11. Inkomna skrivelser till nämnden

Transcription

Malmö stad
1 (2)
Stadsområdesförvaltning Söder
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-05-20
Vår referens
Josefin Haugthon
Planeringssekreterare
Josefin.Haugthon@malmo.se
Inkomna skrivelser till nämnden
SOFS-2015-193
Sammanfattning
Sammanställning av inkomna skrivelserna till nämnden.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta
att lägga de inkomna skrivelserna till handlingarna.
Beslutsunderlag
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
SIGNERAD
•
•
•
Miljöredovisning 2014
Sändlista Miljöredovisning 2014
Missiv Miljöredovisning 2014
Följebrev Uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30 mkr 2014
Särskilt yttrande (M) och (FP) KS 150401 Uppföljning av försörjningsstödsatsningen om 30
mkr 2014
Särskilt yttrande (SD) KS 150401 Uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30 mkr
2014
Årsrapport på försörjningsstödssatsningen om 30 mkr 2014
Sammanställning prestationsmått jan-dec 2014 försörjningsstödssatsningen
Månadsrapport Ekonomiskt bistånd Malmö stad - 2014 dec försörjningsstödssatsningen
Protokollsutdrag Kommunstyrelsen §100 Ärende_ Uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30 mkr 2014
Följebrev Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad
Särskilt yttrande (M) och (FP) KS 150401 Uppföljning effektmål plan för vård och omsorg
Särskilt yttrande (SD) KS 150401 Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten
Rapport 2015 effektmål i Plan för Vård och omsorgsverksamheten 150216
Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 150401 §107 Ärende_ Uppföljning av effektmål i Plan
för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad
Följebrev Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra Varvsgatan
Följebrev Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2014
Särskilt yttrande (SD) KS 150401 Uppföljning av Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande
2 (2)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 150401 §108 Ärende_ Uppföljning av Jag bor i Malmö
- policy för ungas inflytande 2014
Redovisade handlingar Västra Varvsgatan
Rapport uppföljning Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra Varvsgatan
Beslutsbrev Sociala resursnämnden 2015-03-25 Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra
Varvsgatan
Tjänsteskrivelse Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra Varvsgatan
Redovisade handlingar 1 Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden
G-Tjänsteskrivelse Sociala resursförvaltningen Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden
Tjänsteanteckning 2015-03-16 Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden
Slutrapport uppföljning Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden
Redovisade handlingar 2 Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden
Följebrev Ärende_ Gemensam ansökan från stadsområdesnämnd Innerstaden, Söder, Väster, Öster och Norr, om medel ur sociala investeringsfonden kring personalhälsa
SD särskilt yttrande Gemensam ansökan från stadsområdesnämnd Innerstaden, Söder, Väster, Öster och Norr, om medel ur sociala investeringsfonden kring personalhälsa
Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 150401 §119 Ärende_ Gemensam ansökan från stadsområdesnämnd Innerstaden, Söder, Väster, Öster och Norr, om medel ur sociala investeringsfonden kring personalhälsa
Följebrev Protokollsutdrag SRN-MU 2015-05-06
Protokollsutdrag SRN-MU 2015-05-06 § 61 Ansökan om tidsbegränsad utökad serveringstid avseende restaurang Prins Bernhard
Protokollsutdrag SRN-MU 2015-05-06 § 60 Ansökan om serveringstillstånd avseende restaurang Escama
Protokollsutdrag SRN-MU 2015-05-06 § 59 Ansökan om serveringstillstånd avseende Hotel
& Congress Malmö Live
Tjänsteskrivelse SoN Söder 150527 Inkomna skrivelser till nämnden
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Söder 2015-05-27
Ansvariga
Lena Wetterskog Sjöstedt, stadsområdesdirektör.
Från: Pia Kanold <pia.kanold@malmo.se>
Till: Innerstaden <Innerstaden@malmo.se>
Söder Postlista Stab <registrera.sofs.stab@malmo.se>
Väster <Vaster@malmo.se>
Öster <Oster@malmo.se>
Norr <Norr@malmo.se>
CC: Malin Midler Norén <Malin.Midler-Noren@malmo.se>
Ärende: Protokollsutdrag Kommunstyrelsen §119 Ärende_ Gemensam ansökan från stadsområdesnämnd
Innerstaden, Söder, Väster, Öster och Norr, om medel ur sociala investeringsfonden kring pers(357954)
Datum: 2015-04-23 13:01:51
Hej!
