Bilagor 6 och 9 f-lista LS 2015-05-27

Bil 6
Version 2015-05-04
Utbildningsbokslut 2014
-Sammanställning och analys av vissa utbildningsinsatser inom landstinget Västmanland
Enheten för kunskapsstyrning och utbildning, EKU
Upplysningar kan lämnas av utvecklaren Jonas Lostelius.
Innehållsförteckning
Landstingets utbildningsuppdrag ............................................................................................... 2
Syftet med ett utbildningsbokslut ............................................................................................... 3
Avgränsning ............................................................................................................................... 4
Organisation, samverkan och lärandemiljöer ............................................................................. 5
Utbildningsinsatser ..................................................................................................................... 7
Gymnasieutbildning ............................................................................................................... 7
Medellånga vårdutbildningar och liknande ............................................................................ 7
Läkarstudenter ........................................................................................................................ 8
Praktik under utbildning vid lärosäte i annat land.................................................................. 9
Allmäntjänstgörande läkare (AT-läkare) ............................................................................... 9
Specialiseringstjänstgörande läkare (ST-läkare) .................................................................... 9
Specialiseringstjänstgörande tandläkare (ST-tandläkare) .................................................... 10
Praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP) .......................................................................... 10
Särskilda satsningar .............................................................................................................. 11
Finansiering av doktorander ............................................................................................. 11
Kompletterande underläkartjänstgöring (KULT)............................................................. 11
Landstingsövergripande SPUR-inspektion ...................................................................... 11
Övrigt ................................................................................................................................... 12
Volymer .................................................................................................................................... 13
Analys....................................................................................................................................... 15
VFU- och praktikveckor....................................................................................................... 15
AT med mera ........................................................................................................................ 15
Intäkter och investeringar/kostnader .................................................................................... 15
Utvecklingsförslag ................................................................................................................... 16
1
Landstingets utbildningsuppdrag1
Landstinget Västmanlands (Ltv) utbildningsuppdrag omfattar all landstingsfinansierad vårdverksamhet. Inom uppdraget ryms både utbildningstjänster och utbildningsplatser. I uppdraget ingår att landstinget ska verkställa den verksamhetsförlagda delen av gymnasieutbildning
inom vård och omsorg, inom medellånga vårdutbildningar samt inom läkarutbildning, att
utbilda AT-läkare och PTP-psykologer så att dessa når legitimation samt att utbilda ST-läkare
och ST-tandläkare så att dessa blir specialister. I uppdraget ligger också att aktivt samverka
med skolhuvudmän och lärosäten i utvecklingen av framtida vårdutbildningar och att främja
utvecklingen av goda lärandemiljöer. Goda lärandemiljöer är ett sätt att möta de kvalitetskrav som ställs på respektive utbildning och eventuella verksamhetsförlagda utbildningsplatser/praktikplatser. Även att ha en ändamålsenlig stödorganisation runt utbildningarna är en
viktig faktor för att nå tillräcklig kvalitet i utbildningarna och i verksamhetsförlagd utbildning
(VFU)/praktik.
1
De formella grunderna för landstingets utbildningsuppdrag ges huvudsakligen av Hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) där det i § 15 anges att det i landstingen ska finnas möjligheter till anställning för läkares allmäntjänstgöring i sådan omfattning att alla läkare som avlagt läkarexamen och läkare med utländsk utbildning som
föreskrivits allmäntjänstgöring ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation som läkare.
Vidare anges att det i landstingen ska finnas möjligheter till anställning för läkares specialiseringstjänstgöring i
en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av läkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet. I § 26 b anges att landstingen och kommunerna ska medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Landstingen och kommunerna skall i dessa frågor, i den omfattning som behövs, samverka med
varandra samt med berörda universitet och högskolor.
I Ltv:s landstingsplan (diarienummer LTV140556, daterad 2014-12-17, sidan 33) anges att landstinget har en
central roll i den högre utbildningen och att högre utbildning avser studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) där landstinget har ett VFU-avtal med högskola eller universitet. Vidare anges att högre
utbildning också avser anställda i landstinget som genomgår viss typ av utbildning såsom PTP-psykologer, AT-,
ST-läkare samt ST-tandläkare. Avslutningsvis nämns i avsnittet i landstingsplanen att ett väl utfört utbildningsuppdrag är av betydelse för landstingets förmåga att klara framtida kompetensförsörjning.
2
Syftet med ett utbildningsbokslut
I utbildningsbokslutet samlas och tydliggöras de utbildningsinsatser som utförs inom landstingets utbildningsuppdrag samt relaterade intäkter och investeringar/kostnader.2 Allt detta
analyseras i syfte att identifiera möjliga åtgärder och strategier för kvalitetsutveckling och
för ett bättre utnyttjande av landstingets kompetens. Bokslutet är inte att betrakta som ett
ekonomiskt bokslut som har varit föremål för revision utan ska mer ses som en årsrapport.
Förhoppningen är att utbildningsbokslutet ska bidra till att beskriva hur väl landstingets utbildningsuppdrag utförs, vilket i sin tur kan vara ett bidrag i arbetet med att klara landstingets framtida kompentensförsörjning. En indirekt effekt av ett utbildningsbokslut kan också
vara att utbildningsfrågorna får bättre förutsättningar att lyftas högre upp på dagordningen.
Givet att Landstinget Västmanland inte är ensam intressent i utbildningssfären finns en del
externa förväntningar och förhoppningar på att landstinget redovisar inte bara ett utbildningsbokslut i text utan också ett utbildningsbokslut som visar att utbildningsmedel används
till rätt saker. Till exempel framgår av ALF-avtalet mellan svenska staten (som representant
för ett antal universitet) och ett antal landsting att ersättningen som staten lämnar till landsting för medverkan i klinisk forskning och utbildning ska användas för de kostnader som
uppkommer vid denna medverkan.3 Därtill finns den interna instruktionen ”Statlig studerandeersättning för verksamhetsförlagd utbildning”4 som anger att ”ersättning för verksamhetsförlagd utbildning ska användas till aktiviteter/insatser som säkerställer kvaliteten i studentmottagande verksamheter inom landstinget”. Att utbildningsmedel ska följas upp framstår mot bakgrund av ovanstående som något självklart.
