Beredningshandbok Internationell postdok

Transcription

INTERNATIONELL
POSTDOK
HÖSTEN 2015
beredningshandbok
ansökningsomgång Hösten 2015
INNEHÅLL
1. SAMMANFATTNING OCH NYHETER
1.1 Sammanfattning av beredningsprocessen ........................................................................................... 2
1.2 Nyheter hösten 2015 ............................................................................................................................ 4
2. BIDRAGSFORMEN INTERNATIONELL POSTDOK ................................................................................. 5
2.1 Anställning och bidragsbelopp ............................................................................................................. 5
3. BEREDNINGSGRUPPER FÖR INTERNATIONELL POSTDOK-ANSÖKNINGAR................................... 6
3.1 Beredningsgruppsindelning för behandling av Internationell postdok-ansökningar ............................. 6
3.2 Riktlinjer för sammansättningen av beredningsgrupperna ................................................................... 6
3.3 Beredningsgruppernas ordförande, ledamöter, handläggare samt mötesdatum ................................ 7
3.4 Rollfördelning mellan beredningsgruppsordförande, vice ordförande, beredningsgruppsledamöter
och Vetenskapsrådets personal .......................................................................................................... 9
4. BEREDNING AV INTERNATIONELL POSTDOK-ANSÖKNINGAR ........................................................11
4.1 Riktlinjer och principer i beredningsarbetet ........................................................................................11
4.2 Beredning ...........................................................................................................................................11
4.3 Förenklad process för ansökningar som inte kommer ifråga för rangordning vid
beredningsgruppsmötet.....................................................................................................................12
5. GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING ..............................................................................................13
5.1 Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala .13
5.2 Granskning och omdömen från enskilda beredningsgruppsledamöter och externa granskare inför
beredningsgruppsmötet.....................................................................................................................15
5.3 Granskning och omdömen under/efter beredningsgruppsmötet samt beredningsgruppens
gemensamma yttrande ......................................................................................................................16
6. ANVÄNDARSTÖD TILL PRISMA.............................................................................................................19
7. KONTAKTUPPGIFTER TILL PERSONAL VID VETENSKAPSRÅDET ...................................................20
BILAGA 1. UTLYSNINGSTEXT INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2015 .......................................21
BILAGA 2. VETENSKAPSRÅDETS INSTRUKTION ...................................................................................33
BILAGA 3. KORT OM VETENSKAPSRÅDET .............................................................................................34
BILAGA 4. ALLMÄNNA RIKTLINJER FRÅN VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE TILL ÄMNESRÅD,
RÅD OCH KOMMITTÉER INFÖR BEREDNINGSARBETET 2015 .........................................................36
BILAGA 5. VETENSKAPSRÅDETS JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI ...........................................................37
BILAGA 6. VETENSKAPSRÅDETS JÄVSPOLICY......................................................................................41
BILAGA 7. PRINCIPER FÖR ETIK: GODKÄNNANDEN OCH GOD FORSKNINGSSED...........................44
BILAGA 8. VETENSKAPSRÅDETS GRUNDLÄGGANDE BEDÖMNINGSKRITERIER AV
VETENSKAPLIG KVALITET SAMT BETYGSSKALA ..............................................................................45
BILAGA 9. VETENSKAPSRÅDETS TILLÄGGSKRITERIUM FÖR BEDÖMNING AV
VETENSKAPLIG KVALITET AVSEENDE INTERNATIONELL POSTDOK .............................................46
BILAGA 10. RUTINER OCH POLICY FÖR RESOR VID VETENSKAPSRÅDET .......................................47
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2015
1
1. SAMMANFATTNING OCH NYHETER
1.1 Sammanfattning av beredningsprocessen
Före beredningsgruppsmötet
A. Sammansättning av beredningsgrupperna
Beredningsgrupperna tillsätts i februari. Beslut fattas av Vetenskapsrådets generaldirektör. Ordförande och
ledamöter har ettåriga mandatperioder med möjlighet till förlängning.
B. Sista datum för ansökningar
Sista datum för Internationell postdok (IPD)-ansökningar är den 9 september 2015 kl. 14.00 i Prisma. Prisma är
ett nytt ansöknings- och ärendehanteringssystem på Vetenskapsrådet. Behörig företrädare för medelsförvaltaren
ska ha signerat ansökan i Prisma senast en vecka (sju kalenderdagar) efter sista ansökningsdatum, vilket
innebär den 16 september 2015, för att ansökan ska gå vidare i granskningsprocessen.
C. Fördelning av ansökningar på beredningsgrupp
Under beredningen kommer ansvaret för den vetenskapliga bedömningen av varje ansökan att ligga hos en av
de tre ämnesspecifika beredningsgrupperna, IPD-HSUKF2, IPD-MH2 och IPD-NT2. Ansökan placeras efter
registrering preliminärt inom det område som sökande själv föreslagit i första hand, och en kontroll görs av att
ansökningarna uppfyller de formella kraven. Vetenskapsrådet gör en bedömning av
beredningsgruppstillhörigheten. Ordförande ansvarar för och kontrollerar slutgiltig placering av ansökan.
Avstämning med de andra beredningsgrupperna görs av ordförande om eventuell flytt av ansökningar och
meddelas ansvarig handläggare för beredningsgruppen. Sista dag för flytt av ansökningar mellan
beredningsgrupper är den 18 september.
Efter 18 september kan ansvaret för en ansökan inte överföras till en annan beredningsgrupp, om det inte
finns synnerliga skäl. Det innebär att så kallad parallellbehandling av en ansökan mellan flera
beredningsgrupper inte kommer att ske. Däremot kan en ordförande be om rådgivande omdöme från någon av
de andra beredningsgrupperna och även det ska ske senast den 18 september. Sådana omdömen bör inhämtas
för ansökningar som inte ligger centralt inom beredningsgruppens ämnesområde.
D. Lämna personuppgifter och anmäl jäv i Prisma
Ansökningarna tillgängliggörs för granskarna och beredningsgrupperna i Vetenskapsrådets webbaserade
granskningssystem Prisma. Granskarna skapar ett personligt konto i Prisma och lämnar personuppgifter som
underlag för arvoden och anmäler jäv, avger betyg och förslag till yttranden/omdömen via Prisma. Inför
beredningsgruppernas sammanträden kommer alla betyg och förslag till yttranden/omdömen finnas tillgängliga
via Prisma. För hänvisning till information om Prisma, se kapitel 6.
Innan ordföranden kan fördela granskningsansvaret på beredningsgruppens ledamöter är det viktigt att
samtliga ledamöter går igenom alla ansökningar i beredningsgruppen (görs enklast genom läsning av
faktablad), kontrollerar sökande och därefter anmäler jäv i Prisma senast den 15 september.
E. Fördelning av ansökningar per granskare
Granskningsansvaret delas av minst tre ledamöter i beredningsgruppen, en föredragande och två ytterligare
granskare per ansökan. Föredraganden har huvudansvaret och lämnar förutom betyg en skriftlig motivering
(förslag till yttrande). De båda övriga granskarna lämnar även de betyg och ett skriftligt omdöme. Om
beredningsgruppen bedömer att ytterligare granskning av en ansökan är nödvändig (till exempel då en ansökan
2
inte ligger centralt inom beredningsgruppens ämnesområde eller på grund av jäv) kan ytterligare granskning
ske av en extern granskare.
F. Ansökningar till granskare
Granskarna läser ansökningarna direkt i eller skriver ut dem från Prisma.
G. Lämna förslag till yttrande och omdöme i Prisma
Inför beredningsgruppsmötet lämnar beredningsgruppens ledamöter och externa granskare betyg, rangordning
och skriftliga kommentarer över ansökningarna som bereds i beredningsgruppen. Gruppen ska sträva efter att
använda hela betygsskalan (se kapitel 5).
En tid innan mötet stängs systemet Prisma för inmatning samtidigt som det öppnas för läsning så att alla
beredningsgruppsledamöter kan läsa varandras och externa granskares bedömningar av samtliga ansökningar,
som förberedelse för diskussionerna på beredningsgruppsmötet.
Under beredningsgruppsmötet
H. Beredningsgruppernas bedömningar av ansökningar
På beredningsgruppsmötet föredras och diskuteras ansökningarna med utgångspunkt från betygen för
nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens, samt projektets
genomförbarhet. Vidare ska tilläggskriteriet Internationalisering och forskningsmiljö betygsättas och
kommenteras skriftligt, samt de andra delkriterierna som ställs upp för granskningen sammanvägas till ett
sammanfattande betyg som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga
kvalitet, efter att ansökan har diskuterats vid mötet. Gruppen avger därefter ett betyg samt skriftliga
kommentarer för samtliga kriterier, som samfällt utgör beredningsgruppens yttrande över ansökan. Gruppens
yttrande är ett viktigt dokument för den fortsatta beredningen och utgör också Vetenskapsrådets
beslutsunderlag i ärendet. Det är viktigt att de skriftliga kommentarerna i beredningsgruppens yttrande är
informativa och konsistenta med betygen. Yttrandet skickas alltid ut till den sökande när bidragsbeslut är fattat.
Beredningsgruppen väljer ut de ansökningar av högsta kvalitet som beredningsgruppen önskar finansiera
inom sin budgetram. Beredningsgruppen rangordnar även ansökningar utanför beredningsgruppens budgetram
till en reservlista inför förslag till beslut.
Efter beredningsgruppsmötet
I. Skriv in beredningsgruppens yttrande i Prisma
Föredraganden är ansvarig för att skriva beredningsgruppens slutliga yttrande över ansökningarna. Efter
beredningsgruppsmötet ska detta yttrande skrivas in i Prisma, även detta av föredraganden. Alla yttranden ska
vara inskrivna i Prisma senast en vecka efter avslutat beredningsgruppsmöte. Det är av stor vikt att
yttrandena är av hög kvalitet och skrivs in inom utsatt tid. Beredningsgruppens ordförande går igenom
yttrandena och forskningssekreteraren godkänner yttrandena i Prisma, men har inte till uppgift att göra
omfattande redigeringar. Ordföranden kan då även komma att be föredraganden om kompletteringar i yttrandet.
Ordföranden ansvarar för att de ansökningar som diskuterats på ett beredningsmöte har ett yttrande som
återspeglar beredningsgruppens diskussion samt att de skriftliga motiveringarna motsvarar betygen.
J. Bidragsbeslut
Efter förslag från beredningsgrupperna fattar Vetenskapsrådets generaldirektör beslut om vilka ansökningar
som ska beviljas respektive avslås. Detta sker den 23 november 2015.
3
1.2 Nyheter hösten 2015
Prisma
Prisma, som har utvecklats gemensamt av Vetenskapsrådet, Forte och Formas, är ett ansöknings- och
ärendehanteringssystem som ska stödja flera finansiärer, många olika typer av utlysningar och även de
återrapporteringskrav som regeringen ålagt respektive finansiär. Prisma har också byggts för att underlätta
administrationen av bidrag för medelsförvaltaren. För att vara heltäckande måste data vara sökbart och
möjligheten till olikheter byggas in i systemet.
Den som utför granskning i Prisma måste registrera sig som användare i systemet – mer information om
detta finns i ”Användarstöd till Prisma”, se kapitel 6. I och med att Prisma är ett nytt system är det fortfarande
under utveckling, och vi arbetar kontinuerligt med att göra förbättringar och avhjälpa problem som kan uppstå.
4
2. BIDRAGSFORMEN INTERNATIONELL POSTDOK
Bidragsformen Internationell postdok utlyses två gånger per år. Sista ansökningsdag 2015 på våren är i februari
och under höstutlysningen den 9 september.
Budget för Internationell postdok beslutas av Vetenskapsrådets styrelse. Vetenskapsrådets generaldirektör
fattar beslut om vilka ansökningar som ska beviljas respektive avslås.
Bidrag för Internationell postdok kan sökas av nydisputerade forskare för att forska utomlands. Den sökande
ska ha svensk doktorsexamen eller examen från European University Institute (EUI).
För att kunna söka internationell postdok våren 2015 ska den sökandes doktorsexamen vara högst 2 år
gammal, det vill säga avlagd högst 24 månader före den sista ansökningsdagen för denna utlysning. Det
examensdatum som vi utgår från är det datum då den sökande har uppfyllt alla krav för fullgjord examen,
exempelvis obligatoriska kurser, disputation och godkänd doktorsavhandling. Om doktorsexamen är äldre går
det ändå att söka om det finns godkända anledningar till avräkningsbar tid som är godkända enligt
Vetenskapsrådet. Om den sökande vill åberopa avräkningsbar tid måste den sökande specificera godkänd
anledning och omfattning i sin ansökan under ”Beskrivande information”. Observera att vi inte godkänner
arbetslöshet, semester eller övriga anställningar som avräkningsbar tid.
Bidragstiden är 18–36 månader och kan tillbringas både i Sverige och utomlands. Minst två tredjedelar av
tiden ska tillbringas utomlands. Forskartiden utomlands kan delas upp i kortare perioder. Vetenskapsrådet
