Guide Hållbar arbetsmiljö vid slamtömning

GUIDE #13
Februari 2015
Hållbar arbetsmiljö vid
slamtömning av enskilda avlopp
• Vid slamtömning av enskilda avlopp har arbetsgivaren alltid huvudansvaret för sina
anställdas arbetsmiljö och därmed även ansvar för att hämtställen riskbedöms.
• Om kommunen anlitar slamtömningsentreprenör, så har kommunen en viktig funktion
som ansvarig för föreskrifter och taxa, i agerandet mot fastighetsägare, samt vid
handläggning av tillståndsärenden för avloppsanläggningar och bygglov.
• Att inventera och dokumentera kommunens hämtställen för slamtömning är en viktig
del i det nödvändiga förbättringsarbetet och avgörande för att kunna genomföra sunda
och transparenta upphandlingar av slamentreprenader.
• Genom systematiskt arbete och ökat samarbete mellan olika kommunala aktörer
och entreprenörer uppnås goda förutsättningar för att komma till rätta med
arbetsmiljöproblemen i samband med slamtömning av enskilda avlopp.
• För att skapa förutsättningar för god arbetsmiljö vid fastigheten/hämtstället är dialog
med fastighetsägaren nödvändig. De kan underlätta slamtömmarnas arbetsmiljö bland
annat genom att motiveras att installera lättare lock och lägga ut egna sugledningar.
• Kommunen kan i avfallstaxan ta ut tilläggsavgifter för till exempel dubbelbemanning,
slangdragningslängder och specialfordon.
• I upphandlingar bör entreprenörer som bedriver ett aktivt och dokumenterat
arbetsmiljöarbete och som kan uppvisa teknisk innovation premieras.
1
Innehållsförteckning
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Inledning
Juridiska förutsättningar
2.1… Den kommunala renhållningsskyldigheten
2.2… Fastighetsägares skyldigheter
2.3… Arbetsmiljöaspekter
2.4… Arbetsmiljökrav – ur ett hämtningsperspektiv
Tillstånds- och tillsynshantering
3.1… Bygglovshantering
3.2… Arbeta proaktivt
Arbeta med styrmedel
4.1… Avfallsföreskrifter
4.2… Taxa
4.3… Information
Inventera, riskbedöm och dokumentera
5.1… Miljökontorens inventering
5.2… Arbetsgivares inventering/riskbedömning
5.3… Avfallsansvarigas inventering
Former för samverkan
6.1… Exempel på god samverkan
Förbättringsarbete
7.1… Förbättringstips
Upphandling
8.1… Tips vid upphandling
8.2… Utvärderingsgrunder
8.3… Krav i förfrågningsunderlag
8.4… Innovationsvänlig upphandling
Lästips
Bilagor
Bilaga 1 Exempel på informationsbrev om fast sugledning
Bilaga 2 Exempel på informationsbrev om tunga lock
Bilaga 3 Exempel på blankett för inventering
Bilaga 4 Exempel på blankett från miljökontoret för begäran om yttrande angående slamtömning
Bilaga 5 Exempel på krav i upphandling
2
3
4
4
4
5
6
7
8
8
9
9
10
10
11
11
11
12
14
14
15
16
18
18
19
20
20
21
1. Inledning
Denna guide riktar sig till kommunala aktörer och slamtömningsentreprenörer. I guiden
presenteras förslag och vägledning kring hur entreprenörer kan agera men även hur kommuner
kan agera för att underlätta för entreprenörer att ta sitt arbetsmiljöansvar och utveckla
innovativa och rationella hämtningsmetoder. Den ger också vägledning för hur kommunen kan
styra med hjälp av avfallsföreskrifter, taxa och information samt råd för hur miljökontor kan
agera vid prövning och tillsyn av enskilda avlopp.
Arbetsmiljöfrågan kring tömning av enskilda avlopp har aktualiserats under senare år.
Slamtömning är ofta tungt och fysiskt belastande med flera manuella moment som långa
slangdragningar, lyft av tunga brunnslock och hårda slamkakor. Arbetsmiljöverket genomför
tillsyn av slamhämtning och har i olika kampanjer informerat arbetsgivare om att den tunga
manuella hanteringen måste upphöra.
Arbetsgivaren har huvudansvaret för sina anställdas arbetsmiljö vid slamtömning av enskilda
avlopp. De flesta kommuner utför inte tömningen i egen regi. Ansvaret för arbetsmiljön ligger
då på den anlitade slamtömningsentreprenören. Kommunerna har dock en viktig funktion för
arbetsmiljöförhållandena eftersom de har en nyckelroll i agerandet mot fastighetsägare samt vid
handläggning av tillståndsärenden för avloppsanläggningar och bygglov.
För att komma till rätta med arbetsmiljöproblemen rekommenderas att kommunen tar en
aktiv roll i ett långsiktigt förbättringsarbete. För att kunna arbeta strategiskt och systematiskt
med arbetsmiljöfrågorna krävs samarbete mellan olika aktörer som avfallsorganisationer,
miljökontor, plan- och byggkontor, slamtömningsentreprenörer, samt tillverkare av
slamtömningsfordon, utrustning och slamavskiljare. För att skapa förutsättningar för god
arbetsmiljö vid fastigheten behövs dialog med fastighetsägare. Att inventera och dokumentera
kommunens hämtställen är en viktig del i förbättringsarbetet och avgörande för att kunna
genomföra sunda och transparenta upphandlingar.
3
2. Juridiska förutsättningar
2.1 Den kommunala renhållningsskyldigheten
Kommunen har ett lagstadgat ansvar för insamling av hushållsavfall enligt 15 kap. 8 §
miljöbalken. Detta ansvar har lagstiftaren ålagt kommunen av miljö- och hälsoskyddsskäl för
att säkerställa att hushållsavfall samlas in och att det når en miljömässigt god behandling.
Kommunen har ett grundläggande ansvar att i sin planering och i sina beslut anpassa
insamlingen till de behov som finns hos olika slag av bebyggelse.
Latrin, toalettavfall i slutna tankar samt slam och filtermaterial från enskilda
avloppsanläggningar utgör hushållsavfall. Om avfallet uppstår i en anläggning som är stor,
tekniskt komplex eller på annat sätt skiljer sig från en anläggning avsedd för enstaka hushåll
bör det inte anses utgöra hushållsavfall. Det utgör istället annat avfall än hushållsavfall och det
är avfallsinnehavarens ansvar att hantera avfallet på ett miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt
(15 kap. 5 a § miljöbalken). I detta ansvar innefattas att säkerställa att avfallet borttransporteras
med den regelbundenhet som behövs. Även markbäddsmaterial och fosforavskiljande material
som kan anses ingå i anläggningen och som har längre utbytestid (mer än 5 år) betraktas som
annat avfall än hushållsavfall. Kommunen kan erbjuda hantering av sådant avfall som aktör på
marknaden, men har ingen skyldighet att hämta det.
Varje kommun ska ha en renhållningsordning som består av en avfallsplan och föreskrifter om
avfallshanteringen. Föreskrifterna beslutas med stöd av 15 kap. 9 och 11 §§ miljöbalken och 74-75
§§ avfallsförordningen (2011:927). Kommunen har möjlighet att i avfallsföreskrifterna undanta
hämtningsområden eller fastigheter från kommunal renhållning. I praktiken finns det dock ett
mycket litet utrymme för kommunen att undslippa insamling av hushållsavfall från en fastighet.
Om kommunen undantagit en fastighet från kommunal renhållning är kommunen likväl skyldig
att hämta hushållsavfall från fastigheten om fastighetsinnehavaren begär det och det inte är
oskäligt med tanke på omständigheterna (jfr 15 kap. 17 § miljöbalken).
Enligt miljöbalken finns grund för att bevilja eget omhändertagande av slam. Förutsättningarna
är att det egna omhändertagandet kan ske på ett sätt som är betryggande för människors hälsa
och miljön och att det finns särskilda skäl för dispens. I enlighet med miljöbalkens omvända
bevisbörda ska fastighetsägaren kunna styrka att förutsättningar för dispens föreligger.
När det gäller enskilda avlopp är det inte anläggningar som renhållaren tillhandahåller som kärl,
container eller andra motsvarande insamlingssystem. Fastighetsägaren inrättar och äger den
anläggning där det avloppsvatten eller slam som ska tömmas uppkommer.
2.2 Fastighetsägares skyldigheter
I enlighet med vad som brukar regleras i kommunens avfallsföreskrifter är fastighetsägaren
skyldig att hålla väg som används för borttransport av hushållsavfall i farbart skick. I farbarheten
ligger till exempel att snöröja, halkbekämpa och att såga ned uthängande grenar. I Avfall
Sveriges Handbok för avfallsutrymmen från 2009 finns text om transportvägar och exempel på
anpassade vändplatser.
Kommunen har en grundläggande anpassningsskyldighet och den innebär att kommunen måste
normera storleken på insamlingsfordon utifrån hämtningsområdets beskaffenhet. Kommunen
har tolkningsföreträde för när en väg är farbar med stöd av avfallsföreskrifterna. Kravet på
att hålla väg i farbart skick ställs av kommunen för att inte vara skyldig att trafikera vägar
som inte håller godtagbar standard för de fordon som efter rimlig anpassning används för ett
hämtningsområde.
4
Fastighetsägaren är skyldig att efterleva de instruktioner som kommunen anger i föreskrifterna
för att tömningen ska kunna utföras, till exempel att märka ut plats för slambrunn, att hålla
utrymme som behöver nås för tömningen olåst och att hålla väg för slang fri. Krav som är direkt
kopplade till arbetsmiljön kan däremot inte ställas i föreskrifterna
Som huvudregel gäller att fastighetsägaren inte har något ansvar för kommunens/
entreprenörens arbetsmiljö och det finns inte någon grund att förelägga fastighetsägaren att
vidta åtgärder som förbättrar arbetsmiljön som krav för att tömning av enskilda avlopp ska
utföras. Däremot finns det vissa möjligheter att ålägga fastighetsägare skyldigheter när det gäller
arbetsmiljö i byggnader, läs mer i kapitel 2.3.1.
2.3Arbetsmiljöaspekter
I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra
skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om
samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens
verksamhet. Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter som mer i detalj tar upp de krav och
skyldigheter som ställs på arbetsmiljön. Arbetsgivaren är huvudansvarig för sina anställdas
arbetsmiljö och ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts
för ohälsa eller olycksfall. Arbetstagarna deltar i arbetsmiljöarbetet, följer givna instruktioner,
upplyser om risker, tillbud, sjukdomar och olycksfall samt föreslår åtgärder.