Ett utbildningsbokslut kan säkerligen utformas på många olika sätt. Detta är första gången
som Landstinget Västmanland gör ett samlat utbildningsbokslut på det här sättet. Därför lär
det finnas stora utvecklingsmöjligheter, inte minst avseende omfattning, uppföljning och
gränsdragningar. Även långa resor måste få börja med små steg.
2
Utbildningsbokslutet är avgränsat till landstingets hälso- och sjukvårdsområde. Se även nästa sida för en diskussion om avgränsning.
3
Avtal mellan staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utvecklingen av hälso- och sjukvården, undertecknat i september 2014, § 4.
4
Dok.nummer-utgåva 5249-2, giltigt från och med 2014-09-30.
3
Avgränsning
Landstingets utbildningsuppdrag sätter ramarna för vad som bör ingå i ett utbildningsbokslut. I den mån utbildningsuppdraget är otydligt så kommer det att försvåra upprättandet av
ett utbildningsbokslut.
Vare sig ”utbildningsinsatser som utförs inom landstingets utbildningsuppdrag” eller ”relaterade intäkter och investeringar/kostnader” är självklara begrepp som långsiktigt klarar sig
utan att definieras. Denna första gång görs emellertid inte några definitiva definitioner, ett
försök till avgränsning är att i föreliggande utbildningsbokslut fokusera på landstingets engagemang i utbildningen av högskolestudenter, AT- och ST-läkare, ST-tandläkare och PTPpsykologer samt i viss mån av elever i andra utbildningsformer. Gällande dessa utbildningsinsatser bör det vara relativt enkelt att samla in uppgifter om volymer medan intäkter och
kostnader kan vara både direkta och indirekta och inte alltid enkla att kvantifiera. Beträffande intäkter så är det exempelvis svårt att redovisa det betydande produktionstillskott
som utbildningstjänster som AT, ST och studenter för med sig.
Vidare exkluderas i 2014 års bokslut mycket av den verksamhet som Centrum för klinisk forsking och som Lärcentrum bedriver, trots att engagemanget ligger inom eller i nära anslutning till landstingets utbildningsuppdrag. Det betyder att kompetensutvecklingsinsatser som
kanske borde redovisas i ett utbildningsbokslut den här gången exkluderas.
Den organisation runt VFU som krävs för att möta Universitetskanslersämbetes kvalitetskrav
är åtminstone delvis relevant att redovisa. Detsamma kan sägas gälla organisationen runt
utbildningen av AT- och ST-läkare. Till exempel hur många som har rätt utbildningsnivå för
att organisationen ska vara ändamålsenlig och insatser för att nå dit skulle därför kunna vara
relevant att redovisa. Även all den tid som läggs på handledning och tid som läggs på aktiv
samverkan med skolhuvudmän skulle kunna vara relevant att redovisa. I arbetet med att
upprätta föreliggande utbildningsbokslut har det visat sig att praktiska skäl inte sällan försvårar insamlingen av organisationsrelaterade uppgifter.5
För att fullgöra utbildningsuppdraget krävs också lokaler, utrustning, IT-system och IT-stöd.
Det kan även finnas ytterligare kostnader. I detta utbildningsbokslut har inget fokus lagts på
dessa parametrar även om de teoretiskt kanske borde ingå.
5
LIPUS rapport (”Specialistläkarutbildningen i Västmanland”, 2014) lyfter att det råder stor olikhet mellan utbildningsgivande enheter inom Landstinget Västmanland vad gäller ST-studierektorernas roll, att STstudierektorsgruppen på landstingsnivå har ett otydligt mandat och att det saknas ett centralt ST-register som
innehåller lättillgängliga uppgifter om antalet ST-läkare, handledare och studierektorer inom de flesta specialiteter. Dessa iakttagelser tyder på att organisationsaspekter skulle kunna vara relevanta men svåra att följa upp.
4
Organisation, samverkan och lärandemiljöer
Utbildningsrådet inom Landstinget Västmanland har en sammansättning med bred förankring inom såväl landsting som akademi, representanter från akademin kommer från Mälardalens högskola, Uppsala universitet och Örebro universitet. Rådets representanter ska ha
tydligt mandat att föra sin enhets/organisations talan. Utbildningsrådet är en arena för samordnad dialog i strategiska utbildningsfrågor så att långsiktiga överväganden kan paras med
möjligheterna till verkställighet. Det är även en mötesplats för profession och akademi i syfte
att stimulera utvecklingen av framtida vårdutbildningar. Rådet har sammanträtt två gånger
under 2014 och leds av Enheten för kunskapsstyrning och utbildning (EKU). EKU bildades år
2013 med bland annat följande uppdrag6:





Leda det strategiska arbetet i enlighet med landstingets utbildningsuppdrag
Leda landstingets Utbildningsråd
Underlätta samarbete aktörer emellan vid gemensamma utbildningsinsatser
Genomföra och följa upp beslutade utbildningssatsningar
Upprätta utbildningsbokslut
Utöver ovanstående kan nämnas att EKU arbetar med att främja utvecklingen av goda lärandemiljöer. Inom Ltv har det etablerats flera tydliga lärandemiljöer varav några av dessa är:





AT-enheten
Kliniskt träningscentrum (KTC)
Klinisk undervisningsavdelning (KUA)
Studerandesalar
Studerandeteam
Även Sjukhusbiblioteket fyller en viktig funktion i sammanhanget då det utgör ett kunskapsstöd till hela landstingets hälso- och sjukvård. Några viktiga huvuduppdrag är att driva det
strategiska biblioteksarbetet framåt i enlighet med EKU:s kompetens- och utbildningsuppdrag samt att stödja medarbetare vid behov av litteratur- och informationsservice i det dagliga arbetet, vid planering samt vid studier och forskning. Vidare pågår en ständig utveckling
av goda lärandemiljöer för att öka kunskaperna hos både studenter och medarbetare. Sedan
regeringen i budgetpropositionen hösten 2014 aviserade en utbyggnad av flera av landets
vårdutbildningar fram till 2018 har ett arbete påbörjats på EKU med att skissa på förslag på
lärandemiljöer som kan hantera fler VFU-studenter med bibehållen eller ökad kvalitet.
