Kursbeskrivning ht 2015 - Institutionen för matematikämnets och

Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp Kursbeskrivning
ht 2015
2015-11-12
1
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp Innehållsförteckning Innehållsförteckning ................................................................................................................................. 2 Kursinformation ....................................................................................................................................... 3 Examensordningen för Grundlärarprogrammet F-3 ................................................................................. 3 Förväntade studieresultat ......................................................................................................................... 4 Kursens innehåll ....................................................................................................................................... 4 Viktiga ord och begrepp ....................................................................................................................... 4 Seminarier ............................................................................................................................................ 4 Matematiklärarbok ............................................................................................................................... 5 Estetiska uttrycksformer – Mattemusik ............................................................................................... 5 Föreläsningar ........................................................................................................................................ 5 Seminarium och litteraturhänvisningar ................................................................................................ 6 Gruppuppgifter ..................................................................................................................................... 8 Litteraturseminarium ............................................................................................................................ 9 Planering och undervisning ute ............................................................................................................ 9 Gensvar – Peer assessment................................................................................................................. 10 Kursplan och litteraturlista ..................................................................................................................... 10 Kurslitteratur .......................................................................................................................................... 10 Obligatorisk kurslitteratur .................................................................................................................. 11 Referenslitteratur: ............................................................................................................................... 11 Examinerande uppgifter ..................................................................................................................... 11 Muntlig redovisning; Styrdokumenten .......................................................................................... 12 Skriftlig tentamen ........................................................................................................................... 13 Betygskriterier och bedömning .............................................................................................................. 14 Utvärdering ............................................................................................................................................ 16 Lärare, kursansvarig och administrativ personal.................................................................................... 16 Gruppansvariga lärare ........................................................................................................................ 16 Övriga lärare ................................................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. Kursansvarig: ..................................................................................................................................... 17 Kursadministratör: .............................................................................................................................. 17 Mondo ................................................................................................................................................ 17 Registrering, poängutdrag, intyg mm ................................................................................................. 17 2
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp Kursinformation Välkomna till kursen Matematik för grundlärare F-3, I: Grundläggande taluppfattning och
tals användning! Kurskoden för kursen är UM2201.
Kursen ingår i grundlärarprogrammet och innebär heltidsstudier. Kursen läses av fem grupper
parallellt. Seminarier, studiegruppstider m.m. ligger på varierade tider mellan 8:30 och 17:15.
Kursen ges av Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik
(MND, www.mnd.su.se), Svante Arrhenius väg 20 A, 106 91 Stockholm. På Mondosajten för
kursen finns information om hur du hittar till institutionen.
Kursbeskrivningen är tänkt att vara ett stöd för ditt lärande under kursens gång.
Kursbeskrivningen innehåller bland annat information om kursens upplägg, arbetsformer och
examination. Den innehåller även praktisk information. Kursbeskrivningen kan komma att
ändras under kursens gång. Ändringar läggs ut på kurshemsidan och på Mondo. Nya versioner
får ett nytt datum på framsidan.
Examensordningen för Grundlärarprogrammet F-­‐3 Efter utbildningen till grundskollärare med inriktning F-3 förväntas du ha uppnått målen vilka
är fastställda i examensordningen för Grundlärarprogrammet med inriktning F-3
(Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). I denna kurs kommer du att arbeta mot några av
dessa mål.
• visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,
• visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för
yrkesutövningen,
• visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,
• visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs
för yrkesutövningen,
• visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra,
utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i
syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
• visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den
pedagogiska verksamheten,
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin
kompetens i det pedagogiska arbetet.
Efter genomgången utbildning i Grundlärarprogrammet ska du ha uppnått dessa mål. I denna
kurs kommer vi att arbeta mot målen i ett matematikdidaktiskt perspektiv.
3
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp Förväntade studieresultat De förväntade studieresultaten i kursen Grundläggande taluppfattning och tals användning är
följande:
* visa kunskaper i matematikämnets didaktik inom taluppfattning och aritmetik, relevanta för
undervisning i matematik i årskurs F-3
* kunna redogöra för talsystemet i ett historiskt perspektiv
* kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans
styrdokument och med stöd av laborativt material samt estetiska uttrycksformer.
Kursens innehåll Kursen behandlar grundläggande taluppfattning, talsystemet i ett historiskt perspektiv,
problemlösning och barns tidiga begreppsbildning i matematik.
