Plats Galaxen Landstingshuset Tid Kl. 09.00 Sammanträdets

Transcription

FÖREDRAGNINGSLISTA
1 (3)
Sekretariat
LANDSTINGSSTYRELSEN
2015-09-22
LK/151967
Plats
Galaxen Landstingshuset
Tid
Kl. 09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor
Föredragningar
-Information om remiss nationell nivåstrukturering av sju åtgärder inom
cancervården
Överläkare Tomas Hallgren
-Lägesrapport uppdrag framtagande av strategi för elkraftsförsörjning
Ekonomichef Veronica Hedlund Lundgren och fastighetschef
Annette Andersson
-Avtal för regional samverkan i Uppsala-Örebroregionen 2016-2019
Verksamhetsutvecklare Eva-Lena Aspetorp
-Samlad månadsrapport
Landstingsdirektör Gunilla Andersson m.fl.
-Redovisning effekter av intensifierade åtgärder med fokus på kompetensoch anställningseffektivitet för att komma i ekonomisk balans 2015
Hälso- och sjukvårdscheferna Ingrid Magnusson och Tobias Kjellberg
-Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdschef Ingrid Magnusson
Ajournering för partiernas gruppmöten inkl. lunch
Ärendebehandling
Justering
ÄRENDEN
1-16
Förslag till justerare: Ulric Andersson (Monica Gundahl)
1.
Samlad månadsrapport
LK/150667
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-09-22
2.
Uppföljning av politiska viljeinriktningar
LK/151967
2 (3)
LK/151640
3.
LK/151643
Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancervård i Uppsala
Örebro sjukvårdsregion
4.
LK/151641
Regional HTA enhet i Uppsala Örebro sjukvårdsregion
5.
LK/151642
Regionalt centrum för sällsynta sjukdomar i Uppsala Örebro
sjukvårdsregion
6.
LK/151644
Budget 2016 för de gemensamma verksamheterna i Uppsala-Örebro
sjukvårdsregion
7.
LK/150450
En god och jämlik hälsa i hela befolkningen – Landstinget i Värmlands
folkhälsostrategi
8.
Årsrapport över finansförvaltningen 2014
LK/151203
9.
LK/150895
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2014 samt
landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll
10.
Överdebiteringar inom Folktandvården
Värmland?
LK/151560
11.
LK/151432
Uppföljning av landstingsstyrelsens beslut om uppdrag och
återrapporteringar
12.
LK/151604
Tidigare återremitterat ärende om
Landstingsdriven ambulanssjukvård i västra Värmland
13.
LK/152175
Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård - rapport
14.
Uppdragsbeskrivning för landstingsdirektören
LK/152168
2015-09-22
LK/151967
3 (3)
15.
Landstingsstyrelsens sammanträden 2016
LK/152065
16.
Ärenden för kännedom
LK/151196 m.fl.
1 (1)
Tjänsteskrivelse
landstingsstyrelsen
Staben för verksamhets- och ledningsstöd
Kjersti Berg Marthinsen
2015-09-22
LK/150049
Samlad månadsrapport juli 2015
Som stöd i styrning och ledning är en samlad månadsrapport framtagen.
Månadsrapporten innehåller en redovisning av
1. Uppföljning av kontrollplan för 2015
2. Uppföljning av målområdena
a. Inga vårdskador
b. Bästa vårdkvalitet
c. Vård utan köer
3. Ekonomisk månadsrapport
Månadsrapporten för juli innehåller en uppföljning av kontrollplanen efter
maj månad samt en kort redovisning av punkt 2-3 avseende juli månads utfall.
Förslag till beslut
att godkänna uppföljningen av kontrollplanen samt
att godkänna månadens rapportering avseende tillgänglighet, kvalitet och
ekonomi
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Ingrid Magnusson
Hälso- och sjukvårdschef
Ekonomistaben
UFN
PM
1(9)
2015-08-24
Ekonomisk månadsrapport
Period: januari – juli 2015
Resultaträkning
Intäkter och kostnader (mnkr)
Period: januari - juli
Utfall
Utfall
Föränd- Budget
perioden perioden
ring
perioden
2015
2014
utfall
2015
Utfall
jämfört
budget
Verksamhetens intäkter *)
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
522,6
503,8
-4 693,4 -4 398,1
-198,9
-194,2
18,8
472,4
-295,3 -4 521,9
-4,8
-225,8
50,2
-171,5
26,8
Verksamhetens nettokostnader
-4 369,8 -4 088,4
-281,3 -4 275,3
-94,5
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat
3 311,0
1 097,0
25,6
-45,5
3 203,6
1 065,1
1,4
-42,3
107,4
31,9
24,1
-3,2
3 324,2
1 093,3
5,8
-47,1
-13,2
3,7
19,7
1,6
18,3
139,4
-121,1
101,0
-82,7
*) I utfallet 2015 ingår beräknad återbetalning av AFA-premier från 2004 med 42,9 miljoner kronor
Periodens resultat
Resultatet uppgick till 18,3 miljoner kronor. Resultatet efter motsvarande period
föregående år var 139,4 miljoner kronor.
Resultatet var 82,7 miljoner kronor sämre än budget.
Jämförelsestörande poster
I periodens resultat 2015 ingår beslutad återbetalning av 2004 års premier från
AFA Försäkring. Återbetalningen, som betalas ut under sista kvartalet 2015, beräknas
uppgå till 42,9 miljoner kronor och är bokförd som en upplupen intäkt.
Verksamhetens nettokostnader
Verksamhetens nettokostnader uppgick till 4 369,8 miljoner kronor vilket var
281,3 miljoner kronor (6,9 procent) högre än motsvarande period föregående år.
Nettokostnaderna var 94,5 miljoner kronor högre än budget. På helårsbasis är den
budgeterade nettokostnadsutvecklingen 3,5 procent.
Ekonomistaben
UFN
PM
2(9)
2015-08-24
Frånräknat återbetalning av premier från AFA Försäkring var
nettokostnadsutvecklingen 7,9 procent mellan åren.
Nedanstående diagram visar nettokostnadsutvecklingen hittills i år samt hur
nettokostnadsutvecklingen är planerad att vara under respektive månad 2015
(budgeterad nettokostnadsutveckling). I diagrammet framgår även senaste prognos för
nettokostnaden på helårsbasis (per april). Effekterna av återbetalningen av premier från
AFA Försäkring är frånräknade i diagrammet.
Nettokostnadsutveckling 2015
9%
8%
7%
6%
5%
4%
3%
2%
1%
0%
7,9%
5,8%
Utfall 2015
Budget 2015
december
november
oktober
september
augusti
juli
juni
maj
april
mars
3,5%
Prognos 2015
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter uppgick till 522,6 miljoner kronor, vilket var 18,8 miljoner
kronor (3,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. I utfallet ingick en
beräknad återbetalning av premier från AFA Försäkring på 42,9 miljoner kronor.
Frånräknat detta har intäkterna minskat med 24,1 miljoner kronor (4,8 procent).
Förändringen beror framför allt på minskade intäkter för specialdestinerade statsbidrag.
Intäkter för specialdestinerade statsbidrag uppgick till 76,4 miljoner kronor, vilket var
32,9 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Från 2015 upphörde
statsbidragen för kömiljarden, patientsäkerhet och sammanhållen vård och omsorg för
äldre. Intäkter för statsbidragen bygger på en bedömning utifrån aktuella
överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Ekonomistaben
UFN
PM
3(9)
2015-08-24
Förutsättningarna för statsbidragen fastställs ofta i ett mycket sent skede innan de träder
i kraft. En stor del av statsbidragen är prestationsbaserade och kräver måluppfyllelse för
att landstinget ska erhålla medel. Ersättningen påverkas även av hur andra landsting och
i vissa fall kommuner uppfyller målen. Besked om måluppfyllelse lämnas inte löpande
utan i slutet av året och i vissa fall efter årets slut. Intäkterna under året bygger därmed
på en bedömning utifrån landstingets befolkningsandel och bedömd måluppfyllelse.
Detta innebär att det kan bli en avvikelse och förskjutning mellan åren.
Statsbidragen för sjukskrivningsmiljarden, rehabiliteringsgarantin och asyl har minskat,
vilket framför allt beror på en förskjutning mellan åren.
Nedanstående tabell visar periodens utfall 2015 och 2014 för specialdestinerade
statsbidrag.
Specialdestinerade statsbidrag (mnkr)
Utfall
Utfall Förändperioden perioden
ring
Period: januari - juli
2015
2014
utfall
Asyl
Rehabiliteringsgarantin
Sjukskrivningsmiljarden
Riktade insatser psykiatri
Testbäddar i vård och omsorg
Kvalitetsregistret SKaPa
Råd och stöd LSS
Tolktjänst
Förstärkt patientsäkerhet
Kömiljarden
Sammanhållen vård och omsorg för äldre
Utveckling vårdvalssystem
Övriga
Summa
37,8
13,1
10,3
6,4
2,8
1,9
1,6
0,7
0,0
0,0
0,0
0,0
1,8
76,4
39,2
19,4
19,0
5,8
3,0
1,7
1,4
0,7
7,5
4,4
2,9
1,0
3,3
109,3
-1,4
-6,3
-8,7
0,6
-0,2
0,2
0,2
0,0
-7,5
-4,4
-2,9
-1,0
-1,5
-32,9
Intäkter för patientavgifter uppgick till 178,6 miljoner kronor, vilket var 0,5 miljoner
kronor lägre än motsvarande period föregående år.
Intäkter för såld verksamhet uppgick till 65,2 miljoner kronor, vilket var 3,6 miljoner
kronor (5,8 procent) högre än motsvarande period föregående år. Intäkterna har framför
allt ökat för såld öppen och sluten utomlänsvård.
Personal
Personalkostnaderna uppgick till 2 540,3 miljoner kronor, vilket var 114,4 miljoner
kronor (4,7 procent) högre än motsvarande period föregående år.
Ekonomistaben
UFN
PM
4(9)
2015-08-24
Lönekostnaderna (exklusive sociala avgifter) uppgick till 1 644,7 miljoner kronor,
vilket var 75,7 miljoner kronor (4,8 procent) högre än motsvarande period föregående
år.
Ökningen berodde delvis på lönerörelsen samt förändringar i allmänna bestämmelser
(kollektivavtal). Kostnaderna påverkades även av att det genomsnittliga antalet
anställda under perioden januari-juli 2015 varit ca 150 fler än motsvarande period
föregående år.
Antalet årsarbetare redovisas för perioden januari – juni då utvärdering av timmar för
juli inte finns uppdaterade. Mätperioden perioden januari – juni ökar antalet årsarbetare
med 131,2 årsarbeten.
Ökningen av antalet medarbetare utgörs främst av personalgruppen undersköterskor
inom hälso- och sjukvårdens verksamheter.
En bidragande orsak är även högre kostnader för övertids- och extraersättningar,
sommaravtal samt timavlönade i syfte att klara bemanningen inom hälso-och
sjukvården.
Kostnaderna för sommaravtal och extra ersättningar utgörs av insatser utförda under
januari- juni månad.
Pensionskostnaderna (exklusive löneskatt och finansiella kostnader) uppgick till
294,8 miljoner kronor vilket var 12,9 miljoner kronor (4,6 procent) högre än
motsvarande period föregående år. Pensionskostnaderna bokfördes enligt senaste
prognos från KPA Pension.
Sociala avgifter och löneskatt uppgick till 563,5 miljoner kronor vilket var
Köp av verksamhet
Kostnaderna uppgick till 480,8 miljoner kronor vilket var 6,1 miljoner kronor
(1,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror bland annat
på köpt öppenvård från andra landsting och köp av neuropsykiatriska utredningar.
Verksamhetsanknutna tjänster
Kostnaderna uppgick till 175,6 miljoner kronor, vilket var 41,1 miljoner kronor
(30,6 procent) högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde bland annat
på högre kostnader för inhyrd personal. Kostnaden för inhyrd personal uppgick till
88,5 miljoner kronor, en ökning med 31,9 miljoner kronor (56,4 procent).
Ekonomistaben
UFN
PM
5(9)
2015-08-24
Läkemedelskostnader
Kostnaderna uppgick totalt till 533,8 miljoner kronor, vilket var 60,2 miljoner kronor
(12,7 procent) högre än motsvarande period föregående år.
Läkemedelskostnaderna delas in i två grupper: läkemedel som förskrivs på recept
(förmånsläkemedel) och läkemedel som beställs till vården (rekvisitionsläkemedel).
Kostnaden för förmånsläkemedel var 15,8 miljoner kronor högre och kostnaderna för
rekvisitionsläkemedel var 44,4 miljoner kronor högre än motsvarande period
föregående år.
De ökade kostnaderna för förmånsläkemedlen beror bland annat på en ökad användning
av nya orala antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel), TNF hämmare (läkemedel
för behandling av bland annat reumatologiska sjukdomar), nya diabetesläkemedel och
blödarpreparat. Kostnaderna för läkemedel inom andningsvägar (astma och KOL) har
sjunkit mot föregående år på grund av prispress.
I gruppen rekvisitionsläkemedel inkluderas även smittskyddsläkemedel och övriga
läkemedel som landstinget subventionerar exempelvis preventivmedel till
flickor/kvinnor under 25 år. Den ökade kostnaden för rekvisitionsläkemedel beror till
största del på en kostnadsökning av smittskyddsläkemedel det vill säga en ökad
användning av de nya läkemedlen för behandling av hepatit-C. De står ensamt för en
ökning på 29 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Dessutom
ökar användningen av nya cancerläkemedel.
Material och varor
(7,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde bland annat på
ett nytt avtal med Svensk PCI Värmland AB som innebär att landstinget står för
verksamhetens materialkostnader (bland annat har landstinget köpt innevarande
produktlager av Svensk PCI AB, vilket var en engångskostnad). Totalt sett blir dock
landstingets kostnader för PCI-verksamheten lägre.
Lämnade bidrag
(10,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. De högre kostnaderna
berodde bland annat på bidrag till Kommunalförbundet Svensk Luftambulans och ökade
bidrag till Värmlandstrafik AB.
Övriga verksamhetskostnader
(7,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. De högre kostnaderna
berodde främst på IT-tjänster/konsulter, leasingavgift för helikopter samt inköp av
medicinteknisk utrustning.
Ekonomistaben
UFN
PM
6(9)
2015-08-24
Avskrivningar
Kostnaderna uppgick till 198,9 miljoner kronor vilket var 4,8 miljoner kronor
(2,5 procent) högre än motsvarande period föregående år.
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 3,3 procent högre
än motsvarande period föregående år.
Skatteintäkterna uppgick till 3 311,0 miljoner kronor vilket var 107,4 miljoner kronor
(3,4 procent) högre än motsvarande period föregående år. Skatteintäkterna var
13,2 miljoner kronor lägre än budget.
Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 1 097,0 miljoner kronor, vilket var
Ökningen berodde främst på att landstinget fått ett retroaktivt statsbidrag för hepatit Ckostnader för 2014 som uppgick till 19,8 miljoner kronor. Generella statsbidrag och
utjämning var 3,7 miljoner kronor högre än budget.
Finansiella intäkter och kostnader
Landstinget redovisar ett negativt finansnetto med 19,9 miljoner kronor. Förra året var
motsvarande siffra minus 40,8 miljoner kronor.
Intäkterna uppgick till 25,6 miljoner kronor vilket är 24,1 miljoner högre än
motsvarande period föregående år. Avvikelsen från föregående år beror på högre
realiserade vinster i pensionsmedelsförvaltningen på grund av omallokering i
pensionsmedelsportföljen.
Kostnaderna uppgick till 45,5 miljoner kronor vilket var 3,2 miljoner kronor högre än
motsvarande period föregående år. De finansiella kostnaderna för pensionskulden är
3,0 miljoner kronor högre än föregående år.
Ekonomistaben
UFN
PM
7(9)
2015-08-24
Driftsredovisning
Landstingsstyrelsen har beslutat om budgetramar för landstingets verksamheter.
Budgetramarna avser nettokostnader. Nettokostnaden består av verksamhetens
kostnader och avskrivningar minus verksamhetens intäkter.
Nettokostnad för perioden (mnkr)
Verksamhet *
Period: januari-juli
Hälso- och sjukvården i Värmland
varav hälso- och sjukvård:
division medicinska specialiteter
division psykiatri
division opererande specialiteter
division diagnostik
division HHR
division allmänmedicin
Sjukhuset i Torsby
varav tandvård
varav fastigheter, IT och service:
Landstingsfastigheter
Landstings-IT
Landstingsservice
Utfall
Utfall
perioden perioden
2015
2014
-3 903,1
-3 594,5
-3 207,2 -2 978,6
-995,0
-884,9
-309,9
-280,6
-830,3
-775,4
-253,0
-233,5
-155,6
-159,8
-510,8
-499,2
-152,6
-145,3
Förändring
8,6%
Utfall
jämfört
budget
-3 675,5
-227,6
7,7% -2 919,4
12,4%
-860,7
10,5%
-282,9
7,1%
-759,8
8,4%
-249,4
-2,6%
-158,5
2,3%
-466,8
5,1%
-141,4
-287,8
-134,4
-27,0
-70,4
-3,7
2,9
-44,0
-11,2
-79,6
-65,1
22,4%
-79,6
0,0
-562,2
-295,8
-100,3
-166,1
-529,7
-283,9
-89,9
-155,9
6,1%
4,2%
11,6%
6,6%
-566,8
-300,4
-103,1
-163,4
4,6
4,7
2,7
-2,8
-109,6
55,5
-6,9
-156,3
-229,1
-207,4
0,5
7,0
0,9
124,8
6,9% -4 275,3
-94,5
varav gem kostnader o intäkter
-54,1
-21,1 156,9%
Landstingshälsan
Landstingets kansli
Regional utveckling
Landstingsgem kostnader o intäkter
-6,4
-149,3
-228,3
-82,6
-6,5
-148,7
-215,3
-123,5
Landstinget i Värmland
Budget
perioden
2015
-4 369,8 -4 088,4
-1,1%
0,4%
6,0%
-33,1%
* Omflyttning av arbetsuppgifter mellan de olika verksamheterna påverkar i vissa fall
nettokostnadsutvecklingen mellan åren.
Låneskuld och likviditet
Landstinget hade en lånevolym vid periodens slut på 1 758,1 miljoner kronor.
Kommuninvest i Sverige AB (publ) stod som långivare för 1 600,0 miljoner kronor,
Arvika kommun för 40,0 miljoner, under månaden har även checkkrediten på Nordea
utnyttjas motsvarande ett genomsnitt över månaden på 118,1 miljoner kronor.
Landstinget har under året löst in reversen mot LÖF och ersatt med ett lån hos
Kommuninvest.
Ekonomistaben
UFN
PM
8(9)
2015-08-24
Landstingets upplåning sker till en genomsnittsränta på 2,1 procent. Landstinget har i
dag räntebindningsavtal om totalt 985,0 miljoner kronor och har dessutom tecknat
framtida räntebindningsavtal om totalt 150,0 miljoner kronor. Syftet med
räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning när det gäller en ränteuppgångs
påverkan på landstingets ekonomi samt att skapa ökad flexibilitet i den löpande
skuldförvaltningen för beslutade investeringar.
Landstinget utnyttjade vid månadens utgång checkräkningskrediten på Nordea Bank
AB(publ) med 23,9 miljoner kronor.
BASFAKTA OCH NYCKELTAL
Finanspolicy (tillåten variation)
Lånevolym (tkr)
Swapvolym (tkr)
Räntekostnad (momentan, tkr)
Snittränta (momentan)
Genomsnittlig lånemarginal
Återstående räntebindningstid
Återstående konverteringstid
Andel justering inom 12 mån
Andel lån med förfall inom 12 mån
Marknadsvärde portfölj (tkr)
2,5 år
(1,5-5 år)
40%
(30-50%)
Differens, Marknadsvärde - Nominellt belopp (tkr)
2015-07-31
1 758 141
985 000
36 094
2,05%
0,39%
2,75
2,01
42%
20%
1 894 603
-136 462
I tabellen ovan visas nyckeltal som avser landstingets skuldförvaltning.
Pensionsmedelsförvaltning
Värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen vid periodens slut hade ett
anskaffningsvärde motsvarande 1 475,6 miljoner kronor och ett marknadsvärde på
2 065,8 miljoner kronor. Bokfört värde var 1 475,6 miljoner kronor.
Vid periodens slut var marknadsvärdet på de värdepapper som fanns i
pensionsmedelsförvaltningen fördelat på 60 procent aktier och 40 procent räntebärande
värdepapper. Enligt landstingets riktlinjer får andelen aktier uppgå till högst 70 procent
av förvaltat belopp. Portföljens totala avkastning under 2015 har varit plus 9,4 procent.
Ekonomistaben
UFN
PM
9(9)
2015-08-24
Senaste
månaden
2,1%
Innev år
9,4%
12 mån
16,2%
Sedan
start*
8,6%
2,5%
8,8%
15,2%
9,1%
Svenska Aktier
SIX PRX
3,3%
5,0%
14,4%
15,6%
21,6%
23,1%
14,4%
15,6%
2009/09
Globala Aktier
MSCI World Index
5,1%
5,6%
16,4%
15,3%
32,9%
31,0%
13,7%
14,2%
2008/12
Tillväxtmarknader
MSCI Emerging Markets
-2,5%
-3,4%
8,9%
6,7%
14,1%
8,1%
6,1%
5,5%
2010/03
Svenska Räntor
SHB All Bond
0,9%
0,9%
1,1%
1,1%
3,2%
3,9%
4,2%
4,0%
2009/09
Alternativa Räntor
SSVX 3M
0,4%
0,0%
1,4%
-0,1%
1,0%
-0,1%
3,8%
0,7%
2012/01
Alternativa investeringar 2
SSVX30 + 2%
0,1%
0,1%
0,3%
1,1%
3,9%
2,0%
4,5%
2,9%
2008/12
Totalportföljen
1
Index
Startdatum
2010/01
125%
25%
10%
20%
20%
SPRX,
MSCI World,
MSCI EM,
SSVX30+2%,
SHB All Bond
2
Estimat
I tabellen visas totalportföljens samt de underliggande tillgångsslagens utveckling senaste perioden samt
utvecklingen över längre tidsperioder i förhållande till sina jämförelseindex enligt placeringspolicyn. *Avkastning
på årsbasis sedan start.
Andel
Tillväxtmarknader
Alternativa Investeringar
Räntor + Alternativa
Avv normal
Limiter
Svenska aktier
Globala aktier
Tillväxtmarknader
Alternativa Investeringar
Räntor
jul-15
25%
27%
8%
11%
29%
dec-14
25%
28%
8%
10%
29%
jul-15
-0,1%
2,4%
-1,9%
-8,9%
8,5%
Min
0%
0%
0%
0%
0%
Normal
25%
25%
10%
20%
20%
Max
35%
35%
20%
40%
60%
Aktier
Räntor + Alternativa
Likvida medel
60%
40%
0%
61%
39%
0%
0,3%
-0,3%
0,0%
40%
30%
60%
40%
70%
60%
Räntor;
29%
Svenska aktier;
25%
Alternativa
Investeringar;
11%
Tillväxtmarknader;
8%
Globala aktier;
27%
I tabellen visas totalportföljens fördelning mellan aktier och räntebärande värdepapper samt de underliggande
tillgångsslagens andel av totalportföljen och dess avvikelse mot beslutade limiter i placeringspolicyn.
PM
1 (5)
Planerings- och uppföljningsenheten
Katarina Viberg Hedman
2015-09-22
Intern kontrollplan redovisning, perioden januari till
och med maj
Landstingsstyrelsen har, enligt Kommunallagen, Kap 6 §§ 1 och 7, uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet. Man ska också tillse att den interna
kontrollen är tillräcklig inom hälso- och sjukvården och tandvården.
En genomgång av Landstingsplanen 2015 och en inventering av andra strategiskt viktiga områden har gjorts. Efter genomförd riskbedömning har
några områden identifierats där kontrollåtgärder bedömts nödvändiga
Följande tre kontrollområden identifierats för 2015, utifrån skyldighet att
utöva intern kontroll.
Interkontroll:
- Produktion och tillgänglighet
- Kvalitet – vårdskador/patientsäkerhet
- Kostnadskontroll
Produktion och tillgänglighet
1. Redovisa inflöde i förhållande till genomförda operationer och förändringar i kösituationen
Totalt sett är flödeskvoten över 1,0 för perioden. D.v.s. det genomförs
något fler operationer än vad som tillkommer på väntelistan. Det innebär
att kösituationen kommer att förbättras något inför sommaren. Det är
framförallt inom kirurgin, ögon- och ÖNH-sjukvården som antal behandlingar varit fler än vad som sätts upp på väntelistan. Inom ortopedi
och kvinnosjukvård är flödeskvoten ungefär 1,0. Under 2014 ökade antalet remisser för behandling inom ögonsjukvården. Denna trend verkar
hålla i sig även under 2015.
2. Redovisa en analys av kösituationen till NP-utredningar barn och
vuxna(vår och höst)
BUP har genomfört en organisationsanpassning för att öka tillgängligheten. Det finns en realistisk produktions- och kapacitetsplanering och
en plan för att successivt minska kön till NP-utredningar.
Även på vuxensidan är det kö till NP-utredningar. Ett arbete pågår för
att bygga upp en gemensam väntelista och NP-team vid varje mottagning. På grund av hårt tryck och i viss mån brist på psykologresurs, så
har köer till neuropsykiatrisk utredning byggts upp vid några mottagningar. På grund av den kösituation som är rådande till NP-utredningar
2015-09-22
2 (5)
har upphandling av externa leverantörer skett, avrop i relation till dessa
upphandlingar har påbörjats.
Inom BUP genomfördes 73 och upphandlades 130 NP-utredningar under första tertialen 2015. Remissinflödet är dock större under perioden;
223. Vilket innebär att kön fortsätter att öka något, men i dagsläget ses
inte full effekt av ovan beskrivna åtgärder och troligen kommer förhållandet att förändras.
På vuxensidan saknas uppgifter om inkomna remisser. I april 2015 väntande 571 personer på utredning, vilket är en ökning med 52 individer
sedan januari i år. Under första tertialen genomfördes 90 utredningar och
23 upphandlades. Detsamma gäller här som inom BUP, att effekten av
de insatser som inletts troligen inte kommer att kunna ses förrän längre
fram.
Kvalitet – vårdskador/patientsäkerhet
1. Redovisa en analys av bemanningen i förhållande till vårdplatser och
produktion
Under 2014 ökade antalet årsarbetare på ALM som en följd av införandet av Cosmic, vilket innebär att antalet årsarbetare inte blir jämförbart
över tid. Om ALM dras bort från totalen så har antalet årsarbetare ökat
med 96 jämfört med motsvarande period 2014.
Totalt sett har produktionen minskat mellan perioderna 2014 och 2015.
För att få jämförbarhet mellan åren måste dock ALM:s produktion tas
bort utifrån samma argument som ovan. Produktionen i form av antalet
besök till läkare, övriga vårdgivare samt operationer (inkl. mottagningsoperationer) ligger då på ungefär samma nivå våren 2014 som våren
2015 och något högre jämfört med 2013.
Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser har minskat något mellan
2014 och 2015. Under januari var antalet ungefär 3 procent lägre 2015
än 2014. Totalt för perioden är genomsnittligt antal disponibla vårdplatser 1,3 procent lägre 2015 än motsvarande period 2014.
Sammantaget kan ses att antalet årsarbetare ökar. D.v.s. fler individer är
anställda och finns i produktionen om man jämför första tertial 2014
med första tertial 2015. Trots det ligger produktionen på samma nivå de
båda perioderna och antalet disponibla vårdplatser är något lägre 2015
jämfört med 2014.
2. Redovisa en sammanställning över och följsamheten till de nationella
riktlinjer som berör landstingets verksamheter (höst)
Idag finns inget systematiskt sätt att mäta följsamheten till nationella
riktlinjer annat än genom att se Värmlands resultat i förhållande till de
målnivåer som finns framtagna. Detta kan endast göras för de indikato-
2015-09-22
3 (5)
rer där Socialstyrelsen tagit fram en målnivå, vilket endast är för några
få indikatorer sammantaget. Det blir heller inte helt rättvisande att enbart
analysera de senaste resultaten i förhållande till målnivån eftersom
denna i vissa fall är satt utifrån ett önskvärt läge och inget landsting når
målet. I andra fall är målnivån satt utifrån de landsting som ligger bäst
till och är då fullt möjligt att nå inom en rimlig tid. Här samt i delårsrapporten görs en allmän bedömning utifrån Värmlands resultat samt utvecklingen senaste åren i förhållande till satta målnivåer.
Områden
Klara
Remiss Pågående
Mål
Bröstcancer
Prostatacancer
Tjock- och ändtarmscancer
Lungcancer
Diabetes
Stroke
Palliativ vård
Sjukdomsförebyggande metoder
Rörelseorganens sjukdomar
Tandvård
Astma KOL
pågår
MS och Parkinsons sjukdom
pågår
Hjärtsjukvård
Demens
Depression och ångest
Missbruk och beroende
Schizofreni - antipsykotisk läkem beh.
Schizofreni - psykosociala insatser
Tabellen visar områden där nationella riktlinjer finns framtagna eller är under framtagande. Inom stroke pågår en uppdatering där remiss ska vara klar
våren 2017. Demens samt depression och ångest beräknas ha klara remisser
hösten 2016 och MS/Parkinsons sjukdom våren 2016. Inom hjärtsjukvården
finns en remissversion som gäller istället för tidigare riktlinje. En färdig
riktlinje beräknas vara klar hösten 2015. Inom Astma/KOL finns en remissversion som beräknas vara klar hösten 2015. Inom åtta områden finns klara
målnivåer för ett antal av indikatorerna.
En genomgång av dessa indikatorer visar att landstinget når målen för riktlinjerna för bröstcancer. Landstinget ligger nära målen samt har en positiv
utveckling för riktlinjerna för strokevård och diabetesvård. För att nå målen
för riktlinjerna för hjärtsjukvård, rörelseorganens sjukdomar och övrig cancervård krävs ytterligare insatser.
2015-09-22
4 (5)
Kostnadskontroll
1. Redovisa en analys av personalskostnadsutvecklingen (vår och höst) på
verksamhetsnivå
Kostnadsutveckling för egen och inhyrd personal inom
Landstinget i Värmland (%)
11,0%
9,0%
7,0%
5,0%
4,8%
4,9%
2013
2014
5,6%
3,5%
3,0%
1,0%
-1,0%
2012
2015
Landstingets kostnader för egen och inhyrd personal fortsätter att öka. Jämfört med 2014 har kostnaderna ökat med 5,6 procent de fem första månaderna 2015, vilket bedöms motsvara 245 mnkr för helåret 2015. Om vi förutsätter en förväntad kostnadsökning som 2012, d.v.s. 3,5 procent varje år, så har
kostnaderna ökat med 208 mnkr mer än förväntat mellan 2014 och 2015.
med spec
psykiatri
oper spec
diagnostik
HHR
allmänmedicin
Sjukhuset i Torsby
Övriga verksamheter
2012
1,5%
2,8%
3,1%
0,7%
1,2%
3,1%
3,1%
7,1%
3,5%
2013
4,7%
6,6%
3,1%
0,6%
-0,4%
6,1%
3,2%
7,3%
4,8%
2014
7,3%
9,0%
4,1%
4,4%
4,2%
3,9%
4,7%
3,1%
4,9%
2015
10,8%
6,5%
5,6%
4,0%
1,8%
1,3%
7,3%
4,5%
5,6%
Tabellen visar kostnadsutvecklingen för egen och inhyrd personal fördelat
på division. Den högsta utvecklingen återfinns i division medicinska specialiteter,+10,8 procent jämfört med 2014. Allmänmedicin har haft den lägsta
kostnadsutvecklingen, +1,3 procent, vilket kan förklaras av att införandet av
Cosmic skedde under 2014.
Den största delen av personalkostnaden är lönekostnaden. Den förklarar till
stora delar den ökade personalkostnaden. Under 2014 och första tertialen
2015 har bemanningsproblem gjort att extra ersättningar betalats ut för den
ordinarie personal som arbetat extra. Inom division medicinska specialiteter
blir detta särskilt tydligt eftersom akuten, CSK, har den högsta lönekost-
2015-09-22
5 (5)
nadsutvecklingen, vilket är en bidragande orsak till divisionens höga personalkostnadsutveckling.
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Planering och uppföljning
Eva-Lena Aspetorp
2015-09-22
LK/151640
Uppföljning av politiska viljeinriktningar
Utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer i Uppsala-Örebroregionen har
tagit fram en rapport baserad på uppföljningen av de politiska
viljeinriktningarna för strokevård, lungcancervård, sjukdomsförebyggande
metoder, rörelseorganens sjukdomar, palliativ vård och vård och insatser vid
depression, ångest och schizofreni. I rapporten redovisas resultatet av
uppföljningen av givna rekommendationer och uppdrag i respektive
viljeinriktning. Uppsala-Örebroregionens samverkansnämnd beslutade på
sitt möte den 3-4 juni, § 16 att rekommendera sjukvårdsregionens landsting
och regioner om nedanstående uppföljande åtgärder för att stärka nämndens
politiska viljeinriktning och implementeringsarbetet av nationella riktlinjer
inom Uppsala-Örebroregionen.
§ 16 Uppföljning av politiska viljeinriktningar
Beslut
att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner att:
– öka och införa en jämlik och jämställd förskrivning av statiner inom
sjukvårdsregionen,
– öka antalet trombolysbehandlingar,
– ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet till utbildning med hjälp av
Socialstyrelsens utbildningsmaterial för sjukdomsförebyggande metoder och
via Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS),
– förbättra dokumentationen så att det går att redovisa indikatorerna för det
sjukdomsförebyggande arbetet,
– öka täckningsgraden av BOA-registret, samt
– fortsätta arbetet med att förbättra resultaten av Socialstyrelsens
kvalitetsindikatorer.
./.
Rapporten bifogas.
att anta ovanstående rekommenderade åtgärder samt
att ge landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en handlingsplan och
genomföra åtgärder för att nå ovanstående mål.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Chef staben för verksamhets- och
ledningsstöd
1 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Uppföljning av Politiska viljeinriktningar
Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd
Antagen av Samverkansnämnden 2015-06-04
2 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
Innehållsförteckning
Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd .... 1
Sammanfattning ..................................................................................................................... 3
Sammanställning av förslag till uppföljande åtgärder ........................................................... 3
Inledning ................................................................................................................................. 4
Politisk viljeinriktning för strokevården ................................................................................. 5
Förslag till uppföljande åtgärder....................................................................................... 12
Politisk viljeinriktning för lungcancervården ........................................................................ 13
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder ........................ 17
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar......................................................... 21
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård ................................................................................ 24
Politisk viljeinriktning för vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni ........... 30
Referenser ............................................................................................................................ 34
3 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
Sammanfattning
De politiska viljeinriktningarna har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård inom
regionen och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med
öppna och systematiska prioriteringar. I viljeinriktningarna formuleras rekommendationer
till landstingen och uppdrag till regionala råd. De enskilda landstingen förväntas ta in
rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. De politiska viljeinriktningarna
beskriver också de områden som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt
samspel. Den riktar sig därför också till berörda regionala råd.
Sex beslutade politiska viljeinriktningar är nu aktuella för uppföljning. I rapporten redovisas
resultatet av uppföljningen av givna rekommendationer och uppdrag i respektive
viljeinriktning. Dessutom föreslås ett antal uppföljande åtgärder efter varje redovisning för
att ytterligare stärka Samverkansnämndens politiska viljeinriktning och
implementeringsarbetet av nationella riktlinjer inom Uppsala-Örebroregionen.
Sammanställning av förslag till uppföljande åtgärder
Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att:
•
•
•
•
•
•
Öka och införa en jämlik förskrivning av statiner inom sjukvårdsregionen.
Öka antalet trombolysbehandlingar.
Ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet till utbildning med hjälp av
Socialstyrelsens utbildningsmaterial för sjukdomsförebyggande metoder och via
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS).
Förbättra dokumentationen så att det går att redovisa indikatorerna för det
sjukdomsförebyggande arbetet.
Öka täckningsgraden av BOA-registret
Fortsätta arbetet med att förbättra resultaten av Socialstyrelsens
Samverkansnämnden ger den Regionala kunskapsstyrningsgruppen uppdrag att:
•
Kommunicera den politiska viljeinriktningens uppdrag till specialitetsråden vid
ordförandeträff 2015.
4 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
Inledning
Den politiska viljeinriktningen utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen
utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Regionens utvecklingsgrupp för nationella
riktlinjer koordinerar arbetet i sjukvårdsregionen med Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Viljeinriktningarna har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård och till att vara ytterligare
stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården inom regionen med öppna och
systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i
budget- och planeringsprocesserna. De politiska viljeinriktningarna beskriver också de
områden som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar
sig därför också till berörda specialitetsråd.
Nedan följer en kronologisk sammanställning av beslutade politiska viljeinriktningar och
landstingens/regionala gruppers omhändertagande av dessa. Sex beslutade politiska
viljeinriktningar är nu aktuella för uppföljning. Övriga politiska viljeinriktningar eller
nationella riktlinjer som inte är aktuella för uppföljning är antingen för gamla eller planerade
för uppföljning inom en snar framtid. Notera färgkodningen för lättare översikt i
dokumentet. I rapporten föreslås ett antal uppföljande åtgärder efter varje redovisning för
att ytterligare stärka Samverkansnämndens politiska viljeinriktning och
implementeringsarbetet av nationella riktlinjer inom Uppsala-Örebroregionen. Den
regionala kunskapsstyrningen har en viktig roll i sjukvårdsregionen för att öka kvaliteten på
hälso- och sjukvården och för att kunna erbjuda regionens patienter med en god vård på lika
villkor.
Nationell riktlinje
Politisk viljeinriktning
Antagen/planering
Strokevård
Diabetesvård
Lungcancervård
Sjukdomsförebyggande
metoder
Rörelseorganens
sjukdomar
Strokevård
Diabetesvård
Lungcancervård
Sjukdomsförebyggande
metoder
Rörelseorganens
sjukdomar
2010-10-14
2010-10-14
2011-06-17
2012-02-17
Palliativ vård
Schizofreni och
schizofreniliknande
tillstånd
Depression och ångest
Bröst-, prostata-, tjockoch ändtarmscancervård
Demenssjukdom
Astma/KOL
Hjärtsjukvård
Parkinson och MS
Palliativ vård
Vård och insatser vid
depression, ångest och
schizofreni
Bröst-, prostata-, tjockoch ändtarmscancervård
Demenssjukdom
Ny slutlig NR 2015-01
2012-09-28
Utvärdering NR oktober 2014
Målnivåer maj 2015
2013-10-04
2013-12-06
2014-10-17
2014-12-05
Ny slutlig NR 2015-04-21
Slutlig riktlinje kommer i höst (2015)
Slutlig riktlinjer kommer i höst (2015)
Remissversion av NR 2016 02
5 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
Politisk viljeinriktning för strokevården
Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
strokesjukvård som utgavs år 2009. Sedan 2009 har Socialstyrelsen publicerat en utvärdering
år 2011, målnivåer för vissa av rekommendationerna samt en uppdatering av fyra
rekommendationer 2014. Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden 2010-10-14.
Nedan följer en sammanställning av rekommendationerna och uppdragen i viljeinriktningen.
Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Västmanland har angett att samtliga rekommendationer i
den politiska viljeinriktningen är beslutade inom det egna landstinget. Landstinget i
Värmland hade ingen systematisk process för implementering eller uppföljning av nationella
riktlinjer då denna riktlinje publicerades. Uppsala och Örebro har rapporterat några givna
uppdrag. Data av resultat är hämtad från Öppna jämförelser, Riks-Stroke och Swedvasc.
1. Rekommendation till landstingen att utveckla de hälsofrämjande insatserna så att
rekommendationerna i de nationella riktlinjerna följs.
Resultat: När denna politiska viljeinriktning antogs år 2010 var begreppet hälsofrämjande
insatser fortfarande ett relativt nytt område. Sedan dess har Socialstyrelsen satt målnivåer
för flera större sjukdomar och en av dem är rökstopp efter stroke. Målnivån är satt till 75
procent, inget län når just nu upp till målnivån men Dalarna ligger närmast med att få 66
procent av strokepatienterna att sluta röka efter stroke.
6 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
2. Rekommendation till landstingen att säkerställa att såväl primär- som
sekundärpreventiva insatser erbjuds personer i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom.
Resultat: I kvalitetsregistret Riks-stroke mäts flera variabler som handlar om
sekundärprevention relaterade till rekommendationer i de nationella riktlinjerna. Det första
uppdraget för stroke redovisade rökstopp. De återstående variablerna är
trombocythämmande läkemedel hos patienter med hjärninfarkt utan förmaksflimmer,
antikoagulantia vid förmaksflimmer och hjärninfarkt, blodtryckssänkande läkemedel och
statiner efter hjärninfarkt. Det finns även målvärden satta till alla sekundärpreventiva
åtgärder. Rent primärpreventiva insatser relaterade till att förebygga specifikt stroke är
svårare att hitta resultat för.
De flesta patienter i regionen som har drabbats av en hjärninfarkt och som inte har
förmaksflimmer får trombocythämmande läkemedel. Riksgenomsnittet är 89 procent och
regionen i stort ligger lika eller över riksgenomsnittet. Endast sjukhusen i Gävle och
Karlskoga ligger lite lägre i sin förskrivning av trombocythämmande läkemedel jämfört med
resten av sjukvårdsregionen. Sedan riktlinjernas publicering 2009 har förskrivning av
antikoagulantia i samband med hjärninfarkt och förmaksflimmer ökat konstant. Nya orala
antikoagulantia, NOAK, har tillkommit och erbjuder ett alternativ till Waran. Tabellen nedan
visar 2013, det är förmodat att siffrorna för antikoagulationsbehandling kommer att öka
markant för 2014 då NOAK likställdes med Waran inom många landsting i landet.
7 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
Vid de allra flesta kliniker som vårdar patienter med akut stroke förskrivs en rimlig andel
blodtryckssänkande medel ut. Det finns ett litet antal sjukhus där förskrivningen av
blodtryckssänkande medel ligger klart under riksgenomsnittet. I vissa fall kan detta förklaras
av en policy från sjukhuset att sätta in vissa sekundärpreventiva läkemedel först efter
utskrivningen. Det bör dock noteras att tidigt insatt sekundärprevention minskar risken för
återinsjuknande.
Statiner efter hjärninfarkt har en hög rekommendation i riktlinjerna (prioritet 3), trots detta
förskrivs inte statiner i den utsträckning som målnivån på 75 procent anger inom
sjukvårdsregionen och det är framförallt stora skillnader mellan könen då män använder
statiner i högre utsträckning än vad kvinnor gör. Bara ett landsting inom sjukvårdsregionen,
Sörmland, lyckas nå den nationella målnivån för kvinnorna.
Återinsjuknande efter stroke minskar i sjukvårdsregionen över tid, det är endast Uppsala och
Gävleborg som visar en svagt ökande trend av återinsjuknande efter stroke.
3. Rekommendation till landstingen att se över organisationen av
trombolysverksamheten, där tillgången till personal med adekvat kompetens och
relevant utrustning beaktas.
4. Rekommendation till landstingen att sträva efter att öka andelen
trombolysbehandlade.
Resultat: Under 2014 sattes målnivån att 15 procent (hög) eller 10 procent (måttlig) av alla
patienter med en akut, nyinsjuknad stroke ska ha trombolys. Enligt rekommendationerna
8 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
ska trombolys starta inom 3 timmar från första symtom men kan även ges inom 4,5 timmar.
Västmanland är det enda landstinget inom sjukvårdsregionen som når det övre målvärdet.
Uppsala, Värmland, Örebro och Dalarna ligger sämst i landet med att ge
trombolysbehandling till nyinsjuknande strokepatienter. Det kräver ett större arbete inom
nämnda landstings organisationer för att nå målnivåerna. Tiden från symtomdebut till
ankomst till sjukhus påverkas av en rad faktorer utanför sjukhuset. Till dessa hör långa
avstånd till sjukhus, något som kan bidra till långa tider från symtomdebut till ankomst till
sjukhus i flera av glesbygdslänen. Även den prehospitala vårdens organisation och kvalitet
spelar in (t.ex. tillgång till ambulanshelikopter i glesbygden).
5. Rekommendation till landstingen att ge förutsättningar för att kunna genomföra
akuta utredningar oavsett tidpunkt genom tillgång till kompetent personal,
utredningsresurser och vård på strokeenhet.
6. Rekommendation till landstingen att sträva efter att andelen patienter som läggs in
direkt och vårdas vid strokeenhet ökar avsevärt.
Resultat: Det finns en tydlig definition på vad som kännetecknar en strokeenhet i de
Nationella riktlinjerna. Vård på strokeenhet minskar tydligt dödligheten i stroke. Det är svårt
att följa upp om akuta utredningar genomförs oavsett tidpunkt då detta inte mäts men den
generella uppfattningen inom sjukvårdsregionen är att alla akuta strokepatienter får ett bra
omhändertagande oavsett tid på dygnet. Inom Uppsala-Örebroregionen avviker dock Örebro
på grund av att de inte uppfyller definitionen på strokeenhet i nuläget. Noterbart är även att
vissa strokepatienter får vård på andra avdelningar än sjukhusens strokeenhet då
9 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
personalbrist leder till brist på vårdplatser inom regionen. Socialstyrelsen har fastställt 90
procent som måluppfyllelse för direktinläggning på strokeenhet. Inom sjukvårdsregionen,
bortsett från Örebro som saknar strokeenhet, ser resultaten förhållandevis lika ut.
Många län har även utarbetat speciella direktvägar för nyinsjuknade strokepatienter där
ambulansen tar patienten direkt till strokeenhet utan att gå via akutmottagningen. Detta
gynnar patienterna som får tillgång till kompetent strokevård direkt och slipper långa
väntetider på akuten.
7. Rekommendation till landstingen att ge förutsättningar för att öka andelen patienter
som får tillgång till karotiskirurgi inom 14 dagar.
Resultat: Enligt kvalitetsregistret Swedvasc får de flesta patienter tillgång till karotiskirurgi
inom 14 dagar inom sjukvårdsregionen förutom Uppsala som hade en spridning på 4-27
dagar under år 2013 men 66 procent av Uppsalas patienter fick sin operation inom 14 dagar.
Falu lasarett i Dalarna ligger Sverigebäst med att hela 94 procent av patienterna får
operation inom 14 dagar.
10 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
8. Rekommendation till landstingen att sträva efter att täckningsgraden i Riks-Stroke
uppgår till minst 80 procent.
Resultat: Täckningsgraden för Riks-stroke över hela Sverige är god med hela 96 procent (reell
siffra är 90 procent då det sker en viss överdiagnostisering av exempelvis ospecificerad
yrsel).
9. Rekommendation till landstingen att ge verksamheterna i uppdrag att följa upp
indikatorerna i de nationella riktlinjerna för strokesjukvård.
Resultat: Många landsting inom regionen arbetar mycket aktivt med bland annat
patientprocessorientering av strokevården och har startat strokeråd. Det är dock svårt att
mäta något resultat för detta. Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Västmanland har uppgett
att ett beslut har tagits kring uppdraget i det egna landstinget.
10. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att tillsammans säkerställa att kompetens
finns på länssjukhusen så att patienter i behov av hemikranektomi kan, utan
tidsfördröjning, föras över till regionsjukvård (specialitetsråden för neurologi,
internmedicin och kirurgi).
Resultat: Vid mycket stora hjärninfarkter med livshotande hjärnsvullnad kan
hemikranektomi genomföras. Detta är ett neurokirurgiskt ingrepp där skallbenet temporärt
lyfts bort för att ge utrymme för svullnaden så att inte livsuppehållande funktioner påverkas.
11 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
Det är en mycket sällsynt behandling och endast 42 hemikranektomier rapporterades in i
Sverige under 2013. Hemikranektomier är dock vanligare i norra, syd-östra och StockholmsGotlands-regionen så visst utrymme finns för ökning av hemikranektomier inom UppsalaÖrebroregionen. Det är dock oklart om specialitetsråden har diskuterat
kompetensförsörjningen gällande detta, inget finns antecknat i specialitetsrådens
minnesanteckningar angående detta. Tabellen nedan visar även trombektomi vilket är en
kirurgisk metod då man går in och tar bort proppen i hjärnan. Trombektomi är prioriterat
som FoU i riktlinjerna, dvs skall utföras endast i samband med godkänd forskning.
11. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att överväga möjligheterna av att utbilda fler
av medicinklinikernas ST-läkare i neurologi (randutbildning).
12. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att överväga behovet av en utökning av
antalet ST-block inom neurologi.
Resultat: Alla berörda specialitetsråd är inte välfungerande, få möten och få årsrapporter i
vilka inget nämns om att utöka ST-block eller att utbilda fler ST-läkare i neurologi.
13. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att utreda bakgrunden till de lokala
skillnaderna när det gäller karotiskirurgi (specialitetsrådet för kirurgi).
Resultat: Ej diskuterat i specialitetsrådet för kirurgi av vad som framgår i
minnesanteckningarna.
12 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
Förslag till uppföljande åtgärder
•
•
Öka och införa en jämlik förskrivning av statiner inom sjukvårdsregionen.
Öka antalet trombolysbehandlingar.
Samverkansnämnden ger den Regionala kunskapsstyrningsgruppen uppdrag att:
•
Kommunicera den politiska viljeinriktningens uppdrag till specialitetsråden vid
ordförandeträff 2015.
13 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
Politisk viljeinriktning för lungcancervården
lungcancervård som utgavs år 2011. Riktlinjerna omfattar 68 rekommendationer med
indikatorer och även målnivåer. Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden 2011-06-17.
Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige och under 2012 insjuknade 3621
personer i lungcancer. Varje år dör ungefär 3500 personer i sjukdomen och lungcancer är
därmed den cancersjukdom som tar flest liv i Sverige. Dalarna, Gävleborg, Sörmland och
Västmanland formulerade lokala uppdrag enligt Samverkansnämndens rekommendationer.
Det specifika uppdraget att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet
vad gäller rökning hade alla landsting utom ett skapat uppdrag kring. Data är hämtad från
Öppna jämförelser 2014 – cancersjukvård.
14. Rekommendation till landstingen att utveckla det hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbetet vad gäller rökning.
Resultat: År 2011 publicerade Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder och uppdrag relaterade till de riktlinjerna redovisas i följande redovisning.
15. Rekommendation till landstingen att stödja insatser för tidig upptäckt av misstänkt
lungcancer.
Resultat: Väntetiderna har reducerats ordentligt de senaste åren. I stort sett är väntetiderna
i regionen korta eller i fas med riket. Forskning visar dock att patienterna kontaktar
sjukvården många gånger innan lungcancerutredning påbörjas. Det kan vara symtom som
hosta och ryggont som inte kopplas ihop med misstanke om lungcancer. Dalarna har arbetat
hårt med beslutsstöd i primärvården och skapat ett snabbspår till röntgen för patienter med
specifika symtom på lungcancer vilket också har gett signifikant kortare väntetider jämfört
med resten av regionen, se tabellen nedan. En stor förbättringspotential och vinst för
patienterna finns och det är ett bra tillfälle att ta om hand goda erfarenheter inom
sjukvårdsregionen.
14 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
16. Rekommendation till landstingen att utveckla sin organisation så att alla
lungcancerpatienter kan få sin behandling diskuterad och bedömd i multidisciplinära
konferenser.
Resultat: Sedan riktlinjerna publicerades 2011 har en kraftig ökning av multidisciplinära
konferenser skett. Det är dock stor spridning inom regionen så förbättringspotential finns.
Värmland utför dubbelt så många multidisciplinära konferenser jämfört med Västmanland.
15 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
17. Rekommendation till landstingen att vidareutveckla palliativ behandling och
omvårdnad så att patienternas behov kan tillgodoses.
Resultat: De palliativa riktlinjerna publicerades 2013, redovisning följer angående dessa
senare i rapporten.
18. Rekommendation till landstingen att stödja en mer enhetlig grund för remittering av
patienter i regionen.
Resultat: Endast två landsting har angett att uppdraget har gått till beslut.
19. Uppdrag till Beredningsgruppen att i samråd med berörda specialitetsråd utreda hur
det ökade behovet av PET-DT-undersökningar ska kunna tillgodoses inom UppsalaÖrebroregionen.
Resultat: Detta uppdrag ligger nu hos den regionala kunskapsstyrningsgruppen som har
bildat en arbetsgrupp. Den regionala kunskapsstyrningsgruppen har fått ett
samordningsansvar genom uppdrag från Samverkansnämndens AU då det har varit svårt att
få en regional samsyn kring fördelning av resurser och investeringar inom regionen.
16 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
20. Uppdrag till Beredningsgruppen att i samråd med Vårdprogramgruppen ROC (RCC) ta
fram kunskapsunderlag för handlingsriktlinjer inom primärvård som avser tidiga
symtom vid misstänkt lungcancer.
Resultat: RCC har skapat ett regionalt vårdprogram för lungcancer men primärvårdens
perspektiv saknas i vårdprogrammet. Den regionala cancerplanen fokuserar dock mer på
primärvårdens allt mer viktiga roll för att upptäcka tidiga symtom på cancer.
Inga uppföljande åtgärder föreslås då arbete pågår inom ramen för RCC:s arbete.
17 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder
sjukdomsförebyggande metoder som utgavs år 2011. Riktlinjerna rekommenderar hur hälsooch sjukvården bör förebygga sjukdomar genom att stödja människors förändring av
levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma
matvanor. Majoriteten av befolkningen är positiv till att vårdpersonalen diskuterar
levnadsvanor när de tar kontakt med vården, och de flesta vill att vårdpersonalen ger stöd
till förändringar i levnadsvanor i stället för att ge läkemedelsbehandling. Viljeinriktningen
antogs i Samverkansnämnden 2012-02-17
Socialstyrelsen publicerade en utvärdering 2015 som visar att många landsting har vidtagit
en rad åtgärder för att stärka det sjukdomsförebyggande arbetet men att det fortfarande
föreligger ett stort implementeringsarbete för att få följsamhet till riktlinjerna i sin helhet.
Många landsting har först nyligen börjat dokumentera de åtgärder som ges till patienter för
att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Att bygga upp nya dokumentationsrutiner tar tid,
vilket gör att många landsting inte har kunnat lämna de uppgifter som efterfrågats i
utvärderingen. Uppdragen i viljeinriktningen är många och intentionerna goda, dock finns
det fortfarande svårigheter att samla in data och hitta samordning för gemensamma
arbetsformer.
21. Rekommendation till landstingen att utveckla hälso- och sjukvårdens
sjukdomsförebyggande arbete så att rekommendationerna i de nationella riktlinjerna
följs.
Resultat: Alla landsting i regionen har beslutat att utveckla hälso- och sjukvårdens
sjukdomsförebyggande arbete.
22. Rekommendation till landstingen att säkerställa att såväl primär- som
specialistsjukvården systematiskt erbjuder sjukdomsförebyggande insatser till
personer med konstaterat ohälsosamma levnadsvanor.
Resultat: Alla landsting utom Örebro har fattat beslut att systematiskt erbjuda
sjukdomsförebyggande insatser utom Örebro där primärvården redan erbjuder detta.
Svårigheter finns dock att mäta specialistsjukvårdens insatser. Samtal om levnadsvanor i
primärvården redovisas i Öppna jämförelser och inget landsting avviker specifikt från rikets
genomsnitt. Det finns ingen rikstäckande datainsamling för specifika insatser i nuläget.
23. Rekommendation till landstingen att se över organisationen av det
sjukdomsförebyggande arbetet så att det bedrivs kostnadseffektivt.
Resultat: Endast Dalarna, Gävleborg och Västmanland redovisar att rekommendationen
införts. Allt hälsofrämjande arbete är i grunden kostnadseffektivt så uppdraget är något
otydligt och svårt att mäta på en övergripande nivå.
18 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
24. Rekommendation till landstingen att aktivt följa upp att det sjukdomsförebyggande
arbetet genomförs.
Resultat: Alla landsting har antagit uppdraget men svårigheter finns att få tillgång till
relevanta data. Endast Värmland uppger att de har en regelbunden datalagerrapport
tillkopplad.
25. Rekommendation till landstingen att för gemensam tillämpning inom regionen välja
ut metoder som är granskade med avseende på evidens samt tillsammans eller var
för sig erbjuda personal inom hälso- och sjukvården utbildning i dessa metoder.
Resultat: Detta uppdrag är endast beslutat i Gävleborg och då det är ett uppdrag som
relaterar till ett gemensamt arbete i regionen så brister det i genomförandet.
26. Rekommendation till landstingen att som mål ange att alla patienter som söker vård
och som hälso- och sjukvården konstaterar har ohälsosamma levnadsvanor erbjuds
relevanta sjukdomsförebyggande insatser.
Resultat: Att levnadsvanor diskuteras är konstaterat. Enligt Socialstyrelsens utvärdering
upplever dock vårdpersonalen att de behöver mer utbildning för att kunna ge effektiv
rådgivning.
27. Rekommendation till landstingen att som mål ange att 90 procent av gravida,
ammande, föräldrar till små barn samt personer som ska genomgå en operation får
tillgång till sjukdomsförebyggande metoder.
Resultat: Några landsting har infört krav på rökstopp inför operation. Screening för riskbruk
av alkohol sker i genomsnitt på 90 procent av alla blivande mammor i regionen. Endast
Dalarna avviker som bara har en screeningfrekvens på 65 procent. Det är oklart vilka insatser
som erbjuds om riskbruk upptäcks. Screening av rökning och snusning vid 30-32 veckors
graviditet sker även i alla landsting. För Värmland saknas data. I Uppsala är det bara 3
procent av alla kvinnor som använder tobak och i Dalarna är det hela 7 procent som
använder tobak vid 30-32 veckors graviditet.
19 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
28. Rekommendation till landstingen att gemensamt välja ut indikatorer för redovisning,
uppföljning och jämförelse.
29. Rekommendation till landstingen att bidra till nationell utveckling av jämförbara
redovisningar av indikatorerna för det sjukdomsförebyggande arbetet.
30. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive
specialitetsområden föreslå hur det sjukdomsförebyggande arbetet bör utformas,
stödjas och länkas samman med rekommendationerna i övriga nationella riktlinjer.
specialitetsområden ge förslag på val av gemensamma, evidensbaserade metoder för
regionen.
specialitetsområden föreslå möjligheter och lämplighet att göra gemensamma
utbildningsaktiviteter.
specialitetsområden lämna förslag på införande av sjukdomsförebyggande moment i
utbildningstjänstgöringen för AT- och ST-läkare.
specialitetsområden föreslå vilka av de kvalitetsindikatorer som anges i riktlinjerna
som bör tillämpas gemensamt inom regionen.
specialitetsområden beskriva behov av fortbildning för personalen om
sjukdomsförebyggande metoder och dess tillämpning.
specialitetsområden bidra till utveckling och tillämpning av redovisningssystem.
Resultat: Ovanstående uppdrag har varit svåra att följa upp då data och resultat för regionalt
samarbete saknas. Socialstyrelsen har haft en nationell kontaktpersongrupp med
representanter från alla landsting som träffats regelbundet för att utveckla arbetet med
sjukdomsförebyggande metoder. Det har varit en nationell samordning där alla insett
svårigheterna med att implementera riktlinjen i hälso- och sjukvården då det berör alla
hälso- och sjukvårdsverksamheter. Det har medfört att ett regionalt samarbete inte bedömts
att tillföra något.
Socialstyrelsen har följt upp riktlinjen utifrån indikatorerna och kommer även göra det i maj
2015 och varje år framåt. Det innebär att alla landsting bör bygga upp sin dokumentation så
att det ska gå att rapportera. Det blir ett nationellt sammanhållet arbete men inte något
specifikt för regionen. Samma sak gäller kompetensutveckling. Socialstyrelsen har finansierat
utbildningsmaterial och gett medel till professionsnätverken för att ta fram material och
hålla kurser. Inget specifikt regionalt samarbete är planerat i nuläget.
20 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
•
•
Ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet till utbildning med hjälp av
Socialstyrelsens utbildningsmaterial för sjukdomsförebyggande metoder och via
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS).
Förbättra dokumentationen så att det går att redovisa indikatorerna för det
sjukdomsförebyggande arbetet.
21 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar
rörelseorganens sjukdomar som utgavs år 2012. Riktlinjerna innehåller rekommendationer
om vård vid sjukdomar i rörelseorganen: osteoporos, artros, inflammatorisk ryggsjukdom
och ankyloserande spondylit, psoriasisartrit och reumatoid artrit. Viljeinriktningen antogs i
Samverkansnämnden 2012-02-17. 2014 kompletterades riktlinjen med tre ytterligare
rekommendationer och Socialstyrelsen publicerade hösten 2014 en utvärdering av
landstingens följsamhet till riktlinjerna.
Sjukdomar i rörelseorganen får ofta omfattade konsekvenser. För den enskilde kan det
innebära försämrad livskvalitet i form av smärta, minskad rörlighet, förlust av oberoende och
minskat välmående i allmänhet. Dessa sjukdomar står också för en stor del av den totala
vårdkonsumtionen. Uppskattningsvis 20-30 procent av alla läkarbesök i primärvården
orsakas av besvär i skelett, leder och muskler. Nästan alla landsting har fattat beslut enligt
Samverkansnämndens rekommendation.
37. Rekommendation till landstingen att anta som mål att täckningsgraden för
rapportering till kvalitetsregister vid utgången av 2013 i genomsnitt är 80 procent där
70 procent är lägsta acceptabla målvärde för en enskild enhet.
Resultat: Tre nationella kvalitetsregister registrerar uppgifter som relaterar till
rörelseorganens sjukdomar. De är: Svensk reumatologis kvalitetsregister (SRQ), Bättre
omhändertagande av artros (BOA) och Svenska Höftprotesregistret. SRQ är ett av få
kvalitetsregister i Sverige där patienterna själva rapporterar sin upplevelse i registret. Detta
kan ske hemifrån eller i väntrummet. Täckningsgraden för SRQ är relativt god i regionen.
22 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
BOA-registret syftar till att utvärdera och återkoppla effekten av ett strukturerat
omhändertagande av patienter med artros i höft eller knä, s.k. artrosskola. En ökning av
täckningsgraden inom Uppsala-Örebroregion är att önska men försvåras av att användarna
upplever att det är tidsödande att registrera i registret.
38. Rekommendation till landstingen att införa Socialstyrelsens rekommendationer för
rörelseorganens sjukdomar.
Resultat: Samtliga landsting beslutade om att införa Socialstyrelsens rekommendationer.
Gävleborg var det enda landsting som specifikt har angett att man avsatte 12 miljoner
kronor extra för att täcka den kostnadsökning som läkemedelsrekommendationerna i
riktlinjerna förväntades medföra.
23 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
39. Rekommendation till landstingen att ge berörda verksamheter i uppdrag att följa upp
sina resultat utifrån indikatorerna i de nationella riktlinjerna för rörelseorganens
sjukdomar.
Resultat: Dalarna, Västmanland och Värmland har uppgett att uppdrag getts inom det egna
landstinget att verksamheterna ska följa upp riktlinjernas indikatorer. Djupare analys i form
av t.ex. enkäter behövs dock för att få en ordentlig återkoppling om indikatorerna följs upp.
En svårighet att följa upp är att landstingen inte förfogar över alla datakällor som
indikatorerna är kopplade till.
40. Uppdrag till det regionala läkemedelsrådet att sammanställa kostnaderna för Tumour
necrosis factor-hämmare (TNF-hämmare) 2011, i regionen och i respektive landsting.
41. Uppdrag till regionens läkemedelsråd att följa upp kostnadsutvecklingen av
läkemedel för de berörda vårdområdena.
Resultat: Läkemedelsrådet har sammanställt kostnaderna för TNF-hämmare och följt
kostnadsutvecklingen inom regionen. Uppsala-Örebroregionen har ökat sin förskrivning men
i lägre grad än riket. Inom regionen så är Uppsala det enda län som ökat sina kostnader i
motsvarande grad som riket.
42. Uppdrag till det regionala utbildningsrådet att inventera antalet reumatologer i
regionen och respektive landsting.
43. Uppdrag till det regionala utbildningsrådet att se över personalförsörjning gällande
reumatologer.
Resultat: Uppdraget är överlämnat men återrapportering från det regionala utbildningsrådet
saknas.
• Öka täckningsgraden av BOA-registret.
24 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård
Den politiska viljeinriktningen är baserad på ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
i livets slutskede och innehåller vägledning, rekommendationer, termer och definitioner
samt indikatorer och publicerades år 2013. Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden
2013-10-04.
Alla landsting i regionen har fattat beslut enligt Samverkansnämndens formulerade
rekommendationer. Svenska Palliativregistrets syfte är att successivt utveckla den palliativa
vårdens kvalitet, oavsett vilken vårdgivaren är. Registrering i Palliativregistret sker efter att
patienten avlidit av den vårdpersonal som tagit om hand om patienten, både inom
kommuner och landsting.
44. Rekommendation till landstingen att vid överenskommelser med kommunal vård och
omsorg särskilt beakta barnens perspektiv, både som patient och närstående.
Resultat: Alla landsting har angett att beslut har tagits att alla överenskommelser särskilt ska
beakta barnens perspektiv. Den regionala cancerplanen rekommenderar även att det
särskilda barnperspektivet beaktas i enlighet med FNs barnkonvention. Många landsting har
arbetat specifikt med implementering av FNs barnkonvention med stöd av SKL.
45. Rekommendation till landstingen att samverka med kommunerna för att utveckla
den palliativa vården oavsett diagnos och ålder, till exempel genom
överenskommelser.
Resultat: Alla landsting uppger att man har beslutat enligt Samverkansnämndens
rekommendation. RCC har även rekommenderat landstingen att bilda lokala palliativa råd
för att underlätta samverkan med kommunerna.
46. Rekommendation till landstingen att följa Socialstyrelsens kunskapsstöd för palliativ
vård som omfattar vägledning och nationella riktlinjer.
Resultat: Alla landsting har beslutat enligt Samverkansnämndens rekommendation.
Implementeringsarbeten har skett i många fall via SKL:s satsning Bättre liv för sjuka äldre
2010-2015 där God vård i livets slutskede var ett av de fem områden som prioriterades
särskilt. Många förbättringar har skett inom den palliativa vården de senaste åren men det
finns fortfarande mycket kvar att arbeta med. Resultaten i regionen ligger i stort lika, det är
inget landsting som har lyckats med att redovisa ett klart bättre resultat än andra landsting i
regionen. Nedanstående diagram visar landstingens redovisning av brytpunktssamtal i livets
slutskede.
25 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
Tusentals läkare i landet har under SKL:s satsning erhållit utbildning i brytpunktsamtal. Ett
brytpunktsamtal där information förmedlas att patienten befinner sig i livets slutskede, att
patienten inte gagnas av livsförlängande terapier och att den fortsatta vården är inriktad på
livskvalitet och symtomlindring, bör ledas av behandlingsansvarig läkare. Detta har bidragit
till en positiv utveckling av information till personer i livets slutskede, särskilt i SÄBO.
Nedanstående tabell redovisar hur brytpunktssamtalen har ökat i Sverige sedan satsningen
startade men det är fortfarande många patienter och närstående som inte får ta del av ett
brytpunktssamtal.
26 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
47. Rekommendation till landstingen att anta som mål att täckningsgraden för
rapportering till palliativ registret vid utgången av 2013 i genomsnitt 80 procent och
där 70 procent är lägsta acceptabla målvärde för en enskild berörd enhet.
Resultat: Regionen har en bra täckningsgrad men har en liten bit till att nå för att nå målet i
det givna uppdraget. Observera att bilden nedan visar täckning för både landsting och
kommun.
Täckningsgrad Palliativregistret
2015-04-14
48. Rekommendation till landstingen att respektive landsting ger berörda verksamheter i
uppdrag att följa upp sina resultat utifrån de sex indikatorerna i kunskapsstödet för
god palliativ vård.
Resultat: Palliativregistret redovisar Socialstyrelsens sex indikatorer i spindeldiagram. Nedan
visas respektive landstings spindeldiagram och det är inte mycket som skiljer i resultat,
samma förbättringsområden gäller för alla landsting; munhälsa, brytpunktssamtal,
smärtskattning och symtomskattning.
27 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
28 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
29 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
49. Uppdrag till det regionala cancercentrat (RCC) att ge vårdprogramgruppen för
palliativ vård i uppdrag att definiera olika former av handledning utifrån de behov
som finns för allmän och specialiserad palliativ vård, oavsett diagnos och utifrån
kommunernas och landstingens förutsättningar och behov.
Resultat: Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för god palliativ vård anger att hälso- och
sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda samtlig personal inom vård och omsorg
fortbildning och handledning i palliativ vård i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet
hos patienter i livets slutskede. Vårdprogramgruppen för palliativ vård har redovisat en
utförlig rapport av handledning och dess innebörd och olika nivåer. Det är oklart om
rapporten har kommunicerats lokalt i de palliativa råden.
50. Uppdrag till det regionala cancercentrat (RCC) att utifrån det nationella
kunskapsstödet och nationella vårdprogrammet, ta fram förslag på utbildningsplaner.
51. Uppdrag till det regionala utbildningsrådet att se över möjligheterna till samarbete
gällande fortbildning och handledning utifrån föreslagna utbildningsplaner.
Resultat: Utbildningsplanerna redovisas i den regionala cancerplanen 2014-2015.
52. Uppdrag till det regionala utbildningsrådet att arbeta för att ge läkare möjlighet att
erhålla den kommande grenspecialiteten palliativ medicin genom tjänstgöring och
fortbildning inom regionen.
Resultat: Införandet av den nya grenspecialiteten palliativ medicin är i beredningsstadiet och
utbildningsrådet avvaktar specialitetsindelning.
• Fortsätta arbetet med att förbättra resultaten av Socialstyrelsens
30 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
Politisk viljeinriktning för vård och insatser vid depression, ångest och
schizofreni
Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 –
vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni och är baserad på två nationella
riktlinjer:
•
•
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande
tillstånd 2011
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010
Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden 2013-12-06. Utvärderingens huvudsakliga
syfte har varit att belysa kvaliteten och effektiviteten i vård och omsorg för personer med
psykisk ohälsa. Socialstyrelsen har visat att det finns obefogade skillnader mellan grupper i
befolkningen när det gäller tillgången till olika insatser och åtgärder som rör hälsa och
levnadsvillkor. Socialstyrelsens utvärdering av psykiatriområdet visar att personer med
psykisk sjukdom riskerar bristfällig behandling om de har samtidiga kroppsliga sjukdomar,
och riskerar därmed att få en sämre hälsa och att de riskerar att dö i förtid. Detta bekräftas
också i den aktuella utvärderingen att personer med psykisk ohälsa riskerar att få sämre
hälsa, ökad dödlighet och sämre levnadsförhållanden jämfört med befolkningen i övrigt.
Socialstyrelsen konstaterar att patienterna och brukarna inte får tillgång till kunskapsbaserad
vård och omsorg i den omfattning som behövs.
En hälsoinriktad hälso- och sjukvård fokuserar på i vilken mån vårdens samlade insatser
bidrar till att ge befolkningen och enskilda bättre hälsa. Det gäller att minska dödligheten
och sjukligheten, förbättra funktionsförmågan samt öka välbefinnandet och den
hälsorelaterade livskvaliteten hos personer med psykisk ohälsa. Alla landsting i regionen har
antagit Samverkansnämndens rekommendationer. Staten har sedan 2007 genomfört flera
satsningar inom området psykisk hälsa. Just nu pågår även regeringens PRIO-satsning (20122016) som innebär att de nationella kvalitetsregistren ska bli en självklar del av psykiatrins
uppföljning- och utvecklingssystem.
53. Rekommendation till landstingen att följa Socialstyrelsens kunskapsstöd för vård och
insatser vid depression, ångest och schizofreni som omfattar nationella riktlinjer samt
nationell utvärdering.
Resultat: Alla landsting har fattat beslut kring att följa ovanstående kunskapsstöd.
54. Rekommendation till landstingen att utveckla samverkan och rutiner för hur
kroppsliga sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa kan förebyggas, upptäckas
och behandlas inom primärvården, psykiatrin och somatisk specialiserad vård.
Resultat: Personer med psykisk ohälsa har större risk för att dö i somatiska sjukdomar
jämfört med personer som inte har psykiatrisk ohälsa. Den somatiska vården och psykiatrin
måste samverka kring patienterna för att ge rätt vård i tid. Många patienter med psykiatriska
31 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
svårigheter har även problem med metabolt syndrom, lider av bieffekter av psykofarmaka
och använder alkohol och tobak mer än personer utan psykiatrisk bakgrund. Insatserna
kräver individanpassning och samverkan i alla nivåer från primärvård till specialistvård och
det är viktigt att rutiner utarbetas. Sörmland har enligt tabellen bäst resultat i
sjukvårdsregionen.
55. Rekommendation till landstingen att ge berörda verksamheter i uppdrag att ha
rutiner för bedömning av risk för självmord.
Resultat: Brister som identifierats i utvärderingen är att det inte görs systematiska
självmordsbedömningar i tillräckligt hög utsträckning, ofullständig dokumentation och att
verksamheten inte följt de egna regionala vårdprogrammen. Primärvården är en viktig del i
bedömning av risk för självmord då Socialstyrelsens utvärdering visar att 60 procent av de
personer som begick självmord år 2010 inte hade vårdats på psykiatrisk klinik året innan
självmordet. Antal självmord per 100 000 invånare ser ungefär likadant ut i hela regionen
förutom Örebro och Västmanland som påvisar en något förhöjd grad av självmord sett till
antal innevånare. Västmanland har startat ett speciellt projekt med anledning av detta och
Örebro har en utarbetat en handlingsplan för att förebygga självmord och minska psykisk
ohälsa.
32 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
33 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
56. Rekommendation till landstingen att se till att hälso- och sjukvården vidtar åtgärder
för att minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar hos personer med
psykisk ohälsa.
Resultat: Flera landsting arbetar aktivt med att integrera somatisk vård i psykiatrin och vice
versa med att till exempel skapa rutiner kring metabolt syndrom. Det är svårt att se direkt
resultat av uppdraget då det är ett effektmått i dödligheten som kan ses över tid.
57. Rekommendation till landstingen att ge berörda verksamheter i uppdrag att se över
och anpassa sina rutiner för förebyggande läkemedelsbehandling med litium för
personer med bipolär sjukdom enligt rekommendationerna i Nationella riktlinjer för
vård vid depression och ångestsyndrom 2010.
Resultat: Detta är en av de satsningar som PRIO-projektet har prioriterat och det arbetas
aktivt med detta i de flesta landsting. Vi har tyvärr ingen möjlighet att se hur användningen
ser ut idag jämfört med hur det såg ut när utvärderingen publicerades då data ligger i
Läkemedelsregistret och Patientregistret hos Socialstyrelsen.
58. Uppdrag till specialitetsråden i vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt
allmänmedicin att gemensamt verka för ökad samverkan inom utbildning,
metodutveckling och forskning.
Resultat: Nämnda specialitetsråd har inte samverkat kring utbildning men gemensam
forskning inom ämnet pågår inom Uppsala-Örebroregionen.
Inga förslag till uppföljande åtgärder.
34 (34)
Helena de la Cour
Datum
2015-05-25
Referenser
Bättre omhändertagande av patienter med artros. (2015). BOA-registret. Hämtad 14 april,
2015, från BOA:s hemsida, https://stratum.registercentrum.se/#!page?id=1148
Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro. (2015). Flertal årsrapporter. Hämtade 15 april,
2015, från RCC:s hemsida, http://www.cancercentrum.se/uppsalaorebro/
Riksstroke. (2014). Riksstrokes årsrapport för 2013-års data. Hämtade löpande mars 2015,
från Riksstrokes hemsida, http://www.riksstroke.org/sve/
Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen. (2015). Politiska viljeinriktningar och
organisation (flera). Hämtat löpande januari-april 2015, från Samverkansnämndens hemsida,
http://www.svnuppsalaorebro.se/politik.html
Socialdepartementet. (2012). PRIO psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området
psykisk ohälsa 2012 – 2016. Hämtad 14 april, 2015, från Regeringen hemsida,
http://www.regeringen.se/sb/d/15973/a/193797
Socialstyrelsen. (2015). Socialstyrelsens nationella riktlinjer (flera). Hämtat löpande januariapril 2015, från Socialstyrelsens hemsida,
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer
Socialstyrelsen. (2015). Socialstyrelsens nationella utvärderingar (flera). Hämtat löpande
januari-april 2015, från Socialstyrelsens hemsida,
http://www.socialstyrelsen.se/nationellutvardering
Sveriges kommuner och landsting. (2014). Öppna jämförelser: hälso- och sjukvård 2014.
Hämtat löpande januari-april 2015, från SKL:s hemsida,
http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/halsoochsjukvard.1563.html
Svenska Palliativregistret. (2014). Realtidsrapporter. Hämtade 14 april, 2015, från
Palliativregistret, http://palliativ.se/
Svensk reumatologis kvalitetsregister (SRQ). (2014). Om SRF. Hämtad 14 april, 2015, från
SRQ:s hemsida, http://www.svenskreumatologi.se/om-srf
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Eva-Lena Aspetorp
2015-09-22
LK/151643
Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk
cancervård i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar
och specialitetsråden för urologi och gynekologi har inte nått enighet om
konkreta förslag för nivåstrukturering i regionen. RCC-kansliet och RCCstyrgrupp har därför tagit fram ett förslag till nivåstrukturering inom dessa
specialiteter, som efter beslut av samverkansnämndens arbetsutskott
kompletterats med kvalitetsaspekter och skrivningar om forskning,
kunskapsstyrning och ”redundans”.
På sitt möte den 3-4 juni, § 18, beslutade samverkansnämnden i UppsalaÖrebroregionen
att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner
att processa förslagen om nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk
cancer i sina hemmaorganisationer,
att samverkansnämnden tar inriktningsbeslut om nivåstrukturering av
gynekologisk och urologisk cancer på sitt möte i september 2015.
./.
Förslag till nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancervård
bifogas.
att ge landstingsdirektören i uppdrag att processa förslagen om
nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancervård i landstinget.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Kjersti Marthinsen
ledningsstöd
1 (6)
PM
Upprättare
Mats Björeman, Lars Holmberg
Lars Holmberg, Mats Björeman
Datum
2015-06-03
Dnr
LK/150125
2015-06-03
Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i
Uppsala-Örebroregionen 2015
Uppdraget
Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och
specialitetsråden för urologi och gynekologi har inte nått enighet om konkreta förslag för
nivåstrukturering i regionen. Från processledarna i gynekologisk cancer föreligger ett förslag,
som ännu inte har hunnit förankras fullt i vårdprocessgrupp eller specialitetsrådet. Då det
finns ett tydligt krav från samverkansnämnden att kunna ta steg framåt i nivåstruktureringen
på nämndens sammanträde i juni 2015, så har RCC-kansliet och RCC-styrgruppens
ordförande tagit fram förslag till nivåstrukturering inom dessa specialiteter.
Förslaget har diskuterats på samverkansnämndens beredningsgrupp, landstingsdirektörsgrupp
och i AU. Samverkansnämndens AU beslutade att underlaget skall kompletteras med
kvalitetsaspekter, vilket nu införts i dokumentet. RCC-styrgruppen har utförligt diskuterat
förslaget den 28 maj och godkänt en muntlig föredragning av kvalitetaspekterna och de
konkreta förslagen i föreliggande version.
Samverkansnämndens AU avser att behandla dokumentet 3 juni inför utskick till
samverkansnämndens ledamöter för att 4 juni besluta om en remisshantering. Remissvar och
förankring mot vårdprocessgrupper och specialitetsråd kommer att bearbetas
Bakgrund
Trots att cancervården i Sverige uppvisar bland de bästa resultaten i världen finns det goda
möjligheter att ytterligare förbättra den. Inte minst finns stora skillnader i resultaten av
cancervård mellan olika regioner och landsting, men också inom länen mellan grupper av
invånare med olika socioekonomiska- och utbildningsförhållanden. Väntetiderna för
utredning och behandling vid misstänkt cancer varierar starkt mellan landsting och regioner.
Den nationella cancerstrategin från 2009 tillkom för att förbättra dessa förhållanden.
Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion beslöt under våren 2014 att urologisk
och gynekologisk cancer skulle tjäna som pilotområden för arbetet med att nivåstrukturera
cancervården inom regionen. För att möjliggöra förändringsprocesserna angav nämnden
också att förslagen kunde innebära en omfördelning av uppgifter inom dessa specialiteter som
inte har med cancer att göra. Ett första förslag till nivåstrukturering skulle vara klart till
decembernämnden 2014, men eftersom de aktuella vårdprocessgrupperna hade svårigheter att
komma fram till förslag fick man vid decembermötet förlängd tid till junisammanträdet 2015
för att lämna ett första förslag.
2 (6)
PM
Upprättare
Datum
2015-06-03
Dnr
LK/150125
För att komma vidare med arbetet har vårdprocessgrupperna involverat respektive
specialitetsråd, där verksamhetscheferna för regionens kliniker finns. Man har genomfört flera
möten i båda konstellationerna, och inom urologin har processledaren dessutom genomfört
platsbesök på alla läns- och universitetskliniker i regionen vid minst ett tillfälle under det
senaste året. Huvuddelen av förslaget för gynekologisk cancer grundar sig på betänkandet från
processledarna för gynekologisk cancer.
Uppdraget från Samverkansnämnden är: Kvaliteten i regionens cancervård måste förbättras
genom att man renodlar och omfördelar uppdragen inom vissa åtgärder för att få större
volymer och högre kompetens i de team som ska hantera dessa åtgärder. Detta skapar också
bättre förutsättningar för att trygga den framtida kompetensförsörjningen. För vissa ovanliga
diagnoser måste åtgärder koncentreras till bara ett eller två sjukhus i regionen för att vi ska ha
möjlighet att med volym och resultat hävda oss i relation till andra regioner. Ett viktigt medel
för att skapa en likvärdig cancervård för alla invånare i regionen oavsett bostadsort är att alla
nydiagnosticerade cancerpatienter ska kunna bli föremål för multidisciplinära
terapikonferenser i samband med diagnos och inför behandling. Sådana konferenser kan för
ovanligare diagnoser bli regionala, och i samband med sådan regional multidisciplinär
terapikonferens tas beslut om var den planerade behandlingen ska ske.
Vi uppfattar att det i samverkansnämndens uppdrag ligger ett krav på tydligt formulerade
förslag för att i realiteten kunna visa att vår region fungerar som en enhetlig region med målet
att kunna erbjuda våra patienter bästa möjliga vård med ett optimalt resursutnyttjande som
tydlig ledstjärna.
Nationell nivåstrukturering
Intensiva diskussioner och utredningar pågår om nationell nivåstrukturering för ett växande
antal områden. För närvarande behandlas matstrups-cancer, analcancer, cancer i vulva,
cytostatikabehandling i bukhålan tillsammans med kirurgi för vissa spridda tumörsjukdomar,
cytostatikabehandling i isolerad extremitet samt buk- och muskulo-skelettala tumörer
(sarkom). Flera andra diagnoser och åtgärder står nära på tur: avancerad äggstockscancer,
lymfkörtelutrymning vid testikelcancer, avancerad njurcancer, cystektomi vid blåscancer,
lever och gallvägscancer, cancer i bukspottskörteln och magsäckcancer. Det är en trolig
utveckling att centra i en region som inte internt kunnat samordna sig har ett betydligt sämre
utgångsläge för att kunna etablera sig som nationellt centrum.
Det förs för närvarande också diskussioner kring utredningen av högspecialiserad vård. De
regionala seminarier som hittills hållits pekar mot att utredningen kommer att föreslå att det
inom en lång rad områden krävs för svenska förhållanden mycket höga volymer för att uppnå
god kvalitet. Cancer är här inget undantag, utan är tvärtom ett av de områden där det finns
bäst evidens för att volymer har betydelse.
Till följd av dessa nationella initiativ finns en viktig yttre utveckling för vår region att ta
hänsyn till.
Kompetensförsörjning
En kritisk fråga för alla inblandade parter i nivåstruktureringsprocessen är kompetensförsörjningen både på universitetsjukhusen och på länssjukhusen. Det finns en befogad oro
för kompetensförlust på akutsjukhusen i regionen om viss avancerad cancervård flyttas.
Därför måste strategier utvecklas för att motverka en sådan kompetensförlust.
3 (6)
PM
Upprättare
Datum
2015-06-03
Dnr
LK/150125
Det är viktigt för akutsjukvården ute i regionen, inte bara cancervården. Intresserade och
välutbildade läkare på länssjukhusen utgör en god bas för ett optimalt omhändertagande av
cancerpatienter på hemorten, och en rekryteringsbas för vidareutbildning och specialisering,
forskning och utveckling på eller i samarbete med universitetssjukhuset. Resultaten kan sedan
återföras ut i regionen.
Det finns även en risk för att centralisering av vissa behandlingar medför tidskrävande och
krångligare kommunikation mellan länssjukhus och universitetssjukhus, vilket kan förlänga
väntetider för enskilda patienter. För att undvika detta behövs väl utvecklade samarbeten,
definition av standardiserade vårdförlopp och rutiner för multidisciplinära konferenser
(MDK) via videolänk.
Det förslag som läggs kring nivåstrukturering inom urologisk och gynekologisk cancer ska
bygga på att de föreslagna enheterna uppfyller de kriterier för kompetens och kvalitet för den
aktuella åtgärden som vårdprocessgruppen uppställt. Vidare ska dessa enheter rapportera till
nationella kvalitetsregister, ha en tryggad kompetensförsörjningsplan och delta i aktiv
forskning kring de berörda diagnoserna.
Kvalitetsaspekter
Kvalitet i vården definieras allmänt av begreppet god vård. Den nationella cancerstrategin har
framhållit regionalt sammanhållna och effektiva vårdprocesser, hög kompetens, forskning och
utveckling nära vården och aktiv uppföljning för att nå målen säker, likvärdig vård med nöjda
patienter och internationellt ledande långtidsresultat.
Lokala och aktuella kvalitetsregisterdata hjälper den egna kliniken att se om man har en
process som förväntas ge goda resultat på längre sikt, eller om den behöver ses över. De säger
emellertid lite om vilken övergripande struktur som ett landsting eller en region bör ha i
längden för att stärka, utveckla och behålla en god vård: för det syftet måste man se på data
över längre tid och i ett bredare sammanhang, t ex i relation till förväntad medicinsk
utveckling. De kvalitetsindikatorer som hittills utvecklats är relativt nya och deras lämplighet
för att styra verksamheten är ännu inte fullt prövad. Det finns inte idag någon accepterad
enkel kvantitativ checklista för att avgöra kvalitet för tillstånden i detta förslag.
Kvalitetsmål måste därför definieras i ett samspel mellan patientrepresentanter och
vårdprofessioner organiserade i nätverk – för cancerområdets del inom socialstyrelsen, RCC i
samverkan eller det enskilda RCC. Utgångspunkter är aktuellt internationellt kunskapsläge
och internationella resultat. Kvalitetsmål och önskvärd standard för behandling dokumenteras
i nationella vårdprogram som behandlas och beslutas om i alla landsting.
I Uppsala Örebro regionen visar data från kvalitetsregister och socialstyrelsens
slutenvårdsregister att den spridning av åtgärder på många enheter som finns i regionen ger en
oacceptabelt stor skillnad i behandling för vissa tillstånd, t ex för njur- och blåscancer.
Få utförare i regionen når den volym som nationella vårdprogram och professionella
grupperingar stipulerar för att god kvalitet ska kunna upprätthållas konsistent, t ex för
prostata- och blåscancer. Sällan förekommande åtgärder ger även en dålig grund för framtida
kompetensförsörjning och för forskning. Avancerade stödresurser, t ex rehabilitering, kan inte
byggas för sällan förekommande åtgärder.
4 (6)
PM
Upprättare
Datum
2015-06-03
Dnr
LK/150125
Urologisk cancer
Inom detta område är de huvudsakliga cancerformerna prostatacancer, njurcancer,
urinblåsecancer och peniscancer. När det gäller peniscancer finns redan ett beslut om nationell
nivåstrukturering med koncentration av radikalt syftande kirurgi till två enheter i landet, varav
en är Universitetssjukhuset i Örebro, USÖ. Testikelcancer är i huvudsak en onkologisk
diagnos, behandlingen sker företrädesvis med cytostatika, men kirurgisk lymfkörtelutrymning
kommer att diskuteras för nationell nivåstrukturering.
Prostatacancer är den ojämförligt vanligaste cancerformen hos män. Sjukdomen uppvisar en
stor spännvidd när det gäller aggressivitet och växtsätt. Många män behöver aldrig behandling
för sin cancer, medan andra drabbas av snabb tumörspridning till främst skelettet och svåra
symtom från sjukdomen. Radikal prostatektomi, en omfattande operation som syftar till att
radikalt avlägsna cancersjukdomen, har under senare år vunnit större spridning, men kräver
stor erfarenhet för att undvika komplikationer och nå goda resultat. Operationen kan utföras
med assistans av robot, men några övertygande studier som visar att detta ger bättre resultat
än vid konventionell kirurgi finns inte. I regionen utförs ca 300 radikala prostatektomier per
år. Man bedömer att ett centrum bör ha över 50 operationer per år för att kunna upprätthålla
fullvärdiga resultat. Det är denna nivå man strävar efter att nå i de övriga regionerna i landet. I
regionen utfördes 2013 35 % av de radikala prostatektomierna på sjukhus med små eller
mycket små årliga operationsvolymer (uppgifter från slutenvårdsregistret).
Vid njurcancer har man under det senaste decenniet försökt göra njursparande operationer,
s.k. njurresektioner istället för att ta bort hela njuren hos de patienter som lämpar sig för
sådana ingrepp för att inte riskera att patienten drabbas av njursvikt. Årligen görs ca 300
njurcanceroperationer i regionen, varav ca 15 % är njurresektioner, övriga nefrektomier, d.v.s.
operationer där hela den drabbade njuren tas bort. Operationerna utförs på alla läns- och
universitetssjukhus och fram till helt nyligen även på några av länsdelsklinikerna i regionen. I
regionen utfördes 2013 32 % av alla njuroperationer (cancer och annan sjukdom) på sjukhus
med små eller mycket små årliga operationsvolymer (uppgifter från slutenvårdsregistret).
Urinblåsecancer är också en sjukdom med stor spännvidd. I många fall kan den kontrolleras
via lokal behandling i urinblåsan med operation via cystoskop, laserbehandling eller
cellgifter. De mest avancerade fallen kräver att man tar bort urinblåsan (cystektomi) och
skapar en ny urinavledning med olika metoder. Antalet cystektomier för cancer i vår region är
ca 75 per år. På några länssjukhus görs mindre än 5 cystektomier per år. I regionen utfördes
2013 39 % av cystektomierna för alla diagnoser (cancer och annan sjukdom) på sjukhus med
små eller mycket små årliga operationsvolymer (uppgifter från slutenvårdsregistret).
Gynekologisk cancer
De olika cancerformerna inom detta område är äggstockscancer (ovarialcancer),
livmoderkroppcancer (corpuscancer), livmoderhalscancer (cervixcancer) och cancer i de yttre
kvinnliga könsorganen (vulvacancer). Förekomsten av dessa olika cancerformer är något
varierande. Corpuscancer drabbar oftast äldre kvinnor, totalt ca 370 fall per år i regionen.
Cervixcancer, som drabbar ca 120 kvinnor årligen i regionen, finns hos alla åldrar. Denna
cancerform kommer att minska med tiden då effekten av vaccination mot HPV börjar synas.
5 (6)
PM
Upprättare
Datum
2015-06-03
Dnr
LK/150125
Även ovarialcancer drabbar alla åldrar men har minskat i förekomst tack vare ppilleranvändningen. Cirka 210 kvinnor i regionen insjuknar årligen i ovarialcancer.
Vulvacancer är ovanlig och drabbar ett 40-tal kvinnor i regionen årligen. I regionen utfördes
2013-2014 18 % av operationerna för livmoderkroppcancer, 23 % av operationerna för
livmoderhalscancer och 9 % av operationerna för äggstockscancer på sjukhus med små eller
mycket små årliga operationsvolymer (uppgiftger från de tre kvalitetsregister som rapporterar
gynekologiska canceroperationer).
För alla dessa fyra diagnoser gäller att det vid avancerad sjukdom hos patienter med
förutsättningar att klara avancerade kirurgiska ingrepp och/eller
strålbehandling/cytostatikabehandling finns tydliga vinster med att koncentrera sådana
insatser till färre centra än idag. Däremot kan övriga patienter med dessa diagnoser behandlas
vid länsklinikerna efter gemensam beredning vid regionala MDK-konferenser.
Två omständigheter innebär särskilda utmaningar för nivåstrukturering av den gynekologiska
cancervården i vår region. 1) Det finns två universitetssjukhus i regionen. 2) Två landsting i
regionen, Västmanland och Sörmland, remitterar inte patienter med gynekologisk cancer till
Uppsala eller Örebro, utan till Linköpings universitetssjukhus. Det innebär idag ett minskat
patientunderlag för den högspecialiserade gynekologiska cancervården i Uppsala och Örebro.
Idag är dock situationen i Uppsala och Örebro bättre än tidigare vad avser möjligheter att ta
emot regionens gynekologiska cancerfall. Vid universitetssjukhusen i Uppsala och Örebro
finns gemensamt, som enda gynekologiska cancercentra i landet idag, höspecialiserad
kompetens och resurser att i samverkan genomföra nära nog alla typer av avancerade
kirurgiska ingrepp, fertilitets-bevarande kirurgi, postoperativ vård och modern avancerad
onkologisk behandling vid gynekologisk cancer, inklusive intraperitoneal kemoterapi vid
ovarialcancer, samt MR-baserad interstitiell brakyterapi vid lokalt avancerad cervixcancer.
Kompetens och erfarenhet av mindre vanliga tillstånd, som icke epitelial malign ovarialtumör
och gynekologisk cancer under graviditet finns också.
Ett fåtal patienter remitteras idag för buksarkom-kirurgi på Karolinska i Stockholm. Enstaka
patienter med malign trofoblastsjukdom remitteras också, eller handläggs i samarbete med
kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset.
Förslag
För att skapa goda förutsättningar för att höja kvaliteten i vården behöver vi regionen
koncentrera de större operationerna inom urologisk och gynekologisk cancer till färre enheter
än en i varje län. För att uppnå målen med hög kvalitet bör remitteringsvägar avtalas mellan
landstingen så att önskvärd organisation och åtgärdsvolym upprätthålls. Förslaget innebär
även att kraven på fullständig rapportering till kvalitetsregister blir höga för att kritiskt
utvärdera och vid behov revidera planen.
Urologisk cancer
Njurcancerkirurgi: Akademiska blir huvdansvarigt för avancerad njurcancerkirurgi. Detta
innebär att alla operationer av komplicerade njurcancerpatienter enligt vårdprocessgruppens
kriterier ska ske på Akademiska. Övrig njurcancerkirurgi ska göras på enheter som utför >20
njurcanceroperationer per år. Nationella rekommendationer för njursparande kirurgi ska
följas. Förslaget till inriktningsbeslut ska precisera vilka enheter dessa är.
6 (6)
PM
Upprättare
Datum
2015-06-03
Dnr
LK/150125
Urinblåsecancer: USÖ och Akademiska blir huvudansvariga för patienter med avancerad
urinblåsecancer enligt vårdprocessgruppens kriterier. Cystektomi vid urinblåsecancer ska
enbart göras på USÖ och Akademiska. Behandling av övriga fall av urinblåsecancer görs på
alla läns- och universitetssjukhus.
Prostatacancer: Radikal prostatektomi ska enbart göras på 4 enheter och remissvägar ska
organiseras så att dessa enheter vardera opererar >50 patienter per år. Förslaget till
inriktningsbeslut ska precisera vilka enheter dessa är. Övriga fall av prostatcancer handläggs
på alla läns- och universitetskliniker.
Konsekvenserna av detta alternativ är ett större uppdrag för Akademiska och USÖ framför
allt för njur- respektive blåscancer. För övriga kliniker blir omfördelning i volymer måttlig,
men inriktningen på verksamheten specialiseras tydligare. Omfattningen på verksamheterna
kommer att medföra volymer som kommer upp i de tal som nationellt anses lämpliga för att
upprätthålla god kvalitet, t ex 75 eller fler radikala prostatektomier per år. Det är önskvärt att
specialitetsrådet också diskuterar en omfördelning och specialisering vad avser avancerad
kirurgi och medicinsk behandling för sjukdomar utanför cancerområdet.
Förslaget ligger i linje med att avancerad njurcancer och cystektomi vid blåscancer för
närvarande behandlas för nationell nivåstrukturering.
Gynekologisk cancer
Inom detta diagnosområde får de båda universitetssjukhusen ett uppdrag att utveckla sitt
samarbete och fördela åtgärder mellan sig, i enlighet med vårdprocessgruppens förslag.
Alla patienter med avancerad ovarial- och corpus cancer enligt vårdprocessgruppens kriterier
ska genomgå kirurgi i Uppsala eller Örebro. Operationer för avancerad cervixcancer ska göras
på en enhet. Förslaget ska precisera vilken enhet detta är. Omfattande kirurgi för vulvacancer
utförs på Akademiska.
Övrig gynekologisk tumörkirurgi utförs på länskliniker, USÖ och Akademiska efter
bedömning på regiongemensam multidisciplinär konferens. Länsklinikernas behov av
kompetensutveckling och utbildning beaktas bl. a. genom: läkare och/eller personal från
länsklinik deltar i operationer eller behandlingar på universitetskliniken samt i
multidisciplinära konferenser; tjänstgöring organiseras på universitetsklinik för
kompetensutveckling; gemensamma strukturerade utbildningar, kurser och studiebesök
anordnas och kompetensöverföring sker mellan olika yrkeskategorier.
Konsekvenserna blir ett ökat ansvarstagande för Akademiska och USÖ och att volymerna av
kirurgi blir över 50 per tillstånd av avancerad äggstocks, livmoderhals och
livmoderkroppscancer.
Förslaget ligger i linje med att vulvacancer för närvarande behandlas för nationell
nivåstrukturering.
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Eva-Lena Aspetorp
2015-09-22
LK/151641
Regional HTA-enhet i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
HTA-genomgångar, det vill säga systematiska litteraturgenomgångar och
sammanställningar av aktuellt kunskapsläge när det gäller specificerade
frågeställningar, har fått en allt viktigare roll inom hälso-och sjukvården.
För att kunna göra sådana sammanställningar krävs bland annat kunskap om
metoder att söka i olika källor, om bedömning av olika artiklars metodologi
och tyngd och om evidensvärdering.
Sedan slutet av 1990-talet finns en enhet för HTA-genomgångar inom
Region Örebro län, CAMTÖ. Under senare år har behovet av att inrätta
HTA-funktioner i alla landsting i regionen blivit allt tydligare, och därför
föreslås att CAMTÖs ansvarsområde utökas till hela UppsalaÖrebroregionen.
Den regionala HTA-enheten (CAMTÖ) har i uppdrag att i samarbete med
medarbetare från övriga landsting/regioner inom Uppsala-Örebro
sjukvårdsregion genomföra HTA-genomgångar. Då befintligt
kunskapsunderlag saknas eller bedöms otillräckligt kan enheten initiera
aktiviteter för att skapa nytt kunskapsunderlag. Initialt föreslås övriga
landsting/regioner i sjukvårdsregionen finansiera det ökade regionala
ansvaret för HTA-enheten CAMTÖ med sammanlagt 600 tkr fördelat efter
befolkningsmängd, utöver att det förutsätts att en medarbetare per landsting
får arbetstid avsatt för deltagande i HTA-rådet och genomförande av HTAgenomgångar.
Samverkansnämnden för Uppsala-Örebroregionen beslutade på sitt möte
den 3-4 juni, § 22, att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och
regioner
att för sin del anta förslaget om en sjukvårdsregional HTA-enhet med
föreslagen budget samt
att ge landstingsdirektören i uppdrag att skapa en organisation i landstinget
enligt föreslagen modell.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Kjersti Marthinsen
ledningsstöd
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Eva-Lena Aspetorp
2015-09-22
LK/151642
Regionalt Centrum för sällsynta sjukdomar i
Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Socialstyrelsen har föreslagit inrättande av regionala kunskapscentra för
sällsynta diagnoser i varje sjukvårdsregion. De regionala centra ska vara
kontaktyta för såväl profession och myndigheter som för personer med
sällsynta diagnoser och deras närstående.
Föreslås att det inrättas ett Regionalt Centrum för sällsynta diagnoser i
Uppsala-Örebroregionen som innebär att skapa en gemensam administrativ
enhet för verksamheterna inom sällsynta diagnoser som för närvarande finns
vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Örebro.
Budget fördelas på sjukvårdsregionens landsting och regioner utifrån antalet
invånare och för 2016 föreslås en budget på 1 860 tkr.
den 3-4 juni att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner
att för sin del anta förslaget med föreslagen budget för 2016.
att för sin del anta förslaget om ett regionalt centrum för sällsynta
sjukdomar med föreslagen budget samt
att ge landstingsdirektören i uppdrag att skapa en organisation i landstinget
så att personal, patienter och anhöriga har kännedom om sjukvårdsregionens
centrum för sällsynta sjukdomar.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Kjersti Marthinsen
ledningsstöd
1 (2)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Eva-Lena Aspetorp
2015-09-22
LK/151644
Budget 2016 för de gemensamma verksamheterna i
Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Uppsala-Örebroregionen har ett antal verksamheter som finansieras
solidariskt av sjukvårdsregionens landsting och regioner. De verksamheter
som Landstinget i Värmland delfinansierar är regionalt cancercentrum
inklusive regionalt biobankscentrum, arbets- och miljömedicinska kliniken
Örebro, regionala forskningsrådet, hornhinnebanken Örebro och
samverkansnämndens verksamhet. I samverkansnämndens verksamhet ingår
bland annat kostnader för regionalt donationsansvarig läkare och
sjuksköterska, programrådsordföranden och kansliansvarig.
Alla de gemensamma verksamheterna har kommit in med förslag på budget
2016 enligt samverkansnämndens direktiv om uppräkning med LPIK
exklusive läkemedel.
den 3-4 juni att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner
att budget 2016 för de gemensamma verksamheterna utgörs av budget 2015
uppräknat med 2,7 %, dvs. LPIK exkl. läkemedel 2016 som publicerades i
april 2015, i enlighet med inkomna förslag.
Nedanstående tabell visar kostnaden för Landstinget i Värmland 2015 och
2016 utifrån samverkansnämndens rekommendation och antalet invånare
per 2014-12-31. De regiongemensamma kostnaderna finansieras av
landstingets budget för hälso- och sjukvårdsgemensamt.
Verksamhet
Kostnad 2015
Kostnad 2016
Samverkansnämndens
verksamhet
0,4 mnkr
0,4 mnkr
Regionalt cancercentrum
(RCC)
3,9 mnkr
3,8 mnkr
Hornhinnebank
0,1 mnkr
(+ pris per st)
0,1 mnkr
(+ pris per st)
Arbets- och miljömedicinska
kliniken i Örebro
5,0 mnkr
5,2 mnkr
Regionala forskningsrådet
1,5 mnkr
1,5 mnkr
2015-09-22
LK/140587
2 (2)
att godkänna förslagen budget för år 2016 för de gemensamma
verksamheterna i enlighet med Samverkansnämndens rekommendation
att beakta beslutet i landstingets fortsatta budgetprocess för 2016.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Chef staben för verksamhets- och ledningsstöd
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten
Anna-Carin Johansson
2015-09-22
LK/150450
En god och jämlik hälsa i hela befolkningen Landstinget i Värmlands folkhälsostrategi
Landstingets folkhälsostrategi har tagits fram för att tydliggöra landstingets
folkhälsouppdrag i arbetet med en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.
I strategin har tre prioriterade insatsområden identifierats; barn och ungas
hälsa, vuxnas levnadsvanor samt vuxnas psykiska hälsa. Inom varje prioriterat insatsområde beskrivs utmaningar med mål och indikatorer för uppföljning.
De förutsättningar som krävs för ett framgångsrikt resultat inom de prioriterade områdena har beskrivits som strategiska arbetsområden med utgångspunkt i landstingets övergripande effektmål god folkhälsa.
Strategin är framtagen i bred samverkan och avstämd med folkhälso- och
tandvårdsutskottet samt landstingsstyrelsens arbetsutskott.
att anta förslag till folkhälsostrategi.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Susanne Forslund
Chef hälso- och sjukvårdsstaben
Diarienummer
LK/150450
Dokumenttyp
Ansvarig verksamhet
Version
Antal sidor
Strategi
Folkhälso- och samhällsmedicinska
enheten
0,93
17
Dokumentägare
Fastställare
Giltig fr.o.m.
Giltig t.o.m.
Gunilla Andersson
Landstingsstyrelsen
2015-09-xx
2020-12-31
Landstingets folkhälsostrategi 2015–2020
En god och jämlik hälsa i hela befolkningen
Gäller för: Landstinget i Värmland
Innehållsförteckning
Inledning ....................................................................................................... 2
Landstingets övergripande kvalitetsarbete ............................................... 3
Organisatoriska och grundläggande förutsättningar för ett framgångsrikt
folkhälsoarbete ....................................................................................................................... 4
Bakgrund ....................................................................................................... 6
Syfte ............................................................................................................... 6
Övergripande mål ......................................................................................... 6
Vision............................................................................................................. 6
Prioriterade insatsområden ......................................................................... 7
Barn och ungas hälsa ............................................................................................................... 8
Levnadsvanor bland vuxna ....................................................................................................... 9
Psykisk hälsa bland vuxna ...................................................................................................... 10
Strategiska arbetsområden ....................................................................... 11
Landstinget mäter, analyserar och bedömer .......................................................................... 11
Landstinget verkar för en samverkan ..................................................................................... 11
Landstinget implementerar ..................................................................................................... 11
Landstinget skapar engagemang ........................................................................................... 11
Landstinget ger barn och unga en bra start i livet .................................................................. 11
Genomförande och uppföljning ................................................................ 12
Rambudget hälsofrämjande insatser ...................................................................................... 12
Bilaga 1........................................................................................................ 13
Fördjupning folkhälsa ................................................................................ 13
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
Landstingets folkhälsostrategi 2015–2020En god och jämlik hälsa i
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
1 (17)
Inledning
En god hälsa i befolkningen är en grund för positiv utveckling och tillväxt i länet,
likväl som tillväxt och utveckling gynnar hälsan. En god folkhälsa är ett av de
övergripande målen för Landstinget i Värmland och verksamhetsidén är att ”med
kunskap, kvalitet och känsla främja hälsa, livskvalitet och hållbar utveckling i länet,
förebygga ohälsa och utifrån befolkningens behov tillhandahålla en god och säker
vård för alla”.
Folkhälsan i Värmland har utvecklats positivt som helhet, men det finns tydliga
skillnader i hälsa mellan olika grupper. Ojämlikhet i hälsa påverkas till stor del av
förhållandena i samhället vi lever i.
Hälsans bestämningsfaktorer
För att minska skillnaderna i hälsa är insatserna i ett hälsofrämjande arbete inriktade
på orsakerna till hälsa, hälsans bestämningsfaktorer. Dessa faktorer är uppdelade i
olika nivåer som sinsemellan påverkar varandra. De yttersta nivåerna med
strukturella faktorer och livsvillkor ses som bakomliggande orsaksfaktorer och
påverkar människors förutsättningar i livet. Det innebär att livsvillkoren påverkar
vilka levnadsvanor vi har, som i sin tur påverkar vilka sjukdomar vi riskerar att
utveckla.
Genom politiska ställningstaganden skapas samhälleliga förutsättningar för en god
och jämlik hälsa i befolkningen.
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
2 (17)
Landstingets övergripande kvalitetsarbete
Landstingets folkhälsoarbete riktar sig mot två målgrupper, alla i länet –
befolkningen och den enskilde patienten.
Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt ska genomsyra den
värmländska hälso- och sjukvården och insatser ska bidra till en bättre hälsa,
förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad
livskvalitet.
Landstinget har identifierat tre övergripande effektmål: god folkhälsa, trygg
befolkning och nöjda patienter samt fyra kvalitetsmål för hälso- och sjukvården: inga
vårdskador, bäst vårdkvalitet, vård utan köer och respektfulla möten. För att nå de
övergripande effektmålen krävs samverkan med andra aktörer. Folkhälsostrategin
tillsammans med de fyra kvalitetsmålen bidrar till god folkhälsa, trygg befolkning
och nöjda patienter. Samverkan är en förutsättning i både patientinriktade och
befolkningsinriktade insatser.
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
3 (17)
Förflyttat fokus är en strategi som ska bidra till ett förnyat arbetssätt.
Ett hållbart och långsiktigt folkhälsoarbete kräver integrering av
folkhälsoperspektivet i landstingets ordinarie arbete och styr- och ledningsprocessen.
Folkhälsostrategin bidrar till landstingets förflyttade fokus bland annat genom:
•
•
•
•
•
Flöden och arbetssätt – ökad tydlighet av landstingets folkhälsouppdrag
främjar samverkan både internt inom landstinget och externt med andra
aktörer
Behovsstyrt – folkhälsostrategin utgår från befolkningens behov
Arbetssätt och resurs – folkhälso- och samhällsmedicinska enheten utgör stöd
för folkhälsofrågor för hela organisationen
Kvalitet – roller i folkhälsoarbetet tydliggörs och återkommande uppföljning
av pågående insatser genomförs
Patienten först - ett hälsofrämjande förhållningssätt stödjer målet med ett
respektfullt möte, intentionen i den nya patientlagen och därmed också det
fokus som landstinget har på kvalitet och patientsäkerhet.
Organisatoriska och grundläggande förutsättningar för ett framgångsrikt
folkhälsoarbete
Inom folkhälsoområdet finns en rad inriktningsdokument på olika nivåer att förhålla
sig till, exempelvis Europas folkhälsostrategi, nationella folkhälsomål, Gör jämlikt gör skillnad! och Värmlandsstrategin. Dessa beskrivs längre fram i strategin.
Specifika inriktningsdokument som gäller för Värmland presenteras vid respektive
utmaning.
För att folkhälsoarbetet ska kunna fungera effektivt bör det utmärkas av följande
1.
Ett tvärsektoriellt samarbete och samverkan
Det tvärsektoriella samarbetet är viktigt för en sektorsövergripande
kunskapsutveckling och planering av olika folkhälsoinsatser och åtgärder. Ett
samarbete innebär att olika aktörer och aktiviteter arbetar tillsammans mot
gemensamma mål
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
4 (17)
2.
Långsiktighet
Beträffade långsiktighet finns det tre huvudsakliga skäl som talar för en
långsiktighet i folkhälsoarbetet:
• Folkhälsoarbete handlar om att uppnå strukturella förändringar och
beteendeförändringar vilket tar lång tid
• Insatser som görs idag ger ofta inte någon vinst förrän många år senare och
vinsterna visar sig då i form av en långsiktig minskning av kostnader i stället
för en intäkt
• Folkhälsoarbete måste vara politiskt förankrat samt ses som en framtida
investering i allt budgetarbete.
Sammantaget behöver dessa faktorer konkretiseras till mål, strategier och åtgärder
för att kunna införlivas i folkhälsoarbetet
3.
Professionell folkhälsovetarkompetens
Innefattar bland annat kompetens inom området epidemiologisk bevakning,
evidensbaserade metoder inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
insatser, övergripande strategiskt arbete, tvärsektoriell samverkan och kunskap
om långsiktiga insatsers samband mellan hälsans bestämningsfaktorer,
hälsoutfall och relaterade kostnader.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tillsammans med några kommuner,
landsting och regioner tagit fram rapporten Gör jämlikt – gör skillnad! Samling för
social hållbarhet (SKL 2013). 1 En av utgångspunkterna är att individen bär ansvar
för sin hälsa, men samhället ska ge förutsättningarna för individen att kunna ta det
ansvaret. I rapporten presenteras fem rekommendationer och 23 åtgärder som bidrar
till stärkt social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa. Landstinget i Värmland
har anslutit sig till arbetet med dessa rekommendationer.
