Objektiva ansvarsfrihetsgrunder

Vi utvecklar människor
som utvecklar företag
Objektiva ansvarsfrihetsgrunder
JUEN01
HT15
Subjektiva/objektiva ansvarsfrihetsgrunder
• Subjektiva
– Ursäktade, men otillåtna
• Fokus på utövaren/förövaren
– Excess (24:6 BrB)
• 24:1-5 BrB
– Straffrättsvillfarelse (24:9 BrB)
– Sinnesförvirring?
• Objektiva
– Utesluter brott, tillåtna
– Fokus på situationen, händelseförloppet
• Utövarens insikt spelar ingen roll (jfr dock putativt
nödvärn)
Subjektiva/objektiva ansvarsfrihetsgrunder
• Objektiva
– Nöd  24:4
– Nödvärn  24:1
– Laga befogenhet  24:2 (ffa 10§PolL)
– ”Förmans befallning”  24:8 (bygger på plikt)
Subjektiva/objektiva ansvarsfrihetsgrunder
• Samtycke  24:7
– Angrepp på egen rättssfär
– Sjukvården?
• Social adekvans  oreglerat (oförutsebara situationer där
straffrättsliga ingrepp skulle vara orimliga)
– Lärare  ordningshållning (NJA 2009 s. 776)
– Sjukvården  vetenskap och beprövad erfarenhet
– Journalister/studenter? (NJA 2014 s. 804 resp. 2015 s.
45)
Subjektiva/objektiva ansvarsfrihetsgrunder
• ”Idrott och lek”?  spelets idé samt egna regler
– Bråk mellan avblåsningarna ej spelets idé
– Överfall på uppvärmning
• Leif Silbersky, Aftonbladet (2015-07-10)
Nödvärnsrätten
• Uppbyggnad (straffansvaret, objektivt/subjektivt nödvärn,
försvarlighetsbedömningen)
• Typfall/gränsdragningar (provokation, preventivt nödvärn)
• ”Särskilda utövares” rätt till nödvärn
Nödvärn och straffansvar
• A1 – Brottsbeskrivningsenlighet
– Uppfyllelse av rekvisit (genom handlingen, ”oönskad
följd”)
– Gärningsculpa?
• Otillåtet risktagande leder till oönskad följd
Nödvärn och straffansvar
• A2
– 24:1 tillämplig?
– Gärningens utförande med uppsåt/oaktsamhet spelar
ingen roll
– Om putativt: vad domstolen finner att man hade fog för
att tro
Nödvärn och straffansvar
• Men:
– 1: Nödvärnsinvändningen måste göras av tilltalad
– 2: Domstolen måste godkänna
• Åklagare bestrider  NJA 1990 s. 210 = sänkt
beviskrav (”framstå som obefogat”)
• (Åklagare kan även godkänna)
• Därefter:
– Har nödvärnssituationen varit för handen?
• Putativt?
– JA:  försvarlighetsbedömning
– NEJ:  tillbaka på gärningsbeskrivningen
– Lätt att åberopa – lätt att undanröja!
Förutsättningar
24:1 tillämplig?
Påbörjat eller
överhängande?
Försvar mot?
1. Brottsligt angrepp
på person/
egendom
2. Motvärnsrån
3. Olovligt inträngande
4. Olovligt
kvarstannande
(Objektivt/putativt?)
Har gärningen varit inte
uppenbart oförsvarlig?
Angreppets
beskaffenhet
Det angripnas
betydelse (se ssk. p. 14)
Övriga omständigheter?
Utanför ramen?
 Tillbaka till
gärningsbeskr.
Nödvärnssituationen (allmänt)
• Punkterna 2-4 konsumeras ofta av p.1
• Påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp
– Preventivt?
• Inte OK!
– Egendom
• Lägre skyddsintresse (NJA 1994 s. 48)
– Person (liv/hälsa)
• Högre skyddsintresse (NJA 2005 s. 237)
Nödvärnssituationen (allmänt)
– Påbörjat eller överhängande?
• Kan påverka försvarlighetsbedömningen
– Avslutat?  Risken för ett nytt?
• Om avslutat  ingen rätt till nödvärn alls
• I vilket skick befinner sig angriparen?
– Provokation eller annars självförvållat?