Varje arbetsgivare med fler än fem anställda måste utse minst ett skyddsombud. Om arbetet
är riskfyllt ska det finnas skyddsombud även på arbetsplatser med färre än fem anställda.
Skyddsombudet är med vid planering och genomförande av arbetsmiljöarbetet, till exempel vid
undersökningar och riskbedömningar.
Arbetsmiljöverket genomför inspektionsbesök med syfte att stärka arbetsplatsens egen förmåga
att förebygga risker samtidigt som arbetsgivaren får besked om vad som behöver göras.
Arbetsmiljöverket har publicerat ett informationsblad om risker för belastningsskador i samband
med manuell hantering vid slamtömning1. Av informationsbladet framgår att arbetsgivaren vid
regelbundna undersökningar behöver ta reda på vilken belastningsdos som arbetstagare utsätts
för i samband med slamtömning. Läs mer i kapitel 5 Inventera, riskbedöm och dokumentera.
Eftersom manuell hantering vid slangdragning inte helt kan undvikas är det viktigt att se till
att arbetstagaren får lämplig utbildning och information om hur denne på bästa sätt kan utföra
slangdragning och slamtömning för att minska risken för skador.
Om slamtömmaren eller dennes arbetsgivare upptäcker brister på hämtstället som rör
arbetsmiljön och som fastighetsägaren råder över ska denne kontaktas. Om fastighetsägaren
inte åtgärdar problemen och om förhållandena är allvarliga, ”omedelbar och allvarlig
fara för arbetstagares liv eller hälsa”, kan skyddsombudet stoppa hämtningen, så kallat
skyddsombudsstopp. Om inte arbetsgivaren har samma uppfattning som skyddsombudet
ska Arbetsmiljöverket kallas in för att bedöma om arbetet ska återupptas eller inte.
Arbetsmiljöverket kan också på eget initiativ, på begäran av skyddsombud eller efter önskemål
från någon annan, inspektera förhållandena och meddela föreläggande eller förbud. Vid sådana
situationer blir oftast beställaren direkt berörd. Då bör beställaren se till att samråd sker med
entreprenören och fastighetsägaren så att avfallet kan fortsätta att hämtas men på annat sätt.
I entreprenörens arbetsmiljöpolicy, instruktioner och rutiner bör det ingå hur arbetet
organiseras, vilken arbetsutrustning som finns samt om arbetsförhållandena anpassas till
arbetstagarnas olika fysiska och psykiska förutsättningar, till exempel hur tidspress och skadlig
arbetsbelastning undviks. Detta kan ingå i avtalen för att sedan följas upp vid revision.
1
Ladda ned: http://www.av.se/dokument/Teman/transport/info_slamtomning.pdf. Daterad Nov 2013-10-21
5
Arbetsmiljölagens bestämmelser gäller även förhållanden som rör anställds arbetsmiljö i
bostadsbyggnader, till exempel avfallsutrymmen. För arbete i sådana utrymmen kan krav ställas
mot arbetsgivaren rörande bland annat säkerhet, arbetsutrymme och framkomlighet (se 2 kap. 1
och 4 §§ arbetsmiljölagen).
Om utrymmena inte uppfyller kraven kan Arbetsmiljöverket förbjuda arbetsgivaren att bedriva
arbete där. Arbetsmiljöverket kan också förbjuda fastighetsägare att upplåta bristfälliga
arbetslokaler (se 7 kap. 8 § arbetsmiljölagen).
Med stöd av AFS 2009:2 (Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning) kan
krav bland annat ställas på rumshöjd. Lägre rumshöjd kan ibland vara tillräcklig i utrymmen
där personer inte arbetar mer än tillfälligt, exempelvis avfallsutrymmen, dock i allmänhet inte
mindre än 2,1 m. Det skulle alltså kunna tillämpas för tömning av avloppsanläggningar som
är belägna i källare, liksom för fettavskiljare belägna i trånga utrymmen. Ombyggnation eller
omlokalisering av anläggningen kan då bli följden. Krav enligt AFS 2009:2 kan inte ställas på
enskilda fastighetsägare, då de inte är aktörer som har i uppdrag att utforma eller underhålla
arbetsplatser, förbindelseleder eller personalutrymmen.
Det kan konstateras att AFS 2009:2 gäller för byggnader och att några motsvarande möjligheter
inte finns för att rikta krav på arbetsmiljön på markfastigheter.
2.4 Arbetsmiljökrav – ur ett hämtningsperspektiv
Arbetsmiljökrav ska självklart uppfyllas, men krav utifrån arbetsmiljölagstiftningen innebär inte
att skyldigheten att samla in hushållsavfall upphör. Kraven medför dock att det kan behöva göras
anpassningar av insamlingen i syfte att uppfylla arbetsmiljökraven och fortfarande kunna utföra
insamlingen.
Anpassningsskyldigheten kan innebära att kommunen för vissa hämtningsområden
och fastigheter använder till exempel specialfordon, teknisk hjälputrustning och ökad
bemanning. Om kommunen har lagt slamtömningen på entreprenad är det viktigt att
anpassningsskyldigheten åläggs entreprenören via avtal.
Eftersom avfallsföreskrifterna reglerar förhållandet mellan kommunen som ansvarig för
hanteringen av hushållsavfall och fastighetsägare i kommunen finns det knappast grund för att
direkt reglera arbetsmiljökrav i avfallsföreskrifterna. Arbetsmiljökraven gäller ju i förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Att det inte finns tydliga riktlinjer från Arbetsmiljöverket för hur många meter
slangdragningsgränsen ska vara beror på att det inte bara är draglängden som påverkar
belastningen, utan underlaget och terrängens kupering har också stor betydelse. På underlag
med mycket friktion kan belastningen bli för hög redan vid 10 meter, med andra underlag kan
belastningen blir för hög vid längder på 20-40 meter. Ur försiktighetssynpunkt anser Avfall
Sverige och Sveriges Åkeriföretag att aktörerna (kommuner och entreprenörer) kan verka för att
undvika draglängder över 10 meter.
6
3. Tillstånds- och tillsynshantering
Miljönämnden (eller motsvarande) i kommunen är tillstånds- och tillsynsmyndighet för
enskilda avlopp. Beslut om tillstånd för enskilda avlopp fattas ofta direkt av tjänstemännen
på miljökontoret på delegation av miljönämnden. I tillståndet anges olika villkor för
avloppsanläggningen, till exempel avseende lokalisering och återkommande kontroll.
När en fastighetsägare ansöker om tillstånd för ny- eller ombyggnad av avloppsanläggning
går ansökan till miljökontoret. De bedömer anläggningens drift, utsläpp av näringsämnen,
förbrukning av energi och vatten samt behov av övervakning av anläggningen utifrån NFS
2006:7 (Allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten).
Eftersom regelbunden slamtömning är avgörande för anläggningens funktion är det också viktigt
att se över möjligheten till slamtömning vid tillståndsgivningen. Det innebär bland annat att
krav i avfallsföreskrifter och arbetsmiljöregler bör beaktas.
Enligt NFS 2006:7 rekommenderas att slamavskiljaren alltid ”bör vara åtkomlig för
slamtömningsfordon”. Råden i NFS 2006:7 tar sin utgångspunkt i miljöbalken. I NFS 2006:7
rekommenderas att underlaget vid prövning av tillstånd vid inrättande av avloppsanordning
bland annat bör innehålla en situationsplan med ”fastighetsgränser och tillfartsväg för
slamtömningsfordon, placering av anordningar och utsläppspunkt(er) för avloppsvatten samt
avstånd till byggnader”.
I Havs- och Vattenmyndighetens förslag till nya föreskrifter för små avloppsanläggningar för
hushållsspillvatten framgår följande angående slamtömning:
4 § Vid prövningen av val av plats enligt 2 kap 6 § miljöbalken ska följande gälla som
minimikrav.
1. Slamavskiljare, reningsverk och sluten tank ska vara åtkomliga för slamtömning
I 5 § ingår som grundkrav att ”en anläggning ska vara utförd så att underhåll och service
kan genomföras” och att ”en skylt ska markera varifrån slamtömning ska ske”. Drifts- och
underhållsdeklaration för avloppsanordning är ett krav vid anmälan enligt 18 §. I bilaga 1
står att drifts- och underhållsinstruktionen ska innehålla ”uppgift om hur slamtömning ska
utföras.
Havs- och Vattenmyndigheten lämnade förslaget hösten 2013 som en del i ett
regeringsuppdrag kring små avlopp. Regeringen har ännu inte beslutat om något
bemyndigande för myndigheten att meddela föreskrifter.
Hantering av befintliga avloppsanläggningar:
Ett tidigare tillståndsgivande av inrättandet av en avloppsanläggning med viss lokalisering
innebär ett gynnande förvaltningsbeslut. Sådana beslut kan återkallas endast i vissa speciella
undantagsfall. Återkallelse kan ske med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i författning som
ligger till grund för beslutet, eller av hänsyn till en hälsofara, brandfara, trafikfara eller av andra
sådana säkerhetsskäl eller om den enskilde har utverkat dispensbeslutet genom vilseledande
uppgifter. Detta innebär att om anläggningen väl är tillståndsprövad är det svårt att upphäva
tillståndet för densamma.
Hantering av nya avloppsanläggningar:
När det gäller nyansökningar av enskilda avloppsanläggningar finns det förutsättningar för att
överväga lokaliseringen så att den blir så optimal som möjligt ur tömningssynpunkt. I förslaget
till nya föreskrifter från Havs- och Vattenmyndigheten föreslås det bli ett minimikrav vid
prövningen av lokalisering att slamavskiljare, reningsverk och sluten tank ska vara åtkomliga
för slamtömning. Dock måste man ha i åtanke att prövning av enskilda avlopp i första hand sker
enligt miljöbalkens bestämmelser om skydd för människors hälsa och miljön.