För att skapa tydliga och långsiktiga samarbeten som främjar utbildningsuppdragets uppfyllande har Ltv skapat styrdokument och ingått avtal med flera parter. Ltv har avtal avseende
utbildningar till:7



Arbetsterapeut
Audionom
Barnmorska
6
Landstingsdirektörens beslut ”Högre utbildning i Landstinget Västmanland”, LTV120355, 2012-04-04.
Det kan vara så att studenter från fler studentgrupper gör VFU/praktik inom landstinget utan att det finns ett
upprättat avtal. Ett exempel är psykologstudenter som efter egen förfrågan tas emot. Ltv saknar här avtal med
ett lärosäte.
7
5








Biomedicinska analytiker
Fysioterapeut
Logoped
Läkarer (från Uppsala universitet och från Wroclaw, Polen)
Röntgensjuksköterska
Sjuksköterska
Socionom
Specialistsjuksköterska inom
o Anestestivård
o Distriktsjuksköterska
o Intensivvård
o Operationssjukvård
o Psykiatrisk vård
Däremot har det under 2014 blivit tydligt att inte alla avtal finns samlade i ledningssystemet,
att olika avtal är olika aktuella/relevanta och att den systematiska uppföljningen av avtal kan
variera mycket. Utöver ovanstående avtal finns avtal avseende finansering av doktorander
vid Mälardalens högskola (MDH) och avtal avseende samverkan gällande kliniska adjunkter.
Den pågående doktorandsatsningen nämns mer utförligt längre fram. Gällande de kliniska
adjunkterna som var aktiva under 2014 var samtliga utbildade på magisternivå. Landstingets
kostnad för adjunkterna uppgår för 2014 till cirka 750000 kr8. De kliniska adjunkterna ingår i
den organisation för att stödja lärandet under VFU:n inom sjuksköterskeprogram, specialistsjuksköterskeutbildning och barnmorskeprogram som Ltv och Akademin för hälsa, vård och
välfärd (HVV) på MDH har enats om. Följande kompetenser ingår i organisationen:





Kliniska adjunkter
Huvudhandledare med utökat utbildningsuppdrag
Huvudhandledare
Handledare
Studierektor för VFU
Huvudhandledare och handledare avsätter tid för handledning och inom stora delar av
landstinget konteras tid för handledning mot VFU-intäkter. Hur mycket tid som läggs på huvudhandledning och handledning redovisas inte i föreliggande bokslut på grund av uppföljningssvårigheter.
Intentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning i Ltv finns upprättat
tillsammans med HVV. Intentionsdokumentet är en konkretisering av avtalen mellan Ltv och
HVV avseende sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och barnmorskeutbildningarna samt
avseende fysioterapeututbildningen, och behandlar kvalitetsaspekter och det fortsatta arbetet. Mot slutet av 2014 har det påbörjats ett arbete tillsammans med HVV för att skriva fram
en övergripande handlingsplan (eller riktlinje) för högskolemässig VFU för sjuksköterskestudenter inom Landstinget Västmanland9. På lägre organisatoriska nivåer finns redan idag på
sina håll handlingsplaner och instruktioner upprättade.
8
Uppgiften är hämtad från ekonomisystem vilket innehåller kostnaden för fyra av fem adjunkter. Troligen saknas vid upprättande av bokslutet en faktura som avser det fjärde kvartalet.
9
Under inledning av 2015 har handlingsplanen vidgats till att även innefatta specialistutbildningar och fysioterapeuter.
6
Utbildningsinsatser
Gymnasieutbildning
Via en överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Västmanland och Västmanlands
kommuner/gymnasieförbund avseende arbetsplatsförlagt lärande (APL) inom Vård- och omsorgscollege Västmanland (VO), tillhandahålls utbildningsplatser för undersköterske- och
skötarelever inom landstinget. Studierektor för VFU (anställd på EKU) ansvarar för samordningen av dessa. Till den här gruppen räknas i utbildningsbokslutet även medicinska sekreterare. Utbildningen till medicinsk sekreterare kan fullgöras som gymnasieelev, som yrkeshögskoleutbildning eller som högskoleutbildning.10
Målet för gymnasial utbildning och yrkeshögskoleutbildning är att bedriva arbetsplatsförlagt
lärande (APL) och lärande i arbetslivet (LIA) av hög kvalitet för alla elever/studerande med
inriktning mot hälso- och sjukvård. Viktiga faktorer för att uppnå målet är att:





I avtal (till exempel samverkansavtal med VO) säkerställa att tillgången till antalet utbildningsplatser överensstämmer med utbildningsanordnarnas behov
Utbildningsplatser administreras via placeringsprogrammet ”KliPP”
Handledarnas pedagogiska och ämnesmässiga kompetens är i överensstämmelse
med vad som anges i samverkansavtal med VO
Delta i utvärderingar gällande APL och LIA
Utveckla en lärandemiljö omfattande:
o Yrkesmässig och pedagogisk kompetens och tid avsatt för utbildningsuppdraget
o Satsning på medarbetare med utbildningsuppdrag (till exempel elevsamordnande
undersköterskor)
o Tillhandahålla arbetsplats för elever/studerande med tillgång till datorer för undervisning
o Tillgång till arbetskläder, omklädningsrum, allmänna ytor med mera
Under 2014 genomfördes i landstinget totalt 1281 praktikveckor av undersköterske/skötarelever och medicinska sekreterare11. Intäkterna från dessa var försumbara eller noll.
