Handlingar

Transcription

Handlingar

TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Annika Baagöe-Larsen, 033 – 35 73 40
2015-01-07
Diarienummer
2014/FF0102 106
Sammanställning synpunktshantering 2014
Förslag till beslut
Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att lägga redovisningen av 2014 års
synpunktshantering till handlingarna.
Sammanfattning
Förvaltningen har under 2014 fått in 76 synpunkter varav 68 st. har angett ett av
följande fyra kriterier: Beröm, klagomål, förslag eller fråga. Övriga åtta har skickats
vidare till annan förvaltning eller har inte angett någon avsändare och har därmed inte
heller kunnat besvaras.
Bakgrund
Under 2014 har förvaltningen tagit emot synpunkter digitalt via en modul.
Medborgaren har via en sida på boras.se kunnat fylla i ett formulär som sedan har
distribuerats till berörd förvaltning. I formuläret har man kunnat klicka i vad ärendet
handlar om såsom: Beröm, klagomål, förslag eller fråga. Därefter har hen kunnat
skriva in text och också bestämma hur hen vill bli kontaktad av oss.
Förvaltningen har under 2014 fått in 76 synpunkter varav 68 st. har angett ett av
ovanstående fyra kriterier, övriga åtta har skickats vidare till annan förvaltning eller har
inte angett någon avsändare och har därmed inte heller kunnat besvaras. Alla
synpunkter har besvarats skyndsamt.
Bilagor
Redovisning av inkomna synpunkter januari-december 2014
1 (1)
Redovisning av inkomna
synpunkter januari-december
2014
Fritids- och folkhälsonämnden
Innehållsförteckning
1 Inledning ..................................................................................................... 3 2 Antal inkomna synpunkter Januari – December 2014 ............................ 3 3 Fördelning kommungemensamma kriterier............................................. 3 3.1 Fördelning kommungemensamma kriterier ............................................................ 3 4 Ständiga förbättringar ................................................................................ 4 5 Avslutade synpunktsärenden ................................................................... 4 6 Synpunktsrutinen ....................................................................................... 4 7 Vidarebefodrade ärenden .......................................................................... 5 Fritids- och folkhälsonämnden, Redovisning av inkomna synpunkter januari-december 2014
2(5)
1 Inledning
Den 1 december 2013 introducerade Borås Stad ett gemensamt synpunktshanteringssystem. Detta för
att kunna erbjuda en väg in för våra medborgare, brukare och kunder.
Varje förvaltning ansvarar för att ta emot, följa upp och svara på synpunkter inom utsatt tid. Statistik
över synpunkterna ska minst två gånger per år redovisas för respektive nämnd. Kommunstyrelsen
kommer årligen att följa upp synpunktsstatistiken utifrån sin uppsiktsplikt.
I denna årliga redovisning till Kommunstyrelsen redovisas antalet inkomna och avslutade synpunkter,
samt fördelning över verksamhetsområden och kriterier.
Nämnden redovisar också eventuella åtgärder och förbättringar som synpunkterna resulterat i.
Fritids- och folkhälsoförvaltningen har under 2014 använt sig av systemet och har därigenom hanterat
76 stycken synpunkter. Det kommer dock fortfarande in synpunkter via mejl direkt till våra tjänstemän
som då besvarar dem direkt utan att skicka dem vidare till synpunkthanteringssystemet. Därmed visar
antalet registrerade synpunkter inte hela sanningen. Genom att återkommande påminna om modulen
kommer vi att förbättra vårt resultat.
2 Antal inkomna synpunkter Januari –
December 2014
Verksamhetsområde
Antal
Vanligaste verksamhetsspecifika synpunkten
Anläggningsenheten
43
Badplatser
Badenheten
14
Avgifter
Brygghuset
2
Skate- och BMX-hallen
Folkhälsoenheten
5
Borås Rent och Snyggt
Föreningsenheten
2
Hemsidan
Staben
0
Tillståndsenheten
2
Totalt för förvaltningen
Tobaksreklam
68
3 Fördelning kommungemensamma kriterier
3.1 Fördelning kommungemensamma kriterier
Verksamhetsmått
Beröm
Fråga
Förslag
Klagomål
Totalt
Bemötande
0
0
3
1
4
Fysisk miljö
1
12
12
18
43
Information
0
8
6
2
16
Fritids- och folkhälsonämnden, Redovisning av inkomna synpunkter januari-december 2014
3(5)
Verksamhetsmått
Beröm
Fråga
Förslag
Klagomål
Totalt
Tjänster
0
1
1
3
5
Totalt
1
21
22
24
68
Vi har under året fått in 18 stycken klagomål rörande fysisk miljö. Sju stycken av dem avser våra
badplatser. Ett urval av frågor därifrån handlar om att medborgaren anser att en brygga tas upp för
tidigt (den 3 september), när det fortfarande är varmt. En person vill att tallarnas rötter ska sågas bort,
men då dör tallen. När det gäller tillgänglighet för rullstolar och barnvagnar så uppstår problemet att
om vi gör en för bred stenlagd gång, så kör också fyrhjulingar ner och det vill inte badgästerna. Med
andra ord en del avvägningsfrågor.
Rena klagomål rör t.ex. städning av badplatser inför badsäsongen. Saker som slängts på stranden eller
spolats upp under höst, vinter och vår har nu kommit fram. Dessa klagomål har åtgärdats direkt.
Anläggningsenheten har fått klagomål på inställningar av ljusskylten på Borås Arena och lampor som
ska lysa ner på fotbollsplaner, men istället sprider starkt ljus in i lägenheter.
Ljusskylten är numera avstängd mellan kl 00 och 06 varje natt och den felriktade belysning är justerad.
Borås Simarena får klagomål om att motionsbanan "Inesklack" kortas av när banorna läggs om för
träning på 25 m kortbana. Vi arbetar med att bli tydligare och tidigare med vår information om att det
kommer att ske, vår förhoppning är att därmed nå ut tidigt och brett. Några besökare kommer att nöja
sig med att de fått veta om det, andra kommer även fortsättningsvis att irritera sig på att omläggningen
görs.
4 Ständiga förbättringar
Exempel på ständiga förbättringar;
Ansvarig för badplatser tar inför säsong fram en företeckning över kontaktpersoner och
kontaktuppgifter till respektive badplats. Denna finns tillgänglig för alla på kontoret på papper
alternativt i vår gemensamma "mapp" på K://.
5 Avslutade synpunktsärenden
Totalt antal avslutade ärenden
Totalt antal inte avslutade
ärenden
Totalt antal synpunkter som
inkom under perioden januari –
december 2014
76
0
76
6 Synpunktsrutinen
Förvaltningen har under året
följt synpunktsrutinen
Status
Kommentar
Delvis
Fortfarande en ny rutin som vi arbetar med att
förbättra.
4(5)
7 Vidarebefordrade ärenden
Antal vidarebefordrade synpunkter till externa organisationer, föreningar
eller bolag.
8
5(5)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Cecilia Strömberg, 033 – 35 73 03
Tommy Jingfors
2015-02-18
Diarienummer
1 (3)
2013/FF0240 041
Årsredovisning 2014 för Fritids- och
folkhälsonämnden
Fritids- och folkhälsonämnden godkänner årsredovisningen för 2014 och översänder
denna till Kommunstyrelsen för kännedom.
Sammanfattning
2014 har varit ett händelserikt och utvecklande år för Fritids- och folkhälsonämnden.
Vi kan summera ett år med många positiva inslag i de olika verksamheterna och stora
insatser från föreningslivet i Borås. Nämndens verksamheter och samarbetspartners
bidrar till att göra skillnad i vardagen för boråsare och besökare i staden.
Årets största händelse var SM-veckan i Borås – ”den bästa SM-veckan hittills”, enligt
Riksidrottsförbundet. Världsrekordet av Sara Sjöström på 50 m fjäril på det
nyrenoverade Alidebergsbadet, sätter Borås på kartan en lång tid framöver.
Annonsvärdet för veckan uppgick till 61 miljoner kronor. 40 miljoner kronor omsatte
besökarna i staden under den aktuella veckan. Tävlingen genererade 137 000 besök,
7 052 deltagare var med i de 41 olika idrotterna och 270 mästare korades.
95 % av besökarna tyckte att värdskapet var bra eller mycket bra i Borås.
En annan stor händelse under året var konverteringen av Sjuhäradshallen (7HH), från
en fotbollshall till två nya idrottshallar, dels ett nytt Gymnastikens Hus och dels en
idrottshall för människor med funktionsnedsättning. Den nya 7HH ger
gymnastikföreningarna helt andra förutsättningar att bedriva föreningsverksamhet än
vad man tidigare haft. Likaså kommer den anpassade idrottshallen att vara prioriterad
för människor med funktionsnedsättning. Någonting som vi inte har kunnat erbjuda
tidigare.
Under året har också badplatser och vandringsleder rustats upp, två nya
konstgräsplaner vid Boda och Byttorp har anlagts.
Brygghuset, som är en mötesplats för ungdomar och unga vuxna, har också ansvar för
Skatehallen. En ny skatepark med tillhörande parkourverksamhet har under året
anlagts i anslutning till hallen. Tillsammans utgör dessa delar Lundby Park, med
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Tommy Jingfors
2015-02-18
Diarienummer
2 (3)
2013/FF0240 041
målsättning att bli den mest jämställda och trygga actionparken i Sverige. Under året
har det arbetats fram en logotype för Lundby Park och särskilda tider har avsatts för
tjejskate och idrottsskola. Brygghuset har också bidragit till att skapa 198 arrangemang,
162 utbildningsdagar och 460 möten.
Drygt 493 000 har besökt någon utav badanläggningarna i Borås, varav ca 30 000 är
helt nya besökare på våra badanläggningar. Förutom bad, har besökarna kunnat delta i
rutchbane- och klätterväggstävlingar, barnkalas, lägerverksamhet, ceremonier med
arombastu med mera. Ett samarbete med sjukgymnaster från Rehab och habiliteringen
har påbörjats som handlar om FAR, fysisk aktivitet på recept.
Fritids- och folkhälsoförvaltningen har haft i uppdrag att permanenta
föräldrastödsverksamheten, vilket är genomfört under 2014. Föräldrastödet ingår nu i
ordinarie verksamhet.
För att tillgodose tillståndshavares behov av utbildning riktad till sommarpersonal, har
det under året anordnats en kortutbildning i alkohollagen. Den är ett komplement till
en längre utbildning som anordnats i ”ansvarsfull alkoholservering”. Båda
utbildningarna riktade sig till personal på serveringsställen med serveringstillstånd och
var mycket uppskattad.
Samtidigt som det sker investeringar och nya satsningar så sker också effektiviseringar
och återhållsamhet i den vardagliga driften.
Det råder god kontroll på de satsningar och eventuella åtgärder som behöver sättas in
under kommande år för att uppnå de målvärden som inte blivit uppfyllda under 2014.
Ambitionen är hög och det prövas ständigt nya angreppsätt för att jobba vidare med
de målsättningar som finns.
Fritids- och folkhälsonämndens resultat för 2014 är -176 tkr, fördelat på fritidsramen
- 786 tkr och bidragsramen +610 tkr. På fritidsramen har kostnader motsvarande
147 tkr bokförts som avser projektet ”Ung till Ung”, som finansieras med medel från
den sociala investeringsfonden.
Underskottet på fritidsramen beror främst på ökade kostnader i samband med SMveckan, kostnader som kan anses vara kommungemensamma, då flertalet av de
kostnader som är fakturerade kommer från interna motparter. En annan orsak är
ökade personalkostnader. Dessa ökade kostnader beror främst på en medveten
satsning på en verksamhet, ”Ung till Ung”, som idag ligger inom ramen för den sociala
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Tommy Jingfors
2015-02-18
Diarienummer
2013/FF0240 041
investeringsfonden samt obudgeterade kostnader för personal på Rotundan och
Kårhuset, i väntan på beslut om framtida lösning för anläggningarna.
Bidragsramens överskott beror bland annat på att antalet aktiviteter har minskat som
en följd av bidragsomläggningen 2013, då den nedre bidragsåldern höjdes från 4 till 6
år samt att utbetalningarna till kartritningar tagit en ”paus” på grund av kommande Oringen tävlingen. Antalet bidragsberättigade medlemmar har sjunkit, vilket är en följd
av bidragsomläggningen.
Samverkan
Årsredovisningen är framtagen i samverkan med representanter från samtliga enheter
inom nämndens ansvarsområde.
Bilagor
Årsredovisning 2014 - Fritids- och folkhälsonämnden
3 (3)
Årsredovisning facknämnder 2014
1 Inledning ....................................................................................................3
2 Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer...................................4
2.1 Människor möts i Borås .......................................................................................... 4
2.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga........................................................... 5
2.3 Företagandet växer genom samverkan .................................................................. 7
2.4 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt .................................................................... 8
2.5 Ekonomi och egen organisation ............................................................................. 9
3 Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden samt
nämndens egna uppdrag........................................................................10
3.1 Människor möts i Borås ........................................................................................ 10
3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga......................................................... 11
4 Nämndens verksamhet 1 ........................................................................13
4.1 Fritidsramen ......................................................................................................... 13
4.2 Resultat ................................................................................................................ 13
4.3 Budgetavvikelse ................................................................................................... 15
4.4 Verksamhetsanalys .............................................................................................. 16
5 Nämndens verksamhet 2 ........................................................................32
5.1 Bidragsramen ....................................................................................................... 32
5.2 Resultat ................................................................................................................ 32
5.3 Budgetavvikelse ................................................................................................... 33
5.4 Verksamhetsanalys .............................................................................................. 33
6 Verksamhetsmått ....................................................................................38
6.1 Simhallar .............................................................................................................. 38
6.2 Egen organisation ................................................................................................ 38
6.3 Föreningsbidrag ................................................................................................... 38
6.4 Idrottsanläggningar ............................................................................................... 39
7 Investeringar ........................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Bilagor
Bilaga 1: Verksamhetssammanställning
Bilaga 2: DB-blanketter
Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014
2(41)
1 Inledning
Fritids- och folkhälsonämnden redovisar ett underskott på 176 tkr för 2014, fördelat på -786 tkr på
fritidsramen och +610 tkr på bidragsramen. Med tanke på nämndens totala budget på 222 678 tkr i
kostnader och 39 729 tkr i intäkter, får resultatet ses som fullt godkänt. Samtidigt som det sker
effektiviseringar och återhållsamhet i den vardagliga driften så satsas det på nya investeringar och
projekt samt tillgänglighetsanpassning. Badplatser och vandringsleder är upprustade, två nya
konstgräsplaner anlagda och nya aktivitetsplatser kommer till.
Brygghuset, som är en mötesplats för ungdomar och unga vuxna, har skapat 198 arrangemang under
året.
Samarbetet mellan Borås Stad och Hälso- och sjukvårdsnämnden fortsätter avseende gemensamma
medel till folkhälsoinsatser samt ett tillsvidareavtal avseende delfinansiering av tre folkhälsosamordnare
i stadsdelarna. Avtalet innebär också att Hälso- och sjukvårdsnämnden årligen avsätter 12 kronor per
invånare, att användas till att stimulera och initiera folkhälsoinsatser inom kommunen.
Baden i Borås stad har haft drygt 493 000 bad under 2014, målet var 467 000. Detta i en tid när
Sandaredsbadet har varit stängt under hela året
Borås Stad stimulerar till ett rikt föreningsliv och ett brett fritidsutbud genom bland annat de
föreningsbidrag Kommunfullmäktige har fastlagt. Under 2014 satsade Borås Stad drygt 37 000 tkr i
kontantstöd till föreningslivet.
Konverteringen av Sjuhäradshallen, från fotbollshall till ett nytt Gymnastikens Hus och en idrottshall
för människor med funktionsnedsättning, är i praktiken färdigt. Invigningen av den nya hallen är den 21
februari 2015. En ny gymnastikallians är bildad, där tre gymnastikföreningar kommer att samverka i den
nya hallen. Satsningen på människor med funktionsnedsättning har gillats av Arvsfonden som har
beviljat projektet "Jämlik Hälsa" 1 500 tkr under kommande år.
2014 års största händelse var SM-veckan i Borås - "den bästa SM-veckan hittills", enligt
Riksidrottsförbundet (RF)
SM-veckan arrangeras av RF i samarbete med specialidrottsförbund och värdstaden.Syftet med SMveckan är att under en veckas tid genomföra svenska mästerskap i olika idrotter i en och samma stad. I
Borås slogs alla tidigare rekord med 41 idrotter och 270 svenska mästare. Aldrig tidigare har en värdstad
kunnat genomföra en så omfattande SM-vecka. Veckan kryddades av Sara Sjöströms världsrekord på
50 m fjäril på det nyrenoverade Alidebergsbadet.
HUI, Handelns utredningsinstitut, gjorde på uppdrag av RF och Borås Stad en utredning om de
turistekonomiska effekterna av veckan i Borås. Vi kan konstatera att;
•
•
•
•
•
40 miljoner kr omsattes i Borås under veckan
58 000 unika besökare besökte evenemanget
Tävlingarna genererade 137 000 besök
7 052 deltagare var med i de 41 olika idrotterna
95 % av besökarna tyckte att värdskapet var bra eller mycket bra i Borås
Retriever, Nordens ledande företag inom mediabevakning, konstaterade att annonsvärdet för veckan
uppgick till 61 miljoner kr.
3(41)
2 Kommunfullmäktiges och nämndens
indikatorer
2.1 Människor möts i Borås
Målvärde
2014
Utfall År
2014
6
0
Andel säker och tryggcertifierade
föreningar, %.
17
14
Antal arrangemang för ungdomar
och unga vuxna på Brygghuset.
100
198
Kommunfullmäktiges indikatorer
Utfall 2012
Utfall 2013
Antal genomförda
medborgardialoger.
Antal genomförda medborgardialoger.
Fritids- och folkhälsonämnden hade en ambition att ta fram ett Idrottspolitiskt program under året med
ett antal medborgardialoger som "verktyg" för arbetet. Efter samråd med Borås Stads kvalitets- och
utvecklingsavdelning kom vi fram till att revidera ambitionen till att istället skapa en långsiktig plan för
idrotten i Borås. Den planen kommer att samverkas i många olika forum och bland annat via
medborgardialoger.
Andel säker och tryggcertifierade föreningar, %.
Antalet Säker- och trygghetscertifierade föreningar växer inte i den takt som vi trott. 2015 planeras
ytterligare insatser för att samla de ca 50 föreningar som ännu inte certifierat sig. Föreningsenheten tror
på en anhopning av certifierade föreningar under 2015, mot bakgrund av att de annars mister sitt
lokalbidrag om de inte är certifierade.
Antal arrangemang för ungdomar och unga vuxna på Brygghuset.
Med årets resultat på 198 arrangemang har vi överskridit årets målsättning (100 arrangemang) med råge.
Brygghuset har expanderat kraftigt under året. Allt fler boråsare känner till Brygghuset och lockas av
konceptet. Personalen är trygga i sina roller och arbetet med att förenkla i Brygghusets rutiner gör att
tillgängligheten ökat. Under året har även 460 möten, 172 utbildningsdagar och 10 studiebesök
genomförts.
Verksamhetens indikatorer
Utfall 2012
Utfall 2013
Målvärde
2014
Utfall År
2014
7 866
4 600
30 000
30%
78%
Nya besökare till
badanläggningarna
Andel anläggningar som är
inventerade i
tillgänglighetsdatabasen
Nya besökare till badanläggningarna
Den höga siffran nya besökare till badanläggningarna beror främst på en utökad lägerverksamhet,
diverse andra arrangemang samt många besök under SM-veckan.
4(41)
Andel anläggningar som är inventerade i tillgänglighetsdatabasen
Antalet inventerade anläggningar har kraftigt överstigit målvärdet för året, vilket beror på att arbetet har
prioriterats. Kvarvarande anläggningar ska inventeras under 2015.
Några anläggningar, t.ex. Sandaredsbadet, är under ombyggnad och kommer att inventeras vid
färdigställandet.
2.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga
Utfall 2012
Utfall 2013
Barn och unga, 6-20 år, som tillhör
någon förening, antal medlemskap.
Andel elever i åk 8 som uppger att
de har en vuxen i sin närhet som
det kan prata förtroligt med, %.
89,2
Målvärde
2014
Utfall År
2014
21 500
20 572
92
85,5
Barn och unga, 6-20 år, som tillhör någon förening, antal medlemskap.
Under 2013 genomfördes förändringar i bidragsbestämmelserna för att få barn och unga att börja
senare med organiserad föreningsverksamhet. Detta för att få ungdomar att stanna kvar längre i
föreningslivet. Den nedre bidragsåldern höjdes från 4 år till 6 år, detta påverkar naturligtvis antalet
medlemskap totalt. Under två års tid har nu medlemskapen minskat med ca 1 500 medlemmar. Det
rimliga är nu att kurvan planar ut.
Andel elever i åk 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som det kan prata
förtroligt med, %.
I första hand är det föräldrarna som är och skall vara den som barnet kan tala förtroligt med och
därmed stödja barnet i dess utveckling. Borås Stad kan stödja och uppmuntra detta med generella och
riktade föräldrastödjande insatser. Personal som möter barn och ungdomar uppmärksammas på att
deras relation med barn och ungdomar kan ha en kompenserande och kompletterande effekt, när och
om hemmet sviktar.
Skolenkäten visar att det finns skillnader i socialt stöd beroende på var man bor. Det skiljer sig även
något mellan pojkar och flickor där pojkarna i högre grad anger att de har en vuxen att prata förtroligt
med.
Under året har folkhälsoenheten haft flera insatser igång med syftet att bland annat öka andelen unga
som har en vuxen i sin närhet att prata med.
• Under 2014 antogs en handlingsplan utifrån programmet för föräldrastöd i stadsdelarnas barnoch ungdomsprocesser.
• Folkhälsoenheten har ansvarat för samordning och stöd kring utveckling av föräldrastödet
gentemot övriga förvaltningar.
• COPE föräldrautbildningar. En vidareutbildning för COPE-instruktörer och fyra COPEföräldrautbildningar har genomförts.
• En reklamfilm för att sprida information om COPE har tagits fram.
• Utbildningar i föräldramötespedagogik för personal inom förskola har anordnats.
• Två generella föräldrastödsprogram har arbetats fram, ett i samverkan med elevhälsan (SAMS)
samt ett i samverkan med andra närliggande kommuner (Dags).
5(41)
• Ett föräldrabrev sändes ut i samband med skolavslutningen till knappt 1 000 vårdnadshavare med
ungdomar i årskurs 9.
• Två utbildningar i Motiverande samtal (MI), riktat till personal som arbetar unga har genomförts.
• Föräldrastödssidan uppdateras kontinuerligt med information som riktar sig direkt till föräldrar.
Utfall 2012
Utfall 2013
Målvärde
2014
Utfall År
2014
36%
38%
60%
36%
88,34%
89%
90%
89%
Minska användandet av Cannabis
inom målgruppen unga vuxna
kvinnor
12%
15%
Minska användandet av Cannabis
inom målgruppen unga vuxna män
18%
19%
Andel barn i Idrottskolan
Simkunnighet
Andel barn i Idrottskolan
Idrottsskolan har under några år nu haft en negativ trend i antalet deltagande barn. Dessvärre är
trenden fortsatt nedåt. Under året har koncentrationen legat på att få igång Idrottsskola i socialt utsatta
områden. Det har endast lyckats i Stadsdel Väst, där en Idrottsskola nu är igång på Särlaskolan. Det
finns svårigheter att få komma till skolor på föräldramöten för att informera, då skolorna oftast inte har
så mycket tid att ge oss. För att kunna börja växa igen tror vi att idrottskolan måste förankras på ett
bättre sätt i våra Stadsdelar så att vi kan på ett naturligt sätt finnas vid skolornas informationsmöten.
Simkunnighet
Uppdraget är att eleverna ska kunna simma 25 meter innan de går ur tredje klass.
Målsättningen är att 90 % av eleverna ska klara detta på de två terminer som Borås Stad har som
obligatorisk simundervisning. De resterande 10 % av eleverna hoppas vi ska lyckas nå målsättningen
genom att delta i de extra lektioner som erbjuds. Under 2014 har 1 178 barn deltagit i
simundervisningen, varav ca 89 % har klarat att simma 25 meter.
Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna kvinnor
Fritids- och folkhälsonämnden har på egen hand små möjligheter att nå målet. Ur ett
folkhälsoperspektiv har förvaltningen ett ansvar för att mobilisera i frågan, men för att nå
måluppfyllelse, krävs ett nära samarbete med många förvaltningar och organisationer. Förvaltningen
har prioriterat att stödja förvaltningar och andra i det drogförebyggande arbetet i enlighet med
drogpolitiska programmet och handlingsplanen, anordnat utbildning och informerat dem som arbetar
med och möter unga, informerat föräldrar samt synliggjort och redovisat fakta och statistik inom
området. Några av de aktiviteter som genomförts under 2014;
• Den drogpolitiska planen har arbetats fram och förankrats under året.
• Folkhälsoenheten anordnade en halvdags utbildning om cannabis i samarbete med Länsstyrelsen
och FoU Sjuhärad Välfärd. Insatsen har följts upp med en nyckelpersonsträff för att klargöra
informations- och utbildningsbehovet lokalt i Borås.
• Folkhälsoenheten har föreläst om droger vid två föräldramöten och föreningsrådets ombudsträff.
• Ett föräldrabrev sändes ut i samband med skolavslutningen till ca 1 000 vårdnadshavare med
• För att motverka hög alkoholkonsumtion i samband med s k ”nollning”, har enheten tagit fram
ett diskussionsmaterial för gymnasieklasser. Med denna åtgärd hoppas man även motverka att
man provar att röka cannabis, då debuten oftast sker i samband med alkoholpåverkan.
6(41)
• Under 2014 gjordes även 55 tillsyner i butiker som säljer tobak. Om man minskar tillgängligheten
till tobak, påverkar man även cannabisanvändandet, då man i normalfallet är tobaksrökare innan
man använder cannabis.
Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna män
Fritids- och folkhälsonämnden har på egen hand små möjligheter att nå målet. Ur ett
folkhälsoperspektiv har förvaltningen ett ansvar för att mobilisera i frågan, men för att nå
måluppfyllelse, krävs ett nära samarbete med många förvaltningar och organisationer. Förvaltningen
har prioriterat att stödja förvaltningar och andra i det drogförebyggande arbetet i enlighet med
drogpolitiska programmet och handlingsplanen, anordnat utbildning och informerat dem som arbetar
med och möter unga, informerat föräldrar samt synliggjort och redovisat fakta och statistik inom
området. Några av de aktiviteter som genomförts under 2014;
• Den drogpolitiska planen har arbetats fram och förankrats under året.
• Folkhälsoenheten anordnade en halvdags utbildning om cannabis i samarbete med Länsstyrelsen
och FoU Sjuhärad Välfärd. Insatsen har följts upp med en nyckelpersonsträff för att klargöra
informations- och utbildningsbehovet lokalt i Borås.
• Folkhälsoenheten har föreläst om droger vid två föräldramöten och föreningsrådets ombudsträff.
• Ett föräldrabrev sändes ut i samband med skolavslutningen till ca 1 000 vårdnadshavare med
• För att motverka hög alkoholkonsumtion i samband med s k ”nollning”, har enheten tagit fram
ett diskussionsmaterial för gymnasieklasser. Med denna åtgärd hoppas man även motverka att
man provar att röka cannabis, då debuten oftast sker i samband med alkoholpåverkan.
• Under 2014 gjordes även 55 tillsyner i butiker som säljer tobak. Om man minskar tillgängligheten
till tobak, påverkar man även cannabisanvändandet, då man i normalfallet är tobaksrökare innan
man använder cannabis.
2.3 Företagandet växer genom samverkan
Utfall 2012
Utfall 2013
Målvärde
2014
Utfall År
2014
12
35
32
Ett antal företag ska bli
möjliggörare för Studio 14
Ett antal företag ska bli möjliggörare för Studio 14
Att locka företag att bli möjliggörare genom att "köpa" en biostol har visat sig vara en svår väg att gå.
Det krävs en ordentlig bearbetning av företagen, vilket kräver att vi ska avsätta tid för personal. Att
vara en möjliggörare så där i allmänhet har inte lockat.
Istället har vi under året mer gått in på sponsring av specifika arrangemang. Vår strategi är nu att rikta
sig till företag som har intresse av just det specifika arrangemanget, en strategi som visat sig mer
lättarbetad.
7(41)
2.4 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt
Utfall 2012
Utfall 2013
Antal arbetsplatser inom Borås
Stad som serverar Fairtrade-märkta
produkter.
Målvärde
2014
Utfall År
2014
4
3
Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter.
Idag serverar Brygghuset, Borås Simarena och Dalsjöbadet Fairtrade-märkta produkter av något slag.
Caféet på Brygghuset är sedan maj 2013 ett kooperativ som profilerar sig som ett fairtrade-café. Där
kan man köpa diverse produkter som är fairtrademärkta. Borås Simarena har fått diplom från Borås
Fairtrade City. På arenan serverar man livsmedel så som kaffe, frukt, te och honung.
Under året har förvaltningen påbörja ett miljöledningsarbete som bland annat har innehållit en
utbildning för alla anställda. Genom diskussioner kring etisk konsumtion och dess betydelse kommer
ämnet få en större uppmärksamhet och därmed kan fairtrademärkta livsmedel förhoppningsvis bli ett
mer självklart val. Detta förutsätter dock att det finns ett utbud av varor att välja.
Utfall 2012
Utfall 2013
Total energianvändning för
uppvärmning på fastigheten Borås
Arena
Total energianvändning för
uppvärmning på konstgräsplan
Borås Arena 1
Målvärde
2014
Utfall År
2014
300MWh
311MWh
1 100MWh
385MWh
Total energianvändning för uppvärmning på fastigheten Borås Arena
Fastigheten Borås Arena består av konferensavdelning med loger och omklädningsrum mm.
Fastigheten är i betong och har en stor tröghet i uppvärmningen. Förbrukningen är ganska konstant på
årsbasis.
Total energianvändning för uppvärmning på konstgräsplan Borås Arena 1
Förbrukningen av fjärrvärme för uppvärmning av konstgräsplanen beror till stor del på hur kall vintern
varit, men även på hur mycket och vid vilken tidpunkt värmen släpps på. Personalen på Borås Arena
har en mycket bra känsla för hur anläggningen ska skötas.
2014 års låga förbrukning jämfört med målvärdet är ett resultat av en varmare vinter än normalt och
finjusteringar på anläggningen.
8(41)
2.5 Ekonomi och egen organisation
Utfall 2012
Utfall 2013
Målvärde
2014
Utfall År
2014
Andel sjukfrånvaro av ordinarie
arbetstid, %.
3,9
6,8
3
5,9
Arbetad tid för timavlönade
omräknat till årsarbeten.
3,8
5,4
3
5,3
43
50
44
Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro,
andel i %.
Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %.
Målvärdet för 2014 har inte uppnåtts, de långa sjukskrivningarna som uppstod redan 2013, fanns
fortfarande med en bit in på 2014 och påverkade utfallet. Vi kan konstatera att de medarbetare som
varit långtidssjuka och som återgått i arbete nu är fullt sysselsatta. Det finns dock ett antal som
fortfarande är helt sjukskrivna. Förvaltningens strategi är att låta medarbetare som varit långtidssjuka
och inte är redo för att gå tillbaka till ordinarie tjänst, pröva annat arbete inom förvaltningen i ett
inledningsskede för att få en möjlighet till arbetsträning.
Som ett led i vårt arbete med tidiga och riktade insatser kommer vi i februari 2015 starta ett hälsoarbete
tillsammans med Previa för att så långt det är möjligt förebygga framtida sjukskrivningar. En
utvärdering av arbetet kommer att ske före sommaren och i augusti/september 2015 kommer vi att
starta eventuella insatser för vår personal beroende på vad utfallet visar.
Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten.
Vi uppnår inte vårt mål för 2014, men vi kan se att siffrorna håller en relativt jämn nivå under året. Det
är inom badverksamheten som vår största utmaning finns. Vi hade förhoppningar om att antalet
timavlönade skulle minska när vi stängde Sandaredsbadet för renovering i oktober 2013, men det är
inte lätt att med kort varsel ändra scheman och arbetspass så att de stämmer med de luckor som
uppstår och som behöver ersättas med timavlönad personal. Brygghuset har blivit en fullt ut etablerad
verksamhet och till skillnad från tidigare så behövs personal som kan hoppa in med kort varsel, vilket
gör att siffrorna stigit en del.
Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %.
Vi har inte uppnått vårt mål på 50 %, men vår ambition är hög om att målet uppnås under 2015.
Vår förhoppning är att hälsosatsningen som vi gör i samarbete med Previa kommer att resultera i bättre
siffror även för den här indikatorn.
9(41)
3 Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till
nämnden samt nämndens egna uppdrag
3.1 Människor möts i Borås
3.1.1 Kommunfullmäktige
Uppdrag
Status År
2014
Genomföra en inventering av samtliga
platser för spontan aktivitet i hela
Borås.
Delvis
genomfört
I förvaltningen finns en arbetsgrupp som arbetar
kontinuerligt med att inventera, investera i nya
näridrottsplatser av olika slag. Samverkan finns
också med de tre stadsdelarna om uppdraget.
Föreningar och privatpersoner skall
kunna boka lokaler direkt på nätet i
förvaltningens bokningssystem under
2014.
Delvis
genomfört
Arbetet pågår och under slutet av 2014 har vi i
samråd med Borås Stads dataavdelning kommit
överens om att anlita en extern leverantör fullt ut
vad gäller programvara och serverfunktion.
Installationen är nu slutförd och
inprogrammering pågår. Målet är att under våren
2015 ska det fungera fullt ut.
Samarbetet mellan Fritid- och
folkhälsonämnden och Sociala
omsorgsnämnden behöver utvecklas
ytterligare vad gäller kontakter med
frivilligorganisationerna. Vi ger därför
Fritid- och folkhälsonämnden i uppdrag
att se över riktlinjerna för
föreningsbidrag, där man prövar
möjligheten att som verksamhet räkna
administration/samordning i syfte att
utveckla samarbetet med de sociala
föreningarna.
Delvis
genomfört
Vi har påbörjat samarbetet och intensifierat
detsamma kring olika gemensamma frågor, dels
i arbetet med att skapa meningsfulla
fritidsaktiviteter för människor med
funktionsnedsättning och dels för arbetet med
de sociala föreningarna.
Kommentar
10(41)
3.1.2 Nämnd
Uppdrag
Status År
2014
Kommentar
Idrottspolitiskt program - Utarbeta ett
förslag till idrottspolitiskt program.
Programmet ska innehålla en
långsiktig viljeyttring om hur idrottens
förutsättningar kan utvecklas i Borås.
Programmet ska också ta hänsyn till
årligen återkommande stora
arrangemang och mästerskap.
Ej
genomfört
Arbetet med ett Idrottspolitiskt program har fått
reviderats till att bli en Idrottspolitisk plan för
mandatperioden. Arbetet kommer att starta upp
under våren 2015.
Utveckla och intensifiera
verksamheten för människor med
funktionsnedsättning. I samverkan
med föreningar, SISU idrottsbildarna
samt Sociala omsorgsförvaltningen
ska förutsättningarna att bedriva en
aktiv fritid förbättras.
Delvis
genomfört
Under senvåren/hösten 2014 har
Sjuhäradshallen konverterats från en tidigare
fotbollshall till en hall för människor med
funktionsnedsättning samt en hall för
gymnastikföreningarna. Under våren 2015
kommer verksamheten att komma igång fullt ut,
vilket innebär att det finns anpassade idrotter
med rätt utrusning och redskap för människor
med funktionsnedsättning.
3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga
3.2.1 Kommunfullmäktige
Uppdrag
Idrottsskolan kommer under året att
fortsätta arbetet med att få igång
verksamheten i socialt utsatta
områden. De satsningar som planeras
är bl.a. att informera om idrottsskolan
