SKL:s ansökan till Europeiska socialfonden (PDF, nytt fönster)

Transcription

Sid 1(16)
Diarienummer
2015/00757
Ansökan
Uppgifter om projektet
Namn på projektet
Fler vägar in
Startdatum
2015-11-01
Slutdatum
2016-06-30
Kontaktperson för projektet
Christin N. Granberg
Telefonnummer
08-4527630
E-post
christin.n.granberg@skl.se
Behörig företrädare
Eiler Engberg
Telefonnummer
08-452 79 09
Kontaktperson ekonomi
Eskil Englund
E-post
eskil.englund@skl.se
Telefonnummer
08-452 78 73
Utdelningsadress
Hornsgatan 20 11882 Stockholm
Besöksadress
Organisationsnamn
Sveriges Kommuner och Landsting
Organisationsnummer
222000-0315
Organisationsform
Föreningar, stiftelser och ideella organisationer
Antal anställda
Fler än 200
Telefonnummer
08-4527000
e-post
info@skl.se
Webbplats
www.skl.se
Utdelningsadress
PlusGiro
Behörig företrädare för
organisationen
3420-7
Eiler Engberg
Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet
d.PRO v.1
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Organisation
CFAR-Nummer
19272913
Namn på arbetsställe/enhet
Utdelningsadress
Sveriges Kommuner och Landsting 11882 Stockholm
Besöksadress
Uppgifter om utlysningen
Namnet på utlysningen och
diarienumret
Framtidens välfärd - kompetensförsörjning inom välfärdssektorn : 2015/00454
Programområde
Programområde 1 - Kompetensförsörjning
Specifikt mål
1.1 Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor
och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, och
tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens genom
kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Sid 2(16)
Diarienummer
2015/00757
arbetsmarknadens behov.
Projektet ska huvudsakligen bedrivas i
Övre norrland
Mellersta norrland
Norra mellansverige
Östra mellansverige
Stockholm
Småland och öarna
Västsverige
Sydsverige
Deltagare
Totalt antal deltagare i projektet
20
Antal kvinnor
10
Antal män
10
Ålder på deltagare
15-24
25-54
55-64
Anställda
Företagare
Verksamma inom ideell sektor
Unga (15-24 år)
Nyanlända invandrare
Långtidsarbetslösa
Deltagare i projektet
Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete
Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader)
Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF
Beskrivning
Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter
Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan
- En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys
- Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv
- Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer
- Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta
I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas.
Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan.
Bakgrund
Beskriv bakgrund till projektidén.
Utlysningens teman är desamma som politiker i landets kommuner och landsting prioriterar som angelägna fokusområden för
att klara den framtida kompetensförsörjningen inom välfärden. Genom att använda kompetensen rätt kan resurser frigöras, nya
arbetstillfällen kan skapas och kompetensförsörjningen kan breddas. En breddad kompetensförsörjning innebär att
utlandsföddas kompetens och arbetsförmågan hos personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning tillvaratas samt att
kön inte ska vara ett hinder för val av utbildning eller yrke. Fokus är flera vägar in i välfärden och strategin är en breddad
kompetensförsörjning där fler får och kan bidra till den framtida välfärdens kvalitet och utveckling. Målet är en mer jämställd
arbetsmarknad och ökad social delaktighet inom välfärden. En välfärd som har betydelse för oss alla som brukare, kunder,
patienter, elever mm.
Samverkan med statliga aktörer är avgörande för en utveckling av arbetssätt och organisation så att personer utanför
arbetsmarknaden kan rustas för jobb i välfärdssektorn. Till exempel delas rehabiliteringsansvaret av flera huvudmän med olika
uppdrag och regelsystem samt med olika ansvar. Försäkringskassan har ansvar för att samordna rehabiliteringsinsatser, men är
inte utförare av dem. Kommuner ansvarar för social rehabilitering, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsoch rehabiliterande insatser för respektive anställda och arbetslösa. Hälso- och sjukvården ansvarar för att genomföra
medicinisk rehabilitering. Frågor kring gränsdragningar och samverkan är centrala för att män och kvinnor ska få det stöd de
behöver. Avsaknad av helhetssyn kan leda till att individer i behov av sammansatta insatser hamnar i rundgång mellan olika
Sid 3(16)
Diarienummer
2015/00757
aktörer och framgången i rehabiliteringen uteblir eller blir kontraproduktiv.
I arbetet med breddad kompetensförsörjning behöver fler strukturella och organisatoriska utmaningar identifieras. Dessutom
behöver metoder, tillämpningar och arbetssätt som leder till en inkluderande arbetsmarknad. Att belysa, undersöka och utmana
normer på utbildningssystemet och arbetsmarknaden kring t ex kön, funktionalitet och etnicitet är en strategi för att utforska
möjligheten till fler vägar in.
Välfärden regleras av lagstiftning som t ex Hälso- och sjukvårdslagen, Skollagen, Socialtjänstlagen. Dessa fastställer ett
inkluderande samhälle. För att verksamheterna på bästa sett ska utformas utifrån brukarens, kundens, invånarens behov är det
bra att inkludera dem, dvs deras erfarenhet och kunskap i verksamhetsutvecklingen. Arbetslivet ska vara attraktivt, hållbart och
tillgängligt för alla i livets alla faser. Det handlar om att skapa arbetsplatser där människor ska kunna bidra med sin kompetens
och erfarenhet oavsett funktionalitet, kön och etnicitet.
Det sätt vi har byggt upp vår arbetsmarknad inom välfärdssektorn ställer höga krav på vissa yrkesgruppers kompetens och
förmåga att lotsa andra mot arbete. SKL har exempelvis identifierat socialsekreterare som en viktig yrkesgrupp för detta. Inom
yrkesgruppen blir det allt färre som har lång erfarenhet samtidigt som kompetensen inte förts över från de personer som arbetat
länge med dessa frågor. Det behövs hållbarare strukturer, metoder och en stark kunskapsbas för att möta förväntningar, krav
och situationer på ett professionellt sätt.
Det finns ett tydligt behov av en gemensam ansats i arbetet med långsiktig kompetensförsörjning inom välfärdssektorn, då
många aktörer redan är involverade men bristen på samordning gör det svårt att få till stånd strategiskt hållbara åtgärder.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har en given roll i utvecklingen av denna sektor. Här finns redan upparbetade arenor
där SKL i samarbete med andra aktörer – t ex fackliga organisationer, utbildningsanordnare, samordningsförbund och
myndigheter - arbetar för att åstadkomma strukturella förändringar. Av det skälet har SKL valt att ansöka om medel för att
genomföra en förstudie för att:
1) Inventera kunskap och erfarenheter som identifierar och belyser de förutsättningar, möjligheter och hinder som arbetsgivare
och medarbetare, potentiella medarbetare kan komma att möta när arbetets organisering förändras, arbetstillfällen utformas för
en mer inkluderande arbetsmarknad och ett hållbart arbetsliv. Det kan exempelvis röra sig om utformning av anställningsavtal,
krav på relevant utbildning och utbildningsmöjligheter, problem att skapa långsiktighet i anställningarna, samt samarbeten med
fackförbund. Här ingår även transnationellt samarbete som verktyg.
2) Kartlägga arbetsmarknadspolitiska insatser samt möjligheter och eventuella brister med befintliga ”arbetsmarknadsverktyg”
som t ex lönebidrag, trainee och arbetsplatsintroduktionsavtal.
Kartläggningen ska beskriva de möjligheter som strategin att använda kompetensen rätt kan resultera i. Vad kan den innebära
för hållbar arbetsmiljö, karriär- och andra utvecklingsmöjligheter? Kartläggningen ska även öka kunskapen och ge underlag för
en strategisk diskussion om behovet av hur man kan utveckla den finansiella samordningens (FINSAM) roll i framtidens välfärd.
3) Identifiera olika mått och steg (metoder och arbetssätt) för ett hållbart arbetsliv och en inkluderande arbetsmarknad inom
välfärdssektorn. Hur kan exempelvis socialsekreterarollen utvecklas så att det bättre möter de krav och förväntningar som finns
och vad kan vi lära gentemot andra yrkesgrupper? Hur kan FINSAMs arbetssätt och organisering fylla ett syfte som komplement
till myndigheternas ordinarie verksamheter? Här i ingår även att relatera våra svenska metoder och arbetssätt till ett
internationellt perspektiv. Vad kan vi lära? Vilka goda exempel finns i andra länder?