När det gäller grundläggande taluppfattning och barns tidiga begreppsbildning inom detta
område kommer vi att fokusera på subitisering, grundläggande räkneprinciper
antalsuppfattning, tals användning och symbolutveckling. De matematiska områden inom
taluppfattning som kommer att behandlas i kursen är grundläggande räkneprinciper och
positionssystemet. I kursen ingår seminarier, föreläsningar, räknestuga, enskilda uppgifter och
grupparbeten. Under kursen kommer olika uttrycksformer att användas, som t.ex. laborativa
arbetssätt och estetiska uttrycksformer.
Viktiga ord och begrepp
På Mondo finns ett bildspel där viktiga ord, för kursen, och begrepp tas upp. Detta kan vara
en hjälp för dig när du läser kurslitteraturen.
Seminarier
Undervisningen består av seminarier med praktiska inslag, litteraturdiskussioner, muntliga
redovisningar, arbete i grupp samt individuella uppgifter. Deltagande i seminarierna är
obligatoriskt. Detta betyder att du behöver delta vid alla seminarier under kursen för att få ett
betyg på kursen. Om du ändå, av någon anledning, inte har möjlighet att närvara på ett
seminarium så behöver du visa att du har tillgodogjort dig seminariets innehåll. Du måste
alltid kontakta undervisande lärare om du inte deltar vid ett seminarium. Litteraturseminariet
går inte att komplettera skriftligt. Det innebär att du måste delta vid detta tillfälle.
Frånvaro från två seminarier, om det finns möjlighet, så kan du närvara på motsvarande
seminarium i någon av de andra fyra grupperna som läser kursen parallellt. Meddela både den
lärare som håller i seminariet och den undervisande läraren att du kommer att ta del av
seminariets innehåll på detta sätt. Observera att Litteraturseminariet inte går att komplettera
skriftligt. Det innebär att du måste delta vid detta tillfälle. Frånvaro från 3-4 seminarier, ta
igen det/de missade seminariet i en annan grupp om möjlighet finns eller eventuellt i någon
4
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp annan kurs med motsvarande innehåll. Annars skriv en restuppgift. Se separat dokument
Restuppgifter vid frånvaro. Du lägger in din restuppgift i din Inlämningsmapp på Mondo.
Frånvaro från 5 eller fler seminarier, du kommer att få möjlighet att delta vid de seminarier
som du inte har deltagit vid nästa gång kursen går eller eventuellt i någon annan kurs med
motsvarande innehåll. Du kommer då att få betyg på kursen först när du har deltagit vid dessa
seminarier.
Vid frånvaro från något av de två Mattemusikseminarierna kontaktar du musikläraren Martin
Wikmark.
Matematiklärarbok
Under kursen förväntas du skriva en matematiklärarbok. Förslag på frågor/område att skriva
om kommer att diskuteras på seminarierna. Syftet med skrivandet är att, förutom att bearbeta
seminarieinnehåll samt litteratur, få ett underlag till den examinerande uppgiften som ska
lämnas in i slutet av kursen. Matematiklärarboken kommer inte att läsas eller bedömas av
lärarna i kursen. Däremot uppmanas studenterna att tillsammans i studiegrupperna diskutera
och reflektera över det skrivna. Matematiklärarboken kommer du också att använda i de
kommande matematikdidaktikkurserna.
Estetiska uttrycksformer – Mattemusik
Under kursen kommer du att ha två seminarier mattemusik. Dessa seminarier leds av
musikläraren Martin Wikmark. Mattemusiken hålls i musiklokalerna i Stallet, Frescati backe,
sal 120 Svante Arrhenius väg 19F. Eftersom salarna för mattemusik är mindre än
seminariesalarna kommer mattemusiken att ske i mindre grupper. Detta innebär att vi delar in
varje grupp (1, 2, 3, 4) i åtta mindre grupper (A, B, C, D, E, F, G, H). Information om vilken
mattemusikgrupp du kommer att ingå i finns på Mondo. Till seminarierna förväntas du ta med
boken Mattemusik. En metod för ämnesintegrerat lärande (Löfgren & Ebbelind, 2010)
Mellan seminarierna kommer du att genomföra en uppgift i grupp. Denna uppgift presenteras
vid det första mattemusikseminariet.
Föreläsningar
I kursen ingår följande föreläsningar:
Skolans styrdokument. 16/11, kl. 8.15-9.45, Hörsal 8
Tal. Olika tider för olika grupper, se time edit.
Tal ur ett historiskt perspektiv. Olika tider för olika grupper, se time edit.
Tal i olika baser. Olika tider för olika grupper, se time edit.
Innehållet i föreläsningarna ingår i kursens förväntade studieresultat. Föreläsningen Skolans
styrdokument kommer att följas upp vid seminariet Styrdokument uppföljning.
