Skriftlig och muntlig framställning (4 poäng)

Transcription

Skriftlig och muntlig framställning (4 poäng)
Muntlig och skriftlig framställning (6 hp)
och
Normativ stilistik
Anvisningar, litteratur, schema och inlämningstider
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för kultur och kommunikation
Svenska språket 1, 714G01
VT 2015
Muntlig och skriftlig framställning
Syfte
- skriva en språkligt korrekt sakprosetext,
- hålla kortare muntliga anföranden i enlighet med grundläggande krav på
adekvat struktur och kroppsspråk samt kunna bedöma andra talares muntliga
presentationer
Skriftlig och muntlig framställning (6 hp) utgörs av praktiska övningar i talande
och skrivande.
Examination – Muntlig och skriftlig framställning
- Muntlig redovisning (2 hp): genomförda och godkända muntliga uppgifter:
högläsning, referera en språkfråga samt att argumentera.
- Skriftlig redovisning (4 hp): Godkänd debattartikel samt muntlig opponering av
andra studenters debattartiklar. Godkänd rapport samt muntlig opponering av
en annan students rapport.
Momentschema och anvisningar
Föreläsningar
Kursen inleds med en föreläsning om presentationsteknik samt genomgång av de
muntliga uppgifterna. Därefter följer en föreläsning om skriven kommunikation och genomgång av de skriftliga uppgifterna i kursen.
Seminarier
Muntlig framställning 1 (M1): Högläsning
Det första seminariet sker i lärarlösa grupper. Din uppgift är att läsa upp en text
eller en saga inför gruppen. Tänk på att betona nyckelord, att pausera på rätt ställe
etc. Diskutera efter varje uppläsning vad som var bra och vad som eventuellt kan
förbättras. Även om det är en uppläsning är det viktigt att då och då ha
ögonkontakt med lyssnarna. Träna många gånger hemma, gärna med publik.
Kopiera gärna texten så att du slipper göra anteckningar i originalet.
Gör en närvarolista som undertecknas. Denna lämnas till läraren vid nästa
seminarium.
Tid för högläsning: 4 minuter.
Muntlig framställning 2 (M2): Att referera en språkfråga
Syftet med denna uppgift är att muntligt referera och ta ställning till innehållet i en
artikel som på ett eller annat sätt handlar om språk, kommunikation eller samtal.
Utgångspunkten för uppgiften kan också vara en artikel i någon
språkriktighetsfråga. Innehållet i artikeln ska refereras och göras levande och
intressant för åhörarna samt få dem att ”tända till”. Framställningen ska vara
tankeväckande och som talare ska du ta ställning i den ”språkfråga” som
introduceras, diskuteras eller avses i den artikel som du har till hands. Det kan
även vara värdefullt att ge en fylligare bakgrundsteckning till det aktuella språkliga,
kommunikativa eller samtalsrelaterade problemet. Ett tänkbart underlag för
framställningen är kortare artiklar från olika språkspalter i tidningar såsom Svenska
2
Dagbladet eller Dagens Nyheter. Även tidskriften Språkvård kan vara nyttig. På
följande länk kan du också hitta material: http://www.kotus.fi/svenska/reuter. På
länken www.corren.se kan du hitta artiklar under rubriken Språkspalten.
Tid för det muntliga referatet: 4 minuter.
Muntlig framställning 3 (M3): Att argumentera
Du ska träna på att hålla ett mer argumenterande föredrag, eftersom du i många
situationer i verkligheten kommer att ställas inför liknande uppgifter. Din uppgift
är att ”sälja” något; en produkt eller en idé; vara talare vid en varumässa,
företagsmässa, ett ”Speaker's Corner” eller annan tänkt talsituation. Ämnet du
väljer kan vara hämtat från ditt utbildningsområde. Du bör använda någon form
av hjälpmedel för att illustrera din framställning. Väljer du att presentera en
produkt kan du gärna demonstrera den.
Använd retoriska och stilistiska grepp för att göra presentationen så övertygande
som möjligt. Tesen (huvudbudskapet) du driver ska komma fram tydligt och klart,
inledningsvis och avslutningsvis. Den ska underbyggas av minst tre
välformulerade argument och nyanseras av något motargument, som du bemöter.
Tid för presentationen: 4 minuter.
Skriftlig framställning 1 (S1): Grupphandledning av rapport
Till seminariet bör du ha förberedda frågor angående rapportskrivande och din
egen rapport.
Skriftlig framställning 2 (S2): Debattartikel
Att argumentera i skrift innebär att formulera en text i syfte att försöka övertyga
läsaren om den egna ståndpunkten. Du ska skriva en debattartikel, till exempel en
ledarartikel i en studenttidning kring någon aktuell fråga eller en insändare i en
lokaltidning. Eventuellt kan du välja samma ämne till debattartikeln, som du valde
till den argumenterande presentationen. Utöver allmänna krav på korrekthet och
begriplighet tillkommer kravet på trovärdighet. Den tes du önskar driva ska
underbyggas med argument som är rimliga och relevanta i sammanhanget.
Din text ska bestå av cirka en A4-sida. Texten ska ha en slående rubrik som
förstärker argumentationen. Tesen dvs. huvudbudskapet du driver ska komma
fram tydligt och klart, inledningsvis och avslutningsvis. Den ska underbyggas av
minst tre välformulerade argument och nyanseras av något motargument. Använd
lämpliga retoriska och stilistiska grepp.
Texten ska vara två- eller flerspaltig och gärna marginaljusterad. Artikeln ska
inledas med en ingress och vara försedd med mellanrubriker alternativt radrubrik
(t.ex. fetlagda nyckelord i början av delavsnittets första rad). Artikeln ska även
innehålla en bild, tabell, ryckcitat eller liknande som förtydligar och förstärker
argumentationen. Artikeln skickas till medlemmarna i din grupp samt till läraren.
Till seminariet ska du ha läst debattartiklarna från din grupp (a, b etc.). Vid
seminariet kommenteras dessa i respektive grupp.
Förslag på frågor att ta upp vid seminariet:
3
Tänk på att motivera dina svar och själv komma med förslag på förbättringar.

