1. Verksamhetsplan med budget 2016 och

Transcription

TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
2015-05-18
Ärendebeteckning
KS 2015/0191
Kommunfullmäktige
Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering 2017-2018
Förslag till beslut
1. Kommunfullmäktige godkänner förslag till verksamhetsplan med budget
för 2016 och ekonomisk planering för 2017-2018.
Det innebär att samtliga nämnders begäran om medel inför 2016 är besvarade.
Nämndernas ramar för 2015 ligger fast med undantag för de regleringar
avseende statsbidrag enligt finansieringsprincipen som kan uppstå till följd
av riksdagens beslut i vårändringsbudgeten 2015. Kommunledningskontoret får i uppdrag att göra erforderliga justeringar utifrån detta.
2.
Kommunfullmäktige beslutar att skrivningen under rubriken ”Fler bostäder” inom ”Ett växande attraktivt Kalmar” utgör kommunens riktlinjer
för bostadsförsörjningen.
3.
Anslag i budgeten för 2016 anvisas direkt till nämnderna som ”totala
nettoanslag” i driftbudgeten. För ombudgeteringar av anslag gäller:
- Nämnd får inte fatta beslut om ombudgeteringar som medför
väsentliga ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller
annars är av särskild vikt. Sådana förslag ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. I övriga fall kan nämnd besluta om ombudgeteringar inom sitt verksamhetsområde.
- Kommunstyrelsen får fatta beslut om sådana ombudgeteringar mellan
nämnder som inte medför ändringar av servicenivå, berör frågor av
principiell art eller annars är av särskild vikt.
-
Justering av ramar mellan nämnder, av administrativ karaktär, som inte
får någon nettopåverkan på resultatet eller nämndernas verksamhet får
Kommunledningskontoret
Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 480-45 00 47│jonas.sverken@kalmar.se
KS 2015/0191
beslutas av kommundirektören.
4.
Kommunstyrelsen får rätt att besluta om senareläggning av planerade
investeringar i budgeten för 2016, om det riskerar att bli avvikelser mot
fastställd budget som begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme.
5.
Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för
Kalmar Kommunbolag AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta
lånebelopp om 230 000 000 kronor, jämte därpå löpande ränta och
kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens
respektive ursprungliga lånebelopp.
6.
Kalmarhem AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp
om 1 588 200 000 kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader.
Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive
ursprungliga lånebelopp.
7.
KIFAB i Kalmar AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta
lånebelopp om 768 200 000 kronor, jämte därpå löpande ränta och
kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens
respektive ursprungliga lånebelopp.
8.
HB Telemarkens låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp
om 192 000 000 kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det
totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive
9.
Kalmar Vatten AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp
om 350 000 000 kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det
totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive
10. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för
Kalmar Öland Airport AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 30 000 000 kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader.
Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive
11. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen under år 2016 har rätt
att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder, upp till totalt 1 330 200 000
kronor.
12. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen under år 2016 har rätt
att omsätta lån, d.v.s. låna upp motsvarande belopp på de lån som förfaller
till betalning under år 2016.
13. Den årliga avgiften för borgensåtagande för lån till helägda företag
fastställs till 0,30 procent av utnyttjad borgen vid det senaste årsskiftet.
2 (3)
KS 2015/0191
3 (3)
14. Kommunfullmäktige beslutar att betala ut 1 814 628 kronor i partistöd år
2016. Av partistödet ska 10 % fördelas som ett grundstöd till varje parti i
fullmäktige och resterande som ett mandatbundet stöd.
Bakgrund
Den politiska majoriteten presenterar förslag till verksamhetsplan med budget
för 2015 och ekonomisk planering för 2016-2017.
Resultatet för år 2016 uppgår till 39,9 miljoner kronor, för år 2017 till 35,0
miljoner kronor och för år 2018 till 1,7 miljoner kronor.
Urban Sparre
ekonomichef
Jonas Agerhed
budgetchef
Bilaga:
Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering 2017-2018
Verksamhetsplan
med budget
2016
och ekonomisk planering för 2017–2018
Utkast 22 oktober
1
Så fungerar vår verksamhetsplanering
Den här verksamhetsplaneringen innehåller de mål som vi vill nå, en del av de uppdrag som vi ska arbeta
med och de förhållningssätt och värderingar som vi inom Kalmar kommun ska ha. Verksamhetsplanen
med budget beslutas av kommunens folkvalda politiker i kommunfullmäktige som är det högsta
beslutande organet.
Den största delen av kommunens verksamhet bedrivs genom den ansvarsfördelning som
kommunfullmäktige gjort till respektive nämnd och bolagsstyrelse via reglementen, bolagsordningar,
ägardirektiv och tidigare beslut. Verksamheten ska hålla hög kvalitet, vara ändamålsenlig och
kostnadseffektiv. Vi mäter och jämför därför vår verksamhet med andra kommuner. Mätningen sker
genom att jämföra nyckeltal (indikatorer) bl.a. i kommun- och landstingsdatabasen Kolada.
För den del av verksamheten där vi vill ha förändring eller särskild uppmärksamhet sätter
kommunfullmäktige mål och ger uppdrag.
De skrivningar som följer inom avsnitten Ett grönare Kalmar, Ordning och reda i ekonomin, Ett växande
attraktivt Kalmar, Hög kvalitet i välfärden samt Verksamhet och medarbetare ska läsas som en
färdriktning för Kalmar. Texterna ska i sin helhet betraktas som inriktningar för hela verksamheten
tillsammans med politikens inledningstext.
Vill du veta mer om hur kommunen står sig i olika undersökningar läs gärna mer på www.kalmar.se/kvalitetsmatningar.
1
Vision 2020
Beslutad av kommunfullmäktige den 28 maj 2012, § 104
Varför Kalmar 2020?
Kalmar står inför stora utmaningar. Mycket sannolikt kommer vår roll som residensstad förändras,
samtidigt som strukturomvandling i näringslivet, Linnéuniversitetets fortsatta etablering, urbanisering och
globalisering kontinuerligt påverkar våra villkor.
Mot den bakgrunden tog kommunfullmäktige i juni 2011 beslut att under 2012 ta fram en ny vision för
Kalmar. Medborgarna liksom kommunfullmäktiges partier har haft möjlighet att delta i processen.
Ambitionen med visionen är att ge uttryck för vår önskade färdriktning. Den ligger till grund för såväl
budget som organisatoriska förändringar de kommande åren.
Samtidigt är Kalmar 2020 som titeln antyder endast ett steg på en lång väg. Delar av visionen kommer att
vara lika giltig även efter 2020. Mycket kommer att vara uppnått, men utvecklingen liksom ambitionen att
bygga vidare på Kalmar kommer aldrig att upphöra.
Framtidstro
Kalmar är ett attraktivt centrum i en region präglad av framtidstro. Med Linnéuniversitetet som motor
utvecklas vi i ett kunskapsdrivet kluster av universitetsstäder runt södra Östersjön. Kalmar är en populär
kommun att växa upp, bo och åldras i. I kombinationen av den stora stadens möjligheter och den lilla
stadens charm skapar vi en livsmiljö präglad av trygghet, tillgänglighet, kvalitet, mångfald, öppenhet och
nyfikenhet. Optimism och framtidstro är signum för ett Kalmar där vi söker lösningar.
Hållbart och tillåtande
Kalmar är en del av Kalmarsundsregionen som erbjuder hög livskvalitet. I vår roll som regionalt centrum
utövar vi ett ödmjukt ledarskap i samspel med andra aktörer inom akademi, näringsliv och samhälle.
Genom målmedvetenhet, tydlig målstyrning och hållbar bostadsproduktion är Kalmar mer attraktivt och
expansivt.
Hos oss erbjuds människor, i såväl stad som land och oavsett etnicitet, kön eller sexuell orientering, goda
möjligheter att uppnå livsmål och förverkliga drömmar. Vår strävan efter kulturell och mänsklig mångfald
bidrar till attraktivitet liksom jämlikhet och jämställdhet. Vi möter människor med en genuint
välkomnande och tillåtande attityd.
Vi är en av de ledande kommunerna i arbetet för en friskare Östersjö och arbetar aktivt mot målet att vara
en helt fossilbränslefri region år 2030.
Allt detta innebär att vi år 2020 är 70 000 invånare i kommunen.
Kunskap, lärande och entreprenörskap
I Kalmarsundsregionen är vi stolta över att leva i en miljö som hela vägen från förskola till universitet
sätter fokus på kunskap och livslångt lärande.
Vi gläds åt att vara en av landets bästa skolkommuner och är stolta över att vara kända för kreativet och
entreprenörskap. En förutsättning för detta har varit vår nära samverkan mellan samhälle, akademi och
näringsliv.
Expansiv arbetsmarknadsregion
Kalmar är en motor i en gemensam arbetsmarknadsregion där också Växjö, Oskarshamn och Karlskrona
ingår. Genom utbyggd kollektivtrafik, bra pendlingsmöjligheter och ett utbyggt bredbandsnät inom hela
Sydost kan människor bo och arbeta var de vill.
Näringslivet betraktar Kalmars företagsklimat som ett av de bästa i landet. Detta tack vare nära och djup
samverkan med Kalmars näringsliv och dess tydliga kluster.
2
Linnéuniversitetet fortsätter att vara grogrund för innovationer, forskning och nya företag, inte minst tack
vare familjen Kamprads forskningsstiftelse.
Kalmar flygplats fortsätter ge näringslivet goda möjligheter att utvecklas genom flygförbindelser med såväl
Stockholm som Europa.
Ständiga förbättringar
I Kalmar utövas ett öppet politiskt ledarskap som välkomnar medborgarnas insyn och delaktighet. Den
kommunala verksamheten utvecklas under ständiga förbättringar med bästa möjliga service till invånarna
som främsta ledmotiv.
All skattefinansierad verksamhet bedrivs i ekonomiskt hållbara former med kompromisslös respekt för
medborgarnas krav på kostnadseffektivitet och kvalitet.
Nyfikenhet och upplevelser
Kalmar har gott om platser där naturliga, spontana möten bidrar till att fylla kulturlivet med nyfikenhet
och experimentlusta. I det stadsintegrerade universitet och vårt nya Kulturcentrum möts studenter och
andra kalmarbor i ett brett utbud av aktiviteter och upplevelser.
Besöksnäringen utvecklas väl i hela Kalmarsundsregionen och bidrar inte bara med arbetstillfällen, utan
även till regionens marknadsföring mot nya potentiella invånare. Tack vare våra satsningar på att lyfta
fram Kalmars unika historia och kulturbebyggelse, vår vackra landsbygd samt idrotts- och
kulturevenemang har vi utvecklats till ett av landets mest frekventa besöksmål. Detta har också bidragit till
att stimulera det lokala idrotts- och kulturlivet.
3
Kalmar är på rätt väg!
Vi, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet, presenterar nu en budget för Kalmar kommun
2016 och framåt. Kalmar har en positiv utveckling och vi känner starkt att vi är på rätt väg.
Under förra året slog Kalmar nytt befolkningsrekord. Ökningen blev 789 personer. Det är den största
befolkningsökningen sedan storkommunen bildades. Glädjande är att en tredjedel av befolkningstillväxten
sker utanför centralorten. Alla församlingar med något undantag ökar sin befolkning i vår kommun.
Under första kvartalet 2015 växte Kalmar mest i Småland.
Genom medvetna satsningar har nu även bostadsproduktionen kommit i gång rejält. Länge har detta varit
en hämsko för vår kommun. Det har helt enkelt inte funnits tillräckligt med bostäder för de som vill flytta
hit eller de kommuninvånare som söker ny bostad eller kanske sin första egna bostad. Nu börjar det
ljusna. Nu byggs hyresrätter, bostadsrätter och villor. Människor flyttar in i nyproducerade bostäder och
runt om i kommunen syns lyftkranar. Under 2015 kommer detaljplaner för över 900 bostäder bli klara,
cirka 600 av dessa är hyresrätter.
Vi är glada och stolta över att allt fler väljer att flytta till Kalmar. Men vi är inte nöjda. Vi slår oss absolut
inte till ro. I budgeten för 2016 ges kommunstyrelsen i uppdrag att med hjälp av en parlamentarisk grupp
arbeta fram förslag till en ny vision för Kalmar – Vision 2025. Förslaget ska vara klart i maj 2016 och sikta
mot 75 000 invånare.
Det är få kommuner i Sverige av vår storlek som investerar lika mycket som Kalmar. Under den
kommande treårsperioden uppgår investeringarna till drygt en miljard kronor. Det handlar om nya
förskolor, skolor, vägar för både bil och cykel, nya bryggor i Norrliden och Vita Sand. Detta bara för att ta
några exempel.
Under perioden 2016–2018 startar även byggnationen av ett Kulturcentrum och en ny bad- och
friskvårdsanläggning. Efter flera överklagande byggs nu också den nya brandstationen.
Mycket viktigt för Kalmars fortsatta positiva utveckling är tillgången på bra kommunikationer. Här har det
gjorts mycket under de senaste åren, i stort som i smått. Inom flyget har vi i dag betydligt fler avgångar
mot Stockholm än någonsin tidigare. Kalmar Öland Airport är nu tveklöst största i Småland. En ny
flyglinje till Berlin är etablerad. Detta är en utveckling som få trodde på för tio år sedan.
Resandet med kollektivtrafik ökar kraftigt. Pendeltåg byggs också ut, senast till Smedby men snart också
till Trekanten. Vår arbetsmarknadsregion i sydöstra Sverige behöver byggas ihop och bli större. Det har
också gjorts stora satsningar på Kalmar som cykelkommun och allt fler cyklar. Satsningarna fortsätter. Vi
fortsätter också arbetet med upprustningen av kommunens vägnät såväl i tätorter som på landsbygden.
Ytterligare 1,2 miljoner läggs på stöd till enskilda vägar.
När svenska folket under 2014 rankade bästa svenska sommarstad hamnade Kalmar på andra plats, bara
slagna av Halmstad. Under årets sommar fortsätter vi utvecklingen. Det blir stadsfest, teater i
Krusenstiernska och Iron Man som tidigare år. I sommar står också Kalmar som värd för SM i
beachfotboll och Revy SM, bara för att nämna något. Vi är också glada över att Roxette har valt Kalmar
som en av fyra platser i Sverige.
Kvalitén inom den kommunala verksamheten är hög och ska vara hög. Vi lägger också mer pengar på
exempelvis förskolor och äldreomsorg än jämförbara kommuner, men behoven av mer resurser till
välfärden är fortfarande stora. Vi arbetar hårt för att se till att befintliga resurser används på bästa sätt. Vi
ska samtidigt vara ett föredöme som arbetsgivare.
I den budget som nu presenteras ges mål åt barn- och ungdomsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd
och åt omsorgsnämnden. Kalmar ska år 2020 ligga bland Sveriges 30 bästa skolkommuner och landets 30
bästa äldrekommuner. Jämställdheten är en prioriterad fråga. Kalmar ska vara en jämställd kommun med
en jämställhetssäkrad verksamhet. Kalmar har nu för sitt framgångsrika arbete utsetts till en av sju
modellkommuner i landet för att ännu mer utveckla och sprida information om jämställdhetsarbetet.
Under de senaste åren har flera tydliga steg tagits när det gäller klimat- och miljöarbetet. Arbetet fortsätter
och exempelvis vill vi nu att alla samhällsbetalda person- och godstransporter ska var klimatneutrala 2020.
4
Dessutom ska farliga ämnen bort från förskole- och skolmiljöer för att skapa en sådan giftfri miljö som
möjligt.
Kalmar har under lång tid tagit ett stort ansvar för bekämpa arbetslösheten. Kommunen har satsat drygt
40 miljoner kronor årligen på arbetslöshetsbekämpning. Detta har varit framgångsrikt. Kalmar ligger
stadigt lägre än riket och lägst bland jämförelsekommunerna. Vår modell har alltså visat sig fungera bra
och vi vill nu gå vidare. Vi vill göra en omläggning av arbetsmarknadspolitiken. Tillsammans med berörda
aktörer där givetvis Arbetsförmedlingen ingår vill vi samla våra resurser till att gemensamt arbeta för att få
ner arbetslösheten. Målet är att halvera arbetslösheten i Kalmar fram till 2019.
Trots den positiva utvecklingen ska vi vara medvetna att det finns stora utmaningar framför oss. Läget för
hela kommunsektorn är bekymmersamt. Sveriges Kommuner och Landsting hävdar i sina prognoser att
höjda generella statsbidrag från staten är ett måste för att behålla den kvalité som vi alla vill ha.
Det har nu också blivit dags att dra igång ett av de allra största projekten i Kalmar på flera decennier.
Nämligen bygget av det nya Linnéuniversitetet. Detta kommer att ha stor betydelse för hela
Kalmarsundsregionen. Kalmar är den minsta staden i Sverige som är en universitetsstad. Nu ska
universitetet och staden integreras med varandra.
Vår vision är en kommun som präglas av demokrati, solidaritet och rättvisa villkor. Visionen grundar sig
på miljötänkande, jämställdhet och en stark framtidsoptimism. Vi vill ha ett växande, integrerat och
framgångsrikt Kalmar som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart.
Kalmar kommun ska leverera de tjänster och verksamheter som vi har lovat att göra och det inom den
budget som angivits. Med den budget som nu presenteras gör vi detta. Som politiker är vi alltid
intresserade av vad ni, Kalmars invånare, tycker och tänker och vad ni har för synpunkter. Med er kunskap
växer hela Kalmar kommun!
Johan Persson (S)
Dzenita Abaza (S)
Anders Andersson (C)
Bertil Dahl (V)
5
Ordning och reda i ekonomin
Kommunallagen slår fast att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både
lång och kort sikt. Varje generation av invånare ska bära kostnaden för den service som man själva
beslutar om och konsumerar. Ekonomiskt utrymme ska finnas för att ersätta gjorda investeringar och för
att säkra tillgångarnas värde över tiden.
I den budget som nu presenteras ökar nivån på de samlade årliga intäkterna från skatter, kommunal
utjämning och generella statsbidrag med 429 mnkr (13 procent) 2015–2018. Samtidigt ökas resurserna
som anslås till nämndernas verksamhet med 365 mnkr (11 procent). I nämndernas ökade resurser ingår
kompensation i centrala potter för löneökningar, nya lokaler och resurser för demografiska förändringar.
Nivån för de budgeterade pensionskostnaderna ökar med 22 mnkr (33 procent).