5
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp Vid föreläsningen Tal, kommer information att ges rörande den deluppgift som berör
talsystemet i ett historiskt perspektiv (som ingår i den Skriftliga tentamen som kursen
examineras med).
Seminarium och litteraturhänvisningar
Observera att detta endast är ett förslag som vägledning till hur litteraturen kan läsas. Vissa
kapitel finns med på flera ställen och några kapitel finns inte med någonstans. Det betyder
inte att vi anser att en del av litteraturen ska läsas noggrannare alternativt översiktligare. Det
är upp till dig hur du tar till dig litteraturen. Vi förutsätter att du sätter dig in i all litteratur.
Seminarium
Litteraturhänvisning
Kursintroduktion
Kursbeskrivningen
Sortering
Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke – matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. s. 217-230
Grundläggande
räkneprinciper
Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk
6. s. 11-29
Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk
6. kap 4
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal – en handbok. s. 2-8, 15 – 22, 157-239
Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke – matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. s. 25 – 73
Artiklar:
Andrews P. & Sayers J. (2014), Foundational number sense: A framework for
analysing early number-related teaching
Sayers J. & de Ron A., Subitisering
Grundläggande
aritmetik
Emanuelsson, G. & Emanuelsson, L. (1997). Taluppfattning i tidiga skolår.
Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke – matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3, s. 93-112, 133-144
Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk
6. s. 85-93
Artiklar:
Sterner, G. (2007). Lässvårigheter och räknesvårigheter
Taluppfattning
konkret
Problemlösning
Reys, B. J. & Reys, R. E. (1995). Perspektiv på number sense och taluppfattning.
Artikel: Räkna
Ahlberg, A. (1992). Att möta matematiska problem. En belysning av Barns lärande,
kap 4 och kap 8. Finns som pdf på mondo
Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk
6. s. 205-216
Artikel:
6
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp What is
Mathematics?
Vad är matematik?
Vad är lärande i
matematik?
Mattemusik 1
Hedrén, R., Taflin, E. & Hagland, K. (2005). Vad menar vi med rika problem och
vad är de bra till? Nämnaren, 1, 36-41.
Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6.
s. 31-43
Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke – matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. s. 7-24
Löfgren, B. & Ebbelind, A. (2010). Mattemusik. En metod för ämnesintegrerat
lärande.
- Inledning s. 4-10
- Teori s. 113-119
- Ringsbergskolan s. 120-122
- Mönster s. 11-14
- Hel och delar s. 51-53
- Tiden går s. 67-69
- Rum s. 89-91
Ta med boken till seminariet.
Mattemusik 2
Symbol-utveckling
1
Från konkret till
abstrakt
symbolspråk
Symbol-utveckling
2
Workshop
Caruthers, E. & Worthington, M. (2006). Children’s Mathematics – Making marks,
making meaning kap 4 s 56-69, kap 6 s 84-105
Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke – matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. s. 34-42
Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke – matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3.s. 34-42
Artikel:
Sterner, G. (2007). Lässvårigheter och räknesvårigheter
Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik:
från förskoleklass till åk 6. Kap. 4
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal – en handbok. s. 2-8, 15-22 samt 157239
Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke – matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. s. 25-73
Artiklar:
Andrews P. & Sayers J. (2014), Foundational number sense: A framework for
analysing early number-related teaching
Positions-systemet
Sayers J. & de Ron A., Subitiering
McIntosh, Al. (2008). Förstå och använda tal – en handbok. s. 23 – 26, 143-155
Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke – matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3.s. 156-169
Artikel:
Thunholm M. & Bergehed A. (2004).Tankeverkstad
7
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp Planering och
undervisning ute
Information i Kursbeskrivningen
Litteraturseminarium
Information i Kursbeskrivningen
Föreläsning
Litteraturhänvisning
Skolans styrdokumenten
Information om
grupp-uppgift Styrdokumenten
Lgr11
Tal
Talen ur ett
historiskt
perspektiv 1
Kommentarmaterialet till Lgr11
Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik:
från förskoleklass till åk 6, s. 53-60
Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011).Tal och tanke – matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. s. 7-24
Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik:
från förskoleklass till åk 6, s. 93-101
Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik:
från förskoleklass till åk 6,.s. 93-101
Artikel:
Larsson, K. & Larson, N. (2011). Räkning en kul historia.