Medellånga vårdutbildningar och liknande
Landstinget Västmanland deltar i planering och samverkan med högskolor/universitet för att
säkerställa och förbättra kvaliteten i flera av de utbildningar för vilka landstinget tillhandahåller
VFU. VFU-platserna ska tillhandahållas med utbildade handledare och med stöd från lärosätena. Studierektor för VFU ansvarar för de olika vårdutbildningarnas verksamhetsförlagda
delar i samverkan med både lärosäten och vårdverksamhet. Under VFU:n får studenten genom patientfokuserad handledning och med hjälp av sina kunskaper och färdigheter i mötet
med patienten lära sig att bedöma, planera, utföra och utvärdera vården. Studenten får
också lära sig att samarbeta med övriga yrkeskategorier i vården.
Målet för VFU inom medellånga vårdutbildningar är att bedriva VFU av hög kvalitet för alla
studenter med inriktning mot hälso- och sjukvård. Med hög kvalitet avses att den verksamhetsförlagda utbildningen är högskolemässig, vilket ska möjliggöra för studenten att:
10
11
Det bedöms finnas ett ansenligt antal praktikveckor som genomförs utan att dessa noteras centralt.
Källa: Uppgifterna är hämtade från IT-systemstödet KliPP, 2014-12-22.
7




Integrera teori-praktik samt praktik-teori inom både huvudområde och stödämnen12
för att träna och utveckla sina kunskaper och färdigheter
Utveckla en kritisk och reflekterande hållning samt förmåga till problemlösning
Följa kunskapsutveckling inom sitt kompetensområde
Analysera, värdera och pröva sina kunskaper, färdigheter och förmågor
Viktig faktorer för att uppnå målet är att:





I avtal säkerställa att tillgången till antalet utbildningsplatser överensstämmer med
lärosätenas behov
Utbildningsplatser administreras via placeringsprogrammet ”KliPP”
Utveckla handledarnas pedagogiska och ämnesmässiga kompetens
Delta i utvärderingar gällande VFU
Utveckla en god lärandemiljö innefattande:
o Adekvat handledarkompetens samt tid för handledaruppdraget, specialistkompetens inom ämnesområdet och pedagogisk kompetens (till exempel högskolepedagogisk utbildning/handledarutbildning)
o Strategier för satsning på medarbetare med utbildningsuppdrag (till exempel huvudhandledare)
o Att tillsammans med berörda lärosäten utveckla strategier för ökning av antalet
samfinansierade (både högskola och landsting) tjänster på olika nivåer (exempelvis kliniska adjunkter, lektorer, professorer)
o Samverka med/ansvara för akademiska mötesplatser/plattformar där verksamhet och akademi knyts samman
o Medverka till utveckling av pedagogiska miljöer/strukturer (till exempel KTC-,
KUA-/KUM-verksamheter eller motsvarande) för att bedriva utbildning
o Tillhandahålla arbetsplats för studenter med tillgång till datorer för undervisning
o Tillhandahålla arbetskläder, omklädningsrum, allmänna ytor med mera
Under 2014 genomfördes inom/via landstinget totalt 4227 VFU-veckor av högskolestudenter.13 Av dessa beräknas 362 veckor ha genomförts hos privata utförare. Intäkterna för
landstingets VFU-veckor uppskattas till cirka 5,5 miljoner kr14.
Läkarstudenter
Inom ramen för läkarutbildningen genomomför läkarstudenter klinisk utbildning. Landstinget Västmanland har för detta ändamål avtal med Uppsala universitet. Studenterna placeras vid olika kliniker/enheter och får delta i verksamheten under handledning. AT-chefen vid
EKU ansvarar för avtalet med Uppsala universitet och gör årliga uppföljningsmöten med ansvariga på mottagande kliniker, bland annat återges resultat från läkarstudenternas utvärderingar av sin placering (utvärderingsverktyget kallas för ”klinik-KURT”).
12
Huvudområdet i utbildningen utgörs av det akademiska ämnet som omfattar minst 90 hp, övriga ämnen
benämns stödämnen.
13
Källa: Uppgifterna är huvudsakligen hämtade från IT-systemstödet KliPP, 2014-12-22. Några enheter använder inte systemstödet och har rapporterat via e-post. Det finns potentiella felkällor till siffran över antal VFUveckor. Dels vid själva inläggning i KliPP, dels genom att det inte har gått att samla in alla VFU-veckor från enheter som inte använder systemet. Felkällorna bedöms inte påverka helhetsbilden.
14
Uppgiften har hämtats från ekonomisystem. Västmanlands sjukhus och Psykiatrin registrerar ekonomin så att
det centralt går att följa intäkter och kostnader relativt väl. Inom Primärvård och Habilitering fakturerar verksamheterna själva lärosäten direkt, vilket försvårar central uppföljning.
8
Under 2014 genomfördes i landstinget totalt 902 praktikveckor av läkarstudenter. Intäkterna
från dessa uppgår till cirka 2,1 miljoner kr. Faktureringsunderlag sammanställs vid EKU men
delges sedan Ekonomiservice för fakturering till Uppsala universitet. Därefter kanaliseras
samtliga intäkter direkt till respektive klinik utan att passera centrala funktioner.
Praktik under utbildning vid lärosäte i annat land
Vissa EU-medlemsstaters läkarutbildningar har krav på praktik mellan läsåren. Praktiken kan
fullgöras i annat land. Landstinget Västmanland har avtal med universitetet i Wroclaw, Polen, avseende läkarutbildning. Praktiken sker genom Uppsala universitet som står för
kvalitetssäkring av utbildningens studieinnehåll samt försäkring för studenten.15 Under 2014
genomfördes 89 studentveckor av 23 studenter.16 Landstinget har centralt satsat cirka 200000 kr
på insatsen varav cirka 140000 kr utgör ersättning till mottagande verksamhet inom landstinget.