förordar att vistelsen påbörjas under första hälften av 2016.
Till ansökan bifogas tre bilagor. En bilaga som ska innehålla uppgifter om medelsförvaltaren i Sverige samt
en inbjudan från denna medelsförvaltare. En andra bilaga ska innehålla en presentation av värdinstitutionen i
utlandet samt en formell inbjudan från denna värdinstitution. Presentationen ska beskriva forskargruppens
nuvarande forskning och sakkunskap, forskargruppens motiv för att ta emot den sökande samt den sökandes
roll i forskargruppen. I en tredje bilaga ska en beskrivning lämnas av hur forskningen vid värdinstitutionen i
utlandet förhåller sig till forskningen vid den svenska institutionen, samt en motivering till val av
värdinstitution i utlandet och beskrivning av sökandens möjligheter att utveckla sin kompetens som forskare.
2.1 Anställning och bidragsbelopp
Bidragsmottagaren ska vara anställd vid svensk högskola/universitet. Institutionen beslutar om
anställningsform och anställningsvillkor. Vid ansökningstillfället behöver den sökande inte vara anställd.
Genom att signera ansökan i Prisma bekräftar företrädaren för medelsförvaltaren sitt åtagande.
Bidragsbeloppet är en schablon om 1 050 000 kronor per år vilket avser 900 000 kronor för lönekostnader
och 150 000 kronor för forskningsomkostnader som rör vistelsen och den forskning den sökande kommer
bedriva (exempelvis förbrukningsmaterial, resor och publiceringskostnader). Bidragsbeloppet inkluderar
ersättning för indirekta kostnader. Schablonbelopp som avser lönekostnader inkluderar även lagstadgade
arbetsgivaravgifter.
Vetenskapsrådet förutsätter att medelsförvaltaren som ansvarig arbetsgivare täcker eventuella kostnader
utöver det erhållna schablonbidraget.
5
3. BEREDNINGSGRUPPER FÖR INTERNATIONELL
POSTDOK-ANSÖKNINGAR
3.1 Beredningsgruppsindelning för behandling av Internationell
postdok-ansökningar
IPD-HSUKF2 – humaniora och samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, genus, samt konstnärlig forskning
IPD-MH2 – medicin och hälsa
IPD-NT2 – naturvetenskap och teknikvetenskap
3.2 Riktlinjer för sammansättningen av beredningsgrupperna
Vetenskapsrådets generaldirektör fattar beslut om beredningsgruppernas ordförande och ledamöter efter förslag
från Vetenskapsrådets huvudsekreterare.
För beredningsgruppernas sammansättning gäller följande riktlinjer:
 Antalet beredningsgruppsledamöter, inklusive ordförande, kan som riktlinje vara 7–15 stycken. Ordförande
väljs för ett år. Normalt är mandattiden för beredningsgruppsordförande ett år och får förlängas till maximalt
sex år (inkluderar även de år då ordföranden inte aktivt deltar i beredningsarbetet).
 Vice ordförande utses inom beredningsgruppen av beredningsgruppsordföranden.
 Mandattiden för beredningsgruppsledamot är ett år och får förlängas till maximalt sex år.
 Efter sex år i beredningsgrupp övergår ordförande/vice ordförande/ledamot i karensperiod som i normalfallet
varar i tre år, varefter man kan återkomma som ledamot eller ordförande i beredningsgrupp.
 Unadantag från reglerna om mandattid i beredningsgrupp medges i två specialfall: 1) Person som varit
beredningsgruppsledamot i ett eller två år och som sedan utses av generaldirektören till ordförande får sitta
full mandatperiod som ordförande, det vill säga 3+3 år. 2) Person som varit beredningsgruppsledamot i fyra
eller fem år och sedan utses av generaldirektören till ordförande för en treårig mandatperiod, därefter
inträder karensperiod.
 Tid som ledamot eller ordförande i IPD-beredningsgrupp har varit ledamot eller ordförande i
beredningsgrupp för någon annan bidragsform på Vetenskapsrådet ska inte inräknas i den tillåtna tiden man
kan sitta i IPD-beredningsgrupp innan karenstid ska påbörjas.
 Beredningsgruppen ska ha en ämnesmässig och geografisk spridning i sin sammansättning. Om detta inte
kan uppnås ska berörd huvudsekreterare inför generaldirektören motivera orsaken till detta, samt meddela
vilka personer som tillfrågats om medverkan men tackat nej.
 Ledamot i beredningsgrupp ska ha hög vetenskaplig kompetens.
 Forskare verksamma i utlandet kan utses till ledamöter i beredningsgrupp.
 Vid tillsättning av beredningsgrupp ska jämn könsfördelning eftersträvas (minst 40 procent av
underrepresenterat kön). Om detta inte kan uppnås ska berörd huvudsekreterare inför generaldirektören
motivera orsaken till detta, samt meddela vilka personer av underrepresenterat kön som tillfrågats om
medverkan men tackat nej.
 Rektorer, dekaner och storinstitutionsprefekter bör inte utses till beredningsgruppsledamöter.
6
3.3 Beredningsgruppernas ordförande, ledamöter, handläggare
samt mötesdatum
Grupp
Ordförande
Ledamöter
Handläggare
Mötesdatum
IPDHSUKF2
Dag Lindström,
Uppsala universitet
Drude Dahlerup,
Stockholms universitet
Linda Evans,
University of Leeds
Anne Grönlund,
Umeå universitet
Erika Jonsson Laukka,
Karolinska institutet
Johannes Landgren,
Göteborgs universitet
Elena Namli,
Uppsala universitet
Johan Pedersen,
Köpenhamns universitet
Franz Peterander,
Ludwig-Maximilians
University
Björn Petersson,
Lunds universitet
Stefan Tengblad,
Högskolan i Skövde
Boel Westin,
Katayon Amini
2015-11-11
IPD-MH2
Henrik Jörntell,
Lunds universitet
Eero Castrén,
University of Helsinki
Tina Dalianis,
Vessela Kristensen,
University of Oslo
Marie Larsson,
Linköpings universitet
Katarina Le Blanc,
Valeri Lyssenko,
Lunds universitet
Sjaak Neefjes,
Netherlands Cancer
Institute
Jonas Nilsson,
Louise von Essen,
Uppsala universitet
Emilie Sörås
Antila
2015-11-11
7
Grupp
Ordförande
Ledamöter
Handläggare
Mötesdatum
IPD-NT2
Elisabeth Rachlew,
Kungliga Tekniska
högskolan
Jens Bergström,
Karlstads universitet
Sung-Za
Ödelycke
2015-11-09–10
Anna Delin,
Kungliga Tekniska
högskolan
Per Jensen,
Karl Henrik Johansson,
Kungliga Tekniska
högskolan
Caroline Jonsson,
Kristina Luthman,
Ulf Molau,
Karina Persson,
Umeå universitet
Per Persson,
Lunds universitet
Helle Ploug,
Anna Rosling,
Uppsala universitet
Catarina Rydin,
William R. Salaneck,
8
3.4 Rollfördelning mellan beredningsgruppsordförande, vice
ordförande, beredningsgruppsledamöter och Vetenskapsrådets
personal
Beredningsgrupperna har utsetts av Vetenskapsrådets generaldirektör efter förslag från Vetenskapsrådets
huvudsekreterare. Ordföranden och personal vid Vetenskapsrådet upprätthåller gemensamt Vetenskapsrådets
policy i beredningsarbetet. Personalen har en väsentlig roll som förmedlare av styrelsens intentioner för
beredningen samt för återkoppling till Vetenskapsrådet. Personalen deltar inte i beredningsgruppens
granskningsarbete.
En vice ordförande utses inom beredningsgruppen av gruppens ordförande. Vice ordförande leder
beredningsgruppsmötet då ordföranden inte kan delta, exempelvis då ordföranden är jävig. Varje
beredningsgrupp har en forskningssekreterare och en ansvarig handläggare från Vetenskapsrådet, som bistår
ordföranden i planeringen av mötet, ansvarar för den administrativa hanteringen i beredningen, samt förmedlar
sakkunskap vad det gäller hanteringsordningar, regler, praxis etcetera.
Beredningsgruppsledamöter arbetar på uppdrag av Vetenskapsrådet och är de viktigaste deltagarna i
granskningsprocessen. Det är därför väsentligt att varje beredningsgruppsledamot följer de riktlinjer som
Vetenskapsrådet har beslutat, till exempel jävspolicyn och jämställdhetsstrategin.
Ordförandes roll i beredningen
Ordförande i beredningsgruppen har en samordnande roll i bedömningen och granskar inte själv ansökningarna.
Ordförande har följande uppgifter och ansvar:
 att leda beredningsgruppens granskningsarbete
 att fördela ansökningarna på föredragande och granskare
 att i samråd med beredningsgruppen bedöma behovet av externa granskare
 att i samråd med Vetenskapsrådet godkänna fördelning av beredningsgruppens ansökningar inom denna
 att Vetenskapsrådets policy och vad som i övrigt anges i aktuell beredningshandbok efterföljs i
beredningsgruppens arbete och förslag
 att beredningsgruppen för varje individuell ansökan når en gemensam rekommendation
 att samtliga beredningsgruppsledamöter under sammanträdet bereds tillfälle att framföra sina synpunkter och
att dessa beaktas
 att genom sitt godkännande av jävsprotokollet bekräfta att gällande jävsregler följts under sammanträdet
 att inför sammanträdet läsa samtliga ansökningar, förslag till yttranden, omdömen och eventuella externa
omdömen
 att ansvara för att innehållet i yttrandena avspeglar beredningsgruppens diskussion och att de externa
granskarnas synpunkter tagits tillvara
 att de yttranden som beredningsgruppen avger är kvalitetsgranskade och återspeglar beredningsgruppens
gemensamma bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet vid den tidpunkt som anges för
beredningsgruppen i Prisma.
Vice ordförandes roll i beredningen
Vice ordförande i en beredningsgrupp ansvarar för:
 att ersätta beredningsgruppens ordförande i situationer där denne inte kan delta, exempelvis då ordföranden
är jävig.
Ledamots roll i beredningen
Ledamot i en beredningsgrupp ansvarar för:
 att följa Vetenskapsrådets policy i sitt granskningsarbete enligt vad som anges i aktuell beredningshandbok
9
 att fullfölja sitt individuella granskningsarbete enligt den tidsplan som anges för beredningsgruppen i Prisma,
samt övriga instruktioner från Vetenskapsrådet
 att inlämna omdömen (förslag till yttrande, omdöme, yttrande) enligt angivna tider i Prisma
 att inlämna omdöme (externt omdöme) i Prisma, som efterfrågats från de andra ämnesspecifika
beredningsgrupperna, enligt angivna tider i Prisma
 att skyndsamt meddela Vetenskapsrådet eventuella oförutsedda hinder för att genomföra sitt
granskningsarbete
 att närvara vid beredningsgruppens sammanträde.
10
4. BEREDNING AV INTERNATIONELL POSTDOKANSÖKNINGAR
4.1 Riktlinjer och principer i beredningsarbetet
Ansökningar behandlas konfidentiellt
Ledamöterna i beredningsgrupperna ska behandla ansökningarna konfidentiellt. Om någon begär att få ta del av
en ansökan, hänvisas han eller hon till handläggaren på Vetenskapsrådet. Även då en ledamot i
granskningsarbetet rådfrågar en kollega om en ansökan ska detta göras konfidentiellt. På
beredningsgruppsmöten ska diskussionerna kunna föras öppet, och därför är det av stor vikt att ingenting från
dessa förs vidare utanför gruppen, annat än i form av slutlig betygssättning och yttranden.
Flera ansökningar från samma forskare
Den som söker bidrag för Internationell postdok får endast lämna in en Internationell postdok-ansökan oavsett
vetenskapsområde. För information om vilka av Vetenskapsrådets andra bidrag den sökande kan söka samtidigt
samma år, se tabell via länken nedan.
Till tabell: Bidrag du kan söka samtidigt.
För information om vilka av Vetenskapsrådets andra bidrag den sökande kan söka om den sökande har ett
pågående bidrag, se tabell via länken nedan.
Till tabell: Bidrag du kan söka om du har pågående bidrag.
Bibliometri
Bibliometriska data ingår inte i ansökningarna om bidrag för Internationell postdok.
4.2 Beredning
Ansökningar om bidrag för Internationell postdok bereds vanligtvis åtskilt från Vetenskapsrådets andra
bidragsformer.
För Vetenskapsrådets utlysning Internationell postdok ska bedömningen av ansökningar om postdoktorsstöd
grundas på vetenskaplig kvalitet (inklusive potential för framtida vetenskaplig verksamhet) med beaktande av
jämställdhetshänsyn.
Vid urval bland de sökande ska beviljningsgrad mellan könen eftersträvas i enlighet med Vetenskapsrådets
jämställdhetsstrategi. Med beviljningsgrad för kvinnor respektive män menas andelen beviljade ansökningar av
samtliga inkomna ansökningar från kvinnor respektive män. Av förslaget till beslut ska framgå att motsvarande
beviljningsgrad har uppnåtts.
Ansökningarna bereds i tre ämnesspecifika beredningsgrupper, IPD-HSUKF2, IPD-MH2 och IPD-NT2.
Varje ansökan granskas av minst tre personer där en är föredragande och övriga två är granskare. Om ansökan
inte ligger centralt inom beredningsgruppens ämnesområde kan extern granskare anlitas. Beredningsgrupperna
skriver yttranden och sätter betyg.
Efter förslag från beredningsgrupperna fattar Vetenskapsrådets generaldirektör beslut om vilka ansökningar
som ska beviljas respektive avslås.
11
4.3 Förenklad process för ansökningar som inte kommer ifråga för
rangordning vid beredningsgruppsmötet
För att öka diskussionstiden för de ansökningar som bedöms ha en rimlig möjlighet att finansieras, har
Vetenskapsrådet beslutat om ett förenklat förfarande för bedömning av de ansökningar som inte kan komma
ifråga för finansiering enligt nedan:
 Underlag för vilka ansökningar som inte tas upp till diskussion på beredningsgruppsmötet är listan med alla
granskares omdömen inför mötet, där medelrankningen ligger till grund för sortering av listan.
 Beredningsgruppsordförande går, assisterad av forskningssekreterare och ansvarig handläggare, igenom
ansökningslistan och sätter "strecket", det vill säga den gräns under vilken ansökningarna inte kommer att
diskuteras på mötet. Man identifierar ansökningar under detta streck som ändå bör granskas, exempelvis om
de tre granskarnas betygsättning av ansökan skiljer sig mycket.
 Jämställdhetskontroll görs för att se till att processen inte slår olika mot kvinnor och män.
 En tumregel är att cirka 40 procent av ansökningarna ska diskuteras i detalj på mötet, men det kan variera
mellan beredningsgrupper.