Tal i olika baser
Gruppuppgifter
Du studerar dels enskilt och dels i studiearbetslag (SA). Studiearbetslaget håller samman
under hela kursen. Vid första seminariet bestäms studiearbetslagen. Tillsammans i denna
grupp kommer ni att sätta upp regler för arbetsvillkoren i gruppen. Under kursen ges ett flertal
gruppuppgifter som ni arbetar med i studiearbetslagen. De är en hjälp för er studenter att
tillsammans bearbeta kursinnehållet på djupet. Redovisning av uppgifterna varierar.
Uppgift
Lämplig tidpunkt för
genomförande
Följs upp/Redovisas
Studiearbetslag
Hur ska studiearbetslaget
fungera/regler?
Frågor om kursen.
Styrdokumenten
Arbeta med en förmåga,
uppgift ges på föreläsningen
Skolans styrdokument
Mattemusik
Information om uppgiften ges
på seminariet Mattemusik 1
Under dag 1 eller 2
Se respektive grupps
seminarieplanering.
Se respektive grupps
schema
Redovisas på seminarium
Styrdokument uppföljning.
Examinerande uppgift.
Mellan Mattemusik 1 och
Mattemusik 2
Redovisas på seminarium
Mattemusik 2.
8
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp Matematiklärarbok
Läs upp delar av er matematiklärarbok för varandra.
Reflektera tillsammans.
Problemlösning
Information om uppgiften
finns på Mondo.
Peer assessment
Varje student ger gensvar på
en annan students text.
Planering och undervisning
ute
Planering inför matte utomhus.
Se respektive grupps
schema
Denna uppgift följs inte
upp.
Se respektive grupps
Följs upp på seminariet
Problemlösning
schema
Se respektive grupps
schema
Se respektive grupps
schema
Denna uppgift följs inte
upp.
Genomförs under Matte
utomhus.
Examinerande uppgift.
Litteraturseminarium
Under kursen finns ett litteraturseminarium på seminarieplaneringarna. Litteraturseminariet
går inte att komplettera skriftligt. Det innebär att du måste delta vid detta tillfälle.
Tanken är att detta seminarium ska vara ett tillfälle för att gå in i delar av litteraturen på
djupet tillsammans med studiekamraterna och syftar till att bidra till ditt lärande i riktning mot
de förväntade studieresultaten.
Den litteraturen som seminariet utgår från är: Caruthers, E. & Worthington, M. (2006). Children’s
Mathematics – Making marks, making meaning kap. 4 s. 56-69 och kap. 6 s. 84-105 och Grevholm, B. (red)
(2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6 kap. 1-5, 8.
Individuellt arbete inför litteraturseminariet
Du förbereder dig inför litteraturseminariet genom att välja ut tre citat ur litteraturen (minst ett citat till
vardera titel). Därefter skriver du dina reflektioner kring citatet där det bland annat framgår varför du valt
citatet.
Litteraturseminariets genomförande
Under litteraturseminariet kommer ni att arbeta i mindre grupper som vi lärare har satt ihop. I
denna mindre grupp presenterar du dina citat och reflektioner. Minst ett citat från varje
deltagare diskuteras i gruppen. Därefter väljer gruppen ut något att lyfta fram från sin
diskussion i hela studentgruppen. Seminariet avslutas slutligen med att tid ges för att summera
dina tankar i din matematiklärarbok.
Planering och undervisning ute
Under kursen kommer vi att genomföra ett uteseminarium med matematikinnehåll. Detta är
en examinerande uppgift. Studiearbetslagen kommer att ansvara för innehållet under dagen.
Ni ska planera en aktivitet i ert studentarbetslag och genomföra den i storgrupp, max 15
minuter. Det matematiska innehållet ska beröra tal och tals användning. Använd er gärna av
9
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp strävorna, www.ncm.gu.se och boken Mattemusik – en metod för ämnesintegrerat lärande
(Löfgren & Ebbelind, 2010) vid planerandet av denna lektion.
Genomförande
Lektionen kommer ni att genomföra i halvgrupp. Varje studentarbetslag delas, så att ni
genomför lektionen i par (i vissa fall tre). Varje studiegrupp ger "two stars and a wish", (d.v.s.
två bra saker och en sak som kan utvecklas) muntligt till det studentarbetslag som redovisat
sin lektion.
Skriftlig del
Planera en ute-aktivitet, med fokus på taluppfattning, lämplig för årskurs F-3.
Planeringen ska innehålla:
•
•
•
•
•
mål (vad vill ni att eleverna ska lära sig),
vilka förmågor som berörs,
material,
genomförande (vad planerar ni och hur ska ni genomföra detta?),
utvärdering (vad gick bra och vad behöver ni förändra?) och hur ni skulle kunna arbeta
vidare inom området.
Kom ihåg att utgå och referera till kursplanen i matematik.
