Kursbeskrivning - Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

1 (15)
2015-09-25
Kursbeskrivning
Barnets bästa i barnkulturen
7,5 hp, avancerad nivå, halvfart
Kursen är en fristående kurs
samt ingår som en obligatorisk kurs i
Masterprogrammet i barnets bästa och mänskliga rättigheter
Kurskod: BKK002
Höstterminen 2015
Kursansvarig
Examinator
Margareta Aspan
Kursadministratör
Manilla Ernst
Moa Wester
Lärare
Ylva Lorentzon
Birgitta Qvarsell
Karin Helander
Margareta Aspan
margareta@buv.su.se
08-120 762 54
Stockholms universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga
institutionen
106 91 Stockholm
Besöksadress:
Frescati Hagväg 24, 20 & 16B
www.buv.su.se
manilla.ernst@barnkultur.su.se
moa.wester@barnkultur.su.se
08-16 36 87
ylva.lorentzon@buv.su.se
birgitta.qvarsell@edu.su.se
karin.helander@teater.su.se
margareta@buv.su.se
registrator@buv.su.se
2 (15)
Kursbeskrivning Barnets bästa i barnkulturen Hösten 2015
Allmänt om kursen
I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och
examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen.
Registrering
Vi använder inte webbregistering på denna kurs utan du registreras på Barnets bästa i
barnkulturen i samband med första tillfället den 26 oktober.
Kurshemsida
Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där
du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema,
kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner.
Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor
Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en
kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen.
Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med
hjälp av kurskoden BKK002.
Schema
Uppdaterat schema finner du på schemalänken nedan.
OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara
till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen.
https://se.timeedit.net/web/su/db1/stud1/ri157XQQ561Z50Qv97083gZ6y1Y7202Q5Y65Y8.html
Kursens innehåll och förväntade studieresultat
Kursen diskuterar och problematiserar begreppen "barnets bästa", "barnperspektiv", "barnsyn"
och "delaktighet" med särskild inriktning på ämnesområdet barnkultur. Olika teoretiska
perspektiv och förhållningssätt med anknytning till ämnesområdet barnkultur studeras och
tillämpas i en tvärvetenskaplig ansats vilken löper som en röd tråd genom kursen.
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
- problematisera centrala begrepp i en fördjupad diskussion förknippad med
Barnrättskonventionen,
- reflektera över hur ett eller ett par teoretiska perspektiv och förhållningssätt med anknytning
till ämnesområdet barnkultur kan belysa frågeställningar kring Barnets bästa i barnkulturen,
- muntligt och skriftligt redovisa en självständigt genomförd och väl avgränsad uppgift med
utgångspunkt i begreppet ”Barnets bästa” och relaterad till kursens innehåll och litteratur.
3 (15)
Kursbeskrivning Barnets bästa i barnkulturen Hösten 2015
I kursen används något av referenshanteringsystemen APA/Harvard/Oxford som
referenssystem, se manual på kurshemsidan/Mondo. CBK följer Oxford.
Obligatorisk närvaro
Undervisningen i kursen bestar av föreläsningar, seminarier och handledning.
Föreläsningar och seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner
av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte
ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle.
Examinationer och uppgifter
Kursen examineras genom en Individuell skriftlig uppgift EXA1 (Individual paper) 7,5 hp, som
bedöms enligt betygsskala A-F.
Litteratur
Litteraturlistan inklusive referenslitteratur och -rapporter återfinns nedan. 500 sidor ur
referenslitteraturen ska väljas.
Innehåll
Kursen pågår den 26 oktober 2015 till den 11 januari 2016.
OBS! Måndagarna 2/11, 16/11 och 30/11 räknar vi med icke lärarledd grupparbetstid kl. 13 –
14 i lokaler på Stockholms universitet.