på föräldramöten och samarbeta med
stadsdelarna och de föreningar som
verkar i områdena.
Status År
2014
Delvis
genomfört
Kommentar
Arbetet pågår kontinuerligt och personella
resurser avsätts i förvaltningen för att
tillsammans med föreningslivet och de olika
skolklasserna arbeta med uppdraget.
11(41)
Uppdrag
Borås har deltagit i ett projekt för att
skapa ett sammanhållet och lätt
tillgängligt föräldrastöd. Målet är att
alla föräldrar genom ett varierat utbud
skall erbjudas ett generellt stöd oavsett
barnens ålder. Syftet har varit att
utveckla befintlig
föräldrastödsverksamhet. Fritids- och
folkhälsonämnden får i uppdrag att
permanenta denna verksamhet.
Status År
2014
Genomfört
Kommentar
Borås har deltagit i ett nationellt projekt för att
skapa ett sammanhållet och lätt tillgängligt
föräldrastöd. Målet var att alla föräldrar genom
ett varierat utbud skall erbjudas ett generellt stöd
oavsett barnens ålder. Fritids- och
folkhälsonämnden har haft i uppdrag att
permanenta denna verksamhet och den ingår nu
i ordinarie verksamhet. Folkhälsoenheten har
ansvarat för samordning och stöd kring
utveckling av föräldrastödet gentemot övriga
förvaltningar.
• Under 2014 antogs en handlingsplan i
stadsdelarnas barnoch
ungdomsprocesser.
• Folkhälsoenheten har påbörjat ett arbete
som syftar till att såväl program som
plan ska följas upp i Stratsys.
• Flera aktiviteter genomförs årligen såsom
kurser i föräldrastöd, föreläsningar
riktade till föräldrar och uppdatering av
föräldrastödssidan boras.se/foralder.
• Två generella föräldrastödsprogram har
arbetats fram, ett i samverkan med
elevhälsan (SAMS) samt ett i
samverkan med andra närliggande
kommuner (Dags). Programmen syftar
till att användas inom ramen för skolans
ordinarie föräldramöten. SAMS riktar sig
till föräldrar med barn i åk 0-1 och
fokuserar på sömn, aktivitet, mat och
struktur. Dags syftar till att förebygga
tobak- alkohol och narkotikabruk och
riktar sig till föräldrar med barn i åk 7-9.
12(41)
4 Nämndens verksamhet 1
4.1 Fritidsramen
4.2 Resultat
Ekonomiskt sammandrag
Tkr
Bokslut 2012
Bokslut 2013
Budget 2014
Bokslut 2014
Avvikelse
0
94
180
1 077
897
Avgifter och övriga
intäkter
43 258
43 180
39 549
42 240
2 691
Summa intäkter
43 258
43 274
39 729
43 317
3 588
Personal
-31 939
-34 974
-35 982
-36 713
-731
Lokaler
-91 570
-93 647
-88 574
-89 284
-710
Övrigt
-47 628
-51 334
-53 002
-56 083
-3 081
-3 462
-4 870
-8 020
-8 019
1
-174 599
-184 825
-185 578
-190 099
-4 521
-1 151
-1 151
0
Statsbidrag
Kapitalkostnader
Summa kostnader
Buffert (endast i
budget)
Nettokostnad
-131 341
-141 551
-147 000
-147 933
-933
Kommunbidrag
128 807
141 000
147 000
147 000
0
Resultat efter
kommunbidrag
-2 534
-551
0
-933
-933
-2 534
-551
0
-933
-933
Godkänt
ianspråktaget
ackumulerat resultat
Resultat jfr med
tillgängliga medel
Ackumulerat resultat
-3 128
3 128
Resultatanalys
Resultatet på fritidsramen hamnar på -933 tkr, varav 147 tkr kan härledas till projektet, ”Ung till Ung”,
som finansieras med medel från den sociala investeringsfonden. Under 2014 har vi inte betalt någon
hyra för våra uppsagda lokaler Rotundan samt Kårhuset. Men har haft en nettokostnad på ca 300 tkr
för de båda anläggningarna som påverkat oss negativt under året.
Intäkterna har under de senaste 3 åren legat på en jämn nivå. En budgetdifferens på plus 3 500 tkr
under 2014 beror inte bara på att mer intäkter har kommit in, snarare att det inte funnits en
intäktsbudget på vissa enheter. Exempelvis Borås parken (Rotundan), Parkhallen, Alidebergsbadet och
Kårhuset. Naturligtvis finns det budgetavvikelser mellan de olika övriga objekten, både mer eller
mindre. Av den positiva avvikelse som finns på intäkterna beror ca 1 200 tkr på mer intäkter än
beräknat.
13(41)
Personalkostnaderna har ökat sedan 2012. Detta beror framförallt på att Brygghuset tillkom som
verksamhet under 2012 och som succesivt har utökat sin verksamhet. Vid en jämförelse med 2013 har
personalkostnaderna ökat med ca 1 700 tkr och beror på ökat antal lönebidragsanställningar, kostnader
som inte påverkar den totala avvikelsen då de utökade kostnaderna kompenseras med intäkter.
Budgetavvikelsen för 2014 beror på främst på högre kostnader än budgeterat för Brygghusenheten,
som prognostiserats, samt köp av tjänst från Kulturförvaltningen där de utökade kostnaderna
fakturerats och därmed inkommit som en intäkt. 130 tkr är personalkostnader som belastar den sociala
investeringsfonden. Utöver detta har vi haft kostnad för ytterligare två tjänster under hela året där vi
enbart budgeterat för 6 månader, vilket motsvarar närmare 400 tkr i budgetavvikelse. Vissa enheter har
en positiv avvikelse jämfört med budget.
Internhyrorna har under 2014 legat på samma nivå som under 2012. De har minskat med ca 5 500 tkr
i jämförelse med 2013. Detta beror bland annat på att vi från 2014 inte har några hyreskostnader för
Borås Parken (Rotundan) och Kårhuset. Den hyra vi betalar till Lokalförsörjningsförvaltningen
innehåller både kapitalkostnader samt konsumtionsavgifter. Ökade eller minskade konsumtionsavgifter
påverkar hyreskostnaderna per objekt efter två år. De externa hyrorna har under 2012 samt 2013 legat
på samma nivå, ca 11 500 tkr. Under 2014 ökade kostnaderna med ca 1 300 tkr. De ökade
hyreskostnaderna kan härledas till framförallt Borås Arena, Borås Arena 2 och Sjuhäradshallen.
Budgetavvikelsen på ca 700 tkr för 2014 kan härledas till högre kostnader än budgeterat på ridhuset.
280 tkr av budgetavvikelsen kan härledas till de externa hyreskostnaderna och högre kostnader än
budgeterat för framförallt Borås Arena. Därutöver påverkas avvikelsen av debiterade markhyror som
budgeterats på posten ”övrigt”.
Övriga kostnader för material samt tjänster, exempel på det sistnämnda fastighetsunderhåll, städ,
skötsel, konsumtionsavgifter, driftsutbetalningar, köp av tjänst m.m. har ökat ganska kraftigt över åren.
Detta beror främst på ökade kostnader för verksamheten för evenemang, ca 5 000 tkr. Dessa utökade
kostnader har vi till viss del fått en utökad budgetram för. Vid en budgetjämförelse kan det konstateras
att ca 1 600 tkr av budgetavvikelsen på posten övrigt kan relateras till verksamheten för evenemang.
Andra delar är obudgeterade kostnader för Kårhuset, Parkhallen, Rotundan. Högre kostnader än
budgeterat för Skidstadion samt felaktig budget som avser kostnader för Alidebergsbadet. Mindre
kostnader än budgeterat har det framförallt varit på våra idrottsplatser.
Kapitalkostnaderna har ökat över åren. I jämförelse med 2012 har de ökat med nästan 4 600 tkr.
Detta som en följd av utökade investeringar för en förbättrad hälsa, möjligheter till en mer aktiv fritid
samt diverse förbättringar i evenemangstaden Borås.
14(41)
4.3 Budgetavvikelse
Verksamheternas nettokostnader
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget 2014
Bokslut
2014
Avvikelse
97
106
0
89
89
Kostnader
-9 669
-7 176
-8 309
-8 772
-463
Resultat
-9 572
-7 070
-8 309
-8 683
-374
28
22
0
0
0
Kostnader
-1 115
-854
0
0
0
Resultat
-1 087
-832
0
0
0
18 726
18 857
17 310
18 743
1 433
-103 568
-110 579
-111 570
-113 128
-1 558
-84 842
-91 722
-94 260
-94 385
-125
19 423
18 926
19 268
18 798
-470
Kostnader
-47 297
-49 057
-47 024
-46 492
532
Resultat
-27 874
-30 131
-27 756
-27 694
62
149
205
0
482
482
Kostnader
-1 209
-2 749
-5 069
-6 986
-1 917
Resultat
-1 060
-2 544
-5 069
-6 504
-1 435
2 921
2 194
1 258
1 561
303
Kostnader
-5 265
-4 880
-4 389
-4 473
-84
Resultat
-2 344
-2 686
-3 131
-2 912
219
0
0
0
1
1
Kostnader
-728
-759
-740
-558
182
Resultat
-728
-759
-740
-557
183
1 696
1 835
1 690
1 911
221
-1 963
-1 919
-1 940
-2 297
-357
-267
-84
-250
-386
-136
Tkr
Gemensam
fritidsadministration
Intäkter
Information/marknadsföring
Intäkter
Anläggningsenheten
Intäkter
Kostnader
Resultat
Badenheten
Intäkter
Evenemang
Intäkter
Folkhälsoenheten
Intäkter
Fritids- och folkhälsonämnd
Intäkter
Tillståndsenheten
Intäkter
Kostnader
Resultat
15(41)
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget 2014
Bokslut
2014
Avvikelse
218
1 129
1 053
1 731
678
Kostnader
-3 785
-6 852
-7 387
-8 543
-1 156
Resultat
-3 567
-5 723
-6 334
-6 812
-478
Intäkter
0
0
0
0
0
Kostnader
0
0
-1 151
0
1 151
Resultat
0
0
-1 151
0
1 151
43 258
43 274
40 579
43 316
2 737
Kostnader
-174 599
-184 825
-187 579
-191 249
-3 670
Resultat
-131 341
-141 551
-147 000
-147 933
-933
Tkr
Brygghusenheten
Intäkter
Buffert
Totalt
Intäkter
4.4 Verksamhetsanalys
4.4.1 Gemensam fritidsadministration
Gemensam fritidsadministration är den samlade benämningen för de gemensamma administrativa
kostnaderna. Den gemensamma fritidsadministrationen innehåller kostnader så som kontorshyra,
lönekostnader för administrativ personal, övergripande marknadsföringsinsatser och diverse
kontorskostnader så som kontorsmaterial, diverse IT-kostnader så som arbetsplatstjänster, inköp av
telefoner, kablar med mera. Budgeten rymmer också kostnader för kommungemensamma stödsystem
som fördelas till varje förvaltning.
För att uppmärksamma våra duktiga föreningar som drar hit tävlingar används Kungsbron och Norrby
Långgata som marknadsföringskanal. Genom att sätta upp vepor på dessa två platser visar vi såväl
besökare som boråsare vad som är på gång. Under 2014 användes detta ”skyltfönster” 29 gånger för
ändamålet. Från den ursprungliga planeringen tillkom fyra uppsättningar av vepor: Fed Cup i februari,
en extra montering av SM-veckan i april/maj på grund av marknadsföringskampanj. EM-kval i Basket i
slutet av augusti och Taekwon-do SM i december. Till tre av dessa arrangemang monterades också
storvepor på Boråshallen.
Inför SM-veckan var förberedelserna stora. Åtgärder har gjorts för att få fungerande nätverk på många
olika platser.
Under året som gått har en förändrad betalningsmodell för arbetsplatstjänster påverkat budgeten
negativt. Vid budgetplaneringen var det svårt att förutse hur förändringarna skulle påverka oss under
året. Nu kan vi dock konstatera att kostnaderna blev högre än budgeterat.
Som ovan beskrivits har det också tillkommit extra marknadsföringsinsatser och andra oplanerade
kostnader kopplat till större evenemang som inte fanns med i plan. Därav ett underskott motsvarande
374 tkr för den gemensamma fritidsadministrationen för 2014.
16(41)
4.4.2 Anläggningsenheten
Arrangemang
Under året har det i praktiken varit små och stora arrangemang varje helg i någon av våra anläggningar.
Året började med Golden Girl, 10/1 – 12/1 i Boråshallen, där Sveriges bästa damboxare gjorde upp
om titeln. Sedan fortsatte det med landslagstennis i form av Fed Cup i februari, där Sveriges damer
mötte Polen. I februari arrangerade Borås Fältrittklubb hopptävlingen Gina Tricot Horse show som i år
också fick utökade tävlingar med SM status. Linnémarschen gick som vanligt i slutet på april och där
antalet banor har vuxit med bland annat en tillgänglighetsanpassad bana.
En verklig succé blev SM i dans med fullsatta läktare i Boråshallen som arrangörerna förvandlat till en
Gladiatorarena. Efter en lång planering anordnades SM veckan under vecka 27 som innehöll 42 olika
idrotter med SM status. Enligt Riksidrottsförbundet var det den bästa SM-veckan i historien. Alla
besökare erbjöds i stort sett fri entre till alla tävlingar. Föreningslivet fick chans att visa upp sin
verksamhet med prova på aktiviteter i centrum och knalleland.
Nationella Hundutställningen på Ryda Sportfält drog ca 15 000 besökare till staden. Mariedal Cup kör
sin årliga turnering för juniorer, där det dessvärre finns en tendens att antal deltagande lag minskar. I år
spelades det dygnet runt i tre hallar.
Föreningarna IK Ymer, Hestra IF och Borås Goif kör gemensamt arrangemanget O-event som numera
drar ca 3 000 deltagare. Första etappen är nattorientering, den andra etappen är downhill vid Rya åsar
och sista etappen går i djurparken. I december gick SM i taekwon-do i Boråshallen tyvärr föll en
disciplin bort och på grund av detta blev deltagarantalet mindre än förväntat.
Team Borås
Uppdraget Team Borås startades i januari 2014 för att bygga upp en permanent volontärdatabas för att
kunna hjälpa arrangörer med volontärer till olika evenemang. För att bli en volontär i Team Borås ska
man gå en utbildning i värdskap, säkerhet, miljötänk samt evenemangsinformation. Först ut var vårt
egna evenemang SM-veckan 2014, där vi hade 160 volontärer som jobbade för oss. Tanken i
fortsättningen är att arrangerande föreningar kan vända sig till volontärbasen och söka stöd och hjälp
till sitt eget arrangemang. Volonärerna är människor i alla åldrar som är intresserade av att på ideell
basis, utan föreningsmedlemsskap, kunna göra en insats för Borås föreningar.
Anläggningar
Sundholmen - Under året har personalbemanningen förstärkts på anläggningen, idag arbetar det 2,5
årsarbetare på Sundholmen. En person har en delad tjänst på Sundholmen och inom föreningsenheten.
En hel del åtgärder har utförts på anläggningen. I köket har köksbänken höjts till standardmått.
Samtliga golv förutom köket på bottenvåningen har slipats och lackats. Golvet i vardagsrummet har
dessutom isolerats av fackmän. Tillgänglighetsanpassning har gjorts då de höga trösklarna tagits bort
mellan samtliga rum i huvudbyggnadens bottenvåning. Dörröppningen mellan stora och lilla matsalen
har breddats med 1,5 meter. Hallen, trappuppgången samt vardagsrummet har målats och tapetserats.
Utöver detta har anläggningen bland annat fått bättre köksutrustning och möbler.
I annexet har tre rum helrenoverats och fått nya inventarier. Alla sängplatser i dessa rum har bytts ut
från våningssängar till enkelsängar med resårbotten. Ett av de större rummen har dessutom fått en
bäddsoffa med plats för två personer. Övrig inredning såsom armatur, sängbord och textilier har bytts
ut. Hallen, trappuppgången samt övre hall/samlingsrum har målats om. Nedervåningen har utrustats
med en kaffemaskin med fullt utbud.
Ytterligare förbättringar för kursgårdens verksamhet är, trefasuttag, radon- och AV-filter i källaren,
stolpbelysning till bastubyggnaden, rörelsevakt på belysningen i köket. Det har dragits fram fiber till
huvudbyggnaden och anläggningen är numera "uppkopplad".
Borås Arena har fortfarande landets bästa konstgräs och anläggningen underhålls exemplariskt.
Allsvenskans alla tränare var samstämmiga i betyget vid den årliga utvärderingen vid säsongens slut.
17(41)
Samordningsgruppen med Borås Arena AB, Fritids- och folkhälsoförvaltningen samt IF Elfsborg
träffas kontinuerligt för att samverka kring underhåll, utveckling och planering av anläggningen.
Boråshallen har behov av renovering och viss ombyggnad efter många års flitigt användande. Sedan
invigningen 1957 har vissa delar förblivit orörda och förstudien som genomfördes under 2012/2013
visar på stora behov av renoveringsinsatser. I Boråshallen samsas många arrangemang, ofta årligt
återkommande, med ett antal föreningarnas träningar och matcher. Ofta sker det "kollisioner" som
innebär att föreningarna får flytta sin träningsverksamhet till andra hallar. Behovet av en renoverad och
tillgänglighetsanpassad evenemangsarena är stort. Under året kompletterades en långsida med nya
välbehövliga stolar
Speciellt glädjande är Borås Baskets framgångar på den svenska elitnivån, där de ligger i topp i högsta
serien och har Boråshallen som hemmaarena. Många spännande och vunna matcher har medfört en
stor publiktillströmning.
Ishallen är en fortsatt populär idrottsanläggning från tidig morgon till sen kväll alla dagar i veckan.
Förutom de traditionella sporterna som konståkning och ishockey börjar också bandyn (Bergdalens IK)
att knacka på dörren för att få tider för träning. Den nyinvesterade "No-fall utrustningen" som Borås
konståkningsklubb med hjälp av Arvsfonden kunde montera i hallen, fungerar alldeles utmärkt i
verksamheten och är ett gott hjälpmedel för bland andra barn med funktionsnedsättning.
Ryda Sportfält är platsen för bl a den årliga hundutställningen som hölls traditionsenligt första helgen i
juli med runt 15 000 besökare. Där arrangeras också klassfotbollen, en stor fotbollsturnering för
mellanstadieklasser.
Ryahallen är en hall för friidrott som också används av andra, ex vis cyklister. Ryavallens
friidrottsanläggning och Ryahallen inomhusanläggning utgör nu en komplett friidrottsarena, där andra
föreningar runt om i landet har börjat hitta till Borås för träningsläger och tävlingar.
Lundby Park - Skatehallen, Skateparken och Parkour är som tidigare år välbesökt av både
skateboardåkare och BMX-Freeride cyklister. Hallen lockar åkare från hela västsverige. Skatehallen har
nu en ny huvudman i form av Brygghuset, där mycket arbete läggs ned för att engagera ungdomar i
bland annat föreningsbildning och i utvecklingen av anläggningen. En ny skatepark med tillhörande
parkourverksamhet har uppförts i anslutning till hallen. Målsättningen är att denna ska bli sveriges mest
jämställda och trygga skatepark i Sverige.
Sjuhäradshallen - Gymnastikens hus och en hall för människor med funktionsnedsättning.
Arbetet med att hitta ändamålsenliga lokaler för gymnastikföreninganas verksamhet fick sitt lyckliga slut
i Sjuhäradshallen. Hallen har under året byggts om till en anpassad gymnastikhall på ca 1 400 kvm och
en anpassad idrottshall för människor med funktionsnedsättning. Invigningen av hallen blir den 21
februari 2015. Ett gemensamt arbete mellan Borås Arena AB, IF Elfsborg, berörda
gymnastikföreningar under samordning av Fritids- och folkhälsoförvaltningen har utmynnat i det
färdiga konceptet. Borås Arena AB har svarat för investering och ombyggnation, Fritids- och
folkhälsonämnden blir hyresgäst för Sjuhäradshallen och hyr i sin tur ut till presumtiva hyresgäster.
Konceptet är unikt och samverkansfördelarna är betydande. Under året har också en en ansökan till
Arvsfonden "Jämlik Hälsa för människor med funktionsnedsättning" beviljats för arbetet med
verksamheten i hallen.
Skidstadion är en mycket populär skidanläggning som har långväga besök förutom alla
skidintresserade boråsare. Vintern 2013/2014 var lyckosam och välbesökt. Anläggningen drivs, via ett
föreningsavtal, av Borås skidlöparklubb med viss hjälp från övriga skidklubbar. Inför 2015 planeras ett
rullskidspår på anläggningen.
18(41)
Konstgräs. Två nya konstgräsanläggningar har färdigställts under året, dels vid Byttorp och dels vid
Boda. Arbetet följer den plan som Fritids- och folkhälsonämnden beslutade om i början av 2012. De
nya planerna ska finansieras i den budgetram Fritids- och folkhälsonämnden har till sitt förfogande,
några extra medel för ökade kapitaltjänstkostnader är inte aktuellt. Detta beror på att effektiviseringar
sker på samma gång som planerna kommer till, bland annat genom ny föreningsdrift och minskade
kostnader på de traditionella gräsplanerna.
Spår, leder och badplatser. 2014 års medel har i första hand använts till förbättring av
tillgänglighetsanpassningen vid Kypesjöns badplats, samt förbättring av strandpromenaden vid
Sjömarkens badplats. Strandpromenaden har anlagts så att det även går att köra rullstol på sträckan. En
relativt stor summa har också lagts på slyröjning vid bl.a. Sjömarkens badplats. En stor mängd skyltar
avser bland annat koppeltvång för hundar, hundförbud, bilförbud, hundbadplats, badvett m.m. har
inköpts till flera av badplatserna. Några av badplatserna har fått sina soptunnor utbytta. En summa har
lagts på uppdatering av de personräknare som från och med hösten 2014 finns utplacerade vid
Kransmossen och Kypegården.
Uthyrningsverksamhet
Uthyrningen har ansvar för uthyrning och schemaläggning av idrottshallar, gymnastikhallar, ishallar,
curlinghall, Skateboardhall, Ryahallen, Borås Arena och fotbollsanläggningar i centrala Borås, samt
idrottshallarna i de yttre kommundelarna. Under året har två nya konstgräsplaner tillkommit. Under
högsäsong ligger nyttjandegraden i de större hallarna på mellan 87 % och 97 %, vilket gör att antalet
tillgängliga timmar är få.
Ett omfattande arbete pågår för att nå Fritids- och folkhälsonämndens målsättning med att föreningar
och privatpersoner skall kunna boka lokaler direkt på nätet i förvaltningens bokningssystem.
Utmaningen består i ett antal olika moment som måste samverkas för att lyckas med uppdraget. Dels så
måste bokningssystemet kvalitetssäkras och leverera en hög tillförlitlighet, alltför många
störningsmoment har tidigare funnits mellan leverantören och Borås Stad som mottagare. Dels så
måste anläggningarna anpassas med ett tillgängligt låssystem, som innebär att kunden/föreningen lätt
kan komma in i anläggningen utan alltför många olika handpåläggningar. Arbetet pågår och 2-3
anläggningar kommer att pröva ett nytt låssystem i syfte att lyckas med tillgängligheten. Under året har
leverantören av bokningssystemet också fått ansvaret för serverfunktionen, vilket innebär ett tydligare
ansvarstagande.
Budgetavvikelser och orsaker
Anläggningsenheten redovisar ett underskott på 125 tkr på årsbasis, ett fullgott resultat med tanke på
att enheten hanterar drygt 113 000 tkr i kostnader och 18 743 tkr i intäkter. Det finns fortfarande en
obudgeterad verksamhet i form av Rotundan och Kårhuset, där enheten har kvar personalkostnader i
väntan på beslut om framtida lösning för anläggningarna. Under året har Anläggningsenheten analyserat
och effektiviserat arbetat på idrotts- och friluftsanläggningarna i syfte att nå en budget i balans. Nya
föreningsavtal har tecknats om driften av vissa idrottsanläggningar, köpet av tjänster av servicekontoret
utvärderas kontinuerligt, städkontrakt analyseras och följs upp, lokalhyrorna diskuteras ingående med
Lokalförsörjningsförvaltningen. Syftet är att få den mest kostnadseffektiva driften av anläggningarna.
19(41)
4.4.3 Badenheten
Badenheten i Borås består av fyra bemannade badanläggningar, Stadsparksbadet, Borås Simarena,
Sandaredsbadet och Dalsjöbadet. Här finns även Alidebergsbadet, ett utomhusbad som drivs av
Simklubben Elfsborg på sommaren. I enheten finns även Viskaforsbadet och Asklandabadet. I
Viskaforsbadet bedriver skolan egen simundervisning. Asklandabadet är ett anpassat bad för människor
med funktionsnedsättning och hyrs främst ut till sociala omsorgen.
Fastigheterna förvaltas av lokalförsörjningsförvaltningen. Förvaltningens egen Tekniska Driftsenhet
sköter all daglig drift samt vatten- och luftkvalitén på anläggningarna
Badenheten arbetar efter Vision 2025 och dess mål. Viktiga målområden är att skapa mötesplatser och
ta ansvar för barn och unga. Vi vill erbjuda anläggningar och verksamheter som drivs professionellt,
service- och utvecklingsinriktat. Vi erbjuder babysim, minisim, simlekis, simundervisning, vattenträning
i grupp, vuxensimskola, crawl kurser för både nybörjare och erfarna. På Badenheten arbetar vi ständigt
med att öka tillgängligheten.
Vårt gemensamma mål med skolsimskolorna är att alla elever i år 3 ska klara av att hoppa eller dyka i på
djupt vatten och simma 25 m. Alla barn har olika förutsättningar för att klara målen utifrån tidigare
erfarenheter till vatten och fysiska förutsättningar. Antal elever i åk 3 som deltagit i simundervisningen
och klarat 25 m är på Stadsparksbadet, 652 elever varav 80,33 %, som klarat målet. På Borås Simarena
är det 126 elever varav 89,68 % som klarat målet, vid Sandaredsbadets upptagningsområde är det 258
elever varav 91,8 % som klarat målet och avslutningsvis på Dalsjöbadet är det 142 elever varav 94,3 %
som klarat målet.
När det gäller skolornas övriga simskoleverksamhet har en grupp simlärare tillsammans med några av
skolans idrottslärare startat ett samarbete för att alla elever i åk 6 skall klara det nationella målet på 200
m sträcksim, varav 50m ryggsim. Denna verksamhet har funnits på Stadsparksbadet sen tidigare men
har nu utökats till fler av våra anläggningar för att täcka behovet.
Under våren 2014 fortsatte det unika samverkansprojekt "Sommardoppet" med simklubbarna SK70
och SK Elfsborg, SLS (Södra Älvsborgs läns förening) och Borås Stad. Här erbjöds alla 5-åringar i
Borås Stad gratis kurser i vattenvana. Borås Stad prioriterar åldersgruppen 5 år för att öka
simkunnigheten i framtiden. Totalt deltog 284 barn i Sommardoppet 2014.
Borås Stads friskvårdssatsning behåller sin popularitet, där alla anställda erbjuds fria bad på de publika
anläggningarna. Extra satsningar har gjorts genom att en badmästare åkt ut till förvaltningarna i staden
och föreläst om fördelarna med att träna i vatten.
Under våren inkom en förfrågan om att starta ett samarbete med Västra Götalandsregionen. De ville
erbjuda alla sina anställda förmånligt pris på bad. Västra Götalands region omfattar ca 58 000 anställda
varav 10 000 arbetar i Borås området. Samverkan startade 1 september. 2014.
Antal besök till fyra av våra publika bad har varit totalt 493 119 st under 2014. Vårt mål var att nå
467 000, varav nya besökare 4670 st. Av dessa kan vi räkna in ca 30 000 som nya besökare till våra
anläggningar. Den höga siffran kan vi tacka alla arrangemang, läger och SM-veckan för. Med tanke på
att vi har en anläggning stängd så får vi se årets besökssiffror som mycket bra. Alla fyra, just nu, publika
bad har ökat antalet besök 2014. Stadsparksbadet har haft 259 171 besök. Borås Simarena har haft
156 082 besök och Dalsjöbadet har haft 42 866 besök. Alidebergsbadet kunde efter sommaren
summera antalet besök till 35 000. De ökade besökssiffrorna beror till viss del på att man fångat upp
simskole- och vattenträningsgrupper som varit aktiva på Sandaredsbadet. Vi får gå tillbaka till år 2012
för att kunna jämföra den totala badstatistiken. Vi kan då se att vi endast har tappat 17 108 besök 2014
jämfört med 2012 trots att vi har en anläggning stängd.
20(41)
Stadsparksbadet
Stadsparksbadet är ett äventyrsbad mitt i centrala Borås. Badet har funnits i 30 år med nära 9 miljoner
besök. Badet håller öppet nästan hela året, vi har endast stängt 4 röda dagar och 14 dagar för
underhållsarbete. Här erbjuder vi äventyr, simundervisning och motion i olika former. I badet finns
Actic gym samt en privat aktör som driver café och restaurang Bryggan. Den affärsidé vi arbetar efter
är att erbjuda våra badgäster nyttiga nöjen till marknadsmässiga priser. Vi ska bedriva våra verksamheter
så att alla gäster upplever kvalité, omsorg och personlig service. Nedan följer ett axplock från
verksamheten;
• På alla årets lov hålls rutchbane- och klätterväggstävlingar. Vår nya "Flip" (uppblåsbar madrass)
är framme i motionsbassängen under lovdagarna.
• Vattengymnastiken, som badets egna badmästare håller på kvällar och helgdag 5 gånger/vecka,
behåller sin popularitet. Under året har 7347 deltagare varit med på våra pass.
• Barnkalas, som är ett samarrangemang med Restaurang Bryggan, hade 774 barn på besök. Detta
är en ökning med närmare 200 barn jämfört med förra året.
• Burkini erbjuds både till försäljning och att hyra, vilket ska ge alla möjlighet att vara med och
bada oavsett etniskt ursprung eller att man av annan anledning vill skyla sig.
• Samarrangemangen med att erbjuda paketlösningar för turistande familjer och skolresor till Borås
görs ihop med hotellen och turistbyrån.
• I samarbete med Riddarhälsan arrangerades i vintras ”barnens dag”.
• Vi har genomfört ett stort antal HLR-utbildningar för Stadens anställda.
Förberedelsearbetet med en renovering och mindre tiillbyggnad pågår tillsammans med
Lokalförsörjningsförvaltningen. Fritids- och folkhälsonämndens mål är att arbetet ska starta våren 2016
med färdigställande innan 2016 är slut.
Borås Simarena – BSA
Borås Simarena är en motions-, tränings-, och tävlingsanläggning som invigdes den 5 juni 2010. Badet
håller öppet nästan hela året. Det har endast stängt 4 röda dagar och 3 dagar för underhållsarbete. Inför
2014 hade vi som mål att locka fler Boråsare att upptäcka Borås Simarenan som ett komplement till den
vardagsmotion vi alla behöver. Även detta verksamhetsår har vi lyckas med detta.
Allmänheten kan vissa kvällar tycka att det blir lite för trångt i bassängen. Man har viss förståelse för att
Simarenans huvudsakliga syfte är att tillgodose simföreningarnas verksamhetsbehov. En enkätstudie
genomfördes under perioden 27 oktober – 18 november. En klar majoritet av gästerna är nöjda eller
mycket nöjda (88,8%) vid en bedömning av helhetsintrycket. Resultatet av hela enkäten finns att läsa i
”Gästernas omdöme om Borås Simarena 2014”. Ett axplock från verksamheten;
• Verksamhet som ökat mest på Simarenan har varit simklubbarnas aktivitetstillfällen och
allmänhetens motionsaktiviteter.
• MerKrafts crawlskolor har återkommit under året och fler och fler blir de vuxna som vill lära sig
crawla. I år har 96 medarbetare inom Borås Stad lärt sig grunden i crawl.
• Vattenträningen för äldre har även i år ökat. Från 100 deltagare i veckan till 160. Antalet tillfällen
har ökat från 4 till 6 ggr/veckan
• I slutet av året genomförde vi ett möte med sjukgymnasterna från Rehab och habiliteringen från
SÄS. Vi diskuterar samarbete och kunskapsutbyte inför uppstart av FAR (fysisk aktivitet på
recept) som idag ges till personer som skall börja träna.
• På Borås Simarena har vi under verksamhetsåret genomfört 6 tävlingsarrangemang, 3 matchdagar
för vattenpolo och läger, 18 träningsläger, en heldag för Ymers Zoo-OL samt studiebesök från
olika städer och kommuner i landet.
21(41)
Dalsjöbadet/Dalsjöhallen
Dalsjöbadet profilerar sig som ett lugnare alternativ med huvudinriktning på vuxna samt barn upp till
12 år. Speciella motionssimkvällar med lugn och mysig miljö och bastuverksamhet är något som
utmärker Dalsjöbadet. Anläggning innehåller sim- och idrottshall, café, lokal för bordtennis/aerobic,
lokaler för brottning och skytte, diverse föreningsutrymmen samt två förskoleavdelningar. I direkt
anslutning till anläggningen ligger en gräs- och en konstgräsplan. Dagtid används anläggningen främst
för skolornas sim- och idrottsundervisning och under kvällar och helger är det allmänhet och
föreningar som är besökare. Gymverksamheten i anläggningen drivs av en privat entreprenör.
Anläggningen hålls öppen för allmänheten 10 månader om året, under de två stängda
sommarmånaderna bedrivs bland annat simundervisning. Under året kan badet redovisa;
• Dalsjöbadets traditionella jultvagningar (arombastuceremonier), arrangerades som sig bör veckan
före jul.
• Skolornas simundervisning är något som vi ständigt försöker utveckla. Detta har bl. a. lett till att
vi numer åker ut till år 2 på respektive skola och informerar om bad-, båt, - & isvett i
klassrummen istället för i simhallen.
• Vår crawlkurs som vi hade svårt att få deltagare till för några år sedan är nu med råge fullbokad
och vi har även kunnat utöka med en fortsättningskurs.
• Dalsjöbadet fyllde 40 år 14 oktober och vi firade hela veckan med 1974 års priser, fotoutställning,
tårta, bastuarrangemang, jubiléumströjor och tävlingar.
• I september arrangerade vi tillsammans med Företagarna i närområdet Toarpsdagen.
Arrangemanget hölls i och runt vår anläggning. Det är en mässa med företag, föreningar och
organisationer från Toarp. Ett 1000-tal personer besökte arrangemanget.
• Under året har vi, tillsammans med kommunens tillgänglighetskonsulent, sett över vad vi i
verksamheten kan göra för att anpassa badet för personer med funktionsnedsättning. Vissa
åtgärder är genomförda och vissa återstår.
• Under Sandaredsbadets renovering har delar av SK 70:s verksamhet flyttat hit. Detta har gjort att
vi fått ytterligare drygt 6000 besökare under 2014.
Sandaredsbadet
Sandaredsbadet har varit stängt sedan den 1/10 2013 i väntan på en större renovering. Renoveringen är
nu i full gång. Simklubben SK70: s verksamhet har flyttats. Just nu bedriver de sin verksamhet på Borås
Simarena, Dalsjöbadet och Stadsparksbadet. När det gäller simundervisningen för skolorna så har alla
skolor utom Sandaredsskolan valt att följa med personalen till Borås Simarena för simundervisning i
samma utsträckning som tidigare. Sandareds elever har under hösten 2014, vid några fåtal tillfällen,
kommit till Borås Simarena för simundervisning. Resultatet av detta kan vi också tyvärr se i
simskolestatistiken för Sandareds elever.
Alidebergsbadet - världsrekordbassängen
Under våren har en grupp bestående av förvaltaren från Lokalförsörjningsförvaltningen, driftsansvarig
på Badenheten, simklubben Elfsborg och representanter från Badenheten träffats kontinuerligt för att
förbereda Alidebergsbadet inför årets höjdpunkt, SM-veckan. En rad olika tävlingar gick av stapeln på
Alidebergsbadet och det sändes en hel del TV-tid från anläggningen.
SM-veckan har varit vårt i särklass största arrangemang på Borås Simarena och Alidebergsbadet 2014.
Inte kunde vi drömma om att Sara Sjöström skulle slå Världsrekord (50 m fjärilsim) på Alidebergsbadet
som invigdes 1969. Detta gav ett eko av positiv PR för Borås Stad ute i simvärlden under resterande
månader av året och kommer så att var en lång tid framöver.
22(41)
Badenheten hamnar på ett överskott i jämförelse med budget på motsvarande 62 tkr.
Nettoresultat per enhet;
• Stadsparksbadet; -435 tkr. Beror framförallt på mindre intäkter än budgeterat.
• Sandaredsbadet; +343 tkr. Beror framförallt på mindre kostnader för personal än budgeterat.
• Dalsjöbadet; +355 tkr. Beror framförallt på mer intäkter än budgeterat men även mindre
kostnader än budgeterat för tjänster.
• Borås Simarena; -623 tkr. Intäkterna ökade med ca 250 tkr i jämförelse med budget. Underskottet
består av framförallt ökade personalkostnader samt ökade materialkostnader. Ökade
personalkostnader beror på att kostnaderna inte bokförts på rätt kostnadsställe. Ytterligare en
orsak till de ökade personalkostnaderna beror på dubbla lönekostnader under ett antal månader.
Ökade materialkostnader beror på satsningen med ”fysisk aktivitet på recept” där ett antal
vattencyklar, löpband och multimaskin köpts in, som till en början inte var planerade. En
satsning som gjordes då Badenheten totalt prognostiserades med ett överskott. En del åtgärder
har även bekostats av enheten som en följd av SM-veckan.
• Asklandabadet samt Viskaforsbadet; +274 tkr. Överskottet beror på bland annat mer intäkter än
budgeterat samt minskade kostnader för tjänster än budgeterat.
• Alidebergsbadet; - 197 tkr. Underskottet beror på bland annat på diverse åtgärder i samband med
SM-veckan samt ökade kostnader av skötsel i utomhusmiljön.
• Teknisk drift; +255 tkr. Beror främst på mindre kostnader för personal än budgeterat. Men även
mindre kostnader för material och köp av tjänst.
• Gemensamma kostnader; +90. Mindre kostnader för köp av tjänst än budgeterat
4.4.4 Evenemang
Under rubriken "Evenemang" samlar Fritids- och folkhälsoförvaltningen de projekt som inte ligger
som naturliga delar inom någon enhet. Exempel på projekt var SM-veckan, FED-cup i Tennis, Gina
Tricot Horse Show samt förberedelser för O-ringen 2015. Evenemangen ska vara av så hög kvalitet
och attraktionskraft att de skiljer sig ur mängden "vardagliga" tävlingar och mästerskap. I regel har
tävlingarna minst SM-status eller liknande. För 2014 var SM-veckan det klart dominerande
arrangemanget.
SM-veckan 2014 i Borås - "den bästa SM-veckan hittills", enligt Riksidrottsförbundet
SM-veckan arrangeras av Riksidrottsförbundet (RF) i samarbete med specialidrottsförbund och
värdstaden. Evenemanget genomförs varje år, i form av en sommarvecka och en vintervecka. Syftet
med SM-veckan är att under en veckas tid genomföra svenska mästerskap i olika idrotter i en och
samma stad. Genom SM-veckan vill man få ett ökat intresse för svenska mästerskap och samla större
och mindre idrotter i ett gemensamt evenemang. Antalet idrotter som finns representerade under SMveckan har succesivt ökat under åren. I Borås slogs alla rekord med 41 idrotter och 270 svenska
mästare. Aldrig tidigare har en värdstad kunnat genomföra en så omfattande SM-vecka. När Sara
Sjöström slog världsrekord på 50 m fjärilsim på den nyrenoverade utebassängen på Alidebergsbadet,