• Som HR ok
• Ska inte påverka försvarlighetsbedömningen
• Ingen nödvärnsrätt mot lagliga ingripanden
– Villfarelse om vem som ingrep? Ursäktad
• RH 1980:43, Göta hovrätt B 1013-14
Möjligheter vid putativinvändningar
• Om nödvärnssituationen inte är objektivt uppfylld
Putativt nödvärn
”Saknar stöd i
yttre
omständigheter”:
invändningen
faller – gå på
huvudbrottet
(NJA 2012 s. 45)
Obefogat:
invändningen
faller – uppsåt
bortfaller från
huvudbrottet
Befogad: godkänns –
försvarlighetsbedömning enl. 24:1
(NJA 1995 s. 661)
Försvarlighetsbedömningen (allmänt)
• Utgör nödvärnsrättens relativa sida
• Fram till 1965  absolut nödvärnsrätt
– ”Om någon försöker döda dig – döda tillbaka”
– Medgavs endast vid påbörjat angrepp (överfall)
• Rekvisitet ”omständigheterna i övrigt” diskvalificerat fram till
1994 – idag en viktig grund
– ”Angreppets beskaffenhet” och det ”angripnas
betydelse” inte lika viktigt
Nödvärnsgärningen
• Två möjligheter inom ramen för lagtexten
– Kontrollerade gärningen (absolut vanligast)
• Att försvara sig med våld  följden uppfyller
brottsrekvisit (en skada)
• ”Var det försvarbart att orsaka skadan?”
– Straffbelagda gärningen (Asp m.fl.)
• Att försvara sig genom att begå ett brott 
gärningsculpabedömning
• ”Var det försvarbart att begå brottet?”
• Vilken skillnad?
• Ytterligare varianter i praxis
Försvarlighetsbedömningen (allmänt)
• Relativiteten uttrycks framförallt genom:
– Vad/vem angrips och hur (egendom/person)?
• Våldtäktsförsök medger allvarligt försvarsvåld (NJA
1990 s. 370, HovR:n för V. Sverige B 1045-09)
– Vem angriper?
• Storlek, styrka, berusning, förvirring, särskilda
egenskaper
– På förhand utpekade bra/dåliga nödvärnsutövare?
– P.1 eller p.2-4?
– Möjligheter till mindre allvarligt försvar undersöks
• Användning av vapen? (NJA 1994 s. 48, RH 2003:48)
• Angreppet inte avslutat, men nedtrappat?
• Om ej anpassat: grund för klander (Excess?)
• ”Relativt bred marginal till förmån för den angripne”
– Gäller inte steg 1
Preventivt/överhängande
• Frågan om nödvärnsrättens omfång
– Nedre gränsen för en nödvärnssituation
– Överhängande nödvärnssituationer skyddas av 24:1
– Preventivt nödvärn gör att nödvärnsrätten bortfaller
Preventivt/överhängande
• Vilken hänsyn kan tas till helheten/sammanhanget vid steg
1? (hänsyn tas till övriga omständigheter vid steg 2)
– För stora avsteg strider mot legalitetsprincipen
– Särskilt för nödvärn - uppluckring av våldsmonopolet
– Risken för oförutsebarhet inom straffrätten i allmänhet
icke-önskvärt
• Därför: strunta i helheten och få rättssäkert resultat
Preventivt/överhängande
• Asp – dekontextualisering: bra eller dåligt?
– I vilket sammanhang angrips utövaren?
– Är utövaren annars skyddad (genom t.ex. lagstiftning)?
– RH 1999:86 (dråp)
– NJA 1994 s. 210 (misshandel)
• Kontextualisering kan öka/minska omfattningen av 24:1
– Svea hovrätt B 2380–14
– Dessutom flytta gränsen för tillåtligt våld (”steg 2”)
• Varbergs TR B 2304–13
• Möjligheter till ”extra skydd” inom ramen för 24:1
– ”Omständigheterna i övrigt”?
– Putativt överhängande = preventivt?
Provokation/uppgörelse
• Fråga om nödvärnsrättens skyddssyfte
• Framprovocerade nödvärnssituationer skyddas (i viss mån)
av 24:1
– Även rätt att kvarstanna och bemöta våldet (1999 s.
460)
• Rena uppgörelser gör att nödvärnsrätten bortfaller
– NJA 1993 s. 553
• NJA 2005 s. 237 - Bötningsfallet
– Två personer möttes ”för att göra upp”
– Uppgörelse?
• Ansågs inte bevisat!
