Gustav och Stinas C-uppsats

Självständigt arbete på grundnivå
Independent degree project − first cycle
Omvårdnad
Nursing
Faktorer som kan bidra till hälsosamma
livsstilsförändringar
Gustav Olin och Stina Persson
MITTUNIVERSITETET
Institutionen för Hälsovetenskap
Examinator: Anita Berglund, anita.berglund@ki.se
Handledare: Lena-Mari Sjöblom, lena-mari.sjoblom@miun.se
Författare: Gustav Olin, guol0800@student.miun.se
Stina Persson, stpe9901@student.miun.se
Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Huvudområde: Omvårdnad C, Vetenskapligt arbete, 15hp
Termin, år: T6, 2013
Abstrakt
Inledning: Kroniska sjukdomar beräknas stå för 63 procent av dödsfallen världen
över och 90 procent av dödsfallen i Sverige. En stor del av dessa dödsfall skulle
kunna förhindras med hjälp av livsstilsförändringar som t.ex. mer fysisk aktivitet och
bättre kostvanor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa faktorer som
bidrar till hälsosamma livsstilsförändringar hos individer i behov av
livsstilsförändring. Metod: Författarna gjorde en litteraturöversikt och granskade
vetenskapliga artiklar i form av primärkällor som söktes i databaserna Pubmed och
Cinahl med hjälp av relevanta vedertagna söktermer. Sexton kvalitativa artiklar
inkluderades i litteraturöversikten. För att analysera de vetenskapliga artiklarna
färgkodades teman som senare blev resultatets underrubriker. Resultat:
Huvudresultaten var att livsstilsförändringar kräver stöd från närstående, att den
kunskap som erhålls bör delas av närstående samt att rädsla för död och sjukdom,
livskriser, glädje och välbefinnande motiverar till hälsosamma livsstilsförändringar.
Diskussion: Närståendes betydelse vid livsstilsförändring verkar vara stor.
Samtidigt kan det vara så att vårdpersonal har en marginell påverkan på individen
då motivationsfaktorerna enligt resultatet är utanför vårdpersonalens räckvidd.
Slutsats: Motivation till livsstilsförändring verkar komma från faktorer vårdpersonal
har liten inverkan på och livsstilsförändringar underlättas med stöd från närstående.
Närstående behöver i större utsträckning finnas med i individers möten med vården.
Nyckelord: hälsa, omvårdnad, litteraturöversikt, livskriser, livsstilsförändring,
motivation, stöd.
Innehållsförteckning
Bakgrund .................................................................................................................................. 1
Begrepp ................................................................................................................................. 3
Syfte ........................................................................................................................................... 3
Metod ........................................................................................................................................ 4
Litteratursökning, urval ..................................................................................................... 4
Värdering av vetenskaplig kvalitet................................................................................... 6
Etik ......................................................................................................................................... 7
Analys ................................................................................................................................... 7
Resultat ..................................................................................................................................... 7
Socialt stöd från närstående bidrar till förändring ......................................................... 7
Livskriser bidrar till förändring ........................................................................................ 9
Rädsla bidrar till förändring ............................................................................................ 10
Kunskap och struktur bidrar till förändring ................................................................. 11
Bättre livskvalité vid ett aktivare liv bidrar till förändring ......................................... 14
Diskussion .............................................................................................................................. 15
Metoddiskussion ............................................................................................................... 15
Resultatdiskussion ............................................................................................................ 16
Slutsats .................................................................................................................................... 20
Referenslista ........................................................................................................................... 21
Bilagor
Under utbildning och arbete har författarna träffat många olika patienter i olika
sammanhang. Det samhälle vi lever i är under förändring och människans livsstil har
förändrats drastiskt det senaste seklet. Bättre vård och medicin finns men vi sitter
mer stilla och äter mer ohälsosamt. Vårdtiden blir kortare och ansvaret för att hålla
sig frisk och hälsosam hamnar mer och mer på den enskilda människan när fler dör i
icke smittsamma sjukdomar. Vad kan vi i vården då göra? Därför har vi valt att
skriva vår C-uppsats om detta ämne.
Bakgrund
Problemets förekomst
Kroniska sjukdomar (på engelska benämnt non-communicable diseases), ses som 2000talets epidemi, och ökar i en alarmerande hastighet (WHO, 2013a). Kroniska
sjukdomar står för 63 procent av alla dödsfall världen över, 36 miljoner av 57
miljoner dödsfall och påverkar män och kvinnor ungefär lika mycket. Kroniska
sjukdomar går att förebygga och delvis förhindra med effektiva interventioner
riktade mot riskfaktorerna som är högt blodtryck, tobaksanvändning, högt
kolesterol, övervikt, osunda kostvanor, fysisk inaktivitet och skadligt bruk av
alkohol. År 2008 var 1,5 miljarder människor i världen över 20 år överviktiga. Om de
stora riskfaktorerna för kroniska sjukdomar skulle kunna elimineras skulle ¾ av
hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes samt 40 procent av cancer kunna förhindras
(WHO, 2013b). De fem största kroniska sjukdomarna är diabetes, cancer, hjärt- och
kärlsjukdomar, kronisk luftvägssjukdom och psykiska sjukdomar. Tillsammans står
dessa sjukdomar för 86 procent av dödsfallen i Europa. Om det inte sätts in åtgärder
mot dessa icke smittsamma sjukdomar kommer de att stå för 8,6 miljoner människors
död 2015. (WHO, 2013a). I Sverige stod kroniska sjukdomar för 90 procent av alla
dödsfall 2011 och av dessa stod hjärt- och kärlsjukdomar för 42 procent (WHO,
2011c).
1
Bidragande orsaker
I Sverige har 50 procent av alla kvinnor och 65 procent av alla män minst en
ohälsosam levnadsvana (Socialstyrelsen, 2011). Den vanligaste ohälsosamma
levnadsvanan är att äta för lite frukt och grönsaker, de näst vanligaste är daglig
rökning och för lite fysisk aktivitet. Med regelbunden fysisk aktivitet menas en
aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter och är av måttlig intensitet (Statens
folkhälsoinstitut, 2010) t.ex. raska promenader, joggning, trädgårdsarbete av tyngre
karaktär och någon form av bollspel (Statens folkhälsoinstitut, 2012) alternativt fysisk
aktivitet minst tre gånger per vecka om den är högintensiv Fysisk inaktivitet är en
riskfaktor för sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, psykisk
ohälsa och cancer. Regelbunden fysisk aktivitet genom livet hjälper människor att
leva ett självständigt liv långt upp i åldern (Statens folkhälsoinstitut, 2010). En studie
i Australien visar att människor är stillasittande 57 procent av dagen, ägnar sig åt
fysisk aktivitet som är hälsofrämjande 4 procent av dagen och resterande 39 procent
ägnas åt lågintensiva aktiviteter, t.ex. gå i långsam takt (Healy et al., 2008).
Behandling och preventiva åtgärder
I Sverige har det satsats på hälsofrämjande insatser som t.ex. fysisk aktivitet på
recept, läkare har fått utbildning i att systematiskt ställa frågor om levnadssvanor till
patienter och sjukvårdspersonal har fått utbildning i fysisk aktivitet i
sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) (Statens folkhälsoinstitut,
2010). Förbättrad hälsa genom livsstilsförändringar sker även hos den som redan är
drabbad av en sjukdom ”…en patient som efter ett akut kranskärlssyndrom slutar röka,
börjar äta hälsosamt och motionera regelbundet, redan efter 6 månader minska risken för nya
hjärt-kärlhändelser med 74 procent, i jämförelse med den som fortsätter att röka, vara fysiskt
inaktiv och inte förbättrar sina matvanor” (Socialstyrelsen, 2011). WHO har kommit med
en handlingsplan för att alla medlemsländer världen över ska kunna minska
dödligheten, sjukligheten och handikapp med 25 procent mellan 2013-2020 på grund
2
av de kroniska sjukdomarna cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdom och kronisk
luftvägssjukdom (WHO, 2013d)
Tillgänglighet i vården
Antalet vårdplatser i Sverige har minskat de senaste decennierna och flyttats mot
öppenvård och kommuner. På 80-talet fanns ca 100 000 vårdplatser i Sverige och
2005 fanns 26 053 vårdplatser enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Sverige har
idag lägst antal vårdplatser per invånare i Europa enligt OECD. Även vårdtiderna
har blivit kortare och kortare (Borgström, 2007). 2010 var medelvårdtiden för
somatisk slutenvård 4,3 dagar per vårdtillfälle jämfört med 1998 då medelvårdtiden
per vårdtillfälle var 5,0 dagar (Socialstyrelsen, 2012).