blev SM-veckan i Borås fulländad.
23(41)
I samband med SM-veckan utförde Retriever, Nordens ledande leverantör av mediabevakning, en
undersökning av mediavärdet för veckan. Rapporten återger mediegenomslaget under perioden 1 juni
till 3 augusti. De medier som ingår är TV/Radio i nationella och lokala nyhetssändningar. Under
perioden kan vi se följande resultat;
•
•
•
•
•
* SM-veckan har omnämnts i 2 076 artiklar
* publiciteten har haft 116,6 miljoner potentiella läsare
* det sammanlagda annonsvärdet uppgick till 61 miljoner kr
* SVT 1 och 2 sände 23 timmar och 45 min från Borås
* SVT Play sände 53 timmar och 47 min
HUI, Handelns utredningsinstitut, gjorde på uppdrag av RF och Borås Stad en utredning om de
turistekonomiska effekterna av veckan i Borås. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att;
•
•
•
•
•
•
•
•
40 miljoner kr omsattes i Borås under SM-veckan
58 000 unika besökare besökte evenemanget, varav ca 30 000 boråsare
Samtliga tävlingar genererade 137 000 besök
7 052 deltagare var med i de 41 olika idrotterna, av dessa var 5 245 aktiva och 1 807 var tränare,
ledare och servicepersonal.
33 % av deltagarna var kvinnor och 67 % var män
Medelåldern för deltagarna var 31 år och för besökarna 43 år
95 % av besökarna tyckte att värdskapet var bra eller mycket bra i Borås
Deltagarna spenderade 609 kr per person och dygn, medan åskådarna förbrukade 496 kr. 37% av
konsumtionen avser logi. Restaurangbesök och inköp av livsmedel motsvarar också 37% av
dygnskonsumtionen.
HUI beräknar att SM-veckan i Borås genererade 31 teoretiska årsverken, fördelade på restaurang och
nöje 14 årsarbetare, logi 9 årsarbetare och handel och livsmedel 4 årsarbetare samt transport och
drivmedel 4 årsarbetare.
4.4.5 Folkhälsoenheten
Folkhälsoarbete är ett brett fält - från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning. Riksdagen
har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
villkor för hela befolkningen”. Folkhälsopolitiken innehåller elva målområden, varav Borås Stad valt att
fokusera:
•
•
•
•
•
•
Delaktighet och inflytande i samhället
Ekonomiska och sociala förutsättningar
Barns och ungas uppväxtvillkor
Miljöer och produkter
Fysisk aktivitet
Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Att kommunen har en huvudroll när det gäller folkhälsofrågor är naturligt eftersom det är där de flesta
samhällsbeslut fattas, som berör människors dagliga villkor. I Borås Stad är det Fritids- och
folkhälsonämnden som är ansvarig för folkhälsofrågorna.
24(41)
Borås Stad och Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad har avtal under perioden 2013-2016 avseende
medel till folkhälsoinsatser samt ett tillsvidareavtal avseende delfinansiering av tre lokala
folkhälsosamordnartjänster. Avtalet innebär att Hälso- och sjukvårdsnämnden årligen avsätter 12
kronor per invånare till kommunen att användas till att stimulera och initiera folkhälsoinsatser samt
1 080 tkr för tre lokala folkhälsosamordnare i stadsdelarna. Borås Stad motfinansierar folkhälsomedlen
med fyra centrala tjänster på folkhälsoenheten samt 750 tkr till de tre lokala folkhälsosamordnarna.
Nedan beskrivs kärnan av de verksamheter som bedrivits under 2014.
Brottsförebyggande arbete
Brottsförebyggande rådet i Borås (BråB) har arbetat enligt samverkansöverenskommelsen mellan
kommun och polis. Tre lokala Brottsförebyggande råd verkar på stadsdelsnivå, dessa bidrar till
kvalitetssäkring av det trygghets- och brottsförebyggande arbetet på områdesnivå. Enligt
samverkansöverenskommelsen är följande arbetsområden prioriterade:
•
•
•
•
•
det brottsförebyggande arbetets struktur
en trygg, ren och vacker stad
minska den offentliga alkoholkonsumtionen
minska tillgängligheten och nyrekryteringen till narkotika och dopningsmissbruk
samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) och att motarbeta organiserad
brottslighet.
Under våren genomfördes trygghetsmätningen i Borås uppdelat på 15 områden. Den skickades ut till
4500 personer och hade en svarsfrekvens på 70 %. Trygghetsmätningen kommer att ligga till grund för
kommande samverkansöverenskommelse mellan kommun och polis.
Borås Rent och Snyggt, ett samarbete mellan Borås Stad, Borås Energi och Miljö, Polisen i Borås,
Borås City, AB Bostäder i Borås och Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, har fått ett större
mandat att arbeta för minskad nedskräpning och mot klotter och skadegörelse genom både en
styrgrupp och en budget för verksamheten.
Nätverket för brottsofferstödjande verksamhet arrangerade brottsofferdagarna 2014. Dagarna var
fulltecknade med ca 80 gäster per föreläsning, och mycket uppskattade.
Samverkansprojektet MBU – Människan Bakom Uniformen har tagit fart och rekryteringen går bra.
Antalet MBU-ambassadörer växer, idag är de ca 40 st, och verksamheten utvecklas. MBU är en
samverkan mellan Borås Stad, polisen, räddningstjänsten och ambulansen.
En informationsträff kring Grannsamverkan med ca 70 deltagare, anordnades tillsammans med polisen
under hösten.
Under året har man haft en grupp med tjänstemän som arbetat fram ett förslag till kommungemensamt
stödmaterial för trygghetsvandringar i skolan.
Drogförebyggande arbete
Under 2014 har det arrangerats två utbildningar i Motiverande samtal (MI)för ca 20 deltagare, med
tillhörande handledningstillfällen. Utbildningarna riktar sig särskilt till personal som arbetar med
drogförebyggande arbete men kursdeltagarna har även kommit från andra verksamheter.
Under våren anordnades en kortutbildning i alkohollagen med syfte att sommarvikarier och
timanställda ska kunskaper om alkohollagen, alkoholens medicinska effekter, berusningsnivå med mera.
I utbildningen deltog ca 20 personer. I oktober anordnades tvådagarsutbildningen Ansvarsfull
alkoholservering med ett rekorddeltagande om ca 50 deltagare. Under utbildningen får man fördjupade
kunskaper i alkohollagen, narkotika på krogen och konflikthantering. Båda utbildningarna riktade sig till
personal på serveringsställen med serveringstillstånd och var uppskattade.
25(41)
Samarbetet Gym mot dopning har löpt på bra under året med regelbundna möten, en utbildningsinsats
under hösten och ett flertal testtillfällen under året. 10 gym i Borås ingår i samarbetet.
I mars anordnades en halvdags utbildningsinsats om cannabis i samarbete med Länsstyrelsen och FoU
Sjuhärad Välfärd. Föreläsare från Folkhälsoenheten Borås Stad, Göteborgs Stad och Polisen i Borås
medverkade. Drygt 120 personer deltog. Insatsen har följts upp med en nyckelpersonsträff för att
klargöra informations- och utbildningsbehov lokalt i Borås.
Under året har ett föräldrastödsprogram med inriktning mot föräldraskap och droger utvecklats i
samverkan med Göteborgs Stad samt Lerums och Uddevalla kommuner. Programmet kommer att vara
en generell föräldrastödsinsats riktad till föräldrar med barn på högstadiet, med tre korta
informationstillfällen om ca 40 minuter, i årskurs 7-9. Programmet har fått ekonomiskt stöd från
regionens Folkhälsokommitté och lanseras under 2015.
Föreläsare från Folkhälsoenheten har föreläst om droger vid två föräldramöten och föreningsrådets
ombudsträff under året. Totalt deltog ett hundratal föräldrar vid föräldramötena och ett trettiotal
föreningsaktiva på ombudsträffen.
Med anledning av problem i samband med s.k. nollning på stadens gymnasieskolor, utarbetade enheten
ett diskussionsmaterial för gymnasieklasser som distribuerats till skolorna av Utbildningsförvaltningen.
Ett föräldrabrev sändes ut i samband med skolavslutningen till knappt 1 000 vårdnadshavare med
Borås Stad är fortsatt engagerade i ECAD, European Cities Against Drugs. En tjänsteman och en
politiker från nämnden har deltagit i den årliga internationella och nationella konferensen med årsmöte.
Föräldrastöd
Under 2014 antogs en handlingsplan utifrån programmet för föräldrastöd i stadsdelarnas barnoch
ungdomsprocesser. Folkhälsoenheten har ansvarat för samordning och stöd kring utveckling av
föräldrastödet gentemot övriga förvaltningar.
Under våren erbjöds en vidareutbildning för COPE-instruktörer. Fyra COPE-föräldrautbildningar har
genomförts under året och en reklamfilm för att sprida information om COPE har tagits fram. Filmen
har lagts ut på boras.se/foralder
Två kompetenshöjande insatser i föräldramötespedagogik för personal inom förskola har genomförts
på Navet med totalt ca 40 deltagare. Under hösten anordnades en halvdagskonferens med temat
”Bättre stöd till barn och unga” för personal som arbetar med barn och unga inom Borås Stad, ca 50
deltagare. Vi har också erbjudit en kvällsföreläsning riktad till tonårsföräldrar på Brygghuset, drygt 60
föräldrar kom.
Två generella föräldrastödsprogram har arbetats fram, ett i samverkan med elevhälsan (SAMS) samt ett
i samverkan med andra närliggande kommuner (Dags). Programmen syftar till att användas inom
ramen för skolans ordinarie föräldramöten. SAMS riktar sig till föräldrar med barn i årskurs 0-1 och
fokuserar på sömn, aktivitet, mat och struktur. Dags syftar till att förebygga tobaks-, alkohol- och
narkotikabruk och riktar sig till föräldrar med barn i årskurs 7-9 (se ovan under Drogförebyggande).
Healthy Cities
Under 2014 deltog Borås Stad i det Nationella nätverket Healthy Cities. Nätverket har som
övergripande fokus att arbeta strategiskt för en jämlik hälsa och jämlika förutsättningar för hållbar
utveckling. Årsmötet hölls i Växjö med temat innovativa metoder för ledning, styrning och
organisering. Höstmötet var i Stockholm och arrangerades tillsammans med SKL med innehåll såsom
hälsofrämjande stadsplanering, organisering och styrning av sociala investeringar med mera. Vid båda
mötena deltog en tjänsteman och en politiker från nämndens presidium.
26(41)
Skadeförebyggande arbete
Borås Stad är certifierad av WHO som en Säker och trygg kommun. Det innebär att man har ett
åtagande att arbeta skadeförebyggande i alla åldrar, för båda könen, i alla situationer och miljöer. I
Borås Stad har man valt att fokusera på områdena äldresäkerhet, barnsäkerhet, trafiksäkerhet och
föreningssäkerhet.
Arbetet med säkra och trygga föreningar är kopplat till föreningsenhetens verksamhet och 2014 var 41
föreningar är certifierade.
Samtliga förskolor i Borås Stad är certifierade som Säkra och Trygga förskolor. Certifieringen gäller i tre
år och varje år omcertifieras flera förskolor. Under 2014 har 35 förskolor återcertifierats och några har
påbörjat omcertifiering. Reflexvästar har köpts in till de förskolor som inte fick förra året, totalt 700
barnvästar och 700 vuxenvästar till förskolepersonal.
Alla elever i årskurs 6 har erbjudits trafiksäkerhetsutbildningen ”Säker cykling” i samarbete med NTF. I
år var det fler skolor och klasser (9 skolor och 16 klasser totalt) som deltog i utbildningen jämfört med
föregående år.
Samtliga klasser i årskurs 5 har erbjudits Svenska livräddningssällskapets första hjälpen-utbildning och
hittills har 9 skolor fått utbildningen. Resterade 9 skolor kommer att få utbildningen till våren 2015.
Folkhälsoenheten har tillsammans med Räddningstjänsten och Tekniska förvaltningen tagit fram ett
utbildningspaket kring temat ”Riskhantering”, som vänder sig till förskolepersonal. Hittills har alla
förskolechefer i Borås och stadsdel Östers förskolepersonal fått utbildningen. Målet är att resterande
förskolepersonal ska ha gått utbildningen innan april 2015.
300 halkskydd/broddar köptes in och delades ut till samtliga äldre personer som kom på informationen
för dem som fyller 80 år under året.
Välfärdsbokslut
Under 2014 genomfördes den årliga hälsoenkäten i grundskolan årskurs 9 och gymnasiets årskurs 1 och
tabeller med folkhälsodata kompletterades med årets siffror. Däremot gjordes inte någon analyserande
rapport. Istället antog Fritids- och folkhälsonämnden en åtgärdsplan för Välfärdsbokslutet som en
arbetsgrupp med representation från stadskansliet, stadsdelarna, utbildnings-, kultur- och tekniska
förvaltningarna, samt Folkhälsoenheten tagit fram. Planen baserades på tidigare Välfärdsbokslut och
omfattade åtgärder inom:
•
•
•
•
•
Arbete, praktik eller studier för ungdomar
Demokratifrågor ungdomar
Psykosomatisk ohälsa
Föreningsanknytning allmänt och med genusperspektiv
Ökade möjligheter för fysisk aktivitet allmänt och med genusperspektiv
Ett undervisningsmaterial inom området psykosomatisk hälsa baserat på resultat i hälsoenkäten togs
fram för att återföra en del av enkätresultaten till eleverna. Testomgången av materialet verkar lovande.
Äldre
Folkhälsoenheten medverkade i den översyn av äldreomsorgen som startade hösten 2014 och avslutas
årsskiftet 2015.
En portal med länksamlingar särskilt utformad för äldre (boras.se/aldre) har utarbetats tillsammans
med äldreinformatören. Portalen har sedan starten i oktober haft drygt 1 000 sidvisningar.
27(41)
Enheten medverkade vid årets 80-årsträff med inslag om äldresäkerhet och presentation av
webbportalen för äldre. Vid detta tillfälle delades även broddar ut. Totalt deltog 400 80-åringar på de tre
halvdagarna.
Övrigt
Som ett hjälpmedel och ett stöd i ett samtal om hälsa med barn och vårdnadshavare tog Västra
Götalandsregionen, tillsammans med kommunerna i Västra Götaland, fram en specialutgåva av
tidningen Bamse. Den delades ut under hälsoveckan via förskolan, till alla barn i åldrarna 4-5 år.
Folkhälsoenheten har en stor del av sin budget via externa medel. De medel som erhållits i avtalet med
Hälso- och sjukvårdsnämnden har använts. Folkhälsoenheten gjorde trots det ett positivt resultat på
219 tkr. Under 2014 har enheten ett överskott på personalkostnader. Avvikelsen beror till stora delar på
att förvaltningen haft lägre arbetsgivaravgift under 2014, då man haft en ung medarbetare anställd som
vikarie.
Av de projektmedel för föräldrastöd som överfördes till 2014 återstår 23 tkr. Detta beror på att
planerade utbildningar riktade till förskolepedagoger inte blev av, på grund av få anmälningar.
Förvaltningen har periodiserat över de överskjutande medlen till 2015.
Åtgärder
Vid flera mötestillfällen under året har folkhälsoenheten och stadsdelarnas lokala folkhälsosamordnare
planerat insatser och inköp tillsammans. Syftet var att samordna och optimera erhållna medel för
folkhälsoinsatser, samt undvika att behöva göra en återbetalning till Hälso- och sjukvårdsnämnden.
4.4.6 Tillståndsenheten
På tillståndsenheten handlägger man ansökningar om serveringstillstånd, utövar tillsyn över
serveringsställen med serveringstillstånd, försäljningen av folköl, tobak och vissa receptfria läkemedel,
utreder ärenden efter inre och yttre tillsyn, lämnar remissvar till Lotteriinspektionen beträffande
ansökningar om automatspel, restaurangkasinospel samt tillstånd att anordna spel på värdeautomater.
För att utföra arbetsuppgifterna ovan har enheten bemannats med 2 tjänster som tillståndshandläggare
och 1,5 tjänst som tillsynshandläggare.
Tillståndsenheten har fortsatt arbeta med verksamhetens flöde, i syfte att förbättra och effektivisera
arbetssättet. Enheten har regelbundna avstämningsmöten där man tar upp svårigheter och fördelar om
arbetet vid behov, för att få ett bättre flöde, förbättra handläggningstiderna samt få en bättre
återkoppling av tillsyn.
För att tillgodose tillståndshavares behov av utbildning riktad till sommarpersonal, bjöds det in till en
kortutbildning i alkohollagen. Den är ett komplement till den längre utbildningen Ansvarsfull
alkoholservering, som genomfördes under hösten. Båda utbildningarna riktade sig till personal på
serveringsställen med serveringstillstånd och var uppskattade. Under april bjöd presidiet in
tillståndshavare med serveringstillstånd till en dialog. Vid dialogen medverkade även Polismyndigheten.
Marks kommun och Borås Stad har ett avtal om samverkan avseende handläggning av
serveringstillstånd i Marks kommun. I slutet av juni lämnade Fritids- och folkhälsoförvaltningen in en
uppsägning av avtalet till omförhandling. I slutet av augusti hade förvaltningen ett möte med
företrädare för Marks kommun. Man kom då överens om att Borås Stad skulle presentera ett nytt
förslag på avtal. Under slutet av året var kommunerna överens om de stora dragen i avtalet.
Borås Stad har även ett avtal om samverkan med Bollebygds kommun. Det avtalet omfattar tillsyn av
tobak, folköl och receptfria läkemedel samt handläggning och tillsyn av serveringstillstånd.
28(41)
Försäljningsställen för folköl, tobak och receptfria läkemedel
Under 2014 gjordes 80 butiksbesök, varav 55 var rena tillsyner. I Borås har man under 2014 beslutat
om åtgärder enligt tobakslagen vid 5 tillfällen, vilket för butikerna innebär restriktioner såsom varning,
föreläggande/förbud med eller utan vite eller försäljningsförbud. Det mesta av tillsynen sker enligt
planering, men ett ärende kan också initieras genom polisens tillsyn, vilket medför arbete utöver det
planerade för tillsynshandläggaren. Det är främst dokumentationen i ärendena som tar tid samt
uppföljande tillsyn som alltid görs vid allvarligare brister.
Borås Stad har utmärkt sig i sitt arbete med tobakstillsyn som leder till administrativa åtgärder, vilket
uppmärksammats nationellt av Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelserna och andra kommuner i landet.
Tillsynshandläggaren har medverkat i projektet Röksvampen, en nationell vägledning för de
myndigheter som arbetar mot illegal tobak, och som färdigställdes våren 2014. Tillsynshandläggaren har
även vid flera tillfällen under året, på olika platser i landet, föreläst om tobakstillsyn,
ärendehandläggning, administrativa åtgärder enligt tobakslagen samt tobakstillsyn i samverkan med
andra myndigheter. Tillsynshandläggaren har också, tillsammans med Länsstyrelsen och SAMGOB
(samverkan mot grov organiserad brottslighet), planerat och genomfört en tobaksdag för kommuner,
skatteverket och polisen inom Västra Götalandsregionen. Tobaksdagen var förlagd i Borås och 90
personer från olika kommuner deltog.
Under året har även samordnad tillsyn av tobak genomförts tillsammans med Polismyndigheten och
Skatteverket.
Dessutom medverkar tillsynshandläggaren i ledningsgruppen för det drogpolitiska programmet.
Serveringstillstånd
Under första tertialen var det ett stort inflöde av ansökningar om serveringstillstånd, vilket skapade en
hög arbetsbelastning under första halvåret. Totalt kom det under 2014 81 nya ansökningar om olika
typer av serveringstillstånd i Borås. Förutom dem hanterades 43 andra beslutsärenden av karaktären
ändringar i tillstånd, uteserveringar, anmälan av lokal för catering med flera.
I Borås finns för närvarande 115 serveringsställen med olika typer av serveringstillstånd, av dem är 88
stadigvarande. Målet är att alla serveringsställen med stadigvarande serveringstillstånd skall få minst ett
tillsynsbesök under året. Ju mer dryckesorienterad restaurangen är, desto fler tillsynsbesök har gjorts.
Merparten av tillsynen har utförts av timanställda inspektörer. Av tillsynsbesöken har fem varit
samordnad tillsyn tillsammans med Polismyndigheten, Skatteverket och Räddningstjänsten. Under
sommaren gjorde man dessutom en tillsyn tillsammans med Länsstyrelsen och andra myndigheter i
samband med en sommartorsdag. Denna tillsyn initierades av Länsstyrelsen och Skatteverket på den
regionala nivån.
Förutom ovan nämnda ärenden i Borås handläggs enligt ett samverkansavtal ärenden åt Bollebygds och
Marks kommuner. Sammanlagt rörde det sig om 17 ansökningar om serveringstillstånd och 30 andra
beslutsärenden.
Väsentliga budgetavvikelser och orsaker
Det finns budgeterade medel på enheten som motsvarar ca 50 % tjänst, därutöver finansieras
verksamheten av ansöknings- och tillsynsavgifter samt ersättningar från de kommuner som Borås Stad
har avtal med. Den 1 januari höjdes taxorna för tillstånd och tillsyn, för att möta upp ökade kostnader.
Tillståndshandläggarna har under våren och sommaren förstärkts med ytterligare en halvtidstjänst. Den
extra förstärkningen skapade förutsättningar för att möta det ökade söktrycket under våren. Totalt sett
har man under 2014 gjort ett underskott på 136 tkr, vilket blev bättre än förväntat.
I början på året släpade faktureringen efter. Det fanns flera orsaker till det, Borås Stads fullmäktige
antog gällande taxor för tillsyn och serveringstillstånd först i februari 2014, arbetsbelastningen var så
hög att ärendehandläggningen prioriterats samt att man inte kunde fakturera serveringsställena i Mark
då Marks kommun dröjde med beslutet om höjning av taxor för serveringstillstånd och tillsyn för 2014.
29(41)
Åtgärder
Förvaltningen har i samband med att man tagit fram ett nytt avtal för Mark sett över hela budgeten för
tillståndsenheten. Det visade sig att budgeten var för snävt tilltagen och att Marks kommuns kostnader
inte täcktes av inkomna avgifter. Förvaltningen föreslog därför att Marks fasta avgift skulle höjas. Man
kom även överens om att fakturera mellanskillnaden som uppkommit mellan taxorna i Borås och Mark
för 2013 och 2014.
Genom åtgärderna ovan och ett medvetet fokus på att få in avgifter i slutet på året, har verksamheten
lyckats minska en del av det underskott som prognostiserades i slutet av hösten.
4.4.7 Brygghusenheten
Brygghuset tre år gammalt, 2011-2014
Den 1:a maj 2011 påbörjades resan för det som idag är Brygghusenheten. Då kallades Brygghuset för
Ungdomens hus och låg under Folkhälsoenheten inom Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Idag består
Brygghusenheten av två mötesplatser; Brygghuset och Lundby Park. På Brygghuset finns
kooperativet On Stage Café och i november 2014 blev det klart med sociala investeringsfonder, vilket
innebär att en Produktionsskola för unga med funktionshinder kan förverkligas.
Den 15 oktober 2012 öppnades portarna till Brygghuset med uppdraget "att skapa en mötesplats för
ungdomar och unga vuxna fullt ut". Invigningen ägde rum i mars 2013 i samband med att andra
våningen kunde tas i bruk. Skatehallen tillkom i maj samma år. Första Sommarskolan genomfördes och
i september var det premiär för Gatufestivalen DSVGD.
Idag är Brygghuset en etablerad mötesplats, öppen för alla. Alltfler ser möjligheter att använda
Brygghuset som ett ställe för möten, utbildning, kursverksamhet och arrangemang. Under året har det
genomförts 198 arrangemang, 460 möten, 162 utbildningsdagar och Studio 14 har bokats vid 38
tillfällen.10 studiebesök från andra kommuner har under året tagit del av verksamheten. En redigeringsoch inspelningsstudio står nu klar på andra våning med hjälp av medel från Sparbanksstiftelsen. Två
ansökningar har lämnats in till GötaPriset.
Lundby Park; Visionen är att skapa den mest jämställda och trygga actionparken i Sverige. Som ett led
i det arbetet har tider avsatts för tjejskate och idrottsskola. Personal och utvecklingsanställda i hallen har
genomgått brand- och HLR-utbildning. En defibrillator finns på plats.
Under året kunde Parkourparken invigas tack vare ett fruktbart samarbete mellan Fritids- och
folkhälsoförvaltningen, Tekniska förvaltningen, Servicekontoret och parkourutövare. Bland mycket
annat som hänt i området kan nämnas att BMX-åkare har byggt dirtbanor i den nygallrade skogen ner
mot Viskan, ombyggnad av hallens åkytor har utförts av föreningar och personalen har rustat upp
hallens gemensamhetsutrymmen, en ny logga är framtagen och nya generösa öppettider har införts.
Husmöten sker en gång i månaden med representanter från personal och de föreningar som verkar i
området. Under hösten har det tillkommit representanter från klätterfolket och kickbikeåkare. SISU är
aktiva i området och stöttar både hall och föreningar.
Produktionsskola; I november blev det klart att Brygghusenheten fått pengar från Borås Stads sociala
investeringsfonder för att utveckla alternativa vägar in i samhället för unga vuxna med
funktionsnedsättning. Projekttiden är på tre år och målet är att skapa en Produktionsskola, med plats
för 20 deltagare i åldrarna 18-29 år, samt utveckla konceptet Ung till Ung.
Personal; Brygghusenheten har 5 ordinarie personal, 2 projektanställda inom Produktionsskolan samt
4 lönebidragsanställda. All personal har under året fått utbildning inom miljö, leanarbete och
riskhantering.
30(41)
Tankar kring framtiden; Efter två års ständigt växande och utvecklande av Brygghusenhetens
verksamheter är det viktigt att stanna upp och befästa de erövringar som gjorts. Huvudfokus 2015 blir
att utveckla Produktionsskolan och Ung till Ung-metodiken. Glädjande är att No Limit-festivalen vill
samköra med Brygghusets gatufestival. Organisationen har setts över för att skapa stadga i arbetet.
Lokalförsörjningsförvaltningen ska bygga nytt tak i cafét samt renovera källaren. On Stage Café
behöver bättre lokaler för sin verksamhet. För att möta anstormningen av nya målgrupper till Lundby
Park, behöver området fortsätta växa. Pengar ska sökas från olika fonder till en utbyggnad av hallen och
att förverkligandet av en klättervägg ska kunna ske under året.
Brygghusenheten gjorde ett underskott på 478 tkr under 2014.
• 250 tkr av underskottet är en sanktionerad åtgärd och var en medveten satsning på
personalförstärkning under tre månader för två personer.
• 147 tkr är pengar som ska belasta den sociala investeringsfonden.
• 81 tkr härrör från oförutsedda utgifter i samband med genomförandet av Gatufestivalen
DSVGD, extra kostnader för personal som avslutat anställning och släpande ersättning för en
lönebidragsanställning.
Åtgärder
Kontinuerligt har det vidtagits åtgärder för att hålla budget. Detta har inneburit omprioriteringar i
verksamheten, påverkat inköp och bemanning. Andra åtgärder som personalen arbetat med är ett aktivt
sökande av andra inkomstkällor såsom sponsring samt projektansökningar. Gatufestivalen har fått nya
rutiner och en utvidgad projektgrupp leder nu arbetet.
4.4.8 Fritids- och folkhälsonämnd
Fritids- och folkhälsonämnden har sammanträtt vid 8 tillfällen under 2014. 172 paragrafer har
behandlats. Fritids- och folkhälsonämnden har haft en princip i att förlägga sammanträden utanför den
kommunala förvaltningen vid varannat sammanträde. Nämndsammanträdena har varit öppna för
allmänheten.
Presidiet har träffats formellt och informellt vid ett femtontal tillfällen. Presidiet har också varit på
studiebesök i Örebro och Karlstad för att se och lära av liknade verksamheter.
4.4.9 Buffert
För 2014 hade Fritids- och folkhälsonämnden 1 151 tkr avsatt som buffert för att täcka eventuella
underskott samt ha en beredskap för oönskade kostnader under året. Bufferten har använts för att
täcka underskott på berörda verksamheter.
31(41)
5 Nämndens verksamhet 2
5.1 Bidragsramen
5.2 Resultat
Ekonomiskt sammandrag
Tkr
Bokslut 2012
Bokslut 2013
Budget 2014
Bokslut 2014
Avvikelse
0
0
0
0
0
Avgifter och övriga
intäkter
48
27
0
61
61
Summa intäkter
48
27
0
61
61
Personal
-1 801
-1 961
-2 090
-2 250
-160
Lokaler
-1 188
-1 193
0
-234
-234
-35 197
-35 866
-35 010
-34 067
943
0
0
0
0
0
-38 186
-39 020
-37 100
-36 551
549
0
0
0
0
0
-38 138
-38 993
-37 100
-36 490
610
Kommunbidrag
38 993
39 400
37 100
37 100
0
Resultat efter
kommunbidrag
855
407
0
610
610
0
0
0
0
0
855
407
0
610
610
0
0
0
0
0
Statsbidrag
Övrigt
Kapitalkostnader
Summa kostnader
Buffert (endast i
budget)
Nettokostnad
Godkänt
ianspråktaget
ackumulerat resultat
Resultat jfr med
tillgängliga medel
Ackumulerat resultat
Resultatanalys
Bidragsverksamheten till kommunens föreningar redovisar ett resultat på plus 610 tkr. Det positiva
resultatet har flera orsaker; O-ringens antågande till sommaren 2015 har gjort att den "normala"
kartritningen ej har prioriterats under året. Antalet aktiviteter har minskat ytterligare som en följd av
bidragsomläggningen 2013 då den nedre bidragsåldern höjdes från 4 till 6 år, föreningarnas
arrangemangskostnader har inte blivit så höga samt att en förening inte klarat gränsen för
administratörsbidrag. Antalet bidragsberättigade medlemmar fortsätter också att sjunka till följd av
bidragsomläggningen som infördes den 1 januari 2013. Vi tror dock att minskningen nu planar ut.
Under året har de administrativa kostnaderna blivit högre än budgeterat. Detta beror på en intern
omorganisation av personal samt ökade kostnader i samband med övergången till en extern leverantör
gällande lokalbokning och bidragsansökningar direkt på nätet.
32(41)
Föreningsenheten har under året tagit en kostnad på 234 tkr, som ej var budgeterad i årets budget.
Kostnaden avser en ersättningslokal för studentkåren.
Nämndbidraget är inte styrande för denna verksamhet utan bidragsramen kompenseras för underskott
respektive överskott i bokslutet.
5.3 Budgetavvikelse
Verksamheternas nettokostnader
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget 2014
Bokslut
2014
Avvikelse
1 995
2 180
2 020
2 507
-487
30 020
30 339
28 405
27 792
613
Bidrag till
invandrarföreningar
1 133
1 468
1 488
1 487
1
Bidrag till social
föreningar
2 375
2 633
2 700
2 524
176
Bidrag till
funktionshindrade
2 053
1 731
1 847
1 544
303
562
642
640
636
4
38 138
38 993
37 100
36 490
610
Tkr
Administration
föreningsenhet
Föreningsbidrag
Bidrag till
pensionärsföreningar
Summa
5.4 Verksamhetsanalys
Verksamhetsbeskrivning
Kommunen söker genom stöd till föreningslivet stimulera ett brett fritidsutbud, som tillgodoser olika
intressen. Bidrag utgår enligt av Kommunfullmäktige fastlagda regler till ungdoms-, pensionärs- och
invandrarorganisationer samt till vissa samarbetsorganisationer och funktionshinderföreningar. Syftet
med bidragen till ungdomsföreningar är att:
• stödja ungdomsverksamhet i åldern 6-20 år
• stimulera aktiviteter och arrangemang
• lämna stöd till anläggningar och lokaler
Stödet till pensionärsföreningar grundas på antalet medlemmar. Till dessa föreningar ges inget
aktivitetsstöd. Bidrag till invandrar- och funktionshinderföreningar grundas även på medlemmar över
20 år.
Verksamheten 2014
Bidragsverksamheten till kommunens föreningar redovisar ett plusresultat på 610 tkr. Det positiva
resultatet har flera orsaker; O-ringens antågande till sommaren 2015 har gjort att bidrag till den
"normala" kartritningen helt upphört, antalet aktiviteter har minskat ytterligare som en följd av
bidragsomläggningen 2013, då den nedre bidragsåldern höjdes från 4 till 6 år, föreningarnas
arrangemangskostnader har inte blivit så höga samt att en förening inte klarat gränsen för
administratörsbidrag. Antalet bidragsberättigade medlemmar fortsätter också att sjunka till följd av
bidragsomläggningen som infördes den 1 januari 2013. Vi tror att minskningen nu planar ut.
33(41)
Nämndbidraget är inte styrande för denna verksamhet utan bidragsramen kompenseras för underskott
respektive överskott i bokslutet.
Ungdomsföreningar
Antalet bidragsberättigade medlemmar (6-20 år) har under 2014 sjunkit, från 20 888 till 20 572. Delvis
kan förklaringen ligga i bidragsomläggningen 2013, då vi höjde den nedre åldersgränsen från 4 till 6 år.
Dock tror vi att kurvan nu planar ut och kanske till och med återhämtar sig något under 2015. Vi ser en
stor minskning i antalet aktiviteter. Detta är också en följd av att bidragsomläggningen 2013. En av de
stora anledningarna till höjningen av den nedre bidragsåldern var att ungdomarna förhoppningsvis
stannar kvar i föreningslivet under en längre tid om de börjar med organiserad föreningsverksamhet
något senare. Erfarenheter och studier från andra delar av Sverige visar att så är fallet.
Politiska ungdomsföreningar
Bidragen till de politiska ungdomspartierna bygger på en politisk överenskommelse mellan partierna i
Kommunfullmäktige. Bidragen baseras till största delen på hur många mandat moderpartiet har i
Kommunfullmäktige. Tre ungdomsföreningar har ansökt om bidrag under 2014, samma som
föregående år.
Invandrarföreningar
Medlemsantalet för invandrarföreningar är i stort sett oförändrat, 4 035 (2013) mot 4 048 (2014). Två
nya föreningar har tillkommit, Sverigeesternas förbund Boråsavdelningen samt Rumänska föreningen
Livsglädje. Till följd av att en del invandrarföreningar nu har funnits under lång tid i Borås och många
av medlemmarna blir äldre minskar antalet ungdomsaktiviteter i dessa.
Föreningar med verksamhet för funktionshindrade
Medlemsantalet har ökat från 4 002 till 4 280. Totalt finns det 23 bidragsberättigade föreningar vilket är
två fler än 2013 vilket förklarar en del av ökningen av antalet medlemmar. Antalet bidragsberättigade
aktiviteter har minskat från 2 937 aktiviteter till 2 348 aktiviteter.
Pensionärsföreningar
Medlemsantalet i pensionärsföreningarna har ökat något från 10 543 till 10 606. Antalet
bidragsberättigade föreningar som får bidrag är 27 st.
Sociala donationsfonder
Den första januari 2011 fördes ansvaret för sociala donationsfonder, sociala föreningar och Samfond
III över från Sociala omsorgsnämnden till Fritids- och folkhälsonämnden. De sociala
donationsfonderna består av 8 st fonder där avkastningen delas ut två gånger årligen. De grundläggande
kraven för dessa donationsfonder är att avkastningen skall fördelas till privatpersoner boende i Borås
stad. 2014 fanns det ca 435 000 kronor att fördela för de 445 st ansökningar som inkom.
Samfond III
Samfond III hade 2014 totalt 26 825 kronor att fördela. Det inkom 8 stycken ansökningar varav 6
beviljades. Fondens syfte är att ge bidrag till föreningar främst för särskild satsning bland ungdom och
hänsyn skall också tas till vilken social nytta ett bifall kan ge.
Sociala föreningar
Inför 2014 inkom 15 stycken föreningar med ansökningar om drygt 2,5 miljoner kronor. Totalt har
2 537 800 beviljats de sociala föreningarna för verksamhetsåret 2014. För alternativt jul- och
påskfirande har det utbetalats totalt 30 000 kr. Under december månad fick fyra föreningar extra
utbetalningar om totalt 7 900 kr.
34(41)
Nätverksträffar
Under 2014 bjöds det in till två nätverksträffar tillsammans med de sociala föreningarna för att stärka
och uppmuntra till samarbete. Vårens nätverksträff handlade om förberedelser inför SM-veckan.
Idrottsskolan
Förvaltningen fick i uppdrag att under 2012 undersöka möjligheterna för Idrottsskolan att växa även
utanför tätorten. Detta resulterade i en projektanställning där det också ingick att koncentrera
insatserna i de socialt utsatta områdena som definieras i Borås Stads välfärdsbokslut.
Förvaltningen har regelbundna ledarträffar för Idrottsskolans ledare. Dels i samband med att valen av
idrotter görs, dels under en träff i Bodaskolans gymnastiksal för vidareutbildning.
Antalet barn i årskurs ett ligger kvar på samma nivå som 2013, trots att vi fått igång en grupp på
Särlaskolan med särskilda insatser. På Särla har samverkan med Stadsdel väster, personal i
fritidsverksamheten och lärare gjort detta möjligt. Intresset i etablerade områden har minskat något. För
att stärka Idrottsskolans varumärke ytterligare bör denna förankras på ett bättre sätt i våra Stadsdelar.
Den största påverkan görs genom besök på skolans föräldramöten där Idrottsskolan behöver få tid att
förklara de fördelar som finns med att delta. Här kommer läggas större fokus än tidigare.
Under 2014 fick Idrottsskolan en ny logotype som ligger i linje med Idrottsskolans mer utåtriktade
profil. Idrottsskolan har avsikten att synas på idrotts-och friskvårdsarrangemang i det "offentliga
rummet". Kretsloppet är ett arrangemang som var partner till Idrottsskolan under 2014. 75 barn sprang
loppet för sin Idrottsskola. Vi tror att Idrottsskolan kan dra till sig intresserade om vi får tillfälle att
synas och att vi får chansen att dela ut trycksaker och prata om Idrottsskolan med människor där de
befinner sig.
Kurser, utbildningar och information
I samverkan med Föreningsrådet fick föreningarna vid Föreningsrådets årsmöte den 25 mars
information av Fritids- och folkhälsoförvaltningens chef. Han informerade om att Borås kommer att
arrangera SM-veckan 30 juni-6 juli och att det är ett samarrangemang mellan Riksidrottsförbundet, SVT