Vad är tesen?

Vilka argument för tesen förs fram?

Vilka argument mot tesen förs fram?

Vilka retoriska och stilistiska grepp har skribenten använt?

Är argumentationen relevant?

Är argumentationen trovärdig?

Är texten på en lämplig språklig nivå?

Vad kan förbättras?

Är layouten och strukturen tydlig och klar?
Skriftlig framställning 3 (S3): Granskning av professionellt skrivna
texter
Du ska tillsammans med din grupp välja och i Lisam ladda upp en text som ni
anser vara välskriven. Dessa texter kan även lämnas vid M3 för kopiering. Du ska
med pennan i hand läsa dessa texter innan seminariet och avge synpunkter på
språkbehandling, disposition, layout osv. Lämna förslag på förbättringar, såsom
förtydliganden, strykningar eller omdisposition.
Grupperna ska vid seminariet presentera den text de själva har valt samt leda
diskussionen om texten vid seminariet. Gruppen ska motivera varför texten är bra
vad gäller språk, innehåll, struktur och layout.
Skriftlig framställning 4 (S4): Rapport och opponering
Syftet med denna uppgift är att skriftligt referera och ta ställning till innehållet i
artiklar som på ett eller annat sätt handlar om språk, kommunikation eller samtal.
Utgångspunkten för uppgiften kan också vara artiklar i någon språkriktighetsfråga.
Innehållet i artiklarna ska refereras och göras levande och intressant. Rapporten
ska vara tankeväckande och du ska ta ställning i den ”språkfråga” som
introduceras, diskuteras eller avses i artiklarna som du behandlar. Det kan även
vara värdefullt att ge en fylligare bakgrundsteckning till det aktuella språkliga,
kommunikativa eller samtalsrelaterade problemet. Ett tänkbart underlag för
rapporten är artiklar från olika språkspalter i tidningar såsom Svenska Dagbladet
eller Dagens Nyheter. Även tidskriften Språkvård kan vara nyttig. På följande länk
kan ni också hitta material: http://www.kotus.fi/svenska/reuter. På länken
www.corren.se kan du hitta artiklar under rubriken Språkspalten.
4
Ansats i rapport: Sakligt redogörande och utvärderande karaktär. Kritisk men
konstruktiv hållning. Anknyt till litteraturen. Använd dig också av Svenska
skrivregler (2008).
Rapporterns omfattning: 6–7 sidor maskinskriven text (12 punkter, radavstånd
1,5) exklusive försättssida, innehållsförteckning, litteraturförteckning och eventuella
bilagor. Välj icke marginaljusterad text samt ha blankrad mellan styckena.
Rapportmall kan hämtas på följande adress:
http://www.liu.se/cmts/dokument/dokumentmallar
I lathunden får du utförligare information om uppsatsskrivande. Den finns att
hämta på följande adress:
http://www.liu.se/ikk/svspr/kurs-714g01/lathund-forrapportskrivning/1.294451/lathund-rapportskrivning-rev-2011.pdf
Vid rapportseminariet utgår du från granskningsprotokollet. Börja med att ge en
kort sammanfattning av rapporten du har opponerat på (5 min). Ha med ett
