Läkemedelsbulletinen Läkemedelsbulletinen

Läkemedelsbulletinen
UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I VÄSTMANLAND
www.ltv.se/lk
Starka
tillsammans
I ”Höstens vår” från förra sekelskiftet skriver Erik Axel Karlfeldt om den vår de svaga kallar höst. Nu är vi där, med svala
vindar och vackra höstfärger. I läkemedels-Sverige tycker vi
oss ändå ana vår i luften. Visst, kostnaderna stiger igen efter
några års gynnsam utveckling. Men inom flera områden ser vi
spännande nyheter vid horisonten, till gagn för patienter som
hittills haft få, bristfälliga eller inga behandlingsalternativ. Vi
har redan ett år efter genombrottet vant oss vid att hepatit C
numera kan behandlas effektivt. PD1-hämmarna står i portgången, till att börja med för att hjälpa patienter med avancerat melanom, sedan för betydligt bredare indikationer. Mycket
mer kommer inom onkologin och även inom särläkemedelsområdet är mycket på gång. Soliris är en sorglig historia, där
företaget anlitat PR-byråer för att tillsammans med drabbade
patienter skapa opinion och påverka politiker att bekosta detta
unika läkemedel, oavsett pris. Här är det viktigt med sammanhållning, både i Sverige och internationellt. Lyckas ett företag
driva igenom rena fantasipriser blir framtiden väldigt tuff med
nya särläkemedel mot åtskilliga diagnoser. Visst skall dessa
patienter ha tillgång till effektiva läkemedel, men resurserna
är inte oändliga och det finns ju fler diagnoser att behandla.
Det våras verkligen för vår nationella läkemedelssamverkan. Vi anklagas ofta (av industrin) för att vara långsamma
med att ta till oss nya läkemedel i Sverige. När det gäller
hepatit C har vi lyckats över förväntan – de nya läkemedlen
har tagits i bruk snabbare än i de flesta andra länder och det
på ett likartat och jämlikt sätt över landet. Överenskommelser
med företagen har hittills gett kostnadsminskningar (jämfört
med listpriserna) på nästan 100 miljoner (för hela Sverige)
och mer kommer. En win-win-win-situation alltså, där patienterna snabbt får modern och effektiv behandling, landstingen
får bättre villkor och på sikt sparar vårdkostnader och företagen kan sälja större volymer än vad man gjort utan dessa
överenskommelser. Infektionsspecialisterna har varit med
på båten hela tiden och vi ser här ett nytt sätt att introducera
inno­vativa läkemedel, till gagn och glädje för alla parter.
I ett mer jordnära perspektiv har vi just avverkat höstens
expertgruppsinternat, med stor uppslutning, konstruktivt
arbete och god gemenskap. Grunden är därmed lagd för nästa
års basläkemedelslista, som inte förväntas innebära några
stora omvälvningar. Vi hade finfrämmade på internatet i form
av TLV:s generaldirektör Sofia Wallström, som talade om
myndighetens arbete och det goda samarbetet mellan TLV och
landstingen. Om Enköping är ”Sveriges närmaste stad” så är
ÅRGÅNG 15
NUMMER 4
TLV utan tvekan ”Sveriges närmaste myndighet”, som strävar
efter samförstånd med ”verkstadsgolvet” ute i Vårdsverige.
Läkemedelsenheten har fått ännu fler friska blommor på
sin buske. Vi hälsar två apotekare välkomna – Ann Hedman
och Mia Koskiranta. De kommer utöver sina uppgifter inom
enheten att hjälpa Läkemedelskommittén och dess expertgrupper med farmaceutisk expertkunskap, i rekommendationsarbete och vid informationsinsatser. Med dem blir det
också möjligt att erbjuda kompetensstöd till verksamheter som
är intresserade av klinisk farmaci. Ann och Mia presenteras litet
mer på s 7.
Teman för höstens lunchföreläsningar är klara. Missa inte
dem och boka även in Mellansvenskt läkemedelsforum 2016 i
almanackan. För detaljer, se s 10.
Till sist: Nu när kostnaderna börjar dra iväg och vi gärna
använder oss av de nya behandlingsmöjligheterna som kommer inom flera områden – använd de enkla tips som ges på
nästa sida för att spara en slant där det är möjligt utan att försämra kvaliteten i behandlingen:
Välj Bufomix i stället för Symbicort Turbuhaler
Välj pregabalin i stället för Lyrica vid epilepsi och GAD
Välj atorvastatin i stället för Crestor
Välj omeprazol eller pantoprazol i stället för esomeprazol
Välj tolterodin i stället för Vesicare eller Betmiga
Så vill jag önska trivsam läsning och en skön höst!
Hör gärna av er med tips och synpunkter!
SEPTEMBER 2015
INGE ERIKSSON
Ordförande,
Läkemedelskommittén
i Västmanland
inge.eriksson@ltv.se
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5
lägre läkemedelskostnader
Några tips för Kostnaderna för läkemedel
i landstinget ökar återigen.