Seminarium 1:
Må 26/10 14:00 - 17:00 F289 (Södra huset hus F)
Kursintroduktion: Barnsyn och barnets bästa i barnkulturen (Aspán, Lorentzon)
Seminarium 2:
Må 2/11 14:00 - 17:00 F289
”Barns röster i barnkulturen" (Helander) 14.00-15.15
Genomgång av individuell examinationsuppgift utifrån kurslitteraturens artiklar i ”Nu vill jag
prata…” samt instuderingsuppgift till nästa gång (Aspán)
Seminarium 3:
Må 16/11 14:00 - 17:00 F289
Seminarium kring barns delaktighet (Aspán)
Seminarium 4:
Må 30/11 14:00 - 17:00 F289
Barnets bästa som globalt fenomen (Qvarsell)
4 (15)
Kursbeskrivning Barnets bästa i barnkulturen Hösten 2015
Extra seminarium för handledning:
Må 14/12 14:00 - 17:00 F289
Handledning/frågor inför skrivning av papers - ej obligatoriskt (Aspán)
Torsdag 7/1 senast kl. 9.00: Inlämning av papers via mondo för läsning av läsare i annat
arbetslag inför slutseminariet, samt via mail till ev ämneshandledare.
Slutseminarium:
Må 11/1 14:00 - 17:00 F289
Slutkonferens med redovisningar och granskning av papers samt diskussion.
Handledning: För studenternas skriftliga inlämningsuppgifter ges grupphandledning efter
överenskommelse med handledare och/eller individuell handledning via mail eller telefon.
Litteratur och uppgifter till seminarium 1-4 nedan.
Examination
Instruktioner om skrivuppgift och gruppuppgift vid slutseminarium finns nedan.
Omexamination
Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg.
Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran.
Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en
vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid
skall studenten omexamineras.
Student som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att
en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till
ansvarig studierektor.
För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett
examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas.
Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig.
Examination Barnets bästa i barnkulturen
Examination på kursen sker genom
- närvaro och aktivt deltagande på seminarierna. Frånvaro vid mer än ett av följande tillfällen
26/10, 2/11, 16/11, 30/11 ersätts med skriftlig litteraturkommentar efter överenskommelse
med Margareta Aspán.
5 (15)
Kursbeskrivning Barnets bästa i barnkulturen Hösten 2015
- skriftlig inlämningsuppgift på ca 7-8 sid (min. 2.500 ord och max 3.500 ord), som ska
skrivas med tydliga referenser och med fullständig käll- och litteraturförteckning
- muntlig gruppredovisning under slutseminariet som bygger på sammanfattande diskussion
(ca 20 min per grupp) med utgångspunkt i läsning av en annan grupps skriftliga uppgifter.
Den skriftliga uppgiften
I den skriftliga uppgiften skall centrala begrepp från kursens innehåll som ”barnets bästa”,
”barnperspektiv”, ”barnsyn” och ”delaktighet” diskuteras och problematiseras inom ramen för
det barnkulturella fältet och utifrån obligatorisk (observera att det ska ingå en
doktorsavhandling) samt egen och i samråd med handledare vald litteratur (valfri
referenslitteratur ca 500 sidor).
Texten skall skrivas som en vetenskaplig artikel, som om den skulle kunna publiceras i ett
tvärvetenskapligt sammanhang med avseende på innehåll, struktur, argumentation och
tillgänglighet för en akademisk läsekrets med ett allmänt intresse för ämnesområdet Barnets
bästa i barnkulturen.
Betyget sätts av resp. handledare, huvudexaminator är Margareta Aspán som ansvarar för
betygssättningen som helhet samt för slutbetyg.
Betygssättning på den skriftliga uppgiften sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala.
Detta betyg blir slutbetyg på kursen.
Betyg och betygskriterier
För att få slutbetyg på kursen krävs lägst E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter
i kursen är fullgjorda.
EXA1
A=Utmärkt
I den skriftliga uppgiften diskuterar studenten på ett utmärkt strukturerat, genomtänkt och problematiserande sätt
frågeställningar i relation till ”barnets bästa i barnkulturen” och till de centrala begreppen ”barnets bästa”,
”barnperspektiv”, ”barnsyn” och ”delaktighet”. Uppgiften är självständigt och kritiskt reflekterande, väl
avgränsad och relaterad till kursens innehåll och litteratur. Språkbehandlingen är utmärkt och ett vedertaget
referenssystem används på ett kritiskt, relevant och korrekt sätt.
B=Mycket bra
I den skriftliga uppgiften diskuterar studenten på ett mycket tydligt, genomtänkt, strukturerat och nyanserat sätt
frågeställningar i relation till ”barnets bästa i barnkulturen” och till de centrala begreppen ”barnets bästa”,
”barnperspektiv”, ”barnsyn” och ”delaktighet”. Uppgiften är självständigt reflekterande, väl avgränsad och
relaterad till kursens innehåll och litteratur. Språkbehandlingen är mycket god och ett vedertaget referenssystem
används på ett relevant och korrekt sätt.
