Kursbeskrivning VT-15 - Barn- och ungdomsvetenskapliga

1 (6)
2015-03-25
Kursbeskrivning
Barns livsvillkor i samhälle och förskola
3 hp, grundläggande nivå, halvfart inom LFÖRB
Kurskod: UB05FS
Vårterminen 2015
Kursansvarig och
examinator
Kursadministratör
Helena Bergström
Helena.bergstrom@buv.su.se
Maria Lund
maria.lund@buv.su.se
Lärare
Helena Bergström
Margareta Aspán
Kerstin Strid
Helena.bergstrom@buv.su.se
margareta@buv.su.se
kerstin.strid@buv.su.se
Allmänt om kursen
I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och
examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen.
Kurshemsida
Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där
du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema,
kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner.
Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor
Stockholms universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga
institutionen
106 91 Stockholm
Besöksadress:
Frescati Hagväg 24, 20 & 16B
www.buv.su.se
registrator@buv.su.se
2 (6)
Barns livsvillkor i samhälle och förskola VT 2015
Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en
kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen.
Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med
hjälp av kurskoden UB05FS.
Registrering
Information om webbregistrering får du i samband med utskick av välkomstbrev till kursen.
Schema
Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan.
OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara
till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen.
Kursens innehåll och förväntade studieresultat
I kursen belyses och anläggs teoretiska perspektiv på barns uppväxtvillkor i olika rumsliga,
sociala, och socioekonomiska sammanhang. Dessa utgör föränderliga aspekter i barns liv som
utgör villkor för exempelvis lek, fritid, barnkultur, konsumtion och tillgång till digitala
medier. Olika barnsyner och idéer om barns rättigheter diskuteras, där barns rätt till
delaktighet problematiseras. I kursen behandlas särskilt förskolans betydelse för barns
uppväxtvillkor.
Studenten kan
-beskriva samhälleliga förutsättningar med betydelse för barns levda barndom inom och
utanför förskolans arena,
- visa kunskap om barnets rättigheter,
- analysera barn och barndom genom olika perspektiv på sociala relationer, utveckling och
lärande,
- beakta forskningsetiska frågor i vetenskaplig metod.
Kursens upplägg
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, individuella uppgifter och
gruppuppgifter. Kommunikation sker också̊ via universitetets internetbaserade lärplattform.
Innehåll
Föreläsning/seminarium 1: (obligatorisk närvaro)
Samhälle, livsvillkor och förskola: Introduktion
Lärare: Margareta Aspán och Helena Bergström
Innehåll: Kursen introduceras och olika perspektiv på barns livsvillkor diskuteras. Forskningsetiska
frågor tas upp.
Förberedelse till seminariet: Läs Halldén, Eriksson, Närvänen, Vetenskapsrådet, (Markström)
3 (6)
Barns livsvillkor i samhälle och förskola VT 2015
Föreläsning/seminarium 2: Barn och barndom
Lärare: Margareta Aspán och Helena Bergström
Innehåll: Barn och barndom genom olika
perspektiv på sociala relationer, utveckling och lärande gås igenom och diskuteras.
Förberedelse till seminariet: Läs Jonsdottir, Einarsdottir, Kihlbom
Work-shop (obligatorisk närvaro):
Lärare: Kerstin Strid
Innehåll: Vi arbetar med likabehandlingsplaner och barnkonsekvensanalyser.
Obligatorisk närvaro
Föreläsning/seminarium 1 (tillfälle 1) och work-shop (tillfälle 3) har obligatorisk närvaro. Vid
eventuell frånvaro erbjuds ett uppsamlingsseminarium i augusti, se nedan. För frånvaro från
Föreläsning/seminarium 2 (tillfälle 2) ges skriftlig ersättningsuppgift via Mondo.
Kurslitteratur
Einarsdottir, Johanna, Dockett, Sue & Perry, Bob (2009). Making meaning: children's perspectives
expressed through drawings. Early Child Development and Care, 179:2, ss. 217-232.
Eriksson, Maria (2014). Våld, familjerätt och barns utsatthet i förskola och skola. I Ann-Christin
Cederborg & Wiweka Warnling-Nerep (red.) Barnrätt. Stockholm: Norstedts juridik, ss.157-174.
[Elektronisk resurs]
Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson.
(sid. 25-80).