Det är i första hand nyintroducerade bra läkemedel som
står för kostnadsökningen, till
exempel NOAK och Hepatit
C-läkemedel. För att bättre
ha råd med dessa nya läkemedel, kan vi se över vår förskrivning av äldre läkemedel
och välja alternativ med lägre
kostnad där det finns likvärdiga alternativ. Här kommer
några exempel.
ASTMA-KOL
Genom TLV:s insats har priserna på bland annat Symbicort och Bricanyl
Turbuhaler sänkts rejält. Trots det finns det likvärdiga, och ibland kanske
bättre alternativ som ändå är billigare. På Basläkemedelslistan rekommen­
derar vi nu enbart Bufomix Easyhaler, en lättanvänd pulverinhalator.
I sprayform finns Innovair och Flutiform.
Prisjämförelse Bufomix/Symbicort Turbuhaler (priser sept 2015)
Produkt
Antal doser
Pris (kr)
Pris/dos
Bufomix Easyhaler 160/4,5 mikrogram/dos
120
328,50
2,74
Symbicort Turbuhaler 160/4,5 mikrogram/dos
120
453,50
3,78
Bufomix Easyhaler 320/9 mikrogram/dos
180
891,50
4,99
Symbicort forte Turbuhaler 320/9 mikrogram/dos
180
1 134,50
6,30
Om hälften av recepten på Symbicort och Symbicort forte Turbuhaler ändras
till Bufomix minskar kostnaderna med drygt 1 miljon kronor per år.
PREGABALIN (LYRICA)
Generika till Lyrica har introducerats under sommaren. Priset på pregabalin­
generika ligger lägre än originalet, men fortfarande högre än gabapentin, som
i många fall kan vara ett alternativ. Då Lyrica har indikationen epilepsi byts
inte preparaten på apoteken, detta innebär också att pressen att sänka priset
på generika inte blir lika stor. Den största förskrivningen av Lyrica sker troligen på indikationen neuropatisk smärta, och till viss del generaliserat ångest­
syndrom. De generika som registrerats har endast indikationerna epilepsi
och GAD, då Pfizer har ett tilläggspatent på indikationen neuropatisk smärta,
som gäller till juli 2017. Ca 45 % av pregabalin förskrivs av primärvården,
drygt 30 % av psykiatrin, medan medicinkliniken endast svarar för ca 10 %.
För att de billigare preparaten ska expedieras på apoteket måste de anges
på receptet.
Prisjämförelse Pregabalin/Lyrica (priser sept 2015)
Produkt
Antal doser
Pris (kr)
Pris/tabl
Pregabalin Orion 50 mg
56
234,50
4,19
Pregabalin Sandoz 50 mg
56
232,00
4,14
Lyrica 50 mg
56
311
5,55
Pregabalin Orion 75 mg
56
234,50
4,19
Pregabalin Sandoz 75 mg
56
233,50
4,17
Lyrica 75 mg
56
442,50
7,90
I nuläget finns endast två fabrikanter tillgängliga, men fler generika är på väg.
Om priserna för generika i medeltal hamnar 20 % lägre än originalet, och förskrivningen ändras till generika vid GAD och epilepsi minskar kostnaderna
med knappt 1 miljon kronor per år.
2
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5
VÄLJ ATORVASTATIN FÖRE ROSUVASTATIN (CRESTOR)
I Västmanland skriver vi mycket statiner vilket är bra, men väljer alltför
ofta det dyraste preparatet. Vid jämförbara doser är atorvastatin idag
MYCKET billigare än Crestor. Genomsnittspriset för Crestor (DDD=10
mg) är cirka åtta gånger högre än för atorvastatin (DDD=20 mg). Det
förskrivs cirka fem gånger fler doser av atorvastatin än Crestor i vårt
län, men landstingets kostnader är mer än dubbelt så höga för Crestor.
Besparingspotential om 50 % ersätts med atorvastatin är ca tre miljoner kronor per år..
VÄLJ OMEPRAZOL/PANTOPRAZOL FÖRE ESOMEPRAZOL
Förskrivningen av PPI-preparaten fortsätter att öka, liksom i övriga landet.
Västmanland är ett av länen med högst förskrivning. Det är viktigt att
regelbundet omvärdera behovet av ulkusprofylax, ibland blir det kvar
på läkemedelslistan med oklara indikationer. Tänk också på att utsättningssymtom ”rebound” som en följd av tillfälligt ökad syrasekretion kan
förekomma vid abrupt utsättande av PPI efter långvarig behandling.
I dag finns alla PPI som generika, men prisskillnaderna är fortfarande
betydande. I Västmanland använder vi esomeprazol i större utsträckning
än övriga riket.
