Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till

Transcription

Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till
30 juni 2015
Miljökonsekvensbeskrivning av
förslag till detaljplan för Sigtuna stadsängar
omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl.
Granskningshandling, 2015-06-30
Beställning: NCC Boende AB, Kim Hultén och Sigtuna kommun
Framställt av: Ekologigruppen AB
www.ekologigruppen.se
Telefon: 08-525 201 00
Slutversion: 2015-06-30
Uppdragsansvarig: Åsa Eriksson
Medverkande: Angelica Wågström, Hillevi Eklund, Krister Sernbo
Foton: Om inget annat anges: Ekologigruppen AB
Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB
Internt projektnummer: 6960
Bild på framsidan från platsen
2
Innehåll
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Sammanfattning5
Inledning8
Miljöbedömningsprocessen8
Avgränsningar9
Alternativ9
Osäkerhet i bedömningarna
9
Föreslagen plan
Syftet med planen
Planens innehåll
Planens påverkan och effekter
Nollalternativ 11
11
11
11
12
Lagskydd och plansituation
13
Plansituation13
Lagskydd13
Areella näringar
Areella näringar i nuläget
Konsekvenser av föreslagen plan
Förslag till åtgärder
Konsekvenser av nollalternativ
20
20
20
22
22
Regional grönstruktur, gröna samband
23
Regional grönstruktur i nuläget
23
Konsekvenser av föreslagen plan för den regionala grönstrukturen och gröna samband
23
Konsekvenser av nollalternativ
23
Landskapsbild24
Landskapsbilden i nuläget
24
Konsekvenser av föreslagen plan
24
Förslag till åtgärder
25
Konsekvenser för landskapsbild med nollalternativ 25
Kulturmiljö26
Kulturmiljövärden i nuläget
26
Konsekvenser av föreslagen plan
28
Förslag till åtgärder
28
Konsekvenser av nollalternativ
29
Rekreation och friluftsliv
Naturrekreation i nuläget
Konsekvenser av föreslagen plan
Förslag till åtgärder
Konsekvenser av nollalternativ
30
30
32
33
33
3
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Naturmiljö34
Biologiska värden i nuläget
34
Geologiska värden
35
Konsekvenser av föreslagen plan
36
Förslag till åtgärder
37
Konsekvenser av nollalternativet
37
Hälsa och säkerhet
Hälsa och säkerhet i nuläget
Konsekvenser av föreslagen plan
Förslag till åtgärder
Konsekvenser av nollalternativ
38
38
40
45
45
Konsekvensernas relation till
miljömålen46
Hållbarhet48
Uppföljning49
Referenser50
Bilaga 1. Hållbarhetsanalys
4
52
Sammanfattning
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Föreslagen detaljplan
Planförslaget innebär främst uppförande av bostäder, men även förskola, olika typer av parker, livsmedelsbutik samt andra centrumfunktioner. Syftet med planen är att skapa en stadsdel med hållbarhet i
fokus, väl integrerad i Sigtuna stad söder om planområdet.
Lagskydd och plansituation
Detaljplanen har stöd i översiktsplanen (ÖP) från 2014.
Planen berör framförallt lagskydd kring miljökvalitetsnormer (MKN)
för ytvatten, ESKO-områden, biotopskydd samt fornlämningar. Planområdet ligger i Järvakilen, som är en av Stockholms regionala grönkilar.
Nuläge
Planområdet består idag framförallt av produktionsskog, främst barr,
samt jordbruksmark i träda. Vissa höga naturvärden finns inom planområdet, bland annat en av Skogsstyrelsen utpekad nyckelbiotop.
Planområdet ingår i rekreationsområdet som Hällsboskogen utgör och
används i hög grad för rekreation och friluftsliv. Området rymmer
skogsområden, huvudsakligen barrskog med litet lövskogsinslag. Inom
området finns även öppen mark. Terrängen är omväxlande.
I nordöst angränsar planområdet till Haga-Venngarn, som är ett riksintresse för kulturmiljövård. Det småskaliga kulturlandskapet går att läsa
ut i planområdet, bland annat genom åkergipar och gläntor. Inom planområdet finns flera kulturhistoriska lämningar varav en är fornlämningsklassad.
Landskapsbilden präglas av öppet jordbrukslandskap mot produktionsskog med framför allt tall. Landskapsbilden har också inslag av åkerholmar. Brandstationen skymmer en del av utsikten från
Ragvaldsbovägen.
I dagsläget påverkas området av buller, främst från väg 263 och i viss
mån Ragvaldsbovägen.
Samlad bedömning
Planen medför att all jordbruksmark och delar av produktionsskogen
inom planområdet tas i anspråk. Detta medför stora negativa konsekvenser för jordbruket och små negativa konsekvenser för skogsbruket.
Områdets karaktär av odlingslandskap minskar kraftigt i och med planens genomförande.
Det bedöms bli positiva konsekvenser för värdefulla barrskogsområden
och skyddsvärda arter knutna till barrskog då barrskog med höga
naturvärden sparas och ges mer skydd genom planläggning som natur.
De ekologiska spridningssambanden försvagas då naturmark försvinner.
Strukturer och tillgänglighet förbättras mellan befintlig bebyggelse i
närheten av planområdet och rekreationsområden väster om planområdet. I planområdets östra delar försämras kopplingen istället då
5
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
platsen upplevs privat. Nya värden, såsom elljusspår och parker, tillkommer.
Planen bedöms inte medföra några märkbara konsekvenser för människors hälsa och säkerhet. Däremot är området närmast väg 263 en
riskzon för olyckor med farligt gods, och bebyggelse här måste uppföras med riskreducerande åtgärder.
Planens förhållande till lagskydd
Planen tar i anspråk jordbruksmark av nationell betydelse (3 kap. 4 §
MB). Detta motiveras av att planen är en del av en hållbar bebyggelseutveckling.
Väg 263 utgör riksintresse för kommunikationer. Belastningen på
denna väg kan komma att öka med inflyttningar till det nya bostadsområdet. Planen förhindrar inte framtida utvidgning av riksintresset då
planområdet endast sträcker sig över vägens västra sida.
Andra viktiga lagskydd som berörs av planen är miljökvalitetsnormer
för Lårstaviken, fornlämningsskydd, ekologiskt särskilt känsliga
områden (ESKO) samt biotopskydd för åkerholmar och diken.
Planens viktigaste konsekvenser
Planförslaget medför att tätortsnära jordbruksmark och en mindre del
skogsbruksmark tas i anspråk. Landskapsbilden förändras då öppet
odlingslandskap och skog omvandlas till stad. Kulturlandskapet förändras och kulturhistoriska lämningar, varav en fornlämningsklassad,
påverkas. Höga naturvärden sparas. Områdets funktion för rekreation
förändras då vissa värden försvinner och andra tillkommer.
Förenlighet med Miljöbalkens och PBL:s hänsyns- och hushållningsregler
Förslaget kan enligt MKB anses förenligt med 2 och 3 kap. Miljöbalken i det avseende att det inte medför skada eller olägenhet av
väsentlig betydelse för människors hälsa eller säkerhet.
När det gäller val av plats föreskriver 3 kap. 1§ MB och 2 kap. 2§ PBL
att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som
områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och
behov”. Planens förenlighet med miljöbalkens bestämmelser kan ifrågasättas med tanke på att jordbruksmark av nationellt intresse tas i
anspråk. På grund av Sigtunas riksintressen, skyddad natur och vatten
samt bullerzon kring Arlanda flygplats återstår dock endast en
begränsad del av kommunens yta till bebyggelse, varför avvägning
mellan intressen behöver göras. Anspråkstagandet av jordbruksmark
inom planområdet motiveras med att den är en del av en hållbar
bebyggelseutveckling i Sigtuna stad.
Hållbarhet
Sigtuna stadsängar bedöms kunna leva upp till högt ställda krav på en
hållbar stadsutveckling. Planen är ambitiös i gestaltning och utformning av gaturummen och de offentliga platserna. En hög standard hålls
gällande energi och omhändertagande av dagvatten och tillgången till
rekreativa funktioner är god. Områdets koppling till både närliggande
stadsdelar och till resten av regionen är dock sämre.
6
Naturmiljö/ geologi
Rekreation/ friluftsliv
Areella näringar
Regional
grönstruktur
Kulturmiljö
Tabell 1. Sammanfattande tabell över planen och nollalternativers konsekvenser.
Planförslaget
Nollalternativet
-1, Avläsningen av det kulturhistoriska landskapet
kommer att försvåras när jordbruksmark bebyggs och
vissa av åkerholmarna försvinner.
-1, Nollalternativet medför en viss risk för
försvårande av avläsning av det kulturhistoriska
landskapet.
+/- 0, Inga märkbara konsekvenser då några lämningar
avlägsnas medan en annan bevaras med
planbestämmelse.
+/- 0, Inga märkbara konsekvenser på
kulturhistoriska objekt bedöms följa av
nollalternativet.
-1, små negativa konsekvenser för regionala ekologiska
samband eftersom naturmark tas i anspråk och en ny
barriär skapas i kilen.
+- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser då inga
ytterligare ingrepp i grönstrukturen förväntas.
- 3, Stora negativa konsekvenser när tätortsnära
jordbruksmark tas i anspråk.
+/- 0 till - 1, Inga till små negativa konsekvenser
väntas för jordbruket med nollalternativet.
- 1 Små negativa konsekvenser för skogsbruket när
skog tas i anspråk och skogsbruk fragmenteras
+/- 0, Inga konsekvenser väntas för skogsbruket
med nollalternativet.
- 1 Små negativa konsekvenser då möjligheter till
återcirkulering av näringsämnen förloras.
+/- 0 till - 1, Små negativa till inga konsekvenser
väntas med nollalternativet.
+ 1 Små positiva konsekvenser då möjligheter för
pollinerare och skadereglerare att leva inom planområdet ökar.
+/- 0 inga konsekvenser väntas med
nollalternativet.
+1 Små positiva konsekvenser då strukturer och
tillgängligheten genom planområdets västra delar mellan
befintlig bebyggelse och rekreationsområden förstärks.
+/- 0, Inga märkbara konsekvenser av
nollalternativet.
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
-1 Små negativa konsekvenser då kopplingen genom
planområdets östra delar mellan befintlig bebyggelse
och rekreationsområden försvagas.
+/- 0, Inga märkbara konsekvenser för strukturer inom
planområdet.
-1, Små negativa konsekvenser av nollalternativet, på grund av bristande skötsel.
+2, Märkbart positiva konsekvenser med sparad natur,
tillkommande elljusspår och nya målpunkter i de olika
parkerna.
+ 2, Märkbara positiva konsekvenser då värdefulla
barrskogar sparas och ges mer skydd.
+ 1, Små positiva konsekvenser då livsmiljöer för
skyddsvärda arter knutna till skogmiljöer sparas, men
den totala skogsmiljön minskar.
-1 till -2, Små till märkbara negativa konsekvenser för
spridningssamband då naturmark försvinner.
+/- 0 till -1, Obetydliga till små negativa
konsekvenser av nollalternativet då värdefulla
barrskogar har visst skydd som nyckelbiotop,
med liten risk för avverkning
+/- 0, Inga konsekvenser av nollalternativet för
ekologiska samband
-1, Små negativa konsekvenser väntas då bullernivåerna
kan upplevas störande inom vissa delar av området. Till
största del efterföljs Boverkets rekommendationer för
ljudnivå.
+/- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser bedöms
uppkomma på grund av markföroreningar eller förorena
marken ytterligare.
+/- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser bedöms
uppkomma av den planerade dagvattenhanteringen.
+/- 0, Inga märkbara konsekvenser på trafiksäkerheten
väntas uppstå.
+/- 0, Inga märkbara konsekvenser med
nollalternativet
Hälsa och säkerhet
RIsknivån för farligt gods bedöms vara acceptabel om
föreslagna åtgärder genomförs.
+/-0, Inga märkbara konsekvenser bedöms uppstå av
detaljplanen. Bebyggelsen ligger ovanför Mälarens
riskområde för översvämningar, och tillräcklig vegetation
kommer att finnas inom planområdet för att fungera
klimatreglerande.
-2 till +/-0, Dammens utformning medför att risk för
drunkning är obetydlig. Om dammen fylls med
dricksvatten blir konsekvenserna märkbart negativa.
7
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Inledning
Denna rapport har utarbetats av Ekologigruppen AB på uppdrag av
Sigtuna kommun och NCC Boende AB. MKBn gäller för förslag till
detaljplan för Sigtuna stadsängar omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl. i Sigtuna stad, som är en första
etapp av den nya stadsdelen. Beskrivningar och bedömningar tar
endast hänsyn till de åtgärder som planeras inom denna etapp. För en
översiktlig hållbarhetsanalys av hela utvecklingsområdet inklusive kommande etapper, se bilaga 1 Hållbarhetssanalys. För analys av ekologiska
värden se även rapporten Ekologistrategi för Norra Sigtuna stad.
Rapporten utgör en MKB enligt PBL och kompletterande bestämmelserna i MB samt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
Miljöbedömningsprocessen
Planprogram
I slutet av december 2011 beslutades att detaljplan för en ny stadsdel
skulle utarbetas. Detaljplanearbetet har föregåtts av programarbete. Ett
program har tagits fram för det mer omfattande området Norra Sigtuna, som numera har namnsatts till Sigtuna stadsängar, där det aktuella planområdet utgör den första etappen. Mellan 19 september och
19 oktober 2013 var planprogrammet på samråd.
Under hela planprocessen har invånare i Sigtuna haft möjlighet att
uttrycka sina åsikter i medborgarforum. Åsikter och önskemål finns
samlade i en visionsrapport som röstades igenom på ett rådslag mellan
27 maj och 3 juni 2013, där Sigtuna stads invånare från 16 år var röstberättigade. Programsamrådsmöte hölls den 10 oktober 2013.
Detaljplan samrådsskede
Planprogrammets samrådsyttringar togs i beaktande och i samband
med planarbetet har utredningar relevanta för detaljplanen tagits fram.
Detta gäller arkeologisk utredning, markföroreningsutredning, dagvattenutredning, bullerutredning, riskanalys för sekundär transportled
för farligt gods, trafikstudie, mikroklimatstudie. Detaljplaneförslaget
var ute på samråd mellan 25 februari och 25 mars 2015.
Detaljplan granskningsskede
Detaljplanens samrådsyttringar togs i beaktande och i samband med
planarbetet har revideringar av utredningar genomförts avseende riskbedömning av transport av farligt gods och trafikflöden.
Planområdet har justerats i nordost och skola samt idrottshall har tagits
bort från planområdet och hanteras i nästa etapp för Sigtuna stadsängar. Förslag till över/undergång väg 263 samt förslag till busshållplatslägen redovisas i planbeskrivningen samt förtydligande vad gäller
bullerstörning.
Denna MKB är gjord i granskningsskedet för detaljplan för Sigtuna
stadsängar omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl. i Sigtuna stad.
8
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Avgränsningar
En behovsbedömning har gjorts enligt Sigtuna kommuns miljöchecklista. Behovsbedömningen tillsammans med programsamrådsredogörelsen har legat till grund till avgränsningen av denna MKB.
Geografiskt har MKBn avgränsats till planområdet och närliggande
områden som planen sannolikt påverkar. Ämnesmässigt fokuserar
MKB:n på de för området mest aktuella miljöaspekterna, det vill säga
kulturmiljövärden, gröna samband, landskapsbild, rekreativa värden,
naturvärden, areella näringar, miljökvalitetsnormer för vatten, ESKO,
artskyddsförordningen samt hälsa och säkerhet. För de frågor där konsekvenserna bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan föreskrivs uppföljning av miljösituationen.
Alternativ
För analys av olika möjliga scenario jämförs detaljplanens utförande
med ett nollalternativ. Detta är praxis i miljökonsekvensbeskrivningar
för att utröna och jämföra vilka konsekvenser som kan väntas om
detaljplanen inte genomförs.
Praxis är också att ytterligare ett alternativt förslag utreds, för att utreda
om detaljplanen är lokaliserad till bästa möjliga plats för utförandet
samt analysera om detaljplanen är utförd på bästa möjliga sätt. I detta
MKB-dokument undersöks ingen alternativ utformning. Detta motiveras av att planområdet är utpekat i översiktsplanen (ÖP 2014) som
plats för bebyggelseutveckling. Områdets täta bebyggelsestruktur ökar
förutsättningarna för kollektivtrafik till området, liksom dess läge relativt nära Sigtuna stadskärna, vilket gör att området anses vara väl
lämpat för just bostäder.
Metodik
För bedömning av konsekvenser har flera underlagsrapporter tagits fram
specifikt för MKB-arbetet, bland annat natur- och rekreativa värden,
bullerutredning, dagvattenutredning och arkeologisk förundersökning.
Konsekvensskala
Konsekvenser har bedömts från noll till fyra med såväl positiva som
negativa konsekvenser. Skalan av konsekvenser relaterar till det värde
som berörs, men också till miljöpåverkans relation till miljökvalitetsnormer, nationella riktvärden, gränsvärden och miljömål.
Osäkerhet i bedömningarna
I samband med Ekologigruppens rapport Bedömning av natur- och
upplevelsevärden som använts som underlag till kapitel Rekreation och
friluftsliv har två fältbesök genomförts. Eftersom dessa skedde under
sommarhalvåret kan kartläggning av vinteraktiviteter, såsom skidåkning, ha förbisetts.
9
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Tabell 2. Konsekvensskala
Konsekvenser
+ 4 Mycket stora
positiva konsekvenser
+ 3 Stora positiva
konsekvenser
+ 2 Märkbara positiva
konsekvenser
+1 Små positiva
konsekvenser
+/- 0 Inga eller
obetydliga
konsekvenser
- 1 Små negativa
konsekvenser
- 2 Märkbara negativa
konsekvenser
- 3 Stora negativa
konsekvenser
- 4 Mycket stora
negativa konsekvenser
10
Naturvärden, kultur, rekreation
Hälsa och säkerhet
Övriga hållbarhetsparametrar
Betydande förbättrande påverkan
på riksobjekt eller regionalt
värdefulla objekt.
Bidrar tydligt till att förbättra
nuvarande överskridna MKN,
rikt- och gränsvärden.
Bidrar tydligt till att utveckla
hållbarhetsprestanda för regionen
eller nationen i någon aspekt, eller
för kommunen i flera betydande
aspekter.
Begränsad positiv påverkan på
riksobjekt eller värden av regionalt
intresse, eller betydande positiv
påverkan på värden av kommunalt
intresse.