och Borås Stad. Han informerade även om att det kommer att vara mycket kringarrangemang under
veckan med prova på verksamhet, utställningar, föredrag och underhållning. Deltagarna fick även
information om att förvaltningen söker volontärer som kan hjälpa till under SM-veckan. Deltagarna
fick även information om planerna för ombyggnationen av Sjuhäradshallen.
Joannis Tsifoglou och Dzenan Ganic, Arbetslivsförvaltningen informerade om Borås Stads
integrationsarbete och hur föreningslivet kan hjälpa till med det arbetet. Det är Arbetslivsnämnden som
har huvudansvaret för integrationsarbetet i Borås Stad.
Information om Borås Stads vision 2025. Annika Klemming och Ingegärd Eriksson, Stadskansliet
berättade om Borås Stads arbete för att nå visionerna till 2025. De gick igenom de sju strategiska
målområdena och sa att det är främst målområdena, Människor möts i Borås och Vi tar gemensamt
ansvar för barn och unga som föreningarna kan arbeta med.
Vid Föreningsrådets ombudsmöte fick föreningarna information om utbildningsmaterialet ”Trygga
möten” av Mikael Nilsson verksamhetsutvecklare på Equmenia Västra Götaland. Utbildningen är
Webbaserad och riktar sig till ungdomsledare. Utbildningen handlar om hur ungdomsledare ska agera i
olika situationer, samt hur ledare upptäcka och agera vi olika övergrepp mot barn och ungdomar.
Per Blank, utvecklingsledare på folkhälsoenheten, informerade om tobak, alkohol och andra droger.
Han sa bland annat att antalet rökare har minskat och att ungdomarna idag dricker mindre alkohol än
tidigare. Per informerade även att föreningslivet har stor betydelse som normbärare och den struktur i
samhället som bär vår demokrati. Därför är det viktigt att frågor om alkohol och droger lyfts i
föreningen.
Berit Hallqvist informerade om Föreningsrådets ungdomsledarstipendium och om samarbetet med
Fritids- och folkhälsoförvaltningen om att utse årets integrationsfrämjande förening.
35(41)
Föreningsenheten har tillsammans med SISU Idrottsutbildarna anordnat fyra träffar för
föreningsanställda i Borås, så kallade Adminstratörsträffar. Vi har bland annat fåt information om Oringen av Maria Krafft Helgesson. Frida Otterdahl presenterade arbetet med SM-veckan. Janne Ryrlén,
IF Elfsborg, presenterade Camp Elfsborg och arbetet med alla fotbollsföreningar i Borås. Borås Stads
remiss om barnfattigdom föredrogs av Anita Gyllensten och Kåre Öhrstig. Magnus Ericsson, SISU,
berättade om projekt "Fritidsbanken" som går ut på att starta ett bibliotek av idrottsmateriel. Det
kommer att startas i Borås på prov under 2015. I oktober åkte ett femtontal föreningar tillsamman med
SISU, föreningsenheten och två företrädare för Fritids- och folkhälsonämnden till Oslo. Vi besökte två
föreningar; Lilleström och Vålerenga. Målet med besöken var att lyssna till de sociala projekt som
framför allt Vålerenga engagerat sig i. Vi besökte också Norges toppidrottscenter för att lyssna på deras
syn på ungdomsidrott i allmänhet och toppidrott i synnerhet. Skillnaderna mellan Norge och Sverige
upplevdes som ganska små.
Borås Stads Hemsida
Under 2014 påbörjades ett stort arbete med att få igång lokalbokning samt bidragsansökningar på nätet.
I december genomfördes en flytt till en extern leverantör och efter några mindre inkörningsproblem är
funktionen nu igång. Föreningar som redovisar närvaro digitalt ökar stadigt. Ett 50-tal föreningar
redovisar idag sina aktiviteter via internet.
Säker och trygg förening
41 föreningar är dag certifierade som Säker och Trygg förening. Dessa föreningar har en bland annat en
policy och handlingsplan om sitt drogförebyggande arbete. Målet med 45 certifierade föreningar har
inte uppnåtts. Föreningar med egen lokal har t o m år 2015 på sig att bli certifierade för att få
lokalbidrag, och då föreningslivet är ansträngt tror föreningsenheten att de flesta kommer att vänta med
certifieringen tills det blir nödvändigt.
Boråsklassikern
Boråsklassikern genomfördes för sjätte året under 2014. De fem delmomenten är Klassikerskidan 21
km eller 42 km, Linnémarschen 21 km eller 42 km, Klassikersimmet i Öresjö 1 000 m, Viaredssjön runt
på cykel 67 km eller 105 km samt Kretsloppet 10 km löpning. I år var det premiär för en Kom-igång
klassikern där sträckorna är klassikerskidan 5 km, Linnémarschen 10,5 km Klassikersimmet 200 m,
Viaredssjön runt 23 km och kretsloppet 5 km.
För att erövra Klassikermedaljen/Kom-igång klassikermedalj måste man delta i fyra av fem delar under
loppet av ett år från det man genomförde den första tävlingen. Föreningarna tillsammans med
förvaltningen jobbar ständigt med utveckling och förbättring av Boråsklassikern.
Föreningsgala
Årets föreningsgala hölls på Brygghuset. Ca 180 gäster från föreningslivet var inbjudna och totalt kom
det ett hundratal personer. Föreningsrådet, SISU Idrottsutbildarna, Rotary samt Borås Stad delade ut
stipendier och priser.
SISU Idrottsutbildarnas pris till bästa förening gick till Borås Fältrittklubb. Årets
ungdomsledarstipendium från Föreningsrådet delades mellan Marie Andersson från Equmenia Fristad,
Jacob Landegren från Borås Konståkningsklubb, Jens Lindroth från Sjömarkens IF och Claes Göran
Svantesson från Sjömarkens IF. Årets ungdomsledarstipendium från Borås Södra Rotary gick till Klas
Jansson från Fristad GoIF.
Årets kvinnliga ledarskap gick till Yohanna Araya från KFUM Basket..
Priset som Årets Integrationsfrämjande förening gick till Norrby IF. Föreningen fick 25 000 kr för sitt
engagemang i stadsdelen till fortsatt arbete med integration.
36(41)
Fritids- och folkhälsoförvaltningen delade ut diplom till Äspereds IF, Kronängs IF, Sjömarkens IF,
Sandhults Sportklubb, Kyrkornas flyktiningsrådgivning, Hedareds BK, Naturskyddsföreningen, FristadGingri Rödakorskrets och Equmenia Toarp som under året certifierat sig som Säker och trygg förening.
Boråsklassikermedaljen delades ut till dem som hade genomfört minst fyra av fem deltävlingar.
Revidering av Bidragsbestämmelser
Under 2013 gjordes en större översyn av Borås Stads bidragsbestämmelser. Detta resulterade i ett antal
ändringar och en modernisering av bidragsbestämmelserna. Under 2014 gjordes en mindre översyn.
Förslag skickades till Kommunfullmäktige om ytterligare anpassning och modernisering, denna gång av
Adminstratörsbidraget. Förslaget gick ut på att ta bort administratörsbidraget och istället utöka antal
nivåer i Verksamhetsbidraget, från 4 till 9 nivåer.
37(41)
6 Verksamhetsmått
6.1 Simhallar
Verksamhetsmått
Utfall 2012
Utfall 2013
Budget 2014
Utfall 2014
Antal besökare
Stadsparksbadet
264 577
257 047
280 000
259 171
Antal besökare Borås
Simarena
108 965
118 296
124 000
156 082
Antal besökare
Sandaredsbadet
68 160
47 255
0
0
Antal besökare Dalsjöbadet
33 525
37 633
41 000
42 866
Alidebergsbadet
10 460
21 359
22 000
35 000
Utfall 2012
Utfall 2013
Budget 2014
Utfall 2014
100
96,3
6.2 Egen organisation
Verksamhetsmått
Andel personer som har
heltidsanställningar.
6.3 Föreningsbidrag
6.3.1 Ungdomsföreningar
Verksamhetsmått
Utfall 2012
Utfall 2013
Budget 2014
Utfall 2014
Bidragsberättigade
medlemmar.
22 667
20 888
21 500
20 572
Bidragsberättigade
föreningar
168
165
165
159
70 599
71 011
70 000
66 634
28
27
28
25
Antalet aktiviteter
Administratörsbidrag
6.3.2 Invandrarföreningar
Verksamhetsmått
Utfall 2012
Utfall 2013
Budget 2014
Utfall 2014
Bidragsberättigade
medlemmar
3 497
4 035
3 500
4 048
Antalet aktiviteter
2 144
2 605
2 200
3 086
38(41)
6.3.3 Föreningar vars medlemmar har någon form av
funktionsnedsättning
Verksamhetsmått
Utfall 2012
Utfall 2013
Budget 2014
Utfall 2014
4 534
4 002
4 700
4 280
23
21
24
23
Utfall 2012
Utfall 2013
Budget 2014
Utfall 2014
10 759
10 543
10 800
10 606
28
28
28
28
Utfall 2012
Utfall 2013
Budget 2014
Utfall 2014
9
9
7
9
5 327 000
5 979 000
2 780 000
3 452 751
Utfall 2012
Utfall 2013
Budget 2014
Utfall 2014
Antalet utnyttjade timmar på
konstgräset
1 548
1 634
1 500
1 427
Antalet andra arrangemang
som ej är fotboll
2
3
5
3
90
40
Utfall 2013
Budget 2014
Utfall 2014
1 065
1 400
1 255
Antal medlemmar
Antal bidragsberättigade
föreningar
6.3.4 Pensionärsföreningar
Verksamhetsmått
Antalet medlemmar
Antal föreningar
6.3.5 Särskilt riktade bidrag
Verksamhetsmått
Antal föreningar
Bidrag till aktuella föreningar
6.4 Idrottsanläggningar
6.4.1 Borås Arena
Verksamhetsmått
Antal bokningar på Borås
Arena konferens
6.4.2 Borås Arena 2
Verksamhetsmått
Antalet utnyttjade timmar på
konstgräset
Utfall 2012
39(41)
7 Investeringar
Investeringsprojekt
Godkänd
utgift
Utgift tom
2013
Utgift 2014
Återstår
7 000
0
9 712
-2 712
10 900
9 176
785
939
2 000
0
2 315
-315
800
560
156
84
5. Diverse inventarier
3 000
1 667
1 528
-195
6. Evenemangstaden Borås
4 500
389
3 887
224
7. Skateparken
1 000
978
14
8
29 200
12 770
18 397
-1 967
Tkr
1. Konstgräsutveckling 2 014
2. Näridrottsplatser
3. Vägdragning Borås Ridhus
4. Tillgänglighetsanpassning Kype
Summa
Analys
1. Konstgräsutveckling 2014 - I vår plan för konstgräsutveckling fanns det med två konstgräsplaner
under 2014, en på Boda och en på Byttorp. Dessa projekterades tillsammans med Borås AIK respektive
Byttorps IF för att läggas på grusplan vid Boda IP och på planen närmast klubbstugan vid Byttorps IP.
Konstgräset upphandlas tidigt på året och markarbetena påbörjades senare på våren. På grund av mer
omfattande markarbeten blev planen på Byttorp klar i slutet av oktober och planen på Boda stod klar i
augusti. Båda föreningarna sökte och fick bidrag från Västergötlands fotbollsförbund till en mindre
konstgräsplan för framförallt barn och ungdomar. Konstgräsplanerna på Boda och Byttorp har
kompletterats med en sådan yta.
Investeringsbudgeten avseende konstgräsplaner har under 2014 överstigit budget med 2 712 tkr. Av
dessa kan 1 085 tkr härledas till konstgräsplaner som anlagts 2013. Resterande underskott beror på
högre kostnader än beräknat för markarbeten och anläggning. Samtliga kostnader (ökade
kapitalkostnader) för konstgräsplanerna hanteras inom nämndens budgetram.
2. Näridrottsplatser - 2014 avsattes 1 724 tkr varav 724 tkr är kvarstående medel från 2013. Under
året har pengarna använts till exempelvis inköp av utegym i Sandared och Dalsjöfors, naturgym Kype,
utläggning av konstgräs på skolplaner i Målsryd, Gånghester och Bredared, tillgänglighetsanpassning
genom träspångar vid badplatser så som Dalsjöbadet, Sandaredsbadet och Sjömarkenbadet.
Kvarstående medel på 939 tkr flyttas till 2015 och är avsatta till bland annat aktivitetsplats vid
Kristinebergsskolan, förbättrad skyltning till våra badplatser, konstgräs till skolplaner och 100 tkr till
varje stadsdel för ”lokala” åtgärder i respektive område. För 2015 har ytterligare 2 000 tkr avsatts.
3. Vägdragning Borås Ridhus - i samband med den nya vägdragningen av riksväg 27 vid Ridhuset,
har föreningen fått anpassa hästhagar och parkeringsplatser i området. Den nya vägen "skär" igenom
anläggningen på ett sådant sätt att en del av de tidigare p-platserna och hagarna försvinner.
Kommunstyrelsen anvisade 2 000 tkr för anpassningen och det mesta av arbetet är utfört. Fritids- och
folkhälsoförvaltningen samordnar, tillsammans med Borås Fältrittklubb, Tekniska förvaltningen,
Lokalförsörjningsförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen, en dispositionsplan för området
och en plan för utveckling av anläggningen. Planen kommer att redovisas under våren 2015.
4. Tillgänglighetsanpassning Kype - År 2013 beviljades 800 tkr. Kvarstående medel flyttades till
2014 och har i första hand använts till förbättring av tillgänglighetsanpassningen vid Kypesjöns
badplats, samt förbättring av strandpromenaden vid Sjömarkens badplats. Strandpromenaden har
anlagts så att det även går att köra rullstol på sträckan. En relativt stor summa har också lagts på
slyröjning vid bl.a. Sjömarkens badplats. En stor mängd skyltar avseende bland annat koppeltvång för
40(41)
hundar, hundförbud, bilförbud, hundbadplats, badvett med mera har inköpts till flera av badplatserna.
Några av badplatserna har fått sina soptunnor utbytta. En summa har lagts på uppdatering av de
personräknare som från och med hösten 2014 finns utplacerade vid Kransmossen och Kypegården.
Kvarstående pengar, 84 tkr, flyttas till 2015 och kommer i första hand att användas till nya
informationstavlor vid Almenäs, Kypegården och Kransmossen. Almenäs kommer också att få en
informationstavla om miljöstationen och återvinning med mera. Några badplatser saknar
informationstavlor om badvett och larmnummer och kommer att få detta under året. Grillplatserna vid
Almenäs, Storsjön och Sjömarkens badplatser kommer att renoveras. Ytterligare några badplatser
kommer att få sina soptunnor utbytta.
5. Diverse inventarier - Under en 2- års period har 3 000 tkr avsatts i investeringsbudgeten för inköp
som är av karaktären ”diverse inventarier”. Under 2014 har pengarna, 1 500 tkr, använts till blandade
inköp på våra anläggningar, exempelvis bord, stolar, innebandysarg, robotklippare, diverse småmaskiner
och ”nofall” till ishallen. För 2015 har ytterligare 1 500 tkr avsatts.
6. Evenemangstaden Borås - Investeringar i Evenemangsstaden är av sådan karaktär att vi kan
förstärka Borås Stad som arrangörs- och evenemangsstad. Här har vi bland annat investerat i mobila
läktare. I dagsläget har vi 6 mobila läktare som har vardera ca 70 sittplatser. Dessa läktare används där
arrangemanget bedrivs och kan med lätthet flyttas mellan olika arenor. Under 2014 har vi också
investerat i nya bryggor, linor, bojar och start torn för ett roddcenter vid Öresjö och för Öresjö
Segelsällskap och dess roddsektion.
7. Skateparken - Under 2013 togs de pengar, som avsattes redan 2010, i bruk för att bygga en
skatepark utanför skatehallen. Kvarstående medel, 22 tkr, flyttades till 2014 för att täcka de återstående
kostnaderna för bygget. Pengarna har använts till främst arbetskostnader för att färdigställa arbetet.
41(41)
ÅRSREDOVISNING
2014
Bilaga 1
VERKSAMHETSSAMMANSTÄLLNING
FRITIDS- OCH FOLKHÄLSONÄMNDEN
Fritidsramen
Åa
Personal
Driftkostn
Lokalkostn
Bidrag
1
401 Gemensam fritidsadm.
8,0
4 754,0
3 908,0
110,0
0,0
2
420 Anläggningsenheten Administration
3,0
1 677,0
446,0
0,0
0,0
3
423 Anläggningsenheten Idrottsplatser
11 342,0 16 390,0
0,0
4
423 Anläggningsenheten Borås Arena
0,2
0,0
9 062,0
5
424 Anläggningsenheten Idrottshallar
3,0
984,0
14 185,0 34 629,0
6
4273 Anläggningsenheten Badplatser
0,5
205,0
1 580,0
7
4275 Anläggningsenheten Vandringsleder
0,5
201,0
8
428 Anläggningsenheten Övr fritidsanlägg.
3,5
1 935,0
9
4244 Badenheten
41,8
17 480,0
Kapitalkost.
Avg o ers
S:a intäkter
Netto
N-bidrag
Resultat
8 772,0
89,0
89,0
-8 683,0
8 309,0
-374,0
2 123,0
1,0
1,0
-2 122,0
1 752,0
-370,0
5 875,0
33 702,0
3 333,0
3 333,0
-30 369,0
31 071,0
702,0
0,0
403,0
14 280,0
5 223,0
5 223,0
-9 057,0
9 342,0
285,0
0,0
259,0
50 057,0
6 694,0
6 694,0
-43 363,0
43 223,0
-140,0
0,0
0,0
0,0
1 785,0
0,0
0,0
-1 785,0
1 690,0
-95,0
161,0
0,0
0,0
68,0
430,0
0,0
0,0
-430,0
434,0
4,0
5 993,0
1 575,0
0,0
1 248,0
10 751,0
3 492,0
3 492,0
-7 259,0
6 748,0
-511,0
5 321,0 23 691,0
0,0
0,0
46 492,0
18 798,0
18 798,0
-27 694,0
27 756,0
62,0
148,0
6 643,0
147,0
0,0
47,0
6 985,0
482,0
482,0
-6 503,0
5 069,0
-1 434,0
95,0
4 815,0
0,0
S:a kostnad
10
441 Evenemang
11
262 Folkhälsoenheten
4,0
2 150,0
2 322,0
1,0
0,0
0,0
4 473,0
1 561,0
1 561,0
-2 912,0
3 131,0
219,0
12
27500 Tillståndsenheten
3,5
1 851,0
446,0
0,0
0,0
0,0
2 297,0
1 911,0
1 911,0
-386,0
250,0
-136,0
13
44300 Brygghusenheten*
6,0
4 823,0
1 114,0
2 487,0
0,0
119,0
8 543,0
1 731,0
1 731,0
-6 812,0
6 334,0
-478,0
14
1121 -1122 Fritids- och folkhälsonämnd
412,0
146,0
0,0
0,0
0,0
558,0
0,0
0,0
-558,0
740,0
182,0
15
Buffert
1 151,0
1 151,0
147 000,0
-933,0
Summa fritidsramen
74,0
36 303,0
58 276,0 88 092,0
0,0
8 019,0
190 690,0
43 315,0
43 315,0
-147 375,0
* Verksamhet 44300 Brygghusenheten, beviljade medel sociala investeringsfonden +147 tkr. Resultat 2014 = - 331 tkr
* Resultat fritidsram exklusive sociala investeringsfonden = -786 tkr
2015-02-16
Bidragsramen
Åa
1
451 Administration föreningsenhet
5,0
455 Bidrag till invandrarföreningar
456 Föreningsbidrag
Personal
Driftkostn
Lokalkostn
Bidrag
Kapitalkost.
S:a kostnad
Avg o ers
S:a intäkter
Netto
N-bidrag
Resultat
2 025,0
507,0
0,0
0,0
0,0
2 532,0
25,0
25,0
-2 507,0
2 020,0
-487,0
0,0
0,0
0,0
1 487,0
0,0
1 487,0
0,0
0,0
-1 487,0
1 488,0
1,0
27 604,0
27 828,0
36,0
36,0
-27 792,0
28 405,0
613,0
224,0
2
75 Bidrag sociala föreningar
2 524,0
2 524,0
0,0
-2 524,0
2 700,0
176,0
3
78 Bidrag funktionshindrade
1 544,0
1 544,0
0,0
-1 544,0
1 847,0
303,0
4
79 Bidrag till pensionärsföreningar
636,0
636,0
0,0
-636,0
640,0
4,0
61,0
-36 490,0
37 100,0
610,0
Summa bidragsramen
Summa FOFN *
5,0
2 249,0
507,0
0,0
Lokalkostn
33 795,0
Åa
Personal
Driftkostn
Transfer
79,0
38 552,0
58 783,0 88 092,0 33 795,0
0,0
36 551,0
61,0
Kapital
S:a kostnad
Avg o ers
8 019,0
227 241,0 43 376,0
S:a intäkter
43 376,0
Netto
-183 865,0
N-bidrag
184 100,0
Resultat
-323,0
* Resultat Fritids- och folkhälsonämnden exklusive Sociala investeringsfonden = -786 + 610 = -176 tkr
2015-02-16
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-02-03
Diarienummer
1 (4)
2014/FF0283 007
Uppföljning intern kontroll 2014
Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att godkänna uppföljningen av den interna
kontrollplanen 2014 och översända denna till Kommunstyrelsen och
Kommunrevisionen för kännedom.
Sammanfattning
Fritids- och folkhälsonämnden beslutade 2014-04-03 § 36, om nämndens interna
kontrollplan för 2014. Samtliga punkter i planen är nu avstämda och redovisas i bilagd
rapport.
Under 2014 har redovisningen av uppföljningen gjorts i Stratsys, som är ett system
som används i Borås Stad för planering och uppföljning.
I dagsläget är det inte mycket troligt att fel uppstår som kan ge allvarliga konsekvenser
för verksamheten. Det råder god kontroll och en kännedom om vilka rutiner och
riktlinjer som gäller inom respektive ansvarsområden. Fritids- och
folkhälsoförvaltningen kommer att bedriva ett förbättringsarbete inom följande
områden;
* När det gäller förvaltningens inventariehantering kommer arbetet med att inventera
befintlig utrustning att fortsätta. Det bör dock kopplas en ansvarig som samordnar
detta arbetet för respektive arbetsplats/anläggning.
* Program, deltagarförteckning och syfte bör bifogas till fakturor där
kostnaden/utgiften inte direkt kan kopplas till bedriven verksamhet
* Kontroll av kunduppgifter och kontinuerlig inlämning av fakturaunderlag bör
förbättras
* Frågeformuläret vid ett upphandlingsförfarande bör innehålla andra avgörande
parametrar än enbart pris
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-02-03
Diarienummer
2 (4)
2014/FF0283 007
* Särskilda riktlinjer bör tas fram kring direktupphandling med klargörande av
beloppsgränser samt särskild dokumentation av inköp enligt ny lagstiftning som trädde
i kraft juli 2014
* En bättre sökmotor i Borås Stads avtalsdatabas bör utformas
* Säkerställa upphandlingsförfarandet vid större arrangemang
* Samt att med kontinuitet arbeta med viktiga ”planer” och andra dokument för att de
ska genomsyra vårt dagliga arbete.
Bakgrund
Fritids- och folkhälsonämnden beslutade 2014-04-03 § 36, om nämndens interna
kontrollplan för 2014. Samtliga punkter i planen är nu utförda och redovisas i bilagd
rapport.
I enlighet med Kommunfullmäktiges regler för intern kontroll har Fritids- och
folkhälsonämnden en skyldighet att följa upp verksamhetens interna kontrollsystem. I
samband med årsredovisningens upprättande skall resultatet från den interna
kontrollen rapporteras till Kommunstyrelsen och Kommunrevisionen.
Under 2014 har redovisningen av uppföljningen gjorts i Stratsys, som är ett system för
planering och uppföljning. Systemet används i hela Borås Stad. Kontrollerna har
genomförts genom stickprov vid ett enskilt tillfälle eller med kontinuitet under året.
Förvaltningens övervägande och konsekvenser
Bland de rutiner som kontrolleras kan konsekvenserna bli allvarliga om inte rutiner
och befintliga riktlinjer följs. I dagsläget är det inte mycket troligt att fel uppstår som
kan ge allvarliga konsekvenser för verksamheten. Det råder god kontroll och en
kännedom om vilka rutiner och riktlinjer som gäller inom respektive ansvarsområden.
Det finns dock en del åtgärder som bör lyftas fram.
När det gäller förvaltningens inventariehantering pågår just nu en inventering av
befintlig utrustning på våra anläggningar. Arbetet kommer att fortsätta under 2015
med fokus på maskinell utrustning. Under året har förvaltningens IT-utrustning setts
över och dokumenterats. Detta arbete kommer också att fortsätta. Till arbetet med
registrering av inventarier bör det kopplas en ansvarig som kontinuerligt ser över och
uppdaterar de inventarier som köps in till respektive arbetsplats/anläggning.
Inventeringen är en del av ett övergripande kvalitetsarbete.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-02-03
Diarienummer
3 (4)
2014/FF0283 007
För att tydliggöra att kostnader och utgifter är ändamålsenliga med den verksamhet
som bedrivs skall deltagarlistor, program och syfte bifogas till de fakturor där det kan
råda tveksamheter. I flera fall görs detta men tydliggörandet kan bli än bättre.
För att få en bättre hantering vid skapandet av kundfakturor bör kontrollen av de
kunder som skall faktureras förbättras. Korrekta kunduppgifter förhindrar
administrativt merarbete.
Vid analys rörande upphandling och om Borås Stads regler för direktupphandling följs
framkom att de frågeformulär som tas fram bör utformas så att inte pris helt blir den
avgörande faktorn i ett upphandlingsförfarande. Det bör finnas mer fokus på
exempelvis miljöperspektivet.
Riktlinjer för direktupphandling bör tas fram samt en särskild dokumentation kring
skälen för de inköp som överstiger 100 tkr, utifrån den lagstiftning som trädde i kraft 1
juli 2014.
År 2005 fattade Kommunstyrelsen beslut om beloppsgränser för direktupphandling.
Beloppsgränserna är 2 basbelopp för varor och 3 basbelopp för tjänster. Gränsen för
direktupphandling är enligt lagen om offentlig upphandling ett avsevärt högre belopp.
Detta kan leda till oklarheter i ett upphandlingsförfarande och därför bör
beloppsgränserna inom Borås Stad klargöras.
När det gäller inköp och ramavtal bör en bättre sökmotor i Borås Stads avtalsdatabas
bör utformas. Det skall vara lätt och användarvänligt att söka efter de leverantörer som
är upphandlade.
Vid granskning av leverantörsfakturor för tjänster, framkom frågetecken kring
inköpsförfarandet vid större arrangemang. Förvaltningen är i flera fall inte inblandad i
inköp av varor och tjänster men i många fall betalningsansvariga. Detta är något som
måste diskuteras för att säkerställa att befintliga regler följs.
En viktig del i verksamhetsstyrningen är hur vi arbetar med befintliga ”planer” och
andra viktiga dokument. I 2014 års intern kontroll har två viktiga planer granskats
”Plan för lika rättigheter och möjligheter” samt ”Plan för samhällsstörningar och
extra- ordinära händelser”. I arbetet med dessa planer är det viktigt att alla bidrar till att
göra planerna till ”levande” dokument som är känt för alla och som därmed
genomsyrar vår gemensamma arbetsmiljö. När det gäller ”Plan för samhällsstörningar
och extraordinära händelser bör minst en krisövning göras per år för att se över rutiner
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-02-03
Diarienummer
2014/FF0283 007
och förtydliganden kring vad som ingår i respektive funktions ansvarsområde. Det är
också viktigt att följa upp och dokumentera de förbättringsåtgärder som framkommer
vid övningstillfällena.
Samverkan
Samverkan har skett med berörda parter inom respektive ansvarsområde.
Bilagor
Uppföljning intern kontroll 2014, Fritids- och folkhälsonämnden
4 (4)
Uppföljning Intern kontroll 2014
1 Styrning och ledning
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
Inventarier
Att inventarier registreras i Borås Stads
inventariesystem. Finns
inventarieförteckning? Hur förvaras
dessa? Stöldskyddsmärkning av
inventarier.
Inventering på befintliga anläggningar.
För 2014 gäller fortsatt arbete med stöldmärkning, registrering och
inventering av stöldbegärlig utrustning, såväl ny som befintlig.
Sundholmen har under året tagit fram en inventarieförteckning där
all interiör ingår och förvaltningens IT-ansvarig har påbörjat en
översyn över den digitala utrustningen så som datorer, ipads och
telefoner. Stöldmärkning sker per automatik för datorer, ipad med
mera som införskaffas via det så kallade hyrpc-konceptet. Dock
finns inte utrustningen registrerad i Borås Stads inventariesystem.
Systemet används inte heller för att registrera annan utrustning
som köps in till förvaltningen. För de inventarieförteckningar som
upprättas används word eller excel och det beror främst på att
Borås Stads inventariesystem Regitwise inte upplevs vara
användarvänligt.
Inventarieförteckningarna ska sparas digitalt och på platser där de
är skyddade från exempelvis brand och stöld.
Under 2015 kommer arbete med inventariehantering prioriteras,
framförallt på våra idrotts- och badanläggningar. Fokus kommer
att ligga på större maskinell utrustning. Vidare inventering kommer
att göras av den digitala utrustningen.
Åtgärd
• Inventering och dokumentation av inventarier på våra
anläggningar, fokus större maskinell utrustning
• Fortsatt översyn och dokumentation av befintlig ITutrustning
Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014
2(16)
2 Personal
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
Personal- och
lönekontroller
Kontroll att lönerapportering sker enligt
föreskrifter avseende såsom
övertid/mertidsersättning, användning
av bil i tjänsten samt utlägg i tjänsten
Intern kontroll-förfrågan skickas till
Löneservice
Fyll i blankett som finns bifogad, finns
också att hämta på intranätet.
Intern kontroll av löner utförs enligt fastar rutiner/system av
löneservice.
Kontrollerna är genomförda under november månad och avser
perioden januari till oktober 2014.
Utfall se bilaga 1 - Intern kontroll löner 2014
Åtgärd
• Befintliga kommentarer är åtgärdade.
3 Ekonomi
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
Leverantörsfakturor
Tillhör utgiften verksamheten? Finns
tydliga uppgifter om vad fakturan
avser? Finns F-skatt och
organisationsnummer på fakturan? Är
fakturan rätt bokförd? Är leverantören
kreditvärdig? Är fakturan attesterad av
behörig? Kontroll av utbetalningar till
leverantörer med tillfälliga post- och
bankgirokonton.
Stickprov bland 200 fakturor, blandade
kontoklasser. 20 stycken manuella
utbetalningar.
Kontrollen har genomförts genom stickprov på 200 fakturor varav
25 stycken manuella utbetalningar. Bland de kontrollerade
fakturorna fanns inga större anmärkningar som kan utgöra en risk
för verksamheten. Inbyggda kontrollmoment så som
tvåhandsprincipen, där två personer måste godkänna fakturan
innan den går iväg till betalning, säkerställer till stor del att de
fakturor som betalas tillhör den verksamhet som bedrivs. I flera
fall görs manuella beskrivningar i fakturaflödet för att tydliggöra
vad kostnaden avser. För att säkerställa att leverantörerna är
kreditvärdiga används i flera fall ”grönt-ljus funktionen”, en
företagskontroll som på ett enkelt sätt beskriver om leverantören
är kreditvärdig eller inte. Funktionen kan användas av alla och
finns tillgänglig via Borås Stads intranät. Denna funktion ska
användas innan beställning, av vara eller tjänst, görs hos en
leverantör.
Under året har ekonomienheten påbörjat en översyn av
behörigheter i attestflödet. Behörigheter som inte är aktuella har
tagits bort och beloppsgränser har setts över. Översynen
fortsätter under 2015. Behöriga attestanter godkänns årligen på
årets första nämndmöte. Därefter vid eventuella justeringar under
året.
3(16)
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
Representation-utbildning
Är fakturan rätt bokförd? Finns
deltagarförteckning, syfte och program
vid representation, kurser och resor?
40 stycken fakturor som avser intern
representation kontoklass 47*. 40
stycken fakturor som avser
representation för förtroendevalda och
ek anställda, kontoklass 61*.
Stickprov har gjort på 50 fakturor i kontoklass 4770-4773 (kurser,
konferenser, representation för anställda) samt stickprov på 40
fakturor i kontoklass 6160-6172 (kurser, konferenser,
representation för utomstående). Likt kontrollmomentet för övriga
leverantörsfakturor har kontroller gjorts om F-skatt och
organisationsnummer finns, tydlighet kring vad fakturan avser, om
den är rätt bokförd, tillhör kostnaden verksamheten samt om
deltagarförteckning, program och syfte finns bifogat till fakturan
om så behövs.
Föregående års kontroll visade att det i flera fall fanns brister vad
gäller beskrivning om vad fakturan avser, bifogat program vid
kurser och konferenser samt deltagarförteckning. Bristerna har
kommunicerats och förståelsen varför dessa kompletteringar
behöver göras har ökat. I de fall där fakturan avser ett inköp, av
varor och tjänster, som inte har direkt anknytning till den
verksamhet som bedrivs skall fakturan kompletteras med
underlag. Många gör en extra beskrivning i fakturaflödet och fler
och fler inkommer med kompletterande underlag som bifogas till
berörda fakturor. Denna rutin kan dock bli än bättre.
Åtgärd
• Öka förståelsen avseende syftet med kompletterande
underlag till fakturorna.
• Öka kunskapen om hur kompletteringar kan göras.
Kundfakturoravgiftsdebitering
Finns fullständiga uppgifter på
debiteringsunderlag? Arkivering av
debiteringsunderlag. Är kunden
kreditvärdig? Uppföljning av
kundfordringar - hur hanteras fakturor
som inte betalas?
kontroll av 40 externt gjorda
kundfakturor samt 40 interna.
För att skapa en faktura som ska skickas till en intern eller extern
motpart finns utformade faktureringsunderlag som skall fyllas i. På
dessa fyller man i vad som skall faktureras samt kodsträng där
intäkten skall bokföras. Till de fakturor som skapas till interna
motparter och rör exempelvis våra personalbad eller våra skolbad
bifogas även en förteckning över vilka som badat och när.
Underlagen arkiveras både digitalt och i pärm. Underlagen är
mycket lätta och hitta vid förfrågan.
Uppföljning av debiterade fakturor görs med kontinuitet. Då
externt skapade kundfakturor inte betalas skickas efter 30 dagar
en påminnelse. Sker ingen betalning vid detta tillfälle går fakturan
med kunduppgifter till Intrum. När det gäller autogiro som
betalning för våra badkort, skickas precis som en vanlig
kundfaktura en påminnelse. Sker ingen betalning spärras kunden
4(16)
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
och kan därmed inte använda sitt badkort. Uteblir betalning skicka
fakturan med kunduppgifter, precis som manuellt skapade
fakturor, till Intrum.
Kontrollen av internt skapade kundfakturor görs manuellt och med
kontinuitet.
Vid föregående års uppföljning framkom att fakturaunderlag inte
skickades med kontinuitet till ekonomienheten. Det kontinuerliga
inflödet av underlag har blivit bättre men kan bli ännu bättre.
Åtgärd
• Kunduppgifter på fakturaunderlagen bör kontrolleras mer
noggrant innan de skickas för fakturering. I dag läggs
mycket tid på att makulera fakturor som föranletts av
felaktiga kunduppgifter på fakturaunderlagen.
Upphandling
Att Borås Stads
direktupphandlingsregler efterlevs
Stickprov på leverantörers
sammanlagda belopp över gällande
direktupphandlingens
prisbasbeloppsgränser
De upphandlingar som gjorts under året har framförallt berört
upphandling av konstgräs, upphandling av städ och upphandling
av gymnastikredskap. Vi använder oss av Tend Sign vid
upphandling. Tend Sign är ett upphandlingsverktyg som
effektiviserar hela processen för både upphandlare och
anbudsgivare. Genom Tend Sign når vi ut till många leverantörer
på ett enkelt sätt. De upphandlingar som genomförts har gjorts i
enlighet med reglerna om förenklat förfarande inom den klassiska
sektorn, enligt lagen om offentlig upphandling. Vi har haft stöd i
upphandlingsprocessen av en person på en annan förvaltning.
Förfrågningsunderlaget inför en upphandling måste vara väl
genomtänkt. Speciellt viktigt är kravspecifikationen och hur man
utvärderar dessa krav. Allt som oftast är det lägst pris som får
avgöra den leverantör man väljer, trots att man i vissa fall skulle
vilja värdera andra kriterier tyngre. Vid ett tillfälle skapades ett
värderingsunderlag där man poängsatte olika kriterier inom
exempelvis miljö, personalförhållanden etc. Genom detta
poängsystem kunde de anbud som kommit in rangordnas utan att
pris blev helt den vägledande faktorn.
5(16)
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
På Fritids- och folkhälsoförvaltningen har vi kontroll över när
upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling behöver
göras och vilka beloppsgränser som gäller. Från och med den 1
juli 2014 finns det krav på dokumentation upphandlingar vars
värde överstigande 100 000 kr. På konkurrensverkets hemsida
står ” Upphandlande myndigheter och enheter ska anta riktlinjer
för direktupphandling samt dokumentera skälen för inköp som
överstiger 100 000 kronor”. Konkurrensverket har tagit fram
information om krav på riktlinjer för direktupphandling,
dokumentation av direktupphandling och ett förslag på
1
dokumentationsblankett . Detta är något vi måste ta i beaktande
framöver.
Under hösten har ett förslag till nya regler för upphandling varit på
remiss hos förvaltningar inom Staden. I förslaget skrivs att
”upphandlingar ska präglas av effektivitet, kompetens och
samverkan, och ta vara på den konkurrens som finns”.
Upphandlingarna ska svara mot verksamheternas behov och att
kommunkoncernen ska ha en helhetssyn på upphandlingar där
man ska ta tillvara på vinster av samordning”. Beskrivningen är
ganska självklar. Det som är av stor betydelse är hur Staden
registrerar och förvarar de upphandlingar som har gjorts för att lätt
hitta information när inköp ska göras där vi själva inte varit den
upphandlande enheten. En väl fungerande databas för gjorda
direktupphandlingar och befintliga ramavtal är ett måste. Den
måsta vara lättillgänglig, enkel och användarvänlig.
År 2005 fattade Kommunstyrelsen beslut om beloppsgränser för
direktupphandling. Beloppsgränserna är 2 basbelopp för varor
och 3 basbelopp för tjänster. Beslutet fattades för ett antal år
sedan och frågan är hur aktuellt är detta beslut? Det har hänt en
hel del inom upphandlingsområdet sedan beslutet antogs.
Gränsen för direktupphandling är enligt lagen om offentlig
upphandling 505 800 kr. Om ett kommungemensamt beslut finns
om ett så pass mycket lägre belopp än lagen så måste direktiven
vara mycket tydligare. Vad är anledningen till att beloppen för
direktupphandling inom Staden är så pass mycket lägre än de
lagen säger? Beslutet bör ses över och anpassas efter befintlig
lagstiftning, om inte annat, förtydligas med direktiv om varför vi
måste förhålla oss till ett belopp som är så mycket lägre.
1
http://www.konkurrensverket.se/nyheter/nya-regler-for-direktupphandling/
6(16)
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
Åtgärd
• Ta fram bra förfrågningsunderlag och utvärderingskriterier
där pris inte alltid blir den helt avgörande faktorn vid ett
upphandlingsförfarande.
• Öka kunskaperna kring den nya lagstiftningen som trädde i
kraft 1 juli 2014 där riktlinjer för direktupphandling ska tas
fram samt en särskild dokumentation kring skälen för de
inköp som överstiger 100 000 kr.
• Bör finnas en lättillgänglig, enkel och användarvänlig
databas för samordning av upphandlade varor och
tjänster inom Borås Stad
• Klargöra beloppsgränserna för direktupphandling inom
Borås Stad
Följer våra upphandlingar Stadens krav
på miljö- och kvalitetssäkring?
Stickprovskontroll på gjorda
upphandlingar.
Under 2013 genomfördes en upphandling avseende städ på våra
idrottsanläggningar. I denna upphandling ställdes krav på att
