bättre - Netpublicator

2015
#3
ÅRGÅNG 11
VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE
Förmaksflimmer
– Nya insikter inom
epidemiologi,
screening och
behandling
Behöver äldre
människor kolesterol
eller kolesterolsänkande mediciner?
Mumifierad biskop
unik tidskapsel
från 1600-talet
Äta för att leva
eller leva för att äta?
Personcentrerad
vård kortade
sjukhustiden för
hjärtsviktpatienter
GÄSTLEDARE: JOHNNY LUDVIGSSON
DAGS ATT SLUTA HYMLA
N
NY ATIO
K
DI
IN
h
oc
T) av
DV de 1
s ( an na
bo gg ux
m by v
ro re os
nt fö E h
ve mt h L
jup ) sa oc
v d (LE VT
ga m eD
lin lis nd
nd bo a
ha m mm
Be unge erko
l åt
Förebyggande av stroke/systemisk embolism vid icke-valvulärt förmaksflimmer
BÄTTRE
BÄTTRE
reduktion av
säkerhet avseende
STROKE/
SYSTEMISK
EMBOLISM
ALLVARLIG
BLÖDNING
jämfört med warfarin2
jämfört med warfarin2
ENBART ELIQUIS® UPPVISAR BÅDA
Eliquis®, den enda faktor Xa-hämmare som uppvisat signifikant
reduktion av stroke/systemisk embolism och färre allvarliga
blödningar jämfört med warfarin vid icke-valvulärt förmaksflimmer.2
Eliquis® (apixaban) Rx. är en direkt faktor Xa
hämmare, ATC-kod: B01AF02, med indikationer
1. Profylax av venös tromboembolism (VTEp)
hos vuxna patienter som genomgått elektiv höfteller knäledsplastik. 2. Profylax av stroke och
systemisk embolism (NVAF) hos vuxna patienter
med icke-valvulärt förmaksflimmer: med en
eller flera riskfaktorer, såsom tidigare stroke eller
transitorisk ischemisk attack (TIA), ålder ≥ 75 år,
hypertoni, diabetes mellitus, symtomatisk
hjärtsvikt (NYHA-klass ≥ II). 3. Behandling av
djup ventrombos (DVT) och lungembolism
(LE), Förebyggande av återkommande DVT och
LE hos vuxna. Eliquis® är kontraindicerat vid
kliniskt signifikant pågående blödning och vid
händelse eller tillstånd som ger betydande risk
för större blödning. Försiktighet rekommenderas
vid tillstånd med ökad blödningsrisk. Eliquis®
rekommenderas inte som ett alternativ till
ofraktionerat heparin hos patienter med
lungembolism som är hemodynamiskt instabila
eller som kan komma att genomgå trombolys eller
pulmonell embolektomi. Samtidig behandling
med Eliquis® och NSAID inklusive acetylsalicylsyra
bör ske med försiktighet på grund av potentiellt
högre blödningsrisk. Eliquis® rekommenderas inte
till patienter med kreatininclearance < 15 ml/min,
till patienter som genomgår dialys eller till patienter
med mekanisk hjärtklaffprotes. Användning till
patienter med kreatininclearance015-29 ml/min
bör ske med försiktighet. För patienter med
NVAF och som uppfyller minst två av följande
kriterier: ålder ≥ 80 år, kroppsvikt ≤ 60 kg eller
serumkreatinin ≥ 1,5 mg/dl (133 µmol/l) samt
för patienter med enbart allvarligt nedsatt
njurfunktion (kreatininclearance 15-29 ml/min)
rekommenderas en dossänkning. Dosjustering
är inte nödvändig hos patienter med lindrigt
till måttligt nedsatt njurfunktion. Patienter kan
fortsätta använda Eliquis® under konvertering
(NVAF). Eliquis® rekommenderas inte till patienter
med allvarligt nedsatt leverfunktion. Eliquis® finns
som filmdragerade tabletter i styrkan 2,5 mg
och 5 mg. Texten är baserad på produktresumé
28 juli 2014.
Eliquis® är receptbelagt. Eliquis® 2,5 mg
och 5 mg ingår i läkemedelsförmånen. För
fullständig information och pris se www.fass.se.
Detta läkemedel är föremål för utökad
övervakning.
Bristol-Myers Squibb AB, tel. 08-704 71 00,
www.bms.se Pfizer AB, tel. 08-550 52 000,
www.pfizer.se
DVT = Djup ventrombos LE = Lungemboli
Referenser: 1. Eliquis ® (apixaban) produktresumé.
Tillgänglig på: http://www.ema.europa.eu. Senast läst
14 juli 2014. 2. Granger CB et al . N Engl J Med 2011;
365: 981–992.
Publiceringsdatum: augusti 2014 Jobbkod: EUAPI724
www.eliquis.se
Innehåll #3 2015
Redaktion:
Tel. 0652-151 10
E-post: tord@
medicinskaccess.se
Ansvarig utgivare:
Tord Amré
Marknadschef:
Tord Amré
Tel: 070-679 01 65
E-post: tord@
medicinskaccess.se
Layout och
illustrationer:
Håpe Kommunikation
Produktion:
T & M Media AB
Redaktionen ansvarar ej för insänt
icke beställt material.
Delar av materialet
publiceras på internet. Förbehåll mot
detta måste anges
före publicering.
Annonser:
Annonskraft
Ulrika Carlström
Tel: 0651-169 93
Mobil: 070-24 24 588
ulrika@annonskraft.se
Annonstraffi c:
E-post: info@
tmmedia.se
Tel: 0652-151 10
Tryckeri:
V-Tab Vimmerby
Nästa nummer:
Utkommer v.22, 2015
Medicinsk Access
står oberoende i förhållande till företag,
organisationer och
politiska partier. Varje
enskild skribent svarar
för sina egna åsikter
och fakta.
ISSN: 1652-9782
medicinskaccess.se
© T&M Media AB
12 Behöver äldre människor kolesterol eller
kolesterolsänkande mediciner?
5
Dags att sluta hymla
10 Problem med tankeförmågan vanligt efter
hjärtstopp och hjärtinfarkt
6 Förmaksflimmer – Nya
insikter inom epidemiologi,
screening och behandling
16 Kraftig ökning av hjärtsvikt
bland unga
26 Medicinnotiser
34 Äta för att leva eller leva för
att äta?
39 Designade droger – en
samhällsfara
40 Våra gener bestämmer
om en förändrad livsstil
skyddar mot hjärtsjukdom
22 Personcentrerad vård
kortade sjukhustiden för
hjärtsviktpatienter
30 Pionjärer inom medicinsk
teknik blir hedersdoktorer
41 Mer träffsäker Parkinsondiagnos med ny PET-teknik
42 Ny inkapslingsmetod ska
minska biverkningar vid
ö-cellstransplantation
44 Nytt kosttillskott kan hjälpa
vid prostatacancer
46 Handla snabbt och rätt
avgörande vid förgiftning
48 Mumifierad biskop unik
tidskapsel från 1600-talet
Omslaget:
© Can Stock Photo Inc.
/ mikdam
50 Var världens första
kontrollerade studie av
åderlåtning fejkad?
51 Den sjuka vården
18 Kostens betydelse för bra tandhälsa
#3 2015
3
Sjung om studentens lyckliga dag,
låtom oss fröjdas i ungdomens vår!
Än klappar hjärtan med friska slag,
och den ljusnande framtid är vår.
Vem minns inte den glädjeyra som inföll sig,
många av er har efter denna glädjeyra, studerat
vidare, förkovrat er inom yrket, forskat, doktorerat etc.
En artikel vi har i detta nummer av Medicinsk access,
belyser hur våra gener bestämmer vad en förändrad livsstil
kan skydda mot hjärtsjukdom. Eller som Tore Persson
specialistläkare i Stockholm skriver: Äta för att leva eller
leva för att äta? Både tänkvärt och underhållande.
En personcentrerad vård tar nytta av patientens egna
resurser och involverar både individen och anhöriga i
vårdplaneringen. På Östra sjukhuset i Göteborg har metoden lyckats kortat ned vårdtiden för hjärtsviktpatienter
från nio till sju dagar. Om metoden skriver Kerstin Ulin
Leg sjuksköterska, Med dr, Universitetslektor.
Jan-Olof Brüer och Torbjörn Kronander har ägnat sitt yrkesliv åt Sectra. Ett företag som i princip inte hade några
anställda när de började där, som idag utvecklats till ett
internationellt företag med över 500 anställda. Nu blir
Jan-Olof och Torbjörn hedersdoktorer vid Linköpings
Universitet. Det lyfter vi på hatten för!
Under senare år har intresset ökat påtagligt för fenomenet
förmaksflimmer i takt med ökade kunskaper om dess
utbredning, orsaker och behandling. Nu har nya studier
gett oss ny kunskap inom detta område, om detta skriver
Professor Peter M Nilsson och Linda Johnson ST-läkare,
doktorand SUS Malmö.
Vår gästledare i detta nummer är Johnny Ludvigsson,
Senior Professor i Pediatrik. Avsändare, Barndiabetes­
fonden: Dags att sluta hymla! – Vem bryr sig så länge
man inte är öppen med vad Typ-1 diabetes innebär!
Professor emeritus Tore Schersténs skriver en skrämmande artikel om Designade droger och om signalsubstansen dopamin. Docent Gunnar Nyberg skriver
med rubriken: Behöver äldre människor kolesterol eller
kolesterolsänkande mediciner? Tänkvärt! Att kosten
förebygger karies är väl känt liksom att hög sockerkonsumtion ger sämre tandhälsa. Men kan kosten också
läka ut befintliga kariesangrepp? Om detta skriver AnnMarie Lidmark, biolog och folkhälsovetare.
Medicinhistoria med rubriker: Var världens första kontrollerade studie av åderlåtning fejkad? Samt om biskop
Peder Winstrups kropp som flyttades från Domkyrkan
i Lund till Historiska museets konserveringsavdelning.
Sedan dess har en serie arkeologiska och medicinska
undersökningar påbörjats.
Avslutningsvis kan vi bara konstatera att alla ni som
tog studenten för ett antal år sedan. Delar i dag med er av
er breda kompetens, kunskap och mångårig livserfarenhet. Vilket gör att tidningen växer och når allt fler läsare!
Så kära läsare det Ni nu har framför
er är ett innehållsrikt nummer, och vår
förhoppning är att ni finner artiklarna
både läsvärda och utmanande.
TORD AMRÉ
Ansvarig utgivare
Som gästledare i Medicinsk access får du en chans att säga din eller din organisations åsikt.
Tag chansen och kontakta vår chefredaktör, katarina@medicinskaccess eller tel: 070-710 69 73
för en diskussion om ämne, textlängd med mera. Nedan ser du några av våra senaste gästledare.
Medicinsk access är en oberoende populärvetenskaplig tidskrift som gärna skapar debatt.
Medicinsk access nr 8/9 2014
INGEMAR FÄRM
Ordförande i Svenska
migränförbundet
”Migrän kräver därför individuell behandling och behov av
kontinuitet både i vården och
i kontakterna med till exempel
Försäkringskassan.”
4
#3 2015
Medicinsk access nr 1 2015
JÖRGEN LUNDÄLV
Docent i trafik­medicin,
Institutionen för kirurgisk och perioperativ
vetenskap, enheten
för kirurgi, Umeå
universitet och docent
i socialt arbete, Institutionen för socialt
arbete, Göteborgs
universitet.
”Bristen på fort- och vidare­
utbildning i utrycknings­körning,
risk­utbildning med mera är uppen­
bar samtidigt som många inte tar
sin egen trötthet på allvar.”
Medicinsk access nr 2 2015
FREDRIK LÖNDAHL
Förbundsordförande
”Staten har numera i princip
gett upp när det gäller tekniska
hjälpmedel och ansvaret ligger
på varje enskilt landsting.”
En helårs­
prenumeration på
Medicinsk access
omfattar sju till
nio nummer och
kostar 350 kronor
inkl. moms. Två år
kostar 530 kr inkl.
moms.
En ettårig utlandsprenumeration
kostar 600 kr inkl.
moms.
Beloppet sätts in
på vårt bankgiro:
5253-7149.
Märk insättningen
med ”prenumeration” samt ange
fullständig postadress. Eller så
fyller du i talongen
längre bak i tidningen.
Du kan även ringa
och beställa din
prenumeration på
tel: 0652-151 10
(må-fre kl 9-15)
eller gå in på vår
hemsida:
medicinskaccess.se
och fylla i dina
uppgifter där.
På hemsidan lägger vi ut en hel del
såväl svenska som
utländska nyheter
om medicin och
hälsa. Du kan
även följa oss på
Facebook där du
finner medicinska
nyheter samt artiklar ur Medicinsk
access. Gilla oss
så kommer våra
inlägg upp i ditt
nyhetsflöde.
Ansvarig utgivare
är Tord Amré,
tord@
medicinskaccess.se
tel: 070-679 01 65.
Medicinsk access
ges ut av T&M
Media AB, Fiskvik
100, 820 70
Bergsjö.
Tidningens t.f.
Chefredaktör
är Tord Amré,
tord@
medicinskaccess.se
Tel. 070-679 01 65
Tidningens lay-out
och hemsida görs
av Håpe kommunikation. Håkan
Persson nås via
info@hapekom.se
tel: 070-513 48 01.
GÄSTLEDARE
Dags att sluta hymla!
– Vem bryr sig så länge man inte är
öppen med vad Typ-1 diabetes innebär!
I höstas väckte Marcus Linds artikel i NEJM (2014 Nov
20;371(21):1972-82.) uppståndelse. Dubbel dödlighet vid Typ 1
diabetes med god blodsockerbalans, samt 8-10 ggr ökad dödlighet vid högt HbA1c. När Max Stenbeck nyligen dog vid 30 års ålder
efter 10 års diabetes, så var många upprörda och häpna! Alla med
typ-1 diabetes ska ju kunna leva ett ”normalt liv”, diabetes är ju
inget märkvärdigt. Man får ju behandla sjukdomen intensivt.
I sociala medier tävlar man om vem
som tar flest blodsocker, korrigerar
blodsockret med flest insulindoser,
10-15 gånger per dygn, är uppe om
nätterna, parerar hypoglykemier,
jagar, jagar, jagar.. och är så stolta
över att HbA1c nu är 39 (med risk för
livsfarliga hypoglykemier). Påhejade
(?) av attityden hos diabetesteam
som vill vara ”bästa” klinik. Visst
ser framtiden ljusare ut. Glukossensorer bör kunna göra livet enklare
och tryggare, och pumpar blir allt
smartare. Men modern teknik, och
strävan efter ”ett normalt liv” har hittills knappast minskat belastningen.
Studier visar att föräldrar till barn
med diabetes i upp till 40 procent
har symptom som enligt kriterierna
ger dem diagnosen ”utbrändhet” och
desto lägre HbA1c barnen har, desto
mer ”utbrända” föräldrar.
Visst behövs mer kunskap om
sjukdomsprocess, men det behövs också kliniska försök
Självklart borde vi kunna bota Typ
1 diabetes, åtminstone en del fall,
och förebygga. Det finns mer än
500 sätt att förebygga autoimmun
diabetes på experimentdjur, men
0 på människa. Ändå görs det få
studier på människor! Vid IDS April
2015, världskonferens inom området
prevention, immunintervention etc
vid Typ 1 diabetes, presenteras >160
postrar varav 2 om intervention på
människa, och av 4 dagars föredrag
rör 2 intervention på människa. Visst
behövs mer kunskap om sjukdoms-
process, mekanismer, men det behövs
också kliniska försök. Men hur ska
det gå till? Diabetesteamen ”har inte
Visst behövs mer kunskap om
sjukdomsprocess, men det
behövs också kliniska försök.
tid”, verksamhetscheferna vill inte ge
resurser, patienter och anhöriga får
lära sig att det inte behövs, för man
kan ju leva ett ”normalt liv”, och det
är brist på forskningsmedel. FRIIs
Statistik 2013: ex Barncancerfonden
226 miljoner…
Sjöräddningssällskapet 149 miljoner…
Barndiabetesfonden (www.barndiabetesfonden.se) 8 miljoner…
Vem bryr sig så länge man inte säger
öppet vad Typ 1 diabetes innebär!
JOHNNY
LUDVIGSSON
Senior
Professor
i Pediatrik,
Linköpings
universitet.
Fakta:
När barn får diabetes så är det nästan alltid fråga om typ 1 diabetes, som därför också har kallats barndiabetes. Emellertid
är antalet som får typ 1 diabetes efter 15 års ålder större än det antal som får diabetes före 15 års ålder, och man kan
få typ 1 diabetes i alla åldrar. Typ 1 diabetes karakteriseras av att de celler som bildar insulin (de s.k. betacellerna i de
Langerhanska öarna spridda i bukspottkörteln) dör. När majoriteten av de insulinproducerande cellerna har dött så räcker inte
insulinproduktionen. Inom något eller några år efter diagnosen, ju yngre barn desto kortare tid, har alla betacellerna dött och
då skulle kroppen dö om inte insulin tillförs utifrån. Insulintillförsel är således livsuppehållande behandling, och det går inte att
behandla med tablettbehandling eller enbart diet. Denna typ av diabetes kallas därför också insulinberoende diabetes.
Stiftelsen Barndiabetesfonden bildades när Östgötateatern i samråd med Astrid Lindgren 1989 skänkte biljettintäkterna
vid urpremiären för Astrid Lindgrens pjäs Junker Nils av Eka till barndiabetesforskning. Stiftelsen Barndiabetesfonden och
dess Riksförening samt lokalföreningar är ett värdefullt komplement till andra forskningsfonder och patientorganisationer. De
sprider kunskap om sjukdomen och samlar in pengar till forskningen kring barndiabetes, bland annat genom att delta i olika
arrangemang. Lokalföreningarna anordnar också aktiviteter för barnen och träffar för föräldrarna i den egna regionen.
Stiftelsen Barndiabetesfonden har 90-konto och är medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Du kan därför känna dig
trygg när du ger en gåva till Stiftelsen Barndiabetesfonden. Din gåva går till forskning vars syfte är att förebygga, bota eller
lindra diabetes hos barn och ungdomar.
#3 2015
5
Förmaksflimmer
– Nya insikter inom epidemiolo
Under senare år har intresset ökat påtagligt för
fenomenet förmaksflimmer i takt med ökade
kunskaper om dess utbredning, orsaker och
behandling. Sedan länge har man i den kliniska
konsultationen kunnat lägga märke till en oregelbunden puls, som via EKG kunnat leda fram
till en diagnos av förmaksflimmer. Det har även
varit känt att det föreligger ökade risker för
embolisk stroke och att förebyggande behandling kan minska denna risk. Nu har nya studier
gett oss ny kunskap inom detta område.
Risken att en 40-åring någon gång i livet drabbas av
förmaks­flimmer är en av fyra, och bland 80-åringar har
mer än 10% förmaksflimmer. (1) Det är känt att risken för
De individer som dör i hjärtinfarkt, eller
någon annan sjukdom har aldrig chans
att senare utveckla flimmer.
förmaksflimmer är starkt kopplad till en förändrad hemodynamik och ökar med stigande blodtryck. Andra etablerade riskfaktorer är ökande kroppslängd och övervikt/
6
#3 2015
fetma, rökning samt förekomst av annan hjärtsjukdom
(bland annat klaffel) och diabetes, men dessa riskfaktorer förklarar bara cirka hälften av fallen i befolkningen.
(2-5) Ur ett epidemiologiskt perspektiv är sjukdomen
alltså otillräckligt utredd patofysiologiskt och epidemiologiskt, varför vidare studier är nödvändiga för att kunna
komma närmare de mycket högre förklaringsgrader av
befolkningsrisken som är beskrivna för t ex ischemisk
hjärtsjukdom. (6) Vissa bestämningsfaktorer komplicerar
epidemiologiska studier av förmaksflimmer. De flesta fall
inträffar sent i livet. Vid försök att undersöka sjukdomen
med en kohortstudie måste man alltså antingen följa
friska, relativt unga individer mycket länge, varvid intermediära faktorer kan påverka patofysiologin, eller starta
studien med individer som är äldre, men då acceptera att
en hel del av de processer som leder till förmaksflimmer
redan har startat. Studier av förmaksflimmer kompliceras
också av att sjukdomen delar riskfaktorer med ischemisk
hjärtsjukdom, som tenderar att drabba individer tidigare
i livet än förmaksflimmer, och som också i sig utgör en
riskfaktor för flimmer. De individer som dör i hjärtinfarkt, eller någon annan sjukdom har aldrig chans att
senare utveckla flimmer, vilket innebär att hänsyn bör
© Can Stock Photo Inc. / krishnacreation
ogi, screening och behandling
tas till intermediära sjukdomar och konkurrerande risker
(mortalitet) vid epidemiologisk analys av riskfaktorer för
förmaksflimmer.
I den svenska kohorten Malmö Förebyggande Medicin
(MFM) har vi nyligen kunnat visa att reducerad forcerad
expiratorisk lungvolym på en sekund (FEV1) är en oberoende riskmarkör för förmaksflimmer. Spekulativt kan
detta möjligen bero på ändrade hemodynamiska förhållanden till följd av tryckförändringar i thorax, sekundärt
till lungpåverkan. (7) En annan faktor med påverkan på
hemodynamik är insulin som hos individer utan insulinresistens är ett vasodilaterande och blodtryckssänkande
hormon. I den relativt unga och friska MFM kohorten
(medelålder 46 år vid baslinjen för män, 49 år för kvinnor)
är lågt faste-insulin en riskmarkör för incident flimmer
under uppföljning; möjligen medieras även denna risk via
ändrade hemodynamiska förhållanden eftersom insulin
är ett vasoaktivt hormon på endotelnivå. (8, 9) I samma
kohort har det även nyligen visats att inflammationsmarkören ceruloplasmin är associerad med incidens av förmaksflimmer, och med hjälp av mendelsk randomisering
metod (s.k. kausal inferens) att detta samband förefaller
vara kausalt. (10, 11) Preliminära fynd talar även för att
episoder av supraventrikulära takykardier kan prediktera
framtida förmaksflimmer.
Screening av förmaksflimmer kan vara
kostnads­effektiv
Dessa nya insikter i förmaksflimmers riskfaktorer är värdefulla för att kunna tillämpa effektiv prevention genom
riskfaktormodifiering. Forskning kring riskfaktorer är
också viktiga med tanke på screening för flimmer. Förmaksflimmer orsakar embolisk stroke, ökad mortalitet
och försämrad livskvalitet. (12-14) Detta tillstånd är enkelt
att detektera; i vissa fall så enkelt som med pulspalpation,
och annars med EKG, bland annat i form av vilo-EKG,
24-tim Holter-EKG, tum-EKG eller i form av bärbara
intermittenta EKG (”patches”). Vidare finns effektiv
behandling; dels strokeförebyggande, men också av förmaksflimrets symptom i form av frekvens- eller rytmreglering. Det har föreslagits att man skulle kunna genomföra screening av 75-åriga personer inom primärvården,
eftersom detta har bedömts som preliminärt kostnadseffektivt av TLV i en utredning från december 2014.