Bidrar till att förbättra nuvarande
överskridna MKN, rikt- och
gränsvärden.
Bidrar tydligt till att utveckla
hållbarhetsprestanda för
kommunen i någon betydande
aspekt, eller för stadsdelen eller
kommundelen i flera betydande
aspekter.
Liten positiv påverkan på riksobjekt
eller värden av regionalt intresse
eller begränsad påverkan på
värden av kommunalt intresse eller
omfattande påverkan på större
lokala värden.
Förbättrar delvis nationella MKN,
rikt- eller gränsvärden.
Bidrar tydligt till utveckling av
hållbarhetsprestanda för
stadsdelen eller kommundelen i
någon betydande aspekt, eller för
stadsdelen eller kommundelen i
mindre betydande aspekter.
Liten positiv påverkan på värden av
kommunalt intresse, eller mindre
konsekvenser för lokala värden.
Uppfyller MKN och nationella
rikt- och gränsvärden, men kan på
ett icke betydelsefullt sätt förbättra
aspekter av dessa.
Bidrar i någon mån till utveckling av
hållbarhetsprestanda för
stadsdelen, kommundelen eller helt
lokalt.
Inga påvisbara effekter eller
konsekvenser som saknar
betydelse för de kända värdena.
Inga påvisbara effekter eller
konsekvenser som saknar
betydelse för de kända värdena.
Inga påvisbara effekter eller
konsekvenser som saknar
betydelse för
hållbarhetsprestandan.
Liten negativ påverkan på värden
av kommunalt intresse, eller mindre
konsekvenser för lokala värden.
Uppfyller MKN och nationella
rikt- och gränsvärden, men kan på
ett icke betydelsefullt sätt motverka
aspekter av dessa.
Försämrar i någon mån hållbarhetsprestanda för stadsdelen,
kommundelen eller helt lokalt.
Liten negativ påverkan på
riksobjekt eller värden av regionalt
intresse eller begränsad påverkan
på värden av kommunalt intresse
eller omfattande påverkan på större
lokala värden.
Uppfyller MKN, men inte i alla dess
aspekter. Uppfyller huvudsakligen
nationella rikt- eller gränsvärden,
men inte i alla dess delar eller
avseenden.
Försämrar tydligt hållbarhetsprestanda för stadsdelen eller
kommundelen i någon betydande
aspekt, eller för stadsdelen eller
kommundelen i mindre betydande
aspekter.
Begränsad negativ påverkan på
riksobjekt eller värden av regionalt
intresse, eller betydande påverkan
på värden av kommunalt intresse.
Riskerar att överskrida miljökvalitetsnormer eller nationella rikt- eller
gränsvärden för miljö.
Försämrar tydligt hållbarhetsprestanda för kommunen i någon
betydande aspekt, eller för
stadsdelen eller betydande
aspekter.
Betydande negativ påverkan på
riksobjekt eller regionalt värdefulla
objekt.
Överskrider tydligt miljökvalitetsnormer eller nationella rikt- eller
gränsvärden för miljö.
Försämrar tydligt hållbarhetsprestanda för regionen eller nationen i
någon aspekt, eller för kommunen i
flera betydande aspekter.
Föreslagen plan
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Syftet med planen
Syftet med planen är att skapa en stadsdel med hållbarhet i fokus, väl
integrerad i Sigtuna stad söder om planområdet. Ett mål är att Sigtuna
stadsängar ska vara mindre bilberoende än vad Sigtuna är idag. Social
hållbarhet ska uppnås genom en variation av hustyper och upplåtelseformer samt god tillgång till mötesplatser. Planområdet ligger nära
natur, med möjlighet till rekreation, samt Arlanda flygplats.
Nya bostadsområden i Sigtunaområdet stöds i den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010), och planens lokalisering har stöd i den
kommunala översiktsplanen (ÖP 2014). Planen utgör den första
etappen av tre i ett projekt för en ny stadsdel på mark som ägs av NCC
Boende AB och Sigtuna kommun.
Planens innehåll
Planområdet är ett cirka 27 hektar stort område norr om Sigtuna stad,
avgränsat av Ragvaldsbovägen i syd och väg 263 i öst. Väster om planområdet ligger ett skogsbeklätt närströvområde som kommer att
kopplas ihop med planområdet.
Planen innebär byggnation av framför allt olika typer av bostäder, men
även livsmedelsbutik, förskola, offentlig service, pendlarparkering,
torg, parkmiljöer och aktivitetsområden. Vägar för bil, gång och cykel
kommer att uppföras. Befintliga stigar genom skogen kommer att
sträckas om, och nya tillkommer. Planen innebär att knappt 12 hektar
jordbruksmark och 16 hektar skog tas i anspråk.
Befintlig busstrafik mellan Uppsala och Sigtuna avses sträckas genom
planområdet. Även en ny busshållplats uppförs i anslutning till planområdet, för buss mellan Sigtuna stad och Märsta.
Ett miljö- och gestaltningsprogram har tagit fram.
Planens påverkan och effekter
Nedan presenteras en översikt över den påverkan som projektet
bedöms föra med sig. En sådan översikt görs i enlighet med internationell MKB-praxis. Syftet är att lyfta fram de delar av projektet som kan
påverka miljön. Här tas ingen hänsyn till om påverkan är positiv eller
negativ, stor eller liten. MKB kommer sedan att beskriva konsekvenserna för denna påverkan och då bedöma ifall konsekvenserna är stora
eller små, positiva eller negativa.
Landskapsbilden förändras
I och med planförslaget kommer landskapsbilden att förändras,
framför allt i områdets östra del.
Ny bebyggelse och nya vägar på naturmark
Planförslaget innebär uppförande av byggnader och vägar på naturmark, vilket innebär att natur med olika typer av habitat kommer att
omvandlas till bebyggd mark. Rekreationsvärden påverkas då upplevelsekvaliteter förändras och tillgängligheten förändras. Det kulturhistoriska landskapet och dess lämningar påverkas. Byggnader och vägar
11
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
kommer även att ta jordbruksmark och skogsbruksmark i anspråk. I
övrigt fås effekter på trafiksäkerhet och buller.
Markdränering, ökad ytavrinning från hårdgjorda ytor, samt ökad
avrinning
Planförslaget kommer att medföra att olika typer av markarbeten
såsom grundläggning, dränering, ledningsdragning m.m. Yt- och
markvattenförhållandena väntas då påverkas.
Andelen hårdgjorda ytor kommer att öka, vilket medför ökad ytavrinning. Dagvatten kan komma att förorenas av trafikutsläpp och andra
föroreningar från hårdgjorda ytor. Dagvattenreningen bedöms vara
god.
Ökad biltrafik, ändrad kollektivtrafik
Planförslaget innebär ökad biltrafik i och i anslutning till området,
vilket ger effekter på trafiksäkerhet, luftföroreningar och buller. Förutsättningarna att utveckla kollektivtrafiken påverkas.
Ny bebyggelsestruktur
Planförslaget ger effekter på sociala och ekonomiska kvaliteter, eventuellt även på förutsättningar för kollektivtrafik samt på behovet av personbilstransporter. En ny struktur påverkar möjligheterna till
etablering av service samt fritids- och kulturaktiviteter.
Fler boende
Planförslaget ger effekter på sociala och ekonomiska kvaliteter, samt
förändringar i besökstryck på naturområden och kulturaktiviteter.
Möjligheter till att utveckla nya aktiviteter och verksamheter kommer
att påverkas.
Nollalternativ
Nollalternativet innebär att planområdet används som idag. På
kommunens mark innebär det fortsatt skogsbruk (totalavverkning av
skogen bedöms inte ske under genomförandetiden) och fortsatt potential att återuppta jordbruk på marken i träda. På resterande del (norra
delen av planområdet) växer jordbruksmarken igen till skog. Brynmiljöerna har börjat växa igen och kommer i ett nollalternativ sannolikt
med tiden bli än mer bevuxna av unga barrträd. De befintliga stigarna
används för rekreation i samma utsträckning som idag.
12
Lagskydd och plansituation
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Plansituation
Gällande översiktsplan (2014) stöder utbyggnad i planområdet, främst
för bostäder men också för vissa verksamheter samt för skolor. Även
bebyggelsens struktur stöds av ÖP:n, som anger att bebyggelse ska planeras i täta kvartersstrukturer med innergård mot den minst bullerutsatta sidan.
Inom planområdet finns en gällande detaljplan (C:158), som syftar på
den nu befintliga brandstationen på Ragvaldsbovägen 10. I norr
angränsar planområdet till några befintliga bostäder. Det finns ingen
fördjupad översiktsplan över planområdet.
Planområdet ligger i Järvakilen, som är en av Stockholms regionala
grönkilar, samt mellan Garnsvikens värdekärna och Erikssunds kilområde. Området är utpekat som ett Ekologiskt särskilt känsligt område
(ESKO) som präglas av viktiga kärnområden för barr-, bland- och
sumpskogar, mellan vilka det råder starka ekologiska samband.
Lagskydd
Grundläggande bestämmelser för hushållning med
mark- och vattenområden 3 kap. MB
Ekologiskt särskilt känsliga områden, ESKO, 3 kap. 4 § MB
Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. En stor del av planområdet utgörs av ESKO-landområde.
Planens konsekvenser i relation till Ekologiskt särskilt känsliga
områden analyseras vidare under Naturmiljö.
Jord- och skogsbruk av nationellt betydelse, 3 kap. 4 § MB
Enligt 3 kap, 4 § MB är jord- och skogsbruk av nationell betydelse.
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller
anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, och om detta behov inte kan tillgodoses på ett från
allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i
anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt
möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt
skogsbruk.
Planen tar både jordbruks- och skogsbruksmark i anspråk vid uppförande av vägar och annan bebyggelse. Detta motiveras i detaljplanen av
planområdets läge, med möjligheter till en naturlig utveckling av Sigtuna stad.
Planens konsekvenser i relation till lagskydd analyseras under Areella
näringar.
13
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Karta över lagskydd som berör detaljplan för
Sigtuna stadsängar.
Riksintresse kulturmiljö, 3 kap. 6 § MB
Planområdets östra sida tangerar med Haga-Venngarn, som utgör riksintresse för kulturmiljövården. Översiktsplanen (2014) anger att vid
nybyggnation ska ”lämpliga respektavstånd till kulturmiljövärden”
hållas.
Riksintresse för kommunikationer, 3 kap. 8 § MB
Väg 263 är av Trafikverket utpekat som riksintresse för kommunikationer och löper längs med planområdets östra kant. Riksintresset ska
skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av vägen.
Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. MB
Miljökvalitetsnormer för luft
Kraven på luftkvalitet i utomhusluft bestäms i Luftkvalitetsförordningen, SFS 2010:477. I förordningen finns miljökvalitetsnormer
(MKN) för kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,
14
ozon, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik,
kadmium, nickel och bly. Vid planering, planläggning och tillståndsprövning ska kommuner och myndigheter iaktta gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. 3 § miljöbalken.
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Planens konsekvenser rörande luftkvalitet diskuteras under Hälsa och
säkerhet.
Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten
Vattenmyndigheten har ställt upp miljökvalitetsnormer, MKN, för ytoch grundvatten för landets så kallade vattenförekomster, enligt 5 kap.
Miljöbalken och 4 kap. förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Enligt MKN ska god ekologisk och kemisk
status för Lårstaviken, dit dagvatten från området rinner, vara uppnådd
år 2021. God kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) ska bibehållas till 2015. För grundvatten ska god kemisk status och kvalitativ
status vara uppnådd till 2015. Information om grundvattenstatus finns
inte i dagsläget.
Planens konsekvenser rörande miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten diskuteras under Hälsa och säkerhet.
Skydd av områden enligt 7 kap. MB
Biotopskydd, 7 kap. 11 § MB
Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 i Förordning
(1998:1252) om områdesskydd omfattas av generellt biotopskydd
enligt 7 kap. 11 § första stycket miljöbalken. Det gäller bland annat
åkerholmar, vattensamlingar i jordbruksmark, och alléer. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en
åtgärd som kan skada naturmiljön. Länsstyrelsen prövar frågor om dispens och får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda områdena.
Enligt Förordning (1998:1252) definieras en åkerholme som en holme
av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges
av åkermark eller kultiverad betesmark. Enligt denna definition berör
planen två åkerholmar.
Öppna diken i jordbruksmark omfattas också av förordningen som
småvatten i jordbruksmark.
Tillståndsplikt för vattenverksamhet enligt kap. 11
MB
Skapandet av dagvattendamm/damm är vattenverksamhet enligt 11
kap. MB. Tillstånd eller anmälan krävs om det inte är uppenbart att
allmänna eller enskilda intressen tar skada av verksamheten. Eftersom
dagvattenytan är mindre än 5 hektar räcker det med att göra en
anmälan till länsstyrelsen.
Bestämmelser om vattenverksamhet och vattenanläggningar finns
också i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet samt Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.
15
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Skydd enligt Kulturmiljölagen, KML
Enligt 1 kap. Kulturmiljölagen (KML;1988:950) ska kulturmiljön
värnas.
Fornlämningar
I kommunen finns över en stor mängd fornlämningar från varierande
tidsålder, bland annat hällristningar, gravfält och fornborgar. Fornlämningar skyddas i enlighet med 2 kap. Kulturmiljölagen (KML;
1988:950). Ingrepp eller annan förändring kräver Länsstyrelsens tillstånd. Ingrepp i närheten kräver troligen arkeologisk förundersökning.
Inom planområdet finns en känd fornlämning.
Artskyddsförordningen
Inom planområdet förekommer arter som omfattas av artskyddsförordningen, en förordning som utgår från EU:s fågeldirektiv samt art- och
habitatdirektiv.
16
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
X=6612800
PLANBESTÄMMELSER
Plankarta blad 1 av 2
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven
användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom
hela planområdet.
GRÄNSER
Planområdesgräns
Användningsgräns
Egenskapsgräns
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmänna platser
e225
p1
8.0
B
GENOMFART
Genomfartstrafik
LOKALGATA
Lokaltrafik
GÅNGFARTSOMRÅDE
II
fril
NATUR
NATUR
a1
a1
Trafik på fotgängarnas villkor
PARK
Anlagd park
NATUR
Naturområde
TORG
Gångtrafik, handel och publik verksamhet
Kvartersmark
n1
NATUR
BC1D
BC1
a1
IV
n1
IV
IV
B
IV
Bostäder, centrumfunktion i bv
Bostäder
E
Tekniska anläggningar
H
Handel
PE
Parkering, teknisk anläggning och miljöstation
P1
Parkeringshus
R
Kultur
g2
IV
PARK
Bostäder, centrumfunktion i bv och vård
SB
Skola och bostäder
dagvatten
UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER
a1
n1
+0.0
Föreskriven höjd över nollplanet
dike
Dike med växtbädd för avledning och fördröjning av
dagvatten
dagvatten
Mark för omhändertagande av dagvatten
lek
Lekplats
n1
Trädet med stamdiameter på >25 centimeter får endast
fällas eller beskäras av biologiska eller säkerhetsmässiga
skäl
BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE
Byggnad får inte uppföras
Marken får endast bebyggas med uthus
g1
Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning
för väg
g2
Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning
för vatten- eller grönyta
g3
Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning
för gångpassage
u
Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska
ledningar
UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING
e100
e200
Största antal hus
Största byggnadsarea i procent av fastighetsarea
e33500
Största bruttoarea i m 2 ovan mark
X=6612400
Y=133800
MARKENS ANORDNANDE (utformning av
kvartersmark)
Mark och vegetation
Byggnadsteknik
n2
Teknisk anläggning får uppföras
+0.0
Föreskriven höjd
Inom 15-30 meter från vägkant, från väg där farligt gods transporteras, ska fasader
utföras i obrännbart material, fönsterpartier ska vara brandklassade,
ventilationssystem ska förses med miljö-/nödstopp. Till- och frånluftsintag, entrér och
utrymningsvägar ska riktas bort från väg som transporterar farligt gods.
Inom 30-70 meter från vägkant ska fasader mot väg som transporterar farligt gods
utföras av obrännbart material. Ventilationssystem ska förses med miljö-/nödstopp.
Till- och frånluftsintag ska riktas bort från väg som transporterar farligt gods.
Dagvatten ska fördröjas och infiltreras innan anslunting till kommunens ledningsnät.
Oljeavskiljande åtgärder ska utföras från öppna körytor och öppna parkeringsytor.
Takvatten ska ledas via stuprör med utkastare till gräsyta.
parkering
Parkeringsplats ska finnas
dike
Dike med växtbädd för avledning och fördröjning av
dagvatten
Större schaktningar och förändringar av den naturliga marknivån ska undvikas.
Utfart, stängsel
Körbar utfart får inte anordnas
PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE
Placering
STÖRNINGSSKYDD
m1
Bullernivå utomhus för förskola får inte överskrida 55
p1
Huvudbyggnad placeras mellan 2 och 6 meter från gata
dB(A) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå
för utifrånkommande bullerkällor
och minst 4 meter från tomtgräns mot granne.
Garage/carport placeras minst 6 meter från gata och minst
Bostäder utsatta för buller över 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad ska utformas så
1 meter från tomtgräns mot granne
att minst hälften av boningsrummen i varje bostad ska ha en ljudnivå utanför minst ett
fönster som inte överstiger 45 dB(A) ekvivalent ljudnnvå. Bostadshus som exponeras Flerbostadshus ska i huvudsak placeras 0,75 meter från tomtgräns mot gator och
för ljudnivåer över 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad ska utföras enligt ljudklass B. torg. Radhus ska placeras 1,5 meter från tomtgräns mot gator och torg.
Högsta totala ljudnivå från installationer i bostäder ska vara ljudklass B. Ljudklass C i
Bebyggelse ska anpassas till terräng.
rum sammanbyggt med kök utan avskiljande vägg accepteras.
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetid
Utformning
Ändrad lovplikt, lov med villkor
Högsta byggnadshöjd i meter
0.0
Högsta totalhöjd i meter
0.0
Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft.
I
Högsta antal/Föreskrivet antal våningar
fril
Endast friliggande hus
a1
Marklov krävs för trädfällning av träd med stamdiameter på Vind får inredas. Takkupor får uppföras till max 50 % av takets längd.
>25 centimeter
Entéer ska placeras mot gata eller torg. Entrévåning med fasad mot torg ska ha en
Dagvattenanläggning ska vara utbyggd och tagen i drift innan mark- och/eller bygglov minsta takhöjd om 3,5 meter. Entrévåning mot gångfartsområde ska ha en minsta
ges för kvartersmark. Anläggningen ska klara dagvattenhantering under byggskedet
takhöjd om 3,0 meter. Flerbostadshus ska ha genomgående entréer.
och för byggda delar.