entreprenören aktivt ska eftersträva att välja produkter och
metoder som är skonsamma mot miljön och främja en god
arbetsmiljö. Kemikalierna ska bland annat uppfylla
miljöstyrningsrådets (MSR) kriterier, vara biologiskt lätt
nedbrytbara och inte ge skadliga restprodukter, uppfylla
etablerade kriterier för miljömärkning.
Vid upphandling av konstgräs tydliggörs vikten av att
transporterna av konstgräs ska göras så miljövänligt som möjligt.
Granulatet i konstgräsplanerna ska även vara miljödeklarerat
enligt DIN 18035-7.
Vår avsikt är att tydliggöra vikten av ett miljömässigt
förhållningssätt i alla upphandlingar, allt från produkter till tjänster.
Ambitionen är att tydliggöra kravet på miljö- och kvalitetssäkring i
förfrågningsunderlaget.
I dagsläget återvinns stora delar av konstgräs på våra planer. Det
utrangerade konstgräset läggs på aktivitetsplatser runt om i
kommunen. En önskan är att det framöver kommer bli lättare att
separera materialet i konstgräset. Något som framöver kanske
kommer att vara till fördel för de leverantörer som kan tillgodose
detta.
7(16)
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
Att inköp följer ramavtal - Särskild
granskning av leverantörsfakturor
överstigande två basbelopp.
Stickprov bland fakturor oberoende av
kontoklass samt kontroll av befintlig
rapport upprättad på
upphandlingsenheten.
Varje tertial tas en rapport om avtalstrohet fram. Under året har
förvaltningen en låg avtalstrohet enligt denna rapport, vilket inte
riktigt stämmer med verkligheten. Då en vara eller tjänst inte finns
upphandlad kan man välja en annan leverantör. Det konto som
väljs för bokföring är avgörande för hur kostnaden klassificeras i
rapporten. Detta kan betyda att varor som bokförs med ett visst
konto hamnar felaktigt i kolumnen ”ej avtal” och därmed påverkas
avtalstroheten negativt.
Rapporten är ett bra arbetsmaterial för att stämma av och
kommunicera eventuella brister i användandet av upphandlande
leverantörer. Den ger också en bra överblick över de inköp som
görs och gör oss uppmärksamma på vilka leverantörer vi ska
använda oss av.
På förvaltningen finns god kunskap om vilka leverantörer som
skall användas för inköp av varor och tjänster. Vi behöver dock bli
bättre på att kommunicera vilka leverantörer som gäller vid inköp
till motparter där vi inte ansvarar för beställningen men ändå står
som betalningsansvarig på fakturan.
På förvaltningen kommer det framöver finnas en person som är
inköpssamordnare. Denna person kommer att hålla sig särskilt
uppdaterad i frågor som rör upphandling och ramavtal.
Åtgärd
• Säkerställa att rätt leverantörer används hos beställare där
vi inte direkt ansvarar för inköpen men ändå står som
betalningsansvariga
8(16)
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
Kontanthantering
Följs befintliga förvaltningsinterna
rutiner för
kontanthantering/serviceboxning av
pengar? Hanteras kontanta medel i
enlighet med de riktlinjer som finns
beskrivit i PM från kommunrevisionen i
Borås Stad? Avstämning av
serviceboxade pengar, från inlämning i
servicebox till bokföring, förvaring av
kontanta medel innan insättning stöldsäkert och brandsäkert,
kassadiffar, säkerhet och trygghet i
verksamheten.
Kontroll av kontanthanteringen i
Skatehallen, Borås Simarena och
Kypegården.
Under 2014 har kontanthanteringen kontrollerats på tre enheter,
Skatehallen, Borås Simarena och Kypegården.
På alla tre anläggningar råder god kontroll över de kontanter som
hanteras. Rutiner och riktlinjer följs. Kassan kontrolleras dagligen
och stäms av mot en dagsrapport som skrivs ut från
kassasystemet. Pengarna förvaras inlåst i kassaskåp till dess att
de lämnas in i servicebox. Efter att pengarna lämnats i servicebox
skickas underlag till ekonomiadministratören, enligt rutin.
I skatehallen finns en kiosk som säljer exempelvis godis, dricka
och annat smått. Försäljningen har ökat under det senaste året
vilket har genererat mer intäkter. Ny personal har anställts på
anläggningen och den person som är ansvarig för
kontanthanteringen har fått en genomgång av gällnade rutiner.
Tidigare har verksamheten varit väldigt sårbar då det enbart har
varit en person som skött hela anläggningen. Numera finns det
fler personer i huset och olika ansvarsområden är fördelat på olika
personer. Detta eliminerar den sårbarhet som tidigare funnits.
Säkerheten ökar, genom att bland annat två personer kan gå och
lämna pengar i serviceboxen och två personer kan oberoende av
varandra räkna de kontanter som kommit in vid dagsavslut.
På alla anläggningar finns en god kontroll över eventuella
kassadifferenser. Vid uppkomst görs en speciell notering om detta
efter varje dagsslut. Kassadifferenser av betydande karaktär
förmedlas vidare till närmsta chef så fort de uppkommer.
Från och med 2016 kommer varje enhet som hanterar kontanter
själva stå för den kostnad som uppkommer vid inlämning av
kontanter i servicebox. Dessa avgifter är något som tidigare
betalts av centrala medel, på kommunnivå. För varje inlämning till
servicebox kommer enheten debiteras med 56 kr. Därutöver
tillkommer kostnader per inlämnad sedel. De kontanter som
lämnas in måste följa ett antal regler, exempelvis måste alla
sedlar ligga på samma håll i påsen, de får inte vara vikta, summan
ska vara korrekt summerad, det får inte finnas för mycket mynt
och inte heller gamla sedlar. För varje avvikelse mot dessa regler
får enheten betala 75 kr. Den risk som uppkommer då dessa
avgifter tas ut är att det blir längre intervall mellan inlämningarna
till servicebox. Detta innebär i sin tur att det bli mer kontanter som
förvaras på anläggningarna under en längre tid.
9(16)
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
”Kassamöten” med representanter från de anläggningar som
hanterar kontanter och ekonomiadministratör hålls med
kontinuitet. Personal från Kypegården och Kransmossen deltar
inte på dessa möten eftersom de har en anställning på annan
förvaltning. Viktig information som rör kontanthantering får de ta
del av under andra former. På kassamötena utreds eventuella
oklarheter och gemensamma rutiner tas fram. Detta skapar en
enhetlighet i hanteringen av kontanter.
10(16)
4 Egen verksamhet
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
Verksamhetskontroller
Finns plan för hur förvaltningen arbetar
med tilldelade mål och uppdrag? Hur
redovisas mål och uppdrag? Hur
arbetar förvaltningen med
åtgärdsplaner vid ofullständig
måluppfyllelse?
Översyn av fullmäktiges samt
nämndens mål och uppdrag.
Förvaltningens mål följs upp som indikatorer. Dessa indikatorer är
framtagna utifrån visionens 7 målområden. Det finns ytterligare ett
målområde som kallas ekonomi och organisation.
Indikatorerna redovisas och följs upp i flertalet av våra rapporter –
tertial-, delår- samt helårsrapporter och redovisas till nämnden
med kontinuitet.
Indikatorerna kommer från kommunfullmäktige, från nämnd eller
direkt från verksamheten. Till varje indikator kan det kopplas
aktiviteter som följs upp vid bestämda tillfällen. Aktiviteterna har
direkt anknytning till indikatorerna. På samma sätt kategoriseras
förvaltningens tilldelade uppdrag.
Uppdrag och indikatorer genomsyrar hela förvaltningen. I ett
första steg bryts de ner på enhetsnivå och utmynnar i enhetsmål,
för att sedan brytas ner ytterligare till individnivå genom så kallade
individuella mål.
För att ta till vara på den kunskap som finns i våra olika enheter
kommer det sammansättas olika grupper med representanter från
olika enheter. Tillsammans kommer representanterna arbeta med
prioriterade uppdrag från nämnden samt andra viktiga händelser
under det kommande året. Ett gränsöverskridande arbete medför
ett ökat engagemang, en känsla av delaktighet och en ökad
förståelse för helheten.
Åtgärd
• Tolkningen av målen och uppdragen är i många fall
avgörande för att klargöra om indikatorerna/uppdragen
är uppfyllda och att det arbete som utförs är det som
förväntas. Därför bör indikatorer och uppdrag vara tydligt
utformade. Bör även föras en diskussion om
förväntningar.
• Arbetet med åtgärdsplaner och dokumentation kring dessa
kan förbättras.
11(16)
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
Hur arbetar förvaltningen med planerna
" Plan för lika rättigheter och
möjligheter" samt "Plan för
samhällsstörningar och extra ordinära
händelser"?
Genomgång av bedrivet arbete.
Förvaltningen tillsatte en arbetsgrupp med representanter som i
början av året arbetade fram en plan för lika rättigheter och
möjligheter - för ett hållbart arbetsliv i Borås Stad. Planen gäller
för åren 2014-2016. Planen är sammansatt utifrån 4 områden;
1. Hälsofrämjande arbetsmiljö
2. Arbete och familjeliv
3. Rekrytering och möjligheter att utvecklas i arbetet
4. Lön
Den inledande delen i planen är kommungemensam. Därefter
beskrivs den förvaltningsspecifika planen. Denna inleds med en
kartläggning, utvärdering och analys med utgångspunkt utifrån
den plan som har varit vägledande 2011-2013 (plan för
likabehandling). Den sista delen är en handlingsplan med
utgångspunkt från ovan nämnda kartläggning och analys. Ett
antal nämndspecifika indikatorer har tagits fram och ska vara
vägledande de kommande åren. En del utav indikatorerna
kommer direkt från Kommunfullmäktige och följs även upp i andra
ekonomiska rapporter som tas fram med kontinuitet under året.
En del indikatorer är tagna från den medarbetarenkät som görs
vartannat år.
Planen följs upp, analyseras och utvärderas i början av 2017 i
samband med att en ny plan tas fram. Planen ska vara ett
levande dokument som inte bara berör det rutinartade arbetet
utan också diskussioner på exempelvis APT om hälsa, motivation,
förhållningssätt och andra faktorer som påverkar vår
gemensamma arbetsmiljö.
I planen finns en bilaga som berör kränkande särbehandling.
”Kränkande särbehandling går att upptäcka och komma till rätta
med. Kunskap om dess mekanismer är viktigt – men också modet
att prata om det.” Handlingsplanen beskriver vad man som
chef/arbetsledare gör och också hur den som utsätts för
kränkande särbehandling ska agera. Handlingsplanen ska vara
känd av alla på arbetsplatsen.
För att ämnet ska tas upp med kontinuitet finns en stående punkt
på alla enheters dagordning vid APT – ” Hälsa och friskvård –
främjande och förebyggande hälsoarbete, kränkande
särbehandling.”
12(16)
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
Under 2013 fastställdes förvaltningens plan vid
samhällsstörningar och extraordinära händelser. Den
beskriver inledningsvis vad en kris är, vad en extra ordinär
händelse är, indikatorer på en kris och när krisledningsstaben ska
samlas. I planen framgår vem som är ansvarig för vad och viktiga
kontaktuppgifter. En stor del berör rutiner i krisledningsarbetet.
Flertalet av förvaltningens anställda har genomgått en utbildning i
krisarbetet ledd av Stadens säkerhetssamordnare. Under 2014
har en praktisk övning genomförts där förvaltningens
krisledningsstab, tillsammans med några av de organisationer
som det förväntas en praktisk samverkan med, samlats för att
genomföra en praktisk övning i krishantering. Syftet med övningen
var att pröva planen, förtydliga roller och skapa underlag för
utveckling. Utgångspunkten i övningen var tre olika scenarier som
kunde inträffa i samband med SM-veckan, hot med avspärrning
som följd, olycka bland publiken samt brand i byggnad.
På förvaltningen finns tre personer som ingår i den centrala
upplysningscentralen. Deras uppgift är att besvara frågor som
kommer från allmänheten. Det kan handla om att svara i telefon
eller att sammanställa information från olika källor och sprida
denna vidare.
Åtgärd
• Alla ska bidra till att göra plan för likarättigheter och
möjligheter till ett ”levande” dokument som är känt för
alla och som därmed genomsyrar vår gemensamma
arbetsmiljö.
• Minst en krisövning bör göras per år för att se över rutiner
och förtydliganden kring vad som ingår i respektive
funktions ansvarsområde.
• Följa upp eventuella övningar och dokumentera de
förbättringsåtgärder som måste vidtas.
13(16)
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
Att HRL (Hjärt- lungräddning)och DHLR
(hjärt- lungräddning med defibrillator)
tränas kontinuerligt. Samt att
punktinsatser görs med fördjupade
kunskaper i olika sjukdomstillstånd.
Antal övningstillfällen, kurser m.m. som
personalen tränat/genomgått under
året, både gällande brand och
livräddning.
Genomgång av befintliga rutiner,
rapportering av tillbud m.m.
Särskild granskning av tillfälligt anställd
personal.
Livräddningsprov
Var sjätte vecka ska all personal genomföra livräddningsprov.
Provet består av tre moment som ska genomföras i en följd;
Moment ett, göra tre dyk på 3,80 m djup med livräddningsdocka.
Moment två, 25m simning följt av 25 m bogsering av docka.
Moment tre, genomföra HLR/DHLR
För timvikarier gäller följande rutiner;
Innan anställningens start genomförs ovanstående nämnda
livräddningsprov. Vid två tillfällen på våren och vid två tillfällen på
hösten ska proverna göras om på nytt.
Den 10 juni hade personalen från Borås Simarena, Dalsjöbadet
och Sandaredsbadet en träff med en ambulanssjukvårdare där
det diskuterades olika sjukdomstillstånd. Personalen på
Stadsparksbadet gick vid samma tidpunkt på en föreläsning om
Hot och Våld.
Brandövningar
Brandövningar genomförs fyra gånger per år. Personal tränas då
på att söka i brandpärmar för att se vilken detektor som löst ut,
hur lokalerna genomsöks och utryms. Vid dessa tillfällen är det
sällan att timvikarier är med.
Timvikarier får alltid en genomgång av befintliga brandrutiner vid
genomgång av ”checklistan för nyanställda”.
Vart tredje år genomförs en brandutbildning för all personal. Då
tränar man på att släcka bränder med brandsläckare och att
använda brandfilt.
Åtgärd;
• En bättre uppföljning av livräddningsprov som inte utförts
på grund av frånvaro bland personalen.
• Utföra fler brandgenomgångar för timvikarier
14(16)
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
Egenupplevd bild av risken för hot och
våld.
Diskussion
Vid analys och uppföljning om hot och våld vid
myndighetsutövning har tre incidenter uppkommit under året.
• En händelse i en butik vid tillsyn, där en butiksägare har
uppträtt hotfullt genom att t ex smälla i dörrar. Vid analys
i efterhand har man konstaterat att man kommer att ha
polisen med sig vid nästa tillsynsbesök. Två tjänstemän
genomförde tillsynsbesöket och har i efterhand
analyserat vad som triggade personen och har kommit
fram till att de inte provocerade eller gjorde något fel.
• En annan händelse vid en tillsyn tillsammans med polisen i
en annan butik. Polisen uppmanade ägaren att öppna en
takbox och ägaren tog fram en hammare för att öppna
boxen. Tillsynshandläggarna diskuterade i efterhand och
ifrågasatte att polisen inte reflekterade över att
butiksägaren hade en hammare i handen.
• Händelse vid samordnad tillsyn på en restaurang i Borås.
Restaurangägaren var mycket tydlig med att det inte var
lämpligt att man gjorde tillsyn en sommarstorsdag. Vid
besöket hade han ett mycket otrevligt bemötande mot
tjänstemännen.
Åtgärd
• Bättre dokumentation kring de händelser som uppkommer.
Enhetschefen kommer att ta fram en avvikelserapport som ska
finnas på samtliga tjänsterum och på K-mappen. Vid händelse
ska de fyllas i och lämnas till enhetschefen.
Finns befintliga handlingsplaner och
rutiner och hur arbetar enheten med
dessa?
Genomgång och uppdatering av
befintliga handlingsplaner och rutiner.
Uppföljning och revidering av handlingsplan och säkerhetsrutiner
skedde vid enhetsdagen den 14 mars 2014. Rutinerna är
uppdaterade och finns i Tillståndsenhetens mapp på K.
I april kommunicerades de till alla på kontoret. Under perioden
därefter upplever enheten att rutinerna för mottagande på
kontoret följts mycket bra.
15(16)
Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollmetod
Slutsats
Finns tydliga direktiv kring vad
utvecklingsanställningar på Brygghuset
innebär? Är uppdraget förändrat inom
Arbetslivsförvaltning och
Arbetsförmedling?
Antal utvecklingsanställningar i café,
Skatehall och i Ung till Ung.
Det pågår ett ständigt förbättringsarbete kring vad en
utvecklingsanställning innebär. Verksamheten som erbjuder 20
platser ska heta produktionsskola. I namnet antyds just att det
både är arbete och utbildning som året innebär för deltagare. Vi
erbjuder platser inom olika verksamhetsområden såsom; café,
teknik och vaktmästeri, anläggningsskötare samt arrangemang.
Vägar för utslussning av deltagare håller på att upparbetas.
Kontakter med polis och Cedern har etablerats för att skapa
trygghet i anställningen.
När det gäller uppdragets förankring med Arbetslivsförvaltningen
och Arbetsförmedlingen återstår mycket att göra. Vi vill att
Arbetslivsförvaltningen ska se oss som en naturlig
samverkanspartner. Det innebär för oss att vi får acceptans att
arbeta med utvecklingsanställningar och att vi kan komma
överens om antal platser. Vår önskan är att vi har en och samma
kontaktperson från Arbetslivsförvaltningen för att underlätta
samverkansprocessen.
Vi har ett väl upparbetat kontaktnät med Arbetsförmedlingen.
Är ansvarsfördelningen i avtalen
tydliga? Utför föreningarna det arbete
som avtalats? Hur är kvaliteten på det
arbete som utförs?
Besök och kontroll hos respektive
förening som har ett upprättat driftsavtal
och där det utgår ersättning för utfört
arbete.
Se uppföljning enligt bilaga 2.
Bilagan innehåller information om;
• Vilken förening
• När tecknades avtalet
• Avtalstid
• Uppföljning när, följer föreningen avtalet
• Kvalitet på utfört arbete
16(16)
BILAGA 1
INTERN KONTROLL AV LÖNER utförda av Löneservice (centraliserade löner)
Förvaltning: Fritids-och folkhälsoförv Datum: 141103 avser jan-okt 2014 Ansvarskod :olika avd. Antal personer: 9 Utförd av: Eva Sundberg
Rutin/System
Rutinbeskrivning
Stickprovsstorlek Kommentarer
9 personer
Kontroll av attester
Att rätt chef/arbetsledare har attesterat underlag,
arbetsförändring, frånvaro.
Att signaler som uppkommit på signallistan är
åtgärdade.
9 personer
Kontroll av signallistan
Några signaler men har åtgärdats till
kommande månad.
Att rätt ersättning är utbetald gentemot inlämnade
underlag.
9 personer
Kontroll av ersättning
Ersättningar stämmer mot inlämnade
attesterade underlag se undantag *
Att schema har rätt sysselsättningsgrad gentemot
anställningens sysselsättningsgrad.
9 personer
Kontroll av schema
Schema stämmer mot anställningens
sysselsättningsgrad
9 personer
Kontroll av partiella schema
Att partiella schema stämmer mot
sysselsättningsgrad.
Inga partiella scheman bland de
kontrollerade personerna
Kontroll av sysselsättningsgrad ej
överstiger 100%
Att anställd inte har sysselsättningsgrad som
överstiger 100 % i Borås Stad.
9 personer
Sysselsättningsgraden överstiger
ej 100 % *
Att arbetstagare har minst 30 minuters rast vid
mer än 5 timmars arbetstid.
9 personer
Rast finns upplagt i schemat.
Kontroll av raster
Kontroll av bruttolön
Rimligheten på bruttolönen.
9 personer
Bruttolön är rimlig
Övriga kommentarer: * bara en person har förskjuten arbetstid 140512 = ok men inget extra för den halvtimme som passet har förlängts med (816.30 8 timmar är bytt mot 6-15 8,5 tim) bör kontrolleras
* En person har fått betalt för utlägg i samband med resa och måltidsavdraget blivit fel (vi på lön justerar till novemberlönen)
BILAGA 2
Förening
När tecknades avtalet
Avtalstid
Uppföljning - följer föreningen avtalet?
Kvalitén på utfört arbete
IF Elfsborg
2006 och framåt
50 år
Ja, uppföljning sker varje månad,
anteckningar förs vid varje möte
Mycket bra
Elfsborg Tennis
2014-01-01
2014-01-01--2018-12-31 2014-05-12, 2014-10-23, avstämning
Simklubben Elfsborg
mycket bra
2014-10-30, utvärdering Alideberg
mycket bra
2014-03-25, 2014-09-13, 2014-10-14 div
avstämningar om avtalet
varierande
Norrby IF
2011-06-30
ett år i taget
Borås Bouleallians
2014-01-01
2014-01-01--2018-12-31 2014-11-20 avstämning, bilaga finns.
Sandareds IF
2013-06-25
2013-03-01--2018-02-28
Brämhults IK
2013-06-25
2013-07-01--2018-06-30 Uppföljning våren 2015
Kronängs IF
2013-03-11
2013-03-01--2018-02-28 2014-05-14 och 2014-10-29
bra
Mariedals IK
2013-03-04
2013-02-01--2018-01-31 2014-12-02
bra
Fristads GoIF
2013-02-22
2013-02-01--2018-01-31 Uppföljning våren 2015
Mycket bra
Borås Skidlöparklubb
2013-02-11
2013-2014
Mycket bra
Rångedala IK
2012-08-30
2012-09-01--2022-04-30
Rydboholms SK
2012-08-30
2012-01-01--2012-12-31 2014-10-20, förlängs ett år i taget
RSK har även avtal på badplatsen
mycket bra
Viskafors IF
2012-08-10
2012-01-01--2012-12-31 2014-11-13, förlängs ett år i taget
mycket bra
Borås Fältrittklubb
2009-10-05
2009-10-01--2019-09-30 rev 2012-01-01, ska revideras
Ombyggnationer pågår och nytt avtal
skrivs när vägen och området är färdigt
Borås GIF
2007-09-25
2007-10-01--2009-09-30 förlängs ett år i taget, skall revideras
ej godkänt, avdrag på driftbidraget
Borås Basket
2007-09-15
2007-09-15--2008-09-15 förlängs ett år i taget, hyresavtal
bra
Bergdalens IK
2007-12-07
bra
Borås AIK
2007-09-25
bra
Borås HC
2007-09-15
diskussioner pågår och nytt avtal
diskuteras
mycket bra
2014-12-19 bra, problem under sommaren vaktm
fick inte fortsätta
mycket bra
skall revideras efter säsong 2014/2015
2014-10-20 mycket bra
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-02-02
Diarienummer
2014/FF0278 002
Komplettering av besluts- och
behörighetsattestanter för Fritids- och
folkhälsoförvaltningen 2015
Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att godkänna kompletteringen av besluts- och
behörighetsattestanter för 2015 enligt bilagd lista.
Sammanfattning
Enligt reglemente och anvisningar för kontroll av ekonomiska transaktioner ska varje
nämnd utse attestanter.
Efter beslut i Fritids- och folkhälsonämnden, 2015-01-20 , har listan med besluts- och
behörighetsattestanter uppdateras. I bilagd lista framgår Fritids- och
folkhälsoförvaltningens besluts- och behörighetsattestanter för 2015 efter
komplettering.
Bilagor
Attestanter FOFN 2015-02
1 (1)
15-02-02
FRITIDS- OCH FOLKHÄLSOFÖRVALTNINGEN
Besluts- och behörighetsattestanter 2015
Befogenhet
Fritids- och
folkhälsonämnden
Namn
Ida Legnemark
Cecilia Andersson
Christer Lundberg
Beslutsattest
Inom nämndens ansvarsområde
Fritids- och
Förvaltningschef
Folkhälsoförvaltningen
Tommy Jingfors
Stab/
Informationsenheten
Kommunikatör
Annika Baagöe-Larsen
Inom sitt ansvarsområde
Förvaltningsekonom
Cecilia Strömberg
Förvaltningsekonom
Ekonomiadministratör
Cecilia Strömberg
Eva Lindqvist
IT-ansvarig
Rune Hagen
Verksamhetssamordnare
Verksamhetssamordnare
Fritidskonsulent
Föreståndare Sundholmen
Erik Hang
Hans Frisk
Anna Karlsson
Anna-Karin Lindberg
Stab/
Personalenheten
Personalfunktion
Ann Kullander
Föreningsenheten
Enhetschef
Hans Andersson
Badenheten
Badchef
Badföreståndare
Badföreståndare
Badföreståndare
Mona Carlbom
Mattias Karlsson
Hans Johansson
Stefan Frisk
Teknisk driftsenhet
Teknisk driftschef
Adrian Säverot
Folkhälsoenheten
Enhetschef
Susanne Carlsson
Brygghusenheten
Enhetschef
Samordnare Brygghuset
Anders Holmberg
Åsa Broms
Tillståndsenheten
Tillståndshandläggare
Tillsynshandläggare
Tillståndshandläggare
Marlene Tenbrink
Katarina Fingalsson
Richard Schober
Stab/
Ekonomienheten
Bokföringsorder
Stab/
IT
Anläggningsenheten
Befattning
Ordförande
Vice ordförande
2:e vice ordförande
Behörighetsattest (utanordning)
Tommy Jingfors
Susanne Carlsson
Cecilia Strömberg
Eva Lindqvist
15-02-02
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Anna Karlsson, 0768 – 88 56 59
Tommy Jingfors, 033 – 35 73 66
2015-02-03
Diarienummer
1 (2)
2015/FF0005 339
Utvärdering av Grönområdesplan 2014
Fritids- och folkhälsonämnden godkänner utvärdering av Grönområdesplan 2014 och
översänder yttrandet till Stadskansliet.
Sammanfattning
Att arbeta med frågorna i grönområdesplanen är en prioriterad åtgärd för nämnden.
En förbättring av grönområdena i staden är viktigt ur många synvinklar, inte minst ur
folkhälsosynpunkt. Utöver alla samhällsekonomiska vinningar av att vistas ute i
naturen är det ju också så att detta är något som många människor har som sitt stora
intresse och helst av allt vill göra! De traditionella fritidsvaneundersökningarna visar att
80% tycker ”att det är nödvändigt för livskvaliteten att komma ut i skog och mark”.
Bakgrund
År 2014 antogs en grönområdesplan för att värna och utveckla stadens gröna ytor.
Flera förvaltningar arbetar för att uppfylla den beslutade åtgärdslistan. Fritids- och
folkhälsoförvaltningen har utfört så många åtgärder som varit möjligt inom den
tilldelade budgeten.
Förvaltningens överväganden och konsekvenser
Fritids- och folkhälsoförvaltningen har under 2015 inga specifika investeringsmedel till
åtgärder inom Grönområdesplanen. Däremot har nämnden fått investeringsmedel till
tillgänglighetsåtgärder på våra motionsspår och leder, vilket i många fall ”gränsar” till
åtgärder inom Grönområdesplanen.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Anna Karlsson, 0768 – 88 56 59
2015-02-03
Diarienummer
2 (2)
2015/FF0005 339
Samverkan
Vid samtliga förbättringar och nyanläggningar av spår och leder samt badplatser har
samverkan skett med Tekniska förvaltningens skogsavdelning och dåvarande
parkavdelning.
Bilagor
Fritid- och folkhälsoförvaltningens utvärdering av Grönområdesplan 2014.
Fritids- och Folkhälsoförvaltningen
Utvärdering av Grönområdesplan 2014
Utveckla och marknadsföra Kranmossens friluftsområdes motionsspår och vandringsleder.
Skyltningen till samtliga leder har förbättrats. Vi har också skyltat tydligt från friluftsområdet och
ut mot alla närliggande bostadsområden, samt också från dessa bostadsområden och ned mot
Kransmossens friluftsgård. Det gamla 8,2-kilometer-spåret förlängdes och är nu istället 1 mil
långt, något som allmänheten sedan lång tid tillbaks önskat sig. En ny kulturled har anlagts som
går runt de ännu öppna åker- och ängsmarkerna vid Hulta Västergården. Längs kulturleden finns
ca 15 informationstavlor som berättar om områdets historia. Nya stora informationstavlor har
satts upp vid friluftsgården men även i Gånghester där man också kan ansluta till området.
Inga investeringspengar har avsatts av KS för detta projekt inom ramen för åtgärder enligt
grönområdesplanen.
Tillgänglighetsanpassa promenadslinga runt Kypesjön
Promenadslingan runt Kypesjön har tillgänglighetsanpassats mycket med hjälp av den breda
träspång som lagts utmed sjökanten i den östra änden av sjön.
grönområdesplanen. Projektet är dock delfinansierat av LONA, Lokala Naturvårdssatsningen,
Naturvårdsverket.
Tillgänglighetsanpassa badplats Kypesjön
En ramp avsedd för rullstol har lagts i vid badplatsen. Ned till denna ramp har en
tillgänglighetsanpassad cementramp byggts. Viloplatser finns både innan man kommer ut på
rampen samt längst ut på själva rampen. Det finns möjlighet att parkera endast ca 50 meter från
sjön.
Utveckla badplatserna vid Sjömarkenbadet och Skalle
Vid Sjömarkens badplats har två nya lekplatser uppförts av Tekniska förvaltningen. Samma
förvaltning har också uppfört en elbelyst promenadslinga, en hundrastplats och en boulebana.
Dessa anläggningar har sedan överlämnats till Fritids- och folkhälsoförvaltningen som är ansvarig
för badplatsen. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har uppfört ett klätternät, samt anlagt en
träramp tvärs över sandstranden för de som har svårt att gå i mjuk sand. Två handikappparkeringsplatser har anlagts.Två av grillplatserna har renoverats. En stor slyröjning har gjorts i
hela området, vilket gör att det nu känns mycket öppnare och tryggare. Ett plus är också att man
nu ser alla små bokar som finns i området. Gränsen för den ”vanliga” badplatsen har flyttas
något, vilket gör att det nu är möjligt att bada med din hund på udden öster om den vanliga
badplatsen.
Vid Skalle badplats har de båda grillplatserna renoverats. Tillgänglighetsanpassade picknickbord
har köpts in och ställs på höjden ovanför badplatsen. Denna höjd ligger på samma nivå som
parkeringen. Strax ovanför parkeringen har en mindre klätterlekplats i trä uppförts. En slyröjning
har skett av hela området mellan parkeringen och badstranden.
Inga investeringspengar har avsatts av KS för dessa projekt inom ramen för åtgärder enligt
Utveckla Transås badplats
Transås badplats återstår att utveckla. Området är dock väldigt litet och det kommer att bli en
utveckling efter just de premisserna.
Öka säkerheten vid Dalsjöns och Frufällans badplatser
Här valde vi att flytta bryggan något för att komma bort från en lerslänt och ett stenigt område
som lätt kunde ge upphov till skador.
Vid Frufällans badplats fanns tidigare en gammal cementtrappa som ledde ner mot bryggan. Vi
valde att ta bort denna cementtrappa och ersätta den med en sandslänt, även här för att undvika
skador.
Inga investeringspengar har avsatts av KS för dessa projekt inom ramen för åtgärder enligt
Tillgänglighetsanpassa en kortare promenadslinga vid Kransmossen
Vi har valt att vänta på denna tillgänglighetsanpassning i väntan på svaret om vad som händer
med rullskidbanan i övrigt då denna sträcka är en del av den.
Tillgänglighetsanpassa en grillplats vid Kransmossens friluftsområde
Grillstugan vid Kransmossens damm kommer att upprustas och tillgänglighetsanpassas under
våren 2015.
Tillgänglighetsanpassa en grillplats vid Kypegårdens friluftsområde.
Samtliga grillplatser runt Kypesjön tillgänglighetsanpassades i samband med att den
tillgänglighetsanpassade promenadslingan runt sjön färdigställdes.
grönområdesplanen. Projektet är dock delfinansierat av LONA, Lokala Naturvårdssatsningen,
Naturvårdsverket.
Öka rekreationsmöjligheterna runt Hestraområdet med en vandringsled från Kolbränningens
elljusspår
Förhoppningen är att återuppta den vandringsled som tidigare utgick från sjön Kolbränningen
men som lades ner när kommundelen övertog ansvaret för den. Detta område
(Tullen/Byttorp/Hestra) är det område i staden som har sämst tillgång till uppmärkta
vandringsleder i närområdet. Stora delar av märkningen av den gamla leden finns kvar och det
innebär att det enbart är de sträckor som måste dras om pga av husbyggnationer som innebär
några större kostnader. Kontakt har tagits med skogvaktare på Tekniska förvaltningens
skogsavdelning angående detta projekt. Tanken är också att tillgänglighetsanpassa elljusspåret
runt sjön Kolbränningen vid samma tillfälle.
grönområdesplanen. Idag finns inga ekonomiska möjligheter att färdigställa detta arbete.
Anlägga och drifta spontanidrottsplatser för alla åldrar vid populära park- och grönområden.
Anläggandet av nya spontanidrottsplatser är ett kontinuerligt pågående arbete för vår nämnd.
Stor vikt läggs bl.a. på uppdelningen av stadens alla stora konstgräsplaner för vidare utläggning på
minder skolgårdsplaner. Stor samverkan sker med både stadsdelarna, Tekniska förvaltningen
samt med stadens tillgänglighetskonsulenter.
grönområdesplanen, däremot använder sig förvaltningen här av de investeringspengar för
näridrottsplatser som vi årligen får.
Kvalitetshöja kommunens spontanidrottsplatser
I vår aktivitetsplatsgrupp sitter bland annat Folkhälsoenhetens ansvarige för välfärdsbokslutet.
Här får vi hjälp med att välja vilka platser och områden vi bör koncentrera våra
spontanidrottsplatser till. Vi tar också siffror och statistik från Stadskansliet till hjälp.
Lokalförsörjningsförvaltningens tillgänglighetskonsulent hjälper oss med att uppföra
anläggningarna så att så många som möjligt kan besöka dem.
Studiebesök och besök från andra kommuner och företag ger oss möjlighet att ”hänga med” i
vad som är nytt.
Utveckla Gässlösa, Osdal och Bråt som frilufts- och rekreationsområden
Då Gässlösa och Osdal/Bråt kommer att hamna på varsin sida om nya 27:an, blir det troligtvis så
att vår förvaltning kommer att inrikta oss på att anlägga ett friluftsområde norr om 27:an, i
området runt nya Gässlösa IP samt området runt gamla Gässlösatippen. Här bör finnas ett
elljusspår, en vandringsled och ev. en mountainbikeled. En förberedande kontakt har tagits med
Kronängs IF, samt även med skogvaktare från Tekniska förvaltningens skogsavdelning.
Utöver området Byttorp/Tullen/Hestra är området Kristineberg/Svedje/Hedvigsborg det
område som har sämst tillgång till uppmärkta vandringsleder och friluftsliv i staden. Delar av
skogsområdet mellan Kristineberg och nya 27:an är stiglöst och mycket oländigt pga bl.a.
körskador och blöta områden. Detta gör att man kan bo 100 meter från skogen och ändå inte ha
någon möjlighet att vandra eller utöva friluftsliv i den. Oländigheten gör att detta område blir
dyrare att iordningställa för friluftsliv än t.ex. området mellan Gässlösa IP och Gässlösa
reningsverk. Det behöver dock iordningsställas enklara promenadstigar för att möta allmänhetens
behov av friluftsliv och möjlighet att ta sig ut i skogen.
grönområdesplanen. Idag finns inga ekonomiska möjligheter att färdigställa detta arbete.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Tommy Jingfors 033 – 35 73 66
2015-02-10
1 (2)
Diarienummer
2015/FF0023 828
Redskap till Gymnastikens Hus i Sjuhäradshallen
Fritids- och folkhälsonämnden godkänner överenskommelsen mellan Borås
Gymnastikallians Ekonomiska förening och Fritids- och folkhälsonämnden avseende
investering och hyra av redskap till Gymnastikens Hus.
Sammanfattning
Borås Gymnastikallians Ekonomiska förening är en sammanslutning av tre
gymnastikföreningar, Borås Gymnastiksällskap, IK Ymer gymnastiksektion samt
Athena IK. Gymnastikalliansen kommer att hyra den delen av Sjuhäradshallen som vi
kallar för Gymnastikens Hus. De tar ansvar för fördelningen av tider och de städar
lokalerna själva. Hyran är i enlighet med nämndens taxa. Lokalen är ombyggd och
skräddarsydd för gymnastikverksamhet. Gymnastikalliansen har för avsikt att själva
investera i redskap och övriga inventarier för att sedan hyra ut dessa till Borås Stad.
Bakgrund
Fastigheten ägs av Borås Arena AB och hyrs ut i sin helhet till Fritids- och
folkhälsonämnden. Gymnastikredskap och övriga inventarier saknas i hallen.
Gymnastikalliansen har sökt och fått 800 tkr beviljat från Sparbanksstiftelsen och
Västergötlands Idrottsförbund, dock saknas ca 2 400 tkr för att färdigställa lokalen. De
återstående redskapen har varit föremål för en LOU-upphandling (Lagen om offentlig
upphandling). Föreningen har investerat i utrustningen själva och kommer att hyra ut
den till Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Fritids- och folkhälsoförvaltningen
kommer i sin tur att debitera sedvanlig taxa till Gymnastikalliansen och till skolan som
hyr hallen.
Förvaltningens övervägande
Att skapa förutsättningar för gymnastikidrottens olika discipliner i Borås Stad har
under många år varit en prioriterad åtgärd. På grund av de fysiska förutsättningarna har
det dock tagit längre tid än normalt. Nu ställer Borås Arena AB upp med att skapa
dessa förutsättningar i den konverterade Sjuhäradshallen. Gymnastikalliansen får en yta
motsvarande 1 400 kvm som är skräddarsydd efter föreningarnas önskemål.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Tommy Jingfors 033 – 35 73 66
2015-02-10
Diarienummer
2 (2)
2015/FF0023 828
Gymnastikalliansen har påbörjat träning i lokalen där utrustning finns och är mycket
nöjda med resultatet.
I Fritids- och folkhälsonämndens budget för 2015 för Sjuhäradshallen finns kostnaden
för hyra av redskap och utrustning upptaget.
Samverkan
Lösningen med Sjuhäradshallen och den tillkommande utrustningen har skett i nära
samverkan med Borås Arena AB och Gymnastikalliansen.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-02-11
Diarienummer
1 (2)
2015/FF0022 823
Rullskidspår och konstsnöutveckling på Skidstadion
Fritids- och folkhälsonämnden godkänner överenskommelsen mellan Borås
Skidlöparklubb och Fritids- och folkhälsonämnden avseende investering i ett nytt
rullskidspår samt utveckling av konstsnöanläggningen på Borås Skidstadion.
Sammanfattning