Kalmar kommun står, i likhet med övriga kommunsektorn, inför en situation med ansträngda ekonomiska
förutsättningar kommande år. Tumregeln i god ekonomisk hushållning om ett resultat motsvarande två
procent av skatter och bidrag väntas inte kunna uppnås. Samhällsekonomin i stort bedöms få en mer
negativ utveckling än vad man tidigare trott.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bedömer att kommunsektorns resultat kommer att hamna runt
en procent av skatteintäkter och kommunal utjämning framöver. I bedömningen gör SKL antagandet att
de generella statsbidragen räknas upp samt en genomsnittlig skattehöjning i kommunsektorn på 40 öre. I
regeringens vårbudgetproposition är det oklart om och hur ett eventuellt generellt statsbidrag kommer att
räknas upp under planeringsperioden.
En avgörande fråga för kommunsektorns ekonomi är således hur riksdagen förhåller sig till de generella
statsbidragen. SKL gör i sina kalkyler antagandet att bidraget från och med 2017 räknas de upp med två
procent utöver pris- och löneökningar. Historiska erfarenheter talar för att det är sannolikt. Till sektorn
vore det ett tillskott på 3,3 mdkr 2017 och 6,7 mdkr 2018. För Kalmar skulle det innebära 22 mnkr i ökade
resurser 2017 och 44 mnkr 2018. Om inte kommer kommunernas intäkter på sikt att urholkas och
försvåra upprätthållandet av omfattning och kvalitet i verksamheten. Utvecklingen följs noga, och det
finns en handlingsberedskap att agera utifrån rådande förutsättningar. Kalmar kommun lägger inte in
SKL:s antaganden om statsbidrag i budgeten.
Kalmar har under ett antal år haft en kraftigt ökad omfattning av LSS-verksamheten. Ökningen har varit
större än i många andra kommuner och kan delvis förklaras med inflyttning från grannkommuner. Det
kommunala utjämningsystemet för LSS-kostnader har under de senaste åren endast till cirka en tredjedel
täckt de verkliga kostnadsökningar som kommunen haft, och det med en eftersläpning på två år. Effekten
blir att den allt mer omfattande verksamheten får finansieras med kommunens övriga medel, vilket kan
tränga undan resurser från annan verksamhet. Under perioden avsätts 40,4 miljoner till utbyggnaden av
LSS. Kompensation från utjämningssystemet bedöms ge 12,1 miljoner.
Kommunernas resultat har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter, dels i form av tillfälliga
konjunkturstöd, dels i form av återbetalningar från inbetalda premier till AFA Försäkring. De sista
återbetalningarna resultatförs 2015 och framöver finns inga tecken på liknande engångsintäkter som kan
förbättra ekonomin.
Omfattningen av det framtida uppdraget påverkas både av demografiska förändringar och av andra
faktorer. Befolkningen växer i stort, och en högre andel av befolkningen finns i de åldersgrupper som
efterfrågar kommunala tjänster. Det årliga behovet av ökade resurser från demografiska faktorer beräknas
bli cirka 1,3 procent de närmaste åren, medan det i genomsnitt hittills under tjugohundratalet varit cirka
0,5 procent. Andra yttre krav och förväntningar på verksamheterna ökar också kostnaderna.
Nivån på investeringarna i kommunsektorn har fördubblats på tio år, utryckt i löpande priser. Kommuner
med växande befolkning behöver förtäta bostadsområden och samtidigt exploatera nya. Det genererar
investeringsbehov i form av såväl gator, vägar och VA-anläggningar som förskolor, skolor,
idrottsanläggningar och äldreboenden. Dessutom behöver en stor andel av den infrastruktur och de
lokaler som byggdes upp under 1960- och 70-talen nu renoveras eller ersättas. En ansvarsfull politik är att
6
arbeta för att hela kommunen får del av befolkningstillväxten. Då kan vi nyttja redan gjorda investeringar
på ett klokt sätt.
Riktade statsbidrag
De specialdestinerade (riktade) statsbidragen ökar alla år fram till och med 2018. De riktade satsningarna
gäller främst inom barn- och utbildningsområdet och äldreomsorgen. Kalmars proportionella andel av
resurstillskotten uppgår till cirka 27 mnkr för 2015 och cirka 50 mnkr årligen för perioden 2016–2018.
Inriktningen är att statsbidrag för avsett ändamål ska gå till att förstärka verksamheten. Detta givet att en
verksamhet tidigare budgetår inte fått förstärkning för att genomföra sådant som man nu kan få nationellt
stöd för.
Kalmars väg framåt
Kalmar växer och det ska hanteras utifrån de ekonomiska utmaningar som hela kommunsektorn och
samhällsekonomin står inför. Därför har vi, likt flera av våra jämförelsekommuner samt SKL, justerat våra
ekonomiska mål till en procents överskott. Nedskrivna tillväxtprognoser, negativ styrränta, hot om
deflation och en fortsatt hög arbetslöshet påverkar förutsättningarna. Behovet av investeringar är stort och
det ställs krav på högre kvalitet inom välfärden. I kombination med ett ansträngt ekonomiskt läge gör det
att utmaningarna är stora. En växande kommun kräver investeringar. Demografiska förändringar ska
hanteras men trycket omöjliggör att fullt ut självfinansiera alla investeringar.
Ekonomiska vinster kan uppnås genom ökad samverkan med bland annat andra kommuner. Möjligheten
till EU- och annan extern finansiering ska alltid undersökas. En hög effektivitet och hög kvalitet per
skattekrona är nödvändigt för en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Vi ska göra rätt saker
och göra saker rätt.
I Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering 2016–2017 lades färdriktningen fast med
fokus på att nå de finansiella målen 2017. Effektiviseringar och anpassningar planeras och genomförs
under ordnade former, där långsiktighet är ett ledord. En stabil ekonomi utgör grunden för att kunna
bedriva verksamhet med god kvalitet.
Ständiga förändringar i omvärlden ställer krav på en flexibel organisation som har förmåga till
anpassningar, samtidigt som förväntningarna på verksamheterna hela tiden ökar. Under den förra
mandatperioden gjordes flera större och mindre organisationsförändringar i syfte att ge bästa möjliga
utgångsläge för att bedriva bra verksamhet. Det utvecklingsarbetet fortsätter kontinuerligt även under
denna mandatperiod.
Mål 2016
• Begränsa nettokostnaderna till högst 99 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över
en rullande femårsperiod.
• Självfinansiera investeringarna till 50 procent över en rullande femårsperiod.
• Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.
Uppdrag till verksamheten
• Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningar och arbeta för samverkan med andra
kommuner.
• Kommunstyrelsen får i uppdrag att med hjälp av en parlamentarisk grupp arbeta fram förslag till
en ny vision för Kalmar – Vision 2025. Förslaget ska vara klart senast maj 2016 och sikta mot 75
000 invånare.
• Kommunstyrelsen får i uppdrag att pröva och utvärdera hyresupphandling som en möjlighet att
lösa kommunala lokalbehov i stället för investeringar i egen regi, samt att pröva om det finns
andra fastigheter som genom försäljning och därefter inhyrning kan ge positiva ekonomiska
effekter. En rimlig soliditetsnivå måste säkras i ett läge där Kalmar växer rejält.
7
Ett grönare Kalmar
Under de senaste åren har flera tydliga steg tagits när det gäller klimat- och miljöarbetet. Kalmar ska
fortsätta ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och
på lång sikt. Vi tar vårt ansvar och visar vägen i miljöarbetet med utgångspunkt från de nationella
miljökvalitetsmålen.
Miljövänliga transporter
I Kalmar ska vi utveckla transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba, miljövänliga och effektiva.
Vår satsning på mötesstationer och pendeltåg är en viktig del i detta arbete. Vi ska hitta former för en
samexistens mellan trafikslagen där vart och ett fyller sin uppgift på sin plats. Vi ska arbeta för att öka
transporter med cykel och kollektivtrafik men i vårt glest befolkade omland kommer bilen även i
framtiden att vara ett viktigt transportmedel.
Vi ska jobba på bred front för att stimulera bilägare att välja förnyelsebara bränslen. Vi ska bekämpa
utsläppen och inte bilarna. Kvarnholmen har i dag nästan 2 800 parkeringsplatser, när nu stadskärnan
förtätas måste antalet parkeringsplatser behållas.
Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun 2030. I regional samverkan ska vi skapa hållbara
transporter och en samhällsplanering som ger god tillgänglighet och minskat transportbehov. Att
kollektivtrafiken ökar är en förutsättning för att minska våra fossila koldioxidutsläpp. Alla samhällsbetalda
person- och godsresor ska vara klimatneutrala till år 2020.
Vi utvecklar den nyligen uppstartade samlastningscentralen och fortsätter att effektivisera våra
varutransporter. Vi mäter och följer upp drivmedelsförbrukningen i samtliga våra fordon.
Biogas
Biogasen får allt större betydelse som drivmedel för hållbara transporter. Vi satsar på fler el- och
biogasbilar i kommunens fordonspark. Stadsbussarna drivs med biogas och en kommande upphandling av
kollektivtrafik måste kräva biogasdrift. Det ger också grunden för en ökad produktion av biogas som i sin
tur också ger stora möjligheter för miljön och de gröna näringarna.
Cykelkommunen Kalmar
Arbetet med att utveckla cykelstaden Kalmar ska fortsätta och uppdraget förlängs till och med 2018. Vi
ska fortsatta att mäta cykeltrafiken, skapa fler och säkra cykelvägar – inte minst till våra skolor, bygga bort
felande länkar, skapa säkra cykelparkeringar, utveckla huvudcykelvägnätet, med mera. Projektet Kalmar
cykelstad, som omfattar hela kommunen, ska fortsatt placera Kalmar högt i nationell rankning av
cykelstäder. Cykelarbetet ska ses som en del i arbetet med olika trafikslag.
Ekologisk och närproducerad mat
Vi ska fortsätta att ligga i frontlinjen när det gäller att ställa krav vid upphandling. Vi ska öka
användningen av ekologiska, etiskt godtagbara och närproducerade varor i den egna verksamheten. När
det gäller kött och ägg ska kommunen ställa krav motsvarande svensk djurskyddslagstiftning vid såväl
uppfödning som vid slakt och att det under produktionen inte har använts förebyggande antibiotika- eller
hormonbehandlingar. Den startade samlastningscentralen ska öka möjligheterna att köpa in mer
ekologiskt och närproducerat. Vi ska arbeta för att upphandlingar ska delas upp i mindre delar så att
småskaliga producenter ges chansen att vara med.
Kustmiljöarbete
Vi behöver fortsätta vårt arbete med en reducering av fosfor och kväve i vår kustmiljö. HELCOM:s Baltic
Sea Action Plan är ett internationellt program för att återställa den marina miljön i Östersjön till god
ekologisk status till 2021. Kalmar har inom det regionala samarbetet Kalmarsundskommissionen åtagit sig
att ta vår del i åtgärdsprogrammet. Vår del innebär 60 procent reducering av fosfor och 30 procent
reducering av kväve. Minskningen av tillförseln av närsalter kan förverkligas genom förbättrade
avloppssystem, anläggande av våtmarker och musselodlingar. Kalmars arbete har ett tydligt
underifrånperspektiv och det finns en stor styrka i det lokala och ideella engagemanget från de
nyetablerade vattenråden och kustmiljögrupperna. Deras arbete ska aktivt stödjas från Kalmar kommun.
8
Satsning på elbilar
Kalmar kommuns hälftenägda bolag Kalmar Energi är aktiva i samverkan kring infrastrukturen kopplad
till elbilar. Elbilspooler och en infrastruktur anpassad för laddning är konkreta områden och viktiga delar i
samhällsansvaret. Att forma övergripande planer för stadsplanering och hitta enkla betalningsformer
kommer naturligt när elbilar går från test till mer standardiserade lösningar.
Miljögifter
Varje år kommer det nya produkter ut på marknaden som innehåller många nya kemikalier. Det är svårt
för lagstiftningen att hänga med och även om nya ämnen godkänns vet vi inte alltid vilka risker de innebär
på sikt. Vi vet inte heller hur olika ämnen kan reagera med varandra.
Alla förskolemiljöer har inventerats och personalen har informerats om riskerna med exempelvis plast och
gamla mobiltelefoner som leksaker. Nu går vi vidare med ett arbete att få alla våra kommunala förskolor
att bli giftfria miljöer för våra barn.
Miljöbokslut
Kalmar kommun tog under 2014, för första gången någonsin, fram ett miljöbokslut. Miljöbokslutet samlar
vårt miljöarbete och omfattar både kommunens egen verksamhet och kommunen som geografiskt
område. Fokus är utifrån vad kommunen kan göra för att bidra till målen nationellt, det vill säga där vi
själva kan påverka. Här ingår miljöpåverkan från alla som bor här, de företag som finns här, de resor vi
gör i kommunen och så vidare. Miljöbokslutet ska tas fram årligen.
Mål 2016
• Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år 2030.
• Cykeltrafiken ska årligen öka.
• Resandet med kollektivtrafik ska årligen öka.
• Andelen ekologisk eller närproducerad mat i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 70
procent år 2020.
• År 2020 ska alla kommunala samhällsbetalda personresor och godstransporter vara
klimatneutrala.
• Våra vattendrag och Kalmarsund ska successivt uppnå god status.
• Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med nämnder och kommunala bolag ta fram
förslag och aktiviteter för att minska miljöpåverkan från kommunanställdas arbetspendling.
• Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att genom trafikplanering underlätta för skapandet
av ett superbusstråk mellan Karlskrona, Kalmar och Oskarshamn och vidare till Norrköping.
• Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att tillsammans med barn- och ungdomsnämnden
och servicenämnden ta fram en plan för hur, samt också starta arbetet med att fasa ut farliga
ämnen i förskole- och skolmiljöer för att skapa en sådan giftfri miljö som möjligt.
• Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att tillsammans med Kalmar Vatten AB och
servicenämnden ta fram en kommunal vattenförsörjningsplan i samverkan med länsstyrelsen och
berörda kommuner.
• Kommunstyrelsen och servicenämnden får i uppdrag att aktivt understödja
Kalmarsundskommissionens arbete med särskild tonvikt på konkreta åtgärder.
• Servicenämnden får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder och kommunala bolag
arbeta för att andelen egenproducerad förnyelsebar energi, av den elenergi som används i
kommunens verksamheter ska öka.
9
Ett växande attraktivt Kalmar
Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om
framtida etableringar, inflyttare och satsningar på infrastruktur.
Kalmar är i dag ett av Sveriges mest attraktiva besöksmål och vi fortsätter att utveckla detta. Men
attraktiviteten ska också finnas i vardagen. För det behöver vi bra och varierade bostäder och en väl
utbyggd infrastruktur i hela vår region. Vi ska fortsätta att erbjuda ett rikt kultur- och fritidsutbud och vi
utvecklar att vi redan är ett spännande besöksmål. Vi berättar gärna om allt bra vi gör och allt det positiva
om Kalmar.
Näringslivsutveckling
Kalmar har en lägre arbetslöshet än våra jämförelsekommuner, men vi kan bli ännu bättre och vi kan ännu
mer använda oss av vad hela länet erbjuder. Vi behöver en utvidgad arbetsmarknadsregion, bra
näringslivsklimat och en förmåga att använda möjligheterna med olika typer av elektroniska tjänster.
Kalmar kommun ska vara aktivt i arbetet med att få nya företag att starta verksamhet och etablera sig i
kommunen samtidigt som vi stödjer redan befintliga företag. Nyföretagarcentrum, Kalmar Science Park
och våra egna företagslotsar är exempel på insatser som kommunen satsar på. En öppen och tolerant
kommun är en förutsättning för tillväxt och hur vi hanterar hbtq-frågorna kommer att bli en viktig
framgångsfaktor.
Kunskapsintensiva miljöer, innovation och inkubatorverksamhet har avgörande betydelse för nya jobb
och tillväxt. Kalmar kommun har de senaste åren kraftigt ökat resurserna till Kalmar Science Park.
Nyföretagarcentrum har etablerat sig kring Kalmarsund. Linnéuniversitetet har bestämt sig för att
entreprenörskap ska genomsyra hela universitetets arbete. Även familjen Kamprads stiftelse har denna
inriktning. Vi stödjer på olika sätt det arbete som bedrivs genom Ung Företagssamhet och vill därför ge
kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Kalmarsunds gymnasieförbund att till 2016 nå ett mål
som innebär att 20 procent av gymnasieleverna ska pröva att bli UF-företagare. Till 2017 höjs ambitionen
till 30 procent.
KIFAB har fortsatt fokus på anpassning av lokalbeståndet för verksamheters växlande behov.
Målsättningen är beredskap och kapacitet för att kunna genomföra större satsningar avseende etableringar,
som t.ex. beslutad tågservicedepå, men även på andra expansiva näringsgrenar som till exempel e-handel.
Kalmar kommun som ägare till Kalmar Hamn är positiva till de planer som finns kring Tjärhovet samt
utveckling och samverkan med verksamheterna på Barlastholmen. Investeringen i energihamnen på
Tjärhovet har säkerställt flera kunders möjliga tillväxt och vi stödjer planerna på en ny multikaj för att
möta en ökande marknad för kryssningsfartyg samt utlastning av djupgående fartyg. Fler tänkta insatser är
en igenfyllnad av Lotshamnen för att frigöra nya strategiska ytor, en ny oljekaj samt nya upplagsytor i inre
hamnbassängen för att möta en ny marknad där flis och massaved samt sågtimmer söker nya logistikvägar.
Topp 100
I de undersökningar som mäter företagsklimatet ska Kalmar i ett första steg bli en av de hundra bästa
kommunerna. När det är uppnått ska vi klättra ytterligare. För att åstadkomma detta är dialog viktigt men
också den typ av servicegarantier som införts när det gäller byggande. Kalmar kommun har varit
framgångsrik med att förenkla rutiner och regler vid olika former av tillståndsgivning. Vi kommer att titta
vidare på hur regelverket ytterligare kan förenklas.
Kalmar Science Park
Kalmar Science Park har koncentrerat sin verksamhet till Varvsholmen. Inriktningen fortskrider med att
främja tillkomsten av nystartade kunskapsintensiva bolag via inkubatorn, att på olika sätt och med olika
aktörer arbeta med tillväxt i befintliga och etablerade kunskapsintensiva bolag via medlemsnätverket samt
att arbeta med utvecklingen av e-tjänster och digitala marknader. Ett samarbete har påbörjats med
intresserade kommuner i form av en inkubatorfunktion i syfte att öka antalet kunskapsintensiva
tillväxtbolag i regionen.
10
Vi är som ägare till Kalmar Science Park positiva till samarbeten med andra kommuner och uppmuntrar
till utökad samverkan med vår omkringliggande arbetsmarknadsregion. Vi vill också fortsätta
samarbetsplanerna med landstinget och Linnéuniversitetet kring kommande läkarutbildning och
innovationer.
Flyget
En väl utbyggd infrastruktur är en grundpelare i vår utveckling. Kollektivtrafiken byggs ut och allt fler åker
kollektivt. Kalmar Öland Airport är vår väg ut i världen. Vi har under 2014 etablerat ny flyglinje till Berlin.