4) Ta fram och förankra långsiktigt strategier för ett hållbart arbetsliv och kompetensförsörjning inom välfärdssektorn. Arbetet
sker i nära samverkan med förstudiens samverkanspartners i syfte att bland annat överföra kunskap och metoder. Det ska bidra
till en mer jämställd arbetsmarknad samt säkerställ att allas kompetens och möjligheter tas tillvara oavsett kön, etnicitet eller
eventuella funktionsnedsättningar. Samverkan ska stimulera till sociala innovationsinsatser.
Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen.
Kommuner och landsting står inför framtida rekryteringsutmaningar. Sammanlagt skulle 530 000 nya medarbetare behöva
rekryteras fram till 2023. 150 000 av dessa i skola/förskolan, nästan lika många: 144 000 i omsorgen i kommunerna och 90 000 i
hälsosjukvården, se rapporterna ”Så löser vi rekryteringsutmaningarna – en rapport om rekryteringsbehoven i förskola och
skola, respektive i vård och omsorg. Pensionsavgångar står för två tredjedelar av rekryteringsbehovet (347 000) och
nyrekryteringar till följd av ökade behov (181000) av välfärd när befolkningen växer och blir äldre står för den resterande
tredjedelen.
Arbetsgivarna har möjligheter att påverka den framtida kompetensförsörjningen genom att förändra och utveckla i arbetssätt,
organisation och bemanning. En viktig pusselbit i det arbetet är att utveckla strategier för ett hållbart arbetsliv. Det handlar om
att använda olika yrkesgruppers kompetens effektivare, låta fler anställda kvinnor och män jobba längre, fortsätta
digitaliseringen av välfärdstjänsterna, skapa och visa karriärmöjligheter, underlätta för medarbetare att göra lönekarriär och att
marknadsföra jobben mot nya grupper.
Samtidigt som det finns en framtida rekryteringsutmaning finns grupper som står utanför arbetsmarknaden, många av dem har
en sammansatt problematik. I gruppen ”särskilt utsatta” finns individer som inte avslutat sina gymnasiestudier, utomeuropeiskt
födda, äldre 55-64 år samt personer med funktionsnedsättning, som medför nedsatt arbetsförmåga. Statistik från
Arbetsförmedlingen visar att antalet personer i de utsatta grupperna ökat under de senaste åren, vilket stärker behovet av att
hitta bra samverkanslösningar. Ofta behövs samverkan och stöd från flera aktörer, vilket ytterligare kan utvecklas.
Sid 4(16)
Diarienummer
2015/00757
För att få flera vägar in välfärden är avsikten är att utforska nya sätt att organisera arbetet, att skapa nya arbetstillfällen och
förutsättningar för ett mer hållbart arbetsliv. Genom att använda medarbetarnas kompetens ”rätt” kan t ex arbetsuppgifter med
andra kompetenskrav bli arbetsmöjligheter för personer som idag står utanför arbetsmarknaden.
Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga är ca 55 %, att jämföras med 79 %
för övrig befolkning. Den är högre för män än för kvinnor såväl bland personer med funktionsnedsättning som i befolkningen i
stort. Män med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan har en sysselsättningsgrad på 59 %, motsvarande för
kvinnor är 52 %. En oroande trend är att de ökade kraven på arbetsmarknaden försvårar övergångar från arbete med
ekonomiskt stöd till osubventionerat arbete. Här finns en rekryteringspotential när arbetsgivare förmår att se kompetensen före
en eventuell funktionsnedsättning och kan undanröja hinder för enskilda individer.
Inom flera välfärdsyrken råder en snedfördelning mellan könen. I dag är färre än 10 procent av de anställda inom vården och
omsorgen män. Inom skola/förskola är siffran 18 procent, i enbart förskolan tre. Men var tredje ung man kan tänka sig att jobba i
sektorerna, enligt Ungdomsbarometern (2012). Det gäller att förändra bilden av att vissa yrken passar kvinnor eller män bäst.
En jämnare könsfördelning skulle öka rekryteringspotentialen.
En identifierad utmaning för att arbeta för en mindre könssegregerad arbetsmarknad är att arbetet måste göras på fler
organisatoriska plan parallellt och av flera olika aktörer. Förutom huvudmännen är politiker, lärosäten, fackliga representanter/
skyddsombud och studie- och yrkesvägledare samt platsförmedlare/Arbetsförmedlingen viktiga aktörer att samverka med.
Fokus är att etablera samarbetet, klargöra olika aktörers roller och ställningstagande, samt undanröja eventuella hinder inför en
genomförandefas.
Ca 4 % av Sveriges befolkning består av tredjelandsmedborgare. En av de större samhällsutmaningarna i Sverige är att
bekämpa det utanförskap som många av dem fastnar i. Andelen tredjelandsmedborgare utanför arbetsmarknaden är högre än
för andelen av resten av befolkningen. Detta gäller särskilt för skyddsbehövande och deras anhöriga, särskilt kvinnliga
invandrare, under de första åren i landet. Enligt officiell statistik från 2012 var andelen sysselsatta av befolkningen (20-64 år)
med två till fyra års uppehållstillstånd i Sverige 23,9 % för kvinnor (44,7 % för kvinnliga EU/EEC medborgare bosatta i Sverige)
och till 42.6 % för män (54.2 % för manliga EU/EEC medborgare bosatta i Sverige).
Andelen personer med eftergymnasial utbildning som är i arbete i nivå med sin utbildning är lägre för tredjelandsmedborgare
(44,9 % för män och 52,3 % för kvinnor) än för inrikes födda (67,1 % för män och 73,5 % för kvinnor). En välfungerande
matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande är central för landets kompetensförsörjning.
Statliga insatser för att rusta individen för den svenska arbetsmarknaden får sannolikt liten effekt om insatserna inte samtidigt tar
hänsyn till arbetsgivarnas behov. Det visar sig ofta att förutsättningarna för aktörer i enskilda kommuner att tillhandahålla ett
tillräckligt brett utbud för de nyanlända många gånger är begränsat. Det gäller exempelvis olika former av yrkesinriktad svenska
och samhällsorientering för olika språkgrupper. Det ställer i sin tur stora krav på regional samverkan.
Av samtliga personer med ekonomiskt bistånd blir en allt högre andel långtidsberoende av försörjningsstöd, då andra
försörjningssystem många gånger har kvalificeringskrav som bygger på att den enskilde tidigare har haft ett arbete, ett exempel
är a-kassan. År 2013 hade mellan 31 och 54 procent i GR :s kommuner och Göteborgs stadsdelar någon gång mottagit
ekonomiskt bistånd 10–12 månader under året eller mer. Andelen av gruppen som mottagit bistånd nästan tre år var mellan 19
och 39 procent. Andelen personer som blir långtidsberoende är högre i GR-kommunerna än övriga landet, och även i
jämförelser med Stockholms- och Malmöregionen. Det långvariga bidragsberoendet ställer helt andra krav på
socialsekreterararbetet. Det handlar inte endast om att göra en riktig ekonomiskt utbetalning.
Arbetets organisering för ett hållbart arbetsliv innehåller många komponenter. Det handlar t ex om att använda kompetensen
rätt, nyttja tekniken, möjligheter till karriärutveckling, en god introduktion, möjlighet att lära och få stöd av dem med längre
erfarenhet inom yrkesområdet. Under senare år har det uppstått en bemanningsproblematik inom socialtjänsten, det finns allt
färre socialsekreterare med erfarenhet och kompetensen har ibland inte förts över från de personer som arbetat länge med
dessa frågor. Det är svårt att rekrytera och att behålla personal. Då står behovet av kunskapsgrundade verktyg och insatser
fram som allt viktigare. Tanken är att identifiera metoder och arbetssätt för ett mer hållbart arbetsliv samt utforska hur dessa ska
kunna appliceras på andra yrkesgrupper.