Fritids- och folkhälsonämnden stödjer tanken på att investera i ett nytt rullskidspår på
Skidstadion. Idag finns ett markerat spår på Kransmossen friluftsområde som är
tillgängligt för alla. Här samsas rullskidåkare, människor med barnvagnar, rullatorer
och rullstolar och inte sällan sker det tillbud mellan rullskidåkare och annan besökare.
Vid något tillfälle har det också skett en allvarlig olycka.
Det nya spåret på Skidstadion blir 1,8 km långt och kan fungera som rullskidåkarnas
spår, där vi kan hänvisa intresserade åkare till Skidstadion och samtidigt ta bort
markeringen på kransmossen, för att i förebyggande syfte undvika framtida tillbud.
Spåret blir ca 5 m brett, varav asfaltsytan är 3 m och en grusyta på var sida som är 50
cm resp 1,5 m bred. På den bredare grusytan gör man plats för andra motionärer i
spåret.
I samband med att ett rullskidspår anläggs så kompletteras konstsnöanläggningen med
nya luft- och vattenledningar samt elkabel i marken under den asfalterade ytan. Detta
innebär en betydligt effektivare drift av snötillverkningen under vinterperioden.
Åtgärden är bra sett ur ett arbetsmiljöperspektiv samtidigt som den är energi-, och
kostnadseffektiv.
Borås skidlöparklubb investerar i det nya spåret och i den nya konstsnöanläggningen
och hyr ut densamma till Fritids- och folkhälsonämnden. I samband med investeringen
förändras det nuvarande avtalet mellan Fritids- och folkhälsonämnden och Borås
skidlöparklubb så att merkostnaden på ca 300 tkr för Fritids- och folkhälsonämnden
blir neutral i förhållande till dagens kostnader. Energieffektiviseringen uppgår till ca
100 tkr och förändringen i avtalet innebär en ökad intäkt för Fritids- och
folkhälsonämnden på 200 tkr.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-02-11
Diarienummer
2015/FF0022 823
Bakgrund
Borås Skidlöparklubb kommer att göra en LOU-upphandling (Lagen om offentlig
upphandling) och bekostar investeringen själva. Föreningen hyr ut densamma till
Fritids- och folkhälsonämnden som tar merparten av de intäkter som genereras på
anläggningen.
Samverkan
Borås Skidlöparklubb har i samverkan med Fritids- och folkhälsoförvaltningen
planerat för åtgärden under hösten 2014 och samverkat med IK Ymer om själva
placeringen av spåret. Härutöver har Borås skidlöparklubb sökt tillstånd från
Miljöförvaltningen samt diskuterat med Borås Stads mark och exploateringsavdelning
om ett arrende av spåret.
Bilaga
Situationsplan över rullskidspåret
2 (2)
Uttag
Uttag
Uttag
Pumphus (Utföres i
annan entreprenad)
4800 l/min, 30 bar
Uttag
Rullskidspår bredd 5 m
varav 3 m asfalterat (1 m grus
på var sida om asfaltbeläggning)
Ledning (Utföres i
annan entreprenad)
Uttag
Uttag
Bef damm
Diverse ledningar och kablar.
(200 Stålledning + Elkabel (63A)
+ tryckluft 90 PEH + Styrkabel från
pumphus till pumphus)
67 Stålledning + Elkabel (63A)
+ tryckluft 90 PEH)
Uttag
Uttag
Uttag
Uttag
Uttag
Uttag
(200 Stålledning + Elkabel (63A)
+ tryckluft 90 PEH + Styrkabel från
pumphus till pumphus)
Uttag
Uttag
Uttag
Uttag
(200 Stålledning + Elkabel
(63A) + tryckluft 90 PEH +
Styrkabel från pumphus till
pumphus)
Uttag
Uttag
Uttag
Bef. pumphus
Diverse ledningar och
kablar. (Tryckluft 90 PEH
+ 100 Stålledning +
Elkabel (125A))
Uttag
Uttag
Uttag
Uttag
Uttag
Uttag
Uttag
Uttag
Uttag
67 Stålledning + Elkabel (63A)
+ tryckluft 90 PEH)
Uttag
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-02-16
Diarienummer
2015/FF0040 826
Projekteringsframställan avseende Kransmossen flytt av fotbollsplan
Fritids- och folkhälsonämnden godkänner Lokalförsörjningsnämndens
projekteringsframställan avseende nybyggnad av ny infart och parkeringsplatser samt
flytt av fotbollsplan, under förutsättning att nämnden får kompensation för den
utökade hyreskostnaden.
Bakgrund
Lokalförsörjningsnämnden har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att bygga en ny
förskola i anslutning till Kransmossen frilufts- och idrottsområde. Konsekvensen är att
mark som idag används för parkering och till fotbollsspel kommer att behöva tas i
anspråk.
Av den anledningen har Lokalförsörjningsnämnden genomfört en förstudie för
nybyggnad av ny infart och nya parkeringsplatser samt flytt av fotbollsplan vid
Kransmossens idrottsområde.
Det är viktigt att Fritids- och folkhälsonämnden kan medverka till att hitta bra
lösningar till placeringar av nya förskolor. Kransmossen idrotts- och friluftsområde ger
många pluseffekter för barn och personal. Den slutliga lösningen till hur grönytor och
fotbollsspel kommer att utformas, sker i nära samverkan med Mariedals IK och
Lokalförsörjningsförvaltningen.
Bilagor
Lokalförsörjningsnämndens projekteringsframställan
1 (1)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Johanna Jönsson, 033 – 35 73 28
2015-02-09
Diarienummer
1 (2)
2014/FF0083 403
Miljörapport, årsredovisning, 2014
Fritids- och folkhälsonämnden godkänner Miljörapport, årsredovisning, 2014 och
översänder denna till Miljöförvaltningen.
Sammanfattning
Fritids- och folkhälsonämnden skall tre gånger per år redovisa vilka miljöåtgärder och
aktiviteter som genomförs samt göra bedömning av måluppfyllelsen för respektive
etappmål gentemot Kommunfullmäktiges Miljömål för Borås Stad 2013-2016.
Bakgrund
I december 2012 antog Kommunfullmäktige Miljömål för Borås Stad 2013-2016.
Miljömålen visar kommunens ambitioner inom miljöområdet och konkretiserar
miljöpolicyn.
Miljömålsarbetet ska styra och samordna kommunens egen verksamhet i en
miljöanpassad riktning. Det ska vara en grund för att i samarbete med näringsliv,
invånare, organisationer och myndigheter nå ett miljömässigt hållbart Borås.
Miljömålen bygger på fyra prioriterade målområden, hållbara perspektiv, hållbar
samhällsplanering, fossilbränslefritt och energieffektivt Borås samt hållbar natur.
För varje målområde finns etappmål som definierar steg på vägen samt åtgärder som
krävs för att nå målet. Etappmålen skall följas upp av ansvariga nämnder.
Fritids- och folkhälsoförvaltningen köpte i början av 2014 in miljöledningssystemet
”Miljöstrategen” som Borås Stads Miljöförvaltning rekommenderar. Som ett första
steg i att ha ett fungerande miljöledningssystem pågår nu ett arbete med att kartlägga
förvaltningens miljöpåverkan. Målsättningen är att förvaltningen ska ha implementerat
ett miljöledningssystem under 2015.
Under 2014 gick 94 % av förvaltningens anställda Borås Stads miljöutbildning.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Bilagor
Miljörapport, årsredovisning 2014
2015-02-09
Diarienummer
2 (2)
2014/FF0083 403
Miljörapport 2014
1 Hållbara perspektiv ...................................................................................3
1.1 Mål 1. Borås Stad har hög kompetens inom miljöområdet ..................................... 3
1.2 Mål 3. Borås är en matsmart kommun.................................................................... 5
2 Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås............................................6
2.1 Mål 7. Borås Stad arbetar för att bli en fossilbränslefri organisation....................... 6
Fritids- och folkhälsonämnden, Miljörapport 2014
2(6)
1 Hållbara perspektiv
Beskrivning
I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid
konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och ger förutsättningar
för en hållbar samhällsutveckling. Borås Stad strävar efter att vara en ledande miljökommun och ett
gott exempel på lokalt arbete med Sveriges nationella miljömål.
1.1 Mål 1. Borås Stad har hög kompetens inom
miljöområdet
1.1.1 Alla förvaltningar och bolag arbetar enligt ett
miljöledningssystem (1a)
Under perioden 2003-2010 var förvaltningen certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001. I dagsläget är
vi inte omcertifierade och det är ett ställningstagande som tagits. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för
en bättre miljö och kvalitet, både intern och externt. Förvaltningen arbetar med ständiga förbättringar
och då med inriktning mot Lean. Det är med de små förbättringarna i vardagen vi skapar de stora
förändringarna, och vi gör det tillsammans, utifrån våra kunders och medborgares behov.
Under 2014 påbörjades ett miljöledningsarbete där fokus kommer att ligga på de krav som ställs i ett
miljöledningssystem. Kartläggning av verksamhetens betydande miljöpåverkan, tidsatta mål med
handlingsplan för att nå målen, miljöutbildning för anställda, årlig uppföljning av målen samt årlig
redovisning, internt samt externt. Förvaltningen har avsatt en resurs som kommer att leda detta arbete.
Indikatorer
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
Certifierat miljöledningssystem, antal
Nej
Nej
Miljöledningssystem som inte är certifierat, antal
Nej
Nej
Certifierat miljöledningssystem, antal
Arbetet för ett certifierat miljöledningssystem påbörjades under 2014 och målet är att implementera
och ha ett fungerande system under 2015.
Miljöledningssystem som inte är certifierat, antal
Under 2014 påbörjades ett miljöledningsarbete som är en början av vad som i framtiden kommer bli ett
fungerande miljöledningssystem. En handlingsplan med tidsatta mål är upprättad. Förvaltningen har
börjat med en kartläggning av den betydande miljöpåverkan.
Åtgärder
Status
3(6)
Åtgärder
Status
Åtgärder etappmål 1 a) Alla förvaltningar och bolag arbetar enligt ett
miljöledningssystem
Pågående enligt
plan
Kommentar Fritids- och folkhälsoförvaltningen har under 2014 köpt in miljöledningssystemet
”Miljöstrategen” som Borås stads miljöförvaltning rekommenderar.
Vi har också tillsatt en arbetsgrupp som kommer att leda arbetet med att utveckla miljöarbetet. Först skall
miljöpåverkan kartläggas och därefter skall det tas fram en policy och en plan med utgångspunkt från
Borås Stads miljömål.
Planen är att alla dokument skall vara klart till sommaren 2015.
Förvaltningen var under perioden 2003-2010, certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001. Det tidigare
ISO-arbetet bör tas tillvara och utvecklas i det nya miljöledningssystemet.
SM-veckan i Borås som genomfördes den 30 juni - 6 juli och var godkänt av Håll Sverige Rent som ett
miljömärkt event. I SM-veckans historia är arrangemanget i Borås den första miljömärkta tävlingsveckan.
1.1.2 Miljöutbildning för alla anställda (1b)
Under 2014 påbörjades en miljöutbildning för alla anställda på Fritids- och folkhälsoförvaltningen. 77
av 82 anställda på förvaltningen gick miljöutbildningen 2014, som hölls av Johan Linderstad på
Miljöförvaltningen. De resterande 5 som ännu inte gått utbildningen har anmält sig till
uppsamlingsutbildningarna under våren 2015.
På enheten Brygghuset finns det 12 utvecklingsanställda från Arbetslivsförvaltningen och av dem har
9st gått miljöutbildningen på Miljöförvaltningen under 2014.
Förvaltningens miljösamordnare har även gått en utbildning i implementering av miljöledningssystem
under 2014.
Indikatorer
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
Andel anställda som genomgått miljöutbildning
som inte inkluderar Borås Stads miljöarbete
0%
0%
Andel anställda som genomgått miljöutbildning
som inkluderar utbildning om Borås Stads
miljöarbete
25%
94%
Andel anställda som genomgått miljöutbildning som inte inkluderar Borås Stads
miljöarbete
Under rapporteringsperioden har det inte genomförts någon utbildning för förvaltningens anställda
som inte inkluderar Borås Stads miljöarbete.
Förvaltningens miljökoordinator/samordnare går däremot frekvent på miljökoordinatorsträffar.
Andel anställda som genomgått miljöutbildning som inkluderar utbildning om
Borås Stads miljöarbete
94 % av förvaltningens anställda har under 2014 gått miljöutbildning.
4(6)
Åtgärder
Status
Åtgärder etappmål 1b) Miljöutbildning för alla anställda
Pågående enligt
plan
Kommentar 94 % av förvaltningens anställda gick miljöutbildningen under 2014. De resterande 6 % (5
anställda) som inte gått utbildningen har anmält sig på något av uppsamlingstillfällena under 2015.
1.2 Mål 3. Borås är en matsmart kommun
1.2.1 Minst 25 procent av alla livsmedel är ekologiska (3a)
Från och med 2013 kan det bokföringsmässigt utläsas hur mycket av livsmedelsinköpen som faktiskt är
ekologiska genom att vi, som övriga i kommunen, bokför dessa med en speciella frittkoder, 1921
(ekologiska produkter) och 1923 (ekologiska och etiska produkter).
Fritids- och folkhälsoförvaltningen har under 2014 bokfört 582 843 kr för köp av livsmedel, varav
23 176 kr för ekologiska produkter (ca 4 %) och 6793 kr för ekologiska och etiska produkter (1,17 %).
Badenheten hade som mål 2014 att öka sortimentet för ekologiska och Fairtrade-märkta varor på
baden. Borås Simarena erbjuder ett rikligt utbud av Fairtrade-märkta och ekologiska produkter i sitt
café. Cafét har 18st ekologiska livsmedel såsom äpplen, mjölk samt te och 6st Fairtrade-märkta
livsmedel såsom kaffe, honung och bananer.
Även Daljöbadet erbjuder ekologiska och Fairtrade-märkta livsmedel, däribland kaffe, bananer och
Festis-dryck.
På Brygghuset finns On Stage Café som drivs fristående i kooperativ form. Verksamheten arbetar aktivt
för att hålla sortimentet ekologiskt, Fairtrade-märkt och närproducerat i så stor utsträckning som
möjligt. Då cafét ligger i Brygghusets lokaler erbjuds besökarna ett stort utbud av ekologiska livsmedel.
På förvaltningen görs inte så stora livsmedelsinköp. För de inköp som görs kontrolleras alltid om
ekologiska livsmedel finns att tillgå. När livsmedel köps in används, i första hand, upphandlade
leverantörer. Finns inte ekologiska livsmedel som en valmöjlighet blir det svårt att välja ett ekologiskt
alternativ. Detta upplevs vara ett problem idag.
Förvaltningen ser för stunden över inköpsrutinerna kring ekologiska och Fairtrade alternativ, för att i
framtiden nå målet om 25 procent livsmedel som är ekologiska.
Åtgärder
Status
Åtgärder etappmål 3a) Minst 25 procent av alla livsmedel är ekologiska
Pågående enligt
plan
Kommentar En plan för hur vi kan öka antal inköp av ekologiska livsmedel på förvaltningen kommer att
tas fram under kommande miljöledningsarbete som planeras vara klart under 2015.
När livsmedel köps in används, i första hand, upphandlade leverantörer. Valmöjlighet till ett ekologiskt
alternativ finns inte alltid hos dessa leverantörer. Ställs inte kraven på att det skall finnas miljövänliga
alternativ hos upphandlade leverantörer blir det svårt för förvaltningen att nå målet.
5(6)
2 Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås
Beskrivning
Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, personoch gods-transporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet, hållbara transportlösningar och
inspiration till miljömedvetna resvanor når vi det hållbara samhället.
2.1 Mål 7. Borås Stad arbetar för att bli en fossilbränslefri
organisation
2.1.1 Minst 80 procent av Borås Stads tjänsteresor är
fossilbränslefria eller sker med miljöfordon (7a)
Förvaltningen följer Borås Stads riktlinjer för resor så långt det går. I första hand gäller gång, cykel och
kollektivtrafik när det handlar om kortare resor. Vid längre sträckor används framförallt förvaltningens
två tjänstebilar som klassas som miljöfordon.
När det ska åkas längre sträckor är det i första hand tåg som gäller, och flyg som sista alternativ.
Åtgärder
Status
Åtgärder etappmål 7a) Minst 80 procent av Borås Stads tjänsteresor är
fossilbränslefria eller sker med miljöfordon
Pågående enligt
plan
2.1.2 Minst 60 procent av Borås Stads arbetsfordon och
transporttjänster är miljöfordon (7b)
Förvaltningen leasar två bilar av servicekontoret. Båda bilarna är miljöfordon. Vid val av transport i
tjänsten är utgångspunkten ett miljötänk. Kollektiva transporttjänster används i första hand och flyg är
enbart ett alternativ om inget annat alternativ finns. I en del fall sker samåkning med befintliga
miljöfordon.
På en del fotbollsanläggningar har robotklippare köpts in. Dessa medför mindre bränsleförbrukning av
klippfordon och transporten av fordonen mellan anläggningarna minskar.
Indikatorer
Andel förnybart bränsle vid upphandlade
transporttjänster, %
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
0
0
Andel förnybart bränsle vid upphandlade transporttjänster, %
Fritids-och folkhälsoförvaltningen upphandlar inte några transporttjänster.
6(6)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-01-30
Diarienummer
1 (4)
2014/FF0300 409
Yttrande över remiss - Energi och klimatstrategi för
Borås Stad
Fritids- och folkhälsonämnden godkänner yttrandet över remissen Energi- och
klimatstrategi för Borås Stad och översänder det till Miljöförvaltningen.
Sammanfattning
Fritids- och folkhälsoförvaltningen har yttrat sig över hur de åtta strategierna som ska
leda oss till det klimatsmarta samhället ska implementeras i förvaltningen och vad
konsekvenserna av strategierna blir.
Förvaltningen gör redan mycket idag som kan leda oss till det klimatsmarta samhället.
Vi ser bland annat till att staden har fina spår och leder att motionera i, ger
förutsättningar till ett levande föreningsliv och ser till att konstgräs återanvänds.
Bakgrund
Miljö- och konsumentnämnden fick i budget 2013 uppdraget att ta fram en energioch
klimatplan för Borås Stad. Uppdraget har sedan anpassats till Borås Stads riktlinjer för
styrdokument och är numera en strategi. Energi- och klimatstrategin med dess
bakgrundsrapport utgör tillsammans med Borås Stads miljömål den energiplan som
lagen om energiplanering kräver att alla kommuner har.
Arbetet med att ta fram Energi- och klimatstrategin har skett tillsammans med
översiktsplanarbete eftersom energianvändningen är beroende av hur vi bygger i och
runt vår stad. Medborgardialoger har genomförts på 13 platser i kommunen.
Borås Stads övergripande dokument Borås 2025 – Vision och strategi förtydligas i
Energi- och klimatstrategin med åtta strategier som ska leda oss mot det klimatsmarta
samhället.
Energi- och klimatstrategin innehåller en framtidsbild, där energi och fysisk planering
kopplas ihop. Framtidsbilden har målår 2035 och utgår från arbetet med Borås Stads
översiktsplan. I strategin finns också mål för minskning av koldioxidutsläpp och
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-01-30
Diarienummer
2 (4)
2014/FF0300 409
energieffektivisering som har mål år 2020. Målen tillsammans med beskrivningen av
nuläget ger oss ett antal utmaningar för framtidens arbete. Strategierna visar oss hur vi
ska möta utmaningarna och närma oss framtidsbilden. Sist i strategin beskrivs hur
Energi- och klimatstrategin ska följas upp.
Kommunala förvaltningar och bolag har fått i uppdrag av Miljö- och
konsumentnämnden att yttra sig över hur strategin ska implementeras i
verksamheterna och vad konsekvenserna av denna blir.
Fritids- och folkhälsoförvaltningen har yttrat sig över hur de åtta strategierna som ska
leda oss till det klimatsmarta samhället ska implementeras i förvaltningen och vad
konsekvenserna av implementeringen blir.
• Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil
Fritids- och folkhälsoförvaltningen arbetar med många delar som kan kopplas ihop
med hållbar livsstil.
Förvaltningen ansvarar för bland annat spår och leder inom Borås Stad och vilka ger
människor goda förutsättningar till att motionera. I Borås finns det oändliga
möjligheter till friluftsliv året om.
Grönområden finns inom 5-10 minuters gångväg och närheten till grönområdena gör
att den spontana aktiviteten ökar. I Borås finns möjligheten att gå eller cykla till
aktiviteter och arbete/skola. Detta gör att boråsarna kan undvika onödiga resor med
bilen.
Förvaltningen ansvar även för föreningsregistrering och bidragsutbetalning till
föreningar, vilket skapar förutsättningar för ett levande föreningsliv i staden.
Föreningarna har möjlighet att certifiera sig till Säker och Trygg förening som är en
kvalitetsmärkning för bättre hälsa, minskad skadefrekvens och ökad säkerhet och
trygghet i föreningslivet.
Förvaltningen ger även möjlighet till boråsaren att utnyttja stadens anläggningar, hallar
och planer till överkomliga priser. Detta ger invånarna möjlighet att upprätthålla sina
aktiviteter och (leva efter) en hållbar livsstil.
Även konstgräset har bidragit till ökad spontanaktivitet, framför allt bland barnen. När
konstgräset byts ut från exempelvis Borås Arena får skolorna inom Borås Stad
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-01-30
Diarienummer
3 (4)
2014/FF0300 409
möjligheten att återanvända gräset som då läggs på skolgårdarna. Detta har inneburit
många fördelar, bland annat har man sett att barnen leker på skolgårdarna även efter
skoltid.
• Arbeta med klimatsmart upphandling
Fritids- och folkhälsoförvaltningen har med miljöaspekten när vi upphandlar/köper in
något, exempelvis konstgräs eller städ.
I framtida upphandlingar kommer förvaltningen fokusera mer på produkternas
miljöpåverkan.
• Skapa förutsättningar för resurseffektiva bebyggelsestrukturer
Fritids- och folkhälsoförvaltningen anser att Borås behöver se över bostadsmöjligheter
vid Borås eventområde. Vid vissa tider på dygnet, då sportaktiviteter och evenemang
är över, är området vid Borås Arena helt öde. Om bostäder byggts i närheten av
området hade det varit mer levande även under andra tider på dygnet. Det finns idag
bra förutsättningarna för fler bostäder då Borås eventområde har bra infrastruktur, i
form av bland annat cykelvägar och kollektivtrafik.
• Minska klimatavtrycket från byggnader
Förvaltningen arbetar aktivt med att hitta nya lösningar för att minska klimatavtrycket.
Vi har exempel valt att installera huvudströmbrytare till alla kontor som ett led i
miljöarbetet. Tanken med huvudbrytaren är att man ska slå av all ström till
kontorsutrustningen när man går hem för dagen.
Förvaltningen är även inblandad i renoveringar av exempelvis idrottsanläggningar och
även där tänker vi på hela livscykelperspektivet och att hålla ner energiförbrukningen.
I framtiden bör förvaltningen kolla på alternativ för belysning på anläggningarna,
såsom rörelsedetektorer. Konsekvenserna till det hade varit en energieffektivisering.
Borås Stad bör även i framtiden se över alternativ för förnyelsebar energi. Man skulle
exempelvis kunna ”byta” energi anläggningar emellan, såsom kyla kontra värme. Detta
hade också varit en bra åtgärd för energieffektivisering.
• Skapa förutsättningar för energieffektiviseringar inom näringslivet
När förvaltningen får in ansökningar om anläggningslån är vi positiva till att föreslå
förändringar som bidrar till energieffektiviseringar. Det kan bland annat handla om när
en förening vill byta värmesystem i sin klubbstuga. Byter föreningen exempelvis från
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-01-30
Diarienummer
2014/FF0300 409
direktverkande el eller en gammal oljepump till fjärrvärme eller solenergi ser
förvaltningen positivt på förändringen.
• Skapa förutsättningar för alternativa fordonsbränslen
Vid inköp eller utbyte av fordon och maskiner eftersträvar förvaltningen att de drivs
av alternativa bränslen, som exempelvis biogas eller el.
För våra egna interna transporter har förvaltningen även köpt in en eldriven cykel och
en eldriven moped. Målsättningen är att dessa används i första hand.
• Skapa förutsättningar för ökad lokal energiproduktion
Det är viktigt för förvaltningen att ta vara på våra rekreativa värden i våra skogar.
• Skapa förutsättningar för utveckling och innovation
Utveckling och innovation är ett viktigt område för förvaltningen att ligga i framkant i.
Det gäller för förvaltningen att försöka driva arbetet framåt och att komma med nya
lösningar.
För framtiden är ett förslag att kunna erbjuda föreningar utbildningar kring att
certifiera olika event till klimatsmarta. Detta kunde förslagsvis göras tillsammans med
Miljöförvaltningen.
Bilagor
Energi- och klimatstrategi för Borås Stad, remissutgåva
Bakgrundsrapport
Sändlista för remissutskick
4 (4)
Sida
Datum
Dnr
2014-12-16
2013-280
Susanne Arneborg, 033-35 30 11
susanne.arneborg@boras.se
Se sändlista
Remiss
Energi- och klimatstrategi för Borås Stad
Miljö- och konsumentnämnden fick i budget 2013 uppdraget att ta fram en energioch
klimatplan för Borås Stad. Uppdraget har sedan anpassats till Borås Stads riktlinjer för
styrdokument och är numera en strategi. Energi- och klimatstrategin med
bakgrundsrapporten utgör tillsammans med Borås Stads miljömål den energiplan som
lagen om energiplanering kräver att alla kommuner har.
Det är önskvärt om kommunala förvaltningar och bolag i remissen beskriver hur
strategin ska implementeras i verksamheten och konsekvenserna av detta.
Remisstid: 2014-12-16 till 2015-03-01
Frågor: Frågor besvaras av Susanne Arneborg, Miljöförvaltningen, telefon: 033-35 30 11
eller på e-post: susanne.arneborg@boras.se
Yttranden lämnas skriftligt senast den 1 mars 2015 till miljo@boras.se eller till:
Borås Stad
Miljöförvaltningen
501 80 Borås
Susanne Arneborg
Energisamordnare
Bilaga
Energi- och klimatstrategi för Borås Stad, remissutgåva
Bakgrundsrapport
Sändlista för remissutskick
Miljöförvaltningen
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
WEBBPLATS
E-POST
TELEFON
FAX
501 80 Borås
Sturegatan 42
boras.se
miljo@boras.se
033-35 30 00
033-35 30 25
Sändlista remiss Energi- och klimatstrategi
Energimyndigheten
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Trafikverket Region väst
Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland
Borås regionen
Västra Götalandsregionen
Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund
Bollebygds kommun
Herrljunga kommun
Marks kommun
Svenljunga kommun
Tranemo kommun
Ulricehamns kommun
Vårgårda kommun
Tekniska nämnden
Samhällsbyggnadsnämnden
Lokalförsörjningsnämnden
Stadsdelsnämnd Väster
Stadsdelsnämnd Norr
Stadsdelsnämnd Öster
Arbetslivsnämnden
Kulturnämnden
Servicenämnden
Sociala omsorgsnämnden
Utbildningsnämnden
Kommunstyrelsen
Borås Energi och Miljö AB
Borås Elnät AB
Borås kommuns Parkerings AB
Borås Lokaltrafik AB
Borås Djurpark AB
AB Bostäder i Borås
Fristadbostäder
AB Sandhultsbostäder
AB Toarpshus
Viskaforshem AB
Industribyggnader i Borås AB
Inkubatorn i Borås AB
Textil Fashion Center
Socialdemokraterna
Miljöpartiet
Vänsterpariet
Boråsvalet
Moderaterna
Folkpartiet
Centerpartiet
Kristdemokraterna
Sverigedemokraterna
Ungdomsrådet
Pensionärsrådet
Näringslivsrådet
Kommunala funktionshinderrådet
BoråsBorås
Borås City
Centrumledning Knalleland
Företagarna i Borås, FB
Viareds företagarförening
LRF Kommungrupp Borås
Fastighetsägarna
Naturskyddsföreningen
Cykelfrämjandet
Friluftsfrämjandet
Hyresgästföreningen
.
s
is
m
e
R
Energi- och
klimatstrategi
Illustrationer: Ida Brogren
Innehåll
Energi- och klimatstrategi ............................................. 5
Framtidsbild 2035 - fokus energi och klimat................ 6
Strategier för att nå framtidsbilden .............................. 8
Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil .....................................................................8
Arbeta med klimatsmart upphandling ............................................................................8
Skapa förutsättningar för resurseffektiva bebyggelsestrukturer .........................................9
Minska klimatavtrycket från byggnader ...........................................................................9
Skapa förutsättningar för energieffektiviseringar inom näringslivet .................................9
Skapa förutsättningar för alternativa fordonsbränslen ...................................................10
Skapa förutsättningar för ökad lokal energiproduktion .................................................10
Skapa förutsättningar för utveckling och innovation .....................................................10
Mål ...............................................................................11
Uppföljning .................................................................. 13
Så gjorde vi Energi- och klimatstrategin .................... 15
Energi- och klimatstrategi 3
Vision Borås 2025
Översiktsplan
Framtidsbild
energi och klimat
Strategier
•
•
Borås Stads miljömål
2013-2016
Mål
Energi- och klimatstrategi
4 Energi- och klimatstrategi
Inklusive åtgärder
Energi- och klimatstrategi
Vi ska vara en ledande miljökommun!
Istäcket i Arktis minskar och glaciärer försvinner, detta är bara ett par av de effekter vi idag
ser av den globala uppvärmningen. Borås Stad har stora möjligheter att påverka de lokala
klimatutsläppen och kan därmed dra sitt strå till den globala stacken och vara en förebild.
I Borås har vi länge arbetat för minskade klimatutsläpp och kan se resultat i form av en
minskning av koldioxidutsläppen från energianvändningen med hela 40 procent från
1990. Det är vi stolta över, men vi vet att arbetet med att minska klimatutsläppen behöver
intensifieras.
Minskningar av klimatutsläpp är inget som Borås Stad gör på egen hand. Det visar exempelvis
minskningen av oljeanvändningen för uppvärmning av bostäder med 98 procent. Boråsarna
har i hög grad varit delaktiga i arbetet och behövs även i fortsättningen i allt från klimatsmart
konsumtion till ökad produktion av förnybar energi.
Arbetet med att ta fram Energi- och klimatstrategin har skett tillsammans med översiktsplanearbetet eftersom energianvändningen är beroende av hur vi bygger i och runt vår stad. En
medborgardialog har genomförts på 13 platser i kommunen.
Borås Stads övergripande dokument Borås 2025 – Vision och strategi förtydligas i Energi- och
klimatstrategin med åtta strategier som ska leda oss mot det klimatsmarta samhället.
Energi- och klimatstrategin innehåller en framtidsbild, där energi och fysisk planering kopplas
ihop. Framtidsbilden har målår 2035 och utgår från arbetet med Borås Stads översiktsplan. I
strategin finns också mål för minskning av koldioxidutsläpp och energieffektivisering som har
målår 2020. Målen tillsammans med beskrivningen av nuläget ger oss ett antal utmaningar
för framtidens arbete. Strategierna visar oss hur vi ska möta utmaningarna och närma oss
framtidsbilden. Sist i strategin beskrivs hur Energi- och klimatstrategin ska följas upp.
Framtidsbild 2035
– fokus energi och klimat
Borås Stad är en ledande miljökommun. Borås Stad är öppen för ny kunskap och nya
lösningar på energioch miljöområdet.
Boråsarna är väl medvetna om hur de kan minska sina klimatutsläpp genom minskad och
medveten konsumtion, bra transportval och smart energianvändning. De kommunala
förvaltningarna och bolagen är en förebild i arbetet med att effektivisera energianvändningen
både för byggnader och transporter. Boråsarna och många andra aktörer i kommunen bidrar i
arbetet mot det hållbara samhället.
Borås är en tät och funktionsblandad stad. Detta ger invånarna möjlighet att lätt transportera
sig till fots eller på cykel, eftersom den dagliga servicen finns inom bekvämt avstånd i den egna
stadsdelen. Det är nära till det mesta. Borås stadskärna kännetecknas av ett levande stadsliv
med bilfria gaturum som fungerar som mötesplatser. Stadslivet med bilfria gaturum finns även
i stadsdelarna och i orterna.
Förtätningen i orterna har gjort det möjligt att bevara och utveckla service lokalt. Det finns
även goda möjligheter att transportera sig med kollektivtrafik mellan orten och Borås Stad.
Servicen i orterna har även minskat resorna för de som bor på landsbygden eftersom den
dagliga servicen finns lokalt.
Kollektivtrafiken är strukturbildande för bebyggelseutvecklingen vilket innebär att bebyggelseutvecklingen och kollektivtrafiken hänger ihop. I strategiska lägen finns det bytespunkter som
gör det möjligt att ställa bilen och smidigt transportera sig med buss, cykel eller till exempel
elfordon. Det är enkelt att tanka bilen med biogas eller andra förnybara bränslen. Det finns
även gott om laddstationer för elfordon. Infrastrukturen för cyklar är sammanhängande och
anpassat för att vi mer och mer använder cykeln som transportmedel för både korta och långa
sträckor.
Digital infrastruktur finns i hela kommunen vilket möjliggör digital service i hemmet, även
företagande och distansarbete har blivit enklare. Den digitala infrastrukturen har även ökat
kulturutbudet och många bygdegårdar har exempelvis direktsända konserter.
I Borås Stad används framförallt fjärrvärme för uppvärmning. Fjärrvärmen baseras på
biobränslen och avfall. Biobränsleandelen i fjärrvärmeproduktionen har ökat. Dessutom tar vi
bättre vara på spillvärme.
Den lokala elproduktionen har ökat genom en satsning på kraftvärme som till stor del är
fossilbränslefri. Elproduktion från vindkraft finns i kommunen. Den småskaliga elproduktionen är betydande eftersom det finns många små elproducenter som satsat på bland annat
solceller.
Stad och land kompletterar varandra. Staden erbjuder det urbana livet med stadsliv, arbetsplatser, bostäder, regionalt resande, kultur och utbildning. Landsbygden erbjuder bostäder,
lugn, rekreation, biologisk mångfald, matproduktion och energiproduktion. Landsbygden är
viktig för kretsloppet av biologiskt avfall. I staden produceras och används biogas samtidigt
som landsbygden recirkulerar näringsresterna.
Strategier för att nå
framtidsbilden
Strategierna konkretiserar hur vi ska nå framtidsbilden. Om vi ska nå framtidsbilden behöver
vi arbeta tillsammans. Varje strategi har huvudansvariga nämnder eller bolag. Ansvaret innebär
att nämnden arbetar för att integrera strategin i sitt arbete. Genom att flera aktörer arbetar
kontinuerligt med strategierna kan vi nå framtidsbilden. Borås Stad är drivande i arbetet och
involverar medborgare, näringsliv och andra organisationer i arbetet.
»
Skapa förutsättningar
för en hållbar livsstil
Mer än hälften av en familjs koldioxidutsläpp kommer från konsumtion. Borås
Stad skapar mötesplatser där hållbarhetsfrågor står i fokus. Där kan man diskutera
till exempel hållbar livsstil, stadsutveckling, klimat, miljö och energi. Genom
utställningar, rådgivning och arrangemang på dessa teman kan boråsarna bli
delaktiga i utvecklingen av det hållbara Borås och medvetna konsumenter.
Ansvarig: Miljö- och konsumentnämnden, Borås Energi och Miljö AB
»
Arbeta med
klimatsmart upphandling
Inom koncernen Borås Stad orsakar konsumtion av varor ett större klimatutsläpp
än energianvändningen. Genom att samverka med andra kommuner kan vi
utveckla metoder för upphandling som minskar klimatutsläppen från koncernen
Borås Stads konsumtion.
Ansvarig: Tekniska nämnden i samarbete med Miljö- och konsumentnämnden
»
Skapa förutsättningar för
resurseffektiva bebyggelsestrukturer
Genom att inkludera energiplaneringen i översiktsplaneringen kopplas bebyggelseutveckling och energianvändning samman. Klimatsmart fysisk planering innebär
att det är lätt för invånarna att göra rätt och leva klimatsmart. För att uppnå detta
ska vi förtäta bebyggelsen där det är nära till bytespunkter och sammanhängande
cykelnät. Många resande ger tätare turer och gör stråken ännu mer attraktiva. En
medveten planering av bebyggelse ökar förutsättningarna för hållbara trafikslag.
Ansvarig:
»
Kommunstyrelsen
Minska klimatavtrycket
från byggnader
Byggnaders klimatavtryck påverkas av materialval och hur energieffektiv byggnaden
är i drift. Vårt byggnadsbestånd kräver mycket energi per kvadratmeter jämfört med
nybyggnationer.
Klimatavtrycket från byggnader ska minskas genom ett livscykelperspektiv vid
nybyggnation och renovering.
Ansvarig: Lokalförsörjningsnämnden, de kommunala bostadsbolagen
»
energieffektiviseringar inom näringslivet
Minskad energianvändning innebär både minskade klimatutsläpp och minskade
kostnader. Energieffektiviseringar har genomförts inom industrin, men det finns
fortfarande goda möjligheter för lönsamma investeringar i energieffektivisering.
Borås Stads energioch klimatrådgivning ska nå ut bredare med rådgivning till
olika verksamheter.
Ansvarig: Miljö- och konsumentnämnden i samarbete med Kommunstyrelsen
»
alternativa fordonsbränslen
Klimatutsläppen från fordon har inte minskat sedan 1990. Fordonsbränsle utgör en