När fler och fler dör av kroniska sjukdomar som till stor del kan undvikas genom en
hälsosam livsstil eller livsstilsförändringar, vårdplatser blir färre och vårdtiden blir
kortare hamnar mer och mer ansvar för individens hälsa på individen själv.
Författarna vill därför veta vad som gör att människor gör hälsosamma förändringar
i sina liv.
Begrepp
Författarna kommer under arbetets gång använda ordet närstående och med det
avse familj och vänner. Anhörig används ofta men författarna anser att detta är
förlegat i dagens samhälle där många är ensamstående och inte bor nära familj och
släkt.
Syfte
Syftet med arbetet var att belysa faktorer som bidrar till hälsosamma
livsstilsförändringar
3
Metod
Design
Detta arbete utfördes som en litteraturöversikt vilket innebär att redan befintlig
forskning inom ett område sammanställs, artikelsökningarna ska göras systematiskt
och artiklarna ska kvalitetgranskas (Axelsson, 2012, s. 203).
Urval och litteratursökning
Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar i form av orginalartiklar, att resultatet
skulle vara relevant för syftet, det skulle vara vuxna människor, skrivna på engelska
eller svenska och hålla hög vetenskaplig kvalitet enligt granskningsmallen av
Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011), se bilaga 1. Artiklarna som ingick i arbetet
grundades på goda etiska överväganden och allt medverkande var frivilligt.
Exklusionskriterier var artiklar som inte fanns i fulltext. Årtal togs inte med som
inklusions- eller exklusionskriterie då författarna ansåg att relevant forskning inom
området inte behöver vara gjord inom exempelvis de tio sista åren.
Litteratursökning utfördes med hjälp av vedertagna söktermer som var relaterade till
syftet: Self care, life style changes, motivation, qualitative studies, patient compliance och life
changes samt fritextsökningarna life changes och life style changes, se tabell 1. Dessa
sökord användes i olika konstellationer i databaserna Cinahl, Pubmed och Psyc Info
men inga relevanta artiklar hittades i Psyc Info. Sökningarna hade även
avgränsningar vilka var: English, Peer reviewed och Research article i Cinahl och
engelska i Pubmed, se tabell 1.
Tabell 1. Använda sökord
Databas
Cinahl
Fritext
Avgränsningar
Headings/Meshtermer
Cinahl
Self Care, Patient
English, Peer reviewed
Compliance, Life Style
och Research article
Changes, Health,
4
Qualitative Studies och
Motivation
Pubmed
qualitative research, self
life changes och life
care, patient compliance
style changes
English
och motivation
Urvalet genomfördes i flera steg; Vid varje sökning lästes alla artiklars rubriker, de
artiklar med rubriker som stämde in på arbetets syfte samt på inklusions- och
exklusionskriterierna valdes ut (detta gjordes i varje urvalssteg) och dessa artiklars
abstrakt lästes. De artiklar som var relevanta för arbetet efter läsning av abstraktet
lästes i sin helhet medan de artiklar vars abstrakt inte stämde in förkastades.
Samtliga inklusionskriterier togs i beaktande i samtliga urvalssteg. Under urvalet
förkastades de artiklar som inte fanns i fulltext och de som redan hade hittats i andra
sökningar. Till sist gjordes en värdering av vetenskaplig kvalitét, se nästa stycke. De
artiklar som inkluderades i resultatet redovisas i tabell 2.
Tabell 2. Databassökningar
Databas/datum
Sökord
Avgränsningar
Cinahl 5 sep
(MH "Self
Care") AND
(MH "Patient
Compliance")
AND (MH
"Life Style
Changes")
(MH
"Health")
AND (MH
"Life Style
Changes")
(patient
compliance)
AND life
changes)
AND self care
Peer Reviewed
Research Article
Language:
English, Swedish
Cinahl 10 sep
Pubmed 12 sep
Antal
träffar
13
Exkluderad
e
*4
**5
***2
Inkluderade
Jallinoja et al. (2008)
Piamjariyakul et al.
(2012)
Peer Reviewed
Research Article
Language:
English, Swedish
5
*4
Hansen et al. (2011).
Language:
English
131
*87
**35
***6
Fukuoak et al. (2011)
Walker et al. (2012)
Kärner et al.(2005)
5
Cinahl 12 sep
Cinahl 17 sep
Pubmed 17 sep
Manuell
sökning från
Hansen, E.,
Landstad, B.
J., Hellzén, O.,
& Svebak, S.
(2011).
(MH
"Qualitative
Studies")
AND (MH
"Motivation")
AND (MH
"Life Style
Changes")
(life style
changes)
AND
motivation)
AND
qualitative
research
Korkiakangas et al.
(2011b)
Korkiakangas et al
(2011a)
English
Language
Peer Reviewed
Research Article
19
*8
**1
***1
****2
*****1
Elwell et al. (2013)
Tveit Walseth et al.
(2011)
Doyle et al. (2011)
Reddy et al. (2011)
Kirkendoll et al. (2010)
Ray, R. (2001)
Language:
English
40
*26
**11
***1
Ogden, J., & Hills, L.
(2008)
Cable et al. (1999)
*Antal förkastade efter läsning av rubik
**Antal förkastade efter läsning av abstrakt
***Antal förkastade efter läsning av hela artikeln
****Antal förkastade pga dubletter
*****Antal förkastade pga inte fulltext
Värdering av vetenskaplig kvalitet.
Efter att artiklarna lästs i sin helhet användes ett granskningsprotokoll, se bilaga 1,
för att kvalitetsgranska artiklarna (Willman et al., 2011, ss. 175-176). I
granskningsprotokollet bedömdes varje artikel efter flera olika kriterier t.ex. om
syftet med forskningen är angivet, hur analysen av data gått till och om resultatet är
tydligt beskrivit (Willman et al., 2011, s. 106) Bedömningen sammanfattades sedan
till låg, medel eller hög nivå av varje artikel. De artiklar som valdes ut att ingå i
arbetet skulle efter granskningen ha hög kvalitet. Arbetets resultatdel består av 16
kvalitativa artiklar.
6
Etik
Artiklarna som ingick i arbetet ska vara grundade på god forskaretik och allt
medverkande var frivilligt och alla deltagare var informerade om studierna.
Författarna ska under arbetets gång sträva efter att skriva arbetets resultatdel
objektivt utan egna åsikter och tankar, inte heller ska artiklar exkluderas på grund av
deras olikhet med resultatet.
Analys
En litteraturöversikt bygger på att komma med en ny helhet av flera artiklars resultat
och hela vårt analysförfarandet utgick från Axelssons (2012, s. 212-214) sätt att
analysera data. Analysen av artiklarna började med att samtliga artiklar lästes för att
få en helhetsbild och förståelse av artiklarna. Det som inte förstods översattes till
svenska för att få en överblick av resultatet. Resultatet i artiklarna lästes mer
ingående och teman skapades utifrån litteraturöversiktens syfte för att få en
grundstruktur. Artiklarnas resultat färgkodades efter skapade teman och
sammanfördes i ett dokument. För att strukturera varje tema gjordes en ny
färgkodning för varje tema. Slutligen skrevs texten under varje tema ihop till löptext.