Utlysningens teman och utmaningar är politiskt förankrade uppdrag inom SKL och dess politiska beredningar. SKL kan nyttja
befintliga nätverk och arenor för spridning och förankring. Genom SKL kan metoder, tillämpningar och arbetssätt pilottestas i
olika delar av landet för att sedan samordnas och struktureras. Jämställdhetsintegrering kommer att vara en utgångspunkt i
förstudien genom såväl könsuppdelat statistikunderlag som analys utifrån kön. Eventuella mönster utifrån kön och
jämställdhetsproblem ska beaktas och hanteras. Det finns god erfarenhet inom landets kommuner och landsting av
verksamhetsutveckling med jämställdhetsperspektiv, allt från satsningen ”Kommunerna och jämställdheten” på 90-talet till
”Program för hållbar jämställdhet”, HÅJ, 2008-2013. Denna kunskap och erfarenhet ska tillvaratas när jämställdhet integreras i
förstudiens styrning, ledning och uppföljning.
Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?
När det gäller att skapa ett hållbart arbetsliv finns en lång tradition av att jobba partsgemensamt mellan SKL och de
Sid 5(16)
Diarienummer
2015/00757
kollektivavtalsslutande parterna inom välfärden. Parterna äger föreningen Sunt arbetsliv som ger stöd inom kommun- och
landstingssektorn för att göra arbetsplatser mer attraktiva, effektiva och långsiktigt hållbara. Sunt arbetsliv samlar in och sprider
kunskaper om förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser. På deras webbplats www.suntarbetsliv.se finns bland
annat artiklar från arbetsplatser, forskning i form av artiklar och rapporter med undersökningar och resultat samt konkreta
verktyg som stöd i det lokala utvecklingsarbetet. Verktygen är skapade i samarbete mellan forskare, arbetsmiljöexperter och
arbetsplatser inom kommun- och landstingssektorn. Via AFA försäkring finansierar parterna inom välfärdssektorn i forskning
som ska bidra till att förebygga arbetsskador och sjukfrånvaro. De avsätter 50 miljoner om året till denna forskning. Denna
kunskap och erfarenhet är en grund att utgå från för ett mer hållbart arbetsliv inom välfärden.
På området breddad rekrytering har SKL sedan 2014 drivit frågan om fler män i förskolan (mer info. www.skl.se/
flermantillforskolan) som genom nationell och lokal samverkan identifierat utmaningar och vägar fram för att bredda
rekryteringen till förskolan. Inom ramen för den insatsen togs bland annat en kunskapsöversikt fram med aktuell forskning på
området, i samarbete med Mälardalens högskola, Förstudien kommer även att undersöka huruvida dessa förvärvade
kunskaper, erfarenheter och metoder som satsningen fler män till förskolan har resulterat i är applicerbara på andra
könssegregerade yrkesområden inom välfärden. Erfarenheter från insatsen kan även bidra till metodutveckling att belysa fler
hindrande normer på arbetsplatser.
FINSAM som samverkansmodell är utvecklad och förankrad i varierande grad hos huvudmännen; Kommuner, landsting,
Försäkringskassa och Arbetsförmedling. De olika samordningsförbunden har varit igång olika länge, och eftersom det ofta är
komplexa verksamheter och strukturer, behövs några år innan form och innehåll byggs upp och utvecklas. Den övergripande
frågan i ett framtidsperspektiv är FINSAM:s roll i välfärdssamhället och hur det kan ges en starkare, kompletterande och mer
strategisk roll. En utgångspunkt för förstudien är rapporten från Riksdagens socialförsäkringsutskott om uppföljning av den
finansiella samordningen av rehabiliteringsinsatser .
Integration är en viktig fråga för SKL och SKL:s medlemmar. Nyanlända är en viktig resurs för Sverige och för välfärdssektorn.
SKL stödjer kommuner och landsting att utveckla sin verksamhet och att de ska få rätt förutsättningar från staten i sina insatser
för nyanlända. Det handlar om bättre gemensam planering, kommunernas ersättningar, nya boendelösningar och anpassade
insatser för utbildning och arbete. Ofta saknas ett nödvändigt samspel mellan olika politikområden, myndigheter och kommuner.
Det finns många framgångsrika lokala projekt som arbetat för en inkluderande arbetsmarknad, inte minst inom ramarna för ESF,
som kunskap och erfarenhet kommer att inhämtas från. Problemet har dock varit att det saknats en nationell mottagare som
även kan åstadkomma en strategisk påverkan. SKL är en sådan mottagare och kommer i förstudien att beakta tidigare projekt
och satsningar.
Tillvägagångssätt
Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna?
Denna förstudie avser enbart en analys- och planeringsfas: 1/11 2015--30/6 2016
Syftet med denna förstudie är att ta fram underlag och strategier för långsiktig kompetensförsörjning inom välfärdssektorn samt
förslag som stimulerar sociala innovationsinsatser och ett mer hållbart arbetsliv. Detta sker med hänsyn till de tre områdena
integration av utlandsfödda, strategier att bryta könsstereotypa utbildnings- och yrkesval samt inkludering av personer med
psykisk och fysisk funktionsnedsättning.
Arbetet i förstudien ska bygga på en jämställdhetsanalys, som t ex 4 R-metoden, då det så när som genomgående framkommer
skillnader mellan kvinnor och män som grupp, t ex sysselsättningsgrad och resursfördelning. En jämställdhetsanalys skapar
förutsättningar för att i en genomförandefas kunna sätta mål och indikatorer för jämställdhet som är uppföljnings- och
utvärderingsbara. Kvinnor och män ska ha samma makt och möjligheter att forma samhället och sina egna liv.
Projektmålet är att inventera kunskap och erfarenheter, kartlägga arbetsmarknadspolitiska insatser och möjligheter, identifiera
och konkretisera insatser samt att ta fram och konkretisera strategier för breddad kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn.
Arbetet med de fyra delmomenten i enlighet med förstudiemålet kommer ske parallellt under förstudietiden:
1) Inventera kunskap och erfarenheter som identifierar och belyser de förutsättningar, möjligheter och hinder som arbetsgivare
och medarbetare, potentiella medarbetare kan komma att möta när arbetets organisering förändras, arbetstillfällen utformas för
en mer inkluderande arbetsmarknad och ett hållbart arbetsliv. Det kan exempelvis röra sig om utformning av anställningsavtal,
krav på relevant utbildning och utbildningsmöjligheter, problem att skapa långsiktighet i anställningarna, samt samarbeten med
fackförbund. Här ingår även transnationellt samarbete som verktyg.
2) Kartlägga arbetsmarknadspolitiska insatser samt möjligheter och eventuella brister med befintliga ”arbetsmarknadsverktyg”
som t ex lönebidrag, trainee och arbetsplatsintroduktionsavtal.
Kartläggningen ska beskriva de möjligheter som strategin att använda kompetensen rätt kan resultera i. Vad kan den innebära
för hållbar arbetsmiljö, karriär- och andra utvecklingsmöjligheter? Kartläggningen ska även öka kunskapen och ge underlag för
en strategisk diskussion om behovet av hur man kan utveckla den finansiella samordningens (FINSAM) roll i framtidens välfärd.
3) Identifiera olika mått och steg (metoder och arbetssätt) för ett hållbart arbetsliv och en inkluderande arbetsmarknad inom
Sid 6(16)
Diarienummer
2015/00757
välfärdssektorn. Hur kan exempelvis socialsekreterarollen utvecklas så att det bättre möter de krav och förväntningar som finns
och vad kan vi lära gentemot andra yrkesgrupper? ? Hur kan FINSAMs arbetssätt och organisering fylla ett syfte som
komplement till myndigheternas ordinarie verksamheter? Här i ingår även att relatera våra svenska metoder och arbetssätt till
ett internationellt perspektiv. Vad kan vi lära? Vilka goda exempel finns i andra länder?
4) Ta fram och förankra långsiktigt strategier för ett hållbart arbetsliv och kompetensförsörjning inom välfärdssektorn. Arbetet
sker i nära samverkan med förstudiens samverkanspartners i syfte att bland annat överföra kunskap och metoder. Det ska bidra
till en mer jämställd arbetsmarknad samt säkerställ att allas kompetens och möjligheter tas tillvara oavsett kön, etnicitet eller
eventuella funktionsnedsättningar. Samverkan ska stimulera till sociala innovationsinsatser.