Prisjämförelse PPI (priser sept 2015)
Produkt
Antal doser
Pris (kr)
Esomeprazol Ranbaxy 20 mg
100
241,00
Pantoprazol Teva 20 mg
100
59,00
Omeprazol Pensa 20 mg
104
54,50
0,54
Esomeprazol Krka 40 mg
98
313,00
3,19
Pantoprazol Pensa 40 mg
100
73,00
0,73
Omecat 40 mg
100
69,00
0,69
Pris/tabl
2,41
0,59
Om 50 % av esomeprazolförskrivningen i stället överförs till pantoprazol
eller omeprazol kan kostnaderna minska med en halv miljon kronor per år.
MEDEL VID ÖVERAKTIV BLÅSA
I vår Basläkemedelslista rekommenderar vi generiskt tolterodin då det
är en mer kostnadseffektiv behandling än övriga antikolinerga medel vid
överaktiv blåsa. Det är också viktigt att utvärdera effekten eftersom inte
alla patienter blir hjälpta av behandlingen. Vi ser också en kraftig ökning
av förskrivningen av det nyligen registrerade preparatet Betmiga (mirabegron). Observera att förmånen är begränsad till patienter som testat,
men inte tolererar antikolinerga medel.
Prisjämförelse medel vid överaktiv blåsa(priser sept 2015)
Produkt
Antal doser
Pris (kr)
Pris/tabl
Tolterodin Teva 2 mg
98
173,00
1,77
Vesicare 5 mg
90
734,40
8,16
Betmiga 25 mg
90
1 046,00
11,62
Tolterodin Stada 4 mg
100
161,50
1,62
Vesicare 10 mg
90
960,50
9,95
Betmiga 50 mg
90
1046
11,62
Om 50 % av förskrivningen av Vesicare respektive Betmiga i stället utgjordes av tolterodin skulle kostnaden minska med ca en miljon kronor
per år.
3
KORT SAMMANFATTNING
• Välj Bufomix före
Symbicort, besparing
en miljon kronor.
• Välj pregabalingenerika
före Lyrica, (indikation GAD
och epilepsi), besparing
en miljon kronor.
• Välj atorvastatin före
rosuvastatin, besparing
ca tre miljoner kronor.
• Välj pantoprazol eller
omeprazol före esomeprazol, alternativt överväg
utsättning. Besparing ca
en halv miljon kronor.
• Välj tolterodin i stället
för Vesicare/Betmiga,
utvärdera effekten, sätt ut
om ej effekt. Besparing ca
en miljon kronor.
• Sammantaget kan vi
minska kostnaderna med
6,5 miljoner kronor per år.
Carina Westberg
Informationsapotekare
Läkemedelskommittén Västmanland
carina.westberg@ltv.se
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5
Äldrevårdsteamet i
landstinget västmanland
2010 ingick regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse om insatser
för att utveckla vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Överenskommelsen gällde fram
till årsskiftet 2014/2015. Därefter förväntas huvudmännen att i samverkan ytterligare utveckla
och stärka arbetet kring en sammanhållen vård och omsorg för målgruppen. Äldrevårdsteamet
(ÄVT) bildades 2015 som ett led i detta och är organisatoriskt knutet till Vårdvalsenheten i
Landstinget Västmanland.
Teamet har ett övergripande länsperspektiv och verkar för
likvärdig utveckling och likvärdiga resultat inom området
hälso- och sjukvård i hela länet. Teamet består av följande
kompetens: distriktsläkare, sjuksköterska, distriktssköterska och tandhygienist. Även rehabresurs finns knuten
till teamet.
En av ÄVT:s uppgifter är att följa nationell och internationell utveckling inom äldreområdet. En arbetsgrupp
under Lena Karlssons ledning, på VKL utformar ”Äldre-
4
vårdsöverenskommelsen” för hela länet. Arbetet beräknas
vara klart under hösten och kommer förhoppningsvis att
vara en vägledning för ÄVT:s fortsatta arbete. Den övergripande målbilden för ÄVT är att alla äldre i Västmanland
erbjuds en god och jämlik vård.
Visionen: god, säker, trygg och jämlik vård för den äldre.
På nästa sida beskrivs ÄVT:s fem fokusområden där det
bedrivs aktiviteter.