C=Bra
I den skriftliga uppgiften diskuterar studenten på ett tydligt, genomtänkt och strukturerat sätt frågeställningar i
relation till ”barnets bästa i barnkulturen” och till de centrala begreppen ”barnets bästa”, ”barnperspektiv”,
”barnsyn” och ”delaktighet”. Uppgiften är självständigt genomförd, väl avgränsad och relaterad till kursens
innehåll och litteratur. Språkbehandlingen är god och ett vedertaget referenssystem används på ett korrekt sätt.
D=Tillfredsställande
6 (15)
Kursbeskrivning Barnets bästa i barnkulturen Hösten 2015
I den skriftliga uppgiften diskuterar studenten på ett tydligt sätt frågeställningar i relation till ”barnets bästa i
barnkulturen” och till de centrala begreppen ”barnets bästa”, ”barnperspektiv”, ”barnsyn” och ”delaktighet”.
Uppgiften är självständigt genomförd, avgränsad och relaterad till kursens innehåll och litteratur.
Språkbehandlingen är god och ett vedertaget referenssystem används utan större brister.
E=Tillräcklig
I den skriftliga uppgiften diskuterar studenten frågeställningar i relation till ”barnets bästa i barnkulturen” och till
de centrala begreppen ”barnets bästa”, ”barnperspektiv”, ”barnsyn” och ”delaktighet”. Uppgiften är avgränsad
och relaterad till kursens innehåll och litteratur. Språkbehandlingen är begriplig och ett vedertaget
referenssystem används.
Fx=Otillräcklig
Betyget Fx ges om studenten genom mindre komplettering med ett utvecklat resonemang och smärre
korrigeringar/tillägg kan nå upp till betyget E. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat
betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom
angiven tid skall studenten omexamineras.
F=Helt otillräcklig
Studenten dokumenterar knappast någon kunskap om eller förståelse för ämnesområdet ”barnets bästa i
barnkulturen” och för de centrala begreppen ”barnets bästa”, ”barnperspektiv”, ”barnsyn” och ”delaktighet”
utifrån kursens innehåll och litteratur. Skrivuppgiften är så oklart formulerad att det inte går att avgöra om
studenten tillgodogjort sig kursens innehåll.
Betyg på hel kurs
Betyget på EXA1 blir även slutbetyg på kursen.
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika
nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att
känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja
resurser.
Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med
respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet
eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd
utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker
eller fullgör praktik 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och
möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet
Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt
försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller
hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter
en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella
trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella
trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.
7 (15)
Kursbeskrivning Barnets bästa i barnkulturen Hösten 2015
Fusk, plagiat och självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta
citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga
referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange
källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i
ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan
även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.
Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en
studiekamrats hemtentamen.
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in
och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga
studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När studenter lämnar in arbeten motsvarar
det ett godkännande från deras sida att arbetet får köras igenom universitetets
textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett
disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad
misstanke om fusk och plagiat till prefekt.
Övrig information
Studentinflytande och utvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet
att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi
uppskattar att du besvarar.
Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer
information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se ”Studentinflytande & Studentkår”
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter,
studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller
individuell hjälp. Läs mer på: http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden
Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med
funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer
information om exempelvis rättstavningsprogram finns på http://www.su.se/student under
rubriken Studera med funktionshinder.
Campuskort och kåravgift
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet
genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är
8 (15)
Kursbeskrivning Barnets bästa i barnkulturen Hösten 2015
bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om
Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se
Studentförsäkring
Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet
(www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som
inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om
du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets
interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda www.su.se/samir
Mitt universitet
Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:
 Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.
 Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut
intyg.
 Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som
student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.
9 (15)
Kursbeskrivning Barnets bästa i barnkulturen Hösten 2015
Litteratur och diskussionsuppgifter till seminarierna
Seminarium 1:
Kursintroduktion: Barnsyn och barnets bästa i barnkulturen (Aspán, Lorentzon)
Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter. Regeringskansliet: UD info, 2007
Hart, R.”Children's participation. From tokenism to citizenship.”, Innocenti Essays, no 4.