Tillvägagångssätt:
•
upprätta förstudieorganisation, styr- och projektgrupp, rekrytera kompetens och externa resurser samt budget och
utförlig förstudieplan
•
säkerställa förstudieorganisation med styr- och projektmöten, dokumentation, uppföljning, ekonomisk redovisning
•
genomföra en kunskapsöversikt utifrån politiska, teoretiska och yrkespraktiska utgångspunkter och erfarenheter
•
genomgång och analys av tidigare insatser/projekt, dess resultat, metoder och arbetssätt
•
etablera samverkan med andra aktörer och intressenter
•
etablera transnationell samverkan
•
föra kontinuerlig dialog med samverkanspartners och andra intressenter
•
planera, genomföra och följa upp referensgruppsmöten. Här nyttja befintliga nätverk och samordningsförbund
•
planera, genomföra och följa upp workshops och fokusgrupper. Här vidga samarbetet för att stimulera social
innovationer
•
planera och genomföra en konferens för förankring och dialog kring framkomna resultat och utmaningar
•
ta fram strategi för arbete med de horisontella principerna samt verkställa denna
•
sätta rutiner för uppföljning och utvärdering inför en eventuell genomförandefas
•
analysera och sammanställa förstudien
•
ta fram underlag för nya utlysningar för socialfondens programområden
Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och
planeringsfas och genomförandefas.
SKL är en relevant aktör som projektägare till utlysningen när det finns upparbetade kontakter och samarbeten med andra
aktörer samt etablerade arenor för att åstadkomma strukturella förändringar. Olika aktörer kommer att involveras via
styrgruppsarbete, referens- och fokusgrupper, workshops och genom en konferens i slutet av förstudietiden. Därtill sker en
löpande dialog vid behov med relevanta aktörer. Målgrupp för förstudien är i första hand de aktörer som är engagerade i och har
intresse av kompetensförsörjningsfrågor inom välfärdssektorn. Förstudiens leverans – de konkretiserade strategier som blir
resultatet av det övriga kartläggningsarbetet – kommer på sikt bidra till förbättrade möjligheter för sysselsatta oavsett kön,
etnicitet eller funktionsnedsättning att komma i arbete.
•
Samordningsförbund: Den finansiella samordningens (FINSAM) syfte är att stärka enskildas anknytning till
arbetsmarknaden samt att stärka strukturer och arbetssätt för samordning, samverkan och samarbete mellan huvudmännen.
Det är en del i ett skiftande utbud av välfärds- och rehabiliteringsinsatser som gemensamt behövs för att möta
samhällsutmaningar och för att stötta individer i olika former av utsatthet. I dagsläget ingår 241 kommuner (av 290) och samtliga
landsting tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, i totalt 80 samordningsförbund. Dessa har en egen
styrelse där Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun/kommuner och landsting finns representerade. Ett omfattande
nationellt samarbete finns och SKL har sedan starten för tio år sedan varit representerade både i det Nationella rådet och i den
tillhörande arbetsgruppen. I det Nationella rådet sitter förutom de ovan nämnda huvudmännen även Socialstyrelsen. Syftet med
rådet är att behandla frågor av gemensamt intresse, ge samverkan den legitimitet och förankring som är nödvändig.
•
Parterna inom välfärdssektorn, SKL samt de fackliga organisationerna: Svenska Kommunalarbetarförbundet, OFR
Allmän Kommunal verksamhet, OFR Hälso- och sjukvård, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd,
Akademikeralliansen och Sveriges läkarförbund. Kommunernas och Landstingens arbetsmiljöråd där samtliga parter ingår och
kan nås är ett möjligt forum för samverkan inom ramen för förstudien. De centrala parterna uppgift är att stödja lokala lösningar
och lyfta de frågor och dilemman som kräver strukturella förändringar eller lösningar på nationell nivå. De centrala parterna blir
då en tydlig mottagare för dialog under förstudien och för förankring av förstudiens resultat samt inför en eventuell
genomförande fas. I en kommande genomförandefas är de centrala parternas samsyn på utmaningar att hantera för ett mer
inkluderande arbetsliv oavsett funktionalitet, bakgrund och kön en garant för att på sikt skapa hållbara gemensamma strukturer,
metoder, tillämpningar och arbetssätt.
•
Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR): GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige tillsammans har dessa kommuner ca 970 000 invånare. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och
vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. De sociala och ekonomiska utmaningarna varierar mellan olika
kommuner och mellan olika områden i dessa kommuner. I ett stort antal områden är arbetslösheten och bidragsberoendet
dominerande. Samhällets stöd måste stärkas i dessa områden. Socialsekreterare främst inom försörjningsstödverksamheten
möter dagligen samhälleliga utmaningar och människor i utanförskap, t ex barnfamiljer utan egen försörjning, människor med
ohälsa som inte fångas upp av vården, personer i akuta bostadssituationer, de i svåra ekonomiska omständigheter m.m.
Förhoppningen är att förstudien ska leda fram till ett samarbete och konkret utvecklingsarbete i ett antal GR-kommuner, men
också i andra kommuner av likartad karaktär och problembilder. Det innebär att ett antal diskussioner och samtal under
Sid 7(16)
Diarienummer
2015/00757
förstudien kommer att ske med flera kommuner i landet.
•
Riksförbundet (H)järnkoll: arbetar för att alla skall ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt.
Bakom riksförbundet (H)järnkoll står patient- brukar- och anhörigorganisationerna i NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk
ohälsa. Deras ambassadörer kommer att delta i förstudien för att ge en bred och erfarenhetsbaserad bild av framgångs- och
riskfaktorer i arbetet med att skapa ett inkluderande och icke-diskriminerande arbetsliv som passar alla, oavsett psykiskt
funktionssätt.
•
Etableringen av nyanlända involverar en mängd aktörer – statliga, kommunala och privata aktörer samt aktörer från det
civila samhället. Nedan nämns några:
•
Migrationsverket: prövar ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan
förföljelse eller ha svenskt medborgarskap och ansvarar för den asylsökande under tiden de väntar på besked i asylärende.
•
Arbetsförmedlingen: ansvarar sedan december 2010 för att samordna etableringsinsatser för vissa nyanlända
invandrare och är därför en central aktör vad gäller nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Är även en part i den finansiella
samordningen.
•
Försäkringskassan är en part i den finansiella samordningen och en samverkanspart i ansökan, som lämnar definitivt
besked om medverkan som medfinansiär först när GD-beslut föreligger.
•
Regionala kompetensplattformar: arenor för samverkan, kunskaps- och kompetensutveckling på regional nivå.
Förstudien kommer att undersöka samt konkretisera på vilket sätt dessa kan involveras för att sprida den kunskap och de
erfarenheter förstudien resulterar i, samt identifiera och konkretisera Regionala kompetensplattformarnas roll i en
genomförandefas.
•
Universitet och högskolor: kontakter kommer tas för att erhålla stöd att kartlägga och analysera resultat av tidigare
insatser inom förstudiens områden. Kontakt har redan etablerats med Södertörns högskola inom området funktionalitet.
•
Vård- och omsorgscollege: partsgemensamt samarbete på nationell, regional och lokal nivå mellan SKL, Kommunal,
Vårdföretagarna, KFO och KFS. Tanken med Vård- och omsorgscollege är att arbetsgivare, fackförbund och utbildare tar ett
gemensamt ansvar för utbildningen inom vård- och omsorgsgymnasierna i syfte att skapa en kvalitativ utbildning i linje med
arbetsgivarnas behov. Ytterligare ett syfte är att öka intresset för utbildningen. I förstudien kommer vi att samarbeta med Vårdoch omsorgscollege då de deras målgrupper är viktiga för den framtida kompetensförsörjningen inom välfärden.
•
Plug In: en ESF-finansierad större satsning som syftar till att få ungdomar att fullfölja gymnasieutbildningen.
Socialfondsprojektet Plug In:s målgrupp är en viktig medarbetarpotential för kommuner och landsting. De yrkesgrupper som
arbetar för att minska ungdomars gymnasieavhopp, studie- och yrkesvägledare samt ungdoms- och elevcoacher är
nyckelpersoner i ungdomars studie- och yrkesval. Dessa erfarenheter och möjliga kontaktytor är viktiga att ta vara på för
kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn.
Den finns en framgångsrik organisationsstruktur från lokal, regional till nationell nivå genom ESF-satsningen Plug IN. Här finns
också upparbetade rutiner för administration och ekonomihantering som kommer att tillvaratas i denna förstudie och i en senare
genomförande fas.