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5
God läkemedelsbehandling
Det krävs fortsatta insatser för förbättrad läkemedelsanvändning för äldre även om Västmanland kommit långt. De
läkemedel som berörs är olämpliga läkemedel (långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande anti­
kolinerga effekter, tramadol och propiomazin), läkemedel
mot psykos samt antiinflammatoriska läkemedel
God demensvård
Demenssjukdomar drabbar allt fler i takt med att vår
befolkning blir allt äldre. Varje år insjuknar ca 24 000
svenskar och idag beräknas ca 150 000 lida av någon typ
av demenssjukdom varav alzheimer är den vanligaste. I
Västmanland finns ca 4 500 demenssjuka. Svenska Demens­
registret (SveDem) är ett kvalitetregister som används för
att säkerställa och utveckla demensvården
Preventivt arbetssätt
Ett preventivt arbetssätt innebär att skador i vården ska
undvikas och att alla patienter ska kunna garanteras en
säker och lika vård. För att uppnå detta ska det förebyggande arbetssättet vara präglat av struktur, systematik
och synliggjorda resultat. I den vårdpreventiva processen
ingår att göra riskbedömningar och att sätta in och utföra
åtgärder för personer med risk. Inom områdena fall, trycksår, undernäring och munhälsa finns kvalitetsregistret
Senior alert som stöd
God vård vid livets slut
God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett
värdigt slut utgör en viktig del av vård och omsorg. Ett stöd
i arbetet är användningen av Svenska Palliativregistret. De
områden som det är särskilt fokus på är smärtskattning,
brytpunktssamtal, munbedömning och läkemedelsordination mot ångest
Undvikbar slutenvård och återinläggningar
En mer sammanhållen vård och omsorg som utvecklar
vård, rehabilitering och ett tryggt och gott omhänder­
tagande utifrån den äldres behov ur ett hälsofrämjande
perspektiv behöver fortsätta att byggas upp. Indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom
30 dagar används för att arbeta för en mer sammanhållen
vård och omsorg som utvecklar omhändertagandet utifrån
sjuka äldres behov
ÄVT:s uppgift inom de fem fokusområdena är:
•Teamsamverkan och samarbete med alla verksamhetsområden inom landsting och kommuner med uppdrag
som berör de äldre
• Utbildningsplanering inom äldreområdet
•Följa upp och stötta fortsatt implementering av, och
resultat i, aktuella kvalitetsregister och andra indikatorer
inom hela (somatiska) hälso- och sjukvården för äldre
•Leda, stimulera till och delta i förbättringsarbeten inom
uppdragsområdet
ÄLDREVÅRDSTEAMET BESTÅR AV:
Bernard Osei-Fofie, äldrevårdsläkare,
bernard.osei-fofie@ltv.se, 021-176813
Riitta Kallioniemi, verksamhetsutvecklare,
riitta.maria.kallioniemi@ltv.se, 021-175174
Malin Pettersson, verksamhetsutvecklare,
malin.e.pettersson@ltv.se, 021-176146
Annette Holmen, tandhygienist,
annette.holmen@ltv.se, 021-174505
Äldrevårdsteamet Landstinget Västmanland
E-post: aldrevardsteamet@ltv.se
UTBILDNING:
Vi vill göra reklam för ”Bättre liv för sjuka äldre dagen”
den 17/ 11-2015 på Aros Congress. samt ”Sammanhållen
vård för de mest sjuka äldre” 2 resp 9/12, Ing 21, gamla
vårdskolans aula.
Föreläsare: Prof. Yngve Gustafson.
För mer information var god se www.ltv.se/lärcentrum.
Bernard Osei-Fofie
äldrevårdsläkare
bernard.osei-fofie@ltv.se
5
Länkar:
Bättre liv för sjuka äldre dagen.
Sammanhållen vård för de mest sjuka äldre.
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5
Elektronisk licensmotivering från 1 oktober
Brukar du förskriva preparat som inte är registrerade i Sverige? Den motivering du tidigare fyllt i på blankett
hämtad i Cosmic eller annan plats, måste från 1 oktober skickas in elektroniskt via Läkemedelsverkets sida
www.lv.se/licens.
LICENSER
APOTEKEN SÖKER LICENS
Licens är ett försäljningstillstånd för ett apotek att sälja ett
läkemedel som inte är godkänt i Sverige. Ett icke-godkänt
läkemedel får inte utlämnas från apotek förrän Läkemedelsverket beviljat tillstånd, dvs. apoteket har en beviljad
licens. En licens gäller för en specifik produkt avseende
produktnamn, beredningsform, styrka samt innehavare av
godkännandet för försäljning.
När patienten ska hämta sin medicin på apoteket, kan alla
apoteksaktörer söka upp den inskickade motiveringen i
KLAS.
Med motiveringen som underlag söker apoteket licens.
Uppgifter om förskrivare och produkt hämtas från motiveringen. Motivering och indikation är dold information för
apoteken. Apoteket kontrollerar att produkten är tillgänglig, de kan vid behov ändra till annan produkt/fabrikant
efter kontakt med förskrivaren.
Den beviljade licensen är som tidigare knuten till ett
apotek, och får bara utnyttjas på det apoteket, eller apotek
som ingår i samma apotekskedja. Alla apotek kan söka efter
beviljade licenser och se vilken apoteksaktör som sökt en
specifik licens.
NY KOMMUNIKATIONSLÖSNING
FÖR LICENSHANTERING
Läkemedelsverket introducerar nu ett kommunikationssystem för att elektroniskt motivera, ansöka och komplettera licensärenden ”KLAS”. Läkemedelsverket kommer till
viss del att förmedla begäran om komplettering och beslut
via det nya systemet.