Bifogar protokollsutdrag från kommunstyrelsen 150401.
Med vänlig hälsning
Pia Kanold
Administrativ sekreterare
MALMÖ STAD
Stadskontoret
Förvaltningsavdelningen
August Palms Plats 1
Tel. 040-34 10 30
Mob. 0708-65 58 91
pia.kanold@malmo.se
www.malmo.se
nytt dokument(357962)_TMP.html[2015-04-24 10:29:31]
Malmö stad
1 (3)
Kommunstyrelsen
Protokollsutdrag
Sammanträdesdatum
2015-04-01
Tid och plats
kl. 10:00-10:35 Sessionssalen Stadshuset
Paragrafer
119
Ledamöter
Ersättare
Övriga deltagare
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) ordförande
Andreas Schönström (S) 1:e vice ordförande
Linda Simonell Wirje (M) ersätter Torbjörn Tegnhammar (M)
Rose-Marie Carlsson (S)
Jamal El-Haj (S)
Sofia Hedén (S)
Jeanette Stojic (V)
Johanna Öfverbeck (MP) ersätter Karolina Skog (MP)
John Roslund (M) ersätter Håkan Fäldt (M)
Noria Manouchi (M)
Ewa Bertz (FP) §§ 91-117 och §§ 119-128
Magnus Olsson (SD)
Anders Olin (SD)
Carina Nilsson (S)
Anders Rubin (S)
Carina Svensson (S)
Mubarik Abdirahman (S)
Momodou Jallow (V)
Helena Nanne (M)
Roko Kursar (FP)
Jörgen Grubb (SD)
Richard Åhman Persson (SD)
Milan Obradovic (S)
Nils Karlsson (MP)
Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfrid, sekreterare Pia Kanold, kanslichef
Karin Ringman- Ingvarsson, planeringsdirektör Jan Haak,
administrativ chef Ulla-Karin Holmberg, ekonomidirektör Jan-Åke
Troedsson, stadsjurist Claes-Inge Wennström, direktör Per-Erik
Ebbeståhl, utredare Ander Spjuth, HR-direktör Liselott Nilsson,
ledningsstrateg Karin Lindroth, administrativ sekreterare Anna
Gawrys och utvecklingssekreterare Malin Midler Norén
Ej närvarande
Justerat datum
Torbjörn Tegnhammar (M), Karolina Skog (MP), Håkan Fäldt (M)
och Frida Trollmyr (S)
2015-04-17
Malmö stad
Kommunstyrelsen
§ 119 Gemensam ansökan från stadsområdesnämnd Innerstaden,
Söder, Väster, Öster och Norr, om medel ur sociala
investeringsfonden kring personalhälsa
STK-2014-983
Sammanfattning
Ansökan om medel ur sociala investeringsfonden kring personalhälsa har inkommit
från stadsområdesnämnderna Innerstaden, Söder, Väster, Öster och Norr. Ansökan
avser införande av ett nyckelfritt system med digitala lås samt mobiltelefoner med
programvara för hantering av arbetsschema, kommunikations-, dokumentations- och
uppföljningsmöjligheter inom ordinärt boende och uppgår till 10 000 tkr.
Effekten vad gäller arbetsmiljö beror, enligt vad som framgår i ansökan, på den
tidsbesparing som digital nyckelhantering kommer att leda till. Stadskontorets
bedömning är att satsningarna har stor potential att leda till ett effektivare och
säkrare arbetssätt med minskade kostnader till följd. Däremot saknas belägg för
sambandet mellan minskade personalkostnader och de effekter som stipuleras i
riktlinjerna för sociala investeringsfonden för personalhälsa.
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att avslå ansökan från stadsområdesnämnderna Innerstaden, Söder, Väster, Öster
och Norr om medel ur sociala investeringsfonden kring personalhälsa,
att ge stadskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar undersöka
andra finansieringsmöjligheter, samt
att pröva ärendet igen efter översyn av riktlinjen för sociala investeringsfonden, i det
fall andra finansieringsmöjligheter inte funnits.