Förmaksflimmer uppfyller därmed majoriteten av
Wilson-Jungner kriterierna för validitet av ett screening#3 2015
7
program. (15, 16) Det har visats att opportunistisk screening med pulspalpation i samband med läkarbesök är lika
bra som inbjudan för EKG-undersökning, och europeiska
riktlinjer från European Society of Cardiology (ESC 2010,
reviderade 2012) rekommenderar därför opportunistisk
screening för flimmer hos alla över 65 år. (15, 17) Förbättrad kunskap om riskfaktorer för förmaksflimmer kan
potentiellt påverka vilka individer som rekommenderas
vara föremål för screening. I den svenska STOPSTROKE
studien genomförs en omfattande screening av 75-åringar
i Stockholm och Halland för att finna prevalensdata för
förmaksflimmer, samt sedan kunna följa dessa individer
över tid, inte bara för stroke utan även för demens. Hälsoekonomiska beräkningar görs för att ytterligare kunna
beräkna kostnadseffektiviteten. (18)
Hög förekomst av förmaksflimmer hos patienter med sömnapnésyndrom
I Umeå har nyligen allmänläkaren Tijn Hendrikx
försvarat en avhandling som bygger på screening med
s.k. tum-EKG vilket genomförts av individer två ggr per
dag i 2-4 veckor. Resultatet har bl.a. visat en prevalens
av förmaksflimmer på cirka 4% i en grupp av nära 1000
individer med lätt förhöjd risk, samt att upprepat tumMedan användandet av ASA minskat alltmera
så har användandet av warfarin samt s.k. nya
orala antikoagulantia (NOAK) ökat alltmera.
EKG är en bättre metod än Holter-EKG för att detektera
arytmier hos patienter som remitterats för utredning av
palpitationsbesvär. (19, 20) Han fann vidare en mycket
hög förekomst av förmaksflimmer hos patienter med
sömnapnésyndrom, fr.a. hos män med diabetes och
centrala sömn-apnéer. Av dessa skäl finns det stöd för en
ökad användning av tum-EKG i klinisk praxis, inte minst
i primärvården där screening kan erbjudas individer som
är 75 år med stöd av TLV rekommendationen om kostnadseffektivitet från 2014. I framtiden kan nya tekniska
metoder för kontinuerligt förenklat EKG under 2 veckor
(elektroder under ett plåster på bröstkorgen, ”patches”)
komma att leda till ökad detektering. Då blir även durationen av förmaksflimmer av betydelse eftersom gällande
definitioner säger att durationen måste vara minst 30 sekunder för att en diagnos skall kunna ställas. Paradoxalt är
dock en EKG remsa endast cirka 10 sekunder, varför de
diagnostiska kriterierna inte är helt adekvata. I praktiken
sätts diagnosen förmaksflimmer ofta på kombinationen
av oregelbunden puls samt EKG fynd, men detta kan
komma att ändras i framtiden.
Behandling av förmaksflimmer
Under senare år har betydelsen av antikoagulans behandling som prevention vid förmaksflimmer uppmärksammats allt mera. Medan användandet av ASA minskat
alltmera så har användandet av warfarin samt s.k. nya
orala antikoagulantia (NOAK) ökat alltmera, belyst i en
översikt i Läkartidningen 2015. (21) Kvalitetsarbete för
säkrare användande och inställning av warfarin har medfört att denna typ av behandling utvecklats och omfattar
nu många patienter med förmaksflimmer. Även NOAK
behandling har kraftigt ökat och där sker en snabb utveckling med ny evidens från många stora randomiserade
studier. Rekommendationer för användande av warfarin
och NOAK på denna indikation finns i såväl svenska som
internationella riktlinjer, senast från American Heart Association 2014. (22)
En mer kausal behandling av förmaksflimmer kan inne-
Referenser:
1. H eeringa J, van der Kuip DA, Hofman A, Kors JA, van Herpen G, Stricker BH, et al. Prevalence, incidence and lifetime risk
of atrial fibrillation: the Rotterdam study. European heart journal. 2006 Apr;27(8):949-53. PubMed PMID: 16527828. Epub
2006/03/11. eng.
2. Knuiman M, Briffa T, Divitini M, Chew D, Eikelboom J, McQuillan B, et al. A cohort study examination of established and
emerging risk factors for atrial fibrillation: the Busselton Health Study. European journal of epidemiology. 2014 Mar;29(3):18190. PubMed PMID: 24389686.
3. S
mith JG, Platonov PG, Hedblad B, Engstrom G, Melander O. Atrial fibrillation in the Malmo Diet and Cancer study: a study
of occurrence, risk factors and diagnostic validity. European journal of epidemiology. 2010 Feb;25(2):95-102. PubMed PMID:
19936945.
4. H uxley RR, Lopez FL, Folsom AR, Agarwal SK, Loehr LR, Soliman EZ, et al. Absolute and attributable risks of atrial fibrillation
in relation to optimal and borderline risk factors: the Atherosclerosis Risk in Communities (ARIC) study. Circulation. 2011 Apr
12;123(14):1501-8. PubMed PMID: 21444879. Pubmed Central PMCID: 3181498. Epub 2011/03/30. eng.
5. B enjamin EJ, Chen PS, Bild DE, Mascette AM, Albert CM, Alonso A, et al. Prevention of atrial fibrillation: report from a national
heart, lung, and blood institute workshop. Circulation. 2009 Feb 3;119(4):606-18. PubMed PMID: 19188521. Pubmed Central
PMCID: 2635942.
6. Y
usuf S, Hawken S, Ounpuu S, Dans T, Avezum A, Lanas F, et al. Effect of potentially modifiable risk factors associated with
myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-control study. Lancet. 2004 Sep 11-17;364(9438):937-52.
PubMed PMID: 15364185. Epub 2004/09/15. eng.
7. J
ohnson LS, Juhlin T, Engstrom G, Nilsson PM. Reduced forced expiratory volume is associated with increased incidence of
atrial fibrillation: the Malmo Preventive Project. Europace : European pacing, arrhythmias, and cardiac electrophysiology :
journal of the working groups on cardiac pacing, arrhythmias, and cardiac cellular electrophysiology of the European Society
of Cardiology. 2014 Feb;16(2):182-8. PubMed PMID: 23960091.
8. J
ohnson LS, Juhlin T, Engstrom G, Nilsson PM. Low fasting plasma insulin is associated atrial fibrillation in men from a cohort
study--the Malmo preventive project. BMC cardiovascular disorders. 2014;14:107. PubMed PMID: 25150967. Pubmed Central
PMCID: 4236524.
9. A
nderson EA, Hoffman RP, Balon TW, Sinkey CA, Mark AL. Hyperinsulinemia produces both sympathetic neural activation and
vasodilation in normal humans. The Journal of clinical investigation. 1991 Jun;87(6):2246-52. PubMed PMID: 2040704. Pubmed
Central PMCID: 296986.
10. A
damsson Eryd S, Sjogren M, Smith JG, Nilsson PM, Melander O, Hedblad B, et al. Ceruloplasmin and atrial fibrillation:
evidence of causality from a population-based Mendelian randomization study. Journal of internal medicine. 2014
Feb;275(2):164-71. PubMed PMID: 24118451.
11. Adamsson Eryd S, Smith JG, Melander O, Hedblad B, Engstrom G. Inflammation-sensitive proteins and risk of atrial fibrillation:
a population-based cohort study. European journal of epidemiology. 2011 Jun;26(6):449-55. PubMed PMID: 21424216.
8
#3 2015
bära elkonvertering, ablation kring lungvenen av strukturer
som faciliterar uppkomst av förmaksflimmer, samt även
kirurgiska ingrepp mot olika hjärtvitier, t.ex. mitralisstenos.
Sammanfattning
Det råder ingen tvekan om att intresset för förmaksflimmer ökat påtagligt och detta avspeglar sig i ett ökat antal
publikationer samt utveckling av nya förebyggande läkemedel. Av betydelse är att med epidemiologiska studier
kartlägga utbredning och riskmarkörer för detta tillstånd,
som en bas för hälsoekonomiska beräkningar av uppskattad kostnadseffektivitet för insatt förebyggande behandling med warfarin eller NOAK. Ny forskning kring
familjär ansamling av förmaksflimmer samt genetiska
markörer kan öppna upp för ny forskning kring kausala mekanismer. Tills vidare gäller dock att en effektiv
hypertonikontroll kan vare den mest effektiva vägen att
förebygga förmaksflimmer i befolkningen.
LINDA JOHNSON
ST-läkare, doktorand.
Institutionen för kliniska
vetenskaper, SUS, Malmö.
PETER M NILSSON
Överläkare, professor.
Institutionen för kliniska
vetenskaper, SUS, Malmö.
12. B enjamin EJ, Wolf PA, D'Agostino RB, Silbershatz H, Kannel WB, Levy D. Impact of atrial fibrillation on the risk of death: the
Framingham Heart Study. Circulation. 1998 Sep 8;98(10):946-52. PubMed PMID: 9737513.
13. W
ang TJ, Massaro JM, Levy D, Vasan RS, Wolf PA, D'Agostino RB, et al. A risk score for predicting stroke or death in
individuals with new-onset atrial fibrillation in the community: the Framingham Heart Study. JAMA : the journal of the
American Medical Association. 2003 Aug 27;290(8):1049-56. PubMed PMID: 12941677.
14. Dorian P, Jung W, Newman D, Paquette M, Wood K, Ayers GM, et al. The impairment of health-related quality of life in patients
with intermittent atrial fibrillation: implications for the assessment of investigational therapy. Journal of the American College
of Cardiology. 2000 Oct;36(4):1303-9. PubMed PMID: 11028487.
15. C amm AJ, Lip GY, De Caterina R, Savelieva I, Atar D, Hohnloser SH, et al. 2012 focused update of the ESC Guidelines for the
management of atrial fibrillation: an update of the 2010 ESC Guidelines for the management of atrial fibrillation--developed
with the special contribution of the European Heart Rhythm Association. Europace : European pacing, arrhythmias,
and cardiac electrophysiology : journal of the working groups on cardiac pacing, arrhythmias, and cardiac cellular
electrophysiology of the European Society of Cardiology. 2012 Oct;14(10):1385-413. PubMed PMID: 22923145.
16. Wilson JM, Jungner YG. [Principles and practice of mass screening for disease]. Boletin de la Oficina Sanitaria Panamericana
Pan American Sanitary Bureau. 1968 Oct;65(4):281-393. PubMed PMID: 4234760. Principios y metodos del examen colectivo
para identificar enfermedades.
17. Fitzmaurice DA, Hobbs FD, Jowett S, Mant J, Murray ET, Holder R, et al. Screening versus routine practice in detection of atrial
fibrillation in patients aged 65 or over: cluster randomised controlled trial. Bmj. 2007 Aug 25;335(7616):383. PubMed PMID:
17673732. Pubmed Central PMCID: 1952508.
18. Friberg L, Engdahl J, Frykman V, Svennberg E, Levin LA, Rosenqvist M. Population screening of 75- and 76-year-old men and
women for silent atrial fibrillation (STROKESTOP). Europace : European pacing, arrhythmias, and cardiac electrophysiology :
journal of the working groups on cardiac pacing, arrhythmias, and cardiac cellular electrophysiology of the European Society
of Cardiology. 2013 Jan;15(1):135-40. PubMed PMID: 22791299.
19. H endrikx T, Hornsten R, Rosenqvist M, Sandstrom H. Screening for atrial fibrillation with baseline and intermittent ECG
recording in an out-of-hospital population. BMC cardiovascular disorders. 2013;13:41. PubMed PMID: 23758799. Pubmed
Central PMCID: 3682914.
20. H
endrikx T, Rosenqvist M, Wester P, Sandstrom H, Hornsten R. Intermittent short ECG recording is more effective than 24hour Holter ECG in detection of arrhythmias. BMC cardiovascular disorders. 2014;14:41. PubMed PMID: 24690488. Pubmed
Central PMCID: 4234325.
21. F
orslund T, von Euler M, Johnsson H, Holmström M, Wettermark B, Hjemdahl P, Läkartidningen. 2015;112:CZYS
22. M
eschia JF, Bushnell C, Boden-Albala B, Braun LT, Bravata DM, Chaturvedi S, et al. Guidelines for the primary prevention of
stroke: a statement for healthcare professionals from the American Heart Association/American Stroke Association. Stroke; a
journal of cerebral circulation. 2014 Dec;45(12):3754-832. PubMed PMID: 25355838.
#3 2015
9
Problem med tankeförmågan vanligt
efter hjärtstopp och hjärtinfarkt
Publikationer
Forskargruppens resultat har
publicerats i de
två vetenskapliga tidskrifterna
Circulation och
JAMA Neurology:
Hälften av alla patienter som överlever ett hjärtstopp får problem med mentala förmågor som
minne och uppmärksamhet. Det visar en stor
internationell studie ledd från Lunds universitet.
Förvånande nog hade dock en kontroll­grupp
bestående av hjärtinfarktpatienter i stort sett lika
mycket problem. Det tyder på att det inte enbart
är hjärtstoppet, och den syrebrist i hjärnan det orsakat, som är orsaken till patienternas svårigheter.
Hjärtstopp drabbar omkring 10 000 personer i Sverige
varje år. Ungefär hälften av dem som läggs in på sjukhus
överlever. Den totala överlevnaden för hjärtstoppspatienter
har fördubblats under de senaste 10-15 åren, vilket ökat
intresset för hur de överlevande mår.
De flesta hjärtstoppsöverlevare hade
en livs­k valitet som var i stort sett lika
bra som hos normalbefolkningen
Den lundaledda studien omfattar 950 hjärtstoppspatienter i Europa och Australien. Vid uppföljningen ett
halvår efter hjärtstoppet hade hälften av dem avlidit, men
de övriga fick genomgå enkla tester av den kognitiva
förmågan. Både de själva och deras anhöriga fick också
uttala sig om eventuella förändringar efter hjärtstoppet.
För nära 300 hjärtstoppsöverlevare gjorde man också
en del mer ingående tester. Deras resultat jämfördes med
en kontrollgrupp bestående av hjärtinfarktpatienter.
– Vi trodde det skulle vara en klar skillnad mellan grupperna, eftersom hjärtinfarktpatienterna aldrig
utsatts för någon syrebrist i hjärnan. Men de hade faktiskt
tecken på lindriga hjärnskador i nästan lika hög grad som
hjärtstoppspatienterna, säger Tobias Cronberg, docent vid
Lunds universitet och överläkare vid neurologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund.
gemensamma för olika slags hjärtpatienter, t.ex. diabetes,
högt blodtryck och höga blodfetter, som förklarar mycket
av de kognitiva problemen. Att dessa riskfaktorer ökar
risken för demens är känt från andra studier.
– Slutsatsen blir att om vi ska hjälpa hjärtstopps­
patienterna på ett bra sätt ska vi inte bara rädda dem till
livet, utan också se till att de tar tag i de här riskfaktorerna
genom t.ex. bättre kost och mer motion. Annars riskerar de
att vara på väg mot demens, menar Tobias Cronberg.
Han tror det vore bra om alla hjärtstoppspatienter
följdes upp inte bara när det gäller den kroppsliga hälsan,
utan också när det gäller minnet och uppmärksamheten.
Att diskutera eventuella försämringar, vad de beror på
och vad som kan göras åt dem, har uppskattats både av
patienterna och deras anhöriga.
Den internationella studien visade dock att de flesta
hjärtstoppsöverlevare hade en livskvalitet som var i stort
sett lika bra som hos normalbefolkningen. Tobias Cronberg menar att själva överlevandet här spelar en stor roll:
patienterna vet ju att de faktiskt varit i det närmaste
döda, och är tacksamma för chansen till fortsatt liv. Huvudsyftet med den stora studien var att jämföra 33 och
36 graders temperatur efter ett hjärtstopp. Forskarna har
redan tidigare visat att 36 graders temperaturkontroll
var lika bra för överlevnaden som nedkylning till 33
grader.
– Vi visar nu också att inte bara överlevnaden utan
också den kognitiva förmågan är likvärdig hos patienter
som behandlats med 33 och 36 grader. Det är väldigt viktigt för trovärdigheten hos de resultat vi tidigare presenterat, säger Tobias Cronberg.
Även Gisela Lilja, doktorand vid Lunds universitet och
arbetsterapeut vid neurologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus samt Niklas Nielsen, forskare vid Lunds
universitet och överläkare vid anestesi- och intensivvårdsavdelningen, Helsingborgs lasarett, har varit ansvariga för
studien.
Alla hjärtstoppspatienter borde följas upp
Forskarna tror därför att det är de riskfaktorer som är
Tobias Cronberg
och Gisela Lilja.
Foto: Roger Lund­
holm, Skånes universitetssjukhus.
10
#3 2015
Källa: Lunds universitet
Upp till 24 timmars smärtlindring
Vid kronisk smärta
unik utformning
med TVÅ SKIKT 1
upp till
snabb frisättning
av paracetamol
8 timmars
smärtlindring 1*
Upp till 24 timmars smärtlindring med
endast 2 tabletter, 3 gånger dagligen
Bättre följsamhet tack vare dosering
3 gånger dagligen2
Var vänlig se produktinformationen (SmPC)
för en komplett lista över kontraindikationer,
varningar och biverkningar.
* Om man följer doseringen och tar två tabletter per tillfälle
Referenser: 1) Produktresumé Alvedon® 665 mg, 2014-11-12. 2) J Int med Res 2009; 37; 3721-35. Alvedon® 665mg tablett med modifierad frisättning (paracetamol).
N02 BE01. Analgetikum, antipyretikum. Indikationer: Används vid huvudvärk, tandvärk, feber vid förkylningssjukdomar, menstruationssmärtor, muskel- och ledvärk,
som analgetikum vid reumatiska smärtor och hyperpyrexi. Speciellt avsett för långvariga smärtor eller andra tillstånd som kräver kontinuerlig dosering. Varningar och
försiktighetsmått: Försiktighet vid leversjukdom. Bör ej kombineras med andra smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol (t. ex. kombinationsläkemedel).
Högre doser än de rekommenderade medför risk för mycket allvarlig leverskada. Vid hög feber, tecken på sekundär infektion eller om symtomen varar längre än 3 dagar,
skall behandlingen omvärderas. Status/förmån: Rx, F. För kompletterande information och aktuellt pris, se www.fass.se. GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S,
Nykær 68, 2605 Brøndby, Danmark. Läs alltid instruktionerna på förpackningen och/eller i bipacksedeln noga innan användning. Alvedon® är ett varumärke som
tillhör GlaxoSmithKline-koncernen. Informationen är baserad på produktresumé 2014-11-12. Om du vill rapportera en biverkan eller oönskad händelse. Kontakta
biverkningsenheten på GlaxoSmithKline: Telefon: 08-638 93 00, Postadress: Biverkningsenheten, GlaxoSmithKline, Box 516, 169 29 Solna. CHSE/CHALV/0010/15 02/2015
© Can Stock Photo Inc. / kanokrat
Masaierna äter mycket fettrik kost, huvudsakligen
kött, blodmat och mjölk. Ändå har de lågt kolesterol
och mycket litet åderförkalkning. Detta ”glömde”
Andel Keys, som grundlade den ännu förhärskande,
men felaktiga fett-kolesterol-atheroskleroshypotesen. Trots mycken motbesvisning hyllar många
fortfarande den som sann.
Behöver äldre människor kolesterol
eller kolesterolsänkande mediciner?
Behandling av kardiovaskulär sjukdom (CVD) är
i hög grad ägnad åt att förebygga insjuknande i
eller återinsjuknande i hjärtinfarkt, stroke eller
hjärtsvikt. Moderna studier av stora befolknings- eller patientgrupper har visat t.ex. att
rökning befrämjar CVD; alltså propageras mot
rökning. Högt blodtryck befrämjar stroke; alltså
bör blodtrycket hålles nere om det blir för högt.
De sjukdomsbefrämjande faktorerna kallas
riskfaktorer. En kombination av riskfaktorer kan
användas för att bestämma graden av risk. Studier har gjorts, och fortsätter att göras, av stora
populationer för att bestämma i vilken mån
olika interventioner kan påverka denna risk.
Nyligen har Hagström et al (1) argumenterat för, att i
den diskussion läkaren gör med sin patient, bör begreppet ”chans för överlevnad” (eller frånvaro av insjuknande)
användas istället för ”risk för död”. De använde begreppet
”Non-Occurrence Probability Increase” (NOPI). Det är
nämligen så att risken för död i dessa sammanhang är
så mycket mindre än chansen till överlevnad. Om man
då diskuterar en behandling som minskar den absoluta
risken från t.ex. 5 till 3 %, så är den relativa riskminskningen 40 %. Men chansen till överlevnad motsvaras då av
en absolut ökning från 95 till 97 %. Den relativa chansökningen är i detta fall så gott som lika stor som den relativa
ökningen (2/95 multiplicerat med 100) dvs. 2,1 %. Det är
således missvisande att tala om relativ riskökning, men ej
om relativ chansökning, och patienten får därigenom ett
rättvisande underlag till beslut. (Det tycks vara enklare
för flertalet människor att tänka i termer av relativ procentändring, än att tala om absolut procentändring; då
måste man tala om en ökning av x procentenheter).
Under lång tid har de flesta forskarauktoriteter varit
ense om att hög kolesterolhalt i blodet befrämjar utveckling av åderförkalkningssjukdom, och därmed dess
konsekvenser i form av CVD. Många studier har visat
att sänkning av blodkolesterol med statiner minskar
risken för CVD och ökar chansen till överlevnad. Jag har
tidigare i denna tidskrift (nr 8/9 2014) visat hur man med
hjälp av riskberäkningsalgoritmen HEARTSCORE kan
se att den absoluta ökningen av chansen för överlevnad
i 10 år rör sig inom området 96 till 99 procent för både
män och kvinnor i 65-årsåldern med normalt blodtryck
Dessa skillnader är så små att de flesta
människor förmodligen skulle säga att det inte
är någon mening med att ta läkemedel för det.
och för kolesterolnivåer på 4-7 mmol/L. För 80-årsåldern
är motsvarande siffror 93 till 99 %. Dessa skillnader är så
små att de flesta människor förmodligen skulle säga att
det inte är någon mening med att ta läkemedel för det.
Och då har risken för biverkningar, och kostnaden, inte
vägts in i bedömningen.
Är sänkning av kolesterol bra
för hälsan i alla sammanhang?
Är det då inte sant att kolesterolsänkning är bra för att
minska risken för CVD? Det finns en ansenlig mängd
forskare som anser att hela detta område är fullt av myter.
En grundlig genomgång av forskningsläget gjordes redan
2008 av Ravnskov i boken ”Fett och kolesterol är hälsosamt!”(2). En av de 10 myter han diskuterar i denna bok
har han formulerat så: högt kolesterol är farligt för hjärtat.
En av de studier han relaterar är redan från 1994 (3). Av
997 äldre som följdes under 4 år var det dubbelt så många
med de lägsta kolesterolvärdena som dog, jämfört med de
med högsta kolesterolvärdena. L Kirkeby Pedersen et al (4)
gjorde en 2010 en genomgång av 12 studier som omfattade 3789 patienter över 80 år och 9833 med medelålder
78 år, med avseende på total mortalitet. Ingen av studierna
visade att lågt totalkolesterol var gynnsamt – tvärtom var
mortaliteten högre vid lägre kolesterol. Även om endast
kardiovaskulär mortalitet beaktades, fanns ingen säker associering: av 10 studier fann 2 en positiv effekt, 6 en indifferent och 2 en negativ effekt av ökande totalkolesterol.