Utseende
UPPLYSNING
I bygglovskedet kan ytterligare krav på dagvattenanläggningar ställas enligt
Miljöbalken för att uppnå miljökvalitetsnormen för Mälaren.
Dagvattenanläggningar är anmälningspliktiga.
Plank får uppföras mot gata, gränd och torg.
Byggnader får ej ha tak- eller fasadbeklädnad av koppar eller omålad zink.
Fasader ska minst var 12:e meter utföras varierat i form, färg eller material.
Våningsantalet ska variera inom kvarter som möjliggör för bebyggelse i fyra våningar.
Byggnadsteknik
Grundkartans beteckningar Översiktskarta
SIGTUNA KOMMUN
GRUNDKARTANS BETECKNINGAR
Fastighetsgräns
1
1:23
S:1
STADSBYGGNADSKONTORET
Åker
Traktgräns
Äng
Kommungräns
Kärr
Rättighet
Berg i dagen
Fastighetsbeteckning
Fornminne
35
Fastighetsbeteckning.
Södergatan 20, 195 85 Märsta, Tel. 08-591 260 00
GRANSKNINGSHANDLING
Detaljplan för
Nivåkurvor
Ledning
Samfällighet
Strandlinje
Byggnader, fasadlinjer redovisade
Byggnader, takens begränsningslinjer redovisade
00.00
omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och
Venngarn 1:28 m.fl. i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län
Barrskog
Staket
Lövträd
Häck
Barrträd
Stödmur
PBL (2010:900)
Sigtuna stadsängar
Avvägd höjd
Lövskog
Byggnader, inmätning ej redovisad
Rutnätspunkt
Stenmur
Slänt
Trappa
Väg
GC-väg
Gångstig
Kantsten
Vattendrag
Bäck
Dike
Ägoslagsgräns
Fornminnesområde
Märsta den 26 juni 2015
Grundkartan är ajourhållen inom planområdet
av Stadsbyggnadskontoret intill 2015-01-29.
Höjdkurvor baserde på NNH data per 2011.
Grundkarta reviderad 20150605 avseende
dikeskant längs med väg 263.
Grundkarta reviderad 20150624 avseende
fornminnesinformation.
Mätklass 2
Koordinatsystem i plan: SWEREF 99 18.00
Koordinatsystem i höjd: RH 2000
Andreas Thoor
Kennet Fredriksson
Kart och Mätchef
Christina Bolinder
PLAN- OCH BYGGLOVCHEF
SKALA
A1=1:1000 A3=1:2000
X=6612000
PLANARKITEKT
RITAD AV
CB
DNR
Btn 12/0010
BET
Plankarta, blad 1 av 2 . Sigtuna kommun,
2015.
17
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
PLANBESTÄMMELSER
Plankarta blad 2 av 2
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven
användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom
hela planområdet.
Grundkartans beteckningar
Fastighetsgräns
GRÄNSER
Åker
Traktgräns
Äng
Kommungräns
Berg i dagen
Användningsgräns
Fornminne
Fastighetsbeteckning
35
Fastighetsbeteckning.
Nivåkurvor
Egenskapsgräns
Ledning
Samfällighet
Strandlinje
Byggnader, fasadlinjer redovisade
Byggnader, takens begränsningslinjer redovisade
00.00
Avvägd höjd
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmänna platser
Lövskog
Byggnader, inmätning ej redovisad
Barrskog
Staket
Lövträd
Häck
Barrträd
Stödmur
Rutnätspunkt
Stenmur
Slänt
Trappa
Grundkartan är ajourhållen inom planområdet
av Stadsbyggnadskontoret intill 2015-01-29.
Väg
GENOMFART
Genomfartstrafik
LOKALGATA
Lokaltrafik
Höjdkurvor baserde på NNH data per 2011.
GC-väg
Grundkarta reviderad 20150605 avseende
dikeskant längs med väg 263.
Gångstig
Kantsten
GÅNGFARTSOMRÅDE
Grundkarta reviderad 20150624 avseende
fornminnesinformation.
Vattendrag
Mätklass 2
Koordinatsystem i plan: SWEREF 99 18.00
Koordinatsystem i höjd: RH 2000
Bäck
Dike
Ägoslagsgräns
Kennet Fredriksson
Kart och Mätchef
Fornminnesområde
Anlagd park
NATUR
Naturområde
Gångtrafik, handel och publik verksamhet
Kvartersmark
IV
BC1D
BC1
g3
e225
p1
IV
4.0
TORG
13.0
II
IV
fril
e225
p1
dike
13.0
8.0
IV
13.0
II
fril
u
g1
fril
BC1
8.0
g3
II
13.0
PARK
GÅNGFARTSOMRÅDE
13.0
II
II
13.0
IV
BC1
a1
n1
6.0
dike
GÅNGFARTSOMRÅDE
I
1:1
e33500
11.0
13.0
II
IV
g1 u
1:184
IV
IV
a1
13.0
IV
m1
13.0
m1
NATUR
n1
n2
PARK
IV
Utseende
Tekniska anläggningar
Handel
Plank får uppföras mot gata, gränd och torg.
Byggnader får ej ha tak- eller fasadbeklädnad av koppar eller omålad zink.
Fasader ska minst var 12:e meter utföras varierat i form, färg eller material.
Våningsantalet ska variera inom kvarter som möjliggör för bebyggelse i fyra våningar.
Parkering, teknisk anläggning och miljöstation
P1
Parkeringshus
R
Kultur
SB
Skola och bostäder
Föreskriven höjd över nollplanet
dike
Dike med växtbädd för avledning och fördröjning av
dagvatten
dagvatten
Mark för omhändertagande av dagvatten
lek
Lekplats
Byggnadsteknik
Inom 15-30 meter från vägkant, från väg där farligt gods transporteras, ska fasader
utföras i obrännbart material, fönsterpartier ska vara brandklassade,
ventilationssystem ska förses med miljö-/nödstopp. Till- och frånluftsintag, entrér och
utrymningsvägar ska riktas bort från väg som transporterar farligt gods.
Inom 30-70 meter från vägkant ska fasader mot väg som transporterar farligt gods
utföras av obrännbart material. Ventilationssystem ska förses med miljö-/nödstopp.
Till- och frånluftsintag ska riktas bort från väg som transporterar farligt gods.
Dagvatten ska fördröjas och infiltreras innan anslunting till kommunens ledningsnät.
Oljeavskiljande åtgärder ska utföras från öppna körytor och öppna parkeringsytor.
Takvatten ska ledas via stuprör med utkastare till gräsyta.
STÖRNINGSSKYDD
13.0
Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning
för väg
g2
Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning
Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft.
för vatten- eller grönyta
g3
Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning
för gångpassage
u
Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska
ledningar
UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING
e100
e200
Största antal hus
Största byggnadsarea i procent av fastighetsarea
e33500
Största bruttoarea i m 2 ovan mark
n2
Teknisk anläggning får uppföras
+0.0
Föreskriven höjd
parkering
Parkeringsplats ska finnas
g1
4.0
Dike med växtbädd för avledning och fördröjning av
Översiktskarta
Ändrad lovplikt, lov med villkor
a1
Marklov krävs för trädfällning av träd med stamdiameter på
>25 centimeter
Dagvattenanläggning ska vara utbyggd och tagen i drift innan mark- och/eller bygglov
ges för kvartersmark. Anläggningen ska klara dagvattenhantering under byggskedet
och för byggda delar.
UPPLYSNING
I bygglovskedet kan ytterligare krav på dagvattenanläggningar ställas enligt
Miljöbalken för att uppnå miljökvalitetsnormen för Mälaren.
Dagvattenanläggningar är anmälningspliktiga.
SIGTUNA KOMMUN
STADSBYGGNADSKONTORET
Södergatan 20, 195 85 Märsta, Tel. 08-591 260 00
GRANSKNINGSHANDLING
Detaljplan för
PBL (2010:900)
Sigtuna stadsängar
omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och
Venngarn 1:28 m.fl. i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län
u
u
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetid
g1
4.0
IV
g2
Endast friliggande hus
Bostäder
MARKENS ANORDNANDE (utformning av
kvartersmark)
Mark och vegetation
TORG
BC1D
SB
lek
n1
Högsta antal/Föreskrivet antal våningar
fril
E
+0.0
11.0
H
IV
g1
II
IV
13.0
4.0
13.0
NATUR
13.0
IV
BC1
13.0
parkering
fril
4.0
BC1
16.0
8.0
II
IV
Högsta totalhöjd i meter
0.0
Y=134300
Y=133900
13.0
Högsta byggnadshöjd i meter
0.0
I
n1
g3
e11
p1
e11
p1
17.0
Utformning
m1
Bullernivå utomhus för förskola får inte överskrida 55
Trädet med stamdiameter på >25 centimeter får endast
dB(A) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå
fällas eller beskäras av biologiska eller säkerhetsmässiga
för utifrånkommande bullerkällor
skäl
Bostäder utsatta för buller över 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad ska utformas så
X=6612800
att minst hälften av boningsrummen i varje bostad ska ha en ljudnivå utanför minst ett
fönster som inte överstiger 45 dB(A) ekvivalent ljudnnvå. Bostadshus som exponeras
BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE
för ljudnivåer över 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad ska utföras enligt ljudklass B.
Byggnad får inte uppföras
Högsta totala ljudnivå från installationer i bostäder ska vara ljudklass B. Ljudklass C i
rum sammanbyggt med kök utan avskiljande vägg accepteras.
Marken får endast bebyggas med uthus
IV
fril
R
II
13.0
II
u
g1
e225
p1
8.0
8.0
g1
X=6612800
P1
Huvudbyggnad placeras mellan 2 och 6 meter från gata
och minst 4 meter från tomtgräns mot granne.
Garage/carport placeras minst 6 meter från gata och minst
1 meter från tomtgräns mot granne
Bostäder, centrumfunktion i bv
UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER
BC1
4.0
e13
IV
13.0
4.0
fril
PE
g3
13.0
BC1
II
B
fril
IV
g3
8.0
E
II
13.0
g1
g3
4.0
A
AT
fril
e13
8.0
g1
4.0
IV
LG
KA
IV
p1
Flerbostadshus ska i huvudsak placeras 0,75 meter från tomtgräns mot gator och
torg. Radhus ska placeras 1,5 meter från tomtgräns mot gator och torg.
Bebyggelse ska anpassas till terräng.
Vind får inredas. Takkupor får uppföras till max 50 % av takets längd.
Entéer ska placeras mot gata eller torg. Entrévåning med fasad mot torg ska ha en
minsta takhöjd om 3,5 meter. Entrévåning mot gångfartsområde ska ha en minsta
takhöjd om 3,0 meter. Flerbostadshus ska ha genomgående entréer.
Bostäder, centrumfunktion i bv och vård
PE
LO
2
Konnektion till blad
13.0
B
IV
13.0
II
GENOMFART
IV
13.0
e225
p1
8.0
u
PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE
Placering
H
B
13.0
g1
u
dike
Trafik på fotgängarnas villkor
PARK
TORG
13.0
Dike med växtbädd för avledning och fördröjning av
dagvatten
Större schaktningar och förändringar av den naturliga marknivån ska undvikas.
Körbar utfart får inte anordnas
Planområdesgräns
Kärr
Rättighet
1
1:23
S:1
dike
Utfart, stängsel
2:152
Märsta den 26 juni 2015
Andreas Thoor
Christina Bolinder
PLAN- OCH BYGGLOVCHEF
SKALA
A1=1:1000 A3=1:2000
Plankarta, blad 2 av 2. Sigtuna kommun,
2015.
18
PLANARKITEKT
RITAD AV
CB
DNR
Btn 12/10
BET
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Illustrationsplan detaljplan 1. Strategisk
Arkitektur, 2015.
19
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Areella näringar
Areella näringar i nuläget
Jordbruk
Underlagsmaterial
• Skogsstyrelsen, 2010. Stockholms
distrikt i siffror. http://www.skogsstyrelsen.se/Global/aga-och-bruka/
Lokala-sidor/Stockholms%20distrikt/
Stockholm_Statistik.pdf
• Översiktsplanen 2014
• Referens
Jordbruksmark, främst med åker och vall, upptar en tredjedel av kommunens yta. Inom planområdet finns knappt 12 hektar jordbruksmark
som i dagsläget är i träda.
Behovet av jordbruksmark väntas öka i framtiden, beroende på kommande befolkningsökning och höjda bränslepriser som försvårar
import. Särskilt viktig är tätortsnära jordbruksmark, som bedöms vara
av stor framtida vikt för Stockholmsregionen. Jordbruksmarken inom
planområdet är tätortsnära.
Skogsbruk
I Sigtuna kommun finns cirka 12 000 hektar produktiv skogsmark
(Skogsstyrelsen 2010). Inom planområdet ligger cirka 4 hektar skog av
tätortsnära karaktär i behov av skogliga åtgärder och 12 hektar barrblandskog av högt naturvärde.
Liksom jordbruk är skogsbruk av nationell vikt, där ett ökat behov av
biobränslen bidrar. Nyttjande av olika skogsprodukter är dock inte lika
transportintensivt som det av jordbruksprodukter, och för Stockholmsregionen är det inte strategiskt lika viktigt att den ligger på nära håll
jämfört med jordbruksproduktionen.
Återcirkulering av näringsämnen
Eftersom jordbruket idag är i träda sker för nuvarande ingen återcirkulering av näringsämnen inom planområdet. Däremot finns möjlighet
att, om jordbruket återupptas, omsätta närsalter från rötslam och kompost lokalt.
Pollinering och skadereglering
Möjligheterna för ekosystemen att tillhandahålla pollinerande insekter
bedöms som små, främst koncentrerade till åkerholmarnas brynzoner.
Variationen av trädslag är låg, och förekomst av död ved är begränsad
till framför allt en nyckelbiotop. Detta medför att förutsättningarna för
skadereglering är begränsade.
Konsekvenser av föreslagen plan
Jordbruk
- 3, Märkbara negativa konsekvenser när tätortsnära jordbruksmark tas i anspråk.
Planen medför att all jordbruksmark inom planområdet tas i anspråk
för bebyggelse, parker eller dagvattenhantering. Ungefär hälften av
denna mark kommer att hårdgöras.
Bebyggelsen medför att jordbruksmarken i ett större perspektiv fragmenteras, vilket försvårar bruk av närliggande marker. Jordbruksmarken direkt söder om planområdet kommer dock att få annan
markanvändning enligt antagen detaljplan, varför jordbruksmarken
20
inom planområdet redan nu antas minska i attraktivitet. Detta, samt
möjligheten att vid framtida behov återställa den icke-hårdgjorda
marken inom planområdet till jordbruk, mildrar de negativa konsekvenserna.
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Då tätortsnära jordbruksmark blir allt mer sällsynt, både på regional
och nationell nivå, riskerar anspråkstagandet av jordbruksmarken inom
området sammantaget att få märkbara negativa konsekvenser för regionen.
Skogsbruk
- 1 Små negativa konsekvenser för skogsbruket när skog tas i anspråk och skogsbruk
fragmenteras.
I och med planens genomförande försvinner produktionsskog inom
planområdet, samtidigt som avverkning i resterande skog försvåras på
grund av den nya bebyggelsen och att nyckelbiotopen sparas. Tillgång
till produktionsskog är dock inte lika regionalt viktig som tillgången
till jordbruksmark, varför konsekvenserna blir små.
Återcirkulering av näringsämnen
- 1 Små negativa konsekvenser då möjligheter till återcirkulering av näringsämnen förloras.
Då jordbruksmarken försvinner förloras också möjligheterna att
använda den för återcirkulering av näringsämnen.
Pollinering och skadereglering
+ 1 Små positiva konsekvenser då möjligheter för pollinerare och skadereglerare att leva
inom planområdet ökar.
Under förutsättning att skogsbryn och parkmiljöer sköts väl, så att en
variation av växter med blomningstider utspridda över sommarhalvåret
uppstår, ökar möjligheterna för pollinerare att leva inom planområdet.
Förutsättningarna för skadereglerare bedöms inte förändras i och med
planens genomförande.
Planens konsekvenser i relation till lagskydd
Jord och skogsbruk av nationell betydelse enligt 3 kap. 4 § MB
Jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose
väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett
från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i
anspråk.
På grund av Sigtunas riksintressen, skyddad natur och vatten samt bullerzon kring Arlanda flygplats återstår endast en begränsad del av kommunens yta till bebyggelse. Anspråkstagandet av jordbruksmark inom
planområdet motiveras med att den är en del av en hållbar bebyggelseutveckling i Sigtuna stad. Hållbarheten består i anslutning till befintliga och planerade bostadsområden samt befintlig och kommande
infrastruktur, möjlighet till utveckling av kollektivtrafik, visst skydd av
värdefull skog samt utökad service med förskola. Kommunen anser
också att jordbruksmarken inom planområdet på grund av fragmentering inte har något högt värde för framtida matproduktion.
Även skogsbruk är av nationell betydelse, men då omfattningen inom
planområdet inte är särskilt stor samt då behovet av sådan mark är
mindre än för jordbruk, bedöms den nya markanvändningen vara
motiverad.
21
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Biotopskydd
Inom planområdet finns två åkerholmar samt diken som omfattas av
biotopbestämmelser. Dispens kommer att krävas då åkerholmarna och
diken inte längre kommer att omges av åkermark eller kultiverad betesmark.
Förslag till åtgärder
•• Låt död ved ligga kvar i skogen för att gynna skadereglerare och
andra insekter.
•• Bevara möjligheterna att i framtiden bruka marken i områdets västra
del genom att inte placera hårdgjorda ytor här. Vägarna i dessa delar
bör inte vara asfalterade.
•• Skapa möjligheter till urban odling.
Konsekvenser av nollalternativ
Jordbruk
- 1, Små negativa konsekvenser väntas för jordbruket med nollalternativet, då delar av
marken inte kommer att kunna brukas i framtiden.
Nollalternativet innebär att den kommunägda jordbruksmarken även
fortsättningsvis ligger i träda, med möjlighet att vid ett senare tillfälle
plöja upp åkern och bruka den. Resterande jordbruksmark kommer
inte att brukas och växer därför sannolikt igen. Nollalternativet medför
därmed negativa konsekvenser för hela regionen då tätortsnära jordbruksmark försvinner. Då möjligheter finns att åter bruka delar av
marken blir de negativa konsekvenserna små.
