Arbetsplan Vitsippans förskola 2015-2016

BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
Skolområde Syd, Vitsippans förskola
Karlstad 20150616
Förskolechef Jenni Gunnberg, 054-540 30 37
jenni.gunnberg@karlstad.se
Arbetsplan
Vitsippans förskola
2015-2016
Arbetsplan för Vitsippans förskola
Skollagen föreskriver att det ska finnas en planering, uppföljning och utveckling av
utbildningen på enhetsnivå (4 kap 4$). Planeringen är en del av det systematiska
kvalitetsarbetet. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet är att de mål som finns för
utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls (4 kap 5$).
Här presenteras föreskriven planering enlig
1. Skollagen som utgår från skollagen, läroplanen och andra nationella mål, samt’
2. Barn-och ungdomsnämndens verksamhetsplan 2015. Den delen av planeringen har sin
grund i kommunens styrmodell och målstruktur.
Arbetsplanen för Vitsippans förskola utgår från den struktur som finns i Läroplan för
förskolan Lpfö 98, reviderad 2010. I planeringen finns också utgångspunkter från andra
föreskrifter (nationella mål). Vidare finns den planering integrerad som uppdras åt
förskoleenheterna i verksamhetsplan 2015, beslutad av barn-och ungdomsnämnden i Karlstad.
Det är förskolechefen som beslutar om arbetsplanen. Medarbetarna deltar i framtagandet av
arbetsplanen. Vårdnadshavarna deltar via möten de inbjuds till. Arbetsplanen utvärderas



Kontinuerligt under arbetsåret
Under särskilda möten eller planeringsdagar
I samband med kommunens kund och brukarundersökningar (KBU)
Jenni Gunnberg
Förskolechef Vitsippans förskola
Vitsippans förskola
Vitsippans förskola är en av Karlstads äldsta och var från början ett barnhem. Huset är byggt i
flera våningar där de fyra avdelningarna finns på olika våningsplan. Utemiljön är fantastisk!
Stora gräsytor, skogspartier, buskage och lekplatser erbjuder stor variation.
Jakobsbergsskogen är en naturlig del av förskolebarnens vardagsmiljö. Sedan 2009 är
Vitsippans förskola miljöcertifierad med ”Grön Flagg”.
Vitsippan har ett samarbete med en skola i Nepal vilket innebär bland annat att munken Pema
kommer på regelbundna besök till förskolan samt att 4 pedagoger har haft möjlighet att göra
ett lärande studiebesök i Nepal under påsklovet 2014. Samarbetet är en del av
värdegrundsarbetet med barnen; att vi är alla olika men ändå väldigt lika.
Vi arbetar aktivt med att ta tillvara barns egna intressen och idéer. Arbetet med estetiska
lärprocesser samt en "inlyssnande" pedagogik är ett gemensamt förhållningssätt på Vitsippans
förskola. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik. Barn hos oss ska ”vilja, våga och kunna”
ta del av sin omvärld. Det är viktigt för våra barn när de finns i vår verksamhet men också när
de lämnar oss för nya upptäckter.
Vårt ledord för vår verksamhet är Upplevelse med Inlevelse. Alla Upplevelser på Vitsippan
görs med Inlevelse.
Trygghet,
omsorg
Medforskande
pedagoger
Glädje,
engagemang,
hjärta
En föränderlig
förskola för
barnen
Vi kan konsten
att veta när
och varför vi
säger nej
Estetiska
lärprocesser
Upplevelse
med
inlevelse
Vi gör roliga
saker
tillsammans
Inbjudande
lär/lekmiljöer
Tillåtande
klimat för alla
Upptäckande
nyfikenhet
En tro att barn
kan
Bilagor
1. Plan för likabehandling och mot kränkande
behandling
2. Grön flagg
3.
4. Dokumentation av barns utveckling och
lärande samt överenskommelse
5. Planeringsunderlag
6. Aktivitetsplanering
7. Inskolningsrutin
8. Övergång mellan förskola-skola-fritidshem
9. Prioriterade områden förskolechef
10. Årshjul; systematiskt kvalitetsarbete
11. Kvalitetsredovisning
12. Pub
13. Årshjul; systematisk arbetsmiljö
14. Ledardeklaration
15. Krisplan
Kontakta pedagoger eller förskolechef Jenni Gunnberg om ni vill läsa våra bilagor.
Prioriterad kompetensutveckling 2015/16 för förskolan








IT-verktyg i form av sajter
Systematiskt kvalitetsarbete- planera, målformulera, reflektera, analysera, utveckla.
Pedagogisk dokumentation
Organisera och strukturera för PUT
Genus
Värdegrundsarbete- Likabehandlingsplaner
Naturvetenskap och teknik
Barnhälsoteam/nätverk
Prioriterade utvecklingsområden på avdelningarna



Storken: Språk, använder Babblarnas språkfrämjande material.
Lärkan: Fysik genom verb
Svalan/Duvan: Estetiska lärprocesser
Uppföljning och utvärdering:
Resultatdialog genomförs ht 15.
Delutvärderas på planeringsdag i januari samt utvärdering i maj.
Del 1 arbetsplanen
Normer och värden
Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors
situation. Verksamheten skall präglas av omsorg, individens välbefinnande och utveckling.
Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder
eller för annan kränkande behandling.
Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,
liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.
Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med
andra skall stödjas.
(Läroplan för förskolan 98/10)
Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande
strävansmål:





öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att
hjälpa andra,
sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och
livsfrågor i vardagen,
förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller funktionsnedsättning, och
respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. (Lpfö sid. 8)
Metoder och aktiviteter:
Se bilaga Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling







Vi månar om det trygga barnet genom att vi skapar relationer med alla, vuxna som
barn. Vi bryr oss om och finns här för barnen och även deras familjer.
Vi låter barnen ta den tid de behöver för att bli trygga under inskolningen.
Vi tror på det kompetenta barnet och behandlar dem som våra medmänniskor - Allt
barn gör har en tanke och vi tar reda på vad den tanken är.
Vi pedagoger arbetar efter tron att vara aktiva, positiva förebilder i vardagen. Vi tar
tillvara på varandras kompetenser och vi respekterar varandra i våra oliktänkande. Vi
har roligt och lär tillsammans på Vitsippan!
För att skapa en god pedagogisk miljö för alla barn tilltalar vi alla barn vid namn,
miljöerna är väl planerade och genomtänkta så att det finns något som lockar och
tilltalar alla.
Vi uppmuntrar alla barn att prova på olika aktiviteter och material. När vi lånar böcker
på bokbussen ser vi till att vi lånar böcker som handlar om både pojkar, flickor, genus,
könsmönster, HBTQ och etnicitet.
Värdegrunden är något som tar stor plats hos oss varje dag. Vi diskuterar med barnen
vad en bra kompis är i leken och under samlingar. Bland de yngre barnen är
pedagogerna med i leken och vägleder. De äldre barnen delas vid vissa planerade
aktiviteter in i mindre grupper för att alla ska lära känna varandra.

Under april -2014 besökte fyra pedagoger från Vitsippans förskola en skola i Nepal för
att starta upp ett långsiktigt utbyte mellan skolorna. Syftet med samarbetet är att
barnen ska få en förståelse för andra kulturer och se likheter och olikheter som kan
berika våra respektive kulturer. Barnen på Vitsippan lär sig sånger från Nepal och
barnen i Nepal lär sig sånger från Sverige. Inför pedagogernas resa fick barnen skänka
lego och tärningar som pedagogerna tog med sig till Nepal. Pedagogerna hade
workshops med lärarna på skolan i Nepal för att introducera det material som vi
samlat ihop. Som ett led i detta kommer munken Pema på årliga besök till Vitsippan.
Uppföljning och utvärdering:
Kontinuerlig uppföljning under verksamhetsåret.
Delutvärdering sker i november och mars.
Utvärdering sker i maj/juni.
Hur vi utvärderar:




Vi gör barnintervjuer med de äldre barnen
Vi gör observationer på de mindre barnen
Under föräldramöte och utvecklingssamtal med vårdnadshavare lyfter vi
likabehandlingsplanen
Vi tar hänsyn till KBU som vi återkopplar till vårdnadshavarna.
Kommunens gemensamma värdegrund
Kommunens gemensamma värdegrund fungerar som en kompass för hur arbetet ska utföras.
Värdegrunden riktar sig till medarbetarna. Kärnan i värdegrunden är:
 Vi är till för Karlstadsborna
 Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet
 Vi genomför vårt uppdrag med engagemang
 Vi är en kommun i gott skick
 Vi når goda resultat
Metoder och genomförande:









Vi följer kommunens servicegaranti och erbjuder plats inom fyra månader.
Vid behov beviljas utökad närvarotid för de barn som behöver.
Vi bemöter alla familjer med respekt.
KBUenkäternas resultat och det systematiska kvalitetsarbetet ligger till grund för
utvecklingen av verksamheten.
Vi har fyra hela dagar per år för systematiskt kvalitetsarbete; januari, juni, augusti och
september.
Vi har ordning på vår ekonomi genom regelbundna resultatuppföljningar, ansvarig är
förskolechef- skolområdeschef.
Vi har ordning på dokument så som arbetsplaner, planeringsmodeller, krisplaner och
likabehandlingsplaner som följs upp och utvärderas regelbundet.
Personalen har regelbundna utbildningar i HLR och brandskydd.
Vi är nyfikna och vill utvecklas tillsammans med barnen.
Uppföljning och utvärdering:
Sker dels via kommunens kund- och brukarundersökning, samt via bokslut och
kvalitetsredovisning.
Utveckling och lärande
Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta,
förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra.
Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att
söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och
skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera.
(Läroplan för förskolan 98/10)
Helhet allsidighet/Identitet:
Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld.
Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande
och skapande individer. Under ht 15 kommer en omorganisation att ske där de allra yngsta
kommer att vara på en avdelning och de något äldre på den andra. Detta för att skapa
tillgänglighet, trygghet och självständiga barn. Vi kommer också att anpassa lekmiljöerna och
materialet.
Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande
strävansmål:
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå
rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.
Metoder och aktiviteter:






Vi tar tillvara på alla vardagsrutiner som t.ex. lämning/hämtning, matsituationer,
blöjbyten, samling. I dessa situationer möter och bekräftar vi varje barn och
säkerställer att de blir lyssnade på och sedda varje dag.
Vi uppmuntrar och utmanar barnen att prova nya saker. Det är tillåtet att göra fel och
prova om och om igen.
Genom vårt samarbete med skolan i Nepal får vi en inblick i andra kulturer och lär av
varandra. Vi lär sånger och danser av varandra. Genom ökad kunskap om andra
kulturer får vi en större förståelse för varandra.
I vår dagliga verksamhet delar vi in barnen i olika grupper, t.ex. avdelningsvis,
tvärgrupper mellan avdelningarna, alla avdelningar tillsammans. De äldre barnen från
båda avdelningarna delas in i två grupper, femårsgruppen – för de barnen som ska
börja förskoleklass. De övriga barnen är tillsammans i en egen grupp, en förmiddag i
veckan. Alla avdelningarna bjuder in varandra till gemensamma aktiviteter. Syftet är
att barnen skall lär känna varandra mellan avdelningarna.
Äldreavdelningarna har ett gemensamt tema.
Vid konflikter undersöker vi vad som hänt och undrar hur vi kan göra för att det ska
bli bra för alla. I dessa samtal diskuterar och visar vi hur man är en bra kompis och
medmänniska.
Hälsa/ rörelse:
Förskolan ska erbjuda barnen en väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och
omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt. Verksamheten
ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet såväl som inomhus som
utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjligheter till lek och aktiviteter i planerad miljö och
naturmiljö. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla verksamheten.
Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande
strävansmål:
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för
vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
Metoder och aktiviteter:

Vitsippan har en stor gård med variationsrika miljöer, det finns berg, skogsdunge,
fotbollsplan och pulkabacke. Vi har Jakobsbergsskogen som granne och varje vecka
går vi dit och undersöker vår natur i närmiljön. Vi har även möjlighet att laga mat ute i
skogen. Vi använder oss av Mariebergsskogen som en lärande miljö.
 Vår innemiljö med trappor erbjuder motorikträning varje dag.
 Vi erbjuder planerade rörelseaktiviteter varje vecka t.ex. mini-röris, disco och dansstopp.
 Grön flaggs se bilaga nya mål väljs varje år. Vi har aktiviteter som är kopplade till
Grön Flagg.
 Vi ger barnen möjlighet att vistas utomhus varje dag. Våra utemiljöer ger barnen
motoriska utmaningar och lek i olika terränger.
 Barnen vilar efter lunchen. Vilorna är anpassade efter barnens behov. De äldsta barnen
har gemensamma vilor i tvärgrupper mellan avdelningarna.
 Barnen serveras ekologiska produkter under alla måltider samt delvis Kravmärkta
produkter.
 Vi fortsätter att rensa bort giftigt material i våra miljöer för att göra förskolan till en
säker miljö.
Språk och kommunikation:
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom, språk och identitetsutveckling.
Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra
och ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen och erbjuda
varje barn en rik och språkutvecklande miljö. Språk, informations-och kommunikationsteknik
(IKT), gester, symboler, bilder och musik ska uppmuntras och utforskas i förskolan. De
erfarenheter barn har och har fått i sin kultur (barnkultur och etnicitet) är avgörande för barns
språk och identitetsutveckling.
Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande
strävansmål:
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att
förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och
försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord,
berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa
funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av,
tolka och samtala om dessa,
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att
kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Metoder och aktiviteter:













Vi benämner och sätter ord på det vi gör t.ex. vid blöjbyten och påklädning säger vi
vad vi gör och vad de olika sakerna heter.
Barnens namn och våra leksaker finns också i ordbilder.
De några av de yngre barnen arbetar med Lilla Bokbryggan och de allra yngsta arbetar
med Babblarna. På ett lekpedagogiskt arbetssätt arbetar vi med skapande, gestaltning
och högläsning.
Hela huset arbetar med projektet ”Läs högt”, det innebär att barnen tillsammans med
sina föräldrar lånar hem böcker. Detta är ett språkfrämjande projekt i samarbete med
biblioteket.
De äldre barnen har ”visningsdag”. De får då ta med något hemifrån som de visar och
berättar om för de andra barnen.
Vi uppmärksammar och tar till vara på alla språk som talas på Vitsippan.
Varje avdelning har en varsin Ipad. Barnen gör tillsammans med pedagoger
dokumentationer om sitt eget lärande. Vi tittar tillsammans på bilder vi tagit av olika
aktiviteter och pratar och reflekterar om dem. Hela huset har möjlighet att använda sig
av projektorer som kan kopplas till dator, IPAD och smartphone.
Vi tar tillvara på barnens intressen när det gäller skriftspråk. T.ex. när barnen frågar
hur man skriver något visar vi och pratar med ett rikt och målande språk.
Vi har alfabetet synligt på samtliga avdelningar.
Vi uppmuntrar till att barnen ser sig själva som läsare.
Bokbussen kommer till förskolan 3ggr varje termin.
Tillsammans har vi sångsamling där vi sjunger sånger, gestaltar, har rim och ramsor.
Vi använder oss också av instrument och rytmer, oftast genom trummor.
Tecken som stöd används bland annat i samling och i matsituationer.
Skapande:
Estetiska lärprocesser har stor betydelse för barn och är en utgångspunkt i förskolans
verksamhet. Skapande ska tillåtas, uppmuntras och synliggöras då det är ett viktigt sätt för
barn att utvecklas, bearbeta intryck och hitta egna uttryck för sina upplevelser.
Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande
strävansmål:
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och
erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
Metoder och aktiviteter:





Vi tillhandahåller varierat material för skapande i olika former t.ex. olika sorters färg
som målas med olika tekniker, play-doo, trä, textil, gips, garn, pärlor i olika former
och lera. Vi har en drejskiva och en brännugn.
Vi har möjlighet att använda oss av vår gemensamma ateljé tillsammans med en
pedagog i vårt skapande.
Vi skapar med hjälp av olika tekniker och verktyg t.ex. lera används med hjälp av
olika redskap så som händer, kavel, formar och spatel.
Vi uttrycker oss i olika former. Vi dansar, sjunger, leker, målar, snickrar, gestaltar,
spelar instrument, fotograferar och spelar teater. Vi har ett eget teaterrum på Vitsippan
där både barnen och pedagogerna gestaltar olika sagor.
Vi har material tillgängligt och tillåtet för barnen.
Matematik:
För att matematik skall utvecklas i lek och lustfyllt lärande måste behovet av matematik
uppmärksammas utifrån barnens egna erfarenheter. Verksamheten skall bidra till att utveckla
barns förmåga att undersöka problem och matematiska begrepp samt resonera och
kommunicera idéer och tankegångar med olika uttrycksformer. Matematik ska kopplas till
förskolans arbete inom andra områden, som språk, naturvetenskap, estetisk verksamhet och
teknik. Ett sätt att konkret närma sig läroplanens mål är att utgå från sex aktiviteter; räkna,
lokalisera, mäta, konstruera, leka och förklara.
Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande
strävansmål:
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos
mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva
olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp
och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
Metoder och aktiviteter:







Bygg och konstruktionslek:
Vi erbjuder konstruktionsmaterial i olika material och former t.ex. klossar i trä, papp,
plast, skumgummi, kaplastavar, lego, duplo, magneter, clics och plus-plus. Dessa
material uppmuntrar till sortering, klassificering, former och geometriska begrepp.
De allra yngsta barnen har tillgång till ett bollhav som uppmuntrar till matematik.
Vi låter barnen fundera ut egna lösningar på olika sorters problem, de får prova sina
hypoteser för att arbeta sig fram till en lösning. Vi lyfter fram olika lösningar på
samma problem för att visa barnen att det finns många olika sorters lösningar på ett
och samma problem.
Vi pratar om olika former, ytor, perspektiv och vinklar. Barnen uppskattar och jämför
längder volym och vikter vid t.ex. vatten och sandlek.
Vi använder vikter och volymer i det estetiska arbetet med olika material så som
vattenlek.
Räknesagor, ramsor och sånger förkommer dagligen.
Mönster (pärlor, pärlplattor, klossar, mandalas mm)


Pussel och spel, tränar det logiska tänkandet och olika strategier.
Använda matematiska begrepp i de vardagliga situationerna, ex hur många köttbullar
vill du ha? Vi använder bråkbegrepp i vardagen, t.ex. vid fruktstunden. Vi använder
geometriska begrepp, rumsuppfattning och lägesbeskrivning vid t.ex. klossbygge, i
naturen, i skapande aktiviteter etc.
Naturvetenskap och teknik:
I förskolan handlar naturvetenskap och teknik om att barnets omgivning och vardagsfenomen
undersöks. När barn via lek ges möjlighet att upptäcka och undersöka väcks en nyfikenhet och
förståelse för naturvetenskap och teknik och deras egen delaktighet i naturens kretslopp.
Naturvetenskap handlar om frågor som rör människan, djur, växter, klimat och miljö. Teknik
handlar om att bygga, konstruera och skapa samt få barnen att fundera kring frågor som rör
användningen, nyttan, funktionen, materialet, konstruktionen och utformningen, det vill säga
synliggörandet av teknik i vardagen.
Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande
strävansmål:
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur
och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om
växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om
naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material
och redskap,
Metoder och aktiviteter:
 Flera pedagoger på Vitsippan är utbildade i NTA, Naturvetenskap och Teknik för





Alla. NTA-lådorna innehåller material för olika experiment, i år handlar experimenten
om vatten, ljud och luft. Tillsammans med barnen gör vi experimenten vid ett flertal
tillfällen och ställer hypoteser. Processen dokumenteras.
Vi går till skogen regelbundet där barnen får upptäcka och uppfinna tillsammans. Vi
har även skogen på gården där barnen letar småkryp så gott som dagligen under
säsongen. Barnen får möjlighet att uppleva hur naturen förändras. Vi samtalar om djur
och växter tillsammans. Vi tar reda på fakta med hjälp av IPAD och faktaböcker. Vi
tillhandahåller olika tekniker, material och redskap för olika tekniska konstruktioner.
Vi har ett förhållningssätt som uppmuntrar barnen att upptäcka, utforska och lära. Vi
utmanar barnen med öppna frågor och ställer hypoteser. Alla hypoteser är värda att
undersöka.
Vi har en utemiljö som gör det möjligt att kompostera, odla, spegla årstidsväxlingar,
smaka på bär, gå till skogen/Mariebergsskogen och undersöka insekter.
Vitsippan kommer att ha ett eget växthus där vi tillsammans kan följa olika
växtprocesser.
Barnen på äldreavdelningarna odlar i ”barnens trädgård” på Mariebergsskogen.






Varje år är vi med på skräpplockardagen som ”håll Sverige rent” anordnar.
Konstruktionsmaterial, lego, klossar, plus-plus, clics, geometriska figurer mm finns
tillgängligt på avdelningen.
Vi utnyttjar både inne och utemiljön för att barnen ska få uppleva fysikaliska fenomen.
T.ex. lek med OH-apparat, ljusbord, spegelhus, ficklampor och prismor.
Vi låter barnen undersöka olika material så som vatten, lera, gips, sand, papper, tyger
och naturmaterial.
Det kommer att finnas natur/teknik material lättillgängligt att ta med ut för att
stimulera lärprocessen.
Vi dokumenterar tillsammans med barnen på IPAD.
Lek:
Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja
varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det
lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till
symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande
och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och
erfarenheter. Leken ska vara frivillig, lustfylld och på barnens villkor.
Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande
strävansmål:
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
Metoder och aktiviteter:
 Genom fantasi och verklighet skapas det olika lekmiljöer.
 Leken genomsyrar alla våra lärprocesser.