Särskilda yttranden, reservationer
Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) anmäler, med instämmande av Jörgen
Grubb (SD) och Rickard Åhman-Persson (SD), att de avser inkomma med ett
särskilt yttrande, bilaga 32.
Beslutsunderlag
•
Ansökan från stadsområdesnämnd Innerstaden om medel ur sociala
investeringsfonden
•
Ansökan från stadsområdesnämnd Söder om medel från Malmö stads sociala
investeringsfond
•
Nämndsbrev från stadsområdesnämnd Väster
•
Ansökan om medel från Malmö stads sociala investeringsfond kring
personalhälsa- Stadsområdesnämnd Norr
•
Nämndsbrev från stadsområdesnämnd Söder
•
Ansökan från stadsområdesnämnd Öster
2 (3)
Malmö stad
Kommunstyrelsen
•
G-Tjänsteskrivelse, personalberedningen 150318, ansökan sociala
investeringsfonden personalhälsa
•
Riktlinjer för social investeringsfond personalhälsa
•
Beredningsbrev personalberedningen 1503118
•
Särskilt yttrande SD personalberedningen 150318
_____
3 (3)
Särskilt yttrande
Kommunstyrelsen 2015-04-01
Ärende: STK-2014-717
Gemensam ansökan från stadsområdesnämnd Innerstaden, Söder, Väster, Öster och Norr, om medel ur sociala investeringsfonden kring personalhälsa
Vi sverigedemokrater anser givetvis att Malmö stads anställda ska ha en bra och säker arbetsmiljö. Vi menar dock att tankarna bakom kommunfullmäktiges beslut om
sociala investeringsfonder kullkastas av det kärva läget för Malmö stads ekonomi.
Som det också sägs i förslaget:
Det förutsätts att ”en budget är i balans” eller ”motsvarande överskott någon annanstans i verksamheten”.
_______________________________
Magnus Olsson (SD)
Med instämmande av:
____________________________
Jörgen Grubb (SD)
_______________________________
Anders Olin (SD)
____________________________
Rickard Åhman-Persson (SD)
Malmö stad
Miljöförvaltningen
Datum
2015-04-09
Handläggare
Utredare Katrin Persson
Direkttelefon
040-34 20 27
Ärende:
506:04647-2014
Miljöredovisning 2014 - Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad
2009-2020
Härmed översänds Malmö stads miljöredovisning 2014. Miljöredovisningen följer
upp Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 och redovisar översiktligt hur
arbetet går med att uppnå Malmö stads fyra övergripande miljömål.
Redovisningen godkändes av Kommunstyrelsen den 3 mars 2015. Ytterligare
texter finns i den digitala redovisningen på webben.
Miljöprogrammet, Handlingsplanen och Miljöredovisningen kan laddas ned
från www.malmo.se/miljoprogram
Miljöredovisningen finns även på http://redovisningar.malmo.se/2014/
tillsammans med Malmö stads övriga redovisningar.