Skogsbruk
+/- 0 Inga konsekvenser väntas för skogsbruket med nollalternativet.
Nollalternativet väntas inte medföra några konsekvenser för skogsbruket.
Återföring av näringsämnen
+/- 0 till - 1, Små negativa till inga konsekvenser väntas med nollalternativet.
Om jordbruksmarken tillåts växa igen förloras möjligheter att nyttja
åkern för återföring av näringsämnen. Om marken istället brukas kan
denna möjlighet bevaras.
Pollinering och skadereglering
-1 Små negativa konsekvenser väntas för ekosystemtjänsten pollinering med nollalternativet, då skogsbryn växer igen.
+/- 0 Inga konsekvenser väntas för ekosystemtjänsten skadereglering med nollalternativet.
Sannolikt utvecklas skogsbrynen i samma riktning som i dagsläget, det
vill säga växer igen. Detta medför små negativa konsekvenser då pollinerares livsmiljöer begränsas och ekosystemtjänsten pollinering
minskar.
För ekosystemtjänsten skadereglering väntas inga konsekvenser av
nollalternativet.
22
Regional grönstruktur, gröna
samband
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Regional grönstruktur i nuläget
Det aktuella området ligger inom den regionala grönstrukturen Järvakilen och dess norra del karaktäristeras av ett kulturlandskap kring Sigtuna och Håtuna som är knutet till Sveriges äldsta historia. Det
aktuella området ligger mellan Garnsvikens värdekärna och Erikssunds
kilområde.
Garnsvikens värdekärna karaktäriseras av öppna åkrar och betesmarker
som lutar ned mot Garnsvikens vassbevuxna och fågelrika stränder.
Fågellivet i Garnsvikens övre del är skyddat genom Askarehage naturreservat. Nästan hela värdekärnan är klassad som tyst område.
Från Järvakilsutredningen, Ekologigruppen AB
2010.
Översiktlig karaktärsanalys
Erikssunds kilområde är ett område med omväxlande öppna jordbruksmarker som har varit bebodda sedan bronsåldern. Här finns
också skogsområden av betydelse för friluftslivet. Delar av området
skyddas av Hällsboskogen naturreservat och Torslunda naturreservat i
Sigtuna kommun. Nästan hela kilområdet är klassat som tyst område.
Konsekvenser av föreslagen plan för den
regionala grönstrukturen och gröna samband
-1, små negativa konsekvenser för regionala ekologiska samband eftersom naturmark tas i
anspråk och en ny barriär skapas i kilen.
Bedömningen är att det små negativa konsekvenser för den regionala
grönstrukturen då området inte ingår i den regionala grönstrukturens
värdekärnor. Den nya stadsdelen tar en del av kilen ianspråk men
rymmer även skydd för höga naturvärden vilket bidrar till att minska
områdets barriäreffekter. Det kulturhistoriska landskapet kommer att
till stora delar försvinna. De rekreativa värdena kommer att stärkas i
områdets västra grönstruktur och i den östra delen kommer både
naturmark försvinna, men även nya stigar och målpunkter skapas.
Järvakilens olika karaktärsområden bygger upp kilens identitet.
Konsekvenser av nollalternativ
+- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser då inga ytterligare ingrepp i grönstrukturen
förväntas
23
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Landskapsbild
Landskapsbilden har stor betydelse för hur vi rör och orienterar oss i
vår omgivning. Utblickar och rumsligheters uppbyggnad påverkar våra
upplevelser av stad och land.
Underlagsmaterial
• Fältbesök, 2014-09-15.
• Ekologigruppen AB, 2009. NCC Norra
Sigtuna - Bedömning av natur- och
upplevelsevärden.
Ett landskapsrum uppkommer i mötet mellan det öppna och det
slutna. Landskapsrum skapar landskapets identitet och underlättar
orienterbarheten då vi lätt känner igen karaktäristiska rum.
Platser med utsikt och överblick uppskattas av många. De fungerar
ofta som målpunkter som bör hållas tillgängliga.
Landskapsbilden i nuläget
Landskapsbild som kulturell
ekosystemtjänst
• En tilltalande landskapsbild rymmer ofta
kulturella ekosystemtjänster. Vackra
utblickar, möjligheten att uppleva
årstidsvariationer och upplevelsen av
kulturlandskap ger både förutsättningar
för god hälsa och fritidsupplevelser
samt estetiska värden. Storslagna vyer
och upplevelsen av tyst och till synes
orörd natur ger andlig och intellektuell
inspiration hos många.
Landskapsbilden från väg 263 över planområdet har karaktären av
öppet jordbrukslandskap mot produktionsskog av framför allt tall. Sett
från Ragvaldsbovägen har landskapsbilden större inslag av åkerholmar i
det öppna landskapet framför skogen. Från detta håll skyms området
delvis av brandstationen och en smal skogsremsa vid en stor informationstavla. Det är främst områdets sydvästra och östra delar som kan
upplevas från befintliga vägar.
Följer man stigarna in genom planområdet smalnar landskapsrummet
av, från öppen jordbruksmark till trädkantat skogsstråk med framför
allt tall. Här är landskapsrummet mörkare och mer slutet.
Flera av de utblickar som pekades ut inom planområdet under Ekologigruppens fältbesök 2009, inför rapporten Bedömning av natur- och
upplevelsevärden, har sedan dess mer eller mindre vuxit igen. Fortfarande kan man se ut över jordbruksmarken från flera av höjderna i terrängen, men utsikten begränsas av tätt växande träd.
Konsekvenser av föreslagen plan
Den tillkommande bebyggelsen förändrar kraftigt den befintliga landskapsbilden, särskilt
från väg 263. Hus kommer att dominera utsikten från punkter där det idag finns möjlighet till
utblickar över skog. I de västra delarna sker den minsta förändringen av landskapsrummet.
Där tillkommer utblickar över vatten.
Detaljplanens genomförande medför att landskapsbilden från väg 263
förändras kraftigt. Mark som i dagsläget är öppen bebyggs med
bostäder och verksamheter, som både gör att karaktären av öppet jordbrukslandskap försvinner samt skymmer utsikten över tallskogen i
nordväst. I denna del av planområdet förändras även landskapsrummet, då det öppna landskapet skärmas av med byggnader, aktivitetsparker och vägar. Upplevelsen av landsbygd minskar när
jordbruksmark ersätts med hårdgjorda ytor och bebyggelse.
I områdets västra del tillkommer möjlighet till utblick över vatten, i
och med en rekreativ damm. Även här förändras således landskapsbilden, men landskapsrummet förblir stort och öppet.
Från Ragvaldsbovägen bevaras siktlinjerna över planområdets sydvästra
del. Åkerholmarna här kan även i fortsättningen upplevas från Ragvaldsbovägen.
Där det idag finns möjlighet till utblickar över skog, från stigar och
höjdpunkter i terrängen, kommer det efter planens genomförande
istället var bostadshus som dominerar utsikten.
24
Förslag till åtgärder
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
•• Sköt brynet mellan skog och öppen mark respektive åkerholme och
öppen mark i områdets sydvästra del, där möjligheterna att bevara
landskapsbilden är störst. Ett skött bryn går i linje med landskapets
karaktär av odlingslandskap. Se mer under kapitlet Kulturmiljö.
Konsekvenser för landskapsbild med
nollalternativ
Nollalternativet medför förändrad landskapsbild i takt med att produktionsskogen åldras
och brukas, beroende på var i produktionscykeln skogen befinner sig.
Nollalternativet innebär inga märkbara förändringar av landskapsbilden över planområdet. Om den öppna marken och brynzonerna
tillåts att växa igen minskar dock karaktären av öppet jordbrukslandskap.
Eftersom nollalternativet innebär att skogen även fortsättningsvis
brukas som produktionsskog kommer landskapsbilden att förändras i
takt med att skogen åldras och brukas.
25
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Kulturmiljö
Kulturmiljön är den miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom berättar om människors liv. Kulturmiljön
avgränsas till att beskriva planområdet.
Kulturmiljövärden i nuläget
Underlagsmaterial
• Arkeologistik AB, 2014. Norra Sigtuna
stad - Arkeologisk utredning. Rapport
2014:38.
• Ekologigruppen AB, 2009. NCC Norra
Sigtuna - Bedömning av natur- och
upplevelsevärden.
• Riksantikvarieämbetets Fornsök.
• Riksantikvarieämbetet, 2014. Lista med
lämningstyper och rekommenderad
antikvarisk bedömning, version 4.1.
• Strategisk Arkitektur & NCC Boende,
2014. Norra Sigtuna Stad - Grönstruktur.
• Wikström, A. 2012. Kulturhistoriska
miljöer Norra Sigtuna stad.
Planområdet är en del av Sigtuna stad, som grundades omkring år 970
och därmed är den äldsta staden i Sverige. I närheten av planområdet
finns flera kulturhistoriskt intressanta platser, bland annat Haga-Venngarn som ligger nordost om planområdet, på andra sidan väg 263, och
är riksintresse för kulturmiljövården. Här ligger Venngarns slott, och i
området finns lämningar redan från 1500-talet. Söder om Venngarn
ligger Viby by som är ett område med höga kulturhistoriska värden,
bland annat i form av välbevarade torp.
Även Sigtuna stadskärna, ungefär två kilometer söder om planområdet,
är kulturhistoriskt intressant. Infartsvägen till staden gick tidigare
genom planområdet, vilket syns på den häradsekonomiska kartan från
1859-1934. Strax norr om planområdet är en del av denna väg lämningsregistrerad.
Det kulturhistoriska landskapet
Landskapet har historiskt, liksom idag, haft en lantlig karaktär med
stort inslag av jordbruksmark. Skogsmarkerna inom området har
använts som utmarker och inte för bebyggelse. Om skogsområden
bebyggs innebär det förändring av det kulturhistoriska landskapet.
Det småskaliga kulturlandskapet går att läsa av, bland annat på grund
av åkergipar och gläntor, varav några innehåller lämningar från gamla
torp. De äldsta spåren från människor kring Sigtuna härstammar från
sen bronsålder.
Kulturhistoriska objekt
Inom och i direkt anslutning till planområdet finns nio kulturhistoriska lämningar, varav en är fornlämningsklassad. Lämningarna utgörs
av boplatslämningar, ett röjningsröse, en stensättning, väglämningar
samt ett gränsmärke som visar var den tidigare gränsen mellan Venngarn och Sigtuna gick. Stenen är en av flera som uppfördes mellan
Venngarn och Sigtuna under 1600-talets mitt och är klassad som övrig
kulturhistorisk lämning. Endast halva stenen står kvar idag. Vägbanken
(Obj. 6) som löper längs områdets östra sida utgör en del av den tidigare landsvägen mellan Sigtuna och Uppsala.
I nära anslutning till planområdet ligger bebyggelselämningar (RAÄ
217:1) som är klassade som övriga kulturhistoriska lämningar. Till
dessa hör lämningar efter en liten lägenhet som tros ha hetat ”Gretas
hål”. Strax norr om planområdet ligger en fornlämningsklassad husgrund efter torpet Sorgen (RAÄ 216:1). I närheten av planområdet
ligger även torpen Nöden och Glädjen (RAÄ 215:1), som tillsammans
med Sorgen ingick i Venngarns sentida odlingsmarker. I anslutning till
Glädjen hittades år 1789 mellansveriges hittills största tidiga medeltida
silverskatt.
Inom planområdet finns inga byggnadsminnen.
26
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Figur 1. Karta över registrerade forn- och kulturlämningar inom och i nära anslutning till
planområdet Sigtuna stadsängar. Kartan grundar sig på Arkeologistiks Norra Sigtuna
stad - Arkeologisk utredning (Rapport 2014:38) samt Riksantikvarieämbetets söktjänst
Fornsök.
Tabell 2. Tabellen visar forn- och kulturlämningar inom och i nära anslutning till
planområdet. Bearbetad från Arkeologistiks Norra Sigtuna stad - Arkeologisk utredning
(Rapport 2014:38) samt Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök.
Objekt
Beskrivning
Lämningstyp
Obj. 1
Röjningsröse
Övrig kulturhistorisk lämning
Obj. 2
Stensättning
Fornlämning
Obj. 3
Fornlämningsliknande
lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Obj. 4
Utgår som lämning
Obj. 5
Utgår som lämning
Obj. 6
Färdväg
Övrig kulturhistorisk lämning
Obj. 7
Färdväg
Övrig kulturhistorisk lämning
Obj. 8
Färdväg
Övrig kulturhistorisk lämning
RAÄ 92:1
Gränsmärke
Övrig kulturhistorisk lämning
RAÄ 215:1
Husgrund, historisk tid
Övrig kulturhistorisk lämning
RAÄ 216:1
Lägenhetsbebyggelse
Fornlämning
RAÄ 217:1
Lägenhetsbebyggelse
Övrig kulturhistorisk lämning
27
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Konsekvenser av föreslagen plan
Konsekvenser för det kulturhistoriska landskapet
-1, Avläsningen av det kulturhistoriska landskapet kommer att försvåras när jordbruksmark
bebyggs och vissa av åkerholmarna försvinner.
Områdets karaktär av odlingslandskap minskar kraftigt då jordbruksmark och en åkerholme bebyggs och nya gatusystem anläggs. De nya
byggnaderna kommer att försvåra avläsningen av det kulturhistoriska
odlingslandskapet.
Konsekvenser för kulturhistoriska objekt
+/- 0, Inga märkbara konsekvenser eftersom några kulturhistoriska lämningar tas bort
medan en annan bevaras med planbestämmelse.
Stensättningarna (obj. 2 och 3) tas bort, liksom väglämningarna (obj. 7
och 8). Detta bedöms medföra endast små negativa konsekvenser då
lämningarna inte är unika. Avlägsnande av objekt 2 kommer att kräva
länsstyrelsens tillstånd.
Gränsmärket 92:1 bevaras genom bestämmelse i detaljplanen. Under
förutsättning att lämningen tillgängliggörs för allmänheten innebär
detta små positiva konsekvenser för kulturmiljön då gränsstenen
berättar en del om områdets kulturhistoria. Positivt är också att historien kring lämningen Gretas hål, som ligger strax utanför planområdet,
tas tillvara genom eventuell namngivning av närliggande torg.
Sammantaget bedöms konsekvenserna inte bli märkbara.
Konsekvenser i relation till lagskydd
Riksintresse för kulturmiljövården
Planen bedöms inte ha någon negativ påverkan på det närliggande
riksintresset för kulturmiljövården, Haga - Venngarn. Tvärtom kan tillgängligheten till detta område öka i och med de nya gatorna och stigarna genom planområdet mellan befintlig bebyggelse och riksintresset.
Fornlämningar och fornlämningsområden
Inom eller i direkt anslutning till planområdet finns en känd fornlämning (obj. 2). Tillstånd behöver sökas från Länsstyrelsen för att få
avlägsna denna.
Förslag till åtgärder
•• Framhäv gärna lämningar med informationsskyltar, där lämningarna
knyts till Sigtunas övriga kulturhistoria. Detta skulle även gynna
platsens värde för naturpedagogik, se Rekreation och friluftsliv. Detta
kan gälla Gretas hål och gränsmärket.
•• Se till att gränsmärket Sigtuna 92:1 tillgängliggörs för allmänheten
genom att planläggas på allmän mark.
28
Konsekvenser av nollalternativ
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Konsekvenser för det kulturhistoriska landskapet
-1, Nollalternativet medför en viss risk för försvårande av avläsning av det kulturhistoriska
landskapet.
Risk finns att den öppna odlingsmarken och skogsbrynen växer igen i
ett nollalternativ, vilket redan har börjat ske på flera platser inom planområdet. Detta skulle försvåra avläsningen av det kulturhistoriska
landskapet.
Konsekvenser för kulturhistoriska objekt
+/- 0, Inga märkbara konsekvenser på kulturhistoriska objekt bedöms följa av
nollalternativet.
Nollalternativet bedöms inte medför några märkbara konsekvenser på
kulturhistoriska lämningar. Tillgängligheten till dessa kan dock minska
något om öppna ytor och skogsbryn, där lämningarna finns, inte sköts
utan tillåts att växa igen.
29
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Rekreation och friluftsliv
Inför bedömning av rekreationens och friluftslivets kvaliteter inom
området genomfördes ett fältbesök den 15 september 2014. I samband
med rapporten Bedömning av natur- och upplevelsevärden besöktes
området två gånger, under juni respektive juli 2009.
Naturrekreation i nuläget
Underlagsmaterial
• Ekologigruppen AB, 2014. Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för
utveckling av Venngarns slottsområde.
• Ekologigruppen AB, 2009. NCC Norra
Sigtuna - Bedömning av natur- och
upplevelsevärden.
• Stockholms länsstyrelses hemsida
www.lansstyrelsen.se/stockholm
Rekreation handlar om att söka sig till en miljö för att få lugn och ro
eller att utöva en aktivitet som man vill inhämta kraft i. Det kan också
handla om sociala aktiviteter där umgänge eller naturstudier är viktiga.
Ju mer urbaniserat vårt samhälle blir, desto större är kraven på tillgång
till närnatur. Bostadsnära natur omfattar olika typer av grönområden
som ligger inom 300 meter från bostaden, enligt Boverkets riktlinjer
(2007).
Strukturer och tillgänglighet till rekreation
Planområdet ligger mindre än två kilometer från Sigtuna centrum, i
Hällsboskogen som är ett av de mest stadsnära närströvområdena i
kommunen. Tillgängligheten begränsas i och med att det saknas
direkta gång- och cykelförbindelser mellan Sigtuna centrum och planområdet samt då Ragvaldsbovägen utgör barriär utan säkra övergångar.
Med buss kan man dock ta sig från stadskärnan till Hällsbo, varifrån
planområdet enkelt nås. Vid Hällsbostugan finns en parkeringsplats.
Rekreativa strukturer
• Med rekreativa strukturer menas fysiska
strukturer inom ett område som
påverkar hur man rör sig inom, och hur
man hittar i, området. Dessa strukturer
kan vara vägar, stigar, utsiktsplatser,
målpunkter, barriärer och landmärken.
Strukturerna kan vara lokalt, kommunalt,
regionalt eller nationellt intressanta.
De närmast liggande bostadsområdena är Hällsbo, Övre Prästängen,
Brännbo och Pilsbo. Från Hällsbo och Övre Prästängen nås området
enkelt till fots, medan gående från Brännbo och Pilsbo måste korsa
Ragvaldsbovägen respektive Ragvaldsbovägen samt Uppsalavägen.