Fundera kring de didaktiska frågorna Vad? Hur? När? Vem? Varför?
Denna dokumentation läggs på Mondo/Filsamling, under respektive grupp/Utedagen efter att
aktiviteten är genomförd. Redovisa även vilka studenter som deltagit i planering och
genomförande.
Gensvar – Peer assessment
Att få gensvar (respons/synpunkter) på det man skriver är ett sätt att kunna utveckla sitt
skrivande. Veckan innan peer assessment ska genomföras läser alla studenter någon
medstudents text (så långt man hunnit skriva). Därefter ger studenten gensvar på sin
studiekamrats text. Gensvaret kan exempelvis lämnas på innehåll, struktur, formalia och i
relation till betygskriterierna. Det är mottagande student som i förväg meddelar sin
studiekamrat vad hon/han önskar att gensvaret riktar sig mot.
Kursplan och litteraturlista Kursplanen och litteraturlista hittar du på kurshemsidan.
Kurslitteratur Den kurslitteratur som ingår i kursen ser du nedan. Du kan också se vilka böcker som
återkommer i en eller flera av kurserna i matematikdidaktik. I seminarieplaneringen kan du
läsa vilka delar av litteraturen som kommer att behandlas vid vilka seminarier.
10
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp Obligatorisk kurslitteratur
Ahlberg, A.(1992). Att möta matematiska problem. En belysning av Barns lärande. Acta
Universitatis Gothoburgensis. (kap. 4 och 8).
Dessa kapitel hittar du som PDF-fil på Mondo.
Carruthers, E. & Worthington, M. (2006). Children’s Mathematics – Making marks, making
meaning. London: Sage publication. (kap. 4 s. 56-69, kap. 6 s. 84-105).
ISBN 1-4129-2283-6
Denna bok återkommer i fler kurser
Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till
åk 6. (1. uppl.) Stockholm: Norstedt. (kap 1-5, 8)
ISBN 978-91-1-303497-3
Denna bok återkommer i fler kurser
Löfgren, B. & Ebbelind, A. (2010). Mattemusik. En metod för ämnesintegrerat lärande.
Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB. (50 s.)
ISBN 978-91-25-09025-7
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal – en handbok. Göteborgs universitet: Nationellt
centrum för matematikutbildning, NCM. (s. 1-59, 143-155, 235-239).
ISBN 978-91-85143-13-9
Denna bok återkommer i fler kurser
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:
Skolverket (kap 1-2 samt kursplanen i matematik).
ISBN 978-91-38-32541-4 Denna bok återkommer i fler kurser. Går att ladda ner från Skolverkets hemsida.
Solem, I. H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke – matematikundervisning från förskoleklass til
3. Lund: Studentlitteratur. (s. 7-112, 133-152 och 217-229).
ISBN 978-91-44-06846-6
Denna bok återkommer i fler kurser
Artiklar tillkommer. Dessa hittar du på Mondo.
Referenslitteratur:
Löwing, M. & Fredrikssson, M.(2009). Diamant. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket.
Examinerande uppgifter
Nedan kan du se vilka examinerande uppgifter som ingår i kursen och de förväntande
studieresultat som examineras i de olika uppgifterna.
11
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp Förväntat
studieresultat:
- visa kunskaper i
matematikämnets
didaktik inom
taluppfattning och
aritmetik, relevanta för
undervisning i
matematik i årskurs F-3
- kunna redogöra för
talsystemet i ett
historiskt perspektiv.
- kunna planera för en
matematikaktivitet i
årskurs F-3, med
utgångspunkt i skolans
styrdokument och
med stöd av laborativt
material och estetiska
uttrycksformer
Examineras
genom:
Skriftlig
tentamen
Skriftlig
tentamen
Betygsskala:
individuell
Inlämning
14/12
F-A
individuell
Inlämning
14/12
F-C
Muntlig
grupp
redovisning;
Styrdokument
Se
U-G
seminarieplanen
Planering och
undervisning
ute
grupp
Utedagen
genomförs
U-G
Skriftlig
tentamen
individuell
Inlämning
14/12
F-A
Muntlig redovisning; Styrdokumenten
Gruppuppgift. Information om denna uppgift finns i på Mondo. Betygssättning sker enligt
betygsskalan U-G (underkänt - godkänt).
Förväntat studieresultat
-kunna planera för en
matematikaktivitet i årskurs
F-3, med utgångspunkt i
skolans styrdokument /…/
Underkänt
Godkänt
Den tilldelade ”förmågan”
tydliggörs inte och/eller digital
teknik används ej eller används
undermåligt.
Samtliga i gruppen deltar ej aktivt i
redovisningen.