Teman blev sedan resultatets underrubriker.
•
socialt stöd från närstående bidrar till förändring
•
livskriser bidrar till förändring
•
rädsla bidrar till förändring
•
kunskap och struktur bidrar till förändring
•
bättre livskvalitet vid ett aktivare liv bidrar till förändring
Resultat
Socialt stöd från närstående bidrar till förändring
Närstående har stor betydelse för en lyckad livsstilsförändring, de motiverar och
stöttar de hälsosamma beteendena (Cable, Meland, Söberg, & Slagsvold, 1999). Det är
7
svårt att göra livsstilsförändringar och betydelsen av stöd från närstående är en
viktig del i motivationen när det finns ett behov för förändring (Hansen, Landstad,
Hellzén, & Svebak, 2011; Elwell, Povey, Grogan, Allen, & Prestwich, 2013; Tveit
Walseth, Abildsnes, & Schei, 2011; Korkiakangas et al., 2011b; Walker, James, &
Burns, 2012; Kärner, Tingström, Abrandt-Dahlgren, & Bergdahl, 2005). Däremot sker
detta stöd på olika sätt hos olika personer (Walker et al., 2012). Familj och vänner är
däremot viktigare än kollegor, ”… especially the girl who is 15 years old, are very happy
that I am excercising.” (Hansen et al., 2011). Närstående är en faktor som trycker på
och motiverar patienter till mer fysisk aktivitet (Jallinoja, Pajari, & Absetz, 2008).
Förmågan att vara öppen om sin sjukdom/symptom eller att dölja den var avgörande
för att kunna göra livsstilsförändringar, särskilt att ändra sin kosthållning
underlättades av att kunna vara öppen om sin sjukdom (Walker et al., 2012).
Personligt stöd från närstående är viktigt även om det bara handlade om sällskap vid
en promenad (Ray, 2001), det blir en social händelse som motiverar i sig
(Korkiakangas, Taanila, & Keiänen-Kiukaanniemi, 2011a). En patient beskriver hur
hon lärt känna nya människor när hon promenerat för att hon gått i samma parker
(Kirkendoll et al., 2010) och en annan hur det att gå på promenad med en vän kan bli
till en kul trevlig stund där tiden helt glöms bort (Korkiakangas et al., 2011b). Stöd
från närstående ser olika ut för olika personer och kan innebära att gemensamma
beslut fattas, stöd och accepterande av träningen och beslut (Korkiakangas et al.,
2011b). Ett annat sätt för närstående att visa sitt stöd vid livsstilsförändringar är t.ex.
att hjälpa personen med att komma till avtalade möten med doktorn (Walker et al.,
2012).
Stöd, uppmuntran, positiva erfarenheter av att dela sina upplevelser tillsammans
med någon är motiverande (Korkiakangas et al., 2011a) t.ex. att träna tillsammans
(Korkiakangas et al., 2011b). Även vid viktnedgång är det viktigt att ha närstående
som är med på förändringarna. För att bibehålla och motivera till en nyttigare
mathållning gäller det att hitta alternativ till det som åts förut, t.ex. att grilla kött
8
istället för att fritera det (Kirkendoll et al., 2010). Med sällskap blir det enklare att ta
promenader (Kirkendoll et. al., 2010) och annan fysisk aktivitet, (Kärner et al., 2005).
Detsamma gäller att det blir lättare att sluta röka om närstående också slutar, då de
kan stötta varandra (Kärner et al., 2005). Stöd från andra som också försöker göra
livsstilsförändringar är värdefullt och har skett via ett mobilt livsstilsprogram där
deltagarna kunde få support, information och att få dela de andra delatagares
upplevelser i realtid. Mobiltelefonen finns alltid till hands och det är då lätt att få
stöd i vardagen av andra som också är engagerade i programmet (Fukuoak,
Kamitani, Bonnet, & Lindgren, 2011).
Livskriser bidrar till förändring
Det beskrevs att någon form av livskris hade gjort att de lyckats ändra sin livsstil och
sedan kunna bibehålla denna förändring över tid. Livskrisen kunde uppfattas som
ett hot mot deltagarnas hälsa där de började tänka och reflektera över sin egen död
och att de behövde ändra sin livsstil för att få en god hälsa. Även stillsamma
livskriser, t.ex. att fylla 30 år fick deltagarna att börja inse att de behövde ändra sitt
levnadssätt om deras framtid skulle bli som de önskade (Ogden och Hills, 2008).
Längtan efter barn eller att få barn fick också deltagare att ändra sin livsstil, t.ex. att
gå ner i vikt. Deltagarna berättade att skilsmässa var en trigger till att ändra livsstil,
de var tvungna att ta kommandot över sitt liv, livskrisen drev på
livsstilsförändringar. För att en livsstilsförändring skall bli långvarig visade studien
på tre viktiga saker: avbrott i funktion, uppfattning om minskat utbud och
beteendevetenskaplig modell av orsaker och lösning på deras problem. Avbrott i
funktion, fram till livsstilsförändringen hade deras beteende fyllt en viktig del av
deras liv, t.ex. var rökning ett sätt att minska stressen på och ett tillfälle för paus på
jobbet. Vid ändringar i livet blev dessa beteenden inte längre normala, t.ex. vid nytt
arbete var det ingen annan som tog rökpaus eller nya vänner som inte rökte gjorde
9
att det blev lättare att sluta röka och sedan bibehålla den livsstilsförändringen. När
ett olyckligt äktenskap tog slut fanns inte längre behovet av att tröstäta, då tog ett
hälsosammare ätande vid som ledde till viktnedgång. När ohälsosamma beteenden
som har använts som belöning, avbryts och inte längre fungerar som belöning är det
lättare att bibehålla den nya livsstilen. Livskrisen fungerar då som ett stopp till det
ohälsosamma beteendet och det nya sociala livet erbjuder mer hälsosamma
aktiviteter. Något som hjälpte att bibehålla sin nya livsstil var uppfattningen att det
inte längre fanns tillfälle att utöva de gamla vanorna, t.ex. var det inte socialt
accepterat att röka bland de nya vännerna. De nya vännerna tränade, alltså blev det
lättare att träna tillsammans med någon i stället för att göra det själv (Ogden & Hills,
2008).
Rädsla bidrar till förändring
När rädslan för att drabbas av en livshotande sjukdom infinner sig finns motivation
föratt lyckas engagera sig i kostförändringar och att öka sin fysiska aktivitet
(Fukuoak et al., 2011). Rädsla är en dominerande känsla som tillsammans viljan att
leva längre bidrar till att patienter förändrar sin diet. När rädslan för att dö i en
sjukdom infinner sig känns det som att det inte finns något val utan nu måste
förändring ske. När hjärnan väl insett att något måste hända för att inte dö finns
nästan inte valet utan då är det dags att förändra sin situation (Doyle, Fitzsimons,
McKeown, & McAloon, 2011). En studiedeltagare trodde han drabbats av en
hjärtinfarkt relaterat till sin övervikt och bestämde sig då för att han var tvungen att
ändra sin livsstil för att undvika en riktig hjärtinfarkt. Deltagarna berättade att
livskrisen plötsligt fått dem att inse sin egen dödlighet och även inse sambandet
mellan deras livsstil och deras ohälsa (Ogden & Hills, 2008). De som haft en
hjärtattack var rädda att utan förändringar skulle de insjukna igen eller avlida
(Kärner et al., 2005). Rädsla för att drabbas av sjukdom som t.ex. cancer och högt
kolesterol gjorde även de att livsstilsförändringar tog fart (Cable et al., 1999). Rädsla
10
för sjukdom blev en motivation för förändring t.ex. genom att sluta röka, äta
regelbundet och motionera. (Kärner et al., 2005).