1.
2.
3.
4.
5.
Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning.
Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder
Ge alla barn en bra start i livet
Ge alla förutsättningar till egen försörjning
Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen
1
Med inspiration från Closing the Gap in a Generation (WHO 2008) har Gör jämlikt - gör skillnad!
författats.
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
5 (17)
Bakgrund
I slutet av 2013 fick folkhälso- och samhällsmedicinska enheten uppdraget att under
2014 ta fram en strategi för landstingets folkhälsoarbete. Landstingets
folkhälsostrategi ska tydliggöra landstingets folkhälsouppdrag för att uppnå en god
och jämlik hälsa för befolkning och patienter.
Syfte
Strategin ska;
-
tydliggöra landstingets folkhälsoinsatser genom de prioriterade områdena
• barn och ungas hälsa
• levnadsvanor bland vuxna
• psykisk hälsa bland vuxna
-
förbättra ledning och styrning av folkhälsouppdraget genom strategiska
arbetsområden och tydlighet i uppdrag, roller, insatser och ansvar
-
möjliggöra återkommande uppföljning av kärnindikatorer inom de
prioriterade insatsområdena
Övergripande mål
Landstinget ska främja hälsa, livskvalitet och hållbar utveckling i länet utifrån
befolkningens behov.
Vision
En god och jämlik hälsa i hela befolkningen
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
6 (17)
Prioriterade insatsområden
Under strategiperioden 2015–2020 avser landstinget att arbeta med de prioriterade
insatsområdena:
– barn och ungas hälsa
– levnadsvanor bland vuxna
– psykisk hälsa bland vuxna
Dessa har identifierats genom analyser av befolkningsdata, genomförda
dialogkonferenser och workshops samt en bedömning av inom vilka områden
landstinget har störst möjlighet att bidra till en god och jämlik hälsa, Målen för
strategiperioden ska ligga till grund för verksamhetsplaner och insatser som
genomförs av landstingets verksamheter och/eller i samverkan med andra aktörer.
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
7 (17)
Barn och ungas hälsa
Förhållanden i barndomen har stor betydelse för både den psykiska och fysiska
hälsan under hela livet. Genom insatser och stöd som gynnar trygga och goda
uppväxtvillkor kan barns och ungas hälsa främjas. Barns och ungas hälsa i ett
folkhälsoperspektiv innebär att barns behov ska tillgodoses. Att verka för förbättrad
psykisk hälsa, genom insatser för att minska ungas användning av alkohol, narkotika,
och tobak samt att verka för färre unga med övervikt är olika sätt att förbättra barn
och ungas hälsa. Att samtidigt öka kunskapen om barnets egna rättigheter är ett sätt
att förbättra barns och ungas hälsa.
En hög andel barn och unga i Värmland har övervikt. En hög andel unga har psykisk
ohälsa. Alkohol, narkotika, doping och tobaksbruk bland barn och unga är skadligt
för hälsan. Nationella kartläggningar visar att barn och unga inte känner till sina
rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Utmaning
Cirka 25 % av barn och
unga är överviktiga
Delmål
Färre med övervikt
och fetma
Målgrupp
Befolkning
En hög andel unga med
psykisk ohälsa
Fler med god
psykisk hälsa
Befolkning
Patienter
Kärnindikator
Andel med övervikt
och fetma (ISO-BMI)
Styrdokument
Strategidokument för
att förebygga övervikt
samt främja goda
matvanor och fysisk
aktivitet hos barn och
ungdomar i Värmland
2012-2016
Index psykisk hälsa
(ELSA data)
Patienter
ANDT bruk bland unga
Stärka barnets
rättigheter i Värmland.
Öka integreringen av
barnperspektiv och
barnrättsperspektiv för
jämlik hälsa bland barn
och unga.
Fler unga ska avstå
från ANDT bruk
Befolkning
Barn och unga i
Värmland ska ha
kunskap om FN:s
konvention om
barnets rättigheter.
Befolkning
Patienter
Patienter
- Dagligrökning
- Berusning av
alkohol
- Narkotika bruk
-Barns och ungas
kunskap om barnets
rättigheter
Strategi ANDTförebyggande
arbete i Värmland
2012-2015
FN:s konvention
om barnets
rättigheter,
handlingsplan för
Landstinget i
Värmland 20142020
Nationell strategi
för att stärka
barnets rättigheter.
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
8 (17)
Levnadsvanor bland vuxna
Människors livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hänger ihop och påverkas av
varandra. Med hälsosamma levnadsvanor menas bland annat en fysiskt aktiv livsstil,
hälsosamma matvanor och solvanor, god sexuell hälsa, att avstå från tobak, narkotika
och doping, samt ansvarsfull hantering av alkohol och spel.
Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma
matvanor ligger bakom 20 procent av den samlade sjukdomsbördan. Trenden för
antalet nya fall av hudcancer fortsätter att öka såväl i Värmland som nationellt.
Under perioden 2000–2012 har antalet nya fall av malignt melanom fördubblats i
Värmland, från 54 till 106 personer.
Sedan 1997 har antalet fall av klamydia ökat i Sverige, trenden ser likadan ut i
Värmland.
Utmaning
Cirka 10 % av den
vuxna befolkningen
röker dagligen
Delmål
Minskat
tobaksbruk
Målgrupp
Befolkning
Nästan 20 % av den
vuxna befolkningen
har riskbruk av
alkohol
60 % av
befolkningen har
övervikt eller fetma
Osäkert sex bidrar
bland annat till
klamydia infektioner
och oönskade
graviditeter.
Värmland har fler
fall av klamydia och
högre antal aborter
än genomsnittet i
riket.
Ett ökat antal fall av
malignt melanom i
Värmland
Färre med
riskbruk av alkohol
Befolkning
Färre med
övervikt och fetma
Befolkning
Fler har säkrare
sex
Befolkning
Patienter
Patienter
Patienter
Patienter
Kärnindikator
Andel daglig rökare i
befolkningen
Andel med riskbruk av
alkohol i befolkningen
Andel med BMI större
än 25 i befolkningen
Incidensen av
klamydiainfektion
Antal aborter per
1000/kvinnor
Fler har säkra
solvanor
Befolkning
Patienter
Styrdokument
Socialstyrelsens
nationella riktlinje för
sjukdomsförebyggande
metoder
Nationella strategin för
att förebygga och
behandla kronisk
sjukdom
HIV/STI-förebyggande
arbete i Värmland.
Strategidokument
2010-2014.
Incidensen av malignt
melanom
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
9 (17)
Psykisk hälsa bland vuxna
Det psykiska välbefinnandet påverkas av en rad olika faktorer som individens
förmåga att hantera stress, arbetslöshet, olika former av utsatthet, sociala relationer
eller förmåga att upprätthålla goda levnadsvanor. God psykisk hälsa är en
förutsättning för ett fungerande vardagsliv, god livskvalitet och balans i livet.
Psykisk hälsa, livsvillkor och levnadsvanor påverkas ömsesidigt av varandra.
Nedsatt psykiskt välbefinnande är ett omfattande folkhälsoproblem och flera
undersökningar visar på kraftiga ökningar under 1990-talet bland unga. Ökningen har
avstannat men är fortfarande på en hög nivå. En tredjedel av unga kvinnor och 20
procent av unga män i Värmland har nedsatt psykiskt välbefinnande. Nedsatt
psykiskt välbefinnande är ett mått som fångar alltifrån vardagsproblem med
symptom som trötthet, stress, huvudvärk och sömnproblem till vårdkrävande psykisk
problematik.
Utmaning
En hög andel av
befolkningen, främst i
åldern 18-34 år, har
nedsatt psykiskt
välbefinnande.
Antalet
självmordsförsök och
självmord är högre än i
riket.
Delmål
Fler med god psykisk
hälsa
Målgrupp
Befolkning
Färre antal
självmordsförsök och
självmord
Befolkning
Patienter
Patienter
Kärnindikator
Andel med nedsatt
psykiskt
välbefinnande
(GHQ12)
Styrdokument
Antal självmord per
100 000/personer
Antal
självmordsförsök
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
10 (17)
Strategiska arbetsområden
Politiska ställningstaganden för en god och jämlik hälsa ger landstingets
folkhälsoarbete förutsättningar för att utgå från strukturer, verktyg och arbetssätt.
Arbetet ska integreras i landstingets verksamheter. De strategiska arbetsområdena är:
Landstinget mäter, analyserar och bedömer effekterna av
de åtgärder som vidtas
genom:
• tillgänglighet till befolkningsdata i allmänhet och barnhälsodata i synnerhet
• att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder följs upp
Landstinget verkar för en samverkan inom
organisationen, lokalt, regionalt och
nationellt
genom:
• att delta i och samordna nätverk
• att teckna och följa avtal och överenskommelser
• att synliggöra betydelsen av hälsofrämjande och hållbara miljöer
• att upparbeta väl kända och systematiska kontakter inom folkhälsoområdet
med kommunerna
• att fortsätta utveckla samarbetet med kommunerna
Landstinget implementerar aktuella nationella strategier och
riktlinjer inom
folkhälsoområdet
genom:
• att åtgärder initieras för att motverka sjukdom och främja hälsa
• att hälso- och sjukvården genomsyras av ett hälsofrämjande arbete
• att det hälsofrämjande arbetet har som mål att patienten ska återfå - eller
behålla - bästa möjliga hälsa
Landstinget skapar engagemang för hälsa på den
politiska dagordningen
genom:
• att integrera förutsättningar för god och jämlik hälsa i alla politiska beslut och
i ordinarie styrning och ledning
• att bidra med goda beslutsunderlag baserade på folkhälsodata och
folkhälsoekonomiska beräkningar
• att organisera för hållbar ledning och styrning
• att säkra kunskapsnivån i organisationen om folkhälsa, mänskliga rättigheter,
värdegrund och normmedvetet och hälsofrämjande förhållningssätt
Landstinget ger barn och unga en bra start i livet
genom:
• att barnperspektivet och barnrättsperspektivet integreras i landstingets
verksamheter
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
11 (17)
Genomförande och uppföljning
Landstingets folkhälsoarbete baseras på evidensbaserade metoder och/eller beprövad
erfarenhet. Folkhälsoarbete handlar om förändringar på strukturell nivå samt
beteendeförändringar på individnivå vilket tar lång tid. Strategin ligger som en del av
grunden för landstingets flerårsplan och blir ett stöd för landstinget i planering,
arbetssätt och uppföljning. Arbetet integreras därmed i landstingets verksamheter.
Hälsans bestämningsfaktorer mäts genom en eller flera indikatorer som finns
beskrivet som kärnindikator i tabellerna ovan. Indikatorer är oftast kvantitativa mått
som syftar till att mäta utvecklingen av och sambanden mellan olika
bestämningsfaktorer och deras effekt på hälsa. Folkhälsoarbetet följs kontinuerligt
genom landstingets delårsrapporter och årsredovisningar. Uppföljning av
kärnindikator genomförs på landstingsövergripande nivå.
Rambudget hälsofrämjande insatser
Den rambudget för hälsofrämjande insatser som beslutas om i landstingets årliga
budget ska fördelas i enlighet med denna strategi. Insatserna ska följas upp
regelbundet via landstingets årsredovisningar.
Utarbetad av: Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
12 (17)
Bilaga 1
Fördjupning folkhälsa
Landstinget i Värmland är en av flera viktiga aktörer som verkar för en god och
jämlik hälsa i den värmländska befolkningen. God livskvalitet för alla lyfts, både i
landstingets vision och i Värmlandsstrategin, det regionala utvecklingsprogrammet
för perioden 2014-2020, som ett av fyra särskilt viktiga områden för Värmlands
utveckling.
En god folkhälsa för hållbar utveckling
En positiv utveckling av befolkningens hälsa är centralt för en hållbar utveckling i
länet. Hälsofrämjande och förebyggande insatser har en positiv inverkan på
människors hälsa samtidigt som de påverkar samhällsekonomi, miljö och klimat,
trygghet och social sammanhållning. Människors hälsa påverkas av många olika
omständigheter, allt från individuella faktorer och levnadsvanor till livsvillkor och
övergripande samhälls- och miljöfaktorer. Folkhälsoinsatser behövs därför på olika
nivåer och i flera delar av samhället. Genom politiska ställningstaganden skapas
förutsättningar och möjligheter för en positiv hälsoutveckling i befolkningen.
Det nationella folkhälsomålet och hälsans bestämningsfaktorer
Det nationella folkhälsomålet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god
hälsa på lika villkor för hela befolkningen” är utgångspunkten för det svenska
folkhälsoarbetet. Utifrån huvudmålet har elva tillhörande målområden formulerats
för att skapa förutsättningar för hälsa och trygghet samt påverka människors
levnadsvanor. Genom en samlad målstruktur syftar målområdena till underlätta
arbetet med att uppnå huvudmålet.
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barn och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel
Folkhälsoarbete är ett planerat, systematiskt och målinriktat arbete för att förebygga
sjukdom och/eller främja en god och jämlik hälsa. Arbetet kan ske på individ-,
grupp- eller befolkningsnivå. Samverkan är prioriterad på alla nivåer: inom EU,
nationellt, regionalt och lokalt.
Landstingets uppdrag gäller insatser för både befolkning och patienter.
Olika slags bestämningsfaktorer, exempelvis biologiska faktorer, relationer,
levnadsvanor, livsvillkor och samhällsfaktorer, påverkar människors hälsa – hälsans
bestämningsfaktorer.
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
13 (17)
Hälsans bestämningsfaktorer
Hälsans bestämningsfaktorer kan beskrivas i olika nivåer.
-
-
Den innersta nivån är ålder, kön och arv, faktorer som individen bär på och som
inte kan påverkas.
Nästa nivå är sociala nätverk och relationer. Insatser på denna nivå syftar till att
stärka individens och familjens sociala nätverk och kontakter.
Tredje nivån relaterar till människors levnadsvanor och attityder.
Fjärde nivån handlar om befolkningens livsvillkor. Insatser på denna nivå syftar
till att förbättra livs- och arbetsvillkor, exempelvis tillgång till hälso- och
sjukvård samt utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser.
Yttersta nivån står för övergripande strukturella faktorer, insatserna på denna
nivå syftar till att ge långsiktiga förändringar, t.ex. ekonomiska reformer,
politiska beslut. Oftast är detta faktorer på nationell nivå.
Faktorerna på de olika nivåerna påverkar varandra. De yttersta nivåerna med
strukturella faktorer och livsvillkor ses som bakomliggande orsaksfaktorer och
påverkar människors förutsättningar i livet. Det innebär att livsvillkoren påverkar
vilka levnadsvanor vi har, och levnadsvanorna påverkar i sin tur vilka sjukdomar
som vi riskerar att utveckla.
Folkhälsa, jämlikhet och socialt hållbar utveckling hänger tätt samman
Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och stabilt men samtidigt
dynamiskt samhälle där mänskliga behov uppfylls. Social hållbarhet inbegriper
frågor om jämlikhet, jämställdhet, mänskliga rättigheter, trygghet och
medborgarinflytande; dessa faktorer bidrar till god och jämlik hälsa i befolkningen.
WHO:s Europeiska folkhälsostrategi ”Health 2020” har som övergripande
målsättning att förbättra befolkningens hälsa och välbefinnande bland annat genom
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
14 (17)
att garantera människocentrerade system som är universella, jämlika och har hög
kvalitet.
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och
vård på lika villkor för hela befolkningen. En jämlik hälso- och sjukvård och
tandvård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till
alla. Utöver att behandla sjukdom och skada, har en hälsofrämjande hälso- och
sjukvård uppdraget att förbygga sjukdom och skada samt främja hälsa.
Patientlagen gäller från och med 1 januari 2015 och ersätter till vissa delar hälso- och
sjukvårdslagen. Målet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja
patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Personer som besöker hälsooch sjukvården har bland annat rätt att få information om metoder för att förebygga
sjukdom och skada.
Det är viktigt att synliggöra hur folkhälsoarbetet med att skapa förutsättningar för
människors livsvillkor och levnadsvanor hänger ihop med att förebygga och
behandla folksjukdomar. Ett hälsofrämjande folkhälsoarbete tillsammans med hälsooch sjukvårdens systematiska hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete kan
gemensamt bidra till att förbättra och bevara befolkningens hälsa samt förebygga
nyinsjuknande och återinsjuknande. Genom att rikta resurser till grupper med störst
behov kan den hälsoinriktade hälso- och sjukvården bidra till jämlik hälsa och vård.
De effekter som folkhälsoinsatser har på befolkningens hälsotillstånd blir inte synliga
förrän efter relativt lång tid, medan effekterna av vårdande, behandlande och
rehabiliterande insatser mot patient är omedelbara. Det är av strategisk vikt att
utveckla metoder som gör det möjligt att påvisa de samhälleliga vinsterna, förbättrad
hälsa och uteblivna kostnader, som kan göras med hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser. Folkhälsoekonomiska bedömningar syftar till att ge
besked om hur stor effekt man kan förvänta sig av en viss insats och till vilken
kostnad.
Ett hälsofrämjande förhållningssätt är tillämpbart i all vård, behandling och
rehabilitering. Det hälsoinriktade arbetet bedrivs inom ett antal hälsofrämjande
arenor inom hälso- och sjukvården (till exempel vårdcentraler, MVC, BVC,
tandvård, ungdomsmottagningar, familjecentraler och habilitering).
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
15 (17)
Centrala begrepp i folkhälsoarbetet
Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå
som fördelning av hälsa. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör
vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt (Janlert
2000)
Folkhälsoarbete är ett planerat, systematiskt och målinriktat arbete för att förebygga
sjukdom och/eller främja en god och jämlik hälsa. Arbetet kan ske på individ-,
grupp- eller befolkningsnivå. (Janlert)
Hållbar tillväxt är en del av en hållbar och långsiktig samhällsutveckling där
ekonomisk tillväxt skapar förutsättningar för att utveckla samhället. Tillväxten är
hållbar när ekonomisk tillväxt sker samtidigt som mänskliga resurser utvecklas och
miljömässiga värden långsiktigt tas till vara. (Tillväxtverket 2012)
Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att
äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
(Brundtlandrapporten FN-rapporten Vår gemensamma framtid 1987)
Hälsa beskriver ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Inte bara
frånvaro av sjukdom eller skada. (Socialstyrelsen)
Hälsofrämjande arbete innebär åtgärder som fokuserar på att stärka eller bibehålla
människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Avsikten är att stärka
människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga. (Socialstyrelsen)
Jämlikhet handlar om alla individers lika värde oavsett kön, religion, social
tillhörighet, sexuell läggning m.m. I politiska sammanhang handlar det även om
inflytande och sociala förhållanden. Jämlikhet kan motiveras från olika
utgångspunkter, t.ex. religion, naturrättsliga föreställningar, liberalism, socialism och
demokrati.
Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter och rättigheter. Det
förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till
ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande,
arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning
och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat
ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld.
Normkritiskt arbete En utgångspunkt för att förändra ojämlikhet är att synliggöra hur
ojämlikhet skapas och upprätthålls. Det innebär att titta på de normer som ligger till
grund för den egna verksamheten och undersöka vilka villkor de skapar för patienter
och invånare. Normer ramar in det som ses som normalt och naturligt. De är
nödvändiga för att vi ska kunna samspela i samhället men de kan också fungera som
begränsningar. Ett normkritiskt arbete är ett förändringsarbete som tar utgångspunkt i
den egna organisationen.
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
16 (17)
Samverkan är ett övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett
visst syfte. (Socialstyrelsens definition)
Sjukdomsförebyggande arbete är insatser i syfte att undanröja risker och orsaker till
sjukdomar. Arbetet riktas till individer eller grupper med en känd ökad risk att
drabbas av någon bestämd sjukdomsgrupp.
Prevention brukar delas in i tre stadier:
Primärprevention – syftar till att minska incidensen i en sjukdom, eller arbete för
att förhindra att ett visst beteende uppstår, till exempel förebygga att unga börjar
röka.
Sekundärprevention – syftar till att få något pågående att upphöra. Det kan vara att
minska prevalensen av en sjukdom, minska prevalensen av någon medicinsk
definierad ohälsa som högt blodtryck eller minska förekomsten av ett riskbeteende
som hög alkoholkonsumtion. Även tidig upptäckt av ohälsa räknas in här.
Tertiärprevention – syftar till att minska effekterna av något som redan inträffat.
Det kan vara att minska effekterna av ett handikapp, rehabilitering eller förhindra
återfall.
Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle
där grundläggande mänskliga behov uppfylls.
Strategi anger en långsiktig övergripande inriktning inom ett område. Skapas för att
ange hur prioriterade områden i landstingsplanen ska uppfyllas. Omfattar hela
landstinget.
Titel
Diarienummer
Version
Giltig t.o.m.
hela befolkningen
LK/150450
0,93
2020-12-31
17 (17)
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Ekonomistyrningsenheten
Marcus Brolinson
2015-09-22
LK/151203
Årsrapport över finansförvaltningen 2014
Enligt landstingets placeringspolicy ska en årsrapport över pensionsmedelsförvaltningen lämnas till landstingsstyrelsen. Rapporten ska innehålla en redogörelse över det gångna årets placeringsverksamhet samt en bedömning
av det kommande årets utveckling och en bedömning av efterlevnaden av de
etiska riktlinjer som uppställs i policyn. Denna rapport har kompletterats
med en sammanställning över skuldförvaltningens utveckling föregående år.
att godkänna upprättad årsrapport över finansförvaltningen.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Veronica Hedlund Lundgren
Ekonomichef
1 (6)
Ärendebeskrivning
Enheten för Ekonomistyrning
Marcus Brolinson
2015-09-22
LK/151203
Årsrapport över finansförvaltningen
Inledning och makro
Utsikterna över utvecklingen inför 2014 var tvetydiga. För svensk del var
det viktigt med ökad export och att hushållens konsumtion kom igång efter
förgående års besvikelse. När vi nu ser utfallet för makroindikatorerna är det
blandat och BNP-prognosen har fått revideras ned. Exporten har ökat, dock
inte i samma utsträckning som önskat då viktiga exportländer inte fått fart i
sin konjunktur. Hushållens konsumtion har däremot varit ett glädjeämne
under året med en bred ökning vilket bidragit stort till tillväxten. Diskussioner om utökat amorteringskrav för att minska riskerna med hushållens
skuldsättning skapar dock orosmoln över konsumtionsutvecklingen framåt.
Antalet sysselsatta har stadigt ökat under året men även deltagandet i arbetskraften har ökat i samma utsträckning, vilket lett till att andelen arbetslösa i princip är oförändrad sedan årets början.
För kapitalmarknaderna blev 2014 ytterligare ett bra år, där såväl aktier som
traditionella räntebärande tillgångar steg i värde. Den svenska aktiemarknaden tillhörde en av de bättre, med en indexuppgång på 16 procent. Detta
var i nivå med utvecklingen i USA, medan Japan och Europa utvecklades
svagare, liksom tillväxtmarknaderna. På valuta-, ränte- och råvarumarknaderna var utvecklingen mer dramatisk. Den svenska kronan försvagades
kraftigt (närmare 20 procent mot USD) när fortsatt deflationstryck tvingade
Riksbanken att sänka styrräntan till noll. Samtidigt sjönk långa marknadsräntor kraftigt, vilket innebar god avkastning för traditionella ränteplaceringar. De svenska marknadsräntorna har under året varit stadigt nedåtgående och rekordlåga nivåer har noterats för samtliga löptider. Sett över hela
året sjönk den femåriga swapräntan med 153 punkter och noterades under
årets sista handelsdag på 0,65 procent. För 3-månaders Stibor blev förändringen 68 punkter ned till 0,264 procent vilket påverkar skuldförvaltningens
rörliga del genom att landstinget har mellan 30-50 procent rörlig ränta i upplåningen. På råvarumarknaden stod halverat oljepris för den största överraskningen, i spåren av kraftigt ökat utbud (USA) och lägre efterfrågan
(Kina). Det drabbade inte minst ryska tillgångar, som även pressades av
västsanktioner med anledningen av krigföring i Ukraina.
2015-09-22
LK/151203
2 (6)
Skuldförvaltning
Landstinget har under 2014 inte ökat upplåningen, aktuell skuld vid utgången av 2014 var 1 417,2 miljoner kronor. De av fullmäktige uppsatta
riktlinjerna i finanspolicyn har efterlevts, dock med ett tillfälligt avsteg från
andelen rörlig ränta. Det har nu har korrigerats. Detta informerades om på
landstingsstyrelsens möte 2015-01-27.
Skuldportföljens snittränta i förhållande till aktuella marknadsräntor är fortsatt hög. Syftet med skuldförvaltning är att skapa framförhållning och förutsägbarhet på räntekostadernas påverkan på landstingets ekonomi. Räntebindningar har skett löpande i takt med att skuldvolymen har ökat. Detta har
inneburit att vi bundit räntan på nivåer som i dagens ränteklimat ser höga ut
men i ett historiskt perspektiv är låga. Landstinget använder räntebindningar
(ränteswappar) för att hantera ränterisken i skuldförvaltningen. Till följd av
att marknadsräntorna sjunkit sedan tecknandet av dessa räntebindningar
uppstår ett negativt marknadsvärde. Värdet realiseras om räntebindningarna
avyttras i förtid. Enligt god redovisningssed bokförs inte marknadsvärdet.
Landstinget har för avsikt att inneha räntebindningarna till avtalstidens slut
och värdet kommer då att uppgå till noll.
Låneskuld och räntekostnader
Miljoner kronor
1500
1000
500
0
Användandet av ett fasträntelån med motsvarande löptid som ränteswappar i
skuldförvaltningen hade gett landstinget samma räntekostnad och snittränta.
Fördelen med att använda ränteswappar i skuldförvaltningen, jämfört med
fasträntelån, är att dessa kan förändras över löptiden om förutsättningarna i
skuldförvaltningen ändras. Aktuellt marknadsvärde på räntebindningarna
rapporteras löpande i den ekonomiska månadsrapporten. Vid årsskiftet var
marknadsvärdet minus 158,1 miljoner kronor.
2015-09-22
LK/151203
3 (6)
Snittränta %
5
4
3
2
1
0
Landstinget har ett långsiktigt pensionsåtagande för sina anställda och sätter
årligen av pengar till framtida pensioner. För 2014 var målsättningen att
sätta av 118 miljoner kronor, vilket också uppfylldes.
Landstingets totala kapital under förvaltning uppgick till 1 837,3 miljoner
kronor per sista december 2014. Under året har portföljen givit en avkastning på +14,5 procent. Sedan starten av samarbetet med nuvarande förvaltare Agenta under 2010 har landstingets portfölj avkastat +7,7 procent årligen.
Vid årsskiftet fanns ett övervärde i portföljen (skillnad mellan anskaffningsvärde och marknadsvärde) på 445,6 mnkr. Detta motsvarar ett skydd vid en
nedgång av hela portföljen på 24 procent innan landstinget behöver ta upp
ett negativt värde som skulle påverka resultatet.
Portföljrapport december 2014
Senaste
månaden
1,4%
Innev år
14,5%
12 mån
14,5%
Sedan
start*
7,7%
0,9%
14,5%
14,5%
8,4%
Svenska Aktier
SIX PRX
1,7%
1,1%
17,7%
15,9%
17,7%
15,9%
13,2%
14,3%
2009/09
Globala Aktier
MSCI World Index
3,5%
2,9%
26,3%
27,8%
26,3%
27,8%
12,3%
13,0%
2008/12
Tillväxtmarknader
0,4%
-1,1%
19,9%
17,9%
19,9%
17,9%
5,0%
4,7%
2010/03
Svenska Räntor
SHB All Bond
0,1%
0,2%
6,6%
7,5%
6,6%
7,5%
4,4%
4,2%
2009/09
Alternativa Räntor
SSVX 3M
-0,4%
0,0%
1,8%
0,4%
1,8%
0,4%
4,0%
0,8%
2012/01
0,2%
0,2%
4,3%
2,5%
4,3%
2,5%
4,8%
3,0%
2008/12
Totalportföljen
Index1
2
Alternativa investeringar
SSVX30 + 2%
2
Estimat
Startdatum
2010/01
125%
25%
10%
20%
20%
SPRX,
MSCI World,
MSCI EM,
SSVX30+2%,
SHB All Bond
2015-09-22
LK/151203
4 (6)
Landstinget har en omfattande riskhantering för sin kapitalförvaltning, kapitalet är därför placerat över hela världen i framförallt aktier och obligationer.
Landstingets arbete med kapitalförvaltningsfrågorna sker i samarbete med
Agenta vilket möjliggör en effektiv riskspridning. Landstingets kapitalförvaltning liknar därför de allra största medelsförvaltarnas (AP-fonder och
livbolag) med en mycket omfattande riskspridning mellan tillgångsslag och
förvaltare på olika marknader. Kapitalet fördelar sig mellan ett 50-tal förvaltare. Agenta fungerar som en extern finansfunktion för huvudsakligen
kommuner och landsting men genomför också löpande uppdrag för olika
normgivande organ i finansfrågor (myndigheter och branschorganisationer).
Inom ramen för kapitalförvaltningsarbetet bedrivs också ett arbete med etikfrågor utifrån landstingets policy. Arbetet sker med hjälp av en av Agenta
anlitad extern etikkonsult och arbetet har resulterat i en bedömning om att
förvaltningen följer kraven på etik i enlighet med landstingets policy.
Agenta har i samarbete med GES Investment Services genomfört en etisk
screening av innehaven i fonderna Agenta Svenska Aktier, Agenta Globala
Aktier, Agenta Tillväxtmarknader, Agenta Alternativa Räntor och Agenta
Svenska Räntor. Den etiska screeningen baseras på GES Global Ethical
Standard – ett verktyg som syftar till att identifiera företag som bedriver
verksamhet på ett sätt som strider mot etablerade internationella normer avseende miljö, sociala frågor och bolagsstyrning. Bevakningen är inriktad på
nätbaserade rapporter om brott mot internationella konventioner och riktlinjer innefattande bland annat:
•FN:s Global Compact
•OECD:s riktlinjer för multinationella företag
•Konventioner om mänskliga rättigheter
•Konventioner om korruption
2015-09-22
LK/151203
5 (6)
•Miljökonventioner
•Vapenrelaterade konventioner
Fondinnehaven har även analyserats med avseende på GES Controversial –
ett verktyg som identifierar verksamheter som kan anses kontroversiella utifrån så kallade negativa kriterier; alkohol, tobak, och vapen. Den kontroversiella verksamheten får maximalt utgöra tio procent av företagets totala omsättning.
Agenta och landstinget strävar efter att uppnå högsta möjliga renhetsgrad,
det vill säga minsta möjliga antal innehav i företag som bryter mot de etiska
riktlinjerna. Målsättningen är att renhetsgraden för var och en av Agentas
fonder ska uppgå till 95 procent, samt att varje enskild underliggande fond
ska ha en renhetsgrad som överstiger 90 procent. Särskild vikt fästs vikt vid
efterlevnad av internationella konventioner och riktlinjer. Som ett led i detta
arbete eftersträvar Agenta, som förvaltare, de sex principerna inom United
Nations Principles for Responsible Investment (UNPRI) – ett av FN initierat
projekt som syftar till att samla institutionellt kapital kring frågan om ansvarsfulla investeringar. Inom ramen för sitt engagemang i utvecklingen om
hållbara investeringar är Agenta medlem i Sveriges forum för hållbara investeringar (SWESIF). SWESIF är ett oberoende nätverksforum för organisationer som arbetar för eller med hållbara investeringar i Sverige.
Om det kommer till landstingets kännedom att ett företag eller emittent inte
på ett för landstinget godtagbart sätt följer de internationella konventioner
som Sverige har undertecknat skall en utvärdering av placeringens lämplighet göras. Baserat på tillgänglig information ska en helhetsbedömning göras
av investeringens lämplighet och då beaktas olika åtgärder företaget har vidtagit för att rätta till missförhållandena och företagets agerande i etiska och
miljömässiga frågor i övrigt. Eventuell avyttring skall ske under rimlig tid
med beaktande av kostnadsaspekten.
Agenta är av åsikten att vi kan påverka mer som ägare än som säljare, engage. I första hand försöker Agenta att via dialog, direkt eller i samarbete
med förvaltarna, påverka företagen i dessa frågor. Som ett sista steg, om
dialog är fruktlös, avyttras innehavet.
För 2014 nås målsättningen för renhetsgrad i alla fonderna, såväl aggregerat
som för underliggande förvaltare. Utifrån genomförd etisk screening är bedömningen att landstingets placeringar ligger inom ramen för riktlinjerna i
placeringspolicyn.
Agenta har under 2014 fortsatt arbetat aktivt med etikfrågorna varmed renhetsgraden i fonderna förbättrats. Under första halvåret 2014 avyttrades innehaven i två förvaltare, MFS och Odey, med anledning av de etiska riktlinjerna. MFS klarade inte den uppsatta 90- procentgränsen, medan svaren från
Odey med avseende på innehav som stred mot GES-kriterierna inte ansågs
tillfredställande.
Agenta för en kontinuerlig dialog med de underliggande förvaltare som har
innehav som kan strida mot något eller flera kriterier inom ramen för GES
Global Ethical Standard. De underliggande förvaltarna har uppvisat en hög
2015-09-22
LK/151203
6 (6)
insikt i de aktuella fallen och många tillämpar en aktiv ansats i syfte att få
företagen att agera i enlighet med internationella normer och konventioner.
Utsikter 2015
Två kända faktorer som kommer att spela en framträdande roll för både den
reala ekonomin och kapitalmarknaderna är billigare energi och stramare
amerikansk penningpolitik. Under sommaren 2014 började oljepriset falla
och sedan dess har prisraset uppgått till över 50 procent. Detta leder till att
energikostnaderna nu kraftigt minskar vilket skapar utrymme för företagsinvesteringar och privat konsumtion. Halverat oljepris förväntas ge en skjuts
åt världskonjunkturen med i storleksordningen +0,5 procent under 2015.
Omvänt kommer amerikanska centralbanken Federal Reserves första räntehöjningar sedan 2006 få en åtstramande effekt.
Lägre oljepris bidrar även till lägre inflationstryck vilket lett till ökad spekulation om fördröjd start av en första amerikansk räntehöjning. Marknaden
lutar nu allt mer mot andra halvåret 2015. Oavsett när det sker understryker
det skillnaden mellan USA och övriga världen i konjunkturmässiga och
penningpolitiska termer. USD bedöms därav stärkas ytterligare.
Rådande lågräntemiljö lär med största sannolikhet bestå även under 2015
vilket även det verkar tillväxtstimulerande och därmed finns förhoppningar
om en starkare tillväxt under 2015.
2014 var det kollapsade marknadsräntor som överaskade marknaden och
2015 blir överraskningen kanske kraftigt högre marknadsräntor. För att det
ska ske krävs ökad inflation vilket verkligen skulle överraska marknaden.
Även om kraftigt stigande räntor är ett osannolikt scenario innebär nuvarande räntenivåer att avkastningsmöjligheten för placeringar i traditionella
ränteinnehav inte uppväger risken, vilket gör dessa placeringar i pensionsmedelsförvaltningen ser oattraktiva ut.
Aktiemarknaden är långsiktigt ett mer attraktivt alternativ, men höga värderingar och ovisshet kring centralbankernas räntepolitik innebär att landstinget föredrar en relativt neutral hållning i inledningen av 2015. Mot bakgrund av den stora osäkerhet som finns kommer landstinget att bibehålla en
försiktig inriktning på förvaltningen avseende aktierisk och en fortsatt låg
ränterisk. 2015 har börjat starkt, under januari till april har pensionsmedelsportföljen stigit med ytterligare 9,7 procent.
1 (6)
PM
Enheten för Ekonomistyrning
Marcus Brolinson
2015-06-23
LK/151203
Årsrapport över finansförvaltningen
Inledning och makro
Utsikterna över utvecklingen inför 2014 var tvetydiga. För svensk del var
det viktigt med ökad export och att hushållens konsumtion kom igång efter
förgående års besvikelse. När vi nu ser utfallet för makroindikatorerna är det
blandat och BNP-prognosen har fått revideras ned. Exporten har ökat, dock
inte i samma utsträckning som önskat då viktiga exportländer inte fått fart i
sin konjunktur. Hushållens konsumtion har däremot varit ett glädjeämne
under året med en bred ökning vilket bidragit stort till tillväxten. Diskussioner om utökat amorteringskrav för att minska riskerna med hushållens
skuldsättning skapar dock orosmoln över konsumtionsutvecklingen framåt.
Antalet sysselsatta har stadigt ökat under året men även deltagandet i arbetskraften har ökat i samma utsträckning, vilket lett till att andelen arbetslösa i princip är oförändrad sedan årets början.
För kapitalmarknaderna blev 2014 ytterligare ett bra år, där såväl aktier som
traditionella räntebärande tillgångar steg i värde. Den svenska aktiemarknaden tillhörde en av de bättre, med en indexuppgång på 16 procent. Detta
var i nivå med utvecklingen i USA, medan Japan och Europa utvecklades
svagare, liksom tillväxtmarknaderna. På valuta-, ränte- och råvarumarknaderna var utvecklingen mer dramatisk. Den svenska kronan försvagades
kraftigt (närmare 20 procent mot USD) när fortsatt deflationstryck tvingade
Riksbanken att sänka styrräntan till noll. Samtidigt sjönk långa marknadsräntor kraftigt, vilket innebar god avkastning för traditionella ränteplaceringar. De svenska marknadsräntorna har under året varit stadigt nedåtgående och rekordlåga nivåer har noterats för samtliga löptider. Sett över hela
året sjönk den femåriga swapräntan med 153 punkter och noterades under
årets sista handelsdag på 0,65 procent. För 3-månaders Stibor blev förändringen 68 punkter ned till 0,264 procent vilket påverkar skuldförvaltningens
rörliga del genom att landstinget har mellan 30-50 procent rörlig ränta i upplåningen. På råvarumarknaden stod halverat oljepris för den största överraskningen, i spåren av kraftigt ökat utbud (USA) och lägre efterfrågan
(Kina). Det drabbade inte minst ryska tillgångar, som även pressades av
västsanktioner med anledningen av krigföring i Ukraina.
2015-06-23
LK/151203
2 (6)
Skuldförvaltning
Landstinget har under 2014 inte ökat upplåningen, aktuell skuld vid utgången av 2014 var 1 417,2 miljoner kronor. De av fullmäktige uppsatta
riktlinjerna i finanspolicyn har efterlevts, dock med ett tillfälligt avsteg från
andelen rörlig ränta. Det har nu har korrigerats. Detta informerades om på
landstingsstyrelsens möte 2015-01-27.
Skuldportföljens snittränta i förhållande till aktuella marknadsräntor är fortsatt hög. Syftet med skuldförvaltning är att skapa framförhållning och förutsägbarhet på räntekostadernas påverkan på landstingets ekonomi. Räntebindningar har skett löpande i takt med att skuldvolymen har ökat. Detta har
inneburit att vi bundit räntan på nivåer som i dagens ränteklimat ser höga ut
men i ett historiskt perspektiv är låga. Landstinget använder räntebindningar
(ränteswappar) för att hantera ränterisken i skuldförvaltningen. Till följd av
att marknadsräntorna sjunkit sedan tecknandet av dessa räntebindningar
uppstår ett negativt marknadsvärde. Värdet realiseras om räntebindningarna
avyttras i förtid. Enligt god redovisningssed bokförs inte marknadsvärdet.
Landstinget har för avsikt att inneha räntebindningarna till avtalstidens slut
och värdet kommer då att uppgå till noll.
Låneskuld och räntekostnader
Miljoner kronor
1500
1000
500
0
Användandet av ett fasträntelån med motsvarande löptid som ränteswappar i
skuldförvaltningen hade gett landstinget samma räntekostnad och snittränta.
Fördelen med att använda ränteswappar i skuldförvaltningen, jämfört med
fasträntelån, är att dessa kan förändras över löptiden om förutsättningarna i
skuldförvaltningen ändras. Aktuellt marknadsvärde på räntebindningarna
rapporteras löpande i den ekonomiska månadsrapporten. Vid årsskiftet var
marknadsvärdet minus 158,1 miljoner kronor.
2015-06-23
LK/151203
3 (6)
Snittränta %
5
4
3
2
1
0
Landstinget har ett långsiktigt pensionsåtagande för sina anställda och sätter
årligen av pengar till framtida pensioner. För 2014 var målsättningen att
sätta av 118 miljoner kronor, vilket också uppfylldes.
Landstingets totala kapital under förvaltning uppgick till 1 837,3 miljoner
kronor per sista december 2014. Under året har portföljen givit en avkastning på +14,5 procent. Sedan starten av samarbetet med nuvarande förvaltare Agenta under 2010 har landstingets portfölj avkastat +7,7 procent årligen.
Vid årsskiftet fanns ett övervärde i portföljen (skillnad mellan anskaffningsvärde och marknadsvärde) på 445,6 mnkr. Detta motsvarar ett skydd vid en
nedgång av hela portföljen på 24 procent innan landstinget behöver ta upp
ett negativt värde som skulle påverka resultatet.
Portföljrapport december 2014
Senaste
månaden
1,4%
Innev år
14,5%
12 mån
14,5%
Sedan
start*
7,7%
0,9%
14,5%
14,5%
8,4%
Svenska Aktier
SIX PRX
1,7%
1,1%
17,7%
15,9%
17,7%
15,9%
13,2%
14,3%
2009/09
Globala Aktier
MSCI World Index
3,5%
2,9%
26,3%
27,8%
26,3%
27,8%
12,3%
13,0%
2008/12
Tillväxtmarknader
0,4%
-1,1%
19,9%
17,9%
19,9%
17,9%
5,0%
4,7%
2010/03
Svenska Räntor
SHB All Bond
0,1%
0,2%
6,6%
7,5%
6,6%
7,5%
4,4%
4,2%
2009/09
Alternativa Räntor
SSVX 3M
-0,4%
0,0%
1,8%
0,4%
1,8%
0,4%
4,0%
0,8%
2012/01
0,2%
0,2%
4,3%
2,5%
4,3%
2,5%
4,8%
3,0%
2008/12
Totalportföljen
Index1
2
Alternativa investeringar
SSVX30 + 2%
2
Estimat
Startdatum
2010/01
125%
25%
10%
20%
20%
SPRX,
MSCI World,
MSCI EM,
SSVX30+2%,
SHB All Bond
2015-06-23
LK/151203
4 (6)
Landstinget har en omfattande riskhantering för sin kapitalförvaltning, kapitalet är därför placerat över hela världen i framförallt aktier och obligationer.
Landstingets arbete med kapitalförvaltningsfrågorna sker i samarbete med
Agenta vilket möjliggör en effektiv riskspridning. Landstingets kapitalförvaltning liknar därför de allra största medelsförvaltarnas (AP-fonder och
livbolag) med en mycket omfattande riskspridning mellan tillgångsslag och
förvaltare på olika marknader. Kapitalet fördelar sig mellan ett 50-tal förvaltare. Agenta fungerar som en extern finansfunktion för huvudsakligen
kommuner och landsting men genomför också löpande uppdrag för olika
normgivande organ i finansfrågor (myndigheter och branschorganisationer).
Inom ramen för kapitalförvaltningsarbetet bedrivs också ett arbete med etikfrågor utifrån landstingets policy. Arbetet sker med hjälp av en av Agenta
anlitad extern etikkonsult och arbetet har resulterat i en bedömning om att
förvaltningen följer kraven på etik i enlighet med landstingets policy.
Agenta har i samarbete med GES Investment Services genomfört en etisk
screening av innehaven i fonderna Agenta Svenska Aktier, Agenta Globala
Aktier, Agenta Tillväxtmarknader, Agenta Alternativa Räntor och Agenta
Svenska Räntor. Den etiska screeningen baseras på GES Global Ethical
Standard – ett verktyg som syftar till att identifiera företag som bedriver
verksamhet på ett sätt som strider mot etablerade internationella normer avseende miljö, sociala frågor och bolagsstyrning. Bevakningen är inriktad på
nätbaserade rapporter om brott mot internationella konventioner och riktlinjer innefattande bland annat:
•FN:s Global Compact
•OECD:s riktlinjer för multinationella företag
•Konventioner om mänskliga rättigheter
•Konventioner om korruption
2015-06-23
LK/151203
5 (6)
•Miljökonventioner
•Vapenrelaterade konventioner
Fondinnehaven har även analyserats med avseende på GES Controversial –
ett verktyg som identifierar verksamheter som kan anses kontroversiella utifrån så kallade negativa kriterier; alkohol, tobak, och vapen. Den kontroversiella verksamheten får maximalt utgöra tio procent av företagets totala omsättning.
Agenta och landstinget strävar efter att uppnå högsta möjliga renhetsgrad,
det vill säga minsta möjliga antal innehav i företag som bryter mot de etiska
riktlinjerna. Målsättningen är att renhetsgraden för var och en av Agentas
fonder ska uppgå till 95 procent, samt att varje enskild underliggande fond
ska ha en renhetsgrad som överstiger 90 procent. Särskild vikt fästs vikt vid
efterlevnad av internationella konventioner och riktlinjer. Som ett led i detta
arbete eftersträvar Agenta, som förvaltare, de sex principerna inom United
Nations Principles for Responsible Investment (UNPRI) – ett av FN initierat
projekt som syftar till att samla institutionellt kapital kring frågan om ansvarsfulla investeringar. Inom ramen för sitt engagemang i utvecklingen om
hållbara investeringar är Agenta medlem i Sveriges forum för hållbara investeringar (SWESIF). SWESIF är ett oberoende nätverksforum för organisationer som arbetar för eller med hållbara investeringar i Sverige.
Om det kommer till landstingets kännedom att ett företag eller emittent inte
på ett för landstinget godtagbart sätt följer de internationella konventioner
som Sverige har undertecknat skall en utvärdering av placeringens lämplighet göras. Baserat på tillgänglig information ska en helhetsbedömning göras
av investeringens lämplighet och då beaktas olika åtgärder företaget har vidtagit för att rätta till missförhållandena och företagets agerande i etiska och
miljömässiga frågor i övrigt. Eventuell avyttring skall ske under rimlig tid
med beaktande av kostnadsaspekten.
Agenta är av åsikten att vi kan påverka mer som ägare än som säljare, engage. I första hand försöker Agenta att via dialog, direkt eller i samarbete
med förvaltarna, påverka företagen i dessa frågor. Som ett sista steg, om
dialog är fruktlös, avyttras innehavet.
För 2014 nås målsättningen för renhetsgrad i alla fonderna, såväl aggregerat
som för underliggande förvaltare. Utifrån genomförd etisk screening är bedömningen att landstingets placeringar ligger inom ramen för riktlinjerna i
placeringspolicyn.
Agenta har under 2014 fortsatt arbetat aktivt med etikfrågorna varmed renhetsgraden i fonderna förbättrats. Under första halvåret 2014 avyttrades innehaven i två förvaltare, MFS och Odey, med anledning av de etiska riktlinjerna. MFS klarade inte den uppsatta 90- procentgränsen, medan svaren från
Odey med avseende på innehav som stred mot GES-kriterierna inte ansågs
tillfredställande.
Agenta för en kontinuerlig dialog med de underliggande förvaltare som har
innehav som kan strida mot något eller flera kriterier inom ramen för GES
Global Ethical Standard. De underliggande förvaltarna har uppvisat en hög
2015-06-23
LK/151203
6 (6)
insikt i de aktuella fallen och många tillämpar en aktiv ansats i syfte att få
företagen att agera i enlighet med internationella normer och konventioner.
Utsikter 2015
Två kända faktorer som kommer att spela en framträdande roll för både den
reala ekonomin och kapitalmarknaderna är billigare energi och stramare
amerikansk penningpolitik. Under sommaren 2014 började oljepriset falla
och sedan dess har prisraset uppgått till över 50 procent. Detta leder till att
energikostnaderna nu kraftigt minskar vilket skapar utrymme för företagsinvesteringar och privat konsumtion. Halverat oljepris förväntas ge en skjuts
åt världskonjunkturen med i storleksordningen +0,5 procent under 2015.
Omvänt kommer amerikanska centralbanken Federal Reserves första räntehöjningar sedan 2006 få en åtstramande effekt.
Lägre oljepris bidrar även till lägre inflationstryck vilket lett till ökad spekulation om fördröjd start av en första amerikansk räntehöjning. Marknaden
lutar nu allt mer mot andra halvåret 2015. Oavsett när det sker understryker
det skillnaden mellan USA och övriga världen i konjunkturmässiga och
penningpolitiska termer. USD bedöms därav stärkas ytterligare.
Rådande lågräntemiljö lär med största sannolikhet bestå även under 2015
vilket även det verkar tillväxtstimulerande och därmed finns förhoppningar
om en starkare tillväxt under 2015.
2014 var det kollapsade marknadsräntor som överaskade marknaden och
2015 blir överraskningen kanske kraftigt högre marknadsräntor. För att det
ska ske krävs ökad inflation vilket verkligen skulle överraska marknaden.
Även om kraftigt stigande räntor är ett osannolikt scenario innebär nuvarande räntenivåer att avkastningsmöjligheten för placeringar i traditionella
ränteinnehav inte uppväger risken, vilket gör dessa placeringar i pensionsmedelsförvaltningen ser oattraktiva ut.
Aktiemarknaden är långsiktigt ett mer attraktivt alternativ, men höga värderingar och ovisshet kring centralbankernas räntepolitik innebär att landstinget föredrar en relativt neutral hållning i inledningen av 2015. Mot bakgrund av den stora osäkerhet som finns kommer landstinget att bibehålla en
försiktig inriktning på förvaltningen avseende aktierisk och en fortsatt låg
ränterisk. 2015 har börjat starkt, under januari till april har pensionsmedelsportföljen stigit med ytterligare 9,7 procent.
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Verksamhets- och ledningsstöd
Staffan Svanqvist
2015-09-22
LK/150895
Svar på revisorernas granskning av årsredovisning
2014 samt av landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll
Landstingets revisorer har i en granskningsrapport kommenterat och ställt
ett antal frågor om landstingets årsredovisning för 2014 samt om landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll under året.
Av rapporten framgår att revisorerna anser att bokslutsdokumentationen är
god, att den ekonomiska redovisningen är korrekt och i allt väsentligt följer
lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Revisorerna
konstaterar också att utvecklingsarbeten och förbättringar har genomförts på
många olika områden som revisionen tidigare har granskat.
./.
Fortsatta förbättringar kan ändå göras på ett antal områden som specificeras
i revisorernas rapport. I det bifogade förslaget till svar kommenteras och besvaras revisorernas iakttagelser.
att godkänna upprättat förslag till svar till landstingets revisorer samt
att förklara denna paragraf omedelbart justerad
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Harald Ludviksen
Biträdande landstingsdirektör
Revisorerna
JM/AM/KS
RAPPORT
2015-03-25
Rev/15008
Granskning av årsredovisning 2014 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll
Bakgrund
Landstingets revisorer ansvarar för att årligen granska all verksamhet som
bedrivs inom landstinget. Revisorerna ska granska och pröva om verksamheten sköts ändamålsenligt vad gäller verksamhetsmål och ekonomi samt
om den interna kontrollen är tillräcklig.
Syfte
Denna rapport innehåller en sammanfattning av årets granskning av årsredovisning. Syftet med rapporten är att utgöra ett samlat underlag för revisorernas revisionsberättelse.
Revisionskriterier
Granskningen har i huvudsak utgått från följande revisionskriterier:
 3 kap. 13-15 §§ och 6 kap. kommunallagen (1991:900)
 Lag (1997:614) om kommunal redovisning
 Landstingsplan för 2014
 Landstingsfullmäktiges beslut om reglemente för landstingsstyrelsen
(LK/142184)
Metod och avgränsning
Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. Den
finansiella revisionen har genomförts genom en kombination av internkontrollgranskning och substansgranskning.
Granskningen av måluppfyllelse har fokuserat på att verifiera att årsredovisningen svarar mot de mål som fullmäktige beslutat om i landstingsplanen
för 2014 och att verifiera redovisningen av måluppfyllelse för de mål som
redovisas. Vi har däremot endast översiktligt granskat underlag till ett urval
av de jämförelser som redovisas, som inte är målsatta.
2015-03-25
2
Granskningsansvariga
Granskningen har genomförts av revisionskontoret. Den finansiella revisionen som sammanfattas nedan har genomförts av KPMG.
Resultat av granskningen
Granskning av årsredovisning
I detta avsnitt redovisas en sammanfattning av årets granskning av årsredovisningen. Resultat från granskning av den finansiella redovisningen redovisas mera utvecklat i revisionsrapport Bokslutsgranskning 2014 – Revisionsrapport. Vi har framfört synpunkter löpande under revisionsarbetet för att
ge möjlighet till korrigeringar och kompletteringar av innehållet i årsredovisningen för 2014. Vi har även fört en dialog om behov av utveckling av
kommande redovisning.
Finansiella mål och balanskravet
Landstingsstyrelsen redovisar i årsredovisningen att landstinget inte har
uppfyllt målet om ett överskott på 90,0 miljoner kronor. Ett fåtal av divisionerna eller motsvarande redovisar ett positivt utfall eller ett utfall nära
budgetramarna.
Målet om att hålla den budgeterade nettokostnadsramen redovisas som inte
uppfyllt.
Fullmäktige har beslutat om att tillföra pensionsfonden ett belopp på 118
miljoner kronor. Målet är uppfyllt.
Landstingsfullmäktige har liksom tidigare år beslutat att för 2014 frångå
målet om ett årligt överskott på minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.
Landstinget redovisar en avstämning av balanskravet som en not till resultaträkningen. Resultatet enligt balanskravsutredningen är ett överskott på
78,5 Mkr.
Finansiell redovisning
Revisionskonsulterna från KPMG har i granskningen inte noterat några
medvetna eller omedvetna fel av i sammanhanget väsentlig art. Bedömningen är, enligt revisionsrapport Bokslutsgranskning 2014 – Revisionsrapport,
att årsredovisningens finansiella delar ger en rättvisande bild av landstingets
ställning och resultat för 2014 och att de har upprättats i enlighet med den
kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.
2015-03-25
3
KPMG framhåller i sin rapport att landstingets bokslutsdokumentation generellt håller en god standard, såväl avseende bilagor som underliggande
dokumentation. De iakttagelser som KPMG sammanfattningsvis lyfter fram
är följande:
 Landstingets bokslut är väl dokumenterat vilket tillsammans med välvilligt bistånd från berörd personal har underlättat vår granskning.
 Vid årsboksluten beräknas landstingets skuld till personalen för intjänad
semester samt för jour-, beredskaps- och övertid. Kontroller av underliggande kvantitetsuppgifter har skett av landstinget under hösten 2014. Vi
rekommenderar att dessa åtgärder kompletteras med en dokumenterad
kvalitetssäkring av den skuldberäkning som görs av serviceföretaget vid
årsskiftet.
 Sammantaget bedömer vi att landstingets finansiella uppgifter i årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande och upprättade enligt lag och god
redovisningssed.
 Vi anser att landstinget inte klarat sina finansiella mål för god ekonomisk
hushållning med undantag för målet avseende inbetalning av medel i
pensionsförvaltningen.
Mål för verksamheten och måluppfyllelse
Landstingsfullmäktige har, i landstingsplanen för år 2014, fastlagt de verksamhetsmål som gäller för de fem perspektiven som är medborgare, verksamhet, miljö, medarbetare och ekonomi. I landstingsplanen har fullmäktige
även beslutat om uppdrag och prioriterade områden.
Styrelsen har i årsredovisningen för 2014 redovisat sin bedömning av hur
verksamhetsmålen uppfyllts. Årsredovisningen innehåller också resultatinformation som syftar till att redovisa jämförelser med tidigare år eller riket,
där det inte finns någon målsättning för 2014.
När det gäller de fastställda målen, redovisas i årsredovisningen att landstinget inte uppfyller följande verksamhetsmål i styrkortet:
 andelen medborgare som upplever tillgängligheten som god
 andelen medborgare som anger att de har stort förtroende för vårdcentralerna
 andelen medborgare som anger att de har stort förtroende för hälso- och
sjukvården i landstinget
 resultaten i den nationella patientenkäten (NPE) för indikatorer som rör
upplevt bemötande
 resultaten i den nationella patientenkäten (NPE) för indikatorer som rör
upplevd tillgänglighet
 telefontillgänglighet till vårdcentral (dock marginell förbättring jämfört
med föregående år, varvid målet markerats som gult)
2015-03-25
4
 tillgänglighet till läkare på vårdcentraler
 tillgänglighet till ett första besök inom den specialiserade vården (dock
marginell förbättring jämfört med föregående år, varvid målet markerats
som gult)
 tillgänglighet till behandling inom den specialiserade vården
 tillgänglighet till första besök inom barn- och ungdomspsykiatrin (dock
förbättring jämfört med föregående år, varvid målet markerats som gult)
 tillgänglighet till fördjupad utredning eller behandling inom barn- och
ungdomspsykiatrin (dock förbättring jämfört med föregående år, varvid
målet markerats som gult)
 handläggningstid mindre än fyra timmar vid akutmottagningen
 landstingets sjukfrånvaro
 andelen etiska livsmedel
 utsläpp av växthusgaser från tjänsteresor
Av årsredovisningen framgår att resultaten för följande mål är oförändrade
jämfört med tidigare år:
 andelen medborgare som anger att de har stort förtroende för sjukhusen
 resultatet i den nationella patientenkäten (NPE) för indikatorer som rör
upplevd information
 landstingets avfallsmängd
För målet operationstillfällen för perioden i enlighet med produktionsplan,
redovisas ingen måluppfyllelse. Orsaken uppges vara avsaknad av tekniskt
stöd för att mäta mot produktionsplan.
För följande ej målsatta jämförelser redovisas en negativ trend:






Kariesförekomsten hos barn
Andelen medborgare med övervikt
Antalet självmord per 100 000 invånare
Antalet självmordsförsök
Andelen läkarbesök och övriga besök
Antalet överbeläggningar
För följande mål i landstingsplanen redovisas inte någon måluppfyllelse i
årsredovisningen:
 Samarbetet och arbetsfördelningen mellan akutsjukhusen förbättras
 Medarbetarnas kunskap om och delaktighet i leanarbetet ökar
Av landstingsplanen framgår att arbetet ska fortsätta med att uppnå de övriga ambitionerna som beskrivs i det miljöpolitiska programmet. Någon
uppföljning av detta framgår ej av årsredovisningen.
Landstingsstyrelsen redovisar i årsredovisningen att övriga mål är uppfyllda.
2015-03-25
5
Landstingsstyrelsens hantering av måluppfyllelse
Slutsatsen är att landstingsstyrelsen endast i begränsad utsträckning har uppfyllt målen för verksamheten 2014. Genom delårsrapporterna får styrelsen
tertialvis information om måluppfyllelse kopplat till landstingsplanen. För
vissa mål finns dock endast resultat på årsbasis, varför dessa följs upp en
gång per år. När det gäller ekonomisk uppföljning får styrelsen regelbunden
information. Styrelsen har under 2014 även fått föredragningar som berör
områden som ingår i landstingsplanen men inte tydligt kopplat till planens
mål.
Under 2014 har styrelsen vid sex tillfällen vid sina sammanträden, utöver
två delårsrapporter, erhållit en samlad månadsrapport utifrån den av landstingsstyrelsen fastställda kontrollplanen för 2014. Månadsrapporterna innehåller uppföljning av kontrollplan för 2014, tillgängligheten för perioden, ett
urval av kvalitetsindikatorer, ekonomisk månadsrapport samt uppföljning av
hälso- och sjukvårdens handlingsplan. Styrelsen har även vid två tillfällen
beslutat om och fått fördjupade analyser av personalkostnaderna. Vid övriga
rapporteringstillfällen har styrelsen beslutat att godkänna rapporteringen.
Måluppfyllelsen för i stort sett samtliga mål är oförändrad i årsredovisningen jämfört med delårsrapport 2. Styrelsen beslutade med anledning av delårsrapport 2 att föreslå fullmäktige att uppdra till landstingsdirektören att
redovisa åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och
kompetensförsörjning samt att en rapport över uppdraget ska lämnas till styrelsen senast i januari 2015. Landstingsfullmäktige 2014-11-26 § 117 beslutade i enlighet med styrelsens förslag. Enligt uppgift har styrelsen erhållit
muntlig återrapportering rörande detta (dock ej protokollsförd), enligt uppgift kommer en samlad rapport avseende uppdraget att redovisas vid styrelsens sammanträde i april 2015.
Målformuleringar och bedömningskriterier för måluppfyllelse
Revisorerna har tidigare framfört att de anser att det finns behov av att förbättra redovisningen av hur landstinget uppfyllt målen för verksamheten. De
har också framfört att det finns behov av att se över vissa målformuleringar
för att ge möjlighet till tydligare redovisning av måluppfyllelse.
I årsredovisningen presenteras de mål och jämförelser som finns med i
landstingsstyrelsens plan för uppföljning av landstingsplan 2014. Vi noterar
i år en positiv utveckling avseende samstämmighet mellan landstingsplan
2014 och plan för uppföljning och därigenom det som presenteras i årsredovisningen.
För några av målen rörande tillgänglighet har vi dock noterat otydligheter
kring hur måluppfyllelsen ska bedömas. Av landstingsplan 2014 framgår
målet att väntetiderna inom hälso- och sjukvården ska minska. Detta mål har
2015-03-25
6
i landstingsstyrelsens plan för uppföljning av landstingsplan 2014 specificerats med att målen i vårdgarantin ska uppnås, vilket innebär att ett första besök till den specialiserade vården ska ske inom 90 dagar för 100 % av patienterna. I årsredovisningens målbilaga ges det målet en gul markering med
förklaringen att en marginell förbättring skett jämfört med föregående år.
Målet på 100 % (dvs. vårdgarantin) har dock inte uppnåtts, vilket borde tala
för att markeringen skulle vara röd i likhet med föregående år. Detsamma
gäller för målen avseende telefontillgänglighet (mål 100 %), tillgänglighet
till barn- och ungdomspsykiatri (första besök mål 90 % samt behandling mål
80 %) som samtliga markerats som gula trots att målen inte uppnåtts men en
förbättring skett.
I årsredovisning 2013 samt delårsrapport 2 2014 framgår av målbilagan att
gul markering vid målet innebär ”i övriga fall”. I årsredovisning 2014 har
betydelsen av gul markering ändrats till ”i övriga fall eller förbättring”.
Denna ändring har i vissa fall medfört att en tidigare röd markering nu kan
bli gul. Landstingsfullmäktige beslöt dock 2014-12-16 § 141 att bemyndiga
landstingsstyrelsen ”att fastställa mindre justeringar av landstingets planer
för uppföljning av landstingsplanerna”, vilket skulle kunna vara tillämpligt i
detta fall.
Revisorerna har påpekat att redovisningen av tillgänglighet i tidigare årsredovisningar varit relativt kortfattad. En synpunkt som revisorerna fört fram
är att måluppfyllelsen i vissa fall baseras på enstaka månader eller mättillfällen. I årsredovisningen för 2014 baseras bedömning av måluppfyllelse för
tillgänglighet på uppgifter under december respektive ett mättillfälle under
hösten. Även måluppfyllelsen för följsamhet till basala hygienrutiner och
klädregler samt resultatet när det gäller vårdrelaterade infektioner bedöms
baserat på enstaka mättillfällen istället för exempelvis genomsnitt för året.
Med nuvarande redovisning lämnas inte en fullödig bild av årets resultat och
det finns risk att redovisningen inte ger en rättvisande bild av läget under
året.
Enligt lag (1997:614) om kommunal redovisning ska förvaltningsberättelsen
innehålla en översikt av utvecklingen av landstingets verksamhet. I styrelsens uppföljningsplan anges att det för de mått där så är möjligt ska redovisas resultatet för de senaste tre åren. Granskningen visar att det i större utsträckning än tidigare nu redovisas hur resultatmått och indikatorer utvecklats de senaste tre åren.
Underlag till resultatmått och indikatorer för måluppfyllelse
Vi har i vår granskning tagit del av information som samlats centralt för att
utgöra underlag för årsredovisningen. Den största delen av dokumentationen
återfinns dock i dag hos ansvariga handläggare och vi har även tagit del av
denna. Informationen kommer enligt uppgift att efter årsredovisningens färdigställande och undertecknande samlas centralt på en gemensam server,
2015-03-25
7
vilket vi ser positivt på. Syftet är att säkerställa att det i efterhand finns möjlighet att verifiera uppgifterna utan personberoende. Vi har granskat underlag till resultatmått och indikatorer som redovisas i årsredovisningen
kopplat till mål för verksamheten. Vi har även granskat underlag till några
av de ej målsatta jämförelserna som redovisas.
I viss utsträckning finns underlag till redovisade uppgifter hos externa parter, till exempel olika nationella databaser. För andra uppgifter i årsredovisningen finns underlag i landstingets egna uppföljningssystem eller i form av
beräkningar och liknande hos enskilda handläggare. Granskningen har inte
omfattat verifieringskedjan för samtliga rapporter som hämtats ur de olika
systemen och databaserna. Vi har med stöd av berörda handläggare, för de
uppgifter som granskats, erhållit underlag som verifierar uppgifterna eller
indikerar att uppgifterna är korrekta.
Vi har tidigare år fört fram att det finns behov av att kvalitetssäkra, förbättra
och samla dokumentation för de uppgifter som redovisas i årsredovisningen.
I år ser vi en förbättring i dokumentationens kvalitet.
Styrning, uppföljning och intern kontroll
Landstingsstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen (1991:900) bland annat
för att den interna kontrollen är tillräcklig. I landstingsstyrelsens reglemente
anges att det särskilt ankommer på styrelsen att ansvara för den interna kontrollen, samt att planera, följa upp och utvärdera att verksamheten bedrivs
rationellt, effektivt och ekonomiskt enligt uppställda krav.
Revisorerna har tidigare påtalat för styrelsen att det finns behov av att utveckla och förbättra styrning, uppföljning och intern kontroll. Utvecklingsarbeten bedrivs eller planeras inom de flesta av de områden som revisorerna
lyft fram.
I det följande redovisas resultatet av vår granskning av styrning, uppföljning
och intern kontroll under 2014. Vi har i granskningen genom intervjuer och
dokumentstudier tagit del av information om det utvecklingsarbete som bedrivs på tjänstemannanivå. Vi har också granskat styrelsens behandling under
2014 av ärenden som har bäring på styrning, uppföljning och intern kontroll
inom landstinget.
Revisionsiakttagelser och åtgärder
Årets granskningar har visat att det finns vissa brister i styrning, uppföljning
och intern kontroll inom ett antal områden. Exempel på områden där revisionen iakttagit brister är följande:
 Informationssäkerhet avseende patientinformation
 Vårdkedjor och läkemedel för äldre
 Remisshantering
2015-03-25
8
 Upphandlingsprocessen
Landstingsstyrelsens styrning och uppföljning
Årets revision har omfattat att kontinuerligt följa upp, dokumentera och till
revisorerna rapportera landstingsstyrelsens åtgärder och beslut med anledning av redovisade prognoser och annan ekonomisk information. Granskningen har omfattat en genomgång av styrelsens protokoll med avseende på
hur landstingsstyrelsen hanterat prognoser och annan ekonomisk information som presenterats under verksamhetsåret 2014 samt vilka beslut styrelsen
har tagit. Granskningen har resulterat i följande iakttagelser.
Styrelsen har under året fått löpande information av landstingdirektör och
ekonomichef vid sammanträdena rörande ekonomi samt måluppfyllelse
kopplat till landstingsplanen (vilket beskrivits på sidan 5 under Landstingsstyrelsens hantering av måluppfyllelse).
Bedömning
I revisionsberättelsen för 2013 noterade revisorerna att styrelsen under 2013
beslutade om ett direktiv för internkontroll och uppsikt. Direktivet har tilllämpats för verksamhetsåret 2014. Dock framgår av uppföljningen av intern
kontrollplanen för 2014 som lämnats till styrelsen, att återrapportering endast delvis skett enligt kontrollplanen.
Årets granskning har visat att det genomförs utvecklingsarbeten och förbättringar inom de områden där revisionen har iakttagit brister med avseende
styrning, uppföljning, intern kontroll och redovisning. Granskningen har
även visat att landstingsstyrelsen vidtagit åtgärder för att på ett tydligare sätt
ta den samordnande roll för den interna kontrollen som anges i kommunallagen och reglementet för styrelsen. Det finns dock behov av fortsatta förbättringar av styrning, uppföljning och intern kontroll. Vidare finns behov
av att fortsatt utveckla resultatmått och indikatorer för att följa upp verksamhet och ekonomi på olika ledningsnivåer samt att uppföljning ska ske
enligt kontrollplanen.
Granskningen av delårsrapport och årsredovisning för 2014 har visat att det
fortfarande finns behov av utveckling och förbättring som redovisats ovan.
Landstingsstyrelsen bör säkerställa att delårsrapport och årsredovisning till
fullo speglar de mål som beslutats i landstingsplanen alternativt hemställa
till landstingsfullmäktige om förändrat uppdrag. Granskningen har visat förbättringar när det gäller dokumentation av uppgifter i årsredovisningen men
att det finns fortsatt behov av att utveckla kvalitetssäkring och dokumentation.
När det gäller den ekonomiska utvecklingen har granskningen visat att styrelsen månadsvis följer upp det ekonomiska läget. Vidare har styrelsen vid
två tillfällen beslutat om och fått fördjupade analyser av personalkostnader-
2015-03-25
9
na. När det gäller den bristande måluppfyllelsen för verksamhetsmålen visar
granskningen att styrelsen löpande under 2014 vid sina sammanträden erhållit en samlad månadsrapport utifrån den av landstingsstyrelsen fastställda
kontrollplanen för 2014. Styrelsen har däremot inte fattat beslut om konkreta åtgärder utifrån den information tjänstemannaorganisationen levererat.
Årets granskningar har visat att det finns brister i styrning, uppföljning och
intern kontroll inom ett antal områden. Exempel på områden där revisionen
iakttagit brister är informationssäkerhet avseende patientinformation, vårdkedjor och läkemedel för äldre, remisshantering samt upphandlingsprocessen.
Vi anser sammanfattningsvis att styrelsen bör säkerställa fortsatt utveckling
av styrning, uppföljning och intern kontroll.
Johan Magnusson
Anders Marmon
Certifierad kommunal
yrkesrevisor
yrkesrevisor
Karin Selander
yrkesrevisor
REVISORERNA
Handläggare
Direkttelefon
KS/AM/JM
054-61 54 60
Datum
Vår beteckning
2015-03-31
Rev/15008
Ert datum
Er beteckning
Landstingsstyrelsen
Granskning av årsredovisning 2014 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll
Landstingets revisorer ansvarar för att årligen granska all verksamhet som
bedrivs inom landstinget. Revisorerna ska granska och pröva om verksamheten sköts ändamålsenligt och på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig.
Syftet med rapporten är att utgöra ett samlat underlag för revisorernas revisionsberättelse. Rapporten innehåller en sammanfattning av årets granskning
av årsredovisningen samt avslutande granskning av landstingsstyrelsens
styrning, uppföljning och interna kontroll. Granskningen har genomförts av
revisionskontoret. Den finansiella revisionen som sammanfattas i rapporten
har genomförts av KPMG.
Revisorerna översänder härmed rapporten och emotser landstingsstyrelsens
svar, med synpunkter och kommentarer samt en redogörelse för vilka åtgärder styrelsen avser att vidta med anledning av iakttagelserna i rapporten,
senast den 25 september 2015.
Roland Krantz
Daniel Berghel
ordförande
vice ordförande
Postadress
Besöksadress
Telefon (växel)
E-postadress
Landstinget I Värmland
Landstingshuset
651 82 Karlstad
Rosenborgsgatan 50
054 61 50 00
karin.u.selander@liv.se
Telefax
Org.nr
232100-0156
ABCD
Bokslutsgranskning 2014
Revisionsrapport
KPMG AB
24 mars 2015
Antal sidor: 7
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
ABCD
Bokslutsgranskning 2014
2015-03-24
Innehåll
1.
Inledning
1
2.
Uttalande
1
3.
Avgränsning
2
4.
Revisionskriterier
2
5.
Resultaträkning
2
5.1
5.2
5.2.1
5.3
Intäkter
Personalkostnader
Övriga kostnader
2
3
3
3
6.
Granskning av balansräkning
3
6.1
6.2
6.2.1
6.3
6.4
6.5
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Placeringstillgångar
Övriga omsättningstillgångar
Avsättningar
Långfristiga skulder
4
4
4
4
5
5
7.
Kortfristiga skulder
5
8.
5
9.
Pågående tvister
6
10.
Tjänstemannaledningens uttalande
6
11.
Sammanfattning
6
LIV Bokslutsgranskning 2014 KPMGs rapport slutlig
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
1.
Inledning
KPMG har på uppdrag av landstingets revisorer granskat landstingets bokslut för 2014 och de
finansiella delarna av årsredovisningen benämnda Finansiella rapporter och Ekonomi. Granskningen har utförts enligt SKYREVs utkast till vägledning för redovisningsrevision. Syftet med
granskningen är att bedöma om landstingets finansiella rapportering har upprättats i enlighet med
kommunal redovisningslag och därmed god redovisningssed i landsting och därmed ger en rättvisande bild av landstingets ställning och resultat för 2014. Resultatet av vår granskning utgör en
del av underlaget till revisorernas utformning av revisionsberättelsen.
Vår rapport är en översiktlig redogörelse av väsentliga granskningsåtgärder och de noteringar
som gjorts under granskningen.
2.
Uttalande
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Landstinget i Värmland för räkenskapsåret
2014-01-01 - 2014-12-31.
Vi har i allt väsentligt utfört revisionen enligt SKYREV:s utkast till vägledning för redovisningsrevision. Denna vägledning kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen
för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i de finansiella rapporterna. Det sakkunniga biträdet väljer i samråd med de förtroendevalda revisorerna vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på
fel. Vid denna riskbedömning beaktar det sakkunniga biträdet de delar av den interna kontrollen
som är relevanta för hur landstinget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i
syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna,
men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i landstingets interna kontroll. En revision
innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts
och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den
övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för
våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning ger årsredovisningen en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av
landstingets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och
kassaflöden för året enligt lag om kommunal redovisning.
1
3.
Avgränsning
Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år 2014 (version 0.6) och har utgått
från SKYREVs utkast till vägledning för redovisningsrevision samt den i samråd med revisionskontoret upprättade planeringen.
4.
Revisionskriterier
Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer

Kommunallag och kommunal redovisningslag

God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges
Kommuner och Landsting, SKL

Interna regelverk och instruktioner

Fullmäktigebeslut
Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av landstingsfullmäktige beslutade målen för ekonomi som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.
5.
Resultaträkning
Landstingets redovisade resultat för 2014 utgör 78,5 Mkr. I granskningen av resultaträkningen har
ingått en analys av utfallet för 2014 mot budget och föregående år. Landstingets rutin för övergripande resultatanalyser har följts upp både i samband med delårsbokslut 2 och årsbokslutet.
Även efter s k balanskravsjusteringar för reavinster utgör årets resultatet 78,5 Mkr vilket innebär
att landstinget klarat kravet på ett resultat i balans. Inga underskott från tidigare år finns att återställa under 2014.
Resultaträkningens resultat på 78,5 Mkr innebär en negativ avvikelse på 11,5 Mkr från budget
som medför att landstinget inte har klarat sitt finansiella mål att nå ett budgeterat resultat på
90,0 Mkr. Inte heller målet att klara de budgeterade nettokostnaderna uppnåtts, då dessa är 43,8
Mkr över budget.
5.1
Intäkter
Externa intäkter utgörs huvudsakligen av skatteintäkter (5 469,3 Mkr) samt generella statsbidrag
(1 830,8 Mkr). Vi har verifierat dessa intäkter, utgörande 88,8 % av de totala intäkterna, mot underlag från SKL och Skatteverket samt avseende vissa bidrag, mot övriga underlag som under
granskningen presenterats av landstingets ekonomistab.
2
Avseende övriga intäkter utgör patientavgifter (303,6 Mkr) det enskilt största intäktsslaget. Ett
granskningsprojekt som genomfördes i slutet av 2013, pekade inte på några att väsentliga brister
skulle föreligga den dagliga hanteringen av patientavgifterna.
5.2
5.2.1
Personalkostnader
Verksamhetens kostnader (-7 767,3 Mkr) utgörs till drygt hälften av personalkostnader. Som en
del av årets granskning har vi tagit del av landstingets analyser av lönekostnader samt även utfört
egna jämförelser av kostnader mot föregående år och budget. Vi har inga indikationer på felaktigheter inom området personalkostnader med väsentlig inverkan på årsredovisningen.
Vi har inom ramen för granskningen av personalkostnaderna från landstinget efterfrågat en revisionsrapport avseende service- och systemleverantören Aditro AB. Redan föregående år kunde
dock konstateras att detta mycket övergripande dokument inte räcker för att verifiera en god intern kontroll i de till landstinget tillhandahållna tjänsterna. Enligt uppgift har landstingets möjligheter att infordra godtagbara revisionsrapporter, beaktats i upphandlingen av nytt personaladministrativt system.
De av landstinget redovisade pensionskostnaderna för 2014 har kunnat verifieras mot underlag
från KPA och försäkringsbolag samt via landstingets egna rutiner för avstämning av pensioner.
5.3
Övriga kostnader
Vår granskning av övriga kostnader har innefattat egna övergripande analyser samt en uppföljning av den löpande kostnadskontroll som utförs inom ekonomistaben. I granskningen har vi
kunna verifiera att ekonomistaben analyserat och följt upp redovisningen vid avvikande kostnader.
En genomgång har gjorts av landstingets rutiner för beställningar samt bokföring och attest av
leverantörsfakturor. Vår bedömning är att rutinerna bör vara tillräckliga för att tillförsäkra en
rättvisande bild på årsredovisningsnivå.
Vi har inga väsentliga iakttagelser från granskningen av resultaträkningen.
6.
Granskning av balansräkning
Nedan återges de väsentligaste granskningsåtgärderna för balansräkningens mest betydande poster. Utöver dessa har vi för samtliga balansposter, tagit del av ekonomistabens upprättade bokslutsbilagor. Samtliga poster är i samband med detta rimlighetsbedömda och jämförda mot föregående års utfall samt avstämda mot bokföringen.
3
6.1
Anläggningstillgångar
Med ett bokfört värde på 3 755,0 Mkr utgör de materiella och immateriella anläggningstillgångarna, 65,2 % av balansräkningens omslutning. Granskningen har inkluderat avstämningar av såväl
bokföring som anläggningsreskontror, innefattande anskaffnings- och bokförda värden samt årets
och ackumulerade avskrivningar. I granskningen har även ingått att följa upp ett stickprov på
investeringar mot projektredovisning och fakturor samt mot landstingets redovisningsreglemente
för anläggningar.
Granskningen har även innefattat en uppföljning av inventeringsrutinerna liksom en uppföljning
av landstingets rutiner och bedömningar av nedskrivningar och utrangering.
Vi har inga väsentliga iakttagelser från granskningen av anläggningstillgångar.
6.2
Omsättningstillgångar
6.2.1
Placeringstillgångar
Landstingets kortfristiga placeringar av pensionsmedel har stämts av mot engagemangsbesked
och i några fall andra externa underlag avseende anskaffnings- och bokförda värden. Placeringarnas fördelning mellan aktier och räntepapper har kontrollerats mot placeringspolicy.
Insatt belopp i fonderna är kontrollerat av oss och i överensstämmelse med fullmäktiges finansiella mål utgörande en insättning med 118 Mkr under 2014.
Avkastningen i fonderna, reavinster och utdelningar, har följts upp mot bokföringen.
6.3
Övriga omsättningstillgångar
Landstingets kundfordringar är avstämda mot reskontror och fordringarna åldersanalyserade.
Positivt är att landstinget under 2014 har infört en rutin för reservering av osäkra kundfakturor
avseende patientavgifter.
Upplupna intäkter avseende skatter och statsbidrag har granskats utan anmärkning genom avstämning mot underlag från Skatteverket och andra underlag. Vi har även följt upp inbetalningar
under 2015.
Övriga interimsfordringar är granskade mot underlag omfattande 93 % av balansposten. Periodiseringsprinciper har följts upp genom stickprovsvis uppföljning av poster på konton som vi bedömt har en förhöjd risk för felperiodiseringar.
Vi har inga väsentliga iakttagelser från granskningen av omsättningstillgångarna.
4
6.4
Avsättningar
Landstingets avsättning för pensioner inom balansräkningen, 2 073,6 Mkr, samt som ansvarförbindelse, ”inom linjen” 5 701,0 Mkr, har kontrollerats mot underlag från KPA avseende förpliktelsens förändring under året samt utgående balanser.
Vi har inga väsentliga iakttagelser från granskningen av avsättningar.
6.5
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder dominerats av lån från Kommuninvest. Samtliga lån är avstämda mot externa
underlag samt kontrollerade avseende periodisering av ränta. Uppgifter om bindningstider och
räntesäkringar är avstämda mot underlag från extern källa. Vid årsskiftet utgjorde kostnaden för
inlösen av landstinget räntesäkringar 158,1 Mkr, vilket även rapporteras av landstinget i årsredovisningen.
7.
Kortfristiga skulder
Inom denna rubrik inryms landstingets skulder till anställda för semester-, jour- och övertidsersättningar med totalt 417,0 Mkr. Granskningen har utgått från en sammanställning av skulden
som erhållits från landstingets personalavdelning. Kvantitetsuppgifterna, avseende dagar och
timmar är stickprovsmässigt kontrollerade mot lönespecifikationer, varefter vi har gjort egna beräkningar av skulden med tillämpning av bestämmelser i personalavtal.
Denna granskning har kompletterats med en uppföljning av personalavdelningens egna kontrollaktiviteter av skuldberäkningen. Vi har då kunnat konstatera att landstinget utfört kvantitetskontroller avseende inarbetade dagar och timmar under hösten och i bokslutsarbetet 2014 men att
några direkta kontroller avseende serviceföretagets beräkning av skuldbeloppet per 31 december
2014 inte har dokumenterats av personalavdelningen. De kontroller av skulden som utförts inom
ekonomistaben mot bokföringen visar att skuldberäkningen endast marginellt avviker från det
förväntade värdet vid årsskiftet.
Avseende övriga interimsskulder har vi följt upp ett urval av dessa mot bokslutsunderlag samt
intervjuat controllers avseende tillämpningen av landstingets bokslutsinstruktioner för periodisering. Leverantörsskulderna är avstämda mot reskontra och åldersanalyserade. Förekomsten av
preliminär eller ej bokförda fakturor har kontrollerats.
Vi har inga väsentliga iakttagelser från granskningen av landstingets skulder.
8.
Lämnade uppgifter i avsnitten Finansiella rapporter och Ekonomi har granskats utifrån Rådet för
kommunal redovisnings rekommendationer samt lagstiftningen på området. Väsentliga sifferuppgifter har följts upp mot bokföringen och underlag från granskningen av bokslutet.
Vi har under granskningen tagit del av en preliminär årsredovisning (ver 0.6).
5
Vår bedömning är att de granskade avsnitten av den preliminära årsredovisningen i allt
väsentligt ger en rättvisande bild av landstingets resultat och ställning per 2014-12-31 och
att den har upprättas enligt lag och god sed på området.
9.
Pågående tvister
Landstingets jurister har tillfrågats avseende väsentliga pågående tvister. Vi har erhållit svar brevledes samt kompletterat detta med en muntlig genomgång.
Vid denna uppföljning framkommer att en överprövning har begärts av landstingets avtal avseende hyra av helikopter. Landstinget riskerar att få betala upphandlingsskadeavgift. Vår värdering
är att ärendet i dess nuvarande skede är svårbedömt men att den maximala skada som skulle
kunna uppstå för landstinget inte är väsentlig på årsredovisningsnivå.
Vidare föreligger en tvist avseende inköp av blodcentralmaterial. Ärendet handläggs av chefsjuristen i Uppsala. Enligt uppgift inskränker sig kostnaden till 37 tkr för landstinget.
Ingen av ovanstående tvister har föranlett någon avsättning i landstingets räkenskaper. Vår bedömning är att detta är skäligt.
10.
Tjänstemannaledningens uttalande
I överenstämmelse med SKYREVs utkast till vägledning har ett uttalande erhållits från landstingsdirektören och landstingets ekonomichef, i samband med årsbokslutet. Vi anser att det erhållna uttalandet, som inte innehåller några avvikelser, är i överensstämmelse med SKYREVs
utkast till vägledning.
11.
Sammanfattning

Landstingets bokslut är väl dokumenterat vilket tillsammans med välvilligt bistånd från
berörd personal har underlättat vår granskning.

Vid årsboksluten beräknas landstingets skuld till personalen för intjänad semester samt
för jour-, beredskaps- och övertid. Kontroller av underliggande kvantitetsuppgifter har
skett av landstinget under hösten 2014. Vi rekommenderar att dessa åtgärder kompletteras med en dokumenterad kvalitetssäkring av den skuldberäkning som görs av serviceföretaget vid årsskiftet.

Sammantaget bedömer vi att landstingets finansiella uppgifter i årsredovisningen i allt
väsentligt är rättvisande och upprättade enligt lag och god redovisningssed.
6