Förstudien kommer omfatta en fördjupad analys i syfte att fånga in ytterligare intressenter och samarbetspartners på nationell
nivå som är viktiga strategiska samarbetspartners i arbetet med kompetensförsörjningsfrågor. Här handlar det framför allt om
transnationella samarbetspartners, se mer i stycket transnationell samverkan.
Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska
anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet?
Första delfrågan är inte aktuell att besvara.
Svar på delfråga 2:
I denna förstudie ingår ingen traditionell kompetensutveckling. De som kommer att engageras i förstudien är i första hand
aktörer som arbetar med och har intresse av kompetensförsörjning inom välfärdssektorn. Dessa aktörer kommer att bjudas in
och engageras på redan etablerade samverkansarenor där SKL är en part, samt i och med workshops, fokusgrupper och
referensgrupper som genomförs inom ramarna för förstudien. Tanken är att denna samverkan med olika aktörer ska bidra till en
bred kartläggning, insamlande av kunskap och exempel. En gemensam bild och förståelse av utmaningarna genom samverkan
skapar goda förutsättningar för framtagandet av hållbara strategier och förslag på åtgärder. Därför krävs att frågan om en
gemensam ansats är väl förankrad hos alla parter. Förstudieledningen kommer att delta i olika forum för att kunna bidra till
intentionerna ovan.
Riskanalys
Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni
tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet.
Risk
Åtgärd
Inte hinna anställda kvalificerade projektmedarbetare med kort Att redan i samband med inlämnandet av förstudieansökan
varsel
konkretisera kravprofilen och efter besked från ESF påbörja
rekryteringen.
Förstudien blir inte klar i tid
Säkerställ löpande att tids- och aktivitetsplanen följs
Att förstudien tappar fokus
Att nyttja processtöd via extern kompetens för kontinuerlig
kvalitetssäkring
Förstudien blir en inte efterfrågad sidoverksamhet
Systematiskt följer upp, förankrar frågor i styrgruppen
Sid 8(16)
Diarienummer
2015/00757
Risk
Når inte upp till medfinansiering
Åtgärd
Månadsvis uppföljning av ekonomi, medfinansieringsgrad och
regelbunden tim- och tidsredovisning.
Könsblind, icke inkluderande analys
Systematisk uppföljning av de horisontella principerna
Att Vård- och omsorgscollege eventuella förstudie och vår
Att SKL blir bryggan mellan de två förstudierna genom att
förstudie dubbelarbetar och inte skapar samordningsvinster.
finnas med i Vård- och omsorgscollege förstudies styr- och
referensgrupp.
Otillräcklig medfinansiering när t ex Försäkringskassans GD
Förstudien tillämpar medfinansiering genom att SKL som
behöver fatta beslut innan definitivt besked om medfinansiering. projektägare främst nyttjar egna interna medel. Större delen av
budgeten är medfinansiering SKL.
Bristande förankring samverkansaktörers enskilda
Förstudieledningen bidrar med att legitimera förstudiens
organisationer
processer och dess resultat genom tydlig extern
kommunikation, öppna dialogforum och andra former av
workshops, referensgrupper
Att beslut på förstudieansökan från ESF-myndigheten dröjer, att Att signalera att det är betydelsefullt med ett så snart besked
deras berednings- och beslutsordning drar ut på tiden.
som möjligt från ESF-myndigheten för att raskt kunna
säkerställa relevant kompetens och därigenom säkerställa
kvalitet i förstudien.
De olika fyra delmomenten har svårigheter att hänga ihop som Styrgrupp och förstudieledaren säkerställer genom möten och
en sammanhängande förstudie.
dialoger med övriga projektmedarbetare att aktiviteter
genomförs och rapporteras in enligt plan.
Försäkringskassans medverkan förutsätter GD beslut
Visa på att en samverkan i förstudien bygger på dialog,
delaktighet och inflytande, vilket bör underlätta ett positivt
besked från GD, Försäkringskassan.
Mål
Förväntande resultat och effekter av projektet.
I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på
individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna?
a)
Kartläggning och analys av kompetensförsörjning ur ett icke-diskrimineringsperspektiv
b)
Framtagna strategier bland annat utifrån ett hållbart och inkluderande arbetsliv
c)
Förslag som stimulerar sociala innovationsinsatser
d)
Ovan nämnda ska utgöra grund för nya utlysningar för socialfondens programområden
Ovan fastställda mål bygger på samverkan mellan SKL och andra tidigare nämnda samverkanspartners och eventuellt andra
aktörer. Respektive aktör bidrar genom att inom sin egen organisation förankra kunskaper, fakta och goda exempel. Fortsatt
samverkan är en förutsättning för utvecklingsarbetet i en eventuell genomförandefas. Då först kan de framtagna strategierna få
bäring genom fortsatta åtaganden och åtgärder.
Förstudien kan inte ta ansvar för förankringsprocesser i de andra enskilda organisationerna men kan bidra med att legitimera
och stabilisera sådana processer genom tydlig extern kommunikation, öppna forum och andra former av workshops.
Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare
av projektresultat? Ange metod och tidplan.
Genom att dela upp förstudiens verksamhet i fyra olika delmoment och genomföra dem parallellt säkerställer vi att alla delar
genomförs till sin helhet. De fyra momenten är de som tidigare nämnts i bakgrunden:
1) Inventera kunskap och erfarenheter
2) Kartlägga arbetsmarknadspolitiska insatser samt möjligheter och eventuella brister
3) Identifiera olika mått och steg (metoder och arbetssätt)
4) Ta fram och förankra långsiktigt hållbara strategier för ett mer hållbart arbetsliv och kompetensförsörjning inom
välfärdssektorn
Samtliga steg genomförs i nära dialog med olika aktörer, vilket i praktiken innebär att de blir informerade och delaktiga i
genomgång av befintligt material, rapporter, undersökningar osv samt genom workshops, forum och dialogmöten.
Vår förstudieorganisation med styrgrupp, samverkanspartners och referensgrupper kommer att bidra till tydlig styrning,
förankring och efterfrågan av resultat. Här kommer vi att eftersträva en jämställd och bred representation för att spegla dem
välfärden är till för och ett trovärdigt resultat. Detta borgar för att förstudiens upptäckter och leveranser kommer att vara
relevanta för den framtida kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn. Referensgrupperna består av representanter från olika
organisationer på nationell, regional och lokal nivå. Det resulterar i att förstudie får önskat genomslag över landet.
Tidsplan:
Första månaden, uppstart och planering:
Sid 9(16)
Diarienummer
2015/00757
•
•
•
•
•
Etablera förstudieorganisation (roller, ansvar, mandat)
Uppstartsmöte arbetsgrupp och styrgrupp
Starta upp samarbetet med samverkanspartners
Sätta rutiner för administration, ekonomi, tidsredovisning etc
Säkerställa strategi för arbete med de horisontella principerna
Andra till sjätte månaden, genomförande av förstudien:
•
Genomföra litteraturstudier, genomgång av rapporter,
•
Etablera samarbeten med andra aktörer och intressenter
•
Etablera transnationell samverkan
•
Planera, genomföra och följa upp referensgruppsmöten, fokusgrupper, workshops
•
Analys och sammanställning av förstudien
•
Ta fram underlag för nya utlysningar för socialfondens programområden
•
Planera för att kommande ESF-satsningar blir utvärderingsbara
•
Konferens, förankring och dialog kring framkomna resultat och utmaningar
Sjunde månaden, avslut:
•
Slutrapportering ESF, presentation av framkomna resultat, underlag och strategier.
Genomgående under hela förstudieperioden: tidsrapportering till ESF, arbetsgruppsmöten, styrgruppsmöten och annan löpande
dialog med samarbetspartners
Mottagare av förstudiens resultat är samverkanspartners och andra intressenter. Även ESF-rådet är en mottagare av
förstudieresultatet då de vill ha inspel inför nya utlysningar.
Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter.
I enlighet med utlysningens krav på uppföljning kommer förstudieledaren att ansvara för systematisk uppföljning och
dokumentation under förstudieperioden. Kontinuerlig förankring och dialog med avseende på resultat och effekter sker med
styrgruppen och andra samverkanspartners.
Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering.
