och utvecklingsarbetet.
5. Personligt stöd på och utanför arbetsplatsen
Uppföljande stödet är ett kontinuerligt stöd till deltagaren och dennes omgivning för att upprätthålla sin
praktikplats/arbete över en längre tid. Stödet syftar till att stötta deltagaren i sociala och arbetsrelaterade
situationer. Deltagaren får alltid löpande stöd under pågående arbete av arbetskonsulenten. Vi gör upp en
rutin tillsammans för hur ofta arbetskonsulenten ska besöka deltagaren på sin arbetsplats och om vi ska
talas vid på telefon med en viss frekvens. Det är arbetskonsulentens arbetsuppgift att anpassa stödet
utifrån de utmaningar som deltagaren stöter på. Det kan innebära stöd i att träna förmågan att samspela
med arbetskamrater och chef. Den fysiska miljön kan behöva anpassas utifrån deltagarnas behov, det kan
handla om att flytta om möbler på arbetsplatsen eller skapa en bullerfri och lugn arbetshörna. Stödet från
arbetskonsulenten fortsätter så länge deltagaren vill och behöver.
Regelbundna utvärderingar ska göras för att följa upp deltagarens utveckling. Vi kan även i denna del
erbjuda deltagaren att ingå i en s.k. off-jobb grupp. I denna grupp träffar deltagare andra som har en
praktikplats för att diskutera det som händer på arbetsplatsen och få stöd av andra i liknade situation.
Frågor som kan diskuteras kan var hur mycket ska man berätta om sitt privatliv, ska man följa med
arbetskamraterna på afterwork, bemötande från sina arbetskamrater.
Uppföljningar görs regelbundet av delmål och de långsiktiga målen i 3 parts samtal med deltagaren,
arbetsgivaren och arbetskonsulenten.
HUR FRÖSUNDA IDENTIFIERAR, väljer ut samt samverkar med företrädare för arbetsplatser till deltagarna
Vi arbetar utifrån en arbetsstege i tre steg. Första steget i arbetsstegen är att identifiera vad deltagarna vill
arbeta med och i vilket geografiskt område. Det andra steget handlar om att kontakta potentiella
intressanta företag som man kan samarbeta med för att deltagarna ska få en praktikplats som i vissa fall
kan övergå till en anställning. Det tredje och viktigaste steget är hur fortsatt samarbete ska ske med
aktuella företrädare för arbetsplatserna.
För att kunna arbeta utifrån arbetsstegen måste samtliga medarbetare inom den dagliga verksamheten
vara medvetna om en deltagare har en arbetsförmåga där deltagaren dessutom strävar till att få ett
lönearbete. Detta görs genom att ha en bra dokumentation som samtliga medarbetare kontinuerligt ska ta
del av.
Två tjänster i verksamheten kommer enbart beröra deltagarens strävan efter att få ett lönearbete. Vi
kommer att ha en arbetsterapeut som ska se vad deltagarna har för förmågor och resurser för att få
deltagarna till arbete. Vi kommer också ha en arbetskonsulent som kommer att sköta mycket av kontakten
med företagen.
Steg 1 – Identifiering och kartläggning
Det som styr hur vi identifierar aktuella företag är deltagarnas intresse och önskemål. I detta arbete är
arbetsterapeuten med för att kunna kartlägga vad deltagaren har för resurser och förmågor för att kunna få
ett lönearbete. Därutöver tar vi hänsyn till deltagarens krav på geografiskt område och
kommunikationsmöjligheter. Vi vet att deltagarna finner en större motivation till att arbeta om de själva får
vara med och bestämma var de ska arbeta någonstans. Erfarenheten visar att det är lättare att samarbeta
med små och medelstora företag där ansvarig personal kan ta självständiga beslut om praktikanter.
Kontakten sker då direkt med de olika företagen.
När vi tillsammans med deltagarna kommit fram till vilka arbetsuppgifter som är av individens intresse gör vi
en kartläggning om vilka företag som kan vara intressanta för deltagaren. Exempelvis tittar vi på olika
företags hemsidor och tar fram information om företaget. Hur framställer företaget sig på hemsidan? Hur
många arbetar på företaget? Vilka olika arbetsuppgifter kan finnas? Här arbetar framför allt
arbetskonsulenten tillsammans med deltagaren och går igenom vilka företag som kan vara lämpliga för
deltagaren.
Steg 2 – Kontakt med företag
När arbetskonsulenten har gjort sin kartläggning av potentiella intressanta företag kontaktar
arbetskonsulenten företagen. Beroende på vad deltagaren vill att vi informera om kan första kontakten se
lite olika ut. Ett sätt kan vara att arbetskonsulenten beskriver vårt företag och berättar om vår verksamhet
och informerar om varför vi kontaktar just det företaget. Ett annat sätt kan vara att uppge att vi är
intresserad av att komma på studiebesök. Ett annat att vi har en deltagare som är intresserad av att
praktisera på företaget och att deltagarens mål är anställning. Hur den första kontakten tas beror alltid på
vilken deltagare vi arbetar med och vilka förmågor, behov och förutsättningar som finns. Vid första kontakten
försöker vi alltid i alla fall få komma på studiebesök. En viktig faktor är att informera företaget om syftet med
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 114 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
studiebesöket. Är det för att deltagaren vill få ett första intryck och information om arbetsuppgifterna eller
har deltagaren önskemål och praktik. Under studiebesöket görs en strukturerad arbetsplatsanalys. Syftet
med ett studiebesök är dels för att deltagaren ska få information om företaget och dess arbetsuppgifter dels
att få känna av atmosfären och att träffa eventuella blivande arbetskamrater för att kunna ta ett beslut om
detta företag skulle kunna vara aktuellt. Vid studiebesök eller efter tas frågan upp om möjlighet till praktik. I
kontakten med företaget kommer arbetskonsulenten att kontakta en ledande befattningshavare om
företaget är ett litet eller medelstort företag. Om det är ett större företag kommer arbetskonsulenten att
kontakta platschefen eller en person med liknande befattningen. Vi informerar alltid företrädarna på
arbetsplatsen om hur vi praktisk arbetar med våra deltagare på praktikplatsen. Att det är arbetskonsulenten
som ger stödet till deltagaren och handleder arbetsgivaren i bl.a. bemötande av person med
funktionsnedsättning. En viktig del i denna fas är att innan beslut om praktik för en deltagare är att
undersöka/efterfråga information om bl.a. arbetsmiljöpolicy, försäkringar, kollektivavtal.
Steg 3 – Samverkan
Det tredje steget handlar om samverkan med aktuella företag oavsett om det har en praktikant eller inte.
Samverkan med företrädarna för arbetsplatserna handlar i första hand hur vi praktiskt kan arbeta för att de
ska kunna ha en praktikant som eventuellt kan få en anställning. Vi informerar om vårt företag, vår affärsidé
och vårt uppdrag. Vi pratar om allas rättigheter till en sysselsättning eller arbete. Vi lämnar information om
forskning och undersökningar där företagarna får good will när de har anställda med funktionsnedsättning.
Grunderna för samarbetet är att vi är överens om syftet med praktiken/anställningen och hur
ansvarsfördelningen ser ut mellan våra företag. D.v.s. vad ska vår arbetskonsulent ansvara för och vad ska
arbetsplatsen ansvara för. Vi har regelbunden och löpande kontakt med företrädarna på arbetsplatsen dels
utifrån vilket behov våra deltagare har dels utifrån vilket behov företaget har. Det ligger i
arbetskonsulentens arbetsuppgifter att regelbundet göra arbetsplatsbesök och kontinuerligt följa upp
personens dagliga verksamhet. Det ingår även i arbetskonsulentens arbetsuppgift utifrån
arbetsplatsanalysen och deltagarens behov ta fram ev. hjälpmedel som t.ex. schema, systematiska
arbetsbeskrivningar, tidshjälpmedel. Utifrån deltagarens och arbetsplatsens behov kan stödet från
arbetskonsulenten variera från 100 % stöd på arbetsplatsen till besök någon gång i veckan tillsammans
med telefonsamtal. Arbetskonsulenten fungerar inte endast som ett stöd för deltagaren utan även som ett
stöd till företagets personal för att de ska kunna ha en kontakt med någon från vårt företag.
En viktig del i samverkan är att vi har regelbundna uppföljningar och utvärderingar tillsammans med
deltagaren och arbetsplatsen företrädare.
Vi erbjuder handledning, information till personalgruppen till de företagen som erbjuder
praktikplats/anställning till deltagarna. Handledningen består bland annat om information gällande olika
funktionshinder och bemötande i olika situationer. Detta gäller även för företag som vi samverkar med som
inte har en aktuell deltagare hos. För dessa företag för vi även en regelbunden kontakt med för att säkra
upp att det företaget kan ha en deltagare framöver.
Samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Att samverka med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är viktigt och är i linje med Sveriges Kommuner
och Landstings vilja för att fler personer med funktionsnedsättning ska komma i arbete. Samverkan med
Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF) genomförs alltid utifrån de behov och förutsättningar
som finns hos respektive deltagare och utifrån var i processen deltagaren befinner sig. Om deltagaren vill att
en individuell plan upprättad så medverkar deltagarens kontaktman alternativt arbetskonsulenten vid
upprättandet. Syftet är att vi, aktörerna runt deltagaren, gemensamt ska ge deltagaren förutsättningar för
att etablera sig på arbetsmarknaden och ge dem det stöd de behöver för att klara övergången från daglig
verksamhet till lönearbete.
Samverkan
Grundläggande trygghet och stabilitet är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig insatser med
målsättningen att etablera sig på arbetsmarknaden eller finna en meningsfull sysselsättning. När deltagaren
är ute i praktik på öppna arbetsmarknaden (och har aktivitetsersättning) och anställning är målet, informerar
vi löpande aktuell LSS-handläggare om resultaten, och när vi tillsammans med arbetsgivaren anser att
deltagaren har möjlighet till anställning kontaktas FK och AF. Arbetskonsulenten blir ansvarig för
kommunikationen med FK samt AF. Det som gäller idag är att FK kallar till möte med AF (samverkan) då en
person inte kan vara aktuell på AF med ersättning från FK utan att FK är involverad. På mötet görs en
planering hur arbetet ska gå vidare. Ibland behöver deltagarna skriva in sig på AF innan möte. Detta
varierar dock från AF kontor till kontor. AF har ansvar för kontakt med arbetsgivaren angående anställning
och eventuell ekonomiskt bidrag (lönebidrag eller dylikt). Beroende på anställning förs diskussion om
exempelvis deltidsersättning från FK, vilande ersättning med mera, Då vi vet att en framgångsfaktor att
behålla arbete över tid är fortsatt support i någon form arbetar vi för att deltagaren ska få fortsatt hjälp
genom andra arbetsmarknadsåtgärder.
Vissa deltagare har inte någon ersättning från FK och i dessa fall sker ingen samverkan med FK utan vi tar
tillsammans med deltagararen kontakt med AF. Stödet i dessa fall kan se olika ut. Ibland räcker det att
stötta deltagaren att själv kontakta AF, ibland kontaktar vi AF tillsammans och följer med på besök på AF. Allt
utifrån deltagarens behov och önskemål. Vi fortsätter att stötta deltagarna och AF har kontakt med
arbetsgivaren för diskussion om anställning och ekonomiskt bidrag.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 115 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Vi använder oss också av den samverkan som redan finns idag mellan AF och FK. Ibland erbjuder de oss som
arbetsgivare ett konsultativt stöd för att vi ska kunna fullfölja vårt rehabiliteringsansvar. Företagets
arbetskonsulent kommer arbeta aktivt med att ha en bra kontakt med myndigheterna då de kan hjälpa till
med kartläggningen av potentiella arbetsgivare åt deltagaren. Därutöver erbjuder myndigheterna
förberedande insatser innan arbetet som vi tar del av om respondenten inte har möjlighet till lönearbete
eller praktikplats.
Frösunda ser därutöver positivt på FK:s projekt ”En enklare vardag” där syftet är att minska krånglet för
personer som lever med funktionsnedsättning. Vi följer det projektet med spänning där vi hoppas att vi
kommer att närma oss FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Där finner vi bland annat att
funktionsnedsatta ska ha samma möjligheter som andra i att vara delaktiga i samhället och ta del av sina
rättigheter.
Samverkansträff
Frösunda kommer årligen att bjuda in representanter från AF och FK till den Individuella placeringsdelen i
upphandlingen. De deltagare som är intresserade av att lyssna är välkomna! Syftet är att på ett
pedagogiskt sätt berätta för deltagarna om deras respektive myndighet och på vilket sätt de kan ge
deltagaren stöd inför och under en praktik alternativt lönearbete.
Utvärderingsgruppens bedömning utifrån anbudsgivarens
beskrivning (Fasta svarsalternativ)
30,00 %
3.2.2.3. Bedömningsgrund 2:3. Stimulerande aktiviteter - vikt 15
%
Anbudsgivaren ska utifrån den dagliga verksamhet som anbudet avser beskriva hur man
avser att erbjuda deltagarna stimulerande aktiviteter och sysselsättning. Beskriv hur dessa
kontinuerligt anpassas till de enskilda deltagarnas identitet och känsla av sammanhang.
50 eller 100 poäng kan utdelas för det mervärde som bedöms finnas i anbudsgivarens
beskrivningar och åtaganden om metoder och arbetssätt för att ge ge verksamheten en
tydlig inriktning inom vilken deltagarnas känsla av samhörighet, sammanhang och identitet
främjas.
Gör beskrivning i enlighet med vad som anges ovan!
(Fritextsvar)
Frösundas utgångspunkt är att varje person är en aktiv människa med egna resurser och en inre drivkraft.
Deltagaren ska, så långt det är möjligt, ha kvar ansvaret för sitt liv och den egna personen. Vi arbetar
mycket med motivation och på att göra deltagaren uppmärksam på dennes egna – fungerande – resurser
och möjligheter. Slutligen tar vi vara på och förstärker de positiva processer som alltid finns där. Det gäller
bara att se dem. Med det här som utgångspunkt på Hammarby DV i Södermalm – vår tro på varje unik
deltagare – skapar vi en grundläggande förutsättning och möjlighet för deltagaren att på sikt ska komma ut
i arbetslivet. Vi vill utveckla verksamheterna så att de kan bidrar till en ökad möjlighet för deltagaren att ta
sig ut i arbetslivet. Vi kommer att arbeta efter Stockholms stads inriktningsmål, där kvalitet och valfrihet ska
ständigt utvecklas och förbättras.