Vi anser att landstinget inte klarat sina finansiella mål för god ekonomisk hushållning
med undantag för målet avseende inbetalning av medel i pensionsförvaltningen.
KPMG
Anders Naeslund
Auktoriserad revisor
Certifierad kommunal revisor
7
Datum
Vår beteckning
Verksamhets- och ledningsstöd
2015-09-22
LK/150895
Handläggare
Ert datum
Er beteckning
2015-03-31
Rev/15008
Staffan Svanqvist
Direkttelefon
054-61 40 35
Landstingets revisorer
Svar på revisorernas granskning av årsredovisning
2014 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning
och interna kontroll
Landstingsstyrelsen vill avge följande svar på revisorernas granskning av
årsredovisning 2014 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna
kontroll.
I sin granskningsrapport ger revisorerna många goda omdömen om såväl
landstingsstyrelsens årsredovisning 2014 som styrelsens och tjänstemannaledningens insatser för landstingets styrning, uppföljning och interna kontroll.
Av rapporten framgår att revisorerna anser att bokslutsdokumentationen är
god, att den ekonomiska redovisningen är korrekt och i allt väsentligt följer
lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Revisorerna
konstaterar också att utvecklingsarbeten och förbättringar har genomförts på
många olika områden som revisionen tidigare har granskat.
Fortsatta förbättringar kan ändå göras på ett antal områden som specificeras
i revisorernas rapport. Dessa kommenteras och besvaras här enligt samma
uppställning som i rapporten.
Granskning av årsredovisningen
Finansiella mål och balanskravet
Här redovisar revisorerna årets resultat utan egna kommentarer.
Finansiell redovisning
Revisorerna har låtit konsultföretaget KPMG göra den finansiella revisionen
av årsredovisningen. Revisionskonsulterna har inte noterat några fel av väsentlig art. Årsredovisningens finansiella delar ger en rättvisande bild av
landstingets ställning och har upprättats i enlighet med den kommunala rePostadress
Besöksadress
Telefon (växel)
E-postadress
651 82 Karlstad
Rosenborgsgatan 50
054-61 50 00
Staffan.Svanqvist@liv.se
Telefax
Org.nr
232100-0156
2015-09-22
LK/150895
2 (4)
dovisningslagen och god redovisningssed. Landstingets bokslutsdokumentation håller generellt en god standard, såväl i bilagor som underliggande dokumentation.
Revisionskonsulterna rekommenderar däremot en komplettering av beräkningen av landstingets skuld till personalen för intjänad semester samt för
jourtid, beredskapstid och övertid. Den beräkning som görs av ett serviceföretag vid årsskiftet bör kvalitetssäkras och dokumenteras.
HR-staben (tidigare personalstaben) har på detta område hittills arbetat med
stickprovskontroller och rimlighetsbedömningar. Vid upphandling av landstingets nya personalsystem Heroma ingick en formaliserad hantering av
kontroller som krav. Systemet börjar provköras under hösten och ska vara i
full drift 2016.
Revisionskonsulterna anser inte att landstinget klarar sina finansiella mål för
god ekonomisk hushållning, med undantag för målet om inbetalning av medel i pensionsförvaltningen.
Detta konstaterande överensstämmer med årsredovisningen.
Mål för verksamheten och måluppfyllelse
Revisorerna konstaterar att landstinget inte når 15 av mätplanens 26 mål för
verksamheten, men att resultaten för 4 av de 15 målen ändå har förbättrats.
Bland övriga 11 mål är resultaten oförändrade i 3 fall jämfört med föregående år.
För mätplanens 22 ej målsatta jämförelser noterar revisorerna en negativ utveckling i 7 fall.
En stor del (14) av de ej målsatta jämförelserna avser hälsotillstånd och levnadsvanor hos befolkningen, där resultatet av landstingets insatser inte låter
sig bedömas utan måste ses som en del av samhällets samlade understöd till
befolkningen. Övriga 8 jämförelser gäller produktion och kvalitet i vården.
Utöver mätplanens mål noterar revisorerna att resultatet för 2 av landstingsplanens mål inte redovisas. Det gäller samarbetet och arbetsfördelningen
mellan akutsjukhusen samt medarbetarnas kunskap om och delaktighet i
leanarbetet.
Dessa frågor belyses närmare i arbetet med den samlade utvecklingsplan för
hälso- och sjukvården som nu pågår.
Revisorerna efterlyser också en uppföljning av de övriga ambitioner (utöver
mätplanens mål) som redovisas i det miljöpolitiska programmet.
Resultat av landstingets miljöarbete har hittills redovisats separat. För 2014
lämnades en redovisning utifrån landstingets miljöpolitiska program 2012–
2016 vid landstingsstyrelsens sammanträde 2015-06-01–02. Rapporten föredrogs och godkändes vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 17 juni
(§ 71 och § 101, LK/151124). Under hösten 2015 görs inom landstingets
kansli en översyn av landstingets övergripande planering och uppföljning.
Där tas frågan om det miljöpolitiska arbetet som del i det övergripande arbetet upp.
2015-09-22
LK/150895
3 (4)
Landstingsstyrelsens hantering av måluppfyllelse
Under denna rubrik beskriver revisorerna utan närmare kommentarer tjänstemannaledningens rapportering till styrelsen och styrelsens hantering av
dessa. De nämner särskilt att landstingsfullmäktige i november 2014 gav ett
uppdrag om förbättringar av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning. En samlad rapport över uppdraget skulle enligt uppgift
lämnas till styrelsen i april.
En rapport över uppdraget redovisades och godkändes vid styrelsens sammanträde den 20 april (§ 68, LK/142180).
Målformuleringar och bedömningskriterier för måluppfyllelse
Revisorerna har tidigare pekat på behov av att förbättra redovisningen av
landstingets verksamhetsmål och noterar i sin rapport en positiv utveckling
när det gäller samstämmigheten mellan landstingsplanen och planen för
uppföljning (mätplanen) samt innehållet i årsredovisningen.
De anser ändå att otydligheter kvarstår när det gäller målet om minskning av
väntetider inom hälso- och sjukvården. Enligt landstingsplanen skulle de
delmål som här ingår innebära att målen i vårdgarantin uppnås. Resultaten
har visserligen förbättrats men når inte vårdgarantins mål, vilket talar för att
resultaten borde ha markerats med röd färg i årsredovisningen. Revisorerna
noterar samtidigt att kriteriet för en gul markering har ändrats från ”i övriga
fall” till ”i övriga fall eller förbättring”, vilket innebär att en tidigare röd
markering kan bli gul. De noterar också att landstingsfullmäktige har bemyndigat styrelsen att göra mindre justeringar av uppföljningsplanen, vilket
skulle kunna vara tillämpligt i detta fall.
Revisorerna anser också att redovisningen av tillgängligheten inte ger en
fullödig bild av årets resultat och att det finns risk att den inte ger en rättvisande bild av läget under året. Anledning till detta är att redovisningen i
vissa fall baseras på enstaka månader och mättillfällen, i stället för till exempel genomsnitt över hela året.
De konstaterar också att översiktlig redovisning över tre års tid nu görs i
större utsträckning än tidigare.
Inom landstingsstyrelsens kansli görs under hösten 2015 en översyn av målformuleringar och bedömningskriterier. Det gäller såväl val av kriterier som
hur bedömningarna av måluppfyllelsen ska göras samt vilka mätperioder
som ska tillämpas. Den metod med färgmarkeringar för resultaten som hittills använts är visserligen enkel att läsa men får ses som grov och bör förtydligas och förbättras. Genom fortsatt utveckling av interna mätningar bör
till exempel tillgänglighet, följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler samt vårdrelaterade infektioner i större utsträckning än hittills kunna redovisas för alla årets månader.
Underlag till resultatmått och indikatorer för måluppfyllelse
Under denna rubrik behandlar revisorerna landstingets hantering av de dokument som är underlag för årsredovisningen och noterar en förbättring i
dokumentationens kvalitet.
2015-09-22
LK/150895
4 (4)
Landstingets kansli arbetar fortsatt för att förbättra och säkra dokumentationen och spårbarheten i redovisningen.
Styrning, uppföljning och intern kontroll
Revisionsiakttagelser och åtgärder
Revisorerna har under 2014 avgett rapporter över ett antal områden inom
landstingets verksamhet där man har funnit brister i styrning, uppföljning
och intern kontroll. De nämner särskilt fyra områden:
•
Informationssäkerhet avseende patientinformation. Landstingsstyrelsen fastställde sitt svar på denna granskning den 25 mars 2015 (§ 46,
LK/142762).
•
Vårdkedjor och läkemedel för äldre. Landstingsstyrelsen fastställde
sitt svar på denna granskning den 19 maj 2015 (§ 82, LK/150458).
•
Remisshantering. Landstingsstyrelsen fastställde sitt svar på denna
granskning den 19 maj 2015 (§ 80, LK/150459).
•
Upphandlingsprocessen. Landstingsstyrelsen fastställde sitt svar på
denna granskning den 19 maj 2015 (§ 81, LK/150470).
Landstingsstyrelsens styrning och uppföljning av landstingets ekonomi
Under denna punkt beskriver revisorerna den kontinuerliga uppföljningen
av landstingsstyrelsens åtgärder och beslut samt löpande kontakter med
landstingsdirektör och ekonomichef.
Bedömning
I sin avslutande bedömning sammanfattar revisorerna sina iakttagelser om
styrning, uppföljning, intern kontroll, redovisning och uppföljning. Styrelsen bör säkerställa att delårsrapporter och årsredovisning tillfullo speglar
landstingsplanens mål, alternativt hemställa om förändrat uppdrag hos
landstingsfullmäktige.
Landstingstyrelsen och tjänstemannaledningen arbetar vidare för att förbättra den interna kontrollen och göra den till en naturlig del av landstingets
ledning och styrning, kopplat till månadsrapporterna till styrelsen. Av stor
betydelse på längre sikt är det pågående arbetet för en utveckling av hälsooch sjukvården, ett arbete som i ett första steg framför allt berör primärvården och därpå en nivåstrukturering som avser sjukhusvården
Landstingsstyrelsen
Fredrik Larsson
Ordförande
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Folktandvården Värmland
Hans Östholm
2015-09-22
LK/151560
Överdebiteringar inom Folktandvården Värmland?
Landstingsdirektören fick den 16 juni 2015 ett uppdrag att utreda riktade
anklagelser mot folktandvården i Sverige om överdebiteringar som framfördes i ett tv-program i maj 2015. Förekommer detta i Folktandvården Värmland? Efter att folktandvårdens ledning begärt ut uppgifter från Försäkringskassans efterhandskontroller för värmländsk tandvård visar det sig att
så inte är fallet. Utredningen visar följande:
•
•
•
•
Under 2014 gjordes 550 efterhandskontroller, omfattande totalt 2
767 besök hos Folktandvården Värmland.
Av dessa korrigerades 37 besök vilket motsvarar en andel fel på en
(1) procent.
I pengar återkrävdes totalt 31 900 kronor från Folktandvården Värmland vilket är en (1) procent av de totalt drygt 2,8 miljoner som betalades ut för de efterhandskontrollerade behandlingarna. Det har förekommit i enstaka fall att korrigeringen lett till att patienten har haft
rätt till mer stöd än som först bedömdes. I dessa fall har ersättningen
betalats ut till patienten. Men i de allra flesta fall är det vårdgivaren
som förlorar den ersättning som patienten fått sig tillgodoräknad direkt vid besöket.
Det faktum att tandvården debiterar dessa åtgärder var en del av den
kritik som i tv-programmet framfördes mot tandvården i ordalag som
”saltade räkningar” och ”pålagda åtgärder”. I själva verket är det så
att dessa åtgärder är själva grunden i den hälsoinriktade tandvård
som enligt tandvårdslagen skall erbjudas befolkningen och som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård.
Värmlänningarna självskattar också sin tandhälsa högst i riket
(Öppna jämförelser 2014, Folkhälsomyndigheten) vilket tyder på att
värmländsk tandvård gör ett gott arbete för munhälsan i länet.
att godkänna utredningen och dess innehåll och därmed anse att uppdraget
slutförts.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Hans Östholm
Tandvårdschef
Ärendebeskrivning
1 (4)
Folktandvården
Handläggare
Datum
Diarienummer
Hans Östholm
2015-09-22
LK/151560
Överdebiteringar inom Folktandvården Värmland?
Landstingsdirektören fick den 16 juni 2015 ett uppdrag att utreda riktade
anklagelser mot folktandvården i Sverige om överdebiteringar som
framfördes i ett tv-program i maj 2015. Förekommer detta i Folktandvården
Värmland?
I programmet påstods att fusket och överdebiteringar inom folktandvården
var utbrett och systematiskt och att 800.000 patienter över hela landet kunde
vara drabbade.
Bakgrund
Efter att ha sett programmet Kalla Fakta i TV4 den 27 maj 2015
formulerade landstingsråden i den styrande politiska koalitionen,
Värmlandssamverkan, ett uppdrag till landstingsdirektören att utreda de
anklagelser som framfördes.
Som källa använde TV4-teamet Försäkringskassans efterhandskontroller
och bedömde konsekvent de korrigeringar som gjorts som fusk. I de fall
felet berott på att tandvårdspersonalen helt enkelt knappat in fel kod och
rättat sig själva har det lika konsekvent bedömts som slarv.
I programmet påstods vidare att folktandvården ägnade sig åt ett
systematiskt ”saltande” av räkningarna. Som bevis på detta presenterades
några fall där en förebyggande åtgärd debiterats utan att patienten tillfrågats
om det i förväg eller att en komplicerad åtgärd debiterats men inte utförts.
Utredning och resultat
Eftersom Försäkringskassan inte återkopplar resultaten från
efterhandskontrollerna till vårdgivaren har folktandvårdens ledning fått
begära ut det statistiska material som gäller tandvården i Värmland, det vill
säga antalet efterhandskontroller i både folktandvård och privattandvård
samt uppgift om de fel som korrigerats. Också de ekonomiska återkraven
som en följd av felaktiga utbetalningar, redovisades.
I programmet påstods att en tredjedel av alla folktandvårdskliniker i Sverige
ägnade sig åt fusk och slarv. Fakta är:
•
•
•
Under 2014 gjordes 550 efterhandskontroller hos Folktandvården
Värmland. Varje kontrollerad behandling kan omfatta fler än ett
besök.
De 550 efterhandskontrollerna hos folktandvården omfattade totalt
2 767 besök.
Av dessa korrigerades 37 besök vilket motsvarar en andel fel på en
(1) procent.
•
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/151560
2 (4)
I pengar återkrävdes totalt 31 900 kronor från Folktandvården
Värmland vilket är en (1) procent av de totalt drygt 2,8 miljoner som
betalades ut för de efterhandskontrollerade behandlingarna. Det har
förekommit i enstaka fall att korrigeringen lett till att patienten har
haft rätt till mer stöd än som först bedömdes. I dessa fall har
ersättningen betalats ut till patienten. Men i de allra flesta fall är det
vårdgivaren som förlorar den ersättning som patienten fått sig
tillgodoräknad direkt vid besöket.
Det är oerhört svårt att följa upp ekonomin när det gäller återkraven
eftersom Försäkringskassan genomför efterhandskontroller av behandlingar
som kan ligga upp till 10 år tillbaka i tiden medan vårdgivaren måste
rapportera behandling och debitering inom 14 dagar. Rutinen är att
tandvården rapporterar online direkt efter besöket men det kan ta lång tid
innan ett återkrav på ersättning som redan betalats ut kommer.
Regelverket krånglar
Det som tv-programmet kanske mest avslöjade var det krångliga och
komplexa regelverk som infördes i juli 2008 och som alla tandvårdens
behandlare därefter har haft att rätta sig efter.
Kort beskrivet består det av två delar. Ett högkostnadsskydd och ett allmänt
tandvårdsbidrag till alla. Men den största förändringen för behandlarna var
att all behandling dels måste följa ett komplicerat regelverk (TLVFS
2014:6), dels måste rapporteras online till Försäkringskassan. Även andra
behandlingar än de i regelverket angivna kan visserligen vara odontologiskt
korrekta men ger ändå i det fall de utförs avslag från Försäkringskassan,
vilket inte innebär att behandlingen är otillåten; den får bara inte medräknas
som grund för det statliga högkostnadsskyddet.
Det reformerade tandvårdsstödet innebar en betydande praxisförändring.
Ända sedan den allmänna tandvårdsförsäkringen infördes 1974 hade stora
behandlingar förhandsprövats av särskilda försäkringstandläkare anställda
vid försäkringskassan. Med det nya regelverket överlämnades till
vårdgivarna själva att ta ställning till om också komplicerade behandlingar
kunde anses förenliga med föreskrifterna. I stället för de tidigare
förhandsbedömningarna infördes nu så kallade efterhandskontroller för att
kontrollera att vårdgivarna verkligen följde regelverket. Och eftersom allt
var nytt blev det en omfattande och svår uppgift för tandläkare och
tandhygienister att lära sig tillstånd och koder samt de villkor som gäller för
att få använda dem.
Tandvårds- och läkemedelförmånsverkets (TLV) regelverk anger tydligt
vilka åtgärder som är tillåtna för varje tillstånd (sjukdomstillstånd,
diagnoser). Se exemplet nedan på ersättningsberättigande åtgärder vid
tillståndet förhöjd risk för karies.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/151560
3 (4)
Vid förhöjd risk för karies, vilket är ett mycket vanligt tillstånd, förväntas
tandvården utföra någon eller några av de ersättningsberättigande
hälsofrämjande åtgärderna, dokumentera dessa samt debitera enligt av
vårdgivaren (landstingsfullmäktige) beslutad taxa.
I nästa exempel nedan definieras vad som gäller vid tillståndet Parodontit,
som också det är mycket vanligt och kan förkomma hos ca 20 % av den
vuxna populationen.
TLVs regelverk anger detaljerat vad som ska uppfyllas för att varje enskild
åtgärd ska vara ersättningsberättigande. Exemplet nedan visar innehållet för
en av de vanligast använda sjukdomsbehandlande åtgärden 341. I Värmland
används den mer än sex gånger så ofta som den mer omfattande åtgärden
342.
Också när det gäller den i tv-programmet omtalade åtgärden för
tandextraktion, 402 Tanduttagning när separation eller friläggning krävs,
visar åtgärdsstatistiken att den som används betydligt mer sällan än
normalåtgärden, 401 Tanduttagning, en tand.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/151560
4 (4)
Den som bedömer om tandläkaren eller tandhygienisten följt gällande
regelverk är själv inte tandvårdsutbildad vilket medför att tandvården
överklagar beslut som anses felaktiga. I de flesta sådana fall har
folktandvården fått rätt.
Överdebiteringar?
När det gäller andelen patienter som får förebyggande och
sjukdomsbehandlande åtgärder ligger den värmländska folktandvården
bland de högsta i riket. Dessa åtgärder utförs huvudsakligen av
tandhygienister och Värmland hör till de län som har högsta andelen
tandhygienister i landet.
Det faktum att tandvården debiterar dessa åtgärder var en del av den kritik
som i tv-programmet framfördes mot tandvården i ordalag som ”saltade
räkningar” och ”pålagda åtgärder”. I själva verket är det så att dessa åtgärder
är själva grunden i den hälsoinriktade tandvård som enligt tandvårdslagen
skall erbjudas befolkningen och som rekommenderas i Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för tandvård.
Det är möjligt att det faktum att vuxna värmlänningar får fler förebyggande
åtgärder än andra, är förklaringen till att värmlänningarna själva, enligt
Folkhälsomyndighetens folkhälsorapport (Öppna jämförelser 2014,
Folkhälsa), skattar sin tandhälsa högst i riket. Självskattad tandhälsa kan
betraktas som en viktig kvalitetsindikator och att Värmland i två
mätperioder toppar listan är ett faktum som värmländsk tandvård med rätta
kan känna sig stolt över.
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Sekretariatet
2015-09-22
LK/151432
Ewa Pettersson
Uppföljning av landstingsstyrelsens beslut om uppdrag och återrapporteringar
Landstingsstyrelsen beslutade den 1-2 juni 2015 att ge landstingsdirektören i
uppdrag att ta fram ett förslag till kontinuerlig återredovisning av i
landstingsstyrelsen beslutade uppdrag och återrapporteringar.
Rapporteringen föreslås ske i likhet med återrapporteringen till landstingsfullmäktige.
./.
Av bilagd redovisning framgår landstingsstyrelsens beslut om uppdrag och
återrapporteringar till landstingsdirektören som fattats under perioden
2014-12-09--2015-06-23.
Sammanställningen lämnas fortsättningsvis till landstingsstyrelsen
3 gånger per år i samband med ordinarie periodrapportering (mars, juni och
oktober).
att godkänna att återrapportering sker tre gånger per år enligt ovan samt
att godkänna bilagd redovisning
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Anna-Lena Wingqvist
Administrativ chef
Landstingsstyrelsens beslut 2015 - uppföljning av beslutade uppdrag och återrapporteringar
Landstingsstyrelsens sammanträde
9 december 2014
§
Beslut, att-sats
Status
230
att fortsätta arbetet med att hitta samverkanspartners enligt beslut i landstingsstyrelsen 2-3 juni
2014, att om avtal om samverkanspartners inte kan träffas innan nuvarande projekttids utgång
så tar landstinget ansvar för Nordic Medtest i samverkan med nuvarande partners under en
Pågår
förlängd projektperiod t.o.m. 31 december 2016
Ärenden
Framtida driftform Nordic Medtest
Ärenden behandlade av Samverkansnämnden i Uppsala
Örebro regionen den 17 oktober 2014
Förstudie e-journal LiV
Återrapport primärvårdsuppdrag
238
att för sin del anta Cancerplan 2014-2015 för Uppsala Örebroregionen, att ge
landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att landstinget ska nå
målen i cancerplan 2014-2015 för Uppsala Örebroregionen, att för sin del godkänna förslag
till politisk viljeinriktning för vård av patienter med bröst-, prostata- och tjockoch
ändtarmscancer i Uppsala Örebroregionen samt att ge landstingsdirektören i uppdrag att
verkställa i den politiska viljeinriktningen för vård av patienter med bröst-, prostata och
tjockoch ändtarmscancer i Uppsala Örebroregionen
att lägga förstudien med godkännande till handlingarna samt att uppdra till
landstingsdirektören att inom ramen för kommande strategi för eHälsa skapa tillgång till
journalåtkomst för invånarna i Värmland under år 2016
239
LS fick en återrapport vid
att ge landstingsdirektören i uppdrag att fortsätta arbetet med en konkretisering av
sammanträdet den 26-27
uppdraget enligt rapporten samt att landstingsstyrelsen får en återrapport i januari 2015. januari 2015.
3
att godkänna rapporteringen avseende tillgänglighet, kvalitet, ekonomi och uppföljning av hälsooch sjukvårdens handlingspslan samt att uppdra till landstingsdirektören att den månatliga
rapporten i fortsättningen ska innehålla rapportering av resultat kopplade till kvalitetsmål
Verkställt och pågår
och beskrivning av vidtagna åtgärder
232
Pågår
Strategi för eHälsa i LiV
beslutad av LS den 26-27
januari 2015. Pågår
Nr 1, 26-27 januari 2015
Samlad månadsrapport januari 2015
Strategi för eHälsa i LiV
Uppföljning LS beslut 2015
8
att godkänna strategin för eHälsa i LiV, att uppdra till landstingsdirektören att återkomma
till landstingsstyrelsen med en redovisning av framtagen handlingsplan samt att en
delrapport ska lämnas vid landstingsstyrelsens sammanträde i mars 2015
Delrapport lämnad vid LS
sammanträde den 31 mars
2015. Redovisning av
framtagen handlingsplan
kommer att ske vid LS
sammanrtäde 12-13 oktober
2015
Nr 3, 25 mars 2015
43
att godkänna rapporteringen avseende tillgänglighet, kvalitet och ekonomi, att lägga övrig
information till handlingarna samt att landstingsstyrelsen till styrelsens sammanträde i april
får en fördjupad redovisning av det pågående arbetet med hälso- och sjukvårdens
Verkställt vid LS sammanträde
20 april 2015
utvecklingsplan med fokus på att nå budgeterade ekonomiska resultat 2015
63
att godkänna månadens rapportering avseende tillgänglighet, kvalitet och ekonomi, att
godkänna den fördjupade redovisningen i pågående arbetet med hälso- och sjukvårdens
utvecklingsplan med fokus på att nå budgeterat ekonomiskt resultat 2015, att godkänna
redovisningen av intensifierade åtgärder med fokus på kompetenseffektivitet och
anställningseffektivitet för att komma i ekonomisk balans 2015 samt att ge
landstingsdirektören i uppdrag att redovisa effekter av de intensifierade åtgärderna vid
landstingsstyrelsens sammanträde den 19 maj
den 19 maj 2015
64
att godkänna upprättat förslag för vårdgivardirektiv för ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete samt att ge landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en plan för
uppföljning och revidering av vårdgivardirektiv
Enligt landstingsfirektörens
instyrning ska ärendet
behandlas enligt följande;
dialog AU 6 oktober, beredning
i AU 9 november samt LS den
17 november
65
att för landstinget i Värmlands del anta strategi för delaktighet i hälso- och sjukvården för
patienter, närstående och patient-/brukarorganisationer samt att ge landstingsdirektören i
uppdrag att implementera strategin i landstinget
Pågår
66
att landstinget i Värmland börjar ge ut hushållstidningen 1177 vårdguiden från och med
nummer två som utkommer i juni månad 2015, att landstinget i Värmland upphör med
annonsen Livjournalen från och med juni månad 2015, att barnperspektivet ska beaktas i det
fortsatta arbetet med tidningen 1177 vårdguiden samt att landstingsstyrelsen får en
återrapport efter genomförd utvärdering av kvalitet och balans mellan centralt och lokalt
producerade artiklar och sidor samt om mätning av kännedom och läsvärde för
Bevakas
tidningen.
78
att godkänna månadens rapportering avseende tillgänglighet, kvalitet och ekonomi, att
godkänna redovisningen av de intensifierade åtgärderna med fokus på kompetenseffektivitet
och anställningseffektivitet för att komma i ekonomisk balans 2015 samt att ge
landstingsdirektören i uppdrag att redovisa effekterna av de redovisade åtgärderna vid
landstingsstyrelsens sammanträde i juni 2015
Nr 4, 20 april 2015
Vårdgivardirektiv ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete
Samverkansnämnden i Uppsala Örebroregionens förslag till
strategi för ökad delaktighet i hälso- och sjukvården för
patienter, närstående och patient-/brukarorganisationer
Annonsen Livjournalen blir tidningen 1177 Vårdguiden
Nr 5, 19 maj 2015
1-2 juni samt 23 juni 2015
Svar på revisionsrapport - granskning av vårdkedjor och
läkemedel för äldre
Förbättra ungas urval och tillgång på preventivmedel
82
att godkänna upprättat förslag till svar till landstingets revisorer, att ge landstingsdirektören i
uppdrag att initiera en översyn av Beredningsgruppens uppdrag avseende landstingets
del i arbetet samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad
85
att ge landstingsdirektören i uppdrag att till landstingsstyrelsens sammanträde i
september återkomma med en information om landstingets arbete med
preventivmedelsfrågorna
97
Enligt plan ska ärendet
att landstingsstyelsen får en rapport om utvärderingen av vårdval fysioterapi till
behandlas enligt följande: AU 6
landstingsstyrelsens sammanträde i oktober samt att förklara denna paragraf omedelbart oktober och LS den 12-13
oktober
justerad
Pågår. Återrapport kommer att
lämnas under 2015
Information kommer att lämnas
vid LS sammanträde 12-13
oktober 2015
Nr 6, 1-2 juni 2015
Revidering av vårdvalens revideringsunderlag/krav- och
kvalitetsbok inför år 2016
Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om eventuell
anställning av avancerade specialistsjuksköterskor
Miljöredovisning 2014 utifrån landstingets miljöpolitiska
program
Uppföljning av landstingsstyrelsens beslut om uppdrag och
återrapporteringar
Fråga om eventuella överdebiteringar gällande
Folktandvården Värmland
100
109
att ge landstingsdirektören i uppdrag att informera landstingsstyrelsen om landstingets
hantering av anstllningar av specialistsjuksköterskor samt att förklara denna paragraf
omedelbart justerad
att en återrapportering av vidtagna och föreslagna förbättringsåtgärder ska ske till
landstingsstyrelsens sammanträde i september samt att förklara denna paragraf
omedelbart justerad
att ge landstingsdirektören i uppdrag att ta fram ett förslag till kontinuerlig
113 återredovisning av i landstingsstyrelsen beslutade uppdrag och återrapporteringar
Enligt plan kommer information
att lämnas vid LS
sammanträde 12-13 oktober
2015
Återrapport kommer att lämnas
vid LS sammanträde i oktober
2015
Ärendet kommer att behandlas
vid LS sammanträde den 22
september 2015
115
att ge landstingsdirektören i uppdrag att snarast utreda frågan om det förekommit
överdebiteringar gällande Folktandvården Värmland
Ärendet kommer att behandlas
vid LS sammanträde den 22
september 2015
118
att godkänna månadens rapport avseende tillgänglighet, kvalitet och ekonomi, att godkänna
intensifierade åtgärder som rapporterats med fokus på att komma i ekonomisk balans 2015
samt att uppdra till landstingsdirektören att återkomma med en redovisning av
ekonomiska effekter först till arbetsutskottets sammanträde i augusti och sedan till
landstingsstyrelsens sammanträde i september
Verkställt och pågår
Nr 7, 23 juni 2015
Beräkning av pension för förtroendevald som fortsatt arbeta
efter 65 år med ändrad omfattning i uppdraget
128
att ge landstingsdirektören i uppdrag att ta fram anvisningar för hantering av pensioner
för förtroendevalda i fall som avviker från huvudregeln
Enlig plan ska ärendet
behandlas enligt följande;
dialog i PU 3 november, dialog
i AU 9 november beredning i
AU 8 december samt
behandlas av LS den 15
december 2015
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Ambulanssjukvården
2015-09-22
LK/151604
Wolmer Edqvist
Landstingsdriven ambulanssjukvård i västra Värmland.
Ambulanssjukvården är en viktig aktör i hälso- och sjukvårdens processer.
Mötet med ambulanspersonalen är många gånger patientens första kontakt
med vården och där sker den första bedömningen av patientens behov, i
syfte att hitta rätt vårdnivå i rätt tid för den aktuella patienten.
Landstinget står inför stora utmaningar, där vi behöver förändra såväl utbud
som arbetssätt för att möta värmlänningarnas framtida behov av hälso- och
sjukvård. För att ha kunna ha en mer lättrörlig och behovsanpassad verksamhet än idag behöver den grundläggande strukturen inom ambulanssjukvården vara densamma överallt. Detta underlättas av en gemensamt landstingsdriven ambulanssjukvård, vilket beskrivs i bifogade ärendebeskrivning.
Ambulanssjukvården i Värmland har redan ett politiskt beslutat uppdrag att
utveckla verksamheten i nära samverkan med primärvård och kommuner.
Genom att samla alla resurser i egen regi underlättas det fortsatta arbetet att
för en mer patientnära och patientfokuserad sjukvård, där ambulanssjukvården utgör första steget i en sjukvårdskedja med allt högre kvalitet.
att återta driften av ambulanssjukvården i Arvika och Eda kommuner i egen
landstingsregi.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Ärendebeskrivning
1 (3)
Ambulanssjukvården
Handläggare
Datum
Diarienummer
Wolmer Edqvist
2015-09-22
LK/151604
Bakgrund
Ambulanssjukvården är en viktig aktör i hälso- och sjukvårdens processer.
Mötet med ambulanspersonalen är många gånger patientens första kontakt
med vården och där sker den första bedömningen av patientens behov, i
syfte att hitta rätt vårdnivå i rätt tid för den aktuella patienten.
Från att, historiskt sett, ha varit en organisation vars främsta uppgift var att
snabbt transportera människor med ett akut vårdbehov till närmaste
akutmottagning utgör ambulanssjukvården i dagsläget en avancerad
sjukvårdsresurs, där möjligheten att både bedöma det aktuella skadeläget
och underlätta den fortsatta resan genom vården för patienten ständigt
utvecklas.
En verksamhet i förändring kräver god uppföljning för att trygga
patientsäkerheten genom processen, en bred förankring för att säkerställa att
nya arbetssätt ger ett mervärde för patienten, att goda idéer tas tillvara och
en gemensam plattform som grund för mål och strategier. En
framgångsfaktor för det fortsatta arbetet inom ambulanssjukvården är att
kunna styra och leda hela verksamheten, oavsett var den geografiskt
bedrivs. I dagsläget drivs delar av ambulanssjukvården av upphandlad
entreprenör. Detta innebär att flexibiliteten i det området inte är lika stor,
vare sig det handlar om personalförsörjning, resursplanering eller andra
områden.
Utvecklingsarbete och samverkan med akutmottagningar, kommuner och
vårdcentraler är andra delar inom ambulanssjukvårdens område som
behöver hållas samman. Med patientflöden som ökar år för år ökar också
kraven på att tänka nytt, samverka och utveckla för att möta patienternas
behov på bästa sätt. Även här underlättar en gemensamt landstingsdriven
ambulanssjukvård. I landstingets utvecklingsplan finns beskrivet nya tankar
kring olika former av utbud, där mobila enheter är en form av vård som har
stor utvecklingspotential. Ambulanssjukvården vill självklart bidra på det
sätt man kan när vården utvecklas och förbättras. Det finns större möjlighet
till det om landstinget förfogar över samtliga resurser inom
verksamhetsområdet.
Överväganden
Avtal med nuvarande entreprenör går ut 2016-01-31. Detta blir ett naturligt
tillfälle att ta ställning till vilken form av verksamhet som bäst tillgodoser
värmlänningarnas behov av sjukvård i allmänhet och ambulanssjukvård i
synnerhet. För att ha kunna ha en mer lättrörlig och behovsanpassad
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/151604
2 (3)
verksamhet än idag behöver den grundläggande strukturen inom
ambulanssjukvården vara densamma överallt. Detta underlättas av en
gemensamt landstingsdriven ambulanssjukvård enligt ovan.
Nyttobeskrivning och ekonomi
Kostnaderna för en ny upphandlad ambulanssjukvård kan bara uppskattas
men med utgångspunkt i nuvarande avtal. Med beaktande att man vid en
eventuell ny upphandling måste säkerställa samma arbetsförhållanden som i
ambulanssjukvården i övrigt, det vill säga att personalen arbetar halva och
inte hela dygn som nu är fallet, hamnar kostnadsberäkningen på ca 17 000
000 kronor/år. Att ta över driften i egen regi blir beräknat något dyrare,
17 850 000 kronor/år.
Med all verksamhet i egen regi öppnas däremot möjligheter att samordna
resurser på ett helt annat sätt, vilket innebär en potential att minska
kostnaderna med upp mot 1 000 000 kronor/år. Det är inte är görbart om
man inte förfogar över ambulanssjukvårdens hela verksamhet. I takt med att
landstingets utvecklingsplan blir mer färdig och konkret kommer
ambulanssjukvården i sin helhet kunna utgöra en resurs som på ett
patientfokuserat och kostnadseffektivt sätt kan medverka till en utvecklad
hälso- och sjukvård i Värmland.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/151604
3 (3)
Barnperspektiv
Ärendet bedöms inte specifikt beröra barn och unga.
Arbetsmiljö
Det är av största vikt att arbetsmiljön inom ambulanssjukvården är likvärdig
inom hela länet och med hela verksamheten i egen regi säkerställs att
samma villkor gäller överallt.
Fackligt samråd
Ett övertagande av verksamheten i egen regi planeras och genomförs i
samråd med samtliga berörda fackliga organisationer. Riskbedömning skall
genomföras.
Uppföljning
Förändringen, med all ambulanssjukvård i Värmland i egen regi, kommer
att följas upp ur såväl ett patient- som verksamhets- och
medarbetarperspektiv, med beaktande av ekonomi, arbetsmiljö men framför
allt patientsäkerhet och kvalitet på vården.
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Ambulanssjukvården
2015-06-23
LK/151604
Wolmer Edqvist & Petra Lundgren
Landstinget står inför en omfattande utveckling av hälso- och sjukvården.
En central del i detta utvecklingsarbete är att kunna arbeta med hela organisationen och de ingående verksamhetsområdena.
En stor utmaning vid upphandling är att kunna gardera sig för förändringar
över tid. Ambulanssjukvårdens roll i den framtida Värmländska sjukvården
kommer sannolikt att påverkas som en viktig del i det strategiska utvecklingsarbetet.
Ambulanssjukvården är redan en viktig aktör i hälso- och sjukvårdens processer för att öka patientsäkerheten, till exempel genom att kunna åka ut till
patienten och göra bedömningar för att sedan avgöra lämpligaste vårdformen, erbjuda ett prehospitalt vårdutbud samt olika snabbspår förbi våra
akutmottagningar. En central förutsättning i det fortsatta arbetet är att kunna
styra och leda hela ambulanssjukvården utifrån en gemensam övergripande
strategi. En mer lättrörlig och behovsanpassad verksamhet vinner på att den
grundläggande strukturen inom ambulanssjukvården är densamma överallt.
Detta underlättas av en gemensamt landstingsdriven ambulanssjukvård.
Utvecklingsarbete och samverkan med akutmottagningar, kommuner och
vårdcentraler är andra delar inom ambulanssjukvårdens område som behöver hållas samman. Med patientflöden som ökar år för år ökar också kraven
på att tänka nytt, samverka och utveckla för att möta patienternas behov på
bästa sätt. Även här underlättar en gemensamt landstingsdriven ambulanssjukvård.
att återta driften av ambulanssjukvården i Arvika och Eda kommuner i egen
landstingsregi
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Barnchecklista
1 (1)
Ambulanssjukvården
Handläggare
Datum
Diarienummer
Wolmer Edqvist
2015-09-22
LK/151604
☐ Ja
☒ Nej
1.
Vilka barn eller ungdomar berörs av detta beslut?
2.
Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i ☐ Ja
främsta rummet?
☐ Nej
3.
Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala,
ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas?
☐ Ja
☐ Nej
4.
Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till god
hälsa och utveckling beaktas?
☐ Ja
☐ Nej
5.
Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin
mening?
☐ Ja
☐ Nej
6.
Har särskild hänsyn tagits till behov hos barn och
ungdomar med funktionsnedsättning?
☐ Ja
☐ Nej
Kommer beslutet att beröra barn/ungdomar, direkt eller
indirekt? Om svaret är Ja bör barnchecklista användas inför
beslut.
1 (2)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Hälso- och sjukvård
Helena Olsson/Anna Roos
2015-09-22
LK/152175
Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård
Vården i Sverige står inför stora utmaningar för att klara av att möta
framtida vårdbehov. De äldre åldersgrupperna ökar, medan den arbetsföra
befolkningen förväntas minska. Den snabba utvecklingen av nya läkemedel,
medicinsk teknik, IT- lösningar, och den fördjupade kompetensen kring
sjukdomar ger samtidigt landstinget möjligheter att möta och vårda patienter
på ett nytt sätt.
Sjukvården i Värmland har samma utmaningar och Landstingsstyrelsen gav
hösten 2014 landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en samlad
genomlysning av primärvårdens uppdrag och hur landstinget ska möta
framtida behov. Under våren 2015 utökades uppdraget till att omfatta även
nivåstrukturering. För att samla pågående utvecklingsarbeten gavs därför ett
uppdrag till landstingsdirektören att ta fram en utvecklingsplan för hälsooch sjukvården i Värmland, där behov och demografi är styrande.
I arbetet har tonvikt lagts på att löpande konsultera, involvera och skapa
engagemang hos medarbetare för utvecklingsplanens övergripande
utformning. Medborgardialoger, där invånare har tillfrågats om deras tankar
kring dagens och framtidens hälso- och sjukvård, har genomförts i hela länet
under ledning av politiska representanter. Efter beslut av fullmäktiges
presidium kommer nya medborgardialoger att hållas nu när planens
inriktning konkretiserats. Fullmäktiges presidium, tillsammans med
fullmäktigeberedningarnas presidier, kommer att vara styrgrupp för arbetet.
Utvecklingsplanen har ett långsiktigt perspektiv och underlagen är
framtagna med fokus på 2030. Planen ska göra landstinget förberett och
flexibelt för utmaningarna i framtidens behov, samt säkerställa en vård som
ger förutsättningar för att uppnå landstingets effektmål; god folkhälsa, trygg
befolkning och nöjda patienter.
Arbetet runt utvecklingsplanen har visat att det inte går att göra en
heltäckande behovsanalys. Däremot går det att konstatera att kommer att
finnas krav på att kunna hantera ett ökat vårdbehov bland annat runt:
•
•
•
Samtliga diagnoser som prognostiserats i behovsanalysen
Fler äldre multisjuka
Ökad psykisk ohälsa i flera åldersgrupper
Det finns också ett ökat behov av ett hälsofrämjande och förebyggande
arbete så att sjukdomar kan förhindras, förskjutas eller att
sjukdomsförloppet förbättras
2015-09-22
LK/152175 2 (2)
Det handlar också det om att bättre möta invånarnas krav på tillgänglighet
och flexibilitet genom tekniska lösningar och snabbare, enklare tillgång till
vård rätt vård direkt.
Vidare handlar det om att utveckla effektiva och ändamålsenliga arbetssätt
med patientens behov som utgångspunkt. Dessutom behöver vårdens olika
nivåer vara flexibla och specialiteterna och professionerna fungera
gränsöverskridande.
Även om prognoser och underlag utgår från ett långsiktigt perspektiv kan
implementering av planen påbörjas direkt. Vissa metoder och arbetssätt som
berörs i planen är redan igångsatta eller på väg att genomföras.
Landstingsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna bifogad rapport, Utvecklingsplan för framtida hälso- och
sjukvård i Värmland, i enlighet med av styrelsen lämnade uppdrag till
landstingsdirektören,
att ge landstingdirektören i uppdrag att intensifiera arbetet med
förebyggande och hälsofrämjande arbete, eHälsa och utvecklade arbetssätt i
enlighet med rapporten,
att ge landstingsdirektören i uppdrag att återkomma till landstingsstyrelsen i
oktober med ett förslag till konkretiserad genomförandeplan samt
att ge landstingsdirektören i uppdrag att återkomma till landstingsstyrelsen i
oktober med en fördjupad konsekvensanalys avseende ekonomi, resurs och
kompetens i ett kort- och långsiktigt perspektiv.
Landstingsstyrelsen föreslås dessutom besluta
att föreslå fullmäktige att ställa sig bakom inriktningen i rapporten,
Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård i Värmland.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Ingrid Magnusson
Hälso- och sjukvårdschef
Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård
Handläggare:
Ingrid Magnusson, Helena Olsson, Anna Roos Fridén
Datum:
2015-09-22
Dokumenttyp:
Diarienummer:
LK/152175
Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
2 (32)
Inledning ............................................................................................................................... 4
Bakgrund ........................................................................................................................... 4
Varför en utvecklingsplan? ............................................................................................... 4
Styrande förutsättningar ................................................................................................... 4
Fokus på kvalitet och patientsäkerhet ........................................................................... 5
Närhet, kontinuitet och kontakt ......................................................................................... 6
Jämlik hälso- och sjukvård ................................................................................................ 7
Avgränsningar ................................................................................................................... 7
Slutsatser av behovsanalys .................................................................................................. 9
Befolkningsutveckling........................................................................................................ 9
Prognoser för sjukdomsförekomst ................................................................................... 10
Analys ......................................................................................................................... 10
Psykisk ohälsa ............................................................................................................ 11
Barn- och unga i ett framtidsscenario ......................................................................... 11
Patienter med kronisk sjukdom och/eller multisjuklighet .......................................... 12
Asylsökandes sjukvårdsbehov .................................................................................... 12
Konklusioner ................................................................................................................... 12
Förslag till framtida hälso- och sjukvård i Värmland .................................................... 14
Hälsofrämjande och förebyggande hälso- och sjukvård ................................................. 15
eHälsa ............................................................................................................................. 15
Framtida eHälsa i Värmland ....................................................................................... 16
Tillgänglighet ............................................................................................................. 16
Information ................................................................................................................. 17
Patientinvolvering....................................................................................................... 17
Infrastruktur .......................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Tjänster som vi använder idag .................................................................................... 17
Utvecklade och utvecklande arbetssätt ........................................................................... 17
Lean som verksamhetsstrategi .................................................................................... 18
Kunskapsstyrning och kvalitetsstyrning ..................................................................... 18
Flöden och processer .................................................................................................. 19
Produktions- och kapacitetsplanering ........................................................................ 19
Patient- och anhöriginvolvering ................................................................................. 20
Arbetsväxling ............................................................................................................. 20
Samverkan och samarbete .......................................................................................... 21
Flexibla vårdnivåer och utbudspunkter........................................................................... 23
Vårdnivå 1 .................................................................................................................. 23
Vårdnivå 2 .................................................................................................................. 24
Vårdnivå 3 .................................................................................................................. 24
Vårdnivå 4 .................................................................................................................. 24
Vårdnivå 5 .................................................................................................................. 24
Nivåstrukturering ........................................................................................................ 24
Geografisk placering av fasta utbudspunkter.............................................................. 25
Mobila utbudspunkter ................................................................................................. 26
Digitala utbudspunkter ............................................................................................... 27
Konsekvensanalys .............................................................................................................. 28
Kompetensförsörjning ..................................................................................................... 28
Resurser........................................................................................................................... 28
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
3 (32)
Ledarskap och medarbetarskap ...................................................................................... 29
Ekonomiska läget ............................................................................................................ 30
Politiska beslut ................................................................................................................ 30
Handlingsplan och tidsplan ............................................................................................... 31
Fortsatt arbete med utvecklingsplanen ............................................................................ 32
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
4 (32)
Inledning
Bakgrund
Vården i Sverige står inför stora utmaningar för att klara av att möta
framtida vårdbehov. De äldre åldersgrupperna ökar, medan den arbetsföra
befolkningen förväntas minska. Detta leder till ändrade vårdbehov och
ökande kostnader men också till mindre skatteintäkter och ett svårare
rekryteringsunderlag. Den snabba utvecklingen av nya läkemedel,
medicinsk teknik, IT- lösningar och den fördjupade kompetensen kring
sjukdomar ger samtidigt landstinget möjligheter att möta och vårda patienter
på ett nytt sätt.
En rad nationella och regionala arbeten pågår. Statliga utredningar och
nationella initiativ pågår runt till exempel förebyggande arbete,
kunskapsstyrning och värdebaserad vård, nivåstrukturering, ehälsoutveckling samt effektiv ledning och styrning av vården (se bilaga 3
om nationella arbeten).
Landstinget i Blekinge, Region Gotland och i Sörmlands läns landsting är
exempel på landsting som bedriver utredningar, med syftet att utforma
vården för att bättre kunna möta framtidens vårdbehov.
Varför en utvecklingsplan?
Den demografiska utvecklingen tillsammans med ökade förväntningar på
välfärdstjänsterna kommer att kräva ambitionshöjningar som behöver mötas
med både omprioriteringar av verksamheten, effektiviseringar och nya
alternativ till finansiering. Fortsätter vi att bedriva och finansiera
välfärdstjänsterna på samma sätt som idag motsvaras det, enligt beräkningar
av Sveriges Kommuner och landsting (SKL), av en skattehöjning med
ungefär 13 kronor år 2035. Flera olika åtgärder behöver därför genomföras
och ju längre det dröjer desto mer drastiska åtgärder krävs.
Sjukvården i Värmland har samma utmaningar, och Landstingsstyrelsen gav
hösten 2014 landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en samlad
genomlysning av primärvårdens uppdrag. Under våren 2015 utökades
uppdraget till att omfatta även nivåstrukturering för den värmländska hälsooch sjukvården.
För att samla pågående utvecklingsarbeten gavs därför ett uppdrag till
landstingsdirektören att ta fram en utvecklingsplan för hälso- och
sjukvården i Värmland.
Styrande förutsättningar
Avrapporteringen för primärvårdsuppdraget, samt nivåstrukturering utgör en
grund för arbetet. Möjligheterna med e-hälsotjänster beaktas i arbetet.
Uppdraget är att arbeta fram ett förslag på ett vårdsystem med patientens
fokus, där behov och demografi styr utbudet.
Utvecklingsplanen har ett långsiktigt perspektiv och underlagen är
framtagna med fokus på 2030. Planen ska göra landstinget förberett och
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
5 (32)
flexibelt för utmaningarna i framtidens behov, samt säkerställa en vård som
ger förutsättningar för att uppnå landstingets effektmål; god folkhälsa, trygg
befolkning och nöjda patienter. Planen är också en del av landstingets arbete
för att nå uppsatta mål runt kvalitet och patientsäkerhet. Landstinget har fyra
kvalitetsmål; inga vårdskador, bäst vårdkvalitet, vård utan köer och
respektfulla möten.
Även om prognoser och underlag utgår från ett långsiktigt perspektiv kan
delar av planen påbörjas direkt. Vissa metoder och arbetssätt som berörs i
planen är redan igångsatta eller på väg att genomföras, som exempel kan
arbetet med processer och lean nämnas.
Underlagen till utvecklingsplanen är framtagana utifrån en analys av
värmlänningarnas behov. Arbetet som är gjort visar det inte går att skapa en
fullständigt heltäckande behovsanalys. Det finns inte underlag att fånga alla
diagnoser, alla besök eller alla åtgärder som utförs i vården. Vården är för
komplex för att skapa ett sådant beslutsunderlag.
Det är därför viktigt att redan inledningsvis påpeka att förslaget är en
kombination av statistiska underlag, av nationella studier och inriktningar,
av pågående arbeten och av ett internt landstingsperspektiv. Ambitionen är
skapa ett beslutsunderlag som ändå till stor del utgår från värmlänningarnas
behov av vård 2030.
Fokus på kvalitet och patientsäkerhet
Det senaste året har särskilt fokus lagts på att förflytta fokus från
ekonomistyrning till styrning på kvalitet och patientsäkerhet. God och säker
hälso- och sjukvård medför lägre kostnader om kvalitetsbrister kan
elimineras. Centralt i utvecklingsarbetet är
•
•
•
•
•
•
•
att forma processer som skapar en enkel väg till rätt vård
att se till att rätt kompetens finns på rätt plats
att kontinuerligt anpassa utbudet utifrån befolkningens behov
att behoven styr utbudet
att landstinget är en attraktiv arbetsgivare i en flexibel organisation
att fokusera på kvalitet och värdeskapande aktiviteter, samt
att bedriva en jämlik och patientsäker vård.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
6 (32)
Närhet, kontinuitet och kontakt
Inledningsvis i arbetet med primärvårdsuppdraget identifierades tre bärande
begrepp för det fortsatta arbetet. Begreppen har kommit att fortsatt gälla
även för hela utvecklingsplanen och blivit styrande förutsättningar för
arbetet:
•
•
•
Närhet – för de patienter som behöver det
Kontinuitet – för de patienter med störst vårdbehov
Kontakt – för de patienter som behöver det och direkt till rätt
vårdnivå
Närhet
Begreppet närhet kan tolkas på olika sätt. En del anser att det är viktigt med
den geografiska närheten, medan andra associerar ordet med tillgänglighet,
och tycker det är viktigare att snabbt och enkelt få tillgång till vård. Närhet
kan också handla om att hitta andra kanaler till vården än att man träffas
fysiskt.
I resonemangen runt utvecklingsplanen har det varit en utgångspunkt att alla
invånare inte kan ha samma geografiska närhet till olika fasta
sjukvårdinrättningar. Hälso- och sjukvården ska finnas till för alla, men
utgångpunkten är att närheten till sjukvården ska fokuseras till de
patientgrupper som behöver det mest.
Kontinuitet
Att få träffa samma personal är en viktig parameter för vissa patientgrupper.
Ju oftare patienten möter sjukvården, desto viktigare kan det vara att slippa
berätta sin sjukdomshistoria för nya medarbetare. Det finns också exempel
som visar att bedömningen av patientens tillstånd går fortare när man känner
till patientens historia.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
7 (32)
Det kan finnas olika sätt att skapa kontinuitet som till exempel att forma
team runt patienter eller införa koordinatorer/lotsar som stöttar patienterna.
Även en tät samverkan mellan landstinget och den kommunala vården kan
stärka kontinuiteten för patienten.
Resonemanget ovan innebär också att vissa patientgrupper inte behöver
samma kontinuitet. Patienter med sjukdomar/diagnoser vid enstaka tillfällen
behöver inte samma kontinuitet som multisjuka eller patienter med stort
vårdbehov.
Kontakt
Kontakt handlar om sättet att komma i kontakt med sjukvården, d.v.s. att
smidigt kunna nå sjukvården på många olika sätt. Det kan till exempel
handla om att kunna erbjuda alternativa möjligheter och öppettider på olika
sjukvårdinrättningar för att möta patienternas behov och förväntningar.
Det kan vidare handla om olika tekniska möjligheter för första kontakt, den
fortsatta kontakten med sjukvården eller om flexibla öppettider för att finnas
tillgänglig vid olika tidpunkter.
Kontakt handlar också om att komma till rätt vårdnivå så snabbt som
möjligt och därmed kunna nå rätt kompetens direkt när patienterna söker
sjukvård.
Jämlik hälso- och sjukvård
Begreppet jämlik hälso- och sjukvård är en ytterligare styrande princip som
varit utgångspunkt i resonmangen med utvecklingsplanen. Enligt
Socialstyrelsen innebär jämlik hälso- och sjukvård att vården tillhandahålls
och fördelas på lika villkor för alla.
Det kan diskuteras vad definitionen innebär och hur det påverkar
organiseringen av vårdutbudet. Som redan nämnts, kan inte alla ha samma
geografiska närhet till olika fasta vårdinrättningar. Alla kan heller inte ha
samma utbud nära sig. Vårdens förutsättningar, med en ständigt högre
efterfrågan än utbud, innebär att prioriteringar i någon form måste ske.
I förslaget till utvecklingsplan är ambitionen att utveckla nya typer av
vårdnivåer och fler ingångar till vården för att skapa en mer jämlik vård.
Avgränsningar
Ingångsvärde till arbetet med utvecklingsplanen har varit det politiska beslut
som fattades i december 2014. Det innebär att inga nuvarande politiska
beslut inom landstinget, såsom till exempel krav- och kvalitetsbok eller
vårdenheters innehåll, har beaktats.
I arbetet med utvecklingsplanen har heller ingen hänsyn tagit till
kommungränser inom länet eller nuvarande utbudsstruktur och organisation.
I förslaget preciseras inte tandvårdens utveckling, däremot berörs hur
framtida synergieffekter skulle kunna tillvaratas.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
8 (32)
I ett utvecklings- och förändringsarbete är det viktigt att skapa engagemang
hos ledare och medarbetare i organisationen. Samtidigt behövs en
övergripande inriktning att arbeta utifrån. I första fasen har arbetet
koncentrerats och avgränsats till den del som kräver politiska beslut.
Hur arbetet ska bedrivas på olika arbetsplatser kräver involvering av ledare
och medarbetare i hela organisationen. Det arbetet tar vid om eller när
landstingsstyrelsen fattar beslut om inriktningen, även om flera arbeten i
planens inriktning redan pågår (se bilaga 2 om pågående arbeten och projekt
i utvecklingsplanens inriktning).
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
9 (32)