I KLAS finns stöd för registrering och förmedling av
licensmotiveringar från förskrivare till apoteken, som
sedan tillsammans med ansökan går vidare till Läkemedelsverket.
Här finns listade alla läkemedel som tidigare beviljats
licens, vilket gör det lättare att hitta rätt produkt. Om läke­
medlet inte finns med i listan, kan du ta hjälp av apoteket
för att ta reda på nödvändiga detaljer om läkemedlet, i
trängande fall går det att skriva ”vet ej” under fabrikant.
Observera - att ett läkemedel finns med bland tidigare
sökta licenser innebär inte att det går att få tag på.
När du fyllt i motiveringen skickas den till KLAS, du får
en kvittens på att motiveringen är inskickad, med referensnummer och valt preparat. Motiveringen kan sparas
som en pdf. För att spara den i journalen måste den skrivas
ut och scannas i Kibi Base, enligt instruktion i Ledningssystemet, den kan inte sparas direkt.
Om patienten har specifika önskemål om vilket apotek
läkemedlet ska hämtas på, kan du meddela det apoteket
via KLAS.
6
BESLUT TAS AV LÄKEMEDELSVERKET
Läkemedelsverket beslutar om licensen kan godkännas,
ibland begär de in ytterligare komplettering från förskrivaren.
Apoteken meddelas via KLAS om licensen beviljats.
Förskrivaren får begäran om komplettering och beslut om
avslag via post. Även vissa bifall skickas till förskrivaren
per post.
Länkar: www.lv.se/licens – aktiveras den 1 oktober
Utbildningsmaterial för förskrivare
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5
Nya medarbetare
på läkemedelsenheten
Under hösten får vi ytterligare två medarbetare på Läkemedelsenheten.
DOSAPOTEKARE OCH KLINISK FARMACI
MALLAPOTEKARE OCH KLINISK FARMACI
Mia Koskiranta är apotekare, som har ett tidigare förflutet
på sjukhusapoteket i Västerås. Närmast kommer hon från
Örebro, där hon arbetat med klinisk farmaci bland annat
inom psykiatrin. Hos oss kommer hon att arbeta med dostjänsten - upphandling och kontakter med det företag som
levererar dosförpackade läkemedel till äldreboenden och
privatpersoner. Hon kommer också att vara vår kontaktperson för sjuksköterskor på äldreboenden när det gäller
dostjänsten.
Mia börjar hos oss den 1 september. Under tiden som
hon successivt trappar ner sina uppgifter i Örebro är hon
här på deltid, men kommer att arbeta heltid i Västmanland.
Ann Hedman är också apotekare, hon har varit projekt­
anställd på kirurgkliniken under det senaste året. Där
arbetar hon bland annat med läkemedelsgenomgångar. En
närmare beskrivning av projektet kommer i nästa nummer av Läkemedelsbulletinen.
Från den 1 oktober kommer Ann att vara anställd på Läke­
medelsenheten, där hon kommer att fortsätta arbetet på
kirurgkliniken, men också arbeta med läkemedelsmallar i
Cosmic inför den nya läkemedelsmodulen.
Våra nya rekryteringar ger oss möjlighet att utveckla
den kliniska farmacin i Västmanland. Vi hälsar båda varmt
välkomna till Läkemedelsenheten.
7
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5
Intensiva dagar
för våra expertgrupper
Från tisdag morgon till onsdag lunch samlade Läkemedelskommittén sina expertgrupper
för det årliga internatet, där nästa års Basläkemedelslista tar form.
ARBETE I EXPERTGRUPPEN
GEMENSAM GENOMGÅNG
Efter en kort introduktion från vår ordförande Inge Eriksson har expertgrupperna förmiddagen på sig att diskutera
igenom sina rekommendationer. Möjligheten att samverka
mellan expertgrupperna används flitigt, och är en av de
stora fördelarna med att alla expertgrupper samlas.
I år var vi rekordmånga, 14 av våra 19 expertgrupper
var representerade med minst två personer, för vissa
grupper var upp till 5 personer närvarande. Totalt var vi
48 personer som samlades. Normalt ingår i expertgruppen
en sammankallande specialist inom området, en allmänläkare och en apotekare. I några av grupperna finns även
andra kategorier t ex sjuksköterskor och barnmorskor liksom flera ST-läkare.
Efter lunch samlades alla återigen för att gemensamt gå
igenom hela Basläkemedelslistan, där varje expertgrupp
redovisar sina förslag till ändringar. Diskussionen är
givande, då vi får synpunkter från alla närvarande.
Med ett internat följer också fördelen att kunna samlas
över en god middag, och lite social samvaro. Här kan man
få närkontakt med kollegor som man normalt kanske bara
känner igen via namnet på en remiss.