När det gäller utveckling av arbetet/aktiviteterna på Hammarby DV så kommer vi att ansvara för att dessa
kommer att vara individanpassade utifrån varje deltagares behov, intressen och dagsform. Vi kommer att
ge deltagarna i de dagliga verksamheterna möjlighet att kunna prova på aktiviteter och arbete utanför sin
ordinarie dagliga verksamhet. Vi vill ge förutsättningar och möjligheter för deltagaren att på sikt komma ut i
arbetslivet.
ÅRLIG PLANERING MED FOKUS PÅ UTVECKLING
Vi åtar oss att arbeta fram en årlig verksamhetsplan för Hammarby DV. Planen kommer att utgå ifrån
Frösundas värderingar och kvalitetsmål samt våra medarbetare, deltagare, närstående och
samarbetspartners synpunkter på utvecklingen av verksamheten. Medarbetargruppen kommer aktivt att
vara delaktig i verksamhetsplaneringen och målformuleringar samt dela upp aktiviteter och ansvarsområden
mellan sig. Planen följs sedan regelbundet upp under året och fungerar därmed som ett levande dokument.
Med en naturlig process kring planerad utveckling och regelbunden utvärdering stimuleras verksamheten att
aktivt verka för vidareutvecklingen av verksamheten med målet att alltid erbjuda bästa möjliga dagliga
verksamhet för våra deltagare. Planeringstid för medarbetarna på Hammarby DV kommer att förläggas
under tid då deltagarna inte är på plats så att det inte påverkar deltagaren beviljade insats.
Nedan följer våra beskrivningar och åtaganden av metoder och arbetssätt för att ge verksamheten en tydlig
inriktning inom vilken deltagarnas känsla av samhörighet, sammanhang och identitet främjas.
DET SALUTOGENA FÖRHÅLLNINGSSÄTTET
Vårt mål med att arbeta salutogent är att ge deltagaren meningsfullhet och livskvalitet. Våra värderingar och
arbetsmetoder grundar sig på forskningen bakom KASAM. För oss handlar det om att ha ett förhållningssätt
där våra medarbetare i varje situation och aktivitet i individens vardag tänker utifrån KASAM. Att i varje
moment under dagen tänka igenom situationen för individen i form av:
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 116 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
• Hur kan jag motivera individen till att vilja delta?
• Hur förklarar jag, visar och beter mig för att individen ska veta och förstå vad som händer och vad som
förväntas av honom eller henne?
• Hur får jag individen att känna att ´jag kan´?
Det salutogena förhållningssättet innebär att vi fokuserar på hälsa snarare än ohälsa. Vi uppmuntrar våra
deltagare att genomföra det som de klarar av att göra och vi ger stöd endast vid behov. Vi kommunicerar
aktivt med våra deltagare och frågar alltid vad de har för önskemål, när och hur deltagaren vill ha sitt stöd.
Vi arbetar med motivation och uppmuntran och låter deltagaren bestämma över sin vardag. Genom ett aktivt
lyssnande tar vi in deltagarens behov vilket skapar möjligheter till en meningsfull dag med värdighet och
självbestämmande. För att det salutogena förhållningssättet ska få fullt genomslag på Hammarbys DV åtar
vi oss, under första och andra avtalsåret, att utbilda samtliga medarbetare i detta. VCen får vidareutbildning
i det salutogena ledarskapet.
För att kunna arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt så är det avgörande att tillsammans med
deltagaren hitta lustfyllda moment i vardagen, förmågor, och små steg mot bibehållen självständighet och
funktioner.
Deltagarens genomförandeplan utgår från en analys i tre steg:
1. Vad vill deltagaren göra, vilka vanor tar deltagaren med sig in på jobbet?
2. Vilka delar klarar deltagaren på egen hand?
3. Vilket stöd behöver deltagaren för att kunna leva sitt liv på sitt sätt där det finns funktionsbegränsningar?
Genom deltagarens genomförandeplan säkerställer vi att deltagaren och/eller dennes närstående alltid har
möjlighet att vara delaktig i utformningen av insatsen.
GENOMFÖRANDEPLAN
Utifrån beslutet och målet för insatsen upprättas en genomförandeplan tillsammans med deltagaren. Syftet
med genomförandeplanen är att beskriva hur insatsen praktiskt ska genomföras så att målet för insatsen
uppfylls. Av genomförandeplanen framgår bland annat vilka mål som gäller för insatsen eller delar av den,
när och hur insatsen ska genomföras, på vilket sätt deltagaren har utövat inflytande över planeringen och
vilka personer som har deltagit i planeringen. Genomförandeplanen utvärderas minst två gånger per år samt
oftare vid behov. Utvärderingen innebär att vi går igenom målen tillsammans och om målen har gett önskat
resultat för deltagaren. Genomförandeplanen är ett levande dokument och är det verktyg som styr insatsen
och de aktiviteter, sysselsättningen, arbetsträning som är den dagliga sysselsättningen. Målen i
genomförande planen kan bli uppfyllda tidigare eller senare än planerat och det innebära att delar av
genomförandeplanen skrivs om. När ett delmål är uppfyllt eller flera, bör nya delmål upprättas. Om ett delmål
inte uppfylls inom uppsatt tid kan det revideras, t.ex. ska metoden ändras, är målet för högt uppsatt? etc.
Det är sedan dokumentationen av hur insatsen genomförs som är vårt viktigaste verktyg för att följa vägen
till målet.
Vår Sociala dokumentation består av genomförandeplan, journalanteckningar och eventuella
arbetsanteckningar. I genomförandeplanen ingår bemötandeplan, riskbedömning och aktivitetsplan. Den
sociala dokumentation utgår från genomförandeplanen, delmålen och aktivitetsplanen och beskriver arbetet
som utförts. I aktivitetsplanen framgår vilka aktiviteter som ska genomföras, när och hur. I den sociala
dokumentationen följs aktivitetsplanen upp genom att medarbetaren skriver hur aktiviteten genomförts. Det
kan vara vilka moment som deltagaren klarade självständigt, i vilka moment behövde deltagaren stöd, hur
deltagaren utvecklats under aktiviteten. I den sociala dokumentationen framkommer även om insatsen eller
aktiviteten inte genomförts och anledning till detta. Den sociala dokumentationen är ett verktyg för
personalen att systematiskt se utvecklingen och framstegen, men även notera när inte
genomförandeplanen följs och målen inte uppnås. Majoriteten av anteckningar i den sociala dokumentation
ska utgå från vad som har hänt utifrån delmålen.
Den ansvarige kontaktpersonen eller annan medarbetare använder den sociala dokumentation som
utgångspunkt för arbetet. De medarbetare som arbetar med den specifika deltagaren ser vid varje tillfälle
hur arbetet tidigare genomförts och vilka förändringar som skett och hur arbetet ska utföras framöver. I den
sociala dokumentationen framgår t.ex. hur långt deltagaren kommit i att lära sig en ny uppgift, vad nästa
steg är i processen och om stödet ska utföras på ett annat sätt, alternativt hur en ny aktivitet genomförs,
vad som fungerade bra och vad som behövs ändra på till nästa gång.
Den sociala dokumentationen används även över tid för att följa utvecklingen för deltagaren. Genom att
dokumentera enligt Frösundas riktlinjer (och Socialstyrelsens allmänna råd) kan våra medarbetare följa
deltagarens utveckling, vilket kan vara svårt i det dagliga arbetet om inte vi dokumenterar. När
medarbetarna går igenom den sociala dokumentationen över tid framkommer det systematiska arbetet eller
systematiska fel/brister. På en av våra enheter framkom att för en deltagare fungerade inte en specifik
aktivitet en special dag och den ansvariga kontaktpersonen undersökte då genom att kontakta boende och
närstående vad som hände före eller efter den dagliga verksamheten. Det framkom att deltagaren hade en
aktivitet genom boende på kvällen innan vilket gjorde att deltagaren lade sig senare än övriga dagar i
veckan och således var tröttare än vanligt. Kontaktmannen bytte då dag för aktiviteten på dagliga
verksamheten.
Kontaktmannen är ansvarig för den sociala dokumentationen för respektive deltagare, vilket innebär att
ansvara för att dokumentation sker enligt aktuella riktlinjer.
INDIVIDUELLA ÖNSKEMÅL, BEHOV OCH INTRESSEN
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 117 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
När deltagaren påbörjar sin dagliga verksamhet så ges deltagaren möjlighet att prova ett så brett utbud av
aktiviteter och arbetsuppgifter som deltagaren önskar under sin introduktionsperiod och även efter
introduktionsperioden. Detta både på Hammarby DV samt inom ramen för våra egna dagliga verksamheter.
Introduktionens längd är individanpassad men brukar vara mellan en och fyra veckor. Under introduktionen
har kontaktmannen en tät avstämning med deltagaren och följer upp hur det går med olika arbetsuppgifter
och aktiviteter. Kontaktmannen är med deltagaren i största möjligaste mån. Att ge deltagaren möjlighet att
prova på olika aktiviteter under introduktionen är en av våra rutiner för att säkerställa att arbetsuppgifterna
utgår från deltagarens intresse och att de är anpassade utifrån hans/hennes behov av stöd. Därefter
upprättar vi tillsammans ett arbetsschema/aktivitetsplan vilken dokumenteras i genomförandeplanen.
Om deltagaren vill göra löpande studiebesök så sätter vi upp ett mål avseende hur många studiebesök
deltagaren vill göra under en termin. Målet dokumenteras i genomförandeplanen som kontaktmannen
ansvarar för att upprätta tillsammans med deltagaren. Kontaktmannen ansvarar att planen följs upp minst
två gånger per år. Aktiviteter dokumenteras löpande. När en individ har lågt deltagande vid en aktivitet följs
det upp. Vi frågar vad vi kan göra annorlunda och förbättra för att deltagaren ska vilja delta.
Vi kommer att ansvara för att alla deltagare får ett individuellt och anpassat arbetsscheman och att den
enskilde utifrån sin förmåga får vara delaktig i utformningen av detta. Vi kommer att ge deltagare som har
behov av att arbeta på mer än ett ställe ska få möjlighet att göra det, t ex 50 % på en daglig verksamhet
och 50 % på en arbetsplatsförlagd verksamhet som till exempel Frösunda Polygon. Vi kommer även erbjuda
deltagarna olika aktiviteter inom den egna dagliga verksamheten och på andra verksamheter som t.ex. ett
veckoschema som innehåller både produktion, konst, musik, friskvård och massage, ett annat schema kan
innehålla individuell praktikplats, deltagande i sånggrupp, ADL träning, reseträning och läsning.
Att göra aktiviteter utanför dagliga verksamheten
För att deltagaren inte ska känna sig isolerad utan få tillgång till och kunna delta på lika villkor i samhällets
samhörighet så lyfter vi blicken och tittar på det som finns utanför verksamheten. Vad kan våra deltagare
göra med stöd av oss ute i samhället? Exempelvis kan vi gå till Friskis och Svettis och träna, gå och bowla,
gå på teater, besöka ett muséum, spela tennis, gå till simhallen med mera.
Produktionsinriktade arbetsuppgifter
Vi tillvaratar den enskildes möjligheter att självständigt klara sina arbetsuppgifter. Vi åtar oss att utveckla
Hammarby DV genom kreativa idéer gällande nya arbetsuppgifter och införskaffning av material som kan
användas i skapandet. Vi har ett aktivt miljötänk och i skapandet arbetar vi exempelvis med återbruk av
konserver. Av dessa har våra deltagare bland annat gjort lampor.
Produktionsinriktade arbetsuppgifter som vi bland annat har kompetens kring är legojobb, hantverk, konst,
textilarbete, snickeri och möbelrenovering, paketering, målning, tryckeri. Den enskilde ges stöd utifrån sina
egna förutsättningar och vi vill att våra deltagare ska ha ett så självständigt och aktivt ”arbetsliv” som
möjligt, med ett stort mått av valfrihet och grundläggande trygghet. Om vi får förtroendet att driva
Hammarby DV åtar vi oss att skapa en daglig verksamhet där det finns förutsättningar för ökad
självständighet och en meningsfull arbetsdag.
Praktikplatser
Med hjälp av arbetskonsulenten, som vi åtar oss att anställa på Hammarby DV, kommer vi att stödja
deltagarna att hitta praktikplatser, som stämmer överens med de önskemål och förutsättningar som
deltagarna har. Genom att skapa arbetsuppgifter och praktikplatser utanför den dagliga verksamheten ger
vi ge våra deltagare möjlighet till en sysselsättning knuten till övriga samhället. Vi utgår från Supported
Employment. Vi kommer från och med hösten 2014 ha en särskild utvecklingscoach anställd i regionen, som
arbetar enbart för våra dagliga verksamheter i Stockholm. Genom kontakter med övriga samhället arbetar
denna med att öka arbets- och sysselsättningsmöjligheterna för deltagarna. Genom vårt samarbete med
externa företag kan vi ge chansen till en individuell praktikplacering eller deltagande i en utflyttad grupp på
heltid.
Vi har även nyligen lanserat projektet ”Ett arbete för alla” vars huvuduppgift är att identifiera, testa och
utveckla arbetssätt, verktyg och samverkan för att öka deltagarnas delaktighet i arbetslivet. Se avsnitt
3.2.2.2. Ökad delaktighet i arbetslivet för mer information.
Kultur och samhälle i vardagen
Musik, sång, dans, teater och konst har en stor betydelse på våra dagliga verksamheter. Nedan kommer vi
beskriva varför just dessa områden är så viktiga för oss. Dessa specifika områden kommer vi att utveckla på
Hammarby DV. Vår tanke är att vinningen med att utöva kultur i vardagen bland annat är – en enorm glädje
samtidigt som det stärker individens självkänsla. Det stärker även sättet att uttrycka sig och kommunicera.
Vi kommer att erbjuda deltagarna på Hammarby DV minst en aktivitet per månad kopplat till en aktuell
samhällsfråga. Aktiviteten kommer möjliggöra för deltagaren att utifrån sina förutsättningar förstå, delta och
påverka samhället.