Redovisningen tydliggör den
tilldelade ”förmågan” med hjälp av
digital teknik.
Alla deltar aktivt i redovisningen.
Planering och undervisning ute
Gruppuppgift. Ni ska planera en lektion i ert studiearbetslag och genomföra den i storgrupp.
Betygssättning sker enligt betygsskalan U-G (underkänt - godkänt).
Förväntat studieresultat
-kunna planera för en
matematikaktivitet i årskurs
Underkänt
Godkänt
Aktivitetens fokus är inte i
huvudsak taluppfattning.
Deltar ej vid genomförandet.
Gruppen planerar en ute-aktivitet
med fokus på taluppfattning.
Deltar vid genomförandet.
12
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp F-3, med utgångspunkt i
skolans styrdokument /…/
Den skriftliga redovisningen
saknas och/eller är undermålig.
Den skriftliga gruppredovisningen
läggs in på Mondo innan kursens
slut.
Skriftlig tentamen
Enskild uppgift. Kopiering (plagiering) av text är inte tillåten. Varje student ska skriva sin
egen text. Att använda någon annans text i sin egen utan att ange varifrån den lånade
texten kommer är plagiering. Plagiering är också om man kopierar någon annans text och
skriver om texten på vissa ställen, lägger till några egna formuleringar, osv. Alla olika
typer av källor som används ska redovisas som referenser, fotnoter och/eller källförteckning.
Hämtas information eller idéer från annan person eller källa ska detta tydligt anges. Om
enstaka meningar från annan text används som citat, måste dessa omges med citationstecken
och källan anges som referens. Observera att detta även gäller egen tidigare publicerad text. Se
även länken till Etiska riktlinjer på kursens Mondosida/Filsamling /Länkar.
Du ska skriva en text som behandlar lärande och begreppsbildning i matematik. Mer
information om denna uppgift finns nedan. Betygssättning sker enligt en sjugradig
betygsskala, F-A. I texten ska du visa att du uppnår följande förväntade studieresultat:
•
•
•
visa kunskaper i matematikämnets didaktik inom taluppfattning och aritmetik,
relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3
kunna redogöra för talsystemet i ett historiskt perspektiv
kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans
styrdokument och med stöd av laborativt material samt estetiska uttrycksformer.
Motivera resonemang i din text genom att ta stöd i kurslitteraturen, styrdokument och
eventuellt i seminarier. En fungerande referatteknik visar att det tydligt framgår vad som är
dina egna tankar och vad som är hämtat ur kurslitteraturen eller annat kursinnehåll. Du ska
alltid ha med en referenslista i slutet av dina arbeten. Använd t.ex. APA-mallen som finns på
Mondo. Texten ska vara 3000 ord exklusive försättsblad och referenslista (typsnitt: Times
New Roman, storlek: 12 ). Läs igenom och ta hjälp av betygskriterierna när du skriver din
text. Kom ihåg att skriva ditt namn och kurs i sidhuvudet samt sätt ut sidnummer i ditt
dokument. Texten ska läggas in i Uppgifter på Mondo senast 14/12 kl. 23:59.
Redogör för nedanstående uppgifter.
Förankra redogörelser och resonemang genomgående i kurslitteratur och styrdokument.
1. Talsystem i ett historiskt perspektiv
2. Symbolutveckling
• Utgå från Carruthers och Worthingtons beskrivning av symbolutveckling och redogör
för den. Jämför denna beskrivning med hur andra författare beskriver
symbolutveckling.
13
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp 3. Grundläggande räkneprinciper
• Redogör för innebörden av de fem grundläggande räkneprinciperna (som definierats
av Gelman och Gallistel) samt för subitisering.
4. Taluppfattning
• Utgå från någon beskrivning (definition) av vad taluppfattning är och redogör för den.
Jämför denna beskrivning med hur andra författare beskriver taluppfattning.
•
Ge exempel på en relevant aktivitet där den estetiska uttrycksformen musik förstärker
elevernas taluppfattning samt motivera varför aktiviteten ger möjlighet till lärande
inom taluppfattning.
•
Ge ett exempel på en relevant matematikaktivitet där något material/leksak/litteratur
används, som förstärker elevers taluppfattning. Motivera vilket lärande, inom
taluppfattning, aktiviteten ger elever möjlighet att utveckla.
5. Laborativa material
• Redogör för hur elever, samt du som lärare, kan arbeta med laborativa material för att
utveckla kunnande om positionssystemet; Vilka material? Hur ska materialet
användas? Varför det materialet? För- och nackdelar med olika material?