En stark flygplats är helt avgörande för våra nationella och internationella samarbeten. Vi ska fokusera på
att hitta lösningar för att i framtiden binda samman de kollektiva resalternativen på ett effektivt sett.
Kalmar Öland Airport jobbar för att få fler besök från norra Sverige för att stimulera besöksnäringen och
fortsatt vidareutveckling av Stockholmstrafiken och till övriga Europa.
Kalmar Öland Airport har en positiv passagerarutveckling och destinationsutbud. Flygplatsen ska aktivt
delta i utvecklingen när det gäller möjligheten att erbjuda biobränsle för flyg till och från Kalmar.
Vi ser flygplatsen som en viktig strategisk funktion inte minst genom sitt geografiska läge i sydöstra
Sverige. Flyget kommer att vara ett viktigt komplement till den planerade höghastighetsbanan för tåg,
Europabanan, som planeras längre inåt landet.
Bredband via fiber
Genom ett nytt samverkansavtal med TeliaSonera kommer minst 90 procent av företag och hushåll i
kommunen att ha tillgång till fiber inom fem år vilket blir en konkurrensfördel för både företag och
invånare. För att påskynda utbyggnaden i mindre tätorter och på landsbygd har kommunen antagit en
aktiv roll genom att till exempel samverka vad gäller kommunens utbyggnad av fiber till kommunala
fastigheter. Dessutom är kommunen en aktiv part när det gäller stöd till byalagen. Det är viktigt att vi
arbetar för samförläggning.
Vägar och cykelvägar
Det finns ett stort behov av att rusta upp våra vägar och cykelvägar och under de senaste åren har en stor
satsning skett på våra vägar och cykelvägar i Kalmar kommun. Denna satsning fortsätter och anslaget till
bland annat landsbygdens vägar (enskilda vägar) höjs med 1,2 miljoner kronor årligen.
Linnéuniversitetet
För att bli en mer attraktiv kommun behövs ett nära samarbete med Linnéuniversitetet och de forskare
och studenter som finns där. Tillsammans kan vi utveckla Kalmar genom att nya innovationer och mer
spetskompetens tillförs vårt näringsliv. Genom fler samarbeten och gemensamma aktiviteter med
Linnéuniversitetet stärker vi Kalmar som en modern universitets- och studentstad. Linnéuniversitetets
samlade etablering, som politiskt och detaljplanemässigt har möjliggjorts i Ölandshamnen, öppnar för flera
spännande förändringar. Ett starkare universitet är viktigt för näringslivets utveckling och den kommunala
välfärdsverksamheten.
Linnéuniversitetet kan bidra till utveckling inom internationell handel och även locka den kompetens som
behövs. Det är viktigt att vi fortsätter vår samverkan med Linnéuniversitetet både i vardagen och för
framtiden. Forskning och utbildning skapar nya dimensioner för samhällsutvecklingen. Det är i just
universitetsstäder som den stora utvecklingen sker. Inom kommunen för vi dialog kring hur vi kan nyttja
Linnéuniversitetet som resurs för verksamheternas utveckling. Att arbeta med kunskapsutveckling och
forskningsanknytning är viktigt för att erbjuda en god samhällsservice och en välfärd av hög kvalitet i
nationell framkant.
Familjen Kamprads stiftelse har till ändamål att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig
forskning så att entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling främjas. I första hand
stöds forskning och utbildning som bedrivs eller tillgodoser intressen i Småland och som bedrivs inom
ramen för Linnéuniversitetet och vår förmåga att samarbeta med universitetet blir avgörande för den
verksamhetsutveckling som kan få stöd från stiftelsen.
11
Förutom Linnéuniversitetet finns samarbeten med andra universitet. Kalmar blir exempelvis ny studieort
för läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Att läkarutbildning etableras i Kalmar stärker regionen
som en akademisk utbildnings- och forskningsmiljö vilket även främjar den regionala utvecklingen. Fullt
utbyggd kommer Kalmar årligen att ha 100 studenter och de båda universiteten, Linköping och
Linnéuniversitetet, kommer att samverka inom utbildning och forskning vilket ytterligare stärker den
tvärprofessionella kompetensen och forskningen vid Linnéuniversitetet.
Besöksnäring
Kalmar är en upplevelsestad med rikt kulturellt utbud. Konserter och teaterföreställningar ges året om och
vi lyckas locka både sverigeelit och världsartister till vår region. Under en tioårsperiod har omsättningen
mångdubblats och sysselsättningen har hängt med. Vi kan konstatera att kommunens insatser har betalat
sig och vi fortsätter våra satsningar på att göra hela Kalmar attraktivt året om.
De strandnära projekten med Kalmarsundsbadet som den klarast lysande stjärnan får en fortsättning med
nya bryggor i Vita Sand och Norrliden. Beachvolleybollanläggningen vid Långviken har utvecklats för att
bland annat kunna hysa fler beachsporter så som handboll och fotboll. Från sommaren 2015 och
kommande två år anordnas SM i beachfotboll på Långviken.
Intresset för vår region ökar och en fortsatt viktig utveckling är arbetet med de digitala arenorna, både i
våra möten med besökaren som planerar att resa till oss, men också de som är på plats och vill planera sin
dag. I framtiden kommer det att vara helt avgörande att vara tillgänglig via internet och Destination
Kalmar ska lägga fortsatt vikt vid utvecklingen av den mobila tekniken och sociala medier för att hålla en
inspirerande och intressant dialog om aktiviteter, evenemang och strategiska händelser. Vi ser också att
samarbetet med näringslivet måste öka. Fler partners måste vara med om vi ska kunna behålla det utbud
Kalmar erbjuder i dag och för fortsatt utveckling. Inom idrottsturismen ser vi att satsningen på friskvård
och hälsa blir allt viktigare. Därför kommer Destination Kalmar att fortsätta att satsa på bland annat
löplopp, cykellopp och Ironman.
För 2016 tar vi som tidigare år ett samlat grepp om vad som händer i Kalmar genom vårt Kalmarmagasin
som skickas ut i 150 000 exemplar. Magasinen är en viktig del i marknadsföringen av Kalmar.
Fler bostäder
Ett Kalmar som växer behöver fler bostäder både i staden och på den omkringliggande landsbygden. En
attraktiv kommun erbjuder bra bostäder och hela Kalmar ska vara en del av befolkningsökningen. Vi har
fått fart på byggandet och vår höga ambition med att anta fler detaljplaner och möjliggöra bostäder för alla
kvarstår.
Kalmar ska ha en blandad bebyggelse där vi värnar hyresrätten och prioriterar aktörer som satsar på denna
boendeform. Under de kommande åren vill vi i dialog med fastighetsägare och byggbolag fortsätta bygga
en planberedskap som medger en årlig produktion av minst 400 bostäder, oavsett konjunktur. Vi vill
medverka till att det byggs i hela kommunen och vi har en generös syn på byggande på landsbygden. Det
är viktigt att hela kommunen får del av befolkningsökningen för att säkra underlaget för offentlig och
privat service.
Kalmars fantastiska boendemiljöer är ett av våra främsta argument för att locka hit fler invånare och det
byggs som aldrig förr. Under 2014 färdigställdes 337 bostäder varav 174 hyresrätter. Dessutom prioriteras
arbetet med detaljplaner som möjliggör ytterligare cirka 1 000 bostäder. De nya bostadsområdena som
växer fram ska vara miljövänliga, barnanpassade och bidra till ett varierat bestånd. Fler tomter för
egnahemsbyggare ska skapas i områden där söktrycket är stort.
Vårt kommunala bostadsbolag Kalmarhem har ett särskilt ansvar för att byggtakten hålls på en hög nivå
och Kalmarhems andel av byggandet är 75 hyreslägenheter per år.
Det är av vikt att vi har ett socialt hållbarhetsperspektiv i bostadsplaneringen för att motverka hemlöshet
och sociala problem. Kalmar kommun lägger också mycket tid och resurser på att få ihop en samverkan
kring bostadsplaneringen mellan olika förvaltningar som ett led i att förebygga hemlöshet.
12
Förstorad arbetsmarknadsregion
Kalmar är en motor i en gemensam arbetsmarknadsregion där också Växjö, Oskarshamn och Karlskrona
ingår. Genom en väl utbyggd kollektivtrafik, bra pendlingsmöjligheter och ett utbyggt bredbandsnät inom
hela sydost kan människor bo och arbeta var de vill. Det är en framtidsfråga för att hela Kalmar ska kunna
utvecklas.
Det goda och framgångsrika samarbetet mellan kommunen och näringslivet har lett fram till många nya
företag och arbetstillfällen. Arbetslösheten har också varit lägre i Kalmar än i våra jämförelsekommuner de
senaste åren. Samarbetet kommer att fortsätta eftersom det är helt avgörande för att Kalmar ska kunna
fortsätta den positiva utvecklingen.
Differentierat näringsliv
Vår bredd av företag är en styrka. Vi vilar vår verksamhet på tre ben: tillverkning och industri,
tjänsteföretag och handel. Eftersom vi har flera ben blir vi i olika konjunkturförändringar inte lika sårbara.
Kalmar kommun ska vara aktivt i arbetet med att få nya företag att starta verksamhet och etablera sig i
kommunen samtidigt som vi stöder redan befintliga företag. Det är särskilt viktigt att arbeta med
etableringar med utgångspunkt i de kompetensförsörjningsmöjligheter som finns på och genom
Linnéuniversitetet.
Statliga jobb
Kalmar har en styrka i bredden på vår arbetsmarknad och för att vidga ytterligare ska vi verka för att få
fler statliga jobb till vår region. Den statliga närvaron i Kalmar vad gäller arbetstillfällen är klart lägre än i
andra residensstäder och vi ska arbeta för att etablera en statlig myndighet till Kalmar.
Ungdomar och arbete
Kalmar har en aktiv arbetsmarknadspolitik för att bland annat ge ungdomar en möjlighet att etablera sig
på arbetsmarknaden. För de flesta ungdomar är sommarjobbet den första kontakten med arbetslivet. Vi
ska genom utbildning och olika åtgärder pressa tillbaka den öppna arbetslösheten.
Gröna näringar
De gröna näringarna i vår kommun tillhör de mest framgångsrika i hela vårt land. Vi kommer genom ett
nära samarbete med näringen och LRF att arbeta för att livsmedelsproduktionen och lönsamheten ska öka
ytterligare i vår kommun för att på så sätt öka tillgången på miljövänliga och bra livsmedel.
Grön näring utgör en betydande del av den lokala arbetsmarknaden och en positiv utveckling ger spin offeffekter i flera led. Denna fördel för vår region ska vi fortsätta att stötta och utveckla.
Samlastningscentralen kommer att göra det möjligt för småskaliga livsmedelsproducenter att vara med vid
upphandling av livsmedel. Vi kommer att arbeta för att upphandlingar bryts ner till mindre volymer för att
öppna för den småskaliga livsmedelsproduktionens möjligheter att leverera närproducerade varor till våra
kommunala kök.
Attraktiv stadskärna
Kalmar har en av Sveriges mest attraktiva stadskärnor. Inte minst har vi en fantastisk kulturhistorisk miljö
med många intressanta byggnader. Stadskärnan omgärdas också av flera vattenrum som alla bidrar till att
öka attraktiviteten.
Mitt i centrum finns både lek- och badplatser i direkt anslutning till stadsrummet. Detta är en styrka att
kunna erbjuda och något vi både ska värna och utveckla. Att ta sig in till staden och att hitta i staden ska
underlättas med ett nytt parkeringsledningssystem och ett utvecklat skyltprogram.
Vi vill i samarbete med Kalmar City utveckla stadskärnan med plats för kultur, upplevelser, möten,
aktiviteter och handel. Vi vill också se hur vi på bästa sätt ska ta tillvara allt bra som redan finns och allt
bra som redan görs. Tillsammans ska vi arbeta för att bli årets stadskärna under denna mandatperiod.
13
Leader KalmarÖland
KalmarÖland har tyvärr inte blivit prioriterade i kommande programperiod. Om vi inte blir ett Leaderområde måste vi hitta lokala former för landsbygdsutveckling. Vårt arbete ska stärka servicen på
landsbygden och vi ska aktivt stödja engagemanget bland ideella föreningar, invånare och näringsliv. I de
fall Kalmar inte kommer med i Leader så får avsatta resurser användas i den egna verksamheten för
landsbygdsutveckling.
Trygghet
Trygghet blir en allt viktigare faktor för människor som funderar på att byta bostadsort. Att det är tryggt
att leva och bo i Kalmar är således en viktig faktor för vår tillväxt. Forskning och undersökningar visar att
en upplevd trygghet är viktigt när människor står i valet av bostadsort. Kalmar har, trots ökad befolkning
och ökad besöksnäring, minskat brottsligheten rejält de senaste åren. Att Kalmar, både i upplevelse och
faktiska siffror, är tryggt är en konkurrensfördel.
Att den fysiska miljön ska vara tillgänglig är en trygghetsfråga för alla. Vi ska fortsätta vårt arbete med att
identifiera brister i den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet men även se över
utemiljöerna. Vi vill att alla kommunens lokaler ska vara tillgängliga och att Kalmar i sin helhet är en
tillgänglig stad där vi ständigt arbetar med att förbättra och förfina tillgängligheten vid till exempel
övergångsställen, trottoarer och allmänna plaster.
Gatubelysning skapar både trygghet och trivsel. Gatubelysningen är ganska väl utbyggd i centrala Kalmar
men det är betydligt mörkare utanför centralorten. Vi vill under en tioårsperiod bygga ut gatubelysningen,
främst utanför de centrala delarna, och anslår en miljon kronor årligen för detta.
Varje invånare ska känna att det är möjligt att påverka och förändra. De förtroendevaldas samspel med
kommunens invånare ska därför stärkas ännu mer. Det ideella föreningslivet är en viktig resurs i arbetet
för ett ökat brukarinflytande.
En effektiv brandkår är en viktig del i ett tryggt samhälle och vi fortsätter att utveckla den verksamheten
med nya lokaler och investeringar i utrustning för att få bättre arbetsmiljö, mindre klimatpåverkan och en
tryggare stad.
Integration
Vi arbetar med vår förmåga att ta emot flyktingar, erbjuda dem bra och utvecklande boenden samt
möjlighet att snabbt kunna komma in i det svenska samhället. Vi ska ta vara på den kompetens och
erfarenhet som våra nya invånare ha med sig. Vi ska i samhällets alla delar förebygga och motverka
segregation, diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.
Inte bara Kalmar som kommun men hela länet står inför nya utmaningar och möjligheter. En av de
viktigaste komponenterna är befolkningen, dess trivsel, välmående och möjlighet att vara en aktiv del av
regionen. De som flyttar till området ska känna att de är välkomna och har samma möjligheter som de
som redan lever här. Med det regionala programmet Integrationsstrategin för Kalmar län som grund ska
ett konkret handlingsprogram för Kalmar kommun arbetas fram.
Mål 2016
• Kalmar ska planera för minst 400 bostäder årligen, varav 100 villatomter.
• Kalmar ska ha lägre arbetslöshet än riket och våra jämförelsekommuner.
•
•
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder, styrelser och Kalmar
City fortsätta arbetet för att Kalmar ska bli årets stadskärna under innevarande mandatperiod.
Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att tillsammans med bostadsmarknadens aktörer
utreda förutsättningarna för en regional bomässa år 2020.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att i bred samverkan med andra aktivt arbeta för att sänka
arbetslösheten.
14
•
•
•
•
•
Kommunstyrelsen får tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden och
socialnämnden i uppdrag att i kontakten med näringslivet förbättra bemötande, effektivitet,
tillgänglighet, information, kompetens och rättssäkerhet.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att fortsätta arbetet med att stimulera och stärka service på
landsbygden och att aktivt stödja engagemanget bland ideella föreningar, invånare och näringsliv
för fortsatt tillväxt.
Servicenämnden och kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att stödja Destination Kalmar i
deras framgångsrika arbete med idrottsturism, detta som ett sätt att stärka besöksnäringen och det
lokala föreningslivet.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att förhandla och skriva avtal med KLT om fortsatt enhetstaxa
inom Kalmar kommun.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden starta dialog
med fastighetsägare om utveckling av Kalmars gatumiljöer och dess finansiering.
15
Hög kvalitet i välfärden
I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet. Invånare i Kalmar ska
känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att
verksamheten bedrivs med god kvalitet. Den fattigdom som drabbar barn ska med alla tillgängliga medel
speciellt bekämpas. Varje barn och elev i Kalmar kommun ska utvecklas allsidigt, såväl socialt och
emotionellt som kunskapsmässigt. Våra förskolor och skolor ska hålla en hög kvalitet.
Attraktiv skola
I Kalmar kommun har alla barn och elever rätt att få de bästa förutsättningarna att nå sin maximala
förmåga. Förskolan, skolan och fritidshemmen ska fånga alla barns och elevers lust att lära sig och
uppmana varje individ att vilja utvecklas. Hela verksamheten ska samarbeta i ett 1–16-årsperspektiv för att
förbättra kunskapsresultaten. Kommunens barn och elever ska ha höga och positiva förväntningar på sig,
de ska även ges alla möjligheter att hela tiden utvecklas för att kunna nå sin fulla potential. Barn- och
ungdomsnämndens målsättning är att alla elever som går ut grundskolan ska vara behöriga i samtliga
ämnen.
Vi ska vara en av landets bästa skolkommuner. Därför fortsätter arbetet i hela kommunen med att
utveckla kvaliteten i förskolor, fritidshem och skolor. En del i detta är att bygga fler klassrum, förskolor,
en ny särskola, med mera. Tidigare beslut om att etablera den kommuncentrala administrationen på
Norrgård/Västergård kan därför behöva omprövas eftersom behov av en central högstadieskola nu utreds
i Norrgårds lokaler.
En annan del är att öka möjligheten till utveckling, till inflytande och delaktighet för elever och trygghet i
form av goda utvecklings- och studiemöjligheter, trygga och säkra skolvägar, en giftfri vardag och kunskap
om kommande arbetsliv och en jämställd skola. Utbildningen ska självklart vara avgiftsfri.
I våra ambitioner att vara en av landets bästa skolkommuner ingår självklart gymnasieskolan. I Kalmar är
det Kalmarsunds gymnasieförbund, ett kommunalförbund som startade 1 juli 1995, som är huvudman för
utbildningarna. Förbundet har till uppgift att bedriva och utveckla gymnasial utbildning och kommunal
vuxenutbildning åt medlemskommunerna Borgholm, Kalmar, Mörbylånga och Torsås.
Gymnasieförbundet gör att vi kan erbjuda ett smörgåsbord av utbildningar och vi har en hög ambition för
gymnasieskolan i vår kommun. Goda resultat där eleverna ges kunskaper och färdigheter för att nå en så
hög måluppfyllelse som möjligt är självklara för oss. Vi vill att våra gymnasieskolor förbereder våra
ungdomar på såväl högre studier som ett inträde på arbetsmarknaden.