#3 2015
13
Figur 1. Total mortalitet per 100 000 relaterat till genomsnittlig kolesterolnivå, män. (Bilden hämtad från www.zoeharcombe.com, 23 nov. 2010).
Figur 2. Kardiovaskulär mortalitet per 100 000 relaterat till genomsnittlig kolesterolnivå, kvinnor. (Bilden hämtad från www.zoeharcombe.com,
23 nov. 2010).
I själva verket visar redan WHO:s officiella statistik
från 2002 att total mortalitet från olika länder plottat
mot totalkolesterol visar en associering i samma riktning:
ju lägre kolesterol, desto högre mortalitet. Figur 1 visar
data för män; samma resultat ses för kvinnor. Liknande
regression ses för kardiovaskulär mortalitet; figur 2 gäller
för kvinnor.
Är då alla stora studier som visar att statiner kan minska sjuklighet och dödlighet i kardiovaskulär sjukdom
felaktiga? Nej – men beror den positiva effekten (även om
den inte är så enorm som påstås) på kolesterolsänkningen? Statinerna har även andra egenskaper som kanske
helt eller delvis kan förklara den positiva effekten. Här
följer några studier som belyser att statinerna kan påverka
blodkärlen av egen kraft, utan att det nödvändigtvis har
att göra med kolesterolpåverkan.
Statinernas nyttiga effekter på cirkulationen
och kärlen
I en placebokontrollerad studie undersöktes flödesmedierad dilatation (FMD, ett väldokumenterat mått på
kärlfunktion) och högkänsligt C-reaktivt protein (CRP)
före och efter 3 månaders behandling av patienter med
högt kolesterol med atorvastatin 20 mg dagl. (15A, 15 P).
Signifikanta förbättringar sågs med atorvastatin jämfört
med placebo, utan korrelation till förändringar i blodfetterna (5). I Kina undersökte Liu et al (6) 64 patienter med
dilaterad kardio­myopati. 32 fick atorvastatin 10 mg dagl.,
32 fick placebo
Resultatet talar alltså för att
i 3 månader.
atorvastatin har anti-inflammatorisk Vänsterkamdosavhängig effekt.
marfunktion
och 6-minuters
gångtest ökade signifikant med i statingruppen, och CRP
och FMD förbättrades också med statin.
En annan metod användes av Chen et al (7) som tog 30
patienter med koronar hjärtsjukdom och gav dem 20 mg
simvastatin dagligen under 4 veckor. 20 friska personer
utgjorde kontrollgrupp. FMD undersöktes före, efter 4
veckor och efter ytterligare 1 vecka när simvastatin utsattes. FMD försämrades hos patienterna efter utsättning;
denna effekt var ej korrelerad till LDL-kolesterol. Hos de
friska sågs en kraftig försämring en dag efter utsättning,
men hos dessa återhämtades FMD efter en vecka. Man
14
#3 2015
exponerade även humana endotelceller från navelsträng,
och fann en kraftig + sänkning av nitritnivåer 6 timmer
efter ursköljning av statin.
I en stor dubbelblindstudie av atorvastatin 10 mg och
80 mg hos 339 patienter med koronar hjärtsjukdom och
tecken på låggradig inflammation (CRP 1,5 – 15 mg/dL)
och LDL-kolesterol mellan 1,29 och 3,87 mmol/L gavs
behandling under 26 veckor (8). Både LDL-kolesterol och
CRP sjönk dosavhängigt, men ett väsentligt fynd var att
CRP-sänkningen var oberoende av kolesterolsänkningen.
Resultatet talar alltså för att atorvastatin har anti-inflammatorisk dosavhängig effekt.
Slutligen har man i en alldeles färsk studie hos 26
patienter med ischemisk hjärtsvikt studerat två doser atorvastatin (10 resp. 40 mg dagl.) i ett dubbelblint upplägg.
Mätvariabler var i vilken mån mobilisering av endoteliala
progenitorceller skedde, samt FMD och inflammationsmarkören TNF-alfa. Efter 4 veckors behandling sågs en
förbättring av alla variablerna jämfört med baslinjen, och
med bättre effekt av den högre dosen. Dessa resultat tyder
alltså på att atorvastatin förbättrar endotelfunktionen.
Statinernas effekter hos äldre – överväger fördelarna nackdelarna?
Det finns många anledningar att tvivla på att kolesterolsänkning i allmänhet är bra för att förhindra kardiovaskulär sjukdom eller för förlängning av livet (se ref. 4).
Som ytterligare belägg för att vi äldre kan behöva vårt
blodkolesterol ska ytterligare några studier beröras. I The
Longitudinal Study on Aging utförd av ILSA-gruppen
följdes 3295 personer, ålder 65-84 år, under 3 år. Baslinjekolesterol mättes och total mortalitet registrerades.
Materialet delades i kvartiler med avseende på kolesterol.
Mortaliteten i de tre högre kvartilerna, jämfört med lägsta
kvartilen (övre gräns 189 mg/dL), var signifikant lägre
med oddskvot 0,57, konfidensintervall 0,33-0,88.
Janoskuti et al (1) visade redan 2005, att hos 387 patienter
med koronar hjärtsjukdom, som följdes i 5 år, gav kombinationen högt CRP och lågt total-kolesterol nästan 12 ggr
så hög risk för dödlighet av alla orsaker, än de som hade
lågt CRP och högt kolesterol.
Helt nyligen publicerade Chien et al (12) data för 40
patienter som intogs på sjukhus med allvarlig lunginflammation. Serumlipider mättes dag 1 och 7 av sjukhusvistel-
© Can Stock Photo Inc. / aletia
sen. De fann att de som inte överlevde sjönk mycket mer
i både LDL- och HDL-kolesterol från dag 1 till dag 7 än
de som överlevde. I synnerhet ett lågt HDL-kolesterol på
dag 7 hade ett prognostiskt värde. Den italienska studien
GIFA har genomfört en stor epidemiologisk undersökning av 6984 patients som vårdades på sjukhus (13). Dessa
delades i kvartiler efter total-kolesterol (<160, 160-199,
200-239 och >240 mg/dL). 202 patienter dog under sjukhusvistelse. Mortaliteten var inverst relaterad till kolesterol. Oddskvoten för de tre grupperna låg omkring 0,40
– 0,50 jämfört med gruppen för lägst kolesterol. Mortaliteten för de 4 grupperna var, från lägsta till högsta kvartil,
5,2 procent, 2,2 procent, 1,6 procent och 1,7 procent resp.
Slutligen undersökte Kutner et al (14) 381 patienter
med kroniska sjukdomar (22 procent hade kognitiva
rubbningar, 49 procent cancer), som hade 1-12 månaders
förväntad överlevnadstid, och som stod på statinbehandling. Hälften av dessa randomiserades till att sätta ut
statinen, den andra hälften fortsatte med dem. Det blev
ingen skillnad i dödlighet inom 60 dagar, och livskvaliteten (McGill score) förbättrades i gruppen som ej fortsatte.
Slutsatsen var att man vinner ingenting i livets slutskede
med statiner, snarare tvärtom. Dessutom blev den ekonomiska besparingen 716 dollar per patient.
Sammanfattning
Mycket talar för att man behöver ordinära mängder av
kolesterol i blodet, särskilt vid högre åldrar. Behandling
med statiner ger marginell ökning av överlevnadschanser,
särskilt i åldern över 75. Mycket talar för att statinernas
effekt ligger på förbättring av endotelfunktion och genom
en anti-inflammatorisk effekt, medan kolesterolsänkningen är en biprodukt som i många fall är oönskad. Vi ”äldre
äldre” torde inte kunna vinna mer med statinbehandling
än vad som kan åstadkommas med ett sunt levnadssätt,
daglig lätt motion och vettiga kostvanor.
GUNNAR NYBERG
Docent Klinisk fysiologiska
avdelningen Sahlgrenska
Universitetssjukhuset SU/S
Göteborg
ggnyberg@glocalnet.net
Referenser:
1. Hagström B, Gunnarsson RK, Rosenfeld M. presenting the improved possibility for staying well might be better than talking
about the change in risk: use of the non-occurrence probablity increase. Scand J Prim Health Care 2013 Sep;31(3):138-40.
2. Ravnskov U. Fett och kolesterol är hälsosamt. Om gamla och nya kolesterolmyter. Optimal Förlag 2008.
3. K
rumholz HM, SeemanTE, Merrill SS et al. Lack of association between cholesterol and coronary heart disease mortality and
morbidity and all-cause mortality in persons older than 70 years. JAMA 1994;272:1335-40.
4. Kirkeby Petersen L, ChristensenC, Kragstrup J. Lipid-lowering treatment to the end? A review of observational studies and
RCTs on cholesterol and mortality in 80+-year olds. Age and Ageing 2010;39:674-80.
5. Alber HE, Frick M, Süssenbacher A et al. Effect of atorvastatin on peripheral endothelial function and systemic inflammatory
markers in patients with stable coronary artery disease. Wien Med Wochenschr 2007;157:73-8.
6. L
iu M, Wang F, Wang Y, Jin R. Atorvastatin improves endothelial function and cardiac performance in patients with dilated
cardiomyopathy: the role of inflammation. Cardiovasc Drugs Ther 2009;23:369-76.
7. C
hen H, Ren JY, Xing Y et al. Short-term withdrawal of simvastatin induces endothelial dysfunction in patients with coronary
artery disease: a dose-response effect dependent on endothelial nitric oxide synthase. Int J Cardiol 2009;131:313-20.
8. B
onnet J, McPherson R, Tedgui A et al. Comparative effects of 10-mg versus 80-mg Atorvastatin on high-sensitivity
C-reactive protein in patients with stable coronary artery disease: results of the CAP (Comparative Atorvastatin Pleiotropic
effects) study. Clin Ther 2008;30:2298-313.
9. O
ikonomou E, Siaso G, Zaromitidou M et al. Atorvastatin treatment improves endothelial function through endothelial
progenitor cells mobilization in ischemic heart failure patients. Atherosclerosis 2015;238:159-64.
10. B
rescianini S, Maggi S, Farchi G et al. Low total cholesterol and increased risk of dying: are low levels clinical warning signs in
the elderly? Results from the Italian Longitudinal Study on Aging. J Am Geriatr Soc 2003;51:991-6.
11. Jánoskuti L, Förhécz Z, Hosszúfalusi N et al. High levels of C-reactive protein with low total cholesterol concentrations
additively predict all-cause mortality in patients with coronary artery disease. Eur J Clin Invest 2005;35:104-11.
12. Chien YF, Chen CY, Hsu CL et al. Decreased serum level of lipoprotein cholesterol is a poor prognostic factor for patients with
severe community-acquired pneumonia that required intensive care unit admission. J Crit Care 2015;Jan 8:3-9.
13. Onder G, Landi F, Volpato S et al. Serum cholesterol levels and in-hospital mortality in the elderly. Am J Med 2003;115:265-71.
14. Kutner J, Blatchford PJ, Taylor DH et al. Safety and Benefit of Discontinuing Statin Therapy in the Setting of Advanced, LifeLimiting Illness. JAMA Intern Med; March 23 2015 doi:10.1001/jamainternmed 2015.0289.
#3 2015
15
MEDICINNOTISER
Kraftig ökning av
hjärtsvikt bland unga
Antalet 18–34-åringar som lider av hjärtsvikt
har ökat med 50 procent på 20 år. Det visar ny,
svensk forskning som stöds av Hjärt-Lungfonden. Hjärtsvikt kräver livslång behandling och
hälften som drabbas dör inom fem år.
– Det är oroande att fler unga drabbas av hjärtsvikt och
vi behöver forska mer om orsakerna till det. Med hjälp
av forskarnas resultat kan behandlingen förbättras så att
fler med hjärtsvikt överlever och kan leva ett normalt
liv, säger Kristina
Sparreljung, generalsekreterare i HjärtLungfonden.
Genomsnittsåldern
för dem som drabbas av hjärtsvikt är
75 år, men nu ökar
hjärtsvikt bland unga
vuxna i Sverige. Bland
18–34-åringarna har
hjärtsvikt ökat med 50
Maria Schaufelberger
procent mellan 1987
och 2006, visar forskning vid Sahlgrenska akademin i
Göteborg som fått stöd av Hjärt-Lungfonden. I åldersgruppen 35–44 år var ökningen 43 procent under samma
period.
Bland äldre är tidigare hjärtinfarkt och högt blodtryck
vanliga orsaker till hjärtsvikt. I de yngre åldersgrupperna
finns i stället ofta medfödda hjärtfel och olika former av
hjärtmuskelsjukdomar i bakgrunden.
– Det krävs mer forskning för att vi ska lyckas minska
antalet unga med hjärtsvikt. I vårt forskningsprojekt försöker vi ta reda på varför fler unga drabbas. Vi studerar
också sambanden mellan hjärtsvikt och andningsuppehåll
i sömnen, säger Maria Schaufelberger, docent vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Cirka 200 000 svenskar lider av hjärtsvikt. Sjukdomen
är allvarlig och kräver behandling livet ut. Många av de
som drabbas får symptom som andnöd och hjärtklappning, vilket kan göra det svårt att klara vardagliga sysslor.
Trots att behandlingen av hjärtsvikt har blivit bättre är
dödligheten cirka 50 procent inom fem år efter diagnos.
Källa: Hjärt-Lungfonden
Foto: Marie Ullnert
Fakta om hjärtsvikt
- 200 000 svenskar lider av hjärtsvikt.
- Dödligheten inom fem år efter diagnos är cirka 50 procent.
- Troligen har ytterligare 200 000 personer nedsatt pumpförmåga i hjärtat utan att ha symtom på hjärtsvikt.
- Högt blodtryck, tidigare hjärtinfarkt, hjärtklaff sjukdom, diabetes och gifter, t ex alkohol i hög dos ökar risken för hjärtsvikt.
- Vanliga symptom på hjärtsvikt är andfåddhet, nattlig hosta, trötthet, svullna fotleder och ben, snabbare puls och blåaktig färg
på läppar och naglar.
De senaste lo
kala
och internati
onella
nyheterna lä
ser du på
www.medic
inskaccess.s
e
Där p
ublicerar vi
kontinuerlig
t aktuella
medicinska
nyheter.
Vi ses!
16
#3 2015
ENERGI
D
a NoR
m
R
a
Ph
igE
i SvEr
30 år
till livet
I mer än 20 år har Bio-Qinon Q10 varit Sveriges mest efterfrågade energipreparat.
Det har använts i fler än 90 vetenskapliga
undersökningar, vilket garanterar dig kvalitet, verkan och renhet.
Kroppens energi produceras inuti cellerna i små bönformade kroppar som kallas mitokondrier.
Q10 är helt nödvändigt för denna funktion i cellerna,
men Q10-nivåerna börjar minska redan i 20-25 års
åldern. Bio-Qinon Q10 kan hjälpa dig att återställa
dina nivåer.
Bio-Qinon Q10 innehåller lättupptagligt coenzym Q10
och C-vitamin, som bidrar till normal ämnesomsättning, minskad trötthet och utmattning.
Pharma Nord tillhör Europas ledande producenter av
läkemedel, traditionellt växtbaserade läkemedel och
kosttillskott, som idag finns att köpa i över 45 länder
runt om i världen.
Ett naturligt ämne är ett naturligt val.
Bio-Qinon gav mig orken tillbaka
Som många andra mödrar genomgick Patricia Vilia en period av fullständig
utmattning. Värst var det efter att hon fått sitt andra barn. Patricia läste om
Bio-Qinon och beslöt sig för at pröva tillskottet. “Nu har jag ork och energi att
göra saker som jag knappt vågat drömma om tidigare”, säger hon.
Finns i hälsobutikerna och på apotek
SE_Q10_CaseAd_MedicinskAccess_210x297_0315
Den naturliga energikällan
Coenzym Q10 är en vitaminliknande nutrient, som cellerna behöver för att
omvandla näringsämnen från födan till energi. Med stigande ålder sjunker
kroppens förmåga
Coenzym Q10-halt (mg/g)
att producera Q10.
i olika kroppsvävnader
Genom att ta ett
Lever
100.0%
kvalitetstillskott
100%
95.3%
med Q10 i kap83.0%
Lungor
selform kan man
72.6%
kompensera dessa
68.2%
65.3%
Njurar
åldersbetingade
51.7%
förluster.
42.9%
hjärta
0 år
20 år
40 år
80 år
Det dokumenterade
originalet sedan 1991
08-36 30 36 • www.pharmanord.se
Kostens betydelse
Att kosten förebygger karies är väl känt liksom
att hög sockerkonsumtion ger sämre tandhälsa. Men kan kosten också läka ut befintliga
kariesangrepp? Om detta skriver Ann-Marie
Lidmark, biolog och folkhälsovetare.
Terapeuten och författaren Ramiel Nagel anser att kroppen kan läka ut de flesta kariesangrepp själv. Han har
väglett många personer till bättre tandhälsa utan dyra
tandläkarbesök.
Den holistiske tandläkaren Timothy Gallagher har
haft flera patienter som lyckats få nytt dentin att växa över
och ”laga” kariesangrepp. Flera tandläkare på 1930-talet
delar också den erfarenheten, vilket redovisas i böcker och
forskningsrapporter.
Tänderna kan självläka
Nagel har skrivit boken ”Cure Tooth Decay” (1) där han
berättar om tidigare forskning och den egna erfarenheten,
av att som terapeut ha hjälpt många människor till bättre
tandhälsa. En av dessa sökte Nagel för att han hade svår
tandvärk och saknade pengar till tandläkarbesök.
– Efter att jag under en vecka följt dietprogrammet var
18
#3 2015
det svårt för mig att avgöra vilken tand som hade utgjort
problem, berättade han. Senare försvann tandvärken helt
till stor glädje och förvåning.
En annan person med många och växande kariesangrepp följde råden i Nagels bok och berättade sedan att
det tog 24 timmar innan tandvärken avtog och det slutade
göra ont. Senare hos tandläkaren konstaterades att sekundärt dentin hade bildats i de kariesangripna tänderna.
Forskning från början och mitten av 1900-talet visar att
karies kan läka ut av sig själv och tandläkaren Weston A
Price har fotograferat nytt dentin som växt över gammal
skada (2). Han redovisar också flera exempel på kostförändringar som gjort tänderna immuna mot karies.
Bra näringsstatus behövs för att kroppens självläkning ska komma igång. Hela tiden sker ett för tänderna
livsviktigt utbyte av kalcium och fosfor och för detta
behövs mineraler men också fettlösliga vitaminer. När
kalcium- och fosforrik saliv silar mellan tänderna sker
mineralisering och läkning av eventuella skador orsakade
av bakteriesyror, vilket även modern forskning visar (3).
Näringsbrister stör mineraliseringen
Ständig mineralisering av tänderna är således nödvändigt
© Can Stock Photo Inc. / sbworld9
e för bra tandhälsa
för att hindra kariesangrepp. Om halten kalcium och
fosfor är för låg eller om balansen mellan mineralerna
blivit fel kan detta öppna för angrepp av bakterier och
dess syror. Hormonstörningar kan i sig orsaka brister av
kalcium och fosfor med ökad risk för karies.
Insulin är ett viktigt hormon som bildas i ökad mängd
då blodsockret skjuter i höjden. Insulin öppnar cellerna
för att släppa in socker och samtidigt mobiliseras kalcium
från skelett och tänder. Redan två till tre timmar efter att
man ätit en liten godisbit är halten kalcium mätbart högre
i blodet. Vid behov tas mineraler som lagrats i skelett och
tänder i anspråk.
Socker och snabba kolhydrater är således av ondo för
tänderna främst genom ökade insulinhalter som påverkar
hormoner och kroppens mineralbalans, men socker bidrar
också i munhålan till bakterietillväxt och syrabildning.
Nyfikna forskare
Tandläkaren Weston A Price funderade mycket under
1920- och 1930-talen över varför vissa personer fick hål i
tänderna, medan andra klarade sig utan. Så småningom
förstod han att den dåvarande amerikanska kosten med
mycket socker, vitt mjöl och burkkonserver orsakade
kariesangrepp. Denna kost gav helt enkelt för lite näring
för kroppens viktiga funktioner.
Socker och snabba kolhydrater är således av
ondo för tänderna främst genom ökade insulinhalter som påverkar hormoner och kroppens
mineralbalans, men socker bidrar också i munhålan till bakterietillväxt och syrabildning.
För att bevisa sin tes reste Price under 1930-talet till ett
stort antal isolerade folkgrupper i världen och undersökte
deras tänder, saliv samt diet vid olika tider på året. Han
redovisade resultaten i boken ”Nutrition and Physical
Degeneration” (2). Price fann att kariesfrekvensen bland
ursprungsbefolkningarna högst uppgick till några procent
och att om någon tand bröts av, återfick den ett starkt
dentin- och emaljlager som skydd för pulpan.
Price fann också under sina resor att de som flyttat in
till samhällen och anpassat sig till västerländsk diet snabbt
fick karies. För att illustrera kostens betydelse beskrev
han två bröder från den skotska ön Isle of Lewis. Den
ena hade fortsatt äta ursprunglig kost (fisk, havregröt och
kornbröd), som han blev stark och frisk av. Den andra
#3 2015
19
I en isolerad bergsby i Schweiz fick
invånarna i sig 1,76
gram kalcium respektive 1,84 gram
fosfor per dag via
födan. Detta kan
jämföras med det
så kallade RDI
värdet på 0,8 gram
kalcium respektive
0,6 gram fosfor
per dag, det vill
säga den mängd
som Livsmedelsverket anser är
tillräcklig för att
förhindra allvarliga
bristsjukdomar.
Fytinsyra brys ned om man lägger frön och bönor i
vatten ett dygn och detsamma gäller om man surdegsjäser bröd i minst 16 timmar. Detta stämmer väl med
hur man behandlade livsmedlen förr i tiden. Nagel
föreslår att man låter bli fullkornsbröd under perioden
då kariesangreppen ska läka ut.
Kariesläkande diet
brodern anammade den moderna dieten (vitt bröd, marmelad och andra raffinerade produkter) och var orkeslös,
sjuklig och fick snabbt dålig tandstatus.
Ursprungsbefolkningarnas dieter
Dieterna hos de folkgrupper Price undersökte kunde
variera kraftigt beroende på lokala omständigheter. När det
gällde kalcium- och fosforhalten konstaterade Price att den
var 2 till 6 gånger högre än i dåvarande amerikanska diet
och intaget av fettlösliga vitaminer var 10 gånger högre.
I en isolerad bergsby i Schweiz fick invånarna i sig 1,76
gram kalcium respektive 1,84 gram fosfor per dag via
födan. Detta kan jämföras med det så kallade RDI värdet
på 0,8 gram kalcium respektive 0,6 gram fosfor per dag,
det vill säga den mängd som Livsmedelsverket anser är
tillräcklig för att förhindra allvarliga bristsjukdomar.
Det är således inte bara socker som leder till
ökade kariesangrepp. Det handlar också om
brist på mineraler varav kalcium och fosfor är
viktigast liksom brist på fettlösliga vitaminer,
C-vitamin och för mycket fytinsyra.
Forskaren Melvin Page jobbade vidare med Price forskning, men mätte kalcium, fosfor och glukos i blodprover
istället för i saliv. Han fann att immunitet mot karies uppstod om kalcium och fosfor fanns i proportionerna 2,5 till 1
med ett blodsockervärde på 1 gram per liter blod (4).