Betygskriterier och bedömning Betygssättning sker enligt en sjugradig betygsskala, F-A
Förväntade
studieresultat:
kunna redogöra för
talsystemet i ett
historiskt perspektiv.
visa kunskaper i
matematikämnets
didaktik inom
taluppfattning och
aritmetik, relevanta
för undervisning i
matematik i årskurs
F-3
E
C
A
Redogör för vad
grundläggande
räkneprinciper,
taluppfattning samt
subitisering kan
innebära.
Redogör, på ett väl avvägt
sätt, för flertalet av
följande områden;
grundläggande
räkneprinciper,
taluppfattning samt
subitisering kan innebära.
Resonerar om samt ger en
mångfacetterad bild av
vad flertalet av följande
områden; grundläggande
räkneprinciper,
taluppfattning samt
subitisering kan innebära.
Det matematikdidaktiska
perspektivet framgår
och är beskrivet med
korrekt terminologi.
Brister kan
förekomma.
Det matematikdidaktiska
perspektivet framgår
tydligt och är beskrivet
med korrekt terminologi.
Någon enstaka brist kan
förekomma.
Det matematikdidaktiska
perspektivet framgår
mycket tydligt och är
beskrivet med korrekt
terminologi.
14
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp kunna planera för en
matematikaktivitet i
årskurs F-3 /… /
med stöd av
- laborativt material
och
- estetiska
uttrycksformer.
Redogör för vad
symbolutveckling kan
innebära.
Redogör, på ett väl avvägt
sätt för vad
symbolutveckling kan
innebära.
Resonerar om samt ger en
mångfacetterad bild av
vad symbolutveckling kan
innebära.
Det matematikdidaktiska
perspektivet framgår
och är beskrivet med
korrekt terminologi.
Brister kan
förekomma.
Det matematikdidaktiska
perspektivet framgår
tydligt och är beskrivet
med korrekt terminologi.
Någon enstaka brist kan
förekomma.
Det matematikdidaktiska
perspektivet framgår
mycket tydligt och är
beskrivet med korrekt
terminologi.
Redogör för vilka
material och hur de
ska användas, för att
utveckla kunnande
om positionssystemet,
samt varför laborativt
material används.
Redogör och motiverar
för vilka material och hur
de ska användas för att
utveckla kunnande om
positionssystemet, samt
varför laborativt material
används. Olika material
jämförs.
Ger exempel på, och
motiverar, en aktivitet
där den estetiska
uttrycksformen musik
används.
Ger exempel på en
relevant aktivitet, som
förstärker elevers
taluppfattning, där den
estetiska uttrycksformen
musik används.
Redogör för en
aktivitet där något
material/leksak/littera
tur används, för att
förstärka elevers
taluppfattning.
Beskriver vilket
lärande inom
taluppfattning.
aktiviteten ger elever
möjlighet att
utveckla.
Det matematikdidaktiska
perspektivet framgår
och är beskrivet med
korrekt terminologi.
Brister kan
förekomma.
Motiverar varför
aktiviteten ger möjlighet
till lärande inom
taluppfattning samt hur
olika uttrycksformer kan
stärka elevers lärande.
Redogör för en aktivitet
där något
material/leksak/litteratur
används, för att förstärka
elevers taluppfattning.
Motiverar vilket lärande,
inom taluppfattning,
aktiviteten ger elever
möjlighet att utveckla.
15
Redogör och motiverar för
vilka material och hur de
ska användas för att
utveckla kunnande om
positionssystemet, samt
varför laborativt material
används. Olika material
jämförs och
problematiseras.
Ger exempel på en
relevant aktivitet, som
förstärker elevers
taluppfattning, där den
estetiska uttrycksformen
musik används.
Motiverar tydligt varför
aktiviteten ger möjlighet
till lärande inom
taluppfattning samt hur
olika uttrycksformer kan
stärka elevers lärande.
Redogör för en aktivitet
där något
material/leksak/litteratur,
för att förstärka elevers
taluppfattning.
Motiverar tydligt vilket
lärande, inom
taluppfattning aktiviteten
ger elever möjlighet att
utveckla.
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp Litteratur
Det matematikdidaktiska
perspektivet framgår
tydligt och är beskrivet
med korrekt terminologi.
Någon enstaka brist kan
förekomma.
Det matematikdidaktiska
perspektivet framgår
mycket tydligt och är
beskrivet med korrekt
terminologi
Koppling finns till
flera av titlarna i
kurslitteraturen samt
till styrdokument
Tar stöd i flertalet av
titlarna i kurslitteraturen
samt till styrdokument
Referenshanteringen
är godtagbar.
Några felaktigheter
kan förekomma.