I närheten av planområdet finns flera intressanta mål för rekreation,
där de närmaste är Haga-Venngarn i nordöst, Hällsboskogens naturreservat i väst, och söderut Sigtunas stadskärna, som liksom Haga-Venngarn är riksintresse för kulturmiljövården. I direkt anslutning till
planområdet, i nordöst, ligger Järvakilen, ett viktigt område för rekreation. Då planområdet ligger mellan flera av dessa målpunkter och
befintlig bostadsbebyggelse fungerar det som länk mellan dessa
områden, som kan nås till fots via planområdets stigsystem.
Strax söder om planområdet ligger Hällsbostugan, som används för
30
aktiviteter av bland annat Sigtuna Orienteringsklubb. Området kring
stugan är en viktig punkt för träning och friluftsliv, och härifrån löper
ett elljusspår samt ett milspår genom skogen mellan Billbyvägen och
Uppsalavägen, där planområdet ligger. Flertalet skolor använder Hällsboskogen för orientering.
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
I dagsläget finns få bilvägar inom planområdet. Däremot finns ett
utbrett stigsystem samt skidspår, och större delen av skogen är lättgången.
Planområdet består främst av skog, framför allt barrskog med litet lövskogsinslag, men här finns också öppen jordbruksmark som kan ses
som en del av det stora jordbrukslandskapet i nordöst. Eftersom jordbruksmark inte bör beträdas utgör den en barriär, men då en del av
denna mark är i träda är barriäreffekten begränsad. Även branta partier
i terrängen och den tätare, unga tallskogen i norr fungerar till viss del
som barriärer.
Upplevelsevärden och funktioner
Hällsboskogen används inte bara för Sigtuna Orienteringsklubbs aktiviteter, utan också för promenader samt svamp- och bärplockning av
närboende. Områdets största rekreativa värden är närhet till bebyggelse, god rekreativ struktur, lättillgänglighet för många människor,
samt upplevelsevärdet skogskänsla, det vill säga känslan av att snabbt
befinna sig i en annan värld när man går in i skogen. Dessa värden är
främst lokaliserade till två stigsystem av kommunalt värde, vilka går
mellan bebyggelselämningarna Gretas Hol och Glädjen samt mellan
Glädjen och Hällsbo. De höga naturvärdena som finns i nyckelbiotopen bidrar med många upplevelsevärden, såsom skogskänsla, estetiska värden, undervisning och kunskap samt inspiration.
Inom planområdet finns både rekreativa målpunkter och utsiktspunkter. De kulturhistoriska lämningarna, såsom gränsstenen som har
markerat gränsen mellan Sigtuna och Venngarn, utgör lokala målpunkter. Strax utanför området ligger Hällsbostugan som är en kommunal målpunkt.
Platsen kring Gretas Hol lämpar sig väl för upplevelsevärdet naturpedagogik, på grund av tydliga boplatslämningar och skogsbrynens rika
biologiska mångfald.
31
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Konsekvenser av föreslagen plan
Konsekvenser för strukturer och tillgänglighet
+1 Små positiva konsekvenser då strukturer och tillgängligheten genom planområdets
västra delar mellan befintlig bebyggelse och rekreationsområden förstärks.
Upplevelsevärden
• Med upplevelsevärden avses typiska
naturupplevelser enligt definitioner som
utarbetats av bl.a. Stockholms
regionplane- och trafikkontor under
arbetet med upplevelsevärden i
Stockholms gröna kilar. Det kan vara
skogskänsla, orördhet, eller vackra
utblickar (RTK 2004). Med funktioner
menas hur en plats används. Finns det
t.ex. möjlighet att plocka bär och
svamp, sitta i solen, bada, spela boll.
Upplevelsevärden är knutna till
naturens ekosystemtjänster
• Flera upplevelsevärden är direkt
kopplade till ekosystemtjänster, särskilt
till de kulturella ekosystemtjänsterna
(fetmarkerade nedan):
• Områden med upplevelsevärden har
ofta höga estetiska värden samt
bidrar till god hälsa genom möjlighet
till fysisk aktivitet och mental återhämtning;
• Variationsrikedom och områden för
naturpedagogik samt kulturhistoria
möjliggör ekosystemtjänsterna
undervisning och kunskap;
• Många får intellektuell och andlig inspiration i orörda och trolska miljöer eller
i områden med utblickar och öppna
landskap.
För boende i och kring planområdet förändras tillgängligheten till närliggande rekreationsmål på grund av nya gatustrukturer. Från Sigtuna
stadskärna blir det enklare att till fots eller med cykel ta sig vidare till
Hällsbo naturreservat, Järvakilen samt Haga Venngarn, via de nya
gång- och cykelvägarna genom planområdet. Detta är under förutsättning att kopplingen mellan stadskärnan och Sigtuna stadsängar stärks
genom tydligare gång- och cykelbana mellan dessa områden.
I planområdets västra delar blir kopplingen mellan Hällsboskogens
naturreservat och befintlig bostadsbebyggelse söder och väst om planområdet god. Däremot förlorar närboende tillgången till naturen inom
planområdet, vilket minskar de positiva konsekvenserna.
-1 Små negativa konsekvenser då kopplingen genom planområdets östra delar mellan
befintlig bebyggelse och rekreationsområden försvagas.
I planområdets östra delar är kopplingen till närliggande rekreationsområden sämre. Bostadsbebyggelsen medför här att området upplevs
privat, och fungerar därmed inte som en naturlig länk in mot naturreservatet, samtidigt som Uppsalavägen även fortsättningsvis fungerar
som barriär mot Haga-Venngarn.
+/- 0, Inga märkbara konsekvenser för strukturer inom planområdet.
Vissa befintliga stigar kommer att försvinna på grund av bebyggelse,
men då dessa leds om i nya sträckningar bedöms tillgängligheten inte
påverkas negativt. De nya elljusspåren och de nya sträckningarna av
stigar och skidspår är väl kopplade till Hällsbostugan samt till bostadsområdet Hällsbo och befintliga stigsystem, vilket innebär att de rekreativa strukturerna inom planområdet är goda.
Konsekvenser för upplevelsevärden
Bostadsnära natur
• I Boverkets skrift Bostadsnära Natur
(2007) beskrivs riktlinjer för att skapa
tillräckliga grönytor nära bostäder.
Tillgång, närhet och kvalitet är faktorer
som vägs in.
• I Norra Sigtuna finns tre skalor av
bostadsnära natur: lokalparker (inom
200 meter från bostaden), stadsdelsparken (inom 400 meter från
bostaden) samt bostadsnära skog
(inom 500 meter från bostaden).
+2, Märkbart positiva konsekvenser med sparad natur, tillkommande elljusspår och nya
målpunkter i de olika parkerna.
Sigtunaborna har idag god tillgång till tätortsnära skog, medan stadsparker finns i mindre utsträckning utanför stadskärnan. Planområdets
nya parker och torg fungerar därmed som nya målpunkter för rekreation, även för boende utanför planområdet. Parkerna medför också
möjlighet till picknick, parklek, odling och att sitta i solen. I områdets
västra del tillkommer möjlighet att uppleva vattenkontakt i och med
dammen.
Vindförhållanden på de flesta torg, gator och parker är tolerabla för
långvarigt sittande, vilket bidrar till en behaglig rekreationsmiljö för
den som vill sitta och ta det lugnt (SMHI, 2014).
De nya sträckningarna av stigar och skidspår gör att funktionerna
motion och naturrekreation bevaras inom området. Samtidigt möjliggör det nya elljusspåret motion i än större grad än idag. Den fantasifulla ”stadsslingan” som ska gå genom en del av bostadsområdet är ett
positivt inslag och kan bidra till ökad lust till motion och större upplevd tillgång till naturen.
32
Samtidigt som nya upplevelsevärden tillkommer försvinner andra. En
del av värdet ”skogskänsla” försvinner då en stor del av skogen bebyggs.
Mycket positivt är dock att nyckelbiotopen planläggs och undantas
från exploatering. Då denna utgör ett stort och sammanhängande
område med höga naturvärden är dess upplevelsevärden betydande.
Tillgång till ett sådant naturområde, för boende och besökare, medför
positiva konsekvenser för rekreation.
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Förslag till åtgärder
•• Sköt skogsbrynen i områdets västra del för att gynna biologisk
mångfald.
•• Skylta tydligt mot Hällsbo naturreservat, Sigtuna stadskärna och
Haga-Venngarn, både från planområdets entréer samt från de olika
parkerna och torgen. Detta förstärker kopplingen mellan övrig
bostadsbebyggelse och omkringliggande rekreationsområden.
•• Viktigt att övergångsställen uppförs över Ragvaldsbovägen söder om
planområdet. Detta stärker kopplingen mellan befintlig bebyggelse
söder om planområdet och rekreationsområden i norr, samtidigt som
säkerheten ökar.
•• Förläng stadsslingan fram till Ragvaldsbovägen, för att förbättra
kopplingen mellan bostadsområden i söder och Hällsboskogen i
norr. Om slingan rödmålas hela vägen genom planområdet blir det
lättare för människor att hitta från planområdets entré vid Ragvaldsbovägen.
Konsekvenser av nollalternativ
Konsekvenser för strukturer och tillgänglighet
+/- 0, Inga märkbara konsekvenser av nollalternativet.
Nollalternativet medför inga förändringar av rekreativa strukturer och
tillgänglighet till rekreation inom planområdet. Stig- och spårsystemen
kommer även i fortsättningen att kunna användas.
Konsekvenser för upplevelsevärden
-1, Små negativa konsekvenser av nollalternativet, på grund av bristande skötsel.
Befintliga målpunkter och utkiksplatser kommer sannolikt att finnas
kvar med ett nollalternativ. Däremot finns en risk att kvaliteten hos
dessa försämras på grund av brist på skötsel. Sedan Ekologigruppens
inventering år 2009 har en picknickplats förfallit och tagits bort, och
skogsbryn har vuxit igen, vilket motiverar bedömningen av nollalternativet.
33
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Underlagsmaterial
• Bjerking, 2014. Norra Sigtuna stad
dagvattenutredning. Granskningshandling.
• Ekologigruppen AB, 2009. NCC Norra
Sigtuna - Bedömning av natur- och
upplevelsevärden.
• NCC Teknik, 2013. Förstudie
Geoteknik Norra Sigtuna Stad.
• Sigtuna kommun, 2014. Gällande
översiktplan
• Uttag av rödlistade arter från Artdatabanken, 2014.
Naturmiljö
Biologiska värden i nuläget
Naturvärden har inventerats vid tre tillfällen under 2009 (Ekologigruppen 2009). Undersökningsområdet är större än det aktuella planförslaget då funna höga naturvärden till del styrt lokalisering av
bebyggelsen. Ytterligare uttag från Artdatabanken avseende förekomst
av rödlistade arter har skett i augusti 2014. Hela området har även
flygbildstolkats av Ekologigruppen under 2014 för att definiera vilka
naturtyper som påverkas och sparas.
Området består främst av barrblandskog, hällmarkstallskog och igenväxande jordbruksmark. Naturvärdena är koncentrerade till de södra
delarna av undersökningsområdet och utgörs av äldre tallskogsmiljöer.
Naturtyper. Ekologigruppen AB, 2015.
Värdefulla naturområden
Naturvärdena utgörs av äldre tallskogsmiljöer och torrbackar med
hävdgynnad flora. Tallskogsmiljöerna är relativt glesa och högvuxna
med inslag av gamla tallar. I områdets sydvästra del ligger en nyckelbi34
otop. Nyckelbiotopen består av gammal barrblandskog, bitvis med ett
stort inslag av grov gammal tall. Nyckelbiotopen stärker naturvärdena i
de mindre tallmiljöerna med höga naturvärden som finns i området
genom att fungera som ett kärnområde.
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
I övrigt finns mindre torrbackar som ligger som kilar mellan skog och
åker. Torrbackarna utgör säkerligen rester av betydligt större ängs/
betesmarker. Dessa marker är framför allt av värde ur ett lokalt perspektiv och kan vid en eventuell bebyggelse ha stora pedagogiska
värden för förståelsen av biologisk mångfald i odlingslandskapet.
Skyddsvärda arter
I området finns de rödlistade arterna tallticka, gränsticka, kötticka,
ullticka, trubbdaggkåpa och mindre hackspett noterade. Samtliga arter
har hotkategori NT - Nära hotad och med undantag av trubbdaggkåpa
är arterna främst kopplade till skogsmiljöer.
Ekologiska samband
Kommunal grönstruktur
Området ingår i helhetsområdet Sigtuna och är utpekat som ett Ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO). Detta ESKO präglas av viktiga
kärnområden för barr-, bland- och sumpskogar, mellan vilka det råder
starka ekologiska samband. Viktigaste ekologiska funktioner inom
detta helhetsområde och som är knutna till barrskog är: Barrskogar
och enskilda barrträd är mycket gamla. De erbjuder en viktig miljö för
bl.a. sällsynta vedsvampar, vedinsekter, mossor och fåglar. Friska barrskogar, blandskogar och lövskogar är gamla och växer i jordlager med hög
kalkhalt. De erbjuder en viktig miljö för bl.a. sällsynta svampar, mossor
och örter. Sumpskogar och kärr är gamla och har en väl fungerande
hydrologi. De utgör livsmiljö för många känsliga arter som är beroende
av fuktiga markförhållanden, t.ex. mossor och kärrväxter, men också
en viktig miljö för arter beroende av hög luftfuktighet, t.ex. olika
mossor.
Lokal grönstruktur
Området är främst viktigt för spridningssamband för barrskogsarter
och nyckelbiotopen i områdets sydvästra del utgör ett kärnområde.
Dessutom finns det ett förhållandevis stort inslag med högvuxen
gammal tall i Sigtunaområdet vilket gör att naturvärden knutna till tall
har goda förutsättningar att fortleva i området och att barrskogssambanden är viktigast att ta hänsyn till vid exploateringar. I området har
flera rödlistade arter noterats och är främst kopplade till skogsmiljöer.
Geologiska värden
Höga naturvärden. Ekologigruppen AB, 2009.
Ekologiska spridningssamband
• Organismers spridningsmöjligheter
mellan en viss naturtyp. Ett spridningssamband bedöms finnas när områden
av liknande naturtyp ligger inom ett
möjligt spridningsavstånd. Begreppet
konnektivitet används ibland för att
beskriva ett fungerande utbyte av arter
mellan områden spridda i landskapet.
• Motsatsen är fragmentering, när ett
landskap och dess naturtyper blir så
uppdelat, och avstånden mellan
lämpliga livsmiljöer så långa, att det
påverkar spridningen av arter.
Fragmenteringens effekter på biologisk
mångfald finns beskriven i rapporten
(Jordbruksverket, 2005).
• Spridningsförmågan är olika för olika
arter, och till stora delar okänd för
många grupper. För de flesta vanliga
arter är spridningsförmågan god,
medan det för arter som specialiserat
sig på en specifik livsmiljö ofta kan vara
betydligt sämre.
Inga kända geologiska värden finns inom planområdet. Marken består
av sandig morän alternativt berg i dagen, som i låglänta partier är överlagrade av glaciallera (SGU).
35
Konsekvenser av föreslagen plan
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Det bedöms bli positiva konsekvenser för värdefulla barrskogsområden
och skyddsvärda arter knutna till barrskog då barrskog med höga
naturvärden ges ett visst skydd. De ekologiska spridningssambanden
riskerar att försvagas då naturmark försvinner.
Konsekvenser för värdefulla naturområden
Konsekvenser för värdefulla barrskogar
+ 2, Märkbara positiva konsekvenser då värdefulla barrskogsområden ges visst skydd
Bedömningen är att det blir märkbara positiva konsekvenser för värdefulla naturområden. Den stora nyckelbiotopen (11,3 hektar) kommer
att sparas och ges viss skydd genom planläggning som natur. Mindre
hällmarkstallskogpartier med höga naturvärden kommer att sparas.
Marklov är infört för träd med en stamdiameter över 25 centimeter
och dessa får endast fällas eller beskäras av biologiska eller säkerhetsmässiga skäl.
Hällmarkstallskog
Konsekvenser för skyddsvärda arter
+ 1, Små positiva konsekvenser då livsmiljöer för skyddsvärda arter knutna till skogmiljöer
sparas, men den totala skogsmiljön minskar.
Bedömningen är att det blir små positiva konsekvenser för skyddsvärda
arter knutna till barrskogar då skogsområden med höga naturvärden
sparas. Samtidigt minskar den totala andelen skogsmark.
Brynzoner
Konsekvenser för ekologiska samband
-1 till -2, Små till märkbara negativa konsekvenser för spridningssamband då naturmark
försvinner
Det är främst spridningssamband för arter knutna till tallskog som är
viktiga i området. Skogsmiljöer tas i anspråk och den lokala grönstrukturen minskar. Genom att spara områden med höga naturvärden samt
behålla hällmarkstallskog i ett stråk från norr till söder genom området
är bedömningen att det endast blir små till märkbara negativa konsekvenser för spridningssamband.
Öv er si k t sp l a n 2014 • si gt u n a ko m m u n
58
Kommunal grönstruktur. ÖP 2014.
karta 9 naturreservat och naturvärden
36
Det finns endast små rester av torrbackar kvar och delar av naturvärdena har redan gått förlorade då de inte hävdats på länge. Det är relativt långa avstånd till andra hävdade marker, närmast är runt Venngarn
med Uppsalavägen som en stark barriär. Torrbackarna har främst ett
lokalt värde.
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Konsekvenser i relation till lagskydd
Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO)
Ett visst intrång i det ekologiska särskilt känsliga området sker i dess
östra del, men den stora nyckelbiotopen sparas och ges visst skydd
genom planläggning som natur och det finns en buffertzon med värdefull naturmark runt nyckelbiotopen. Bedömningen är att denna kompensation är godtagbar.
Artskyddsförordningen
Sammantaget bedöms de arter som omfattas av Artskyddsförordningen
eller som finns upptagna i EU-direktiv inte påverkas på ett sådant sätt
att deras populationer skadas.
Förslag till åtgärder
•• Då naturmark försvinner är det viktigt att nya grönytor är multifunktionella där man kombinerar biologisk mångfald, sociala och
rekreativa värden med klimatanpassning och tydliggör ekosystemtjänster.
•• Röj fram grova tallar på åkerholmar för att få en större andel solbelysta tallar som gynnar många rödlistade arter, inte minst insekter
och lavar.
•• Skapa död ved. Nedtagna större trädstammar (främst ek och tall) bör
i möjligaste mån tas om hand och lämnas kvar i närområdet som
”faunadepåer”, eller ”vedkyrkogårdar” och inte forslas bort.