pappersexemplar av rapporten med dina kommentarer, som du sedan överlämnar
till opponenten. Varje rapport behandlas i 15 minuter. Opponenter utses av
läraren cirka en vecka före seminariet. Läs alla rapporter från din seminariegrupp
(a, b, c). Vid sjukdom, meddela seminarieledaren.
Rapporterna skickas till Urkund (brion.tema.liu@analys.urkund.se) samt till
samtliga medlemmar i din grupp (a, b etc) och läses av samtliga i gruppen.
5
Opponering – informerande presentation
Du ska ge synpunkter på presentationen. Var positiv, konkret och konstruktiv. Motivera dina
synpunkter. Utgå vid bedömningen från följande punkter:
Innehåll
 Presentation av dig själv
 Inledning
 Disposition; röd tråd
 Avslutning
Framförande
Röstbehandling
 Röststyrka
 Taltempo
 Betoning
 Artikulation (tydligt uttal)
Språkbehandling
 Ordval
Teknik
 Allmänt uppträdande (ledigt eller spänt)
 Lyssnarkontakt
 Engagemang
 Kroppsspråk
 Hjälpmedel
6
Retoriska och stilistiska grepp
Attitydmarkering – ståndpunkten markeras med hjälp av ord som ”tyvärr” eller ”som tur är”.
Auktoritetstrick – att övertyga med hjälp av en auktoritet t.ex. ”professor Eld, läkare ...”
Bemötande av motargument – mottagaren ska uppleva att motargumenten är tunna men att alla
kort har lagts på bordet. ”Diskmedlet Yes är dyrt men det är ju så drygt.”
Citat – ett citat kan förstärka en tes. ”Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.”
Emotiva ord – värdeladdade ord t.ex. ”miljövänligt” och ”miljöfarligt”.
Fakta – exakta siffror och angivande av källor kan verka trovärdigt. ”I valet röstade 78 % för
förslaget.”
Faktaurval – undanhållande av ofördelaktiga fakta för din tes.
Generaliseringar – exempelvis att ett fåtal personer får representera många t.ex. ”Facket rasar
mot regeringen” (facket = 2 ombudsmän).
Ironi – att övertyga genom att ironisera något eller någon, t.ex. som i Astrid Lindgrens saga
Pomperipossa.
Jämförelser – jämför t.ex. sjuksköterskornas löner med lärarnas.
Majoritetstrick – sändaren vill visa att en majoritet, t.ex. ”78 % har samma uppfattning”.
Paralipsis – att påstå saker utan att ha påstått det t.ex. ”Det går t.o.m. rykten om ...”
Personangrepp – att uttala sig ofördelaktigt om någon.
Retoriska frågor – frågor ställs som sändaren inte förväntar sig att publiken ska besvara.
Självklarheter – att använda självklarheter för att övertyga, t.ex. ”Det vet ju alla ... ”
Statustrick – att övertyga med hjälp av t.ex. en kändis, ”Björn Borg ...”
Upprepningar – tretalsupprepning är vanligt, t.ex. ”I have a dream …”
Vaghet – vaga ord som ”bra” kan ha en subjektiv innebörd, t.ex. ”Resultatet blev bra ...”
Vi-tricket – att övertyga genom att försöka bli en i gruppen, t.ex. ”Vi här i Linköping ...”
7
Betygskriterier
Kriterier för Godkänd för muntliga presentationer