Florence: UNICEF, 1992
Förberedelse: fundera över begreppen participation, tokenism och citizenship. Hur kan dessa
förstås och relateras till barnkultur eller barnkulturella uttryck?
Seminarium 2:
”Barns röster i barnkulturen" (Helander) (14.00-ca 15.15)
Fornäs, J. Kultur, Malmö: Liber, 2012
OBS att Locus barnkulturnummer är relevant även för denna kurs!
Locus, Barnkultur, nr 3-4/11 Skriften finns att ladda ner på:
http://www.buv.su.se/publikationer/publikationsserier/locus/tidigare-nummer/locus-2011/locus2011-nr-3-4-1.81547
Genomgång (Aspán) av individuell examinationsuppgift utifrån kurslitteraturens artiklar i
Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen (red. Helander, K.), Centrum för
barnkulturforskning/Stockholms universitets förlag, 2013
(Säljs på Akademibokhandeln Frescati)
samt genomgång av instuderingsuppgift till nästa gång.
Seminarium 3:
Seminarium kring barns delaktighet (Aspán)
Frönes, I. (2007). On theories of dialogue, self and society. Redefining socialization
and the acquisition of meaning in light of the intersubjective matrix. In S. Bråten (ed.)
On Being Moved: From Mirror Neuron to Empathy. Amsterdam: John Benjamin’s
Publishing company.
Nås via sub.su.se som e-bok.
UNICEF (2001) The Participation Rights of Adolescents: A strategic approach.
WORKING PAPER SERIES
www.unicef.org/adolescence/files/Participation_Rights_of_Adolescents_Rajani_200
1.pdf
10 (15)
Kursbeskrivning Barnets bästa i barnkulturen Hösten 2015
Murris, Karin (2013) “The Epistemic Challenge of Hearing Child’s Voice”. Special Issue:
Studies in Philosophy and Education Vol. 32, Issue 3 (245-259). Hämtas via sub.su.se
Aspán, M. (2013) Att sätta örat intill… Barns röster och vuxnas lyssnande inom
värdepedagogiskt
arbete i skola. I. K. Helander (red.) Centrum för barnkulturs skriftserie nr 46: ”Nu vill jag prata"
Barns röster i barnkulturen”. Stockholms universitets förlag. (s.36-67)
(Säljs på Akademibokhandeln Frescati)
Dessa texter handlar alla om möten och samspel av olika slag. Under läsningen, fundera
på nedanstående punkter som vi diskuterar under seminariet. Vi tar förstås även upp
sådana iakttagelser och undringar som du vill dryfta vidare.
Poängen med seminariet är att närläsa texterna och använda Frönes teoretiska översyn på de exempel
som framläggs i Murris (2013) och i Aspán (2013) avseende barnsyn och möjligt gemensamt
meningsskapande. Därtill ska vi försöka relatera begrepp som demokrati, inflytande, delaktighet,
barnets rättigheter, som ju ofta används i olika institutionella sammanhang för barn och unga, till den
strategi för ungas fördjupade delaktighet som Unicef skriver fram. Frågor och funderingar
Frågor och funderingar som förberedelser:
o Frönes skriver: ”The history of childhood portrays children as evil as well as
innocent. In both versions, however, they are presented as being born with innate
capacities that are not social” (s.205). På vilket sätt vill han istället förklara
människans socialisering till omvärlden, där barnet inte (som i de flesta andra teorier
han framlägger) ifrån födelsen beskrivs som asocialt?
o På vilka sätt kan ett skifte ifrån en syn på barnet som ’det asociala barnet’ till en syn
på barnet som ’det dialogiska barnet’ få konsekvenser ifråga om barnets rättigheter?
o Avslutningvis konstaterar Frönes att ”The understanding of myself as a subject is
based on the recognition of the other as a subject” (s. 215). Fundera över hur de
filosofiska samtalen i Murris (2013) kan fungera som en plats som gynnar elevens
förståelse av sig själv.
o Begreppen delaktighet och inflytande används ofta i institutionella sammanhang där
barn vistas. Murris problematiserar den vuxnas förutfattade meningar gentemot barn,
där barns egna perspektiv inte tas tillvara. Murris tar upp hur ett arbete genom
Philosophy for Children kan ändra positionerna mellan barn och vuxna. Diskutera hur
Murris menar att detta går till: vilka är förutsättningarna för att vuxnas genuina
lyssnande ska möjliggöras?
o Lyft fram något exempel på pedagogisk situation från Aspáns text och diskutera
vuxnas olika inställning till barns utsagor och vikten av att försöka närma sig barns
perspektiv.
o Sammanfatta de punkter som du finner mest relevanta i texten Unicef (2001) för hur
vi 1) kan se på och förstå delaktighet (relatera gärna detta till Frönes
intersubjektivitetsbegrepp); 2) kan iscensätta och fördjupa ungas delaktighet.