Vi arbetar med estetiska lärprocesser så som gestaltning och skapande i olika former.
Genom att pedagogerna är med i leken stöttar och uppmuntrar vi barnen att använda
sin fantasi. Vi tar till vara på barnens idéer när vi planerar vår verksamhet.
Vi lär av varandra genom lekar från olika kulturer.
Genom att material för rollekar finns tillgängligt utvecklar barnen samspel och sin
sociala kompetens.
Uppföljning och utvärdering av utveckling och lärande:
Vi använder oss av pedagogisk dokumentation i vardagen. Vi följer upp gemensamt i
arbetslaget varje vecka. 4 gånger per år har vi planeringsdagar då vi planerar, följer upp,
analyserar, utvärderar och förbättrar. Dokumentation av barnens utveckling och lärande följs
upp regelbundet och är ett underlag för planering av verksamheten.
Barns inflytande
Förskolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram.
Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig sina egna uppfattningar och göra val utifrån de egna
förutsättningarna.
Delaktighet och tilltro till den egna förmågan skall på så vis grundläggas och växa.
(Läroplan för förskolan 98/10)
Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande
strävansmål:
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att
påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få
delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
(Lpfö, sid 12)
Metoder och aktiviteter:






Barnen får efter egen förmåga vara med och bestämma olika aktiviteter under dagen.
Vi arbetar efter ett tillåtande och öppet klimat där vi pedagoger är lyhörda för barnens
åsikter.
Vi lär oss att vara rädda om vår miljö och ta hand om resurserna som erbjuds.
Vi erbjuder barnen ett varierat utbud av material och aktiviteter genom att våra miljöer
är tillgängliga och tillåtande för alla barn.
Vi gör barnen delaktiga i sitt eget lärande genom att de har inflytande över
verksamheten. Planeringen inför läsåret utgår från barnens intresse som vi kartlagt
under början av läsåret tillsammans med ett bestämt förbättringsområde.
De äldre barnen turas om att representera i ett miljöråd, där barn deltar i olika beslut
för att lära sig de demokratiska principerna.
Uppföljning och utvärdering:
Vi använder oss av pedagogisk dokumentation i vardagen. Vi följer upp gemensamt i
arbetslaget varje vecka. 4 gånger per år har vi planeringsdagar då vi planerar, följer upp,
analyserar, utvärderar och förbättrar.
Uppföljning, utvärdering och utveckling
I förskolan är det verksamhetens kvalitet som ska dokumenteras, följas upp och utvärderas.
Kunskap om varje barns utveckling och lärande är därmed nödvändig. Det handlar om att
observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lärstrategier. Det handlar
också om att observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot
målen och bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet.
Förskolan ska ge förutsättningar för:



att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras,
följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan
tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål
och intentioner,
att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen
integreras med varandra i det pedagogiska arbetet
att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll,
aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas



att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande
kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för
utveckling och lärande som förskolan bidrar med
att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar
verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära
inom samtliga målområden kritiskt granskas, och
att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska
kvalitetsarbetet används, för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns
möjligheter till utveckling och lärande.
Metoder och aktiviteter:
Vi dokumenterar barnens lärprocess genom:
 Ipad/smartphone - Med dem tar vi kort och filmar. Barnen är med och dokumenterar
olika händelser. De får både ta korten och sedan välja vilka som ska vara med i
dokumentationen och berätta vad det ska stå.
 Iakttagelser – Det är ett levande verktyg i vår verksamhet, vi pedagoger har på oss ”de
pedagogiska glasögonen”.
 Utvecklingssamtal – Varje termin erbjuder vi föräldrarna ett utvecklingssamtal. Vi går
igenom barnets utveckling och lärprocess med hjälp av den dokumentationen vi har.
Se bilaga dokumentation av barns utveckling och lärande och överenskommelse
 Planeringsunderlag – När vi i början på hösten har lärt känna barnen skriver vi ett
planeringsunderlag. Vi ser till barnens intresse och behov och skriver ett underlag för
vår verksamhet. Under läsåret följer vi hela tiden upp och utvärderar vad vi har gjort
och hur vi ska utveckla verksamheten vidare. Se bilaga planeringsunderlag och
aktivitetsplanering
 Genom den pedagogiska dokumentationen följer vi upp barnens lärande och vår
verksamhets utveckling. Barnen reflekterar över dokumentationen för att få syn på sitt
eget lärande.
Förskola och hem
Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera
hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas
rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära, respektfullt och
förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de
nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i
fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter
till inflytande.
(Lpfö, sid.13)
Förskolan ger förutsättningar för:




Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan.
Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande
över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen.
Att föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel,
utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra
utvecklingssamtal.
Att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.
Metoder och aktiviteter:








Rutiner för introduktion i förskolan, se bilaga Vitsippans inskolningsrutin
Föräldramöte 1 ggr/år på höstterminen
Föräldramöte för nya föräldrar i augusti.
Föräldrasmedja/föräldraråd 1 ggr/termin
Utvecklingssamtal 1 ggr/termin
KBU undersökning 1ggr/år
Pedagogerna på förskolan har dagliga samtal vid lämning och hämtning med barnens
föräldrar, där vi informerar om hur barnens dag varit och vad vi gjort, detta är en
viktig del för att föräldrarna ska känna sig välkomna och även delaktiga i sina barns
vardag på förskolan.
Vi startar upp sajter på alla avdelningar under ht 15.
 På förskolan har vi föräldraaktiviteter så som:
 Sommarfest: Vi bjuder in alla barn, föräldrar och syskon till förskolan på en
sommarfest, där de tar med sig egen picknickkorg.
 Luciafirande: Alla föräldrar, syskon och släkt bjuds in på luciafirande.
 Drop in fika: Varje avdelning försöker ha detta en gång per termin, där vi bjuder in
barnens föräldrar att vid hämtning få stanna ett slag och ta en fika tillsammans med sitt
barn och vi pedagoger är närvarande vid fikat. Här får barnen ett tillfälle att visa sina
föräldrar förskolan-. Detta ger även föräldrarna ett tillfälle att träffa andra föräldrar till
barn på avdelningen.
Uppföljning och utvärdering
Uppföljning i januari
Utvärdering i maj
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och
fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt
perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för
respektive verksamhet.
När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda
uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till
nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.
(Lpfö, sid 13)
Förskolan ger förutsättningar för:


Att samverkan sker mellan personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att
stödja barnens övergång till dessa verksamheter.
Att personal i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem utbyter kunskaper och
erfarenheter för att uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans.
Metoder och aktiviteter:



Under vårterminen besöker vi Kvarnbergets skola, för att bekanta oss med miljön,
skolgården osv.
De blivande skolbarnen på Vitsippans-, Jakobsbergs- och Kvarnbergets förskolor
träffas under vårterminen för att lära känna varandra.
Se bilaga: handlingsplan för övergång mellan förskola-förskoleklass, fritidshem
Uppföljning och utvärdering:
Uppföljning och utvärdering sker vid stormöte under höstterminen. Rektor, förskolechef och
pedagoger deltar.
Del 2 arbetsplanen
Förskolechefens ansvar
Förskolechef har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen
i läroplanen, skollagen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvar för förskolans
kvalitet.
Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att:


systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla
verksamheten,
det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare,
barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet
till deltagande i kvalitetsarbetet,
Metoder och aktiviteter:
Förskolechef har olika forum för planering, uppföljning och utveckling. Detta sker dels
veckovis på veckomöten med representanter från avdelningarna, vid kvällsträffar med hela
förskolan samt olika former av pedagogisk utvecklingstid, puttid. Förskolechef har
tillsammans med utvecklingsgrupp tagit fram stödmaterial för att systematiskt kunna planera,
utvärdera och utveckla. En viktig del i det systematiska kvalitetsarbete är utvecklingssamtal
med pedagogerna, då utvecklingsfrågor riktade mot verksamheten samt utvecklingsområden
för pedagogen lyfts och diskuteras.
Pedagogisk utvecklingstid:
 Avdelningsplanering,
 APT
 ALM
 Enskild planering
 Planeringsdagar
 Lärgrupp med samarbetsavdelning
 Pedagogisk utvecklingsgrupp
 Kompetensutveckling i form av föreläsningar, reflektion i mindre grupper,
 Litteratur som rör olika delar av förskolans uppdrag.
Stödmaterial:
 Planeringsunderlag
 Underlag för utvecklingssamtal, dokumentation för barns utveckling och lärande
 Prioriterade utvecklingsområden se bilaga
 Årshjul för systematiskt kvalitetsarbete, se bilaga
 Kvalitetsredovisning se bilaga
 Likabehandlingsplan se bilaga
 Pub, Planering, uppföljning, budget, se bilaga
Utvecklingssamtal med pedagoger
 1 ggr/ år hålls utvecklingssamtal samt lönesamtal med personal.
Föräldrars delaktighet
 KBU
 Föräldraråd/föräldrasmedja
 Föräldramöte
 Samtal, synpunkter och frågor om verksamheten uppmuntras och tas tillvara på.
Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att:


förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas,
förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och
material för utveckling och lärande,
Metoder och aktiviteter:





Under hösten 2014 läste och diskuterade förskollärarna utifrån Boken Barn som oroar.
Detta för att få en djupare förståelse kring barn i behov av stöd. Hur miljön och
bemötandet påverkar ett barn. Ett barn är inte, ett barn blir i det sammanhang som
erbjuds.
Under våren 2015 har samtliga pedagoger läst och diskuterat utifrån boken
Systematiskt kvalitetsarbete, barns lärande i fokus av Sheridan och Pramling. Boken
har gett ett positivt resultat i pedagogernas sätt att skriva sin analys i
planeringsunderlagen.
Terminen avslutades med ett studiebesök på tom titts i Södertälje där samtliga
pedagoger fick information och inspiration kring utforskande miljöer.
Under fortbildningsdag i augusti kommer samtliga pedagoger i VIZAJA att få ta del
av två föreläsare i systematiskt kvalitetsarbete samt pedagogiskt dokumentation som
en fortsättning och fördjupning på det utvecklingsområde som pågått under två år.
Dagen belyser därtill vikten av att anpassa miljöer efter barns intressen och behov.
Under året fördjupas arbetet med kollegialt lärande med fokus systematsikt
kvalitetsarbete och lärmiljöer genom att det kommer att vara lärgruppsträffar
tillsammans med Vitsippans-, Jakobergbergs- och Zakrisdalsförskolor. Samtliga
avdelningar har en samarbetsavdelning på en annan förskola i VIZAJA.
Fysisk arbetsmiljö
Se bilaga årshjul systematiskt kvalitetsarbete
 Skyddsrond
 Hygienrond
 Systematiskt brandskyddsarbete
Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att:

verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de
utmaningar de behöver
Metoder och aktiviteter:


Regelbundna barnsamtal, 1ggr termin, oktober och april
Riktlinjer, stöd och rutiner för arbete med barn i behov av särskilt stöd, Bibass





BHT, barnhälsoteam, rutin, se bilaga
Tillgång till specialpedagog i Syd
Tillgång till språkpedagog, pedagogisk handledare genom Klaraborgs spo
Modersmålsstöd erbjuds
Specialkost erbjuds
Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att:

upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att
förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda,
Metoder och aktiviteter:


Rutiner för hantering av kränkning i förskolan
Likabehandlingsplan
Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att:

formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får
information om förskolans mål och sätt att arbeta
Metoder och aktiviteter:




Föräldramöte
Föräldraråd, Förskolans hemsida, sajt, e-post etc.
Arbetsplan, likabehandlingsplan finns tillgänglig för vårdnadshavare
Tolkstöd erbjuds
Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att:

samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att
samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett
förtroendefullt samarbete.
Metoder och aktiviteter:

Rutin för överskolning till förskoleklass, fritidshem, skola.
Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att:

personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de
professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.
Metoder och aktiviteter:

Personalens utvecklingsbehov kartläggs i utvecklingssamtal 1 gång/år. Utöver detta
individuella samtal ges kompetensutveckling kontinuerligt utifrån prioriterade
arbetsområden, KBUresultatet, kvalitetsredovisning, nya styrdokument samt utifrån
barngruppens behov.
 Kompetensutveckling ges individuellt och i grupp.
 Handleda studenter i den Verksamhetsförlagda utbildning VFU.
 Nyutbildade förskollärare får en mentor under sitt introduktionsår.