Ingen utvärdering under förstudien. Däremot kommer förstudien föreslå insatser för ett systematiskt sätt att planera och
dokumentera för att skapa goda förutsättningar inför en eventuell genomförandefas, m.a.o. planera för att kommande ESFsatsningar blir utvärderingsbara.
Integrerat arbete
Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning?
Temat är Framtidens välfärd - kompetensförsörjning inom välfärdssektorn. Tanken är att förstudiens resultat ska kunna
användas som inspel för kommande satsningar och projekt, både inom ESF, SKL och dess samverkanspartners.
De aktiviteter som är planerade ligger i linje med utlysningens tema.
Jämställdhetsintegrering
Förstudien ska ha jämställdhetsintegrering som utgångspunkt genom att ha såväl könsuppdelade statistikunderlag som analys
utifrån kön för att upptäcka mönster och jämställdhetsproblem. Det finns erfarenhet inom landets kommuner och landsting av
verksamhetsutveckling med jämställdhetsperspektiv, allt från satsningen ”Kommunerna och jämställdheten” på 90-talet till
”Program för hållbar jämställdhet”, HÅJ, 2008-2013. Denna kunskap och erfarenhet ska beaktas när jämställdhet integreras i
förstudiens styrning, ledning och uppföljning.
Strategier för att bryta könsstereotypa utbildnings- och yrkesval
Kön inte ska vara ett hinder i val av yrke. Hur kan förvärvade metoder, tillämpningar och arbetssätt samordnas och struktureras
för att synliggöra och motverka hindrande normer på arbetsmarknaden så att ungdomar, vuxna och äldre får möjlighet att välja
yrke efter intresse och inte oreflekterat göra könstraditionella yrkesval? Idag är snedfördelningen stor i många välfärdsyrken.
Dessutom leder en icke jämställd arbetsmarknad till att för få är med och bidrar till välfärden. Det är stort problem ur
kompetensförsörjningssynpunkt att bara kunna rekrytera ur halva befolkningen.
Förstudien ska dessutom undersöka huruvida förvärvade kunskaper, erfarenheter och metod som satsningen fler män till
förskolan (mer info. www.skl.se/flermantillforskolan) har resulterat i är applicerbara på andra könssegregerade yrkesområden
inom välfärden. Erfarenheter från insatsen kan även bidra till metodutveckling att belysa fler hindrande normer på arbetsplatser.
Hur kan gemensamma och hållbara strukturer skapas för att tillvarata och sprida kunskap och erfarenhet till arbetsgivare och
andra viktiga aktörer om hindrande normer (kring kön) som får konsekvenser för både kompetensförsörjning och arbetsmiljö,
Sid 10(16)
Diarienummer
2015/00757
kvinnors och mäns makt och inflytande samt ekonomiskt jämställdhet.
Inkludering av personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning
Människor med funktionsnedsättning är ingen homogen grupp. För att bryta stigma, diskriminering och utanförskap i samband
med psykisk ohälsa är fokus att hitta hållbara strukturer för erfarenhetsbaserad kunskap så att synen på psykisk sjukdom kan
förändras och förutsättningarna för att delta i arbetslivet öka. Förstudien ska samla in en bred och erfarenhetsbaserad bild av
framgångs- och riskfaktorer i arbetet med att skapa ett inkluderande och icke-diskriminerande arbetsliv som passar alla, oavsett
psykiskt funktionssätt. Förstudien ska även omfatta en kartläggning över arbetsmarknadspolitiska insatser samt möjligheter och
eventuella brister med befintliga ”arbetsmarknadsverktyg” i syfte att skapa långsiktiga och hållbara möjligheter för personer med
funktionsnedsättning att behålla ett arbete. Det kan även röra sig om utformning av anställningsavtal, krav på relevant utbildning
och utbildningsmöjligheter, problem att skapa långsiktighet i anställningarna, samt samarbeten med fackförbund.
Integration av utlandsfödda
Välfärdssektorn ska bli bättre på att ta tillvara nyanländas och utrikes föddes kompetenser och matcha målgruppen mot
sektorns behov av kompetens. Nyanlända behöver snabbt synliggöra vad de kan bidra med i Sverige och matchas mot den
svenska arbetsmarknaden. Det måste finnas vägar in och möjlighet att utvecklas och göra karriär.
Förstudien ska identifiera hinder och möjligheter för att förbättra matchningen mot jobb i välfärdssektorn med syfte att öka
sysselsättningsgraden för utrikes födda. Rent konkret innebär det bland annat att det ska tas fram en kunskapsöversikt för att
belysa svårigheterna kring nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i välfärdssektorn och samtidigt peka ut
framgångsfaktorer och insatser som erfarenhetsmässigt har visat sig stärka målgruppens möjligheter att etablera sig på
arbetsmarknaden.
Utveckla strategier för ett hållbart arbetsliv inom sektorn
Förstudien ska utforska hur arbetet kan organiseras i syfte att skapa nya arbetstillfällen och förutsättningar så att de som står
utanför arbetsmarknaden lättare kan ta sig in, stanna och utvecklas. Genom att använda medarbetarnas kompetens ”rätt” kan t
ex arbetsuppgifter med andra kompetenskrav bli arbetsmöjligheter för personer som idag står utanför. En strategi är en breddad
kompetensförsörjning. I det arbetet ska fler strukturella och organisatoriska utmaningar identifieras samt strategier tas fram för
att åtgärda system och strukturer som motverkar utvecklingen av en inkluderande arbetsmarknad och ett hållbart arbetsliv.
Förstudien ska även omfatta de möjligheter som strategin att använda kompetensen rätt kan resultera i. Vad kan den innebära
för personalen avseende hållbar arbetsmiljö, karriär- och andra utvecklingsmöjligheter? För att konkretisera arbetet för ett
hållbart arbetsliv kommer förstudien att delvis fokusera på socialsekreterare som arbetar i utsatta områden, dagligen möter
samhälleliga utmaningar och människor i utanförskap. För att bättre nyttja deras kompetens och förebygga ohälsa ska
förstudien bidra till att nya strukturerade metoder, arbetssätt och tillämpningar utvecklas.
Stimulera till sociala innovationsinsatser
Förstudien ska hitta hållbara strukturer för att tillvarata erfarenhetsbaserad kunskap i utformandet av arbetsmiljön. Innovativt
samarbete kommer därför att genomföras tillsammans med stiftelsen (H)järnkoll.
Förstudien ska dessutom genom transnationellt samarbete utifrån ett arbetsgivarperspektiv utforska nya angreppssätt och
infallsvinklar i arbetet för en mer inkluderande arbetsmarknad och ett hållbart arbetsliv. Målet är att inhämta kunskap och utbyta
erfarenheter som ett led i att utveckla innovativa metoder, antingen genom enstaka studiebesök eller som en början på ett
längre samarbete. Se mer under rubriken transnationellt samarbete.
Förstudien ska även öka kunskapen och ge underlag för en strategisk diskussion om behovet av hur man kan utveckla den
finansiella samordningens roll i framtidens välfärd och hur detta kan göras. Finansiella samordningen är en social innovation och
fokus är hur FINSAMs arena kan utvecklas för en mer resurseffektiv lokal samverkan. Fokus är samordningsförbundens
strukturella roll i välfärdsarbetet, som komplement till andra samverkansformer. Målet är att konkretisera behoven av utveckling
för att öka kvalitet, legitimitet och resurseffektivitet i förbundens verksamheter.
Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)?
Transnationellt samarbete
Gemensamt ramverk
Östersjösamarbete
Sid 11(16)
Diarienummer
2015/00757
Ej aktuellt
Andra former för transnationellt samarbete
Det transnationella samarbetet kommer att ha två spår:
1) Hitta och inleda samverkan för att inhämta kunskap och erfarenheter av insatser för en mer inkluderande arbetsmarknad som
verkar icke-diskriminerande utifrån en eller flera av våra områden; att bryta könsstereotypa utbildnings- och yrkesval, att
inkludera personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning och integration av utlandsfödda.
2) Utbyta erfarenheter samt sprida de erfarenheter och den kunskap SKL har kring att bryta könsstereotypa utbildnings- och
yrkesval.