7
3.2Bygglovshantering
Även vid byggnation av fasta anläggningar kan arbetsmiljön vid tömning av slamavskiljare
påverkas. Kanske planerar man byggnader eller konstruktioner på fastigheten som försvårar
möjligheterna att utföra slamtömning. Med nuvarande praxis (som stöds av befintliga
regelverk) remitteras bygglovsärenden till miljö- och hälsokontoren endast under vissa givna
omständigheter. Fungerar samarbetet väl mellan tillsynsmyndigheten och avfallsorganisationen
kan de remitterade ärendena fångas upp. Övriga fall kan dock endast lösas genom ökad dialog
med kommunens bygglovsavdelning. I dagsläget är erfarenheten av samarbete på detta plan
mycket begränsat bland kommunerna. Rekommendationen är dock att sådana dialoger och
samarbeten initieras.
3.2 Arbeta proaktivt
Kommunerna har alltså stora möjligheter att arbeta proaktivt genom att vid godkännande av nya
anläggningar i betydligt större utsträckning ta hänsyn till arbetsmiljöaspekter. På så sätt kommer
vi framöver få avloppsanläggningar som är bättre lokaliserade ur ett slamtömningsperspektiv.
I samband med miljökontorens inventeringar av kommunens avloppsanläggningar ur
miljösynpunkt skulle de också kunna dokumentera förutsättningar för slamtömning
(avstånd mellan brunn och plats för slambil, terräng, brunnslock etc). Det är lämpligt att
avfallsverksamheten ger ersättning för sådant arbete. Läs mer i kapitel 5. Om kommunen inte
har den praktiska erfarenheten av att bedöma anläggningen ur ett tömningsperspektiv kan med
fördel entreprenören anlitas.
Kommuner som aktivt arbetar med information till fastighetsägare vid nyanläggning lyckas
ofta hitta lösningar som både kommunen, entreprenören och fastighetsägaren är nöjda med.
I kommuner som arbetar mycket med information vet också leverantörer av utrustning och
markanläggare hur viktig lokaliseringen är ur ett tömningsperspektiv.
Fastighetsägare bör informeras om hur slamtaxan påverkas av långa avstånd. Taxan kan därmed
fungera som incitament att hitta lämpligare placering eller andra anslutningspunkter.
Om anläggningen ur miljösynpunkt bör placeras på ett visst ställe rekommenderas en dialog
med fastighetsägaren om att ha en alternativ anslutningspunkt som är i anslutning till bilens
uppställningsplats. Det är möjligt att myndigheten skulle kunna ställa krav på fast markledning
eller lös slang med stöd av rekommendationen om ”slamavskiljarens åtkomlighet för
slamtömningsfordon” i NFS 2006:7. Eftersom det inte är prövat i domstol går det inte att med
säkerhet att säga att det går att ställa ett sådant krav i villkor i tillståndsbeslutet.
8
4. Arbeta med styrmedel
Kommunen har ett antal styrmedel till buds för att styra avfallshanteringen i önskvärd
riktning. Exempel på styrmedel är avfallsföreskrifter, taxa och information. Dessa styrmedel
kompletterar varandra. I avfallsföreskrifterna ges närmare riktlinjer för hur avfallshanteringen
inkl. slamhanteringen ska bedrivas i kommunen. Avfallstaxan är formellt sett också en föreskrift
som beslutas av kommunfullmäktige, vilket innebär att den har samma juridiska status som
avfallsföreskrifterna. Bestämmelse om hur avgifter tas ut bör stå i taxedokumentet och krav på
hur hämtning ska gå till ska stå i avfallsföreskrifterna för att undvika att dokumenten motsäger
varandra.
Taxestyrning ger ekonomiska incitament som kan styra mot en mer miljöanpassad
avfallshantering men behöver kompletteras med information för att få bättre effekt.
4.1Avfallsföreskrifter
Enligt 15 kap. 11 § miljöbalken, ska det för varje kommun finnas en renhållningsordning
som ska innehålla två delar, dels kommunens föreskrifter om avfallshantering och dels
kommunens avfallsplan. I avfallsföreskrifterna regleras bland annat ansvar för kommun och
fastighetsägare, hur hushållsavfall ska sorteras och hanteras, insamlingssystem, hämtnings- och
transportvägar samt hämtningsintervall. Arbetsmiljölagen gäller parallellt med miljöbalken.
I arbetsmiljöverkets föreskrifter anges krav som ställs på arbetsgivaren. Därför bör det
generellt inte, i avfallsföreskrifterna, anges hänvisningar till arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Avfallsföreskrifterna meddelas enbart med stöd av miljöbalken och avfallsförordningen.
I Avfall Sveriges förslag till reviderad mall (under arbete kan komma att ändras) för
avfallsföreskrifter föreslås följande skrivning angående avstånd mellan avloppsanläggning och
uppställningsplats för fordon vid anläggande:
Vid anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare eller tank för matavfall ska
inte avstånd mellan uppställningsplats för slambil och anslutningspunkt för tömning
överstiga 10 meter om inte särskilda skäl föreligger. Höjdskillnaden mellan fordonets
uppställningsplats och botten på anläggningen ska vara mindre än fem (5) meter, om inte
särskilda skäl föreligger.
För hämtning/slamtömning föreslås följande skrivning:
Små avloppsanläggningar, fettavskiljare och tankar för matavfall ska vara lätt tillgängliga
för tömning. Lock eller manlucka får inte vara övertäckt eller fastfruset när tömning
ska ske. Lock eller manlucka får väga högst 15 kg, om inte särskilda skäl föreligger, och
bör vara låst. Om locket kan dras åt sidan bör locket väga högst 35 kg. Avstånd mellan
uppställningsplats och för slambil och slambrunn får vid hämtning inte överstiga 10 meter
om inte särskilda skäl föreligger.
Givetvis står det kommunen fritt att ange längre avstånd som krav. Avståndet blir ett rättesnöre
för fastighetsägare, miljökontor och avfallsansvariga att utgå från vid bedömning av placering.
Vissa kommuner kompletterar föreskrifterna med text om att Lock eller manlucka bör ha
anordning som försvårar att barn öppnar locket, men är enkel att öppna för den som ska
tömma.
9
4.2Taxa
I 27 kap. 5 § miljöbalken framgår att avgiften får bestämmas till högst det belopp som behövs
för att täcka nödvändiga kostnader för planering, drift och kapital. Denna självkostnadsprincip
avser inte kostnader för enskilda tjänster utan avser de sammanlagda kostnaderna för hela
avfallskollektivet. En annan viktig princip är kommunallagens likställighetsprincip som
innebär samma avgift för samma typ av tjänst oavsett var i kommunen man bor. Däremot har
kommunen givetvis rätt att sätta olika avgifter för olika typer av tjänster.
Avfallstaxan kan fungera som styrmedel för att nå kommunens miljö- och verksamhetsmål.
Enligt 27 kap 5 § miljöbalken får kommunen ta ut avgifter så att en miljöanpassad
avfallshantering främjas. Det finns inte bemyndigande att direkt styra mot bättre arbetsmiljö
med avfallstaxan. Däremot får kommunen ta ut avgifter för extratjänster, vilket ofta indirekt styr
mot en rationell och effektiv avfallshantering.
Tilläggsavgifterna kan exempelvis sättas utifrån bemanningsbehov, slangdragningslängder
och terräng, behov av specialfordon eller specialutrustning. Det kan, enligt Avfall Sveriges
bedömning, göras med utgångspunkt att det är en annan tjänst än ”normalhämtningen”
Skyldigheten för kommunen att hämta avfall upphör inte för att brunnslocket är för tungt eller det är för
lång slangdragning.
I rapport U2014:09 Vägledning till konstruktion av avfallstaxa finns mer information om hur
man kan arbeta med avgifter för enskilda avloppsanläggningar.
Nedan presenteras ett par verkliga exempel på tilläggsavgifter (priserna är inkl. moms och gäller
år 2014):
Exempel 1
Tillägg vid behov av extra personal vid tömning: 363 kr
Tillägg vid slangdragning utöver 10 m per påbörjad 10-tal meter: 250 kr
Exempel 2
Tillägg vid extra slangdragning, 22-35 m: 131 kr
Tillägg vid extra slangdragning, 36-55 m: 263 kr
Tillägg vid extra slangdragning, över 55 m: 913 kr
Framkörningsavgift om tömning inte kunnat ske: 475 kr
Krav på fastighetsägarens närvaro vid tömning/
specificerad tömningstid: 475 kr
Lyft av tungt lock som kräver dubbel bemanning: 913 kr
4.3Information
Även om arbetsmiljön för slamtömmarna inte juridiskt är fastighetsägarnas ansvar kan de
ha stor påverkan på deras arbetsmiljö genom till exempel val av placering och utformning av
avloppsanläggning samt framkomlighet på privata vägar. Därför är det viktigt att kommunen
informerar och kommunicerar med fastighetsägaren, till exempel genom att:
•
Skicka ut information om vilka krav som ställs och var avloppsanläggningen bör placeras i
samband med att fastighetsägaren bygger nytt eller bygger om.
10
•
Skicka ut information hur lättare lock och sugledningar kan installeras och införskaffas. Se
exempel på information om fast sugledning i bilaga 1 och informationsbrev om tunga lock i
bilaga 2.
•
Skicka ut information så fort det blir ändringar i avfallsföreskrifterna eller om taxan för
slamtömning ändras, till exempel att nya avgifter för olika slangdragningslängder införs.
•
Om det förekommer brister som kan leda till högre avgifter för fastighetsägaren –
informera fastighetsägaren om varför bristen är ett arbetsmiljöproblem och vilken åtgärd
fastighetsägaren behöver vidta för att undvika högre avgifter. Erbjud fastighetsägaren hjälp
med hur åtgärden kan vidtas.
•
Vid mer allvarliga avvikelser – åk ut till fastighetsägaren och diskutera lösningar på
plats. Lösningen kanske är enklare än vad fastighetsägaren tror och personliga möten
med fastighetsägaren brukar kunna vara mycket givande. Många gånger kommer också
fastighetsägarna med bra förslag på lösningar.
Kommuner kan uppleva att det är svårt att få fastighetsägaren att förstå varför det ”plötsligt
ställs massa krav på arbetsmiljö när det fungerat bra i så många år”. En förklaring till detta är att
det egentligen inte är arbetsmiljökraven som har förändrats. De har varit desamma under många
år. Däremot har kraven uppmärksammats på ett helt annat sätt under den senare tiden. Man kan
också lyfta fram att branschen har problem med rekrytering av nya förare och att man vill kunna
attrahera även kvinnliga förare.