Ledardeklaration
Se bilaga
Krisplan
Förskolechef ansvarar för:


att krisplanens innehåll är uppdaterat
att personalen är förtrogen med innehållet så att alla berörda vet hur och vilka som ska
agera när krisplanen används
Metoder och aktiviteter:

Se bilaga
Organisation 2015-2016
På förskolan har all personal olika arbetsansvar. Det behövs ansvarig för ekonomi, Heroma,
brand, informationsmöte, ALMledare, genus, och miljö. Varje start av terminen ser vi över
ansvarsområden och fördelar så det blir en jämn arbetsfördelning på avdelningarna och i
arbetslagen. I dagsläget har vi en pedagog som ansvarar för arbetet i vår ateljé.
Arbetslag
All personal på enheten tillhör ett arbetslag. Varje arbetslag består av 2-3 avdelningar, och
leds av en ALM-ledare. Arbetslaget ska träffas 1,5 timma varannan vecka. Tiden för
arbetslagsmötet ska läggas så att så många som möjligt i arbetslaget kan gå på mötet.
ALM-ledare
ALM-ledaren utses av förskolechef.
ALM-ledarens uppgifter:







Förbereda ALM, sammanställa och prioritera bland punkterna på dagordningen.
Leda ALM.
Utse någon att föra mötesanteckningar.
Tydliggöra vilka beslut som tagits inom arbetslaget.
En länk mellan arbetslag och förskolechef.
Vara en länk i informationsflödet mellan medarbetare och förskolechef.
Se till att arbetet enligt Arbetsplanen följs upp, och att Arbetsplanen blir en del i det
vardagliga arbetet.
Veckomötesansvarig
Veckomötesansvarig utses av det egna arbetslaget. En representant per avdelning. Personen
har mandat från avdelning att ta beslut på veckomötet.
Personen ansvarar för att:


Lyfta aktuell information till mötesgruppen
Aktivt delta på mötet
Ekonomiansvarig
Ekonomiansvariga utses av förskolechef.
Ekonomiansvariges ansvar:




Ansvara för beställningar.
Attestera fakturor i tid.
Redogöra för arbetslaget hur dess ekonomi ser ut.
Göra en enkel budget för arbetslagets pengar och följa upp denna budget.
Utvecklingsgruppsrepresentant
Representant till utvecklingsgrupp utses av förskolechef.
Representantens uppgifter:




Vara aktiv i utvecklandet av den pedagogiska verksamheten.
Vara med på utvecklingsgruppsträffar.
Delge övriga i arbetslaget information från utvecklingsgrupp.
Leda diskussioner om områden som tagits upp på pedagogiskt forum.
APT
Varje termin har enheten två APT. Strävan är att alla ska delta, men om detta inte är möjligt
kan representanter för arbetslag delta. Förskolechefen leder dessa möten. Mötesanteckningar
ska föras.
Frågor att ta upp:






Utveckling av verksamheten, t.ex. Den pedagogiska plattformen
Arbetsplanen
Organisation/ Samarbete
Arbetsmiljö
Jämställdhet och mångfald
Övriga frågor
Informationsträff med förskolechef
En person från varje avdelning deltar på informationsmöten. Dessa personer är de som ingår i
veckomötesgruppen. Det finns två informationsmöten inlagda i kalendariet varje termin.
Dessa träffar leds av förskolechefen.
Fasta punkter på dagordningen:



Den pedagogiska verksamheten här och nu
Arbetsplanen
Ekonomi





Utvecklingsområden
Rutiner
Schema
Laget runt arbetsmiljö
Övriga frågor
Info- och diskussionsforum
Vid möjlighet närvarar förskolechefen på veckomöten, för att delge information, diskutera
och lyssna in olika frågor. Förskolechef kan skicka med frågor till veckomötesrepresentanter
att diskutera på dessa möten.
Samverkansavtal /Arbetsmiljö
Samverkan 08 på förskolorna: Jakobsbergsskogen, Vitsippan och Zakrisdal
Avtalet gäller fr o m 1 januari 2014, och ersätter föregående bilaga till Samverkansprotokoll
daterat 2009-04-28.
1. Utvecklingssamtal
Varje chef ska ha utvecklingssamtal med sina medarbetare minst en gång per år.
Utvecklingssamtalet bör vara skilt från lönesamtalet.
2. Arbetslagsmöte (ALM)
Frågor som rör det egna arbetslaget t.ex. planering av den dagliga verksamheten, gruppens
utveckling, arbetsmiljöfrågor för gruppen ska tas upp i arbetslagsmöte.
Verksamhetens behov får styra frekvens och omfattning. Mötesanteckningar ska föras och
lämnas till resp chef.
3. Arbetsplatsträff (APT)
Arbetsplatsträff är en träff för Förskolan/enheten, och ska ledas av chefen. Mötets syfte är att
skapa dialog om verksamhetens utveckling. APT ska ske två gånger per termin, 1,5 h/tillfälle.
Frågor att ta upp:
 Utveckling av verksamheten
 Organisation
 Arbetsmiljö
 Jämställdhet och mångfald
Dagordning skickas ut ca en vecka innan mötet. Ärenden som medarbetare vill ta upp skickas
till chefen innan dagordningen skickats ut.
Strävan ska vara att alla medarbetare ska ha möjlighet att delta, men om det inte är möjligt
kan representanter för arbetslag delta. Mötesanteckningar ska föras.
Facklig information kan ges i anslutning till arbetsplatsträff.
4. Samverkansgrupp
Vitsippan, Jakobsbergsskogen och Zakrisdal har en gemensam samverkansgrupp. Enheterna
har ett behov av att hålla samman det geografiska området, för att lära av varandra och vara
fler i dialogen och skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling av verksamheten.
Samverkansgrupp ska träffas minst 4 gånger/år.
Samverkan ska präglas av en kontinuerlig process från förslag till beslut. För att stödja en
sådan process ska det ingå fackliga förtroendemän och skyddsombud.
Frågor att ta upp:
 Strategisk utveckling av verksamheten
 Övergripande arbetsmiljöfrågor
 Viktigare förändring av verksamheten som tidigare diskuterats på APT
 Budget och ekonomisk uppföljning
 Andra frågor som är viktiga för verksamheten
 Frågor av övergripande karaktär som lyfts från arbetslagsmöte
Kallelse till samverkansgrupp skickas ut tio dagar innan mötet. Protokoll ska föras och
justeras.
Lokal arbetsplan för arbetsmiljöarbete vid Jakobsbergsskogen, Vitsippan och
Zakrisdals förskolor.
Personalen är den viktigaste resursen för att vi skall uppnå verksamhetsmålen.
Därför är god hälsa hos personalen en av de högsta prioriterade uppgifterna. Ett öppet klimat
med god kommunikation är en förutsättning för att anställda skall trivas på arbetsplatsen, orka
med sina arbetsuppgifter och är stolta över att arbeta i verksamheten. Att alla trivs och tycker
det är roligt att komma till förskolan varje dag! En god och trygg arbetsmiljö för alla.







En arbetsmiljöfrågas väg skall vara känd för all personal.
(se arbetsmiljötrappan)
Arbetsmiljö är en stående punkt på dagordningen vid varje ALM, APT och
samverkansmöte.
Enligt Kommunens plan genomförs LMU med arbetsmiljöfrågor. Enligt resultat på
LMU upprättas handlingsplan på varje enhet. Uppföljning och utvärdering sker
enhetsvis.
Friskvårdsstöd med 300 kronor per anställd och termin.
Erbjudande om att delta i Barn- och ungdomsförvaltningens friskvårdssatsning ”Qom i
gong”.
Uppvakta alla 50- och 60-åringar samt vid pensioneringen.
Skyddsrond genomförs tillsammans med skyddombud minst en ggr/år
Denna arbetsplan skall utvärderas årligen vid verksamhetsårets slut.
Mål
Att alla trivs och tycker det är roligt att komma till förskolan varje dag!
En god och trygg arbetsmiljö för alla.
Styrdokument
och lagar
Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller alla som är
verksamma i skolan – elever, lärare och övrig personal. Lagen gäller ej barn i
förskolan.
Arbetsmiljöförordningen, Arbetsmiljölagen(AML)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter(AFS)
Skollagen, barnkonventionen, Lpfö 98/10.
Ansvar
Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten.
Politikerna är ytterst ansvariga och skall ge förutsättningar.
Förskolechef är ansvarig att leda förskolans systematiska arbetsmiljöarbete.
Barn och medarbetare- alla skall vara delaktiga!
SAM
I arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete,
beskrivs vad arbetsgivare ska göra i praktiken för att uppfylla sitt ansvar för
arbetsmiljön. Det löpande SAM arbetet skall drivas av en arbetsgrupp som består
av förskolechef och skyddsombud.
Skyddsombud
Ett skyddsombud utses av det lokala facket, AML 6:e kap, §2.
Företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor.
Samverkans
system
Arbetsmiljön är en stående punkt på ALM, APT samt i förskolechefs
samverkansgrupp.
Årshjul
Skall innehålla planering för både det fysiska och psykosociala
arbetsmiljöarbetet. Medarbetare skall känna till arbetsmiljöarbetet.
Riskbedömning
Vid omorganisation eller förändring görs alltid en barnkonsekvensanalys och
eller riskbedömning av förskolechef tillsammans med skyddsombud.
Friskfaktorer
Previa, tidig hjälp vid sjukdom, vab
Företagshälsovård finns för alla medarbetare vid arbetsrelaterade behov.
Kris
Det finns en krispärm som är känd av alla medarbetare och som uppdateras 1
ggr per år och vid behov av skyddsombud och förskolechef.
SOC
SVG
Samverkansgruppen kommer
överens om en rimlig tidsplan om
problemet inte kan lösas
omedelbart.
Fskch ansvarar för att problemet löses.
ALM
APT
Kan inte frågan lösas inom
enhetens ram lämnas
frågan till närmast högre
nivå av fskch.
FSKCH
Arbetsmiljötrappan
Problemet löses på enheten. Om inte problemet
löses tas frågan vidare till samverkansgrupp.
Skyddsombudet informeras.
En arbetsmiljöfråga (fysisk eller psykosocial) tas upp av en
medarbetare:
Problemet löses inom arbetslagets mandat eller tas vidare
till APT.
Fskch skall till Arbetsmiljöinspektionen anmäla allvarligare
olycka eller tillbud.
Olycka/tillbud skall:
För barn och personal anmälas
till administrationen, och fskch
tar del av informationen.
Dessa kommer att
sammanställas och behandlas i
samverkansgrupp.
Arbetsskada och tillbud skall
rapporteras på särskilda
blanketter som finns på
Solsidan.