Rädsla för att inte kunna ta hand om sig själv eller närstående motiverar till
förändring. En patient som arbetar inom vården skrämdes när hon såg andra i 50årsåldern som fått en stroke och aldrig igen skulle kunna röra på sig. Det fick henne
att ändra matvanor och börja träna. Kvinnor nämner att de måste kunna ta hand om
sin familj men även att det inte är någon som tar hand om dem själva vilket innebär
att om de blir sjuk finns det ingen annan som tar hand om deras familj (Kirkendoll et
al., 2010). När patienter förstår de negativa konsekvenserna av hur de lever sitt liv
kan de ändra sitt beteende (Kärner et al., 2005; Ray, 2001).
Deltagarna kände somatiska symtom och signaler som gjorde dem medvetna om sin
kropps biologiska tillstånd. Dessa symtom lindrades av deras livsstilsförändringar
(Kärner et al., 2005). Vetskapen om hälsoriskerna/konsekvenser av sjukdomen,
ärftligheten, sjukdomssymptomen samt stress på jobbet ökar oron hos patienter
(Hansen et al., 2011). Sjukdomssymtom visade sig vara motiverande för att göra
livsstilsförändringar. T.ex. hosta, andnöd, angina och viktökning var symtom som
var motiverande till livsstilsförändringar. Även att andra i närheten av en själv
drabbades av symtom på sjukdom kunde göra att personerna fick motivation till att
ändra beteende till mer hälsosamt (Cable et al., 1999).
Kunskap och struktur bidrar till förändring
Struktur och rytm i dagliga livet är en viktig del för motivationen till förändring
(Hansen et al., 2011), dagliga rutiner med fasta tider för t.ex. måltider och
medicinintag (Walker et al., 2012) och att schemalägga fysisk aktivitet är viktigt för
att upprätthålla sina nya livsstilsförändringar (Kärner et al., 2005). Att få fysisk
aktivitet till att bli något regelbundet återkommande, göra att det blir en del av
vardagen, en ny livsstil (Korkiakangas et al., 2011b), en rutin och en del av den
person du är (Jallinoja et al., 2008). Platser och möjligheter för fysisk aktivitet har
11
tidigare ansetts vara ett hinder men det visade sig finnas mängder av möjligheter
bara de identifierades för varje individ (Reddy et al., 2011) Att skriva dagbok och att
sätta upp realistiska mål och ge sig själv någon form av belöning när målen är
uppnådda är också motiverande för att fortsätta sin nya livsstil (Fukuoak et al., 2011).
Information om livsstilsförändringar som ges på sjukhus är ofta snabb, blir inte alltid
förstådd (Piamjariyakul, Smith, Werkowitch, & Elyachar, 2012) och många behöver
få informationen vid flera tillfällen (Doyle et al., 2011), varför det är viktigt med
fortlöpande information även efter sjukhusbesök (Piamjariyakul et al., 2012). Att
fortsätta stödet till de som genomgår en förändring i livet är viktigt (Doyle et al.,
2011), handledning, tips och hjälp med problemlösning i det dagliga livet är viktigt
för fortsatt engagemang (Piamjariyakul et al., 2012). Det är betydelsefullt att
närstående får vara med och få utbildning, kunskap om förändringarna och redskap
för hur de kan stötta personen, t.ex. angående matlagning och motion (Cable et al.,
1999). Närstående ändrar ofta vad de lagar för mat bara de vet vad som är bra för
personen som behöver livsstilsförändringar (Walker et al., 2012). Sjukvårdpersonal
och patient behöver ha en gemensam förståelse för patientens dagliga liv, detta
uppfattades som en hjälp för att få råd och konsultation om justeringar och ändringar
i varje patients unika situation. När vårdpersonalen visar sig oroliga för patienten
samtidigt som de ger råd känner patienteten en skyldighet till genomförande (Tveit
et al., 2011). Att kunna diskutera, lära av och dela information med andra patienter är
viktigt (Piamjariyakul et al., 2012) Det kan vara motiverande att vara med i en studie
(Jallinoja et al., 2008) eller delta i ett livsstilsprogram och att göra sin fysiska aktivitet
och ändringar i matvanor till tävling både mot sig själv och andra deltagare i
livsstilsprogrammet(Fukuoak et al., 2011). Ett mobiltelefonbaserat livsstilsprogram
har fördelar av att feedback, hjälp och att samtal genom sms sker i realtid (Fukuoak
et al., 2011).
Personer som genomför livsstilsförändringar anser det viktigt med kunskap och
feedback på sina förändringar för att de ska hålla över tid (Cable et al., 1999). En
12
motiverande faktor för att behålla hälsosamma vanor är att planera in t.ex.
viktkontroller vilket pushar personer att bibehålla sina nya vanor för att vid
kontrollen få positiv feedback, ”… the second month you’d be pretty strict since you’ve go
to go again to that meating” (Jallinoja et al., 2008). Vårdpersonal bör ge positiv feedback
när det går bra och vara förstående och uppmuntrande när det går mindre bra (Tveit
et al., 2011) och inte komma med pekpinnar (Fukuoak et al., 2011). Att visa patienter
resultat av olika test ger dem driv för att fortsätta (Reddy et al., 2011). I en studie
med 135 delatagare hade 76 av dem gjort hälsorelaterade förändringar sex månader
efter att de gjort en hjärtscreening. De största bidragande faktorerna till
förändringarena var självkontroll, ändrad självuppfattning och egen motivation till
att vilja vara hälsosammare (Ray, 2001). Många upplever fördelar när
sjukvårdspersonalen samarbetar, t.ex. att dietisten och läkaren möter patienten
samtidigt. Annars upplever patienterna att de kan få råd som står i konflikt med
varandra vilket leder till att patienten inte vet hur de ska utföra sina
livsstilsförändringar. Deltagarna i studien uttrycker en osäkerhet angående sin
sjukdom och dess behandling, de förstod inte logiken bakom deras t.ex. ändrade
kosthållning (Walker et al., 2012).
För att klara sina livsstilsförändringar krävs både interna och externa
incitament/anledningar. De interna består av att motivationen till förändringarna ska
komma från aktiva val som gjorts under reflektion och bedömningar av betydelsen
av livsstilsförändringar, ändringar av ett beteende. (Kärner et al., 2005). Det som är
avgörande för att livsstilsförändringarna ska bli långvarig är att personerna själva
förstår sambandet mellan deras beteenden och deras situation, exempelvis att
övervikt beror på ett beteende och inte på biologiska orsaker och ses som oundviklig.
När orsaken och även lösningen till övervikten blev förstådd av personen då började
en livsstilsförändring som varade (Ogden & Hills, 2008). De externa incitamenten för
att nå sin motivation kan komma från sjukvården som kan bistå med råd, fakta och
patienten kan känna en tillit till sjukvården (Kärner et al., 2005). När patienten förstår
13
att de är ansvariga för sig själva och vill leva ett hälsosammare liv finns en stark inre
motivation för livsstilsförändringar (Kärner et al., 2005), det nya beteendet med nya
värderingar måste införlivas i den egna personen innan livsstilförändringar blir
långvariga (Cable et al., 1999).
Bättre livskvalitét vid ett aktivare liv bidrar till förändring
Fysisk aktiviter är viktiga för att kunna förändra sin livsstil men varierar från person
till person. Promenader, hushållsarbete, hjälpa barnen, gå med hunden, gymträning,
helgaktiviteter och resa/semester är exempel på aktiviteter som patienter vill göra
(Hansen et al., 2011). Livskvalitet är det huvudsakliga motivet till fysisk aktivitet och
innebär hälsa, mentalt och fysiskt välbefinnande. Att hålla sig frisk eller så frisk som
möjligt samt att kunna arbeta bidrar till ett mindre stillasittande liv. Eller som en
deltare i studien uttrycker sig: ”… As an older person, I feel that exercise helps both your
mind and body function… it feels important to keep up my present level of physical fitness.