8
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5
BESÖK FRÅN TLV
Början på dag två fortsätter genomgången av bas­
läkemedelslistan. Mötet avslutas med ett besök från
TLV:s generaldirektör Sofia Wallström. TLV har varit
en förebild bland myndigheter när det gäller kontakter
med landstingen, och Sofia berättade bland annat om
arbetet med trepartsförhandlingar (läs mer om detta
på nästa sida). Det är förhandlingar som ger utrymme
för införande av nya innovativa läkemedel, med riskfördelningsavtal, eller någon form av volymavtal. Ett
exempel är arbetet med Hepatit C läkemedlen, där
landstingen under första halvåret beräknas ha fått tillbaka drygt 80 miljoner kronor.
Sofia konstaterar att kostnaden för läkemedel åter
börjat öka efter att under några år varit nästan oförändrat. Flera patentutgångar av stora preparat har
bidragit till att hålla kostnaderna nere. De närmaste
åren ser vi inga sådana. En stor del av kostnadsökningen står TNF-alfapreparaten för, liksom nya orala
anti­koagulantia.
För nyintroducerade preparat i Sverige ligger priserna på ungefär samma nivå som övriga Europa, företagen lägger sig ofta på samma nivå över hela Europa
vid introduktionen. För äldre originalpreparat ligger
prisnivån i Sverige relativt högt, medan priserna på generika är mycket låga i jämförelse med övriga Europa.
Sofia berörde också biosimilarer, och den relativa tröghet som finns vid introduktionen. Osäkerhet om likhet
mellan original och biosimilar såväl som relativt små
prisskillnader bidrar till trögheten. Hon kunde också
visa att de priser som förhandlats fram på infliximab
i andra nordiska länder starkt bidragit till att användningen av biosimilarer där är större.
Efter en tidig lunch for vi åt olika håll, en del tillbaka
till sina mottagningar, kliniker och andra arbetsplatser,
en del till en ledig eftermiddag.
Tack till alla som bidragit till ett givande internat.
Carina Westberg
Informationsapotekare
carina.westberg@ltv.se
9
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5
Vad är trepartsöverläggning?
Vi var några från landstingen och TLV som under den gångna veckan samlades till ett internat
i Stockholm för att fundera över frågan och vilka möjligheter som ryms i begreppet.
En logisk och allmän definition är, att en trepartsöverläggning innebär samtal mellan tre parter, som försöker finna
en gemensam lösning på ett problem. Mer specifikt talar
vi här om överläggningar mellan läkemedelsindustri, TLV
och landstingen.
Detta är ett nytt fenomen som introducerats under det
senaste året, i och med landstingens projekt ”ordnat införande”. Det syftar till att vi snabbare skall ta till oss nya
och innovativa läkemedel, introducera dem samtidigt över
hela Sverige och därmed skapa förutsättningar för en jämlik vård av hög kvalitet.
För nya läkemedel finns ofta en osäkerhet om patientpopulationen, vilket kan få stora konsekvenser både när
det gäller skillnader mellan olika landsting och för den
totala kostnaden. Vi kan kalla den osäkerheten för ”risk”,
d v s en risk att ett nytt läkemedel blir mycket dyrare än
vad man räknat med och därmed tränger undan behandling för andra patientgrupper.
Ett av målen med trepartsöverläggningarna är att hantera den risken och göra användningen av nya läkemedel
mer förutsägbar och likartad över landet. TLV har förnyat
sitt arbetssätt, vilket gett landstingen möjlighet till
insyn i deras process för subventionsbeslut. Därmed
kan vi också finnas med i diskussionerna med
respektive företag i ett väldigt tidigt skede. Även om
bara några få landsting finns representerade vid bordet
när man träffar företagen sker en regelbunden
återkoppling till alla landsting under re-sans gång och
berörda specialister är med på båten för att undvika
problem.
SLUTSATS
Trepartsöverläggningar är här för att stanna. Genom dessa
kan vi tillsammans med företagen uppskatta nya läkemedels plats i behandlingsarsenalen och vi kan dela de risker
som finns vid introduktionen. Det ger ökade möjligheter för
patienter, landsting och företag. Men det är resurskrävande
och den stora utmaningen blir att kunna hantera kommande
läkemedel – det blir nog nödvändigt att koncentrera arbetet
på de läkemedel som får stora konsekvenser och där osäkerheten är stor.
10
EXEMPLET HEPATIT C
De nya och banbrytande läkemedlen mot hepatit C kom
som på beställning, när ordnat införande och trepartsöverläggning skulle testas för första gången. Här fanns
onekligen både möjligheter och risker:
• En tidigare svårbehandlad sjukdom (lång och jobbig behandling med mycket biverkningar) fick plötsligt tillgång
till enkel, snabb och effektiv – men dyr behandling
• Patientpopulationen är stor (ca 45 000 smittbärare i Sverige),
varav några tusen med avancerad sjukdom.