Slutsatser av behovsanalys
I arbetet med att ta fram förslag till en utvecklingsplan har ett omfattande
arbete med en behovsanalys genomförts. Behovsanalysen resulterade i en
bild av värmlänningen 2030 i form av befolkningsutveckling och prognoser
för sjukdomsförekomst i några av våra stora folksjukdomar (se bilaga 1 om
behovsanalys).
Befolkningsutveckling
Värmland har länge präglats av en utveckling med en allt äldre befolkning.
Prognoserna visar att den utvecklingen forsätter. Fram till 2030 kommer
befolkningen i Värmland öka med cirka 3 procent, men det är framförallt i
de äldre åldersgrupperna befolkningen förväntas öka, medan den arbetsföra
befolkningen beräknas minska.
Diagram: Värmlands befolkning fördelat på åldersgrupper 2014 och 2030, samt
procentuell skillnad mellan åren.
Kommun
Antal män
1715 Kil
7,1%
1730 Eda
-0,1%
1737 Torsby
-6,6%
1760 Storfors
-4,9%
1761 Hammarö
13,1%
1762 Munkfors
-4,4%
1763 Forshaga
9,0%
1764 Grums
-3,1%
1765 Årjäng
-0,6%
1766 Sunne
0,9%
1780 Karlstad
11,4%
1781 Kristinehamn
5,8%
1782 Filipstad
1,1%
1783 Hagfors
-8,8%
1784 Arvika
-1,4%
1785 Säffle
-4,7%
Värmland
4,2%
Antal
kvinnor
6,6%
-2,9%
-10,1%
-9,9%
11,5%
-7,0%
5,5%
-4,1%
-1,9%
-3,9%
9,3%
2,8%
-4,3%
-13,0%
-0,7%
-4,6%
2,2%
Barn 0-19 år
14,1%
8,6%
-3,6%
-4,8%
21,9%
-1,3%
11,7%
-4,6%
-7,8%
-4,3%
16,5%
8,3%
4,3%
-9,6%
4,8%
-3,4%
8,2%
Antal
invånare
Befolkning Befolkning Befolkning Antal
2030
20-64 år
65-84 år
85- år
invånare
-3,2%
13,7%
66,9%
6,9%
12 623
-11,5%
10,2%
19,2%
-1,5%
8 302
-16,2%
2,4%
15,4%
-8,4%
11 010
-14,0%
5,6%
14,1%
-7,3%
3 830
2,6%
15,9%
77,1%
12,3%
16 995
-14,2%
3,6%
21,9%
-5,7%
3 447
1,0%
7,2%
63,7%
7,3%
12 112
-10,9%
5,6%
57,3%
-3,6%
8 601
-2,8%
10,1%
44,7%
-1,2%
9 829
-11,9%
20,8%
33,4%
-1,5%
12 821
2,3%
20,0%
49,0%
10,3%
96 837
-5,5%
15,0%
48,5%
4,3%
24 973
-7,9%
2,5%
16,7%
-1,5%
10 400
-17,7%
1,4%
30,9%
-10,8%
10 762
-9,1%
9,7%
29,1%
-1,0%
25 546
-12,3%
2,1%
41,3%
-4,7%
14 563
-4,6%
12,0%
41,2%
3,2%
282 651
Tabell: Befolkningsförändring från 2014 till 2030 i respektive kommun fördelat på
kön, åldersgrupper samt summering av totalt antal invånare 2030.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
10 (32)
Prognoser för sjukdomsförekomst
När det gäller sjukdomsförekomst för 2030 pekar prognoserna på en ökning
av samtliga diagnoser som prognostiserats. Då Värmland överlag spås ha en
äldre befolkning år 2030, är det detta som ger sig i uttryck i prognoserna.
Levnadsvanor påverkar många av de kroniska folksjukdomar som finns
beskrivna i analysen, och ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete
kan påverka den framtida sjukdomsförekomsten och minska sjukligheten. I
ett scenario där andelen med dåliga levnadsvanor ökar med två
procentenheter vart femte år, respektive minskar med två procentenheter
vart femte år, kan utvecklingen i antalet nyinsjuknade förväntas öka
respektive minska med 1500 individer på 15 år. Gapet mellan de två
scenarierna prognosiseras till ca 3000 individer.
Diagram: Utvecklingen av antalet nyinsjuknade beroende på om en förbättring
eller försämring av levnadsvanor sker i länet.
Analys
Prognoserna visar en ökande sjukdomstrend över hela länet. En summerad
analys visar att Hammarö år 2014 är bland de friskaste kommunerna i länet,
och förväntas även vara det år 2030. Dock visar prognosen att Hammarö för
de flesta sjukdomstillstånd står för en av de största ökningarna i absoluta tal
(ofta på andra plats efter Karlstad), det vill säga i antalet individer med
sjukdomen. Detta härrör från att Hammarö spås få en äldre befolkning till år
2030.
I sammanhanget kan tilläggas att Karlstad är den kommun som har den
största ökningen i absoluta tal för alla uppräknade sjukdomstillstånd i
analysen. Det innebär att även om sjukdomsförekomsten per 10 000
invånare är väsentligt högre i en mindre kommun, som till exempel
Munkfors, kommer den stora ökningen av antalet individer med sjukdom
ske i Karlstad.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
11 (32)
Sammanvägs den prognosticerade utvecklingen av samtliga inkluderade
diagnoser på kommunnivå kan en lista uppföras som åskådliggör vilka
kommuner som förväntas ha den sammantaget högsta sjukdomsförekomsten
år 2030. Listan ser ut enligt följande:
1. Munkfors - kommunen spås ligga allra högst i länet för diagnoserna
hjärtsvikt, stroke, bröstcancer, prostatacancer och höftfraktur år 2030. För
övriga inkluderade diagnoser i analysen är Munkfors uteslutande bland de
tre kommuner med högst sjukdomsförekomst.
2. Eda - förväntas vara den kommunen i länet med högst
sjukdomsförekomst i diagnoserna ischemisk hjärtsjukdom, KOL och
multisjuklighet år 2030. I hjärtsvikt förväntas Eda ligga precis under
Munkfors.
3. Säffle - förväntas ligga allra högst vad gäller högt blodtryck år 2030.
Utöver det spås kommunen vara en av de tre kommuner med högst
sjukdomsförekomst i diagnoserna stroke, hjärtsvikt, bröstcancer,
prostatacancer samt multisjuklighet.
4. Grums - spås vara en av tre kommuner med högst sjukdomsförekomst i
diagnoserna bröstcancer, högt blodtryck, höftfraktur, stroke samt
multisjuklighet år 2030. Även i KOL förväntas kommunen ha fjärde högst
sjudomsförekomst, just under Filipstad som spås ligga tredje högst.
Psykisk ohälsa
De prognoser som gjorts per sjukdom baseras på antaganden om
förändringar i befolkningsstruktur, i huvudsak åldersstrukturen. En äldre
befolkning generar en högre belastning på hälso- och sjukvården. När det
gäller den psykiska ohälsan är åldersstrukturen inte avgörande på samma
sätt som för somatiska sjukdomar. Man ser att den psykiska ohälsan är störst
i yngre åldrar upp till cirka 25 års ålder, därefter avtar den. Många av de
som anser sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande i unga år, förändras och
ändrar sin uppfattning. Det gör att det blir en lägre andel med psykisk ohälsa
i den arbetsföra befolkningen, som sedan ökar något i de äldsta
åldersgrupperna igen. Data från Försäkringskassan visar dock att den
psykiska ohälsan, särskilt i åldern 30-39k, är en stor del av
sjukskrivningstalen, men inte heller detta ger oss tillräckligt med underlag
för att göra en prognostisering.
Ytterligare faktorer som påverkar utvecklingen av psykisk ohälsa är sociala
faktorer och samhällsutvecklingen i stort. Ett tryggt och välmående
samhälle har oftare en frisk befolkning med högt psykiskt välbefinnande
och vice versa.
Barn- och unga i ett framtidsscenario
På samma sätt som för den psykiska ohälsan är det inte möjligt att
prognosticera hälsan bland barn och unga i framtiden enbart med hjälp av
statistiska prognosmetoder.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
12 (32)
Även barnens framtida behov av olika samhällsinsatser, t.ex. hälso- och
sjukvård, hänger samman med samhällsutvecklingen och gör det svårt att
förutse vad som kan hända.
Patienter med kronisk sjukdom och/eller multisjuklighet
För hundra år sedan var infektionssjukdomar den vanligaste orsaken till
sjukdom och död. Dessa sjukdomar var ofta livshotande men överlevde man
blev man frisk. Idag har vi en förändrad bild där kroniska sjukdomar
dominerar, t ex hjärt-kärl, cancer, lung-, led- och psykiska sjukdomar. Vi
lever helt enkelt längre med våra sjukdomar och de påverkar vårt liv och hur
vi lever. Dessa kroniska sjukdomar står för 80 % av hälso- och
sjukvårdsbudgeten och fram till 2050 beräknas kostnaderna stiga ytterligare.
En nationell analys visar att en stor del av patienterna inte fått den vård och
behandling som de varit i behov av. En av orsakerna var brister i
samordningen mellan sjukhusbaserad specialistvård och primärvård. Det
handlar också om brister i kommunikation och samverkan på grund av att
remisser avslagits eller inte skickats trots patientens behov av
kompletterande medicinsk bedömning, samt brister i bedömning och
behandling på grund av ofullständig diagnostik och provtagning. (Att hitta
mångbesökarna är nyckeln till effektivare vård; DN 2015-06-29).
Det är inte enkelt att åstadkomma ett integrerat arbetssätt även om viljan
finns. Läkare och sjuksköterskor som arbetar under olika huvudmän har
svårt att samverka kring patienter. Olika journalsystem, och hur information
i dag får föras över mellan huvudmännen, försvårar dessutom samverkan.
Prognoserna visar att Värmland kommer att ha ökad andel multisjuka och
därmed behöver vårdsystemet ha förutsättningar för att skapa ett bättre flöde
för de multisjuka patienterna genom systemet.
Asylsökandes sjukvårdsbehov
Sjukvård för asylsökande har varit en återkommande fråga under arbetets
gång. I dagsläget är det svårt att sia om var och i vilken omfattning
asylverksamheten behöver finnas.
Det mobila och flexibla arbetssättet som beskrivs under rubriken flexibla
vårdnivåer och utbudspunkter gör det möjligt vara flexibel i var vård kan
utföras och göra insatser där det behövs.
Konklusioner
Framtidens förändrade vårdbehov ställer krav på att vården organiseras på
ett annat sätt än idag. För att klara framtidens utmaningar behöver vården
till större grad anpassas till patienternas behov och fungera flexibelt utifrån
att förutsättningarna ständigt förändras.
Arbetet runt utvecklingsplanen har visat att det inte går att göra en
heltäckande behovsanalys. Däremot går det att konstatera att det kommer att
finnas ett krav på att kunna hantera ett ökat vårdbehov, bland annat när det
gäller:
•
•
•
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
13 (32)
Samtliga diagnoser som prognostiserats i behovsanalysen
Fler multisjuka äldre
Ökad psykisk ohälsa i flera åldersgrupper
Utöver detta finns, som nämnts, ett stort vårdbehov som inte kunnat
prognostiseras eller förutses.
Det finns också ett ökat behov av ett hälsofrämjande och förebyggande
arbete så att sjukdomar kan förhindras, förskjutas eller att
sjukdomsförloppet förbättras.
Det handlar också om att bättre möta invånarnas krav på tillgänglighet och
flexibilitet genom tekniska lösningar samt snabbare och enklare tillgång till
rätt vårdnivå.
Vidare handlar det om att utveckla effektiva och ändamålsenliga arbetssätt
med patientens behov som utgångspunkt. Dessutom behöver vårdens olika
nivåer vara flexibla och specialiteterna och professionerna fungera
gränsöverskridande.
I nästa kapitel presenteras ett förslag som utgör en inriktning för ett framtida
behovsstyrt vårdsystem.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
14 (32)
Förslag till framtida hälso- och sjukvård i Värmland
Utmaningen i att tillgodose värmlänningens prognostiserade behov och
samtidigt möta utmaningen kring att färre ska försörja fler och utmaningar i
kompetensförsörjning innebär att inte bara förändrade arbetssätt. Mötet med
vården måste ske på nya sätt.
Med utgångspunkt från ett patient- och invånarperspektiv är, som redan
tidigare nämnts, tre begrepp ledstjärnor för förslaget:
•
•
•
Närhet – för de patienter som mest behöver det.
Kontinuitet – för patienter med stort vårdbehov.
Kontakt – när patienter behöver det och direkt till rätt vård.
Utöver det finns studier (Lev II Solna kvalitetsdag, presentation) som visar
invånarnas förväntningar är det gäller vård. Det finns en skillnad idag
jämfört med tidigare och några av de mest utmärkande förvätningarna är att:
•
•
•
Patienterna förväntar sig att slippa träffa vården varje gång de är i
behov av vård.
Patienterna förväntar sig att direkt få träffa vården, utan väntetider
och/eller extra besök.
Patienternas syn på personlig integritet är betydligt förändrad. De
allra flesta vill dela med sig av sin sjukdomshistorik för att bidra till
forskning och utveckling.
Det finns inte en specifik eller enkel lösning som hanterar den komplexa
framtid vi har framför oss. Utmaningen består i att hantera det ökade
vårdbehovet hos värmlänningarna parallellt med att färre ska försörja fler.
Samtidigt vill vi nå våra mål gällande god folkhälsa, trygg befolkning och
nöjda patienter samt bedriva en jämlik och kvalitativ vård.
Lösningen och möjligheterna är istället en samling av insatser som måste till
för att klara det framtida uppdraget. Men likväl som det är viktigt att se att
många insatser leder till en lösning måste förhållningssättet vara flexibelt –
det kommer att ske saker i vår omvärld som vi idag inte kan prognosticera
eller sia om och när dessa dyker upp måste vi förhålla och anpassa oss till
dem.
Förslaget till utvecklingsplan bygger på fyra områden med insatser för att
möta framtidens utmaningar, dels att arbeta och lyckas med hälsofrämjande
och förebyggande insatser och att utveckla e-hälsa, dels utveckla en rad
redan påbörjade arbetssätt och etablera flexibla vårdnivåer.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
15 (32)
Hälsofrämjande och förebyggande hälso- och sjukvård
En hälsofrämjande hälso- och sjukvård betyder att hälso- och sjukvårdens
samlade insatser bidrar till bättre hälsa för patienter och för befolkningen.
Det innebär att arbeta ur ett helhets- och hälsoperspektiv med fokus på att
främja och bevara hälsa och inte enbart på teknisk eller farmakologisk
behandling av sjukdom. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård har också
inriktning på att förebygga nyinsjuknande och återinsjuknande genom att
förhindra uppkomst av sjukdom eller att påverka förlopp av sjukdomar,
skador, fysiska eller sociala problem i positiv riktning
Ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser är därför att arbeta
förebyggande för att skjuta upp insjuknandet eller helt slippa sjukdomar.
Förebyggande insatser som stöttar goda levnadsvanor kan förebygga eller
förbättra 90 % av sjukligheten i kroniska sjukdomar. Idag går 80-85% av
hälso- och sjukvårdsresurserna till vård och behandling av kroniska
sjukdomar. (Att förebygga kroniska sjukdomar; Nätverket hälsofrämjande
hälso- och sjukvård)
Redan idag finns verktyg som stöttar och talar om när det är dags att söka
vård. Ett verktyg som landstinget redan använder är motiverande samtal,
vilket är en samarbetsinriktad samtalsstil som syftar till att stärka en persons
egen motivation och åtagande till förändring.
Ett offensivt arbete med förebyggande hälso- och sjukvård i form av
livsstilsmottagningar är en stor möjlighet för att både förhindra att patienter
insjuknar, men också att skjuta på tidpunkten för insjuknande och att skapa
en bättre livssituation för patienter med kroniska sjukdomar.
Ett annat arbete som pågår är tandvårdens förebyggande arbete.
Folktandvården har bland annat uppmärksammat att förändrade mat- och
dryckesvanor leder till fler barn med karies och erosionsskador, men också
till övervikt och fetma hos barn och unga. Flera forskare har samstämmigt
visat att det krävs förebyggande insatser som sätts in i tidiga åldrar om man
ska vända utvecklingen av övervikt och fetma, och att prevention är den
enda realistiska lösningen. Ett ökat samarbete mellan tandvård och hälsooch sjukvård kan därför öka möjligheten till ett förbättrat förebyggande
arbete.
Stora möjligheter finns också att utveckla det förebyggande och
hälsofrämjande arbetet med hjälp av tekniska lösningar. Detta kan ske inom
en ganska snar framtid med hjälp av eHälsa som beskrivs närmare i nästa
kapitel.
eHälsa
Redan nu, men ännu mer i framtiden, kommer medborgarna vara ständigt
uppkopplade och teknikvana, samt förvänta sig att offentlig sektor ska
använda tekniken på samma sätt som näringslivet gör. En teknik som också
ger ökad individuell frihet, med större utrymme att anpassa kraven utifrån
individen.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
16 (32)
Utveckling av eHälsa drivs främst av två parametrar – patientens förväntan
på att möta vården på ett mer tillgängligt och enkelt sätt, i de situationer där
det passar, och vårdens krav på att förbättra och effektivisera för att kunna
möta patienterna på ett bättre sätt. eHälsa är dock komplext i form av att
tillhandahålla tillgänglighet och avancerade tjänster samtidigt som det ställs
höga informationssäkerhetskrav för att säkerställa individens
integritetsskydd.
eHälsa kan ge möjlighet till egenvård i större utsträckning. Självtester och
egenvård ger möjligheter i form av att vård och omsorg kan utgå från en så
komplett bild av varje människa som möjligt. Vissa patienter kommer inte
att vilja dela data – det måste vi acceptera, samtidigt som patienten då
behöver acceptera en annan helhetssyn runt sitt sjukdomstillstånd.
eHälsa bidrar till ökat informationsutbyte, effektivisering och höjer
kvaliteten samtidigt som invånarna får tillgång till tjänster som medför ökad
tillgänglighet, transparens och integritet. eHälsa bidrar till en god och jämlik
vård.
eHälsotjänster kan och ska inte utvecklas och implementeras utan att
verksamheten är aktiv i arbetet, eHälsoutvecklingen är helt enkelt en del av
verksamhetsutveckligen. Utvecklingen ska ske i verksamheten med
kompletterande kompetens kring IT-säkerhet/informationssäkerhet.
I det fortsatta arbetet med utvecklingsplanen kommer förmågan att lyckas
med teknikutveckling att vara en viktig faktor för att erbjuda värmlänningar
en god och jämlik vård.
Framtida eHälsa i Värmland
Det finns studier som visar att trögheten i teknikutveckling inom landstingsoch kommunsektorn beror på komplexiteten på verksamheten inom vård
och omsorg, men också ledningsgruppers bristande kunskap och intresse för
frågan.
En av förutsättningar för utvecklingsplanens genomförande är att
landstinget tar stora steg framåt inom eHälsoområdet, både för att möta
förväntningar, men också genom att utnyttja tekniken för att effektivisera
och ha möjlighet att lägga resurserna där de behövs som mest.
Tillgänglighet
Den tekniska utveckling som sker runt om i samhället och som
tillgängliggör tjänster skapar förväntan av hög tillgänglighet på tjänster även
inom hälso- och sjukvård. Med ökad tillgängligheten skapar vi ökad
trygghet och nöjdhet.
En bättre tillgängliget kan handla om att enkelt kunna boka tider och på
andra sätt komma i kontakt med vården, men det kan även handla om nya
arbetssätt som att följa patientens värden på distans.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
17 (32)
Information
Individen i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ska enkelt ha
tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsa, vård och
omsorg samt åtkomst till dokumentation från tidigare insatser och
behandlingar. Vård- och omsorgspersonal ska ha tillgång till välfungerande
och samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet
och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig
och strukturerad information ska finnas tillgänglig som underlag för beslut
om insatser och behandlingar.
Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha
ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas
kvalitet och säkerhet samt få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för
verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Forskning ska ha
enkel tillgång till data av hög kvalitet, med full respekt för individens
integritet.
Det kommer att ställas högre krav på infrastrukturen och kräva stora
investeringar för att få lösningarna säkerhetsmässigt korrekta.
Patientinvolvering
Patienter kräver redan idag en större delaktighet i vården och förmodligen
kommer kraven vara än högre i framtiden. Patienterna är redan idag mer
pålästa och ställer högre krav än de någonsin gjort. Ehälsolösningar främjar
egenvård och engagerar patienten mer i sin egen vård och behandling –
många patienter kan och vill göra mycket själva bara de får lära sig hur de
skall göra. Ändamålsenliga eHälsotjänster ökar människors delaktighet,
självständighet och trygghet.
Tjänster som vi använder idag
Redan idag har landstinget ett antal tjänster som är i drift, exempelvis kan
våra invånare använda 1177 Vårdguiden på webben, Mina vårdkontakter
och Umo.se.
För vår personal finns en mängd tjänster implementerade såsom Nationell
Patientöversikt (NPÖ), Födelseanmälan eFa och Svenska biobanksregistret.
En förutsättning för eHälsotjänster är att infrastukturen finns på plats.
Exempel på infrastrukturtjänster som landstinget använder är HSA, Sjunet
samt video- och distansmöten. (se bilaga 5 om eHälsa i Värmland idag).
Under hösten 2015 pågår ett arbete för att sammanställa en handlingsplan
för de närmsta årens arbete kring eHälsa i landstinget. Handlingsplanen har
sitt ursprung i landstingets beslutade eHälsostrategi som i sin tur tar avstamp
i den nationella eHälsostrategin.
Utvecklade och utvecklande arbetssätt
Som nämnts kräver vårdens utmaningar en mängd olika insatser där flexibla
arbetssätt och metoder är en viktig del. Redan idag arbetar landstinget med
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
18 (32)
en rad olika arbetssätt som kan bidra till en förändrad hälso- och sjukvård.
Till arbetet med utvecklingsplanen kopplas därför en rad pågående arbete
till utvecklingen av hälso- och sjukvården.
Lean som verksamhetsstrategi
Lean ska bidra till att ständigt förbättra verksamheten genom att skapa
flöden, göra rätt från början, synliggöra avvikelser för att öka kvaliteten för
patienterna, skapa bättre arbetsmiljö för medarbetarna, få ett jämnare tempo
med färre störningar, mindre stress, ökad kontroll över arbetet, samt få en
känsla av sammanhang.
Landstinget i Värmlands leanbro.
Lean i sjukvården handlar om att se nyttan och mervärdet för patienten
(exempelvis bemötande, tillgänglighet, klinisk kvalitet och säkerhet) och att
koncentera verksamheten på snabba och smidiga patientflöden. Det som inte
tillför nytta ska tas bort. Flaskhalsar och stora variationer i exempelvis
beläggningen innebär slöseri i vården.
Enligt lean jobbar verksamheten med ständiga förbättringar genom att
reflektera över dagens arbete och tänka på hur morgondagens arbete kan bli
lite bättre. Gradvis standardiseras rutinerna så att varje patient erbjuds bästa
praxis. Lean är sedan ett antal år tillbaka den bärande verksamhetsstrategin
inom Landstinget i Värmland.
Kunskapsstyrning och kvalitetsstyrning
Med kvalitetsstyrning inom vården menas ett styrsystem som möjliggör och
aktivt styr mot en ökad kvalitet. För att det ska vara möjligt behövs en
infrastruktur och ett system som identifierar grundläggande komponenter
för kvalitetsutveckling. Kunskapsstyrning är en sådan infrastruktur.
Kunskapsstyrning är det styr- och stödsystem som skapar förutsättningar för
en evidensbaserad praktik i mötet med patienten. Kunskapsstyrning är alltså
en infrastruktur för en ständigt förbättrad kvalitet inom vården. (Hur kan
hälso- och sjukvårdsledare på makronivå utveckla sitt stöd till kliniska
mikrosystem för att förbättra hälsa och vård; Mastersuppsats av Sofia Kialt)
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
19 (32)
Grundtankarna inom kunskapsstyrning är att bedriva en vård som är baserad
på bästa tillgängliga kunskap förvärvad antingen genom forskning
(evidensbaserad) eller genom erfarenhet och konsensus (best practice). En
källa till ny kunskap är patientens erfarenheter och patientinvolvering är
därför viktigt inom kunskapsstyrning.
För att bedriva vård med bästa tillgängliga kunskap och kvalitet så behöver
vissa grundläggande komponenter finnas. Dessa är ett system för:
1. kunskapsutveckling och tillgängliggörande av kunskap
2. uppföljning, analys och att sätta mål
3. implementering och verksamhetsnära förbättringsarbete
4. engagerat ledarskap och dialog
Arbetet med att bygga upp ett ändamålsenligt styrsystem för kunskaps- och
kvalitetsstyrning pågår, men är fortfarande inte utvecklat så att hela vården
kan styras på kvalitetsparametrar. Det finns därför behov av att utöka arbetet
med kunskapsstyrning.
Flöden och processer
Ett fortsatt fokus på vårdens processer (vårdkedjor) krävs för patientens
bästa väg genom vården. En vårdprocess ska, ur patientens perspektiv,
omfatta alla de aktiviteter och åtgärder som tillgodoser det behov patienten
har när hen söker kontakt med vården.
Hälso- och sjukvården bör ses som ett system, och inte som idag, flera
småsystem. Resultaten behöver mätas och följas upp på det upplevda värdet
för patienten, t.ex. överlevnad, risk för komplikation och risk för återfall.
Utformningen av processerna inom vården ska genereras från
huvudprocessen, inte från de specialistområden som finns eller de
avdelningar som internt är organiserade på ett visst sätt. Utformningen av
processerna handlar också om att förflytta fokus från medarbetarenas interna
arbete och istället titta på patientens behov.
En överlappning mellan delprocesserna är nödvändigt för att tillhandahålla
helhet, kontinuitet och trygghet. Detta innebär något annat än ett strikt
gränssnitt mellan olika enheter.
Landstinget i Värmland behöver identifiera fler processer och fördjupa
arbetet med vårdkedjor så att patientens bästa väg genom vården möjliggörs.
Produktions- och kapacitetsplanering
Produktionsstyrning innebär en systematisk styrning av verksamheternas
produktion och kapacitet med engagemang och stöd från medarbetarna. Här
finns metoder för produktions och kapacitetsplanering framtagna.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
20 (32)
Ett arbete med att produktionsplanera har påbörjats och är infört i många av
vårdens verksamheter. Det fortsatta arbetet handlar om att kapacitetsplanera
så att samtliga resurser, t.ex. fastigheter, olika vårdrum och personal
används på bästa sätt.
Arbetet behöver ske både i ordinarie struktur, men även i kombination med
flöden och processer. Ett fortsatt arbete med att produktions- och
kapacitetsplanera med utgångspunkt i de prioriterade processerna behöver
därför göras.
Patient- och anhöriginvolvering
De senaste årtiondena har kravet på patient- och anhöriginvolvering ökat,
både från patienten, anhöriga och från vårdgivarens håll. I
Patientsäkerhetslagen ställs krav på att vårdgivaren ska ge patienter och
deras anhöriga möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Snabb
utveckling inom såväl hälso- och sjukvården som i samhället i stort ställer
nya krav och förväntningar på vårdpersonal, patienter och närstående.
Utvecklingen innebär bland annat ny tillgång till kunskap och information
via olika e-hälsotjänster. Förväntan blir att utredning och behandling
förväntas ske utan väntetider och genomföras genom involvering av
patienter.
För att möta dessa nya utmaningar behöver sjukvårdens traditionella sätt att
arbeta och den rådande kulturen utvecklas och förändras. Om inte
patienterna görs delaktiga i den egna vården kan det leda till sämre
vårdresultat och onödiga kostnader för hälso- och sjukvården och samhället
i stort. Forskning och erfarenheter visar på att vård i samarbete med
patienten medför säkrare vård, ökar nöjdheten och livskvaliteten för
patienterna, samt är mer kostnadseffektiv och ofta leder till förbättring av
arbetsmiljön inom vården.
Patienter lever 100 % av tiden med sin sjukdom, landstinget möter patienten
en bråkdel av den tiden. Patienter som aktivt tar del i sin vård och själv
kontrollerar sina värden snabbare tillfrisknar snabbare, då de tidigare
uppfattar signaler på försämring. Det är också viktigt att patienterna, trots
sin kroniska sjukdom, motiveras att ägna sig åt hälsofrämjande aktiviteter.
I landstinget har arbetet med patient och anhöriginvolvering pågått under
flera år. Arbetet kan med olika metoder fördjupas och intensifieras för
fortsatt utveckling av vården.
Arbetsväxling
Myndigheten för vårdanalys publicerade 2013 en rapport kring
utvecklingsområden för mer effektiv användning av läkares tid och
kompetens (Ur led är tiden; Vårdanalys rapport 2013:9). I den kostateras det
att av de läkare som ingår i studien menar 36% av dessa att de idag ofta eller
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
21 (32)
mycket ofta utför arbetsuppgifter som någon annan person eller yrkesgrupp
borde göra. Liknande studier har genomförts i Region Halland och de
konstaterar att de har motsvarande 91 heltidssjuksköterskor som bokar tider
åt patienter. Både dessa studier indikerar att komptenser inte tillvaratas fullt
ut.
Vårdnära stöd
Vårdnära service är också en del av att fördela arbetsuppgifter – vem gör
arbetsuppgiften bäst? Idag utför vårdpersonal flera olika typer av
servicetjänster för att kärnverksamheten skall fungera på avdelningarna. För
att frigöra tid för vårdpersonal så var Norrlands universitetssjukhus först i
landet med att införa vårdnära service, där servicepersonal utför de
serviceinriktade arbetsuppgifterna som vårdpersonal tidigare utfört på
vårdavdelningarna. Det goda resultatet av arbetssättet har spridit sig och fler
och fler landsting har inför nu vårdnära service.
Sedan våren 2015 pågår ett projekt i Landstinget i Värmland för vårdnära
service. Redan två veckor efter start märktes skillnaden på
vårdavdelningarna. Genom att frigöra tid för patientarbete åstadkommer
landstinget en högre patientsäkerhet och en bättre patientupplevelse. Ur ett
medarbetarperspektiv handlar det om att tillvarata kompetenser och
förbättra arbetsmiljön inom såväl vårdyrken som serviceyrken.
Efter beslut i hälso- och sjukvårdsledningen våren 2015 så har arbetssättet
utökas till att även omfatta de administrativa delarna, och ett försök har
startats på Neurolog- och rehabkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad.
Samverkan och samarbete
De nyckelbegrepp som används i sammanhanget är samverkan, samarbete
och samordning. Samarbete används för att beteckna (horisontella)
mellanmänskliga relationer med och kring enskilda brukare till exempel i
informella nätverk. Samordning betecknar stödstrukturer för sådant
samarbete, som till exempel övergripande (samordnings-) rutiner,
ledningsgrupper för principiella frågor etc.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
22 (32)
Definitionen eller modellen ska också illustrera att samarbets- och
samordningsperspektiven samspelar och i verkligheten är beroende av
varandra om samverkan ska bli långsiktigt framgångsrik. Processen i sin
helhet måste också bygga på gemensam diskussion om värdegrund och etik”
(Samverkan i re/habilitering – en vägledning; Socialstyrelsen).
Att lyckas med samverkan kommer att bli en av de viktigaste faktorerna för
att möta den framtida utmaningen. I den här rapporten lyfts bara kort olika
typer av samverkan som blir viktiga för framtiden.
Samarbete inom organisationen
Samarbete mellan vårdnivåer och specialiteter blir avgörande för att lyckas
med nya arbetssätt. Att skapa flexibilitet mellan vårdnivåer, att hitta nya
digitala arbetsformer mellan specialiteter, att underlätta patientens resa
genom systemet genom ett kollektivt ansvarstagande oavsett om det är en
offentligt eller privat driven verksamhet. Även samarbete mellan tandvård
och hälso- och sjukvård blir, som redan nämnts, viktig för det förebyggande
arbetet.
Framåt behövs team runt den multisjuka eller extra vårdkrävande patienten.
Redan idag pratar vissa landsting om listning på team istället för på läkare. I
ett sådant scenario blir det viktigt med ett samarbete som är multidisciplinärt
och tvärprofessionellt.
Samarbete i team runt patienten innebär också att patienten kan komma i
kontakt med rätt vårdnivå och kompetens direkt. Teamarbete underlättar
också kontinuiteten för patienter, vilket i sin tur leder till effektivare vård.
Samverkan mellan huvudmän och andra aktörer
Samverkan mellan olika huvudmän kommer att bli en avgörande faktor för
att lyckas med vården och att skapa trygghet hos individen.
För att kunna erbjuda stöd utifrån en individs hela livssituation krävs det att
huvudmän inom flera områden kan samverka. Det rör landstinget och
kommunernas samverkan, men kan också handla om övriga aktörer som t ex
försäkringskassa, arbetsförmedling, mm.
Till exempel är ett väl fungerande samarbete mellan kommuner och
landsting väsentligt för att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska
fungera. I kommunerna är hälso- och sjukvård ett av flera viktiga uppdrag
av betydelse för hälsan i befolkningen.
Ett arbete som redan pågår och kan utvecklas är arbetet med en
standardiserad utskrivningsprocess. Landstinget och kommuner samarbetar
för att utskrivningen från sjukhuset ska ske på ett standardiserat och
patienten tryggt sätt.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
23 (32)
Flexibla vårdnivåer och utbudspunkter
Förslaget presenterar ett antal flexibla vårdnivåer med olika tjänsteinnehåll.
Dessa vårdnivåer ska inte förväxlas med en fysisk byggnad eller
organisatorisk enhet utan vilken vård som behöver finnas i ett område.
För att få en stabil utbudspunkt som klarar av krav på tillgänglighet och
kvalitet krävs en viss storlek. Mindre utbudspunkter är t ex mer sårbara när
det gäller tillgängligheten. Å andra sidan finns det andra fördelar med
mindre utbudspunkter, exempelvis visar mätningar av den patientupplevda
kvaliteten att mindre mottagningar generellt får bättre resultat är större
mottagningar. Större mottagningar kan däremot ha bättre förutsättningar att
tillhandahålla hög kvalitet på tjänster som kräver större volym. För att till
exempel ha råd att anställa någon med specifik kompetens krävs tillräckligt
många besök.
En väg att kombinera stordriftsfördelar med småskalighet är att göra det
enkelt att etablera flexibla och/eller mobila mindre utbudspunkter kopplade
till de större utbudspunkterna. En sådan lösning kan till del förbättra
tillgänglighet och valfrihet i glesbefolkade områden. Det blir också lättare
för personal att dela sin arbetstid mellan de olika utbudspunkterna och på så
sätt utnyttja även stordriftsfördelarna.
Vårdnivå 1
Nära medborgarna, på många ställen i länet, finns vårdnivån som erbjuder
uppföljning av kroniska sjukdomar såsom till exempel diabetes,
astma/KOL, högt blodtryck och hjärtsvikt. Patienter kan få hjälp med
vaccination, sårvård och viss receptförskrivning. Fysioterapeutisk
kompetens finns på plats och kan bland annat erbjuda patienter
sjukdomsförebyggande och rehabiliterande åtgärder.
Vårdnivån erbjuder alltid virtuella vårdrum, vilket är ett enkelt inrett rum
med utrustning som möjliggör digitala möten, till exempel videomöten.
Rummen erbjuder även provtagningsutrustning som patienten själv kan
sköta, som exempelvis blodtrycksmätare eller stetoskop som skickar ljudet
till läkaren som deltar i mötet.
Vårdrummen erbjuder patienten att träffa andra kompetenser, antingen själv
eller tillsammans med den lokala personalen, och slipper därmed resor. I de
fall patienten har utrustning för digitala möten hemma krävs inte ens ett
vårdrumsbesök utan mötet kan ske från bostaden. Alla möten mellan patient
och vårdpersonal är inte lämpade att genomföra digitalt men i de fall det är
lämpligt bör möjligheten finnas. Det finns även möjlighet för personalen på
plats att konsultera annan kompetens med hjälp av denna teknik.
Vårdnivå 1 är en flexibel nivå, den samverkar tätt med andra huvudmän och
kan med fördel dela lokaler med till exempel vårdboenden eller andra
aktörer som befinner sig där befolkningen bor och vistas.
Vårdnivån bemannas på plats av exempelvis distriktssköterskor och
fysioterapeuter. Andra kompetenser finns tillgängliga digitalt eller via
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
24 (32)
mobila team. Tillgängligheten är dagtid efter behov. Vårdnivån är kopplad
till vårdnivå 2 som erbjuder fler tjänster och styrs även därifrån.
Vårdnivå 2
På vårdnivå 2 erbjuds vård så som allmänmedicinsk mottagning,
samtalsmottagning, barnavårdscentral, barnmorskemottagning,
ungdomsmottagning och primärvårdsrehabilitering. Även andra
specialiteters öppenvårdsmottagningar kan finnas här, både fysiskt och via
digitala hjälpmedel. Konsultation på distans från andra kompetenser och
specialiteter kan ske på plats eller på distans.
Bemanningen består bland annat av distriktsläkare, distriktssköterskor,
fotvårdsterapeuter, vårdadministratörer, undersköterskor, biomedicinska
analytiker, barnmorskor, BVC- sköterskor, psykologer,
kuratorer/psykoterapeuter och fysioterapeuter. Bemanningen kan
kompletteras med andra specialiteter utifrån befolkningens behov. Vård
erbjuds dagar, kvällar och helger – efter befolkningens behov.
Vårdnivå 3
På vårdnivå 3 är basen den tidigare beskrivna vårdnivå 2 men här finns även
allmänmedicinsk akutmottagning dagtid och kväll på vardagar och helger
samt vårdplatser för observation, utredning och behandling av patienter som
inte har behov av akutsjukhusets resurser. Här kan också möjlighet till
fortsatt vård med rehabilitering efter en vårdepisod på akutsjukhus.
Vårdnivå 4
Vårdnivå 4 innehåller akutmottagning öppen dygnet runt alla årets dagar
med medicinsk kompetens inom fler specialiteter (medicinska och
opererande), tillhörande vårdplatser samt medicinska servicefunktioner. Här
finns också möjlighet till öppenvårdsmottagningar inom andra specialiteter.
Vårdnivå 4 kan innehålla någon typ av nischning/nivåstrukturering (se
Nivåstrukturering nedan) med ansvar för länets samtliga patienter.
Vårdnivå 5
Vårdnivå 5 innehåller länsresurser för specialiserad diagnostik och
behandling, liksom förlossningsvård. Här finns de vårdplatser i länet som
kräver tillgång till medicinsk kompetens inklusive akutberedskap inom
andra specialiteter än på nivå 4 samt intensivvård.2
Nivåstrukturering
Nivåstrukturering innebär att man gör en medveten och planerad
arbetsfördelning för de olika insatserna i vårdprocessen mellan olika
vårdenheter baserad på fakta och för att alla patienter ska få en god och
jämlik vård (Rapport nivåstrukturerad cancervård för patienternas bästa;
SKL 2013).
Socialstyrelsen bedömer i sitt betänkande ”en nationell cancerstrategi för
framtiden” att det i framtiden krävs en tydligare ansvarsuppdelning mellan
universitetssjukhus och övriga sjukhus i regionerna för att uppnå tillräcklig
koncentration av patienter och en resurseffektiv vård.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
25 (32)
Ett liknande resonemang behöver landstinget hålla på lokal nivå, då kvalitet
är ledstjärna för dagens och framtida hälso- och sjukvård. För att
tillhandahålla kvalitativ vård vid komplicerade vårdåtgärder eller större
kirurgiska ingrepp behöver landstinget säkerställa att vården ges av kunnig
personal som frekvent utför behandlingen.
Studier från Karolinska universitetssjukhuset visar att risken för att orsaka
en vårdskada är 42 procent lägre om vårdutföraren, i denna studie kirurgen,
ofta genomför behandlingen (forskningsstudie från tidsskriften Annals of
surgery 2014). Som patient ska man känna sig trygg i att vården utförs på ett
patientsäkert sätt, av van personal.
Med patientsäkerheten i fokus beslutade landstinget våren 2015 att avsluta
det akuta kirurgiska uppdraget på sjukhuset i Arvika under jourtid.
Anledningen var att frekvensen av akuta operationer var för låg för att
upprätthålla patentsäkerheten. Landstinget behöver även fortsättningsvis
kontinuerligt titta på frekvens av komplexa utförda vårdbehandlingar per
vårdutförare för att avgöra om behandlingen ska koncentreras till andra
delar av länet eller landet.
Den tekniska utvecklingen och en god samordning av de olika resurserna
både inom landstinget och möjligheter till utökad samverkan med vård och
omsorg inom kommunernas ansvarsområde kommer att möjliggöra att viss
vård som idag bedrivs på akutsjukhus kan den förläggas närmare patienterna
ute i länet. Tillgängligheten utanför sjukhusen kan t ex bestå av både fysisk
närvaro på andra platser, mobilitet samt digital tillgänglighet för både
patienter och sjukvårdspersonal runt om i länet.
Geografisk placering av fasta utbudspunkter
För att identifiera var den geografiska placeringen för fasta utbudspunkter
bör vara har nedanstående principer använt.
•
Utbudspunkten ska finnas inom visst avstånd vilket är en
kombination av kilometer och tid. Ju mer avancerad vård det gäller
desto längre transporter kan försvaras. Avståndet har beräknats
utifrån befolkningens boende och hänsyn har tagits till befintligt
vägnät.
•
Nuvarande utbudsplaceringar har till viss del spelat roll, att till
exempel flytta ett sjukhus är inte kostnadsmässigt försvarbart vilket
resulterat i att utbudskartan innehåller punkter som redan finns idag.
•
Det krävs ett befolkningsunderlag för att få frekvens och därmed
kvalitet, vi kan inte erbjuda allt överallt. Placering kan dock inte
endast utgå utifrån befolkningens bostadsort, då skulle de södra
delarna bli överrepresenterade och de norra delarna skulle ha långt
till sin vård.
•
Det digitala utbudet ska finnas överallt, det ska vara en självklarhet.
Det digitala utbudet ska vara nåbart både från bostaden och fysiska
utbudspunkter.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
26 (32)
•
En utbudspunkt är inte detsamma som en fysisk byggnad, rent
praktiskt kan utbudet fördelas på flera fysiska platser.
•
Möjlighet till mobila team som tillgängliggör vården bostaden i de
fall patientens situation inte möjliggör vård på annat ställe.
•
Administrativa gränser är borttagna, d v s utbudsplacering är inte
baserad på kommunindelning. Vi har även närhet till vård i
Karlskoga/Örebro som tillhandahåller vård till de värmlänningar
som väljer det.
•
Ingen hänsyn är tagen till om vården ska bedrivas i privat eller
landstingets regi.
Mobila utbudspunkter
Det är viktigt att vården till de patientgrupper som behöver det mest kan
erbjudas med mobilitet från landstingets sida. Mobiliteten kan vara allt från
att bemanna små flexibla, mobila enheter, till att bedriva vård i patientens
hem.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
27 (32)
Mobila utbudspunkter innebär förflyttning av landstingets personal och
övriga resurser för att möta patienterna där de finns, oavsett vårdnivå.
Mobiliteten kan innebära att en kompetens från en centraliserad
specialiserad enhet åker ut till annan utbudspunkt i länet, att möta patienter
med stort vårdbehov i hemmet eller att resursutnyttja genom att bemanna
olika utbudspunkter med olika öppettider.
Redan idag har vi mobila team, som exempel psykatriska öppenvården och
palliativa team. I höst startar landstinget med prehospital bedömningsresurs
(PBR) vilket är en bil som bemannas av en erfaren sjuksköterska och larmas
ut till patienter vars vårdbehov är svårbedömt och av icke-kritisk art.
Tanken med PBR är att en erfaren sjuksköterska kan ta hand om dessa
patienter, som kanske är bättre hjälpta av andra insatser än transport till
akutmottagning. På andra ställen i Sverige finns geriatriska och
samverkande team som syftar till att hjälpa patienten tidigt för att undvika
sjukhusvård.
Digitala utbudspunkter
En framgångsfaktor för att möta förväntningarna hos invånarna och för att
optimera användningen av våra resurser är att den digitala utbudspunkten
utvecklas och används i alla vårdnivåer. Digitala utbudspunkter kan inte
ersätta ett fysiskt möte mellan vårdgivaren och patienten, men i de fall där
det är möjligt att använda är det ett bra komplement som underlättar för
inblandade parter.
Till att börja med kan en digital utbudspunkt vara så enkelt som ett
videomöte mellan två eller flera parter (mellan patient och vårdgivare eller
som konsultation inom vården). Alla invånare har dock inte den tekniska
utrustning som behövs utan denna måste tillhandahållas till exempel på
landstingets fasta utbudspunkter i form av vårdrum.
Det finns även möjlighet att erbjuda obemannade utbudspunkter för att
tillgänggöra vården ytterligare. På en obemannad utbudspunkt kan det
finnas digital mätutrustning som patienten själv kan manövrera och sedan
skickas data in i journalen. Men dessa digitala utbudspunkter ska inte
begränsas till landstingets utbudspunkter, invånarna ska kunna nå vården
från hemmet och på andra ställen i samhället.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
28 (32)
Risk och konsekvensanalys
En reformering av ett vårdsystem på det sätt som innebörden av
utvecklingsplanen är kräver självklart en noggrann risk- och
konsekvensanalys. Bortsett från patientperspektivet som bland annat kan
diskuteras i kommande medborgardialoget berör förslaget allt från t ex
befintliga fasta resurser, kompetensförsörjning, medarbetare, investeringar,
och ekonomiska konsekvenser.
Här presenteras en övergripande konsekvensanalys inklusive de risker som
identifierats under arbetet. I det ursprungliga uppdraget ingick inte att göra
en kortsiktig åtgärdsplan för att komma i ekonomisk balans, men under året
har den ekonomiska situationen förvärrats och det finns behov av att göra
kortsiktiga, kraftfulla åtgärder för att komma i ekonomisk balans.
Under den närmaste tiden görs därför en fördjupad och mer detaljerad
konsekvensanalys med fokus på de ekonomiska konsekvenserna som
föreslås redovisas på landstingsstyrelsen i oktober.
Kompetensförsörjning
Befolkningens förändrade åldersstruktur och vårdbehov leder ett förändrat
behov av kompetenser. Enligt Socialstyrelsen finns det idag stora
kunskapsbrister bland många läkare i geriatrik, vilket blir bekymmersamt
med tanke på behovsanalysens prognoser med en befolkning som blir allt
äldre. Psykiatrisk kompetens och kompetens runt förebyggande arbete är
andra kompetenser som kommer att bli viktiga.
Den nationella, regionala, men också lokala nivåstruktureringen kommer
också att ha påverkan på kompetensförsörjningen.
På samma sätt som att vårdutbudet behöver förändras beroende på
befolkningens hälsa, så behöver landstinget vara flexibelt vad gäller sin
kompetensförsörjning.
Vårdens samtliga verksamheter har i uppgift att löpande göra
kompetensförsörjningsplaner. Beroende på om, och i så fall i vilken takt
utvecklingsplanen kan implementeras kommer kompetensförsörjningsplanerna att behöver justeras.
Landstinget behöver också vara offensiva i sitt eget arbete med
kompetensutveckling så att utbildningar, fortbildningar, mm stödjer
patientens behov av vård. Dessutom behöver landstinget bli strategiskt i
samverkan med andra aktörer inom utbildningsområdet.
Resurser
Ett arbete med att kartlägga landstingets resurser har påbörjats men är inte
slutfört ännu. Med resurser avses i det här sammanhanget medarbetare,
fastigheter, medicinteknisk utrustning, IT, övriga investeringar och
inventarier.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
29 (32)
Landstinget hade i december 2014 7330 tillsvidare- och visstidsanställda
medarbetare. I vilken verksamhet dessa befinner sig finns tydligt registrerat
i våra system, men finns det behov av att göra en djupare kartläggning över
den exakta arbetsplatsen. Resultatet av den kartläggningen, i kombination
med befolkningens behov, kommer att indikera var insatser kring
implementering av mobila team eller forcerat arbete kring digitalt utbud kan
ge mest effekt.
Var landstinget har lokaler finns sammanställt. Lokalerna finns både i egen
regi och som inhyrda. På vissa ställen finns gott om utrymme och på andra
ställen är man mer trångbodda. Generellt inom landstinget finns det många
samordningsvinster att hämta hem utifrån nyttjandet av lokaler. Idag är
lokalen kopplad till en viss verksamhet vilket gör att lokalen står tom när
verksamheten inte är öppen, istället för att samnyttjas med annan
verksamhet och därmed öka nyttjandegraden.
Landstinget har ett inventarieregister där alla tillgångar av värde finns
registrerade. Om planen ska genomföras kommer utrustning att behöva
flyttas, anskaffas eller avyttras, och vid varje förändring behöver en
genomgång av konsekvenserna på investeringar och övriga inventarier
göras. Följsamhet och flexibilitet till utveckling kommer att krävas i form av
lokaler, utrustning och annan service.
Utveckling av eHälsa är, som redan nämnts en förutsättning för att lyckas
med inriktningen i utvecklingsplanen och det krävs en hög ambitionsnivå
för att möjliggöra implementering. För att klara teknikskiftet och möta
patienternas behov krävs betydande insatser på området.
Det som redan idag är tydligt är att utrusning för olika typer av digitala
vårdrum och mobilitet saknas eftersom det är en vårdnivå och ett arbetssätt
som landstinget inte har utvecklat i en sådan omfattning tidigare.
Ledarskap och medarbetarskap
En kartläggning över var landstingets samtliga medarbetare arbetar idag
pågår. Här ser vi problematik med statistiken och måste därför göra ett
manuellt arbete för att komma vidare en sådan kartläggning.
När det gäller hur landstingets medarbetare arbetar innebär förslaget stora
konsekvenser för i princip alla medarbetare. Nya metoder behöver
användas, det digitala arbetssättet, teamarbetet och samverkan över gränser
behöver utvecklas. För en del kan resandet öka, för en del kan det minska.
Specialiteterna behöver bli tillgängliga på olika sätt i hela länet och
tillgängligheten via olika ingångar i vården behöver öka.
Ledar- och medarbetarskap behöver därför kännetecknas av ansvar,
kompetens, engagemang och vilja till samverkan. Ledar- och
medarbetarskap ska också bygga på ömsesidigt förtroende där
kommunikation säkerställer en förbättringskultur och utvecklar kvalitet.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
30 (32)
I nuläget är utvecklingsplanen utformad så att den kan utgöra en inriktning
för fortsatt arbete. I utformningen av hur det kommer att se ut på olika
arbetsplatser behöver ledare och medarbetare tillsammans arbeta vidare med
hur arbetet kan utformas på bästa sätt så att landstinget kan vara en
hälsofrämjande arbetsplats och en attraktiv arbetsgivare.
Ekonomiska läget
Landstingets ekonomiska situation är ansträngd och har länge visat att
underliggande kostnadsökningar blir högre än intäktsökningarna om
verksamhet och arbetssätt inte förändras. Detta, i kombination med de nya
möjligheter som finns att etablera nya vårdnivåer och tekniska lösningar är
som tidigare beskrivits en av anledningarna till att utvecklingsplanen
arbetats fram. Utvecklingsplanen syftar till att på längre sikt utveckla ett
behovsstyrt och ändamålsenligt vårdsystem som också kan hantera de
långsiktiga ekonomiska utmaningarna för den värmländska hälso- och
sjukvården.
Som tidigare beskrivits var inte det ursprungliga uppdraget för redovisa
åtgärder att kortsiktig komma i ekonomisk balans. Ett arbete har dock pågått
med att göra en övergripande bedömning av de ekonomiska konsekvenserna
för utvecklingsplanen på lång sikt.
Under året har den ekonomiska situationen förvärrats och det finns behov av
att göra kortsiktiga, kraftfulla åtgärder för att komma i ekonomisk balans. I
planen finns det förslag till både verksamhetsförändringar och
strukturförändringar som kan brytas ner på kort och lång sikt.
Arbetet med enbart en långsiktig bedömning av de ekonomiska
konsekvenserna har stoppats och ersätts av ett mer ingående arbete runt de
ekonomiska konsekvenserna. En mer detaljerad åtgärdsplan med möjliga
kortsiktiga förändringar i utvecklingsplanens inriktning är därför under
framtagande och presenteras för landstingsstyrelsen i oktober 2015.
I en framtida utveckling måste också metoder för att räkna hem
investeringar blir tydligare för att slippa en kostnadsökning varje gång en
investering ska ske. Till exempel är det viktigt att skilja på intern
hemtagning, extern hemtagning, och att också räkna på alternativkostnad för
investeringen.
Politiska beslut
Redan tidigt i arbetet med utvecklingsplanen valdes ett behovsstyrt
patientperspektiv, helt i linje med det politiska uppdraget. Det innebär att
det blir konsekvenser för en rad andra politiska beslut.
Om inriktningen i utvecklingsplanen beslutas behöver t ex krav- och
kvalitetsboken för Hälsoval Värmland förändras.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
31 (32)
Beslut om namn på olika vårdenheter och dess innehåll kommer också att
förändras. I förslaget finns inga enhetsnamn angivna utan förslaget
presenters i form av vårdnivåer som kan innehålla flera enheter och finnas i
många olika byggnader.
Handlingsplan och tidsplan
Åtgärder för att intensifiera arbetet med förebyggande och
hälsofrämjande arbete, eHälsa och utvecklade arbetssätt
Utreda placering av, bemanning, och kompetens
kring hälsofrämjande- och förebyggande arbete
Klart Q4 2015
Utreda formerna för tydligare samverkan mellan
Folktandvården och hälso- och sjukvård gällande
hälsofrämjande och förebyggande arbete
Klart Q4 2015
Utreda formerna för tydligare samverkan med
andra aktörer
Klart Q1 2016
Implementering av landstinget handlingsplan för
eHälsa
Start 2016 med fortsatt
fokus under de
följande åren
Införande av vårdrum
Klart 2016
Utredning av samverkansprocess över
specialistgränser
Klart Q1 2016
Fördjupat arbete gällande flöden och processer
Start omgående med
fortsatt fokus under de
kommande åren
Implementering kunskaps/kvalitetsstyrning
Start omgående med
kommande åren
Identifiera fler områden för arbetsväxling
Klart Q1 2016
Fördjupad patient och anhöriginvolvering,
inklusive metodutveckling
Start omgående med
kommande åren
Dialog med kommuner om utvecklingsplanen
Klart Q4 2015
Identifiering av samarbetsmöjligheter med
kommunala utbudspunkter
Klart Q1 2016
Åtgärder för att ta fram ett förslag till konkretiserad
genomförandeplan för etablering av flexibla vårdnivåer och
Datum
Diarienummer
2015-09-22
LK/152175
32 (32)
utbudspunkter
Översyn av KOK-bok
Klart 2016
Identifiera möjliga kortsiktiga utbudsförändringar
(vårdnivåer, utbudspunkter)
Klart Q1 2016
Identifiera nischning/nivåstrukturering i ett
länsperspektiv, samt följa den nationella och
regionala utvecklingen
Klart Q1 2016
Identifiera verksamheter som lämpar sig för mobilt
utbud
Klart Q1 2016
Åtgärder för att presentera en fördjupad konsekvensanalys avseende
ekonomi, resurs och kompetens i ett kort- och långsiktigt perspektiv
Kompetensbrist
Klart oktober 2015
Resursinventering i form av personal, fastigheter
och kompetens
Klart oktober 2015
Förändringskunskap bland chefer
Start omgående med
kommande åren
Kulturförändring bland medarbetare
Start omgående med
kommande åren
Ekonomiska effekter på kort- och lång sikt
Klart oktober 2015
Fortsatt arbete med utvecklingsplanen
Utvecklingsplanen är en långsiktig inriktning som kontinuerligt behöver
uppdateras, och synkroniseras med andra dokument inom landstimget för att
vara aktuell. I samband med att planen lämnas för politisk beredning
avslutas fasen med att ta fram ett förslag för framtid Hälso- och sjukvård.
I förslag till tidplan finns en rad olika åtgärder och verksamhetsförändringar
som är påbörjade, eller kan påbörjas direkt efter beslut.
Beroende på hur och när beslut fattas så kommer nya arbetsgrupper behöva
formeras. I det skedet av arbetet är det viktigt att det är medarbetare som
utför arbetsuppgifterna som är delaktiga i utformningen av hur
förändringsarbetet ska genomföras.
Bilaga 1 – Behovsanalys
Befolkningsutvecklingen i Värmland
SCB gör varje år befolkningsprognoser som bygger på antalet födda, döda
samt in- och utflyttningar. Prognoserna baseras på historiska förändringar
med viss justering för vad man kan anta vara tillfälliga trendbrott, t.ex.
stora flyktingströmmar som det varit på senare år.
Värmland har länge präglats av en utveckling med en allt äldre befolkning.
Det finns inget som tyder på att detta kommer att förändras i framtiden,
snarare tvärtom. Till 2030 kommer befolkningen i Värmland öka med cirka
3 procent, men det är framförallt i de äldre åldersgrupperna befolkningen
ökar.
180 000
160 000
-5%
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
+ 12 %
+8
40 000
+ 41 %
20 000
0
0-19
20-64
2014
65-84
85-
2030
Diagram: Värmlands befolkning fördelat på åldersgrupper 2014 och 2030,
samt procentuell skillnad mellan åren.
Det föds allt färre barn i Värmland och generellt så kommer det vara ett
negativt födelsenetto i Värmland under perioden. D.v.s. det dör fler personer än det föds barn.
Däremot kommer Värmland fortsätta ha ett positivt inflyttningsnetto, men
det kommer att minska. Det är framförallt till Karlstad med grannkommuner som inflyttning kommer ske. Hammarö är den kommun som kommer
att ha största positiva befolkningsutvecklingen med en ökning på 12 procent fram till 2030. Hagfors är den kommun där befolkningen förväntas
minska mest; -11 procent.
Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland -
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
2 (42)
Slutsatsen blir att det i framtiden blir allt färre i den arbetsföra befolkningen som ska ansvara för allt fler i de äldsta åldersgrupperna. Den arbetsföra
befolkningen kommer framförallt att finnas i Karlstad med kranskommuner.
Prognoser för sjukdomsförekomst
Den relativa sjukligheten mellan kommunerna varierar redan vid utgångsåret 2014. Det avläses enklast genom att se på kommunens färg på kartan.
En mörkare färg innebär en högre sjukdomsförekomst. Vänder vi blicken
mot år 2030 ser vi att fler kommuner förväntas ha en högre sjukdomsförekomst än år 2014. Förändringen kan avläsas både i de specifika siffrorna för
varje kommun samt den förändrade färgsättningen. 1
Diabetes
Prognosen för antalet sjuka i diabetes per kommun år 2030 är skattade utifrån länsdata. Det vill säga, samma ”viktning”, eller vårdtyngd, är använd
för samtliga kommuner. Det är således endast förändring i befolkningsstrukturen, till exempel en ökning av antalet personer som är 80 år eller
äldre, som kommer påverka prognosen av antalet sjuka år 2030 i en viss
kommun. Anledningen till utnyttjandet av länsdata i fallet diabetes, är att
den bedöms vara av bättre kvalitet än den som kunnat plockas ur våra
egna system. Länsdata är hämtad ur det nationella kvalitetsregistret NDR
(Nationella diabetesregistret) som är av erkänt bra kvalité.
Av kartorna framgår att många av länets kommuner förväntas ha fler diabetiker år 2030 än 2014.
De två kommuner med störst antal diabetiker per 10000 invånare är Hagfors och Torsby. Detta gäller både för år 2014 och prognosen för år 2030.
Också värt att uppmärksamma, på grund av utvecklingen mot fler äldre i
länet, är att flera av länets kommuner förutspås att knappa in på de kommuner (främst i östra Värmland) som tidigare haft störst sjukdomsförekomst. Ett exempel på denna utveckling är Sunne som går från att ha 425
