Teknisk handbok

Teknisk
handbok
2015-01-26
Innehåll
1
Anvisningar .................................................................................................................... 6
1.1
2
Ledande dokument ...................................................................................................................... 6
1.1.1
Styrande dokument.................................................................................................................. 6
1.1.2
Föreskrifter och riktlinjer ....................................................................................................... 6
Planeringsskede ............................................................................................................ 8
2.1
2.1.1
2.2
Tillgänglighet på allmänna platser ............................................................................................. 8
Trappor och ramper ................................................................................................................ 8
Trafik/gata .................................................................................................................................... 8
2.2.1
Körbana .................................................................................................................................... 8
2.2.2
Cykelbana .................................................................................................................................. 8
2.2.3
Gångbana .................................................................................................................................. 9
2.2.4
Fri höjd på gång- och cykelbanor.......................................................................................... 9
2.2.5
Vändplatser ............................................................................................................................... 9
2.2.6
Parkering på kvartersmark...................................................................................................... 9
2.2.7
Cykelparkering på allmän mark ............................................................................................. 9
2.2.8
Angöring och lastplatser ......................................................................................................... 9
2.2.9
Busshållplatser .......................................................................................................................... 9
2.2.10 In- och utfarter ......................................................................................................................... 9
2.3
Dagvatten ...................................................................................................................................... 9
2.4
Grönstruktur ..............................................................................................................................10
2.4.1
Träd i staden ...........................................................................................................................10
2.4.2
Skyddsvärda träd ....................................................................................................................10
2.4.3
Riktlinjer vid planering av nya träd i staden.......................................................................10
2.5
Lekplatser ....................................................................................................................................11
2.6
Belysning .....................................................................................................................................11
2.6.1
3
System och funktioner ..........................................................................................................11
Projekteringsskede...................................................................................................... 12
3.1
3.1.1
3.2
Tillgänglighet ..............................................................................................................................12
Trappor och ramper ..............................................................................................................12
Trafik/Gata ................................................................................................................................12
3.2.1
Parkeringsplatser ....................................................................................................................12
3.2.2
Cykelparkering .......................................................................................................................13
3.2.3
Busshållplatser ........................................................................................................................13
3.2.4
Lastplats ..................................................................................................................................14
3.2.5
Separering av gång- och cykelbana .....................................................................................14
2 (33)
3.2.6
Refuger ....................................................................................................................................14
3.2.7
Biljettautomater......................................................................................................................14
3.2.8
Kantstöd .................................................................................................................................14
3.2.9
Markbeläggningar, obundna överbyggnadslager ...............................................................15
3.2.10 Fundament för skyltstolpar ..................................................................................................15
3.2.11 Fundament för belysningsstolpe .........................................................................................15
3.2.12 Skyltning i gatumiljö ..............................................................................................................15
3.2.13 Cykelvägvisning .....................................................................................................................15
3.2.14 Gatunamnsskyltning..............................................................................................................15
3.2.15 Vägmärken ..............................................................................................................................16
3.2.16 Vägmarkeringar ......................................................................................................................17
3.2.17 Parkeringsräcke, pollare, grindar och bommar .................................................................17
3.3
Vegetationsytor ..........................................................................................................................17
3.3.1
Träd, anvisningar för nyanläggning.....................................................................................17
3.3.2
Träd i natur- och parkmiljö ..................................................................................................17
3.3.3
Träd i hårdgjorda miljöer (skelettjord) ...............................................................................18
3.3.4
Trädkvalitet och val av sort av träd .....................................................................................18
3.3.5
Buskar, perenner och gräsytor .............................................................................................18
3.3.6
Bevattningsanläggning för buskar- och perennytor..........................................................18
3.4
Lekplatser ....................................................................................................................................19
3.5
Möblering och utrustning .........................................................................................................19
3.5.1
Sittplatser ................................................................................................................................19
3.5.2
Skräpkorgar.............................................................................................................................20
3.5.3
Cykelställ .................................................................................................................................20
3.5.4
Stängsel och staket.................................................................................................................20
3.5.5
Stamskydd och markgaller....................................................................................................20
3.6
Belysning .....................................................................................................................................20
3.6.1
Ledningsnät ............................................................................................................................20
3.6.2
Rivning av el och el- installationer ......................................................................................20
3.6.3
Jordschakt för kanalisation/belysningskabel .....................................................................20
3.6.4
Jordschakt för belysningsfundament ..................................................................................21
3.6.5
Kabelskydd i anläggningen ...................................................................................................21
3.6.6
Belysningsstolpar ...................................................................................................................21
3.6.7
Stolpinsatser ...........................................................................................................................22
3.6.8
Kraftkabel ...............................................................................................................................22
3.6.9
Installationskablar ..................................................................................................................22
3 (33)
3.6.10 Skarvning på kraftkabel ........................................................................................................22
3.6.11 Ljusarmaturer för utomhusbelysning .................................................................................22
3.6.12 Märkning av kablar, skiljeställen, ledningar, dosor och ledare ........................................22
3.6.13 Märkning av belysningsstolpar ............................................................................................23
4
Utförande ..................................................................................................................... 24
4.1
Trafikanordningsplan ................................................................................................................24
4.1.1
Ansökan ..................................................................................................................................24
4.1.2
Regler .......................................................................................................................................24
4.1.3
Akuta arbeten .........................................................................................................................25
4.1.4
Taxa och sanktionsavgifter (gäller från 1 januari 2015) ...................................................25
4.2
Tillstånd för markupplåtelse.....................................................................................................25
4.3
Schakttillstånd ............................................................................................................................26
4.3.1
Ansökan ..................................................................................................................................26
4.3.2
Regler .......................................................................................................................................26
4.3.3
Akuta arbeten .........................................................................................................................26
4.3.4
Taxa och sanktionsavgifter (gäller från 1 januari 2015) ...................................................27
4.4
Återställning efter schakt ..........................................................................................................27
4.4.1
Asfalt .......................................................................................................................................27
4.4.2
Betongmarkplattor.................................................................................................................27
4.4.3
Storgatsten och smågatsten ..................................................................................................27
4.4.4
Kantstöd av granit .................................................................................................................28
4.4.5
Vegetationsytor och träd ......................................................................................................28
4.5
Anläggande av träd ....................................................................................................................28
4.5.1