Konst
Genom konstens alla former kan vi – genom vår erfarenhet- utveckla intresset för konst och ge deltagarna
möjlighet att kommunicera via konsten. Vi vill ge konstnärer med funktionsnedsättning möjlighet att uttrycka
sig i bild, form och färg. Vi har verksamheter med konst och skapande som huvudfokus där konsten är ett är
ett viktigt uttryckssätt. Vår erfarenhet och även andra studier har visat att möjligheten att få utöva konst
och annan skapande verksamhet har en positiv inverkan på personer med funktionsnedsättning. Även
deltagare med motoriska svårigheter kan känna sammanhang och samhörighet genom att t.ex. måla, rita
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 118 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
eller skulptera.
Vi åtar oss att bilda en konstgrupp med skapande som inriktning på Hammarby DV om intresse finns hos
deltagarna.
I konstgruppen kommer deltagarna att få bland annat möjlighet att måla och arbeta med lera. Vi kommer
även att skapa konst via textiler. Vi kommer inte att enbart erbjuda konst som underhållning utan vi kommer
att motivera våra deltagare att vara aktiva utövare. När vi skapar konst stärks självkänslan och identiteten
hos våra deltagare bland annat då andra deltagare, närstående och medarbetare ger positiv feedback. Vi
kommer att inreda ett av rummen på Hammarby DV till en ateljé för konst av färg, lera och textilier. Vi
kommer att hänga upp deltagarnas egenmålade tavlor på väggarna i ateljén, ställa upp deras produkter av
lera och textiler. Vi inreder rummet med omsorg så att det både ser ut och känns som en riktig ateljé.
Vernissage
I vårt arbete att öka deltagarnas samhörighet, sammanhang och identitet åtar vi oss att anordna
regelbundna vernissager med våra andra dagliga verksamheter med konstnärligt inriktning och skapande.
Dessa enheter kommer tillsammans att arrangera vernissage där närstående och samarbetspartners är
välkomna. Upplägget kan se lite olika ut, exempel kan vara att man arbetar under en hel termin med ett
visst tema som man har gemensamt bestämt och har en vernissage som avslutning. Vernissagen kan
ordnas i våra egna utrymmen eller i externa lokaler. Under vernissagen kan deltagarna från konstgruppen
på Hammarby DV ställa upp sina konstverk så att andra deltagare, närstående, medarbetare,
samarbetspartners och beställare kan ta del av konsten. Här kan man kolla på andra deltagares konstverk,
nätverka, byta erfarenheter och skapa goda kontakter.
Musik, sång, teater och dans
I flera av våra verksamheter används musik som ett sätt att kommunicera. På Hammarby DV kommer vi att
skapa en musik och dans rum med mikrofoner och stereosystem. Vi kommer att hänga upp bilder på
välkända artister som våra deltagare känner igen för att inspirera och motivera våra deltagare. Vi kommer
även att införskaffa olika instrument så som elgitarr, trumset, piano, flöjt etc. Vi kommer att om intresse finns
starta ett eget band med våra deltagare som är intresserade av att spela instrument och sjunga. Vi vet av
erfarenhet att när våra deltagare sjunger välkända melodier och spelar olika instrument tränas minnet.
Sången kan även ge en positiv effekt på talförmågan. Sång och musik lugnar den oroliga, piggar upp den
trötta och skapar känsla av sammanhang och samhörighet.
Dansen tillfredsställer många behov på ett naturligt och otvunget sätt. Dansen blir en kanal in till inre rum
bortom språk och gränser. Sammantaget av detta gör att musik, sång dans, och konst är oerhört viktigt för
oss och våra deltagare.
Teater är en annan uttrycksform som finns i flera av våra verksamheter. Vi kommer att om intresse finns på
Hammarby DV att skapa en teatergrupp som en gång i veckan med hjälp av en extern teaterterapeut från
Teaterförbundet och medarbetare tillsammans arbetar fram en teaterföreställning som sedan resulterar i en
teatershow som presenteras en gång om året i en riktig teaterlokal i Hammarby sjöstad för vänner,
närstående, beställare och andra samarbetspartners. Teatergruppen genomför allt arbetet kring pjäsen
tillsammans från att välja skript till att ta fram scenkläder och scendekorationer i varsamhetens egen ateljé.
Vi har under flera år sett hur viktigt det är för våra deltagare att använda dessa kanaler för att kommunicera
och interagera med sin omgivning. Stimulansen och samhörigheten blir större i vardagen genom våra
praktiska aktiviteter.
Ett exempel på en av våra dagliga verksamheter är enheten Annorlunda med inriktning mot kultur, musik och
teater. Verksamheten är uppdelad i två delar för att skapa variation för deltagare. En del av veckan ligger
fokus på kultur med musik, drama och skapande verksamhet. Under den andra delen erbjuds
arbetsplatsförlagd verksamhet i samverkan med företag och föreningar i närområdet. Verksamheten
använder en alternativ metod för inlärning av musik baserad på siffror och färger. Med specialgjord notation
och förenklade instrument blir inlärningsprocessen lite enklare.
Media och kommunikation
Vi kommer att inreda ett av rummen på Hammarby DV till en Media och kommunikation center med 10
datorer, färglaserskrivare, bindingmaskin, digitalkamera, lamineringsmaskin, webcameror etc. Vi kommer att
med stor omsorg säkerställa att Media och kommunikation centret liknar en riktig arbetsplats. Vi åtar oss att
skapa olika grupper, som tillexempel kommunikationsgruppen, fotogruppen, mediagruppen.
Kommunikationsgruppen kommer till exempel att ansvara för att producera den egna verksamhetens
kommunikationsmaterial, månadsbrev, månadsböcker men även för andra verksamheter i närområdet. Här
jobbar man som på en vanlig arbetsplats och har en arbetsprocess med marknadsföring och försäljning,
mottagande av beställning, produktion, kvalitetssäkring av slutprodukt och leverans till kund. Vi åtar oss att
en av våra medarbetare från vår marknad och kommunikationsavdelning en gång per år ska besöka
Hammarby DVs kommunikationsgrupp för att handleda gruppen.
Mediagruppen kommer till exempel att ansvara för Hammarby bloggen, ta bilder, formulera texter och svara
på inlägg.
Media och kommunikationsrummet kommer även att användas för deltagare som befinner sig nära eller har
en önskan att närma sig arbetsmarknaden. Här kommer vår arbetsterapeut och arbetskonsulent att
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 119 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
tillsammans utforma anpassade arbetssätt som hjälper våra deltagare att söka praktikplatser. Vi kommer att
lära våra deltagare att skriva en CV och ett personligt brev. Vi kommer att kolla på olika kunskapsfilmer om
olika arbeten och arbetsplatser. Vi kommer att vägleda och coacha våra deltagare att söka praktikplatser,
ringa på jobbannonser, besöka verksamheter. För mer information kring hur Frösunda arbetar med att öka
delaktigheten av deltagarna i arbetlivet se avsnitt 3.2.2.2.
Vidareutveckling av befintlig verksamhet
Kontinuerlig vidareutveckling av verksamheten och arbetsuppgifter är en viktig del av vårt uppdrag. Här är vi
öppna för nya idéer och har bred kompetens och erfarenhet både av att förvalta och vidareutveckla dagliga
verksamheter med olika inriktning. En naturlig vidareutveckling av Hammarby dagliga verksamhet baseras på
intressen och behov hos de aktuella deltagarna. Vid ett övertagande kan våra andra dagliga verksamheter
vara inspiration och erfarenhetsmodeller. Kommunikation och kognitiva hjälpmedel för att kunna möta
deltagaren på bästa sätt kommer att utvecklas kontinuerligt i verksamheterna efter deltagarnas behov.
Vi vill stimulera till utevistelse på Hammarby DV. Utflykterna ska baseras på deltagarens intresse och
planeras i arbetsgruppen.
Vi kommer att tillhandahålla anpassade fordon så att den dagliga verksamheten kan bedrivas utifrån
gällande uppdrag.
SINNESTIMULERING OCH HABILITERANDE AKTIVITETER
På Hammarby DV kommer vi att erbjuda aktiviteter för att ta tillvara och utveckla deltagarens fysiska och
kognitiva funktioner och förmågor. Verksamheten ska vara av habiliterande karaktär och ge miljöombyte,
social samhörighet, självkänsla och självförtroende, samt skapa en trygg och glädjefull dag.
Vi kommer att arbeta med sinnesstimulering i form av taktil stimulering, massage, vattensäng, bolltäcke och
musik. När det gäller friskvård så kommer det att finnas aktiviteter så som bassängbad, gruppgympa,
avslappning och gym/träning. Våra medarbetare kommer att stödja deltagaren att öka sin rörlighet, balans,
koordination och förmågan att förflytta sig om det behovet finns. Vi kommer även att arbeta aktivt med
minnesträning och koncentration. Med Hammarby dagliga verksamhet som referenspunkt och den erfarenhet
vi har kommer vi vid en övergång vara bollplank, komma med idéer och därigenom arbeta coachande i
vidareutvecklingen av de habiliterande aktiviteterna.
Våra medarbetare kommer att hjälpa deltagarna som behöver stöd i att lära sig det sociala samspelet i en
arbetsgrupp och de regelverk som finns på en arbetsplats, att kunna arbeta i grupp, att sköta sin hygien
och respektera varandra. Deltagare som behöver hjälp och stöd i att göra vardagen tydlig och begriplig, så
att deras möjligheter till självständighet ökar, skall få detta behov tillgodosett.
Taktil massage
Om vi förtroende att bedriva Hammarby DV kommer vi att erbjuda samtliga deltagare taktil massage. Vi
kommer att ha två utbildade medarbetare inom taktil massage i verksamheten.
Taktil massage är en massagemetod som skiljer sig från annan massage då man inte arbetar med
musklerna. Istället kommer massören på varje kroppsdel att stryka med händerna. Detta sker med ett
medvetet rörelsemönster och tryck. För de som är känsliga för beröring kan strykningarna ske utanpå
kläderna. Syftet med den taktila massagen är att ge;
•
•
•
•
•
•
•
•
Smärtlindring
Ro
Bättre sömn
Ökad nyfikenhet
Ökad livskänsla
Ökad livsgnista
Avslappning
Välbefinnande
Att använda sig av taktil massage är en fördel för deltagarna då man behöver beröring för att känseln är ett
väldigt viktigt sinne. I massagen frigör man ett hormon som heter oxytocin. Oxytocin är ett hormon som gör
så att varje deltagare blir harmoniska och avspända.
Vi kommer under varje taktila massage att utgå från deltagarens önskemål. Detta är nödvändigt för att
massagen ska vara effektfull samt att deltagaren känner sig trygg under massagen.
Rum för sinnesstimulering
Om vi får förtroende att driva Hammarby DV kommer vi att inreda ett rum till det så kallade ”svarta rummet”
och ett rum till det så kallade ”vita rummet”. Detta är i enighet med Snoezelenmetoden där grundidén är att
man erbjuder deltagaren en sinnesstimulering i en anpassad miljö kopplat till ett speciellt förhållningssätt.
Det svarta rummet är anpassat till deltagare som är känsliga för många intryck ska må bra. Rummet
innehåller några få självlysande saker som exempelvis ljusband och ljuslister runt en omgivning som är i
svart dekor. Av detta kommer det en positiv effekt för deltagaren genom att stress lindras samt att ångest
och oro dämpas. Detta är en välprövad metod för att främja deltagarens känsla av identitet. I det svarta
rum som Frösunda kommer att inreda kommer det också att finnas en musiksäng. I denna säng kan man
ligga ned och känna musikens vibrationer till musiken man lyssnar på.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 120 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
I det vita rummet är det vit dekor och i rummet ska man kunna gå ner i varv. Detta görs samtidigt som att
syn och hörsel stimuleras. Tillvaron är kravlös och man ska känna, uppleva, se och lyssna att vi alla är
jämlika med hjälp av tilltalande sinneseffekter. När man kommer in i det vita rummet sänks rösten
automatiskt och man kommer dras med i avslappningsmusiken som finns i bakgrunden. I det vita rummet
kommer deltagaren få välja om man vill slappna av i en säng eller en fåtölj. Precis som namnet ”vita rummet”
medger kommer det att vara en vit säng, en vit portfölj, vita väggar, vita kuddar och olika lampor etc. Att
erbjuda det vita rummet för deltagaren görs för att främja deltagarens känsla av identitet. Resultatet av en
stund i vita rummet är ofta att deltagaren blir mer pigga och aktiva vilket möjliggör att man främjar
deltagarens känsla av både samhörighet och sammanhang.
Djur och natur
Vi vill underlätta för våra deltagare att hålla kontakt med naturen. Det kan ske i organiserad form, men
också spontant, det beror på vad som passar deltagaren och verksamheten bäst. Vi vill gärna bidra till att
det i verksamheterna ska finns utrymme för kortare eller längre promenad samt utflykter i skog och natur.
Naturen kan användas för att ge en social samhörighet eller till att få en lugn och stilla stund.
Om deltagaren inte har motivationen eller inte kan ta sig ut i naturen lika ofta som han eller hon skulle vilja
kan vi istället ta in naturen till deltagaren. Sommartid tar vi in blommor, bär och frukter och vintertid ställer vi
ut gran- eller tallris i verksamheterna. Hänsyn tas givetvis till allergier. Aktiviteter så som att mata fåglar,
plantera frön och kryddor, plocka löv som kan användas i skapande form är något vi kan erbjuda deltagarna
som går på verksamheterna.
Forskning visar på att närheten till djur har positiva effekter gällande det känslomässiga behovet av närhet,
trygghet och välbefinnande. Om det finns ett djurintresse i Hammarby DV kan vi tillgodose det intresset
genom att besöka exempelvis en bondgård eller 4H-gård. Djurets krav på uppmärksamhet kan även stärka
individens koncentration och fokus vilken vi ser som en positiv effekt av samvaron med djur.
Under sommaren 2014 öppnade vi en daglig verksamhet tillsammans med Skölds djurgård i Täby med
inriktning mot hästar och ridning. Vi åtar oss att vid ett förtroende erbjuda samtliga deltagare på Hammarby
DV som är intresserade av hästar och ridning en prova på dag i ridskolan för att testa rida och lära sig
hästar och hästskötsel.