 Listan görs tillgänglig för alla beredningsgruppsledamöter på Anslagstavlan i Prisma inför mötet med
information om vilka ansökningar som föreslås att inte tas upp till diskussion.
 Föredraganden får i uppgift att inför mötet föreslå sammanvägt betyg för ansökans vetenskapliga kvalitet för
de ansökningar som inte kommer att diskuteras på mötet.
 Endast ansökningar med ett sammanvägt betyg om 4 eller lägre kan vara föremål för att inte tas upp till
diskussion.
 Vilken (ojävig) ledamot som helst kan begära att en ansökan lyfts till diskussion på mötet.
 En kort tid avsätts på dagordningen för diskussion kring betygsättningen av de ansökningar som inte ska
diskuteras ytterligare på mötet.
 Den skriftliga motiveringen utgår i de fall ansökningar om bidrag inte diskuterats på mötet. Den skriftliga
motiveringen sker då i form av en standardformulering som meddelar sållningsprocessen och att ansökan
inte diskuterats på mötet med hänsyn till antalet ansökningar och sammanvägt betyg. Betyget för baskriterier
och eventuella tilläggskriterier behöver inte ingå men det sammanvägda betyget för ansökans vetenskapliga
kvalitet ska alltid ingå.
12
5. GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING
5.1 Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av
vetenskaplig kvalitet samt betygsskala
GD-BESLUT NR 2012-1
Vetenskapsrådet har beslutat att vid bedömningar av ansökningar från och med 2012 ska beredningsgrupperna
använda en gemensam betygsskala samt basera bedömningen av vetenskaplig kvalitet på fyra grundläggande
bedömningskriterier (baskriterier). En sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra baskriterierna, samt
även för ett sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på
en tregradig skala. Delbetygen ska sammanvägas till ett sammanfattande betyg som reflekterar
beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet, efter att ansökan har diskuterats
vid beredningsgruppens möte.
Baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet
På sjugradig skala:
Novelty and originality (Nytänkande och originalitet)
Scientific quality of the proposed research (Projektets vetenskapliga kvalitet)
Merits of applicant(s) (Sökandes kompetens – avser kompetens för utförande av det sökta projektet, gäller
också medverkande)
På tregradig skala:
Feasibility (Genomförbarhet)
13
Betygsskalor
Outstanding (Enastående)
7
Exceptionally strong application with negligible weaknesses /
Exceptionellt stark ansökan med försumbara svagheter
Excellent (Utmärkt)
6
Very strong application with negligible weaknesses /
Mycket stark ansökan med försumbara svagheter
Very good to excellent (Mycket bra till utmärkt)
5
Very strong application with minor weaknesses /
Mycket stark ansökan med mindre svagheter
Very good (Mycket bra)
4
Strong application with minor weaknesses /
Stark ansökan med mindre svagheter
Good (Bra)
3
Some strengths, but also moderate weaknesses /
Vissa styrkor men också vissa svagheter
Weak (Svag)
2
A few strengths, but also at least one major weakness
or several minor weaknesses /
Några styrkor men åtminstone en större svaghet eller ett flertal mindre svagheter
Poor (Dålig)
1
Very few strengths and numerous major weaknesses /
Mycket få styrkor och ett flertal större svagheter
Granskaren ska också välja ”Insufficient/Otillräcklig” om det saknas information i ansökan för att bedöma dess
kvalitet.
För kriteriet Genomförbarhet/Feasibility gäller alltså en tregradig skala:
Feasible (Genomförbart)
3
Partly feasible (Delvis genomförbart)
2
Not feasible (Ej genomförbart)
1
Även här ska granskaren markera ”Insufficient/Otillräcklig” när information saknas för att kunna bedöma
kriteriet.
14
Observera att betygsskalorna enligt ovan är ordinalskalor (det vill säga med odefinierade ”avstånd” mellan
värdena); det är därför inte relevant att ange medelvärden. I beredningen av ansökningar används medianer.
Tilläggskriterium samt betygsskala för bedömning av vetenskaplig kvalitet avseende
Internationell postdok
Vetenskapsrådets grundläggande fyra bedömningskriterier (baskriterier) av vetenskaplig kvalitet samt
betygsskala ska också gälla vid bedömning av ansökningars vetenskapliga kvalitet inom ramen för
bidragsformen Internationell postdok.
För Internationell postdok ska även följande tilläggskriterium gälla:
Internationalization and research environment (Internationalisering och forskningsmiljö)
Här avses bedömning av möjligheterna för den sökande att vid den utländska värdinstitutionen utveckla sin
kompetens som forskare.
Tilläggskriteriet betygsätts på en tregradig betygsskala och kommenteras skriftligt.
Betygsskala för tilläggskriteriet:
Weak (Svag)
Appropriate (Lämplig)
Excellent (Utmärkt)
1
2
3
Granskaren ska även här kunna markera ”Insufficient/Otillräcklig” när information saknas för att kunna
bedöma tilläggskriteriet.
5.2 Granskning och omdömen från enskilda
beredningsgruppsledamöter och externa granskare inför
beredningsgruppsmötet
Beredningsgruppsledamot
Beredningsgruppen har lika stort ansvar för alla ansökningar som behandlas inom gruppen och samtliga ska
bedömas utifrån sina egna företräden. Ingen ansökan får ges lägre rangordning eller betyg med motiveringen att
den inte ligger centralt inom gruppens ämnesområde. Varje ansökan ska granskas och betygsättas av minst tre
ledamöter i beredningsgruppen. En av dessa ledamöter, föredraganden, lämnar en mer utförlig skriftlig
kommentar, förslag till yttrande, som komplement till betygssättningen och rangordningen. Annan ledamot i
beredningsgruppen, som betygsätter och rangordnar ansökan, kallas granskare och ska även lämna ett skriftligt
omdöme.
I granskarnas förslag till yttrande/omdöme inför beredningsgruppsmötet anges betyg avseende bedömning av
nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens samt projektets
genomförbarhet. Vidare ska här bedömas möjligheterna för den sökande att vid den utländska värdinstitutionen
utveckla sin kompetens som forskare. Varje granskare anger också en preliminär rangordning av hur den
specifika ansökan bedöms jämfört med alla andra ansökningar som granskaren har granskat. Detta görs i
Prisma.
15
Extern granskare
Definitionen på en extern granskare är en person som utför granskning av ansökningar till stöd åt en
beredningsgrupp, men som inte själv är vald ledamot. En extern granskare kan vara ledamot av annan
beredningsgrupp, eller i övrigt stå utanför Vetenskapsrådets beredningsorganisation. Det kan ofta vara en fördel
att välja en utländsk sakkunnig som extern granskare.
Externa granskare kostar, både i form av arvoden och av den arbetstid som läggs ned på att rekrytera och
ledsaga dem i granskningsprocessen. Därför ska användande av externa granskare vara restriktivt. Utöver de
externa granskare som är nödvändiga på grund av jävssituationer (se nedan) rekommenderas att maximalt en
extern granskare anlitas per tio ansökningar i gruppen. Så långt det är möjligt ska de ombes granska flera
ansökningar för att få ett underlag för jämförelse.
Beredningsgruppens ordförande ska i samråd med beredningsgruppen identifiera situationer när extern
granskning behövs och föreslå vem som ska anlitas. I normalfallet kontaktar handläggaren på Vetenskapsrådet
föreslagna externa granskare. Extern granskare måste vara ojävig i förhållande till sökande som ska bedömas.
Fall där extern granskning förekommer är typiskt:
 Jävsituation inom beredningsgruppen – man vill styrka att även en helt oberoende granskning leder till
ungefär samma resultat i bedömningen.
 Ansökans vetenskapliga innehåll är sådant att beredningsgruppens samlade kompetens inte är tillräcklig för
en fullvärdig bedömning.
En extern granskare ska i huvudsak göra samma slags bedömning av ansökan som beredningsgruppen (och ge
skriftliga kommentarer och betyg). Granskarens omdömen som inkommer till Vetenskapsrådet lämnas inte ut
på begäran från och med 2013.
Huvudprincipen är att beredningsgruppen är fullt ansvarig för bedömningen av en ansökan. Eventuella
externa granskare ersätter normalt inte bortfall av granskare inom gruppen (minst tre).
5.3 Granskning och omdömen under/efter beredningsgruppsmötet
samt beredningsgruppens gemensamma yttrande
För varje ansökan ska beredningsgruppen lämna ett slutligt sammanvägt betyg, enligt ovan, på Vetenskapsrådet
gemensamma sjugradiga betygsskala.
Beredningsgruppens skriftliga yttrande
Under beredningsgruppsmötet utformas beredningsgruppens yttrande, som är slutprodukten av den
granskningsprocess som varje ansökan genomgår. Gruppyttrandet är därför ett mycket viktigt dokument och
utgör myndighetens beslutsunderlag i ärendet och skickas i ett senare skede till den sökande. Det är viktigt att
yttrandet är konsistent med betyget samt innehåller de klargöranden som kan behövas.
Förslaget till yttrande som skrivits in i Prisma innan beredningsgruppsmötet ligger till grund för det
slutgiltiga yttrandet. Förslaget till yttrande modifieras efter beredningsgruppens gemensamma bedömning av
ansökan. Föredraganden har vanligen uppdraget att skriva in gruppyttrandet i Prisma senast en vecka efter
avslutat beredningsgruppsmöte.
De fyra baskriterierna är tänkta att återge en ansökans ”kvalitetsprofil”. De ska därmed tjäna som bedömning
av enskilda komponenter och inte som poäng som summeras mekaniskt till det sammanvägda betyget för
ansökans vetenskapliga kvalitet. Betyget kan alltså inte vara ett medelvärde eller en summering av
delbedömningarna.
Yttrandena skrivs på svenska eller engelska.
Beredningsgruppens ordförande går igenom och forskningssekreteraren godkänner yttrandena i Prisma, men
har inte till uppgift att göra omfattande redigeringar. Ordföranden ansvarar för att de ansökningar som
16
diskuterats på ett beredningsmöte har ett yttrande som återspeglar beredningsgruppens diskussion samt att de
skriftliga motiveringarna motsvarar betygen.
Några vägledande frågor
Beredningsgruppen bör särskilt beakta att följande finns kommenterat i yttrandet:
- Nytänkande och originalitet
Användning och tillämpning av nya och befintliga metoder.
 Har projektet potential att på ett väsentligt sätt flytta fram gränserna för forskningsområdet?
 Innehåller projektet helt nya sätt och metoder att närma sig vetenskapliga frågeställningar?
 Genererar eller utforskar projektet nya forskningsområden?
- Projektets vetenskapliga kvalitet
Styrkor och svagheter i projektets frågeställning och metodik inklusive potential för framtida vetenskaplig
verksamhet.
 Är det föreslagna projektet relevant vad gäller de vetenskapliga frågeställningarna, de föreslagna lösningarna
och i relation till forskningsfronten på området?
 Är den föreslagna forskningen vetenskapligt betydelsefull?
 Är valet av forskningsmetod, tillgången till utrustning och forskningsinfrastruktur adekvat för projektets
inriktning?
- Sökandes kompetens
Vetenskapliga kvalifikationer och kompetens i relation till det föreslagna projektet.
 Har den sökande tillräcklig vetenskaplig kompetens inom området som ansökan gäller?
 Sett till projektet som helhet finns potential och vetenskaplig kompetens som krävs för att genomföra
forskningsuppgiften?
- Genomförbarhet
En bedömning av det föreslagna projektets genomförbarhet.
- Internationalisering och forskningsmiljö
En bedömning av möjligheterna för den sökande att vid den utländska värdinstitutionen utveckla sin kompetens
som forskare.
Generella råd och rekommendationer
 Yttrandet är främst till för den sökande och ska hjälpa denne att förstå grunderna för beredningsgruppens
kvalitetsbedömning och rekommendationer. Det är därför viktigt att sakligt analysera ansökans huvudsakliga
styrkor och svagheter.
 Normalt finns sällan skäl att i yttrandet skriva omfattande referat om den sökande eller om den forskning
som beskrivs i ansökan.
 Innehållet snarare än textens omfattning är väsentligt. Alltför summariska beskrivningar kan dock försvåra
för den sökande att förstå beredningsgruppens rekommendation.
 Kvantifierbara data, exempelvis exakt antal publikationer, liksom bibliometriska mått ska undvikas i
yttrandet.
 Förslag till finansieringsbelopp ska inte anges i yttrandet, inte heller rekommendationer om att avslå eller
bevilja en ansökan.
17
 Om avvikelser från de generella instruktionerna för ansökan (till exempel forskningsplanens längd) vägts in i
bedömningen av ansökan kan detta kommenteras i yttrandet.
 Yttrandet avges från hela beredningsgruppen och ska därför inte referera till den individuelle granskaren
(”Jag anser…”, ”Enligt min åsikt...” etcetera).
 Kommentarer om att en ansökan inte hör hemma i eller passar för beredningsgruppen, eller Vetenskapsrådet,
ska inte förekomma i yttrandet.
18
6. ANVÄNDARSTÖD TILL PRISMA
För information om Prisma, se ”Prisma användarstöd” som återfinns här.
19
7. KONTAKTUPPGIFTER TILL PERSONAL VID
VETENSKAPSRÅDET
E-postadresser har formatet fornamn.efternamn@vr.se.
Humaniora och samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, genus, samt konstnärlig forskning (Internationell
postdok HS, U, KF 2; IPD-HSUKF2):
Katayon Amini 08-546 44 026
Lucas Pettersson 08-546 44 277
Medicin och hälsa (Internationell postdok MH 2; IPD-MH2):
Emilie Sörås Antila 08-546 44 011
Anna Vallstedt Haeger 08-546 44 269
Naturvetenskap och teknikvetenskap (Internationell postdok NT 2; IPD-NT2):
Sung-Za Ödelycke 08-546 44 307
Winnie Birberg 08-546 44 252
20
BILAGA 1. UTLYSNINGSTEXT INTERNATIONELL
POSTDOK HÖSTEN 2015
Internationell postdok