Bort med fytinsyra
Förutom de viktiga näringsämnena fann forskarna Mellanby & Pattison att fytinsyra i sädesslag och olika frön
hindrade upptag av kalcium varvid risken ökade för karies
(5). Detta är något som också Ramiel Nagel tar upp i sin
bok (1). Han har kunnat konstatera att personer som trots
sträng diet inte läker ut sina kariesangrepp äter mycket
fullkornsbröd, bönor eller annat som innehåller fytinsyra.
Det är således inte bara socker som leder till ökade kariesangrepp. Det handlar också om brist på mineraler varav
kalcium och fosfor är viktigast liksom brist på fettlösliga
vitaminer, C-vitamin och för mycket fytinsyra.
Ramiel Nagel föreslår följande kostomläggning för att
skapa god grund för självläkning av karies:
• I första hand ska socker tas bort då det sänker
salivens kalcium- och fosfathalt på flera olika sätt. Därtill
förbrukar socker många andra viktiga näringsämnen och
dessutom bidrar det till försurning, ökad andel bakteriesyror i munnen och försämrad bakterieflora.
• Kalcium och fosfor tillförs allra bäst genom att koka
egen buljong på kyckling och fiskben eller märgben från
nötkreatur, men även broccoli och kål innehåller relativt
mycket mineraler.
• Varje måltid bör innehålla lite proteiner (inte för
mycket) från ägg eller djur bland annat för att hålla
blodsockret i schack. Fosfor finns främst i lever, njure och
andra inälvsorgan.
• Fett och fettlösliga vitaminer är nödvändigt. Kokosolja, smör och torskleverolja är bra fetter rika på vitaminer. En tesked med en blandning av smör och torskleverolja tre gånger dagligen rekommenderade Price under
den första perioden då kariesangreppen ska läka. Därmed
garanteras tillräcklig mängd fettlösliga vitaminer. Helst
ska fiskoljan vara fermenterad.
• Mängder av grönsaker behövs och de bör vara antingen kokta eller fermenterade. Det senare för att tillföra
enzymer och bakterier. Råa grönsaker anser Nagel att
man ska vara försiktig med. Detsamma gäller frukt som
innehåller relativt mycket fruktsocker.
• Gluten och mjölk är i dag tveksamma produkter
då de är förädlade och behandlade. Mjölk upphettats
och fettet slås sönder, vilket gör att nyttiga bakterier och
enzymer försvinner. Syrad mjölk i olika former rekommenderas dock av Nagel.
Läs mer i Ramiel Nagels bok och testa självläkning av
kariesangrepp om det inte är djupa
kaviteter eller sprickor i tänderna.
Tandläkare behövs, men inte lika ofta
som i dagens moderna samhälle.
ANN-MARIE LIDMARK
Biolog och folkhälsovetare
Referenser:
1. Nagel, R: Cure Tooth Decay. Remineralize cavities & repair Your Teeth Naturally with Good Food. Golden Child Publishing, Los
Gatos, Ca, 2011.
2. Price, WA: Nutrition and Physical Degeneration. A comparision of Primitive and Modern Diets and Their Effects. Benetiction
Classics, Oxford 2010
3. Feahterstone, JDB (2000). The science ad practice of caries prevention. JADA.131; 887-899
4. Page, ME & Abrams, HL: Your Body is Your Best Doctor! Formerly, Health versus Disease. Authors Choice Press, 2001
5. Mellanby, M & Pattison, CL (1932). The influence of a Cereal-free Diet Rich in Vitamin D and Calcium on Dental Caries in
Children. Britt Med J. 1(37); 507-510
20
#3 2015
Sömnsvårigheter?
Svårt att somna?
Pascoflair är ett säkert traditionellt
växtbaserat läkemedel vid sömn­
svårigheter som används vid
lindrig oro och kan hjälpa dig att
somna. Hemligheten är extrakt
av passionsblomma.
Du tar 1–2 tabletter en halvtimme
innan du går och lägger dig.
Välkommen att testa det naturliga
sättet att finna ro och somna.
Pascoflair finns att köpa på apotek och i hälsofackhandeln.
Pascoflair är ett traditionellt växtbaserat läkemedel använt vid lindrig oro och tillfälliga insomnings­
besvär. Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet
av långvarig användning. Rekommenderas inte till barn under 12 år. Kontakta läkare om symptomen
kvarstår eller förvärras efter 2 veckors behandling. Läs bipacksedeln noga innan användning.
konsumentkontakt@bringwell.com 0515 ­ 77 78 79.
Personcentrerad vård
kortade sjukhustiden
för hjärtsviktpatienter
En personcentrerad vård tar nytta av patientens egna resurser och involverar både individen och anhöriga i vårdplaneringen. På Östra
sjukhuset i Göteborg har metoden lyckats
kortat vårdtiden för hjärtsviktpatienter från nio
till sju dagar. Om metoden skriver Kerstin Ulin,
Leg sjuksköterska, Med dr, Universitetslektor.
Genom ett personcentrerat synsätt, där patienter och anhöriga involveras i utskrivningsplaneringen och patienten
betraktas som en partner i vårdteamet, kan vårdtiden
förkortas med flera dagar. Det visar studier som forskare
vid Sahlgrenska akademin genomfört vid Östra sjukhuset
i Göteborg, en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
När Sverige 1992 genomförde den så kallade Ädelreformen infördes bland annat en gemensam utskrivningsrutin för när patienter flyttas mellan vårdgivare. Rutinen
innehåller tre avgörande steg:
• Först görs en anmälan till kommun och primärvård
att patienten är inlagd på sjukhuset,
• Därefter görs en gemensam vårdplanering och
• Till sist skickas ett meddelande när patienten är
färdigvårdad och kan skrivas ut.
Flera studier visar att utskrivningsplaneringen ofta
brister, vilket riskerar leda till att patienten får stanna fler
dagar på sjukhus, har en ökad risk för återinläggning och
får en otillräcklig hjälpinsats i hemmet.
Syftet med den aktuella studien var att beskriva och
jämföra utskrivningsprocessen mellan de patienter som
fick personcentrerad vård enligt Göteborgsmodellen,
gPCCs vårdmodell, och de patienter som fick vanlig vård.
Patienterna som ingick i studien sökte akutsjukvård
I studien ingick totalt 248 patienter med hjärtsvikt.
Patienterna delades in i två grupper, där den ena involverades i ett personcentrerat arbetssätt (123 patienter) och
den andra gruppen fick traditionell vård (125 patienter).
Studien pågick mellan februari 2008 till april 2010.
Studien hade en före-efter design och patienterna rekryterades fortlöpande under studietiden. Båda grupperna
screenades och inkluderades utifrån samma inklusionsoch exklusionskriterier. Patienterna som ingick i studien
sökte akutsjukvård för försämring av sin hjärtsvikt. Vid
ankomst till sjukhuset blev patienterna bedömda av en
kardiolog för att säkerställa diagosen enlig ECS guidlines
för hjärtsvikt innan de tillfrågades att ingå i studien. De
patienter som hade hjärtinfarkt, var under 50 år med
bröstsmärtor, klaffsjukdom, allvarlig sjukdom såsom
cancer med en beräknad överlevand under 3 månader,
planerad kirurgisk åtgärd, nedsatt kognitiv förmåga eller
att de inte ville deltaga i studien exkluderades.
Genom att arbeta personcentrerat ges patienten möjlighet att presentera sig själv som person och patienten och
vårdaren får en gemensam utgångspunkt i den fortsatta
vården. Utgångspunkten i personcentrerad vård är att se
patienten som en person med en sjukdom och inte sjukdomen i en person. Enligt Centrum för personcentrerad
vård vid Göteborgs universitet (GPCC) bygger personcentrerad vård på tre hörnstenar:
• Patientens berättelse, som är det första steget i att
initiera ett partnerskap med patienten
• Delat beslutsfattande mellan patienten och vård­
personalen som utvecklar partnerskapet
• Det sista steget är dokumentation av det delade
besluts­fattandet i partnerskapet
Budskap
• Göteborgs­
modellen för personcentrerad vård,
gPCC-modellen,
underlättar för
vårdpersonal att
identifiera och använda patientens
egna resurser.
• gPCC-modellen
förbättrar och
effektiviserar utskrivningsprocessen för patienter
med försämrad
hjärtsvikt som har
behov av kommunala insatser efter
utskrivning från
sjukhus.
• Genom att se
patienter som jämbördiga och kompententa personer
blir patienterna
även aktivt delaktiga i planeringen
av sin vård.
Drömmar, hopp, visioner samt syn på livet och
återhämtning
Våra erfarenheter från studien som utvärderat personcentrerad vård bland patienter med hjärtsvikt, har vi sett att
dessa tre begrepp måste integreras i den dagliga personcentrerade verksamheten. Med hjälp av fastställda rutiner
i dagliga arbetet lyckades vi förbättra flera förutsättningar
avseende förmågor och patientrapporterade upplevelser
för patienterna på flera sätt, i jämförelsemed en kontrollgrupp som fick sedvanlig vård. Med utgångspunkten av
berättelsen skapades en gemensam hälsoplan. Hälsopla#3 2015
23
Figur 1. Utskrivningsprocessen i PCC-HF studien.
nen omfattar mål och delmål, nivån på önskat stöd och
hur det praktiskt ska gå till samt förväntad vårdtid. Även
drömmar, hopp, visioner samt syn på livet och återhämtningen bör finnas uttalade och dokumenterade. I och med
att hälsoplanen innehåller en tydlig handlingsplan med
mål och delmål samt tillhörande åtgärder, kan hälsoplanen utvärderas fortlöpande under vårdtiden.
Det blir tidigt under vårdtiden tydligt om det behövs
insatser i form av stöd från kommunen och/eller primärvården och vad dessa insatser skall bestå av. Detta
gör att det finns ett utmärkt underlag i samband med
utskrivningsplaneringen. Utskrivningsprocessen visade
sig bli effektivare när patienten fick möjlighet att uttrycka
sina resurser och förmågor Det blev tydligt för teamet,
som består av patienten och vårdpersonalen, vilket stöd
patienten behövde vid hemkomsten från sjukhuset. Den
samordnade planeringen med alla berörda parter, patient,
eventuellt anhöriga, biståndsbedömare och sjuksköterska
blev inbokad tidigare under sjukhusvistelsen och därmed
kunde patienten även skrivas ut tidigare än patienterna i
kontrollgruppen som fick vanlig vård.
I gruppen som fick personcentrerad vård förbättrades
utskrivningsrutinen i samtliga tre steg (Figur 1), vilket
ledde till att medelvårdtiden på sjukhus stannade på strax
under sju dagar. I gruppen som fick vanlig vård var patienterna i genomsnitt inlagda på sjukhus i nio dagar.
Utskrivningssamtal med patient, närstående och läkaren.
Försöken visar att ett personcentrerat synsätt även underlättar för vårdpersonalen, som får lättare att identifiera
och använda sig av patientens resurser i rehabiliteringen.
Arbetssättet är infört på Östra sjukhuset sedan 2012.
Arbetssättet passar också väldigt bra med den nya patientlagen, som betonar hur viktigt det är att vi inom sjukvården gör patienten delaktig i sin vården.
Artikeln Person-centred care - An approach that
improves the discharge process publicerades online i
tidskriften European Journal of Cardiovascular Nursing
den 3 februari.
Länk till artikel: http://cnu.sagepub.com/content/
early/2015/02/03/1474515115569945.long
KERSTIN ULIN
Leg sjuksköterska, Med dr
och Universitetslektor vid
Sahlgrenska akademin,
Göteborgs universitet, med
kombinationsanställning
vid verksamheten för
medicin/geriatrik/
akutmottagning Sahlgrenska
Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg och
Centrum för personcentrerad vård Göteborgs
universitet. kerstin.ulin@gu.se
Referenser:
1. Ulin K, Olsson LE, Wolf A, Ekman I. Person-centred care - An approach that improves the discharge process. Eur J Cardiovasc
Nurs 2015.
2. National Board of Health and Welfare 2002/2003:20 samverkan mellan kommuner och Landsting inom vård- och omsorgsområden. 2008.
3. H
egney D, Buikstra E, Chamberlain C, March J, McKay M, Cope G, et al. Nurse discharge planning in the emergency department: a Toowoomba, Australia, study. J Clin Nurs 2006;15(8):1033-44.
4. Shyu YI. The needs of family caregivers of frail elders during the transition from hospital to home: a Taiwanese sample. J Adv
Nurs 2000;32(3):619-25.
5. Coleman EA, Smith JD, Frank JC, Min SJ, Parry C, Kramer AM. Preparing patients and caregivers to participate in care delivered across settings: the Care Transitions Intervention. J Am Geriatr Soc 2004;52(11):1817-25.
6. B
ragstad LK, Kirkevold M, Hofoss D, Foss C. Factors predicting a successful post-discharge outcome for individuals aged 80
years and over. Int J Integr Care 2012;12:e147.
7. S
hepperd S, Lannin NA, Clemson LM, McCluskey A, Cameron ID, Barras SL. Discharge planning from hospital to home. Cochrane Database Syst Rev 2013;1.
8. P
arker SG, Peet SM, McPherson A, Cannaby AM, Abrams K, Baker R, et al. A systematic review of discharge arrangements for
older people. Health Technol Assess 2002;6(4):1-183.
9. E
kman I, Swedberg K, Taft C, Lindseth A, Norberg A, Brink E, et al. Person-centered care--ready for prime time. Eur J Cardiovasc Nurs 2011;10(4):248-51.
10. E
kman I, Wolf A, Olsson LE, Taft C, Dudas K, Schaufelberger M, et al. Effects of person-centred care in patients with chronic
heart failure: the PCC-HF study. Eur Heart J 2012;33(9):1112-9.
24
#3 2015
Hyr nyrenoverade stenhus från 1600-talet i södra Frankrike
Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder.
Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad
gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.
Huset “maison Delacroix” har 4 våningar, nyrustat kök, tre H uset “maison Monet” har 2 våningar, nyrustat kök, tre
sovrum, två badrum och en toppvåning med utsikt över sovrum, två badrum och en jättestor terass. 8 bäddar.
takåsarna. 6 bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillmed öppning mot paradgatan Cours Jean Jaures.
samt litet torg. Till huset hör källare och garage.
Kontakta Lena Bauer för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena@bauermedia.se
eller på telefon 0706702671
#3 2015
25
MEDICINNOTISER
Ny biomarkör för livmodercancer
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med forskare
från Åbo och Bergen funnit en ny biomarkör som kan särskilja
de kvinnor med livmodercancer som har god prognos från de
som har hög risk för återfall i sjukdomen. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Gynecologic Oncology.
Livmodercancer är den vanligaste
formen av gynekologisk cancer i Europa och Nordamerika och i Sverige
drabbas årligen cirka 1400 kvinnor.
Behandlingen baseras på att kirurgiskt avlägsna livmodern och eventuellt erbjuda cytostatikabehandling
om risken för återfall i sjukdomen
anses hög.
I den aktuella studien undersökte
forskarna hur mycket av proteinet
ASRGL1 som fanns i tumörcellerna i
livmodercancer. Baserat på mängden
ASRGL1 kunde forskarna skilja ut
kvinnor med dålig prognos och hög
risk för återfall från de patienter som
klarade sig bättre efter operation. Studien utfördes som ett samarbete mellan
forskare vid universiteten i Uppsala,
Åbo och Bergen och baserades på material insamlat från 500 kvinnor som
Per-Henrik Edqvist,
forskare vid institutionen för immunologi, genetik
och patologi vid
Uppsala universitet
diagnostiserats med livmodercancer
mellan åren 1981 och 2007.
Proteinet ASRGL1 är ett enzym
som normalt finns i livmoderns friska
celler. Resultaten från studien visar
att patienter som helt eller delvis
förlorat ASRGL1 i livmodertumörens
cancerceller hade en mycket högre risk
att dö i återfall av sjukdomen medan
patienter med ett bibehållet högt uttryck av ASRGL1 löpte en betydligt
lägre risk för återfall. Studien visade
även att ASRGL1 var en oberoende
prognostisk faktor även efter att man
kompenserat för andra riskfaktorer
som tumörstadium och tumörgrad.
Forskarna hoppas att analyser av
ASRGL1 på sikt ska bli ett diagnostiskt verktyg inom sjukvården för
att identifiera de kvinnor som löper
högre risk för återfall och därför
behöver intensivare behandling.
– Jag ser resultaten som ett första
steg mot personlig behandling av
livmodercancer. Idag drabbas cirka
10-15 procent av patienterna av återfall trots att de med klassisk diagnostik ansågs tillhöra lågriskkategorin.
Genom att använda ASRGL1 skulle
man ha större chans att identifiera
sådana dolda högriskindivider och
erbjuda dem aggressivare behandling
efter operation, säger Per-Henrik
Edqvist, forskare vid institutionen för
immunologi, genetik och patologi vid
Uppsala universitet och försteförfattare till studien.
Fortsatta studier planeras nu
för att bland annat undersöka om
ASRGL1 även kan vara vägledande
i vävnadsmaterial som tas innan
operation.
– Våra resultat är lovande men det
krävs mer forskning innan ASRGL1
kan accepteras som ett nytt diagnostiskt verktyg i sjukvården. Men
förhoppningsvis kan det påskyndas
av att det svenska bioteknikföretaget
Atlas Antibodies visat intresse för att
kommersialisera fynden, säger PerHenrik Edqvist.
Studien är ett resultat av den
decennielånga kartläggningen av
människans proteiner, The Human
Protein Atlas project, som bland
annat utförts vid Uppsala universitet och vars resultat presenterades
i höstas. Det var inom proteinatlasprojektet som uttrycket av
ASRGL1-proteinet först kartlades
i människokroppens normala vävnader och i olika former av cancer.
Genom sökningar i proteinatlasens
offentliga databas kunde därför
ASRGL1 identifieras som en potentiell biomarkörskandidat.
– Proteinatlasprojektet möjliggjorde vår upptäckt och vår studie är ett
utmärkt exempel på hur atlasen kan
användas av forskare världen över för
att hitta intressanta spår att följa upp,
säger Per-Henrik Edqvist.
Studien har publicerats online i
tidskriften Gynecologic Oncology.
Forskningsstudien har genomförts
i samarbete med bioteknikföretaget
Atlas Antibodies.
Källa: Uppsala Universitet
Foto: Mikael Wallerstedt
EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING
Bryggan mellan forskning och praktik.
• Vetenskapligt validerade stegräknare
• Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård
• Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se
www.keepwalking.se
070-403 21 91
26
#3 2015
För bättre och effektivare livsstilsförändring,
ge patienten en egen stegdagbok.
• Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR®
• Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd
• Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet
MEDICINNOTISER
Munhälsan viktig för unga vuxnas livskvalitet
Dagens unga vuxna har vuxit upp med fri tandvård och har generellt sett en god munhälsa. När forskare djupintervjuade unga
vuxna rapporterade många av dem trots det besvär med till exempel tuggsvårigheter och smärta. Det framgår i en avhandling
från Sahlgrenska akademin.
Gunvi Johansson har i sin avhandling
djupintervjuat unga vuxna om tandvård och munhälsa. Enligt studierna
var unga vuxna oftast nöjda med
tandvården, och beredda att betala
för undersökning och behandling,
men ifrågasatte att betala för ren in-
Gunvi Johansson
formation och service. De ville också
ha mer inflytande i vården.
– En slutsats är att unga vuxna
både vill ha inflytande över sin tandvård och vara delaktiga i hur tandvården utförs, säger Gunvi Johansson.
Även om de unga vuxna i studien
ansåg sig ha god munhälsa och ansåg
att munhälsan är viktigt för livskvaliteten, rapporterade många av dem
besvär som till exempel tuggsvårigheter, isningar i tänderna och smärta
från visdomständer.
Gunvi Johanssons slutsats är att
unga vuxnas syn på munhälsa och
förväntningar på framtida tandvård
bör följas upp, särskilt med fokus
på hur samhällsförändringar kan
komma att påverka deras tandvårdsvanor.
– Får vi bättre kunskap om unga
vuxnas munhälsorelaterade livskvalitet och om deras prioriteringar kan vi
också kommunicera bättre med dem,
och tillgodose deras tandvårdsbehov,
säger Gunvi Johansson.
Avhandlingen konstaterar också
att de färdiga frågeformulär som
finns för att undersöka munhälsa och
livskvalitet har utvecklats för medelålders och äldre personer, och därför
skulle behöva anpassas för den yngre
åldersgruppen.
Avhandlingen On oral health-related quality of life in Swedish young
adults försvarades vid en disputation
den 27 mars.
Länk till avhandling:
https://gupea.ub.gu.se/handle/
2077/37996
Källa: Sahlgrenska akademin
Om betablockad
inte räcker till
vid icke-permanent förmaksflimmer
Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller
med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara
aktuella, anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av
amiodaron samt patienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare
kontraindikationer, se www.fass.se.
Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid.
Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra
läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumé:
september 2014.
SE-DRO-15-01-09 februari 2015
Indikation: MULTAQ®, CO1BD07, R X , F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med
paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ® endast förskrivas efter det
att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ® ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med
tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt.
MULTAQ® (dronedaron) ingår i högkostnadsskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande
och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller
TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Referenser: 1. Singh BN et al. N Engl J Med. 2007;357:987–999. 2. Hohnloser SH et al. N Engl J Med. 2009;360:668–678.
116-2406_189x128_SEDRO150109.indd 1
2015-01-19
2015
#3
14:15:20
27
MEDICINNOTISER
NYA
G
I
L
J
Ö
M
HETER!
Bidra med träning för de med
nedsatt hand- och fingermotorik!
Kommunernas rehabansvar – en
ovärderlig hjälp för de terapeuter
som ska bistå i rehabiliteringsinsatser.
Gloreha Lite - för hemträning.
Möjliggör tidigt insatt träning
redan på sjukhuset.
Gloreha Professional - för
användning på klinik och
rehabcenter.
Gloreha-handsken är bra för
till exempel stroke, reumatiska
åkommor, traumatiska hjärnskador med flera.
KÖP, HYRA ELLER LEASA !
För priser och information – kontakta oss!
Körfältsvägen 8, 831 38 Östersund
Tel: 063-18 12 00 • Mail: kjell@reacting.se
www.reacting.se
Stroke kan fördubbla risken för
självmordsförsök
Strokepatienter har upp till en fördubblad risk att genomföra självmord jämfört med den övriga befolkningen
och risken för självmordsförsök är störst de första två
åren efter sjukdomsdebut. Det visar en studie från Umeå
universitet som publiceras i tidskriften Neurology.
– Studieresultaten visar att det finns ett stort behov av både psykologiskt och socialt stöd, men även ett behov av konkreta självmordsförebyggande insatser, till personer med stroke som har hög risk
att utföra självmordsförsök. Insatserna måste också sättas in tidigt
eftersom risken för självmordsförsök är störst upp till två år efter en
stroke, säger Marie Eriksson, docent vid Institutionen för folkhälsa
och klinisk medicin, samt lektor i statistik vid Handelshögskolan,
Umeå universitet, som har genomfört studien.
Studien omfattar 220 336 patienter som
fick stroke åren 2001-2012 och var registrerade i det nationella strokeregistret Riksstroke. Strokepatienter som hade genomfört
självmordsförsök identifierades genom den
diagnoskod som finns för självmordsförsök i Socialstyrelsens patientregister och
genomförda självmord hittade forskarna i
det nationella dödsorsaksregistret.