Uppstart och utveckling av nya grupper
Det är deltagarens behov som styr verksamheternas utveckling. Vi har vana att starta upp och driva dagliga
verksamheter med både basverksamheter och utflyttade verksamheter. Vi har tydliga rutiner och processer
för hur det ska genomföras. Därför är det inte främmande för oss att starta upp nya ”yrkesgrupper” inom
ramen för Hammarby dagliga verksamhet. Detta sker givetvis i dialog med beställaren och utifrån
deltagarens intresse och behov. Vi kommer arbeta för att verksamheterna är så lik en vanlig arbetsplats
som möjligt – med utgångspunkt att det passar aktuella deltagare. Deltagaren kanske har en egen idé som
denne vill utforska gällande vad som kan utvecklas och förändras?
Omsorgshund
Vi kommer att använda oss av en omsorgshund på Hammarby DV. På en av våra gruppbostäder som vi
driver i Stockholm har vi en omsorgshund och en utbildad terapihundförare. Vi vill utveckla vårt arbete med
denna hund även på verksamheterna i Södermalm genom att hunden besöker verksamheterna 1-2 gånger
per månad. Det har visat sig att genom lek med hunden kan deltagaren själv komma på̊ hur hon kan klara
en uppgift på̊ ett nytt sätt, trots en funktionsnedsättning. I lek med hunden flyttas fokus från oförmåga till
förmåga. Genom olika lekar och genom att använda hundleksaker kan man träna sina ADL-funktioner.
Personer som är svåra att nå̊ med traditio¬nella arbetsmetoder vill plötsligt delta och kom¬municera.
Många mår bättre och fungerar bättre med hjälp av omsorgshundar. I arbetar med rehabilitering av
personer med förvärvad hjärnskada har det visat sig att omsorgshund haft god inverkan på individen. I
teamet kring omsorgshund kommer arbetsterapeuten att ingå.
Samverkan
Vi har förmånen att driva ett flertal dagliga verksamheter både via entreprenadavtal och i egen regi. Vid ett
övertagande av Hammarby DV finns möjligheten till utbyte och samverkan med dessa verksamheter. Vår
tolkning av Hammarby DV är att det är en välfungerande enhet och att det skulle vara roligt och inspirerande
att ta del av personalens kompetens. Det finns stora möjligheter till samverkan och erfarenhetsutbyte
mellan våra medarbetare och medarbetare i Hammarby DV.
För oss är kunskapsutbytet mellan våra verksamheter viktigt utifrån enskildes behov av samordnade
insatser, men även för att skapa ett stimulerande och utvecklande arbete för medarbetarna. Vi ser intern
samverkan som ett tillfälle att skapa god hälsa, meningsfull fritid, social tillhörighet och god miljö.
Utvärderingsgruppens bedömning utifrån anbudsgivarens
beskrivning (Fasta svarsalternativ)
15,00 %
3.2.3. Kriterium 3 - Systematisk utveckling
3.2.3.1. Systematisk utveckling
Vikt för kriteriet: 25 %
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 121 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Kriterium 3 utgörs av två bedömningsgrunder.
Vikt och poäng framgår av respektive bedömningsgrund.
3.2.3.2. Bedömningsgrund 3:1 Kunskapsbaserad utveckling av
verksamheten - vikt 20 %
Anbudsgivaren ska utifrån den dagliga verksamhet som anbudet avser beskriva hur man
säkerställer att verksamheten bedrivs och utvecklas i enlighet med aktuell forskning och
utveckling inom området.
50 eller 100 poäng kan utdelas för det mervärde som bedöms finnas i anbudsgivarens
beskrivningar och åtaganden som systematiskt säkerställer att arbetssätt och
förhållningssätt utvecklas i enlighet med aktuell forskning och utveckling inom området. I
bedömningen ingår hur utvecklingen inom området kontinuerligt och systematiskt följs,
prövas och tillämpas i verksamheten. Åtaganden kan till exempel avse former för
kunskapsinhämtning och spridning samt kontinuerlig vidareutbildning av personalen.
Gör beskrivning i enlighet med vad som anges ovan!
(Fritextsvar)
FRÖSUNDAS VÄRDESKAPANDE MODELL
AFFÄRSUTVECKLING – HR – AFFÄRSOMRÅDE – UPPFÖLJNING
Frösunda arbetar med en värdeskapande modell där Affärsutveckling tillsammans med Affärsområdet lägger
fast hur koncepten och tjänsterna ska definieras. HR säkerställer ett samlat och behovsstyrt utbud av
effektiva utbildningsaktiviteter genom Frösunda-akademin samt säkerställer en träffsäker och relevant
rekryterings- och målstyrningsprocess. Affärsområdet utför stöd, service och omsorg i enlighet med våra
koncept och Kvalitetsavdelningen följer systematiskt upp att arbetet fått den förväntade effekten. När så
inte är fallet åläggs verksamheten att göra en förbättringsplan och/eller så skickas input tillbaka till
Affärsutveckling som får i uppgift att se över relevansen i koncepten.
Våra metoder och arbetssätt bygger på vårt bemötande och att vi använder evidens och forskning där det
finns. Vi ska vara det mest innovativa företaget inom branschen och leda utvecklingen när det gäller dagliga
verksamheter. Vi följer all den gällande lagstiftningen. Frösundas metodstöds-avdelning (ligger under HR)
ansvarar för att säkerställa att samtliga metoder som föreslås i koncepten är kvalitetssäkrade utifrån ett
forskningsperspektiv. Kvalitetsavdelningen ansvarar för att våra rutiner och checklistor är uppdaterade i
enlighet med aktuell lagstiftning. Nedan följer våra metoder, arbetssätt och åtaganden som systematiskt
säkerställer att arbetssätt och förhållningssätt utvecklas i enlighet med aktuell forskning och utveckling inom
området.
AFFÄRSUTVECKLING
Tillgodogörande av aktuell forskning och utveckling
Utgångspunkten i Frösundas arbete när det gäller att verksamheten bedrivs och utvecklas i enlighet med
aktuell forskning och utveckling inom området är våra koncept. Konceptet definierar vad vi gör, hur vi gör,
när vi gör liksom vem som ansvarar. I detta ingår också vårt sätt att följa upp verksamheten.
Ledningssystem inkluderar såväl policys som lokala rutiner som behövs för att leva upp till konceptet. När vi
definierat konceptet har vi tagit hänsyn till aktuell forskning och utveckling inom området.
Ett sådant utvecklingsarbete börjar alltid hos de behov som individen och den målgrupp verksamheten har. I
fallet med Hammarby DV styr målgruppen innehållet och vårt fokus i utvecklingsarbetet.
I detta utvecklingsarbete är systematisk insamling av aktuell forskning och utveckling inom området centralt i
syfte att kontinuerligt omvandla ny kunskap till nya aktiviteter, verktyg eller arbetssätt som är möjliga att
införa i verksamheten. Våra koncept och tjänster gås igenom och uppdateras en gång per år. Det
övergripande ansvaret för detta ligger på vår Affärsutvecklingsavdelning och ledningen på företaget fattar
beslut om uppdateringar och införande i verksamheten. Vår process för Koncept/Tjänsteutveckling
säkerställer ett systematiskt tillvägagångssätt för att ta vara på nya rön och/eller möjligheter, testa dem i
verksamheten för att sedan skapa rutiner och verktyg tillgängliga för medarbetaren.
I detta arbete med att skapa de konkreta verktyg medarbetaren behöver i sitt dagliga arbete finns det på
Frösunda en avdelning för såväl Metodstöd som Kvalitet. Dessa funktioner ansvarar för att bryta ner en
metod, ett arbetssätt eller en specifik stödinsats till rutiner och verktyg och göra dem tillgängliga i det lokala
ledningssystemet på verksamheten. Likaså finns det ett flertal experter att tillgå när det gäller utbildning,
handledning och stöd i olika metoder och arbetssätt som verksamheten kan behöva använda.
På vår Affärsutvecklingsavdelning finns en funktion som arbetar med omvärldsbevakning såsom
publikationer från ett utvalt antal universitet och vårdhögskolor, Statens Offentliga Utredningar (SOU),
Socialstyrelsen, Inspektionen för Vård och Omsorg samt mässor och konferenser.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 122 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Frösunda välkomnar vidare studenter som vill skriva sina C-uppsatser i våra verksamheter. Deras arbete är
ofta lämpligt för att validera evidens kring olika arbetsmetoder.
KVALITETSAVDELNING
Frösundas Kvalitetsavdelning består av sakkunniga avseende lagstiftning, tillståndsansökningar, vård- och
omsorgsavvikelser, processer samt dokumentation och ledningssystem för kvalitet. Förutom sakkunniga
finns här också företagets MAS och dietist. I vår kvalitetsavdelning arbetar sakkunniga med att bevaka
aktuell forskning och ta del av rapporter. Avdelningen samverkar med vår bolagsjurist gällande
propositioner, lagändringar och vilken effekt det kan få i våra verksamheter. Rapporter sammanställs och
skickas löpande till verksamhetscheferna som delger medarbetargruppen vid arbetsplatsträffar.
Kvalitetsavdelningen har som huvuduppgift att skapa förutsättningar för kvalitetsarbetet i våra
verksamheter. De omsätter lagar i rutiner och dokument vilka medför deltagarvärden och skapar ett effektivt
kvalitetsarbete. De ansvara för att via ett externt undersökningsbolag, utföra samtliga av Frösundas
deltagare, närstående och medarbetarundersökningar.
Inom kvalitetsavdelningen avsätts tid för att analysera forskningsrapporter och avhandlingar. Som exempel
har vi under 2013 anammat två avhandlingsrapporter:
• Interaktion i särskilt boende för personer med utvecklingsstörning och utmanande beteende, Helena
Antonsson, Umeå universitet, 2013.
• Utmanande beteenden, Utmanade verksamheter, Petra Björne, Ingela Andersson, Magnus Björne, Mats
Olsson och Sylvester Pagmert, Malmö vård och omsorg, 2012.
Rapporterna har resulterat i ett medvetet arbete gällande begränsningsåtgärder i våra gruppbostäder och
dagliga verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Vi har upprättat en handlingsplan för hur vi
ska hantera begränsningsåtgärder när vi tar över en entreprenad där det finns exempelvis lås och grindar
som gör att deltagarens rörelsefrihet inskränks. Deltagarens rätt till ett värdigt liv är en självklarhet för oss
och genom att uppmärksamma och aktivt arbeta med handledning och utbildning avseende denna
problematik säkerställer vi en ökad kvalitet för våra deltagare. Vår handlingsplan finns tillgänglig för
medarbetare på vårt intranät.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Frösundas har en egen MAS. Hon är sakkunnig inom vård- och omsorgsavvikelser, Lex Sarah, Lex Maria. Hon
följer utvecklingen bland annat gällande krav som ställs på läkemedelshanteringen, dokumentation samt hur
omvårdnadsfrågor löses på ett för deltagaren optimalt sätt. Vår MAS medverkar till ökad kvalitet för
deltagarna genom att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för vårt
kvalitetssystem. MAS delger aktuell forskning till våra medarbetare dels genom att samverkar med
stadsdelsförvaltnings MAS, besöker våra verksamheter och samtalar med arbetsgruppen, sammanställer
länkar till forskningsrapporter och avhandlingar som skickas till våra verksamhetschefer. Hon deltar även
regelbundet på regionmöten med verksamhetschef och regionchef för att delge ny forskning, nya kunskaper
och rutiner, vilket sedan förmedlas vidare till enheterna av verksamhetscheferna. Vi åtar oss att MAS deltar
vid regionmöten vid aktuella verksamheter minst två gånger per år.
Dietist
Vår dietist deltar i olika nätverk där hon får tillgång till ny forskning och kan diskutera med andra sakkunniga
och dietister. Exempel på nätverk är: dietisternas riksförbund, livsmedelsverkets nätverk för arbete med mat
och måltider inom LSS, och kommundietisternas nätverk. Hon tar även del av information från
smittskyddsinstitutet, nutritionsföretags nyhetsbrev och utbildningar samt tidskrifter som dietistaktuellt och
nordisk nutrition. Vår dietist uppdaterar kontinuerligt våra riktlinjer, utbildar våra medarbetare utifrån ny
forskning och evidens. Genom detta arbete höjs kvalitén för deltagarna.
Inspektionen för vård och omsorg IVO
Frösundas kvalitetsavdelning tar kontinuerligt del av tillsynsrapporter från IVO. Det här är för oss ett
strukturerat arbetssätt att ta del av myndighetens åsikter och återföra kunskapen till våra verksamheter. Vi
jämför våra verksamheter med andra enheter och följer utvecklingen inom branschen. Rapporter
generaliseras och återförs till våra verksamhetschefer i likande verksamheter. Genom att analysera IVOs
rapporter och ta del av det som de uppmärksammar och påtalar i olika verksamheter, som vi inte driver
själva, kan vi ständigt utveckla och förbättra våra egna verksamheter. På samma sätt arbetar vi med
tillsyner och undersökningar som beställaren genomfört. Vi åtar oss att löpande sammanställa
tillsynsrapporter, analysera, och sedan delge våra verksamhetschefer resultatet. Förbättringsförslag
utarbetas därefter i medarbetargruppen. Syftet är att systematiskt arbeta med att förbättra
verksamheterna i enighet med myndighetens riktlinjer.
Uppstart
Vi åtar oss att representanter från avdelningen medverkar vid övertagandeprocessen av Hammarby DV. De
träffar då medarbetarna, deltagare och närstående. Obligatoriskt är att en intern tillsyn görs vid nystartande
av och vid övertagande av verksamheter. De gör även en mindre medarbetarundersökning i samband med
uppstart samt en avtalsuppföljning efter tre, sex och tolv månader. Därefter gör representanter från
avdelningen årliga kvalitetskontroller av verksamheter under avtalsperioden. För att säkerställa att vi alltid
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 123 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
håller det vi lovar gör vår kvalitetsavdelning såväl systematiska som oanmälda uppföljningar. Bland annat
ansvarar de för att mäta deltagarnöjdheten, göra interna tillsyner, föreslå kvalitetshöjande åtgärder på
både en central och lokal nivå samt organisera våra så kallade Mystery Shoppers. De senare är ett antal
personer som agerar fiktiva deltagare/närstående för att testa vår tillgänglighet och vårt bemötande, se
vidare i avsnitt 3.2.3.3. Uppföljning. Allt detta gör vi för att säkerställa att vi kontinuerligt och på ett
systematiskt sätt bedriver Hammarby DV i enlighet med aktuell forskning och utveckling inom området.