betydande del av de totala koldioxidutsläppen från energianvändning.
Borås Stad ska gynna alternativa bränslen genom att producera biogas och genom
inköp av bilar som använder alternativa bränslen, samt planera en infrastruktur för
alternativa bränslen med exempelvis laddning av elbilar.
Ansvarig: Kommunstyrelsen, Servicenämnden, Borås Energi och Miljö AB,
Borås Elnät AB
»
ökad lokal energiproduktion
Produktion av förnyelsebar energi behöver öka eftersom användningen av fossila
bränslen leder till koldioxidutsläpp. Ökad produktion av biobränsle är en utmaning
om vi samtidigt ska bevara de biologiska och rekreativa värdena i våra skogar.
Borås Stad ska testa metoder för produktion av biobränsle som utvecklar de
biologiska och rekreativa värdena.
Ansvarig: Borås Energi- och Miljö AB, Lokalförsörjningsnämnden, Miljö- och
konsumentnämnden, de kommunala bostadsbolagen
»
utveckling och innovation
För att klara utmaningen med minskade klimatutsläpp och samtidigt skapa god
livskvalitet för människor behöver vi många nya lösningar.
Borås Stad ska delta i nätverk där vi tar del av andras erfarenheter och sprider våra
egna. Borås Stad och de kommunala bolagen ska utveckla samverkan med lärosäten,
andra offentliga aktörer och näringslivet för att stimulera utveckling och innovation.
Ansvarig: Kommunstyrelsen, Miljö- och konsumentnämnden, de kommunala bolagen
Mål
Energi- och klimatstrategins mål kompletterar de mål som redan är fastställda i miljömålen.
Ett mål handlar om energieffektivisering och ett om minskning av koldioxidutsläpp från
energianvändning. De två målen är:
»
»
Utsläppen av koldioxid från energianvändning ska minska med 60 procent per
invånare från 1990 till 2020.
Energianvändningen ska minska med 30 procent per invånare från 1990 till 2020.
Koldioxidutsläpp från energianvändning per invånare
Borås har redan minskat sina koldioxidutsläpp per invånare med 40 procent från 1990 till
2011. Målet innebär därför en minskning med ytterligare 20 procent fram till år 2020.
Det är främst koldioxidutsläpp från uppvärmningen som har minskat. Exempelvis har
användning av eldningsolja för uppvärmning av bostäder minskat med 98 procent.
Användningen av fossila fordonsbränslen är på samma nivå som 1990. Stapeln för 2020 är
framtagen genom att uppskatta potentialen för energieffektiviseringar och ökad produktion av
förnybar energi.
Energianvändningen i Borås Stads geografiska område,
per invånare
MWh
Energianvändningen år 2016
enligt beslutat miljömål 8a.
35
30
25
20
15
10
5
0
1990
2000
2009
2010
2011
2016
2020
år
Energianvändning per invånare.
Diagrammet visar energianvändningen per invånare för Borås Stad som geografiskt område.
Den höga energianvändningen år 2010 beror på att det året var ovanligt kallt.
Energianvändningen har minskat med 13 procent från 1990 till 2011 vilket innebär att vi
behöver minska med ytterligare 17 procent till år 2020.
Potentialen för energieffektivisering inom olika områden har uppskattats för år 2020.
Sammanställningen av energieffektiviseringspotentialen visar att målet för energianvändning år
2020 är rimligt men att det kräver ett fortsatt aktivt energiarbete.
Uppföljning
Ansvarig förvaltning och bolag ska arbeta in strategierna i sin verksamhet. Hur arbetet med
strategierna fortlöper följs upp i samband med uppföljningen av Borås Stads miljömål.
Åtgärder som behövs i arbetet med strategierna finns till viss del redan i Borås Stads miljömål
2013-2016. Ytterligare åtgärder tas fram av de förvaltningar och bolag som är ansvariga för
strategierna och lyfts in i miljömålsarbetet.
Uppföljningen av målen i Energi- och klimatstrategin integreras i miljömålsuppföljningen.
Så gjorde vi Energi- och klimatstrategin
Arbetet med Energi- och klimatstrategins framtidsbild har skett tillsammans med översiktsplanearbetet. Fyra scenarier togs fram för att visa hur ett hållbart samhälle skulle kunna se ut.
Framtidsbilden är en mix av de fyra scenarierna och visar bebyggelseutveckling med tillhörande
transportsystem. Den har utgångspunkt i den framtidsbild som finns i arbetet med Borås nya
översiktsplan. Scenarierna och framtidsbilden miljöbedömdes utifrån nio hållbarhetskriterier
från visionen Borås 2025.
Nuläges- och omvärldsanalysen gav oss ett antal utmaningar. Strategierna i Energi- och
klimatstrategin har tagits fram för att möta utmaningarna och förverkliga framtidsbilden.
En gemensam medborgardialog med översiktsplanearbetet genomfördes på 13 platser
i kommunen. En buss utrustades med information och möjligheter att tycka till om
utvecklingen av kommunen. Vid bussen kunde medborgare träffa politiker, fylla i en enkät
eller sätta nålar på en karta. Bussen hade även ett klimattest där man kunde testa sina
klimatvanor och reflektera över hur man kan leva på ett mer klimatvänligt sätt.
Fyra scenarier – BORÅS 2035?
Energianvändningen hänger samman med hur vi planerar. Var vi bygger
hus och infrastruktur påverkar hur vi använder energi. Det påverkar
även sättet vi kan producera energi. Men hur?
Planeringen är komplex! Vi måste ställa svåra frågor, även om vi inte
alltid kan svaret. Finns det något rätt svar?
Vi använder småskaliga lösningar
Vi bygger tätt
Vi bygger glest
Vi använder storskaliga lösningar
Scenarierna har tagits fram av fyrtio medarbetare från flera förvaltningar och bolag. Uppgiften
var att visa fyra exempel på hur ett hållbart Borås ska se ut. Scenarierna visar både önskvärd och
icke önskvärd utveckling.
MILJÖFÖRVALTNINGEN
POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42
TFN 033-35 30 00 E-POST miljo@boras.se
WEBBPLATS boras.se/miljo
Energi- och
klimatstrategi
– bakgrund
Illustrationer. Ida Brogren
Innehåll
Arbetsmedtod ............................................................................4
Avgränsning ..............................................................................8
Energiplan 2003 .........................................................................8
Energitillförsel 2012 ..................................................................9
Energianvändning 2012 ..........................................................10
Trender lokalt och i världen. ...................................................10
Energiproduktion ................................................................................... 10
Transporter ............................................................................................. 11
Effektiv energianvändning ...................................................................... 12
Klimatutsläpp och byggande................................................................... 12
Hållbar konsumtion .............................................................................. 12
Fysisk planering ...................................................................................... 13
Energi- och klimatmål .............................................................13
Energianvändning och klimatutsläpp 2020............................14
Energi- och klimatstrategi – bakgrund 3
Det här är en bakgrundsrapport till Borås Stads Energi- och klimatstrategi. I
rapporten finns mer information om metoder, trender, nulägesanalys samt
en diskussion kring energitillförseln 2020.
Arbetsmetod
Arbetet med Energi- och klimatstrategins framtidsbild har skett tillsammans med översiktsplanearbetet. Fyra scenarier togs fram för att visa hur ett hållbart samhälle skulle kunna se ut.
Scenarierna miljöbedömdes utifrån nio hållbarhetskriterier tagna från Borås 2025 Vision
och strategi. Målområde 7 ”Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt” har delats upp på tre
indikatorer som är punkterna 7 till 9 nedan.
1. Människor möts – generationsmöten, spontana möten, bredd av mötesplatser, delaktighet
och inflytande.
2. Barn och unga – boendemiljö, inflytande och demokrati, skolan en samlande mötesplats,
attraktiva kommunikationer, socialt ansvarstagande.
3. Livskraftig stadskärna – social mångfald, levande stad, blandat boende, förtätning,
rekreation.
4. Levande landsbygd – rikt föreningsliv, datakommunikation, företagsutveckling, blandad
bebyggelse, service, rekreation, kollektivtrafik, biloberoende, ekoturism
5. Företagandet växer – kluster, attraktiv företagsetablering, stärk regional kärna,
evenemangsstaden.
6. Attraktiva kommunikationer – cykel- och promenadstad, kollektiv stadstrafik,
knutpunkter, spårbunden kollektivtrafik.
7. Kretsloppsstaden – förnybar energi, avfall, återvinning, dagvatten, avloppsvatten.
8. Resurseffektivitet – energieffektivt boende, investeringsbehov, energieffektiva transporter,
markanvändning, råvaruanvändning.
9. Biologisk mångfald – grön infrastruktur, utveckla naturvärden, öppna landskap, stadsnära
grönområden.
Framtidsbilden är en mix av de fyra scenarierna och visar bebyggelseutveckling med tillhörande
transportsystem. Framtidsbilden är gjord med utgångspunkt i den framtidsbild som håller på
att tas fram inom arbetet med Borås nya översiktsplan.
En analys av nuläget gav oss ett antal utmaningar för att kunna nå framtidsbilden. Strategierna
i Energi- och klimatstrategin har tagits fram för att möta utmaningarna och förverkliga
framtidsbilden.
4 Energi- och klimatstrategi – bakgrund
Fyra scenarier – BORÅS 2035?
Energianvändningen hänger samman med hur vi planerar. Var vi bygger
hus och infrastruktur påverkar hur vi använder energi. Det påverkar
även sättet vi kan producera energi. Men hur?
Planeringen är komplex! Vi måste ställa svåra frågor, även om vi inte
alltid kan svaret. Finns det något rätt svar?
Vi använder småskaliga lösningar
Vi bygger tätt
Vi bygger glest
Vi använder storskaliga lösningar
Scenarierna har tagits fram av fyrtio medarbetare från flera förvaltningar och bolag. Uppgiften
var att visa fyra exempel på hur ett hållbart Borås kan se ut. Scenarierna visar både önskvärd
och icke önskvärd utveckling.
En gemensam medborgardialog med översiktsplanearbetet genomfördes på 13 platser
i kommunen. En buss utrustades med information och möjligheter att tycka till om
utvecklingen av kommunen. Vid bussen kunde medborgare träffa politiker, fylla i en enkät
eller sätta nålar på en karta. Bussen hade även ett klimattest där man kunde testa sina
klimatvanor och reflektera över hur man kan leva på ett mer klimatvänligt sätt.
Arbetet med Energi- och klimatstrategin har letts av en styrgrupp bestående av fyra ledamöter
i Miljö- och konsumentnämnden Anita Persson (V), Per Månsson (M), Johan Dahlberg (S),
Karl-Eric Nilsson (C) samt två kommunalråd Annette Carlson (M) och Tom Andersson (MP).
Arbetsgruppen har utgjorts av My-Linda Lorentsson, strategisk samhällsplanerare och Susanne
Arneborg, energisamordnare och projektledare.
Arbetet med Energi- och klimatstrategin har inspirerats av Energimyndighetens projekt
Uthållig kommun. En föreläsningsserie genomfördes inom Uthållig kommun under 2013
där bland annat Ulf Ranhagen, professor på KTH, inspirerade arbetet med att integrera
energifrågor och samhällsplanering. Ulf Ranhagen hade dessutom en föreläsning i Borås med
deltagare från länet, andra kommuner och en rad förvaltningar och bolag inom Borås Stad.
BRA
JOBBAT
BORÅS!
Vi har minskat utsläppen av koldioxid
med 40 procent sedan 1990.
Och oljeuppvärmning av bostäder har
minskat med 98 procent.
Nu tar vi nya tag.
vi måste hjälpas åt.
boras.se/energiochklimat
Med stora affischer i Borås
har vi uppmärksammat
den stora minskningen
av klimatutsläppen och
uppmanat till att fortsätta
arbetet.
Avgränsning
Målen framtagna i Energi- och klimatstrategin omfattar energianvändning till transporter,
uppvärmning, el och varuproduktion inom den egna kommungränsen. Energistatistiken som
är kopplad till målen är baserad på Statistiska Centralbyråns energistatistik på kommunal
nivå. Energianvändningen från varuproduktion och transporter utanför kommunen är inte
inkluderad i målen, däremot behandlas konsumtion av varor i strategierna.
Kommunen arbetar med klimatanpassning inom ramen för det kommunala ansvaret för
klimatanpassning, men arbetet ingår inte i denna strategi. Detsamma gäller arbetet med
försörjningstrygghet.
Energiplan 2003
Borås Stads förra energiplan är från 2003. Visionen i planen beskriver ett långsiktigt hållbart
samhälle med god livskvalitet. Visionen beskriver även Borås Stad som öppen för nya energitekniska lösningar. Denna energioch klimatstrategi bygger vidare på visionen från 2003
genom att beskriva energianvändningen i ett hållbart Borås 2035 och att även i denna strategi
betona Borås Stads öppenhet för nya lösningar på energioch miljöområdet.
Planen innehåller delmål inom fyra olika områden till år 2010. Tyvärr finns det inte alltid den
statistik som behövs för att utvärdera målen inom området.
»
»
»
»
Ekologiskt uthålligt energisystem. Många åtgärder har genomförts inom
fjärrvärme, spillvärme, närvärme och energieffektivisering i bostäder och lokaler.
Oljeanvändningen för uppvärmning har minskat drastiskt under denna period. Även
om åtgärderna inte har utförts exakt som beskrivs i Energiplanen så har arbetet lett mot
måluppfyllelse.
Ekologiskt uthålligt trafiksystem. Många åtgärder har gjorts för att öka cyklandet
och kollektivtrafikresorna. Det har inte gett resultat i form av minskad bilanvändning.
En samlad trafikplanering och ett arbete för hållbara transporter behövs.
Frisk luft. Kommunen är ålagd enligt lagkrav att ha kontroll över luften och mäter
därför kontinuerligt kvävedioxid, ozon, svaveldioxid och bensen. De senaste åren har
halterna av kvävedioxid ökat. Kvävedioxid är kopplat till trafiken. Körsträckorna har
inte ökat, så ökningen beror sannolikt på att antalet dieselbilar ökar.
Minskad klimatpåverkan. Fjärrvärmen är till 93 procent baserad på förnybara
bränslen eller avfall. Som tidigare nämnts är det på transportområdet som
målsättningen inte nås. Förnybara fordonsbränslen har introducerats, men inte i
tillräckligt stor omfattning.
Energitillförsel 2012
I Vision Borås 2025 beskrivs ett Borås som bara använder förnybar energi. Idag är andelen
förnybar energi mellan 50-55 procent så vi har fortfarande en lång resa innan visionen är
uppfylld. Andelen förnybar energi har historiskt sett ökat, så vi är på rätt väg.
I Borås finns ett kraftvärmeverk som drivs på avfall, biobränsle och lite eldningsolja.
Kraftvärmeverket producerar el och fjärrvärme. Hälften av avfallet klassas som förnybart och
hälften som icke förnybart. Det är baserat på SCBs klassning av avfall.
Det finns ett antal fristående värmeverk som använder biobränsle, el och lite eldningsolja.
De senaste åren har en rad satsningar gjorts på solenergi, men tyvärr syns inte det i statistiken
än eftersom den utgör under en procent.
Biogas produceras av det biologiska avfallet som samlas in i svarta påsar. Biogas produceras
även på reningsverket av slam. Biogasen uppgraderas och används som fordonsbränsle.
Energianvändning 2012
I diagrammet ses energianvändningen 2012 fördelat på sektorer. Från 2000 och framåt är det
främst transportsektorn och sektorn övriga tjänster som har ökat sin energianvändning. Övriga
tjänster består av service och handel. Offentlig sektor och hushåll har däremot minskat sin
energianvändning.
(QHUJLDQYlQGQLQJL%RUnV6WDGVJHRJUDILVNDRPUnGHnU
Jordbruk,skogsbruk,fiske
0,7 %
Hushåll
30%
Övriga tjänster
16%
Industri, byggverks.
13%
Offentlig verksamhet
8%
Transporter
33%
Fjärrvärmeanvändningen minskar lite samtidigt som antalet fjärrvärmekunder ökar. Det är ett
resultat av energieffektivisering av befintliga hus och att nybyggda hus är mer energieffektiva.
Transportsektorn är den mest fossilbränsleberoende sektorn och samtidigt den som ökar mest.
Inslaget av förnybara bränslen har ökat marginellt.
Trender lokalt och i världen
Energiproduktion
Priset på solceller har minskat kraftigt de senaste åren och kommer sannolikt att minska
ytterligare i takt med att solcellsproduktionen i världen ökar och tekniken förbättras.
AB Bostäder i Borås använder en affärsmodell där de kan installera solceller på taket vid
nyproduktion av bostäder och sälja vidare elen till hyresgäster. Affärsmodellen innebär att
solceller blir lönsamma samtidigt som hyresgästen får ett bra elpris. Om vi i Borås installerar
solceller på alla stora tak som vänder åt rätt håll blir solenergiproduktionen 65 000 MWh. År
2013 producerade kommunkoncernen Borås Stad 56 MWh el från solceller.
Sveriges vindkraftsproduktion har ökat med 263 procent från 2008 till 2012 och utgör idag
4,4 procent av elproduktionen. I Västra Götaland producerades 1 440 000 MWh år 2012 och
det regionala målet för vindkraft är en årlig produktion på 5 000 000 MWh till 2020. Borås
är en av tolv kommuner i Västra Götalands län utan vindkraftsproduktion. Tillstånd har fram
till år 2014 beviljats för fem vindkraftverk med en elproduktion på 25 000 MWh. Ytterligare
14 vindkraftverk med en elproduktion på 113 000 MWh är planerade men tillstånd är inte
lämnade.
Borås Energi och Miljö AB producerar 140 000 MWh el och planerar att öka produktionen
med 90 000 MWh genom en satsning på ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk på Sobacken.
En satsning pågår i Viared där en pelletseldad hetvattenpanna ersätter befintlig oljepanna.
Dessutom byggs en rökgaskondenseringsanläggning på Ryaverket vilket ökar andelen spillvärme i fjärrvärmen. Totalt sett kommer oljeanvändningen i fjärrvärmemixen att halveras. I dag
består fjärrvärmemixen av tre procent eldningsolja.
Skogen är av stor betydelse för lagring av kol och minskade skogsarealer bidrar till koldioxidutsläppen.
Dagens skogsbruk når inte upp till de nationella miljömålen ”levande skogar” och bedöms
inte göra det med idag beslutade styrmedel. Framtidens utmaning blir därför hur vi lyckas
producera tillräckligt med biomassa för energi samtidigt som de biologiska och rekreativa
värdena kan utvecklas.
Transporter
Energianvändningen för transporter nationellt har nästan fördubblats sedan 1970 och består
till ca 95 procent av fossila bränslen. När det gäller koldioxidutsläpp från fordonsbränsle tankat
i Borås är de i samma storleksordning som 1990. Körsträckor för bilar registrerade i Borås är
också i samma storleksordning idag som 1990. En minskning av koldioxidutsläppen är därför
beroende av minskade utsläpp från transporter. Satsningar på kollektivtrafik samt gång- och
cykeltrafiksatsningar får stort genomslag i staden. Men även med attraktiv kollektivtrafik
kommer bilen att stå för en stor del av transporterna. Det är därför nödvändigt att arbeta brett
med alternativ till fossilt fordonsbränsle.
Redan idag producerar, säljer och använder Borås Stad biogas som fordonsbränsle. Det finns
dessutom tre publika tankställen för fordonsgas i kommunen. Alla stadsbussar i Borås drivs
med biogas. Inblandning av förnybart bränsle i diesel och bensin finns redan idag och kommer
sannolikt att öka. Borås Stad använder nya bränslen med inblandning av förnybar energi i den
egna fordonsparken. Exempelvis består den diesel som idag används till kommunens tunga
fordon av 20 procent förnybara bränslen.
Elbilen är på stark frammarsch beroende på att den är både tyst, effektiv och inte bidrar
till lokala luftföroreningar. Elbilen använder ca 2 kWh per mil, en motsvarande bensinbil
använder 3-4 gånger mer. Om alla bilar i Sverige skulle köra på el skulle det innebära att
knappt 10 TWh skulle behövas. Det motsvarar mindre än 10 procent av Sveriges totala
elanvändning. Dagens elbilar är dyra i inköp men billiga i drift. Nackdelen med elbilen är att
laddningen tar tid och att räckvidden är begränsad.
Effektiv energianvändning
Studier av industriers energianvändning har visat på stor besparingspotential. Genomförandet
av EU:s energieffektiviseringsdirektiv i Sverige har lett till ett lagförslag där alla stora företag är
skyldiga att göra en energikartläggning. Lagförslaget omfattar även offentlig verksamhet och
energikartläggningarna ska enligt förslaget vara färdiga senast den 5 december 2015. Energioch klimatrådgivningen arbetar uppsökande mot företag och samarbetar med miljöinspektörer
i Borås för att få med energi i tillsynen och för att nå ut bredare med rådgivning till olika
verksamheter i Borås.
Teknikutvecklingen inom belysning drivs på av EUs ecodesigndirektiv som successivt
förbjuder den mest energikrävande tekniken. Från 2015 får kvicksilverlampor som ofta ses i
våra elljusspår inte längre säljas. Borås Stad har redan bytt det mesta men en del finns kvar på
elljusspår. Den belysning som redan är bytt visar att energianvändningen kan halveras utan att
ljuset minskar.
I kommunala lokaler och bostäder har värmebehovet minskat de senaste åren. Lokalförsörjningsförvaltningen når stora minskningar i energianvändningen i sina energieffektiviseringsprojekt. Exempelvis minskar värmeanvändningen med 40 procent när
ventilationssystemet på en skola byts ut till ett med återvinningsaggregat. AB Bostäder i
Borås har minskat sin elanvändning med 25 procent från 2007 till 2013 och bedömer att
de kan minska med lika mycket till med lönsamma investeringar. Detta visa potentialen för
energieffektivisering.
Borås Stad, AB Bostäder i Borås och Borås Energi och Miljö AB deltar i EU-projektet
Sinfonia. Sinfonia är ett femårigt projekt där Bolzano i Italien och Innsbruck i Österrike ska
energieffektivisera hela stadsdelar. Borås Stad tillsammans med Borås Energi och Miljö AB och
AB Bostäder i Borås är en tidig brukare och ska testa om de verktyg och metoder som används
i Bolzano och Innsbruck kan användas i Borås.
Klimatutsläpp och byggande
Byggnader har lång livstid och det är därför viktigt att de byggs på ett energieffektivt sätt.
Det går att minska driftkostnader genom att investera mer i byggnadsskedet. Det kan därför
vara lönsamt med dyrare byggnationer. Nybyggda hyreshus använder mindre än hälften
så mycket energi som beståndet i övrigt. Val av byggnadsmaterial vid nybyggnation har
betydelse för byggnaders totala klimatutsläpp under byggnadens livstid. Betong är ett mycket
energikrävande material som ger upphov till stora klimatutsläpp. AB Bostäder bygger nya hus
utanpå återanvända betongstommar vilket minskar klimatutsläppen. Trä är klimatneutralt och
är även ett sätt att lagra kol. Både Fristadbostäder AB och Viskaforshem AB bygger trähus med
mycket låg energianvändning.
Hållbar konsumtion
Konsumtion står för mer än hälften av en familjs klimatutsläpp och det är därför viktigt att
arbeta med den frågan. I mötesplatsen som byggs i Stadsparken, Orangeriet med Rådrummet,
kommer utställningar, rådgivning och arrangemang på dessa teman att bidra till att boråsarna
blir medvetna konsumenter.
Inom koncernen Borås Stad orsakar konsumtion av varor ett större klimatutsläpp än energianvändningen. En studie i Sollentuna kommun har visat att ”plastköp äldreomsorg ospec” och
”byggnadsentreprenad” står för de i särklass största klimatutsläppen när klimatutsläpp för hela
kontoplanen kartlades. Det är därför viktigt att få in klimathänsyn i upphandlingen.
Fysisk planering
Arbetet med Energi- och klimatstrategin har skett tillsammans med översiktsplanearbetet.
Resultatet är tydligt. Var vi bygger hus och infrastruktur samt hur vi bebygger påverkar
hur vi använder energi. Det påverkar även sättet vi kan producera energi. Energi ses av
tradition som en renodlat teknisk och ekonomisk angelägenhet. Den fysiska planeringen
drivs av kunskaper om rumsliga aspekter. Men energianvändning och fysisk planering
hänger samman. I ett omvärldsperspektiv är det främst urbanisering, regionförstoring och
städernas inre strukturomvandling som ger exempel på detta. Urbanisering sker framför allt i
utvecklingsländer, men trenden syns även i Sverige. De större städerna växer och den regionala
obalansen blir tydligare. Samtidigt erbjuder städer och stadsregioner nya ekonomiska, sociala
och kulturella möjligheter vilket är något positivt.
Enligt FN:s rapport om städer och klimatförändringen (2011) genererar världens städer 40-70
procent av den totala mängden växthusgaser när man mäter mänskliga aktiviteter. Mäter man
utifrån konsumtion höjs siffran till 60-70 procent. Det innebär att städer har ett betydande
ekologiskt fotavtryck och det förutsätter att stad och land samspelar. Städerna har stora behov
av mark för produktion av energi och livsmedel. Städer globalt är en utmaning. Men i Sverige
kan man samtidigt konstatera att det är städerna som kan hantera dessa problem. Svenska
städer har till exempel varit föregångare när det gäller att använda fjärrvärme och fjärrkyla
vilket inneburit betydande minskningar av CO2 utsläppen. I Borås har fjärrvärmenätet byggts
ut och fjärrvärmen baseras till 93 procent på förnybara bränslen eller avfall. Oljeanvändningen
för uppvärmning av bostäder har minskat med 98 procent sedan 1990.
Stadsutvecklingsprojekt Norrby handlar om att knyta samman planer för nybyggnation
på Nedre Norrby, med befintliga stadsdelen Norrby och skapa en samlad stadsdel. För att
stadsdelen ska bli hållbar ska projektet hållbarhetscertifieras.
Energi- och klimatmål
Borås Stad har skrivit under Borgmästaravtalet inom EU och är därmed förpliktigad att ta
fram en åtgärdsplan för en hållbar energianvändning (SEAP). Åtgärdsplanen ska förutom
åtgärder innehålla ett övergripande klimatmål till 2020 från 1990 års nivå. Detta mål finns
med i Energi- och klimatstrategin som tillsammans med Borås Stads miljömål utgör SEAP
enligt Borgmästaravtalet.
Borås Stad har skrivit under Klimatstrategin för Västra Götaland och därmed lovat att bidra till
ett resurseffektivt samhälle och bryta beroendet av fossil energi till 2030.
I Borås 2025 Vision och strategi formuleras klimatmålet på följande sätt:
»
”Borås är en stad baserad på förnybar energi” och ”Vi effektiviserar
energianvändningen och använder bara förnybar energi”.
I Miljömålen för Borås Stad formuleras klimatmålet på följande sätt:
»
Borås Stad minimerar sina utsläpp av växthusgaser. Förnybar energi används till
kollektivtrafik, personoch godstransporter, uppvärmning och el”.
I Miljömålen finns även ett effektiviseringsmål för energianvändningen i Borås Stads
geografiska område.
»
Energianvändningen ska minska med 15 procent från 2009 till 2016.
Förutom dessa övergripande mål finns en rad åtgärder som beskriver hur kommunala
förvaltningar och bolag ska minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi.
Energianvändning och klimatutsläpp 2020
I Energi- och klimatstrategin finns mål för energianvändning och klimatutsläpp 2020. För att
kontrollera vad målen innebär har energianvändning och klimatutsläpp beskrivits även för år
2020.
Jämfört med 2012 är det inte så stor skillnad i energitillförseln, men eftersom vi är fler
invånare har energianvändningen minskat per invånare med 17 procent jämfört med år 2012.
Osäkerheterna är förstås stora. Kommer solceller att installeras på bred front? Kan vi minska
energianvändningen från trafiken med 12 procent genom en kombination av fler elbilar och
minskade transporter? Hur förnybar är Sveriges elproduktion?
MILJÖFÖRVALTNINGEN
POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42
TFN 033-35 30 00 E-POST miljo@boras.se
WEBBPLATS boras.se/miljo
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Susanne Carlsson, 033 – 35 82 97
2015-02-16
Diarienummer
1 (2)
2015/FF0029 214
Tjänsteutlåtande avseende Detaljplan för Centrum,
kv Eolus, Kongresshuset , Borås Stad.
Fritids- och folkhälsonämnden skickar yttrandet avseende Detaljplan för Centrum, kv
Eolus, Kongresshuset , Borås Stad, till Samhällsbyggnadsnämnden.
Sammanfattning
Kongresshuset kommer att bli en naturlig mötesplats för både boråsare och besökare
till staden. Runt platsen finns redan idag tillgång till kollektivtrafik och gång- och
cykelstråk. Med tydlig skyltning och bra beläggning på stråken som leder från
Centralstationen till Kongresshuset, kan man påverka upplevelsen av sträckans längd.
Då fler rör sig vid olika tider på dygnet i området, ökar upplevelsen av trygghet. Med
bra belysning och bra förutsättningar för gång- och cykeltrafik förstärks den.
Slutligen vill nämnden att man undersöker möjligheten att ta tillvara marmorn från
gamla entrén och återanvända i den nya entrén.
Bakgrund
Planens syfte är att möjliggöra byggandet av ett kongresshus med hög arkitektonisk
kvalitet där Folkets hus står idag. Fasaden mot Järnvägsgatan återskapas till det
utseende som den hade när huset uppfördes. Utrymmen ovanför allmän plats ges en
byggrätt som möjliggör att byggnaden sticker ut över allmän plats.
Kongresshuset kommer att bli en naturlig mötesplats för både boråsare och besökare
till staden. Runt platsen finns redan idag en bra tillgång till kollektivtrafik och gångoch cykelstråk. Då detaljplanen innebär ett avsteg från parkeringsnormen är det särskilt
viktigt att man ser till att man på ett enkelt sätt kan komma dit till fots, med cykel eller
med kollektivtrafik. Samtidigt är det viktigt att se till att det finns tillgång till
angöringsplatser för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Susanne Carlsson, 033 – 35 82 97
2015-02-16
Diarienummer
2015/FF0029 214
Sträckan från Centralstationen till Kongresshuset är ca 650 meter. Med tydlig skyltning
och bra beläggning på stråken som leder från Centralstationen till Kongresshuset, kan
man påverka upplevelsen av sträckans längd. Allt för att få fler att gå och cykla till
målpunkten.
Det krävs att man tänker igenom hur man belyser områdena vid Robert Nilssons plats
på Österlånggatan och vid Tryckerigatan, så att man upplever platsen som trygg, trots
att delar av byggnaden kommer att sticka ut.
Slutligen vill nämnden att man undersöker möjligheten att ta tillvara marmorn från
gamla entrén och återanvända i den nya entrén. Det känns angeläget både ur ett
hållbarhetsperspektiv, men även ur ett kulturhistoriskt perspektiv.
Konsekvenser
Upplevelsen av trygghet ökar i området då det förväntas bli fler som rör sig vid olika
tider på dygnet. Förutsättningarna ökar om man får till bra belysning och skapar bra
förutsättningar för gång- och cykeltrafik.
Bilagor
Plankarta
Planbeskrivning
2 (2)
Inbjudan till samråd för Detaljplan för Centrum, kv. Eolus,
Kongresshuset, Borås Stad
Planen möjliggör byggandet av ett kongresshus vid Akademiplatsen, där folkets hus står idag.
Planområdet ligger mellan Järnvägsgatan, Allégatan, Tryckerigatan och Österlånggatan. Utrymmen
ovanför allmän plats ges en byggrätt som möjliggör att byggnaden kragar ut över Tryckerigatan och
Robert Nilssons plats. Byggnaden ska ha en hög arkitektonisk kvalitet och fasaden mot
Akademiplatsen ska återskapas till sitt ursprungliga utseende. En behovsbedömning har gjorts som
visar att planen inte medför betydande miljöpåverkan. Slutsatsen är att miljöbedömning med
miljökonsekvensbeskrivning, MKB, inte behöver göras.
Planhandlingarna finns tillgängliga på:
http://www.boras.se/forvaltningar/samhallsbyggnadsforvaltningen/samhallsbyggnadsforvaltningen/plan
erochplanprogram/planerochplanprogram/mappforplanerochplanprogram/centrumkveoluskongresshus
et.5.151d5aa9149d0189cfa3422.html
Inbjudna att lämna synpunkter är sakägare, kommunala remissinstanser och andra som har ett
väsentligt intresse i frågan. Fastighetsägare ombeds informera eventuella hyresgäster om innehållet i
detta brev.
Samrådstiden pågår den 6 februari - den 6 mars.
Upplysningar lämnas av planavdelningen på Samhällsbyggnadsförvaltningen
Andreas Klingström tfn. 033-358572, e-post andreas.klingstrom@boras.se
Synpunkter till
Skicka dina synpunkter/remissvar senast den 6 mars via e-post till detaljplanering@boras.se. Ange
planens diarienummer BN2014-1530. Yttrandet önskas som pdf eller word-format för att underlätta vår
sammanställning av inkomna synpunkter. Det går även att skicka synpunkter med brev till Borås Stad,
Samhällsbyggnadsnämnden, 501 80 Borås.
Planavdelningen
Samhällsbyggnadsförvaltningen
501 80 Borås
Tel 033-35 85 00
BN 2014-1530
Detaljplan för Centrum
Kv. Eolus, kongresshuset
Borås Stad
SAMRÅD normalt planförfarande
Sammanfattning
Planen möjliggör byggandet av ett kongresshus vid
Akademiplatsen, där Folkets hus står idag. Utrymmen
ovanför allmän plats ges en byggrätt som möjliggör att
byggnaden kragar ut över allmän plats.
Byggnaden ska ha en hög arkitektonisk kvalitet och
fasaden mot Akademiplatsen ska återskapas till sitt
ursprungliga utseende.
Översiktskarta
NORMALT PLANFÖRFARANDE
Beslut
SAMRÅD
Instans/datum
2015-02-02
UTSTÄLLNING
-
REVIDERING
-
ANTAGANDE
-
BESVÄRSINSTANS
-
LAGAKRAFT
-
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Innehåll
Sammanfattning
9. Avvägningar enligt MB och PBL 15
Planbeskrivning
1. Inledning 4
1.1 Planens syfte 4
1.2 Handlingar 4
1.3 Tidigare gällande detaljplan 4
1.4 Kommunala beslut 4
1.5 Läge, areal och markägare 4
2. Bebyggelse 4
2.1 Planens påverkan på stadsbilden 4
2.2 Bevarande 4
2.3 Byggnaden 9
2.4 Historik och kulturmiljöer 9
3. Gator och trafik 9
3.1 Gångtrafik 9
3.2 Cykeltrafik 9
3.3 Busstrafik och bussparkering 9
3.4 Kollektivtrafik 9
3.5 Biltrafik och bilparkering 12
3.6 Entréer 12
3.7 Angöring, utfarter och varumottagning 12
3.8 Götalandsbanan och Älvsborgsbanan 12
4. Teknisk försörjning 13
4.1 Vatten, avlopp, dagvatten och värme 13
4.2 El, tele och avfall 13
5. Störningar på platsen som påverkar
planen 13
5.1 Risk 13
5.2 Buller 13
10. Konsekvenser 16
10.1 Behovsbedömning 16
10.2 Störningar som planen ger upphov till 16
10.3 Hållbar utveckling 16
10.4 Hushållning med naturresurser 16
10.5 Miljö 16
11. Administrativa frågor 17
11.1 Genomförandetid och handläggning 17
11.2 Planavgift 17
11.3 Planunderlag 17
11.4 Medverkande tjänstemän/samverkan 17
Genomförandebeskrivning
1. Inledning 18
2. Organisatoriska frågor 18
2.1 Tidplan 18
2.2 Gällande detaljplaner 18
2.3 Ansvarsfördelning 18
2.4 Huvudmannaskap 18
2.5. Avtal 18
3. Fastighetsrättsliga frågor 18
3.1 Markägare 18
3.2. Fastighetsbildning 18
3.3. Servitut och ledningsrätt 18
4. Ekonomiska frågor 18
5. Tekniska frågor 18
5.1. Vatten och avlopp, värme, el och tele 18
5.2. Trafik 18
6. Markmiljö och Geologi 14
6.1 Geoteknik och vibrationer 14
7. Förklaring av planbestämmelser 14
8. Tidigare ställningstaganden 14
8.1. Kommunala dokument 14
8.2 Miljömål 15
SAMRÅD
Planbeskrivning
Detaljplan för Kv. Eolus, Kongresshuset Borås Stad, upprättad den 2
februari 2015.
1. Inledning
1.1 Planens syfte
Planens syfte är att möjliggöra byggandet av ett kongresshus med hög arkitektonisk kvalitet där Folkets
hus står idag. Fasaden mot Järnvägsgatan återskapas
till det utseende som den hade när huset uppfördes.
1.2 Handlingar
Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser
som är juridiskt bindande.
Till planen fogas illustrationskarta, planbeskrivning
och genomförandebeskrivning. Efter samråd tillkommer samrådsredogörelse (en sammanställning av de
synpunkter som kommit in) och efter granskning
tillkommer utlåtande över inkomna synpunkter.
Planbeskrivningen och illustrationskartan ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd, samt
redovisa de förutsättningar och syften planen har. De
har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att de ska vara
vägledande vid tolkningen av planen. För genomförandebeskrivningen gäller på motsvarande sätt att den
inte har någon egen rättsverkan.
1.3 Tidigare gällande detaljplan
Tidigare gällande detaljplan för området tillät centrum och bostäder i samma volym som den befintliga
huskroppen. Planen bestämde även att byggnadens
funktionalistiska utseende skulle återskapas vid en
ändring av byggnaden.
1.4 Kommunala beslut
Kommunstyrelsen uppmanade 2014-10-27§ 465
Samhällsbyggnadsnämnden att pröva möjligheten
att ändra detaljplanen för Kvarteret Eolus. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2014-11-13 §425 att ge
Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta
detaljplan.
1.5 Läge, areal och markägare
Kvarteret Eolus ligger i korsningen vid Järnvägsgatan och Allégatan vid Akademiplatsen. Planområdet