Vuxenutbildningen och SFI, som har tillförts drygt 11 miljoner kronor i extra medel, är viktiga inrättningar
vad gäller både sysselsättning och integration. Alla vuxna ska ges möjlighet att vidga sina kunskaper och
utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, livslångt lärande och sysselsättning.
Vuxenutbildning ska ha fokus på resultat i form av arbete och utbildning med de studerande och
näringslivets behov i centrum. Svenska för invandrare ska uppnå goda resultat i ett nationellt perspektiv.
Undervisningen ska utgå från individens utbildningsbakgrund och kopplas till tidigare arbetslivserfarenhet
för att främja snabbare etablering på arbetsmarknaden.
I ett gränslöst utbildningssystem som är öppet dygnet runt och där omfattande information finns snabbt
och enkelt tillgängligt på internet, räcker inte längre den traditionella synen på lärande. Därför är
förbundets fortsatta satsning på digital kompetens nödvändig och ytterst viktig. Kvaliteten i utbildningen
ökar, nya arbetsformer och metoder växer fram och elevernas måluppfyllelse och resultat ökar.
Digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara och förbundet ska ligga i framkant.
Under förutsättning av Linnéuniversitetets etablering i Ölandshamnen och behovet av en ny centralt
belägen högstadieskola ska vi fortsätta utreda Norrgård som möjligt högstadium. Därmed upphävs tidigare
beslut om att utreda Norrgård och Västergård som möjliga lokaler för den kommuncentrala
administrationen.
16
Omsorg för de äldres skull
Kalmar kommun har, givet vår struktur, under flera år lagt mest pengar per invånare som är 65 år eller
äldre av alla kommuner i länet på omsorgen. Vi har däremot inte fått ut det resultat som man kan förvänta
sig. Vi är också medvetna om att vår fantastiska personal har en ansträngd arbetssituation i dag. Schemat
är pressat och tempot är högt. Detta är allvarligt och arbetet med att få till en stadigvarande förändring är
påbörjad. Vi ska vända på varenda sten för att få ut mer omsorg för pengarna.
Omsorgsförvaltningen har redan genomgått en omfattande organisationsförändring under 2015.
Effekterna av detta räknar vi med att få se under 2016 och framåt. Fokus ligger på en effektiv
omsorgsverksamhet där resurserna läggs där de gör mest nytta – längst ut i verksamheten, för de äldres
skull.
Vi är fast beslutna att tillsammans jobba vidare för att hela Kalmar ska ha en omsorg i nationell framkant.
Ett viktigt led för att lyckas med detta är att öka samverkan mellan personalen i våra olika verksamheter.
Allt i syfte för att få en bättre helhet kring varje enskild omsorgstagares behov av vård och omsorg. Vi ska
också jobba innovativt och försöka hitta nya samarbetspartners i till exempel frivilligorganisationer,
studieförbund och skolor.
Vi vill ha en modern äldreomsorg och vi gör också satsningar för att nå dit. Flera nya och ombyggda vårdoch omsorgsboenden som Berga Backe, Jungmansgården, Varvsholmen, Smedby och Norrliden står, eller
kommer snart att stå, klara. Vi kommer också att vidareutveckla vårt användande av nya tekniska
trygghetslösningar. Det ska kännas tryggt att bli gammal i Kalmar!
Ett varierat utbud av boende och stöd
Verksamheten står inför stora utmaningar med ökat antal äldre samt stora rekryterings- och resursbehov.
Vi vill därför göra en framtidsspaning och ta fram en långsiktig plan för hur omsorgsverksamheten ska se
ut om tio år. Hur bor vi, hur ser vården ut och vilket innehåll har verksamheten? Arbetet ska leda till att
hitta faktorer som gör att vi kan ha en äldreomsorg som ligger i nationell framkant.
Äldre i Kalmar kommun ska kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv, ha inflytande och delaktighet i
samhället och över sin vardag. Var och en ska kunna verka och åldras i trygghet och med bibehållen
integritet, bemötas med respekt och värdighet samt ha tillgång till god vård och omsorg.
Genom mångfald av attraktiva boendeformer ska äldre och funktionsnedsatta kunna leva och bo
självständigt under trygga förhållanden. Det görs också stora satsningar för ökad standard inom
äldreboendena och fler platser skapas. Planering pågår för framtida nybyggnation av boende i Norrliden,
Lindsdal och södra Kalmar. Kalmar kommun kommer att ha en boendestandard för äldreomsorgen som
ligger i nationell framkant. En utredning om ökad valfrihet att välja mellan befintliga boenden.
I Kalmar kommun ska personer med funktionsnedsättning kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv i
gemenskap med andra och delta i samhället på lika villkor som andra. Omsorgstagare ska känna sig trygga
med kommunens insatser och veta vad man får hjälp med utifrån sina behov och vad som ingår i goda
levnadsvillkor. För att unga människor med funktionsnedsättning ska få sina röster hörda, utifrån sina
intresseområden, bör det undersökas om möjligheten och intresset från dem att starta ett råd med stöd av
kommunens ungdomsombud.
Omsorg utifrån individen
Verksamheten ska alltid se till helheten runt människan och se till att stöd- och hjälpinsatser ges utifrån
individens fokus. Detta ska genomsyra både biståndsbedömning och verkställigheten. Verksamheten är i
ständig utveckling genom samarbete med landstinget och universitet och kontinuerlig uppföljning av
brukarnas behov. I verksamhetsplanering ska äldres inflytande tas till vara och aktivt stödjas genom bland
annat pensionärsrådet. Kultur- och fritidsaktiviteter ska finnas oavsett ålder.
På samma sätt ska inflytandet för personer med olika former av funktionsnedsättning säkras genom
tillgänglighetsrådet och stöd till handikapporganisationer. Kalmar kommun arbetar aktivt med att
eliminera hinder i lokaler och allmänna miljöer så att ingen ska gå miste om möjligheten att delta i
aktiviteter på grund av bristande tillgänglighet.
17
Föreningslivet
Ett väl fungerande föreningsliv är en viktig del i vår demokrati. Det är också en möjlighet till fysisk
aktivitet och bättre folkhälsa. För föreningslivet behövs bra ändamålsenliga lokaler. Satsningar på att bygga
nytt/rusta upp simhall, ishall och friidrottshall är några exempel på behov som finns de närmaste åren.
Det är investeringar som ger dubbel effekt, både genom ökad folkhälsa och arbetstillfällen, och under de
kommande månaderna kommer utredningar att presenteras både vad gäller simhall och det samlade
behovet av andra idrottsanläggningar. Utredningen om anläggningar är presenterad och utgör ett underlag
för arbetet framåt.
En viktig förutsättning för föreningslivet och deras möjligheter att arrangera evenemang är att medlemmar
och andra privatpersoner ställer upp med frivilligarbete. För att underlätta rekryteringen av frivilliga ska en
volontärpool inrättas.
Kulturcentrum
Ett rikt och aktivt kulturliv är en mycket viktig del i utvecklingen av vår kommun och region och även en
viktig konkurrensfaktor när människor väljer bostadsort. Ett kulturcentrum och ett kulturkvarter/
kulturstråk är inte bara ett lyft för vårt eget kulturliv utan en viktig del i Kalmars fortsatta utveckling.
Kommunfullmäktige beslutade i maj 2014 att godkänna förslaget till det fortsatta arbetet med ett
Kulturcentrum vid Tullslätten. Målsättningen är att en byggstart ska kunna ske 2016/2017. Arbetet pågår.
Alkohol, narkotika, doping och tobak
Kalmar är känt i hela riket för sitt arbete med ANDT-frågorna (alkohol, narkotika, doping och tobak) och
vi ska fortsätta utveckla arbetet med Kalmar mot droger inom hela ANDT-området. Utvecklingsarbetet
bedrivs i samverkan mellan socialförvaltningen, Kalmarsunds gymnasieförbund, kultur- och
fritidsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, Kalmars friskolor och polismyndigheten. Speciellt
fokus ska riktas på förebyggande insatser bland barn och ungdomar.
HBTQ
Trots en ökad öppenhet i samhället så drabbas fortfarande hbtq-personer av våld, hot om våld,
diskriminering och andra kränkningar. Unga hbtq-personer utsätts i större utsträckning än andra för
exempelvis mobbing. Förtroende för samhällsinstitutioner är generellt lägre och särskilt unga upplever
otrygghet och brist på tillit. Detta är de troligaste orsakerna till att den psykiska ohälsan är mer än dubbelt
så stor bland hbtq-personer jämfört med heterosexuella.
Arbetet för lika rättigheter och möjligheter är en viktig fråga för Kalmar kommun. Alla människor ska
kunna leva sina liv utan att behöva dölja sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck på grund av
rädsla. Alla ska ha samma förutsättningar att utifrån eget intresse och förmåga delta i samhällslivet och att
uppnå en god hälsa.
Det krävs insatser för att öka kunskap och kompetens om hbtq-personers levnadsvillkor och hur
heteronormativa föreställningar kan utgöra hinder för hbtq-personers delaktighet i samhället. Den
kommunövergripande handlingsplanen kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet de närmaste
åren.
En årligen återkommande Pridefestival kan ytterligare förstärka arbetet med att synliggöra och utmana
normer som begränsar människor. Kalmar kommun ska även i fortsättningen ha en aktiv roll i det arbetet.
Välfärdsbokslut
Välfärdsbokslutet ger en överblick över och mäter hur människors tillgång på välfärd har utvecklats. Den
ska också visa om den kommunala verksamheten når de resultat som uttrycks i kommunens budget.
Självklart ska detta dokument användas som underlag när kommunens resurser fördelas.
För att stödja socialt förebyggande insatser i olika bostadsområden avsätts 0,5 mnkr. Därutöver finns
motsvarande 1 mnkr för utvecklingsprojekt kring social hållbarhet. Antalet hushåll i långvarigt beroende
av försörjningsstöd ska minska.
18
Mål 2016
• Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år 2020 (SKL Öppna jämförelse).
• Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa äldreomsorgskommuner år 2020 (SKL Öppna
jämförelse).
• Skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika socioekonomiska grupper och olika delar av
kommunen ska minska.
• Omsorgsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningar till ökad valfrihet vid val av befintliga
äldreboenden.
• Omsorgsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att erbjuda särskilt boende utan
biståndsbedömning till personer över 85 år.
• Omsorgsnämnden får i uppdrag att i samband med att nya boenden planeras utreda
förutsättningarna för boenden för yngre personer med demensliknande symptom.
19
Verksamhet och medarbetare
Kalmar kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett föredöme. Vi ska attrahera, rekrytera, utveckla,
behålla och även avveckla personal för ett hållbart arbetsliv. Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där
människor trivs och känner sig delaktiga. För att klara av detta behöver vi samverka inom kommunen och
samarbeta externt med andra kommuner för att utveckla kompetensen och organisationen.
Vi ska jobba med att stärka ledarskapet och bli bättre på att lyfta de goda resultaten i verksamheten. Våra
personalprocesser ska vara kostnadseffektiva och kvalitetssäkrade. Våra anställda ska sätta kunder, brukare
och invånares intressen i centrum och arbeta gemensamt mot uppsatta mål. Framtidens arbetsliv har en
hög förändringstakt, konkurrensen om arbetskraften ökar och fler privata aktörer finns inom
välfärdssektorn.
Vi ska tillsammans med de fackliga förbunden utveckla samarbetsformer som ger personalen större
inflytande över det egna arbetet och anställa fler personer med olika bakgrund. Vi ska arbeta vidare med
rätten till heltid. På nationell nivå förs nu diskussioner mellan SKL och arbetsmarknadens parter kring
detta som norm i kollektivavtalen. Den kommunala arbetsplatsen ska erbjuda goda villkor och trygga
anställningar i ett öppet arbetsklimat och vara jämställdhetssäkrad.
Att ha rätt kompetens är en framtidsfråga för välfärdens arbetsgivare och en stor utmaning är att kunna
identifiera och rekrytera framtida chefer. Framtidens invånare kommer att kräva mer av oss vilket ställer
krav på tillgänglighet, snabb handläggning och tekniskt kunnig personal med flexibla arbetstider.
Delaktiga medarbetare och en hållbar verksamhet
Vi ska fortsätta jobba med vår värdegrund och med vår stolthet. Vi ska upplevas som en attraktiv
arbetsgivare och vi utvecklar vår arbetsmiljö tillsammans. Vi ska arbeta för en långsiktig personalpolitik
där jämställdhet är i fokus. Vi ska ha kompetenta och motiverade medarbetare med ett riktigt bra
bemötande. Människor ska uppleva en trygghet hos oss. Även våra offentliga miljöer ska upplevas trygga.
I samverkan med Linnéuniversitet ska vi arbeta för att attrahera kompetenser och ta tillvara de kreativa
och innovativa krafter som finns i Kalmar.
Jämställdhet
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare
och forma villkoren för beslutsfattandet. Variationer i graden av makt, delaktighet och inflytande ska inte
bero på kön. Att få service och omsorg samt tillgång till fritidsaktiviteter på lika villkor oavsett kön ska
vara en självklar rättighet i Kalmar kommun.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och
möjlighet till kroppslig integritet. Detta innebär att kommunens verksamhet varje dag, på alla nivåer och
inom alla områden, ska vara jämställdhetssäkrad. Det förutsätter i sin tur ett aktivt arbete från kommunens
sida direkt i den egna verksamheten, men också ett långsiktigt opinionsbildande arbete. Kalmar kommun
ska vara en jämställd kommun. Jämställdhet är fortsatt en prioriterad verksamhet. All statistik ska vara
könsuppdelad. Förvaltningarnas och bolagens jämställdhetsutvecklare har en mycket viktig roll i
jämställdhetsarbetet.
För att fortsätta utveckla ett effektivt jämställdhetsarbete har Kalmar beslutat att delta i SKL:s pilotprojekt
som modellkommun inom området. Det innebär att vi under 2015-2016 kommer att jämföra vårt sätt att
arbeta med jämställdhetsintegrering med ett antal andra utvalda kommuner, och utifrån de erfarenheterna
utveckla och förbättra våra insatser.
En juste kommun och socialt ansvarstagande
Kalmar är i dag en Fairtrade City och det ställer omfattande krav på vår verksamhet. Kalmar kommun är
en stor upphandlare av varor och tjänster från privata företag. Vi är också en av regionens största
arbetsplatser. Vi ska ta ett socialt och etiskt ansvar för hur verksamheten bedrivs och hur vi samspelar
med omvärlden. Vi kan också påverka genom att ställa krav på vad som ska gälla för produktionen och
transporter av varor och tjänster som vi upphandlar. Vi ska även markera våra ställningstaganden i vår
20
marknadsföring. Det är viktigt att kommunstyrelsen och berörda nämnder ökar kunskapen om socialt och
etiskt ansvar i verksamheten och skapar bättre rutiner för uppföljning av våra krav.
Demokrati
Kalmar är en kommun som ska karakteriseras av demokrati, solidaritet och rättvisa. Varje invånare ska ha
god insyn i beslutsfattandet och känna att hon eller han har möjlighet att påverka sin vardag och sina
livsvillkor. Det finns i dag en rad olika sätt att göra detta. Vi har psykiatriråd, LSS-råd, ungdomsråd,
pensionärsråd, näringslivsråd och tillgänglighetsråd där föreningar och invånare kan göra sin röst hörd. Ett
demokratiskt arbetssätt ska genomsyra all kommunal verksamhet.
Utvecklingsdialogerna i tätorterna och stadsdelarna är viktiga för att stärka dialogen med kommunens
invånare och stödja en utveckling i hela kommunen. Vi ska fortsätta att genomföra utvecklingsdialoger
och kvalitetssäkra aktuella frågor och åtaganden.
För att stärka och utveckla landsbygdsutvecklingen ytterligare ska en tydligare koppling mellan
landsbygdsutvecklare och övriga förvaltningar ske. En särskild koppling till Södermöre
kommundelsnämnd ska vara en självklar del i landsbygdsutvecklarens uppdrag, eftersom Södermöre
kommundelsnämnd har ett tydligt demokratiuppdrag.
Internationellt
Internationellt samarbete blir ett allt viktigare verktyg för att skapa mervärden för stadens invånare,
näringsliv och vår egen verksamhet samt för att uppnå visionen om ett integrerat, hållbart och
framgångsrikt Kalmar.
Förvaltningar och bolag i Kalmar kommun uppmuntras att i större utsträckning än i dag använda resurser
från EU:s stöd och program för att förstärka utvecklingsinsatser och höja kvaliteten i verksamheten.
Internationellt samarbete uppmuntras då det skapar mervärden för stadens invånare och ofta är en
nödvändig förutsättning för externt finansierade projekt. Vi ska ha ambitionen att vara en föregångare i
regionen när det gäller att söka och driva externfinansierade utvecklingsprojekt med internationella
partners varför möjligheten till EU- och annan extern finansiering alltid ska undersökas.
Detta mäter vi för att se om vi har en hållbar utveckling i verksamheten
• Vi mäter upplevd kvalitet hos brukare och invånare och hur nöjda de är med våra verksamheter.
Andra viktiga kvalitetsfaktorer som vi följer är tillgänglighet, bemötande och ett hållbart
medarbetarengagemang.
• Vi mäter att våra verksamheter är kostnadseffektiva genom att följa kostnader som t.ex. per barn i
förskola, per elev i grundskola, samt per brukare i socialtjänst och äldreomsorg.
• Vi deltar i SCB:s undersökningar, SKL:s öppna jämförelser och Kommunernas kvalitet i korthet,
KKIK. Med hjälp av dessa mått för kvalitet och kostnader jämför vi sedan med andra kommuner
i Sverige och besvarar frågan om vår verksamhet är ändamålsenlig och kostnadseffektiv.
Mål 2016
•
•
•
Vid utgången av 2016 ska rätten till heltid (önskad sysselsättningsgrad) vara genomförd på
nämnder och bolag. Arbetet ska ske inom befintliga budgetramar.
Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad.
Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag.
• Mot bakgrund av det nya Välfärdsbokslutet för 2014 får alla nämnder i uppdrag att i sina
årsrapporter redovisa hur man använder bokslutet i verksamheten.
• Alla nämnder får i uppdrag att vidta aktiviteter för att ytterligare förbättra tillgänglighet och
bemötande.
21
Ekonomiskt utgångsläge
Samhällsekonomin
Bilden av den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är blandad. USA och Storbritannien uppvisar en
hygglig tillväxt, medan euroländerna har en fortsatt mycket svag utveckling. Den svenska ekonomin är
starkt exportberoende och tillväxten på de viktiga exportmarknaderna i Europa har saktat in betydligt.