Deltagarundersökningar
Deltagarundersökningar är en grundpelare i Frösundas kvalitetsutvecklingsarbete mot att nå vårt
gemensamma mål om 90 % deltagarupplevd kvalitet och nöjdhet.
Frösunda åtar sig att genomföra årliga deltagarundersökningar på Hammarby DV. Under 2013 genomfördes
en pilotstudie i form av enkäter, telefonintervjuer och muntliga intervjuer i affärsområdet
funktionsnedsättning. Piloten utgick ifrån en förstudie, där närstående och deltagare tillfrågats vilka
områden de anser vara viktigt att få besvara och på vilket sätt. Svar har sedan utgjort frågorna i enkäten.
Resultaten av de externa deltagarundersökningarna sammanställs via extern samarbetspartner och
redovisades i Förtroenderedovisningen i mars 2014. Vårt mål med piloten var att ta fram ett
deltagaranpassat system för mätning av nöjdheten och säkerställa att deltagarna ges bästa möjliga
förutsättning att medverka och påverka utifrån sin funktionsnedsättning.
När resultatet av en deltagarundersökning är sammanställt delges denna verksamhetschef.
Verksamhetschefen ansvarar för att kommunicera resultatet skriftligt och muntligt för medarbetargruppen på
en arbetsplatsträff där handlingsplan uträttas. Verksamhetschefen delger även resultatet samt
handlingsplanen till deltagarna på en planeringsdag och till närstående/ställföreträdare vid en
närståendeträff, se vidare i avsnitt 3.2.3.3. Uppföljning.
Närståendeundersökningar
På verksamheterna kommer vi att genomföra två gånger per år närståendeundersökningar. Genom våra
löpande undersökningar följer vi upp hur nöjda deltagarnas närstående är med oss som utförare och vilken
kvalitet de anser att verksamheten håller. Det här är ett för oss som utförare att tillvarata närståendes
synpunkter och åsikter. Resultaten presenteras både skriftligt i månadsbrevet samt vid en närståendeträff.
Resultatet av mätningen tillsänds även beställaren.
Verksamhetschefen och deltagarens kontaktman bjuder även in närstående och deltagare till individuella
uppföljningssamtal minst två gånger per år för att samla in fördjupad information om vad som fungerar bra,
mindre bra eller vad som eventuellt fungerar dåligt.
Medarbetarundersökningar
Vi genomför regelbundna medarbetarundersökningar för att ge våra medarbetare möjlighet att reflektera
och påverka organisationen och arbetsplatsen. Undersökningarna genomförs vart annat år för att vi ska
kunna arbeta igenom det omfattande materialet och genomföra förändringsåtgärder. Vid ett förtroende av
Södermalm Sdf åtar vi oss att genomföra en första medarbetarenkät när vi tar över verksamheterna, detta
för att få en snabb inblick över enheternas och medarbetarens övergripande kunskap.
Beställarens uppföljning på verksamhets- och individnivå
Verksamhetschef, värderingsledare och/eller representant från vår kvalitetsavdelning medverkar aktivt vid
löpande dialog och uppföljningar. När beställaren genomfört en uppföljning åtar vi oss att arbeta enligt
nedanstående för att säkerställa att resultatet används med syftet att öka verksamhetens kvalitet och
deltagarens livskvalitet:
• Samtliga resultat delges medarbetargruppen vid arbetsplatsträffar, resultaten delges även kvalitetsrådet
som säkerställer att vi arbetar systematiskt med förbättringsåtgärder
• Resultatet av undersökningar och mätningar återförs till medarbetare vid arbetsplatsträff
• Påvisas kvalitetsbrister upprättas en åtgärdsplan inkl. tidsplan, vilken alltid får godkännas av beställaren.
• Vi genomför löpande förbättringar i verksamheten utifrån uppföljningsresultaten samt redovisar
genomförda förbättringar till beställaren, närstående och deltagare.
När beställaren följt upp verksamheten kommer resultatet att presenteras för Frösundas ledning genom
månadsrapporteringen – från verksamhetschef – regionchef – affärsområdeschef - VD. Resultatet kommer
därtill att presenteras för medarbetarna vid APT. Eventuella åtgärdsplaner i följs upp på APT till dess att
planen är 100 % genomförd.
HR - METODSTÖD
Frösundas centrala enhet, Metodstöd, ligger strategiskt placerad under HR avdelningen. Metodstöds primära
ansvar är att utveckla, implementera och kvalitetssäkra de metoder som finns i våra verksamheter. För att
kunna möta de behov som finns i alla våra Affärsområden finns ett brett kunnande i enheten. Exempel på
kompetens som finns att tillgå är: beteendevetare, speciallärare, socionomer, arbetsterapeuter, psykologer,
logopeder.
Frösundas Metodstöd följer aktuell forskning om arbetsmetoden genom vidareutbildning av sig själva, följer
utvecklingen av arbetsmetoder via interna utvärderingar, studerar forskningsrapporter via universitet och
publikationer andra forskningsinstitutioner, går på föreläsningar, medverkar vid konferenser och samverkar
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 124 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
med intresseorganisationer och håller egna föreläsningar för externa samverkansparter. Nya idéer, studier
och informationen hämtas in i gruppen via dessa kanaler, kritiskt granskas, testas, utvecklas och anpassas i
relation till våra Affärsområden för att sedan på ett systematiskt sätt spridas vidare till våra verksamheter.
Gruppen har därtill egen handledning med erfaren handledare. Genom att fortlöpande säkerställa sin egen
kompetens kan de stötta våra medarbetare och deltagare på ett bättre sätt.
Inom avdelningen finns ett flertal personer som har ansvar för kompetensutveckling och handledning inom
Funktionsnedsättning. De följer utvecklingen av arbetsmetoder och utbildningar. Avdelningen delger sin
kompetens inom aktuell forskning till verksamhetschefer och medarbetargrupper vid handledning och
kompetensutveckling. Information läggs även upp i Frösunda akademin, på vårt intranät och vår hemsida
där medarbetaren har ett eget ansvar för att läsa om nyheter.
Frösunda Akademin
För att säkerställa att våra medarbetare på ett systematiskt sätt kontinuerligt utvecklas och för att vi ska nå
våra kvalitetsmål så åtar vi oss att samtliga medarbetare i Hammarby DV erhåller en löpande
kompetensutveckling i form av handledning och utbildning. Som stöd för vårt strategiska HR-arbete ligger
Frösundas Akademin som är ett webbaserad Learning Management System (LMS) i vilken våra chefer och
medarbetare kan hanterar och administrera mål, aktiviteter och uppföljning av kompetenshöjande åtgärder.
Via Frösunda Akademin har vi möjlighet att erbjuda våra medarbetare kompetensutveckling från första
anställningsdagen samtidigt som den möjliggör läroprocessen med förstudier, webbaserade utbildningar,
kunskapstester, utvärderingar, uppföljningar, statistik, dokumentation mm. Läroplattformen är tillgänglig via
vårt intranät och externa hemsida och man loggar enkelt in med ett personligt lösenord som medarbetaren
får i samband med en anställning. Akademin fylls succesivt på med utbildningar från vår avdelning Metodstöd
som säkerställer att våra medarbetare får rätt kompetensutveckling.
Vi åtar oss att tillhandahålla tre utbildningsdagar per år för kompetensutveckling till respektive medarbetare
i Hammarby DV varav minst en dag om året är till vidareutbildning inom aktuell forskning och utbildning. I
samband med ett övertagande genomför verksamhetschefen en validering av medarbetarens nuvarande
kompetens i förhållande till verksamhetens behov och vår Mål – och Ansvarsbeskrivning.
Resultatet ligger sedan till grund för medarbetarens individuella kompetensutvecklingsplan.
Kompetensutveckling sker sedan löpande under avtalsperioden enligt den prioriteringsordning som
verksamhetschefen beslutar. När våra medarbetare får ytterligare kompetenser inom sin yrkesroll uppstår
en positiv effekt gällandes motivation, engagemang och deltagarnytta.
Via Akademin kan vi även föra tydlig statistik över antalet inloggningar, anmälningar, genomgångna
utbildningar, aktuella aktiviteter. Plattformen ger oss även en tydlig koppling mellan våra Mål – och
ansvarsbeskrivningar, kompetens – och utvecklingsplaner samt Mål- och Utvecklingssamtal. Akademin är vårt
valideringsverktyg som säkerställer att medarbetaren tagit till sig kompetensutvecklingen och den kommer
att finnas tillgänglig för samtliga medarbetare och verksamhetschef i Hammarby DV.
När det framkommer forskningsrapporter eller nya rutiner som vi vill säkerställa att samtliga medarbetare tar
del av läggs dessa upp i Frösunda akademin. Detta sker på initiativ av kvalitetsavdelningen, metodstöd,
processägare eller verksamhetschef. Medarbetaren får informationen att det inkommit en rapport som ska
läsas och till vilket datum aktiviteten ska vara genomförd. Till rapporten/rutinen lägger vi till ett mindre
kunskapstest som medarbetaren ska genomföra. Verksamhetschefen ansvarar för att handlingsplan
upprättas vid icke-godkända test. Verksamhetschef kan via webbportalen följa upp resultat och ta ut
statistik som vilket tillsänds både kvalitetsavdelningen och beställaren.
REGELBUNDEN OCH PLANERAD ÅTERFÖRING TILL HAMMARBY DV
För att säkerställa att resultatet av aktuell forskning, utveckling, deltagarundersökningar, beställarens
uppföljning på verksamhets- och individnivå används för förbättringar av verksamheten, åtar vi oss att
återföra resultatet till medarbetare på ett regelbundet och strukturerat sätt. Syftet är att genom återföring,
systematiskt förbättra verksamheten och erbjuda deltagaren ökad livskvalitet. Åtagandet sker i enighet med
nedanstående.
Vårt intranät är grundstenen och hjärtat i Frösundas kommunikation. Syftet med intranätet är att fungera
som ett verksamhetsstöd, ett kunskapsnav och en informationskanal, dygnet runt. I Frösunda finns ett
flertal redaktörer som ansvarar för att publicera nyheter, vägledande information, rapporter och artiklar,
kampanjer och projekt. På intranätet finns därtill vårt ledningssystem, riktlinjer, specifikationer, mallar och
styrdokument tillgängliga dygnet runt. Vi uppmuntrar medarbetaren gå in på intranätet under sitt
arbetspass för att ta del av aktuell information.
Årsplan och verksamhetsplan
I Frösundas verksamheter upprättas årsplaner varje år. Dels för affärsområdet i sin helhet, för respektive
region samt på lokal nivå för respektive verksamhet. Årsplanerna är ett viktigt arbetsverktyg i våra
verksamheter. Detta för att skapa en helhetssyn över årets åtaganden. Årsplanen innehåller datum när
månatliga rapporter ska in, när verksamhetsplanen ska upprättas, skyddsronder, när kontroller ska
genomföras med mera. Årsplanen utgör basen för hur verksamheten styrs, följs upp och utvecklas. Årsflödet
säkerställer att vi följer upp och utvärderar rätt aktiviteter vid rätt tidpunkt på året. Vi åtar oss att upprätta
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 125 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
en årsplan för Hammarby DV för att strukturera utvecklings- och förbättringsarbetet på ett tydligt sätt.
Vi åtar oss att varje år skriva en verksamhetsplan för Hammarby DV. Verksamhetsplanen är en beskrivning
av vad vi vill uppnå under kommande verksamhetsår. Verksamhetsplanen utgår från en analys av
sammanhanget, från Frösundas vision, policys och andra styrdokument, från samarbetsparters behov, och
beställning resultat från deltagare- och närstående undersökning samt ny forskning. Hänsyn tas tillvara vad
som är realistiskt att uppnå med de förutsättningar som finns. Planeringsprocessen bidrar till att skapa
framförhållning och överenskommelser mellan medarbetarna, verksamhetschef och Frösunda.
Verksamhetschef skriver varje år en verksamhetsberättelse vilket är en sammanställning och analys av vad
som har uppnåtts under föregående verksamhetsår. Verksamhetschef går igenom berättelsen tillsammans
med arbetsgruppen för att återkoppla året som gått och resultatet av olika aktiviteter. Verksamhetsplanen
skickas årligen till beställaren.
Arbetsplatsträffar
Vi åtar oss att genomföra två arbetsplatsträffar per månad i Hammarby DV. APT genomförs i enighet med
standardagenda. Utöver våra värderingsövningar sker återkoppling till medarbetargruppen av
verksamhetschefen. Det gäller bland annat kvalitetsarbete, månadsuppföljning, resultat av genomförda
undersökningar och mätningar med mera. Under arbetsplatsträffen följs mål och rutiner för verksamheten
upp och det görs kontroller av beslutade förbättringar. Detta ger en tydlighet och systematik i arbetet. Minst
fyra gånger per år har vi förlängda APT för att säkerställa verksamhetens förbättringsarbete utifrån
resultatet av genomförda undersökningar gjorda av beställaren och Frösunda.
Förbättringsportalen
Frösunda bedriver förbättringsarbeten inom en mängd områden. Dessa definieras inom två huvudkategorier;
deltagarnära och organisatoriska. Det deltagarnära förbättringsarbetet består exempelvis av rutiner för
vård- och omsorgsavvikelser och synpunkter och klagomål. Det organisatoriska förbättringsarbetet fokuserar
på utveckling av processer, rutiner och dokument. Ärenden som överlämnas från Förbättringsportalen till
processägare ska hanteras senast inom 14 dagar. Inkomna förslag, resultat och avvikelser återförs till våra
medarbetare via månadsrapporter som publiceras på intranätet samt via regionchef till verksamhetschef.