•• Förstärk befintliga brynzoner (runt Stadsparken) genom skötsel och
inplantering av arter samt hålla f.d. åkermarken öppen.
•• Upprätta en skötselplan i samråd med en ekolog.
Konsekvenser av nollalternativet
+/- 0 till -1, Obetydliga till små negativa konsekvenser av nollalternativet då värdefulla
barrskogar har visst skydd som nyckelbiotop, med liten risk för avverkning
Obetydliga till små negativa konsekvenser för värdefulla barrskogar då
nyckelbiotopen har visst skydd, men riskerar att avverkas. Möjligheter
till förbättrad skötsel riskerar att utebli. Möjlighet finns dock att ändra
skogsbruket till ett mer naturvårdsinriktat skogsbruk som ger högre
biologisk mångfald.
+/- 0, Inga konsekvenser för ekologiska samband
Nollalternativet bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för
ekologiska samband eftersom inga naturvärden tas i anspråk. Möjlighet
finns att ändra skogsbruket till ett mer naturvårdsinriktat skogsbruk
som ger högre biologisk mångfald.
37
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Hälsa och säkerhet
Hälsa och säkerhet i nuläget
Underlagsmaterial
Buller
• Boverket, 2010. Mångfunktionella ytor.
Klimatanpassning av befintlig miljö i
städer och tätorter genom grönstruktur.
• Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms
län & Västra Götalands län, 2006.
Riskhantering i detaljplaneprocessen.
• NCC, 2014. Översiktlig markmiljöundersökning - Förskoletomt Norra
Sigtuna stad (PM) översiktlig markmiljöundersökning - Handelstomt Norra
Sigtuna stad (PM).
• Ramböll, 2012. Norra Sigtuna,
Trafikstudie. Uppsala.
• Sigtuna kommun, 2014. Bilaga
Översiktsplan 2014: Allmänna
intressen.
• Stockholms läns landsting, 2012. När,
vad och hur? Svaga samband i
Stockholmsregionens gröna kilar.
• Sweco, 2014. Norra Sigtuna stad Analys av gatustruktur. PM.
• ÅF-Infrastructure AB, 2014. Norra
Sigtuna, Sigtuna kommun. Trafikbullerutredning. 554931 Rapport A.
• ÅF-Infrastructure AB, 2014. Riskutredning farligt gods på väg 263, Norra
Sigtuna stad. Sigtuna kommun.
Både väg 263 och Ragvaldsbovägen bidrar till buller i planområdet.
Områdets östra sida upplevs vara mycket bullerstört. Längre in i planområdet, i nordväst, begränsas bullret av höjder i terrängen och av
vegetation.
Planområdet ligger utanför bullerkurvan FBN 55 dB(A) från Arlanda
flygplats (Sigtuna kommun 2014).
Markföroreningar
Jordanalyser har genomförts av NCC Teknik och Hållbar utveckling,
på utvalda platser inom planområdet. Jorden analyserades med avseende på bland annat metaller, PAH 16 och oljekolväten. På nuvarande
jordbruksmark, inom den planerade förskoletomten, har kobolt och
nickel observerats i halter strax över Naturvårdsverkets gränsvärde för
känslig markanvändning (KM). Medelhalterna ligger dock under riktvärden för KM. Förhöjda halter av dessa ämnen är vanligt i jordbruksmark i Stockholm och Uppsala och antas bero på naturliga variationer
i bakgrundshalter (NCC Teknik och Hållbar utveckling, 2014).
På en annan del av jordbruksmarken, på platsen för den planerade
handelstomten, jämfördes de uppmätta värdena med Naturvårdsverkets riktlinjer för mindre känslig markanvändning (MKM). Här låg
alla halter under riktvärdena.
Strålning
Risken för markradon har bedömts till låg till normal. Det förutsätts
att byggnader för stadigvarande vistelse byggs radonsäkert. Enligt
Boverkets Byggregler är gränsvärdet för nya byggnader 200 Bq/m3 luft.
Luftkvalitet
Sigtunas luftkvalitet är generellt god. Enligt mätningar utförda mellan
2003 och 2010 är halter av inandningsbara partiklar (PM 2,5 och
PM10), bens(a)pyren, kvävedioxid och bensen under miljökvalitetsnormerna (MKN) (LVF, 2010).
Dagvatten
I närheten av planområdet ligger Lårstaviken, en del av Mälaren, dit
dagvatten från området rinner och som tillhör den preliminära vattenförekomsten Mälaren-Skarven (EU_CD: SE661108-160736). Idag har
viken otillfredsställande ekologisk status, bland annat på grund av
övergödning. Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) är
däremot god. Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar ska inte
öka till december 2015, jämfört med status från 2009.
Inom Sigtuna stadsängar finns två avrinningsområden. Marken inom
planområdet består av berg, morän och lera. Moränen, och till viss del
sprickor i berget, medför att infiltrationsmöjligheterna är goda.
38
Skred och ras
Inom kommunen genomfördes år 1997 en översiktlig skredriskkartering av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enligt undersökningen är stabilitetsförhållanden och säkerhet i undersökta
riskområden generellt god (Sigtuna kommun, 2014).
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
De geotekniska förutsättningarna inom planområdet medger grundläggning med metoden platta på mark i fastmarkspartierna, som består
av morän och berg. Där marken består av lera kan plattgrundläggning
ske endast om belastningsökningen är begränsad (småhus 1 - 2
våningar och ingen utfyllnad), om husen grundläggs med väl lastspridande konstruktion samt om byggnaderna inte uppförs på ojämna lerlager.
Separat utredning ska genomföras vid djupa schackter eller schakt i
anslutning till upplag av markbelastning. Risk för skred och ras bör
utredas vidare.
Trafiksäkerhet
I dagsläget sker över hälften av Sigtunabornas privattransporter med
bil. Trots tillgång till gång- och cykelväg delar av sträckan mellan Sigtuna stadskärna och planområdet upplevs vägen främst lämpad för biltrafik. Även Ragvaldsbovägen lämpar sig relativt dåligt för gång- och
cykeltrafikanter. Varken längs Ragvaldsbovägen eller väg 263 finns
gång- eller cykelväg på partiet intill planområdet, vilket gör det otryggt
för oskyddade trafikanter att röra sig här.
Ragvaldsbovägen har en karaktär av landsväg, med relativt breda körfält och vägrenar.
Farligt gods
Väg 263 är sekundär transportled för farligt gods. Enligt länsstyrelsernas riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt
gods (2006) bör allmän platsmark närmast sådan väg inte uppmuntra
till ”stadigvarande vistelse”. Närmast transportleden lämpar sig exempelvis odling, vilket är aktuellt i dagsläget.
Länsstyrelsen i Skåne har utvecklat generella riktlinjer för markanvändning vid farligt godsled (tabell 3).
Tabell 3. Generella riktlinjer för markanvändning vid farligt godsled. Efter ÅF-Infrastructure AB (2014).
Avstånd
Markanvändning
Exempel på lämplig
markanvändning
0-30 m
Bebyggelsefritt
Parkering (ytparkering), trafik, odling,
friluftsområde
30-70 m
Låg persontäthet, personer
alltid i vaket tillstånd
Handel (sällanköpshandel), industri,
bilservice, lager, tekniska anläggningar, parkering
70-150 m
Ej hög persontäthet eller
utsatta personer
Bostäder (småhusbebyggelse),
handel (övrig handel), kontor (i ett
plan), lager, idrotts- och sportanläggningar (utan betydande
åskådarplats), centrum, kultur
>150 m
Inga restriktioner
Bostäder (flerbostadshus i flera
plan), kontor (i flera plan inkl. hotell),
vård, skola, idrotts. Och sportanläggningar (med betydande
åskådarplats).
39
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Avsteg från rekommendationerna kan göras efter analys och lämpliga
åtgärder. Dessa riktlinjer är utfärdade för primära transportleder för
farligt gods. För sekundära transportleder kan generellt kortare avstånd
tillämpas.
Översvämningsrisk och klimatanpassning
Planområdet ligger utanför det område som i ÖP (2014) har pekats ut
som riskzon för översvämningar i och med kommande klimatförändringar. Vegetationen i området bedöms kunna ta upp stora flöden från
regn och smältvatten. En utloppstrumma i betong begränsar i dagsläget utflödet från planområdet.
Området består till stor del av skog, vilket gör att ekosystemtjänsterna
luftrening och skuggning fungerar bra. Vegetationen medför också att
planområdet bidrar till parkbris, det vill säga luftväxling mellan grönområdet till bebyggda miljöer runtomkring. Se faktaruta Vegetationens
roll som klimatreglerare.
Övriga risker
Inga andra risker har identifierats inom planområdet.
Konsekvenser av föreslagen plan
Riktvärden för buller
Vid nybyggnation av bostäder eller vid
väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur
eftersträvas riksdagens fastställda
riktvärden för vägtrafikbuller och
spårburen trafik.
Riktvärdena fastställdes i samband med
Infrastrukturpropositionen, 1996/97:53.
Riktvärdena utgör huvudregler i Boverkets
allmänna råd (2008:1).
• 30 dBA ekvivalentnivå inomhus
• 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
• 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid
fasad (för flyg avses FBN 55 dBA.)
• 70 dBA maximalnivå vid uteplats i
anslutning till bostad.
Avstegsfall från riktvärden
Boverket har också formulerat fall där det
i en avvägning mellan krav på ljudmiljö
och andra intressen kan vara motiverat att
göra avsteg från huvudregeln. Detta bör
kunna övervägas:
• i centrala delar av städer och större
tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur.
Avsteg kan också motiveras vid komplettering:
• av befintlig tät bebyggelse längs
kollektivtrafikstråk i större städer
• med ny tätare bebyggelse, till exempel
ordnad kvartersstruktur, längs
kollektivtrafikstråk i större städer.
Enligt Boverket bör minst hälften av
boningsrummen vara vända mot en tyst
eller ljuddämpad sida (max 50 dBA), i de
fall riksdagens riktvärden inte kan
efterföljas.
40
Buller
-1, Små negativa konsekvenser väntas på ljudmiljön. Riktlinjer för ljudnivå efterföljs till
största del, men på vissa platser kan ljudmiljön upplevas störande.
Trafiken på Ragvaldsbovägen och framför allt väg 263 bidrar till buller
inom planområdet. Hastigheten förbi bostadsområdet kommer dock
att vara relativt låg (50 km/h) och inom området begränsas den till 30
km/h, vilket håller nere ljudnivån.
Boverkets allmänna råd för ljudnivå bedöms uppfyllas avseende hälften
av bostadsrummen (50 dBA ekvivalent ljudnivå), uteplatser (55 dBA
ekvivalent och 70 dBA maximal ljudnivå), slutna gårdar (50 dBA ekvivalent ljudnivå) samt ljudnivå inomhus. Med undantag från bostäder
mot väg 263, Ragvaldsbovägen samt större lokalgator understiger ljudnivån 55 dBA vid fasad. För boende vid de större gatorna kan ljudnivån upplevas störande.
Förskolorna håller sig inom Boverkets rekommenderade ljudnivåer förutsatt att lekytor inte placeras mot lokalgatorna.
Bedömningen förutsätter att byggnadsmaterial och planlösning
utformas så att beräknade ljudnivåer i trafikbullerutredningen (ÅF
2014) hålls, samt att bullerskydd tillämpas där behov finns.
Normalt använder inte räddningsfordonen sirener då trafikintensiteten
är låg, det vill säga under kvälls- och nattetid.
För allmän utomhusmiljö finns inga riktlinjer för ljudnivå. Majoriteten
av torg och parker ligger dock inom riksdagens riktlinjer för maximal
ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad, vilket kan anses vara en
rimlig nivå även för parker. Undantaget är parkytorna längs väg 263,
där maximal ljudnivå närmast vägen beräknas uppgå till mellan 75 och
85 dBA.
Trafikmängd
Ekvivalent ljudnivå
för dygn, i dBA
Väg 263 norr: 6161 ÅDT, tung trafik 10%, 70 km/h
Väg 263 söder: 8313 ÅDT, tung trafik 10%, 70 km/h
Väg 263 mot märsta: 12410 ÅDT, tung trafik 9%, 80 km/h
Uppsalavägen: 3356 ÅDT, tung trafik 10%, 50 km/h
Ragvaldsbovägen väster: 4382 ÅDT, tung trafik 5%, 50 km/h
Ragvaldsbovägen: 5210 ÅDT, tung trafik 5%, 50 km/h
Ragvaldsbovägen öster: 5003 ÅDT, tung trafik 5%, 50 km/h
Lokalgata 1: 466 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h
Lokalgata 3: 93 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h
Lokalgata 5: 279 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h
Lokalgata 6: 1592 ÅDT, tung trafik 7%, 30 km/h
Lokalgata 7: 579 ÅDT, tung trafik 5%, 30 km/h
Lokalgata 8: 174 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h
Lokalgata 9: 174 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h
Lokalgata 10: 248 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h
Lokalgata 11: 868 ÅDT, tung trafik 9%, 30 km/h
Lokalgata 12: 207 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h
70,0
<
65,0
<
60,0
<
55,0
<
50,0
<
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
<= 70,0
<= 65,0
<= 60,0
<= 55,0
<= 50,0
Symboler
Byggnader
Vägar
Skola
Handel
Brandstation
Förskola
Skala 1:2500
012,525
50
75
100 125
m
Norra Sigtunastad
Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik i dBA
Ljudutbredning 2 m över mark.
Lars Lindström
Åsa Lindkvist
597865
2014-12-17
A01
Trafikmängd
Maximal ljudnivå
i dBA
Väg 263 norr: 6161 ÅDT, tung trafik 10%, 70 km/h
Väg 263 söder: 8313 ÅDT, tung trafik 10%, 70 km/h
Väg 263 mot märsta: 12410 ÅDT, tung trafik 9%, 80 km/h
Uppsalavägen: 3356 ÅDT, tung trafik 10%, 50 km/h
Ragvaldsbovägen väster: 4382 ÅDT, tung trafik 5%, 50 km/h
Ragvaldsbovägen: 5210 ÅDT, tung trafik 5%, 50 km/h
Ragvaldsbovägen öster: 5003 ÅDT, tung trafik 5%, 50 km/h
Lokalgata 1: 466 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h
Lokalgata 3: 93 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h
Lokalgata 5: 279 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h
Lokalgata 6: 1592 ÅDT, tung trafik 7%, 30 km/h
Lokalgata 7: 579 ÅDT, tung trafik 5%, 30 km/h
Lokalgata 8: 174 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h
Lokalgata 9: 174 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h
Lokalgata 10: 248 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h
Lokalgata 11: 868 ÅDT, tung trafik 9%, 30 km/h
Lokalgata 12: 207 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h
85,0
<
80,0
<
75,0
<
70,0
<
<= 85,0
<= 80,0
<= 75,0
<= 70,0
Symboler
Byggnader
Vägar
Skola
Handel
Brandstation
Förskola
Skala 1:2500
012,525
50
75
100 125
m
Norra Sigtunastad
Maximal ljudnivå från vägtrafik i dBA
Ljudutbredning 2 m över mark.
Lars Lindström
2014-12-17
Åsa Lindkvist
597865
A02
Sammantaget bedöms bullret inte vara så pass omfattande att boende
eller besökare inom området utsätts för betydande hälsorisk. Däremot
kan ljudnivån upplevas störande på flera platser, varför konsekvenserna
med avseende på buller blir negativa men små.
Markföroreningar
+/- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser bedöms uppkomma på grund av markföroreningar
eller förorena marken ytterligare.
Befintliga markföroreningar bedöms inte påverka de berörda verksamheterna, vare sig förskolan eller handelsplatsen. Inte heller väntas verksamheterna bidra till ökade halter av markföroreningar i området.
Dagvatten
+/- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser bedöms uppkomma av den planerade
dagvattenhanteringen.
Dagvattnet hanteras innan det ansluts till kommunens ledningsnät. Så
långt som möjligt avleds dagvattnet med öppna dagvattenlösningar
41
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
innan det leds till ytor för dagvattenhantering som är avsatta i planen i
områdets sydvästra del. Makadammagasin under gator och parkeringar
medför att det mest förorenade vattnet renas redan här.
Med föreslagen dagvattenhantering bedöms storleken på vattenflödet
ut från området inte öka jämfört med i dagsläget. Hanteringen planeras för att klara 100-årsregn. Dagvattenreningen väntas bidra till att
vattnets halter av föroreningar och näringsämnen minskar jämfört med
idag, undantaget fosfor som väntas öka en aning.
Förutsatt att föreslagna åtgärder vidtas, samt att dricksvatten inte
används för att fylla någon rekreativ damm, bedöms dagvattenhanteringen fungera så pass väl att inga negativa konsekvenser uppstår för
människors hälsa eller för Mälarens vattenmiljö.
Skred och ras
Bedömning kan inte genomföras då platsspecifik undersökning saknas.
Bedömning kan inte genomföras då platsspecifika undersökningar
saknas. Den geotekniska utredningen antyder att risk inte föreligger,
men inför projektering kommer undersökningar att genomföras.
Trafiksäkerhet
+/- 0, Inga märkbara konsekvenser på trafiksäkerheten väntas uppstå.
Om bilanvändandet är lika högt i Sigtuna stadsängar som i Sigtuna
generellt kommer belastningen på väg 263 och Ragvaldsbovägen att
öka. Trafikflödena ökar med ungefär en procent per år på väg 263, och
år 2030 beräknas antalet förare vara 10 200 per årsmedeldygn. I nord/
västlig riktning bedöms trafiken fungera även med ökad trafikbelastning efter planens genomförande. Däremot kan belastningen till och
från Märsta, Arlanda och Stockholm bli hög, särskilt vid Märstarondellen som redan idag ofta utsätts för köbildning.
Inga orimliga belastningar i vägtransportnätet beräknas uppstå med
exploateringen.
Sweco (2014) har bedömt att två nya infarter till Sigtuna stadsängar
från Ragvaldsbovägen inte medför några problem för trafiksäkerheten.
Sträckorna inför infarterna till området har god sikt på cirka 150 respektive 60 meter, vilket är fullt tillräckligt enligt Trafikverkets handbok
Vägars och gators utformning.
Den föreslagna gatustrukturen, där oskyddade trafikanter prioriteras
och hastigheten hålls låg, inom området bedöms medföra låg risk för
trafikolyckor. Potentiella risker är korsningar med dålig sikt, framförallt
där gränder övergår i lokalgator.
Sammantaget bedöms trafiksäkerheten inom och i anslutning till planområdet vara god.