Villkor för bidraget
Så här ansöker du
Vad ska ansökan innehålla?
Registrera ansökan
Bedömning
Beslut
När och hur ska ansökan lämnas in?
Kontakt
Syftet med bidraget är att ge dig som nydisputerad forskare med doktorsexamen från svenskt
universitet möjlighet att forska utomlands.
Villkor för bidraget
Om ansökan inte uppfyller villkoren för eller avviker från instruktionerna för det sökta bidraget så kan
ansökan komma att avvisas och därmed inte behandlas.
Vem kan söka?
Internationell postdok söks av dig som enskild forskare. Du ska ha doktorsexamen från svenskt universitet
eller från European University Institute (EUI).
För att kunna söka internationell postdok ska din doktorsexamen vara högst 2 år gammal, det vill säga
avlagd högst 24 månader före den sista ansökningsdagen för denna utlysning. Det examensdatum som vi
utgår från är det datum då du har uppfyllt alla krav för fullgjord examen, exempelvis obligatoriska kurser,
disputation och godkänd doktorsavhandling. Du kommer inte att kunna slutföra din ansökan om din
doktorsexamen är äldre än två år.
Om din doktorsexamen är äldre går det ändå att söka om det finns anledningar till avräkningsbar tid som
är godkända enligt Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets godkända anledningar är föräldraledighet,
förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer, plikttjänstgöring inom
totalförsvaret, sjukdom (egen eller vård av nära anhörig), allmäntjänstgöring (AT), samt
vidareutbildning/specialisttjänstgöring för kliniskt verksamma yrkeskategorier (de två sistnämnda skälen
kan uppgå till max 24 månader vardera). Observera att vi inte godkänner arbetslöshet, semester och
övriga anställningar som avräkningsbar tid.
21
Om du vill åberopa avräkningsbar tid måste du specificera godkänd anledning och omfattning i din
ansökan under Beskrivande information (se nedan).
Vi utför stickprovskontroller och kan komma att begära in intyg som styrker dina angivna skäl till
avräkningsbar tid.
Medverkande forskare
I denna ansökan kan du inte inkludera medverkande forskare i ditt projekt. Beskriv dina
samarbetspartners och deras roller i forskningsplanen (se anvisningar nedan).
Bidragsperiod
Bidragstiden är 18–36 månader med start 1 januari 2016. Minst två tredjedelar av bidragstiden ska
tillbringas utomlands. Denna tid kan dock delas upp i flera kortare perioder.
Första utbetalning av beviljat bidrag sker tidigast i januari 2016.
Kostnader och bidragsbelopp
Bidragsbeloppet är en schablon om 1 050 000 kronor per år vilket avser 900 000 kronor för dina
lönekostnader och 150 000 kronor för forskningsomkostnader som rör din vistelse eller den forskning du
kommer bedriva (exempelvis förbrukningsmaterial, resor och publiceringskostnader). Bidragsbeloppet
inkluderar ersättning för indirekta kostnader. Schablonbelopp som avser lönekostnader inkluderar även
lagstadgade arbetsgivaravgifter.
Vetenskapsrådet förutsätter att medelsförvaltaren som ansvarig arbetsgivare täcker eventuella kostnader
utöver det erhållna schablonbidraget.
Antal bidrag och ansökningar
Vilka bidrag kan jag söka samtidigt?
Du får endast lämna in en ansökan i denna utlysning av Internationell postdok.
Vetenskapsrådets övriga restriktioner för vilka bidrag du kan söka under samma år framgår av tabellen
nedan.
Vad kan jag söka om jag har ett pågående bidrag?
Vetenskapsrådet har restriktioner för vilka bidrag du kan söka samtidigt som du är projektledare för ett
pågående bidrag. Med pågående bidrag menar vi ett tidigare beviljat bidrag med bidragsperiod
22
(utbetalningsperiod från Vetenskapsrådet) som helt eller delvis överlappar perioden du nu ansöker om.
Notera att dispositionstiden, det vill säga tiden som du kan disponera bidraget, normalt är längre än
bidragsperioden. Kontrollera din ”underrättelse om beslut” från Vetenskapsrådet om du är osäker på vad
som gäller för ditt bidrag.
Se tabellen nedan för ytterligare information om vad du kan söka om du har ett pågående bidrag.
Förvaltning
Bidraget förvaltas av ett svenskt universitet eller högskola eller någon annan svensk offentlig organisation
som uppfyller Vetenskapsrådets krav på medelsförvaltare. Om din organisation inte redan är en godkänd
medelsförvaltare måste den ansöka om att bli detta genom att skapa ett organisationskonto
som ska
godkännas av Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet kräver att ekonomisk slutredovisning ska lämnas in inom angiven tid för alla bidrag som
finansieras av oss. Vi kommer därför att kontrollera att samtliga ekonomiska redovisningar för dina
eventuella avslutade bidrag är inlämnade. Skulle en ekonomisk slutredovisning saknas, kommer den
aktuella ansökan att avvisas. Om du är osäker på om alla slutredovisningar är inlämnade ska du kontakta
medelsförvaltaren.
Arbetsgivarförhållanden och anställningsvillkor
Du ska som bidragsmottagare vara anställd av medelsförvaltaren under hela bidragsperioden, om inte
Vetenskapsrådet, medelsförvaltaren och eventuell annan arbetsgivare kommer överens om något annat.
Medelsförvaltaren beslutar om anställningsform, lön och anställningsvillkor. Du förutsätts dock vara
anställd på heltid under bidragsperioden. Du kommer alltså att vara anställd och betala skatt i Sverige
under din utlandsvistelse. Du behöver inte vara anställd vid ansökningstillfället. Genom att signera
ansökan i Prisma (se nedan) bekräftar medelsförvaltaren sitt åtagande.
Så här ansöker du
Du ansöker elektroniskt i Prisma , som är Vetenskapsrådets nya ansökningssystem. För att kunna
ansöka måste ditt lärosäte ha godkänts som medelsförvaltare och skapat ett organisationskonto i Prisma.
Användarstöd för Prisma
Instruktionerna för ansökan nedan följer hur ansökningsformuläret i Prisma är utformat. För att
tillgodogöra dig instruktionerna uppmanar vi dig därför att parallellt som du läser texten orientera dig i
formuläret. För de flesta moment finns i Prisma användarstöd
som beskriver hur du ska göra, samt svar
på vanliga frågor . Vi uppmanar dig att ta del av dessa när du skriver din ansökan.
23
Skapa personkonto i Prisma
Innan du ansöker måste du skapa ett personligt konto i Prisma
där dina personuppgifter sparas. Du kan
även lägga in cv-uppgifter och publikationer för framtida bruk. Du behöver bara lägga in informationen en
gång, och kan därefter komplettera eller ändra den vid behov.
Notera att i denna utlysning hämtar du enbart in uppgifter om forskarutbildning från ditt personliga
konto i Prisma. Fullständigt cv och publikationslista bifogas separat i PDF-format.
De ansökningar du registrerar i Prisma kopplas till ditt konto. Tänk på att skapa ditt personliga konto i god
tid. Även eventuella medverkande administratörer måste skapa ett personligt konto i Prisma och före sista
ansökningsdag även godkänna sin medverkan i ansökan. Om din arbetsgivare är ansluten till SWAMID
kan du använda samma inloggningsuppgifter i Prisma som du använder på din arbetsplats.
För att kunna lägga upp ett konto i Prisma behöver du ett forskar-id från ORCID. ORCID är en digital
identifikation kopplad till ett internationellt register för forskare och obligatoriskt i Prisma. Har du ännu inte
skapat ett forskar-id gör du det på ORCID:s webbplats
(länk finns också i Prisma). Notera att
publikationer i ORCID inte kopplas till Prisma.
Språk
Utländska experter används i den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna. För att säkerställa att
bedömningen sker på ett likvärdigt och effektivt sätt ber vi dig att skriva din ansökan på engelska.
Text
Du skapar din ansökan i Prisma genom att fylla i textfält, ange val i rullgardinsmenyer, hämta in
information från ditt personliga konto, samt bifoga de bilagor som efterfrågas.
Vissa textfält går att formatera, vilket innebär att du kan formatera typsnitt och teckenstorlek och infoga
vissa tabeller, formler och symboler. Om du har skrivit texten på förhand i Microsoft Word kan du även
välja att använda en funktion för att klistra in den med bibehållen formatering. Bilder kan dock inte infogas
i textfälten.
Alla fria textfält har begränsningar för antal tecken. Ansökningssystemet säger ifrån om du försöker
registrera en ansökan med för stort antal tecken i ett textfält, liksom om obligatoriska uppgifter saknas
eller behöver korrigeras i ansökan.
Signering
Både du som sökande och en behörig företrädare för medelsförvaltaren ska signera ansökan elektroniskt i
Prisma. Se mer information under Registrera ansökan.
24
Kom ihåg att förhandsgranska din ansökan innan du registrerar den!
Vad ska ansökan innehålla?
Du ansvarar för att ansökan är fullständig, det vill säga att ansökningsformuläret är korrekt ifyllt och att all
efterfrågad information är angiven enligt instruktionerna. Lämna bara in material som vi uttryckligen frågar
efter. Vi godkänner inte kompletteringar efter sista ansökningsdatum, bortsett från sådana som vi ber om.
Om du som sökande inte uppfyller villkoren för det sökta bidraget eller inte följer instruktionerna så kan det
antingen vägas in i bedömningen eller så kan din ansökan komma att avvisas och därmed inte behandlas.
Ansökan, som vi ber dig skriva på engelska, ska innehålla all obligatorisk samt eventuell övrig information
under respektive flik i ansökningsformuläret (obligatorisk information är i Prisma markerad med asterisk;
*):