Under uppföljningsperioden registreMarie Eriksson.
rades 1 217 självmordsförsök i patientgruppen, varav 260 avled på grund av försöket.
Enligt studien är förekomsten av självmord dubbelt så hög ibland
strokedrabbade som i den övriga befolkningen och hos patienter
under 55 år är riskökningen femfaldig. Patienter med låg utbildning
eller inkomst hade 37 procent ökad risk att genomföra självmordsförsök jämfört med universitetsutbildade, medan motsvarande siffra
för patienter som levde ensamma var 72 procent. Patienter födda
utanför Europa hade däremot en halverad risk att genomföra ett
självmordsförsök, jämfört med personer som var födda i Europa,
något som utifrån andra studier möjligen kan förklaras av skyddande kulturella och religiösa faktorer.
Andra riskfaktorer för självmordsförsök som Marie Eriksson och
hennes kollegor kan påvisa i studien är manligt kön, stroke med
svåra följdverkningar, samt förekomst av depression efter stroke.
Studien visar också att risken för självmordsförsök var störst under
de två första åren efter en stroke.
– Det finns en uppenbar risk att vården undervärderar signaler
på psykisk ohälsa och risk för självmordsförsök bland personer
som har drabbats av stroke. I den här studien kan vi tydliggöra
några av riskfaktorerna för självmordsförsök bland personer som
har drabbats av stroke. Med fördjupad kunskap om denna utsatta
patientgrupp finns det också möjligheter att identifiera de patienter
som har en ökad risk att genomföra ett självmordsförsök och även
sätta in förebyggande åtgärder, säger Eva-Lotta Glader, läkare och
forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som är
en av medförfattarna till studien.
Källa: Umeå Universitet
28
#3 2015
MEDICINNOTISER
Ambulansen når inte målen för akutlarm
Endast hälften av ambulansstationerna i Sverige
klarar sina uppsatta mål för akutlarm. För att
säkerställa ambulanser till livshotande tillstånd
vid prio 1-larm föreslår Riksförbundet HjärtLung
fler alternativ till traditionell ambulans.
– När ett prio 1-larm kommer måste en ambulans finnas
tillgänglig eftersom ett par minuter kan vara skillnaden
mellan liv och död. Därför anser vi att det är av stor
betydelse att det finns alternativa utryckningsfordon
för akutsjukvården att tillgå vid olika typer av larm, till
exempel när patienter med låg risk för ett akuttillstånd
ska transporteras eller vid utryckning på ett larm av lägre
prioritet, säger Inger Ros (bilden), förbundsordförande
Riksförbundet HjärtLung.
Samtidigt som allt högre krav ställs på ambulanssjukvården svarar endast hälften, 52 procent, av ambulansstationerna i Sverige att de klarar sina uppsatta mål för
prio 1-larm, det visar den nya Demoskop-undersökningen
Ambulansrapporten från Riksförbundet HjärtLung.
De tre vanligaste orsakerna till att ambulansstationerna
inte lyckas uppfylla målen är för långa avstånd, för lite
resurser och för hög belastning.
– Varje landsting och region måste se över om målen
utgår från vad som är bäst möjligt ur ett patient- och
medborgarperspektiv och inte hur mycket ambulanssjukvård man får för just deras pengapåse.
En hjärtinfarkt i Norrlands inland, med långt avstånd
till akutmottagningen, är lika allvarlig som en hjärtinfarkt i Stockholms innerstad, säger Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung.
Ambulansrapporten visar att en återkommande uppfattning hos ambulansstationscheferna är att det är för
många onödiga körningar som binder upp ambulanserna
när mer akuta larm kommer.
– Oavsett var vi bor bör alla medborgare kunna lita på
att ambulansen kommer när det handlar om livshotande
tillstånd. Bristfällig resursanvändning ska inte få styra
allmänhetens tillgång till akutsjukvård, säger Inger Ros,
förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung.
Inger Ros.
Källa: Riksförbundet HjärtLung
Fakta/Ambulansrapporten
Totalt intervjuades 109 ambulansstationschefer som representerar 306 ambulansstationer.
Undersökningen visar att hälften (52 procent) av cheferna anser att de lever upp till målet för prio 1-larm inom sitt ansvarsområde, en minskning från sex av tio förra året. (63 procent)
Målen som är uppsatta inom varje landsting eller region för när man ska nå patienten vid ett prio 1-larm varierar stort. Andelen av befolkningen som ska nås inom 20 min varierar till exempel mellan 65 och 100 procent. Samtidigt är det 15 procent som
anger ett snabbare mål än 20 minuter.
Nya generationens Järn
NYHET
– utvecklat med omtanke om magen
Liposomialt järn minskar risken för magbesvär
SiderAL Forte tillverkas med en patenterad teknik och innehåller järn som är
täckt med liposomer. Det unika höljet gör att järnet inte kommer i kontakt
med tarmslemhinnan. På så sätt kan eventuella magbesvär undvikas. Höljet
av liposomer ger samtidigt en hög biotillgänglighet.
Liposomialt järn
SiderAL Forte är ett innovativt kosttillskott innehållande Liposomialt Järn
(Sideral r.m®) och C-vitamin framtaget för att användas vid ökat behov av
järn som komplement till en varierad kost. Under perioder i livet kan järntillskott behövas t ex vid graviditet, kraftig menstruation och intensiv träning.
www.sideral.se
Innehåll per kapsel (% av dagligt referensintag):
Järnpyrofosfat
30 mg (214,3%)
C-vitamin
70 mg (87,5%)
Renapharma AB
Box 938, 751 09 Uppsala
Telefon 018-700 11 40
E-post info@renapharma.se
www.renapharma.se
#3 2015
29
Bilder från CMIV, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, i Linköping. Bilderna har tagits fram med teknik som Sectra varit m
Pionjärer inom medicinsk t
Roligt och överrumplande, så beskriver Torbjörn Kronander och Jan-Olof Brüer reaktionen när de fick veta att de ska bli medicine
hedersdoktorer vid Linköpings universitet. De
uppmärksammas för sina banbrytande insatser
inom medicinsk bildteknik.
Jan-Olof Brüer och Torbjörn Kronander har ägnat sitt
yrkes­liv åt Sectra. Ett företag som i princip inte hade
några anställda när de började där, som idag har utvecklats till ett internationellt företag med över 500 anställda.
Det har skett ett pradigmskifte inom teknik­
området från analogt till digitalt. Vi har fått
vara med på den resan och se det medicinska
teknikområdet växa fram.
Med huvud­kontor i Linköping försörjer företaget tusentals sjuk­hus med medicinteknisk utrustning och expertis.
Inom bild­tekniken har Sectra bland annat utvecklat
hantering av radiologiska bilder, samt presentation av
30
#3 2015
dessa. På senare år har man även utvecklat ett visualiseringsbord i nära samarbete med ITN och CMIV, båda
inom Linköpings universitet, som idag säljs för medicinsk
utbildning i hela världen.
Visionär och strateg
Både Jan-Olof Brüer och Torbjörn Kronander är teknologie doktorer utbildade vid Linköpings universitet.
När Torbjörn Kronander började på Sectra i början av
90-talet utvecklades bolagets profilområde inom medicinsk teknik. Medicinska fakulteten vid Linköpings
universitet vill särskilt lyfta fram betydelsen av Brüer
som visionär och strateg för utvecklingen av Sectra och
Kronander för sina banbrytande insatser för utveckling
av digital bildhantering inom det medicinska verksamhetsområdet.
– Jag lockades till Linköping för att det fanns utbildningsmöjligheter inom medicinsk teknik här, berättar
Torbjörn Kronander. Jag valde mellan att bli läkare eller
att satsa på en teknisk utbildning – och teknik är ju så
kul. Det har skett ett pradigmskifte inom teknikområ-
med och utvecklat.
teknik blir hedersdoktorer
det från analogt till digitalt. Vi har fått vara med på den
resan och se det medicinska teknikområdet växa fram.
Sectra grundades när Jan-Olof Brüer påbörjat sina
doktorandstudier, 1978.
– Jag började arbeta 1983 på Sectra som timanställd
och 1985 tillträdde jag som koncernchef.
Företaget har utvecklats framgångsrikt och klarat sig
igenom it-bubblor och lågkonjunkturer.
– Men vi är inte färdiga, vi kan bli ännu bättre på att
hjälpa vården med bildhantering, säger Torbjörn Kronander, som nu tagit över som koncernchef efter Jan-Olof
Brüer.
Kravet för att Kronander skulle börja på Sectra var att
han skulle få arbeta med medicinsk teknik.
Att han en dag skulle bli koncernchef för ett stort
före­tag var inte något han gick och drömde om som ung
doktorand.
– Jag skulle aldrig mer ha slips efter lumpen, tänkte
jag.
Jan-Olofs dröm som doktorand var en karriär i något
av Sveriges stora bolag, men istället blev det han som var
med och byggde upp ett stort bolag från grunden.
– Linköpings universitet har betytt mycket för Sectra.
Idag samarbetar vi mycket med både den medicinska
fakulteten och den tekniska, innan år 2000 var det främst
med den tekniska fakulteten, berättar Jan-Olof Brüer.
Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum
initierat av Linköpings universitet, Region Östergötland
Sjukvårdspersonalen behöver mer tid med
patienten – där fyller vi ett behov med
effektiva tekniklösningar. Teknik som ger
snabbare diagnoser är vårt mål.
och Sectra. En stor del av samverkan mellan universitetet
och Sectra sker via CMIV.
– CMIV bildades när tekniken var mogen. I början var
man tvungen att ha speciella datorer för att kunna se bilderna. Idag är det helt annorlunda, säger Torbjörn Kronander.
Visualiseringen är nu på stark frammarsch även inom
undervisningen på medicinska fakulteter, i första hand
#3 2015
31
Jan-Olof Brüer och
Torbjörn Kronander.
Foto: Sectra
som ett komplement till traditionell anatomiundervisning.
Visualiseringsbordet som finns på Clinicum vid Linköpings universitet var det första i världen att tas i bruk för
undervisning på en medicinsk fakultet.
Många patologer kan arbeta snabbare
I dag pågår en mindre revolution inom patologin,
specialiteten som förser vården med avgörande provsvar,
där mikroskop och glas byts mot datorer. Linköping och
Kalmar är två av ytterst få kliniker i hela världen, som
rutinmässigt granskar skarpa patientprover som digitala
bilder. En av anledningarna till detta är samarbetet med
Sectra. Sten Thorstenson, då verksam läkare i Kalmar,
var en pionjär när det gäller att scanna in vävnadssnitt
för bedömning, i stället för att titta på dem i mikroskop.
Sectra, universitetet och ett antal landsting i Sverige, däribland Östergötlands landsting, har tillsammans utvecklat
tekniken med digital patologi vidare till ett nu produktionsfärdigt system.
– Många patologer kan arbeta snabbare tack vare
teknik som Sectra har utvecklat. En viktig bit i detta är
även att man enkelt kan få en second opinion. På ett litet
sjukhus kan det uppstå allvarliga situationer om en patolog blir sjuk. Med digital teknik kan man skicka bilderna
till ett annat sjukhus, säger Torbjörn Kronander.
Vill hjälpa till med effektiviseringen i sjukvården
Nu pågår ett nationellt projekt inom digital patologi.
Genom att digitalisera bilderna kan man få en diagnos
32
#3 2015
snabbt och därmed också få vård snabbare. Detta är
mycket viktigt bland annat inom bröstcancerdiagnostiken.
– Den teknik som vi utvecklar för vården syftar
till effektivisering. Tidigare har man fått it-system för
dokumentation som knappast har gett personalen mer
tid, berättar Torbjörn Kronander. Vi vill hjälpa till med
effektiviseringen i sjukvården. Det kommer att behövas framöver när det blir alltfler äldre i befolkningen.
Sjukvårdspersonalen behöver mer tid med patienten – där
fyller vi ett behov med effektiva tekniklösningar. Teknik
som ger snabbare diagnoser är vårt mål.
Sectra är en stor arbetsgivare för disputerade och studenter från Linköpings universitet. Kronander och Brüer
anser att bland annat industridoktorander är ett exempel
på ett suveränt sätt att samarbeta med universitetet. Långsiktighet har varit ledordet i deras roll som företagsledare.
– Vi hetsar inte upp oss över senaste trenden, säger
Jan-Olof Brüer. Vi fokuserar på att bygga verksamheten
och att fånga talanger. Vi försöker få tag på rätt individ
som får växa hos oss. Vi har låg personalomsättning och
månar om att medarbetarna ska trivas.
– Vårt motto har varit att tjäna in pengarna först och
göra av med dem sedan. Det ger såväl stabilitet som en
bra långsiktighet i verksamheten när man slipper ha stora
skulder och kortsiktiga aktieägare med i båten, avslutar
Torbjörn Kronander.
SUSANNE B KARLSSON
Linköpings universitet
MEDICINNOTISER
Psykologisk förklaring till
hur traditioner uppkommer
En rädsla för straff i kombination med benägenheten att
kopiera andras beteende – däri finns en psykologisk förklaringsmodell som beskriver hur traditioner och normer
skapas och upprätthålls. Det har forskare vid Karolinska
Institutets Emotion Lab visat i en studie publicerad i tidskriften Journal of Experimental Psychology: General.
Är du forskare?
Var med och
dela på minst
225 miljoner.
Det är vetenskapligt beskrivet hur djur lär sig av varandra, så kallad
social inlärning, vid en annalkande fara. Ett exempel är hur information om en fiende sprider sig i en fågelflock, som sedan kollektivt
reagerar och flyr från platsen. Men enligt forskarna bakom den
aktuella studien är betydelsen av social inlärning för att undvika
faror är inte särskilt studerad hos människor.
– Vi ville förstå av hur dessa känslomässiga situationer, där det
handlar om att undvika fara, fungerar hos människor. Det visade
sig att två var för sig väldigt enkla psykologiska mekanismer, att å
ena sidan lära sig av gruppen och å andra sidan att det är belönande
att undvika fara, tillsammans kan ge en förklaring till hur vi skapar
och upprätthåller normer och traditioner, säger Björn Lindström,
forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap.
sök
nu!
När studiedeltagarna i stället utlovades en möjlig belöning
Han har tillsammans med forskargruppsledaren Andreas Olsson
genomfört fyra psykologiska experiment där 120 försökspersoner
ingår. I det första försöket fick studiedeltagarna vid 20 tillfällen välja
mellan två bilder, kallade A och B, på en skärm. De fick veta att
de vid fel val skulle få en obehaglig elstöt, som de först fått känna
på. Men i själva verket skulle inga elstötar delas ut, oavsett hur
de svarade. Innan försökspersonerna gjorde sina val fick de på en
film se en annan persons val, utan att få se konsekvensen av detta
val. Den inspelade personen valde bild A varenda gång. Och det
gjorde försökspersonerna också, i över 95 procent av sina svar. När
studiedeltagarna i stället utlovades en möjlig belöning, en chans att
vinna biobiljetter, då följde de valet som personen på filmen gjort
endast till under 60 procent. Även i ett experiment där godtyckliga
bestraffningar delades ut så sjönk följsamheten till filmpersonens
svar till under 70 procent.
– Vår slutsats är att om man letar efter en belöning, då är man
beredd att bryta mönstret, så den sociala inlärningen spelar mindre
roll. Men om det handlar om att undvika en fara och den sociala inlärningen har gett bra resultat, då har det en kraftfull effekt på vårt
beteende. Om den sociala inlärningen däremot inte skyddar mot
faran, då är man också beredd att bryta mönstret, säger Andreas
Olsson, docent och forskargruppsledare vid institutionen för klinisk
neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
I den fjärde studien ville forskarna undersöka hur väl följsamheten till endast A-svar kunde ärvas från en person till en annan,
under upplevt hot om elstöt som aldrig delades ut. De lät då tio försökspersoner var för sig titta på filmen där en person väljer endast
A-svar och sedan göra sina val. Sedan fick tio nya försökspersoner
se hur någon av de första försökspersonerna valt, fortfarande utan
att få veta konsekvenserna. När fem generationer av försökspersoner
gjort sina val efter att ha fått se svaren från någon i den föregående
generationen, då var fortfarande 95 procent av svaren endast alternativ A.
Läs hela artikeln på: medicinskaccess.se
Någonstans där ute finns svaret och lösningen
på hjärtsjukdomens gåta. Vi vet inte var, men
vi vet att forskning är nyckeln.
Det är därför Hjärt-Lungfonden i 110 år
samlat in och delat ut pengar till svensk hjärtoch lungforskning. Tack vare våra generösa
givare kunde vi förra året dela ut inte mindre
än 225 miljoner kronor. Kommande år siktar
vi på att öka den siffran.
Vill du forska för att nå nästa genombrott
inom hjärta, kärl och lungor? Nu utlyser vi:
• Forskartjänster
• Projektbidrag
• Forskarmånader
• Stipendier för forskning utomlands
Vi bedömer särskilt forskningsprojektets
originalitet och sannolika kliniska betydelse
vid utvärderingen.
Din ansökan vill vi ha under perioden 22 april –
20 maj 2015.
Mer information om anslaget och ansökningsförfarandet finns på www.hjart-lungfonden.se
Du kan också ringa vår forskningsavdelning
på 08-566 24 220.
tillsammans räddar vi liv
pg 90 91 92-7
www.hjart-lungfonden.se
#3 2015
33
Äta för att l
eller leva för att
leva
t äta?
Allt levande på planeten Jorden består till
största delen av vatten. Tar man bort vattnet
så torkar livet bort. Vattnet hålls på plats inom
membran. Hos växter består membran av cellulosa. Hos djur består membran av fett. Detta
eftersom djur rör på sig, vilket växter inte gör i
samma utsträckning.
Alla essentiella ämnen som kroppen nyttjar befinner
sig lösta i vattnet - inom en strikt koncentration. Om ett
ämne går utom den givna koncentrationen (hypo/hyper)
uppstår problem i homeostasen vilket omedelbart återförs
till den givna koncentrationen. Annars uppstår ett potentiellt livshotande tillstånd. Detta gäller alla ämnen lösta i
kroppsvattnet; salter, aminosyror, mineraler och även glukos. Blodsockerhalten är lika hårt reglerad som alla andra
koncentrationer i kroppen. Detta är den spindelvävstunna
hinna inom vilken liv är möjligt.
Min farfars far, Per Eld (längd 175 cm, vikt ca 75 kg),
var hårt arbetande bergsprängare och stenhuggare i Skåne. Jag har ur hans dagböcker räknat ut att han fick i sig
ca 900 - 1200 kcal/dag. Han levde vid god hälsa till 97,5
års ålder. Och förde dagbok. Bl.a. över sin kosthållning.
120 kilo vete eller 240 limpor bröd
– så mycket livsmedel går åt för att
tanka en miljöbil med etanol”.
Han åt tre mål mat om dagen. Frukost; potatis, lök,
fläsk eller sill, kaffe. Lunch; kaffe, rågbröd med smör och
fläsk eller sill. Kvällsvard; gröt, dryck genomgående kaffe
eller vatten. Frukt och grönt efter tillgång, dvs. sällan,
samt vid högtider, dvs. vid jul. Jag tror inte att han på
något vis utgjorde något unikum för sin tid.
© Can Stock Photo Inc. / phbcz
120 kilo vete eller 240 limpor bröd
Svenska näringsrekommendationer idag, för en normalt
fysiskt aktiv 75 kilos man, varierar mellan SNR97:s 2 225
kcal/dag, till självutnämnda "näringsexperters" mer än
4-5.000 kcal/dag. Enligt den senare källan är det dessutom "viktigt att äta ofta", upp mot 5 - 6 ggr/dag. Är man
en idogt tränande grovarbetare bör man pressa i sig upp
mot 8 000 kcal/dag. Allt interfolierat med så mycket frukt
som man rimligen kan få i sig. Oavsett årstid.
För en del år sen kunde man läsa i Bladet följande
rubrik: ”120 kilo vete eller 240 limpor bröd - så mycket
livsmedel går åt för att tanka en miljöbil med etanol”.
Man utgick från att det krävs 120 kilo vetemjöl för att
framställa nog med etanol för att fylla tanken på en Volvo
V-70. Sen var det någon som fick en bisarr idé att man
kan ju baka bröd av mjölet. Sagt och gjort. Man tillsatte
vatten som binder fermt till mjölet och skapar klister. In
i ugnen för bakning. Resultatet blev 240 limpor. Sen öppnade man bakluckan på bilen och lastade in 240 limpor.
Tjoho!
#3 2015
35
© Can Stock Photo Inc. / frankix
Efter bara någon dag var det någon från Statens
Livsmedelsverk SLV som hakade på och försökte göra ett
nummer på följande räkneoperation. Energiinnehållet i
120 kilo vetemjöl räknades om till kalorier. Sedan dividerades kalorimängden med en människas ”energibehov”.
Och då kom SLV fram till att energin i 120 kilo vetemjöl
skulle räcka för en genomsnittskvinna i 43 dagar. Ridå!
I så fall skulle vi gå upp i vikt av att äta
hyvel­spån och dricka bensin till, som
enligt bombkalorimetern har ett högt
kaloriinnehåll.
Det går inte att jämställa energiförbrukningen hos
en maskin med en människas. I biologiska system sker
oavlåtligt otaliga energikrävande processer. Det kan vara
muskelarbete, upptag av näringsämnen från tarmen till
blodbanan, bildning av äggviteämnen, nervsignaler, mm.
etc. osv. Det är just det som är själva livets kärna. Basalmetabolismen. Dygnet runt. Så länge vi är i livet. Och till
detta krävs energi. Som till sist blir åter till värme.
Vi går inte upp i vikt av att äta energirika ämnen
En kalori talar om hur mycket av ett ämne som kan
värma upp en viss mängd vatten då ämnet bränns upp.
Det hittades på av en uttråkad skeppsläkare J.R. Mayer,
36
#3 2015
under en långseglats 1840 med den holländska ostindiefararen ”Java”, rederi N.J. De Cock, kapten Zeeman.
"Under resan inträffade inga sjukdomsfall, hvarför han
fördref tiden med att utföra fysiska försök med några
medtagna enkla instrument och f. ö. försjönk i stilla
naturbetraktelser."
Så här resonerade Mayers. En kalori utgörs av den
energi som krävs för att öka temperaturen i 1 gram vatten
med 1 grad C. Tyvärr råkar den energimängden vara
olika för olika temperaturer på vatten. För att justera för
detta valde han att låta 1 kalori vara energin som åtgår för
att värma 1 gram vatten från 14,5 grader C till 15,5 grader
C. Exit Mayer.
Vi går inte upp i vikt av att äta energirika ämnen.
Eftersom kroppen inte kan tillgodogöra sig energi och näringsämnen i vilken form som helst. I så fall skulle vi gå
upp i vikt av att äta hyvelspån och dricka bensin till, som
enligt bombkalorimetern har ett högt kaloriinnehåll.
”Energivalutan” i kroppen är dock ingalunda något
bränsle i öppen låga, ej heller någon vagt definierad slags
”kalori”. Energivalutan i kroppen utgörs av högenergiföreningen adenosintrifosfat (ATP). Kolhydrater, fett
och protein spjälkas alla i kroppen till acetyl-CoA. Från
acetyl-CoA kan i vissa fall utvinnas ATP vilket kan omsättas i energisammanhang.