5. Inventera, riskbedöm och dokumentera
Det finns olika typer av inventeringar med olika syften. Miljökontoren inventerar
avloppsanordningar ur miljösynpunkt, arbetsgivare inventerar och riskbedömer ur
arbetsmiljösynpunkt och avfallsansvariga inventerar för att få bra underlag för att kunna
uppfylla sin renhållningsskyldighet. Det är viktigt att hålla isär att det är olika syften med dessa
inventeringar. Däremot så kan det finnas samordningsmöjligheter mellan de olika typerna av
inventering. Arbetsgivare kan vara både kommun med tömning i egen regi eller entreprenör som
utför slamtömning på kommunens uppdrag.
5.1 Miljökontorens inventering
Det finns många undermåliga enskilda avlopp med ingen eller mycket dålig rening. Havs- och
Vattenmyndigheten presenterade 2013 i ett regeringsuppdrag om små avlopp att rådande
åtgärdstakt är för låg. Tillsyn är ett av de styrmedel som visade sig vara effektivast för att
öka åtgärdstakten. I miljökontorens tillsynsarbete kan det ingå inventering av enskilda
avloppsanläggningar. Den kan göras områdesvis, i strukturerad projektform eller förenklad, som
inte alltid bygger på platsbesök. I samband med miljöinventeringen skulle miljökontoret också
kunna dokumentera anläggningarna ur ett tömningsperspektiv enligt avsnitt 5.3.
5.2 Arbetsgivares inventering/riskbedömning
Arbetsgivare är skyldiga att göra riskbedömning av arbetsmiljön på hämtplatser.
Riskbedömning kan göras genom allmän inventering/undersökning av hämtplatserna och
avloppsanläggningarna eller genom skyddsrond. Inventeringen kan göras i samverkan med
beställaren. För att skyddsrond ska vara meningsfull bör den göras när verksamheten är
igång, dvs. vid själva slamtömningen. Skyddsombud ska, enligt 4 § AFS 2001:1 Systematiskt
arbetsmiljöarbete, ges möjlighet att delta i riskbedömningen av hämtplatser.
11
Som beskrivits i kapitel 2.3 ska arbetsgivaren vid regelbundna undersökningar ta reda på vilken
belastningsdos som arbetstagare utsätts för i samband med slamtömning.
Viktiga faktorer vid undersökningen är:
•
hur ofta sker slangdragningen
•
under hur lång tid sker slangdragningen
•
vilka krafter hanteras vid varje slangdragningstillfälle
Dessa faktorer är viktiga för att bedöma arbetstagarens fysiska ansträngningsgrad och ska tas
med i riskbedömningens handlingsplan. Utifrån riskbedömningen ska arbetsgivaren vidta
de åtgärder som är nödvändiga, till exempel att flera personer kan hjälpas åt/turas om med
slangdragningen och se till att det finns tillgång till anpassade och bra hjälpmedel och tekniska
anordningar så att riskerna vid slamtömningen reduceras till en acceptabel nivå.
Om det finns många enskilda avlopp i kommunen kan det vara bra att börja med att riskbedöma
de som anses vara de sämsta ur arbetsmiljösynpunkt. Om kommunen har dokumentation över
avloppsanläggningarna kan denna lista användas som utgångspunkt.
I arbetsmiljölagen har det tillkommit en ny paragraf i 3 kap. 3 a § (bestämmelsen fanns tidigare
i 2 § arbetsmiljöförordningen) om skyldigheten att underrätta Arbetsmiljöverket i samband
med dödsfall, svårare personskada och allvarliga tillbud m.m. Det kan vara lämpligt att olika
inrapporteringssystem är kompatibla så att inga anmälningar ”faller mellan stolarna”.
5.3 Avfallsansvarigas inventering
Avfall Sverige rekommenderar att varje kommun inventerar och dokumenterar alla
enskilda avloppsanläggningar ur ett tömningsperspektiv för att kunna uppfylla sin
renhållningsskyldighet. Denna inventering har som syfte att få bra underlag för bland annat
upphandling, kundregister och avgiftssättning. Den har inte som syfte att riskbedöma
arbetsmiljön på enskilda hämtplatser.
Enklare inventering, till exempel mäta slangdragningslängder, kan utföras av entreprenören
i samband med tömning. Det krävs särskild överenskommelse om det inte ingår i befintligt
entreprenadavtal. Kommunen kan också göra inventeringen själv eller anlita extern part. Utifrån
avfallsansvarigas underlag kan en så kallad värstinglista skapas. Den ger indikation på vilka
anläggningar som ska prioriteras för arbetsgivarens riskbedömning samt åtgärder.
Exempel på information som kan samlas in vid varje fastighet:
•
Koordinater för avloppsanläggningen och/eller tömningsplats samt fordonets
uppställningsplats. Observera att användning av positioneringssystem inte får strida mot
personuppgiftslagen, PuL.
•
Slangdragningslängder mellan uppställningsplats för fordon och tömningsplats. Mätningen
görs ofta med hjälp av måttmarkeringar på slangen. Denna informationsinsamling kan även
utgöra direkt underlag för kundtaxa.
•
Vilken terräng, underlag och vilka höjdskillnader som förekommer i samband med
slangdragningen
•
Uppgifter om brunnslockets typ (tungt betonglock/plast etc.)
•
Storlek på brunnsöppning, det vill säga finns det risk att ramla i brunnen
•
Svårframkomliga vägar
12
•
Bristande uppställningsplatser, saknas vändplan etc
•
Uppgifter om eventuella tömningssvårigheter (exempelvis hårda slamkakor)
•
Finns speciella behov (exempelvis dubbelbemanning eller specialutrustning)
•
Kontrollera uppmärkningen av var/hur tömning ska ske när det gäller minireningsverk
•
Notera om det finns krav att servicetekniker ska delta vid tömning. Det förekommer vid
tömning av minireningsverk
Det är viktigt att insamlad information inte bara ligger till grund för vilka problem som finns
utan också ger förlag på lösningar utifrån inventeringen. Informeras fastighetsägaren om
lösningarna så kan en dialog komma igång för att gemensamt lösa problem som gynnar både
fastighetsägaren och entreprenören.
Inventeringen bör återupprepas med jämna mellanrum eftersom förhållandena ständigt
förändras på fastigheterna. Är taxan uppbyggd på avgifter för slangdragning bör draglängden
kontrolleras vid varje tömning för att fastighetsägaren ska betala rätt avgift för tömningen.
Informationen bör dokumenteras i något verksamhetssystem, som med fördel finns hos
kommunen. Avfallsorganisationen bör äga informationen från inventeringen. Det underlättar
bland annat när kommunen fastställer tilläggsavgifter och utgör underlag vid upphandlingar.
Systemet kan vara elektroniskt, manuellt eller en blandning av dem båda. Det rekommenderas
att avfallsorganisationens inrapporteringssystem är kompatibelt med entreprenörens
ledningssystem för arbetsmiljöarbete respektive verksamhetsutveckling om sådana finns.
Inrapporteringssystemet bör utformas så att entreprenören lätt kan rapportera in önskade
uppgifter. Dessutom ska det vara lätt för avfallsorganisationen att överblicka och följa upp det
som rapporteras in i systemet. Observera att inrapportering av uppgifter för inventeringen bör
skiljas från den inrapportering av tillbud som sker inom entreprenörens arbetsmiljöarbete.
13
6. Former för samverkan
Det är arbetsgivaren som är ansvarig för att göra riskbedömningen på hämtställen för att inte
utsätta sina arbetstagare för risker och ohälsa. Om kommunen upphandlat entreprenör ligger
arbetsgivaransvaret på entreprenören. Kommunen kan dock samverka vid riskbedömningen och
bidra till att förebygga arbetsmiljöriskerna. Kommunerna kan till exempel i kravspecifikationen
för slamtömning formulera vilka arbetsmiljöaspekter de förväntar sig att entreprenören beaktar
under avtalsperioden. Det kan vara lämpligt att kommunen begär att få ta del av entreprenörens
arbetsmiljöpolicy, instruktioner och rutiner. Läs mer i kapitel 8 Upphandling.
För att kunna samarbeta krävs förståelse för problemet och de olika aktörernas roller och ansvar.
Gemensamma möten mellan avfallsorganisationer, miljökontor och slamtömningsentreprenörer
är ett sätt att få förståelse. Det rekommenderas att dessa aktörer bildar en gemensam
arbetsgrupp. Det är viktigt att de som faktiskt utför slamtömningen deltar i dialogen, det vill säga
om entreprenören nyttjar underentreprenörer så bör dessa vara representerade. Ju fler aktörer i
kedjan desto större insats kan behövas för att få en fungerande samverkan.
Gruppen bör träffas regelbundet för att diskutera problem och möjligheter. Entreprenören
listar och rapporterar de problem de ställs inför vid slamtömning. Entreprenören åtgärdar
de problem som de har rådighet över som teknisk utrustning och utbildning av anställda.
Avfallsorganisationen åtgärdar och återrapporterar de problem som de har rådighet över. I det
ligger kontakter med fastighetsägare, utfärda föreskrifter och taxestyrning. Det är viktigt att
avfallsorganisationen informerar miljökontoret om de problem som ligger inom miljökontorets
ansvarsområde. Tillsamman kan man utveckla en plan för hur olika ärenden ska hanteras.
Nedan listas några enkla exempel på aktiviteter som kan öka förståelsen för och samarbetsviljan
kring arbetsmiljöfrågorna.
•
Genomföra så kallade slamsafari. Representanter från avfallsorganisationer och
miljökontor följer med entreprenören ut och tittar på anläggningar som är problematiska ur
arbetsmiljösynpunkt. De får möjlighet att se hur arbetet går till i praktiken. Även politiker
kan med fördel bjudas in.
•
Mätning av dragkrafter följt av gemensamma diskussioner om hur olika
slangdragningslängder, underlag och terräng bidrar till dragkraften. Det handlar bland annat
om hur mycket underlaget lutar, hur ojämn marken är och om det finns hinder att väja för.
•
Informationsträffar om enskilda avlopp för fastighetsägare där miljöinspektörer informerar
om miljökrav och avfallsorganisationen om arbetsmiljöproblematiken.
6.1 Exempel på god samverkan
SRV återvinning, som har hand om avfallshanteringen i fem ägarkommuner på Södertörn, har
utvecklat en modell för att mer systematiskt arbeta med arbetsmiljö vid enskilda avlopp2. De
har ett framgångsrikt samarbete med entreprenören Svensk Tanktransport och miljökontoren
i sina ägarkommuner. Parterna träffas två gånger per år och informerar dessutom varandra
kontinuerligt däremellan. SRV är sammankallande.