Katrin Persson
Utredare
Avdelningen för stadsutveckling och klimat
Besöksadress Bergsgatan 17 • Postadress 205 80 Malmö • Telefon 040-34 10 00 • Fax 040-30 41 05
Organisationsnummer 212000-1124 • www.malmo.se • miljo@malmo.se
Sändlista Miljöredovisning 2014
Namn
Presidium
Christian Röder
Presidium
Daniel Olsson
Presidium
Lars Holmström
Johanna Richter
Roger Knutas
Presidium
Carin Antonsson
Charlotte Hjertström
Presidium
Demba Sanyang
Presidium
Förvaltningsdirektören
Presidium
Amelie Stjernhav
Presidium
Ellen Andersson
Presidium
Charlotte Fingal
Bodil Olsson
Emma Johansson
Kristina Ågren
Presidium
Förvaltningsdirektören
Presidium
Annette Larsson
Presidium
Rickard Sommarin
Presidium
Emily Bjärbo Johansson
Presidium
Billy Nielsen
Fia Lindher
Summa
Nämnd/Förvaltning/Bolag
Tekniska nämnden
Fastighetskontoret
Fritidsnämnden
Fritidsförvaltningen
Förskolenämnden
Förskoleförvaltningen
Förskoleförvaltningen
Gatukontoret
Grundskolenämnden
Grundskoleförvaltningen
Grundskoleförvaltningen
Arbetsmarknads-, gymnasie- och
vuxenutbildningsnämnden
Arbetsmarknads-, gymnasie- och
vuxenutbildningsförvaltningen
Kulturnämnden
Kulturförvaltningen
Servicenämnden
Serviceförvaltningen
Sociala resursnämnden
Sociala resursförvaltningen
Stadsbyggnadsnämnden
Stadsbyggnadskontoret
Stadskontoret
Stadskontoret
Stadskontoret
Stadsområdesnämnd Innerstaden
Stadsområde Innerstaden
Stadsområdesnämnd Norr
Stadsområde Norr
Stadsområdesnämnd Söder
Stadsområde Söder
Stadsområdesnämnd Väster
Stadsområde Väster
Stadsområdesnämnd Öster
Stadsområde Öster
Stadsrevisionen
Minc i Sverige AB
MKB Fastighets AB
Malmö Kommuns Parkerings AB
Malmö Stadsteater AB
Malmö SymfoniOrkester AB
Vagnparken i Skåne AB
SYSAV
Antal
3
1
3
1
3
1
1
1
3
1
1
3
1
3
1
3
1
3
1
3
1
1
1
1
3
1
3
1
3
1
3
1
3
1
1
2
2
2
2
2
2
2
77
Miljöredovisning
2014
1
Inledning
När jag tillträdde som miljödirektör i somras fick jag
börja med att, å Malmö stads vägnar, ta emot utmärkelsen
Sveriges miljöbästa kommun, något som verkligen blev
en positiv skjuts in i jobbet. Malmö har under flera år
bedrivit ett väldigt bra miljöarbete och det är viktigt att vi
i hela Malmö stad värnar om de resultat vi uppnått så att
vi kan fortsätta att vara en av Sveriges miljöbästa kommuner. Arbetet med att testa nya modeller för miljöåtgärder
är viktigt och Malmö måste fortsätta att vara en ”testbed”
för att vi ska kunna utveckla våra spjutspetsprojekt till
standardlösningar inom hållbarhetsområdet.
De senaste åren har vi fått flera kraftfulla påminnelser om
de förändringar som sker i vårt klimat i form av häftiga
regn och översvämningar. Vi måste fortsätta att arbeta
intensivt för att mildra effekterna av klimatförändringarna
– ett arbete som behöver göras både inom Malmö stad
och tillsammans med andra aktörer. Till exempel arbetar
vi med VA Syd för att ta fram strategier för att kunna stå
starka vid förändringar i klimatet. Energieffektivisering
kvarstår som den enskilt viktigaste åtgärden för att minska
utsläppen.
När vi blir fler Malmöbor är det ännu viktigare att staden
utvecklar en bra infrastruktur för cykel- gång- och kollektivtrafik. Malmöexpressen är en bra satsning för att
effektivisera kollektivtrafiken med ökad kapacitet och
effektivare transporter. För att få ner andelen fossilbränsledrivna fordon i staden måste vi också göra det enklare
att kunna ladda elbilar och tanka biogas. Vi inom Malmö
2
stad försöker leva som vi lär genom att främst köpa in eloch gasbilar till kommunens egen fordonsflotta. Ett litet,
men viktigt bidrag till att uppnå miljömålen.
Det är glädjande att se att vi idag har tre naturreservat i
Malmö, men eftersom alla tre ligger inom samma geografiska område, är det fortfarande alltför många Malmöbor
som har lång väg till naturen. Den nya parken Lindängelund i sydöstra Malmö är därför ett positivt och viktigt
bidrag. Med både odling och naturlika områden bidrar
den till grönska och rekreation i denna del av staden. Vi
måste också vara varsamma med de befintliga grönområden och idrottsplatser vi har. I takt med att vi blir fler
Malmöbor som ska kunna må bra och njuta av staden,
behöver vi använda alla rekreationsområden vi har för att
uppfylla behovet. Om vi bebygger våra parker och idrottsplatser kommer vi inte att kunna återskapa dem senare.