Plantering av träd ...................................................................................................................28
4.5.2
Stöd och skydd av växter ......................................................................................................29
4.5.3
Uppbindning av träd .............................................................................................................29
4.5.4
Bedömning av vitesbelopp vid skada på träd ....................................................................29
4.6
Belysning .....................................................................................................................................29
4.6.1
Uttag och anslutningspunkter ..............................................................................................29
4.6.2
Mark och vattenförhållanden mm.......................................................................................29
4.6.3
Åtgärder för el- och telekabel o d i mark ...........................................................................29
4.6.4
Tillfällig belysning ..................................................................................................................29
5
Färdigställandeskötsel och garantiskötsel ................................................................ 30
6
Relationshandlingar .................................................................................................... 31
6.1
Relationshandlingar för belysning ...........................................................................................31
6.1.1
Relationshandlingar för fundament och kabelskyddsrör och anordningar i mark.......31
6.1.2
Relationshandlingar för belysningsanläggning ..................................................................31
4 (33)
6.1.3
Driftinstruktioner ..................................................................................................................32
6.1.4
Belysningsschema ..................................................................................................................32
7 Typritningar och bilagor (Obs! Dessa hittar du på sundbyberg.se under Teknisk
handbok.) ........................................................................................................................... 33
7.1
Typritning: TH0001 Övergångsställe......................................................................................33
7.2
Typritning: TH0002 Gångpassage ..........................................................................................33
7.3
Typritning: TH0003 Busshållplats...........................................................................................33
7.4
Typritning: TH0004 Fundament biljettautomat....................................................................33
7.5
Typritning: THVB001 – växtbädd för träd i ostörd markprofil i natur- och parkmiljö..33
7.6
Typritning: THVB002 – växtbädd för träd i störd markprofil i natur- och parkmiljö ....33
7.7
Typritning: THVB003 – växtbädd för träd i hårdgjord miljö med marktäckande
vegetation .................................................................................................................................................33
7.8
Typritning: THVB004 – växtbädd för träd i hårdgjord miljö med markgaller .................33
7.9
Typritning: THVB008 – uppbindning av stamträd ..............................................................33
7.10
Bilaga: Bevattningsanläggning för busk- och perennytor ....................................................33
7.11
Bilaga: Skydda träd vid arbeten ................................................................................................33
7.12
Bilaga: Formulär för ekonomisk värdering av träd ...............................................................33
7.13
Bilaga: Skötsel av markanläggning under garantitiden .........................................................33
5 (33)
1
Anvisningar
Den tekniska handboken omfattar verksamheterna inom tekniska enheten i Sundbybergs
stad. Kraven i tekniska handboken är att betrakta som standardkrav. Ytterligare krav kan
komma att ställas, t ex vid specifika objekt.
1.1
Ledande dokument
Senaste utgåva gäller alltid.
1.1.1
Styrande dokument
Sundbybergs stads översiktsplan, 2013
Trafikplan för Sundbyberg, 2012
Sundbybergs stads policy för en tillgänglig stad, 2010
Sundbybergs stads klimat- och hållbarhetspolicy, 2009
Cykelplan för Sundbyberg, 2012
Grönplan Sundbyberg, 2011
Lekplatser i Sundbybergs stad; riktlinjer, inventering och åtgärdsplan, 2014
1.1.2
Föreskrifter och riktlinjer
AB 04, Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och
installationsentreprenader. Svensk Byggtjänst.
ABK 09, Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och
ingenjörsverksamhet. Svensk Byggtjänst.
ABT 06, Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-,
anläggnings- och installationsarbeten. Svensk Byggtjänst.
AMA Anläggning 13, Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten.
Svensk Byggtjänst.
AMA AF 12, Administrativa föreskrifter med råd och anvisningar för byggnads-,
anläggnings- och installationsentreprenader. Svensk Byggtjänst.
AMA AF konsult 10, Administrativa föreskrifter med råd och anvisningar för
konsultuppdrag. Svensk Byggtjänst.
AMA EL 12, Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska arbeten. Svensk
Byggtjänst.
ALM - Tillgänglighet på allmänna platser. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om
tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än
byggnader (BFS 2011:5 - ALM 2), Boverket
6 (33)
BBR, Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd, (BFS 2011:6 med ändring
t.o.m. BFS 2014:3), Boverket
Bygg ikapp – för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med
funktionsnedsättning, Svensk Byggtjänst
Elsäkerhetsföreskrifterna ELSÄK-FS 2010:1, Elsäkerhetsverket
Enkelt avhjälpta hinder. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och
allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit
allmänheten har tillträde och på allmänna platser (Ändringsförfattning BFS 2013:9 HIN
3), Boverket
Handbok vägmärken. (2009:15). Vägverket.
MER anläggning 13, Mät- och ersättningsregler – anläggningsarbeten. Svensk Byggtjänst.
RA anläggning 13, Råd och anvisningar till AMA Anläggning 13. Svensk Byggtjänst.
RiBuss, Riktlinjer - Utformning av infrastruktur med hänsyn till busstrafik,
Trafikförvaltningen.
RiPlan, Riktlinjer för planering av kollektivtrafiken i Stockholms län, Trafikförvaltningen
TRAST – Trafik för en attraktiv stad. Trafikverket.
TSFS, Trafikverkets föreskrifter om storlekar på vägmärken och andra anordningar
(TSFS 2010:172)
VGU 2012, Vägars och gators utformning. Trafikverket.
VVFS, Vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra anordningar (VVFS 2007:305)
Trädhandbok för Uppsala kommun, 2010.
7 (33)
2
Planeringsskede
2.1
Tillgänglighet på allmänna platser
Sundbybergs stad ställer höga krav på att alla ska kunna leva ett oberoende liv med
samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Sundbybergs stad ska möjliggöra för
personer med funktionsnedsättning att kunna vara delaktiga i samhällslivet i Sundbyberg
på jämlika villkor (ur Sundbybergs stads policy för en tillgänglig stad, 2010).
Se Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet; ALM (Tillgänglighet på
allmänna platser) och HIN (Enkelt avhjälpta hinder).
2.1.1
Trappor och ramper
Trappor ska utformas så att även personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga
kan förflytta sig säkert. Trappor ska kompletteras med en alternativ väg eller ramp, som
personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda. Trappor ska alltid förses med
barnvagnsramp. I övrigt ska trappor och ramper utformas enligt Boverkets föreskrifter
och allmänna råd.
2.2
Trafik/gata
I Trafikplan finns indelningen av gatunätet i huvudnät och lokalnät. Motsvarande
indelning för cykelnätet finns i Cykelplan.
I kapitel 2.2.1-2.2.3 anges minsta funktionsmått för körbana, gångbana respektive
cykelbana utifrån drift- och framkomlighetsaspekt. Utöver detta tillkommer mått för
belysning samt eventuell trädplantering.
2.2.1
Körbana
Nedanstående bredder gäller för nybyggnation av körbanor.
Typ av gata
Med busstrafik
Gata med dubbelriktade körbanor 7 m
Gata med enkelriktade körbanor
Utan busstrafik
5,5 m
3,5 m
Om det finns längsgående parkeringsplatser utmed körbanan kan körbanans bredd
behöva ökas. Vid lastplats kan ytterligare bredd krävas.
2.2.2
Cykelbana
Nedanstående bredder för cykelbanor anges i cykelplanen. Utöver detta tillkommer mått
för gångbana. Dimensionering sker utifrån trafiksituationen.
Typ av bana
Litet cykelflöde
Stort cykelflöde
Separerad enkelriktad cykelbana
1,6 m
2,0 m
Separerad dubbelriktad cykelbana
2,25 m
> 2,5 m
Oseparerad dubbelriktad gångoch cykelbana
3,0 m
4,0 m
För att en gång- och cykelbana ska kunna separeras krävs en bredd på minst 3,5 m.
Mellan längsparkerade bilar och cykelbana krävs en möbleringszon på 0,5 m. Möbleringszonen är till för att inte bildörrar ska öppnas över cykelbanan.
8 (33)
2.2.3
Gångbana
Gångbana ska vara minst 2 meter bred. Om det finns längsgående parkeringsplatser
utmed gångbanan ska den vara minst 2,25 m bred.
2.2.4
Fri höjd på gång- och cykelbanor
Den fria höjden över en gång- och cykelbana, d.v.s. under byggnadsdelar, skyltar,
skärmtak, markiser etc, ska vara minst 3,2 m.
2.2.5
Vändplatser
Vändplatser måste dimensioneras efter trafiksituationen, d.v.s. vilka fordon som har
behov av att använda den. Vändplatsen kan vara utformad både som en vändplan eller
som en så kallade T-vändning. Om sophämtningsfordon ska kunna vända, krävs en
vändplan som är minst 18 m i diameter, med en svepyta på ytterligare 1,5 m, d.v.s. totalt
19,5 m. Detta för att möjliggöra vändning för sophämtningsfordon att vända utan
backning. För ytterligare mått hänvisas till VGU.
2.2.6
Parkering på kvartersmark
Parkering ska anordnas på kvartersmark/den egna fastigheten. Stadens parkeringsnorm
finns i Trafikplanen. Parkeringsplatser för rörelsehindrade till bostäder ska skapas på
fastighetsmark. Vid allmänna målpunkter kan det vara aktuellt att skapa parkeringsplatser
för rörelsehindrade på allmän mark.
Parkeringsplatser på kvartersmark som innebär backningsrörelser över gångbana på
allmän mark får inte anordnas.
2.2.7
Cykelparkering på allmän mark
Det ska finnas utrymme för cykelparkering utanför allmänna målpunkter, t.ex. vid
kollektivtrafikhållplatser. Cykelparkeringsplatser till verksamheter och bostäder ska skapas
på fastighetsmark.
2.2.8
Angöring och lastplatser
Lastplatser ska första hand anordnas på kvartersmark. Angöring och behov av lastplatser
ska lösas i detaljplaneskedet och behov av eventuella förändringar ska bekostas av
exploatör.
2.2.9
Busshållplatser
Busshållplatser ska planeras i samråd med Trafikförvaltningen (Stockholms läns
landsting). För mer information om lämpliga avstånd mellan hållplatser mm se RiPlan.
Busshållplatser ska utformas enligt RiBuss.
2.2.10 In- och utfarter
Generellt gäller att endast en in- och utfart ska anordnas per fastighet.
2.3
Dagvatten
Sundbybergs stad äger och ansvarar för drift av rännstensbrunnar, spygatter och
betäckningarna tillhörande dessa.
Dagvattenbrunnar får ej placeras i hörn på parkeringsplatser utan ska alltid vara åtkomliga
för underhåll och skötsel.
9 (33)
2.4
Grönstruktur
Sundbybergs grönplan beskriver kommunens grönstruktur; parker, naturmark, grönstråk,
länkar och andra grönytor. Grönplanen fungerar som ett underlag för framtida planering
och den ger riktlinjer för bevarande, förvaltning och utveckling av kommunens
grönområden.
Enligt grönplanen, ska tillgången till bostadsnära natur säkras. Bostadsnära natur består
av allmän mark med naturkvaliteter inom 300 meter från bostaden. Även träd räknas in i
den bostadsnära naturen.
2.4.1
Träd i staden
Träd är en viktig del i att skapa en attraktiv stadsmiljö och är även symbolvärden för vårt
kulturhistoriska arv. Träd bidrar till att mildra effekten av klimatpåverkan, genom att rena
luft, ge skugga, dämpa blåst och minska värmestrålning. De bidrar även till att minska
upplevelsen av buller. Dessutom är träd även värdväxter för en mängd olika arter. Allt
detta gör att trädens värden måste beaktas i all planering. När träd tas ned på grund av
ålder eller sjukdom är det viktigt att träd återplanteras för att behålla den gröna strukturen
(Ur Grönplan Sundbyberg, 2011).
I planeringsfasen ska förutsättningar kartläggas för att bevara eller skapa miljöer för
vegetation. För att få en samlad bild av förutsättningar för bevarande behövs
undersökningar i fält, till exempel besiktning av vitalitet, eventuell förekomst av skador,
trädkronors utbredning och kartläggning av rotsystem. Även information om platsens
geologi och hydrologi är värdefullt (Ur Trädhandbok för Uppsala kommun, 2010).
Vid detaljplanearbete ska en inventering av skyddsvärda träd genomföras.
2.4.2
Skyddsvärda träd
Alléträd (minst fem lövträd placerade i en enkel eller dubbel rad) har ett generellt
biotopskydd i miljöbalken och får inte avverkas utan dispens från Länsstyrelsen.
I Duvbo krävs marklov för fällning av träd med större stamdiameter än 20 cm.
2.4.3
Riktlinjer vid planering av nya träd i staden