En molekyl glukos (kolhydrat) ger upphov till 38 ATP.
En molekyl triglycerid (fett) ger upphov till 508 ATP.
Detta ger en kvot 1:13,37, eller enkelt uttryckt 1:12, till
fettets fördel. Fett är alltså 12 gånger mer energirikt än
glukos. Eller så här: 1,3 kilo potatis motsvarar 1 dl olivolja. Ur energisynpunkt.
Tar man bort allt fett och ersätter detta med kolhydrater, måste man alltså glufsa i sig 12 gånger så mycket för
att få i sig samma mängd energi.
Sockerimport från Kuba stoppad.
Lite sockerhistoria. Den 29 oktober 1492 landsteg Christofer Columbus på Kuba. Ön beboddes av indianska
folkgrupper; nomadfolk, jägare och samlare. Columbus
tyckte att indianerna verkade fredliga och seglade vidare.
På 1600- och 1700-talen blev Kuba värdefullt för Spanien
på grund av den lönsamma sockerexporten. Vid slutet av
1800-talet hade Kubas sockerexport blivit beroende av den
amerikanska marknaden och sockerhandeln dominerades
av ett enda amerikanskt bolag.
År 1958 uppgick USA:s investeringar på Kuba till 5
miljarder kr, mer än i något annat land i Latinamerika.
Över 70 procent av Kubas export gick till USA. Sockerrör
var alltjämt den allt överskuggande artikeln i Kubas export.
Fidel Castro tog makten på Kuba 1959. Förstatligande av
den kubanska ekonomin hotade amerikanska intressen. Eisenhower ville inte landsätta amerikansk militär på Kuba. I
stället fick CIA utbilda och beväpna exilkubaner, för att de
skulle landstiga på ön och förinta Castro. USA-plan bombade Kubas flygplatser. Två dagar senare landsteg 1 500
man vid Grisbukten på Kubas sydvästra kust. Operationen
var dåligt planerad, hafsigt iscensatt och taffligt genomförd;
efter tre dagar stod de Castrotrogna trupperna kvar i orört
bo. Invasionsarmén var borta.
Fiaskot vid Grisbukten ledde till frostiga relationer
mellan USA och Kuba. Fidel Castros makt stärktes, Kennedy blev internt hårt kritiserad. USA skar ner sockerimporten till ett minimum och snart var all sockerimport
från Kuba stoppad. Kuba svarade med att nationalisera
alla USA-bolagens egendomar. USA bröt sina diplomatiska förbindelser med Kuba, lade embargo på all export
och import till och från Kuba.
Modifierad majsstärkelse som råvara
En viss Roberto Crispulo Goizueta såg dagens ljus den 18
november 1931 i Havanna på Kuba. Hans morfar ägde ett
sockerbruk och ett stort markområde. Unge Roberto studerade vid Yale University; tog magisterexamen i kemisk
ingenjörsvetenskap. År 1954 anställdes R.C. Goizueta av
Coca Cola Company i Havanna. Efter ett par år var han
chefstekniker för fem kubanska tappningsanläggningar.
Efter Fidel Castros maktövertagande kom R. Goizueta att
hoppa av till USA under en semesterresa till Miami 1960.
Det enda han hade med sig från Kuba var 40 dollar och
100 aktier i Coca-Cola Company. Sen gick det undan och
1966 ansvarade Mr. Goizueta för teknisk forskning och
utveckling vid Coca Cola Company. Snart var han vd för
hela företaget.
Han tog ett viktigt och avgörande beslut då han tillträdde som vd. Han använde "high-fructose-corn-syrup"
HFCS, vilket är 40 % billigare än rörsocker.
Majs är en gröda som kan odlas på samma jord, år
efter år, utan växelbruk och annat tidsödande finlir.
Under 1960-talet utvecklade japanska forskare industriella metoder att klyva majsens långa stärkelsekedjor med
hjälp av ett enzym; till den renframställda enkla sockerarten glukos. Med ett annat enzym omvandlas sedan en del
av glukos till fruktos. Sen blandas 45 % glukos och 55 %
fruktos till just "high-fructose corn syrup" HFCS. I USA
Kobekossan står ett helt liv i ett uppvärmt
bås och dricker öl och äter kraftfoder och blir
masserad på ryggen av en anordning som leder
tanken till något slags biltvätt.
föll det sig naturligt att använda modifierad majsstärkelse
som råvara vid inhemsk produktion av ett billigt sötningsmedel, därför att USAs ekonomi vilar till största delen
på majsbönder. Annars och i t.ex. Europa och Asien kan
man använda modifierad vete-, potatis- eller risstärkelse.
Slutresultatet är det samma: renframställda kolhydrater.
Insulin har funktionen att lagra in fett i fettväven
Kolhydrater härsknar inte. Kräver inte kyl-transport eller
kyl-lagring och har långt ”bäst-före-datum”. Intressant affärsidé. Kolhydrater stimulerar frisättningen av det anabola
hormonet insulin. Så länge insulin finns i blodet och verkar
på cellerna, sker ingen förbränning av fett. Tvärtom har
insulin funktionen att lagra in fett i fettväven.
Vilket är fallet med den famösa Kobebiffen. Meditera ett ögonblick över en renstek. Renen lever i den
arktiska kylan och måste skrapa fram sin mat under
ett tjockt lager skarsnö. Trots det finns det ytterst lite
fett i köttet. Eller en hästbiff. Hästen lever ett helt liv
på springande hov. Trots det finns det ytterst lite fett i
köttet. I Kobebiffen finns det jättemycket fett, insprängt
i köttet. Fett är en ljuvlig smakbärare, det är ju dess
fetthalt som gör det möjligt för smakämnen att nå vårt
nervsystem. Kobe­kossan står ett helt liv i ett uppvärmt
bås och dricker öl och äter kraftfoder och blir masserad
på ryggen av en anordning som leder tanken till något
slags biltvätt.
Så rör på Dig. Drick vatten om Du är törstig. Om
inte, låt bli. Ät närproducerad mat. Känns igen på att
det saknar innehållsförteckning. Om något smakar sött
- spotta ut det!
Vad som händer i kroppen när vi
släpper loss kolhydraterna kommer
att avhandlas i del 3. Det handlar om
tvångsmatning under delvis informerat samtycke. Riktigt obehagligt, men
viktigt. Go’middag.
TORE PERSSON
Specialistläkare, Stockholm.
#3 2015
37
b
ler
a
i
c
pe
S
!
de
n
a
d
ju
sid. 57!
Beställningstalong på
Kul med cancer
– hur man tar sig igenom bröstcancer.
Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor
kämpade mot sjukdomen. Några kåserier skrevs
även efteråt, när hon friskförklarats. Med denna
bok vill hon ge glädje och hopp inför något som
till en början känns helt över­
mäktigt, men som går att ta sig
igenom, skrattandes åt allt konstigt
som händer på vägen.
Av: Monika Titor
106 kr
+ porto
Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se
CELL-samt BRA!
Är du trött & orkeslös, har sköldkörtel-,magoch tarmproblem, ledvärk, högt blodtryck etc.
Prova då vårt hälsobringande paket som dessutom
håller muskler i trim och blodsockret i balans.
– 100% Naturligt!
Kraftfullt: gjort av ÖRTER, ALGER och GRÖNSAKER
MED HÖG POTENTIELL ENERGI
”Genom lämplig sammansättning av födan, kan man
förhindra sjukdomar”
”Låt Maten vara din Medicin och Medicinen din
Mat” Hippokrates
Börja ett NYTT LIV – Ett CELL-samt BRA liv!
Beställ: WEB Butiken:
www.cellsamtbra.nu
Tel.0651-162 00, 070-207 24 74
38
#3 2015
© Can Stock Photo Inc. / rolffimages
Designade droger – en samhällsfara
Beroende framkallande droger, s.k. psykostimulanter, fungerar genom interaktion med det
normala neuronala maskineriet, framför allt genom påverkan på hjärnans ”belöningssystem”.
När en nervcell i hjärnan kommunicerar med omgivande
celler frisättes neurotransmittormolekyler i förbindelseleden mellan cellerna – synapserna. Neurotransmittorna
binds till receptorer på mottagande celler och överför
kemiska signaler för att sedan snabbt avlägsnas, vilket
sker genom s.k. transportproteiner som avlägsnar dem
från synapsen.
Om denna mekanism blockeras fortsätter frisättande
av transmittorer och kemiska signaler så länge blockaden
kvarstår.
Psykostimulanter verkar genom att påverka avlägsnandet av signalsubstansen, dopamin, som är en essentiell
komponent i hjärnans belöningssystem. Så t.ex. verkar
kokain genom att blockera transportproteinet för dopamin, vilket resulterar i att det byggs upp större mängder
dopamin i synapserna och därmed skapar en stark känsla
av välbehag – något som i sin tur skapar beroende. Metamfetamin verkar inte genom blockad av transportprotein
utan genom att stimulera cellerna till ökad dopaminproduktion och får därmed en likartad effekt som kokain.
Syntetiska droger som nu blivit allt vanligare på
marknaden verkar vanligen genom hämning av monoamin transport proteiner, d.v.s. hämmar bortskaffandet av
de kemiska signalerna från synapserna. De tas som regel
fram i kemiska laboratorier vilka tidigare varit verksamma inom annan kemisk industri t. ex. inom läkemedelsindustri eller parfym industrin. Många av dessa laboratorier
finns i Indien, Pakistan och Kina enligt Jim Hall från
Southeastern University, Florida, US.
Skapar självmordsbeteende
Historiskt sett har Europa varit ledande i konsumtionen av
designade droger. Enbart under år 2012 påvisades 73 tidigare
okända psykoaktiva droger på den Europeiska marknaden.
I USA är problemen ännu mer omfattande. Den
vanligaste typen av droger där är syntetiska cannabinoider, som marknadsförs som likartade marijuana, men
som inte kan påvisas i standard drogtester. De går under
olika beteckningar såsom K2 och Spice, inte okända här
i Sverige. Ofta sprutas de på torkat växtmaterial så att de
kan rökas. De är mycket potenta och leder inte sällan till
farliga biverkningar som hjärtattacker, njurinsufficiens,
psykoser och ibland död.
Dessvärre inser många brukare inte hur farliga de kan
vara eftersom de anser sig veta att marijuana är ofarligt.
Problemet är att dessa droger skapar självmordsbeteende och aggressivitet mot omgivningen. Känslan för medmänniskan, empati, blockeras och utbytes mot aggression.
Detta är vad vi dagligen ser och hör om i dagens svenska
och internationella samhälle med skjutningar, mord och
anfall mot samhällsfunktioner.
Internationellt sett kan man fråga sig om inte de religiöst fundamentalistiska organisationerna, som t. ex. ISIS
utnyttjar designade droger för att radikalisera religiöst
fundamentalistiska ungdomar till att bli terrorister. Man
frågar sig hur välutbildade ungdomar vid ett universitet
som i Kenya kan transformeras till att bli mördare och
terrorister som skjuter eller skär halsen av sina tidigare
studiekamrater. Det finns goda skäl att misstänka att ISIS
utnyttjar droger för att få med sig ungdomar i emotionellt
omöjliga aktioner.
Det finns alla skäl att bli varsam med vad som händer även
i vårt närområde. Vi är inte skyddade
från religiös fundamentalism och extern
radikalisering ej heller från attraktionen
av neuropsykiska droger.
TORE SCHERSTÉN
Professor emeritus
#3 2015
39
© Can Stock Photo Inc. / kovalvs
Våra gener bestämmer om en förändrad
livsstil skyddar mot hjärtsjukdom
Risken för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom
styrs till viss del av vår livsstil, där till exempel
rökning och låg fysisk aktivitet är kända riskfaktorer. Men effekten av en förbättrad livsstil
beror i stor utsträckning på vilka genvarianter
vi bär på. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.
Jaana Gustavsson.
I de aktuella studierna ingick 1 831 patienter som insjuknat
i kranskärlssjukdom samt 5 175 kontrollpersoner från den
vuxna befolkningen i Stockholms- och Göteborgsområdet.
Resultaten, som redovisas i doktoranden Jaana Gustavssons avhandling, visar att personer som bär på en särskild
genvariant av genen APOE (apolipoprotein E) delvis är
skyddade mot risken för hjärt-kärlsjukdom från både rökning och fysisk inaktivitet. Genvarianten bärs av ungefär 15
procent av alla svenskar.
Även om mer motion och en hälsosam
kost kan bromsa FTO-genvariantens
fetmaeffekt tycks det inte motverka genvariantens effekt på hjärt-kärlsjukdom.
Omvänt tycks personer med andra APOE genvarianter
ha en ökad sjukdomsrisk från rökning och fysisk inaktivitet.
Till exempel har kvinnor som bär på en genvariant kallad e4
en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom från rökning.
En annan gen som studerades var den så
kallade ”fetma-genen” FTO.
– Våra resultat visar att de ungefär 60 procent som bär
på en variant av FTO-genen inte bara har en ökad risk
40
#3 2015
att utveckla övervikt/fetma, utan även en förhöjd risk för
hjärt-kärlsjukdom, säger doktoranden Jaana Gustavsson
som presenterar rönen i sin avhandling:
– Sambandet verkar inte enbart vara en effekt av fetma,
utan det tycks finnas andra, hittills okända, biologiska
effekter till den ökade hjärt-kärlsjukdomsrisken.
Tidigare forskning har visat att en hälsosam livsstil, såsom ökad fysisk aktivitet och ett lägre fettintag,
motverkar fetmagenens effekt på fetma. I avhandlingen
studerades om detta gäller även för genens effekt på hjärtkärlsjukdomsrisken. Något oväntat fann forskarna inga
sådana tecken.
– Den ökade sjukdomsrisken var densamma hos
personer med låg och hög fysisk aktivitet. Genvariantens
effekt på hjärt-kärlsjukdomsrisken tycks inte heller kunna
motverkas av ett lägre intag av fett eller mättat fett, säger
Jaana Gustavsson.
Med andra ord: även om mer motion och en hälsosam
kost kan bromsa FTO-genvariantens fetmaeffekt tycks
det inte motverka genvariantens effekt på hjärt-kärlsjukdom.
– Genom att kartlägga samspelet mellan genvarianter
och livsstil får vi en ökad förståelse för de mekanismer
som leder till hjärt-kärlsjukdom, och också varför en del
personer tycks särskilt känsliga för en ohälsosam livsstil,
säger Jaana Gustavsson.
Avhandlingen Genes, Lifestyle and Coronary Heart
Disease Risk- Epidemiological interaction Studies försvarades vid en disputation den 27 mars.
Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/
handle/2077/37999
PET/CT-bilden
visar att flödes­
mönstret är
för­ändrat och
dopami­nivån lägre
vid Parkinsons
sjukdom.
Torsten Danfors,
över­läkare i
nuklear­medicin.
Mer träffsäker Parkinsondiagnos
med ny PET-teknik
Parkinsons sjukdom kan vara svårdiagnostiserad med symtom liknande dem vid Alzheimers
och andra neurodegenerativa sjukdomar. Vissa
patienter kan dessutom ha flera sjukdomar
samtidigt. Akademiska sjukhuset är först i
Europa med att rutinmässigt använda en ny
diagnosmetod där man mäter blodflöde och
dopamin i hjärnan med hjälp av ett nytt spårämne (PE2I) och PET/CT-kamera.
– Förutom skarpare bilder får vi absoluta värden på hur
dopaminsystemet i hjärnan är påverkat av sjukdomen.
Diagnosen blir mer träffsäker vilket underlättar valet av
individuell behandling och eventuell operation. En annan
fördel är att patienten slipper flera undersökningar och att
stråldosen är betydligt lägre, en fjärdedel av den vid traditionell utvärdering där två olika metoder kombineras,
säger Torsten Danfors, överläkare i nuklearmedicin.
Metoden kan även användas för diagnostik av
andra neurodegenerativa sjukdomar
Efter en noggrann utvärdering i forskningsprojekt har
nu den nya metoden med PE2I-PET börjat användas rutinmässigt i vården. Sedan starten i november 2014 har ett
tiotal patienter från Uppsala län undersökts. Redan inom
ett halvår räknar Akademiska med att patienter från hela
sjukvårdsregionen med misstänkt Parkinson ska omfattas. Metoden kan även användas för diagnostik av andra
neurodegenerativa sjukdomar, bland annat Alzheimers
sjukdom, Frontotemporal demens, Lewy Body sjukdom,
Huntingtons sjukdom och normaltryckshydrocefalus.
– Eftersom neurodegenerativa sjukdomar kan starta
med många olika symptom hamnar patienterna till en
början hos olika vårdgivare. Patienter med gångsvårigheter och skakningar utreds ofta av neurologer, minnesstörningar av geriatriker och personlighet- eller humörförändringar av psykiater. Av detta skäl har vi startat med
en ny neurodegenerativ rond där fall och bilder diskuteras
gemensamt med geriatriker, psykologer, neurologer och
neuroradiologer, säger Torsten Danfors.
För cirka 15 år sedan var PET-centrum i Uppsala i
samarbete med forskare vid Pittsburgh university och
Karolinska institutet först i världen med att introducera
en ny metod för Alzheimerdiagnostik där man med hjälp
av ett visst spårämne (PIB) och PET-kamera kan spåra
amyloid, ett protein som lagras in i hjärnan.
Då som nu tillskrivs framstegen de framstående kemister som arbetar på Akademiska sjukhuset och Uppsala
universitet. De använder en cyklotron för att framställa de
speciella spårämnen som används. I projektet har också
sjukhusfysiker också utvecklat nya metoder för bildanalys.
– Spårämnen som används vid PET-diagnostik har
ofta kort halveringstid. Därför är det en klar fördel att
substanserna kan tas fram och prepareras på plats, nära
kamerorna som används för att diagnostisera olika sjukdomar, säger sjukhusfysiker Mark Lubberink.
Källa: Akademiska sjukhuset
FAKTA: Spårämnen som underlättar diagnostik
Sedan 1980-talet har 100-talet spårämnen utvecklats vid PET-centrum på Akademiska sjukhuset. Några av de mest använda i
dag är:
- 11C-metionin för diagnostik av tumörer i hjärnan och bisköldkörtlarna
- 11C-hydroxytryptofan och 11C-metomidat för diagnostik av hormonproducerande tumörer.
Det finns flera fördelar med att ha hela kedjan på plats: framtagande av spårämnen, cyklotron för laddning av partiklarna/spårämnena och PET-kameror för diagnostik.
#3 2015
41
Forskningssjuksköterskan Violeta
Armijo del Valle
tar blodprov på
Patrik Sköldberg
för att testa hans
blodsockervärde
och insulinproduktion efter måltidsbelastning. Foto:
Elisabeth Tysk.
Svår typ 1-diabetes
Ny inkapslingsmetod ska minska
biverkningar vid ö-cellstransplantation
Sedan början av 2000-talet kan patienter med svår typ 1-diabetes behandlas med insulinproducerande betaceller. En utmaning
med transplantation är biverkningar av immundämpande läkemedel. För att slippa detta och minska risken för celldöd prövas
nu en ny metod på Akademiska sjukhuset där ö-celler kapslas in
och får syre genom en inbyggd syrgastank.
– Det känns väldigt positivt att
kunna medverka till utveckling av
nya behandlingar som på sikt kan
hjälpa andra. Nästa vecka ska jag genomgå en magnetkameraundersökning för att se att inte bindväv vuxit
till sig runt den inopererade kapseln.
Och strax innan sommaren är det
dags för ny provEtt viktigt syfte är att man ska slippa livslång be­ tagning. Förutom
handling med immundämpande läkemedel som sockervärde och
kan öka risken för njursvikt och vissa cancerformer insulinproduksamt göra patienten mer infektionskänslig
tion kontrollerar
man att immunBehandlingen ges inom ramen för försvaret inte aktiveras mot transen säkerhetsstudie där forskarna räk- plantatet, berättar han.
I likhet med övriga deltagare har
nar med att inkludera åtta patienter i
18-70-årsåldern. En förutsättning för Patrik haft diabetes länge, i hans fall
deltagande är att man inte når målen i 30 år. Trotsinsulinpumpen, som han
haft i åtta år, har sockervärdena ofta
med sin insulinbehandling och inte
varit instabila, med såväl för höga
har nedsatt njurfunktion eller andra
som för låga värden, och med risk för
svåra komplikationer av sjukdomen.
allvarliga insulinkänningar.
Sedan den första ö-cellstransplanDet känns väldigt positivt att
kunna medverka till utveckling tationen genomfördes 2001 har närmare 50 transplantationer genomförts
Patrik Sköldberg opererades för tre
månader sedan. Vi träffas vid ett åter- på Akademiska, det sjukhus som
besök då han genomgår en måltidsbe- gjort flest i Sverige. Idag transplanteras 10-15 patienter per år och resultalastning för att testa blodsockervärdet
ten har successivt förbättrats.
och se hur mycket insulin kroppen
Den nya metoden innebär att man
tillgodogör sig från transplantatet. Ett
mål med behandlingen är ett jämnare kapslar in cellerna i en dosa där de
försörjs med syre genom en inbyggd
blodsockervärde och allra helst att
syrgastank för att undvika celldöd.
patienterna ska slippa ta insulin.
– Vi är först i världen med att kliniskt
pröva denna inkapslingsmetod. Fyra
patienter har transplanterats hittills.
Flera av dem har kunnat minska sin
insulinbehandling och ingen har fått
komplikationer, säger Per-Ola Carlsson, överläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
42
#3 2015
– Ett viktigt syfte är att man ska
slippa livslång behandling med immundämpande läkemedel som kan
öka risken för njursvikt och vissa cancerformer samt göra patienten mer
infektionskänslig. Om kapseln visar
sig hålla måttet kan många fler med
typ 1-diabetes erbjudas transplantation som behandling eftersom vi slipper ta hänsyn till skadliga effekter av
immundämpande läkemedel, säger
Per-Ola Carlsson och fortsätter:
– En fördel med metoden är att
den öppnar möjligheter för transplantation av insulinproducerande celler
framtagna från omogna stamceller.
Dessutom gör kapseln det möjligt att
avlägsna transplantatet om celltillväxten hos kvarvarande celler skulle bli
okontrollerad.
Framtagande av insulinproducerande celler från omogna stamceller
har skett med framgång hos flera
forskargrupper. Det som behövs nu,
enligt Per-Ola Carlsson, är att börja
använda denna typ av cellkulturer
kliniskt. Han bedömer att man kan
vara igång om kanske tre år med
sådana transplantationer på Akademiska.
– Om vi slipper immundämpande
läkemedel är transplantation av
insulinproducerande celler något som
skulle kunna bli aktuellt för betydligt
fler patienter med typ-1 diabetes. Då
skulle det uppstå en stor brist på donerad vävnad om vi inte hade tillgång
till insulinproducerande celler från
stamceller, avslutar han.
Källa: Akademiska sjukhuset
Hänt i skvättet
Medicinsk access
publicerar valda
godbitar från
Mattias Kronstrands ”Hänt i
skvättet”.
”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 57.
S
!
de
n
a
d
ju
b
ler
a
i
c
pe
Serien Hänt i
skvättet har
skapats av den
biomedicinska
analytikern Mattias Kronstrand.
I boken med
under titeln Första
satsen har han
samlat ett antal
av sina enrutingar
med filosoferande
spermier och ägg.