Budskapet ska framgå tydligt
Tidsramarna ska hållas
Presentationen ska vara väl förberedd
Lämpliga hjälpmedel ska användas
Manus ska finnas tillgängligt men budskapet ska framföras fritt
Retoriska grepp ska användas
Ögonkontakt ska hållas med publiken
Närvaro och engagemang för ämnet och publiken ska visas
Kriterier för Väl godkänd för muntliga presentationer
Utöver kriterierna för godkänd ska studenten dessutom
 Visa stor närvaro och engagemang
 Använda retoriska grepp i sin framställning på ett övertygande sätt
 Skapa ett stort intresse för budskapet hos åhörarna
Kriterier för Godkänd för skriftlig redovisning, rapport

Studenten visar god kunskap avseende språk, struktur, layout och innehåll i sitt skrivande.
Kriterier för Väl godkänd för skriftlig redovisning, rapport
Förutom att ovanstående kriterier uppfylls gäller också att studenten
 Visar prov på stor självständighet och en utvecklad språklig och formmässig gestaltning
och visar en god behärskning i framställning av olika texttyper.
Exempel på handlingar som kan leda till underkänt avseende rapporten




Att texten innehåller avskrift av andra texter utan att källa anges
Att texten saknar struktur och disposition och är allmänt ihopplockad utan synlig röd tråd
Att mängden egentext är påfallande liten i förhållande till hela texten i rapporten
Bristande förmåga avseende språk, källhantering och annan formalia.
Kriterier för Godkänd för skriftlig redovisning, debattartikel