Beskrivande information
Forskningsplan
Budget och forskningsresurser
Cv och publikationer (som PDF)
Bilagor
Medelsförvaltare
Beredningsgrupper
Medverkande (i denna utlysning endast administratörer)
Cv (endast forskarutbildning anges här)
Publikationer (observera att fliken inte är aktuell i denna utlysning och ska alltså lämnas tom)
Under fliken Registrerasignerar du som sökande ansökan genom att registrera den. Observera att alla du
bjudit in att medverka i din ansökan måste acceptera inbjudan innan du kan registrera ansökan (annars
måste inbjudan tas bort). För att ansökan ska betraktas som fullständig och gå vidare i
granskningsprocessen krävs också att företrädaren för medelsförvaltaren signerar ansökan (se under
Registrera ansökan nedan).
Läs mer nedan om vilken information du ska fylla i under respektive flik i Prisma.
Beskrivande information
Ange en svensk och en engelsk projekttitel, projekttid (antal månader), samt klassificeringar (nyckelord
och tillhandahållna SCB-koder) för projektet. Markera även under Ämnesområde vilket av våra
ämnesområden din ansökan rör. Under Beskrivande information fyller du även i eventuell avräkningsbar
tid, Abstract och Populärvetenskaplig beskrivning, se nedan.
Avräkningsbar tid
25
Ange eventuella uppehåll i din aktiva forskningstid som orsakats av någon av Vetenskapsrådets godkända
anledningar. Uppehållet ska anges beräknat som heltid och avrundat uppåt till hela kalendermånader. För
information om vad som räknas som godkända anledningar, se under rubriken Vem kan söka? ovan.
Abstract
Sammanfattningen av forskningsplanen ska innehålla en kort beskrivning av