Besides, exercise is fun and something just “forces” me to go out into the fresh air …”
(Korkiakangas et al., 2011a).
Träning beskrivs vara roligt, ger njutning och mening till vardagen, ger energi, ger
ett bättre humör och hjälper till att ta i tu med bekymmer och problem
(Korkiakangas et al., 2011a). Fysisk aktivitet behöver vara roligt och ge en känsla av
välbefinnande. När patienter känner glädje och njutning vid fysisk aktivitet blir de
motiverade och beskriver hur de är i bättre fysisk form, sover bättre, mår bättre av
träning (Korkiakangas et al., 2011b). Deltagarna beskriver att det är viktigt att
använda det roliga vid motion, dansa, sjung och gör det roligt att laga mat
(Piamjariyakul et al., 2012). En patient förklarar att smärta vid promenader inte
spelar någon roll då en vällustkänsla infinner sig bara genom att vara utomhus
(Hansen et al., 2011). Utomhusaktiviteter, naturen och de sociala delar som kommer
med träning är motiverande (Korkiakangas et al., 2011a).
14
Att se fysiskt starka människor samt att se människor där fysiken börjar svikta är
motiverande faktorer för fysisk aktivitet. Vid äldre ålder blir det viktigare att vara
funktionell i vardagen, klara sig utan hjälpmedel, fortsätta med hobbys och att kunna
klara sig själv hemma utan hjälp, varför fysisk aktivitet känns viktigt att upprätthålla
(Korkiakangas et al., 2011a). Aktiva vänner är förebilder och det motiverade att
återigen vara i god form såsom tidigare i livet men även att bli en människa som har
en aktiv livsstil för att vara en förebild för sina barn (Korkiakangas et al., 2011b).
Motivationsfaktorer för att lyckas engagera sig i kostförändringar och att öka sin
fysiska aktivitet är att förändringasarbetet ska var kul (Fukuoak et al., 2011).
Diskussion
Metoddiskussion
Sökningarna från början genererade många träffar och ett urval spritt från syftet.
Detta hade förmodligen att göra med att syftet inte var helt klart för författarna och
sökningarna blev därför ospecifika. Detta blev ett problem som gjorde att tid ägnades
åt arbete vi inte kunde använda. När ett syfte bestämdes mer konkret blev
artikelsökningarna mer specifika och artiklar relevanta för syftet hittades. Med tanke
på syftet finns mycket skrivet i ämnet och mycket av detta var inte vetenskapliga
artiklar varför sökningarna började göras med avgränsningarna ”Peer Reviewed” och
”Research Article”. Även begränsningen ”English Language” användes då författarna
inte behärskar andra språk förutom engelska och svenska, svenska är ett språk som
få vetenskapliga artiklar är skrivna och publicerade på. Detta kan vara en svaghet då
engelska inte är författarnas modersmål vilket kan leda till att författarna feltolkat
eller felöversatt artiklarna. För att minimera risken för att detta ska ske har båda
författarna båda två läst och granskat artiklarna. De slutligen utvalda artiklarna är
alla från industriländer vilket inte var ett medvetet val och kan begränsa möjligheten
att tillämpa resultatet. Vid starten av artikelsökningarna hittades många kvantitativa
15
artiklar som efter läsning och diskussion förkastades då de inte gick att tillämpa på
syftet som syftar på människors upplevelser och känslor.
Författarna anser att datamättnad för tidsramen av detta arbete är uppnådd men det
är en aspekt att reflektera över vid tillämpande av resultatet. När problem uppstått
har författarna diskuterat dessa och vid de tillfällen där ingen lösning hittades
fortsatte arbetet med någon annan del av litteraturöversiken för att ge problemen tid.
Handledare, bibliotekspersonal och studiekollegor har rådfrågats vid behov. I början
av sökningarna avgränsade författarna sökningarna med att artiklarna skulle vara
från de sista fem åren. Vid diskussion om detta togs denna avgränsning bort då
relevanta artiklar kunde vara äldre än fem år. De flesta resultatartiklarna är från 2011
och framåt vilket är en styrka då forskningen är aktuell.
Psykisk ohälsas-, röknings- och alkoholens negativa konsekvenser är även de
relevanta för vårt syfte men under sökprocessen hittades många relevanta artiklar
och med den tidsram som fanns för arbetet bestämdes att inte söka efter fler artiklar
för att få med studier som tog upp psykisk ohälsa, rökning eller alkohol.
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att belysa faktorer som bidrar till hälsosamma
livsstilsförändringar hos patienter i behov av livsstilsförändring. Huvudresultaten är
att livsstilsförändringar underlättas genom stöd från närstående samt att den
kunskap som erhålls bör delas med närstående. Motivation kan vara olika för olika
människor men utan den egna motivationen blir det ingen hållbar livsstilförändring.
Enligt resultatet är viktiga motivationsfaktorer rädsla för död och sjukdom, en stor
livshändelse/livskris samt positiva associationer med livsstilsförändringar. Därför
har vi valt att lägga fokus på diskussionen på stöd från närstående, information från
sjukvården och patientens egna motivationsfaktorer.
Resultatet visar att stöd från närstående är viktigt och att patienter har svårt att förstå
och ta till sig information. Detta anser författarna vara en av de viktigaste delarna i
16
resultatet då det är oerhört viktigt att vårdpersonal tar hänsyn till detta vid
patientmöten. Resultatet presenterar att det är av stor vikt att personer som
genomgår livsstilsförändringar får stöd och uppmuntran av närstående. Liknade
resultat har redovisats i studier av människor med diabetes typ 2 som ska utöva
egenvård. Närståendes engagemang underlättar processen att lyckas med
livsstilsförändringarna (Song, Lee, & Shim, 2009). Ahlin och Billhults (2012) studie,
som beskriver hur kvinnor hanterar nödvändiga livsstilsförändringar på grund av
kroniska sjukdomar, stöder även den resultatet, visar att det blir svårt med
förändring utan stöd från närstående och att det t.o.m. kan vara en ursäkt för att
fortsätta med ett ohälsosamt leverne när närstående lever osunt och är ovilliga till
förändring.
Om närstående hade varit med vid de kontakter patienter har med vårdpersonal
hade de kunnat ta del av informationen och på detta vis förstå anledningarna till att
en förändring är viktig och på så vis kunna ge det stöd som patienten skulle behöva
för att klara av att göra de livsstilsförändringar som behövs. Detta tas upp i
Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005b) där det
bland annat står att sjuksköterskans roll för att främja hälsa och förebyggandet av
ohälsa innebär att undervisa patienter och närstående. Att utbildning av närstående
samt kontinuitet i vården är viktigt bekräftas av FYSS - Fysisk aktivitet i
sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (2008) ”För att uppnå god följsamhet med
behandling behövs utbildning av patienter och anhöriga.”.
Sjukvården ska bistå med kunskap och information om livsstilsförändringar, alla har
rätt till information om sitt hälsotillstånd och vilka behandlingsmetoder som finns
(HSL1982:763). Men att ge information angående livsstilsförändringar kan vara svårt.
En studie av Knutsen och Foss (2010), som undersöker strategier och förståelser av
empowerment hos individer med sjuklig fetma under en kurs i livsstilsförändringar,
visar att vårdpersonal som ska informera patienter upplever att de hamnar i ett
17
dilemma, de ska främja människors autonomi men samtidigt försöker de lära
deltagarna livsstilsförändringar genom särskilda vägar och direktiv.