Räntorna bedöms vara på en fortsatt låg nivå framöver. Den svenska arbetslösheten ligger kvar kring 8
procent men förväntas sjunka långsamt de närmaste åren. Samtidigt ökar den totala arbetskraften och
antalet arbetade timmar i samhället. De årliga timlöneökningarna är låga och genomsnittet för 2014 är 1,7
procent.
SKL gör bedömningen i april 2015 att Sveriges ekonomi (BNP) kommer att öka med 3,2 procent 2015
(kalenderkorrigerat) och med 3,3 procent 2016. 2017 bedöms tillväxten sjunka till 2,2 procent och 2018
minskar den ytterligare till 1,7 procent.
För mer information kring samhällsekonomiska faktorer som påverkar den kommunala ekonomin se
Ekonomirapporten utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i april 2015.
Den kommunala ekonomin, verksamheten och skatteunderlaget
Att sysselsättningsökningen främst uppstår i den offentliga sektorn är inte lika gynnsamt för ekonomin i
kommuner och landsting som om sysselsättningsuppgången kommit i privata näringslivet. För att
skatteunderlaget ska öka realt krävs fler arbetade timmar i den privata sektorn. Löneinkomsterna svarar för
ungefär75 procent av det kommunala skatteunderlaget. Det största bidraget till skatteunderlagets årliga
ökning kommer därför från timlönehöjningar. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i ekonomin
ger endast utrymme för marginella ökningar av verksamheten i kommunerna. Det beror på att löner också
är den dominerande kostnaden i den kommunala verksamheten.
Skatteunderlaget har nominellt ökat i snitt med cirka 4 procent per år. Den reala utvecklingen (avdrag för
prisökningar som kommunen använt skatten till) har i snitt ökat med 1,6 procent per år under perioden
2005-2013. Det reala skatteunderlaget väntas öka med som mest 2,3 procent 2016 för att sedan minska
successivt fram mot slutet av planeringsperioden.
I tabellen nedan visas utvecklingen av skatteunderlaget från SKL:s senaste prognos från april 2015
(cirkulär 15:15). Det reala skatteunderlaget, alltså rensat från pris- och löneökningar, väntas öka med mer
än 2 procent årligen för 2015–2016 för att sedan sjunka mot 1,1 procent 2018.
Skatteunderlagsutveckling, underliggande
2013
2014
2015
2016
2017 2018
Genomsnitt 10 år bakåt
3,8%
3,9%
3,9%
4,0%
4,0% 3,9%
3,6%
3,6%
4,5%
5,2%
4,3% 4,2%
-0,2%
-0,3%
0,6%
1,2%
0,3% 0,3%
Årlig förändring
Differens
Kommunsektorns samlade resultat för 2014 uppgick till 10,6 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 2,3
procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Under 2015 uppgår återbetalningen till kommuner och
landsting av tidigare inbetalda premier från AFA Försäkring uppgå till cirka 5 miljarder kronor. Det är det
sista året med denna form av engångsintäkter. Den senaste tioårsperioden har kommunerna haft ett
genomsnittligt resultat som motsvarat 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag, inkluderat AFApengar och statligt konjunkturstöd.
De demografiskt drivna behoven ökar kraftigt i kommunerna Det årliga behovet av ökade resurser från
demografiska faktorer beräknas bli cirka 1,3 procent de närmaste åren, medan det i genomsnitt hittills
under tjugohundratalet varit cirka 0,5 procent.
För gymnasieskolan fortsätter minskningen i åldersgruppen 16–19 åringar. Först år 2016 är botten nådd
och antalet börjar öka igen. Detta ställer fortsatta krav på anpassningar i gymnasieskolans verksamhet. I
22
grundskolans och förskolans verksamhet ökar i stället barnkullarna och detta ger behov av anpassningar i
form av ökade resurser.
Inom äldreomsorgen har kostnaderna ökat med 10 procent utöver prisförändringar mellan åren 20002012. Hade kostnadsutvecklingen motsvarat den demografiska förändringen hade ökningen varit 16
procent. Antalet hemtjänsttimmar har ökat med nära 40 procent sedan 2001, medan antalet personer i
särskilt boende minskat med 25 procent för samma period. Antalet omsorgstagare i äldreomsorgen som
ökat med drygt 1 procent årligen kommer under de närmaste åren öka successivt till uppemot 3 procent
årligen runt år 2030. Detta kommer att ställa stora krav på äldreomsorgen att anpassa sig och hitta
lösningar såväl inom den rent kommunala verksamheten som i gränslandet mellan kommuners och
landstings ansvarsområden.
Kommunsektorns samlade investeringar har, i löpande priser, fördubblats under perioden 2004–2014 från
24 till 48 miljarder kronor årligen. Investeringsutgifterna förväntas öka ytterligare under de närmaste åren.
Kraven på investeringar gäller såväl egna verksamhetslokaler och idrottsanläggningar, som infrastruktur i
form av VA-ledningar, gator, vägar och parker. Kommunernas kostnader för avskrivningar ökar därmed
successivt och kan då medföra ett minskat ekonomiskt utrymme för annan verksamhet i driften. Särskilt
högt är trycket på kommungrupperna storstäder och större städer. Kalmar ingår i den sistnämnda. En
orsak till detta är att befolkningen i allt högre grad flyttar till större tätorter.
SKL gör bedömningen i april 2015 att kommunernas resultat hamnar på cirka en procent av skatter och
bidrag fram till åtminstone 2018. Det förutsätter då uppräknade statsbidrag i nivån 2 procent real ökning
årligen från och med 2017 samt god tillväxt i skatteunderlaget. Dessutom räknar man med en
genomsnittlig skattehöjning i kommunsektorn på 40 öre fram till 2018. Tumregeln om ett resultat på två
procent av skatter och bidrag för att uppnå god ekonomisk hushållning bedöms därmed inte kunna
uppnås för kommunsektorn under perioden.
SKL beräknar kommunernas ökade verksamhetskostnader i löpande och fasta priser. Man tar fram ett
prisidex för kommunal verksamhet (PKV) som harmonierar med övriga beräkningar som SKL gör,
exempelvis skatteunderlagsprognoserna. Indexet återspeglar förändringen av kostnadsläget vid en
oförändrad verksamhetsvolym och kan ligga till grund för en kompensationsmodell inom budgetarbetet.
Prisindex för kommunal verksamhet, PKV (SKL 15:15)
2015
2016
2017
2018
Arbetskraftskostnader
3,1%
3,5%
3,3%
3,3%
Övrig förbrukning
1,6%
2,2%
2,5%
2,6%
Sammanvägd prisförändring
2,6%
3,1%
3,0%
3,1%
Generella och riktade statsbidrag
Kommunerna är beroende av tidig och tydlig information om intäkternas utveckling i sin budgetprocess.
Statsbidrag utgör cirka 18 procent av kommunernas totala intäkter och har därmed stor betydelse för hur
den kommunala verksamheten ska dimensioneras såväl i omfattning som i kvalitet. Det finns två olika
typer av statsbidrag.
• De generella statsbidragen har kommunen egen rådighet över i enlighet med principerna för
det kommunala självstyret. De är föremål för politiska prioriteringar i respektive kommun.
• Riktade statsbidrag är avsedda att finansiera ett förbestämt ändamål eller uppdrag och
redovisas ihop med andra verksamhetsanknutna intäkter. Dessa bidrag är ofta kopplade till
någon form av motprestation samt återrapportering till statlig myndighet.
Regeringens vårbudgetproposition 2015 innehåller förslag på nya och ökade riktade statsbidrag, främst till
att förstärka bemanningen inom äldreomsorgen och till satsningar inom skola och barnomsorg. Givet ett
antagande om att Kalmar får sin proportionella andel av dessa bidrag utifrån befolkningsandelen skulle det
innebära en förstärkning av resurserna på cirka 50 mnkr från 2016. Formerna för hur bidragen ska
fördelas är ännu inte fastställda och därför kan man i nuläget inte uttala sig om vilket faktiskt utfall det blir
för den enskilda kommunen. Riksdagen fattar beslut om vårbudgetpropositionen den 16 juni.
23
Kalmar kommuns egna budgetförutsättningar
För en mer utförlig redogörelse av budgetförutsättningarna hänvisas till dokumentet Budgetunderlag
2016–2018 utgiven av kommunledningskontorets ekonomienhet. Dokumentet finns på www.kalmar.se.
Befolkning
Beräkningen av kommunens skatteintäkter och kommunal utjämning, se not 2 i resultaträkningen, baseras
på den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (cirkulär 15:15). I beräkningen har
antagits att kommunens befolkning kommer att öka med 512 invånare 2016, med 529 invånare 2017 och
med 500 invånare 2018 i enlighet med kommunens senaste befolkningsprognos från våren 2015.
Personal
Kalmar kommuns tillsvidareanställda ökar kontinuerligt och under 2014 ökade antalet med 20 personer
(0,4 procent). De tillsvidareanställda uppgår 2014-12-31 till 5 097 personer varav merparten är kvinnor
(78 procent). För en utförlig information om, och analys av, personalområdet inom Kalmar kommun
hänvisas till Personalöversikt 2014 utgiven av kommunledningskontorets personalenhet. Dokumentet
finns på www.kalmar.se.
Skattesats
Utdebiteringen i Kalmar kommun uppgår 2015 till 33,18 kronor, varav kommunalskatten uppgår till 21,81
och landstingsskatten 11,37. Enligt Statistiska centralbyrån är total kommunal medelskattesats 31,99
procent 2015. Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen i riket uppgår 2015 till 20,70 procent.
Budget 2016 och ekonomisk planering 2017–2018 baseras på en oförändrad kommunalskatt, det vill säga en
utdebitering på 21,81 procent.
Skatteintäkter
Skatteintäkterna för 2016–2018 grundas på skatteunderlaget enligt 2014 års taxering. Skatteunderlaget
räknas upp till det aktuella budgetåret med uppräkningsfaktorer som innehåller prognoser för den
ekonomiska utvecklingen.
Verksamhetens nettokostnader
Som underlag till budget 2016 ligger 2015 års budget. Nämndernas anslag respektive år 2016–2018 är
angivna i 2015 års lönenivå. Under finansförvaltningen har kostnadsökningar beräknats för 2016–2018 års
lönerevisioner. I samband med att respektive års lönerevision är avslutad kommer de skattefinansierade
nämnderna att kompenseras för den genomsnittliga utvecklingen av lönesumman.
I förslaget till budget för 2016 och ekonomisk planering för 2017–2018 har inte någon justering av
nämndernas budgetramar gjorts med hänsyn till inflation/deflation. Däremot ska nämnderna bedöma
kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta detta i sina internbudgetar.
De senare åren har det skett och kommer det att ske omfördelningar av resurser mellan nämnderna. Till
största delen beror omfördelningen på volymförändringar som orsakas av demografiska förändringar. De
största förändringarna har skett för socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden och Kalmarsunds
gymnasieförbund.
Stabil ekonomi
Arbetet med att nå det finansiella målet om en procents överskott av de samlade intäkterna från skatter,
kommunal utjämning och generella statsbidrag fortsätter. De beslutade ramjusteringarna för 2016 och
2017 ligger fast. För att önskad resultatnivå ska kunna behållas över tiden krävs dock att de generella
statsbidragen räknas upp så att urholkningen upphör.
Standardkostnader
Standardkostnaden är den teoretiskt beräknade kostnaden för en kommun och används i
kostnadsutjämningen. Kostnadsutjämningen är till för att utjämna strukturella behovs- och
kostnadsskillnader. Den utjämnar däremot inte för skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller avgifter.
24
Standardkostnaden kan också sägas vara den kostnad som kommunen ska ha om verksamheten bedrevs
på en genomsnittlig avgifts-, ambitions-, och effektivitetsnivå och där hänsyn tagits till de strukturella
faktorerna. Strukturella faktorer är exempelvis åldersstruktur, medborgarnas sociala bakgrund, geografisk
struktur m.m.
Investeringar 2016–2018
I bilaga 3 och 4 redovisas investeringsplan för åren 2016–2018. Totalbeloppet för respektive investering är
fördelat under den period den beräknas kunna genomföras. Sammantaget för åren 2016–2018 uppgår
investeringarna till 1 367 mnkr. Av dessa investeringar avser 317 mnkr exploateringsverksamhet eller
andra räntabla investeringar. Det årliga taket för icke räntabla investeringar ligger fast på 350 mnkr vilket
ger 1 050 mnkr för planeringsperioden.
Pensionerna i dag och i framtiden
Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas efter den så kallade blandmodellen. Detta
innebär att pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen.
Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Av det skälet redovisas
soliditetsmåttet både med och utan den skuld som redovisas i ansvarsförbindelsen. Under planperioden
ökar pensionskostnadernas andel av summan av skatteintäkter och kommunal utjämning från 5,6 procent
2015 till 5,9 procent 2018.
Kommunalekonomiskt regelverk
God ekonomisk hushållning (Balanskravet)
Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både kort och
lång sikt. Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska
bära kostnaderna av den service som de själva beslutar om och som de själva konsumerar, samt att gjorda
investeringar ska kunna ersättas. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns
balans mellan löpande kostnader och intäkter. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare
takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär
det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. En ekonomi i balans samt en väl
fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet än nödvändiga förutsättningar för att
kommunen ska kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Kravet på god ekonomisk
hushållning är överordnat balanskravet. Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. För att
uppnå kravet på god ekonomisk hushållning räcker det inte att balanskravet är uppfyllt, utan resultatet bör
ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin på kort och lång sikt. Den av SKL bedömda
resultatnivån för att uppnå god ekonomisk hushållning är 2 procent av skatter och utjämning.
Reglerna om återställande av uppkomna underskott och så kallade synnerliga skäl benämns ofta som
”balanskrav”. Balanskravet är det resultatmässiga golv som inte får underskridas om man ska efterleva
lagstiftningen. Kravet på återställande har stärkts genom att fullmäktige ska anta en åtgärdsplan som ska
täcka hela underskottet. Beslut om en reglering av underskottet ska tas senast i budget det tredje året efter
det år då underskottet uppkom. Om negativt resultat konstateras ska en åtgärdsplan tas fram. Enligt
regelverket ska en kommun återställa ett negativt balanskravsresultat inom tre år. Ett underskott 2014 ska
vara återställt senast vid utgången av 2017. Det lokala ansvaret för att tolka och efterleva lagstiftningen är
tydligt. Laglighetsprövning av en kommuns budgetbeslut eller ett beslut att inte återställa ett negativt
resultat kan inte ske. Dessa beslut ska prövas i det politiska systemet. Om det finns ”synnerliga skäl” kan
dock den budgeterade resultaträkningen undantagsvis underbalanseras. Det innebär att synnerliga skäl
omfattar både budget och utfall.
Från och med 2013 anger kommunallagen att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk
hushållning. Om vissa förutsättningar är uppfyllda får kommunen i en balanskravsutredning reservera och
disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Om RUR ska användas måste riktlinjerna för
god ekonomisk hushållning även omfatta hanteringen av en sådan reserv. Det främsta syftet med
lagändringen är att kommuner och landsting i balanskravsutredningen ska få möjligheter att utjämna
intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunktur variationer.
25
Kommunfullmäktige beslutade i december 2013 om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och
resultatutjämningsreserv (RUR).
Utformning och innehåll i de finansiella målen, övriga mål och riktlinjer
Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska
skattesatsen och anslagen anges. Av planen ska också framgå hur verksamheten ska finansieras och hur
den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Kommuner ska för verksamheten ange
mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella
mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Budgeten ska också innehålla en plan
för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska alltid vara periodens första år.
Det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt
utvärderas och omprövas. Verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Det ska
finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det kräver också en
utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en
rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål.
Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige
beslutat om.
I planen ska anges en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Exempel på vad som kan
ingå i den finansiella målsättningen är resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov med
nuvarande service. Resultatkravet bör ligga på en nivå som konsoliderar ekonomin. Andra exempel på mål
är skuldsättningen på kort och lång sikt, soliditet samt hur investeringar och pensioner ska finansieras.
Nivån på betalningsberedskapen nämns också som exempel på mål. Risker och osäkerhetsfaktorer bör
vägas in i målen, till exempel för borgensåtaganden för egna bolag. Risken för att behöva gå in och täcka
förluster i företagen bör kalkyleras och ingå i den finansiella målsättningen.
Kommunalekonomisk utjämning och LSS-utjämning
I systemet för kommunalekonomisk utjämning ingår en modell för inkomstutjämning, en för
kostnadsutjämning samt strukturbidrag, införandebidrag och en regleringspost. Syftet med utjämningen är
att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin
verksamhet.
Kommuner garanteras genom ett inkomstutjämningsbidrag 115 procent av den uppräknade
medelskattekraften. Kommuner som har en skattekraft över den nivån betalar en inkomstutjämningsavgift
till staten.
Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska
däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald ambitionsnivå, avgiftsuttag och
effektivitet. Kostnadsutjämningen för kommuner består av nio delmodeller, nämligen förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, barn och
ungdomar med utländsk bakgrund, äldreomsorg, befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur samt
lönestruktur. Därtill kommer delmodellen kollektivtrafik som är gemensam för kommuner och landsting.
För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en strukturkostnad
för varje kommun. Kommuner som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet får betala en
kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre strukturkostnad får ett
kostnadsutjämningsbidrag.
Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag jämförs med statens
anslag för kommuner för aktuellt utjämningsår. Om bidragsinkomsterna för kommunerna överstiger
anslaget för delsektorn ska en regleringsavgift erläggas. Om bidragsinkomsterna för kommunerna uppgår
till ett belopp som är mindre än anslaget till delsektorn utgår ett regleringsbidrag. Bidraget eller avgiften
beräknas för kommuner på totalnivå och var för sig som ett enhetligt belopp i kronor per invånare.
26
För den kommunala ekonomin är effekten av en befolkningsförändring marginell vilket är den bärande
tanken med den kommunalekonomiska utjämningen. I ett samhällsperspektiv finns det positiva effekter av
en befolkningsökning. Det går dock inte att säga att en befolkningsökning per automatik är lönsam för
den rent kommunala ekonomin. Avgörande är den demografiska fördelningen befolkningsökningen och
kostnadsläget i de kommunala verksamheter som dessa kommer att nyttja.
Intäkter från skatt och
utjämning (kr/inv), SKL 15:15
2015
2018
42 445
47 577
Inkomstutjämningsbidrag
8 054
8 687
Kostnadsutjämningsavgift
-2 871
-2 567
65
5 248
-598
5 522
47 693
53 099
Skatteintäkter
Regleringsbidrag/avgift och
strukturbidrag
Summa utjämning
Total intäkt, kronor per
invånare
LSS, Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, tillkom 1993 i samband med den
handikappreform som då genomfördes. Syftet med reformen var i första hand att ge personer med
omfattande funktionshinder en starkare ställning i samhället med hjälp av insatser anpassade till den
funktionshindrades individuella behov. Från och med 2004 infördes ett nationellt
kostnadsutjämningssystem avseende kommunernas LSS-kostnader. Utjämningssystemet för LSSkostnader innebär att den enskilda kommunens standardkostnad relateras till den genomsnittliga
standardkostnaden i landet. Beroende på avvikelse lämnas ett bidrag eller betalas en avgift.