Farligt gods
Risken inom planområdet bedöms vara acceptabel under förutsättning att riskutredningens
föreslagna riskreducerande åtgärder efterföljs.
En riskutredning är genomförd i syfte att utreda och analysera risknivån för nyetableringen av planområdet (ÅF-Infrastructure AB, 2014,
2015). Utredningen har kvantifierat risknivån i form av måtten indi42
vidrisk och samhällsrisk till följd av transporterna av farligt gods på
angränsande väg 263 som utgör en sekundär transportled för farligt
gods. Individrisk syftar på risken för att en person som under ett år
befinner sig på ett visst avstånd från riskkällan avlider, medan samhällsrisk visar hur många människor som skulle kunna avlida i ett studerat
scenario.
Den beräknade risknivån i området är hög och delar inom planområdet befinner sig i inom en risknivå där åtgärder ska utföras för att
minska risknivån.
Riskreducerande åtgärder
0-15 meter från vägkant: Bebyggelsefri zon.
0-30 meter från vägkant: Ett påkörningskydd ska uppföras mellan väg
263 och handelsbyggnaden, så nära vägen som möjligt, för att minska
risken för direkta mekaniska skador på byggnaderna samt ge ett förbättrat skydd mot olyckor med brandfarlig vätska eller gas. Alternativt
ska handelsbyggnaden konstrueras på ett sådant sätt att den kan motstå
skada i fasad utan att den riskerar leda till delvis eller total kollaps av
byggnaden. Fönsterpartier ska vara brandklassade för att minska risken
för brandspridning från en pölbrand till byggnaden. Ett vattenavrinningssystem ska finnas i anslutning till handelsbyggnaden för att
minska risken för stora pölbränder. Entréer och utrymningsvägar placeras så att dessa inte mynnar mot väg 263.
0-70 meter från vägkant: Fasad ska utföras av obrännbart material.
Ventilationssystem utrustas med miljö-/nödstopp, det vill säga med en
manuell avstängning med brytare, för att minska sannolikheten att
höga koncentrationer av farlig gas samt brandgaser tar sig in i byggnaden vid utsläpp. Till- och frånluftsintag till ventilation ska placeras
så högt och långt ifrån väg 263 som möjligt för att minska sannolikheten för att höga koncentrationer av giftig gas samt brandgaser byggs
upp inomhus vid ett utsläpp.
Avståndet mellan transportleden och handelsbyggnad är 15 meter.
Under förutsättning att de riskreducerande åtgärder genomförs bedöms
risknivån vara acceptabel.
Översvämningsrisk och klimatanpassning
+/-0, Inga märkbara konsekvenser bedöms uppstå av detaljplanen. Bebyggelsen ligger
ovanför Mälarens riskområde för översvämningar, och tillräcklig vegetation kommer att
finnas inom planområdet för att fungera klimatreglerande.
Eftersom planområdet enligt ÖP (2014) ligger utanför riskzonen för
översvämningar från Mälaren bedöms bebyggelsen klara översvämningsrisker i ett 200-årsflöde. De planerade dagvattenanläggningarna
och den meandrande bäcken ska fungera utjämnande för ojämna
flöden från regn och smältvatten.
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Ekosystemtjänster kopplade
till hälsa och säkerhet
Fungerande ekosystemtjänster är
förutsättning för människors hälsa och
säkerhet. Till de reglerande ekosystemtjänsterna som är relevanta för området
hör:
• Rening av vatten, t.ex. i dagvattendammar;
• Flödesutjämning av regn- och
smältvatten;
• Luftväxling av stadsluft
• Skuggning från vegetation.
Till de kulturella ekosystemtjänsterna som
är relevanta för området hör:
• Hälsoaspekter från naturrekreation.
Vegetationens roll som
klimatreglerare
Under nätter är grönområden svalare än
hårdgjorda ytor i närliggande bebyggda
områden. Temperaturskillnaden medför
olika lufttryck över områdena, vilket
skapar svaga vindar från grönområdet till
den bebyggda miljön, så kallad parkbris.
Genom parkbris kan luftföroreningar
spädas ut, vilket ger en renare stadsluft. I
ett framtida klimat med mer värmeböljor
och torka kommer parkbris också att
spela en viktig roll som värmereglerare
genom att förse staden med svalare luft.
Parkbris är därmed en viktig ekosystemtjänst.
Förutom parkbris fungerar vegetationen,
särskilt träd, luftrenande genom att
absorbera gaser samt då damm och
partiklar fastnar på trädens olika delar och
sköljs ned i jorden. Träd har också en
viktig funktion i att skugga hus, vilket är
energieffektivt under varma sommardagar.
Dagvattenutredningen för området föreslår en lägsta nivå för hus på
cirka en meter över högsta dämningsnivå, som har beräknats för ett
50-års respektive 100-årsregn. Flödet från området (både etapp 1 och
etapp 2) beräknas öka från 127 l/s till 3 523 l/s efter exploateringen.
Med fördröjningsåtgärder med i beräkningen antas utflödet från
området dock bli endast 13 l/s.
Detaljplanen innebär minskad vegetationsyta inom planområdet, vilket
medför mindre skuggning från träd och mindre parkbris jämfört med i
43
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
dagsläget. I parkerna finns däremot möjlighet till skuggning och parkbris kvar. Parkbris och den skuggande effekten och kommer att vara
viktig i ett framtida varmare klimat.
Trots att grönytorna i och med detaljplanen kommer att vara mindre
än idag medger planen god tillgång till vegetation i parker och naturmark. Vegetationen bedöms kunna rena luften från de föroreningar
som väntas från de nya vägarna inom området. Se faktaruta Ekosystemtjänster kopplade till hälsa och säkerhet.
Övriga risker
-2 till +/- 0, Dammens utformning medför att risk för drunkning är obetydlig. Om dammen
fylls med dricksvatten blir konsekvenserna märkbart negativa.
En öppen damm innebär en risk för människor som rör sig i närheten
av vattnet. Risk för drunkningsolyckor beror till stor del på dammens
utformning. Under förutsättning att dagvattenutredningens föreslagna
utformning av dammen efterföljs bedöms risk för drunkning vara låg.
Utformningen innefattar grunda avsatser/trappsteg längs dammens
kant, samt trappor, stegar och livbojar på ett flertal platser.
I och med pågående och kommande klimatförändringar riskerar
många dricksvattentäkter att drabbas av exempelvis minskade vattennivåer eller saltvatteninträngning. God hushållning med dricksvatten är
därmed av stor vikt för kommande generationers hälsa och säkerhet.
Om den rekreativa dammen fylls med dricksvatten blir konsekvenserna
för människors hälsa och säkerhet därmed märkbart negativa.
Konsekvenser i relation till lagskydd
Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet
Då miljökvalitetsnormer för luftkvalitet uppnås inom Sigtuna samt
större delen av Stockholms innerstad, är det troligt att luftkvaliteten
inom Sigtuna stadsängar också kommer att vara inom miljökvalitetsnormerna. För partiklar, både PM10 och PM2,5, uppnåddes miljökvalitetsnormer för alla Stockholms gator år 2012. De halter som
överskridits var kvävedioxid, på gatunivå på några av Stockholms
innerstads gator.
Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten
År 2021 ska god ekologisk status uppnås i Lårstaviken och som tillhör
den preliminära vattenförekomsten Mälaren-Skarven (EU_CD:
SE661108-160736). Förutsatt att föreslagen dagvattenhantering
genomförs bedöms inte möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna försvåras.
Riksintresse för kommunikation
Planen förstör inte framtida möjligheter att utvidga väg 263, eftersom
den östra sidan av vägen hålls fortsatt öppen. Om andra planer medger
bebyggelse på denna sida av vägen kan dock denna möjlighet gå förlorad.
44
Förslag till åtgärder
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
•• Dagvattenhantering på kvartersmark, i gator och på parkeringytor
bör följa rekommendationer i dagvattenutredningen.
•• Hur den rekreativa dammen på ett hållbart sätt ska förses med
konstant vattenspegel måste utredas.
•• Trafiksäkerhetsåtgärder bör ske i enlighet förslag i trafik- och bullerutredningen.
•• Höga bullerskydd alternativt begränsad trafik bör inrättas vid
Ragvaldsbovägen, för att bostäderna där inte ska utsättas för buller
över riksdagens riktvärde.
•• Yttervägg, uteluftdon och fönster bör utformas med hög ljudreduktion, för att minimera buller i inomhusmiljö.
•• Planbestämmelser bör utföras med krav på tillräcklig höjdsättning av
området och av mark och byggnader.
•• Grundvattenrör bör installeras på området, för att kontrollera grundvattennivåer och- tryck. Föreslås både i dagvattenutredning och i
geoteknisk förundersökning.
Konsekvenser av nollalternativ
+/- 0, Inga konsekvenser väntas med nollalternativet avseende hälsa och säkerhet.
Nollalternativet bedöms inte medföra några konsekvenser för buller
inom planområdet eftersom markanvändningen delvis fortsätter som
idag. Då nollalternativet innebär i princip oförändrad markanvändning
väntas inga halter av markföroreningar höjas. Inte heller de befintliga
markföroreningarna utgör någon risk mot människor som vistas i
området. Nollalternativet bedöms inte medföra någon förändrad risk
för skred eller ras inom planområdet.
Trafikflödena ökar med ungefär en procent per år på väg 263, och år
2030 beräknas antalet förare vara 10 200 per årsmedeldygn. Märstarondellens framkomlighet kommer att minska även med nollalternativet, på grund av planerade exploateringar framför allt i
Märstaområdet. Planområdets aktiviteter bidrar dock inte till ökad trafikmängd, och trafiksäkerheten till och från området bedöms inte förändras nämnvärt. Inga förändrade risker i samband med transport av
farligt gods bedöms uppstå med nollalternativet.
Eftersom skogen är produktionsskog kommer den att förändras i takt
med att den åldras, avverkas och växer upp igen. En kalare skog är
sämre på att ta upp överflödigt regn- och smältvatten och har sämre
förmåga att rena och kyla luft än vad en rikare skog är. I ett längre perspektiv bedöms dock översvämningsrisk och luftreglering inte påverkas
märkbart.
45
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Begränsad klimatpåverkan
• Sigtuna kommun ska bidra till att halten
av växthusgaser i atmosfären i enlighet
med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som
innebär att människans påverkan på
klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska
uppnås på ett sådant sätt och i en
sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen
säkerställs och andra mål för hållbar
utveckling inte äventyras. Utsläppen av
koldioxid från all verksamhet inom
Sigtuna kommuns geografiska område
(exkl utrikes flyg) ska år 2020 vara
minst 40 procent lägre än 1990.
Frisk luft
• I Sigtuna kommun ska luften vara så
ren att människors hälsa, växter, djur
och kulturföremål inte skadas och att
den biologiska mångfalden bevaras.
Giftfri miljö
• Miljön i Sigtuna kommun ska vara fri
från ämnen och metaller som skapats i
eller utvunnits av samhället och som
kan hota människors hälsa eller den
biologiska mångfalden. Halterna av
naturfrämmande ämnen är nära noll och
deras påverkan på människors hälsa
och ekosystemen är försumbar.
Halterna av naturligt förekommande
ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
Miljöpåverkan ska särskilt uppmärksammas vid upphandling.
Ingen övergödning
• I Sigtuna kommun ska halterna av
gödande ämnen i mark och vatten inte
ha någon negativ inverkan på
människors hälsa, förutsättningarna för
biologisk mångfald eller möjligheterna
till allsidig användning av mark och
vatten.
Levande sjöar och vattendrag
• Sjöar och vattendrag i Sigtuna kommun
ska vara ekologiskt hållbara och deras
variationsrika livsmiljöer ska bevaras.
Ekosystemens naturliga produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska
och vattenhushållande funktion ska
bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas.
Konsekvensernas relation till
miljömålen
Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton
miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Etappmålen är steg på vägen
för att uppnå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. I Sigtuna
kommuns miljöprogram finns antagna kommunala miljömål som ska
bidra till att uppfylla de nationella miljömålen. De kommunala miljömål som är relevanta för planen listas i faktarutor i detta kapitel. En
bedömning görs av huruvida planförslaget är förenligt med miljömålen.
Miljömålen Myllrande våtmarker, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt och
Säker strålmiljö är inte med i analysen eftersom de inte bedöms vara
relevanta för planen.
Planens konsekvenser i relation till Begränsad klimatpåverkan
och Frisk luft
Planen bedöms motverka miljömålet eftersom en stor del av boende
inom området bedöms bli bilburna. Enligt Sweco (2014) uppskattas
44 procent av de resor som alstras från området ske med bil. Tillgången
till cykel- och gångvägar med god koppling till befintliga vägnät skapar
samtidigt incitament för resor med annat än bil.
Bedömningen beror av kollektivtrafikens utformning. Ett avstånd på
över 400 meter från bostad till busshållplats är för långt och uppmuntrar inte i tillräckligt hög grad till kollektiva resor. Om busshållplatser placeras på ett mindre avstånd och turtätheten ökar bedöms
miljömålet inte motverkas.
Planens konsekvenser i relation till Giftfri miljö
Planen bedöms verka i miljömålets riktning, under förutsättning att
giftfria material används vid byggnation. Om certifieringen Miljöbyggnad eller Svanen tillämpas kan planen i ännu högre grad bidra till
målets uppfyllnad. Inga miljöfarliga verksamheter finns planerade
inom området, och inga betydande nivåer av markföroreningar förekommer.
Planens konsekvenser i relation till Ingen övergödning samt
Levande sjöar och vattendrag
Planen bedöms verka i miljömålets riktning eftersom dagvattenhanteringen bedöms vara välutformad. Efter dagvattenrening väntas halten
av fosfor öka en aning jämfört med idag, men kvävehalten minskar
desto mer. Även halten av övriga undersökta föroreningsämnen samt
suspenderade ämnen minskar i och med dagvattenhanteringen.
Bedömningen förutsätter att åtgärder i dagvattenutredningen efterföljs.
Planens konsekvenser i relation till Grundvatten av god kvalitet
Detta bedöms när underlag finns tillgängliga.
Planens konsekvenser i relation till Levande skogar
Planen bedöms verka i miljömålets riktning då nyckelbiotopen sparas
och ges visst skydd, vilket gör att dess värden för biologisk produktion
bevaras och tillåts att utvecklas. Under förutsättning att skogsbryn
sköts finns goda möjligheter för den biologiska mångfalden att
utvecklas även kring bostäder, parker och torg. De sociala värdena, i
46
form av rekreationsmöjligheter, tas tillvara i planen bland annat genom
stigarnas koppling till närliggande naturreservat.
Planens konsekvenser i relation till Ett rikt odlingslandskap
Planen bedöms motverka miljömålet eftersom tätortsnära jordbruksmark tas i anspråk och dess värde för livsmedelsproduktion förloras.
Kulturlandskapet omvandlas till bebyggd miljö och möjligheterna att
återgå till jordbrukslandskap försvinner för större delen av planområdet.
Planens konsekvenser i relation till God bebyggd miljö
Planen bedöms verka i miljömålets riktning, under förutsättning att
cykelplanen efterföljs. Den upplevda tryggheten inom området upplevs
god, på grund av kvartersstrukturen med belysta gator och ett trafiksäkert gång- och cykelnät. Tillgången till närliggande skogar samt parker
och torg medför goda möjligheter till rekreation och en hälsosam livsstil.
Om certifieringen Miljöbyggnad eller Svanen tillämpas för byggnationen blir planens bidrag till miljömålets uppfyllnad större.
Bedömningen beror av kollektivtrafikens utformning. Ett avstånd på
över 400 meter från bostad till busshållplats är för långt och medför att
planens bidrag till uppfyllande av miljömålet minskar.
Planens konsekvenser i relation till ett rikt växt- och djurliv
Planen bedöms verka i miljömålets riktning framför allt då nyckelbiotopen sparas och ges visst skydd. En del naturmiljö försvinner, men
eftersom kvarvarande skogsbryn ska bevaras och skötas finns goda möjligheter kvar för biologisk mångfald att utvecklas. Varken luft eller
vatten där dagvatten avrinner väntas påverkas negativt av planen.
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Grundvatten av god kvalitet
• Grundvattnet i Sigtuna kommun ska ge
en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö
för växter och djur i sjöar och vattendrag. Enskild avloppsbelastning på
sjöar, vattendrag och grundvatten ska
minska. Grundvattentillgångarna ska
skyddas från lokaliseringar av
verksamheter som kan riskera att
påverka grundvattnet negativt.
Levande skogar
• I Sigtuna kommun ska skogens och
skogsmarkens värde för biologisk
produktion skyddas. Den biologiska
mångfalden ska samtidigt bevaras samt
kulturmiljövärden och sociala värden
värnas. Det gäller även i de fall skogen
utnyttjas som förnybar naturresurs.
Ett rikt odlingslandskap
• I Sigtuna kommun ska odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för
biologisk produktion och livsmedelsproduktion skyddas. Den biologiska
mångfalden och kulturmiljövärdena ska
samtidigt bevaras och stärkas.
God bebyggd miljö
• Sigtuna kommuns bebyggda miljö skall
utgöra en god och hälsosam livsmiljö
samt medverka till en god regional och
global miljö. Natur- och kulturvärden
skall tas tillvara och utvecklas även i
den bebyggda miljön. Byggnader och
anläggningar skall lokaliseras och
utformas på ett miljöanpassat sätt och
så att en långsiktigt god hushållning
med mark, vatten och andra resurser
främjas. Gång- och cykelvägar samt
kollektivtrafiken ska utvecklas så de blir
attraktiva alternativ till bilen och
utrymmet för produktion och användning av förnybar energi ska utvidgas.
Rikt växt- och djurliv
• I Sigtuna kommun ska vi ha ett rikt
växt- och djurliv. Den biologiska
mångfalden ska bevaras genom att
arternas livsmiljöer och ekosystemens
funktioner och processer värnas, bland
annat genom att förhindra belastning
på ekosystemen av vatten- och
luftföroreningar och genom en aktiv
naturvård. Naturen med dess växter,
djur och övriga organismer är en
väsentlig del i människans livsmiljö och
en grund för vår hälsa och välfärd. Arter
skall kunna fortleva i långsiktigt
livskraftiga bestånd med tillräcklig
genetisk variation.
47
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Hållbarhet
En översiktlig hållbarhetsanalys har gjorts för hela stadsdelen och
beskrivs i bilaga 1. Här följer en kort sammanfattning och förslag på
förstärkningar av hållbarheten.