Samverkan mellan verksamheter
För att ta del av varandras kunskap från resultat av aktuell forskning startar vi kontinuerligt upp projekt
mellan våra medarbetargrupper. Inom affärsområdet Funktionsnedsättning pågår bland annat ett projekt
gällande teknikstöd. Projektet leds av vår regionchef i Stockholm, David Lagmyr, deltar gör även
verksamhetschefen Helena Hallgren från Danvikstulls dagliga verksamhet samt verksamhetschef från
entreprenaden Ulrika i Linköping, medarbetare från Karlstad samt representant från Metodstöd. Projektet
syftar till att utveckla vårt stöd till deltagarna utifrån forskningsrön gällande teknikstöd för personer med
funktionsnedsättning. Både Ulrika, Danvikstull och Karlstad arbetar aktivt med teknikstöd vilket är en
kompetens vi gärna delar med medarbetargrupperna i Hammarby DV. Vi åtar oss att från andra avtalsåret
initiera projekt mellan Hammarby DV och andra Frösundaverksamheter utifrån deltagarens behov och
medarbetarnas intresse. Förslagsvis med vår dagliga verksamhet Dalagatan och Brolunda som är två av
våra framkantsverksamheter vilka är certifierade enligt ISO 9001:2 008. Genom samverkan mellan våra
verksamheter vill vi säkerställa ett löpande förbättrings - och utvecklingsarbete med deltagarens behov i
fokus och därmed öka kvaliteten för deltagarna.
Utvecklingsgrupper
Vi åtar oss att starta en utvecklingsgrupp per avtalsår mellan olika yrkesroller. Utvecklingsgrupperna syftar
till att skapa en arena för reflektion och dialog kring den egna verksamheten och aktuell forskning.
Verksamhetschef är sammankallande part och gruppen leds ofta av en medarbetare. Gruppen träffas åtta till
tio gånger per år och vi bjuder medarbetare från Hammarby DV och representant från beställaren.
Utvecklingsgruppen gör vid första tillfället ett plan för vilka intressanta ämnen man vill fördjupa sig i under
året, ämnena ska vara relevanta för aktuella verksamheter och syfta till att öka kvalitén för deltagaren.
Kvalitetsavdelningen och Metodstöd hjälper sedan till att ta fram en aktuell forskningsrapport till respektive
tillfälle som vi går igenom och samtalar om. Medarbetaren ansvarar för att göra en sammanställning av
intressanta reflektioner som delges övriga i arbetsgruppen. Utvecklingsgruppens rapporter och tillhörande
sammanfattning presenteras på verksamhetens APT.
Kvalitetsråd
Vi åtar oss att bilda ett kvalitetsråd för Hammarby DV vars uppgift är att se över kvaliteten i verksamheten.
Syftet med kvalitetsrådet är att hantera rapporterade förbättringsförslag, avvikelser samt klagomål och
synpunkter från deltagare, närstående, företrädare, beställare och medarbetare samt föreslå
kvalitetsförbättringar. De inhämtar även kunskap om verksamhetens kvalitet genom uppföljning av data i
kvalitetsregister och öppna jämförelser i förekommande fall. Kvalitetsråden är grunden till Frösundas
ständiga utvecklingsarbete. Kvalitetsrådet diskuterar även metodutveckling, forskningsrön, värdegrund och
värderingsfrågor och information från Metodstödsavdelningen. Verksamhetschefen leder kvalitetsrådet som
består av verksamhetens kvalitetsombud och en eller två medarbetare från verksamheten. Rådet
sammanträder minst 4 gånger per år och en gång per år åtar vi oss att utföra öppen kvalitetsråd där såväl
deltagare och anhöriga är bjudna att delta. På varje APT och planeringsdagar finns en punkt där
Kvalitetsrådet går igenom och förankrar samt genomför det planerade förbättringsarbetet.
Kvalitetsrådskonferens
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 126 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
En gång per år åtar vi oss att genomföra en kvalitetsrådskonferens med samtliga av våra dagliga
verksamheters kvalitetsombud i Stockholm. Syfte är att säkerställa att vi arbetar systematiskt och enhetligt
med förbättringsåtgärder och utveckling i samtliga av våra dagliga verksamheter. Vår regionchef för
Stockholm dagliga verksamheter tillsammans med sakkunniga från vår Kvalitetsavdelning eller Metodstöd
kommer att organisera och hålla i kvalitetsrådskonferensen.
FRÖSUNDAS PROJEKT ”KOMMUNIKATION OCH DELAKTIGHET”
I tillägg till vad som beskrivits ovan gällande vårt systematiska sätt att arbeta kring hur vi säkerställer att
verksamheten bedrivs och utvecklas enligt aktuell forskning och utveckling kommer vi om vi får förtroendet
att driva Hammarby DV att åta oss att starta projektet ”kommunikation och delaktighet” på Hammarby DV.
Projekt kring kommunikation och delaktighet
Frösunda skall skapa förutsättningar för deltagaren att kunna vara delaktig i arbetslivet precis som andra
människor och detta utifrån individens egna önskemål och behov. Hur aktivt deltagaren önskar att vara och
har behov av kan variera mellan olika personer, men kan också variera under olika skeenden i livet.
Deltagaren skall således ha inflytande över graden av delaktighet.
Vi avser därför att i samarbete med en utomstående aktör såsom exempelvis Abilia AB (Abilia utvecklar,
tillverkar och säljer moderna hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar inom områdena
kommunikation, kognition och omgivningskontroll och larm) driva ett utvecklingsprojekt som syftar till att
skapa bästa möjliga förutsättningar för deltagarna att kunna kommunicera.
Projektet har till uppgift att tillsammans med arbetstagarna och medarbetarna i verksamheten undersöka
och testa nya tekniska lösningar liksom utveckla arbetssätt i verksamheten för hur den nya tekniken på
bästa möjliga sätt kan användas i vardagen för deltagarens bästa. I verksamheten kommer främst två
medarbetare att ingå och arbeta i projektet.
Forskningscirklar
Vi åtar oss att skapa en forskarcirkel där medarbetare från verksamheten och experter inom aktuell
målgrupp träffas för att diskutera och utbyta idéer kring hur olika forskningsmetoder eller
utvecklingsområden kan komma deltagarna på Hammarby DV till nytta. En forskarcirkel kan således
beskrivas som ett deltagarbaserat forsknings- och utvecklingsarbete.
En av experterna kommer att vara någon av våra medarbetare på avdelningen för metodsstöd som har
mycket lång erfarenhet av att arbeta med personer med funktionsnedsättning. En annan expert kommer att
vara en forskare från ett universitet eller högskola som leder diskussionen. Utkomsten från en forskarcirkel
kan till exempel vara ett projekt där verksamheten bestämmer sig för att testa något/några av de områden
som diskuteras eller att medarbetarna ser att en viss åtgärd eller instrument kan börja användas och att
det då kan behövas en utbildningsinsats. Fokus i forskarcirkeln ligger således att se till hur ny forskning
direkt kan komma deltagarna till nytta.
I vårt åtagande ingår att genomföra minst en forskarcirkel per år under avtalsperioden. Vid dessa tillfällen
träffas en grupp om 4-6 medarbetare tillsammans med experten under en dag. Verksamhetschefen är
ansvarig för att säkerställa att forskarcirklarna genomförs och att resultatet av arbetet tas om hand i
verksamheten. Alla typer av åtgärder och projekt dokumenteras i det lokala ledningssystemet och dess
förbättringslogg.
Vidareutbildning
Då alla medarbetare inte samtidigt kan delta i ovanstående projekt och forskningscirklar lämnar vi åtagande
om att alla medarbetare minst 1 dag om året ges möjlighet till vidareutbildning inom något av de områden
som har direkt koppling till aktuell forskning och utveckling inom området. Denna vidareutbildning kommer att
vara kopplad till arbetssättet på verksamheten så att vidareutbildningen direkt kommer arbetstagaren till
nytta.
Utvärderingsgruppens bedömning utifrån anbudsgivarens
beskrivning (Fasta svarsalternativ)
20,00 %
3.2.3.3. Bedömningsgrund 3:2. Uppföljning - vikt 5 %
Anbudsgivaren ska utifrån den dagliga verksamhet som anbudet avser beskriva hur man
avser arbeta med resultatet av beställarens brukarundersökningar, beställarens uppföljning
på verksamhets- och individnivå, omvärldsbevakning och analys samt hur anbudsgivaren
säkerställer att resultatet används för att öka kvaliteten för brukarna.
50 eller 100 poäng kan utdelas för det mervärde som bedöms finnas i anbudsgivarens
beskrivningar och åtaganden om regelbunden och planerad återföring till personalen av
resultatet av olika former av uppföljning och analys samt om det görs troligt att resultatet
används för förbättringar av verksamheten som kommer den enskilde till del.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 127 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Gör beskrivning i enlighet med vad som anges ovan
(Fritextsvar)
VERKSAMHETSUPPFÖLJNING: Individ och verksamhetsövergripande nivå
Frösunda har ett strukturerat ledningssystem för kvalitet, enligt SOSFS 2011:9 (och SOSFS 2005:12).
Ledningssystemet för kvalitet och koncerngemensamma processer och policys samt rutiner och lokala rutiner
för varje affärsområde finns på vårt Intranät, se vidare bilaga 4 för ledningssystem för kvalitet.
Genom vårt kvalitetsledningssystem, som innehåller utarbetade och fastställda rutiner, säkerställer vi att
deltagaren tillförsäkras omsorg och hälso- och sjukvård av god kvalitet. Vårt system är väl utvecklat med
systematiska egenkontroller, anpassade deltagarundersökningar och uppföljningar och analyser av
verksamheternas resultat. Vi har därtill utförliga rutiner för när handlingsplaner ska utarbetas för att
säkerställa förbättringsarbetet i verksamheten. Vi ställer krav på att våra medarbetare deltar aktivt i
utvecklingsarbetet med deltagaren i fokus. Detta sker genom Frösundas kundorienterade ledarskap och
vardaglig handledning av verksamhetschef, utvecklingssamtal, minst två dagars kompetensutveckling per år
samt deltagande vid arbetsplatsträffar, kvalitetsråd och egenkontroller.
Frösundas ledningssystem följs upp kontinuerligt, utvärderas och utvecklas utifrån verksamhetens behov
och förändringar i Socialstyrelsens allmänna råd och eller arbetsmiljölagstiftning. Detta görs av sakkunniga i
vår Kvalitetsavdelning.
Vi åta oss att arbeta i enlighet med Södermalms Sdfs metoder för uppföljning både på individnivå och
verksamhetsövergripande nivå. Vi kommer att regelbundet samverka med staden vid varje uppföljning och
åtgärda eventuella brister som framkommer.
VÅRT KVALITETSARBETE SKAPAR VÄRDE FÖR DELTAGAREN
Basen i vårt arbete utgår ifrån de lagar som styr vår verksamhet liksom metoder baserade på forskning och
evidens. På det adderas de värden som utgår ifrån deltagarnas individuella behov och önskemål. Givet detta
definierar vi kvalitet på nedanstående sätt:
1. Kundnöjdhet
2. Avtalstrohet
3. Regulatorisk följsamhet
Frösundas kvalitetsavdelning
Frösunda har en kvalitetsavdelning som består av sakkunniga medarbetare avseende lagstiftning,
tillståndsansökningar, vård- och omsorgsavvikelser, processer samt dokumentation och ledningssystem för
kvalitet. Förutom sakkunniga finns här också företagets MAS och dietist. Kvalitetsavdelningen har som
huvuduppgift att skapa förutsättningar för kvalitetsarbetet i våra verksamheter. De omsätter lagar i rutiner
och dokument vilka medför deltagarvärden och skapar ett effektivt kvalitetsarbete.
Verksamhetschefen ansvarar för planering av verksamhetens kvalitetsarbete, dokumenterar
förbättringsområden och handlingsplaner, följer upp avvikelser, synpunkter och klagomål, tar fram lokala
rutiner och ansvarsfördelningar för kvalitetsarbetet.
Vår kvalitetspyramid
Vår kvalitetspyramid säkerställer att vi i alla dess delar skapar värden för deltagarna. Pyramiden består av 3
delar
Deltagare ----- Leverans ----- Kontroll och uppföljning
Deltagarperspektivet – I basen finns beslut som gäller deltagaren i enlighet med genomförandeplanen. Det
byggs sedan på beställarens syfte och mål med insatsen. I toppen finns deltagarens egna önskningar för
största möjliga livskvalitet avseende deras uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och
arbetsförmåga.
Leveransperspektivet – I botten finns vårt förhållningssätt och bemötande, lagar, förordningar och
föreskrifter. Ovanpå det finns policys, processer och rutiner, ledarskap, kompetens och medarbetarskap. I
toppen finns bästa möjliga kunskap och vår strävan att förstå och implementera nya rön i verksamheten.
Kontroll och uppföljning – I basen finns egna kontroller, tillsammans med tillsyn och inspektioner från
myndigheters kontrollorgan. På det lägger vi koncerngemensam kontroll, kollegial kontroll,
nöjdmedarbetarindex och nyckeltal.
DELTAGARUNDERSÖKNINGAR
Frösunda har genom en pilotstudie som ägde rum under 2013 skapat enkätfrågor för
deltagarundersökningen som är speciellt utformade för målgruppen i respektive Affärsområde. Pilotstudien
initierades och genomfördes av vår kvalitetsavdelning i form av enkäter, telefonintervjuer och i våra öppna
kvalitetsråd där deltagare och anhöriga tillfrågades vilka områden och frågor de anser vara viktigt att få
besvara i en deltagare och närstående undersökning och Hur vi på bästa sätt kan anpassa frågorna och
svarsalternativen så att våra deltagare själva kan svara utifrån sin funktionsnedsättning. Utfallet har sedan
utgjort frågorna och svarsalternativen i enkäten för 2013. Undersökningen besvarades självständigt av den
enskilde eller med stöd av en person som den enskilde inte står i beroendeställning till. Resultatet av
deltagarundersökningen sammanställdes av vår externa oberoende undersökningsföretag och redovisades i
vårt årliga Förtroenderedovisningen i mars 2014. Enkätfrågorna och Hur vi genomför undersökningen
kommer att kontinuerligt utvärderas och förbättras för att säkerställa att deltagarna ges bästa möjliga
förutsättning att medverka och påverka utifrån sin funktionsnedsättning.
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 128 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
Vi åtar oss att arbeta systematiskt med resultatet av Frösundas årliga och/eller av stadens initierade
brukarundersökningar för Hammarbys dagliga verksamhet för att öka kvaliteten för deltagarna genom
följande steg:
Efter avslutad deltagarundersökning sammanställs resultatet av den externa part som har utfört
undersökningen och skickas först till Frösundas kvalitetsavdelning som upprättar analysarbete. Vår
kvalitetschef Christine Rosencrantz redovisar resultaten både skriftligt och muntligt till Frösundas
koncernledning och en av våra sakkunniga från kvalitetsavdelningen presenterar resultaten till
ledningsgruppen för affärsområdet Funktionsnedsättning bestående av affärsområdeschef och regionchefer.