Rötterna behöver utrymme i minst två riktningar.
Träd över 15 m i höjd ska ha en växtbädd med en bredd på minst 4 m.
Träd under 15 m i höjd ska ha en växtbädd på minst 3 m.
Träd i hårdgjorda miljöer ska ha en växtbädd av skelettjord med en volym på
15m3
Om förutsättningarna ovan inte kan tillgodoses, ska inga träd planeras in.
10 (33)
2.5
Lekplatser
En bra lekplats inbjuder till lek. Lekplatsens läge, utformning, storlek och innehåll ger
tillsammans förutsättningar för lekvärdet. I dokumentet ”Lekplatser i Sundbybergs stad;
riktlinjer, inventering och åtgärdsplan” (2014) finns målsättningar på vad lekplatserna i
Sundbyberg bör innehålla och också hur de ska lokaliseras i befintliga och nya stadsdelar.
Se även kap. 3.4 Lekplatser.
Klassning av lekplatser i Sundbyberg:



2.6
2.6.1
Närlekplats: ålder 1-6 år
Områdeslekplats: ålder 1-9 år, högst 300 m från bostaden.
Stadsdelslekplats: ålder 1-12 år, inom 500 m från bostaden.
Belysning
System och funktioner
Belysningsanläggningen i Sundbybergs stad omfattas av ca 60 st tändpunkter, som styrs
av ett lokalt astronomiskt kopplingsur. Det förekommer även tändpunkter belägna i
Stadens nätleverantör nätstation, tillhörhörande Vattenfall eldistribution. Kostnad för
tillgång till nätstationen regleras enligt självkostnadsprincipen med entreprenadpåslag.
Alternativt arbete, som utförs av nätägaren ombesörjs av beställaren.
Belysningsanläggningen ska planeras i samråd med tekniska enheten.



Belysningsstolpar c/c-avstånd till träd ska vara minst 6 meter.
Belysningsstolpar placerade intill körbana ska minst ha ett säkerhetsavstånd på 0,6
m utanför körbanan.
Belysningsstolpar placerade intill cykelbana ska minst ha ett säkerhetsavstånd på
0,3 m utanför cykelbanan.
11 (33)
3
Projekteringsskede
Här återfinns de krav och riktlinjer som ska beaktas vid all slags projektering. Kraven
gäller för samtliga delar i projekten.
Avsteg från standard får inte ske utan särskilt godkännande från tekniska enheten.
3.1
Tillgänglighet
Vid nybyggnad eller ombyggnad ska alltid åtgärder göras avseende tillgänglighet för
funktionshindrade.
Se Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet; ALM (Tillgänglighet på
allmänna platser) och HIN (Enkelt avhjälpta hinder).
Generellt gäller att avstånden mellan målpunkter ska vara korta. Markbeläggningen ska
vara fast, jämn och halkfri. Det ska finnas sittmöjligheter längs stråk.
3.1.1
Trappor och ramper
Trappor ska utformas så att även personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga
kan förflytta sig säkert. Trappor ska kompletteras med en alternativ väg eller ramp, som
personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda.



Trappor ska alltid förses med barnvagnsramp
Trappor bör ha mellan 2 och 10 steg inom ett trapplopp.
Kontrastmarkeringar i början och slutet av trappan.




Ramper ska ha en lutning på 1:20 (5%) och vara maximalt 10 m långa.
Ramper ska förses 2 m långa vilplan om höjdskillnaden är över 0,5 m.
Ramper ska förses med avåkningsskydd och ledstänger.
Kontrastmarkeringar i början och slutet av rampen.

Ledstång och handledare ska vara 40 millimeter i diameter för vuxna (30
millimeter för barn).
Ledstängerna får inte sticka ut i intilliggande gångytor.