LSS-utjämningsbidraget för Kalmar kommun 2015 uppgår 147,9 mnkr. 2018 är prognosen är bidraget
uppgår till 144,5 mnkr. En minskning med 3,4 mnkr. Samtidigt bedöms volymökningen inom LSSverksamheten för samma period behöva tillföras 40,4 mnkr.
År 2008 infördes en kommunal fastighetsavgift. För 2008 var denna intäkt neutral då motsvarande belopp
minskades i den kommunala utjämningen. Avgiften som fastighetsägarna får betala räknas upp med
inkomstbasbeloppets förändring och dessutom kommer troligen avgiften öka genom att taxeringsvärdena
på fastigheterna ökar. Detta innebär för kommunernas del en uppräkning av intäkterna med en
eftersläpning på två år. Fastighetsavgiften för Kalmar kommun 2015 uppgår till 104,7 miljoner kronor.
Kalmar kommuns principer för ekonomistyrning
Budgetprocess
Kommunens budgetprocess innebär att tyngdpunkten i det centrala budgetarbetet ligger på våren.
Kommunfullmäktige i juni tar inte enbart beslut om ramar för den kommande treårsperioden, utan
fastställer budgeten som helhet, inklusive skattesatsen. Höstens interna budgetarbete koncentreras till
verksamhetsplanering och avstämning av eventuella förändrade förutsättningar.
Anslag i budgeten anvisas till nämnderna som ”totala nettoanslag” i driftbudgeten. För ombudgeteringar
av anslag gäller:
• Nämnd får inte fatta beslut om ombudgeteringar som medför väsentliga ändringar av servicenivå,
berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Sådana förslag ska överlämnas till
kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut. I övriga fall kan nämnd besluta om
ombudgeteringar inom sitt verksamhetsområde. Nämnd får uppdra åt sin ordförande och vice
ordförande eller åt förvaltningschefen att fatta beslut om rutinmässiga ombudgeteringar.
•
Kommunstyrelsen får fatta beslut om sådana ombudgeteringar mellan nämnder som inte medför
ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Övriga
förslag ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut.
27
•
Justering av ramar mellan nämnder av administrativ karaktär som inte får någon nettopåverkan på
resultatet eller nämndernas verksamhet får beslutas av kommundirektören. Exempel på sådan
åtgärd är att skifta internfakturering mot ramjustering för interna tjänster i syfte att förenkla den
administrativa hanteringen.
Nämnderna formulerar under hösten mål och riktlinjer samt gör prioriteringar för den egna verksamheten.
Respektive facknämnd beslutar om internbudget och verksamhetsplan senast den 30 november.
I november/december lämnas en budgetrapport till kommunstyrelsen. Denna omfattar beräknade
skatteintäkter, statsbidrag, utfall av löneavtal och liknande poster jämfört med den i juni fastställda
budgeten. Vid betydande avvikelser ska finansieringsförslag diskuteras och eventuella förslag till
budgetjusteringar beslutas i kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen får rätt att besluta om senareläggning av planerade investeringar i budgeten, om det
riskerar att bli avvikelser mot fastställd budget som begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme.
Justering av budgetramar
I Kalmar kommun tillämpas en resursfördelningsmodell där hänsyn tas till befolkningsförändringar i olika
åldersgrupper. Detta innebär att budgetramarna för grundskola, gymnasieskola och barnomsorg räknas
fram utifrån antal elever/barn som beräknas finnas i verksamheterna för det aktuella budgetåret. Den
senaste befolkningsprognosen ligger till grund för en sådan justering. Det finns även en modell för att ta
hänsyn till befolkningsförändringar inom äldreomsorgen samt för drift av tillkommande ytor (gator, vägar
parker) i serviceförvaltningen.
Resultatöverföring i samband med bokslut
Överskott eller underskott mot driftbudget regleras mot resultatutjämningsfonden. Kommunfullmäktige
kan senast i samband med fastställande av årsredovisning justera det belopp som ska regleras mot
resultatutjämningsfonden.
Nämnd kan föreslå disponering av medel från resultatutjämningsfonden. Förslaget får inte innebära
utökad verksamhet på längre sikt. Resultatutjämningsfonden kan också användas till investeringar. Ett
sådant förslag ska lämnas senast den 30 november och som behandlas av kommunfullmäktige i samband
med avstämning av budget för kommande år.
När ett underskott regleras mot resultatutjämningsfonden ska det täckas med motsvarande överskott de
närmast två följande åren. Nämnden ska löpande i årsrapport, delårsbokslut och budgetuppföljningar
redovisa vilka åtgärder som kommer att vidtas för att återställa resultatutjämningsfonden.
Ekonomi- och verksamhetsuppföljning
En fungerande ekonomistyrning förutsätter att det finns en utvecklad ekonomi- och
verksamhetsuppföljning. Ekonomistyrningens främsta uppgift är att signalera avvikelser så att
organisationen så snabbt som möjligt ska kunna göra förändringar i verksamheten.
Respektive nämnd ansvarar för uppföljning av verksamhet och ekonomi inom sitt verksamhetsområde.
Uppföljning ska ske på nivåer som tilldelats ett verksamhets- och ekonomiskt ansvar. Varje förvaltning
ansvarar för att kontinuerlig avrapportering sker till nämnden vid fastställda tidpunkter. Rapporteringen
till nämnden utgör i sammanfattad form även underlag för avrapportering till central nivå.
Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur verksamhet och ekonomi utvecklas för hela
kommunkoncernen.
Uppföljning ska ske i form av:
• Delårsrapport per den siste augusti och årsredovisning per den siste december till
kommunfullmäktige.
• Budgetuppföljning per den siste april till kommunstyrelsen.
• Ekonomirapport per den siste februari, juni och oktober till kommunstyrelsen. Ekonomirapporten tas
fram av ekonomienheten för att få en snabb rapportering av det ekonomiska läget.
28
•
•
Målen och uppdragen följs upp i budgetuppföljning per den siste april, i delårsrapporten och i
årsredovisningen.
Kvalitetsmätningar, jämförelser m.m. redovisas i den uppföljning som kommer närmast efter
publicering av resultaten.
Nämnds åtgärder vid konstaterad/befarad budgetavvikelse
Med budgetavvikelse avses både verksamhets- och beloppsavvikelse från fastställd årsbudget eller särskilt
budgetbeslut (tilläggsbudget). Så snart avvikelse befaras eller har konstaterats är nämnd skyldig att vidta
åtgärder så att anslaget kan hållas. I de fall nämnden planerar eller har vidtagit åtgärder för att hålla
budgeten ska dessa också redovisas i den löpande uppföljningen. Åtgärder som innebär väsentliga avsteg
från de av kommunfullmäktige antagna målen får inte vidtas utan kommunfullmäktiges beslut.
Vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag. Ekonomin utgör alltså gräns för
verksamhetens omfattning.
Investeringsverksamheten
Kommunstyrelsen har det övergripande politiska ansvaret för den av kommunfullmäktige beslutade
investeringsbudgeten. Investeringsbudgetramen utgör ett ”tak” för respektive år. Oförbrukade medel
mellan faktisk förbrukning och taknivån överförs inte till nästkommande år. Senarelagda investeringar får
då inrymmas inom nästkommande års ram. Följande huvudaktörer har specifika uppgifter i de olika
faserna. Serviceförvaltningen har det operativa ansvaret för fastighets- och infrastrukturinvesteringar och
verksamheten hanteras därför redovisningsmässigt med serviceförvaltningens ansvarskoder.
Planering
• Kommunledningskontorets ekonomienhet ansvarar även för den övergripande tidsplanen och
kopplingen till budgetprocessen i övrigt.
• Serviceförvaltningen ansvarar för att ta fram underlag för investeringar avseende verksamheternas
lokalbehov och investeringar avseende infrastruktur i samverkan med berörda förvaltningar.
• Samhällsbyggnadskontoret biträder serviceförvaltningen med underlag för investeringar inom
serviceförvaltningens ansvarsområde.
• Respektive förvaltning ansvarar för att ta fram underlag för verksamhetens löpande
investeringsbehov av inventarier etc.
• Kommunledningskontorets projekt- och exploateringsenhet ansvarar för att ta fram underlag för
exploateringsverksamheten.
Genomförande
I kommunfullmäktiges beslut tilldelas budget för investeringar till nämnderna inom respektive
ansvarsområde. Servicenämnden har ansvar för lokaler samt drift av anläggningar inom
infrastrukturområdet, varför redovisningen av dessa investeringar sker inom servicenämndens budget.
Kommunstyrelsen har rätt att, utifrån ändrade förutsättningar, besluta om ändringar inom
kommunfullmäktiges beslutade investeringsbudget. För beslut om ändringar gäller följande:
• Omdisponering får endast göras mellan åren i den aktuella planperioden.
• Den totala investeringsbudgetramen för respektive år inom planperioden får inte överskridas.
• Omdisponering får endast göras mellan objekt som ingår i underlaget för kommunfullmäktiges
beslutade budget för planperioden.
• Helt nya objekt kan enbart växlas mot att ett tidigare beslutat objekt helt eller delvis tas bort ur
planeringsperioden.
Uppföljning
Beslutad investeringsbudget följs upp och redovisas till kommunfullmäktige i samband med ordinarie
budgetuppföljningar. Kommunledningskontorets ekonomienhet ansvarar för att förvaltningarnas underlag
sammanställs och lämnar prognos för den totala investeringsverksamheten.
29
Finansiell analys och nyckeltal
Syftet med analysen är att belysa var kommunen befinner sig finansiellt och hur utvecklingen över tiden
ser ut. Genom analys av de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll identifieras finansiella
problem och visar om kommunen har god ekonomisk hushållning eller inte. I detta innefattas att
kommunen i ett kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta
finansiella problem.
Årets resultat
Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera det löpande resultatet. Balans mellan löpande
intäkter och kostnader är en grundförutsättning för god ekonomi i kommunen. God ekonomisk
hushållning innebär att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte
förbruka den förmögenhet som tidigare generationer byggt upp. Resultatet måste därför vara tillräckligt
högt för att dels värdesäkra det egna kapitalet och dels täcka kommande ökade pensionsutbetalningar. Det
bör också finnas en marginal som klarar oförutsedda händelser och risker, till exempel negativ
skatteutveckling, eventuellt infriande av borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar.
Årets resultat
Årets resultat (mnkr)
Bokslut
2014
11,7
Budget
2015
2,1
Prognos
2015
17,6
2016
39,9
Budget
2017
35,0
2018
1,7
För budgetperioden beräknas ett resultat på 39,9 mnkr för 2016, för 2017beräknas ett resultat på 35,0
mnkr och för 2018 ett resultat på 1,7 mnkr. Det genomsnittliga budgeterade resultatet för perioden 2016–
2018 planeras uppgå till 25,5 mnkr.
Resultatnivån förbättras med cirka 30 mnkr årligen 2016 och 2017, baserat främst på justeringarna av
nämndernas ramar med en procent årligen. Under 2017 och framåt motverkas den effekten av att det
generella statsbidraget, enligt nuvarande signaler, inte räknas upp. Denna urholkning av statsbidraget
medför att resultatnivån går ner markant under 2018. SKL:s bedömning är emellertid, baserat på historiska
erfarenheter, att det generella statsbidraget kommer att räknas upp. SKL gör i sina kalkyler ett antagande
om att statsbidraget räknas upp med två procent utöver pris- och löneökningar från 2017, vilket för
sektorn skulle ge ett tillskott på 3,3 mdkr 2017 och 6,7 mdkr 2018. För Kalmar skulle det innebära 22
mnkr i ökade resurser 2017 och 44 mnkr 2018. Om inte, kommer kommunernas intäkter på sikt att
urholkas och försvåra upprätthållandet av omfattning och kvalitet i verksamheten.
I nedanstående resultaträkning har effekten av SKL:s antagande lagts in. Ett andra antagande som lagts in
gäller LSS-utjämningen. Sett över tid har det ökade utfallet för Kalmar i LSS-utjämningen, med två års
eftersläpning, kompenserat för cirka en tredjedel av den kostnadsökning som kommunen haft till följd av
ökad omfattning av LSS-verksamheten.
Bedömd effekt av ökade intäkter från LSS-utjämningen proportionellt med verksamhetens volymökning
är inräknad i nedanstående resultaträkning. Intäktsökningen utgör 30 procent av kostnadsökningen.
RESULTATRÄKNING INKLUSIVE ANTAGANDEN OM STATSBIDRAG OCH LSS-UTJÄMNING
Mnkr
Kommunalskatteintäkter
Kommunal utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära poster
Extraordinära poster
Årets resultat
Nettokostnadsandel
Bokslut
2014
-3 194,4
Budget
2015
-3 343,3
Prognos
2015
-3 326,4
Budget
2016
-3 448,9
2 592,5
607,4
22,2
-15,9
11,8
2 755,7
591,8
16,7
-18,8
2,1
2 747,4
591,6
16,7
-11,8
17,6
2 898,5
599,7
15,7
-21,9
43,2
3 023,2
634,0
15,7
-32,7
64,6
3 150,2
671,1
15,7
-44,2
58,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
11,8
2,1
17,6
43,2
64,6
58,1
99,6%
99,9%
99,5%
98,8%
98,2%
98,5%
30
Planering
2017
2018
-3 575,5 -3 734,8
LSS-utjämningen, kompensation för del av kostnader för volymökning (30%)
Höjning av generellt statsbidrag enligt SKL:s antagande om 2 % utöver priser och löner
3,3
7,8
21,8
12,1
44,2
Nettokostnadsandel
En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och
kostnader. Intäkterna måste överstiga kostnaderna så att utrymme skapas, dels för att skap en rimlig nivå
för egenfinansierade investeringar och dels för att möta förändrade ekonomiska förutsättningar.
Ett sätt att belysa detta är att analysera hur stor andel nettokostnaden tar i anspråk av skatteintäkter och
kommunal utjämning. Enligt principerna för god ekonomisk hushållning bör inte nettokostnaden över tid
överstiga mer än 98 procent av summan av skatteintäkter och mellankommunal utjämning. SKL:s
bedömningar är dock att sektorn de närmaste åren inte kommer att klara detta, utan i stället hamna i
närheten av en procent.
Kommunens nettokostnadsandel för 2014 var 99,6 procent och för den rullande femårsperioden 98,8
procent, vilket därmed uppfyller det finansiella målet om högst 99,0 procent som det är formulerat för
2015.
Enligt planeringen kommer nettokostnadsandelen för de enskilda åren att vara 98,9 procent 2016, 99,0
procent 2017 och 99,9 procent 2018. Över en rullande femårsperiod bakåt med 2016 som utgångspunkt
beräknas nettokostnadsandelen till 98,4 procent. Med utgångspunkt 2017 beräknas nettokostnadsandelen
till 99,0 procent och 2018 till 99,4 procent.
Nettokostnadsandel
(%)
Årsvis
Rullande femårsperiod
Bokslut
2014
99,6%
98,8%
Budget
2015
99,9%
98,9%
2016
98,9%
98,4%
Budget
2017
99,0%
99,0%
2018
99,9%
99,4%
Självfinansieringsgrad
När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och
kommunal utjämning så att större delen av investeringarna ska kunna finansieras med egna medel.
Kassaflödet från den löpande verksamheten (finansieringsanalysen) utgör det finansiella utrymmet för
investeringar som kommunen kan göra utan att ta upp nya lån eller minska befintlig likviditet. Detta
nyckeltal (kassaflödet från den löpande verksamheten/kassaflödet från investeringsverksamheten)
benämns självfinansieringsgrad. 100 procent innebär således att samtliga investeringar självfinansieras.
Självfinansieringsgrad
Bokslut
Budget
2014
2015
2016
2017
2018
Årsvis
67,0%
34,9%
42,5%
51,0%
56,7%
Rullande femårsperiod
54,4%
50,6%
58,7%
49,1%
49,0%
av investeringar (%)
Budget
Kommunens självfinansieringsgrad för 2014 var 67,0 procent och över en rullande femårsperiod 54,4
procent, vilket därmed uppfyller det finansiella målet om självfinansiering som det är formulerat för 2015.
Enligt planeringen kommer självfinansieringsgraden att vara 42,5 procent 2016, 51,0 procent 2017 och
56,7 procent 2018.
Över en rullande femårsperiod, med 2016 som utgångspunkt, beräknas självfinansieringsgraden till 58,7
procent. Med utgångspunkt 2017 beräknas självfinansieringsgraden till 49,1 procent och med
utgångspunkt 2018 till 49,0 procent.
Soliditet
Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten ska analyseras. Soliditeten
mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som
har finansierats med skatteintäkter.
31
Soliditet
%
Exkl. pensionsskuld
intjänad före 1998
Inkl. pensionsskuld
intjänad före 1998
Bokslut Prognos
2014
2015
2016
Budget
2017
2018
49,8%
44,0%
42,2%
41,0%
39,3%
2,3%
3,8%
5,1%
5,8%
5,5%
Kommunens långfristiga skulder beräknas uppgå till 1 668,2 mnkr 2018. Kommunens samlade
pensionsförpliktelser uppgår i bokslutet 2014 till 1 642,2 miljoner kronor, varav 175,6 miljoner kronor
redovisas som avsättning i balansräkningen och 1 466,6 miljoner kronor som ansvarsförbindelse. Detta
betyder att cirka 89 procent av pensionsskulden ligger utanför balansräkningen.
Kommunsektorns årliga investeringar har i löpande priser fördubblats mellan 2005 och 2014. Detta
påverkar såväl de långfristiga skulderna som soliditeten. En hög nivå på investeringsutgifterna gör det
svårt att självfinansiera, och då kan ökade långfristiga skulder vara ett sätt att finansiera detta. En ökande
befolkning ställer krav på exploatering, VA-utbyggnad, skolor, förskolor, äldreboenden etc.
Kalmar kommunkoncerns långfristiga skulder mätt i kronor per invånare har minskat från 60 103 kr 2009
till 58 882 kronor 2013, vilket är en minskning med 2 procent. Det kan jämföras med gruppen av
”liknande kommuner, övergripande” (SKL:s definition). Dessa var 2013; Karlstad, Östersund, Skövde,
Luleå, Karlskrona och Varberg. Genomsnittet för denna grupp har ökat från 38 535 kronor per invånare
2009 till 52 103 kronor per invånare 2013, vilket är en ökning med 35 procent. Statistik för 2014 är ännu
inte publicerad.