Att han valde just
könsceller för
en tecknad serie
beror på att han
tycker att deras
strävan efter
överlevnad och
meningsfullhet liknar vår och att det
finns mycket i den
stora världen som
kan appliceras
på den lilla. Som
BMA är han van
att pendla mellan
båda världarna.
sid. 57!
Beställningstalong på
Välfärdens Ohälsa
För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren
visar med exempel från modern och äldre forskning
hur den moderna livsstilen med fokus på kosten,
leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska
ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar.
Av: Lars Wilsson
40 kr +
porto
Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se
#3 2015
43
© Can Stock Photo Inc. / kunertus
Nytt kosttillskott kan hjä
Ett engelskt forskarteam, ledd av professor
Robert Thomas, har tagit fram ett kosttillskott
kallad Pomi-T bestående av granatäpple, grönt
te, gurkmeja och broccoli. Ingredienserna valdes efter en noga genomgång av studier av polyfenola livsmedels anticancerogena effekter.
Kosttillskottet har sedan utvärderats kliniskt
i en dubbelblind, randomiserad, kontrollerad
och myndighetsgodkänd placebostudie som
följer EU:s etiska riktlinjer om god klinisk sed
och har visat sig ha en anti-cancereffekt på
män med prostatacancer.
Resultatet av studien visade att hos 46 % av dem som åt
Pomi-T antingen stannade PSA- ökningen eller t.o.m.
minskade. PSA-värdet ökade i genomsnitt med hela 64 %
mera i placebogruppen än i Pomi-T-gruppen. Studien presenterades på ASCO den 2 juni 2013 och publicerades först
i Journal of Clinical Oncology 31, 2013 (Suppl; abs 5008).
Det kan vara svårt att sätta upp placebotester för
cancerpatienter p.g.a. deltagarnas låga vilja att hamna i en
eventuell placebo-grupp. Men män med prostatacancer
som behandlas med aktiv monitorering eller "vänta-ochse" (Watchful waiting) för PSA-återfall efter radikala
behandlingar är en idealisk grupp för att utvärdera
en förändrad livsstil. Prostatacancer har dessutom en
användbar serummarkör för sin sjukdom PSA. För att
vara helt säkra på resultaten gjordes det även radiologisk
undersökning av deltagarnas tumörstorlekar, resultaten
från dessa överensstämde med de mätta PSA-värdena,
berättar professor Robert Thomas.
Fyra av deltagarna i studien drog sig ur
Märk väl att nästan
hela ökningen av
PSA-värdet för
Pomi-T gruppen
skedde under de
tre första månaderna för att sedan
stabilisera sig.
44
#3 2015
I studien deltog 203 män mellan 53 och 83 år med en medelålder på 74 år. Alla deltagare i denna dubbelblinda, randomiserade och kontrollerade placebostudie hade histologiskt bekräftad prostatacancer. Av deltagarna behandlades 59 % med
primär aktiv monitorering och 41 % med "vänta-och-se" med
ett progressivt PSA-återfall efter tidigare radikala ingrepp.
Den randomiserade processen gav ingen statistisk
skillnad i Gleason-gradering, BMI eller behandlingskategori, men männen i placebogruppen var något
äldre 72 år i Pomi-T-gruppen mot 76 år i placebogruppen. Fyra av deltagarna i studien drog sig ur efter randomiseringen och påbörjade androgena behandlingar
älpa vid prostatacancer
och ingår därför inte i den statistiska utvärderingen.
Medianen för den procentuella förändringen av PSAvärdet för patienter i Pomi-T-gruppen var en ökning med
14,7 % (95 % konfidensintervall 3,4 %-36,7 %), jämfört
med en ökning med 78,5 % (95 % konfidensintervall
48,1% -115,5%) för patienter i placebogruppen. Medianen
för PSA-värdet ökade i en betydligt långsammare takt i
Pomi-T-gruppen jämfört med männen som fick placebo
(en skillnad på 63,8% ANCOVA, p=0,0008).
När studien slutfördes var antalet män med ett stabilt
eller lägre PSA-värde 61 (46 %) i Pomi-T-gruppen, jämfört med 9 (14 %) i placebogruppen.
Under studien kunde man konstatera att Pomi-T
tolererades väl. Inga rapporterade symtom från centrala
nervsystemet, som oro, sömnsvårigheter eller darrningar.
Ingen av männen som behandlades med warfarin rapporterade några oväntade förändringar i INR-värde eller
blodtryck vid användning av Ramipril.
12 % av männen i Pomi-T-gruppen och 4,6 % av männen i placebogruppen rapporterade positiva effekter. 24
% av männen i Pomi-T-gruppen och 34 % av männen i
placebogruppen rapporterade biverkningar. Det vanligaste var gastrointestinala biverkningar, beaktade separat,
rapporterades av 15,5 % av männen i Pomi-T-gruppen, till
skillnad från 7,5 % av männen i placebogruppen. Ingen av
dessa skillnader var statistiskt signifikant.
värdets procentuella medianvärde jämfört med män som
intog ett placebo (P<0,0001).
Skillnaden i den procentuella ökningen av PSA-värdet
mellan grupperna från studiens början till slut var stor
(63,8 %). Eftersom patientgrupperna var väl balanserade
och studien var tillräckligt stor för att säkerställa lämplig statistisk giltighet, ger resultaten av studien kliniskt
betydelsefull vägledning för män som överväger näringstillskott efter prostatacancer.
Flera studier är planerade och forskarteamet har som
ambition att i framtida studier förlänga interventionen
och inbegripa män i olika stadier av sjukdomen.
Ekonomiskt stöd tillhandahölls av välgörenhetsorganisationen Prostate Action samt Primrose Oncology Research Fund. Studien fick ingen kommersiell finansiering.
Forskargruppen leddes av prof. Robert Thomas1,2,3
och de övriga deltagarna var Madeleine Williams1, Habinda Sharma1, Assim Chaudry2, Pat Bellamy3
1) The Primrose Research Unit, Bedford Hospital
2) Oncology Department, Addenbrooke’s Cambridge
University NHS 3 Trust
3) Department of postgraduate Medicine, Cranfield
University
Artikeln baseras på Pomi-T studien. Studien är även
publicerad av Nature och hittas enklast på nature.com
genom sökrutan med sökordet ”pomi-t”.
Slutsatser: I studien visades att män som intog kosttillskottet Pomi-T hade en signifikant lägre ökning av PSA-
PETER BERGQVIST
Frilansjournalist
Professor Robert
Thomas som
utvecklade Pomi-T
utsågs till Årets
Onkolog av Brittiska Onkologisällskapet 2007 .
#3 2015
45
Handla snabbt och rätt
avgörande vid förgiftning
”kan vinna mycket tid på att ha Kolsuspension hemma”
Små barn undersöker gärna med munnen. Ett kort obevakat
ögonblick och ditt barn kan få i sig något olämpligt. De
flesta förgiftningstillbud inträffar i ett till treårsåldern när
barnen är som mest nyfikna. Om olyckan är framme ring
alltid Gift­i nformationscentralen direkt. Det finns läkemedel
och kemikalier där några få tabletter eller en enstaka klunk
kan innebära risk för allvarliga skador. Ofta är rådet att ta
medicinskt kol som binder farliga substanser i magsäcken.
Tack och lov är allvarliga förgiftningar bland barn ovanliga. Drygt hälften
av samtalen till Giftinformations-centralen rör förgiftningstillbud hos barn
där de flesta handlar om hushålls­
kemikalier. I de fall som kräver sjukhusvård är läkemedel vanligast. Den
främsta orsaken är att barnet fått i sig
mediciner som tillhör föräldrarna.
ska ge kol. Man får t ex inte ge kol
om barnet fått i sig något frätande
eller produkter av petroleumtyp (t ex
tändvätska, lacknafta).
– Men så fort man har fått klartecken att köra kan det göra stor skillnad
om man har Kolsuspension hemma och
kan ge det direkt, säger Johan Kaarme.
Många är oförberedda
Förebygg och förekom
När barn av misstag får i sig läkemedel
eller kemikalier finns det en tydlig
koppling till tillgängligheten i hemmet.
Förvara därför mediciner, rengöringsmedel och andra kemiska produkter
utom räckhåll och glöm inte osäkra
platser som handväskan, necessären
och nattduksbordet. Risken för förgiftningsolyckor kan också öka när barnet
är i en “mindre barnsäker” miljö, till
exempel hos far- och morföräldrar, på
arbetsplatser eller under resor.
Handla direkt
Om du misstänker att barnet fått i sig
något farligt ring 112 och begär Giftinformationscentralen. Vänta inte på
förgiftningssymptomen, handla direkt.
Om man bedömer att det finns risk för
förgiftning får man ofta rådet att ge
medicinskt kol så snabbt som möjligt.
– Kolsuspension är en bra produkt
för småbarnsföräldrar och jag rekommenderar att man har den hemma,
säger Johan Kaarme, verksamhetschef
på Astrid Lindgrens Barnsjukhus,
Karolinska Universitetssjukhuset.
Johan Kaarme poängterar att det
är mycket viktigt att alltid kontakta
Giftinformationscentralen först, det
finns ämnen som inte bör kombineras med kol och tillfällen då man inte
46
#3 2015
Dessvärre visar det sig att endast ett fåtal småbarnsfamiljer är förberedda om
en olycka skulle inträffa. I en under­
sökning genomförd 2010 tillfrågades
drygt tusen föräldrar med barn upp
till sex år om de hade medicinskt kol
hemma. Endast 2 av 10 familjer svarade
ja. Ett alarmerande lågt antal, i synnerhet som kol skall ges så snart som
möjligt, helst inom 5-10 minuter.
Binder farliga substanser
Medicinskt kol tillförs som dryck och
binder till sig en mängd substanser
i magsäcken, bland annat de flesta
läkemedel, svamp- och växtgifter och
förhindrar därigenom att ämnena
tas upp i kroppen. Kolsuspension är
en färdigblandad lösning som är klar
att ges direkt. Det är ett receptfritt
läkemedel för akuta förgiftningar och
finns att köpa på apotek. Att utrusta
hemmaapoteket med Kolsuspension
är ett tryggt och enkelt sätt att förebygga skador vid förgiftning.
Källa: Abigo Medical AB
Det är mycket man inte måste
Ny bok av Thomas Sjödin
– När jag skriver att det är mycket man inte
måste handlar det inte om att ta lätt på kraven. Att ta livet på allvar och våga axla ansvar,
kräver att man sorterar bort allt onödigt som
annars bara tynger. Först då kan man ge kraft
och ljus till det som verkligen är viktigt, säger
Tomas Sjödin.
I tre av fyra år har Tomas Sjödin varit lyssnarnas val när
Sveriges Radio valt värdar till sitt populära program Vinter i P1, och hans senaste bok, en 6:1-metod för vila, har
hittills sålt i 30 000 ex.
Det är mycket man inte måste är hans andra bok med
krönikor, efter läsarsuccén Jag lutar åt Gud. Även denna
gång är texterna ursprungligen hämtade från GöteborgsPosten.
Bland krönikorna finns ”Rör vid mig medan jag lever”,
”När vänner blir vänner” och ”Det lilla extra” som hör till
de av Tomas texter som delats mest i sociala medier det se-
naste året. Tre teman återkommer: kärlek, tid och tro. Här
märks inte minst kampen mot tillvarons alla onödiga krav,
men också kärleken som kan förvandla måsten till längtan.
Att avstå, säga nej, sovra bland önskningarna är att ge
rymd och växtplats för något större. Önskningarna är goda
men när de kommer i flock är det klokt att vara lite sträng.
Där några önskningar får möte ett vänligt nej strömmar inte
sällan en oväntad glädje in. Det är mycket man inte måste,
eller ens behöver…
– Ur boken
Medicinsk access
lottar ut 3 exemplar av Tomas
Sjödins nya bok,
se tävling nedan.
Tomas Sjödin är pastor, föreläsare och författare. Han
har skrivit ett tiotal böcker, senast Det händer när du
vilar, Tusen olevda liv finns inom mig (roman) samt Jag
lutar åt Gud, som var hans första bok med samlade texter.
Tomas har även varit värd för Sommar i P1 2004 och
2006, samt lyssnarnas val som värd för Vinter i P1 2011,
2013 och 2014. Han bor i Säve utanför Göteborg tillsammans med sin fru Lotta.
Tävling!
Vi lottar ut tre exemplar av Tomas Sjödin: ”Det är
mycket man inte måste”
Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access
för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står
på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till
T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila
tord@medicinskaccess.se senast den 15 maj!
FRÅGA: VAD HETER TOMAS LÄSARSUCCÉBOK?
MITT SVAR
NAMN
ADRESS
POSTADRESS
TELEFON
E-POST
ID-NUMMER
#3 2015
47
Kistan med biskop Peder Winstrups kropp
flyttades från Domkyrkan i Lund till Historiska
museets konserveringsavdelning i september
2014. Sedan dess har en serie arkeologiska
och medicinska undersökningar påbörjats.
Mumifierad biskop unik ti
Peder Winstrups mumie är en av de bäst bevarade kropparna från 1600-talet. De första
undersökningarna visar en sensationell upptäckt: de inre organen finns kvar. Det gör att
det finns unika möjligheter att lära sig mer om
1600-talets Lundabor.
– Vi kan nu konstatera att Winstrups mumie är en av de
bäst bevarade kropparna från 1600-talets Europa, med en
informationspotential väl i linje med Ötzi-ismannen eller
egyptiska mumier. Hans kvarlevor utgör ett unikt medicinhistoriskt arkiv för kunskapen om 1600-talsmänniskans
livsvillkor och hälsa, säger Per Karsten chef för Historiska
museet i Lund och projektledare för Winstrup-projektet.
Kistan med biskop Peder Winstrups kropp flyttades från
Domkyrkan i Lund till Historiska museets konserveringsavdelning i september förra året. Sedan dess har en serie
arkeologiska och medicinska undersökningar påbörjats.
Kistan med sitt innehåll utgör en unik tidskapsel från år
1679 med både välbevarad kropp, textilier och växtmaterial.
Det normala är att organen avlägsnas, men i detta fall
har kroppen inte balsamerats på ett traditionellt sätt, utan
den har helt enkelt torkat på ett naturligt sätt. Kroppens
goda tillstånd förefaller vara resultatet av flera samverkande faktorer; växtmaterialet i kistan, en lång sjukdomsperi48
#3 2015
od med påföljande avmagring av kroppen, dödsfallet och
begravningen under vintermånaderna december-januari
samt de generella klimat- och temperaturförhållandena i
Domkyrkan.
Kroppen är relativt välbevarad, organ har
kunnat identifieras
I december CT-scannades Peder Winstrup på Universitetssjukhuset i Lund. Osteologerna Caroline Ahlström
Arcini och Torbjörn Ahlström har undersökt kroppen
tillsammans med röntgenläkaren Gracijela Bozovic. De
första resultaten visar att kroppen är relativt välbevarad
och att de flesta inre organ har kunnat identifieras.
De första resultaten visar intorkad vätska och slem i
bihålor, vilket indikerar att han varit sängliggande en
längre period innan han avled. Förkalkningar i lungan
kan antyda både tuberkulos och lunginflammation. Man
hittade också plack i både hjärtats vänstra kranskärl, i
stora kroppspulsådern och i halspulsådern, vilket visar att
han drabbats av åderförkalkning.
– Även gallblåsan har flera gallstenar, vilket bland
annat kan tyda på stort intag av fet mat, säger Caroline
Ahlström Arcini.
Peder Winstrup, som blev 74 år, led även av ledförslitning (artros) i både knä- och höftleder. Dessutom
I december 2014 CT-scannades Peder Winstrup
på Universitetssjukhuset i Lund. Osteologerna
Caroline Ahlström Arcini och Torbjörn Ahlström
har undersökt kroppen tillsammans med
röntgenläkaren Gracijela Bozovic.
idskapsel från 1600-talet
hade han förlorat ett flertal tänder. I ett par av de tänder
som fanns kvar hittade man spår efter karies, vilket tyder
på att han hade tillgång till sötsaker.
– Hans högra axel har stått något högre upp än den
vänstra, vilket orsakats av en skada på en sena i axeln. Det
har medfört att Winstrup hade inskränkt rörlighet, vilket
gjort det svårt att utföra enklare vardagliga sysslor som att
klä på sig en skjorta eller kamma sig med en kam i höger
hand, säger Caroline Ahlström Arcini.
Foster oväntad upptäckt
En oväntad upptäckt vid CT-scanningen var också att
man hittade ett fyra-fem månader gammalt foster som
hade gömts väl i kistan, under Winstrups fötter. Vem som
har lagt dit fostret är okänt.
– Det går bara att spekulera om det kan ha varit någon
anhörig till Winstrup eller om någon av dem som gjorde
i ordning kistan passade på. Men vi hoppas kunna bringa
klarhet i ett eventuellt släktskap genom ett dna-test, säger
Per Karsten.
Framöver väntar nu undersökningar av textilierna i
kistan, liksom ytterligare undersökningar av kroppen.
Bland annat ska man ta vävnadsprover från de inre organen. Dessutom kommer undersökningar av det omfattande växtmaterialet som finns i kistan att göras.
Biskopen har legat begravd i Domkyrkan sedan 1680,
men kistan har flyttats ett antal gånger. 1875 blev kistan
tillsvidare uppställd i ett av kryptans kapell. Än är det
inte helt klarlagt var kistan kommer att placeras efter att
alla undersökningar är slutförda.
– Domkyrkan är rik på skatter, de nya kunskaperna
om biskop Peder Winstrup tillhör dessa. Nu ska vi se hur
vi bäst förvaltar kunskaperna och hittar en bra plats för
honom, säger Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift.
Historien om Peder Winstrup passar också utmärkt
som en del i universitetets 350-årsjubileum och för Domkyrkans projekt Lunds domkyrka 2023 som handlar om
900 år i katedralen. För att genomföra projektet krävs
dock pengar, och hittills har man fått en rad bidrag och
donationer. Nyligen stod det klart att Crafoordska stiftelsen bidrar med 3,3 miljoner kronor och sedan tidigare har
även bland andra Thora Ohlssons stiftelse bidragit med
pengar. Men fortfarande behövs mer.
– Målet är att säkra vetenskapsinformationen i kropp
och kista, resultat som kommer att mynna ut i utställningar och en populärvetenskaplig bok till universitetets
350-årsjubileum, säger Per Karsten.
Källa: Lunds universitet
Foto: Gunnar Menander
#3 2015
49
Alexander Lesassier Hamilton
James Lind (1716-1794) var en skotsk
läkare som anses ha gjort det första
moderna kontrollerade kliniska
försöket av åderlåtning.
Sjömän med skörbjugg, som vi idag vet beror på C-vitaminbrist,
testades av James Lind med olika dieter (parallella grupper om 2
sjömän i varje), varav en grupp fick 2 apelsiner och en citron dagligen.
En tillfrisknade helt på 5 dagar, den andre blev kraftigt förbättrad. De
dieter som de övriga grupperna fick hade ingen effekt.
Medicinhistoria
Var världens första kontrollerade
studie av åderlåtning fejkad?
Journal of the Royal Society of Medicine i London (JESM) har alltid någon medicinhistorisk
artikel från the James Lind Library (JLL), en
nätsajt (www.jameslindlibrary.org) som ägnar
sig åt att med historiskt material visa på rättvisande kliniska försök (”fair tests”) inom hälsooch sjukvården. Ett tusental källor finns som är
tillgängliga för studium. JLL har 4 redaktörer
från Storbritannien och Schweiz, som beställer
artiklar med länk till JLLs källmaterial. Essäer
skrivs också när ett ämne behandlas mer översiktligt – dessa är tillgängliga på nätet och kan
laddas ner för personligt bruk.
I det senaste numret av JRSM (2/2015, vol. 108, sid 68-70)
finns en artikel om en kontrollerad studie av åderlåtning, utförd av en fransk-skotsk militärläkare, Alexander
Lesassier Hamilton och två kolleger år 1816. Hamilton
tjänstjorde då i Portugal där England, Spanien och
Portugal stred
Han hade, visade det sig, varit en med Napoleons
stor fruntimmerskarl med många Frankrike om
kvinnoaffärer.
kontrollen över
iberiska halvön.
Källmaterialet upptäcktes så sent som 1987 i en väska i
Royal College of Physicians i Edinburgh, som innehöll
Hamiltons dagböcker och journaler. Väskan hade troligen
deponerats där på 1830-talet, en period då Hamiltons hustru hade stämt maken och begärt skilsmässa. Han hade,
visade det sig, varit en stor fruntimmerskarl med många
kvinnoaffärer.
En amerikansk historiker blev fascinerad av materialet
och skrev en bok om honom. I denna bok avfärdar hon
uppgifterna om åderlåtningsförsöket som ”a fabrication”,
50
#3 2015
alltså påhittade, troligen därför att hans kvinnoaffärer visade på stor opålitlighet. Författarna till artikeln i JRSM,
Dr Iain Milne från Edinburgh och Dr Iain Chalmers, en
av JLLs redaktörer, driver emellertid en annan tes.
Tog hand om sina patienter i sträng turordning
Hans samlade dagböcker visar nämligen att han gillar att
skriva journaler och dagbok. Han var mycket beläst och
flyhänt med pennan även vad gäller att skriva romaner.
Han var noggrann med detaljer, vilket särskilt hade honorerats chefen för den militära sjukvården under det iberiska kriget, och var en av endast 2 läkare som offentligt
prisats av högste medicinske chefen George Guthrie. Ett
avsnitt ur en dagbok förd efter kriget, när han läste till
doktorsgraden i Edinburgh, beskriver han hur ”ingenting
befordrar lycka såsom sysselsättning”. Upp kl 06 följde
han ett inrutat schema, där 4 timmars studium av klassisk
litteratur ingick. Resten av tiden ägnades åt föreläsningar,
anteckningar och författande.
Författarna lutar därför mer åt att Hamilton beskrev
en verklig erfarenhet. Hur gick det då med åderlåtningen? Jo, Hamilton lade stor vikt att beskriva att man tog
hand om sina patienter i sträng turordning, så att de blev
slumpmässigt fördelade, en tredjedel var. Kollegan Mr
Anderson och han själv gjorde aldrig åderlåtning, och de
förlorade 4 resp. 2 patienter. Den tredje kollegan som alltid åderlät, förlorade 35. Så det är sannolikt, ja troligt, att
Hamilton just därför att han var så besatt av noggrannhet i sitt arbete, verkligen beskrev en reell situation. Han
förstod att den slumpmässiga allokeringen av patienter
var en viktig detalj för bedömningen av möjlig bias.
GUNNAR NYBERG
Docent, specialist invärtes medicin, Mölndal
KOMMENTAR
Från Medicinsk
access nummer
1, 2014.
Den sjuka vården
En mycket bra och belysande artikel hur det ser
ut i den sjuka vården. Benämningen SJUKhus
passar verkligen bra när det gäller antalet dödsfall och alla skador som uppstår på grund av felbehandling. Att detta får fortgå utan att någon
ansvarig politiker eller myndighet bryr sig är en
talande bild av hur hela vårt samhälle är vanstyrt och vanvårdat. Vidare är det heller ingen
ansvarig som bryr sig om att stressrelaterade
sjukdomsorsaker har ökat lavinartat. Hälsomyndigheten i USA anser att 85 % av alla sjukdomar
beror på stress och mentalt dåligt mående.