I övrigt utformas ramper enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd.
3.2
Trafik/Gata
På gågator och gårdsgator ska utrustning, såsom bänkar, skräpkorgar och
belysningsstolpar, samlas i en möbleringszon.
Alla gator ska dimensioneras för att klara BK1.
3.2.1
Parkeringsplatser
Parkeringsplatser på allmän mark ska utformas enligt VGU. Nedan anges stadens krav
utöver VGU.
Vid längsgående parkering med placering i trädrad ska det vara 2 parkeringsplatser på ett
avstånd av 17 m c/c träd. En parkeringsplats mellan träd/klackar ska vara minst 7 m.
Avstånd till korsning från parkeringsplats ska alltid vara minst 10 m. Parkeringsplatser ska
markeras med vägmärke enligt anvisning från tekniska enheten. Längsgående
parkeringsplatser ska inte markeras i körbanan. Vid längsgående parkering ska skylten
placeras i innerkant, se bild.
12 (33)
Placering av vägmärke
Vinkelrät tvärställd parkeringsplats ska vara minst 5,5 m lång och 2,5 m bred. Om
parkeringsplatserna ansluter till gångbana ska parkeringsräcke skilja parkeringsplatsen från
gångbanan. Parkeringsplatserna ska markeras.
Eventuell parkeringsplats för rörelsehindrade ska aldrig läggas i slutet av en
längdsparkering på grund av behov av snöupplag. Parkeringsplatser för rörelsehindrade
ska markeras med skylt och rullstolssymbol på mark. Om parkeringsplatsen ligger mitt på
en sträcka ska den markeras med en ruta med symbol. Meterantal ska då anges på
vägmärket. En ramp ska anordnas mellan parkeringsplats och gångbana. Rampen ska ha
en lutning av maximalt 1:12 och vara minst 90 cm bred. Kantstödet ska utföras försänkt
till 0 cm. Rampen får inte inkräkta på gångbanan.
3.2.2
Cykelparkering
Cykelparkeringar ska placeras i anslutning till målpunkter. Vid större målpunkter som
exempelvis knutpunkter för kollektivtrafik, rekreationsområden och handelsområden ska
cykelparkeringen hålla hög standard. Cykelställ ska placeras utanför gångytan, så att de
inte innebär olycksfallsrisk för synskadade.
3.2.3
Busshållplatser
Busshållplatser ska utformas med mått enligt Ribuss. Utformningen av ytskikt ska göras
enligt typritning TH0003. Vid timglashållplats ska cykeltrafiken kunna passera bakom
väderskydden.
Om busshållplatsen ligger i anslutning till längsparkering ska hållplatsen markeras med gul
zick-zack-målning på asfalten. Vid busshållplatsen ska körbanan beläggas med cementstabiliserad asfalt. Avstånd mellan väderskydd och kantstöd ska vara minst 2 meter.
13 (33)
3.2.4
Lastplats
Vid en lastplats, som används av sophämtningsfordon, ska en ramp med försänkt
kantstöd till 0 cm finnas.
Om lastplatsen ligger i anslutning till längsparkering, ska lastplatsen markeras med gul
zick-zack-målning på asfalten.
3.2.5
Separering av gång- och cykelbana
Separering av fotgängare och cyklister ska ske på regionala stråk, samt på
huvudcykelnätet. För att separering ska vara möjlig krävs en bredd på minst 3,5 m (gång
1,25 m och cykel 2,25 m). Separeringen kan ske antingen genom en målad linje eller
avvikande markmaterial. Markmaterialet på gångbanan ska vara tillgängligt och
inbjudande att gå på och cykelbanan ska förses med asfalt. Mellan asfalten på cykelbanan
och plattor på gångbanan ska en rad storgatsten läggas.
3.2.6
Refuger
Refuger anläggs med granitkantstöd RV2 (12 cm), svensk granit som sätts i betong med
motstöd av betong och beläggs med asfalt.
3.2.7
Biljettautomater
Beställning av biljettautomater görs av tekniska enheten. Fundament ska tillverkas enligt
typritning. Montering och bortmontering av biljettautomat görs av tekniska enhetens
entreprenör, men bekostas av den som har behovet av att arbetet utförs. Biljettautomaten
ska anslutas till belysningsnätet om inte annat anges.
Biljettautomaten ska placeras så att den är väl synlig och lättåtkomlig. Vid placering av
biljettautomat på gångbana ska det finnas minst 2 meter fritt mått på gångbanan. Om
biljettautomaten inte är synlig från parkeringsplatserna ska en hänvisningsskylt monteras.
3.2.8
Kantstöd
Normal kantstenshöjd är 12 cm. Övergångsställe, cykelöverfart och passage ska utföras
enligt typritning TH0001 respektive T0002.
Vid in- och utfarter ska genomgående kantstöd finnas. Kantstenshöjd vid in- och utfart
ska vara 5 cm och fasad kantsten ska användas. Försänkt kantstöd vid in- och utfart bör
utföras på en längd av minst 3 m. Övergång mellan normal kantstenshöjd och
överfartssten ska utföras på en längd av minst 1,3 m.
Granitkantstöd RV2 (RF2 ska användas vid in- och utfart), svensk granit, ska uppfylla
fordringar enligt SS-EN 1343. Toleranskrav klass 1, frostresistens F, brottklass klass 6,
skränkning klass 2, bredd och höjd klass 2. Stenens längd ska vara minst 0,5 m. Vid
ytterradie 15 m och mindre ska ytterbågsten användas. Vid innerradie 10 m och mindre
ska innerbågsten användas.
Kantstöd får endast sättas i betong med motstöd av betong. Med tekniska enhetens
godkännande kan kantstöd sättas i jordfuktigt cementbruk med motstöd av jordfuktigt
cementbruk.
Betongkantstöd ska vara utförda enligt SS 22 72 07. Vid radie 12 och mindre ska bågstöd
användas. Vid försänkta och fasade stöd samt vid stöds avslutning ska till stödtypen
hörande anslutningsstöd respektive avslutningsstöd användas.
14 (33)
Nedgrävt kantstöd ska sättas i betong med motstöd av betong. Med beställarens
godkännande kan kantstöd sättas i jordfuktigt cementbruk med motstöd av jordfuktigt
cementbruk. Limmat eller spikat kantstöd ska ha motstöd av asfalt. Stöd utan distansklack
får inte användas.
3.2.9
Markbeläggningar, obundna överbyggnadslager
Obundna överbyggnadslager enligt AMA 13 DCB.
 Plattor, grå klassiska betong 350x350x70 mm, trafikklass 0
 Ränndalsplattor, ”stockholmsmodellen” grå 350x350 mm
 Smågatsten, svensk grå granit, som uppfyller SS-EN 1343
80/110x80/110x80/110 mm
 Storgatsten, svensk grå granit, som uppfyller SS-EN 1343 140x200x50 mm
 Asfalt enligt följande tabell:
Typ av yta
Vid maskinläggning
Vid handläggning
Gångbana 60-80 kg
ABT11
ABT8 160/220
Gång- och cykelvägar, 80-100 kg
ABT11 160/220
ABT8 160/220
Parkeringsplatser, 110 kg
ABT16 70/100
Lokalgata, 80-100 kg
ABT11 160/200
Huvudgata utan busstrafik, 100 kg
ABS11 70/100 kkv <10
Huvudgata med busstrafik 100 kg
ABS16 70/100 kkv <7
ABS 11
3.2.10 Fundament för skyltstolpar
Standard, typ MEAG 60/500.
3.2.11 Fundament för belysningsstolpe
Fundament för belysningsstolpe, se kap. 3.6.4.
3.2.12 Skyltning i gatumiljö
Skyltar monterade på belysningsstolpar ska ha ett UV-beständigt gummisvep mellan fäste
och stolpe.
3.2.13 Cykelvägvisning
Cykelvägvisning ska utföras med typsnitt, storlek och kulör enligt
vägmärkesförordningen, skylt F34 och F35. Skyltarna ska tryckas på strängpressad
aluminiumprofil. Vägvisare, F34, ska vara dubbelsidiga och kunna monteras med
avgasklammer eller jämnbördig lösning. Tabellvägvisare, F35, ska vara enskilda så att
skyltarna kan skarvas i över och underkant med varandra. De ska delas upp per riktning.
F35 ska kunna monteras med s.k. hästskoklammer eller jämnbördig lösning.
3.2.14 Gatunamnsskyltning
Höjd:
150 mm enkelradig, 270 mm dubbelradig.
Reflex:
Dubbelsidig reflex, EG reflex, skuren.
Material:
Strängpressad 3 mm tjock I-profil i svart-anodiserad aluminium
15 (33)
Typsnitt:
Futura eller motsvarande
Utseende:
Gatunamn, nr, kvartersnamn, enligt skiss nedan. Gatunamn ska alltid vara
vänsterjusterat. Gatunummer skrivs i den ordning som de förekommer.
Gatunummer skrivs alltid närmast korsningen. Kvartersnamn skrivs på
formen: ”Kv. Trakten”
Montering:
Gatunamnsskyltar ska i första hand monteras på fasad. Vid montering på
fasad krävs avtal med fastighetsägaren. Om det inte finns lämplig fasad
placeras gatunamnsskyltarna på stolpe vid gångbanekant. Skyltarna ska då
vara dubbelsidiga.
Montering av gatunamnsskyltar på fasad ska ske på lämpligt sätt av sakkunnig.
Om gatunamnsskyltar ska monteras på fasad ska ett avtal tecknas mellan staden och
fastighetsägaren innan uppsättning sker.
3.2.15 Vägmärken
Föreskrifter och regler för utmärkning och uppsättning av vägmärken finns i VVFS,
TSFS respektive VGU.
Vägmärken ska vara normalreflekterande. Om trafikmiljön kräver det eller om det är
viktiga vägmärken som t ex vid övergångsställen ska högreflekterande skyltar användas.
16 (33)
3.2.16 Vägmarkeringar
Den produkttyp som ska användas för vägmarkeringar är termoplastisk vägmarkeringsmassa.
Mittlinjemarkering, M1, ska utföras på huvudgator. Markeringen ska inte utföras på vägar
där körbanans bredd är mindre än 5,5 meter.
3.2.17 Parkeringsräcke, pollare, grindar och bommar



Standardval på parkeringsräcke är tryckimpregnerat trä med ståndare av stål.
Standardval på pollare är stadspollare DK-9, ProVia.
Val av grindar och bommar på allmän platsmark ska ske i samråd med tekniska
enheten.
3.3
Vegetationsytor
Dimensionering av vegetationsytor ska ske med hänsyn till typ av vegetation, typ av
material i terrass och den omgivande marken.
3.3.1
Träd, anvisningar för nyanläggning
Vid projekteringen ska befintliga och projekterade ledningar/kablars läge beaktas.
Minimiavstånd från träd till ledningar/kablar ska samrådas med respektive ledningsägare.
Utrymmet ovan mark ska alltid beaktas både ur säkerhetssynpunkt och ur framtida
skötselaspekter. Träden ska placeras i ett sammanhang med övrig möblering, utrustning,
belysningsstolpar, osv. Se även kapitel om belysning.
 Träd ska placeras, så att trädkronorna inte växer in i varandra vid slutlig storlek.
Undantag kan göras om det ingår i gestaltningen. Det gäller även träd som ska
formklippas.
 Ett träd som står intill bilväg ska kunna stammas upp till 4,6 meter efter ett antal år.
 Ett träd intill en cykelbana ska kunna stammas upp till 3,2 meter.
 Ett träd över en gångbana ska kunna stammas upp till 2,5 meter.
 Flerstammiga träd och träd med sidogrenar används med fördel i lägen längre från
trafikytor, där yviga kronor kan tillåtas breda ut sig.
3.3.2
Träd i natur- och parkmiljö
Vid projektering av nyanläggning av träd i natur- och parkmiljö, hänvisas till arbetsgång
och typritningar i Trädhandbok för Uppsala kommun (2010).