Allmäntjänstgörande läkare (AT-läkare)
För att erhålla legitimation och därmed kunna utöva läkaryrket självständigt krävs efter avlagd läkarexamen en godkänd allmäntjänstgöring som läkare, så kallad AT. I Västmanland
omfattar AT-tjänstgöringen totalt 21 månader fördelade på sex månader kirurgi, sex månader internmedicin, tre månader psykiatri och sedan sex månader allmänmedicin, som enligt
Socialstyrelsen ska ligga sist i ett blockförordnade.
I Socialstyrelsens föreskrifter – SOSFS 1999:5 med titeln ”Allmäntjänstgöring för läkare” finns
målbeskrivning för AT. En landstingsövergripande riktlinje för AT17 ligger till grund för att garantera
att målbeskrivningen uppfylls samt att riktlinjen beskriver hur verksamheten kring AT är uppbyggd.
I landstinget finns en AT-enhet som består av en AT-chef med övergripande studierektorsansvar och en AT-samordnare. Därtill finns studierektorer inom kirurgi, invärtesmedicin, psykiatri, allmänmedicin och avslutningsvis finns AT-ansvariga inom kärlkirurgi, anestesi, urologi
och ortopedi. Tillsammans utgör de som grupp en central funktion för genomförandet av AT.
Under 2014 nyanställdes 4118 AT-läkare och det fanns 74 unika personer19 aktiva som ATläkare. I 2014 års AT-ranking (som arrangeras av Sveriges Yngre Läkares Förening, SYLF) kom
AT-orten Västerås/Köping på plats 10 av 6820.
Specialiseringstjänstgörande läkare (ST-läkare)
Efter erhållen läkarlegitimation kan läkaren välja att utbilda sig till specialist, denna ska då
ansöka om en så kallad ST-tjänst. I anställningen ryms både tjänstgöring och utbildning. Specialiseringstjänstgöringen för läkare regleras i förordningen om yrkesverksamhet på hälso15
Just kvalitetssäkring och försäkring vållar utmaningar i dessa fall och hållningen i landstinget Västmanland är
att bara erbjuda praktik om avtal är tecknat och kraven på försäkring och kvalitetssäkring av utbildningen är
tillgodosedda. Grundprincipen är att alla som verkar inom landstinget Västmanland ska vara försäkrade och
genom sin anställning är medarbetaren försäkrad medan studenter vid svenska lärosäten är försäkrade via sina
lärosäten.
16
Källa: E-post från Centrum för Klinisk forskning, 2015-01-15.
17
Se dokument ”Allmäntjänstgöring för läkare (AT)”, 22148-1, 2014-11-10 i ledningssystemet.
18
Källa: E-post från Centrum för HR, 2015-01-30, där Heroma/Duva anges som ursprunglig källa.
19
Källa: E-post från AT-chefen, 2015-01-07.
20
AT-chefens presentation i Utbildningsrådet 2014-12-16.
9
och sjukvårdens område (SFS 1998:1 513) och följer i övrigt föreskrifterna och råden i Socialstyrelsens författning SOSFS 2008:17 som började gälla den 1 september 2008.
Landstinget Västmanland erbjuder specialiseringstjänstgöring för läkare inom flertalet medicinska specialiteter. En ”Handlingsplan för specialistläkarutbildningen i Landstinget Västmanland” finns med avsikt att alla utbildande enheter i Landstinget Västmanland ska nå upp till
en sådan kvalitetsnivå att ambitionerna i gällande författning kan uppfyllas och en STutbildning av hög kvalitet uppnås. Handlingsplanen är den lokala tolkningen av Socialstyrelsens föreskrifter. Här finns angivet vad studierektor, verksamhetschef, handledare och STläkare ansvarar för i utbildningen. Funktionen som samordnande ST-studierektor är roterande med tvåårsintervall och är knuten till EKU. Inom Ltv finns ett nätverk med samtliga STstudierektorer där ST-gemensamma frågor diskuteras. Under 2014 uppskattas det ha funnits
mellan 18021 till 18922 aktiva ST-läkare.
Under 2014 genomfördes en landstingsövergripande SPUR-inspektion av Läkarnas Institut
för Professionell Utveckling i Sjukvården (LIPUS). Se vidare under avsnittet ”Landstingsövergripande SPUR-inspektion”.
Specialiseringstjänstgörande tandläkare (ST-tandläkare)
Även tandläkare kan specialisera sig och gör det då genom utbildningstjänster som man söker. Utbildningstjänsterna är baserade på vissa orter varav ingen sådan ort finns i Västmanland. Det finns två typer av utbildningsplatser där den ena innebär att Ltv betalar till nationella platser och där den andra innebär att Ltv betalar för specifika utbildningsplatser (här
görs praktiken i Ltv medan teoridelen köps in). Under 2014 köpte Ltv tre specifika platser23
och det fanns fyra ST-tandläkare24.
Praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP)
PTP är en praktisk utövning av psykologyrket integrerat med utbildningsmoment. Syftet är
att psykologen ska påbörja utvecklingen mot en professionell identitet och bli duglig i att
tillämpa de kunskaper som universitetsutbildningen har gett. PTP ska ge övning och fördjupade kunskaper i psykologyrket och dess olika ansvars- och kompetensområden inom en
organisation. Genom att kunskaperna utövas i praktiskt psykologarbete under handledning
skapas förutsättningar för yrkesverksamhet i självständig ställning. En godkänd PTP- tjänstgöring, motsvarande ett års heltidstjänstgöring, behövs för att få psykologlegitimation. Studierektor för PTP ansvarar för landstingets utbildningsprogram.
Sex tjänster per år finansieras centralt och därutöver anställs ungefär lika många av och på
enheter direkt. Eftersom två årsgrupper överlappar varandra under början av året, en grupp
som är i avslut och en som påbörjar sin tjänstgöring, blir det sammantaget ett större antal
som årligen genomför PTP. Under 2014 var sammantaget 22 psykologer anställda för PTPtjänstgöring25 medan 13 nyanställdes26 under året.
21
Siffran 180 härstammar från arbetet med LIPUS-rapporten och avser antal enkäter som skickades ut till
landstinget Västmanlands alla ST-läkare. Enligt samma rapport så saknar landstinget ett ”ST-register”.