Västra Hamnen är ett mönsterområde för hållbar stadsutveckling som fortfarande väcker stort intresse nationellt och
internationellt. Det var en jättesatsning från hela staden
som gjorde att Bo01 blev till. Malmö kan skapa fler, nya
områden som är socialt, ekonomiskt och
ekologiskt samfungerande. Jag tror att
exempelvis Sege Park och Nyhamnen
kan utvecklas till sådana områden om vi i
Malmö stad arbetar för det tillsammans.
Kerstin Åkerwall
miljödirektör, Malmö stad
Sveriges klimatsmartaste stad
År 2020 ska Malmö stads egen organisation vara klimatneutral och
år 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 procent av förnybar energi.
Trend och analys
Malmö växer med runt 5000 personer varje år, samtidigt kan vi se att energianvändningen per person
har minskat med nästan tolv procent sedan 90-talets
nivåer. Men den totala energianvändningen i Malmö
ligger relativt still och här är kraftiga energieffektiviseringar det enskilt viktigaste vi måste göra för att
kunna nå miljömålet om 100 procent förnybar energi
till år 2030.
Regnet som föll i slutet av augusti över Malmö blev
ytterligare en påminnelse om att vi måste anpassa vår
stad till ett förändrat klimat. Men regnet blev också
ett kvitto på att de öppna dagvattenlösningar som
testats i till exempel Augustenborg faktiskt fungerar
och mildrar konsekvenserna även vid kraftiga regn
som detta. Malmö stad behöver en översyn av hur vi
arbetar med frågor som rör klimatanpassning. Det
krävs också en tydligare ansvars- och rollfördelning
för såväl akuta insatser som för det långsiktiga förebyggande arbetet.
STAND-ALONE AV MÅL
MÅL EJ UPPNÅTT
Koldioxidutsläppen i Malmö har ökat sedan 1990
men minskat något sedan toppnoteringen år 2010.
Det är en lång väg kvar om vi ska nå klimatmålet om
40 procent minskning av utsläppen av växthusgaser år
2020 räknat från år 1990. Utsläppen per person har
dock minskat något räknat från 1990.
PÅGÅENDE
Vindkraft både i och utanför Malmö
Malmö har sedan tidigare vindkraft både till havs
och på land. Nu börjar vi se små vindkraftverk även
på taken i till exempel Västra Hamnen. Malmös nya
översiktsplan pekar ut de platser där fortsatt utbyggnad av vindkraft i Malmö ska ske, till exempel
norr om Öresundsbron, i Norra Hamnen och utmed
Yttre Ringvägen. Men eftersom det inte alltid blåser
i Malmö har serviceförvaltningen även upphandlat
ett vindkraftverk åt Malmö stad i Nötåsens vindpark
utanför Sundsvall. Detta för att vi ska kunna nå målet
om en klimatneutral organisation år 2020.
STAND-ALONE AV MÅL
AND-ALONE VARIANT AV TREND
MÅL UPPNÅTT
UPPÅTGÅENDE TREND
MÅL EJ UPPNÅTT
PÅGÅENDE
INGEN FÖRÄNDRING
STAND-ALONE VARIANT AV TREND
SYMBOLERNA
I KOMBINATION
DÅTGÅENDE
TREND
STAND-ALONE AV MÅL
MÅL
EJ UPPNÅTT
MÅL
UPPNÅTT
Läs hela texten på malmo.se/miljoredovisning
UPPÅTGÅENDE TREND
INGEN FÖRÄNDRING
STAND-ALONE AV MÅL
PÅGÅENDE
MÅL
EJ UPPNÅTT
PÅGÅENDE
STAND-ALONE AV MÅL
MÅL UPPNÅTT
ND-ALONE VARIANT AV TREND
UPPÅTGÅENDE
TREND
DÅTGÅENDE
TREND
MÅL EJ UPPNÅTT
SYMBOLERNA
I KOMBINATION
INGEN
FÖRÄNDRING
UPPÅTGÅENDE
TREND
PÅGÅENDE
Delmål
INGEN FÖRÄNDRING
NEDÅTGÅENDE TREND
MBOLERNA I KOMBINATION
UPPÅTGÅENDE TREND
SYMBOLERNA I KOMBINATION
Effektivare användning
av energi
INGEN FÖRÄNDRING
Mer förnybar energi
Minskade utsläpp
Omställning av transporter
och resvanor
Anpassning till klimatförändringarna
All el från vattenkraft
En stor del av Malmö stads klimatpåverkan kommer
från den elektricitet och värme som används i lokaler,
belysning och apparater. Sedan den 1 januari 2014 är
all el som köps in till Malmö stad ursprungsmärkt el
som produceras från vattenkraft. Därmed har vi kommit ett steg närmare våra miljömål.