Långfristiga skulder
kommunkoncernen,
kronor per invånare
Kalmar
Liknande kommuner
2009
60 103
38 535
2010
59 784
40 041
2011
61 591
43 937
2012
58 236
49 526
För2013 ändring
58 882
-2,0%
52 103
35,2%
Mätning av soliditeten på koncernnivå eliminerar faktorer som kan försvåra en jämförelse, såsom val av
driftform. Vissa kommuner har stora verksamheter i bolagsform, andra i förvaltningsform. Soliditeten i
Kalmar kommunkoncern har ökat från 22,2 procent 2009 till 28,2 procent 2014. En förändring på 6,0
procentenheter. Genomsnittet för gruppen liknande kommuner har under tidsperioden fram till 2013 varit
i stort sett oförändrad runt 40 procent.
Soliditet
kommunkoncernen (%)
Kalmar
Liknande kommuner
2009
22,2%
39,8%
2010
23,8%
40,4%
2011
22,4%
39,6%
2012
25,6%
38,9%
För2013 ändring
27,9%
5,7%
40,1%
0,3%
Kassalikviditet
Kassalikviditet (likvida medel plus kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder) är ett mått
på hur god kommunens betalningsförmåga är och 100 procent anges som ett riktvärde. Då täcks de
kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Det ska även tas i beaktande att man
kan välja att sänka sin likviditet i stället för att ta upp långfristiga lån för att finansiera sina investeringar.
Kassalikviditet
Kalmar kommun
Bokslut
2014
41,8%
Budget
2015
40,8%
2016
41,9%
Budget
2017
41,6%
2018
41,4%
En stor del av den kortfristiga skulden utgörs av semesterlöneskuld till personalen som knappast torde
omsättas i sin helhet under det närmaste året. För åren framåt beräknas kassalikviditeten att ligga på en
stabil nivå på cirka 40 procent.
32
Budgetföljsamhet
En viktig del i att uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att det finns en god
budgetföljsamhet i kommunen. Genom att nämnderna håller sina budgetar bidrar de till att de
övergripande ekonomiska målen uppnås.
Budgetföljsamhet,
mnkr
2010
2011
2012
2013
2014
Avvikelse, årets resultat
Avvikelse, nämnderna
69,9
22,6
-145,2
-48,6
121,1
-45,6
47,2
-16,9
-6,6
20,9
Budgetavvikelsen för årets resultat har varit positiv för 2010 och 2012-2013 medan den för 2011 och 2014
var negativ. Nämnderna redovisade en positiv avvikelse för 2010 och 2014, medan avvikelsen varit negativ
för 2011-2013. Att nämnderna fortsättningsvis kan hålla sina budgetramar är av stor betydelse för
kommunens strävan mot en starkare finansiell ställning.
Borgensåtaganden
Kommunens borgensförbindelser i bokslutet 2014 uppgick till 2 859,2 miljoner kronor. Det motsvarar
44 208 kronor per invånare och är en minskning från föregående år med 1 689 kronor. Lagstiftningen
fastslår att borgensavgift måste vara marknadsmässig för att inte snedvrida konkurrensen. Borgensavgiften
för koncernbolagen är 0,3 procent.
Resultaträkning
Mnkr
Kommunal utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära poster
Extraordinära poster
Not 1
Not 2
Not 2
Not 3
Not 3
Årets resultat
Nettokostnadsandel
Bokslut
2014
-3 194,4
Budget
2015
-3 343,3
Prognos
2015
-3 326,4
Budget
2016
-3 448,9
Planering
2017
2018
-3 575,5 -3 734,8
2 592,5
607,4
22,2
-15,9
11,8
0,0
2 755,7
591,8
16,7
-18,8
2,1
0,0
2 747,4
591,6
16,7
-11,8
17,6
0,0
2 898,5
596,4
15,7
-21,9
39,9
0,0
3 023,2
604,4
15,7
-32,7
35,0
0,0
3 150,2
614,8
15,7
-44,2
1,7
0,0
11,8
2,1
17,6
39,9
35,0
1,7
99,6%
99,9%
99,5%
98,9%
99,0%
100,0%
Balansräkning
IB
2015
Mnkr
Budget Prognos
2015
2015
Budget
2016
Planering
2017
2018
Anläggningstillgångar
2 782,1
3 171,2
3 154,4
3 457,7
3 655,9
3 833,7
materiella anläggningstillgångar
finansiell leasing
2 503,6
18,2
2 895,9
27,9
2 869,3
24,6
3 181,3
24,6
3 414,2
24,6
3 608,9
24,6
finansiella anläggningstillgångar
långfristiga fordringar
förskottering infrastruktur
Omsättningstillgångar
165,9
11,5
82,9
334,5
149,6
11,5
86,3
342,4
162,7
11,5
86,3
351,8
162,7
11,5
77,6
353,0
162,7
11,5
42,9
353,7
162,7
11,5
26,0
354,0
förråd, lager, exploatering och tomträtter
kortfristiga fordringar
placerade pensionsmedel KLP
kassa, bank
108,4
176,1
50,0
0,0
108,1
170,1
50,0
14,2
108,4
176,1
50,0
17,3
108,4
176,1
50,0
18,5
108,4
176,1
50,0
19,2
108,4
176,1
50,0
19,5
Summa tillgångar
3 116,6
3 513,6
3 506,2
3 810,7
4 009,6
4 187,7
Eget kapital
1 552,1
1 545,0
1 569,7
1 609,6
1 644,7
1 646,4
33
varav årets resultat
Avsättningar
varav pensioner
varav deponier
Skulder
varav långfristiga skulder
varav finansiell leasing
varav övriga långfristiga skulder
varav kortfristiga skulder
varav koncernkontokredit
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
11,8
259,3
2,1
264,7
17,6
268,9
39,9
262,2
35,0
278,7
1,7
306,0
175,6
83,7
1 305,2
182,2
82,5
1 703,9
185,2
83,7
1 667,6
195,5
66,7
1 938,9
212,0
66,7
2 086,2
239,3
66,7
2 235,3
705,2
21,4
0,0
570,0
8,6
1 055,2
23,8
0,0
538,6
86,3
1 055,2
21,4
0,0
579,0
12,0
1 330,2
21,4
0,0
584,0
3,3
1 507,2
21,4
0,0
589,0
-31,4
1 668,2
21,4
0,0
594,0
-48,3
3 116,6
3 513,6
3 506,2
3 810,7
4 009,6
4 187,7
Finansieringsanalys
Bokslut
2014
Mnkr
Den löpande verksamheten
Årets resultat
Justering för av- och nedskrivningar
Justering för gjorda avsättningar
Justering för ianspråktagna avsättningar
Justering för ianspråktagna avsättningar, Moskogen
Justering för ianspråktagna avsättningar, pensioner
Budget Prognos
2015
2015
Budget
2016
Planering
2017
2018
11,8
150,0
-32,7
0,0
0,0
0,0
2,1
171,0
9,6
0,0
0,0
0,0
17,6
171,0
9,6
0,0
0,0
0,0
39,9
187,1
10,3
0,0
-17,0
0,0
35,0
202,8
16,5
0,0
0,0
0,0
1,7
217,5
27,3
0,0
0,0
0,0
Justering för övriga ej likvidpåverkande
-10,0
-10,0
-10,0
-7,5
-5,0
-2,5
Medel från verksamheten före förändring av
rörelsekapital
Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar
Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar
Ökning (-)/minskning (+)förråd och lager
Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder
varav semesterlöneskuld
varav koncernkontokredit
varav övrigt
Kassaflöde från den löpande verksamheten
119,1
12,8
0,0
0,6
53,0
0,0
0,0
0,0
185,5
172,7
0,0
0,0
0,0
12,4
4,0
3,4
5,0
185,1
188,2
0,0
0,0
0,0
12,4
4,0
3,4
5,0
200,6
212,9
0,0
0,0
0,0
-3,7
5,0
-8,7
0,0
209,2
249,4
0,0
0,0
0,0
-29,7
5,0
-34,7
0,0
219,7
244,1
0,0
0,0
0,0
-11,9
5,0
-16,9
0,0
232,2
Investeringsverksamheten
Investering i immateriella anl.tillgångar
Försäljning av immateriella anl.tillgångar
Investering i materiella anl.tillgångar
Försäljning av materiella anl.tillgångar
Investering i finansiella anl.tillgångar
Försäljning av finansiella anl.tillgångar
0,0
0,0
-272,2
4,7
-9,3
0,0
0,0
0,0
-546,7
20,0
-3,2
0,0
0,0
0,0
-546,7
20,0
-3,2
0,0
0,0
0,0
-511,7
20,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-440,7
10,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-414,7
5,0
0,0
0,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-276,8
-529,9
-529,9
-491,7
-430,7
-409,7
Finansieringsverksamheten
Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder
Ökning (+)/minskning (-) övriga långfristiga skulder
Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing
Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar
Ökning (-)/minskning (+) förskottering, infrastruktur
Övriga finansiella poster
-15,0
0,0
0,9
0,0
-40,7
0,0
350,0
0,0
0,0
0,0
-3,4
0,0
350,0
0,0
0,0
0,0
-3,4
0,0
275,0
0,0
0,0
0,0
8,7
0,0
177,0
0,0
0,0
0,0
34,7
0,0
161,0
0,0
0,0
0,0
16,9
0,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-54,8
346,6
346,6
283,7
211,7
177,9
-146,1
1,9
17,3
1,2
0,7
0,4
Årets kassaflöde
34
Investeringar
2015
429 150
86 000
1 000
1 463
5 150
6 000
13 000
3 900
1 000
546 663
196 563
350 100
Belopp i tkr
Kommunstyrelsen
Exploateringsverksamhet
Samhällsbyggnadsnämnden
Servicenämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Barn- och ungdomsnämnden
Omsorgsnämnden
Socialnämnden
Södermöre kommundelsnämnd
Summa investeringar
varav räntabla investeringar och exploatering
Summa icke räntabla investeringar
2016
428 538
56 500
1 000
858
2 650
6 000
12 500
1 200
3 410
512 656
162 656
350 000
2017
355 490
64 100
1 000
760
2 650
6 000
8 500
1 200
2 000
441 700
91 700
350 000
2018
350 315
35 300
1 000
735
2 650
6 000
17 500
1 200
1 000
415 700
65 700
350 000
Not
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Noter
Skatteintäkter och kommunal utjämning
Belopp i tkr
allmän kommunalskatt
skatteavräkning
S:a kommunalskatteintäkter
Kommunal utjämning
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Regleringsbidrag/avgift
Strukturbidrag
Kommunal fastighetsavgift
LSS-utjämning
Kommunal utjämning
SUMMA
Bokslut
2014
Budget
2015
Prognos
2015
Budget
2016
Planering
2017
2 598 942
-6 483
2 592 459
2 745 252
10 405
2 755 657
2 742 215
5 192
2 747 407
2 898 539
0
2 898 539
3 023 176
0
3 023 176
3 150 150
0
3 150 150
521 418
-179 568
14 853
6 658
102 305
141 746
607 412
501 004
-183 164
11 680
6 679
104 997
150 621
591 817
520 345
-185 486
-2 502
6 719
104 674
147 885
591 635
541 962
-183 717
-15 488
6 778
104 674
142 227
596 436
555 941
-177 756
-28 681
6 831
104 674
143 345
604 354
575 184
-169 964
-46 482
6 884
104 674
144 499
614 795
3 199 871
3 347 474
3 339 042
3 494 975
3 627 530
3 764 945
2018
Finansnetto
Belopp i tkr
FINANSIELLA INTÄKTER
Ränteintäkter, kortfristiga fordringar
Kravverksamhet etc.
Ränteintäkter långfristiga fordringar
Utdelning aktier o andelar
Borgensavgifter
SUMMA
FINANSIELLA KOSTNADER
Räntekostnader på lång- och
kortfristiga skulder
Övriga finansiella kostnader
SUMMA
FINANSNETTO
Bokslut
2014
Budget Prognos
2015
2015
10 698
Budget
2016
Planering
2017
2018
0
3 000
8 541
22 239
6 250
1 000
0
975
8 500
16 725
6 250
1 000
0
975
8 500
16 725
5 250
1 000
0
975
8 500
15 725
5 250
1 000
0
975
8 500
15 725
5 250
1 000
0
975
8 500
15 725
-15 404
-541
-15 945
-18 612
-165
-18 777
-11 612
-165
-11 777
-21 692
-165
-21 857
-32 523
-165
-32 688
-44 006
-165
-44 171
6 294
-2 052
4 948
-6 132
-16 963
-28 446
35
Belopp i tkr
2015
2016
2017
2018
Aktieutdelning Kalmar Kommunbolag AB
Borgensåtaganden helägda bolag (mdkr)
Borgensavgift, tkr (0,30%)
Räntekostnader beräknade på låneskuld, halvårseffekt
Använd räntesats i procent, långfristiga skulder
3 000
3,0
9 000
1 330
2,7%
975
2,8
8 500
1 330
1,75%
975
2,8
8 500
1 507
2,25%
975
2,8
8 500
1 668
2,75%
Finansförvaltning
Belopp i tkr
PENSIONSKOSTNADER
Förändring pensionsavsättning
Löneskatt på pensionsavsättning
Förvaltningsavgifter pensioner
Pensionsutbetalningar
Individuell del
Löneskatt
PO-pålägg
SUMMA
Specialregler arbetsgivaravgift
Återbetalning premier från AFA Försäkring
Återföring stiftelsekapital
Återföring medlemskommunerna från
gymnasieförb.
Bokslut
2014
Budget Prognos
2015
2015
Budget
2016
Planering
2017
2018
3 805
923
1 212
59 965
80 826
34 345
-115 018
66 058
7 700
7 700
1 868
1 868
550
550
61 000
61 000
82 020
82 020
34 697
34 697
-119 523 -119 523
68 312
68 312
8 300
2 014
1 000
61 000
85 077
35 438
-123 978
68 851
13 300
22 000
3 227
5 337
1 000
1 000
63 000
66 000
88 248
91 537
36 693
38 218
-128 598 -133 391
76 869
90 701
-25 407
0
-40 000
-13 000
-13 000
-23 000
-8 500
-6 700
-6 900
-5 954
-5 954
-7 348
0
0
25 365
4 000
25 365
4 000
6 539
35 904
6 539
35 904
54 900
5 000
10 940
73 553
144 393
94 200
5 000
26 060
146 618
271 878
121 700
5 000
40 445
221 632
388 777
-74 555
-74 555
-80 000
-80 000
-80 000
-80 000
-78 500
-78 500
-88 100
-88 100
-96 400
-96 400
0
-5 076
0
0
-5 076
0
-10 000
0
0
-10 000
0
-10 000
0
0
-10 000
0
-7 500
0
0
-7 500
0
-5 000
0
0
-5 000
0
-2 500
0
0
-2 500
-78 980
-4 738
-27 738
111 396
248 947
373 678
OFÖRDELADE KOSTNADSÖKNINGAR
("potter")
Kostnadsökningar vid om- och
nybyggnation, nya hyror
Förändring semesterlöneskuld
Volymökning LSS
Personalkostnader
SUMMA
KAPITALKOSTNADER
Internränta
SUMMA
JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
Jämförelsestörande intäkter
Realisationsvinster
Jämförelsestörande kostnader
Realisationsförluster
SUMMA
SUMMA FINANSFÖRVALTNING
36
Pensioner
Pensionskostnad/skuld ska redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Denna innebär att
pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och inte som skuld i
balansräkningen. De löpande pensionsutbetalningarna belastar resultaträkningen. Pensionsförmåner
intjänade från och med 1998 redovisas fullständigt via resultat- och balansräkning. På
pensionsavsättningarna och pensionsutbetalningarna har även budgeterats en särskild löneskatt på 24,26
procent. För att finansiera pensionskostnaderna ingår för hel- och deltidsanställda enligt kommunala avtal
en andel av PO-pålägget på 5,5 procent. För finansiering av särskild löneskatt ingår ytterligare ett pålägg
på 1,33 procent.
För att täcka arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt betalar förvaltningarna internt till
finansförvaltningen ett personalomkostnadspålägg på alla löneutbetalningar. För 2015 är det preliminära
PO-pålägget följande:
• 38,46 procent för hel-, deltids-, och timanställda enligt kommunala avtal.
• 31,42 procent för förtroendevalda och uppdragstagare.
• 24,26 är den särskilda löneskatten som betalas på pensionsavsättningar och pensionsutbetalningar.
Övriga poster inom finansförvaltning
I flera omgångar har AFA Försäkring beslutat om återbetalning av tidigare års inbetalda premier. Beslut om
återbetalning av 2004 års inbetalda premier togs av AFA:s styrelse i mars 2015, vilket för Kalmars del
motsvarar cirka 23 mnkr. Detta belopp resultatförs 2015. Därefter återstår inga återbetalningar att förvänta.
Kalmarsunds gymnasieförbund föreslår att göra en utdelning från det egna kapitalet till medlemskommunerna
även under 2016. För Kalmars del handlar det om 7,3 mnkr. Dessa pengar kommer att återföras in i
förbundets verksamhet för att finansiera projektet Digital kompetens under 2016. Budgetramen för
gymnasieförbundet utökas inte varaktigt utan är kopplat till de utdelningar som förbundet gör, vilket innebär
att det är kostnadsneutralt för kommunen.
För ökade kapitalkostnader eller hyror i samband med om- och nybyggnad av lokaler och anläggningar
m.m. upptas 54,9 mnkr för 2016, 93,9 mnkr för 2017 och 121,6 mnkr för 2018. Budgetramen för de
nämnder som använder respektive anläggning justeras efter hand som anläggningen tas i bruk.
För årlig löneuppräkning upptas för 2016 73,5 mnkr, för 2017 146,6 mnkr och för 2018 221,6 mnkr
(jämfört med 2015).
För ökad omfattning av insatser inom LSS-verksamheten upptas 2016 10,9 mnkr, för 2017 26,1 mnkr och
för 2018 40,4 mnkr. Dessa medel fördelas till socialnämnden efter hand som man kan påvisa att ny eller
utökad verksamhet startar.
För realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar har under planeringsperioden upptagits
intäkter till 7,5 mnkr 2016, 5,0 mnkr 2017 och 2,5 mnkr 2018.
Finansnetto
Kommunfullmäktige beslutade i december 1995 att kommunen ska vara delägare av Kalmar Läns
Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Kommunen avsatte 50 mnkr för förvaltning av KLP år 2000.
Marknadsvärdet den 31 december 2014 uppgick till 95,6 mnkr.
För planeringsperioden beräknas kommunens borgensåtaganden för helägda företag till 2,8 mdkr.
Borgensavgiften uppgår till 0,3 procent under planeringsperioden, vilket motsvarar 8,5 mnkr i intäkt
respektive år.