22
Källa: E-post från Centrum för HR, 2015-01-30, där Heroma/Duva anges som ursprunglig källa.
23
Källa: Muntlig uppgift från verksamhetschefen för Specialisttandvårdskliniken, oktober 2014.
24
Källa: E-post från Centrum för HR, 2015-01-30, där Heroma/Duva anges som ursprunglig källa.
25
Källa: E-post från PTP-samordnaren, 2015-01-30.
26
Källa: E-post från Centrum för HR, 2015-01-30, där Heroma/Duva anges som ursprunglig källa.
10
Särskilda satsningar
Finansiering av doktorander
Avtalet mellan Ltv och MDH avseende finansering av doktorander vid MDH är en utbildningssatsning där ett delmål är att stärka stödet till handledare i arbetet med att forskningsanknyta studenternas verksamhetsförlagda utbildningsmoment. Doktoranderna beräknas
vara färdiga hösten 2017. Uppföljningsmöte med den ena doktoranden genomfördes under
2014 och uppföljningsmöte med den andra genomfördes i januari 2015. Uppföljningsmötena
tyder på att avtalets intentioner följs på ett tillfredsställande sätt. Under år 2014 uppgick
kostnaden för finansiering av doktoranderna till cirka 1,6 miljoner kronor27.
Kompletterande underläkartjänstgöring (KULT)
För legitimerade läkare med en maximalt två år gammal läkarexamen som har avlagts utomlands och som har goda kunskaper i svenska, inrättade landstinget i augusti 2014 två kompletterande underläkartjänster (KULT) varav en med inriktning mot vuxenpsykiatri och den
andra med inriktning mot allmänmedicin. Syftet med dessa tjänster är att erbjuda en introduktion i svensk sjukvård samt att ge en bred medicinsk och praktisk erfarenhet inför en
specialiseringstjänstgöring inom vuxenpsykiatri eller allmänmedicin. Upplägget liknar ett
sorts ”Mini-AT” om tolv månader. Huvudelen av tiden, fyra månader, blev under 2014 en
placering inom vald inriktning, utöver detta ingår tre månader kirurgi, tre månader medicin
och två månader antingen primärvård eller vuxenpsykiatri.
Tanken med att knyta KULT till AT-enheten är att låta KULT-läkarna gå med en AT-grupp och
via AT-gruppen möjliggöra för KULT-läkarna att snabbt etablera sig socialt, dela lokaler och
introduktionsutbildningar med AT, delta i vissa gemensamma kurser, delta i utbildningsmoment, finnas med i schemaupplägget via AT-studierektorer med mera samt att administrativa uppgifter utförs på AT-enheten. Den ursprungliga planeringen gör gällande att KULT ska
utvärderas, någon utvärdering har inte kommit till stånd under 2014.
Under 2014 har satsningen kostat 720000 kr.28
Landstingsövergripande SPUR-inspektion
En landstingsövergripande SPUR-inspektion29 av Ltv:s ST-utbildningar skedde under året via
Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården (LIPUS). Ltv är det första landstinget i riket som gör en sådan stor satsning. Syftet med inspektionen var tudelat där den
ena delen handlar om att göra en övergripande analys av hur landstinget leder och styr STutbildningen och den andra delen handlar om det kvalitativa inom respektive specialitet.
Inom ramen för inspektionen gjordes en minivariant för de verksamheter som nyligen har
blivit inspekterade. Resultaten rapporterades för varje verksamhet för sig samt med en generell version för hela landstinget. I den generella rapporten har LIPUS lyft fem övergripande
rekommendationer och landstingsledningen har muntligt ställt sig bakom dessa. 30 Kostnaden
för inspektionen uppgick enligt avtalet till cirka 1,7 miljoner kronor exklusive mervärdesskatt.
27
Uppgiften är hämtad från ekonomisystem.
Uppgiften är hämtad från ekonomisystem.
29
SPUR är en läkarledd inspektionsverksamhet där professionen granskar kvaliteten på vårdgivarnas AT- och
ST-utbildning.
30
T f chefen för Västmanlands sjukhus Liselott Sjöqvists inlägg vid läkarmötet den 5 december 2014 där LIPUS
rapport och rekommendationer presenterades.
28
11
Övrigt
Utöver ovanstående kan nämnas att IT-stödet KliPP har använts för placering av elever och
studenter på sina praktik-/VFU-platser. Systemet underlättar samarbetet med utbildningsanordnare och möjliggör uppföljning genom statistikuttag men används inte i hela landstinget. Ett fåtal enheter sköter sina placeringar genom direkta kontakter med utbildningsanordnare. Verktyget KliPP kan utvecklas, inte minst för att förbättra statistikuttag, men under
2014 har ett orosmoln varit vem som ska sköta förvaltning och utveckling av verktyget.
Landstinget har haft förhållandevis små kostnader för verktyget men den framtida utvecklingen kan leda till ökade kostnader beroende på hur förvaltningen löses.
Under året har förstås mängder av andra utbildningsinsatser genomförts inom landstingets
ram. Inte minst vid Lärcentrum som har i uppdrag att stödja det långsiktiga utvecklingsarbetet i Landstinget Västmanland genom att utforma och bedriva utbildnings- och utvecklingsinsatser som riktas mot medarbetare och chefer och som tillgodoser verksamhetens behov.31 Två utbildningar kan nämnas särskilt, nämligen Handledarutbildning för läkare som
riktar sig till läkare med handledarerfarenhet som är färdiga specialister med 25 deltagare
och Handledarutbildning för yrkesverksamma inom vården med 38 deltagare.
Avslutningsvis har Landstingsstyrelsen avsatt pengar i syfte att underlätta omställningsarbete (för medarbetare som vill utbilda sig/vidareutbilda sig eller prova andra arbeten) och
investera i ökad kunskap. I riktlinjen ”Omställningsmedel – Investera för framtiden” 32 fastslås ersättningsformer och tillvägagångssätt. Dessa och andra insatser/enheter kan behöva
större plats i ett utbildningsbokslut men givet den inledande avgränsningen så lämnas det
här avsnittet i och med detta.