Referatmarkeringarna är
tydliga, citaten rätt
återgivna och
referenslistan är korrekt.
Någon enstaka felaktighet
kan förekomma.
Relevanta och väl
avvägda referenser till
flertalet av titlarna i
kurslitteraturen samt till
styrdokument finns.
Referatmarkeringarna är
tydliga, citaten rätt
återgivna och
referenslistan är korrekt.
Någon enstaka felaktighet
kan förekomma.
Utvärdering Varje omgång av kursen utvärderas av studenterna via Websurvey. Denna utvärdering ligger i
mycket hög grad bakom de förändringar vi kontinuerligt gör i kursen. Vi läser alltså dessa
utvärderingar noga och utvecklar kursen utifrån dessa. Du som ska läsa kursen nu har alltså i
hög grad tidigare studenter att tacka för ett upplägg som de allra flesta studenter uppskattar. I
en utvärdering från vt-15 svarar samtliga studenter som besvarat utvärderingsenkäten att de
tycker att kursens innehåll överensstämmer med hur kursen genomfördes i stor eller viss
utsträckning samt att kursen bidragit till studentens lärande i riktning mot de förväntade
studieresultaten. Över 95 % anser att kursen i stor eller viss utsträckning förbereder dem för
deras kommande yrke. Det ser vi som ett mycket gott resultat.
Ungefär mitt i kursen har vi dessutom ett kursråd. Då träffas representanter för
studentgrupperna och kursansvarig lärare för en utvärdering mitt i kursen. På så sätt finns
möjlighet att påverka kursen innan den är slut.
Lärare, kursansvarig och administrativ personal Lärare
Anette de Ron
Mona Hverven
Linda Öhlund
tel. 08-1207 69 46 e-post: anette.de.ron@mnd.su.se
tel. 08-1207 66 39 e-post: mona.hverven@mnd.su.se
tel. 08-1207 64 01 e-post: linda.ohlund@mnd.su.se
16
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik
Matematik för grundlärare F-­‐3, I: Grundläggande taluppfattning och tals användning, UM2201, 7,5 hp Eva Rosenqvist
Judy Sayers
Niclas Larson
Martin Wikmark (mattemusik)
tel. 08-1207 65 92
tel. 08-16 39 85
tel. 08-1207 66 20
tel. 08-1207 65 56
e-post: eva.rosenqvist@mnd.su.se
e-post: judy.sayers@mnd.su.se
e-post: niclas.larson@mnd.su.se
e-post: martin.wikmark@cehum.su.se
Kursansvariga
Anette de Ron
Eva Rosenqvist
tel. 08-1207 69 46 e-post: anette.de.ron@mnd.su.se
tel. 08-1207 65 92 e-post: eva.rosenqvist@mnd.su.se
Kursadministratör
Olga Sävehamn
tel. 08-1207 6587 e-post: kursadministration@mnd.su.se
Information om telefontider till administration och öppettider för kurskansli finns på
www.mnd.su.se.
Mondo
Kursbeskrivning, seminarieplaneringar för varje grupp och övrig information finns på Mondo.
Om du har problem med ditt studentkonto eller inloggning på Mondo kontaktar du
studentsupport. Det är viktigt att du kan använda Mondo. Mondo kommer att användas i
samband med studiearbetslagens gemensamma arbete, som informationskanal för kurslärare
och studenter, gensvar och kommentarer mellan studenter, hämta dokument från länkar,
inlämning av uppgifter och diskussioner i forum samt i inlämningsmapp
Registrering, poängutdrag, intyg mm
För att få studera en kurs vid universitetet måste du vara registrerad på den. Registreringen
innebär att du bekräftar din antagning och att du vill behålla din plats på kursen. För
registrering krävs det att du har ett universitetskonto. Det kan du själv aktivera via
www.studera.nu eller via www.su.se välj Aktivera universitetskonto. Vid eventuella problem
med universitetskontot kontaktar du studentsupport www.it.su.se/studentsupport. Du
registrerar dig på kursen genom att logga in på www.mitt.su.se Om du av något skäl inte
kommer att gå kursen eller avbryter kursen måste du snarast meddela detta till
kursadministratören. Om du behöver göra studieuppehåll ska du också vända dig till
kursadministratören. Via www.mitt.su.se kan du också skriva ut poängutdrag, registerintyg
och göra adressändring. Här kan du även ta del av information om öppna föreläsningar och
annat som är bra att veta.
För att vara behörig till nästa matematikdidaktikkurs; Matematik för grundlärare F-3, II,
behöver du ha ett godkänt betyg på denna kurs.
17