Tesen framgår tydligt
Layouten främjar läsbarhet och att budskapet går fram
Väl valda argument
Bemötandet av motargument känns trovärdig
Argumentationen känns saklig och relevant.
Kriterier för Väl godkänd för skriftlig redovisning, debattartikel
Förutom ovanstående kriterier gäller också att studenten
 Har en attityd som passar ämne och målgrupp
 Visar engagemang
 Använder retoriska grepp på ett professionellt sätt
 Använder en lämplig balans mellan logos, ethos och pathos
8
Momentschema i Normativ stilistik
Kursmomentet Normativ stilistik ingår i kursen Textanalys (9 hp)
N1 Språkvårdens uppgifter och utgångspunkter.
Kort historik.
Litteratur:
Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket.
Strömquist, Siv (2001 eller senare upplaga). Konsten att tala och skriva.
Svenska skrivregler (2008).
Kompendium Normativ stilistik.
N2 Olika perspektiv på språknormer; textgranskning, övningar.
Modernt språkvårdsarbete. Modeller för textgranskning och textvärdering.
Arbete med texter i kompendiet.
Litteratur:
Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket.
Strömquist, Siv (2001 eller senare upplaga). Konsten att tala och skriva.
Svenska skrivregler (2008).
Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter (2006).
Kompendium Normativ stilistik.
N3 Obligatoriskt seminarium.
Gruppvis/parvis redovisning av texter i Textvård. Diskussion.
Litteratur:
Svenska skrivregler (2008).
Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter (2006).
Kompendium Normativ stilistik.
N4 Korrekt svenska?
Att skriva klart, enkelt, kort och att skriva svenska. Det
funktionella perspektivet på språkliga yttringar. Något om layout.
Arbete med texter i kompendiet.
Litteratur:
Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket.
Svenska skrivregler (2008).
Kompendium Normativ stilistik.
9
Litteraturförteckning – Muntlig och skriftlig framställning
A. Litteratur om språkfrågor
Bästa språket: ett urval artiklar ur Språklådan i Upsala nya tidning (2004). Eva Aniansson (red.) Uppsala:
Hallgren & Fallgren.
Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket. Småskrifter utgiven av Svenska språknämnden.
Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv (2004). Småskrifter utgiven av Svenska
språknämnden.
Hansson, Roger; Lindgren, Carl Göran; Ljung, Heléne; Lundén, Thomas (2004). Språk och skrift i
Europa. Liten bok om Europas stater och språk. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 90. SNS
Förlag.
Melin, Lars (2000). Språk som syns: om den grafiska formens samspel med verbalt språk. Ord och stil 31.
Uppsala : Hallgren & Fallgren.
Molde, Bertil (1992). Svenska i dag: svar på språkfrågor. Stockholm: Prisma.
Molde, Bertil (1997). Mera svenska i dag. Stockholm: Rabén Prisma.
Språkriktighetsboken (2005). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 93. Stockholm: Norstedts
Akademiska Förlag.
Strömquist, Siv (2001 eller senare upplaga). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. (kapitel 11–27)
Wellander, Erik (1973). Riktig svenska. Esselte studium.
B. Referenslitteratur
Gross, Thomas & Brundin Anna-Lena (2002). Rampfeber: att lyckas som talare. Stockholm: Ekerlid.
Haraldsson, Peter (2002). Retorik inför publik: konsten att övertyga. Malmö: Liber.
Hägg, Göran (2002). Retorik idag: aktuella exempel och praktiska tips. Stockholm:
Wahlström & Widstrand.
Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Studentlitteratur.
Merkel, Magnus, Andersson, Ulrika, Önnegren, Britta (2011). Lathund för rapportskrivning.
http://www.liu.se/ikk/svspr/kurs-714g01/lathund-for-rapportskrivning/1.294451/lathundrapportskrivning-rev-2011.pdf Hämtat 2011-12-13.
Strömquist, Siv (2001). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups.
10
Stuart, Cristina (2002). Översatt av Kjell Waltman. Tala för dig själv: en komplett
handbok i hur du kommunicerar effektivt och håller kraftfulla presentationer. Malmö:
Richter.
Svenska skrivregler (2008). Språknämnden. Stockholm: Liber.
Thelander, Stefan (1998). Hitta vinklar: verktyg för skribenter. Lund: Studentlitteratur.
Åkerblom, Jenny (2002). Tala för publik: förberedelse och genomförande. Stockholm:
Liber.
Litteraturförteckning – Normativ stilistik
A. Kurslitteratur
Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden.
Strömquist, Siv (2001 eller senare upplaga). Konsten att tala och skriva. Gleerups, Malmö. (kapitel
11–27). (Denna handbok ingår även i kursen Skriftlig och muntlig framställning.)
Svenska skrivregler (2008). Språkrådet. Liber, Stockholm.(Denna handbok ingår även i kursen
Skriftlig och muntlig framställning och är lämplig att använda i alla övriga kurser där skrivande
på svenska ingår).
Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter (2006). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden
2006.
B. Kurslitteratur i kompendieform
Nedanstående kompendium finns att köpa hos LiU-Tryck i hus A. Det är viktigt att kompendiet finns
med under lektionerna (åtminstone N2–N4), eftersom vi kommer att arbeta med texterna både under
lektionstid och på egen tid.
Normativ stilistik. Del A. Texter språk normer. Del B. Feltyper, texter för granskning, möjliga
språkriktighetsproblem, övningsuppgifter. (Ett kompendium).
C. Referenslitteratur
Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden.
Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv (2004). Småskrift utgiven av Svenska
språknämnden.
Hansson, Roger; Lindgren, Carl Göran; Ljung, Heléne; Lundén, Thomas (2004).
Språk och skrift i Europa. Liten bok om Europas stater och språk. Skrifter utgivna av Svenska
språknämnden, 90. SNS Förlag.
Herzberg, Frøydis (2006). Genreskrivning under senare skolår: att berätta räcker inte. I: Louise Bjar
11
(red.). Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Iversen Kullbrandstad, Lise (2006). Läs- och skrivpraxis framför dataskärmen. I: Louise Bjar (red.).
Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Melin, Lars (2000). Språk som syns: om den grafiska formens samspel med verbalt språk. Ord och stil
31. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Språkriktighetsboken. (2005). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 93. Stockholm: Norstedts
Akademiska Förlag.
Teleman, Ulf (2002). Ära, rikedom & reda. Svensk språkvård och språkpolitik under äldre nyare
tid. Skrifter utgivna Svenska språknämnden 85. Norstedts.
Teleman, Ulf (2008). Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Skrifter utgivna av
Svenska språknämnden 87. Norstedts.
Tekniken bakom språket (2008). Red. Richard Domeij. Småskrift utarbetad av Språkrådet 2008.
Norstedts.
12
Momentschema samt inlämningstider för 714G01 vt 2015
Vecka Dag Datum Tid
9
10
11
12
Lärare
Lokal
Innehåll
23/2
13-15 BÖ
D37
Föreläsning 1: Muntlig
framställning, argumentation
23/2
15-17 BÖ
D37
Föreläsning 2:
Skriftlig framställning
Ti
24/2
15-17 GG
KY41
N1 - Språkvårdens uppgifter
och utgångspunkter
Fre
27/2
Lärarlös
10-12 lektion
4260,
plan 4 Key
Må
M1 – Högläsning (3–4 min)
Må
2/3
13-15 GG
KY26
N2 - Olika perspektiv på
språknormer; textgranskning,
övningar
To
5/3
8-10
I204
N3 - Obligatoriskt seminarium
GG
To
5/3
10-12 GG
I204
N4 - Korrekt svenska?
Utlämning av
hemskrivningsuppgift
Fre
6/3
10-12 BÖ
TEM21
M2 – Att referera en språkfråga
(4 min)
To
12/3
8:15
Den professionella texten laddas upp i Lisam/lämnas till
BÖ för kopiering
12/3
8-10
BÖ
12/3
10-12 BÖ
Fre
13/3
8:00
Debattartikeln skickas till gruppen (a, b, c) + Britta
Fre
13/3
11.00
Insändning av hemskrivning i Normativ stilistik
To
19/3
8-10
BÖ
Fr
19/3
10-12 BÖ
20/3
8:00
TEM21
M3 – Att argumentera (4 min)
TEM21
S1 – Grupphandledning,
rapporterna
IKK 4260
S2 – Debattartikel
IKK 4260
S3 – Granskning av
professionellt skrivna texter,
uppsamling
Rapporten ska skickas till gruppen (a, b, c + Britta
13
13
On
25/3
9-10
BÖ
CTE-rummet
Plan 4 Key
S4 – Opponering av
rapporterna, grupp a
On
25/3
10-11 BÖ
CTE-rummet
Plan 4 Key
S4 – Opponering av
rapporterna, grupp b
On
25/3
11-12 BÖ
CTE-rummet
Plan 4 Key
S4 – Opponering av
rapporterna, grupp c
BÖ
GG
Britta Önnegren
Gunnar Gårdemar
Kursansvarig Britta Önnegren
Studievägledare Elisabet Kloow
Administratör Olivia Hallberg
britta.onnegren@liu.se
gunnar.gardemar@liu.se
28 23 17
28 18 30
britta.onnegren@liu.se
elisabet.kloow@liu.se
olivia.hallberg@liu.se
28 23 17
28 18 53
28 18 45
14