31
Dokument ”Lärcentrums uppdrag 2014”, hämtat från
http://puls.ltv.se/symfoni/ltv.nsf/pages/kompetensplatsen 2014-10-23.
32
Dok.nummer 6286-3.
12
Volymer
Nedanstående tabeller redogör för volymer VFU- och praktikveckor som genomförts i landstinget Västmanland respektive antal personer inom de olika kategorierna av utbildningstjänster. Den första tabellen redovisar siffror för 2013 och 2014. 2013 var första året siffrorna togs
fram och samlades på det här sättet och till år 2014 så har insamlingsmetoden förändrats och
utvecklats. Siffrorna är därför inte helt jämförbara mellan åren. Siffrorna för 2014 bedöms vara
mer exakta än för 2013. För 2014 har huvudsakligen systemstödet KliPP använts för att ta fram
uppgifter om genomförda VFU-veckor. Siffrorna rörande läkarpraktikveckor har registrerats
manuellt. Iakttagelser kring själva siffrorna görs längre fram under rubriken ”Analys”.
Senast reviderad 2015-03-12
Utbildningsprogram
2013
2014
Antal VFUveckor
Antal VFUveckor inom Ltv
(inkl privata)
som görs inom Ltv
o enheter med
avtal
Arbetsterapeutprogram 180 hp
72
Audionomprogram 180 hp
30
Barnmorskeprogram 90 hp
94
BMA-program 180 hp
80
Fysioterapeutprogram 180 hp
373
68
14
(ej KLiPP)
90
8
(ej KLiPP)
360
Logopedprogram 180 hp
70
57
Psykologprogrammet 300 hp
Iu
Röntgensjuksköterskeprogram
21
116
77
Sjuksköterskeprogram 180 hp
(varav 75 ej KLiPP)
3235
3038
Socionomprogram 180 hp
Iu
10
Specialistsjuksköterskeutbildning
345
307
- inriktning Ambulanssjukvård 60 hp
Iu
15
- inriktning Anestesisjukvård 60 hp
64
70
- inriktning Distriktssköterska 75 hp
177
123
- inriktning Intensivvård 60 hp
34
35
- inriktning Operationssjukvård 60 hp
30
61
- inriktning Psykiatrisk vård 60 hp
40
86
4320
4227
725
902
0
89
Iu
120
1132
1161
Totalt
Läkarprogram 330 hp
Läkarprogram Wroclaw
Medicinska sekreterare
Inkluderar högskolestudenter, YH- och
gymnasieelever. Troligen stort mörkertal.
Omvårdnadsprogram
Ingår i Vård- och omsorgscollege. Inkluderar
skötarelever och undersköterskeelever.
Not. Uppgifterna är huvudsakligen hämtade från IT-systemstödet KliPP. Några enheter använder inte systemstödet och har rapporterat via e-post. Det finns potentiella
felkällor, dels vid själva inläggningen i KliPP, dels genom att det inte har gått att
samla in alla VFU-veckor från enheter som inte använder systemet. Felkällorna bedöms inte påverka helhetsbilden.
13
Nedanstående tabell ger en uppfattning om volymerna av olika utbildningstjänster. Tidigare
har fokus legat på det totala antalet personer inom respektive kategori per år. Vill man få en
uppfattning om antalet nyanställningar under året så behöver man samla in även den uppgiften, vilket kan vara relevant att fortsätta göra kommande år.
Utbildningstjänstgöring
AT-läkare (allmäntjänstgörande läkare)
En A T-tjänstgö ring o mfattar 21månader med tillträde i mars,
maj, september o ch december.
2014
Totalt
Nyanställda
74
41
180-189
30
22
13
ST-läkare (specialiseringstjänstgöring)
Specialistläkar-utbildning tar ca 5 år. M an tjänstgö r so m läkare
under eget ansvar, samtidigt so m arbetet är upplagt enligt en
särskild plan med ko mpletterande intern o ch extern teo retisk
utbildning.
PTP (praktisk tjänstgöring för psykologer)
Fö r att få legitimatio n so m psyko lo g krävs avlagd
psyko lo gexamen samt fullgjo rd go dkänd praktisk tjänstgö ring,
P TP , vilken sker under ett år.
ST-tandläkare
4
Iu
Not 1. Uppgifterna i tabellen har dels levererats av verksamhetsföreträdare, dels från CHR med
Heroma/Duva som källa. Beträffande antal ST-läkare har siffran 180 erhållits från
representanter från LIPUS i anslutning till författandet av SPUR-rapporten 2014.
Not 2. Siffran 180-189 ST-läkare inkluderar ST-läkare i allmänmedicin inom landstingsdriven verksamhet och privat vårdcentral med avtal.
14
Analys
VFU- och praktikveckor
Under år 2014 genomfördes något färre VFU- och praktikveckor än under 2013. Det kan finnas
naturliga fluktuationer gällande antalet genomförda VFU-veckor men en förklaring till minskningen tros vara att det har beställts färre VFU-platser 2014 än föregående år. Tidigare år har
det funnits ett problem med att VFU-platser har beställts men sedan inte använts. Det har
varit vanligt att uppemot 25 procent av det totala antalet beställda VFU-platser under ett år
inte använts. Under 2014 har det också funnits en medvetet restriktiv linje gällande att ordna
fram VFU-platser, detta som en konsekvens av många signaler från verksamheten om att arbetsbelastningen är för stor för att kunna ta emot VFU-studenter.
På detaljnivå kan noteras att det genomfördes drygt 50 fler VFU-veckor för röntgensjuksköterskestudenter 2014 jämfört med året innan. För distriktssjuksköterskestudenter noteras
istället en minskning med cirka 50 VFU-veckor. Det genomfördes cirka 200 färre VFU-veckor
för sjuksköterskestudenter (på grundnivå, alltså exklusive specialistsjuksköterskestudenter) år
2014 jämfört med året innan. Märkbara ökningar kan noteras för operationssjuksköterskestudenter, en dubblering från 30 till 60 VFU-veckor, och för psykiatrisjuksköterskestudenter som
ökade från 40 till cirka 85 genomförda VFU-veckor. Beträffande psykiatrisjuksköterskestudenterna så fanns det dubbla kullar i systemet på grund av en tillfällig omorganisation inom utbildningen.