Den så kallade SRV-modellen är ett redskap för Svensk Tanktransport att kunna
påverka arbetsmiljön vid befintliga anläggningar och därmed lättare kunna uppfylla sitt
arbetsmiljöansvar. De får också möjlighet att yttra sig om ansökningar av nya anläggningar.
Inom SRV-området finns 10 000 enskilda avlopp, varav 1 600 har placerats på en så kallad
värstinglista. Här finns arbetsmiljöproblemen som långa slangdragningar, tunga lock, långa
backningar och tömningar där slambilen står trafikfarligt på vägen.
2
Det finns säkert fler kommuner som arbetar på ett systematiskt och framgångsrikt sätt med
arbetsmiljöfrågor kring enskilda avlopp.
14
Vid inventeringen bedöms varje fastighet individuellt då många faktorer spelar in när det gäller
slamtömning. SRV har tagit fram en blankett för inventeringen, se bilaga 3. Här kan de också
beskriva förslag till åtgärder. Efter utförd inventering skickas en kopia till fastighetsägaren.
Svensk Tanktransport, genomför inventeringen, efter det att SRV via brev informerat
fastighetsägaren om att en inventering kommer att ske och varför den görs. Ägaren får en
chans att närvara vid inventering, vilket brukar vara givande. Därefter läggs en rutt med flera
fastigheter för bättre effektivitet. Inventeringen görs av specialist och görs inte av chauffören i
samband med tömning.
Vid fastigheten kontrolleras infartsvägar, vändmöjlighet, dragavstånd, lock med mera.
Alternativa lösningar kontrolleras, till exempel att tömma från grannen eller från sjösidan.
Fotografier bifogas inventeringsformuläret. Dessa fotografier är ofta mycket bra då de tydligt kan
påvisa vad som är problemet och hur detta skulle kunna lösas.
En kopia på inventeringen skickas till fastighetsägare där det påtalas vad en tömning kostar idag
och vad den skulle kosta om man vidtog föreslagen åtgärd. Fastighetsägaren hör då ofta av sig
och vill ha konsultation per telefon, mail eller återbesök på fastigheten.
Miljökontoren tar hänsyn till att slamtömning ska kunna ske på ett arbetsmiljöriktigt sätt när
de godkänner en ny anläggning eller ombyggnad av en befintlig. Underlaget om möjligheten att
slamtömma ingår i bedömningen av avloppsanordningen. Däremot kan de inte avslå ansökan
av enda anledning att placeringen är fel ur arbetsmiljösynpunkt. Fastighetsägare ritar nu ofta in
sugledning på den situationsplan som följer med ansökan alternativt anger detta på ansökan.
När en fastighetsägare ska ansöka om att få bygga eller bygga om en slamanläggning skickar
denne en ifylld blankett ”Begäran om yttrande angående arbetsmiljön vid slamtömningen”
till SRV återvinning. SRV gör en bedömning utifrån tömningsmöjligheter och arbetsmiljön.
Yttrandet är helt kostnadsfritt för fastighetsägaren och ska biläggas ansökan till Miljökontoret
för den nya anläggningen. Miljökontoret väger in utlåtandet i tillståndet för den nya
anläggningen innan den godkänns. Se exempel på blankett i bilaga 4.
Framgångsfaktorer har, förutom samarbetet mellan de olika aktörerna, varit kommunikation
med fastighetsägare, framförallt personliga besök, incitament i form av höjda tilläggsavgifter i
slamtaxan samt innovation och ny teknik. Svensk Tanktransport har bland annat specialbyggt
en kärra med en två kubikmeter stor tank som dras av bil eller fyrhjuling. I skärgården sker
tömningen numer ofta från sjösidan med slambil som står på en färja. Då blir det lättare att
tömma anläggningar som ligger vid vattnet och där det ofta är stor sughöjd till körbar väg.
7. Förbättringsarbete
Som tidigare nämnts är det entreprenören som ansvarar för arbetsmiljön för sina anställda. Det
är de som ska ta fram metoder och hjälpmedel så att tömningen av anläggningen inte strider mot
arbetsmiljöreglerna.
Samtidigt har kommunen en viktig roll i kontakter med och information till enskilda
fastighetsägare. De ansvarar för styrmedlen i form av taxa och föreskrifter.
Avfallsorganisationen/kommunen kan ansvara för de förbättringsåtgärder och den uppföljning
som kräver kontakt med fastighetsägaren. Detta arbete kräver resurser som kommunen bör
budgetera medel för.
Följande rekommenderas vid förbättringsarbetet:
•
Åtgärda brister så fort som möjligt. Ibland involverar inventering och åtgärdsarbetet flera
aktörer (entreprenör, avfallsorganisation, miljökontor). Om det som har rapporterats in
blir liggande kan det hända att den som ansvarar för inrapportering (oftast entreprenören)
förlorar incitamentet till att rapportera in arbetsmiljöbrister.
15
•
Prioritera - Börja med de värsta anläggningarna. Skapa utifrån inventeringen en lista på var
arbetsmiljöproblemen bedöms vara störst (”värstinglistan”). Prioritera att åtgärda problemen
på ”värstinglistan”. Är ”värstinglistan” lång är ett tips att dela in den efter olika teman, att en
viss tidsperiod fokusera på arbete med tunga lock etc.
•
Om ett problem tar lång tid rekommenderas att den som ansvarar för åtgärden meddelar
den som ansvarar för inrapporteringen varför det tar tid och hur man arbetar med frågan.
Återigen handlar detta om incitament för inrapportering, men även om att ge ökad förståelse
och respekt för varandras arbetssituation.
•
Det är viktigt att även följa upp effekten av de åtgärder som vidtagits. Detta för att kunna
utvärdera hur åtgärdsarbetet kan förbättras.
7.1Förbättringstips
Nedan följer ett antal tips för att underlätta svåra arbetsmiljöförhållanden. Tipsen har inhämtats
från kommuner i Sverige.
Lång slangdragning
Låt två man dela på slangdragningen genom dubbelbemanning. Detta är dock ingen
långsiktig lösning på arbetsmiljöproblematiken, men är bättre än att göra ingenting, i
avvaktan på andra tekniska lösningar.
•
Om fordonen utrustas med 2,5-tumsslang blir slangen lättare att dra. Dock kan arbetet vid
själva slamanläggningen bli svårare och tyngre då man förlorar mycket effekt när man byter
till 2,5-tumsslang. Det gör att det kan bli betydligt svårare att få upp slamkakor och att
tömningsarbetet tar betydligt längre tid. Finns det andra fördelar med större slang kan till
exempel en av bilarna utrustas med lättare slang.
Foto: Tommy Wallberg, Svensk Tanktransport
•
Bild 1 Exempel på fast sugledning
•
Fastighetsägaren kan montera en fast slanganordning,
gräva ner ett rörsystem eller lägga ut lös slang mellan
avloppsanläggningen och bilens uppställningsplats,
se bild 1 och 2. Den lösa slangen bör förvaras på en
skyddad plats mellan tömningar. Normalt kan den
Bild 2 Exempel på lös slang
fasta sugledningen vara maximalt 60 meter lång av
tekniska skäl. Men det är viktigt att sugledningen förankras speciellt i bägge ändar, vid
anslutningspunkterna, då det uppstår stora krafter vid tömningen. Fastighetsägaren kan inte
åläggas att montera slanganordning etc, men kan motiveras för att undvika tilläggsavgifter
för lång slangdragning.
16
•
Försök har gjorts av Uppsala
Vatten och Avfall AB, att med
hjälp av lyft- och dragvinsch
med vajer dra slangen från
slambilen till brunnen.
Vinschen är monterad med
dieselaggregat på en släpvagn,
se bild 3. Egentillverkade
platsblock förankras i marken
med jordankare. Det är än
så länge ett pilotprojekt en
det finns goda chanser att
vidareutveckla tekniken. Denna
teknik löser även problemet
med att lyfta tunga lock.
Bild 3 Försök med dragvinsch
Tunga lock
•
Att byta betonglock mot lättare varianter i andra material är
att rekommendera, se bild 4. I de fall tunga lock ändå hanteras
ska hjälpmedel användas så att locken kan lyftas med rak
rygg. Spett, krok, vajer, spade och kofot är exempel på allmänt
förekommande redskap för detta arbete. Fastighetsägaren kan
inte åläggas att byta till lättare lock, men kan motiveras för att
undvika tilläggsavgifter för till exempel tvåmansbetjäning.
Bild 4 Exempel på låsbart plastlock
Lås på brunnar
•
Problem med lås på brunnslock som rostar och fryser så att låset inte går att öppna kan
till exempel lösas med ett buntbandssystem. Systemet går ut på att alla lås ersätts med
buntband. Inför slamtömning klipps buntbandet och efter utförd tömning påförs ett nytt.
Dåliga vägar/farliga situationer vid väg
•
Vid tillfälligt svårframkomliga vägar/halka är det bra om körschemat kan läggas om så att de
svåraste fastigheterna kan besökas under bättre förhållanden.
•
Det är chauffören som avgör om en väg är framkomlig/har bärighet eller inte. Det är viktigt
att chauffören vågar ställa in turer om vägen inte bedöms som framkomlig.
•
En privat väghållare måste kunna intyga bärigheten på vägen. Fastighetsägare kan behöva bli
upplysta om att det är dennes ansvar.
•
Ibland måste slamtömningsbilen parkera på platser som är trafikerade. Vid sådana
tillfällen kan det vara bra att använda sig av en så kallad TMA-bil3 , vilket är en bil med
påkörningsskydd.
•
För att undvika det värsta vinterväglaget kan ett tips vara att inte utföra ordinarie
slamtömning under årets vintermånader.
Hårda slamkakor
•
Erfarenheten säger att en tätare tömning minskar risken för hårda slamkakor. Om hårda
slamkakor är ett återkommande problem kan kommunen försöka styra mot tätare tömning
genom aktiv dialog och taxor.
•
Slamkakan kan spolas sönder med spolbil innan tömning.
3
Truck Mounted Attenuator.
17
Skärgård/kustnära hämtställen
•
Ett sätt att komma åt avloppsanläggningar på öar är
att köra ut med en färja med stort tankutrymme. En
fyrhjuling med mindre tank, till exempel tvåkubiktank,
kan köra runt och tömma på svåråtkomliga platser, se
figur 5. Tvåkubikstankens innehåll töms vid behov i
färjans tankutrymme. Metoden kan även tillämpas på
fastlandet vid svåra hämtställen. Den extra kostnaden
kan tas ut via tilläggsavgifter.