Det transnationella samarbetet i spår 1 utgörs främst av att söka efter nationella insatser och projekt i andra europeiska länder
och undersöka huruvida de resultaten och erfarenheterna kan bidra i en svensk kontext. En del av detta arbete blir således att
utforma en strategi för ett transnationellt samarbete som grund för ett kommande genomförandeprojekt. Det transnationella
samarbetet i spår 2 utgår från erfarenheterna av SKL:s nationella och lokala arbete med att få fler män till förskolan. Målgruppen
är relevanta aktörer som driver liknande utvecklingsarbete i andra EU-länder, där Storbritannien/Skottland (http://www.
meninchildcare.co.uk/Scotand.htm) är identifierad som möjlig aktör att kontakta. Erfarenhetsutbyte skulle ge möjlighet att ge och
få nya infallsvinklar på frågan om män som arbetstagare inom barnomsorgen, men även i en större kontext av möjliga insatser
för att luckra upp könssegregeringen inom andra yrkesområden.
Resursplanering
Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden?
Ej aktuellt.
Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni
kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan.
Motsvarande tre heltidstjänster som håller ihop de olika förstudieinriktningarna, samt en förstudiesamordnare på heltid, forskare
som bidrar med kunskapsöversikter. Till förstudien kommer att knytas en ekonom med erfarenhet av ESF-projekt, som ansvarar
för förstudiens redovisning och för att korrekta tidsredovisningar och annan ekonomisk redovisning inkommer till ESF.
Lokaler för att genomföra workshops/fokusgrupper/referensgruppsmöten och motsvarande.
Resurser för resor inom landet samt utlandsresor för transnationellt samarbete. Finansiella resurser- se budget.
Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet?
Det finns en gedigen kompetens och tidigare erfarenhet av att genomföra och administrera liknande projekt via genomförandet
av projektet Plug In. På nationell nivå kommer personal som varit ansvariga för Plug In även vara involverade i förstudien Fler
vägar in. För att möjliggöra uppdraget i och med förstudien kommer relevanta kompetenser att rekryteras bl. a
förstudiekoordinator, två förstudiemedarbetare, ekonomi och administrativa funktioner. Inför en eventuell genomförandefas med
utvecklat samarbete med /genomförande i regionala- och lokala projektorganisationer finns det på många håll en omfattande
tidigare erfarenhet och kompetens av att agera som projektägare/projektintressent i extern finansierade projekt.
Universitet, högskola eller motsvarande som kan genomföra en översikt över kunskapsområdet integration av utlandsfödda
samt könsstereotypa utbildnings- och yrkesval i välfärdssektorn med ett problematiserande utifrån politiska, teoretiska och
yrkespraktiska utgångspunkter och erfarenheter som ska fungera som underlag och motverka utanförskap i arbetslivet. För
kunskapsöversikt över området funktionsnedsattas möjligheter till sysselsättning är kontakt redan etablerad med Södertörns
högskola.
Två kvalificerad medarbetare på heltid planeras att anställas under förstudien. De ska ha mycket god kunskap om
rehabiliteringsområdet, den finansiella samordningen respektive socialsekreterarens roll för en inkluderande arbetsmarknad. En
förstudiekoordinator planeras att anställas på heltid under förstudien.
Konsult som ska fungera som processtöd för kvalitetssäkring.
Tre medarbetares kompetens som kommer att ingå i förstudien:
Christin N. Granberg, född 700116
__________________________________________________________________
Arbetar på SKL sedan 2000 (tidigare Kommunförbundet), började som jämställdhetsexpert (2000-2005), höll i utbildningar i
jämställdhetsintegrering, metodstöd och föreläsningar. har under den senaste tioårsperiod haft olika ansvarsområden, som t ex
arbetsliv och hälsa, Växtkraft mål 3, sekreterare Förhandlingsdelegationen, Jobbar idag som utredare, kompetensförsörjning.
1998-2000 Projektledare gender mainstreaming, Länsarbetsnämnden i Jämtlands län
1997-1998 Platsförmedlare Arbetsförmedlingen Östersund
Akademiska examina och studier
1997 Filosofie magisterexamen, sociologi med inriktning arbetsliv, organisation och personalarbete, Uppsala universitet, Duppsats: Läpparnas bekännelse, könsförståelsen inom polisen (D- uppsats titel)
Anders Barane, född 1981-03-28.
Arbetar på SKL sedan 2007 med arbetsgivarfrågor, främst inom personal- och kompetensförsörjning. Bland annat frågor som
Sid 12(16)
Diarienummer
2015/00757
rör validering, yrkesintroduktion, integration och mångfald. Sitter i beredningsutskottet till Rådet för integration i arbetslivet och är
SKL:s representant i Nationellt nätverk för validering och YA-delegationen.
Akademiska examina och studier
Bachelor i offentlig administration och ledning från Högskolan i Oslo.
Elsa Mattsson född 850614
Arbetslivserfarenhet
2015 – Handläggare, SKL (Vikariat) Arbetsmiljö, jämställdhet, breddad rekrytering
2014 – Projektadministratör, SKL (Visstid) Breddad rekrytering, Fler män till förskolan
2012-2014 – Projektadministratör, Skolverket (Heltid) Kvalitetsutvecklingsarbete, jämställdhet i skolan
2012 – Webbassistent, Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen. (Visstid) Kommunikationsarbete, skola
2012 – Projektassistent, Kvinna till Kvinna (Deltid) Kommunikationsarbete, bistånd
2012 – Projektmedarbetare, Hållbar Jämställdhet, Stockholms Stad (Praktik) ESF-finansierat jämställdhetsarbete
Utbildning
2009-2011 – Masterexamen i mångfaldsstudier (120 hp) Utbildning inom praktiskt antidiskrimineringsarbete utifrån
diskrimineringsgrunderna inom svensk lagstiftning med fokus på jämställdhet, mångfald, likabehandling och tillgänglighet
2005-2008 – Kandidatexamen (180 hp) Ingår kulturantropologi, pedagogik, psykologi och franska.
Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt?
Universitet, högskola eller motsvarande som kan genomföra en översikt över kunskapsområdet integration av utlandsfödda
samt könsstereotypa utbildnings- och yrkesval i välfärdssektorn med ett problematiserande utifrån politiska, teoretiska och
yrkespraktiska utgångspunkter och erfarenheter som ska fungera som underlag och motverka utanförskap i arbetslivet.
Två kvalificerad medarbetare på heltid planeras att anställas under förstudien. De ska ha mycket god kunskap om
rehabiliteringsområdet, den finansiella samordningen respektive socialsekreterarens roll för en inkluderande arbetsmarknad. En
förstudiekoordinator planeras att anställas på heltid under förstudien.
Konsult som ska fungera som processtöd för kvalitetssäkring.
Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och
samverkanspartner?
SKL är en kunskaps- och expertorganisation och kommer under förstudien att tillvarata kompetenser från t ex
programsatsningen Hållbar jämställdhet för att beakta att jämställdhet integreras i förstudiens styrning, ledning och uppföljning.
En av medarbetarna i förstudiens har arbetat som jämställdhetsexpert, SKL, bl. a. hållit i utbildningar i jämställdhetsintegrering,
metodstöd och föreläst i jämställdhetsfrågor
ESFs upphandling för att bistå i Tillgänglighetskompetens kommer att nyttjas när den finns tillgänglig. Samarbetet med (H)
järnkoll bidrar till att tillgänglighetsprincipen beaktas.
Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering?
Ansökan avser en förstudie vilken inte kräver någon utvärdering. Arbetet kommer dock kvalitetssäkras med interna redan
befintliga resurser för att säkerställa att jämställdhets - och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering kan säkras.
Arbetet kommer vidare väl dokumenteras för att kunna tjänstgöra som underlag inför en eventuell genomförandefas.
Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv
finns med i utvärderingens alla delar?
Ansökan avser en förstudie vilken inte kräver någon utvärdering. Arbetet kommer dock ha med ett tydligt
jämställdhetsperspektiv då all statistik ska vara könsuppdelad och anslyseras utifrån kön för att upptäcka eventuella
jämställdhetsproblem som kan vara aktuella att åtgärda i en eventuell genomförandefas. Förstudien involverar t ex dem med
psykisk ohälsa och tar vara på deras erfarenhetsbaserade kunskap för att skapa ett inkluderande och icke-diskriminerande
arbetsliv som passar alla, oavsett psykiskt funktionssätt.
Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska
Regionalfonden
Ej aktuellt. Vi åberopar inte regionalfondsinsatser eller kombinerar med ERUF.
Statsstöd
Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk
verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under
innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren.
Ja
Typ av stöd
Nej
Finansiär
Annan finansiering
Nej, Vi är en myndighet
Summa
Sid 13(16)
Diarienummer
2015/00757
Har annan finansiering i form av offentligt stöd/EU-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller
kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader?
Ja
Nej
Finansiär
Typ av stöd
Summa
Kommer projektet generera intäkter?
Ja
Nej
Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera:
Upphandling och kostnadseffektivitet
Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling?
Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU
Beskriv
Annat
Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås?
För att SKL ska uppfylla de krav som ställs i lagen om offentlig upphandling kommer vi att följa de rutiner som finns. När
gränsen för direktupphandling på 505 800 kronor passeras tas kontakt med avdelningen för administration som har en anställd
upphandlare. Upphandlingen genomförs sedan i samverkan mellan ansvariga för förstudien Framtidens välfärd och avdelningen
för administration. Det handlar om att besluta om att en upphandling ska genomföras, besluta om tilldelning av vinnande
leverantör och säkerställa att avtal tecknas. Vilka som är behöriga att ta besluten är beroende på omfattningen och framgår av
SKLs beslutsordning.
SKL följer riktlinjer för direktupphandling, dvs krav på dokumentation av upphandlingar vars värde överstiger 100 000 kronor i
syfte att se till att upphandlande myndigheter tillämpar ett strategiskt förhållningssätt för offentlig upphandling, inte minst vid
direktupphandling. Riktlinjerna syftar även till att säkerställa att myndigheten tillvaratar konkurrensen vid direktupphandlingar.
Denna regel införs för att göra den upphandlande myndigheten uppmärksam på de inköp som genomförs i förbundet, samt att
ge möjlighet att i efterhand följa upp hur upphandlingen har gått till och kunna samordna framtida inköp.
Moms i projektet
Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader?
Ja
Nej
Diversifierad
Medfinansiering
Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid
medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges.
Den större delen av medfinansieringen utgörs av att en medarbetare arbetar halvtid, en medarbetare 60% och en tredje
medarbetare arbetar halvtid under två månader.
Lista över medfinansiärer
Organisationsnamn
Caroline Olsson
Telefon
08-452 74 55
Organisationsnamn
Arbetsförmedlingen
Tomas Jeppsson
Telefon
010-486 48 70
Organisationsnamn
Försäkringskassan
Maria Björklund
Telefon
010-116 1601
Organisationsnamn
Socialstyrelsen
under dialog- namn ännu ej erhållits
Organisations 222000-0315
nummer
CFAR19272913
Nummer
nummer
CFAR19070630
Nummer
nummer
CFAR11280427
Nummer
nummer
CFAR19014752
Nummer
Sid 14(16)
Diarienummer
2015/00757
Telefon
012-34567
Kompetensutveckling
Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser
Samverkansaktörer
Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet.
Organisationsnamn
Göteborgsregionens Kommunalförbund
Elisabeth Beijer
Telefon
031-335 51 94
Organisationsnamn
Kommunernas och Landstingens arbetsmiljöråd
Eva Thulin Skantze (AMR saknar org. nr,här angivit SKLs)
Telefon
070-5977638
Organisationsnamn
Socialstyrelsen
Etableradkontakt namnsaknasännu
Telefon
075-247 30 00
Organisationsnamn
Försäkringskassan
Maria Björklund
Telefon
010-116 1601
Organisationsnamn
Vård och omsorgscollege
Cenita Zider
Telefon
08-452 7624
Organisationsnamn
Hjärnkoll
Madelene Wennberg
Telefon
08-120 488 58
Organisationsnamn
Arbetsförmedlingen
Tomas Jeppsson
Telefon
010-486 48 70
Organisationsnamn
Migrationsverket
Etableradkontakt namnsaknasännu
Telefon
0771-235 235
nummer
nummer
nummer
nummer
nummer
nummer
nummer
nummer
Sammanfattning av projektet på svenska
De framtida kompetensförsörjningsbehoven inom välfärdssektorn kopplas till den potential som finns när rekryteringsbasen
breddas. På en inkluderande arbetsmarknad tas erfarenhet och kunskap tillvara så att verksamheterna på bästa sätt utformas
utifrån brukarens, kundens, invånarens behov. Förstudien ska inventera och sammanställa kompetensförsörjningsbehoven inom
den svenska välfärdssektorn och utifrån det utveckla strategier för att bemöta behoven och på sikt bidra till en mer inkluderande
och jämställd arbetsmarknad där allas kompetens och möjligheter tas tillvara oavsett kön, etnicitet eller eventuella
funktionsnedsättningar.
Sammanfattning av projektet på engelska
Meeting the future competency needs for the Swedish welfare sector is connected to the potential pool of personnel that
becomes available when the recruitment base is expanded. In an inclusive labour market the knowledge and experience of all
employees are put to use to meet the needs of users, patients, clients and citizens. The preliminary study will examine and
document competency requirements for the welfare sector and develop strategies for meeting these requirements while
contributing to a more inclusive and equal labour market that takes advantage of everyone´s competency and talents.
Sid 15(16)
Diarienummer
2015/00757
Budgetöversikt
Resurser i projektet
Belopp
Kostnader socialfonden
2 986 252 kr
Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF)
0 kr
Summa kostnader
2 986 252 kr
Avgår kontant medfinansiering
706 683 kr
ESF-stöd
2 279 569 kr
Offentligt bidrag i annat än pengar
55 076 kr
Offentligt finansierad ersättning till deltagare
0 kr
Offentliga kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Offentliga kontanta medel från projektägaren
706 683 kr
Privata bidrag i annat än pengar
0 kr
Privata kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Privata kontanta medel från projektägaren
0 kr
Summa offentlig och privat medfinansiering
761 759 kr
Summa total finansiering
3 041 328 kr
ESF-stöd
74,95 %
Budgeterad medfinansiering från projektet
25,05 %
Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen:
25,00 %
Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas)
2 986 252 kr
Personal
1 803 697 kr
Externa tjänster
747 000 kr
Resor och logi
165 000 kr
Ungas mobilitet
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Indirekta kostnader
270 555 kr
Intäkter
0 kr
Kostnader socialfonden (Genomförandefas)
0 kr
Personal
0 kr
Externa tjänster
0 kr
Resor och logi
0 kr
Ungas mobilitet
0 kr
0 kr
Indirekta kostnader
0 kr
Intäkter
0 kr
Kostnader regionalfondskaraktär
0 kr
Personal
0 kr
Externa tjänster
0 kr
Lokaler och administration
0 kr
Resor och logi
0 kr
Investeringar och utrustning
0 kr
Indirekta kostnader
0 kr
Intäkter
0 kr
Sid 16(16)
Diarienummer
2015/00757
Offentlig medfinansiering
Offentligt bidrag i annat än pengar
55 076 kr
Personal
55 076 kr
Externa tjänster
0 kr
Resor och logi
0 kr
0 kr
Offentligt finansierad ersättning till deltagare
0 kr
Deltagarersättning
0 kr
Etableringsersättning
0 kr
Offentliga kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Kontanta offentliga medel
0 kr
Offentliga kontanta medel från projektägaren
706 683 kr
Egeninsats
706 683 kr
Privat medfinansiering
0 kr
Personal
0 kr
Externa tjänster
0 kr
Resor och logi
0 kr
0 kr
Privata kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Kontanta privata medel
0 kr
Privata kontanta medel från projektägaren
0 kr
Egeninsats
0 kr
Egeninsats enligt gruppundantagsförordning
0 kr
Privata bidrag i annat än pengar

SKL:s ansökan till Europeiska socialfonden (PDF, nytt fönster)

Transcription

Similar documents

Sociala investeringar – en ljusnande framtid är svår

Inbjudan med program (PDF, nytt fönster)

Ny yhets sbrev v E

Grundkurs i dödsboanmälan och kommunal dödsbohandläggning

SKL:s Innovationsdag 2015 - Sveriges Kommuner och Landsting

Läs artikeln Utbildning för erfarna domare

projektbeskrivningen - Graninge Kulturcenter