För teckenförklaring se sidan 7
3
Framtidens stadsmiljö finns i Malmö
Malmö ska år 2020 vara ett levande och ledande kunskaps-, demonstrations- och
utvecklingscentrum för hållbar stadsutveckling. De som vistas i Malmö ska uppleva
en god stadsmiljö med låga bullernivåer och ren luft.
Trend och analys
Malmö fortsätter att dra uppmärksamhet till sig för
arbetet med hållbar stadsutveckling. Under 2013 har
andelen byggprojekt som använder sig av Miljöbyggprogram Syd ökat och antalet studiebesök som kommer till Malmö för att titta på området ligger på en
fortsatt hög nivå. År 2014 tilldelades Malmö återigen
utmärkelsen Sveriges miljöbästa kommun. Faktum är vi
aldrig varit sämre än fyra under de sex år som utmärkelsen delats ut.
Malmös nya översiktsplan pekar tydligt ut att Malmö främst ska växa inåt innanför Yttre Ringvägen.
Utmaningen är att bygga tätare utan att minska på
de gröna miljöerna. Med ett fokus på kollektivtrafiknära utvecklingsområden som järnvägsverkstäderna
i Kirseberg och Nyhamnen kan vi klara det. Många
av utvecklingsområdena i Malmö etableras på mark
som bär spår från tidigare verksamheter och vi måste
utgå från att marken alltid behöver undersökas med
avseende på föroreningar före byggnation.
Full fart på Malmöexpressen
Den 1 juni 2014 började Malmöexpressen att rulla
mellan Stenkällan och Västra Hamnen i Malmö. Och
det var många Malmöbor som vände blicken efter
de 24 meter långa gröna bussarna som numera susar
fram genom staden. Malmöexpressen har eget körfält
större delen av vägen för att inte fastna i köer, dessutom har den prioritet i flera av korsningarna. För att
ytterligare höja tempot får passagerarna stiga av och
på i alla dörrar. Anledningen till att den är så tyst är
att det är en av världens första hybrider som går på el
med en gasmotor som laddar batterierna.
STAND-ALONE AV MÅL
Antalet personer i Malmö som är utsatta för trafikbuller inomhus och på skolgårdar har förbättrats
något på senare år, men fortfarande är andelen personer av befolkningen utsatta för bullernivåer över
riktvärdena högre i Malmö än i andra svenska storstäder. För att förbättra luftkvaliteten och minska bullerproblemen i Malmö måste vi arbeta med trafiken.
MÅL UPPNÅTT
MÅL EJ UPPNÅTT
ÅL UPPNÅTT
MÅL EJ UPPNÅTT
PÅGÅENDE
STAND-ALONE AV MÅL
ÅTGÅENDE TREND
UPPÅTGÅENDE TREND
PÅGÅENDE
INGEN FÖRÄNDRING
TGÅENDE TREND
UPPÅTGÅENDE TREND
INGEN FÖRÄNDRING
STAND-ALONE AV MÅL
PPNÅTT
MÅL EJ UPPNÅTT
PÅGÅENDE
STAND-ALONE AV MÅL
MÅL UPPNÅTT
MÅL EJ UPPNÅTT
PÅGÅENDE
NDE TREND
UPPÅTGÅENDE TREND
INGEN FÖRÄNDRING
STAND-ALONE AV MÅL
ÅTGÅENDE
TREND
MÅL UPPNÅTT
UPPÅTGÅENDE
TREND
MÅL EJ UPPNÅTT
ÅTGÅENDE TREND
UPPÅTGÅENDE TREND
Delmål
Hållbar upphandling
Hållbar stadsutveckling
Under 2014 har Malmö stads upphandlingsenhet
genomfört ett arbete som benämnts Hållbarhetslyftet.