AT med mera
Beträffande antal unika personer som genomför AT så innebär siffran 74 personer år 2014, en
ökning om 12 fler jämfört med året innan. Detta är en medveten utökning men antalet är beroende av hur många som är i tjänst, föräldraledighet och andra ledigheter gör att siffran kan
variera mycket från år till år. Givet att det är en relativt stor grupp som tas in årligen så kan det
vara motiverat att från början göra ett överintag för att kompensera för kommande frånvaro
(exempelvis föräldraledigheter). Tidigare års siffror för övriga utbildningstjänster är alltför
osäkra för att kommenteras särskilt. Noteras kan att redovisningen av AT-läkare, ST-läkare, STtandläkare och PTP-psykologer även fortsatt kan behöva inkludera hur många som har nyanställts under året och inte bara det totala antalet anställda per kategori.
Intäkter och investeringar/kostnader
Landstingets intäkter kommer huvudsakligen från det produktionstillskott som utbildningstjänsterna tillför. Detta är svårt att mäta i reda pengar. En uppskattning från 2011-2012 visar
att landstingets hela "utbildningsbudget" omfattar 173 miljoner kr varav lönekostnaderna för
ST-läkare, AT-läkare och PTP-psykologer står för dryga 80 procent.
Istället utgör ersättningen från lärosäten för VFU-veckor och läkarstudenters praktikveckor
betydande intäktskällor i reda pengar. Den totala VFU-ersättningen uppgick 2014 till cirka 5,5
miljoner kr och för läkarstudenternas praktikveckor var summan cirka 2,1 miljoner kr. I avtalen
med lärosätena och i interna styrdokument för VFU-ersättning finns angivet vad dessa pengar
ska användas till. Uppföljningen av detta görs dock inte på något systematiskt eller skarpt sätt,
det går således inte att säga något om effekten av resursanvändningen eller huruvida resurserna är tillräckliga.
15
Utvecklingsförslag
Nedan följer en bruttolista med utvecklingsförslag som har identifierats under arbetet med att
upprätta detta det första utbildningsbokslutet. Vilka förslag som känns relevanta avgörs i
mångt och mycket av vilket mål man anser att landstinget har med sitt utbildningsuppdrag.
Givet att kompetensförsörjning och utbildning hänger ihop och att en bra VFU-/praktikplats
anses vara en viktig pusselbit för att klara den framtida kompetensförsörjningen, är utgångspunkten för många av förslagen att stora volymer och hög kvalitet är viktiga mål i sig. Vidare
har regeringen aviserat utökningar av antalet vårdutbildningsplatser inom högskolesektorn, till
vilka det kommer att krävas VFU-platser. Bristen på VFU-platser är en särskild utmaning och
förslagen tar därför i hög grad sikte på att främja stora volymer av praktik- och VFU-platser.











Landstingets utbildningsuppdrag behöver förankras bättre i organisationen. Detta kan
göras genom att uttryckas tydligare i landstingsplanen och uppdraget kan därefter
återges i förvaltningsplaner vidare ned på lägre organisatorisk nivå så att det står klart
för enskilda enhetschefer att det normala är att ta emot elever och studenter.
Uppföljning är ett effektivt sätt att försäkra sig om att rätt saker blir gjorda och därför
bör det uttryckas i lämpliga styrdokument, exempelvis i landstingsplanen, att användningen av samtliga utbildningsmedel ska följas upp.
Styrningen inom organisationen för att nå ut med utbildningsuppdraget och för uppdragets fullgörande behöver stärkas. Exempelvis: För att en verksamhet ska få säga nej
till att ta emot praktikanter och/eller studenter så bör det krävas undertecknat beslut/e-post från högre chef än enhetschef. Vidare bör det vara självklart att alla studenter som kan placeras via systemstödet KliPP ska placeras via KliPP.
En riktlinje för principer och ansvar för hantering av avtal om praktik/VFU bör upprättas där det framgår att huvudregeln är att det ska finnas ett avtal för att landstinget ska
ta emot elever och studenter.
Fakta kring VFU-platser kan redovisas mer detaljerat, till exempel kan statistiken delas
upp på antal beställda veckor, antal återlämnadeveckor och antal utnyttjade veckor.
Redovisningen kan göras på lägre organisatorisk nivå än på förvaltning, exempelvis på
kliniknivå.
För att identifiera huruvida landstinget tar emot relativt många eller få elever och studenter kan arbete inledas för att underlätta jämförelser med andra landsting, exempelvis genom överenskomna nyckeltal.
Nästa års utbildningsbokslut kan innehålla mer uppgifter om kvaliteten i befintliga utbildningsinsatser. Det bör i så fall utses ansvariga för olika utbildningsinsatser som
också får ansvar för att årligen kommententera siffror och kvalitet i respektive insats.
Ett exempel är uppgifter från Klinik-KURT (läkarstudenternas utvärderingsprogram). I
förlängningen kan i bästa fall kvalitetsredogörelser underlätta analyser kring hur en utveckling av lärandemiljöerna kan ske till gagn för både studenter och medarbetare.
Redovisningen av AT-läkare, ST-läkare, ST-tandläkare och PTP-psykologer bör inkludera
uppgift om hur många som har nyanställts under året och inte bara det totala antalet
anställda per kategori.
Bokslutet bör innehålla en kortare beskrivning av hur väl samverkan med skolhuvudmän och lärosäten har bedrivits under året.
Analysen bör inkludera reflektioner kring befintliga utbildningsinsatser i relation till
landstingets utbildningsuppdrag och om något saknas.
Respektive verksamhet bör tillfrågas om planer inom utbildningsområdet för kommande år, som ett sätt att illustrera vad som är på gång.
16
Bil 9