Regioncheferna presenterar sedan resultatet på ett av deras månatliga regionala möten med
verksamhetschefer som i sin tur presenterar resultatet för sin medarbetargrupp på en APT i verksamheten.
Även om helhetsresultatet på deltagarundersökningen är i linje med verksamhetens mål finns det alltid
delområden som har fått sämre resultat än andra, därför bryter vi ner och presenterar resultatet separat för
olika delområden och frågeställningar. Vilka specifika frågeställningar som vi sedan skall arbeta med
bestäms både på regional nivå och på verksamhetsnivå tillsammans med medarbetarna.
Ett delområde kan vara: Deltagarens delaktighet i verksamhetens utformning och en frågeställning kan
vara: Jag känner mig alltid delaktig i alla beslut som berör verksamhetens utformning och utbud av
aktiviteter.
Planerad återföring av resultatet till medarbetarna
För att medarbetarna ska bli delaktiga i processen och själva komma med förslag på förbättringsåtgärder
delar verksamhetschefen in medarbetarna i olika fokusgrupper baserad på det frågeställningar som
verksamheten behöver utveckla och förbättra med deltagarna i fokus. Fokusgruppen avsätter sedan tid för
att komma med förslag på förbättringsåtgärder. Under nästkommande APT avsätter verksamhetschefen
extra tid för att tillsammans med medarbetargruppen arbeta igenom fokusgruppernas olika förslag på
åtgärder och upprätta en handlingsplan på vilka åtgärder som ska utföras. I handlingsplanen ska det tydligt
framgå vilka åtgärder som skall göras, vem som ansvarar för att det blir gjort, när åtgärderna skall vara
genomförda, vem som ansvara för att följa upp och hur dessa ska bidra till ökad kvalité gör deltagarna i
verksamheten. Löpande under nästkommande APTer följer sedan verksamhetschefen upp hur
utvecklingsarbetet fortlöper samt informerar regionchefen på månatliga regionmöten.
Åtgärderna kan resultera bland annat i följande:
• Ändringar av lokala processer och rutiner
• Mer kompetensutveckling och/eller handledning för medarbetarna
• Förändring av bemanningsscheman
Deltagarna och närstående får ta del av resultatet och handlingsplanen via personliga möten med
kontaktmannen som vi åtar oss att erbjuda varje deltagare efter att undersökningen har genomförts. Vi
presenterar även resultatet och förbättringsåtgärderna på nästkommande planeringsdag för deltagarna och
närståendeträff samt via verksamhetens månadsbrev.
Planerad återföring av resultatet till deltagare
Vi åtar oss att presentera resultatet av deltagarundersökningen genom följande steg:
Det första steget i vårt arbete är att vi åtar oss att presentera resultatet på en planeringsdag med
deltagarna på Hammarbys dagliga verksamhet. Resultatet delges deltagarna både muntligt och skriftligt. Vid
behov förtydligar vi resultatet med bilder eller tecken. Denna planeringsdag är viktigt för oss eftersom
arbetet med undersökningen kan leda till att vi ibland behöver ställa följdfrågor till deltagarna. Våra
deltagares synpunkter är det centrala i samtliga av våra förbättringsåtgärder. Vi tar upp det aktuella
frågeställningarna som vi behöver förbättra och diskuterar det med deltagarna. Sedan går vi igenom
handlingsplanen med de olika förbättringsåtgärder som skall utföras. Syftet med deltagarnas planeringsdag
är att fånga upp deltagarnas synpunkter på förbättringsåtgärderna. Det som framkommer dokumenteras
och handlingsplanens justeras.
Om Hammarby DV behöver stöd vid planeringsdagar och vid arbetet med resultatet av
deltagarundersökningar utifrån deltagarnas behov, så åtar vi oss att tillhandahålla representant från vårt
Metodstöd. De kan ge medarbetarna stöd och vägledning på vilket sätt vi kan kommunicera resultat, stötta
deltagaren att vara delaktig och göra egna val utifrån sin funktionsnedsättning.
Det andra steget i vårt arbete är att vi åtar oss att erbjuda ett personligt möte med deltagaren och
deltagarens kontaktman för att gå igenom resultatet samt handlingsplanen efter utvärderingen. Alla
deltagare kan eller vill inte prata i grupp, vi utför därför detta personliga möte för att säkerställa att samtliga
av våra deltagare kommer till tals. Deltagaren kan om han/hon vill, även bjuda in
närstående/ställföreträdare på detta möte. Om deltagaren medgiver så dokumenteras samtalet och
handlingsplanen justeras därefter.
Vidare följs åtgärderna upp och utvärderas via återkommande deltagrundersökningar på Hammarbys DV.
Genom löpande planeringsdagar med deltagarna under avtalsperioden säkerställer vi deltagarnas
delaktighet och inflytande samt att resultaten arbetas igenom ordentligt i respektive verksamhet för att öka
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 129 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
kvaliteten för deltagarna.
Vi åtar oss att arbeta på samma sätt när beställaren genomför deltagarundersökningar i verksamheterna.
Frösunda kommer löpande att informera beställaren om resultatet av våra genomförda undersökningar och
uppföljningar samt handlingsplanen för det åtgärder som har vidtagits.
NÄRSTÅENDEUNDERSÖKNING
Vid minst två tillfällen per år kommer vi att genomföra närståendeundersökningar på verksamheten. Vårt
mål är ett Närstående Index som uppvisar minst 90 % nöjdhet. Fokus i undersökningen är personligt
bemötande i enlighet med våra beslutade beteenden och de närståendes trygghet. Resultatet av
mätningarna och handlingsplanen av vidtagna åtgärder redovisas på en närståendeträff, i månadsbrevet
och i samverkansmöte mellan oss och beställaren samt i vår årliga Förtroenderedovisning.
Verksamhetschefen och deltagarens kontaktman bjuder även in närstående och deltagare till individuella
uppföljningssamtal minst två gånger per år för att samla in fördjupad information om vad som fungerar bra,
mindre bra eller vad som eventuellt fungerar dåligt.
MEDARBETARUNDERSÖKNING
Frösunda genomför vart annat år en medarbetarundersökning för samtliga anställda. Mätningen ger tal för
nöjd medarbetarindex (NMI), ledarskapsindex (LSI) och NPS (Net Promoter Score). Resultatet utgör ett
viktigt underlag för varje enhets arbete för förbättring.
Ledarskapsindex
LSI (vart annat år) är som ovan beskrivits en viktig del av resultatet från vår medarbetarundersökning. I
denna finns specifika frågor som mäter ledarskapet generellt, men också specifikt de beteenden som är
utmärkande för Frösundas ledare.
UPPFÖLJING PÅ INDIVIDNIVÅ MED FOKUS PÅ KVALITET
Uppföljning av genomförandeplan
Genomförandeplanen utvärderas minst två gånger per år samt oftare vid behov. Vid utvärderingen
medverkar deltagaren, kontaktmannen, handläggaren och i det flesta fall även verksamhetschefen. Om
deltagaren önskar kan även närstående delta. Utvärderingen innebär att vi går igenom målen tillsammans
och om målen har gett önskat resultat för deltagaren.
Vi åtar oss att 100 % av våra deltagare ska ha en upprättad genomförandeplan senast inom 15 dagar från
att beställningen har inkommit. Verksamhetschef ansvarar för att genomföra regelbundna
stickprovskontroller av deltagarens sociala dokumentation med hjälp av vår EGENKONTROLL CHECKLISTA
som är ett systematiskt verktyg och innehåller 7 punkter såsom dokumentation, avtal rutiner mm. VC går
igenom checklistan vid stickprovskontrollen och kan då snabbt få en uppfattning om hur
dokumentation/sociala journalen ser ut på enheten. Finns allt i den sociala journalen, är dokumentationen
korrekt etc. Om det finns brister kan VC genom checklistan se om det är en slumpmässigt eller systematiskt
brist eller fel. Syftet är att säkerställa att dokumentationen sker löpande och regelbundet och med respekt
för den enskilde. Utöver detta genomför vår kvalitetsavdelning en årlig genomgång av dokumentationen i
verksamheten för att säkerställa att genomförandeplanen och sociala dokumentationen är aktuell och
komplett och om den innehåller konkreta och mätbara mål och delmål och om målen följs upp. Eventuella
avvikelser dokumenteras, åtgärdsplan upprättas och beställaren informeras.
Uppföljning av Mål- och ansvarsbeskrivning
Frösundas ledning har under 2013 tagit fram Mål- och Ansvarsbeskrivningar (MoA) för samtliga yrkesroller
inom Frösunda. Dessa kan liknas vid en modern befattningsbeskrivning som innehåller olika delar vilka berör
befattningen. De beskriver befattningens syfte, mål, huvudsakliga arbetsuppgifter, ansvarområden,
kompetenskrav, osv.
Alla medarbetare i Frösunda har en MoA vilken utgår från samma mall – från VD till Kundnära medarbetare.
Syftet är att tydliggöra alla våra befattningar och hur våra medarbetare tillsammans med sin chef kan
konkretisera yrkesrollens olika utmaningar och möjligheter. MoA kommer användas vid rekrytering,
kompetensutveckling, målhantering samt utvecklingssamtal.
Mål- och ansvarsbeskrivningarna (MoA) ligger till grund för Frösundas kompetenskrav på våra medarbetare
samt även vårt strategiska HR-arbete. Vi följer årligen upp medarbetarnas kompetens och mål utifrån
respektive MoA i det individuella mål- och utvecklingssamtalet. Under mål- och utvecklingssamtalet
identifierar vi tillsammans starka kompetenser och egenskaper utifrån medarbetarens mål samt även
utvecklingsområden. Dessa ligger sedan till grund för individuell kompetensutveckling. Den sammanlagda
måluppfyllelsen ligger till grund för medarbetarens lönesamtal. Mål- och utvecklingssamtal genomförs en
gång om året med efterföljande uppföljningsmöten som ska ske minst en gång per år, det innebär
uppföljning av kompetens och kompetensutveckling minst 2 gånger per för alla medarbetare.
Mål- och Utvecklingssamtal
Mål- och utvecklingssamtalen både förbereds och dokumenteras i Frösunda akademin. Mål- och
ansvarsbeskrivningen ger chef och medarbetare en tydlig bild av vad som ska utvärderas vid ett
utvecklingssamtal. Varje mål- och utvecklingssamtal innehåller diskussioner kring hur medarbetaren har
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 130 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
genomfört sina arbetsuppgifter, måluppföljning, etc. Här diskuteras dessutom ledarens förväntningar på
medarbetaren vilket kopplas till medarbetarens kompetensutvecklingsplan samt specifika verksamhetsmål.
Utifrån dessa arbetar sedan chefen tillsammans med medarbetaren upp en utvecklingsplan för hur
medarbetaren ska arbeta vidare.
Medarbetarens framtida karriär diskuteras också, det kan även vara så att medarbetaren vill ha nya
utmaningar och mål och eventuellt byta tjänst. Chefen gör då en kompetensutvecklingsplan för framtida
yrkesroll.
Våra Mål- och Ansvarsbeskrivningar ger oss en tydlighet i vad för typ av kompetenser vi behöver för
respektive yrkesroll. Vid varje anställning görs en kompetenskartläggning utifrån våra fastställda
kompetenskrav för yrkesrollen. Utifrån var varje enskild medarbetare befinner sig i sin yrkesroll, har vi
möjlighet att erbjuda individanpassad kompetensutveckling som matchar yrkesrollen och verksamhetens
behov.
Medarbetarens individuella kompetensutvecklingsprogram sammankopplas med Mål- och
Ansvarsbeskrivningen genom vår portal Frösunda Akademien. Medarbetaren och närmaste chef kan genom
portalen på ett överskådligt sätt inventera de utbildningar som medarbetaren behöver för att nå sina
individuella mål. Utbildningskatalogen med aktuella datum finns upplagda i systemet och man ansöker även
om en utbildningsplats direkt online. Efter genomförd utbildning med godkänt resultat sparas eventuella
certifikat och utbildningsbevis direkt under medarbetarens inloggningsprofil.
Validering av utbildning – mätning av tillgodosedd kunskap
Vi arbetar med olika typer av valideringsverktyg både före, under och efter respektive utbildning. Dels är det
intressant att se våra medarbetares kompetensnivå innan påbörjad utbildning, samtidigt som om
utbildningen genererat någon kompetenshöjning. Utöver våra valideringsverktyg, utvärderar medarbetaren
varje utbildning vilket gör att vi får en direkt feedback på utbildningens innehåll. Det bildar därefter underlag
för vidareutveckling av våra utbildningar som vi utvecklar kontinuerligt för att säkra våra läromål. För
effektmätning använder vi oss av Kirkpatricks välkända metoder.
UPPFÖLJNING PÅ VERKSAMHETSNIVÅ
Avtalsgenomgång vid övertagande
Vid ett övertagande av en verksamhet, oavsett om det är en förlängning eller en nystart, åtar vi oss att gå
igenom avtalet tillsammans med medarbetarna. Det är verksamhetschefen och regionchefen som
tillsammans håller i genomgången. Man går igenom såväl intentionerna i LSS, stadsdelens mål och vision,
avtalet samt anbud och förfrågningsunderlag från upphandlingen. Detta för att säkerställa att
medarbetarna är medvetna om vad som står i avtalet och vilka åtaganden vi som utförare ska genomföra. Vi
vill att samtliga av våra medarbetare känner sig delaktiga i hur vi som utförare ska driva verksamheten.
Kopia på avtalen, anbudet och förfrågningsunderlaget finns på varje enhet och är tillgängliga för alla
medarbetare. Dessa handlingar hålls sedan ständigt aktuella vid planeringsdagar och APT möten som
enhetens medarbetare kontinuerligt genomför. På en av våra 2 planeringsdagar per år går vi igenom
mervärden mer ingående med medarbetargruppen för att diskutera hur vi har lyckats och vad vi kan utveckla
och göra bättre.