fall per 10000 invånare med diabetes, till att år 2030 förväntas ha 476.
För att komplettera bilden kan även nämnas att största förändringen i antalet fall av diabetes förväntas ske i Karlstad, med i storleksordningen 617
fler fall år 2030 jämfört med år 2014. Samtidigt framgår alltså att Karlstad
ligger lägst i länet, både år 2014 och 2030, när vi ser till kvotsiffran ”per
10000 invånare”.
1
2014 års värden styr färgnivåerna, dvs. gränserna för när en kommun blir vit, ljusgrön eller mörkgrön.
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
3 (42)
Prognosen är att det kommer finnas cirka 12 000 värmlänningar med diabetes år 2030, en ökning med 822 personer jämfört med år 2014.
Kil
Eda
Torsby
Storfors
Hammarö
Munkfors
Forshaga
Grums
Årjäng
Sunne
Karlstad
Kristinehamn
Filipstad
Hagfors
Arvika
Säffle
Värmland
Antal diabetiker per
10 000 invånare
2014
2030
398,51
409,03
431,60
452,21
461,35
486,69
450,44
476,20
356,01
358,14
476,80
499,94
401,22
404,50
440,33
466,62
418,50
448,46
424,85
476,39
360,13
379,31
431,58
455,99
448,68
455,39
482,17
512,94
421,44
441,86
451,75
471,41
406,43
424,08
Antal diabetiker
absoluta tal
2014
2030
474
516
365
375
553
536
185
182
543
609
174
172
457
490
394
401
410
441
557
611
3 182
3 673
1 041
1 139
476
474
575
552
1 086
1 129
693
687
11 164
11 987
Diff
43
11
-17
-3
66
-2
33
7
30
54
491
98
-3
-23
43
-6
822
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
Karta över antal diabetiker per 10 000 i respektive kommun, 2014
Karta över antal diabetiker per 10 000 i respektive kommun, 2030
4 (42)
Datum
Diarienummer
2015-09-22
152175
5 (42)
Ischemisk hjärtsjukdom
Samma två kommuner, Eda och Filipstad, som ligger i topp år 2014 spås
även ha högst sjukdomsförekomst år 2030. I övrigt syns att Munkfors förväntas röra sig till det mörkgröna skiktet till år 2030, det vill säga till dem
kommuner med högst sjukdomsförekomst.2 Flertalet av länets kommuner
spås dock röra sig tillräckligt mycket för att byta färg, vilket alltså signalerar
en ökad sjukdomsförekomst. Till år 2030 förväntas det bli en ökning av antalet fall av ischemisk hjärtsjukdom med 844 stycken. Totalt spås det finnas
cirka 7774 personer med diagnosen år 2030.
Antal med ischemisk
hjärtsjukdom per 10
000 invånare
Kil
Eda
Torsby
Storfors
Hammarö
Munkfors
Forshaga
Grums
Årjäng
Sunne
Karlstad
Kristinehamn
Filipstad
Hagfors
Arvika
Säffle
Värmland
2
Antal med ischemisk
hjärtsjukdom absoluta tal
2014
299,54
481,49
355,24
331,78
273,99
377,46
321,65
311,45
299,88
304,60
252,41
321,65
406,11
324,64
353,50
322,16
2030
337,26
525,34
390,54
367,50
295,75
415,88
347,48
362,48
341,71
362,45
285,66
366,84
430,75
370,25
392,22
375,44
2014
356
407
426
136
418
138
366
279
294
399
605
776
431
911
494
494
2030
426
436
430
141
503
143
421
312
336
465
718
916
448
1 002
547
531
Diff
70
29
4
5
85
5
55
33
42
66
113
140
17
91
53
37
333,6
373,0
6 930
7 774
844
Baserat på värdena för basåret 2014.
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
6 (42)
Karta: antal med ischemisk hjärtsjukdom per 10 000 i respektive kommun, 2014
Karta: antal med ischemisk hjärtsjukdom per 10 000 i respektive kommun, 2030
Datum
Diarienummer
2015-09-22
152175
7 (42)
Hjärtsvikt
År 2014 hade Eda, Munkfors och Säffle högst förekomst av hjärtsvikt av länets kommuner (i genomsnitt). Samma kommuner förväntas ligga högst
även år 2030. Prognosen för länet är en utveckling där antalet individer
med konstaterad hjärtsvikt är drygt 4000 år 2030, en ökning med 669 fall
jämfört med år 2014. I övrigt syns att kommunerna i den västra och norra
delen av länet är de som tydligast rör sig mot en ökad sjukdomsförekomst. 3
Det södra distriktet framstår som bibehållet friskast år 2030.
Antal med hjärtsvikt
per 10 000 invånare
Kil
Eda
Torsby
Storfors
Hammarö
Munkfors
Forshaga
Grums
Årjäng
Sunne
Karlstad
Kristinehamn
Filipstad
Hagfors
Arvika
Säffle
Värmland
3
Antal med hjärtsvikt
absoluta tal
2014
79,09
228,32
115,08
132,43
74,07
227,02
104,58
141,77
177,48
125,20
85,57
129,16
114,01
166,09
158,32
194,99
2030
95,05
259,19
131,35
151,04
88,38
261,46
120,15
176,63
208,81
154,58
101,44
155,77
123,44
199,97
184,28
244,82
2014
94
193
138
54
113
83
119
127
174
164
756
311
121
198
408
299
2030
120
215
145
58
150
90
146
152
205
198
982
389
128
215
471
357
Diff
26
22
7
4
37
7
27
25
31
34
226
78
7
17
63
58
140,8
166,0
3 352
4 021
669
Med reservation för att siffrorna i Storfors och Kristinehamn är underskattade.
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
Karta: antal med hjärtsvikt per 10 000 i respektive kommun, 2014
Karta: antal med hjärtsvikt per 10 000 i respektive kommun, 2030
8 (42)
Datum
Diarienummer
2015-09-22
152175
9 (42)
KOL
Eda, Munkfors och Filipstad är de kommuner som hade högst förekomst av
KOL år 2014. Prognosen för år 2030 förutspår att samma trio ligger i topp,
tillsammans med Grums. I enlighet med vad vi sett för flera av de andra
sjukdomstillstånden framstår Karlstad och Hammarö som minst sjukdomsdrabbat år 2030.4 Viktigt att understryka är dock att i absoluta tal står Karlstad ensamt för knappt en tredjedel av samtliga KOL-fall i länet år 2014.
Kommunen förväntas också ha den största förändringen av antalet fall mellan år 2014 och 2030, 175 stycken.
Antalet fall av KOL i länet förväntas vara drygt 3700 år 2030, vilket innebär
en ökning med knappt 370 fall jämfört med år 2014.
Antal med KOL per 10
000 invånare
Kil
Eda
Torsby
Storfors
Hammarö
Munkfors
Forshaga
Grums
Årjäng
Sunne
Karlstad
Kristinehamn
Filipstad
Hagfors
Arvika
Säffle
Värmland
4
Antal med KOL absoluta tal
2014
137,15
189,28
136,76
131,23
111,43
161,38
110,73
140,66
118,32
92,37
102,09
126,88
154,53
122,47
142,02
127,17
2030
147,37
201,62
147,63
142,13
115,99
175,60
116,15
157,67
130,66
109,25
111,24
139,36
158,88
135,41
153,37
140,95
2014
163
160
164
54
170
59
126
126
116
121
902
306
164
146
366
195
2030
186
167
163
54
197
61
141
136
128
140
1 077
348
165
146
392
205
Diff
23
7
-1
0
27
2
15
10
12
19
175
42
1
0
26
10
131,5
142,7
3 338
3 705
367
Se fotnoten ovan.
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
10 (42)
Karta: antal med kol per 10 000 i respektive kommun, 2014
Karta: antal med kol per 10 000 i respektive kommun, 2030
Datum
Diarienummer
2015-09-22
152175
11 (42)
Stroke
Munkfors, Säffle, Arvika och Grums är de kommuner som hade högst förekomst av stroke år 2014. Prognosen för år 2030 är att ytterligare fem
kommuner kommer ha en hög förekomst av stroke. 5 Samma fyra kommuner som låg högst år 2014 spås ligga i topp även år 2030. Kil, Hammarö och
Karlstad förväntas vara de kommunerna i länet med lägst förekomst av
stroke år 2030. Antalet fall av stroke i länet prognosticeras år 2030 till
1145, en ökning med 155 fall jämfört med år 2014.
Antal med stroke per
10 000 invånare
Kil
Eda
Torsby
Storfors
Hammarö
Munkfors
Forshaga
Grums
Årjäng
Sunne*
Karlstad
Kristinehamn
Filipstad
Hagfors
Arvika
Säffle
Värmland
5
Antal med stroke absoluta tal
2014
26,92
31,94
38,36
38,34
28,19
51,97
36,91
41,30
37,74
37,41
32,60
37,28
36,75
37,75
42,68
45,65
2030
32,31
36,19
43,52
42,18
32,09
56,56
39,52
47,60
43,79
45,27
36,22
42,83
38,82
43,71
48,28
53,93
2014
32
27
46
16
43
19
42
37
37
49
288
90
39
45
110
70
2030
41
30
48
16
55
19
48
41
43
58
351
107
40
47
123
79
Diff
9
3
2
0
12
0
6
4
6
9
63
17
1
2
13
9
37,6
42,7
990
1 145
155
Baserat på värdena för basåret 2014.
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
12 (42)
Karta: antal med stroke per 10 000 i respektive kommun, 2014
Karta: antal med stroke per 10 000 i respektive kommun, 2030
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
13 (42)
Högt blodtryck
Säffle, Munkfors, Eda och Filipstad är de kommuner i länet med högst förekomst av högt blodtryck år 2014. År 2030 förväntas Säffle och Munkfors
fortsatt vara i topp. Grums spås ha tredje högst sjukdomsförekomst, och
står för den näst största ökningen från år 2014. Störst ökning i sjukdomsförekomst står Sunne för, men som framgår i kartan betyder det ändå inte
att kommunen tillhör de med högst sjukdomsförekomst.
Antalet fall av högt blodtryck i länet förväntas vara drygt 43 600 år 2030,
vilket innebär en ökning med cirka 3900 fall jämfört med år 2014.
Kil
Eda
Torsby
Storfors
Hammarö
Munkfors
Forshaga
Grums
Årjäng
Sunne
Karlstad
Kristinehamn
Filipstad
Hagfors
Arvika
Säffle
Värmland
Antal med högt blodtryck per 10 000 invånare
2014
2030
1 366
1 471
1 689
1 793
1 604
1 688
1 587
1 695
1 317
1 376
1 770
1 881
1 326
1 383
1 673
1 838
1 440
1 578
1 407
1 607
1 205
1 306
1 534
1 633
1 758
1 795
1 613
1 754
1 605
1 714
1 930
2 071
1 551,5
1 661,4
Antal med högt blodtryck absoluta tal
2014
1 623
1 428
1 924
652
2 009
647
1 509
1 499
1 412
1 843
10 649
3 669
1 866
1 923
4 135
2 959
2030
1 857
1 488
1 858
649
2 339
648
1 675
1 581
1 551
2 061
12 643
4 154
1 867
1 887
4 377
3 016
Diff
234
60
-66
-3
330
1
166
82
139
218
1 994
485
1
-36
242
57
39 747
43 653
3 906
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
14 (42)
Karta: antal med högt blodtryck per 10 000 i respektive kommun, 2014
Karta: antal med högt blodtryck per 10 000 i respektive kommun, 2030
Datum
Diarienummer
2015-09-22
152175
15 (42)
Multisjuka
Det finns idag ingen enhetlig definition av multisjuka men den kanske i dag
mest citerade definitionen är den av Gurner och Thorslund, vilken definierar äldre multisjuka som 75 år eller äldre, har någon eller flera sjukdomsdiagnoser, problem med nedsatt rörlighet och ork samt behov av rehabiliterings- och/eller funktionsuppehållande insatser under lång tid.
Detta innebär sammantaget en skör och snabbt föränderlig livssituation
med behov av återkommande omprövning av vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser.
Med undantag för Munkfors återfinns multisjukligheten främst i den västra
delen av länet, något som till stor del även förväntas gälla år 2030. Eda,
Säffle, Munkfors och Grums är de kommuner i länet med högst förekomst
av multisjuklighet år 2014. Samma kommuner spås även toppa listan år
2030. Säffle och Grums står för den största ökningen i sjukdomsförekomst
mellan åren. Ser vi istället till ökningen i absoluta tal är Karlstad kommunen
med störst ökning (169 stycken), följt av Kristinehamn (48), Arvika (35) och
Säffle (32). Hammarö, Kil och Sunne var de kommuner i länet som hade
lägst sjukdomsförekomst år 2014, något som även förväntas gälla år 2030.
Antalet fall av multisjuklighet i länet förväntas vara 2930 år 2030, vilket innebär en ökning med 443 fall jämfört med år 2014.
Antal multisjuka per 10
000 inv
Antal multisjuka
absoluta tal
Diff
Kil
Eda
Torsby
Storfors
Hammarö
Munkfors
Forshaga
Grums
Årjäng
Sunne
Karlstad
Kristinehamn
Filipstad
Hagfors
Arvika
Säffle
2014
67
167
82
98
69
123
95
127
101
69
74
95
85
96
112
127
2030
80
189
91
110
86
139
106
156
117
83
85
111
92
113
127
156
2014
80
141
98
40
105
45
108
114
99
90
650
229
91
114
288
195
2030
101
157
100
42
134
48
129
134
115
107
819
277
96
121
323
227
21
16
2
2
29
3
21
20
16
17
169
48
5
7
35
32
Värmland
99,06
114,98
2 487
2 930
443
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
16 (42)
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
17 (42)
Karta: antal multisjuka per 10 000 i respektive kommun, 2014
Karta: antal multisjuka per 10 000 i respektive kommun, 2030
Datum
Diarienummer
2015-09-22
152175
18 (42)
Höftfraktur
Munkfors, Filipstad och Grums är de kommuner i länet med högst förekomst av höftfraktur år 2014. Till år 2030 förväntas flera kommuner få en
ökad sjukdomsförekomst, vilket bland annat åskådliggörs av att ytterligare
fyra kommuner spås bli mörkgröna. I övrigt syns en relativt jämn spridning
av sjukdomsförekomsten över länet. Samma kommuner som låg högst år
2014 förväntas även göra det år 2030.
Antalet fall av höftfraktur i länet förväntas vara 702 år 2030, vilket innebär
en ökning med 131 fall jämfört med år 2014.
Antal med höftfraktur
per 10 000 invånare
Antal med höftfraktur
absoluta tal
Kil
Eda
Torsby
Storfors
Hammarö
Munkfors
Forshaga
Grums
Årjäng
Sunne
Karlstad
Kristinehamn
Filipstad
Hagfors
Arvika
Säffle
2014
13
14
25
21
9
36
21
29
24
21
18
21
21
35
23
27
2030
18
16
29
25
12
40
29
37
29
27
22
26
23
42
26
32
2014
16
12
30
9
14
13
24
26
24
28
161
51
22
42
58
41
2030
23
13
32
10
20
14
35
31
29
35
212
64
24
45
68
47
Diff
7
1
2
1
6
1
11
5
5
7
51
13
2
3
10
6
Värmland
22,45
27,09
571
702
131
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
19 (42)
Karta: antal med höftfraktur per 10 000 i respektive kommun, 2014
Karta: antal med höftfraktur per 10 000 i respektive kommun, 2030
Datum
Diarienummer
2015-09-22
152175
20 (42)
Bröstcancer
Munkfors, Säffle och Grums är de kommuner i länet med högst förekomst
av bröstcancer år 2014. Generellt sett spås små förändringar att ske i länet
till år 2030 vad gäller sjukdomsförekomsten. I faktiska antal fall handlar det
om en variation på en handfull individer per kommun (antingen upp eller
ned), förutom i Karlstad där det förväntas vara drygt 40 fler fall år 2030.
Antalet fall av höftfraktur i länet förväntas vara 993 år 2030, vilket innebär
en ökning med 69 fall jämfört med år 2014.
Antal med bröstcancer
per 10 000 kvinnor
Antal med bröstcancer
absoluta tal
Kil
Eda
Torsby
Storfors
Hammarö
Munkfors
Forshaga
Grums
Årjäng
Sunne
Karlstad
Kristinehamn
Filipstad
Hagfors
Arvika
Säffle
2014
54
73
54
71
55
94
73
81
69
57
64
73
71
59
74
86
2030
59
73
55
76
57
97
75
88
74
62
68
77
71
64
78
93
2014
32
30
32
14
42
17
41
36
33
37
289
88
37
34
96
66
Värmland
69,29
72,98
924
2030 Diff
37
29
29
14
48
16
44
37
35
39
332
95
35
33
101
68
993
5
-1
-3
0
6
-1
3
1
2
2
43
7
-2
-1
5
2
69
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
21 (42)
Karta: antal med bröstcancer per 10 000 i respektive kommun, 2014
Karta: antal med bröstcancer per 10 000 i respektive kommun, 2030
Datum
Diarienummer
2015-09-22
152175
22 (42)
Prostatacancer
Munkfors, Säffle och Kristinehamn är de kommuner i länet med högst förekomst av prostatacancer år 2014. Samma kommuner spås vara i topp även
år 2030, men förutom dessa återfinns ytterligare tre kommuner, samtliga i
västra Värmland, bland de som har högst sjukdomsförekomst. Störst ökning i sjukdomsförekomst förväntas ske i Munkfors, Eda och Årjäng.
Antalet fall av prostatacancer i länet förväntas vara 1525 år 2030, vilket innebär en ökning med 268 fall jämfört med år 2014. Av ökningen spås Karlstad stå för 110 av fallen.
Antal med prostatacancer
per 10 000 män
Antal med prostatacancer absoluta
tal
Kil
Eda
Torsby
Storfors
Hammarö
Munkfors
Forshaga
Grums
Årjäng
Sunne
Karlstad
Kristinehamn
Filipstad
Hagfors
Arvika
Säffle
2014
89
97
95
75
76
136
101
80
98
74
81
111
100
96
98
113
2030
108
117
109
86
88
159
115
93
117
89
96
128
109
114
116
132
2014
53
42
58
16
58
25
58
36
49
49
353
134
54
59
126
87
2030 Diff
68
15
51
9
62
4
17
1
78
20
28
3
71
13
41
5
59
10
59
10
463
110
162
28
59
5
64
5
147
21
96
9
Värmland
94,99
111,05
1 257
1 525
268
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
23 (42)
Karta: antal med prostatacancer per 10 000 i respektive kommun, 2014
Karta: antal med prostatacancer per 10 000 i respektive kommun, 2030
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
24 (42)
Levnadsvanor
Levnadsvanor påverkar många av de kroniska folksjukdomar som finns beskrivna i analysen och ett aktivt förebyggande arbete kan påverka den
framtida sjukdomsförekomsten och minska sjukligheten.
Levnadsvanor i Värmland
67
Vart fjärde år genomförs en stor befolkningsstudie i Värmland kallad Liv
och Hälsa. Vid senaste tillfället, 2012, besvarade 7 731 värmlänningar på
frågor gällande bl.a. sin hälsa. Resultaten finns sammanställda på såväl
läns- som kommunnivå.
Sedan 2000 har andelen dagligrökare minskat i länet från 18 till 11 procent
bland kvinnor och från 13 till 8 procent bland männen. Vid senaste mätning
hade Eda högst andel rökare både bland män, 16 procent, och bland kvinnor, 17 procent. Hammarö hade den lägsta andelen bland män, 4 procent,
och bland kvinnorna var det Sunne som hade lägst andel; 6 procent.
Andelen individer med otillräcklig fysisk aktivitet (otillräckligt aktiva på fritiden och stillasittande jobb) har också minskat över tid från 10 till 6 procent bland kvinnorna och från 13 till 8 procent bland männen. Om man enbart ser till de som är otillräckligt aktiva på fritiden vid senaste mättillfället
så var det 20 procent bland de värmländska männen och 17 procent bland
kvinnorna. Den kommun som hade högst andel bland männen var Årjäng
med 29 procent och kvinnorna i Munkfors 25 procent. Den kommun med
minst inaktiva män var Sunne, 18 procent, och bland kvinnorna var det Arvika, 10 procent.
Trots att andelen som är inaktiva minskar så ökar andelen med fetma i länet. Bland kvinnorna har det ökat från 11 till 17 procent och bland männen
från 10 till 17 procent. Högst andel överviktiga män återfinns i Hagfors, 24
procent. Bland kvinnorna är högst andel i Filipstad, 25 procent. Lägst andel
både bland kvinnor och män återfinns i Hammarö, 11 respektive 14 procent bland män och kvinnor.
När det kommer till riskbruk av alkohol har den ökat något mellan 2008 och
2012. Riskbruk är vanligare bland unga (18-29 år). Högst andel med riskbruk bland männen återfinns i Kil 26 procent Bland kvinnorna är högsta andelen i Karlstad, 19 procent. Lägst andel bland män återfinns i Eda, 17 procent och bland kvinnor i Säffle, 7 procent.
6
7
Värmlänningarnas Liv och Hälsa 2012
Om Värmlänningen 2015
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
25 (42)
Prognos på insjuknade baserat på levnadsvanor
I ett samarbete mellan HFS (nätverket för hälsofrämjande sjukvård) och
Uppsala universitet, har en s.k. Hälsokalkylator tagits fram. Med kalkylatorn kan man uppskatta antalet nyinsjuknande personer utifrån antagandet
kring befolkningens strukturen och levnadsvanors förändring i befolkningen. De levnadsvanor som legat till grund i kalkylerna är andelen i befolkningen som:
-
röker fördelat på kön och åldersgrupp
har BMI över 30 fördelat på kön och åldersgrupp
med dåliga motionsvanor fördelat på kön och åldersgrupp
med hög alkoholkonsumtion fördelat på kön och åldersgrupp
I ett scenario där andelen med dåliga levnadsvanor ökar med två procentenheter vart femte år, respektive minskar med två procentenheter vart
femte år. Kan följande utveckling när det gäller nyinsjuknande förväntas.
2000
Utvecklingen av antal nya sjukdomsfall jämfört med 2014
1500
Sämsta scenariot:
1000
500
0
-500
-1000
-1500
-2000
2020
2025
Bästa scenariot:
Antal nyinsjukna minskar med knappt 1 500
individer
2030
2035
Om man utgår från värsta scenariot så kommer de nyinsjukna att fördela
sig på följande sätt inom de tre största diagnosgrupperna.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
152175
26 (42)
Antal nya sjukdomsfall jämfört med 2014
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
Diabetes
Ischemisk hjärtsjd
2020
KOL
2035
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
27 (42)
Förbehåll
Kartorna som presenteras i denna behovsanalys bygger uteslutande på
prevalensen, det vill säga sjukdomsförekomsten i form av faktiskt antal
sjuka invånare, i länets kommuner året 2014. Prevalensen har sedan använts ihop med en befolkningsprognos för år 2030 för att förutspå sjukdomsförekomsten år 2030 per kommun i länet. I modellen att prognostisera sjukdomsförekomsten är det alltså endast två parametrar som nyttjats: sjukdomsförekomsten år 2014 samt befolkningsutvecklingen. Hänsyn
är inte taget till annat som kan tänkas påverka sjukdomsförekomsten i
framtiden. Sådana faktorer är till exempel folkhälsoarbete och förändrade
levnadsvanor, den medicintekniska utvecklingen, utvecklandet av nya läkemedel samt framväxten av e-hälsa.
Med detta sagt bör det i sammanhanget nämnas att modellen bör uppfatttas som ett första steg mot ett fullvärdigt prognosverktyg för att estimera
den framtida sjukligheten i länet. Det finns all anledning att vidareutveckla
den och ”klä på” modellen med fler viktiga parametrar när det fortsatta arbetet med den tar vid.
Kort ska även nämnas den inverkan som diagnossättningen kan ha för modellens precision. Skulle en bristfällig diagnossättning och registrering av
uppgifter i vårt patientdatasystem vara fallet, får det självklart konsekvenser på modellens förmåga att göra en pålitlig prognos. Det är genom diagnosregistreringen som prevalensen kunnat beräknas fram, så vid en ”underregistrering” kommer även prognosen av antalet sjuka vara en skattning
i nederkant.
I Kristinehamn och Storfors är sjukdomsförekomsten för samtliga sjukdomstillstånd förutom diabetes underskattade. Det har att göra med att
många invånare i dessa kommuner söker vård över länsgränsen, på till exempel Karlskoga lasarett, vilket medför att dessa patienter inte fullt ut syns
i vårt patientdatasystem (Cosmic). Konsekvensen blir att det kan se ut som
att Kristinehamn och Storfors är ”friskare” än vad fallet är i verkligheten.
Analys
I varje karta visar det sig att sjukdomsförekomsten i det specifika sjukdomstillståndet kommer att ha ökat från år 2014 till 2030. Som redogjorts
för tidigare bygger föreliggande prognostiseringsmodell endast på två parametrar, prevalensen år 2014 samt en befolkningsprognos för år 2030. Då
Värmland överlag spås ha en äldre befolkning år 2030 än 2014, är det detta
som ger sig i uttryck i kartorna. Den ökade mängden personer i äldre åldrar
ger direkt utslag i ökad sjukdomsförekomst. Således är det inte konstigt att
länet, för varje uppräknat sjukdomstillstånd i denna analys, står inför en
negativ utveckling. Det är för att Värmland i framtiden kommer ha en äldre
befolkning än idag.
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
28 (42)
Hammarö är år 2014 är bland de friskaste kommunerna i länet, och förväntas även vara det år 2030. Dock visar prognosen att Hammarö för de flesta
sjukdomstillstånd står för en av de största ökningarna i absoluta tal (ofta på
andra plats efter Karlstad), det vill säga i antalet individer med sjukdomen.
Detta härrör från att Hammarö spås få en äldre befolkning till år 2030.
I sammanhanget kan tilläggas att Karlstad är den kommun som har den
största ökningen i absoluta tal för alla uppräknade sjukdomstillstånd i analysen. Så även om sjukdomsförekomsten per 10000 invånare är väsentligt
högre i en mindre kommun som till exempel Munkfors kommer den stora
ökningen av antalet individer med sjukdom ske i Karlstad.
Sammanvägs den prognosticerade utvecklingen av samtliga inkluderade diagnoser på kommunnivå, kan en rankinglista uppföras som åskådliggör
vilka kommuner som förväntas ha den sammantaget högsta sjukdomsförekomsten år 2030. Listan ser ut enligt följande:
1. Munkfors
2. Eda
3. Säffle
4. Grums
Kompletterande kommentarer till rankinglistan:
•
•
•
•
Munkfors spås vara den mest sjukdomstyngda kommunen i länet år 2030.
Till stora delar gäller detta redan år 2014. Kommunen spås ligga allra
högst i länet för diagnoserna hjärtsvikt, stroke, bröstcancer, prostatacancer, höftfraktur. För övriga inkluderade diagnoser i analysen är Munkfors
uteslutande bland de tre kommuner med högst sjukdomsförekomst.
Eda förväntas vara den kommun i länet med högst sjukdomsförekomst i
diagnoserna ischemisk hjärtsjukdom, KOL och multisjuklighet år 2030. I
hjärtsvikt förväntas Eda ligga precis under Munkfors.
Säffle förväntas ligga allra högst vad gäller högt blodtryck år 2030. Utöver
det spås kommunen vara en av de tre kommuner med högst sjukdomsförekomst i diagnoserna stroke, hjärtsvikt, bröstcancer, prostatacancer
samt multisjuklighet.
Grums spås vara en av tre kommuner med högst sjukdomsförekomst i diagnoserna bröstcancer, högt blodtryck, höftfraktur, stroke samt multisjuklighet år 2030. Även i KOL förväntas kommunen ha fjärde högst sjudomsförekomst, just under Filipstad som spås ligga tredje högst.
Psykisk ohälsa
Den psykiska ohälsan är ett stort folkhälsoproblem som kan leda till både
sociala och ekonomiska konsekvenser för individen och tar stora resurser i
anspråk både inom primärvården, den specialiserade somatiska vården
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
29 (42)
samt inom den specialiserade psykiatriska vården. Enligt flera undersökningar har den psykiska ohälsan försämrats sedan 1990-talet och är högst
hos den yngre befolkningen 8.
Patienter som vårdats inom psykiatrin och dessutom har en somatisk sjukdom, vårdas inom somatiska slutenvården i betydligt högre utsträckning än
patienter med enbart en somatisk sjukdom. Detta kan ses bl.a. genom att
patienter som vårdats inom psykiatrin har fem gånger fler undvikbara slutenvårdstillfällen inom den specialiserade somatiska vården än patienter
med enbart somatisk sjukdom 9. Det innebär att den psykiska ohälsan är resurskrävande även inom den specialiserade somatiska vården.
Psykiska ohälsan i Värmland
I befolkningsstudien Liv och Hälsa finns uppgifter om nedsatt psykiskt välbefinnande. Av de som svarat på enkäten uppgav 16 procent att de hade
nedsatt psykiskt välbefinnande, 19 procent bland kvinnorna och 13 procent
bland männen. Sedan 2000 har andelen varit tämligen oförändrad. Högst
andel med nedsatt psykiskt välbefinnande återfinns i norra Värmland.
Enligt statistik från försäkringskassan så har sjukfrånvaron till följd av en
psykisk diagnos ökat de senaste 10 åren och från 2011 är det den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland kvinnor 10. Värmland följer den rikstrenden. De uppgifterna stämmer inte helt överens med det uppgifterna i Liv
och Hälsa där andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande varit oförändrat
senaste åren.
Antalet slutenvårdstillfällen för en psykiatrisk diagnos har ökat något i
Värmland mellan 2000 – 2013, men det går inte att avgöra om ökningen
beror på en förbättrad diagnosregistrering eller är en faktisk ökning av sjukligheten. Sedan 2006 har antalet per vårdtillfällen per 100 000 invånare legat stabil på cirka 800 i Värmland. I riket ses en tydligare trend uppåt
8
Värmlänningarnas Liv och Hälsa 2012
Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2014
10
Socialförsäkringsrapport 2014:4 Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser
9
Datum
Diarienummer
2015-09-22
152175
30 (42)
1 400,00
1 200,00
1 000,00
Riket
800,00
600,00
Värmland
400,00
200,00
0,00
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Män
Kvinnor
Båda könen
Män
Kvinnor
Båda könen
Diagram X Antal vårdtillfällen i slutenvården per 100 000 invånare i psykisk
sjukdom eller syndrom samt beteendestörning.
Psykiska ohälsan i ett framtidsscenario
De prognoser som gjorts per sjukdom i tidigare stycken baseras på antaganden om förändringar i befolkningsstruktur, i huvudsak åldersstrukturen.
En äldre befolkning generar, av naturliga skäl, en högre belastning på
hälso- och sjukvården. När det gäller den psykiska ohälsan är åldersstrukturen inte avgörande på samma sätt som för somatiska sjukdomar. Man
ser att den psykiska ohälsan är störst i yngre åldrar upp till cirka 25 års ålder. Därefter avtar den. Många av de som anser sig ha nedsatt psykiskt
välbefinnande i unga år, förändras och ändrar sin uppfattning. Det gör att
det blir en lägre andel med psykisk ohälsa i den arbetsföra befolkningen,
som sedan ökar något i de äldsta åldersgrupperna igen.
Ytterligare faktorer som påverkar utvecklingen av psykisk ohälsa är sociala
faktorer och samhällsutvecklingen i stort. Ett tryggt och välmående samhälle har oftare en frisk befolkning med högt psykiskt välbefinnande och
vice versa. Hur samhällsutvecklingen kommer att förändras fram till 2030
är svårt att sia om.
Barn och ungas hälsa
Nyföddhetsvård och de första åren
Under 2014 föddes knappt 2 800 barn i Värmland, vilket är 14 procent färre
än för 20 år sedan. Generellt så har barnafödandet minskat sedan toppnoteringarna i början 1990-talet, men en svag uppåtgående trend kan anas
under de senaste 10 åren.
Datum
Diarienummer
2015-09-22
152175
31 (42)
2500
2000
1500
1000
500
1968
1970
1972
1974
1976
1978
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
0
Pojkar
Flickor
Diagram X Utveckling av antal födda barn i Värmland mellan 1968 – 2014.
Nationellt finns ett annat barnhälsoindex som är framtaget för att uppskatta barns välbefinnande på kommunnivå 11. Indexet är uppbyggt på 13
indikatorer inom fyra områden:
Områden
Socioekonomi
Hälsotillstånd och
välbefinnande
Determinanter
Undergrupper
Indikatorer
Fattigdom
Yttre skador
Grundskoleutbildning
Psykisk ohälsa
Riskfaktorer
Friskfaktorer
Låg födelsevikt
Amning i fyra
månader
Service och stöd
Deltagande i
förskoleverksamhet
Tobaksexponering
MPR-vaccination
i fosterlivet
Spädbarns hushåll
där man röker
Tobaksvanor
Alkoholvanor
Tonårsaborter
I Värmland har ett index tagits fram och som följs upp vartannat år för att
jämföra och illustrera barns och ungas hälsa och ett annat index för socioekonomi 12. Barnhälsoindex består av indikatorerna:
-
MPR-vaccinerade barn (mässling, påssjuka och röda hund)
Rökande blivande mödrar
Rökare i familjen vid 0-4 veckors ålder
Ammar helt vid 4 månaders ålder
Normalviktiga 5,5-åringar.
Det socioekonomiska indexet består av:
-
11
12
Utomnordiska föräldrar
Barnhälsoindex för Sveriges kommuner. Psykisk hälsa barn och unga – SKL.
Datum
2015-09-22
-
Diarienummer
152175
32 (42)
Ekonomiskt utsatta hushåll
Tonårsaborter
Utbildningsnivå
Låginkomsttagare
Det finns för- och nackdelar med index och syftet är i de flesta fall att göra
en förenklad beskrivning av ett komplext fenomen. En klar nackdel är att
det är lätt att övertolka resultaten. För att förstå vad som är ett verkligt
problem måste varje enskild indikator analyseras var för sig. I detta fall är
syftet enbart att försöka få en grov, överskådlig beskrivning och då accepteras barnhälsoindex trots sina nackdelar.
I det nationella barnhälsoindex så framgår att Hagfors är en av de kommuner i Sverige som har lägst indexvärde och att Hammarö tillhör de kommuner med högst värden. I de värmländska varianterna är det samma kommuner som har lägst respektive högst värde; Munkfors och Hammarö.
Skolbarnen 13
Hälsosamtal genomförs regelbundet med barn i skolåldern. Resultaten av
dessa samtal i förskoleklass, årskurs 4, 7 och första året på gymnasiet
sammanställs i elevhälsodatabasen, ELSA. Resultaten från läsåret
2013/2014 för Värmland totalt finns i bilaga 1.
Psykisk ohälsa bland barn och unga 14
Från ELSA presenteras också barnens psykiska hälsa. Även här har det
gjorts ett sammanvägt index som innehåller barnens självupplevda tillstånd
inom följande:
-
Ledsen
Oro/ängslan
Irriterad/dåligt humör
Arg
Trött
Sover dåligt
Generellt kan anas en viss förbättring sedan 2010 för samtliga åldersgrupper utom tjejer som går första året på gymnasiet. Den gruppen har också
lägst indexvärden, det vill säga de är den grupp som sammantaget har upplevt sig vara ledsna, oroliga, irriterade m.m.
13
14
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
33 (42)
Barn- och unga i ett framtidsscenario
På samma sätt som för den psykiska ohälsan är det inte möjligt att prognosticera hälsan bland barn och unga i framtiden enbart med hjälp av statistiska prognosmetoder.
Även barnens framtida behov av olika samhällsinsatser t.ex. hälso- och
sjukvård hänger samman med samhällsutvecklingen och gör det svårt att
förutse vad som kan hända. Om de prognosticerade befolkningsförändringarna slår in, så kommer även barnen påverkas av bristen av resurser
inom skola och omsorg.
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
34 (42)
Bilaga 2 – Pågående arbeten och projekt i utvecklingsplanens inriktning
Det pågår en mängd olika utvecklingsuppdrag inom Landstinget i Värmland, flera av dessa går i linje med utvecklingsplanen och fungerar som pilspetsar i utvecklingsarbetet. Det arbete som pågår och de erfarenheter
som skapas i respektive arbete är viktigt att sprida mellan olika utvecklingsuppdrag.
Första linjen
Verksamheten Första linjen i Karlstadsområdet öppnades i början av 2015,
och vänder sig till barn och ungdomar i åldrarna 6-20 år med lindrig till
måttlig psykisk ohälsa och/eller riskbruk. Målet är att öka tillgängligheten
med digitala och flexibla vårdtjänster för barn och unga med psykisk
ohälsa. I projektet deltar personal, besökare och närstående på jämlika villkor i utvecklingen av nya tjänster.
Första linjen i Karlstad samarbetar med Experio lab, vars arbete syftar till
att hitta nya arbetssätt som mixar traditionella behandlingsmetoder med
moderna, digitala verktyg och metoder. En viktig utgångspunkt är att utnyttja kraften i att ungdomarna är ”digitalt infödda”, genom att ta vara på
deras mobila vanor av tjänster som är anpassade, flexibla och tillgängliga.
Verksamheten har ett delat ägarskap mellan landsting och kommun för att
minimera risken för luckor mellan olika verksamheter och ansvarsområden.
För första linjen i länet har man genomfört en dialog med alla kommuner i
Värmland för att se hur man ska gå vidare.
Telemedicin för arbetsterapeuter i Värmland
Projektet syftar till att erbjuda patienter tillgång till rehabilitering i hemmet
eller på en vårdcentral nära patienten, samt att öka möjligheterna till samverkan mellan professioner, vårdnivåer och patienten. Nyttorna är mångaökad tillgänglighet, minskade resor, trygg och säker vård, bättre följsamhet
till rehabiliteringen, multidisciplinära ronder och god return on investment.
Är detta Värmlands första riktiga distansvård via nätet?
Samverkan över organisationsgränser
Projektet är ett samverkansprojekt mellan division allmänmedicin, division
psykiatri, division diagnostik, division HHR och landstingsservice. Uppdraget handlar om att skapa samverkan kring patienterna i nordöstra Värmland (Vårdcentralerna i Forshaga, Hagfors, Ekshärad och Munkfors). Den
samverkan vi skapar ska vara helt oberoende av vår organisatoriska uppdelning och ska främja ett arbetssätt som har patientens fokus.
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
35 (42)
Kommunsamverkan
I ett samverkansprojekt tillsammans med Karlstads kommun är förhoppningen att gemensamt kunna samla kompetenser som ökar möjligheterna
för att få vård och stöd närmare hemmet. Utgångspunkten är att skapa en
gemensam mötesplats för äldre där man erbjuds möjlighet att ta del av
hälso- och förebyggande insatser. Satsningen innebär att man tillsammans
ska utreda möjligheterna för att bedriva viss mottagningsverksamhet med
hälso-och förebyggande inriktning för äldregruppen. Idén är att kunna
nyttja kommunens korttidsboende Resurscentrum som utgångspunkt för
ett hälsocentrum. Utredningen ska också undersöka möjligheterna för att
inrätta ett mobilt team med läkarstöd i hemmet för äldre.
Målet med satsningen är att bygga upp en hälsoförebyggande verksamhet
som ska skapa trygghet för den äldre och stärka förutsättningarna för individen att kunna bo hemma.
Ungdomsmottagningarna
I länet finns 18 ungdomsmottagningar som är till för ungdomar och unga
vuxna. Den geografiska spridningen på ungdomsmottagningarna i Värmland är god. Samtidigt är variationen stor vad gäller öppettider och vad en
besökare kan få hjälp med mellan de 18 mottagningarna.
Projektet handlar om att hitta nya sätt för besökare att ha tillgång till ungdomsmottagningen. Det kan ske t ex genom ökad mobilitet hos personalen
och digitala gränssnitt för vissa samtal (exempelvis via chatt eller kamera).
Syftet med arbetet är att öka kvaliteten för ungdomsmottagningarnas besökare. Det finns tre nyckelstrategier för att uppnå den eftersträvade
ökade kvaliteten.
Specialiserad personal
Ungdomsmottagningen är en lågtröskelverksamhet och möter unga med
olika behov. Det är ett komplext arbete som kräver tvärprofessionell samverkan internt och samarbete med andra verksamheter och aktörer
Ha tätt sammarbete med Första linjen för unga
Ungdomsmottagningens fokus är sexuell och reproduktiv hälsa, men verksamheten är bredare än så. Både barnmorskor, men framförallt kuratorer,
möter unga med psykosociala och psykologiska frågeställningar och problem. Detta är också något som Första linjen för unga gör. Det är av stor
vikt att ungdomsmottagningarna och Första linjen arbetar tätt ihop så att
inte besökarna hamnar mellan stolarna. Det kan också finnas samordningsvinster med att arbeta tätt ihop. Utbildningssatsningar, kompetensutbyte,
viss handledning och verksamhetsutveckling är exempel på områden där
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
36 (42)
ungdomsmottagningarna och Första linjen för unga skulle kunna arbeta tillsammans.
Involvera besökarna
Enligt barnkonventionen har barn rätt till inflytande över sådan verksamhet
som berör dem. Även lagstiftning som berör vuxna ger rätt till inflytande
över vården. Det är av yttersta vikt att involvering av de unga får genomslag i en verksamhet som ungdomsmottagningens. Detta bör ske på olika
sätt och kan till exempel ha att göra med: verksamhetsutveckling (innehåll i
vad ungdomsmottagningen gör), rekrytering (inflytande vid anställningsförfaranden) och utvecklande av nya sätt att nå unga (kanske genom teknik eller andra innovativa lösningar).
Hälsans hus
Hälsans hus är ett arbete som innebär att samlokalisera flera verksamheter
med patientens perspektiv i fokus. Arbetet har startat i division Hälsa, Habilitering och rehabilitering (HHR), där tanken har varit att samlokalisera de
kompetenser som är utspridda i olika små lokaler i Karlstad i ett hus, ”Hälsans hus”.
Dialogen har nu utvidgats och omfattar fler verksamheter än de som finns
in om divisions HHR. Än så länge är arbetet i fasen att identifiera vilka verksamheter som skulle passa för ett sådant arbetssätt och hur ändamålsenliga lokaler skulle kunna se ut.
Närvårdsplatser
Landstingsfullmäktige beslutade i maj 2014 att närvårdsplatser ska införas i
Kristinehamn och Säffle. En dialog om samarbete har först med länets 16
kommuner.
Planerad driftstart blir i början på 2016 i Säffle och under halvårsskiftet
2016 i Kristinehamn. Rekrytering av medarbetare och förberedelse för
driftstart sker under hösten parallellt med byggarbetet.
Vårdnära service och vårdnära administration
Vårdnära service och vårdnära administration samlas ibland under begreppet vårdnära stöd.
En del av servicen som utförs i anslutning till patienten är den vårdnära
servicen. Med vårdnära service avses de arbetsuppgifter som kan utföras
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
37 (42)
på enheten och i anslutning till patienten av medarbetare med servicekompetens. Dessa tjänster förutsätter inte medicinsk utbildning i samma
utsträckning för att kunna utföras. Servicetjänsterna inrymmer både den
infrastruktur som behövs i form av exempelvis lokaler men också den service som stöttar verksamheten.
Exempel på vårdnära tjänster som inte kräver vårdkompetens:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
rengöring av sängar och sängbord
uppackning i förråd
beställning av förbrukningsmaterial
hantering av patient- persontextiler
beställning av livsmedel och måltider
servering av måltider
vissa städuppgifter
transport av patient
administrativa arbetsuppgifter
Syftet med rätt kompetens på rätt plats är att skapa förutsättningar för att
er-bjuda vård av bästa kvalitet. Men även att tid till vård frigörs, kvaliteten
ökar, arbetsmiljön förbättras och kostnader minskar.
Vid Sjukhuset i Arvika har en pilot genomförts och nu fortsätter arbetet
med en första avdelning vid Centralsjukhuset i Karlstad. Där kommer även
en kartläggning att ske av det vårdnära stödet såsom HR och ekonomi.
Prehospital bedömningsbil (PBR)
I syfte att hjälpa patienter med rätt resurser kommer Landstinget starta
med en prehospital bedömningsbil. Bilen ska bemannas med en erfaren
sjuksköterska och larmas ut till patienter vars vårdbehov är svårbedömt
och av icke-kritisk art.
Tanken med PBR är att en erfaren sjuksköterska kan ta hand om dessa patienter, som kanske är bättre hjälpta av andra insatser än transport till
akutmottagning, i stället för att man skickar en fullt akututrustad ambulans
med två personal, och att man då utnyttjar akutambulanserna till de uppdrag där man bedömer att transport till sjukhus troligtvis är nödvändig. Det
skall finnas tillgång till enklare diagnostiska hjälpmedel. Möjligheter finns
att bygga ut med telemedicin.
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
38 (42)
Bilaga 3 – Pågående nationella arbeten
Inte bara i Värmland, utan i hela Sverige, pågår arbeten för att hantera
framtidens utmaningar. Landstinget i Blekinge, Region Gotland och i Sörmlands läns landsting är exempel på landsting som bedriver utredningar,
med syftet att utforma vården för att bättre kunna möta framtidens vårdbehov. Det finns också en rad nationella trender, statliga utredningar och
olika arbeten i syfte att möta vårdens utmaningar. Några av de som påverkar arbetet med utvecklingsplanen är:
•
Ökad patientinvolvering - De senaste årtiondena har kravet på
patientmedverkan ökat, både från patienten och från vårdgivarens
håll. I Patientsäkerhetslagen ställs krav på att vårdgivaren ska ge
patienter och deras anhöriga möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet.
•
Förebyggande arbete - Ett av regeringens mål för folkhälsa är en
mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Ett förebyggande arbete
kan både på kort och på lång sikt minska vårdbehovet. Detta visas
till exempel i minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet.
•
Kunskapsstyrning och värdebaserad vård – Kunskapsstyrning innebär att bedriva en vård som är baserad på bästa tillgängliga kunskap, förvärvad antingen genom forskning eller genom erfarenhet.
Både inom Socialstyrelsen och SKL arbetar man för att stödja landstingen att kunna utveckla kunskapsstyrning på olika sätt.
Värdebaserad vård baseras på mätningar av patienternas upplevelse av vården och analyser av vårdens medicinska resultat, med
syftet att åstadkomma så friska patienter som möjligt med en så
låg resursåtgång som möjligt. Samtidigt bör sjukvården organiseras
och ses som ett system. I Sverige finns idag flera landsting som försöker utveckla och driva en värdebaserad vård.
•
Nivåstrukturering - Det pågår idag en statlig utredning där uppdraget är att med utgångspunkt i definitionen för nationell och regional högspecialiserad vård gå igenom respektive sjukdomsområde
och definiera vad inom diagnostik, vård och behandling som ska
klassas som högspecialiserad vård, samt på hur många ställen i
landet vården ska tillhandahållas.
Rikssjukvårdsnämnden är bildad på uppdrag av regeringen för att
besluta om viss hälso- och sjukvård som ska bedrivas av ett eller
två landsting, men med hela landet som upptagningsområde.
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
39 (42)
Rikssjukvårdsnämndens huvuduppgifter är att besluta vilka verksamheter som ska bli rikssjukvård, samt att för varje verksamhet
som är rikssjukvård besluta om vilka enheter inom hälso- och sjukvården som får tillstånd att bedriva den. Regionalt finns en modell
för nivåstrukturering beslutad i Uppsala-Örebroregionen, en del av
Cancerplanen.
•
E-hälsoutveckling - Hälso- och sjukvården står inför ett skifte för att
klara utmaningarna och möta patienternas behov som flera andra
branscher genomfört. Satsningar på e-hälsa har en enorm potential
att öka patientsäkerheten, underlätta arbetet för vårdens professioner, samt att bidra till en personcentrerad vård.
•
Ledning och styrning – En statlig utredning har regeringens uppdrag att analysera hur ändamålsenliga styrsystem vården har samt
hur hälso- och sjukvården kan använda resurserna på ett mer
ändamålsenligt och effektivt sätt. I sin delrapport skriver utredaren
att dagens styrsystem inte är ändamålsenliga, att det behövs ett
nationellt krafttag för att öka användbarheten med informationssystemen, samt att organisation och arbetssätt som stödjer patientens väg genom vården kommer att blir avgörande för ett effektivt
resursutnyttjande.
•
Med uppdrag från regeringen kommer ett förslag om hur Sveriges
landsting och län ska delas in i storregioner utarbetas, med målet
om ett införande av storregioner 2019. Syftet med indelning av
landstingen i regioner är framför allt att en mer sömlös och jämlik
vård då kan erbjudas till patienterna samt att regionbildningen bidrar till ökad samverkan över dagens länsgränser.
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
40 (42)
Bilaga 4 – Metod
Arbetet med framtagandet av en utvecklingsplan för framtida hälso- och
sjukvård startades hösten 2014, då hälso- och sjukvårdsledningen efter
uppdrag från landstingsstyrelsen arbetade fram förslag till framtida primärvård. I samband med att uppdraget har utökats till att innefatta hela
sjukvården, så har medarbetare inom olika professioner, patienter och
medborgare blivit involverade i utvecklingen av planen.
Olika grupperingar har haft olika uppdrag:
Hälso- och sjukvårdsledningen – består av vården och stödverksamheternas chefer och har agerat styrgrupp för arbetet.
Processgruppen - består av kompetenser runt process, tidplaner, mötesstruktur och har haft i uppgift att hålla tempo och styra arbetet framåt.
Referensgruppen – består av verksamhetschefer och medicinska kompetenser och har haft i uppgift att pröva och diskutera inriktningen löpande.
Projektgrupp – består av kompetenser runt statistik, hälso- och sjukvård.
Kommunikation och har haft i uppgift att samordna arbetet med att ta
fram underlag och innehåll för planen.
I arbetet har tonvikt lagts på att löpande konsultera, involvera och skapa
engagemang hos medarbetare för utvecklingsplanens övergripande utformning.
Facklig information har skett löpande. Även dialog med landstingets medicinska kvalitetsråd har skett under arbetets gång.
Inga detaljer om hur arbetet ska bedrivas har utarbetats i denna fas av arbetet eftersom det kräver engagemang och delaktighet från ledare och
medarbetare i organisationen, likväl som det behövs dialog med invånare
och patienter för att utforma innehållet på bästa sätt.
Medborgardialoger, där invånare har tillfrågats om deras tankar kring dagens och framtidens hälso- och sjukvård, har genomförts i hela länet under
ledning av politiska representanter.
Idérum, med syftet att mellan ledning och medarbetare föra dialog kring
framtidens hälso- och sjukvård har skapats.
Datum
2015-09-22
Diarienummer
152175
41 (42)
Bilaga 5 – eHälsa i Värmland idag
eHälsa kan delas in i tre skikt: patient, personal och infrastruktur. Landstinget har aktiva tjänster inom samtliga områden.
Patienttjänster
•
1177 Vårdguiden på webben
•
Hitta och jämför vård
•
Mina vårdkontakter
•
1177 Vårdguiden på telefon
•
RGS webb
•
Umo.se
•
Nationella hjälplinjen
Personaltjänster
•
NPÖ
•
Pascal/NOD
•
Födelseanmälan eFa
•
Infektionsverktyget
•
Intyg
•
Eira
•
SIL
•
Svevac
•
Nitha
•
Rikshandboken BHV
•
Svenska biobanksregistret
Infrastukturtjänster
•
HSA
•
Säkerhetstjänster
•
Sjunet
Datum
2015-09-22
•
Tjänsteplattform
•
Video- och distansmöten
Diarienummer
152175
42 (42)
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Administrativa staben
Anna-Lena Wingqvist
2015-09-22
LK/152168
Förslag till uppdragsbeskrivning för landstingsdirektören
I syfte att tydliggöra vad som ingår i landstingsdirektörens roll och uppgifter
som den ledande tjänstemannen inom landstinget i Värmland, och tydliggöra rollfördelningen mellan de förtroendevalda och direktören, föreslås att
styrelsen fastställer en uppdragsbeskrivning för direktören.
Förslaget ligger dessutom i linje med slutbetänkandet av Utredningen om en
kommunallag för framtiden (SOU 2015:24). Däri föreslås att en sådan regel
införs i kommunallagen den 1 januari 2018.
./.
Förslag till uppdragsbeskrivning bifogas.
att fastställa förslag till uppdragsbeskrivning för landstingsdirektören.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Anna-Lena Wingqvist
Administrativ chef
UPPDRAGSBESKRIVNING
1 (4)
2015-09-22
Landstingsdirektörens uppdrag
Inledning
Detta dokument beskriver övergripande verkställighetsansvar och beslutsbefogenheter för landstingsdirektören.
Bestämmelserna är uppdelade på sex områden:
-
relation till landstingsstyrelsen
relation till landstingsfullmäktige
verksamhetsansvar
arbetsgivaransvar
ekonomiskt ansvar
miljö- och säkerhetsansvar
En chef har aldrig rätt att besluta i frågor som angår honom/henne själv eller
någon närstående eller som på annat sätt kan innebära jäv. I sådana fall
måste beslutsrätten hänvisas till närmast överordnad.
Landstingsdirektörens relation till landstingsstyrelsen
Landstingsdirektören utses av landstingsstyrelsen och företräder styrelsen
som uppdragsgivare. Landstingsdirektören ansvarar inför, rapporterar till
och initierar dialog med landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsens ordförande är chef för landstingsdirektören, vilket bland annat innebär att vara uttolkare av styrelsens uppdrag samt hålla medarbetarsamtal med landstingsdirektören. Landstingsdirektören ska fortlöpande hålla ordförande informerad om hur uppdragen framskrider.
Landstingsdirektören har det yttersta ansvaret för tjänstemannaberedningen
av de ärenden som ska behandlas av landstingsstyrelsen, dess utskott och
beredningar, samt landstingsfullmäktige. Ansvaret innebär bland annat att
det inför varje sammanträde ska finnas adekvat beslutsunderlag i de ärenden
som ska behandlas.
Landstingsdirektören är föredragande tjänsteman vid sammanträde med
landstingsstyrelsen och dess arbetsutskott och ska därvid bland annat lämna
upplysningar i sakfrågor samt se till att sakkunniga tjänstemän finns närvarande.
Landstingsdirektören ansvarar för att landstingsstyrelsens beslut verkställs.
Landstingsdirektören ska säkerställa att av styrelsen beslutad delegeringsordning följs och att beslut som meddelats av delegat, i enlighet med delegeringsordning, anmäls till styrelsen i den ordning styrelsen beslutat.
2015-09-22
2 (4)
Landstingsdirektören har initiativrätt till landstingsstyrelsen i ärenden som
är av brådskande natur för att landstinget ska fungera, t.ex. om det inte
längre finns någon politisk majoritet eller styrande minoritet.
Landstingsdirektörens relation till landstingsfullmäktige
Landstingsdirektören ska närvara vid fullmäktiges sammanträden för att
kunna lämna upplysningar i sakfrågor. Landstingsdirektören kan fullgöra
detta uppdrag genom att svara för att annan sakkunnig tjänsteman finns närvarande.
Landstingsdirektören får delta i överläggningen i alla landstingsfullmäktiges
ärenden.
Allmänt om landstingsdirektörens övergripande ansvar
Landstingsdirektören är landstingets högsta verkställande tjänsteman och
har det övergripande och strategiska tjänstemannaansvaret för landstinget.
Landstingsdirektören utformar och beslutar själv om sin ledningsstruktur.
Verksamhetsansvar
Landstingsdirektören har det övergripande ansvaret för att:
1. leda, förvalta, samordna, utveckla och besluta om den landstingsövergripande verksamheten inom landstinget i enlighet med
o gällande författningar
o myndighetsbeslut
o landstingsfullmäktiges och landstingsstyrelsens beslut, inklusive
deras delegeringsbeslut
o verkställighetsbeslut fattade av landstingsdirektör
o fastställd budget
2. landstingsövergripande styrande dokument är fastställda och kända
3. följa upp att riskanalyser genomförs på landstingsövergripande processer
4. planera landstingets framtida utveckling, bland annat utifrån landstingets
mål, avvikelse- och händelseanalyser, risk- och konsekvensanalyser
samt egenkontroll
5. upprätta förslag till landstingsplan och flerårsplan
6. bedriva en aktiv omvärldsbevakning/-analys på landstingsövergripande
nivå
7. initiera dialog med landstingsstyrelsen om verksamheten inte uppfyller
ställda krav
8. löpande följa upp landstingets verksamhet
9. årsredovisningar sammanställs och rapporteras till landstingsstyrelsen
10. samverkan sker med andra vårdgivare och myndigheter.
Landstingsdirektören undertecknar, tillsammans med landstingsstyrelsens
ordförande, avtal och andra skrivelser som beslutas av landstingsstyrelsen.
Landstingsdirektören beslutar, tillsammans med ordföranden, vem som ska
underteckna handlingar för styrelsens räkning i övrigt.
2015-09-22
3 (4)
Landstingsdirektören får i övrigt underteckna avtal för landstingets räkning i
den löpande verksamhet som ligger inom direktörens uppdragsområde.
Arbetsgivaransvar
Landstingsdirektören ska utöva den landstingsövergripande arbetsgivarrollen genom att
1. ansvara för att arbetet organiseras, leds och fördelas
2. se till att ansvar och befogenheter utdelas skriftligt till underställda chefer och expertfunktioner
3. fullgöra förhandlings- och informationsskyldighet enligt medbestämmandelag och avtal
4. ansvara för den landstingsövergripande arbetsmiljön genom att säkerställa att handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) finns
inom alla verksamheter
5. ansvara för att landstingsövergripande utbildning av landstingets chefer
tillhandahålls
6. besluta om anställningsstopp för landstingets samtliga verksamheter
7. beordra skyddsarbete enligt Kommunala Huvudavtalet (KHA)
Landstingsdirektören är ordförande eller utser ordförande i Landstingssamrådet.
Landstingsdirektören ska utöva arbetsgivarrollen för närmast underställda i
vid var tid gällande organisation, d.v.s. för närvarande stabschef, tillika biträdande landstingsdirektör, samt hälso- och sjukvårdschefer.
Ekonomiskt ansvar
Landstingsdirektören ansvarar för att
1. se till att landstingets övergripande förslag till budget upprättas med fördelning på divisioner, staber och övriga verksamheter
2. ta initiativ till åtgärder samt initiera dialog med landstingsstyrelsen om
landstingets ekonomi avviker från beslutad budget
3. attestera fakturor för närmast underställda
Miljö- och säkerhetsansvar
Landstingsdirektören ansvarar för att
1. landstingets verksamhet bedrivs i enlighet med hänsynsreglerna i miljöbalken
2. arbetsuppgifter i samband med egenkontroll enligt miljöbalken fördelas
inom landstinget
3. inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap leda,
samordna och tillvarata alla landstingets resurser på ett optimalt sätt och
vid behov samverka med externa myndigheter och organisationer
4. se till att analyser utförs av vilka extraordinära händelser i fredstid som
kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka landstinget
5. det utses tjänsteman i beredskap (TiB)
6. arbetet med allmänsäkerhet, personsäkerhet och informationssäkerhet
organiseras på lämpligt sätt.
2015-09-22
4 (4)
Delegerad beslutsrätt från landstingsstyrelsen
Utöver ovanstående uppdrag har landstingsdirektören enligt delegeringsordning rätt att fatta beslut på landstingsstyrelsens vägnar i följande ärenden:
-
-
-
beslut om organisatoriska förändringar av verksamheten då beslutet berör flera staber eller divisioner (ej principiella och strukturella förändringar som t.ex. påverkar förhållandet mellan landstinget och dess medlemmar)
beslut om anställning av stabschef, tillika biträdande landstingsdirektör,
samt hälso- och sjukvårdschefer
beslut om uppsägning eller avsked av stabschef, tillika biträdande landstingsdirektör, samt hälso- och sjukvårdschefer (i samråd med HRchefen)
beslut avseende disposition av landstingsstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter, högst 50 000 kr/tillfälle
beslut om investeringar inom fastställd ram till landstingsdirektörens
förfogande
beslut att utse besluts- och sakattestanter (får vidaredelegeras)
beslut att utse ombud att föra landstingets talan inför domstolar och
myndigheter (med undantag av LSS-ärenden)
beslut att utse ansvarig för informationssäkerheten
beslut att utse personuppgiftsombud.
Beslut som fattas på landstingsstyrelsens vägnar ska anmälas till landstingsstyrelsen.
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Sekretariatet
Eva Pettersson
2015-09-22
LK/152065
Landstingsstyrelsens sammanträden 2016
Följande dagar föreslås för sammanträden med landstingsstyrelsen under
år 2016.
25 januari (tema 1/2 dag)
26 januari
22-23 februari (seminarium)
22 mars
12 april
19 april
10 maj
30 maj (tema 1/2 dag)
31 maj
21 juni
20 september
10 oktober (tema 1/2 dag)
11 oktober
18 oktober
15 november
13 december
att anta ovan föreslagna sammanträdesdagar.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Anna-Lena Wingqvist
Administrativ chef
1 (2)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Sekretariatet
2015-09-22
LK/151196 m.fl.
Ärenden för kännedom
./.
1.
LK/151196 m.fl.
Protokoll från Landstingsstyrelsens sammanträden den 1-2 juni,
23 juni samt extra sammanträde den 6 juli 2015
./.
2.
LK/142970
Protokoll från Arbetsutskottets sammanträden den15 juni och
och den 25 augusti 2015
./.
3.
LK/150020
Protokoll från Teknikutskottets sammanträde den 10 juni 2015
./.
4.
LK/150029
Protokoll från Sjukhusutskottets sammanträde den 9 juni 2015
./.
5.
LK/150254
Protokoll från Patientnämndens sammanträde den 11 juni
./.
6.
LK/140109
Protokoll från Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionens
sammanträde den 3-4 juni 2015
./.
7.
Granskning av donationsstiftelser 2014
./.
8.
LK/151599
SKL meddelande nr 9; Förbundsavgift år 2016 till Sveriges Kommuner
och landsting, SKL
./.
9.
LK/150855
Delegeringsbeslut fattat av Landstingsstyrelsens arbetsutskott
./.
10.
LK/151155
./.
11.
LK/151202
./.
12.
LK/151259
./.
13.
LK/151647
14.
Landstingsdirektörens anmälningsärenden
LK/151544
LK/150060
2015-09-22
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Anna-Lena Wingqvist
Administrativ chef
LK/151196 m.fl. (2)

Plats Galaxen Landstingshuset Tid Kl. 09.00 Sammanträdets

Transcription

Similar documents

OSLO - STOCKHOLM

Folkbildarna i Värmland Ett Öppnare Värmland

Plats Konferensrum Galaxen, Landstingshuset, Rosenborgsgatan

Plats/Tid. Karlskoga 26-27 oktober. Övernattning Målgrupp. Unga

samverkansorganet i Värmlands län

"Värmländsk högläsningslitteratur" här

Plats Rigel, kl. 13:00-15:30 Närvarande Ingvar Klang (M

Audionom/Hörselpedagog, Hörselvården Värmland

Plats Bragska villan, lokal Fryken, Centralsjukhuset, Karlstad