Sjukvården ser fortfarande människan som en mekanisk
maskin uppdelad i olika delar och som skall symptombehandlas utan att man undersöker grundorsaken till
sjukdomen. Människan är en helhet och därför måste all
vård utgå från detta perspektiv. Vi måste införa en helt ny
syn på människan när det gäller ohälsa och sjukvård än
vad som sker i dag. Vårt egoistiska och inhumana samhällsklimat medför att ohälsan i samhället ständigt ökar.
Om man skulle undersöka hur många skador och dödsfall
som kemiska läkemedel orsakar i Sverige skulle statistiken
när det gäller skador och dödsfall relaterad till sjukvården
skulle statistiken bli ännu dystrare. Förutom att vi borde
föra en debatt när det gäller skador och dödsfall inom
sjukvården, måste vi även föra en debatt vad som förorsakar en ökad ohälsa hos både vuxna och hos våra barn.
Vi borde även föra en debatt när det gäller våra barn och
ADHD där barn får narkotikaklassade läkemedel vilka
har förorsakat allvarliga biverkningar och många självmord
hos barn. I dag har förskrivningen antidepressiva läkemeVi måste införa en helt ny syn på
människan när det gäller ohälsa och
sjukvård än vad som sker i dag
del till barn femfaldigats. Att detta accepteras och får fortgå
är skandalöst. De oskyldiga barnen offras medan politiker
och myndigheter ser på och möjliggör att Big Pharma kan
göra ännu större vinster på barnens bekostnad.
Både sjukvården och samhället lider av en kronisk
sjukdom som omedelbart borde åtgärdas. Barnen reagerar
naturligt som barn gör i jobbiga situationer. Vi borde
istället se på hur sjukt vårt samhälle är istället för att
göra barnen till syndabockar och få barnen att tro att det
är något fel på dem och tvinga i dem narkotikaklassade
läkemedel. Det är hög tid att vi inför en förändring i vår
sjukvård och i vårt samhälle och att vi inför empatisk
medvetenhet och ett holistiskt synsätt.
BO G JONSSON
#3 2015
51
En mammadoktor
skriver om narkolepsi
Medicinsk access
lottar ut 3 exemplar av Pia Dellsons
nya bok, se tävling
nedan.
Pia Dellsons nya bok Sovsjuk handlar om narkolepsi som baseras på hennes egen erfarenhet
när hennes son drabbades av sjukdomen.
Det tog tid innan familjen förstod att sonens trötthet inte
var normal. Efter en influensaspruta drabbades han av
narkolepsi och livet tog en oväntad vändning. En stor liten
bok om frustration och förtvivlan över att inte kunna
hjälpa sitt barn med alla svårigheter och sjukdomar,
varken som mamma eller läkare. Och om framtidshopp
och vardagslycka, trots allt. Förord och fackgranskning
av Lars Palm, överläkare och specialist inom barn- och
ungdomsneurologi vid Skånes Universitetssjukhus.
Narkolepsi är en neurologisk sjukdom som rubbar
hjärnans reglering av sömn och vakenhet. Den som har
narkolepsi får plötsliga sömnattacker, oftast flera gånger
per dag. Narkolepsi går inte att bota, men det finns läke-
medel som dämpar symtomen.
Narkolepsi är en ovanlig
sjukdom som både män och
kvinnor kan få. Oftast uppstår
sjukdomen i tonåren, men det
kan också ske tidigare eller senare i livet. Trötthet och sömnsvårigheter kan ha många olika
orsaker. Om du tror att du har
narkolepsi kan du i första hand
kontakta en vårdcentral för att få träffa en läkare. Vid behov kan läkaren skriva remiss till en neurolog. Narkolepsi
är ovanligt och du kan behöva framhålla för läkaren att
du tror att besvären kan bero på den sjukdomen.
Pia Dellson är överläkare och specialist i psykiatri och
onkologi. Hon arbetar med cancerrehabilitering vid Skånes Universitetssjukhus.
Tävling!
Vi lottar ut tre exemplar av Pia Dellson: ”Sovsjuk”
Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access
för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står
på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till
T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila
tord@medicinskaccess.se senast den 15 maj!
FRÅGA: VID VILKET SJUKHUS ÄR PIA DELLSON VERKSAM?
MITT SVAR
NAMN
ADRESS
POSTADRESS
TELEFON
E-POST
ID-NUMMER
52
#3 2015
Gudaspis för hjärtat
Olivoljans lov, den fula fiskens aptitlighet, vitlökens doftande möjlighet, musslornas användbarhet, nötter och mandel i alla former, persiljans bredd, choklad i olika former.
Dofterna och smakerna lockar läsarens aptit i denna
sakliga och livsbejakande bok om hjärtvänlig mat, om
GUDASPIS FÖR HJÄRTAT.
Bengt W Johansson vet vad han skriver om, livsnjutare
och hjärtläkare som han är i en och samma person.
”På ett insiktsfullt, medryckande och roande sätt
introducerar han oss till ett antal, främst men inte enbart
kostorienterade, hälsosamma alternativ.
Även om han fokuserar på hjärt-kärlsjukdom, kan
kunskaper från denna bok inte enbart hjälpa till att
minska bördan av dessa utan dessutom motverka ett antal
andra kroniska sjukdomar varav en del stadda i tydlig
ökning” (ur Lars Rydéns företal).
Bengt W Johansson är hjärtspecialist och tidigare överläkare vid MAS i Malmö/Lund. Han är också välkänd
författare och medarbetare i olika tidskrifter med kostfrågor som specialitet. Han är likaså en god kock och en
trägen befrämjare av den goda, vettiga maten och drycken
som befrämjar välbefinnandet allmänhet och nyttan för
hjärtat i synnerhet. Han har tidigare bland annat publicerat Att njuta av livet på ett hjärtvänligt sätt.
Tävling!
Vi lottar ut tre exemplar av Bengt W Johanssons:
”Gudaspis för hjärtat”
Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access
för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står
på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till
T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila
tord@medicinskaccess.se senast den 15 maj!
FRÅGA: INOM VILKET OMRÅDE ÄR BENGT W JOHANSSON
SPECIALIST
MITT SVAR
NAMN
ADRESS
POSTADRESS
TELEFON
E-POST
ID-NUMMER
#3 2015
53
Bokvinnare nr2!
Vinnarna av Martina Johansson bok: ”Magstarkt”
Agneta Blomberg, Uddevalla
Ann-Sofi Torninger, Stockholm
Karin Säll Hansson, Växjö
FRÅGAN LÖD: VAR SKER DEN STÖRSTA HORMONTILLVERKNINGEN I KROPPEN?
RÄTT SVAR VAR: MAG-TARMKANALEN
Medicinsk access gratulerar vinnarna!
Vinsten kommer med post.
Trycksaker
Offset, digitaltryck & storformat
Affischer | Almanackor | Blanketter | Brevpapper
Broschyrer | Böcker | Etiketter | Korrespondenskort
Kuvert | Mappar | Rollups Storformat | Visitkort m.m.
- Allt från idé till färdig trycksak!
Tel 0651-160 20 | post@romitryck.se | www.romitryck.se
54
#3 2015
VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE
Beställ prenumeration
på Sveriges största oberoende
medicintidskrift!
Ett år 350 kr. Två år 530 kr, inkl. moms.
Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access,
så är det bäst att teckna prenumeration.
Nästa nummer utkommer vecka 22.
Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev.
ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.
Välj ett eller två år. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt.
mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk access har
även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.
Fyll i och skicka in till oss:
T&M Media AB
Fiskvik 100
820 70 Bergsjö
Eller hör av er till:
E-post: info@tmmedia.se
Tel. 0652-151 10
Fax 0652-151 90
Ja tack!
Plats
för
frimärke
Jag vill prenumerera!
Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.
Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.
NAMN
INSTITUTION/FÖRETAG
ADRESS
POSTADRESS
T&M Media AB
TELEFON
Fiskvik 100
E-POST
820 70 Bergsjö
Bokklubben
SJÄL OCH
KROPP
Jill Taube
Boken ”Själ och
kropp- rörelse
för psykiskt väl­
befinnande” lyfter
fram hur kroppen
kan bidra till att
själen mår bättre!
Veten­skapliga
rön som slår fast
att motion kan
vara behandling
vid exempelvis
depression
blandas med
berättelser om
patienter som Jill
Taube, psykiatriker
mött i sitt arbete.
Faxa eller skicka
in beställnings­
talongen på
höger sida.
Faxnummer:
0652-15190.
Eller beställ på
vår hemsida.
150:-
NY!
50:-
50:-
50:MAGENS SPRÅK
Lars Fändriks
Krånglande magar inkluderar allt
från livshotande
cancer och svåra
inflammatoriska
tillstånd till
läkemedels­
biverkningar och
’magont’ utan
påvisbara orsaker.
Ord. pris 290:-
56
#3 2015
DIABETES HOS BARN OCH UNGA
Gisela Dahlquist
Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.
Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men
man kan leva bra med diabetes som barn
och ung. Författaren har summerat det
som idag tycks gälla, och avslutningsvis
samman­f attat var den framtida forskningen
inom ämnesområdet går mot.
Ord. pris 290:-
TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE
Björn Petrini
En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism
skulle utnämnas till bakteriernas konung
skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner
människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär
på symtomlös infektion.
Ord. pris 280:-
40:VÄLFÄRDENS
OHÄLSA
Lars Wilsson
För första gången
presenteras
det evolutions­
medicinska syn­
sättet för en bred
publik. Författaren
visar med exempel
från modern och
äldre forskning
hur den moderna
livsstilen…
Ord. pris 240:-
170:PROSTATA­
CANCER
Hans-Olov
Adami, Henrik
Grönberg, Lars
Holmberg, JanErik Johansson,
Anders Widmark
En av fem svenska
män kommer
någon gång under
sin livstid att få beskedet att han har
prostata­cancer.
Ord. pris 198:-
75:SÖMNENS
BETYDELSE
FÖR HÄLSA OCH
ARBETE
Torbjörn Åkerstedt
De flesta av oss
råkar då och då
ut för dålig eller
otillräcklig sömn.
Den här boken
handlar om vad
sömnstörningar
beror på och hur
man undviker
dem.
Ord. pris 220:-
50:-
50:-
170:NJURARNA - DE
SOM HÅLLER
OSS I BALANS
Astrid Seeberger,
KIUP
För dig som är
patient, anhörig
eller vill veta
mer om vad som
händer när man
drabbas av en
njur­sjukdom.
Ord. pris 220:-
50:CANDIDA OCH
ANDRA SVAMPAR
I VÅRA KROPPAR
Björn Petrini
Om candida och
andra svampar
i våra kroppar. I
industri­länderna är
svamp­vaginit en
vanlig åkomma, där
värdinnans egen
candida får över­
taget över vaginans
bakteriella normal­
flora.
Ord. pris 280:-
50:FRITERAD ORM I
GUANGZHOU
Stephan Rössner
Unika rese­
berättelser från
jordens alla hörn.
Skriven med
magnifik humor.
Ord. pris 240:-
VILL HA BARN
Ingela Johansson-Rosander och Kerstin
Fredholm
Att få barn är självklart för de allra flesta
men inte för alla. I Sverige finns upp­
skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder
som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha
barn får experter och ofrivilligt barnlösa
komma till tals.
Ord. pris 220:-
OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­
SJUKDOMAR
Björn Petrini
En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid
sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.
Det finns ändå tusentals bakteriearter som
orsakar allehanda infektionssjukdomar,
från banala som finnar i huden till dödliga
infektioner som pest eller gasbrand.
Ord. pris 280:-
106:KUL MED
CANCER
Monika Titor.
Boken skrevs i
kåseriform då
Monika Titor själv
kämpade med
sjukdomen. Några
kåserier skrevs
också efteråt, som
frisk.
Ord. pris 150:-
30:RÖSSNERS ABCBOK OM HÄLSA
Stephan Rössner
Vad är hälsa
egentligen?
Stephan Rössner
tar alfabetet till
hjälp i en ofullständig uppslagsbok om hälsa som
ingen kan vara
utan. En nöjesläsning där några av
de senaste rönen
presenteras.
Ord. pris 196:-
POTTHOLZT FUNDERINGAR
Tomas Weitoft
Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården
är en tummelplats för många olika sorters
människor och personligheter. Här sker
dråpliga möten mellan personal och
patienter. Kvicka kommentarer fälls och de
mest befängda situationer kan uppstå.
Ord. pris 125:-
POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR
Tomas Weitoft
Det här är den andra utgivna samlingen av
teckningar med sjuka skämt, som utspelas
i en värld som befolkas av galna läkare och
hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det
olyckliga patienter, som mer eller mindre
frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller,
piller och överbeläggningar.
Ord. pris 125:-
50:KALLET DÖDEN
KÄRLEKEN
Pelle Olsson
Boken är en livsberättelse om
Karin Borgström
född 1912 i Bomhus
utanför Gävle som
trots motstånd
driver igenom sin
högsta önskan
– att komma in
på Röda korset i
Stockholm och bli
sjuksköterska.
Ord. pris 150:-
65:HÄNT I
SKVÄTTET
Mattias
Kronstrand
Det är en samling
enrutingar med
filosoferande
spermier och ägg.
Underfundigt,
eller tokigt. Ibland
med lite bett och
samhällskritik.
Ord. pris 80:-
50:-
75:-
PILLER PARADOXEN
Robert Whitaker
”Pillerparadoxen är utan tvekan den mest
belysande boken om psykiatrisk behandling
som jag någonsin läst, och jag har läst
hundratals. .”
Bruce E. Levine, Huffington Post
Ord. pris 300:-
175:-
KOL – VÅGA SKAFFA ETT BÄTTRE LIV
Kjell Larsson
Det borde vara lätt att bestämma sig för
att sluta röka när man känner till att det är
skadligt. KOL är en sjukdom som främst
drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL?
Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL,
Forskning om KOL m.m.
Ord. pris 220:-
170:-
30:-
40:-
MELANOM
Yvonne Brandberg m.fl .
Karolinska
Institutet
Malignt hudmelanom är en av
de cancerformer
som ökar mest i
vårt land och en
av de mest betydelsefulla orsakerna är sannolikt
ändrade sol- och
resvanor.
Ord. pris 198:-
ALLT OM
OMEGA-3
Tom Saldeen
Tom Saldeen har
under decennier
studerat effekterna av Omega-3
på människan. I
denna bok delar
han med sig av
sin långa erfarenhet och ger kostoch livsstilsråd.
Ord. pris 200:-
OUTSIDERN:
MIN FARS KAMP
MED GALENSKAPEN
Nathaniel
Lachenmeyer
En välskriven och
modig berättelse
som får oss att se
ansiktena bakom
de hemlösas
masker.
Ord. pris 149:-
170:-
220:KAOS I KVINNOHJÄRNAN
Mia Lundin
Befinner du dig i
en känslomässig
berg- och dalbana? Känns det som
att du håller på att
tappa greppet och
bli tokig? Många
kvinnor känner sig
precis som du och
hoppas och ber
om ett slut på sitt
elände.
Ord. pris 230:-
LEVERANSVILLKOR:
Böckerna levereras mot faktura
och skickas
vanligen inom två
arbetsdagar från
det beställningen
mot tagits, har
vi inte böckerna
i lager tar det
normalt en vecka
innan böckerna
kan skickas.
Priserna inkluderar
6% moms.
Fraktkostnad
tillkommer. Vi
reserverar oss
för felskrivningar,
prisändringar och
slutförsäljning.
Ord. pris är
förlagens rekommenderade cirkapriser.
Kreditupplysning
kan göras.
Självklart går det
bra att skicka
in en kopierad
talong om du inte
vill klippa sönder
tidningen.
Det går även bra
att faxa 0652151 90 eller ringa
0652-151 10 och
beställa. Besök
vår hemsida för
mer information
om bokklubben.
Ja tack, jag beställer:
st Friterad orm i Guangzhou
st Välfärdens ohälsa
st Pottholzt andra funderingar
st Candida och andra...
st Prostatacancer
st Kallet, döden kärleken
st Sömnens betydelse...
st Njurarna
st Hänt i skvättet
st Diabetes hos barn...
st Själ och Kropp
st Melanom
st Vill ha barn
st Rössners ABC-bok
st Evidensbaserad medicin...
st TBC – Dödsängelns...
st Kul med cancer
st Outsidern: min fars kamp...
st Om bakterier...
st Allt om Omega-3
st Pillerparadoxen
st Magens språk
st Pottholzt funderingar
st Kaos i Kvinnohjärnan
Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.
Plats för
frimärke
Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.
NAMN
INSTITUTION/FÖRETAG
ADRESS
POSTADRESS
T&M Media AB
TELEFON
Fiskvik 100
E-POST
820 70 Bergsjö
#3 2015
57
Månadens Pottholzt
Medicinsk access
publicerar valda
godbitar från
Pottholzt funderingar.
Pottholzt andra funderingar om…
…INFERTILITETSUTREDNING
Tomas Weitoft,
uppväxt i Stockholm bosatt i
Gävle. Han har
doktorerat vid
Uppsala universitet och arbetar
som läkare med
reumatiska
sjukdomar som
specialitet. ”Pottholzt funderingar”
såg dagens ljus i
mars 1999. Boken
Pottholzt andra
funderingar kom
ut 2007.
Badsemester i
medeltida Agde
E
n pärla vid medelhavet
där man kan njuta av
sol, bad, vin, god mat och
shopping i vårt nyrenoverade 1700-tals hus.
Agde är en av Frankrikes
äldsta städer och ligger vid
floden Herault och Canal du midi i det böljande
vinlandskapet Languedoc.
Havet ligger bara 4 km bort
med milsvida sandstränder.
Cykla eller promenera längs
floden Herault ända ner till
havet. Huset ligger mitt i den
gamla stadsdelen, Centre
Historic, på Rue de l’Amour
som är en gågata med många
små butiker och gallerier.
58
#3 2015
Kommu ni k ati on er :
Flyg med Ryanair till Beziers som är vår närmaste
flygplats. Från flygplatsen
går bussar till Agde tågstation och därifrån tar det 10
minuter att promenera till
huset.
Huset: Gatuplan, lokal
med plats för cyklar. Första våningsplanet, kök och
vardagsrum med öppen
planlösning. Spishäll, ugn,
diskmaskin,
Kyl/frys,
tvättmaskin och micro.
Platt TV och WiFi. Andra
våningsplanet, 2 sovrum.
Badrum med wc och
dusch. Tredje våningsplanet, sovrum, badrum
med wc och dusch. Utgång till en altan med
utsikt över takåsarna i
Gamla Stan. Litet kök
med vask och grill. Pris:
5.500 Vecka.
OBS! I priset ingår sänglinne, handdukar och slutstädning. Bytesdag lördag. Ej husdjur pga allergi i
familjen.
Fler bilder: Se Blocket,
uthyres, Agde. Kontakt:
Lena 070-6702671
sön
mån
tis
ons
tors
fre
lör
TILLÄGGSBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES
BYDUREON®– en gång i veckan
A
b
c
1
H
r
e
k
n
ä
s
n
o
e
r
u
d
y
l
B
o
m
/
l
o
m
m
1
2
4
1
v
d
a
e
l
e
m
d
r
ö
f
e
1
*
r
a
g
i
l
r
e
g
tt
k
y
7
,
d
3
e
l
l
i
m
t
p
p
u
g
n
i
6
n
1
k
s
n
i
viktm med baseline
t
r
ö
f
m
jä
BYDUREON® (exenatid) – EN PENNA, EN GÅNG I VECKAN
Bydureon är en vidareutveckling av exenatid, som funnits på marknaden sedan 2007.7
Bydureon finns nu som förfylld penna.1 Bydureon har visat kvarstående sänkningar av HbA1c
och vikt* över 6 år jämfört med baseline.8
* BYDUREON är inte avsett för behandling av övervikt och viktförändring var ett sekundärt effektmått i de kliniska studierna. Bydureon ger en viktminskning med 2.3 -3.7 kg.
Referenser: 1. Bydureon Produktresumé.www.fass.se 2. Drucker DJ et al. Lancet. 2008;372:1240-1250. 3. Bergenstal RM et al. Lancet. 2010;376:431-439. 4. Diamant M et al. Lancet. 2010;375:2234-2243.
5. Blevins T et al. J Clin Endocrinol Metab. 2011;96:1301-1310. 6. Buse JB et al. Lancet 2013;381:117-124. 7. TLV. Beslut förmån Byetta 2007. www.tlv.se 8. Henry et al. Poster 964-P, Presented at ADA 2014
AstraZeneca AB, AstraZeneca Sverige, 151 85 Södertälje. Tel 08-553 260 00. www.astrazeneca.se
BY 609511.011 02/15
BYDUREON® (exenatid) 2 mg pulver och vätska till injektionsvätska, depotsuspension samt BYDUREON® (exenatid) 2 mg pulver och vätska till injektionsvätska,
depotsuspension i förfylld injektionspenna, Rx, (F), GLP-1 receptoragonist. Indikation: Bydureon är avsett för behandling av typ 2-diabetes mellitus i kombination med
metformin, sulfonureider, tiazolidindion, metformin och en sulfonureid eller med metformin och en tiazolidindion hos patienter som inte erhållit tillräcklig glykemisk
kontroll vid behandling med högsta tolererbara dos av dessa orala läkemedel. Varningar: I kliniska studier ökade risken för hypoglykemi när Bydureon användes i
kombination med en sulfonureid. För att minska risken för hypoglykemi i samband med användning av en sulfonureid, bör en reduktion av sulfonureiddosen övervägas.
Senaste översyn av produktresumén: 2015-01-19. För ytterligare information och priser se www.fass.se.
Subventioneras endast för patienter som först provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när dessa inte är lämpliga.
POSTTIDNING B
T&M Media AB
Fiskvik 100
820 70 Bergsjö
Dymista
®
(flutikason/azelastin, ATC-kod R01AD58)
I en egen klass
Även
vid måttliga
besvär
• Effektivare och snabbare vid nästäppa
*1,2
* Jämfört med en nasal steroid − i de kliniska studierna jämfördes Dymista med fl utikasonpropionat vid måttlig och svår allergisk rinit. Dymista visade
effektivare och snabbare symtomlindring på alla nasala symtom (rinorré, nästäppa, nysning och näsklåda) och på alla okulära symtom (klåda, rinnande
och röda ögon). Referens: 1) Produktresumén, www.fass.se. 2) Meltzer et al. Int Arch Allergy Immunol 2013;161:369-377.
Dymista® (flutikason/azelastin) R01AD58, Rx. Indikation: lindring av symtom vid måttlig till svår säsongsbunden och perenn allergisk rinit, om monoterapi
med antingen intranasalt antihistamin eller glukokortikoid inte anses tillräcklig. Styrka: nässpray 125 mikrogram + 50 mikrogram/sprayning, spraybehållare.
Förpackningar och priser: 28 doser, rek AUP 112,00 kronor (EF) 120 doser, AUP 240,00 kronor (F), 3 x 120 doser, AUP 679,50 kronor (F). Produktresumén
senast granskad 2013-02-21. För mer information: www.fass.se Meda AB. Box 906 170 09 Solna. Tel 08 630 19 00 E-post info@meda.se www.medasverige.se
1795-090-feb-2015. Med.Acc.nr3.
www.astmaochallergilinjen.se