Motivera de val du gör.
11 (15)
Kursbeskrivning Barnets bästa i barnkulturen Hösten 2015
o Ungas ’well-being’ är ett av de mål som ses kunna gynnas av fördjupad delaktighet.
Vilka faktorer ser man här som avgörande? Hur kan vi förstå konventionens artiklar
avseende skillnaden mål – medel? (jfr vidare Unicef s.41).
Övrig litteratur som rekommenderas är:
Archard, David (2004) Children: Rights and Childhood. London: Routledge.
Dolk, Klara (2013) Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan.
Akademisk avhandling. Stockholm: Ordfront.
Hart, R. ”Stepping back from the ladder! Reflections on a Model of Participatory Work with
Children”, Participation and Learning: Perspectives on Education and the Environment, Health
and Sustainability. A. Reid, B. Jensen, J. Nikel & v. Simovska (ed.): Springer, 2008
Janson, Ulf (2013) Delaktighet i lek – en fråga om röst i det barnkulturella. I. K. Helander (red.)
Centrum för barnkulturs skriftserie nr 46: ”Nu vill jag prata"
Barns röster i barnkulturen”. Stockholms universitets förlag. (s.13-35)
(Säljs på Akademibokhandeln Frescati)
Krekula, Clary; Närvänen, Anna-Liisa; Näsman, Elisabet Ålder i intersektionell analys.
Kvinnovetenskaplig tidskrift. Nr 2-3. 2005: 81-94. Finns att ladda ner på nätet.
Närvänen, Anna-Liisa (2009) Ålder, livslopp, åldersordning. Linköpings universitet,
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI)).
Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:223786
Seminarium 4:
Barnets bästa som globalt fenomen – några frågor att begrunda och diskutera vid
seminariet den 30 november (Qvarsell)
1. Barns villkor över världen skiljer sig i många avseenden. Ändå ska barnets bästa gälla vid alla
beslut som rör barn. T ex kan relationen mellan barnets bästa och familjens bästa bli problematisk. De
sociala institutionernas betydelse kan också variera en hel del. Diskutera problem att avgöra vad som
kan vara barnets bästa under sådana skilda villkor!
2. Vad kan när det gäller barns villkor ses som barns egen kultur? Diskutera vilken variation som kan
finnas globalt sett rörande barnkultur, barns kultur och lekens betydelse som barns kultur! Ta gärna in
perspektivfrågor i diskussionen.
3. Hur skulle Janusz Korczak idag bedöma vår vuxna syn på barnens egen kultur, utifrån sina
erfarenheter och sitt arbete i Polen? Utgå gärna från Janusz Korczaks bok Barnets rätt till respekt, och
plocka fram bra citat från den boken!
4. I många länder i världen är det närmast en självklarhet att barn, även ganska unga barn, ska arbeta.
Kan man säga att barn bör ha rätt till arbete? Ta i diskussionen in relationen mellan olika slag av
verksamheter som barn kan vara engagerade i! Förutom arbete kan det handla om lek och studier.
Problematisera svaret!
12 (15)
Kursbeskrivning Barnets bästa i barnkulturen Hösten 2015
5. I världen, idag i synnerhet, finns ett stort och tungt engagerande fenomen som gäller barn som
flyktingar, t ex som ensamkommande flyktingbarn. Ta fram både problem och möjligheter som kan
gälla vid barns övergång mellan olika länder och kulturer, och i detta sammanhang också den
barnkultur som kan uppstå vid själva flykten, förflyttningen!
Anknytande litteratur
Mänskliga rättigheter för barn. FN:s konvention om barnets rättigheter.
Roger Hart (1992) Children’s participation. From tokenism to citizenship. Innocenti Essays, No 4.
Florence: UNICEF.
Janusz Korczak (1929/2002) Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur och Kultur.
Birgitta Qvarsell (1998) Om barns rätt - FN:s konvention och gatubarnen. I LOCUS, Tidskrift för
barn- och ungdomsvetenskap, 4/98.