En arbetsmodell har tagits fram som ska tydliggöra inköpsprocessen och dess olika delar för att därigenom
kunna länka in hållbarhetsaspekterna som en naturlig
del i olika typer av inköp. Stort fokus har också legat
på att vidareutveckla införandet av vita jobb-modellen och social hänsyn samt att fortsätta arbetet med
etiska IT-inköp under året. Upphandlingsenheten
arbetar tillsammans med miljöförvaltningen med
att ta fram skarpare miljökriterier för lek- och hobbymaterial i syfte att minska riskerna för barn och unga
att exponeras för kemikalier.
INGEN
FÖRÄNDRING
PÅGÅENDE
INGEN FÖRÄNDRING
Resurserna ska användas
smartare
Staden ska bli renare och
tystare
De gröna och blå kvaliteterna
ska utvecklas
God vistelsemiljö för alla
i Malmö
4
D-ALONE AV MÅL
ÅL EJ UPPNÅTT
ONE VARIANT AV TREND
PPNÅTT
TGÅENDE TREND
PPNÅTT
ERNA I KOMBINATION
NDE TREND
PPNÅTT
NDE TREND
NDE TREND
Naturtillgångar brukas hållbart
Malmös naturresurser i form av marken, havet, kalkberggrunden, grundvattnet
och den biologiska mångfalden, är värdefulla tillgångar som år 2020 skyddas
och brukas på ett hållbart sätt.
Trend och analys
Det finns numera tre naturreservat i Malmö; Bunkeflo strandängar, Limhamns kalkbrott och Tygelsjö
strandängar, men totalt utgör den skyddade ytan
mindre än fem procent av kommunens yta. Under
2014 har paddorna som slagit sig ner i Norra Hamnen blivit rikskändisar och trots ett starkt exploateringsintresse har berörda aktörer kommit överens om
att skydda populationen.
Malmö kallas parkernas stad, men tillgången på grön
mark per person i Malmö är mycket låg jämfört med
medelvärdet i Sveriges tio största städer. Trots detta
skyddas parker och grönområden i Malmö fortfarande inte från exploatering. Det behövs en strategi för
att skydda parker och grönområden i Malmö och vi
bör också arbeta för ett samutnyttjande av skolgårdar
så att de kan användas på kvällar och helger
av Malmöborna.
Grönt är skönt i Hyllie
Våren 2014 invigde fastighetskontoret odlingslotterna
Hyllierankan mellan Holma och Hyllievång. Här finns 129
odlingslotter med ett helt nytt formspråk och storlek på
odlingslotterna än tidigare. Genom att erbjuda odlingslotter som är allt från 20 till 175 kvadratmeter stora, så
kan nya målgrupper lockas till odlingarna. Framför allt
yngre odlare har uppskattat de mindre odlingslotterna
och tycker att 20 kvadratmeter är en lagom storlek på en
första odlingslott.
Kommunens kustvatten och vattendrag uppnår
varken god ekologisk eller kemisk status enligt EU:s
ramdirektiv för vatten. Det pågående arbetet med
Plan för Malmös vatten måste prioriteras inom kommunen så att gemensamma strategier för Malmös vattenförekomster kan tas fram. Arbete med att minska
bräddningar av orenat avloppsvatten till kanalen
pågår också, vilket är av yttersta vikt för att skydda
recipienten vid extrema skyfall.
PÅGÅENDE
STAND-ALONE AV MÅL
MÅL EJ UPPNÅTT
PÅGÅENDE
INGEN FÖRÄNDRING
STAND-ALONE AV MÅL
STAND-ALONE
AV TREND
MÅL EJVARIANT
UPPNÅTT
PÅGÅENDE
UPPÅTGÅENDE TREND
INGEN FÖRÄNDRING
STAND-ALONE AV MÅL
MÅL EJ UPPNÅTT
UPPÅTGÅENDE TREND
UPPÅTGÅENDE TREND
PÅGÅENDE
INGEN FÖRÄNDRING
Delmål
INGEN FÖRÄNDRING
Malmö ska växa resurssnålt
Jordbruket i Malmö ska
vara hållbart
Vattentillgångarna ska
skyddas
Malmönaturen ska värnas
Bäckens förskola: Fjärilarna och barnen trivs
På Bäckens förskola trivs inte bara barn och personal,
utan även fjärilar och fåglar. Förskolans utemiljö har
förnyats som en del i projektet BiodiverCity och här har
även barnen fått vara med och skapa. Den 6000 kvadratmeter stora gården har nu både träd och buskar som
lockar insekter samt odlingslådor med oregano, vildvin
och kärleksört som ska locka till sig fjärilar. Planteringarna anlades på gammal åkermark. Istället för att dränera
luckrades marken upp och kompost tillfördes, vilket
gjorde att odlingarna klarade sig bra genom det stora
regnet i augusti 2014.