avgränsas i öster av Österlånggatan och i söder av
Tryckerigatan. Marken i området ägs av Borås Stad.
4
2. Bebyggelse
Fastigheten avslutar och utgör entré till rutnätsstaden
och den äldre stadskärnan. Byggnaden har ett öppet,
exponerat läge mot norr. Högskolan tillsammans med
Folkets hus omger Akademiplatsen. Omgivningen i
övrigt består av tätbebyggda innerstadskvarter med
tegelbyggnader från 1920- och 1980-talet utmed
huvudgatan Allégatan. I väster möts Folkets hus av
Robert Nilssons plats som inramas av en nymodernistisk byggnad från 1990-talet.
2.1 Planens påverkan på stadsbilden
Detaljplaneförslaget låser inte husets utseende annat
än att fasaden mot Järnvägsgatan (Akademiplatsen)
ska återskapas. I övrigt finns endast bestämmelser som
styr den nya byggnadsvolymen.
Byggnaden kommer att tillåtas att kraga ut över Österlånggatan (Robert Nilssons plats) och Tryckerigatan.
Gaturummen kommer i någon mån upplevas smalare.
Mot Akademiplatsen innebär planändringen att funkisfasaden återställs till sin ursprungliga karaktär.
2.2 Bevarande
När befintlig bebyggelse ersätts är det viktigt att föra
ett resonemang om vad som finns idag och vad det är
som ska tillkomma. I detta fall har Borås Stad bestämt
att byggnadens funktion ska ändras till ett kongresshus. Därför har staden valt att genomföra en arkitekttävling för att hitta ett förslag för hur byggnaden kan
ändras för att motsvara de krav som ställs på en sådan
byggnad.
Planen görs utifrån ett arkitektförslag vars grundtanke
är att använda den befintliga byggnaden som en strategisk resurs. Bevarandet bygger på att huset ska få ett
tredje liv, där bygganden får tillbaka sin användning
som en viktig mötesplats i staden. Arkitekten vill även
genom sitt förslag ta fäste i det självförtroende och de
höga ambitioner som byggnaden utstrålade när den
uppfördes.
Återskapandet av 30-talsfasaden är en av projektets
bärande tankar. Genom att lyfta fram fasaden mot
järnvägen kommer de delarna av fasaden att bevaras
och påminna om byggnadens forna glansdagar. Arkitekturen som läggs till ska ha hög kvalitet.
Visionen om bevarande och byggnadens nya funktion
kommer att tillföra andra värden än de som beskrivs
som kulturvärden, det kommer att påverka känslan
av identitet i Borås på andra sätt och tillföra en ny
mötesplats och ett annat kulturliv än det som finns i
byggnaden idag.
Den översta bilden visar gestaltningsförslaget. Planens syfte är att tillåta en byggnad med hög arkitektonisk kvalitet. Den ursprungliga
fasaden från 1939 ska återskapas.
Bilden visar befintlig byggnad så som den ser ut idag sett från Skaraborgsvägen.
SAMRÅD
5
Tryckerigatan idag.
Tryckerigatan med volymerna som planen tillåter.
6
Allegatan som det ser ut idag.
Allegatan med de volymer som planen tillåter.
SAMRÅD
7
Österlånggatan som det ser ut idag.
Österlånggatan med de volymer som planen tillåter.
8
När befintliga byggnader byggs om uppstår en diskussion om hur mycket av byggnaders ursprung som ska
återskapas och vad som är önskvärt ur till exempel
estetisk och funktionell synpunkt. Eftersom stora delar
av byggnaden rivs är det inte ett bevarande traditionell
mening. Ett bevarande av Folkets hus hade kunnat
innebära att till exempel återskapa fasader och interiörer för att efterlikna byggnadens ursprung. Byggnadens
kulturvärden är väl dokumenterade och dess betydelse
för Borås kulturliv är stor. Läs mer om detta under
rubrikerna ”Historik och kulturmiljöer”, ”Kulturvärden” samt ”Identitet och sociala värden”.
tillägget av bostäder fungerar byggnaden idag med
ursprunglig funktion.
Byggnaden är utpekad som kulturhistoriskt värdefull
i byggnadsinventering från 1998, gjord av dåvarande
Älvsborgs Länsmuseum. Den finns upptagen i Kulturmiljöprogram för Borås Kommun vilket antogs av
Kommunfullmäktige, 2001-06-14. Den anses därmed
utgöra en sådan byggnad som avses i PBL 8:13 samt
PBL 8:17, där kulturhistoriska byggnader skyddas.
3. Gator och trafik
Planområdet ligger i Borås stads centrum med stor
närhet till stadens alla funktioner. För att utreda det
faktiska transportbehovet och för att planera för en
framtid där bilen inte är prioritet ska en mobility
managementstudie göras för området.
2.3 Byggnaden
Beläget i stadens centrum, mittemot Högskolan och
i närhet till järnvägsstationen, flera hotell och restauranger i innerstaden, har verksamheten stora möjligheter att utnyttja det centrala läget.
Mobility management är ett koncept för att främja
hållbara transporter och påverka bilanvändningen
genom att förändra resenärers attityder och beteenden.
Byggnaden ska vara ett modernt kongresshus präglat
av öppenhet, tillgänglighet, flexibilitet och en hög grad
av funktionalitet. Öppenhet genom att kongresshuset
riktar sig utåt och blir attraktivt för alla konferens- och
kongressarrangörer.
Det finns stora möjligheter att påverka behovet av
transporter och val av färdmedel redan i planeringsskedet genom att aktivt arbeta med mobility managementåtgärder för att skapa bättre förutsättningar
för att resa med kollektivtrafik, cykla eller gå. Vilken
typ av transportbehov som kongresshuset ger upphov
till kommer att utredas till detaljplanens granskningsskede.
Nivåskillnaderna inom huset omöjliggör användningen som konferenshus med de tillgänglighetskrav
som ställs på en sådan byggnad. Genom att uppföra
en ny byggnad bakom befintlig fasad tas de förskjutna
våningsplanen bort.
3.1 Gångtrafik
2.4 Historik och kulturmiljöer
Fastigheten Eolus 6 bebyggdes med dagens byggnad år
1938-39 då det nya Folkets hus ersatte äldre trähusbebyggelse i kvarteret. Folkets hus uppfördes i betong för
Byggnadsföreningen Folkets hus i Borås av byggmästare Oscar Ohlson. För ritningarna stod boråsarkitekten Gunnar Jonsson. Den stora byggnaden utformades
efter funktionalismens stilideal och innehöll ursprungligen expeditionslokaler för fackföreningar, samlingssalar, biograf och butiker.
År 1963 gjordes en större tillbyggnad mot Allégatan
i sydost efter ritningar av arkitekt Hugo Häggström.
Samtidigt kläddes hela byggnaden in med bruna
fasadskivor i aluminium. Sannolikt har man vid detta
tillfälle även skalat av den ursprungliga byggnadens
karaktäristiska balkonger. Sammantaget inverkar dessa
åtgärder mycket negativt på arkitekturen. Den ovanligt
påkostade interiören är till stora delar bevarad, men
har i vissa delar också förändrats. Interiöra ombyggnader har gjorts bland annat 1979, - 83, - 86 samt år
2000 då ett antal studentbostäder byggdes. Förutom
Området har god tillgång till gångvägar. Österlånggatan är en gågata som nyligen rustats upp. Kongresshuset omges av rutnätskvarter med breda trottoarer.
Akademiplatsen är ett gångfartsområde, vilket ger
goda möjligheter att röra sig mellan de olika målpunkterna.
3.2 Cykeltrafik
Området har även god tillgänglighet för cykel. Längs
Järnvägsgatan, Yxhammarsgatan och Skaraborgsvägen
finns cykelväg.
3.3 Busstrafik och bussparkering
Angöring och uppställning av buss och taxi för besökare sker utefter Södra Nybrogatan. Taxi- eller färdtjänstbilar kan även angöra över Robert Nilssons plats
och Allégatan.
3.4 Kollektivtrafik
SAMRÅD
Området ligger nära Resecentrum och det är enkelt
att hitta till platsen från stationsområdet. Gåendes är
sträckan Resecentrum - kongresshuset cirka 650 me-
9
10
11
ter. Förbi kvarteret Eolus går linje 1 med hållplatsen
Högskolan precis vid planområdet. För att åka buss
från stationen krävs ett byte vid Södra torget. Resan
tar 12 minuter.
3.5 Biltrafik och bilparkering
Generellt sätt är centrum fortfarande mycket tillgängligt för bilister och det finns en stor mängd parkeringsplatser. Borås Stads parkeringsbolag har inom en radie
på 500 meter från kongresshuset cirka 1200 parkeringsplatser tillgängliga för allmänheten.
Enligt Borås Stads parkeringsnorm ska användningen
kongress ha så mycket parkering att 50 procent av det
maximala antalet besökare ska kunna komma med
bil. Målet är att locka till sig stora kongresser där det
maximala antalet anställda, utställare och besökare
uppgår till cirka 1500 personer. Det ger en parkeringsnorm på 750 bilplatser. Det är inte önskvärt eller
rimligt att så många platser tillskapas när staden redan
har så mycket parkering. Därför är det motiverat med
avsteg från p-normen. Underlag för avsteget kommer
att finnas mobility managementutredning. Handikapparkering kommer att ske längs Robert Nilssons plats.
Folkets hus sett från Skaraborgsvägen 1946.
3.6 Entréer
Folkets hus nybyggt 1944.
Mot Järnvägsgatan, Akademiplatsen restaureras den
ursprungliga huvudentrén. Entréer kommer även
finnas mot Robert Nilssons plats, där läget är soligt
och inte trafikerat av bilar. Torget är en välkomnande
yta som ger utställningshallen en naturlig fortsättning
utomhus.
3.7 Angöring, utfarter och varumottagning
Rivning inför bygget av den andra delen i början av 1960-talet.
Varuförsörjningen sker fortsatt från Tryckerigatan som
angörs via Allégatan. En kompletterande möjlighet att
ta in varor eller utställningar föreslås genom att glasfasaden mot Robert Nilssons plats utförs öppningsbar.
Denna möjlighet utnyttjas om exempelvis bilar eller
andra skrymmande stora föremål ska tas in i utställningshallen.
3.8 Götalandsbanan och Älvsborgsbanan
Det pågår en lokaliseringsstudie angående Götalandsbanans framtida sträckning. Kommunen bedömer
att riksintresset för Götalandsbanan inte kommer att
påverkas negativt av planens genomförande.
På grund av planområdets närhet till Älvsborgsbanan
och en eventuell sträckning av Götalandsbanan har
en kompletterande riskutredning tagits fram. Läs mer
under punkten 5.
Översikt Simonsland och Folkets hus 1944.
12
4. Teknisk försörjning
4.1 Vatten, avlopp, dagvatten och värme
Området är ansluten till det kommunala ledningsnätet
för vatten, avlopp, dagvatten och fjärrvärme. Ledningar kan komma att behöva flyttas i Tryckerigatan.
4.2 El, tele och avfall
Området är anslutet till el- och teleledningar. För att
få en bra arbetsmiljö, säkerhet och tillgänglighet vid
avfallshämtning ska anvisningarna i Avfall Sveriges
Handbok för avfallsutrymmen samt Boverkets vägledningshandbok Avfallshantering - tillgänglig, säker och
estetisk följas.
Folkets hus sett från Skaraborgsvägen.
5. Störningar på platsen som påverkar
planen
5.1 Risk
För området har riskutredningar gjorts, bland annat i
detaljplan för Simonsland - Riskanalys för Simonsland
(Norconsult 2009-09-16). En bedömning har gjorts
av Räddningstjänsten (Serf ) för att avgöra huruvida utredningen är relevant även för planområdet.
Utifrån Serfs synpunkter har en uppdaterad rapport
tagits fram (Norconsult, 2015-01-26). Rapporten har
granskats av Serf (Serf, 2014-12-17) och förtydligande
utifrån Serfs synpunkter har gjorts (Norconsult, 201501-26).
Folkets hus från Järnvägsgatan
Följande åtgärder föreslås:
•
Friskluftsintag till byggnaden placeras på de sidor
av byggnaden som inte vetter mot järnvägen.
•
Nödutgångar ska finnas så att utrymning bort
från järnvägen är möjligt.
Friskluftsintag placeras bort från järnvägen, vilket
minskar sannolikheten att rökgaser mm tränger in i
byggnaden vid en brand på järnvägen.
Nödutgångarna placeras så att utrymning sker bort
från järnvägen, vilket gör att utrymning vid järnvägsolycka kan ske bort från faran.
Folkets hus från Allégatan
Dessa två åtgärder ger även effekt vid en olycka på
järnvägen av annan anledning än transporter av farligt
gods. Med de åtgärderna bedöms risksituationen vid
planområdet vara acceptabel utifrån de tillämpade kriterierna. Detta regleras i plan med planbestämmelser.
5.2 Buller
Eftersom bostäder inte tillåts genom planändringen
finns inga riktvärden för buller som kan överskridas.
Interiör inne i Folkhets hus, rikligt utsmyckat med marmor.
SAMRÅD
13
7.1.4 Byggnadsteknik
6. Markmiljö och Geologi
6.1 Geoteknik och vibrationer
Området är bebyggt sedan tidigare. Enligt översiktliga
utredningar för området består marken av isälvssediment och sand. Geotekniska utredningar för
Simonsland och Kv. Sandgärdet bekräftar att stabiliteten generellt tillfredsställande. Förutsättningarna
för Kvarteret Sandgärdet går att överföra på kvarteret
Eolus. Som underlag finns Geoteknisk utredning kvarteret Sandgärdet (J&W Mark och anläggning, 199906-29). I planbeskrivningen för Simonsland står att
läsa angående Götalandsbanan att de geotekniska och
grundläggningsmässiga förhållandena gör det osannolikt att några kännbara vertikala vibrationer kommer
att uppstå i byggnaderna. I och med att nya byggnader
avses bli uppförda med en tung konstruktion kan även
de horisontella vibrationerna minimeras. Ytterligare
geotekniska utredningar för grundläggandet av den
nya byggnaden i kvarteret Eolus kommer att göras i
samband med bygglovet.
6.1.1. Fornlämningar/kulturminnen
Det finns inga fornlämningar inom planområdet.
Planområdet är en del av Borås stads rutnätsstad där
gator, kvarter och platsbildningar i stort sett har kvar
sin ursprungliga struktur.
7. Förklaring av planbestämmelser
På plankartan finns bestämmelser som visar hur marken får användas.
För att säkerställa att riskanalysens rekommendationer
följs finns bestämmelser. Till exempel om att friskluftsintag till byggnaden placeras på de sidor av byggnaden
som inte vetter mot järnvägen. Nödutgångar ska riktas
bort från järnvägen. Ventilationen ska även vara möjlig
att stänga av.
Utöver högsta byggnadshöjd får flaggstänger eller likvärdigt, mindre teknikanläggningar t.ex. hisschakt och
ventilationsutrustning sticka upp.
7.1.5 Varsamhetsbestämmelser
I planen finns en varsamhetsbestämmelse som är markerad med k. Den bestämmelsen säger att fasadmaterial ska vara puts som till utseende och kulör överensstämmer med ursprungliga fasader. Sockelvåning utformas i natursten likt befintligt. Fönster i fasad samt
fönsterpartier och huvudentré i sockelvåning utformas
likt ursprungliga vad gäller form, material och kulör.
7.1.8 Administrativa bestämmelser och planavgift
Genomförandetiden är den tiden under vilken
byggherren är lovad att kommunen inte kommer
ändra förutsättningarna för projektet genom att ändra
detaljplanen igen. Planen fortsätter att gälla även efter
att genomförandetiden gått ut, men då kan kommunen välja att göra om planen om förutsättningarna
har ändrats. Informationen om planavgift betyder att
kommunen tar ut en avgift för kostnaden för att göra
planen när byggherren söker bygglov.
8. Tidigare ställningstaganden
7.1.1 Allmänna platser
Bestämmelsen LOKALGATA finns vid Tryckerigatan.
Den bestämmelsen är satt för att visa att här ska det
vara en vanlig kommunal stadsgata.
Bestämmelsen LOKALGATA (CK) visar att gatorna
ska ha kvar sin användning som kommunala gator i
markplan och skapar en byggrätt ovanför gatan (Se
exempel bild sida 15).
7.1.2 Kvartersmark
Bokstäverna CK står för Centrum, Kontor och kongresscenter. Centrumändamål tillåter all sådan verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt vara
lätt att nå för många. I ändamålet ingår t.ex. butiker
och samlingslokaler. Bokstaven K tillåter kontor och
kongress.
8.1. Kommunala dokument
8.1.1. Vision 2025
Planen stämmer väl överens med flera av de strategiska
målområden som finns i Borås Stads Vision 2025.
•
Människor möts i Borås
•
Företagandet växer genom samverkan
•
Livskraftig stadskärna
•
Goda resvanor och attraktiva kommunikationer
Kongresshuset blir en mötesplats i centrala Borås som
främjar möten mellan människor och företagande. Det
bidrar även till att locka fler människor till stadskärnan. Goda resvanor och närheten till kollektivtrafiken
är en viktig förutsättning för kongresshuset.
7.1.3 Utformning
När det gäller bebyggelsens höjd tillåts olika höjder på
olika delar. Den högsta tillåtna höjden står markerad i
en romb.
14
Bilden under visar en 3D skiss över vad planen tillåter. Planen styr utseendet av fasaden mot Aktademiplatsen (Järnvägsgatan).
Bestämmelsen Lokalgata (CK) betyder att marken är lokalgata i markplan och att det finns en byggrätt för centrum och kontor
ovanför. Högsta tillåtna höjd regleras i hela planområdet.
8.1.2 Översiktsplan
inte bidrar till att bevara kulturhistoriska byggnader ur
traditionell byggnadshistorisk synvinkel.
Översiktsplanen för Borås Stad, ÖP06, anger samhällsbyggnadsmål och spelregler för hållbar utveckling.
Det är positivt ur miljösynpunkt är att byggnaden ska
hållbarhetscertifieras. Kongresshuset kan bli den första
byggnaden i Borås som hållbarhetscertifieras.
De spelregler från Borås stads ÖP som ger stöd åt
planändringen är:
•
God arkitektur och estetisk kvalitet samt trygga,
tillgängliga och vackra utemiljöer i samspel med
identitet och historia.
•
Lokalisera bebyggelse i lägen som förstärker
underlaget för kollektivtrafiken så att behovet av
transporter som belastar miljön minimeras.
•
Samt att vi ska erbjud näringslivet ett varierat utbud av lokaliseringsmöjligheter utifrån företagens
behov och miljöns möjligheter.
9. Avvägningar enligt MB och PBL
De spelregler som inte uppfylls är ”områden med höga
kulturmiljövärden ska så långt möjligt skyddas mot
åtgärder som påverkar området negativt”.
8.2 Miljömål
Det mål som ligger närmast tillhands är det nationella miljömålet God bebyggd miljö där man kan se att
etableringen är bra ur transportsynpunkt eftersom det
förutsätter att människor tar sig till byggnaden med
kollektivtrafik. Det är mindre bra ur aspekten att det
SAMRÅD
I alla planarbeten ska hänsyn tas till de hänsynsregler
som finns i plan- och bygglagen (PBL). Det ska också
göras en avvägning mellan allmänna intressen och
även motstående intressen samt planens konsekvenser.
Planen ska även ta hänsyn till överlappande lagstiftning i Miljöbalken(MB).
I planen berörs riksintressen för Götalandsbanan och
Älvsborgsbanan. Läs mer under rubriken 3.8 Götalandsbanan och Älvsborgsbanan.
9.1.1 Miljökvalitetsnormer
På platsen överskrids inte miljökvalitetsnormer
(MKN) för buller, luft och vatten. Byggnaden leder
inte till att området får en ökad koncentration av
luftföroreningar. Planen påverkar inte något vattendrag eller avrinning negativt. Planen gör inte heller att
någon störs av buller.
15
9.1.2 Strandskydd
10.5 Miljö
Enligt Miljöbalken (2009:532) återinträder strandskyddet när en detaljplan inom 100 meter ifrån ett
Vattendrag med strandskydd planläggs. Som särskilda
skäl för att upphäva strandskyddet inom planområdet
finns två särskilda skäl:
Planen är positiv för målen om begränsad klimatpåverkan och att hålla nere körsträcka med bil som är
en indikator. Kulturhistorisk bebyggelse bevaras inte i
traditionell byggnadshistorisk synpunkt.
1. Kvarteret Eolus har redan har tagits i anspråk på ett
sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften,
Folkets hus har haft stor betydelse för industristaden
Borås. Byggnaden är mycket värdefull ur samhälls- och
socialhistorisk synvinkel. Som helhet har den även
byggnads-, byggnadsteknik- och arkitekturhistoriskavärden. Den har även ett upplevelsevärde utifrån en
konstnärlig och identitetsskapande synvinkel. Folkets
hus och biografen Folkan anses ha ett stort symbolvärde för arbetarstaden Borås. Det kulturhistoriska
värdet förstärks av byggnadens ursprunglighet och
kvalitet i detaljer. Det gäller främst exklusiva materialval i interiören. Byggnadens kulturhistoriska värde
förstärks även av dess sällsynthet såväl nationellt som
regionalt och lokalt. Biografen Folkan är idag den
sista kvarvarande från biografernas storhetstid under
perioden 1930-1950. Övriga tongivande biografer i
funktionalistisk stil, Palladium och Saga är idag rivna
eller kraftigt ombyggda. Detta är byggnader som har
spelat en central roll under Borås mest expansiva och
framgångsrika period.
2. Kvarteret Eolus skiljs från Viskan genom en väg,
järnväg, bebyggelse, verksamhet eller och annan
exploatering som gör att kvarteret är väl avskilt från
området närmast strandlinjen.
10. Konsekvenser
10.1 Behovsbedömning
En behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan har gjorts.
Slutsatsen är att miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning, MKB, inte behövs. Att planen
inte leder till en betydande påverkan framgår av konsekvensbeskrivningen.
10.2 Störningar som planen ger upphov till
Planen kan ge upphov till en ökning av trafik och att
parkeringssituationen i området blir mer ansträngd.
Störningarna ger inte upphov till några behov av
skyddsbestämmelser, utan störningarna bedöms som
acceptabla konsekvenser i en stads centrum.
10.3 Hållbar utveckling
Placeringen av kongresshuset i stadens centrum med
närhet till kollektivtrafik och viktiga målpunkter i
staden bedöms bidra till att uppnå Borås Stads vision
och för oss på rätt väg mot en hållbar utveckling.
10.4 Hushållning med naturresurser
En central placering med närhet till kollektivtrafik
bidrar till ett minskat transportbehov och ger stor tillgänglighet för gång-, cykel- och kollektivtrafik, möjlig
fjärrvärmeanslutning och användning av befintliga
tekniska system.
Bebyggelsen bidrar inte med en förtätning eftersom
den ersätter en befintlig byggnad som hade kunnat
sparas.
16
10.5.1 Kulturvärden
10.5.2 Identitet och sociala värden
Arkitekturstilen funktionalism har varit mycket väl
representerad i Borås. Folkets hus är en av stadens
viktigaste byggnader från denna epok. Folkets hus är
också en symbol för den framväxande arbetarrörelsen
med inflytelserika och ekonomiskt starka fackföreningar. Många av Borås invånare har en relation till
byggnaden. Folkan har erbjudit boråsarna underhållning i form av film, konsert och teater. Den har varit
en uppskattad mötesplats under drygt 75 år.
Idag uppskattas möteslokalerna i Folkan av Borås
kulturliv för att lokalerna är billiga och de är några av
de mest bokade möteslokalerna. Billiga lokaler i gamla
byggnader är mycket viktigt för en stads affärsliv och
kulturliv eftersom mångfalden ofta är beroende av lokaler för kapitalsvaga verksamheter. I Borås finns idag
mycket få lokaler som tillåts vara enkla och äldre med
lägre standard. Dessa lokaler utgör en grogrund för
nyskapande kultur eller andra nystartade verksamheter
innan de blir kommersiellt framgångsrika.
10.5.3 Konsekvenser för barn och ungdomar
Planen berör inga uppväxtmiljöer för barn. Ur ett ungdomsperspektiv är det viktigt att huset bidrar med liv
och rörelse under flera timmar på dygnet eftersom det
befolkar området och bidrar till att stadens centrum är
tryggt att röra sig i under hela dygnet.
11. Administrativa frågor
11.1 Genomförandetid och handläggning
Genomförandetiden slutar 5 år efter att planen har
vunnit laga kraft. Planen avses antas av Kommunfullmäktige.
11.2 Planavgift
Planavgift enligt taxa tas ut vid prövning av lovärenden.
11.3 Planunderlag
•
Följande utredningar utgör planeringsunderlag:
•
Riskutredning (Norconsult, 2015-01-26).
•
Yttrande över riskutredning (Serf, 2014-12-17)
•
Förtydligande angående riskanalys (Norconsult,
2015-01-26).
•
Geoteknisk utredning kvarteret Sandgärdet (J&W
Mark och anläggning, 1999-06-29).
11.4 Medverkande tjänstemän/samverkan
Detaljplanen har upprättats av Borås Stads Samhällsbyggnadsförvaltning under medverkan av en arbetsgrupp med representanter från kommunala förvaltningar.
Planavdelningen
Andreas Klingström
Planchef
Kristina Axelsson
planarkitekt
SAMRÅD
17
Genomförandebeskrivning
Detaljplan för Kv. Eolus, Kongresshuset Borås Stad, upprättad 2 februari
2015.
1. Inledning
2.4 Huvudmannaskap
Detaljplanen har kommunalt huvudmannaskap
2.5. Avtal
Borås Stad avser att överlåta fastigheten Eolus och
eventuellt 3D-utrymme till exploatören.
3. Fastighetsrättsliga frågor
3.1 Markägare
En genomförandebeskrivning har till uppgift att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska
och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma
ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av
detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen
rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den ska
vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen.
2. Organisatoriska frågor
Detaljplanen avser att möjliggöra ett kongresshus där
Folkets Hus står i dag.
Borås Stad äger all mark inom planområdet.
3.2. Fastighetsbildning
Om byggrätten som kragar ut över allmän platsmark
utnyttjas krävs 3D-fastighetsbildning.
3.3. Servitut och ledningsrätt
Respektive ledningsägare ansvarar för att säkerställa
eventuella ledningar med servitut eller ledningsrätt.
Ett servitut behöver bildas för ett fundament för en
pelare under Tryckerigatan, exploatören ansvarar för
att detta bildas.
2.1 Tidplan
Detaljplanearbetet sker med normalt planförfarande
och följande tidplan gäller:
Samråd
Granskning
Antagande
Laga kraft
1 kvartalet 2015
2 kvartalet 2015
3 kvartalet 2015
3 kvartalet 2015
Exploatören bekostar alla åtgärder på kvartersmark
samt eventuell flytt av ledning i Tryckerigatan.
Exploatören bekostar alla eventuella åtgärder på allmänna gator som krävs för exploateringen.
Planavgift tas ut vid prövning av bygglov.
Tidplanen förutsätter att inga allvarliga synpunkter på
detaljplanen inkommer som fördröjer planarbetet.
5. Tekniska frågor
Detaljplanen antas av Kommunfullmäktige.
5.1. Vatten och avlopp, värme, el och tele
2.2 Gällande detaljplaner
Genomförandetiden är 5 (fem) år från det datum som
planen vinner laga kraft.
Begreppet ”genomförandetid” innebär att planens giltighetstid är begränsad. Under genomförandetiden får
detaljplanen inte ändras utan synnerliga skäl. Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång
men kan då ändras eller upphävas utan att de rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas.
2.3 Ansvarsfördelning
Borås Stad ansvarar för drift och underhåll av allmän
plats inom planområdet. Exploatören, Industribyggnader i Borås AB, ansvarar för samtliga åtgärder inom
kvartersmark när det gäller utförande, kostnader och
framtida drift och underhåll.
18
4. Ekonomiska frågor
Befintlig bebyggelse är idag ansluten till kommunalt
vatten och avlopp, fjärrvärme samt el- och teleledningar. Eventuellt kommer ledningar att behöva flyttas
i Tryckerigatan, detta bekostas av exploatören.
5.2. Trafik
Trafiksituationen i området ska utredas i en Mobility
Management studie.
Strategisk samhällsplanering
Markenheten
Peter Zettergren
T.f. Markchef
Jessica Ekberg
Exploateringsingenjör
SAMRÅD
19
samhällsbyggnadsförvaltningen
postadress Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Borås Stad, 501 80 Borås besöksadress Kungsgatan 55
tfn 033-35 70 00 (växel) e-post samhallsbyggnad@boras.se
webbplats boras.se/samhallsbyggnad
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Per Blank 033 – 35 80 47
2015-01-30
Diarienummer
1 (2)
2015/FF0006 027
Deltagande i ECAD-konferens 11-12 maj 2015
Förvaltningen föreslår att Fritids- och folkhälsonämnden utser två representanter från
nämnden att representera Borås Stad vid ECAD Mayors´ Conference den 11-12 maj
på Malta.
Sammanfattning
Borås Stad är medlem av European Cities Against Drugs. Sammanslutningen anordnar
årliga konferenser där politiker och tjänstemän representerar staden.
Bakgrund
ECAD har ca 250 medlemsstäder i Europa varav ca 40 städer/kommuner är från
Sverige.
ECAD´s plattform i sammanfattning
• mot legalisering av narkotika
• för nya metoder i kampen mot narkotika
• för en utveckling av vården av missbrukare
• för en aktiv och offensiv förebyggande verksamhet
• för ett internationellt samarbete
ECAD anordnar varje år en Mayors´ Conference där medlemsstäder/kommuner från
hela Europa bjuds in. Målgruppen för konferensen är politiker och tjänstemän.
Konferensen syftar till att stärka såväl tjänstemän som politiker genom
kunskapsökning, erfarenhetsutbyte och nätverkande.
Borås Stad har genom medlemskapet i ECAD (European Cities Against Drugs) tagit
ställning emot legalisering av narkotika och arbetar enligt ECAD´s riktlinjer för en
restriktiv narkotikapolitik.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Per Blank 033 – 35 80 47
2015-01-30
Diarienummer
2015/FF0006 027
Konsekvenser
Genom att Borås Stad medverkar i konferensen får man breddade kunskaper inom
drogförebyggande arbete, samt möjlighet till erfarenhetsutbyte och nätverkande med
andra deltagande städer/kommuner.
Bilagor
Inbjudan till konferensen.
2 (2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-02-12
Diarienummer
1 (1)
2015/FF0042 104
Ändring av fadderpolitiker i Fritids- och
folkhälsonämnden till Borås Stads Ungdomsråd på
grund av ny mandatperiod 2015
Fritids- och folkhälsonämnden utser ___________ och ___________ att representera
nämnden i rådslag mellan politiker och Borås Stads Ungdomsråd.
Sammanfattning
Den 28 mars 2011 § 43 svarade Fritids- och folkhälsonämnden på remissen
”Ytterligare utveckling av Borås Stads fadderpolitikersystem och rådslag mellan
politiker och Borås Stads Ungdomsråd”.
Fritids- och folkhälsonämnden utsåg då två fadderpolitiker som skulle representera
nämnden vid rådslag mellan politiker och ungdomar i Borås.
Då det är en ny mandatperiod och nämnden fått nya politiker behöver det utses två
nya förtroendevalda som representerar nämnden som fadderpolitiker.
Bakgrund
Rådslag med fadderpolitiker och ungdomar har sedan några år hållits en till två gånger
per termin. Arbetet med att sammanlänka politiker och unga i Borås ger bra
möjligheter för båda parter att utveckla olika typer av samarbeten. Fadderpolitikerna
har även haft möjlighet att delta i demokratidagar och utbildningsdagar.
Under ett par år har man arbetat med att se över hur man i Borås Stad införlivar
Barnkonventionen i förvaltningar och nämnder samt hur man arbetar med inflytande
för barn och unga. Under 2011 fortsatte arbetet med att finslipa Borås Stads strategi,
den så kallade Boråspaletten. Strategin bidrog till att Borås Stad av Ungdomsstyrelsen
blev utsedda till Årets ungdomskommun 2010. Förslaget ligger helt i linje med det
arbetet.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-02-13
Diarienummer
1 (1)
2015/FF0043 130
Dialogforum för nationella minoriteter, 2015
Fritids- och folkhälsonämnden utser ___________ med ersättare ____________ som
representanter i Dialogforum för nationella minoriteter.
Sammanfattning
Arbetslivsnämnden har fått i uppdrag att skapa rutiner för ett dialogforum där
representanter för de fem nationella minoriteterna (sverigefinnar, tornedalingar, samer,
romer och judar) kan träffa politiker och tjänstemän från äldreomsorg, utbildning,
kultur och fritid.
Fritids- och folkhälsoförvaltningen har tillsammans med Stadsdelsförvaltningarna,
Kulturförvaltningen och Utbildningsförvaltningen blivit inbjudna att representeras av
vardera en tjänsteman och en politiker.
Bakgrund
Bakgrunden är dokumentet Promemoria om de nationella minoriteternas ställning i
Borås Stad, som beslutades i juni 2010. Där står att ”Borås Stad ska genom insatser
inom verksamhetsområdena utbildning, äldreomsorg, kultur och fritid bidra till att
stärka deras nationella identiteter. Ett dialogforum ska genomföras för att säkerställa
dessa åtgärder.”
Redovisning av anmälningsärenden på Fritids- och folkhälsonämnden 2015-02-23
1. Kommunfullmäktige: Anmälan av protokollsutdrag 2015-01-15 § 9 avseende Program för
integrerat samhälle (2014/FF0110 100).
2. Kommunfullmäktige: Anmälan av protokollsutdrag 2015-01-15 § 22 avseende Svar på motion
av Patric Cerny (FP) Broddar till ålderspensionärer! För ökad trygghet under vinterhalvåret
(2014/FF0012 773).
3. Polisen: Polisens analysrapport Borås utifrån trygghetsmätningen 2014, 2015-01-20.
(Rapporten samt diagram över resultaten har skickats till Fritids- och folkhälsonämnden via
mejl) (2015/FF0028 701).
4. Västra Götalandsregionen, Folkhälsokommitténs kansli: Anmälan om beslut gällande Borås
Kommun ansöker om 60 000 kronor till layout kostnader för föräldramötesmaterialet
FNATT (2014/FF0177 701).
5. Fritids- och folkhälsoförvaltningen: Anmälan om åtgärdsbudget 2015 avseende
klimatkompensering för resor med bil och flyg (2014/FF0108 409).
6. Fritids- och folkhälsoförvaltningen: Enkätsvar, sammanställning av gästernas omdöme om
Stadsparksbadet 2014 (2014/FF0131 822).
7. Fritids- och folkhälsoförvaltningen: Enkätsvar, sammanställning av gästernas omdöme om
Borås Simarena 2014 (2014/FF0131 822).
Redovisning av delegationsbeslut på Fritids- och folkhälsonämnden 2015- 02-23
1. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till
allmänheten på Träffpunkten Svärdfästet, Söderkullagatan 64-66 i Borås (2014/FF0230 702).
2. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till slutet
sällskap på Jugo-klubb, Östergårdsplan 6 i Borås (2014/FF0253 702).
sällskap 2014-12-02 på restaurang Jasmine, Källegatan 6 i Borås (2014/FF0261 702).
sällskap 2014-11-28 på restaurang Jasmine, Källegatan 6 i Borås (2014/FF0258 702).
sällskap 2014-12-25 i Grekiska Föreningen, Evedalsgatan 1 i Borås (2014/FF0288 702).
sällskap 2014-11-19 på restaurang Fusiones, Alingsåsvägen i Borås (2014/FF0265 702).
sällskap 2014-12-06 på Albrechts lunchrestaurang, Allégatan 1 i Borås (2014/FF0245 702).
sällskap 2014-11-22 på Bewellness, Källbäcksrydsgatan 10, Brämhult (2014/FF0244 702).
sällskap på Restaurang Tugg Burgers, Västerbrogatan 2 i Borås (2014/FF0264 702).
sällskap 2015-01-31 på Stadshushallen, Kungsgatan 55 i Borås (2014/FF0271 702).
allmänheten i Dalsjöfors Folkets Park i Dalsjöfors (2014/FF0137 702).
sällskap på Brämhults Gård, Eskilsryd 7, Brämhult (2014/FF0303 702).
sällskap på Studentkåren, Österlånggatan 9, Borås (2015/FF0002 702).
sällskap 2015-02-19 i Foajén Kulturhuset, Sturegatan i Borås (2014/FF0307 702).
sällskap 2015-01-31 i Albrechts Lunchrestaurang, Allégatan 1 i Borås (2015/FF0001 702).
Forts.
allmänheten 2015-01-31 på Bäckängsskolan. Schelegatan 7 i Borås (2014/FF0289 702).
allmänheten 2015-02-11 – 2015-02-14 på Borås Ridklubb, Varbergsvägen 65 i Borås
(2014/FF0299 702).
18. Tillståndsenheten: Åtgärd mot Borås Masala AB:s serveringstillstånd (2011/FF0129 702).
19. Tillståndsenheten: Återkallelse av IF Elfsborgs tillstånd för servering av alkoholdrycker till
slutet sällskap i Sjuhäradshallen, Ålgårdsvägen 32 i Borås (2015/FF0064 702).
20. Tillståndsenheten: Återkallelse av Mattfixarna i Borås AB:s tillstånd att året runt till
allmänheten servera starköl, vin och spritdrycker i restaurang Valvet, Göteborgsvägen 35 i
Borås (2011/FF0365 702).
21. Tillståndsenheten: Återkallande av Limmareds Wärdshus AB:s tillstånd att året runt till slutet
sällskap servera starköl, vin och spritdrycker i restaurang på Viareds Två Kockar,
Ryssnäsgatan 15 i Borås (2015/FF0063 702)
22. Tillståndsenheten: Ansökan om stadigvarande tillstånd för servering av alkoholdrycker till
allmänheten på Coop Kök & Café, Coop Forum, Enedalsgatan 10, Borås, återkallas
(2011/FF0353 702).
23. Tillståndsenheten: Ansökan om stadigvarande tillstånd för servering av alkoholdrycker till
allmänheten i restaurang Fusiones, Alingsåsvägen 15 i Borås, ansökan återtogs (2014/FF0242
702).
24. Tillståndsenheten: Yttrande gällande ansökan om tillstånd till spel på värdeautomater –
Barbecue N’ Wok, Borås (2015/FF0013 703).
25. Tillståndsenheten: Yttrande gällande ansökan om tillstånd till spel på värdeautomater – Viva
(Wisers), Borås (2015/FF0008 703).
26. Föreningsenheten: Ansökan om bidrag till sommarfotbollsskola, Norrby IF (2014/FF0129
805).
27. Föreningsenheten: Ansökan om arrangörsbidrag, Albanska kultur- och idrottsföreningen
Dardania (2015/FF0003 805).
28. Föreningsenheten: Ansökan om arrangörsbidrag, Knalleträffen 21-22 2015, Borås Badminton
(2015/FF0037 805).
29. Föreningsenheten: Ansökan om arrangörsbidrag, Veteran SM 6-8 mars 2015, IK Ymer
(2015/FF0038 805).

Handlingar

Transcription

Similar documents

Ärende 01. Ekonomisk månadsrapport januar

Protokoll

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel

Behörighet i yrkesämnen på barn- och fritidsprogrammet

Medlemsinformation Tiden går fort och nu är det dags för ett

Styrelseprotokoll nr 7 den 26 nov 2015

Protokoll 2015-04-22 - Biologiska institutionen

Medel för stadsgemensamt e-arkiv

Bostads- anpassning