Kunskap och information om livsstilsförändringar och konsekvenserna om detta inte
genomförs är viktigt men avgörande är att personen själv hittar sin egen motivation
enligt studiens resultat. Om detta skriver Faskunger (2008, s. 114), som beskriver
olika perspektiv av beteendeförändringar som hälso- och sjukvårdspersonal kan ha
hjälp av i patientmöten som handlar om livsstilsfrågor, som visar att det kan vara
frustrerande att arbeta med livsstilsförändringar då de aldrig sker om patienten inte
själv vill. Det behövs auktoritet över sin egen hälsa och någon form av ägande över
sina egna beteenden innan livsstilsförändringar blir utförda (Rief et al., 2012). En
möjlig tolkning av resultatet är att varje individ själv måste hitta sina
motivationsfaktorer till livsstilsförändringar och att sjukvården ska bistå med fakta
om sjukdomar, symptom och möjligheter till hälsosamma livsstilsförändringar.
Sjukvården kan inte påverka människors olika motivationsfaktorer, t.ex. att någon
närstående drabbas av sjukdom eller att patienten själv drabbas av någon form av
livskris. Resultatet skulle även kunna tolkas som att vårdpersonal inte kan göra så
mycket vid kroniska sjukdomar. Patienterna måste själva hitta sin egen motivation
innan någon förändring kan ske, det vårdpersonalen kan göra är att vara medveten
om vilka faktorer som motiverar individer till livsstilsförändringar och vid samtal
hitta det som motiverar just den patienten. Hälso- och sjukvården ska enligt Hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) förebygga ohälsa varför vårdpersonal vid alla
patientmöten kan leta efter faktorer och möjligheter som kan få patienten till en
hälsosammare livsstil utan att peka med hela handen och säga såhär ska du göra.
Resultatet visar att information och kunskap om livsstilsförändringar bör vara
återkommande, en livsstilsförändring kräver engagemang över tid vilket styrks av en
studie av Bennet, Perry och Lawrence (2009), som undersöker innebörden av hälsa
och dess bestämmande faktorer, metoder för främjande av hälsa och primärvårdens
främjande av hälsa in relation till olika kroniska sjukdomar. Detta betyder att
18
människor behöver stöttning under hela sin livsstilsförändring. Enligt Faskunger
(2008, ss. 116-117) är en livsstilsförändring en process som kan ta flera år att
genomföra och för att lyckas bör fokus ligga på patientens egna förutsättningar. I
litteraturöversiktens resultat framkom att människor behöver positiv feedback och
stöttning av andra i samma situation. En eventuell lösning på detta skulle kunna
vara att helt enkelt fråga vid patientmöten om patienterna kan tänka sig att träffa
andra med samma eller liknande sjukdom. Vidare bör vårdpersonal hjälpa patienter
att se möjligheter och hinder hos varje patient, och hjälpa till att hitta det patienten
har möjlighet att göra och tycker är roligt/givande. Detta styrks genom Holm
Ivarsson (2007, ss. 203-204) som skriver att genomföra en förändring måste vara
kopplat till en positiv känsla, ha ett tydligt mål och desto starkare anledning till
förändring desto större chans att lyckas. Detta kan patienter få hjälp med via
motiverande samtal (MI). Författarna anser att MI är ett viktigt redskap för
vårdpersonal att använda i patientmöten som gäller livsstilsförändringar.
Att ha drabbats av hjärtinfarkt är en riskfaktor för att drabbas av en ny hjärtinfarkt
och för att minimera risken att återinsjukna arbetas det med sekundärprevention
(Hjärt-Lungfonden, 2013) Hjärtrapporten 2013 visar att endast 5 procent av de
patienter som drabbats av hjärtinfarkt och behandlas på Östersunds sjukhus klarar
de fyra viktigaste sekundärpreventiva åtgärderna. Dessa är rökstopp, delta i någon
form av fysiskt träningsprogram, ha ett systoliskt blodtryck under 140mmHg och ha
ett LDL-kolesterol under 2,5 mmol/l.
19
Slutsats
Den inverkan som hälso- och sjukvård har på kroniska sjukdomar skulle kunna
anses vara marginell. När väl en individ kommer till den punkt att hen blir patient
och behöver hjälp från hälso- och sjukvården med kroniska sjukdomar ligger
fortfarande det största ansvaret för patientens hälsa hos patienten själv. Kroniska
sjukdomar kan undvikas i stor mån genom livsstilsförändringar patienten själv gör.
Vårdpersonal kan däremot bidra till att individer hittar sin egen motivation och se
fysiska och psykiska möjligheter patienterna själva kanske inte ser. Detta genom att i
möten med patienter fokusera på att patienten ska känna sig delaktig och att vara
lyhörd på patienters egna upplevelser, förslag och idéer.
Viktigt är också att insistera på att bjuda in närstående vid samtal och information
för att bygga en bredare kunskapsgrund och försöka skapa ett stöd från närstående.
Det är viktigt att se de sociala delarna i all förändring för att ge patienten stöd vid
livsstilsförändring. Människan är ett flockdjur som ofta trivs tillsammans med andra
människor och detta bör utnyttjas för hälsosamma livsstilsförändringar.
Författarna anser ämnet aktuellt och relevant och hoppas att denna litteraturöversikt
väcker tankar hos läsaren. Forskning som handlar om att motivera patienten kan se
annorlunda ut med fakta i hand. Hälso- och sjukvården bör lägga resurser där störst
effekt kan vara möjlig.
Vidare forskning inom området skulle kunna handla om hur närstående bäst tas med
vid patientmöten eller hur vårdpersonal ger information på ett sätt så att den förstås
och koms ihåg, kanske på ett kreativare sätt.
20
Referenslista
*= Vetenskapliga artiklar som litteraturöversikten baserades på.
Ahlin, K., & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes - a continuous, inner struggle for
women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal of
Primary Health Care(30), 41-47.
Axelsson, Å. (2012). Litteratursrudie. i M. Granskär, & B. Höglund-Nielsen (Red.),
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2:1 uppl., s. 203-220).
Lund: Studentlitteratur AB.
Bennet, C., Perry, J., & Lawrence, Z. (2009). Promoting health in primary care.
Nursing Standard, s. 48-56.
Borgström, A. (2007). Läkartidningen. Sverige har lägst antal vårdplatser i Europa,
104(6), s. 396-397.
*Cable, T. A., Meland, E., Söberg, T., & Slagsvold, S. (1999). Lessons from the Oslo
Study Diet and Anti-Smoking Trial: a qualitative study of long-term
behaviour. Scand J Puplic Health, 27, s. 206-212.
*Doyle, B., Fitzsimons, D., McKeown, P., & McAloon, T. (2011). Understanding
dietary decision-making in patients attending a secondary prevention clinic
following myocardial infarction. Journa of Clinical Nursing(21), 32-41.
*Elwell, L., Povey, R., Grogan, S., Allen, C., & Prestwich, A. (2013). Patients' and
practitioners' views on health behaviour change: A qualitative study.
Psychology & Health, 28(6), 653-674.
Faskunger, J. (2008). Beteendeförändring - att hjälpa patienter med livsstilsfrågor. i B.
Klang Söderkvist, Patientundervisning (s. 113-131). Lund: Studentlitteratur AB.
*Fukuoak, Y., Kamitani, E., Bonnet, K., & Lindgren, T. (2011). Real-Time Social
Support Through a Mobile Virtual Community to Improve Healthy Behavior
in Overweight and Sendentary Adults: A Focus Group Analysis. Journal of
Medical Internet Research, 13.
*Hansen, E., Landstad, B. J., Hellzén, O., & Svebak, S. (2011). Motivation for lifestyle
changes to improve health in people with impaired glucose tolerance.
Scandinavian Journal of Caring Sciences(25), 484-490.
Healy, G. N., Dunstan, D. W., Salmon, J., Cerin, E., Shaw, J. E., Zimmet, P. Z., o.a.
(2008). Breaks up in sedentary time: beneficial associations with metabolic
risk. Diabetes Care, 31(4), 661-666.
21
Hjärt-Lungfonden. (2013). Hjärtrapporten 2013. Hjärt-Lungfonden.
Holm Ivarsson, B. (2007). Motiverande samtal, MI. i B. Fossum, Kommunikation Samtal och bemötande i vården (s. 199-230). Lund: Studentlitteratur AB.