En liten grupp med representanter för några landsting,
SKL och TLV bildades. Överläggningar genomfördes med
respektive företag under våren 2015, vid dessa var det
oftast Västmanland och Stockholm som representerade
landstingen. De risker som identifierades var:
• Behandlingstid: Standardbehandlingen pågår 12 veckor
(ner till 8 v förekommer). Vissa patienter behöver förlängd behandling, upp till 24 veckor. De ekonomiska
osäkerheterna av detta kan minskas genom att företag
och landsting delar på kostnaden för behandlingstid över
12 veckor.
• Antal patienter. Det finns stora osäkerheter om hur
många patienter som är i behov av behandling i närtid
och på längre sikt. Med en kostnad uppemot en halv miljon
per patient blir det svårt att förutse totalkostnaden. Här
kan vi dela risken med företagen för att säkra att de med
störst behov får behandling när indikationen vidgas.
Trepartsöverläggningarna har lett till flera avtal med företagen, som hittills gett landstingen nästan 100 miljoner i
minskade kostnader (jämfört med listpris) för behandling
av hepatit C. Det har gett möjlighet att trappa upp behandlingstakten och det har gett jämlik vård över landet.
Inge Eriksson
Ordförande Läkemedelskommittén Västmanland
inge.eriksson@ltv.se
Länkar:
Nationellt införande av nya läkemedel
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5
KOM
IHÅG
Mellansvenskt
läkemedelsforum
den 3– 4 februari 2016 i Västerås
Det fullständiga programmet finns nu tillgängligt – några smakprov!
• Sol, ljus och hud – några upplysande exempel
• Hur
får vi ordning på bokstäverna – om ADHD
Förutom dessa och andra föreläsningar till­
kommer god middag, trevlig samvaro och
mycket informationsmaterial från våra sju
läkemedelskommittéer att orientera bland
under pauserna.
Annika
Bram
an
H
C H
Eriksso
n
Ordf
N
LMK
H
Land
C stinget
H
H
Dalar
na
H
H
C
H
N
N
N
H
N
C
H
Björn Ericsson
Ordf LMK
Region
Gävleborg
H
H
C
N
H
H
H
C
H
C
H
H
H
H
H
H
N
H
H
C
H
H
C
N
H
H
H
H
H
H
C
H
C
N
N
H
N
N
H
N
H
C
H
H
N
H
H
C
H
H
H
H
H
C
C
H
H
C
H
H
H
C
H
H
N
N
H
H
C
N
N
H
H
C
C
H
H
H
H
H
H
C
H H
H
C
C
H
N
C
H
N
N
HH
H
N
N
H
C
N
N
C
H
C
H
H
N
H
H
H
N
N
C
H
C
C
H
H
H
H
H
C
N
H
H
N
N
H
H
H
H
N
N
H
H
Inge Eriksson
Ordf LMK
Land
stinget
H
H
Västm
C H anland
H
H
H
C
H
orn
• Varför
gör jag inte som min doktor säger?
Marie Gelang, universitetsrektor i retorik
och teaterpedagog talar om hur retorik och
kroppsspråk kan ge större samstämmighet
i patient-läkarmötet.
Foto: Per Arneb
• Antikoagulantia
och stroke – erfarenheter
av gamla och nya perorala anti­koagulantia.
N
H
C
H
H
N
H
H
C
H
H
N
H
H
C
H
H
H
Torsdagen de
Moderator:
08.00–10.00
n 4 februari
Björn Lundahl,
informations
läkare, Land
Hur får vi ordn
C
H
stinget Sörm
ing på bokstäv
C
H
C
N
land
H
H
N
N
H
H
H
N
N
H
C
H
H
H
erna?
N
H C
ADHD hos barn
C H
– över/underd
H
iagnostik, beh
Marie-Louise
H
H
andling, riske
Christensen,
r och möjlighe
överläkare barn
ter
psykiatri, Aka
ADHD hos vuxn
demiska sjukh
a – hur diag
uset
nosticera rätt,
Mats Porath,
behandlings
överläkare psyk
alternativ, grän
iatri, Gävle sjukh
sdra
gningar
us
Hur tänker vi
utifrån primärvå
rdsperspektiv
Björn Lundahl,
et?
distriktsläkare
, Landstinget
Sörmland
Kaffe
Mellansvensk
läkemedelsfo t
ru
10.00–10.30
10.30–12.00
Urinvägsinfek
tioner – en utm
aning i dag
och i morgon
Nedre urinvägsi
nfektioner och
asymtomatisk
Pär-Daniel Sund
bakteriuri
vall, distriktslä
kare, Sandared
vårdcentral
Febrila urinv
ägsinfektione
r
Emeli Månsson
, specialistläka
re infektionssjukd
omar, Västman
lands sjukhus,
Lunch
Västerås
Gemensamm
12.00–13.00
a utbildning
m!