vad som ska göras
hur forskningen ska utföras: projektorganisation, tidplan och vilka vetenskapliga metoder som ska
användas
vad som är viktigt med den planerade forskningen
mervärdet av att din forskning bedrivs vid vald värdinstitution i utlandet.
Texten ska ge en snabb orientering om forskningens syfte och genomförande. Skriv så att även personer
med annan forskningsinriktning kan ta del av informationen.
Redogörelsen får omfatta högst 1500 tecken inklusive mellanslag. Till din hjälp finns en räknare under
textfältets nedre kant till höger.
Populärvetenskaplig beskrivning
Beskriv projektet populärvetenskapligt, så att även den som inte är insatt i ämnet har möjlighet att förstå.
Beskriv vad som ska göras och varför samt förklara på vilket sätt den nya kunskapen kan vara
betydelsefull.
Den populärvetenskapliga beskrivningen är ett viktigt verktyg när vi informerar om forskning som
Vetenskapsrådet finansierar. Om vi beviljar din ansökan, förbehåller vi oss rätten att använda
beskrivningen för informationsändamål.
Observera att den populärvetenskapliga beskrivningen måste skrivas på svenska, till skillnad från resten
av ansökan.
Redogörelsen får omfatta högst 4500 tecken inklusive mellanslag. Till din hjälp finns en räknare under
textfältets nedre kant till höger.
Mottagande land
Ange i vilket land och vid vilket utländskt lärosäte och institution du kommer att spendera utlandsvistelsen.
Forskningsplan
Etiska överväganden
26
Redovisa etiska frågor som projektet aktualiserar och redogör för hur de behandlas i forskningsarbetet.
Om inga etiska frågor är aktuella anger du detta. Ange även om hantering av persondata, djur- eller
humanförsök ingår i projektet.
Forskningsplan
Här bifogar du din forskningsplan i PDF-format. Observera att bilagan endast kan utgöras av en fil om
högst 10 MB. Forskningsplanen ska bestå av en kortfattad men komplett beskrivning av
forskningsuppgiften, högst åtta A4-sidor i Times New Roman, teckenstorlek 12, referenser inkluderade.
Fokus för forskningsplanen ska vara framåtblickande.
Vi ber dig att skriva forskningsplanen liksom övriga delar av ansökan, förutom den populärvetenskapliga
beskrivningen, på engelska.
Följande information måste finnas med i forskningsplanen under separata rubriker i denna ordning:






Syfte och mål (Purpose and aims). Redogör för övergripande syfte och specifika mål för
forskningsprojektet.
Områdesöversikt (Survey of the field). Gör ett sammandrag av din egen och andras forskning
och tidigare resultat inom forskningsområdet. Ange nyckelreferenser.
Projektbeskrivning (Project description). Beskriv teori, metod, tidplan, genomförande och
projektorganisation för ditt projekt.
Betydelse (Significance). Redogör för projektets betydelse för forskningsområdet.
Preliminära resultat (Preliminary results). Beskriv eventuella egna försök och förstudier inom
forskningsområdet.
Resultat (Results). Beskriv vilka resultat du förväntar dig av projektet.
Redovisa följande under en särskild rubrik om du anser det vara relevant för din ansökan:


Utrustning (Equipment). Beskriv den basutrustning för projektet som du och den grupp du
kommer att arbeta i kan disponera.
Övriga bidrag (Other grants). Om du avser att söka fler bidrag eller har pågående bidrag från
Vetenskapsrådet, ska relationen mellan projekten förtydligas. Motivera även varför du skickar in
ytterligare en eller flera ansökningar.
Budget och forskningsresurser
Bidraget är ett schablonbelopp och du behöver därför inte fylla i någon sökt budget i
ansökningsformuläret. Schablonbeloppet anges automatiskt i formuläret, baserat på sökt bidragstid.
Cv och publikationer
Här bifogar du till respektive fält den bilaga som ska ingå (i PDF-format). Observera att varje bilaga endast
kan utgöras av en fil om högst 10 MB. Om bilagan består av flera dokument måste du alltså sammanfoga
dessa till en fil.
27
Cv
Bifoga ditt cv, omfattande maximalt två A4-sidor. Publikationslista redovisar du separat.
Specificera enligt de här numrerade rubrikerna i denna ordning (de punkter som eventuellt inte är aktuella
för dig lämnar du tomma):
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Högskoleexamen (Higher education qualification(s)): år, ämnesområde och lärosäte.
Doktorsexamen (Doctoral degree): år, disciplin/ämnesområde, lärosäte, avhandlingens titel
samt handledare.
Postdoktorsvistelser (Postdoctoral positions): år och placering.
Nuvarande anställning (Current position): förordnandetid, andel forskning i anställningen.
Tidigare anställningar (Previous positions and periods of appointment): typ av anställning
och förordnandetider.
Handledning (Supervision): studenter och/eller doktorander som du varit handledare för; namn
och år.
Uppehåll i forskningen (Interruption in research). Här har du möjlighet att redogöra för
eventuella längre uppehåll i din aktiva forskningstid som påverkat dina meriteringsmöjligheter,
exempelvis med anledning av föräldraledighet, allmän- eller specialisttjänstgöring för kliniskt
verksamma yrkeskategorier, förtroendeuppdrag eller andra skäl av motsvarande karaktär. Ange
omfattning av respektive uppehåll. Notera dock att formell avräkningsbar tid enbart baseras på de
godkända anledningar som du angivit tidigare i formuläret (se under Beskrivande information ovan).
Eventuell övrig information av betydelse för ansökan (Other information of relevance to
the application).
Publikationer
Bifoga din publikationslista för de åtta senaste åren där de fem publikationer som är viktigast för projektet
markerats med asterisk (*). Sortera publikationerna under numrerade rubriker i denna ordning:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Fackgranskade originalartiklar (Peer-reviewed original articles)
Fackgranskade konferensbidrag (Peer-reviewed conference contributions), vars resultat
inte finns i andra publikationer.
Monografier (Monographs)
Forskningsöversiktsartiklar (Research review articles)
Böcker och bokkapitel (Books and book chapters)
Patent (Patents), ange datum för registrering.
Egenutvecklade allmänt tillgängliga datorprogram eller databaser (Open access computer
programs or databases you have developed)
Populärvetenskapliga artiklar/presentationer (Popular science articles/presentations)
Observera! Inkludera endast artiklar eller motsvarande som är publicerade eller accepterade för
publicering.
Bilagor
Här bifogar du till respektive fält de bilagor som efterfrågas. Bilagorna ska bifogas i PDF-format.
Observera att varje bilaga endast kan utgöras av en fil om högst 4 MB vardera. Om bilagan ska utgöras
av flera dokument måste du alltså sammanfoga dessa till en fil.
Inbjudan från medelsförvaltaren
28
Bifoga en inbjudan från den svenska institutionen där du kommer att vara anställd, omfattande totalt högst
två A4-sidor, som visar att du är välkommen att bedriva din planerade forskning där.
Inbjudan ska vara ställd till dig som sökande och innehålla:



en beskrivning av aktuell forskargrupps nuvarande forskning och sakkunskap
en beskrivning av din framtida roll i forskargruppen
datum för när din anställning vid den svenska institutionen planerar att börja och sluta.
Genom signeringen av ansökan i Prisma bekräftar medelsförvaltaren detta åtagande.
Inbjudan från värdinstitution i utlandet
Bilagan ska innehålla uppgifter om värdinstitutionen i utlandet samt en inbjudan från denna värdinstitution.
Du ska lämna uppgifterna och inbjudan på totalt högst två A4-sidor. Det får vara totalt högst 2 A4-sidor per
inbjudan i det fall du kommer att vistas vid fler än en värdinstitution i utlandet.


Ange tidsperioden/-perioderna för din vistelse vid den utländska värdinstitutionen.
Ange kontaktperson vid värdinstitutionen i utlandet (förnamn, efternamn, telefonnummer samt epostadress). Ange även värdinstitutionens fakultet samt postadress (i ordningen universitet/institut,
institution och adress).
Bifoga en formell inbjudan från den utländska värdinstitutionen som visar att du är välkommen att bedriva
din planerade forskning där. Inbjudan ska vara ställd till dig som sökande. Den ska skrivas på officiellt
brevpapper, vara undertecknad av prefekt eller motsvarande för värdinstitutionen i utlandet där
forskningen kommer att bedrivas och inkludera namnförtydligande.
Inbjudan ska innehålla:




en presentation av värdinstitutionen
en beskrivning av aktuell forskargrupps nuvarande forskning och sakkunskap
forskargruppens motiv för att ta emot dig
din roll i forskargruppen.
Beskrivning och motivering
Bifoga en beskrivning och motivering omfattande totalt högst en A4-sida.


Beskriv hur forskningen vid värdinstitutionen i utlandet förhåller sig till forskningen vid den svenska
institutionen.
Motivera ditt val av värdinstitution i utlandet och beskriv dina möjligheter att utveckla din
kompetens som forskare.
Medelsförvaltare
Ange medelsförvaltare och hemvist för projektet. Medelsförvaltare är den organisation i Sverige som
förvaltar medlen för ett beviljat projekt och ansvarar för detta enligt aktuella villkor. Vanligtvis motsvarar
29
medelsförvaltare och hemvist det universitet eller lärosäte respektive den institution i Sverige där du som
projektledare är anställd.
För att du ska kunna knyta din ansökan till en medelsförvaltare måste organisationen ha ett godkänt konto
i Prisma. Kontakta din medelsförvaltare och be den ansöka om ett organisationskonto hos
Vetenskapsrådet om ett sådant inte redan finns.
Om din hemvist saknas, kontakta organisationskontoansvarig för din medelsförvaltare. Du kommer inte att
kunna slutföra registrering av din ansökan om hemvist saknas.
Beredningsgrupper
Föreslå den beredningsgrupp eller de beredningsgrupper (i prioriteringsordning) som du vill ska
genomföra den vetenskapliga granskningen av din ansökan. Den slutliga placeringen av ansökan görs av
Vetenskapsrådet.
Beredningsgrupper
Medverkande
Här kan du som ansöker om bidrag bjuda in medverkande administratörer till ansökan. Medverkande
administratör är en person som inte deltar i projektet men som kan hjälpa sökande att lägga in och
redigera information. Observera att i denna ansökan kan du inte inkludera medverkande forskare.
Du kan bjuda in medverkande administratörer som ännu inte har ett konto i Prisma, men för att de ska
kunna medverka i arbetet med ansökan måste samtliga registrera egna personliga konton.
Observera att alla du bjudit in att medverka i din ansökan måste acceptera inbjudan innan du kan
registrera ansökan. Obesvarade inbjudningar måste accepteras eller tas bort innan ansökan kan
registreras.
Cv
Utöver att bifoga ditt cv som PDF under fliken Cv och publikationer (se instruktioner ovan), måste du även
hämta in uppgifter om forskarutbildning från ditt personliga konto i Prisma här under fliken Cv. Detta är
den enda obligatoriska uppgiften under denna flik.
Du kan ange övriga cv-relaterade uppgifter i ditt personliga konto i Prisma, men i denna utlysning kan du
inte hämta in dessa till ansökan. Om du sparar informationen i ditt konto kan den dock användas i
eventuella framtida ansökningar till Vetenskapsrådet, Forte eller Formas.
30
Registrera ansökan
Under denna flik framgår eventuella valideringar som förhindrar att ansökan kan registreras, exempelvis
saknad obligatorisk information eller överskridande av teckenbegränsningar i textfält. Validering görs dock
inte på själva innehållet.
När du som projektledare registrerar ansökan så signeras den. Den registrerade ansökan hittar du
därefter i ditt personliga Prismakonto under menyvalet Ansökningar under fliken Ansökningar och bidrag.
Ansökan ska förutom av dig som sökande även signeras av behörig företrädare för medelsförvaltaren.
Företrädaren är vanligtvis prefekten vid den institution där forskningen ska bedrivas men beror på vilken
organisationsstruktur som din medelsförvaltare har upprättat. Din registrerade ansökan går automatiskt
vidare för signering av medelsförvaltaren efter att utlysningen har stängt.
Signeringen av den sökande innebär en bekräftelse av att:



uppgifterna i ansökan är korrekta och följer Vetenskapsrådets instruktioner
bisysslor och kommersiella bindningar har redovisats för medelsförvaltaren och att det där inte
framkommit något som strider mot god forskningssed
nödvändiga tillstånd och godkännanden finns vid projektstart, exempelvis avseende etikprövning.
Signeringen av medelsförvaltaren innebär en bekräftelse av att:



den beskrivna forskningen, anställningen och utrustningen kan beredas plats inom institutionen
under den tid och i den omfattning som anges i ansökan
institutionen godkänner kostnadsberäkningen i ansökan
projektet bedrivs i enlighet med svensk lagstiftning.
Ovanstående punkter ska ha diskuterats mellan parterna innan företrädaren för medelsförvaltaren
godkänner och signerar ansökan.
Kom ihåg! Senast en vecka efter sista ansökningsdatum ska behörig företrädare för
medelsförvaltaren ha signerat din ansökan i Prisma.
Bedömning
Den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna görs av aktiva forskare. Forskarna bedömer
ansökningarna i konkurrens med övriga ansökningar utifrån Vetenskapsrådets bedömningskriterier.
Så här bedöms din ansökan
Vetenskapsrådets jävshantering
Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi
31
Beslut
I december 2015 publicerar vi beslut om bidragsfinansiering på Vetenskapsrådets webbplats. Därefter
publiceras underrättelse om beslut och yttrande till ditt personliga konto i Prisma.
Första utbetalning av beviljat bidrag sker tidigast i januari 2016.
När och hur ska ansökan lämnas in?
Registrera din färdigställda ansökan i ansökningssystemet Prisma senast klockan 14.00 onsdagen den
9 september. Fram till dess utlysningen har stängt kan en registrerad ansökan avregistreras och vid
behov ändras och registreras på nytt.
När utlysningen har stängt klockan 14.00 den 9 september slutregistreras din ansökan automatiskt och får
ett diarienummer. Observera att behörig företrädare för medelsförvaltaren ska ha signerat ansökan i
Prisma senast en vecka (sju kalenderdagar) efter sista ansökningsdatum för att din ansökan ska gå vidare
i granskningsprocessen. Signeringen av företrädare för medelsförvaltaren sker automatiskt inom den
organisationsstruktur som din medelsförvaltare har upprättat. Du får ett automatiskt besked per e-post när
ansökan är signerad av medelsförvaltaren.
Information om status på ansökan, diarienummer och signering av ansökan ser du på ditt konto under
fliken Ansökningar och bidrag.
Kontakt
Frågor om ansökans innehåll kan ställas via e-post till vrpostdok@vr.se eller per telefon via 08-546
44 054.
Tekniska frågor
Vi ber dig vänligen att i första hand konsultera Hjälpmenyn i Prisma för att ta del av instruktioner samt
frågor och svar
inklusive utförliga användarstöd
som beskriver de flesta momenten i Prisma.
Om du inte hittar svaret på din tekniska fråga i ovanstående material kan du kontakta vår tekniska
support. Notera att det kan dröja 1–2 arbetsdagar innan du får svar, beroende på aktuell belastning på vår
personal som bemannar supporten.
32
BILAGA 2. VETENSKAPSRÅDETS INSTRUKTION
Förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet
Till förordningen på Riksdagens webbplats.
33
BILAGA 3. KORT OM VETENSKAPSRÅDET
Vetenskapsrådet är Sveriges största finansiär av forskning. Myndigheten finansierar drygt en tiondel av
lärosätenas forskning; bara de direkta statsanslagen står för en större andel. Vetenskapsrådet ger stöd till
forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Till största delen handlar det om
grundforskning.
En betydande del av Vetenskapsrådets finansiering består av stöd till vetenskapliga projekt där forskare
själva formulerat frågeställningar och utarbetat metoder för att besvara dessa. För att underlätta forskares
karriärutveckling och deras möjligheter att röra sig inom forskarvärlden ger myndigheten också karriärstöd.
Dessutom finansieras forskningsinfrastruktur, forskningsmiljöer, forskarskolor, olika former av samverkan
samt Sveriges medlemskap i flera internationella organisationer och större forskningsanläggningar.
Förutom forskningsfinansiering, ansvarar Vetenskapsrådet också för kommunikation om forskning och
forskningsresultat. Myndigheten har även i uppgift att göra forskningspolitiska analyser, ge regeringen råd i
forskningspolitiska frågor och att utvärdera forskning.
Vetenskapsrådets vision för verksamheten är att ha en ledande roll för att utveckla svensk forskning av
högsta vetenskapliga kvalitet och därmed bidra till samhällets utveckling.
6,4 miljarder till forskning 2014
Under 2014 utbetalade Vetenskapsrådet 6,4 miljarder kronor i stöd till i huvudsak grundforskning inom
samtliga vetenskapsområden. En stor del av forskningsstödet går till projekt som har föreslagits av forskarna
själva, så kallad forskarinitierad forskning.
Stöd fördelat på grupper av stödformer 2014 (totalt 6 390 miljoner kronor).
Figur 2. Fördelning av stödformen projektstöd 2014 (totalt 2 766 miljoner kronor).
34
Sakkunniggranskning
Vetenskapsrådet förordar sakkunniggranskning (peer review) som den bästa metoden att bedöma vetenskaplig
kvalitet. Forskarsamhällets förtroende för Vetenskapsrådet bygger på att granskningen genomförs på ett
kunnigt, sakligt, opartiskt och transparent sätt.
Sammanlagt medverkade 815 forskare som ledamöter i beredningsarbetet år 2014. 40 procent av dessa
beredningsgruppsledamöter var knutna till lärosäten utanför Sverige.
Vetenskapsrådets styrning och organisation
Vetenskapsrådet är en myndighet under utbildningsdepartementet. Vetenskapsrådet leds av en styrelse med en
generaldirektör som myndighetschef.
Vetenskapsrådets styrelse har ett övergripande ansvar för den samlade verksamheten och beslutar i
principiella och strategiska forskningsfrågor inom de ramar som riksdag och regering har angett. Sex av
ledamöterna utses genom val i en elektorsförsamling, som i sin tur är utsedd av universitet och högskolor.
Ordföranden och övriga två styrelseledamöter, utses av regeringen.
Under styrelsen lyder ämnesråden för humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa respektive
naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för forskningens infrastrukturer och kommittéerna för
utbildningsvetenskap, konstnärlig forskning respektive utvecklingsforskning. Dessutom finns kommittéer för
klinisk behandlingsforskning och för nationell samordning av kliniska studier.
Merparten av ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer utses av forskarsamhället. Precis som vid valet av
styrelseledamöterna sker detta genom elektorsval. En del ledamöter utses av Vetenskapsrådets styrelse och
ytterligare några av regeringen.
Generaldirektören svarar inför styrelsen för att den löpande verksamheten bedrivs enligt givna direktiv och
riktlinjer. Myndigheten har cirka 170 anställda. Vid Vetenskapsrådet finns fyra avdelningar: avdelningen för
forskningsfinansiering, avdelningen för forskningspolitik, avdelningen för forskningens infrastruktur samt
kommunikationsavdelningen.
35
BILAGA 4. ALLMÄNNA RIKTLINJER FRÅN
VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE TILL ÄMNESRÅD,
RÅD OCH KOMMITTÉER INFÖR
BEREDNINGSARBETET 2015
VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE PROTOKOLL NR. 1, 2015,
BILAGA 1
Dessa allmänna riktlinjer är även tillämpliga i beredningsarbetet med ansökningar om Vetenskapsrådets bidrag
till Internationell postdok.
Till riktlinjerna på vr.se.
36
BILAGA 5. VETENSKAPSRÅDETS
JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI
BESLUTAD AV VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE 2014-04-10, PROTOKOLL NR. 2, 2014, BILAGA 2.
Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete
Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Strategin för att
utföra denna uppgift är att sträva efter jämställdhet i hela myndighetens verksamhet. Vetenskapsrådet ställer
upp följande operationella mål.
Vetenskapsrådet ska
1) uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper,
2) vidmakthålla att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar
kvinnors och mäns andelar bland de potentiellt sökande forskarna,
3) ha samma beviljandegrad1 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till
kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen,2
4) inkludera ett jämställdhetsperspektiv i varje analys och utvärdering där så är möjligt,
5) integrera jämställdhetsperspektivet i myndighetens externa kommunikation.
Styrelsen har ansvaret för att Vetenskapsrådets strategi genomförs. För att målen ska uppnås krävs insatser av
hela myndigheten, inklusive ämnesråd, råd och kommittéer.3 Där inget annat anges, ansvarar generaldirektören
för att jämställdhetsarbetet drivs framåt.
Inledning
Denna strategi avser Vetenskapsrådets verksamhet som forskningsfinansiär. Arbetet med att åstadkomma
jämställdhet inom Vetenskapsrådet som myndighet behandlas i en särskild likabehandlingsplan.
Vetenskapsrådets huvuduppgift är att fördela forskningsstöd till den forskning som har högst vetenskaplig
kvalitet och som bäst främjar förnyelse. För att klara denna uppgift krävs att bedömningen av ansökningar sker
på ett sakligt sätt. I en saklig bedömning ingår att den ska vara könsneutral; Vetenskapsrådet ska stödja de allra
bästa forskarna oavsett om de är kvinnor eller män.
Vetenskapsrådet utgår från att forskningskapacitet finns i samma utsträckning hos båda könen.
Vetenskapsrådet har vidare som utgångspunkt att forskningen gagnas av att både kvinnor och män deltar och
bidrar med sin kompetens och sina erfarenheter.
Jämställdhet är också en rättvisefråga. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forska och göra
karriär som forskare.
För att uppnå jämställdhet inom Vetenskapsrådets verksamhetsområde krävs långsiktigt och uthålligt arbete
och kontinuerlig uppmärksamhet på att vunna framsteg i jämställdhetshänseende inte går förlorade.
Myndigheten ska fortlöpande följa upp och analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv samt vidta
1 Med beviljandegrad för kvinnor respektive män menas andelen beviljade ansökningar av samtliga inkomna ansökningar från kvinnor respektive män.
2 Måluppfyllelsen måste självfallet bedömas med avseende på ett tillräckligt stort antal beslut.
3 Här avses ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, ämnesrådet för medicin och hälsa, ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för
forskningens infrastrukturer, utbildningsvetenskapliga kommittén, kommittén för konstnärlig forskning, kommittén för utvecklingsforskning och kommittén för
klinisk behandlingsforskning.
37
nödvändiga åtgärder med anledning av resultaten. Vetenskapsrådet ska också informera om
jämställdhetsarbetet.
Därutöver ska Vetenskapsrådet ägna uppmärksamhet åt hur genusforskningens resultat kan bidra till att
förbättra jämställdheten i myndighetens verksamhetsområde.
Lagar, förordningar och regleringsbrev
Jämställdhet mellan kvinnor och män tas upp i det juridiska regelverket, t.ex. i regeringsformen 1 kap. 2 §,
diskrimineringslagen (2008:567), högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100).
Statsmakternas jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
och sina egna liv4. Detta övergripande mål har fyra delmål: (i) en jämn fördelning av makt och inflytande,
(ii) ekonomisk jämställdhet, (iii) jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, (iv) mäns våld
mot kvinnor ska upphöra. Vetenskapsrådets verksamhet och jämställdhetsstrategi berör främst de två första
delmålen.
I Vetenskapsrådets instruktion (2009:975) 1 § 14 stadgas att Vetenskapsrådet ska främja jämställdhet mellan
kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde. Måluppfyllelsen ska redovisas i Vetenskapsrådets
årsredovisningar i enlighet med de krav som fastställs av regeringen i regleringsbrev.
Processer för att nå målen
Vetenskapsrådet ska analysera sin verksamhet i ett jämställdhetsperspektiv och följa upp i vilken utsträckning
målen har uppnåtts. Detta ska ske årligen i samband med presentationen för styrelsen av utfallet av årets
allmänna utlysning och i samband med utarbetandet av årsredovisningen. Jämställdhetsfrågorna ska diskuteras i
styrelsen och i övriga delar av organisationen och behövliga åtgärder ska vidtas. Vidare ska en mer
övergripande jämställdhetsanalys göras vid slutet av styrelsens treåriga mandatperiod. När en ny styrelse
tillträder ska den se över jämställdhetsstrategin och vid behov besluta om förändring av strategin.
I det följande beskrivs närmare hur de uppsatta operationella målen ska nås.
1. Jämn könsfördelning i Vetenskapsrådets beredningsgrupper
”Vetenskapsrådet ska uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper” (mål 1).
I detta sammanhang anses jämn könsfördelning råda i en grupp när ingetdera könet utgör mindre än 40 % av
ledamöterna.
Innan beredningsgrupper tillsätts, ska könsfördelningen övervägas totalt sett och inte minst med avseende på
ordförandeposterna. Jämställdhetsarbetet ska vara långsiktigt. Det innebär bl.a. att inom vissa områden, där
kvinnor eller män är starkt underrepresenterade bland högskolans lärare och forskare, måste Vetenskapsrådet
vara uppmärksamt på att inte överutnyttja de fåtaliga kvinnorna respektive männen.
Om den föreslagna sammansättningen av en beredningsgrupp, respektive förslaget till
beredningsgruppsordföranden hörande till ett ämnesråd, råd eller kommitté, ligger utanför intervallet 40 % 60 % ska detta framgå av beslutsunderlaget. I underlaget ska det också finnas en motivering för avvikelsen, där
det anges vilka ansträngningar som gjorts för att få en jämn könsfördelning.
Även när andra grupper tillsätts och när beslut fattas om Vetenskapsrådets representation i externa nationella och
internationella organ ska jämställdhetsaspekten vägas in.
4 Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155).
38
2. Kvinnors och mäns sökaktivitet
”Vetenskapsrådet ska bevaka att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet
motsvarar kvinnors och mäns andelar bland potentiellt sökande forskare” (mål 2).
Såväl kvinnor som män ansöker för närvarande om forskningsstöd hos Vetenskapsrådet i en utsträckning som
motsvarar deras andel av dem som kan anses vara potentiellt sökande forskare. Om detta förhållande skulle
ändras framöver, kommer Vetenskapsrådet att aktivt arbeta för att få in fler ansökningar från det kön som är
underrepresenterat bland de sökande.
3. Samma beviljandegrad för kvinnor och män
”Vetenskapsrådet ska ha samma beviljandegrad5 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på
bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till bidragsformen”6
(mål 3).
Innan Vetenskapsrådet beslutar att införa en ny bidragsform eller göra en ny forskningssatsning ska effekterna
på jämställdheten analyseras och överväganden göras om några särskilda åtgärder är påkallade. Analysen ska
gälla jämställdheten dels vad gäller den totala nivån på forskningsstödet, dels uppdelat på bidragsform och
ämnesområde.
Vetenskapsrådets uppdrag att främja jämställdhet i sitt verksamhetsområde, liksom jämställdheten som en
kvalitetshöjande faktor bör betonas. Utlysningstexter, bedömningskriterier och beredningsformer ska övervägas
i ett jämställdhetsperspektiv.
Ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer och i beredningsgrupper ska delges Vetenskapsrådets
jämställdhetsstrategi. Beredningsgrupperna ska ges utbildning i jämställdhetsfrågor vid informationsmötena
inför beredningsarbetet. Även övriga sakkunniga ska delges strategin, som också ska finnas på engelska.
Vetenskapsrådets beredningshandböcker ska innehålla skriftliga anvisningar för beredningsgrupperna, där
följande uppmärksammas:
 att samtliga bedömningskriterier ska vara tydliga och explicita. När utlysningar sker, ska kriterierna
redovisas på Vetenskapsrådets hemsida tillsammans med anvisningarna för de sökande,
 att endast de "forskningsaktiva" åren ska beaktas vid bedömningen av den vetenskapliga produktionens
omfattning, vilket innebär att t.ex. tid för föräldraledighet, ledighet på grund av sjukdom eller andra liknande
omständigheter ska räknas bort.
Handläggarna i Vetenskapsrådet ska inför varje ny beredningsomgång gå igenom ovanstående anvisningar med
beredningsgrupperna.
Innan en beredningsgrupp fastställer sitt förslag till bidragsfördelning ska beviljandegraden i förslaget och
den genomsnittliga bidragsstorleken räknas ut för kvinnor respektive män.
Huvudsekreterarna ska föredra beredningsgruppernas förslag om bidragsbeslut i ett jämställdhetsperspektiv
för respektive ämnesråd, råd och kommitté och kommentera eventuella skillnader i beviljandegrad och
genomsnittligt bidragsbelopp mellan kvinnor och män. Dessa föredragningar ska ske innan ämnesråd, råd och
kommittéer fattar beslut. Till besluten ska bifogas respektive ämnesråds, råds och kommittés samlade
bedömning av resultatet i förhållande till Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Bedömningarna ska inkludera
ämnesrådets, rådets resp. kommitténs kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan,
5 Se not 1.
6 Se not 2.
39
samt en plan/strategi för att komma till rätta med dem. Varje ämnesråds, råds och kommittés samlade skriftliga
bedömning ska delges styrelsen.
I samband med generaldirektörens och ämnesrådens, rådens, och kommittéernas presentation för styrelsen av
utfallet av de årliga utlysningarna ska beviljandegraden för kvinnor respektive män anges för varje ämnesråd,
råd och kommitté och varje bidragsform. Bidragens genomsnittliga storlek ska också redovisas uppdelat på
kön. En sammanfattning av resultaten ska tas med i Vetenskapsrådets årsredovisning. Varje ämnesråds, råds
och kommittés presentation för styrelsen ska inkludera kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden
som nämns ovan samt en plan för att komma till rätta med skillnaderna.
4. Jämställdhetsperspektiv i analyser och utvärderingar
”Vetenskapsrådet ska inkludera ett jämställdhetsperspektiv i varje analys och utvärdering där så är möjligt”