Bild 5 Exempel på Specialbyggd slamkärra
Foto: Tommy Wallberg, Svensk Tanktransport
Psykiska påfrestningar
•
Brist på förståelse för slamtömmarens arbetsmiljöproblem, till exempel privatpersoner
som tutar när slambilen måste parkera så att den blockerar vägen, inrapporterade
arbetsmiljöproblem som inte åtgärdas och fastighetsägare som blir arga på de
arbetsmiljökrav som ställs, kan leda till psykiska påfrestningar för slamtömmaren. Här är det
viktigt med dialog för att öka förståelsen hos fastighetsägaren och andra aktörer.
8. Upphandling
8.1 Tips vid upphandling
Krav som ställs i en upphandling får aldrig åsidosätta arbetsmiljölagen. Entreprenören är
ansvarig för arbetsmiljön för sina anställda men kommunen som beställare har ett ansvar
att förutsättningarna blir så gynnsamma som möjligt. Kommunen kan ställa långtgående
arbetsmiljökrav som gör det möjligt för entreprenören att säkerställa en god arbetsmiljö.
Vid upphandling av entreprenör sätts ramarna för hur arbetsmiljöfrågorna ska kunna hanteras.
Det är därför av stor vikt att denna genomförs på ett klokt sätt. Nedan redovisas i punktform en
rad tips kring vad som är lämpligt att tänka på vid upphandling.
•
En bra grund för att entreprenören ska kunna lämna ett realistiskt anbud är att det finns bra
dokumentation över förutsättningarna på de olika hämtplatserna. Entreprenören bör utifrån
det kunna bedöma var det behövs dubbelbemanning, var vägar kan vara svårframkomliga,
var det krävs extra utrustning för sjöhämtning etc. Sådan information är det bra om den
som upphandlar kan tillhandahålla. I kapitel 5 Inventera, riskbedöm och dokumentera
beskrivs hur man kan göra för att få fram lämpliga underlag. En rekommendation är att låta
entreprenören medverka i det kontinuerliga inventeringsarbetet och att detta arbete ingår i
upphandlingen.
•
Om kommunen inte har dokumentation över avloppsanläggningarna kan det vara
en fördel att en inventering görs innan upphandling. Inventeringen kan göras av
kommunen, av entreprenören eller upphandlas separat. Om nuvarande entreprenör har all
dokumentation sitt system är det en fördel om detta underlag kan införlivas i kommunens
verksamhetssystem.
•
Förfrågningsunderlaget kan utformas så att arbetsmiljön kan hanteras i ett samspel
mellan entreprenören och upphandlande part. Entreprenören bör kunna få ersättning för
att medverka i detta samarbete. Samarbetet kan inkludera att entreprenören ska utföra
18
inventering respektive bedöma tillståndsansökningar för nya avloppsanläggningar. Klarlägg
hur ansvaret för olika delar av arbetsmiljöarbetet ska fördelas mellan olika parter.
•
Det är lämpligt att entreprenören i anbudet beskriver hur arbetsskador och allvarliga tillbud
samt förebyggande åtgärder ska dokumenteras
•
Entreprenören bör redogöra för vilka planer som denne har för att minska
arbetsmiljöbelastningen. Inventering och handlingsplan ska göras av de arbetsmiljörisker
som kan finnas. Entreprenören kan behöva ändra sitt arbetssätt på grund av arbetsmiljön.
•
Förfrågningsunderlaget bör utformas så att entreprenörer som bedriver ett aktivt och
dokumenterat arbetsmiljöarbete och som kan uppvisa teknisk innovation med mera,
premieras. Detta kan göras genom att man som upphandlare ställer högre krav eller ger mer
poäng i utvärderingen.
•
Entreprenörer bör grunda sina anbud på kalkyler som inkluderar kostnader för hämtningar
vid hämtställen där särskilda krav ställs.
•
För att ta fram ett så bra förfrågningsunderlag som möjligt rekommenderas att göra en
marknadsanalys, identifiera tänkbara entreprenörer och diskutera relevanta praktiska
aspekter som bör uppmärksammas. I samband med marknadsanalysen får beställaren också
reda på fördelningen av etablerade respektive nystartade entreprenörer i regionen vilket kan
vara bra att känna till inför upprättandet av förfrågningsunderlaget.
•
Planera redan från början för att avsätta resurser för att följa upp att entreprenören följer
de avtal som upprättas och beskriv i förfrågningsunderlaget hur detta ska ske, till exempel
genom möten med entreprenören och stickprovskontroller. Uppföljning krävs för att
förhindra att oseriösa aktörer dumpar sina priser och sedan inte efterlever det som utlovats.
Viten är det klassiska sättet att styra efterlevnad av avtalen, men överväg gärna att använda
positiva stimuleringsmedel för att driva entreprenören att fullfölja sina plikter och utveckla
sin verksamhet mot en bättre arbetsmiljö och effektiviserat arbete.
•
Mindre kommuner kan samverka och genomföra upphandlingen gemensamt. Antingen är
varje kommun avtalspart eller så kan någon av kommunerna eller en upphandlingsbyrå
fungera som inköpscentral enligt LOU.
8.2Utvärderingsgrunder
En upphandlande myndighet ska ange vilken utvärderingsgrund den kommer att använda sig
av vid utvärderingen - lägsta pris eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet (inklusive
utvärderingskriterier, det vill säga de omständigheter som används för att urskilja det
ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet).
En strategi är att sätta kraven på tjänsten och leverantörens kapacitet högt och därefter
utvärdera enligt lägsta pris eller ekonomiskt mest fördelaktiga anbud där faktorer utöver pris
viktas lägre. Detta grundar sig på utgångspunkten att företag som klarar kvalificeringskraven
kommer att leverera likvärdiga tjänster varför endast priset eller i alla fall främst priset är
avgörande.
Den andra strategin är att ha lägre krav så att fler anbudsgivare kan konkurrera, men tillmäta
större vikt vid kvalitet hos den levererade tjänsten i utvärderingen av det ekonomiskt mest
fördelaktiga anbudet. Detta kan utgå från ett resonemang att även företag med lägre kapacitet
kan leverera tjänster av hög kvalitet.
19
8.3 Krav i förfrågningsunderlag
I Mall för upphandling av avfallshämtning, som tagits fram gemensamt av Avfall Sverige, SKL
och Sveriges Åkeriföretag4 , finns förslag till förfrågningsunderlag för avfallshämtning. Den
innehåller förslag till skrivning om administrativa villkor, krav på anbudsgivaren, prövning,
krav på tjänsten samt avtalsvillkor. Dessutom finns anvisningar till hur mallen ska användas och
fördjupningstexter om bland annat fordon och arbetsmiljö.
Avsnittet krav på tjänsten innehåller exempel för olika fraktioner av hushållsavfall. Det finns
ett avsnitt som rör hämtning av slam från enskilda avloppsanläggningar och minireningsverk,
filtermaterial från fosforfällor och fettavskiljare (5.16 i mallförslaget). Dessutom finns ett särskilt
avsnitt om arbetsmiljö (5.8.4). Denna mall fungerar utmärkt som underlag för upphandling av
slamtömning, men behöver anpassas till att gälla enbart slamtömning och till förutsättningarna i
den aktuella kommunen.
I bilaga 5 ges förslag på krav att ställa i förfrågningsunderlag.
8.4 Innovationsvänlig upphandling
I en innovationsvänlig upphandling utformas förfrågningsunderlaget så att beställaren och
entreprenören tillsammans kan utveckla insamlingsarbetet under avtalstiden. Det kan röra
sig om att ta fram ny teknik för att underlätta slangdragningen eller ta fram mindre fordon för
bättre framkomlighet och för att undvika backning. I förfrågningsunderlaget ska det framgå
vilken typ av utveckling som beställaren efterfrågar och vilken extra ersättning som utgår om
entreprenören tar fram lämpliga lösningar.
För att både beställare och entreprenör ska kunna räkna på hur stor den extra ersättningen blir
måste förhållandena i kommunen vara kända. Får entreprenören till exempel extra ersättning
för varje lång slangdragning som utförs med tekniska hjälpmedel är det av stor betydelse hur
många långa slangdragningar det finns totalt i kommunen.
Genom att genomföra innovationsvänliga upphandlingar som utgår från ”vanliga”
upphandlingsformer har kommunerna stora möjligheter att utveckla insamlingsarbetet och
verka katalytiskt för framtagandet av nya tekniska lösningar och arbetssätt.
I Kammarkollegiets skrift Att främja nytänkande - vägledning för innovationsvänlig
upphandling (2012:3.1) beskrivs vad en upphandlande enhet bör tänka på före, under och efter
en innovationsvänlig upphandling. Där betonas vikten av att analysera behovet och utreda
möjligheterna att få till innovativa lösningar tidigt i processen och utifrån det välja lämplig
upphandlingsform. Utformningen av förfrågningsunderlaget för att korrekt kunna kvalificera,
pröva och utvärdera anbuden kräver ofta noggrann arbetsinsats då hela processen annars
äventyras och i värsta fall måste avbrytas och göras om.
De innovativa lösningar som tas fram kommer vanligtvis att finansieras från den befintliga
budgeten, och detta måste beaktas tidigt i upphandlingsprocessen. Det måste också tydligt redan
i upphandlingsunderlaget framgå under vilka villkor, och i vilken omfattning, de framtagna
innovativa lösningarna finansieras för att undvika tvister under avtalsperioden. Det bör även
framgå att det är entreprenören som ansvarar för utformning och säkerhet kring till exempel det
nya hjälpmedlet eller den nya slamkärran.
4
http://www.avfallsverige.se/rapporter/upphandlingsmallar/upphandlingsmallar/. Reviderad feb 2014
20
9. Lästips
Följande läsning ger arbetsmiljötips till förare av slamtömningsfordon och arbetsgivare och
rekommenderas även för att öka kunskapen hos övriga aktörer som kan påverka arbetsmiljön vid
slamtömning.