För aktieutdelningar från kommunägda bolag har beräknats 975 tkr för respektive år 2016–2018, vilket
avser Kalmar Kommunbolag AB. Denna utdelning är dock beroende av om det finns utdelningsbara
medel i kommunbolaget.
37
Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om nyupplåning för 2015 till högst 1 055,2 mnkr. För
närvarande uppgår den långfristiga låneskulden till 705,2 mnkr. Räntekostnader för långfristig upplåning
och förskottering till satsningar i infrastrukturen har upptagits med 21,7 mnkr 2016, med 32,5 mnkr 2017
och med 44,0 mnkr 2018. Räntebanan för perioden 2016-2018 har justerats ned, i linje med Riksbankens
prognoser för styrräntan.
Kapitalkostnader
För de skattefinansierade nämnderna har kapitalkostnader 2016–2018 beräknats utifrån följande princip
och antaganden:
• Kapitalkostnaden beräknas med halvårseffekt första året utifrån antagandet att inköpen fördelar sig
jämnt över året.
• Internränta på 2,9 procent för planeringsperioden. I linje med SKL:s tidigare rekommendation.
• Ekonomisk livslängd (avskrivningstid) utifrån typ av anläggning.
• Rak nominell avskrivning tillämpas, d.v.s. lika stort avskrivningsbelopp per år. Detta innebär vidare att
avskrivning sker av investeringens anskaffningsvärde och ränta beräknas på restvärdet. Metoden ger
nominellt minskande kapitalkostnader, eftersom räntan räknas på ett successivt mindre restvärde.
• Ökningar av kapitalkostnaderna jämfört med den beräknade budgetramen kompenseras inte utan ska
täckas inom given budgetram. Eventuellt utrymme som uppstår vid minskning av kapitalkostnaderna
får behållas av nämnden.
38
Bilagor
Bilaga 1 Nämndernas driftbudgetramar
Driftbudgetförändringar
2016-2018 (tkr)
Gymnasieförbundet
Kommunens revisorer
Servicenämnden
Omsorgsnämnden
Socialnämnden
Total
Budgetram
2015
210 078
-30 000
277 889
2 691
58 383
226 614
170 943
873 940
633 449
714 515
209 538
3 348 040
Jämfört med föregående år
2016
2017
2018 Not
1 451
0
-10 678
-28
-522
4 768
-447
7 541
-6 932
-4 863
-827
-10 537
-666
0
-9 851
-29
-539
-806
973
7 201
-240
-5 608
-1 345
-10 911
1 360
0
4 243
0
32
1 877
2 899
15 488
6 560
1 904
147
34 509
1
2
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Jämfört med 2015
2016
2017
2018
1 451
0
-10 678
-28
-522
4 768
-447
7 541
-6 932
-4 863
-827
785
0
-20 529
-57
-1 061
3 962
526
14 742
-7 172
-10 471
-2 172
-10 537 -21 448
2 144
0
-16 286
-57
-1 030
5 840
3 425
30 230
-612
-8 567
-2 026
13 061
Driftbudgetramar inklusive Kalmars andel av riktade statsbidrag i
budgetpropositionen
Driftbudgetförändringar
2016-2018 (tkr)
Gymnasieförbundet
Kommunens revisorer
Servicenämnden
Omsorgsnämnden
Socialnämnden
Total
Budgetram
2015
210 078
-30 000
277 889
2 691
58 383
226 614
170 943
873 940
633 449
714 515
209 538
3 348 040
Jämfört med föregående år
2016
2017
2018 Not
1 451
-666
0
0
-10 678 -9 851
-28
-29
-522
-539
4 768
-806
-447
973
36 841
7 401
4 768
-240
-4 863 -5 608
4 773 -1 345
36 063 -10 711
39
1 360
0
4 243
0
32
1 877
2 899
15 488
6 560
1 904
147
34 509
1
2
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Jämfört med 2015
2016
2017
2018
1 451
0
-10 678
-28
-522
4 768
-447
36 841
4 768
-4 863
4 773
36 063
785
0
-20 529
-57
-1 061
3 962
526
44 242
4 528
-10 471
3 428
25 352
2 144
0
-16 286
-57
-1 030
5 840
3 425
59 730
11 088
-8 567
3 574
59 861
Bilaga 2 Förändringar i nämndernas driftbudgetramar
Not 1) Kommunstyrelsen
Förändring mot föregående år
Förändringar i driftbudgetram (tkr)
Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner)
Kapitalkostnader Kalmar Slott
Stabil ekonomi
Minskade tomträttsavgälder efter friköp
Summa
2016
1 289
500
-1 928
1 590
1 451
Not 2) Exploateringsverksamhet
2017
1 324
2018
1 360
-1 990
-666
1 360
Summa
Not 4) Gymnasieförbundet
2016
2017
2018
0
0
0
0
0
0
Justering antal 16-19 åringar
Minskade statsbidrag - Effektivisering av gymnasieskolan (GY 11)
Digital kompetens (motsvaras av utdelning från gymnasieförbundet 2016)
Tydligare krav Komvux (enligt Budgetproposition 2015)
Justerat krav Komvux (enligt budgetproposition 2015)
Terminskort Norrliden upphör i enlighet med likställighetsprincipen
Den nya gymnasiesärskolan
Ungdomsmottagningen
Summa
2016
-7 584
-3 128
1 394
-195
-195
-1 000
2018
4 243
-7 348
-65
30
-10 678
Not 5) Kommunens revisorer
2017
-2 438
-9 851
4 243
2016
2017
Stabil ekonomi
-28
-29
Summa
-28
-29
Not 6) Samhällsbyggnadsnämnden
2018
0
Stabil ekonomi
2016
30
-552
2017
31
-570
2018
32
Summa
-522
-539
32
Not 7) Servicenämnden
Stabil ekonomi
Samlastningscentral
Underhålls- och reinvesteringsbehov
Bidrag enskilda vägar
Kostenheten, förändring barn och elever
Summa
Not 8) Kultur- och fritidsnämnden
2016
411
-2 264
-110
4 500
1 200
1 031
2017
422
-2 336
-160
2018
433
1 268
1 504
4 768
-806
1 877
-60
Kompensation för kostnadsökning (PKV för 2016 2,2 %)
40
2016
2 171
2017
2 523
2018
2 690
Föreningsbidrag till Kalmar FF (KPI för 2016 1,5 %)
Stabil ekonomi
Ridklubbar
Summa
Not 9) Barn- och ungdomsnämnden
100
-1 718
-1 000
223
-1 773
209
-447
973
2 899
Grundskola, justering elevantal
Barnomsorg, justering barnantal
Stabil ekonomi
Nationella minoritetsspråk
Utökad undervisningstid i matematik år 4-6
Summa
Kalmars proportionella andel av riktade statsbidrag
Summa inklusive riktade statsbidrag
2016
2017
2018
10 668
2 580
1 496
-8 698
65
1 430
7 541
7 151
6 061
1 536
-8 977
7 680
6 295
1 578
1 430
7 201
-65
15 488
29 300
36 841
Not 10) Omsorgsnämnden
200
7 401
15 488
Volymutveckling äldreomsorg baserad på demografisk förändring
Höjt takbelopp i högkostnadsskydd äldreomsorg enligt budgetprop.
Stabil ekonomi
Anpassning till standardkostnaden
Summa
2016
4 473
438
-410
-6 433
-5 000
-6 932
11 700
4 768
2017
5 949
450
2018
6 098
462
-6 639
-240
6 560
-240
6 560
Not 11) Socialnämnden
Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Soc
Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) LSS
Jobbstimulans ekonomiskt bistånd
Förebyggande insatser i socialt utsatta områden
Volymökning LSS kompenseras ur central pott från och med 2016
Stabil ekonomi
Summa
2016
2017
2018
544
559
574
1 261
1 295
1 330
-65
500
0
0
0
-7 168
-7 397
-4 863
-5 608
1 904
Not 12) Södermöre kommundelsnämnd
Grundskola, justering elevantal
Barnomsorg, justering barnantal
Volymutveckling äldreomsorg baserad på demografisk förändring
Stabil ekonomi
Utökad undervisningstid i matematik
Höjt takbelopp i högkostnadsskydd äldreomsorg enligt budgetprop.
Anpassning till standardkostnaden inom äldreomsorg
Summa
2016
2017
2018
1 276
185
600
60
-398
232
-2 093
-2 160
139
143
147
195
195
-46
-500
-827
-1 345
147
5 600
4 773
41
-1 345
147
Bilaga 3 Investeringsbudgetramar per nämnd
Not 1) Kommunstyrelsen
Belopp i tkr
Inventarier kommunledningskontoret
Brandkåren
Investeringar för Kalmar Hamn AB
Serviceförvaltningen: Övriga räntabla investeringar
Serviceförvaltningen: Ramanslag fastigheter infrastruktur
Total
Not 2) Kommunstyrelsen exploateringsverksamhet
Belopp i tkr
Produktion av arbetsområden och bostadsområden
Övrig markförsörjning
Total
2015
200
5 850
4 000
110 563
308 537
429 150
2016
200
3 000
4 000
106 156
315 182
428 538
2017
200
3 000
4 000
27 600
320 690
355 490
2018
200
3 000
4 000
30 400
312 715
350 315
2015
83 000
3 000
86 000
2016
53 500
3 000
56 500
2017
61 100
3 000
64 100
2018
32 300
3 000
35 300
Not 3) Samhällsbyggnadsnämnden
Belopp i tkr
Inventarier
Total
2015
2016
2017
2018
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
Not 4) Servicenämnden
Belopp i tkr
Övriga investeringar serviceförvaltningen
Total
2015
1 463
1 463
2016
858
858
2017
760
760
2018
735
735
Not 5) Kultur- och fritidsnämnden
Belopp i tkr
Inventarier
Total
2015
5 150
5 150
2016
2 650
2 650
2017
2 650
2 650
2018
2 650
2 650
Not 6) Barn- och ungdomsnämnden
Belopp i tkr
Inventarier
Total
2015
2016
2017
2018
6 000
6 000
6 000
6 000
6 000
6 000
6 000
6 000
2015
2 000
500
10 500
13 000
2016
2 000
500
10 000
12 500
2017
2 000
500
6 000
8 500
2018
2 000
500
15 000
17 500
Not 8) Socialnämnden
Belopp i tkr
Inventarier
Total
2015
3 900
3 900
2016
1 200
1 200
2017
1 200
1 200
2018
1 200
1 200
Not 9) Södermöre kommundelsnämnd
Belopp i tkr
Inventarier
Total
2015
1 000
1 000
2016
3 410
3 410
2017
2 000
2 000
2018
1 000
1 000
Not 7) Omsorgsnämnden
Belopp i tkr
Inventarier
HSL-hjälpmedel
Inventarier till nya äldreboenden
Total
42
Bilaga 4 Investeringar per kategori med ”bruttolista” per objekt för perioden 2016-2018
Förskolelokaler 182,7 mnkr
Djurängsområdet, ny förskola
Förskola 4-6 avdelningar Norrliden
Förskola centrala Lindsdal
Förskola Hagby
Förskola Lindö (Gäddan 1)
Norrliden ny förskola, tillagningskök
Rinkabyholm ny förskola (Parallellt med FÖP) med tillagningskök
Skollokaler 258,9 mnkr
Barkestorpsskolan, ombyggnad kök (Gärdet 3)
Djurängsskolan om- och tillbyggnad (ej kök Djurängsskolan)
Hagby klassrum, grupprum etc.
Halltorpsskolan, om- och tillbyggnad av skollokaler
Kalmarsundsskolan, ombyggnad av lokaler
Lindsdalsskolan etapp 2 och Skolor Lindsdal tillagningskök
Lindsdalsskolan sju klassrum, etapp 1 (Pulpeten 1)
Lindöskolan, entré/skolgård (Gäddan 1)
Ljungbyholmsskolan ersättning paviljong
Ny särskola vid Falkenbergsskolan (Älgen 1)
Fritidslokaler 468,8 mnkr
Bad- och friskvårdsanläggning
Berga: konstgräsplan, ersätter Fredriksskans
Klubbhus Södra utmarken
Kulturcentrum
Förvaltningslokaler 104,8 mnkr
Brandstationen Rockneby, omklädning
Ny brandstation
Serverhall IT nya Brandstationen
Fastighet övrigt 14,0 mnkr
Oförutsedda fastighetsinvesteringar
Gatuverksamhet 216,2 mnkr
Bergagården
Fjölebro vägar m.m.
Gesällen ombyggnad Fiskaregatan
Belysning (ny) i gamla staden bl.a. slottsallén (sista kvicksilvret)
Belysning Belysningsåtgärder landsbygd
Belysning Gatubelysning
Belysning Kompletterande belysning
Belysning Nedgrävning belysningskablar
Bil med skylift
Broar Boholmarna
Broar reinvestering Västerportsbron
Broar renovering
Bullervall Djurängens bostadsområde
Byte av reglerutrustning trafikljus
Dagvattenåtgärder i tätorter
Detaljplan Lindsdals centrum. Flytt av två busshållplatser, anläggande av ny GC-väg
Djurängens bostadsområde gatuombyggnad
Erik Dahlbergs väg
43
Fjölebro
Fortsatt upprustning Kvarnholmen
Förprojektering ombyggnad E22 Rinkabyholm
Hastighetsplan fysiska åtgärder
Hastighetsplan omskyltning/info
Infrastruktur ny brandstation
Investeringsåtgärder vid VA-sanering
Jägarevägen, delen Hjortvägen - Tallhagsvägen
KLT åtgärder
Korsning E Dahlbergs väg - Galggatan
Kvarteret Bilen - gestaltning
Lasarettsvägen, Standardhöjning p.g.a. exploatering
Lasarettsvägen, övertagande
Lindöskolan
Linnéuniversitetet efter 2016 DP
Ombyggnad cirkulationsplats Södra vägen/Bragegatan
Reinvestering allmänna gator
Reinvestering Kroksväg, ny gata Ebbetorpsvägen exploatering
Skyltar turistvägvisning Kvarnholmen
Slottsentrén Kungsgatan Slottsallén
Storgatan beläggningsåtgärd
Ställplatser husbilar Svinö och Dämmet
Superbusstråk Kalmar - Oskarshamn
Svaneberg rondell
Svängbommar GC-väg
Södra långgatan, Västra Vallgatan - Larmgatan
Trafikplats Ölandsleden
Trafikstudier
Tunnbindarevägen Ljungbyholm
Upprustning dagvattenbrunnar
Uppsnyggning Södra vägen
Utredning stationsområdet
V Vallgatan Teater t. Strykjärnet
Valnötsträdet
Västra Sjögatan, ombyggnad gångfartsområde
Västra Sjögatan, Strömgatan - Stortorget (likt Larmgatan och Fiskaregatan)
Gång- och cykelvägar 65,1 mnkr
Svensknabben cykelväg
Cykel - strategi/h-plan
Cykelparkering vid busshållplatser
Esplanaden, Sveaplan - Norra vägen (södra sidan)
GC Esplanaden
GC Felande länkar
GC koppling Smedby - Rinkabyholm, felande länk nr 64
GC Ångloksleden-Mörevägen, felande länk nr 55
Handikappanpassning
Korsning Södra Kanalgatan-Västra Sjögatan
Korsningar med genomgående cykelbana
Magistratsgatan
Norr om Träningsplanerna - ny GC-väg
Reinvestering GC-vägar
Röda Ugglan, GC-väg
44
Skeppsbrogatan
Södra Vimpeltorpet GC-väg Ljusstaden Norrlidsvägen
Tallhagsvägen - projektering
Tallhagsvägen Funkabovägen Jägarevägen
Vägmarkeringar GC
Ängöleden, Södra Kanalgatan-Varvsgatan
Övergångställe Norrlidsvägen
Övergångställe Ståthållaregatan
Parkering 35,4 mnkr
Parkeringsanläggning Kvarnholmen
Övriga parkeringsåtgärder
Trafiksäkerhetsåtgärder 2,9 mnkr
Diverse trafiksäkerhetsåtgärder
Säkra skolvägar
Friluftsverksamhet 20,6 mnkr
Bad, bryggor/landfästen
Fortsatt upprustning motionsspår
Isbanor inklusive elanläggningar
Kalmarsundsparkens sportanläggning
Norrliden bryggor och bad
Vita sand bryggor och bad
Miljöåtgärder 13,2 mnkr
Avveckling/sanering mudderupplag Hagbynäs
Musselodling
Oförutsett infrastruktur
Samordnad muddring
Vattengenomströmning Malmfjärden ("bada i Malmfjärden")
Parkverksamhet 64,4 mnkr
Belysning Skälby
Berga strandpark
Berga vattentornspark, Berga
Bro Laboratorieholmen
Fredriksskansbroarna- Gestaltningsåtgärder på ön mellan broarna
Frimurarvallen - Teatervallen
Lekplatser Lindsdal
Lekplatser och lekredskap
Norrliden parken
Nytt tak växthus
Parkinvesteringar
Trädplan
Trädplanering
Upprustning av Stadsparken
Upprustning Bastionen
Upprustning julbelysning
Utsmyckning cirkulationsplatser
Utveckling Skälby
Utvecklingsdialoger
Varvsholmen park. Projektering och anläggande av parkmiljö
Infrastruktur övrigt 64,0 mnkr
Belysning Belysningsprogram, inventering, konsult
FÖP Norrliden
FÖP Södra staden (Rinkabyholm)
45
Kajer: Förstudier kajer och skoning
Kajer: Murverk och kajer runt Systraströmmen
Kalmar City
Kvarnholmen
Offentliga toaletter
Sevärdhetsskyltning
Smedby centrum, skapa tydlig och attraktiv centrumplats i Smedby
Upprustning elanläggning offentlig miljö
Åtgärder i samband med fiberutbyggnad
Produktion övrigt 26,7 mnkr
Entreprenadmaskiner och maskinutrustning produktion fritid
Saltsopmaskin GC
Samlingsanslag Produktion
Räntabla investeringar 164,2 mnkr
Dator som tjänst
Energieffektiviseringsprojekt
Fordon
Investeringar externa intressenter
Kläckeberga 10:1, ny ladugård
Maskinhall Tingby 4:1, Ingelstorp
Servrar och lagring
Solceller
Städmaskiner
Summa investeringar exklusive räntabla 1 537,6 mnkr
Summa investeringar inklusive räntabla 1 701,8 mnkr
46

1. Verksamhetsplan med budget 2016 och

Transcription

Similar documents

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

Fördelningen mellan kommunerna har ändrats jämfört med den som

PTP platser - Västra Götalandsregionen

Ärende 01. Ekonomisk månadsrapport januar

Bilaga 5 Fastighetsinvesteringar Budget 2016-17 och Plan

Ändringar i Verksamhetsplan med budget 2016

Läs mer - Västerås stad

Ekonomirapport 2015 – efter juli månad