(mål 4).
Ett jämställdhetsperspektiv ska ingå i varje utvärdering och analys där så är möjligt. Detta ska även gälla de
PM, remissvar, diskussions- och beslutsunderlag där så är relevant och möjligt. Direkta och eventuella indirekta
konsekvenser för jämställdheten ska diskuteras i varje analys och utvärdering. I de fall ett
jämställdhetsperspektiv inte bedöms relevant eller möjligt att inkludera ska detta särskilt motiveras.
Jämn könsfördelning ska alltid eftersträvas i utvärderingspaneler respektive då externa skribenter eller
experter anlitas.
En redogörelse för hur myndigheten nått upp till målet ska årligen föreläggas styrelsen.
5. Jämställdhetsperspektiv i extern kommunikation
”Vetenskapsrådet ska integrera jämställdhetsperspektivet i myndighetens externa kommunikation” (mål 5).
I myndighetens externa kommunikation ska jämställdhetsperspektivet integreras i samtliga
kommunikationskanaler; det ska, i relevanta sammanhang, tydligt framgå att Vetenskapsrådet arbetar för
jämställdhet. Den externa bilden av Vetenskapsrådet ska i övrigt vara könsneutral och inte förstärka
könsstereotypa bilder av exempelvis forskare eller ämnesområden.
En redogörelse för hur myndigheten nått upp till målet ska årligen föreläggas styrelsen.
40
BILAGA 6. VETENSKAPSRÅDETS JÄVSPOLICY
VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE, PROTOKOLL NR. 2, 2014
BILAGA 1
Vetenskapsrådets jävspolicy
Beslutad 2014-04-10
1. Varför har Vetenskapsrådet en jävspolicy?
Jävspolicyn är ett viktigt verktyg för säkerställande av den objektivitetsprincip som är grundlagsfäst och som
innebär att myndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet och beakta allas likhet inför lagen. Den syftar till
att förhindra intressekonflikter för företrädare för myndigheter som gör att företrädarens objektivitet kan
ifrågasättas. Jävspolicyn är alltså betydelsefull för rättsskyddet men också viktiga för allmänhetens förtroende
för myndigheten.
Vetenskapsrådet skiljer sig från många andra myndigheter då merparten av ledamöterna i de beslutande och
granskande organen är aktiva forskare, valda av forskarsamhället som också direkt berörs av myndighetens
fördelning av forskningsmedel. Ansökningsberedningen inbegriper vidare en rad delsteg som potentiellt kan
påverka slutresultatet, bl.a. kontroll av formella villkor, beslut om att avföra ansökan, fördelning av
ansökningar på beredningsgrupper och granskare, enskild granskning, granskning i beredningsgrupp, beslut,
genomförande av beslut och hantering av klagomål. Vetenskapsrådet genomför därtill utvärderingar, utser
ledamöter till externa organ, utför strategiarbete, svarar på remisser, deltar i kommunikationsinsatser m.m.
Delar av detta arbete sker genom s.k. peer review, där sakkunniga inom ett visst forskningsfält gör
bedömningar av bl.a. ansökningar inom samma fält. För att inte äventyra rättssäkerheten eller rubba
allmänhetens förtroende för myndigheten är det viktigt att allt arbete vid myndigheten utförs på ett sätt som
förutom att förhindra klara jävssituationer också tar hänsyn till oklara och känsliga situationer.
Ansvaret för att jävspolicyn följs ligger dels på myndigheten, men också på den enskilda handläggaren.
Begreppet handläggare gäller härvid i vid bemärkelse och omfattar alla inom myndighetens organisation som
kan påverka ett ärendes utgång. Det innebär att såväl tjänstemän, utnämnda granskare som valda ledamöter
omfattas.
2. Vad är jäv?
Bestämmelser om jäv finns i förvaltningslagen (1986:223)
I 11 § förvaltningslagen som Vetenskapsrådet i egenskap av statlig myndighet lyder under anges att den som
ska handlägga ett ärende är jävig bland annat;
 om saken angår honom själv eller hans maka, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller
om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående.
Så kallat sakägar-, intresse- eller släktskapsjäv, eller
 om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i
ärendet. Så kallat delikatessjäv.
3. Verkan av jäv
I 12 § förvaltningslagen beskrivs verkan av jäv. Där anges;
 att den som är jävig inte får handlägga ärendet,
 att den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne självmant ska ge
det till känna, och
 att myndigheten om det uppkommit en fråga om jäv mot någon snarast ska besluta i jävsfrågan.
41
Huvudregeln är alltså att den som är jävig varken får vidta någon förberedande åtgärd eller delta i ärendets
avgörande. Det är därför angeläget att en handläggare, oaktat jävsgrund och vid samtliga beredningssteg
undviker att handlägga de ansökningar för vilka jäv konstaterats. Vidare ska den som känner till en
omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne självmant berätta det. Har det uppkommit en
fråga om jäv mot någon ska Vetenskapsrådet snarast besluta i jävsfrågan.
4. Situationer som kan utgöra jäv
Följande situationer utgör en särskild risk för jäv och/eller kan uppfattas som tveksamma ur
förtroendesynpunkt. Den enskilda situationen måste bedömas utifrån såväl arten som omfattningen av
förhållandena och tiden den fortgått.
Följande situationer utgör normalt jäv;
 när en handläggare i ett visst ärende samtidigt i ett annat sammanhang står i ett beroendeförhållande till en
sökande/medverkande. Ett exempel är om den sökande/medverkande har uppdrag som utvärderare av
handläggarens kompetens, bidragsansökan, institution eller ämne,
 när en handläggare har ett pågående eller nyligen avslutat nära samarbete, till exempel i form av lärar- eller
elevförhållande, eller gemensamt bedriven forskning med en sökande/medverkande. Ett doktorandhandledarförhållande bedöms som en jävssituation oavsett hur lång tid tillbaka samarbetet ägt rum,
 vid uppenbar vänskap, ovänskap eller meningsskiljaktighet,
 vid beroendeförhållande av ekonomisk art, och
 vid chefs-/medarbetarförhållande.
I följande situationer råder risk för jäv;
 vid gemensamt författarskap av böcker och artiklar. Som riktlinje bör handläggning undvikas vid
vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under den senaste 5-årsperioden. En gemensam
artikel eller ett gemensamt kapitel i redigerad bok kan vara tillräckligt för att utgöra samproduktion. Även
samproduktion längre tid tillbaka än fem år kan utgöra en jävssituation. Avgörande är om det i professionell
mening förekommit ett nära samarbete, vilket får bedömas från fall till fall,
 när en handläggare tillhör samma institution (särskilt små och medelstora) eller motsvarande självständig
ekonomisk enhet som en sökande/medverkande, och
 när någon är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma om att det brister i
förutsättningarna för en opartisk bedömning.
5. Förebyggande av jävsituationer
Följande riktlinjer används vid Vetenskapsrådet för att förebygga jävsituationer.
 Ansökningar bör på ett tidigt stadium tillkännages handläggare inom relevanta ämnesråd, kommittéer och
beredningsgrupper med en anmodan om att handläggare anmäler eventuella jäv.
 När beredningsgrupper utses och när ansökningar fördelas ska jävsfrågor uppmärksammas och jävsituationer
undvikas. I vissa fall kan detta ske genom att beredningsgrupper utses först efter att ansökningar inkommit
eller att en ansökan flyttas till en annan grupp.
 Handläggare som riskerar att vara jäviga utses inte till förslagsställare för en ansökan.
 Handläggare som riskerar att vara jäviga är inte med när en ansökan behandlas i beredningsgruppen.
 Även vad gäller medverkande bör eventuella jävsförhållanden i så stor utsträckning som möjligt beaktas.
Med medverkande avses de forskare som har en avgörande eller central roll för den föreslagna forskningens
genomförande.
 Handläggare som inte själva har för avsikt att söka bidrag eller medverka vid ansökan under den tid de
fungerar som handläggare rekryteras i så stor utsträckning som möjligt.
42
 Även vid kollektiv handläggning av ärenden, dvs. samtidig handläggning av flera ärenden, till exempel då ett
ämnesråd samtidigt beslutar om ett större antal ansökningar enligt en prioriteringslista från en
beredningsgrupp, bör hänsyn i så stor utsträckning som möjligt tas till eventuella jävsförhållanden.
 Ansökningar om forskningsstöd från ledamöter i styrelse, ämnesråd, råd, kommittéer och beredningsgrupper
bereds inte i den grupp där ledamoten är ordförande, ledamot eller observatör. Detta gäller då ledamot är
sökande såväl som medverkande.
6. Hantering av jäv
Ovanstående riktlinjer kan inte alltid förhindra att jävsituationer uppstår. Vanliga situationer är;
 då en råds-, kommitté- eller styrelseledamot söker bidrag, eller
 då en ansökan faller inom ett starkt specialiserat område där det inte går att finna ledamöter i
beredningsgrupper som inte står i en särskild relation till den sökande.
I dessa fall ska skriftliga yttranden inhämtas från minst två utomstående sakkunniga.
Vid en jävsituation ska följande åtgärder vidtas när ett ärende handläggs:
 Den som är jävig ska lämna lokalen. Detta gäller under hela handläggningsprocessen.
 Jävsförhållanden, alltså både när jäv föreligger och då jäv prövats men inte ansetts föreligga, ska
dokumenteras under hela handläggningsprocessen.
 Om ett möte inte protokollförs ska likväl jävsprotokoll föras.
7. Kommunikation av jävspolicyn
Frågor och diskussioner om jäv kan uppkomma inom hela Vetenskapsrådets verksamhet. Det är därför
angeläget att alla handläggare är väl informerade om Vetenskapsrådets jävspolicy. För att säkerställa det bör;
 alla nyanställda informeras om Vetenskapsrådets jävspolicy och diskutera innebörden av den som en del av
introduktionen till arbetet,
 handläggare involverade i ansökningsberedningen beredas tillfälle att diskutera jäv och de aktuella
hanteringsordningarna före och efter ansökningsberedningen för att få fram synpunkter på hur arbetet kan
förbättras,
 jävspolicyn finnas med i beredningshandböckerna,
 jävspolicyn kommuniceras till ämnesråd, råd, kommittéer, beredningsgruppsordförande och
beredningsgruppsledamöter,
 hanteringsordningar för bidrag som bereds helt eller delvis utan koordinering av ämnesråd eller kommittéer
inbegripa jävshantering,
 utsedd tjänsteman ha en central roll i kommuniceringen av jävspolicy i beredning som helt eller delvis
genomförs utanför den del av beredningen som koordineras av ämnesråd eller kommittéer,
 det vid beredningsgruppsmötena informeras om att man närsomhelst kan ta upp en fråga om jäv till
diskussion, och
 chefsjuristen på ett övergripande plan vara ansvarig för myndighetens hantering av jävsfrågor.
8. Giltighet
Denna jävspolicy träder ikraft den 1 maj 2014 och gäller tills vidare. Den ersätter därmed tidigare beslutade
jävsregler.
43
BILAGA 7. PRINCIPER FÖR ETIK: GODKÄNNANDEN
OCH GOD FORSKNINGSSED
Forskningshuvudmannen* har ansvar för att den forskning som bedrivs uppfyller de villkor och förutsättningar
som anges i svensk lagstiftning.
Den sökande (projektledaren) har ansvar för att nödvändiga godkännanden finns för den forskning som
erhåller bidrag från Vetenskapsrådet.
 För forskning som innefattar djurförsök krävs godkännande från djurförsöksetisk nämnd, enligt
djurskyddslagen (1988:534).
 För sådan forskning som avser människor och biologiskt material från människor och som faller under lagen
(2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor krävs godkännande från prövning i en
etikprövningsnämnd.
 För viss forskning kan ytterligare godkännanden och tillstånd vara nödvändiga, till exempel för forskning om
läkemedel, genmodifierade organismer eller joniserande strålning.
Vetenskapsrådet förutsätter att nödvändiga tillstånd och godkännanden finns för den forskning som omfattas av
ansökan till Vetenskapsrådet.
 Godkännanden och tillstånd ska EJ skickas till Vetenskapsrådet.
 För ansökningar som beviljas bidrag från Vetenskapsrådet ska projektledaren och företrädare för
forskningshuvudmannen bekräfta att de tar ansvar för att nödvändiga tillstånd och godkännanden finns då de
godkänner villkoren i bidragsbeslutet.
Vetenskapsrådet förutsätter att forskning som bedrivs med stöd från Vetenskapsrådet följer god forskningssed.
 Den sökande ska i ansökan redovisa etiska frågor som forskningen i ansökan aktualiserar och redogöra för
hur de behandlas i forskningsarbetet.
* Forskningshuvudman: en statlig myndighet eller en fysisk eller juridisk person i vars verksamhet forskningen utförs. Universitet eller högskola
är ofta forskningshuvudman för den forskning som bedrivs med stöd av Vetenskapsrådet.
44
BILAGA 8. VETENSKAPSRÅDETS GRUNDLÄGGANDE
BEDÖMNINGSKRITERIER AV VETENSKAPLIG
KVALITET SAMT BETYGSSKALA
GD-BESLUT NR 2012-1.
Vetenskapsrådets generaldirektör har beslutat att Vetenskapsrådet vid bedömningar av ansökningar från
utlysningar från och med 2012 ska använda en gemensam betygsskala samt basera bedömningen av
vetenskaplig kvalitet på fyra bedömningskriterier.
En sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra bedömningskriterierna, samt användas som ett
sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på en
tregradig skala. Delkriterierna som ställs upp för granskningen ska sammanvägas till ett sammanfattande betyg
som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet, efter att ansökan
har diskuterats vid mötet.
Till GD-beslutet.
45
BILAGA 9. VETENSKAPSRÅDETS
TILLÄGGSKRITERIUM FÖR BEDÖMNING AV
VETENSKAPLIG KVALITET AVSEENDE
INTERNATIONELL POSTDOK
BESLUT FF-2013-436.
Vetenskapsrådets chef för avdelningen för forskningsfinansiering har beslutat att Vetenskapsrådet ska ha ett
tilläggskriterium for bedömning av vetenskaplig kvalitet avseende Internationell postdok.
Vetenskapsrådets grundläggande fyra bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala ska
också gälla vid bedömning av ansökningars vetenskapliga kvalitet inom ramen för bidragsformen Internationell
postdok. Tilläggskriteriet, som avser Internationalisering och forskningsmiljö, betygsätts på en tregradig skala
och kommenteras skriftligt. Det ska liksom de andra delkriterierna som ställs upp för granskningen
sammanvägas till ett sammanfattade betyg som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av
ansökans vetenskapliga kvalitet, efter att ansökan har diskuterats vid mötet.
Till beslutet.
46
BILAGA 10. RUTINER OCH POLICY FÖR RESOR VID
VETENSKAPSRÅDET
Planera ditt resande för att göra det så tids- och kostnadseffektivt som möjligt!
Avtalad resebyrå
Respektive resenär beställer sin resa. Samtliga delar av tjänsteresan, till exempel biljetter, hotellrum, hyrbil och
övriga researrangemang bokas hos avtalad resebyrå, American Express Business Travel:
American Express Business Travel
Tfn +46 771-41 00 26
E-post: businesstravel.se@service.americanexpress.com
https://www.amexglobalbusinesstravel.com/se/
Ange kund Vetenskapsrådet, kundnummer 1612002115. Ange referenskod och referensperson när du beställer
resa, denna information får du från din beredningsgrupps administrativa stöd. Om du bokar resan på detta sätt
kommer fakturan direkt till Vetenskapsrådet.
SJ
Tel: +46 771-75 75 55, tonval 1
www.sj.se
Ange kundnummer 937608. Ange referenskod och referensperson när du beställer resa, denna information får
du från din beredningsgrupps administrativa stöd. Om du bokar resan på detta sätt kommer fakturan direkt till
Vetenskapsrådet. Om du däremot bokar resan direkt på SJ:s webbplats betalar du själv och måste senare fylla i
blanketten för utlägg för resor (se nedan) för att få ersättning för kostnaderna.
Färdmedel och färdsätt
Färdsätt
Du ansvarar själv för att välja det färdsätt som är mest lämpligt med hänsyn tagen till kostnad, tid, säkerhet och
miljö.
Flyg och tåg
Flyg- och tågresor bör normalt ske i ekonomiklass eller motsvarande. Vid resor upp till 50 mil bokas resa med
tåg i första hand om det är möjligt med hänsyn tagen till tidsaspekter. Kontakta resebyrån för konsultation i god
tid före avresan.
Egen bil
Egen bil får användas om det är det billigaste färdsättet. Du får ersättning för antalet körda mil i
tjänsten. Den skattefria milersättningen uppgår för närvarande till 1,85 kr per km.
47
Till och från flygplats
Resor till och från flygplatserna utgör ofta en stor andel av resans pris. Det är framförallt taxiresorna som är
dyra, men genom att planera sin resa till och från flygplatsen kan kostnaden sänkas väsentligt. I första hand ska
flygbuss eller flygtåg användas. Flygtaxi får användas om du reser med tungt bagage. Taxiresor till och från
flygplats ska alltid bokas in som ”delad” taxi för att sänka kostnaden.
Hotell
Övernattning i samband med beredningsgruppsmöten arrangeras av Vetenskapsrådet enligt de uppgifter du
lämnar vid förfrågan. Om du behöver ytterligare övernattning före eller efter beredningsgruppsmötet måste du
informera oss om detta vid samma tillfälle.
Reseräkning och utlägg
Blankett för utlägg i samband med resor finns på Vetenskapsrådets webbplats:
http://www.vr.se/forskningsfinansiering/blanketter och ska alltid användas för utlägg som ska ersättas av
Vetenskapsrådet. Endast en resa ska redovisas per reseräkning. I reseräkningen, som måste vara undertecknad
av resenären, tas alla uppgifter upp som behövs för att bestämma vilka ersättningar som enligt VRs reseavtal
ska utbetalas. Kvitton i original samt eventuella tåg- eller flygbiljetter (e-ticket) ska bifogas för de utlägg som
tas upp. Utländska belopp omräknas till aktuell valutakurs vid växlingstillfället. Skicka blanketten till din
beredningsgrupps administrativa stöd.
Utlägg för mat och annan förtäring ersätts inte utav Vetenskapsrådet.
Reseräkning avseende viss månad bör ges in före utgången av närmaste följande månad. Rätten till ersättning
enligt avtalet för viss månad är förfallen om reseräkning inte har getts in inom ett år efter utgången av
den månaden.
48

Beredningshandbok Internationell postdok

Transcription

Similar documents

Kurslitteratur DIA15U och DIA16U HT15

Sponsoransökan

Hantera jobbansökningar enkelt och

beredningshandbok

Möte mellan Narkolepsiföreningen och Berörda Myndigheter

Njurmedicin - Wikiks.se

Prisma Daps TS-910, TS-911, TS-920, TS