Sug- och spolbilsförare: Introduktion och utbildning. Utgivare: TYA, Transportfackens
Yrkes- och Arbetsmiljönämd. Kan beställas via: shop.tya.se
Sug- och spolbilsförares fysiska belastning vid slamsugningsarbete. En TYArapport av Eva Bernmark, Anders Lundin och Mikael Forsman. Kan laddas ner via: http://www.
slso.sll.se/upload/CAMM/Rapport_slamsugare.pdf
Vältrisker och säkrare körning med hög tyngdpunkt. Utgivare: TYA. Kan beställas via:
shop.tya.se
Avfall Sveriges guider
En viktig uppgift för Avfall Sverige är att ta fram vägledningar och riktlinjer för hur branschen
ska hantera och tolka olika begrepp, definitioner och företeelser inom avfallsområdet. Avfall
Sveriges guider kan bidra till en samsyn på tolkningar, vilket kan ge bättre beslutsunderlag.
Guiden utgår från de förutsättningar som ges enligt gällande lagstiftning och rättspraxis per den
2014-11-15. Till följd av ändrad lagstiftning och ny rättspraxis kan förutsättningarna naturligtvis
förändras, vilket är viktigt att ha i åtanke när guiden används som vägledningsdokument.
Guiden har tagits fram av Avfall Sverige i samarbete med Sveriges Åkeriföretag. Rapporten
har skrivits av Elin Elmefors och David Eveborn, JTI samt Jenny Westin, Avfall Sverige. I
referensgruppen har representanter från kommuner, kommunala bolag, entreprenörer, TYA,
Biltrafikens arbetsgivareförbund och Arbetsmiljöverket ingått.
Kontaktperson för denna guide:
Jenny Westin, rådgivare Enskilda avlopp och upphandling
Telefon: 040­35 66 15, jenny.westin@avfallsverige.se
De råd som Avfall Sverige publicerar i dessa guider utgör endast generell rådgivning och ska inte
ses som juridiskt bindande råd i det enskilda fallet.
21
22
Rundjärnsbygel FZB
M8 x 76,1
M8 bricka
och mutter.
xxx
Telefon xxx
E-post: xx@xx.se
För mer information
*Arbetsmiljöverket kan
komma att ändra detta
avstånd till max 10
meter.
Slamsugningskoppling mot
slamfordon
Anslutning 75.
Placeras minst ca
25 cm över mark
och max *30 meter
från slamfordonets
uppställningsplats.
Mot slamfordon
75 PP-Rör i den längd
som erfordras. Röret
kan både ligga nergrävd
eller ovan mark.
Påfrestningarna är mycket stora vid slamsugning eftersom sugslangen
kastar när det kommer med luft vid slamsugningen. Om anordningen
inte är tillräckligt fastsatt havererar den.
Takjärn 3 mm gods, 2 meters längd galvaniserat. Dela på mitten och
snedkapa. Slå ner järnet i marken så långt att det sitter "bergfast". Om
detta inte är möjligt, gräv och gjut fast det med betong. Kapa ned
takjärnet till lämplig höjd med bågfil eller vinkelkap efter nedslagning.
75/45 Böj
med 1 eller
2 muffar.
Förslag på utförande
av fast sugledning
Detta är ett förslag och kan
även utföras på annat liknade
sätt, t.ex. lös slang med
tillhörande slamsugningskopplingar
Nivåskillnad mellan bilens
uppställningsplats och botten
på slamanläggningen får
vara max 6 meter.
Den fasta sugledningen får
vara max 60 meter lång.
VIKTIGT!
Slamsugningskoppling mot
slamanläggning
Anslutning 75.
Placeras minsta ca 25 cm över
mark och max 1 meter från
slamanläggningen.
Mot slamanläggning
Vid montage av böjar mot slamkoppling
och mot rör ovan mark, använd inget eller
minimalt med smörjmedel så "sätter sig"
delarna med en gång och blir stadigare.
TIPS!
BilagorBilaga 1
Bilaga 2
2015-01-15
Vår ref: XXXX Tfn:
E-post:
XX XX XX
xxx xx XX
Avser fastigheten X:XX
Angående tunga lock på slambrunnar
En del av de slambrunnar som finns idag har tunga lock av betong, de största kan väga upp
till 200 kg. Dessa lock innebär stora risker för belastnings- och klämskador för
chaufförerna av slambilarna.
Av arbetsmiljöskäl bör brunnslock vara av lätt material, t.ex. plast, glasfiber eller plåt och
kunna öppnas av en person. Lock eller manlucka får ha en maxvikt på 35 kg om det kan
skjutas åt sidan utan att lyftas. Locket ska då vara försett med någon form av handtag.
Behöver locket lyftas ska det inte väga mer än 15 kg och bör då av säkerhetsskäl utrustas
med anordning som försvårar för barn att öppna locket.
Vi noterar vid tömning att locket på Er brunn inte uppfyller ovan nämnda krav.
Under våren 2013 kommer ett tjänstemannaförslag läggas fram till kommunalfullmäktige.
Förslaget innebär att tunga lock kommer att öppnas med två personal som använder
lyfthjälpmedel. Kostnaden för denna åtgärd betalas av fastighetsägaren. Tillägget kommer
troligen att vara 800 – 1 200 kronor per tillfälle. Byt därför locket för att undvika detta
tillägg.
För att underlätta bytet föreslår XXX att Ni besöker www.brunnspecialisten.se. Där kan ni
även se alla återförsäljare av glasfiberarmerade plastlock, t.ex. xxx. Locken finns i olika
dimensioner, väger högst 15 kg, har hög hållfasthet och är försedda med en enkel
låsanordning. Även andra VVS-företag kan erbjuda lock som är godkända ur
arbetsmiljösynpunkt.
Mer information finns på www.xxx.se.
Med vänlig hälsning
AVFALL & ÅTERVINNING
xxx
Teknisk handläggare
23
Bilaga 3
Fastighetsinventering
Datum:
Hsid:
Adress:
Område:
Kund:
Tel:
Anläggning
Volym
Slang meter
Tank:
-
-
Slamavskiljare:
-
-
Minireningsverk:
-
-
Info
-
-
Anmärkningar
Tungt lock:
Kommentar:
Ja
Nej
Farligt hämtställe:
Kommentar:
Ja
Nej
Infart:
Uppställningsplats:
Status anläggning:
Utmärkning fastighet
Ja
Nej
Pratat med fastighetsägare:
Ja
Nej
Förslag till åtgärd
Övrigt:
SRV återvinning AB | Björkholmsvägen 16, Box 1173, 141 24 Huddinge
Kundservice: 0200-26 46 00 | kundservice@srvatervinning.se
24
Bilaga 4
version 20140818
Begäran om yttrande
angående slamtömning
OBS: Ifylld blankett skickas till olika kontor, beroende på fastighetsadress:
Fastighet i Haninge & Nynäshamn:
Fastighet i Tyresö:
Fylls i av avsändaren
Tank
Minireningsverk
SRV återvinning AB, Slamavdelningen
Box 1173, 141 24 Huddinge
Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Tyresö kommun, 135 81 Tyresö
Tvåkammarbrunn
Namn:
Adress:
Postnummer:
Ort:
Telefonnummer:
Mobilnr:
Trekammarbrunn
Hämtningsadress:
Nynäshamn
Kommun:
Fastighetsbeteckning:
Tyresö
Haninge
Beskriv placering på tomten. OBS! Bifoga en ritning som visar anläggningens läge
Om du söker för minireningsverk, bifoga uppgifter om märke/fabrikat och tömningsinstruktion
Beräknad slangdragning i meter:
Nivåskillnad/lyfthöjd i meter:
Infart/vändplats(ca 26 ton):
Kopia på yttrande till avsändaren
Fylls i av slamtömmaren
Datum:
Kontroll fastighet:
FÖRESLAGEN PLACERING AV SLAMANLÄGGNING ÄR UR HÄMTNINGSSYNPUNKT:
godkänd
Godkänd med i anmärkningen angivna ändringar
Icke godkänd
Icke godkänd men alternativ anges i anmärkning
Chaufför signatur:
Anmärkning
Information
- Vägen ska klara av tyngden från slambilen, samt vara minst 3,5m bred så att slambilen kan ta sig
fram obehindrat.
- Avståndet mellan platsen för slamtömningsfordon och anslutningspunkt till
slamavskiljare/tank får inte överstiga 10 m.
- Det vertikala/lodräta avståndet från bilens uppställningsplats och botten på avskiljaren/tanken får ej
överstiga 5 meter.
- Lock på slamavskiljare/tank bör ej vara tyngre än 15 kg.
- Observera att andra regler kan gälla på öar.
Postadress
136 81 Haninge
Besöksadress
Telefon
Rudsjöterrassen 5 08-606 93 00
Fax
08-606 93 01
E-post
miljokontoret@smohf.se
SMOHF - ett samarbete mellan kommunerna Haninge ◦ Nynäshamn ◦Tyresö
25
Webbsida
www.smohf.se
Bilaga 5
Exempel på krav i förfrågningsunderlag
Exempel på formuleringar rörande arbetsmiljö (utifrån 5.8.4 i mallen):
•
På uppmaning av beställaren ska entreprenören delge denne den dokumentation som görs
för att förbättra miljön, arbetsmiljön och trafiksäkerheten i samband med slamtömning.
•
Entreprenören ska tillsammans med beställaren arbeta för att förbättra kvaliteten
och servicen på hämtningsarbetet, liksom hämtningspersonalens arbetsmiljö och
trafiksäkerheten.
•
Entreprenören är ansvarig för arbetsmiljön för sina anställda och ska bedriva ett
dokumenterat systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter
AFS 2001:1. Arbetsmiljöpolicy som är känd och förankrad i hela organisationen ska finnas
och följas upp en gång per år.
•
Det ska finnas en person som särskilt har till uppgift att arbeta med personalens
arbetsmiljöfrågor. Om den personen även har andra arbetsuppgifter ska det finnas tillräcklig
tid avsatt för alla arbetsuppgifter. Aktuell person måste ha en för tjänsten adekvat utbildning
och/eller erfarenhet. Anbudsgivaren ska i samband med entreprenadstarten namnge vem
som ansvarar för arbetsmiljöfrågor i denna entreprenad.
•
Entreprenören är huvudansvarig för arbetet med att förbättra arbetsmiljön på de
hämtningsställen som förekommer i uppdraget. Entreprenören ska därför kontakta
och informera beställaren5 om de problem som finns, föreslå vilka åtgärder som bör
genomföras och på vilket sätt slammet kan tömmas innan problemet är åtgärdat. Berörd
slamtömningsspersonal ska vara delaktig i arbetet. Entreprenören har ansvar för att
hämtning/tömning av avfall upprätthålls tills bristerna är avhjälpta. Beställaren ska hållas
informerad under hela ärendegången. Vid eventuellt hämtningsstopp ska arbetsledaren
omedelbart informera kunden om de arbetsmiljöregler som gäller. En gång per kvartal ska
entreprenören medverka i uppföljningsmöten om arbetsmiljön tillsammans med beställaren.