Jonsdottir, Fanny (2007). Barns kamratrelationer i förskolan. Samhörighet tillhörighet vänskap
utanförskap. Diss. Malmö Studies in Educational Sciences No. 35. Malmö: Malmö Högskola,
Lärarutbildningen. (Ca 170 sid.)
Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla (2009). Förskola för de allra minsta - På gott och
ont. Stockholm: Carlsson. (ca 160 sid.)
Markström, Ann-Marie (2007) Hallen – en plats i skärningspunkten mellan privat och offentligt. I
Gunilla Halldén (red.) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson. (kursivt
s. 97-118).
Närvänen, Anna-Liisa & Näsman, Elisabet (2007). Age order and children's agency. I H.
Wintersberger, L. Alanen, T. Olk and J.Qvortrup (red.) Childhood, generational order and the welfare
state: exploring children's social and economic welfare. Odense: University Press of Southern
Denmark, ss. 225-249.
Arbetsmaterial:
Persson, Sven (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Ett
diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö.Kommission för ett
socialt hållbart Malmö. www.malmo.se/kommission
Likabehandlingsplaner och barnkonsekvensanalyser som publiceras i Mondo.
Vetenskapsrådets etiska riktlinjer: vr.se
4 (6)
Barns livsvillkor i samhälle och förskola VT 2015
Examination
Kursen examineras genom en individuell skriftlig uppgift som bedöms enligt tvågradig skala.
Kursen examineras också genom aktivt deltagande vid de obligatoriska seminarierna.
EX01 Individuell skriftlig uppgift 3 hp
Del I
Redogör för innebörder i begreppet delaktighet utifrån kurslitteraturen och likabehandlingsplanen. Resonera kring begreppets innebörder i relation till barns rättigheter. (1,5 sida)
Del II
Välj en situation som innefattar frågor om barns plats i förskolan ur kurslitteratur eller din
verksamhet. Beskriv situationen kort. I din text ska du sedan beakta det rumsliga, sociala och
socioekonomiska sammanhanget. På vilket sätt utgör det du väljer att lyfta fram villkor för
den levda barndomen? (2 sid).
Omexamination
Nästkommande examination äger rum i augusti 2015. Uppgiften publiceras på Mondo den
10/8 och lämnas in på Mondo den 14/8. För deltagande i uppsamlingsseminarium den 25/8 för
den obligatoriska work-shopen anmäler studenten deltagande på Mondo senast den 10/8.
Student som fått lägst betyget G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg.
Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran.
Student som fått betyget U på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en
annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till
ansvarig studierektor.
Möjlighet till omexamination ges härutöver minst en gång per termin. Student anmäler
önskemål om omexamination till kursadministratör.
För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett
examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas.
Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör.
Betyg och betygskriterier
För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter
i kursen är fullgjorda.
G. Tillräckligt Redogör för innebörder i begreppet delaktighet och barns rättigheter utifrån
kurslitteraturen och likabehandlingsplanen på ett tillräckligt utförligt och nyanserat sätt och
koppla det till barns livsvillkor utifrån ett adekvat valt exempel. Texten är språkligt godtagbar,
formalia utan större brister.
U Underkänd. Ovanstående kvalitet i uppgiften saknas.
5 (6)
Barns livsvillkor i samhälle och förskola VT 2015
Betyg på hel kurs
För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden G på examinationen, samt att alla uppgifter i
kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda.
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika
nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att
känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja
resurser.
Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med
respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet
eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd
utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker
eller fullgör praktik 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och
möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet
Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt
försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller
hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter
en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella
trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella
trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.
Fusk, plagiat och självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta
citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga
referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange
källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i
ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan
även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.
Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en
studiekamrats hemtentamen.
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in
och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga
studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När studenter lämnar in arbeten motsvarar
det ett godkännande från deras sida att arbetet får köras igenom universitetets
textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett
disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad
misstanke om fusk och plagiat till prefekt.
6 (6)
Barns livsvillkor i samhälle och förskola VT 2015
Övrig information
Studentinflytande och utvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student
möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en
kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar.
Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för
mer information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se ”Studentinflytande & Studentkår”
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp,
skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar,
seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på:
http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden
Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för
studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet:
studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på
http://www.su.se/student under rubriken Studera med funktionshinder.
Campuskort och kåravgift
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet
genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är
bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om
Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se
Mitt universitet
Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:
 Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.
 Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att
skriva ut intyg.
 Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver
som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat
mm.