HSL1982:763. (u.d.). Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Socialdepatementet.
*Jallinoja, P., Pajari, P., & Absetz, P. (2008). Repertoires of lifestyle change and selfresponsibility among participants in an intervention to prevent type 2
diabetes. Scandinavian Journal of Caring Sciences(22), 455-462.
*Kirkendoll, K., Clark, P. C., Grossniklaus, D., Igho-Pemu, P., Mullis, R., & Dunbar, S.
B. (2010). Metabolic Syndrome in African Americans: Views on Making
Lifestyle Changes. Journal of Transcultural Nursing, 21(2), 104-113.
Knutsen, I. R., & Foss, C. (2010). Caught between conduct and free choice - a field
study of an empowering programme in lifestyle change for obese patients.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, s. 126-132.
*Korkiakangas, E. E., Alahuhta, M. A., Husman, P. M., Keinänen-Kiukaanniemi, S.,
Taanila, A. M., & Laitinen, J. H. (2011b). Motivators and barriers to exercise
among adults with a high risk of type 2 diabetes - a qualitative study.
Scandinavian Journal of Caring Sciences(25), 62-69.
*Korkiakangas, E., Taanila, A. M., & Keiänen-Kiukaanniemi, S. (2011a). Motivation to
physical activity among adults with high risk of type 2 diabetes who
participated in the Oulu substudy of the Finnish Diabetes Prevention Study.
Health and Social Care in the community(19), 15-22.
*Kärner, A., Tingström, P., Abrandt-Dahlgren, M., & Bergdahl, B. (2005). Incentives
for lifestyle changes in patients with coronary heart disease. Journal of
Advanced Nursing, 51, s. 261-275.
*Ogden, J., & Hills, l. (2008). Understanding sustained behavior change: the role of
life crises and the process of reinvention. An Interdisciplinary Journal for the
Social Study of Health, Illness and medicine, 12, s. 419-437.
*Piamjariyakul, U., Smith, C. E., Werkowitch, M., & Elyachar, A. (2012). Part I: Heart
failure management: Patients, multidisciplinary health care professionals and
family caregivers' perspectives. Applied Nursing research(25), 239-245.
*Ray, R. (2001). Self-reported heart health bahaviour patterns in a rural context.
Australian Journal of Rural Health(9), 64-64.
*Reddy, P., Hernan, A. L., Vanderwood, K. K., Arave, D., Niebylski, M. L., Harwell,
T. S., o.a. (2011). Implementaition of diabetes prevention programs in rural
22
areas: Montana and south-eastern Australia compared. Australian Journal of
Rural Health(19), 125-134.
Rief, J. J., Mitchell, G. R., Zickmund, S. L., Bhargava, T. D., Bryce, C. L., Fischer, G. S.,
o.a. (2012). Promoting Patient Phronesis: Communication Patterns in a Online
Lifestyle Program Coordinated With Primary Care. Health Education &
Behavior, s. 311-322.
SFS. (1982:763). Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.
Socialstyrelsen. (2005b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011.
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2012). Vårdtiden på sjukhus har blivit kortare. Hämtat från
www.socialstyrelsen.se: www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012juni
Song, M., Lee, M., & Shim, B. (2009). Barriers to and facilitators of self-managenent
adherence in Korean older adults with type 2 diabetes. International Journal of
Older People Nursing, 5, s. 211-218.
Statens folkhälsoinstitut. (2008). FYSS - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och
sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Levnadsvanor Lägesrapport 2009. Östersund: Statens
folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2012). Stillasittande och ohälsa - en litteratursammanställning.
Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
*Tveit Walseth, L., Abildsnes, E., & Schei, E. (2011). Patients' experiences with
lifestyle counselling in general practice: A qualitative study. Scandinavian
Journal of Primary Health Care(29), 99-103.
*Walker, R., James, H., & Burns, A. (2012). Adhering to behaviour change in older
pre-dialysis populations- what do patients think? A qualitative study. Journal
of Renal Care, 38(1), s. 34-42.
WHO. (2011c). NCD Country profiles: Sweden. WHO.
WHO. (2013a). Noncommunicable diseases. Hämtat från www.euro.who.int:
http://www.euro.who.int/en/what-we-do/health-topics/noncommunicablediseases den 9 10 2013
23
WHO. (2013b). 10 facts on noncommunicable diseases. Hämtat från www.who.int:
http://www.who.int/features/factfiles/noncommunicable_diseases/facts/en/ind
ex.html den 9 10 2013
WHO. (2013d). Follow-up to the Political Declaration of the High-level Meeting of the
General Assembly on the Prevention and Control of Non-communicable Disease.
WHO.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad (3:1 uppl.).
Lnd: Studentlitteratur AB.
24
Bilaga 2 s. 1 av 8
Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar
Bilaga 1
Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod, enligt Willman,
Stoltz & Bahtsevani (2006).
Beskrivning av studien, t.ex. metodval……………………….
Finns det ett tydligt syfte? Ja… Nej… Vet ej…
Patientkarakteristika Antal…… Ålder……. Man/kvinna……
Är kontexten presenterad? Ja… Nej… Vet ej…
Etiskt resonemang? Ja… Nej… Vet ej…
Urval
- Relevant? Ja… Nej… Vet ej…
- Strategiskt? Ja… Nej… Vet ej…
Metod för
-urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja… Nej… Vet ej…
-datainsamling tydligt beskriven? Ja… Nej… Vet ej…
-analys tydligt beskriven? Ja… Nej… Vet ej…
Giltighet
-Är resultatet logiskt, begripligt? Ja… Nej… Vet ej…
-Råder datamättnad? Ja… Nej… Vet ej…
-Råder analysmättnad? Ja… Nej… Vet ej…
Kommunicerbarhet
- Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja… Nej… Vet ej…
- Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referens ram? Ja… Nej… Vet ej…
Genereras teori? Ja… Nej… Vet ej…
Bilaga 2 s. 2 av 8
Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar
Huvudfynd
Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat?
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Bra… Medel… Låg…
Kommentar……………………………………………………………………....
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
Granskare (sign) ……………………………………
Bilaga 2 s. 1 av 8
Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar
Författare
Studiens
Land
syfte
Design
Analysmetod
Deltagare
Huvudresultat
Kvalitet
Stöd från närstående
Hög
(bortfall)
Årtal
Cable, T A.,
Identifiera faktorer
Kvalitativ metod.
Tematisk analys
25 män
Meland, E.,
som leder till
Fokusgrupp intervjuer
är viktigt. Rädsla och
Söberg, T., &
långvariga
med personer som
feedback är
Slagsvold, S.
beteendeförändringar
deltagit i tidigare
motiverande faktorer
Norge
hos personer med
cohortstudie mellan
till
1999
ökad risk för
1972-1980.
livsstilsförändringar.
framtida
Empowerment och
kardiovaskulär
kontroll är viktigt för
sjukdom.
hållbara förändringar.
Doyle, B.,
Studien undersöker
Fenomenologi
Fenomenologisk
9 deltagare
Rädsla, beslutsamhet
Fitzsimons, D.,
som påverkar kostval
Kvalitativ metod.
analys
(4)
och självkontroll var
McKeown, P.,
gjorda av patienter
Individuella intervjuer
& McAloon, T.
på en andra
faktorer. Hindrande
England
intervention efter en
faktorer var dåligt
2011
hjärtinfarkt
minne av information
möjliggörande
och förmågan att
kunna göra en hållbar
förändring
Hög
Bilaga 2 s. 2 av 8
Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar
Elwell, L.,
Patienter och
Kvalitativ studie
Induktiv
13
Tid, för lite resurser
Povey, R.,
vårdpersonals
Fokusgruppsintervjuer
tematisk analys
vårdpersonal
och för sen start av
Grogan, S.,
perspektiv på
7 patienter
intervention är
Allen, C., &
livsstilsförändring
Hög
relvanta och tolkas
Prestwich, A.
som interna och
England
externa
2013
motivationsfaktorer
Fukuoka, Y.,
Utforska
Kvalitativ. 6
Deskriptiv
35 deltagare
Realtids stöd,
Kamitani, E.,
tillämpligheten i ett
fokusgrupper,
analys samt
(9)
skräddarsytt
Bonnet, K.,&
mobiltelefonbaserat
deskriptiv
kvalitativ
program och
Lindgren, T.
livsstilsprogram och
Hermeneutik,
beskrivnings
egenkontroll gör ett
USA
att förstå
metod
mobilt
2011
motivationsfaktorer
livsstilsprogram
och barriärer för ett
funktionellt.