Sigtuna stadsängar bedöms kunna leva upp till högt ställda krav på en
hållbar stadsutveckling. Planen är ambitiös i gestaltning och utformning av gaturummen och de offentliga platserna. En hög standard hålls
gällande energi och omhändertagande av dagvatten och tillgången till
rekreativa funktioner är god. Dessa bemärkelser bidrar till att skapa en
hållbar stadsdel. Även om stadsdelens struktur och innehåll är hållbara
är dock områdets koppling till både närliggande stadsdelar och till
resten av regionen sämre. Detta får konsekvenser för både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.
Förslag till förstärkning av hållbarhet/kopplingar:
•• Begränsa handelsplatsens direkta tillgänglighet med bil.
•• Utveckla Uppsalavägen till promenadvänlig och cykelvänlig stadsgata.
•• Utveckla nya kopplingar med centrala Sigtuna över Ragvaldsbovägen
mot bl. a. Bergvägen och Fornborgsvägen i Brännbo.
•• Undersök möjligheterna att koppla genomgående buss- och biltrafik
mellan Sigtuna stadsängar och Hällsbo.
48
Uppföljning
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Här ges förslag till hur planens påverkan och konsekvenser ska följas
upp, d.v.s. vilka metoder som ska användas för uppföljning och vilka
åtgärder som kan vidtas för att dessa skador inte ska uppstå.
Hållbarhet
Bevaka att det framtagna miljö- och gestaltningsprogrammet följs för
att stadsdelens strukturer sk bli hållbara.
Dagvattenhantering
Bevaka att reningen av befintligt och planerat dagvatten med dagvattenlösningar får önskad effekt.
Kommunen ska följa upp projekteringen av dagvattenanläggningarna
för att försäkra sig om en god utformning av dessa. Man ska vidare
underhålla dagvattenlösningarna regelbundet samt följa upp deras prestanda för att försäkra sig om ett minskat närsaltutsläpp och att utsläpp
av metaller och andra föroreningar inte överskrider riktvärden.
Bullernivåer
Kommunen ska följa upp att överenskomna riktvärden för buller innehålls för bostäder och uteplatser.
Risker transport av farligt gods
Kommunen ska följa upp att de riskreducerande åtgärderna är genomförda.
Luftkvalitetsnormer
Kommunen ansvarar för kontroll av luftkvalitet. Detta bör ske genom
mätningar och modellberäkning, alternativt skattning, kontrollera att
miljökvalitetsnormer uppfylls. Till hjälp finns Naturvårdsverkets
handbok.
Grönstrukturen
Den föreslagna grönstrukturen måste bevakas i samtliga planärenden.
Intrång i grönstrukturen bör följas upp för att kunna beskriva långsiktiga och kumulativa effekter.
49
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Referenser
Tryckta källo
Arkeologistik AB, 2014. Norra Sigtuna stad - Arkeologisk utredning. Rapport 2014:38.
Artdatabanken. 2014. Uttag av rödlistade arter, augusti 2014.
Bjerking AB. 2014. Norra Sigtuna stad dagvattenutredning.
Ekologigruppen AB. 2009. Norra Sigtuna. Bedömning av natur- och upplevelsevärden.
Ekologigruppen AB. 2010. Järvakilen. Prioritering av regionala värden i grönstrukturen.
Ekologigruppen AB, 2013. Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för utveckling av
Venngarns slottsområde. Granskningsversion.
LVF 2010. Luftföroreningskartor för Sigtuna (2003 - 2010). http://www.slb.nu/lvf/
Naturvårdsverket. Natura 2000-naturtyper.
NCC. 2014. Energistrategi Norra Sigtuna.
Riksantikvarieämbetet, 2014. Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk
bedömning, version 4.1. Stockholm.
Sigtuna kommun. Naturinventering Sigtuna kommun.
Sigtuna kommun. 2013. Planprogram Norra Sigtuna stad Omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl. i Sigtuna stad och kommun, Stockholms
län. Dnr Btn 2012/0010-214:S.
Sigtuna kommun/NCC. 2012. Visionsrapport - Utveckling av Norra Sigtuna Stad,
december 2012.
Sigtuna kommun. 2014. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun - hållbarhet i en växande
kommun.
Sigtuna kommun/NCC. 2015. Miljö- och gestaltningsprogram Sigtuna Stadsängar.
SMHI, 2014. Vindkartering av Norra Sigtuna stad. Rapport nr 2014-47.
Strategisk Arkitektur. 2014. NCC Boende. Norra Sigtuna Stad - Grönstruktur 2014 09
09.
Strategisk Arkitektur. 2014. NCC Boende. Norra Sigtuna Stad - Parkering 2014 09 03.
Strategisk Arkitektur. 2014. NCC Boende. Norra Sigtuna Stad - Gatustruktur 2014 11
18.
Strategisk Arkitektur. 2015. Illustrationsplan Sigtuna stadsängar, detaljplan 1.
Sweco, 2014. Norra Sigtuna Stad - Analys av gatustruktur. Rapport 2014-12-04.
TMR, 2012. När, vad och hur? Svaga gröna samband i Stockholmsregionens gröna kilar.
Wikström, A. 2012. Kulturhistoriska miljöer Norra Sigtuna stad. Rapport 53, Sigtuna
museum, Sigtuna.
ÅF Infrastructure AB. 2014. Trafikbullerutredning Norra Sigtuna, Sigtuna kommun.
ÅF Infrastructure AB. 2014. Riskutredning farligt gods på väg 263, Norra Sigtuna stad,
Sigtuna kommun.
ÅF Infrastructure AB. 2015. Riskutredning farligt gods på väg 263, Norra Sigtuna stad,
Sigtuna kommun.
Digitala källor
Riksantikvarieämbetets Fornsök. www.fmis.raa.se
Trafikverket, 2014. Riksintressenkartor. https://riksintressenkartor.trafikverket.se/weave/
riksintressen.html
50
Muntliga källor
Kim Hultén, NCC
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Sebastian Lembke, NCC
Kerstin Lindgren, Bjerking
Magnus Lundström, Strategisk Arkitektur
Jan Ytterborn, Strategisk Arkitektur
Claes Palm, Sigtuna kommun
Jan Franzén, Sigtuna kommun
Katarina Forslöw, Sigtuna kommun
Christina Bolinder, Sigtuna kommun
Henrik Örn, NCC
GIS- och kartmaterial
PDS-portal
51
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
Bilaga 1. Hållbarhetsanalys
Denna hållbarhetsanalys är översiktlig och avser hela stadsdelen (detaljplan 1 och 2 samt framtida möjliga utbyggnader).
Sammanfattning
Sigtuna stadsängar bedöms kunna leva upp till högt ställda krav på en
hållbar stadsutveckling. Planen är ambitiös i gestaltning och utformning av gaturummen och de offentliga platserna. En hög standard hålls
gällande energi och omhändertagande av dagvatten och tillgången till
rekreativa funktioner är god. Dessa bemärkelser bidrar till att skapa en
hållbar stadsdel. Även om stadsdelens struktur och innehåll är hållbara
är dock områdets koppling till både närliggande stadsdelar och till
resten av regionen sämre. Detta får konsekvenser för både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.
Förslag till förstärkning av hållbarhet/kopplingar:
•• Begränsa handelsplatsens direkta tillgänglighet med bil.
•• Utveckla Uppsalavägen till promenadvänlig och cykelvänlig stadsgata.
•• Utveckla nya kopplingar med centrala Sigtuna över Ragvaldsbovägen
mot bl. a. Bergvägen och Fornborgsvägen i Brännbo.
•• Undersök möjligheterna att koppla genomgående buss- och biltrafik
mellan Sigtuna stadsängar och Hällsbo.
Social hållbarhet
Grönstruktur för rekreation
Möjligheterna till naturrekreation är rik i närområdet. I omgivningarna
finns mycket god tillgång till bostadsnära natur av olika kvaliteter. Viss
befintlig rekreativ grönstruktur tas i anspråk för bebyggelse, samtidigt
skapas nya kvalitéer. Gågatan, de två torgen, Naturparken och Aktivitetsparken räknas som lokalparker. En stadsdelspark planeras i sydväst
och de omgivande skogsområdena räknas som bostadsnära skog. Nya
motions- och skidspår föreslås där befintliga spår tas i anspråk för
bebyggelse. En vindstudie har genomförts och som visar på att hela
stadsdelen kommer att få goda vindförhållanden.
Samtidigt som de boende i Sigtuna stadsängar ges goda möjlighet till
rekreation både inom och utanför stadsdelen kan de boende i södra
Sigtuna få en något sämre tillgång till närnatur, då förslaget innebär att
närnatur tas i anspråk. Detta kan i viss mån kompenseras av ny stadsdelspark, torg och aktivitetspark i den nya stadsdelen. Det blir dock
nödvändigt att utvecklas nya förbindelser över Ragvaldsbovägen, till
södra Sigtuna så att tillgängligheten till dessa kvalitéer ska bli reell även
för boende utanför den nya stadsdelen.
Identitet
Den föreslagna strukturen är småskalig och har möjlighet att skapa en
stark egen identitet, med omsorgsfull gestaltning och med inriktningen
mot klimatneutralt byggande. Gaturummen är små och sammankopplade och hänsyn tas i huvudsak till landskapets karaktär och topografi.
Det småskaliga och tydliga gatunätet kan spegla strukturen i de centrala, och historiska, delarna av Sigtuna. Planförslaget tar hänsyn till
52
historiska lämningar som finns i området. Kopplingen till platsens historia förstärks exempelvis genom förslag på namngivningen av platsen
Gretas torg, som är hämtat från den historiska platsen Gretas Hol.
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
En viktig aspekt i identitetsskapandet kommer att vara hur delarna
med handel vid väg 263 utformas. Om dessa inte integreras i stadsdelen kommer personer utifrån endast att se och uppleva stadsdelen
som en extern handelsplats snarare än en levande stadsdel med egen
karaktär och identitet.
Möten, trygghet och lokalt engagemang
Stadsstrukturen blir småskalig och tät med en blandning av bostadstyper och funktioner. Småskaligheten med hus vända mot gatan skapar
trygga gaturum. Kvartersmarken väntas bli tydligt avgränsad, med tydliga gränser mellan privata ytor och allmänna gaturum och platser,
vilket innebär att även människor som är lokalt boende kan känna sig
välkomna att promenera i området. Gågatan och torgen planeras få
funktioner som kan locka människor. Aktivitetsparken och stadsdelsparken får också många nya funktioner och har potential att bli
nya gröna mötesplatser.
Tyngdpunkten gällande målpunkter och service återfinns dock på Silvertorget i sydöst. I och med att dagligvaruhandel och kommersiell service fokuseras hit kommer det vara här som det blir mest folkliv.
Eftersom platsen anpassas för att vara lättillgänglig med bil finns möjlighet till stor genomströmning av människor men också en viss risk
att platsen får karaktären av extern handelsetablering som inte berikar
eller involverar stadsdelen. För att undvika detta måste kopplingarna
till södra Sigtuna utredas, särskilt för gång och cykel.
Hälsa och säkerhet
Möjligheterna att leva ett hälsosamt och säkert liv i Sigtuna stadsängar
är goda. Gatusektionerna hålls smala med låga hastighetsbegränsningar
vilket borgar för god trafiksäkerhet. Området är utformat och beläget
så att någon genomfartstrafik inte uppstår, i kombination med låga
hastigheter borde bullernivåer kunna hållas låga. Det är viktigt att passagerna över Ragvaldsbovägen för gångtrafikanter och cyklister kan
göras säkra. Risken för översvämning från Mälaren är obefintlig,
däremot finns risk för höga flöden vid kraftiga regn. Med den dagvattenhantering som planeras i området samt de åtgärder för lägsta
nivå på hus bedöms riskerna kopplade till kraftiga regn kunna hanteras.
Ekologisk hållbarhet
Transportenergi
För att skapa förutsättningar för en stadsdel med låg förbrukning av
transportenergi gäller att de boende har tillgång och närhet till vardagens funktioner samt tillgängliga och effektiva hållbara transportalternativ. Strukturen i Sigtuna stadsängar är tät och rymmer många nya
bostäder, det skapar bra förutsättningar för lokal service inom stadsdelen. Behovet av förbättrad service för södra Sigtuna gör också att
kundunderlaget för kommersiell service ökar. Även offentlig service i
form av förskola planeras i stadsdelen.
En förutsättning för att hålla nere förbrukningen av transportenergin
är att det finns attraktiva och effektiva gång- och cykelstråk så att de
53
MKB Sigtuna stadsängar
granskningshandling
boende inte är beroende av att ta bilen för att ta sig till målpunkter.
Gång- och cykelnätet är väl utvecklat inom planen och det går att nå
alla målpunkter till fots eller med cykel. Det skulle kunna gå att öka
kopplingarna till aktivitetsparken samt mellan de mest västliga delarna
av småhusområdet och resten av stadsdelen. Den största bristen ligger
dock i de få kopplingarna till omgivande stadsdelar.
Området föreslås få busskoppling till Uppsala, Märsta och centrala Sigtuna. För att nå regioncentrum krävs bussresa till Märsta och därifrån
pendeltåg mot Stockholm. Det är oklart exakt hur kollektivtrafiken
kommer att försörja området, men någon form av ny bytespunkt, som
eventuellt får nya direktförbindelser med Märsta - Arlanda, planeras.
Det är tveksamt hur attraktiv kollektivtrafiken kommer kunna bli för
de boende i utkanternas småhusområden.
Den planerade handelsplatsen bedöms få en begränsad tillgänglighet
för gång- och cykeltrafikanter från andra stadsdelar. Det finns en risk
att en del handel till fots och cykel i centrala Sigtuna ersätts av bilburen
handel i Sigtuna stadsängars handelsplats.
Kretsloppssystem och miljöteknik
I visionen för Sigtuna stadsängar förslås bebyggelsen vara klimatsmart
och byggnader miljöcertifieras. Det borgar för en energieffektivitet
inom bebyggelsen. Energiförbrukning ska hållas låg exempelvis genom
individuell mätning av energiförbrukning, lokala och förnyelsebara
energikällor m.m. Energiförsörjningen hanteras i den framtagna energistrategin. Denna innehåller fyra olika strategier för hur energianvändningen ska hållas låg.
Dagvattenhantering kommer att ske lokalt och öppen dagvattenhanteringen ska vara en del av gestaltningen i området. Området får två dagvattendammar/dagvattenanläggningar. I stadsparken utnyttjas
dagvattendammen/dammen som en rekreativ tillgång.
Vatten och avlopp kopplas till det kommunala nätet.
Grönstruktur för ekosystemtjänster
Naturmark kommer att tas i anspråk, men det finns en ambitiös plan
på hur naturmark ska sparas och spridningssamband ska bibehållas.
Blåstruktur för ekosystemtjänster
Det finns inga ytvatten i området idag men ytlig utformning av dagvattenhantering planeras. Rekreativa dammar planeras att anläggas för
att eventuellt ta emot dagvattnet från området. Recipienten för dagvatten är Mälaren. Utgångspunkten är att dagvattenflödet eller
mängden föroreningar ut från området inte ska öka efter exploateringen. Recipienten kommer alltså inte att påverkas mer än i dagsläget.
Ekonomisk hållbarhet
Lokala verksamheter och lokal ekonomi
Planerna för Sigtuna stadsängar möjliggör både kommersiella och
offentliga verksamheter. Verksamhetslokalerna fokuseras till områdets
sydvästra utkant där det görs plats för både handel och kontor. Denna
handelsplats planeras så att den lätt kan angöras med bil och ska locka
fler än bara boende i Sigtuna stadsängar. Några lokaler för handel planeras i bottenplan vid den lite större gatan som går från handelsom-
54
rådet och in i stadsdelen. Förutom den planerade förskolan hamnar
lokaler för offentlig service i östra delen intill aktivitetsfältet.
MKB Sigtuna stadängar
granskningshandling
Verksamhetslokaler i området har potential att stärka stadsdelen och
bidra till ett mer levande stadsrum. Verksamheter, inte bara av kommersiell karaktär, kan utgöra viktiga möjliga mötesplatser. Då verksamhet och handel i detta fall förläggs till områdets utkant kan det i
första hand utgöra ett viktigt komplement för handeln i Sigtuna snarare än en faktor som skapar ett levande Sigtuna stadsängar. Genom att
fundera över placering och utformning skulle dessa båda kunna kombineras.
Stadsdelen planeras som något avskild från övriga stadsdelar och det
kan inte förväntas någon genomströmning av icke lokalt boende människor som skulle kunna vara kunder i kommersiella verksamheter. En
GC-väg planeras mellan stadsdelen och Hällsbo. Med en bussförbindelse till Hällsbo kunde genomströmningen stärkas ytterligare i båda
stadsdelarna.
Långsiktig resursförvaltning
Den nya stadsdelens centrala delar består av en tät rutnätsstruktur,
vilket borgar för effektivt markutnyttjande. En sådan struktur är flexibel och kan lättare anpassas till förändrad markanvändning. Strukturen medger också en effektiv utveckling av nät för bl.a VA, vägar och
bredband. De yttre delarna med småhus har dock en annan struktur
som är svårare att anpassa och bygga till i framtiden. Stora delar av
planförslaget är förlagt på jordbruksmark. Jordbruksmark är av stor
betydelse för nutida och framtida livsmedelsförsörjning. Området har i
översiktsplanen pekats ut som lämpligt för exploatering. De svaga
kopplingarna till omgivande stadsdelar gör dock att hållbarheten i förslaget försvagas.
Folkhälsa
Tillgången och tillgängligheten till naturrekreation ger möjligheter till
en aktiv fritid för de boende i Sigtuna stadsängar. Vardaglig service i
form av dagligvaruhandel och förskola finns i området på gångavstånd
och goda gång- och cykelmöjligheter inom stadsdelen kan uppmuntra
invånarna att röra sig i sin vardag. Det är sannolikt att många ändå
kommer välja att ta bilen för att göra även vardagliga ärenden, men att
stadsdelen trots allt medger ett liv med god service utan bil.
Projektekonomi
Sigtuna stadsängar är ett stort utbyggnadsprojekt. Det planeras i två till
tre etapper där majoriteten av bostäderna och alla verksamhetslokaler
byggs i ett första skede. Mindre etapper är möjliga att genomföra om
marknadsläget kräver detta. Läget bedöms vara relativt attraktivt i och
med närheten till Sigtuna. Den ambitiösa utformningen, gestaltningen
och satsningarna på miljö och mötesplatser utgör viktiga attraktionskvalitéer. Projektet bedöms inte ha några kostsamma tröskelinvesteringar.
55