Provokation/uppgörelse
• Den angripne blev först knivhuggen
– Livshotande skador på båda
• Angriparen avled (tre dödande stickskador)
• Relativiteten enligt HD
1. Den angripne kunde avlägsna sig
2. Räkna med hjälp från omgivningen
3. ”Hugga på andra ställen”
• Därför uppenbart oförsvarligt
– Livsfarligt våld tillåtet i ”utpräglade undantagsfall”
– Kravet förmodligen lägre vid mindre allvarliga
angrepp/försvarshandlingar
• Excess?
– Besinna sig mellan huggen
• ”Uppgörelsekaraktären” påverkar
försvarlighetsbedömningen?
Förvaltningsrättsligt nödvärn
• Poliser, ordningsvakter etc.
• Privatpersoners våldsanvändning monistisk, polisers
dualistisk
• Utgångspunkter
– 10§PolL/24:2 BrB (försvarligt våld)
– 24:1 BrB (enligt samma principer som enskilda)
– (Prop. 1983/84:111 s. 94 – ”högre krav”)
Förvaltningsrättsligt nödvärn
• Problem
– Gränsdragningen mellan 10§PolL och 24:1 BrB
– Påverkan från förvaltningsrättslig lagstiftning
• ”Ingripandeskyldigheten” – uppdraget
• Skjutvapenanvändning med stöd i lag kontra
försvarlighetsrekvisitet i 24:1
• Omöjligt att tillämpa samma principer?
– Domstolarnas objektivitet
• Utövarna har särskilt skyddsvärde/”högt anseende”
• Angriparen i många fall det rakt motsatta
• Tolkningsföreträde? (ssk. vid påståendet om ett
överhängande angrepp)
• Bevisvärderingen (ett kapitel för sig)
– HD:s frånvaro
Förvaltningsrättsligt nödvärn i praktiken
• 10§PolL eller 24:1 BrB?
– ”Möts med våld” eller ”brottsligt angrepp”?
– Malmö- /Göteborgskravallerna
• Knytnävsslag resp. beskjutning mot överkroppen
– Allmänt hotfull stämning  24:1 BrB (därmed även OK
våldsutövning)
• Nödvärnsrätt hade förelegat under en längre period
• Därmed även rätt till beskjutning  1§SkKg
• Borde vissa situationer lösas enbart med PolL?
– Presumtionsregel för att 10§är tillämplig?
Förvaltningsrättsligt nödvärn i praktiken
• Nödvärn/ej nödvärn? (putativt överhängande)
– Göta hovrätt B 1281–00
• Flyende biltjuv i mörker (nej)
– Svea HovR B 2380–14
• Arg man, spänner käkarna, uppträder hotfullt (ja)
– Svea HovR B 954-11
• Arg yngre man, spänner käkarna, uppträder hotfullt
(nej)
– Stockholms TR B 2961–04
• ”Arg” äldre man tar tag i bildörren (nej)
– Varbergs TR B 2304-13
• Hasande skadeskjuten man (ja) (äv. objektivt)
Förvaltningsrättsligt nödvärn i praktiken
• Uppenbart oförsvarligt?
– Inget talar för att en strängare bedömning görs
– Vid skjutningar tvärtom
• HD frånvarande
– ”Om angreppet hade riktats mot en person i vars
tjänsteutövning ingår att hantera hotfulla situationer och som
förvärvat erfarenhet av att agera i sådana situationer skulle
skillnaden med styrka tala för att en invändning om att våldet
legat inom ramen för nödvärnsrätten varit obefogad.”
• Minoriteten i NJA 2005 s. 237 angående svårheten i
D:s självförsvarsvåld
Försvarlighetsbedömningar (3-4)
• Hovr:n över Skåne och Blekinge B 1158/92
– Medgivande att skjuta fanns (särskild föreskrift)
– Att skjuta under språng ”inte förbjudet”  3:7 BrB
• Kan då aldrig vara straffrättsligt oaktsamt, även om
beteendet i sig varit livsfarligt
– Risken och följden behöver inte beaktas,
försvarlighetsbedömning enligt 24:1 görs inte ö.h.t.
Försvarlighetsbedömningar (3-4)
• Svea HovR B 2042–13
– 3:9 BrB
– Försvarligt? (24:4)
• Nej
– Excess?
• Nej
– Ändå inte straffbart!
• Grov oaktsamhet saknades
• Social adekvans?