Hög
forsatt engagemang i
livsstilsprogrammet.
Hansen, E.,
Att identifiera
Kvalitativ metod
Landstad, B. J.,
faktorer som kan ha
Semistrukturerade
prioriteringar i
Hellzén, O., &
motiverande
intervjuer
vardagen och var
Svebak, S.
signifikans för
motiverade att
Norge
livsstilsförändring
förhindra sjukdom
2011
Innehållsanalys
18 deltagare
Deltagare förändrade
Hög
Bilaga 2 s. 3 av 8
Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar
Jallinoja, P.,
Studie analyserar
Kvalitativ
Diskursanalys
38 deltagare
3 huvudteman
Pajari, P., &
deltagarnas
intervjustudie
och tolkande
hittades: Hopplöshet,
Absetz, P.
redogörelser av sina
Intervjuer i
analys
ansträngning och
Finland
upplevelser av
fokusgrupper
2008
livsstilsförändring
Hög
självstyrande.
efter att ha
genomgått en
intervention för
förhindra diabetes
typ 2
Kirkendoll, K.,
Denna studie
Kvalitativ studie med
Kvalitativ
11
Deltagarna behöver
Clark, P. C.,
undersöker vuxna
gruppdiskussioner
innehållsanalys
Grossniklaus,
afroamerikaners
behöver socialt stöd
D., Igho-Pemu,
förståelse av
och se möjligheterna
P., Mullis, R.,
metabolskt syndrom
för fysisk aktivitet
& Dunbar, S.
och
B.
motivationsfaktorer
USA
för
2010
livsstilsförändringar
utveckla egenkontroll,
Hög
Bilaga 2 s. 4 av 8
Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar
Korkiakangas,
Att beskriva
Kvalitativ metod.
Induktiv
74 deltagare
Njutning, sociala
E. E.,
motiverande och
6-månaders
Innehållsanalys
Alahuhta, M.
hindrande faktorer
uppföljningsstudie
hälsa och mål med
A., Husman, P.
för fysisk aktivitet
med grupprådgivning
vikt motiverade till
M., Keinänen-
hos personer med
fysisk aktivitet. Att bli
Kiukaanniemi,
hög risk för diabetes
en människa med
S., Taanila, A.
typ 2
aktiv livsstil och att
Hög
relationer, fördel av
M., & Laitinen,
vara en förebild för
J. H.
sina barn bidrog
Finland
också.
2011
Korkiakangas,
Att beskriva
Kvalittiv metod.
Induktiv
63 deltagare
Motiverande faktorer
E., Taanila, A.
motiverande och
Frågeformulär med
innehållsanalys
(2003)
var vikthantering,
M ., &
hindrande faktorer
öppna frågor gjorda
71 deltagare
känsla av fysisk och
Keiänen-
för fysisk aktivitet
2003 och 2008 med
(2008)
psykiskt välmående
Kiukaanniemi,,
hos personer med
samma frågor
S.
hög risk för diabetes
förknippade med
Finland
typ 2
fysisk aktivitet
2011
samt sociala relationer
Hög
Bilaga 2 s. 5 av 8
Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar
Kärner, A.,
Undersöka vad
Fenomenografi
Fenomenografisk
113 män och
Somatiska,
Tingström, P.,
patienter i
Kvalitativ metod.
analys
kvinnor
sociala/praktiska,
Abrandt-
rehabiliteringsfasen
Individuella ntervjuer
kognitiva och
Dahlgren, M.,
efter
med en
känslosamma
& Bergdahl, B.
kranskärlssjukdom
semistrukturerad
insitament
Sverige
upplever som
intervjuguide.
identifierades.
2005
undrelättande och
Hög
försvårande faktorer
relaterat till viktiga
livsstilsförändringar
för deras välmående.
Ogden, J., &
Undersöka faktorer
Kvalitativ metod.
Hills, l.
som är associerade
England
2008
34 deltagare
Hållbara
Semistrukturerade
24 hade gått
livsstilsförändringar
med hållbara
djupintervjuer med
ner i vikt, 10
triggades av en
långsiktiga
öppna frågor.
hade slutat
livskris relaterat till
röka
hälsa, relationer eller
förändringar i
Tematisk analys
hälsorelaterade
framstående
förändringar.
milstolpar
Hög
Bilaga 2 s. 6 av 8
Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar
Piamjariyakul,
Studien beskriver
Kvalitativ metod.
U., Smith, C.
patienters,
E.,
vårdpersonal och
Werkowitch,
Innehållsanalys
30 patienter
Inblandning av
Fokusgrupper och
17
närstående, fortsatt
individuella intervjuer
vårdperonal
information och
närståendes
17
lärande om
M., &
perspektiv för att
närstående
hjärtsjukdom,
Elyachar, A.
bäst förbereda sig för
livstilsförändringar,
USA
egenvård vid
acceptans av
2012
hjärtsjukdom
sjukdomen och hjälp
Hög
med problemlösning i
vardagen
Ray, R.
Görs hälsosamma
En kohortstudie med
Kvalitativ
135
Majoriteten av
Australien
livsstilsförändringar
kvalitativa intervjuer
innehållsanalys
deltagare,
deltagarna gjorde
2001
då människor får
6månader efter
samt statistik
(74)
hälsosamma
resultaten av en
screening samt en
livstilsförändringar
hälsoscreening
uppföljningsintervju
eller bibehåll de
12 månader efter
positiva leverne de
screening
hade. Support och
möjlighet var faktorer
som bidrog till
förändring
Hög
Bilaga 2 s. 7 av 8
Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar
Inte angiven
5 deltagare,
Strategi för
(2)
rekrytering och
Reddy, P.,
Att identifiera
Kvantitativ och
Hernan, A. L.,
nyckelelement för
kvalitativ metod.
Vanderwood,
etablering av
Fokusgrupper i
bevarande av
K. K., Arave,
preventionsprogram
telefonkonferanser.
deltagare. Vad som
D., Niebylski,
för diabetes samt att
fungerar i
M. L., Harwell,
identifiera specifika
interventionsprogram.
T. S., o.a.
utmaningar och
Landsbyggdsfrågor.
(2011).
hinder.
Tveit Walseth,
För att belysa
Kvalitativ metod.
Systematisk
L., Abildsnes,
betydelsen av
Observations- och
textkondensering
E., & Schei, E.
Haberman teori som
intervjustudie
Norge
praktisk
förklara anledningar
2011
överläggning
till
förfarande i
livsstilsförändringar.
livsstilsrådgivning i
allmänmedicin, med
ett patientperspektiv.
För att söka efter
ämnen som
patienterna anser av
betydelse i sådana
samråd
12 deltagare
Vårdpersonal ska vara
en källa för kunskap
och också kunna
Hög
Hög
Bilaga 2 s. 8 av 8
Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar
Walker, R.,
Undersöka patienters
Kvantitativ metod.
James, H., &
erfarenheter av att
Semistrukturerade
Burns, A.
försöka integrera
Intervjuer
England
livsstilsförändringar i
2012
sina liv.
Tematisk analys
9 deltagare
Viktigt med
personligt stöd.
Hög