Verksamhetsuppföljning
När beställaren utför en planerad eller oplanerad tillsyn/ uppföljningen ställer verksamhetschefen begärda
handlingar, lokaler och medarbetare till beställarens förfogande. Om beställaren har skickat ut ett
förberedande underlag innan mötet går verksamhetschefen igenom den och fyller i det efterfrågade
uppgifterna innan uppföljningen/tillsynen.
Verksamhetschefen och värderingsledaren och/eller representant från vår kvalitetsavdelning tillsammans
med beställaren genomför sedan uppföljningen av verksamheten. Vid uppföljningen kan en eller två
medarbetare från verksamheten också delta.
När resultatet från uppföljningen kommer skickar verksamhetschefen det till kvalitetsavdelningen,
regionchefen och kvalitetsrådet som säkerställer att vi arbetar systematiskt med förbättringsåtgärder. Om
uppföljningen visar att verksamheten har brister åtgärdas dessa så snart som möjligt. Om resultaten visar
att stöd, service och omvårdnad inte uppfyller ställda krav vad gäller kvaliteten, ska en åtgärdsplan snarast
upprättas av utföraren och redovisas för beställaren. Resultatet av verksamhetsuppföljningen presenteras
sedan på nästkommande APT möte för medarbetargruppen där verksamhetschefen och personalgruppen
tillsammans diskuterar vilka åtgärder som skall göras. Utifrån diskussionen som hela medarbetargruppen
haft görs sedan en handlingsplan utefter de aktuella bristerna som skall åtgärdas. I handlingsplanerna skall
tydligt framgå: Vilka är de identifierade bristerna, Hur ska vi åtgärda dem? Vem skall ansvara för att det blir
gjort?, När ska det vara åtgärdat?
Arbetet med handlingsplanerna följs sedan upp vid regionmöte som verksamhetschefen har tillsammans
med regionchefen samt på de regelbundna APT. Det följs även upp i den årliga egenkontrollen att allt är
åtgärdat.
Förbättringsportalen
Frösunda bedriver förbättringsarbeten inom en mängd områden. Dessa definieras inom två huvudkategorier;
deltagarnära och organisatoriska. Det deltagarnära förbättringsarbetet består exempelvis av rutiner för
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 131 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
vård- och omsorgsavvikelser och synpunkter och klagomål. Det organisatoriska förbättringsarbetet fokuserar
på utveckling av processer, rutiner och dokument. Ärenden som överlämnas från Förbättringsportalen till
processägare ska hanteras senast inom 14 dagar. Inkomna förslag, resultat och avvikelser återförs till våra
medarbetare via månadsrapporter som publiceras på intranätet samt via regionchef till verksamhetschef.
Synpunkter och klagomål
Frösunda har ett väl utvecklat system för synpunkter och klagomål i enlighet med vårt ledningssystem för
kvalitet. Att hantera synpunkter och klagomål från deltagare är en central del i arbetet med att öka vår
deltagarnöjdhet. Varje deltagares upplevelse är unika och ska hanteras och bemötas med stor respekt utan
att värderas som mer eller mindre viktigt. När en deltagare, närstående, medarbetare eller annan person
som är delaktig i arbetet runt deltagare lämnar ett klagomål eller en synpunkt, säkerställer vi först och
främst att bristen åtgärdas omgående. Synpunkter och klagomål kan lämnas via förtryckt formulär i brevlåda
på verksamheten, direkt till medarbetare eller verksamhetschef, via telefon till verksamheten eller e-post via
vår hemsida, eller direkt till vår Kundombudsman. Alla synpunkter och klagomål dokumenteras och
verksamhetschefen ansvarar för att upprätta en åtgärdsplan med tydliga tid- och ansvarsangivelser, samt
tidpunkt för återkoppling till den som lämnat synpunkten eller klagomålet. Statistik för synpunkter och
klagomål rapporteras in till kvalitetsavdelningen och till beställaren minst en gång per år. Dock kommer vi vid
varje synpunkt och klagomål omgående rapportera det till registratorn. Verksamhetschefen ansvarar för att
alla medarbetare arbetar enligt rutinerna för synpunkter och klagomål. Information ges i samband med vårt
introduktionsprogram och löpande på arbetsplatsträffar. Vi åtar oss att hålla beställaren informerad om
avvikelser, synpunkter och klagomål samt till beställaren redovisa avvikelser och mottagna klagomål tre
ggr/år för redovisning i stadens tertialrapporter och årsredovisningar.
Kvalitetsråd
Vi åtar oss att bilda ett kvalitetsråd för Hammarby DV vars uppgift är att se över kvaliteten i verksamheten.
Syftet med kvalitetsrådet är att hantera rapporterade förbättringsförslag, avvikelser samt klagomål och
synpunkter från deltagare, närstående, företrädare, beställare och medarbetare samt föreslå
kvalitetsförbättringar. De inhämtar även kunskap om verksamhetens kvalitet genom uppföljning av data i
kvalitetsregister och öppna jämförelser i förekommande fall. Kvalitetsråden är grunden till Frösundas
ständiga utvecklingsarbete. Kvalitetsrådet diskuterar även metodutveckling, forskningsrön, värdegrund och
värderingsfrågor och information från Metodstödsavdelningen. Verksamhetschefen leder kvalitetsrådet som
består av verksamhetens kvalitetsombud och en eller två medarbetare från verksamheten. Rådet
sammanträder minst 4 gånger per år och en gång per år åtar vi oss att utföra öppen kvalitetsråd där såväl
deltagare och anhöriga är bjudna att delta. På varje APT och planeringsdagar finns en punkt där
Kvalitetsrådet går igenom och förankrar samt genomför det planerade förbättringsarbetet.
Kvalitetsrådskonferens
En gång per år åtar vi oss att genomföra en kvalitetsrådskonferens med samtliga av våra dagliga
verksamheters kvalitetsombud i Stockholm. Syfte är att säkerställa att vi arbetar systematiskt och enhetligt
med förbättringsåtgärder och utveckling i samtliga av våra dagliga verksamheter. Vår regionchef för
Stockholm dagliga verksamheter tillsammans med sakkunniga från vår Kvalitetsavdelning eller Metodstöd
kommer att organisera och hålla i kvalitetsrådskonferensen.
Förtroenderedovisning
Vi upprättar varje år en Förtroenderedovisning som ett steg i Frösundas kvalitetsarbete. Frösunda har valt
att kalla rapporten Förtroenderedovisning och inte det sedvanliga kvalitetsbokslutet, eftersom kvalitet och
öppenhet är vårt sätt att bygga förtroende och skapa tillit. Rapporten innehåller det gångna årets
kvalitetsarbete, avvikelser och händelser och synpunkter och klagåmål samt medarbetar- och
deltagarberättelser och därmed ger en ökad transparens gällande hur vi arbetar. Det är en sammanställning
av vad vi gjort det gångna året och vad vi tänker göra kommande år.
Vi åtar oss att årligen bjuda in till gemensam presentation av resultatet av vår Förtroenderedovisning för
närstående/ställföreträdare på Hammarby DV. Då beskriver vi även hur vi ska arbeta med
förbättringsåtgärder på verksamheten. Detta för att ge en öppen och samlad bild av Frösundas
kvalitetsarbete och tillgodose närståendes förväntan på öppenhet och information. Verksamhetschefen och
deltagarens kontaktman bjuder även in närstående till individuella uppföljningssamtal för att samla in
fördjupad information om vad som fungerar bra, mindre bra eller vad som eventuellt fungerar dåligt.
Förtroenderedovisningen skickas till beställaren varje år.
Kollegial kontroll
Vi åtar oss att genomföra fyra kollegiala kontroller per år med syftet att skapa en plattform för lärande och
utveckling – för kvalitet. Våra kollegiala kontroller är ett lärandetillfälle med stöd av checklistor för att skapa
uppföljning och reflektion om den egna verksamheten. De ingår tre olika samtals teman, som varierar varje
termin, kontrollerna är ett verktyg för riskanalys och utvecklingsarbete och de genomförs av alla
verksamhetschefer. De kollegiala kontrollerna dokumenteras och samlas in av respektive regionchef samt
delges kvalitetsavdelningen för att resultatet ska vara med som en grund i Förtroenderedovisningen samt i
verksamhet - och affärsplaneringen.
Interna kontroller
Kvalitetsavdelningen gör riktade kartläggningar och/eller fördjupningar utifrån väsentlighet och risk baserad
på den kunskap som tillförs via externa tillsyner, egenkontroll m.m. Obligatoriskt är att vår kvalitetsavdelning
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 132 av 133
Refnr.: 298-2014-2.2.2.
genomför två olika tillsyner vid ett övertagande av en entreprenad. Den första genomförs i samband med
starten och den andra efter sex månader. Syftet är att säkerställa att arbetet skett i enighet med avtal och
anbud. Ansvarig person från kvalitetsavdelningen återrapporterar till verksamhetschefen som i sin tur
ansvarar för att delge medarbetarna vid nästkommande arbetsplatsträff. Vi genomför därefter regelbundna
interna kontroller på verksamheterna gällande bland annat avtalstrohet, dokumentation och
kompetensutveckling. Vi åtar oss att arbeta i enighet med detta på Hammarbys DV för att säkerställa att
resultatet av kontrollerna omsätts i verksamhetsförbättrande åtgärder.
Kritiska rutiner
På Frösunda arbetar vi aktivt med kritiska rutiner, exempel rutiner synpunkter och klagomål, anmälan av
allvarliga missförhållanden, Lex Sarah och Lex Maria. Kvalitetsavdelningen ansvarar för våra rutiner. Utifrån
rutinerna upprättas ett kunskapstest som publiceras på Frösunda akademin. Verksamhetschefen ansvarar
för att följa upp att samtliga medarbetare har genomfört kunskapstestet inom angiven tidsperiod.
Testresultaten kategoriseras och icke godkända testresultat leder till insatser för att nå resultatet. Alla
medarbetare ska känna till våra kritiska rutiner, vara uppdaterade på hur de ska agera enligt rutinen samt
vara pålästa om innehåll och agerande. Vi åtar oss att göra en kritisk rutin av aktuellt avtal för att
säkerställa att arbetet sker i enighet med vad som avtalats gällande Hammarby dagliga verksamhet.
Egenkontroll
Genom vår egenkontroll checklista identifierar vi starka och svaga delar av vår verksamhet och kartlägger
hur leveranssäkra vi är. Samtliga egenkontroller som genomförs i verksamheten samlas upp av
verksamhetschef som rapporterar dessa till vår kvalitetsavdelning. Kvalitetsavdelningen genomför sedan
affärsområdes specifika analyser samt analyser på koncernövergripande nivå. Vi åtar oss att anpassa
egenkontrollerna i verksamheterna. Kontrollerna kommer att vara verksamhetsspecifika och anpassat utifrån
avtal, aktuell forskning samt analyser gjorda av vår kvalitetsavdelning.
Månadsuppföljning
Verksamhetschef gör varje månad en uppföljning. Månadsuppföljning är basen i vårt arbete för att nå våra
mål, 90 % deltagarnöjdhet, 100 % avtalstrohet och 100 % regulatorisk följsamhet. En gång varje månad
följer vi upp antalet vård- och omsorgsavvikelser samt typ, genomförda egenkontroller och kollegiala
kontroller, samt typ och antal synpunkter och klagomål. Resultatet delges medarbetargruppen vid
arbetsplatsträffar. Frösundas månadsvisa uppföljning av sina verksamheter på olika nivåer gör att
informationen om verksamheten kommer Frösundas högsta ledning till kännedom snabbt. Ledningen kan då
ställa ytterligare frågor och vidta snabba åtgärder. Rapporteringen omfattar nyckeltal inom HR, kvalitet och
ekonomi. På motsvarande sätt går beslut och åtgärder ut via de olika ledningsgrupperna så att hela
organisationen för del av och kan agera efter fattade beslut.
Mystery Shopper´s
Vi åtar oss även att mäta genom Mystery Shopper´s en gång per år. Mystery Shopper’s används för att
säkerställa vårt bemötande mot deltagare och närstående. Dessa personer har till uppgift att ta kontakt
med oss som arbetar på Frösunda på olika sätt; genom att ringa, mejla eller genom att besöka några av
våra verksamheter eller huvudkontoret. De undersöker bland annat om vi svarar när de ringer eller mejlar,
hur lång tid det tar innan vi svarar och/eller återkopplar, hur vi svarar – det vill säga, vilket bemötande man
får samt hur kontakten följs upp. Resultatet av våra Myster Shopper´s tillsänds beställaren.
VDs Kundpanel
Frösundas VD träffar fyra gånger per år kundpaneler från varje affärsområde. Mötena sker på ett avspänt
sätt där deltagarna för berätta om sina upplevelser och ge konkreta förbättringsförslag. Syftet är att
säkerställa att vårt arbete med ständiga förbättringar når våra deltagare. VD anonymiserar materialet och
delger affärsområdescheferna förbättringsförslagen. Återkoppling till deltagarna sker på nästa träff med VD.
Ett exempel är att våra medarbetare nekat deltagare att sitta på sin altan och dricka öl. Detta ledde till att vi
kunde ha en värderingsbaserad diskussion kring vad det innebär att vi arbetar i deltagarens bostad och vad
deras självbestämmande innebär. VD kan direkt observera om de fattade besluten i verksamheten har
verkställts eller inte.
Frösundas kundombudsman
Frösundas kundombudsman sammanställer månadsvis samtliga inkomna synpunkter och klagomål vilka
avidentifieras och rapporterar direkt till vår VD. Företagsledningen går igenom sammanställningen vid
månadens ledningsgrupp. Affärsområdeschef delger sedan regionchef som i sin tur presenterar resultatet
för sina verksamhetschefer. Verksamhetschefen har sedan ansvar för att medarbetarna tar del av resultatet
på nästkommande arbetsplatsträff. Syftet med processen är att ständigt förbättra och utveckla vårt
bemötande vilket ska ske i enighet med våra värderingsdrivna beteenden och verksamhetens värdegrund.
Vi åtar oss att kvartalsvis rapportera genomförda förbättringsinsatser på Hammarby dagliga verksamhet till
Södermalm stadsdelsförvaltning.
Utvärderingsgruppens bedömning utifrån anbudsgivarens
beskrivning (Fasta svarsalternativ)
Utskrivet: 2014-09-30 23:55
Sida 133 av 133
5,00 %
Refnr.: 298-2014-2.2.2.