Birgitta Qvarsell (2012) Kultur och estetik i pedagogiken. Skapande kunskapsbildning och
gemenskap bland barn. I Anna Klerfelt & Birgitta Qvarsell (red) Kultur, estetik och barns rätt i
pedagogiken, s 61 - 76. Malmö: Gleerups.
Mia Tiempo von Essen (2012) Barns rätt till lek och vila. I Anna Klerfelt & Birgitta Qvarsell (red)
Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken, s 43-60. Malmö: Gleerups.
Som avhandlingstext kan förslagsvis Marie Hessles doktorsavhandling i pedagogik: Ensamkommande
men inte ensamma (2009) läsas.
13 (15)
Kursbeskrivning Barnets bästa i barnkulturen Hösten 2015
Obligatorisk kurslitteratur för Barnets bästa i barnkulturen (7,5 hp)
Fornäs, J. Kultur, Malmö: Liber, 2012
Frønes, I. On theories of dialogue, self and society. Redefining socialization and the acquisition of
meaning in light of the intersubjective matrix. In S. Bråten (ed.) On Being Moved: From Mirror
Neuron to Empathy. Amsterdam: John Benjamin’s Publishing company, 2007 Boken finns som e-bok
via sub.su.se
Hart, R.”Children's participation. From tokenism to citizenship.”, Innocenti Essays, no 4. Florence:
UNICEF, 1992
Hart, R. ”Stepping back from the ladder! Reflections on a Model of Participatory Work with
Children”, Participation and Learning: Perspectives on Education and the Environment, Health and
Sustainability. A. Reid, B. Jensen, J. Nikel & v. Simovska (ed.): Springer, 2008
Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken (red. Klerfelt, A. & Qvarsell, B.), Malmö: Gleerups, 2012
(s. 43 - 76)
Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter. Regeringskansliet:UD info, 2007
Murris, K. “The Epistemic Challenge of Hearing Child’s Voice”. Special Issue: Studies in Philosophy
and Education. Published online Jan. 2013
Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen (red. Helander, K.), Centrum för
barnkulturforskning/Stockholms universitets förlag, 2013
UNICEF(2001) The Participation Rights of Adolescents: A strategic approach. WORKING
PAPERSERIES
http://www.unicef.org/adolescence/files/Participation_Rights_of_Adolescents_Rajani_2001.pdf
Qvarsell, B. ”Om barns rätt – FN:s konvention och gatubarnen” i Locus nr 4/98
OBS att Locus barnkulturnummer är relevant även för denna kurs!
Locus, Barnkultur, nr 3-4/11 Skriften finns att ladda ner på:
http://www.buv.su.se/publikationer/publikationsserier/locus/tidigare-nummer/locus-2011/locus-2011nr-3-4-1.81547
samt en (valfri) av följande avhandlingar:
Aspán, M. Delade meningar. Om värdepedagogiska invitationer för barns inflytande och inkännande,
diss. Stockholm, 2009.
Hellman, A. Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en
förskola, diss. Göteborg, 2010.
Hällström, C. Insändare i Kamratposten. Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang. diss.
Stockholm, 2011.
Hörnfeldt, H. Prima barn – helt u.a. Normalisering och utvecklingstänkande i svensk barnhälsovård
1923 – 2007, diss. Stockholm, 2009.
Janson, M. Bio för barnens bästa? Svensk barnfilm som fostran och fritidsnöje under 60 år, diss.
Stockholm, 2007.
Tullgren, C. Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet, diss. Malmö, 2004.
14 (15)
Kursbeskrivning Barnets bästa i barnkulturen Hösten 2015
Referenslitteratur (studenten väljer ca 500 sidor utifrån referenslitteraturlistan och/eller egen
vald litteratur i samråd med handledare eller kursansvarig). Se vidare nedan.
Referenslitteratur
Aaseboe, T. & Melhuus. C. Rum för barn - rum för kunskap. Kropp, kön, vänskap och medier som
pedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber (på norska 2005), 2007
Alderson, P & Morrow, V. Ethics, social research and consulting with children and young people.