sdagar fö
r läkare
Korta föredrag
Anemi
som utifrån ak
tuell evidens
kunska
pmibe
Ane
ba
serad
hossv
ara
vuxn
r kri
a – järn,
tis
B12,
ka
folsy
Kristina Wallman
ra frågor av
för vård
praktiskt värd
, överläkare
en. Vi be
hematologi,
e
Falu lasarett
lyser oc
Anemi hos barn
h disku
terar hur och
läkemLars
edAlen
el ius,
böbarn
när ett
r an
övevä
rläkand
re, Vård
as cen
påtrale
ett
n City
rat
, Eskils
14.4Må
ion
5–15.00
let Avsl
tuna
ellt sätt.
ärutnin
bägttre beslutsu
nderlag vid för
sk rivning.
13.00–14.45
AnLäk
mälan
emed
ocels
h upp
forlysn
um ing
arrange
ar
► Anmälan
via www.reg
ionorebrolan
.se/lakemed
► Konferensen
elsforum.
kostar 1 500
kronor för två
dagar, 1 000
► Frågor om
kr för en dag
hotellrum, flyg. I avgiften ingå
/tågbiljetter
r kaffe, luncher
etc: Wencke
och middag.
Bjursten, wb@
mccmeeting.
se, 040-36 90
90.
Landstinget Da
larna
Region Gävle
borg
Landstinget Sö
rmland
Landstinget i
Uppsala län
ras av läkemed
elskommittéern
ai
Landstinget i
Värmland
Landstinget Väs
tmanland
Region Örebro
Västerås 3–4
februari
Länkar: Program
Anmälan
11
2016
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5
– hänt sen sist
SBU
Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom. Personer som upp­
lever att de har vissa typer av psykosocial belastning i sitt arbete
utvecklar mer hjärt-kärlsjukdom över tid. Rapporten slår fast att
arbetsmiljön har betydelse för hjärtsjukdom, stroke och högt
blodtryck.
Behandling av IBS (irritabel tarm) med fibrer. Fibrer har effekt vid
behandling av mag-tarmsjukdomen irritable bowel syndrome, IBS.
Rapporten tyder på att lösliga fibrer verkar vara effektiva medan
olösliga fibrer inte har någon effekt vid behandling av IBS.
Behandling av IBS (irritabel tarm) och funktionell förstoppning med
probiotika, prebiotika och synbiotika. Behandling med probiotika
minskar symtom vid irritable bowel syndrom, IBS. Effekterna är
små och man kan i dag inte avgöra vilken typ av probiotika som
ger bäst lindring. Det behövs mer forskning för att kartlägga vilka
probiotika som har bäst effekt.
Multimodal rehabilitering vid långvarig ländryggssmärta. Vårdteam
över yrkesgränserna bra vid långvarig ländryggssmärta.
Läkemedelsverket
Innehåll av vissa hjälpämnen i läkemedel tillgängliga i SIL-databasen.
Exempel på hjälpämnen kan vara laktos, jordnötsolja och lanolin.
Journalsystemen måste uppgraderas innan informationen kan ses
vid förskrivning.
Förslag på samordnad mätning av läkemedel i miljön. I arbetet med
nationella läkemedelsstrategin har arbetsgruppen för miljöindikatorer lämnat ett förslag på 22 substanser vars förekomst i vattenmiljö är relevant att bevaka.
Calcium-Sandoz injektionsvätska försvinner från marknaden. Nuvarande lager beräknas räcka till september/oktober, någon motsvarande produkt finns inte registrerad i Sverige. Alternativet är
licens eller ex-tempore.
TLV
Generika till Cymbalta. Nu finns duloxetingenerika tillgängligt.
Än så länge bara en fabrikant, vilket gör att priskokurrensen är
begränsad. Fler beräknas komma in och pressa priserna mer.
Fler preventivmedel inom förmånen. Nu finns generika till Yasmin,
Yasminelle och Yaz inom förmånen. Namnen är Rosal 28, Estron
och Estrelen. Även parallellimportören Ebb har förmån på sina
produkter Cleosensa, Cleodette och Cleonita.
REDAKTIONSKOMMITTE: Carina Westberg, Inge Eriksson, Ingela Gerdland
REDAKTÖR: Carina Westberg, Västmanlands sjukhus, Västerås
TELEFON: 021-17 56 97
E-POST: lakemedelskommitten@ltv.se
Lunchföreläsningar
hösten 2015
13 oktober Tina Carlander om Hepatit C
19 november Katja Hagström om
miljö och läkemedel
Kl 12-13, samlingssalen ing 29
Läkemedelskommittén bjuder på lunch
med dryck och kaffe. Inbjudan skickas
ut cirka en vecka innan.
Vill du anmäla dig redan nu, skicka ett
mail till lakemedelskommitten@ltv.se.