Rötter behöver ges möjlighet att växa obehindrat i minst två riktningar.
Träd med en slutlig höjd på över 15 m, ska ha en växtbädd med en bredd på minst
4,0 m eller bredare.
Träd med en slutlig höjd på under 15 m, ska ha en växtbädd med en bredd på minst
3,0 m eller bredare.
Sammanhängande växtbäddar för trädplanteringar ska alltid eftersträvas.
Kan inte tillväxtutrymmet tillgodoses, ska träden planteras med skelettjord för att få
tillräckligt med rotutrymme. Skelettjorden ska ha en volym på 15 m3.
Runt träd ska det inte sås gräs inom en area med diametern 1,5 m.
Typritningar:


THVB001 – Växtbädd för träd i ostörd markprofil i natur- och parkmiljö.
THVB002 – Växtbädd för träd i störd markprofil i natur- och parkmiljö.
17 (33)
3.3.3
Träd i hårdgjorda miljöer (skelettjord)
I hårdgjorda miljöer, som torg och i gatumiljöer, ska alltid skelettjord användas. Vid
projektering av skelettjord, hänvisas till arbetsgång och typritningar i Trädhandbok för
Uppsala kommun (2010).

Sammanlagd skelettjordsvolym ska vara minst 15 m3.
Typritningar:


3.3.4
THVB003 – Växtbädd för träd i hårdgjord miljö med marktäckande vegetation.
THVB004 – Växtbädd för träd i hårdgjord miljö med markgaller.
Trädkvalitet och val av sort av träd
Trädkvaliteten ska följa kvalitetskraven i senaste version av Kvalitetsregler för
plantskoleväxter från GRO (Gröna Näringens Riksorganisation).




3.3.5
Val av träd bestäms i samråd med tekniska enheten.
Storlekar på gatuträd: högstam, minsta stamomfång är 20-25 cm.
Träd med klibbiga löv och fruktbärande träd ska inte placeras vid torgytor,
parkeringar eller i direkt anslutning till gång- och cykelvägar.
Flerstammiga träd, minsta topphöjd ska vara 250-300 cm
Buskar, perenner och gräsytor
Växtbäddar enligt AMA Anläggning 13.
3.3.6
Bevattningsanläggning för buskar- och perennytor
Kombinerade busk- och perennplanteringar ska anläggas med bevattningsanläggning.
Gäller inte för extensiva buskplanteringar.
Se bilaga ”Bevattningsanläggning för busk- och perennytor”.
18 (33)
3.4
Lekplatser
Lekplatser i Sundbybergs stad; riktlinjer, inventering och åtgärdsplan (2014) ska följas.
Vid nyprojektering ska kontakt tas med tekniska enheten om vilken kategori lekplatsen
ska tillhöra enligt nedanstående tabell:
Klassning
Avstånd Ålder
bostad
Innehåll (minikrav)
Närlekplats
1-6 år
Sandlåda med baksand, 2 gungor, liten
klätterlek med rutsch samt fjädergungor.
Sittplatser med bord.
Områdeslekplats 300 m
1-9 år
Sandlåda med baksand, 4 gungor, klätterlek
med rutsch, fjädergungor, möjlighet till lek i
naturlik grönska, möjlighet till bollspel,
sittplatser med bord.
Stadsdelslekplats 500 m
1-12 år
Sandlåda med baksand, 5 gungor, klätterlek
med rutsch för mindre barn, stor klätterlek
med rutsch för större barn, fjädergungor,
möjlighet till lek i naturlik grönska, möjlighet
till bollspel, gärna äventyrslek eller
lekskulptur, sittplatser med bord.
Lekutrustning väljs i samråd med tekniska enheten. Entreprenören ska se till att det finns
godkänd säkerhetsbesiktning vid slutbesiktning av certifierad besiktningsman.
Svensk standardsamling SS-EN 1176 och SS-EN 1177 för lekplatser ska följas.
Lekredskapens säkerhetsyta ska framgå på ritningen.
Vid specialtillverkning av lekredskap ska auktoriserad leksäkerhetsbesiktningsman anlitas
för att granska ritningen/utformningen av lekredskapet.
För tillgänglighetsanpassning se kap. 2.1 och 3.1, samt Lekplatser i Sundbybergs stad;
riktlinjer, inventering och åtgärdsplan (2014).
3.5
Möblering och utrustning
Sittplatser ska finnas med jämna mellanrum längs gångytor och i parker, vid sidan av
gångytan. Sittplatser ska även finnas på torg och vid trappor (BFS 2011:5 ALM 2).



En sittplats ska utformas så att den är 45-50 cm hög och har ryggstöd, samt armstöd.
Sittplatserna ska utformas så att det finns plats för rullstol eller rullator bredvid.
Underlaget ska vara en fast och jämn yta, som är avskild från gångytan.
För andra val än standard (se nedanför) av möbler och fasta utrustningar på allmän
platsmark, ska det ske i samråd med tekniska enheten.
3.5.1
Sittplatser


Standardval på soffor och bord är Malus möbelserie Sylvia med armstöd.
Standardkulör grön.
Fåtölj Sofiero från Hags finns placerad i centrala torgmiljöer, som alternativ till
soffor. Kulör rödbrun NCS S4550-Y80R.
19 (33)
3.5.2
Skräpkorgar

3.5.3
Cykelställ

3.5.4
Malus Elise skräpkorg med egen sockel, 155 liter med korgkropp i perforerad plåt.
Standardkulör svart.
Forum cykelställ från Vestre, modell litet, färg svart. c/c-avstånd minst 80 cm.
Stängsel och staket
För val av stängsel eller staket: kontakta tekniska enheten
3.5.5
Stamskydd och markgaller
Stamträdskydd ska endast användas i hårdgjorda och utsatta miljöer, till exempel längs
huvudgator där de passar in i den övriga miljön. Markgaller används i samma miljöer, där
det är hårt slitage.
För andra val än standard av trädskydd och markgaller, kontakta tekniska enheten.


3.6
3.6.1
Markgaller: JOM 457210 klassiskt 1,4x1,4 m
Stamskydd: Hammarby bruk, HB 853 svart RAL. Specialanpassade enligt följande
text: stamskydd HB 853 med dim.800x600 mm av plattstål S235JRG2 50x10 mm.
Utfört enligt ritning Stockholm Stads Exploateringskontor. Cirklarna är utskurna i
laser till över- och underdel är svetsad samt slipad. Plattstålet har därefter blästrats
och varmförzinkats enligt SS-EN ISO 1461. Benens nederdel är anpassad för att
kunna korrigeras i önskat höjdläge.
Belysning
Ledningsnät
Alla nya ledningar är jordkabel som förläggs i rör samt installationskabel i stolpe och
klamrad på bärlina.
3.6.2
Rivning av el och el- installationer
Entreprenören ska genom okulärbesiktning omfattning bilda sig en uppfattning om
rivningens omfattning. Montage, som rivs enligt ritningar, tillfaller entreprenören och
transporteras till upplag eller tipp. Beställare ska ges möjlighet att ta tillvara rivet material.
Rivning av material, som är miljöfarligt, ljuskällor, driftdon, kablar och skarvmuffar ska
omhändertags av auktoriserad skrotentreprenör på avsett vis. Intyg härom ska kunna
uppvisas för beställaren.
3.6.3
Jordschakt för kanalisation/belysningskabel
För schaktning gäller krav enligt SS 4241437 ”Kabelförläggning i mark” och utförs enligt
EBR-standard KJ=41:09 ”Kabelförläggning”.
Schaktningsarbetet ska bedrivas med sådan försiktighet att befintliga ledningar eller övriga
anläggningar ej skadas. Om skada uppkommit på kabel ska detta omedelbart rapporteras
till ledningsägare.
Friläggning av befintliga kablar ska från kabelskydd och/eller kabelmarkeringsband ske
med handschakt.
Jordschakt intill belysningsstolpar, andra stolpar och elskåp som ska kvarstå stöttas med
strävor.
20 (33)
Maskinschaktning får ej utan medgivande från ledningsägaren utföras närmare ledning
eller kabel än 2,0 m såvida dessa ej frilagts.
Vid schaktning närmare befintlig el- eller telekabel än 1,0 m och då kabel måste
underschaktas och hängas upp, ska kontakt tas med ledningsägaren.
Frilagda kablar ska skyddas mot åverkan enligt ledningsägarens anvisningar.
Entreprenören ska anmäla till kontrollant när kontroll av schaktbotten eller ledningsbädd
kan utföras.
Där risk för upptryckning av schaktbotten föreligger, ska särskilda åtgärder vidtas för att
förhindra upptryckningen.
Är schakten sådan att oförutsedda förstärkningsåtgärder erfordras, anmäls detta
omedelbart till beställaren som beslutar om åtgärd.
Schaktarbeten ska inkludera:



3.6.4
Ledningsbädd, utförs enligt AMA–anläggning 2013 kod CEC.22
Kring fyllning, utförs enligt AMA–anläggning 2013 kod CEC.32
Resterande fyllning, utförs enligt AMA–anläggning 2013 kod CEC.42
Jordschakt för belysningsfundament
Dimensionering av fundament för belysningsstolpe föreskrivs enligt stolpleverantörens
anvisningar samt i samråd med tekniska enheten.
Schakt fall B, avjämning av schaktbotten med samkross, montering, sättning, uppledning
av rör och återfyllning till schakt och sättning av fundament för belysningsstolpe.
Fundament ska placeras på minst 0,2 m sandbädd.
Schaktarbete ska inkludera fyllning mot fundament enligt AMA-anläggning 2013 kod
CEB.53.
Vid asfalterad eller plattbelagd yta, ska färdig marknivå efter återställning vara i samma
höjd med fundamentets översta avfasnings nedre kant.
Vid grus eller gräsyta ska fundamentets översta avfasnings nedre kant sticka 5cm över
färdig marknivå.
3.6.5
Kabelskydd i anläggningen
Nya kabelskyddsrör ska vara av typen SRN och förläggas på sådant sätt att full dragbarhet
för kabel uppnås och enligt tillverkarens anvisningar. Kabelskyddsrören förses med
detekterbar dragtråd.
Före nedläggningen ska rör vara invändigt rensade och släta så att skarpa kanter inte
förekommer.
I varje fundament nedstoppas ett plaströr 110 mm ca.1,5 m långt för skydd av kablar
och fundament.
3.6.6
Belysningsstolpar
Belysningsstolpen ska monteras så att stolpluckans öppning är vänd 180 grader mot
mötande biltrafik.
21 (33)
3.6.7
Stolpinsatser
Stolpinsats ska vara av typ STS-1-4-4 MK. Vid montage i belysningsstolpen ska nollan på
inkommande och utgående kraftkabel, samt sektioneringskabel noll och fasledare, isoleras
med röd torex, skyddsledare ansluts i avsedd plint.
Vid nymontage i belysningsstolpar ska montören se till att en rostfri syrafast skruv och
fjäderbricka används vid jordning av stolpe. Vid tillsyn eller om montage i
belysningsstolpe, ska om bricka saknas, monteras dit en rostfri syrafast fjäderbricka. Sitter
det en elförzinkad (galvad) fjäderbricka monterad, ska den bytas till en rostfri syrafast
fjäderbricka.
Säkringselement till vilken ledning är inkopplad ska vara försett med komplett
säkringssats. Säkringselement i reserv ska vara försett med propphuvud. Varje armatur
ska säkras separat, med typ smältsäkring (6A).
3.6.8
Kraftkabel
Ny jordkabel ska vara av typ N1XE-U G10, 5G10 eller likvärdig. All ny jordkabel ska
förläggas i kabelskyddsrör.
All ny lednings installation ska utföras enligt TN-C system.
3.6.9
Installationskablar
Kabel mellan stolpcentral och armatur ska vara av typ installationskabel FQQ 3G1,5..
Invändig ledning får inte skarvas. Före dragning av invändig ledning ska kontrolleras att
vassa kanter är avlägsnade. Vid förläggning ska kabeltillverkarens anvisningar om tillåtna
dragkrafter och minsta böjningsradier på ledningarna följas.
Vid förläggning ska kontrolleras att öglor som kan skada ledningarna inte uppstår Vid
genomföringar ska ledning skyddas med bussning enligt norm. Ledning mellan säkring
och armatur ska ha en extra längd av 0,5m så att armaturen lätt kan bytas. Hantering och
förläggning av ledning och kabel ska ske enligt tillverkarens anvisningar.
För att underlätta kabeldragning i rör kan plastmantlad kabel bestrykas med en blandning
av glycerin och krita. Såpa eller konsistensfett får inte användas.
3.6.10 Skarvning på kraftkabel
Skarvning på kraftkabel ska utföras med för kabeltypen avsedd materiel. Skarvar och
förgreningar för kraft- kablar med förgreningar för kraft- kablar med märkspänning högst
1 kV ska uppfylla kraven enligt SS 424 14 44.
3.6.11 Ljusarmaturer för utomhusbelysning
Ljusarmatur ska ha avlastningsklämma av isoleringsmaterial för ledning till armaturen.
3.6.12 Märkning av kablar, skiljeställen, ledningar, dosor och ledare
Kablar, skiljeställen, ledningar, dosor och ledare ska märkas. All märkning ska utföras av
entreprenören under entreprenadtiden.
Märkning ska lätt kunna avläsas även när anläggningen är i drift. Märkning ska utföras av
varaktigt material och vara så uppfäst att den inte ofrivilligt kan falla av. Märkning ska
vara UV-stabil och tåla den omkringliggande temperaturen. Märkning av kablar i mark
Ledningar med flera ledare ska vara utförd med märkning enligt starkströmsföreskrifterna och gällande SEN.
22 (33)
Kabeländar ska adressmärkas med märklist typ E06 681 32. På märklist anges uppgift om
andra ändans ”montagenummer”. Kablar som kapas ska märkas i närmaste
kopplingspunkt.
3.6.13 Märkning av belysningsstolpar
Skyltar för belysningsstolpar monteras med 2st popnitar ca. 1,70 m ovan färdig markyta,
skyltarna ska innehålla montagenummer och texten Sundbyberg stad.
Skylt beställs av SMF-skylt kontaktperson Lars Andersson tfn 013 - 31 64 12.
23 (33)
4
Utförande
4.1
4.1.1
Trafikanordningsplan
Ansökan
En ansökan om trafikanordningsplan ska innehålla:


Tydlig karta/ritning över hur vägmärken och avstängningsanordningar kommer att
placeras vid arbetet
Ifylld blankett (finns på Sundbybergs stads hemsida)
Handläggningstiden för en trafikanordningsplan är normalt två veckor. Stora
avstängningar eller avstängningar som berör busstrafik kan innebära längre
handläggningstid. En trafikanordningsplan beviljas på max sex månader. Utföraren måste
ansöka om förlängning om arbetet pågår längre än sex månader. En trafikanordningsplan
ska lämnas in per plats.
Trafikanordningsplanen ska vara upprättad av utföraren och beviljad av Sundbybergs stad
innan arbetet får påbörjas. Kopia av beviljad trafikanordningsplan ska finnas tillgänglig på
arbetsplatsen.
4.1.2
Regler
Den som har fått i uppdrag att utföra ett arbete på allmän gatumark är skyldig att följa
nedanstående regler:




Under arbetet ska snöröjning och halkbekämpning där normalt underhåll med
kommunens fordon inte kan ske, skötas av utförare under tillståndstiden.
Utföraren ska hålla disponerat område i så välordnat skick som med hänsyn till
arbetet är möjligt samt se till att rengöring sker varje dag efter arbetstidens slut av
såväl gång- och cykel som körbana vid arbetsplatsen och andra närliggande områden,
där nedskräpning kan hänföras till pågående arbeten. Entreprenören ansvarar för att
ta hand om eventuell nedskräpning inom arbetsområdet. Dessutom ansvarar
entreprenören för att ta hand om nedskräpning utanför arbetsområdet som kommer
från arbetsområdet.
Om vägmärken har tagits ner under arbetet ska dessa återställas senast sista dag då
trafikanordningsplanen gäller. Om inte vägmärkena har återställts kan entreprenören
komma att debiteras för Sundbybergs stads merkostnader för att återställa
vägmärkena.
Skador som drabbar trafikanter på grund av bristfälligt underhåll av grävning, brister i
skyltar, osv. regleras av Sundbybergs stad och debiteras entreprenören, alternativt kan
entreprenören uppmanas att hantera skadan. Sundbybergs stad kontrollerar
stickprovsmässigt utförd utmärkning. Om denna inte överensstämmer med godkänd
trafikanordningsplan eller om sådan plan saknas kan Sundbybergs stad omedelbart
stoppa arbetet och på utförarens bekostnad utföra de rättelser som krävs.
Utmärkningsansvarig
Utmärkningsansvarig utses av ansvarig arbetsledare och ska inför väghållaren vara
ansvarig för utmärkningen av vägarbetsplatsen. Denna person ska ha relevant kompetens
i hur man märker ut en säker arbetsplats och hur man använder vägmärken och
trafikanordningar vid vägarbete. Utmärkningsansvarig ska ha befogenhet för uppgiften.
Utmärkningsansvar innebär, förutom ansvar för att trafikanordningarna sätts upp på ett
korrekt sätt, även att se till att samtliga trafikanordningar hålls funktionsdugliga och vid
24 (33)
behov rengörs, att batterier byts i lyktor samt att anordningarna i övrigt ses till och vid
behov justeras. Oavsett vilken typ av arbete som utförs ska det alltid finnas en person
som är ansvarig för utmärkningen på arbetsplatsen. Utmärkningsansvarig ska finnas på
arbetsplatsen när aktivt arbete pågår.
Utmärkningsansvarig ska vara nåbar alla dagar dygnet runt och kunna åtgärda eventuella
fel omedelbart.
4.1.3
Akuta arbeten
Vid akuta trafikregleringar, utförda eller beordrade av räddningstjänst eller polis, krävs
ingen trafikanordningsplan.
Vid övriga akuta trafikregleringar som pågår längre tid än 24 timmar ska ansökan om
trafikanordningsplan göras i efterhand, senast nästkommande vardag, och då utgår avgift
för beviljad och handlagd trafikanordningsplan. Om inte ansökan om trafikanordningsplan görs utgår sanktionsavgift som vid trafikavstängning utan godkänd trafikanordningsplan.
4.1.4
Taxa och sanktionsavgifter (gäller från 1 januari 2015)
Vid handläggning av trafikanordningsplaner tas följande avgifter ut:
Handlagd och beviljad trafikanordningsplan
1 800 kronor
Handlagd och avslagen trafikanordningsplan
1 000 kronor
Ändrad trafikanordningsplan
1 800 kronor
Förlängning av trafikanordningsplan
1 000 kronor
En ansökan ska lämnas per plats och avgiften tas ut per ansökan.
Om inte reglerna för trafikanordningsplaner följs tas följande sanktionsavgifter ut:
Avstängning utan godkänd
trafikanordningsplan
1 500 kr för första dygnet
därefter löpande avgift på 800
kronor per påbörjat dygn
Avvikelse mot godkänd
trafikanordningsplan eller påtalade
ändringar
1 500 kr för första dygnet
därefter löpande avgift på 800
kronor per påbörjat dygn
Platsbesök för tillståndskontroll som
påkallats av annan part
900 kronor per besök
Vid avstängning utan godkänd trafikanordningsplan tillkommer avgift för beviljad och
handlagd trafikanordningsplan.
4.2
Tillstånd för markupplåtelse
För att använda en offentlig plats till något den normalt inte är avsedd för, krävs ett
tillstånd, så kallad markupplåtelse.
En offentlig plats inom detaljplanelagt område får inte utan tillstånd av Polismyndigheten
användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har
upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget.
Se Ordningslagen SFS 1993:1617, 3 kap. 1§
25 (33)
4.3
4.3.1
Schakttillstånd
Ansökan
En ansökan om schakttillstånd ska innehålla:


Tydlig karta/ritning över entreprenaden
Ifylld blankett (finns på Sundbybergs stads hemsida)
Handläggningstiden för schakttillstånd är normalt en vecka. Ett schakttillstånd beviljas på
max sex månader. Utföraren måste ansöka om förlängning om arbetet pågår längre än sex
månader. En ansökan om schakttillstånd ska lämnas in per objekt.
Schakttillståndet ska vara beviljat av Sundbybergs stad innan arbetet får påbörjas. Kopia
av beviljat schakttillstånd ska finnas tillgängligt på arbetsplatsen.
4.3.2
Regler
Tillstånd lämnas med följande förbehåll:
1. Schakttillståndet gäller under perioden som söks och sedan ska det förnyas.
2. Besiktning av arbetsområdet ska utföras innan igångsättning. Godkännande av
trafikanordningar för arbetets bedrivande ska inhämtas.
3. Uppgifter om övriga förekommande ledningar som kan komma att beröras av arbetet
ska inhämtas.
4. Vid schakt nära träd, ska särskild försiktighet gälla. Se bilaga ”Skydda träden vid
arbeten”, från Länsstyrelsen. Vite enligt Alnarpsmodellen tas ut på skadade träd, se
bilaga ”Formulär för ekonomisk värdering av träd”.
5. Om arbetena varar mer än en vecka ska en informationstavla sättas upp vid
arbetsplatsen där det framgår vad det är som utförs och av vem.
6. Sökande eller dennes underentreprenör svarar för att arbetsområdet med anslutande
områden städas kontinuerligt under arbetstiden. Vid transporter ska sökande eller
dennes underentreprenör hålla hårdgjorda ytor till och från arbetsområdet rena från
jord, lera, sand m.m.
7. Sökande eller dennes underentreprenör får ej lämna schakt öppen så att
fastighetsägare inte kan komma ut eller in till sin fastighet. Om schakt måste ligga
öppen, så ska provisoriska anordningar byggas (ex. körplåt eller likvärdigt).
8. Schaktning och återställning i hårdgjord yta ska utföras lika befintligt.
9. Respektive ledningsägare ansvarar för inmätning av sina egna ledningar, antingen i
egen regi eller genom att anlita kommunens mättekniker. Vid mätning i egen regi ska
materialet översändas till kommunen i filformat DGN alt DWG / DXF och mätas
från kommunens stomnät, förläggningsdjup ska också anges.
10. Efter färdigställt arbete ska besiktning utföras.
11. Om det vid schaktning upptäcks en förorening som kan medföra skada eller
olägenhet för människors hälsa eller miljön ska stadens miljöenhet kontaktas.
4.3.3
Akuta arbeten
Vid akuta schaktningar ska schakttillstånd inlämnas i efterhand, senast nästkommande
vardag, och då utgår avgift för beviljat och handlagt schakttillstånd.
26 (33)
4.3.4
Taxa och sanktionsavgifter (gäller från 1 januari 2015)
För handläggning av schakttillstånd tas avgift ut enligt följande:
Beviljat och handlagt schakttillstånd
1500 kr
Ändrat schakttillstånd
1500 kr
Förlängning av schakttillstånd
1500 kr
Om inte reglerna för schakttillstånd följs tas följande sanktionsavgifter ut:
Schaktarbeten utan godkänt
schakttillstånd
1 500 kr för första dygnet därefter
löpande avgift på 800 kronor per
påbörjat dygn
Avvikelse mot godkänt schakttillstånd
1 500 kr för första dygnet därefter
löpande avgift på 800 kronor per
påbörjat dygn
Platsbesök för tillståndskontroll som
påkallats av annan part
900 kronor per besök
Vid schaktning utan godkänt schakttillstånd tillkommer även avgift för beviljat och
handlagt schakttillstånd.
4.4
Återställning efter schakt
Återställning ska ske enligt AMA 13
4.4.1
Asfalt
Om avståndet mellan det planerade sågsnittet och asfaltkant eller gammal reparation är
<0,5 m avlägsnas hela den kvarvarande beläggningsremsan.
Gångbana med bredd >2 m ska hela bredden beläggas med nytt slitlager.
Gångbana med bredd <2 m ska hela bredden beläggas med nytt slitlager om ingreppet
påverkar mer än 50 % av den befintliga beläggningen.
Om kvarvarande beläggningsyta mot husvägg, kantstöd eller annat avgränsande hinder
lokalt understiger 10 m2, sedan villkor enligt ovan uppfyllts, ska den rivas och ersättas
med ny beläggning av samma sort och typ som gäller för återställningsarbete i övrigt.
4.4.2
Betongmarkplattor
Rivna betongmarkplattor ska återanvändas, trasiga plattor ska avlägsnas. Sundbybergs
Stad ersätter trasiga plattor med ”nya” begagnade plattor.
4.4.3
Storgatsten och smågatsten
Riven gatsten ska återanvändas och eventuell överflödig ska emballeras samt tillfalla
staden.
27 (33)
4.4.4
Kantstöd av granit
Kantstöd av granit ska alltid rivas om schaktning kommer att utföras närmare än 0,5 m
från kantstöds fram- eller baksida. Så kallad "tunnling" under kantstöd får normalt inte
utföras. Rivet granitkantstöd ska återanvändas.
Vid rivning av granitkantstöd tillfaller kantstöden staden. Eventuell betong ska separeras
från kantstöden och transporteras till återvinningsstation.
4.4.5
Vegetationsytor och träd
Återställning enligt AMA13. För träd enligt Trädhandbok för Uppsala kommun.
4.5
Anläggande av träd
Befintliga träd inom arbetsområde ska skyddas, se Kap 4.3 Schakttillstånd.
4.5.1
Plantering av träd
Växternas kvalitet ska följa skriften ”kvalitetsregler för plantskoleväxter” utgiven av
GRO:s plantskolesektion 3:e upplagan 2003.
Leveranskontroll
Tekniska enheten eller ska kontaktas i god tid före leverans för att kunna utföra
leveranskontroll.
Kontroll av växtmaterial ska ske direkt vid leveranstillfället på byggarbetsplatsen av
certifierad besiktningsman för gröna ytor eller av en av kommunen utsedd representant.
Besiktningsmannen fotodokumenterar växterna, för protokoll, noterar synliga tecken på
sjukdom, kontrollerar kvalitet, antal och riktighet av levererar art/sort jämfört med
beställning. Växter som inte uppfyller kraven eller är skadade i transporten accepteras
inte.
Plantering ska ske omgående efter leverans, i annat fall ska växterna jordslås, då rådande
sol och vind snabbt kan torka ut växterna.
Jordslagna växter ska vattnas dagligen innan plantering. Vid höstplantering ska
växtmaterialet vara väl avmognat vid leveransen och inte ske före den sista oktober.
Växter får inte tas upp för plantering innan de är helt avmognade. Rekommenderad
upptagningstid är senare delen av november. Vid beställning av växter ska man speciellt
säga till om sen upptagning för dessa. Vid vårplantering och leverans söderifrån ska
leveransen anpassas så att inte växtmaterialet har vegeterat för mycket.
Överhöjda växtbäddar
Terrassbotten ska alltid luckras och om det finns risk för dålig dränering ska växtbädden
dräneras och trädet planteras i en överhöjd växtbädd (se Typritning TVBH001).
För att undvika att trädet hamnar under markytan, med risk för syrebrist och för blöta
förhållanden, ska planteringsnivån alltid ligga 10-15 cm högre än omgivande mark. Under
klumpen läggs makadam eller blöt pimpsten, så att trädet hindras från att sjunka ned i
profilen vid sättningar. (Se Typritning TVBH001 och TVBH002).
28 (33)
Bevattning
Träden vattnas efter plantering så att hela profilen blir genomvattnad. Vattensäckar
används vid fortsatt bevattning för säker etablering.
4.5.2
Stöd och skydd av växter
Se kap. 3.5.5 Stamträdskydd och trädskydd.
4.5.3
Uppbindning av träd
Ska ske enligt typritning THVB008 ur ”Trädhandbok för Uppsala kommun” (2010).
4.5.4
Bedömning av vitesbelopp vid skada på träd
För skador på träd, som uppkommer vid entreprenadarbeten och andra arbeten nära träd,
praktiseras Alnarpsmodellen. Modellen bygger på ett beräknat värde för ett nedtaget eller
skadat träd, om denna storlek är möjlig att köpa från plantskolan, samt planterings- och
etableringskostnaden för det aktuella trädet. Värdet relateras sedan till de eventuella
skador och/eller vitalitetsnedsättningar som trädet har eller kan ha fått.
Se bilaga ”Formulär för ekonomisk värdering av träd”.
4.6
4.6.1
Belysning
Uttag och anslutningspunkter
Befintliga ledningar ska antas vara i drift under byggtiden om inget annat anges.
Under hela byggnadstiden är entreprenören ansvarig för eventuella skador som kan
uppstå på befintlig anläggning.
Försörjning av belysningsnät ska upprätthållas under hela entreprenadtiden och får ej
brytas annat än för kortare och föranmälda avbrott.
Åtgärder ska vidtas så att befintliga ledningar och kablar skyddas.
4.6.2
Mark och vattenförhållanden mm
Utföraren är skyldig att skaffa sig kännedom om arbetsområdet och övriga förhållanden
som kan påverka entreprenaden genom syn/besiktning. Belysningsfundamentens
slutgiltiga lägen bestäms i samråd med beställarens kontrollant.
4.6.3
Åtgärder för el- och telekabel o d i mark
Alla åtgärder som föranleds utav redovisade befintliga ledningar ingår i entreprenörens
åtagande. Beslut om urkoppling och inkoppling sker i överenskommelse med
Sundbybergs stad kontaktperson Bengt Larsson tfn 08-706 80 00, aviseras 3 dagar innan
önskad åtgärd.
4.6.4
Tillfällig belysning
Befintliga belysningsanläggningar ska i möjligaste mån vara i drift under byggtiden. Kan
inte detta uppfyllas ska entreprenören i samråd med beställaren anordna provisorisk
belysning.
29 (33)
5
Färdigställandeskötsel och garantiskötsel
Färdigställandeskötsel enligt AMA13.
Garantiskötseln ska vara på 5 år. Se bilaga ”Skötsel av markanläggning under
garantitiden”.
30 (33)
6
Relationshandlingar
Entreprenören ska vid slutbesiktning överlämna uppdaterade ritningar s.k.
relationsritningar signerade och daterade med datum de uppfördes.
Sundbybergs stad använder från och med den 4 februari 2013 ett nytt höjdsystem. Det nya
höjdsystemet är RH2000 och koordinatsystemet är Sweref 99 18 00 i plan.
Vid upprättandet av relationshandlingar ska inmätningarna göras i Sweref 99 18 00. Alla
leveranser av data till staden ska göras i Sweref 99 18 00 om inte särskild
överenskommelse träffats inom projektet.
Relationshandlingarna ska levereras i DWG format och varje lager ska redovisas som ett
separat lager.
Det är viktigt att det på relationshandlingar redovisas vilket mätmetod som har
används.(till exempel om mätning har skett med hjälp av totalstation och stomnät eller
med hjälp av GPS). Detta på grund av att noggrannheten skiljer sig mellan olika
mätmetoder.
Information om ledningarnas läge ska inhämtas av kart- och mätavdelningen efter beslut
om schakttillstånd. Telefon vxl nr: 08-706 80 00. Beställning av ledningskarta går också
att göra via mailadress: kartomat@sundbyberg.se
Leverans sker i form av PDF format i första hand. Beställning av PDF: er i större
mängder eller i andra format går att göra där en kostnad tas ut enligt gällande taxa.
För att få detaljerad information om ledningarna ska respektive ledningsägare kontaktas.
6.1
6.1.1
Relationshandlingar för belysning
Relationshandlingar för fundament och kabelskyddsrör och anordningar i mark
Relationshandlingar för fundament och kabelskyddsrör i mark ska överlämnas digitalt till
Sundbybergs stads kart och mätenhet där det framgår:
 Belysningsfundamentets läge
 Kabelskydds verkliga läge, antal, typ och vilken kabeltyp som är förlagd eller om
röret är tomt.
Intyg från Sundbybergs stads kart- och mätenhet överlämnas vid slutbesiktning där det
framgår att de har tagit emot och godkänt inmätningsfilerna.
6.1.2
Relationshandlingar för belysningsanläggning
Provning av belysningskabel efter förläggning utförs av entreprenör enligt nedan:
1. Innan provning påbörjas ska kabeln vara färdigt förlagd d v s kabelgrav ska vara
återfylld och färdigställd samt alla skarvar vara utförda.
2. Innan provning påbörjas ska ansvarig provare förvissa sig om att kabelns andra ände
är erforderligt övervakad eller skyltad ur personsäkerhetssyn-punkt.
3. Kontroll, kontinuitet av att skyddsledare i belysningskabel är hel samt utsatta delar, t
ex ringning med summer.
Belysningskabel: Kabelns märkspänning: 0,6/1kV
Provutrustning: Megger
Provspänning: 1000V (ledare-ledare)
500V (ledare-skärm)
31 (33)
Omfattning: Mellan ledare och mellan ledare och skärm
Resistansprov: Samtliga ledare och skärm kontrolleras
6.1.3
Driftinstruktioner
Driftinstruktioner för ny belysningsanläggning ska överlämnas i samband med
slutbesiktning dessa ska innehålla faktablad på armaturer, ljuskällor, stolpar och
fundament.
6.1.4
Belysningsschema
I samband med slutbesiktning ska uppdaterat belysningsschema överlämnas enligt
Sundbybergs stad standard i digital format, DGN-format, Microstation.
32 (33)
7
Typritningar och bilagor (Obs! Dessa hittar du på
sundbyberg.se under Teknisk handbok.)
7.1
Typritning: TH0001 Övergångsställe
7.2
Typritning: TH0002 Gångpassage
7.3
Typritning: TH0003 Busshållplats
7.4
Typritning: TH0004 Fundament biljettautomat
7.5
Typritning: THVB001 – växtbädd för träd i ostörd markprofil i natur- och
parkmiljö
7.6
Typritning: THVB002 – växtbädd för träd i störd markprofil i natur- och
parkmiljö
7.7
Typritning: THVB003 – växtbädd för träd i hårdgjord miljö med
marktäckande vegetation
7.8
Typritning: THVB004 – växtbädd för träd i hårdgjord miljö med
markgaller
7.9
Typritning: THVB008 – uppbindning av stamträd
7.10 Bilaga: Bevattningsanläggning för busk- och perennytor
7.11 Bilaga: Skydda träd vid arbeten
7.12 Bilaga: Formulär för ekonomisk värdering av träd
7.13 Bilaga: Skötsel av markanläggning under garantitiden
33 (33)