London: Barnardos, 2004
Butler, U. & Rizzini, I. “Young People Living and Working on the Streets of Brazil: Revisiting the
Literature”. Children, Youth and Environments. Vol 13, No 1, 2003
Kan laddas ner från Internet
Christiansen, C. & Utas, M. & Vigh H.E. (eds.) Navigating Youth, Generating Adulthood. Social
Becoming in an African Context. Uppsala: Nordiska Afrikainstitutet/The Nordic Africa Institute, 2006
(bl a Thorsen: Child Migrants in Transit: Strategies to assert new identities in Rural Burkina Faso;
Prince: Popular Music and Luo Youth in Western Kenya; Einarsdottir: Relocation of Children:
Fosterage and child death in Biombo, Guinea-Bissau, och Finnström: Meaningful Rebels? Young and
adult perceptions on the Lord’s Resistance Movement/Army in Uganda)
Farrell, A. (red.). Ethical research with children. Maidenhead: Open University Press, 2005
Hartman, S. & Torstenson-Ed, T. Barns tankar om livet, Stockholm: Natur & Kultur, 2007
Heath, S.B. Ways With Words: Language, Life and Work in Communities and Classrooms. Cambridge
University Press, 1983.
Hobohm, S. Barnets rätt. Handbok för vuxna. Malmö: Liber, 2003
James, A. & Jenks, C. & Prout, A. Theorizing Childhood. Cambridge: Polity Press, 1998
James, A. & Prout, A. (eds) Constructing and Reconstructing Childhood, Contemporary Issues in the
Sociological Study of Childhood. London, New York: The Falmer Press, 2003
Korczak, J. Liten igen Stockholm: Svenska Korczaksällskapets skriftserie nr 1, 1925/2007
Lidén, Ellinor, Slutrapport till Statens kulturråd. ”Interkulturella perspektiv på scenkonst för barn och
unga”. Teatern som arena för interkulturella möten? Om den lokala förankringens betydelse för
scenkonstens tillgänglighet. En studie av verksamheten vid Stockholms stadsteater Skärholmen,
Stockholm 2012 (finns att hämta elektroniskt i DIVA)
Maybin, J. & M. Woodhead (eds.): Childhoods in context. John Wiley and Open University (bl. a.
Cunningham & Mackinnon: Children and work; Morrow: Moving out of childhood), 2003
Nelson, A. ”Meningserbjudanden kring genus i barns leksaker — om lek som medierad handling”. I:
A Banér (Red.) Barns lek, makt och möjlighet. Centrum för barnkulturforskning 39, Stockholms
Universitet, 2007.
15 (15)
Kursbeskrivning Barnets bästa i barnkulturen Hösten 2015
Pramling Samuelsson & Sommer & Hundheide, Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och
praktik, Stockholm, 2011
Qvarsell, B. ”Kultur för lärande - som barns rätt.”, Alerby, E & Kansanen, P. & Kroksmark, Lära om
lärande. Lund: Studentlitteratur, 2000, s. 45-61
Qvarsell, B. ”Barnens bästa som globalt problem. Om barns rättigheter och kultur i internationell
pedagogisk belysning.”, Utvecklingspsykologiska seminariets skriftserie, nr 70, Stockholms
universitet, pedagogiska institutionen,
Qvarsell, B. “Early Childhood Culture and Education for Children’s Rights”. In International Journal
of Early Childhood. Volume 37, Number 3, 2005, pp. 99-108
Qvarsell, B. ”Pedagogik som motkultur – för barnets bästa”. I Alba, G. & Wibaeus. Y. (red.)
Pedagogik som motstånd. Stockholm: Svenska Korczaksällskapets Skriftserie, nr 2, 2010
Percy- Smith, B. & Nigel, T. (eds.) A Handbook of Children and Young People´s Participation –
Perspectives from Theory and Practice. London&New York, Routledge, 2010
Sandin, B. & Halldén G. (red.) Barnets bästa. En antologi om barndomens innebörder och välfärdens
organisering. Stockholm: Symposion, 2003
Shier, H. ”Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations.” Children & Society,
vol 15, 2005, pp.107-117
Söderlind, I. & Engwall, K. Var kommer barnen in? Barn i politik, vetenskap och dagspress.
Stockholm: Institutet för framtidsstudier, 2005
Woodhead, M. & Montgomery H. (eds.) Understanding childhood – an interdisciplinary approach. J.
Wiley and Open University, 2003 (bl a kapitel om Children and rights, Gendered childhood,
Childhood in time and place).
Fler förslag på referenslitteratur och -avhandlingar finns i mondo.