Entreprenörens skyddsombud ska ges möjlighet att delta.
•
Kommunen är ansvarig för att ta fram detaljplaner, avfallsföreskrifter och avfallstaxa, samt
bevilja bygglov som möjliggör eller stimulerar till en god arbetsmiljö. Kommunen ska också
övergripande informera fastighetsinnehavarna om deras skyldigheter och t.ex. genom utskick
ge information om arbetsmiljöfrågor av generell karaktär. Beställaren ska samarbeta med
entreprenören i frågor om arbetsmiljön på hämtningsställen. När hämtningsställen inte
uppfyller krav i föreskrifter, och entreprenörens arbete inte gett resultat, kan kommunen
ålägga fastighetsinnehavaren att vidta nödvändiga åtgärder.
För att förbättra arbetsmiljön för anställda som utför slamtömning rekommenderas följande
åtgärder::
•
Vid slamtömning ska hjälpmedel som underlättar slangdragning användas.
•
Entreprenören ska försäkra sig om att personalen tar tillräckligt långa raster under
arbetsdagen.
•
Entreprenören ska ha rutiner för att minst vart tredje år kontrollera personalens hälsostatus
och minst vartannat år för personal över 55 år samt ha ett friskvårdsprogram som samtlig
personal har tillgång till och kan ta del av.
5
I mallen för upphandling av avfallshämtning är förslaget att entreprenören ska kontakta och informera
fastighetsägaren. När det gäller enskilda avloppsanläggningar kan det vara bra att beställare har kontakterna med
fastighetsägarna.
26
•
Nödlägesplaner eller handlingsplaner vid olycka ska finnas.
•
Krishanteringsplan ska finnas samt tillgång till krishantering i organiserad form, t.ex. i
samverkan med företagshälsovården, för personal som varit med om en olycka.
Om kommunen inte har någon dokumentation över hämtställena (slangdragningslängder,
terräng, brunnslock etc) kan det ingå i uppdraget att entreprenören ska dokumentera dessa:
•
Senast xx månader efter entreprenadstart ska entreprenören ha genomfört en inventering
av arbetsmiljön på alla hämtningsställen som förekommer i uppdraget. Hämtningsställe
som har någon typ av problem ska sammanställas i en rapport, där de klassificeras och
rangordnas utifrån insamlingspersonalens arbetsmiljö. Rapportens ska delges beställaren.
Rapporten ska uppdateras kontinuerligt med de åtgärder som utförts, samt kompletteras
med eventuellt nya hämtningsställen som behöver åtgärdas, och redovisas för beställaren
en gång per kvartal. Denna rapport ska utgöra grunden för arbetsmiljöarbetet på
hämtningsställen i detta uppdrag. Följande ansvar och metod ska gälla för entreprenör och
beställare i arbetet med detta:
•
Se text Entreprenören resp Kommunen ovan
Exempel på formuleringar i förfrågningsunderlaget rörande Personal, utbildning och
underentreprenör (första punkten finns inte med i mallen, den andra finns i kapitel 5.3.1):
•
All personal som deltar i tömningsarbete mer än två (2) månader per avtalsår ska vara
utbildade minst motsvarande fyra (4) timmars ergonomikurs genomförd före [datum] samt
en årlig repetition på två (2) timmar per anställd som utför tömningsarbete. Kommande
utbildningstillfällen ska genomföras årligen senast [datum]. Kostnaden för att anlita konsult
samt deltagarnas arbetstid ingår i lämnat anbud. Beställaren deltar i planeringen för
kursupplägget under första avtalsåret.
•
Beställaren ska ha möjlighet att fyra gånger per år, dock högst åtta timmar/avtalsår, på
entreprenörens eller egen begäran, informera och utbilda entreprenörens personal om
kommunens regler och mål för slamtömning.
Exempel på skrivning rörande kontroll och uppföljning (5.1 i mallen):
•
Entreprenören är skyldig att underkasta sig den kontroll och uppföljning samt följa de
direktiv som beställaren anger. Beställaren har rätt att ta in externa företag för att utföra
kontroll av entreprenören utifrån de krav som ställs i förfrågningsunderlaget och avtalet.
Exempel på krav gällande åtgärder på hämtningsstället (5.16.4 i mallen):
•
Enligt bestämmelser i kommunens avfallsföreskrifter bör avstånd mellan tömningsfordonets
angöringsplats och slamavskiljare samt anläggningar som ska tömmas inte överstiga [10]
meter, om inte särskilda skäl finns. Avståndet ska vara noterat i kundregister och ska ge
besked om slanglängd som behövs. Om uppgift saknas eller avviker ska entreprenören mäta
in avståndet.
•
Entreprenören är skyldig att före tömning förvissa sig om eventuella försvårande
omständigheter såsom vägnätets bärighet, vändmöjligheter, sughöjd etc.
•
Manluckor och liknande ska genom fastighetsinnehavarens försorg vara lätt tillgängliga.
Önskar avfallslämnaren hjälp med demontering av fastrostade manluckor, framgrävning,
spolning eller annat ska entreprenören ersättas per timme enligt à-prislistan alternativt
fakturera fastighetsinnehavaren utan att beställaren aktivt medverkar i uppdraget6.
6
Alternativ 1 är från mallen. Välj ett av alternativen.
27
Dubbelbemanning
Några kommuner kräver dubbelbemanning som standard, till exempel Umeåregionen (Umeå,
Vännäs, Nordmaling, Bjurholm och Vindeln) och Skellefteå.
Umeåregionen har skrivit följande i sitt förfrågningsunderlag:
•
Dubbelbemanning vid tömning ska alltid gälla med undantag för slutna tankar med
slangkoppling eller slutna tankar med lock mindre än 400 mm. Anläggningarna som anses
uppfylla dessa villkor godkänns av beställaren och registreras i kundhanteringssystemen
för att möjliggöra fakta om anläggningarna till entreprenören samt som underlag för
beställarens kontroller.
Följande punkter är Umeåregionens ställningstagande för dubbelbemanning:
•
Mycket låg risk för drunkningsolycka/dödsfall. Allmänt mindre risk för att olyckor får
allvarliga konsekvenser då hjälp kan tillkallas snabbare.
•
Mycket låg risk för backningsolycka, längre backning kan accepteras i undantagsfall.
•
Tungt arbete att hålla slang vid sugning halveras, till exempel varannan dag eller varannan
brunn. Fördelad slangdragning på två personer ger halva belastningen.
•
Tunga lock (max 35 kg) kan säkrare skjutas åt sidan med verktyg av två personer.
•
Jobb som kräver att en håller och en vrider/fäster tar kortare tid och minskar risken för
klämskador.
•
Lägre risk för fastkörning vid backning.
•
Högre trafiksäkerhet vid telefonsamtal, kartläsning och efterregistrering under körning,
eftersom medåkande kan utföra dessa moment.
•
Ett större antal personer kan slamtömningsjobbet, vilket gör det enklare att ta in sjukvikarier
som kanske saknar lastbilskort eller fullgod utbildning.
•
Personal utan lastbilskort kan delta i tömningsarbetet.
•
Möjlighet till chaufförsbyte vid trötthet och sjukdom, kräver att båda har lastbilskort.
•
Ta samtal med kund på plats eller via telefon medan tömningsarbete pågår utan att riskera
försämrad kvalitet på processen vid avvattning.
•
Processen i avvattningsbilen kan bevakas/diskuteras för att erhålla bästa resultat. Hjälpas åt
att ta beslut.
•
Tömning och lossning tar kortare tid, telefonsamtal, tillkommande order, kvittolämning
m.m. kan skötas samtidigt som ordinarie arbetsuppgifter.
•
Vittne finns om en problematisk situation uppstår.
•
Högre kundnöjdhet då information kan lämnas utan att fördröja tömningsarbetet.
•
Bedöms ge snabbare hantering vid tömning med ca 10 – 15 procent.
Hämta avfall.nu7 ger exempel på krav som kan ingå i förfrågningsunderlag och som har koppling
till arbetsmiljö, till exempel:
•
Eventuella arbetsskador och allvarliga tillbud som inträffar under entreprenaden ska
7
Hämta avfall.nu har utvecklats av IVL Svenska Miljöinstitutet i samråd med Avfall Sverige, TYA,
Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, Transportarbetareförbundet och Kommunalarbetareförbundet.
28
rapporteras till kommunen samtidigt som de rapporteras till Försäkringskassan och/eller
Arbetsmiljöverket8.
•
Arbetsmiljöronder (skyddsronder) ska genomföras och handlingsplan för att åtgärda
noterade brister och risker ska utarbetas.
•
Entreprenören ska ha rutiner för att uppmärksamma begynnande belastningsskador så tidigt
som möjligt.
•
Risk för olyckor som fall- och hoppskador ska kartläggas och åtgärdas.
•
Fordon som används för avfallsinsamling ska vara ergonomiskt anpassade och uppfylla
goda hygieniska krav. Kraven gäller vid inköp av fordon (alternativt för samtliga fordon som
används i entreprenaden). (Välj det alternativ som passar er bäst).
Q3, Forum för hållbara transporter har tagit fram upphandlingsverktyg som hjälper
upphandlaren med hur man kan gå till väga för att väga in kriterier för arbetsmiljö vid
upphandling av persontransporter. Detta verktyg kan vara användbart även i detta sammanhang.
Mer information hittas på: http://www.q3.se/upphandlingsverktyg/
•
Som beställare har du rätt att efterfråga:
•
Skyddsombud och skyddsrond. T.ex. att entreprenören ska namnge skyddsombudet och
beskriva rutiner för hur arbetsmiljöronder utförs och hur ofta.
•
Trafiksäkerhetskrav på fordonets utrustning och förare.
•
Att alla anställda hos entreprenören ska ha gått ergonomiutbildning och utbildning i vad som
gäller när man kör på privata vägar.
8
Kommentar: Det bör göras utan dröjsmål via anmalarbetsskada.se och därefter till kommunen.
29
Avfall Sverige AB
Adress Prostgatan 2, 211 25 Malmö
Telefon 040-35 66 00
Fax 040-35 66 26
E-post info@avfallsverige.se
Hemsida www.avfallsverige.se
30