5
I Malmö är det lätt att göra rätt
År 2020 präglas resursanvändningen av hållbarhet och långsiktighet.
Det är enkelt att göra hållbara val av varor, tjänster, resor och avfallshantering
för såväl Malmöbor som näringsliv och Malmö stads organisation.
Trend och analys
Malmö stads inköp av ekologiska livsmedel ökar
ständigt och Sydsvenskan skrev att Malmö är bäst på
ekomat i sin granskning av den skånska skolmaten
som gjordes i slutet av 2014. Både inköpen av ekologiska livsmedel och miljöbilar visar hur stor påverkan
kommunens offentliga inköp har; varje år handlar det
om fyra miljarder kronor bara i Malmö.
Vi blir bättre och bättre på att källsortera och matavfallsinsamlingen stiger kraftigt i samband med att
fler områden kopplas in i systemet. Insamlingen av
förpackningar ökar generellt, men vi behöver prioritera arbetet med att minska uppkomsten av avfall.
Mängden restavfall per invånare har i Malmö minskat med nästan 40 kg sedan år 2007 och uppgick till
knappt 235 kg år 2013. Den totala mängden insamlat
restavfall har dock ökat sedan år 2000 och ligger på
drygt 73 000 ton. Arbetet med att minska uppkomsten av avfall måste prioriteras ytterligare både inom
den kommunala organisationen och i Malmö som
helhet. Produkter såsom kläder och elektronik slängs
efter allt kortare användning, vilket leder till ökande
avfallsmängder.
STAND-ALONE AV MÅL
MÅL UPPNÅTT
MÅL EJ UPPNÅTT
PÅGÅENDE
Förenklar hållbara möten i Malmö
Malmö Turism har en egen hållbarhetsgrupp som
arbetar kontinuerligt med att göra verksamheten mer
hållbar både utåt och inåt. Ett exempel är den inventering som görs varje år i besöksnäringen över utbudet
av etiskt och miljömärkta produkter. Nytt för 2014 är
att listan nu finns att läsa på webben för den som vill
arrangera ett hållbart möte i Malmö. Dessutom finns en
tvådagars eko-tur på Malmö Turisms hemsida för besökare som vill ”bo miljöcertifierat, äta vegetariskt och
hyra en cykel och susa fram på ändlösa cykelvägar”.
NEDÅTGÅENDE TREND
STAND-ALONE AV MÅL
MÅL EJ UPPNÅTT
UPPÅTGÅENDE TREND
INGEN FÖRÄNDRING
PÅGÅENDE
STAND-ALONE AV MÅL
MÅL UPPNÅTT
MÅL EJ UPPNÅTT
PÅGÅENDE
STAND-ALONE AV MÅL
ND-ALONE
VARIANT AV TREND
MÅL UPPNÅTT
UPPÅTGÅENDE TREND
MÅL EJ UPPNÅTT
UPPÅTGÅENDE TREND
TGÅENDE TREND
PÅGÅENDE
Har du tappat ditt kort eller vet du någon som saknar ett?
Meddela ekonomiavdelningen!
UPPÅTGÅENDE TREND
INGEN FÖRÄNDRING
Delmål
INGEN FÖRÄNDRING
MBOLERNA I KOMBINATION
Hållbar upphandling
STAND-ALONE AV MÅL
MÅL UPPNÅTT
MÅL EJ UPPNÅTT
DÅTGÅENDE TREND
UPPÅTGÅENDE TREND
Användningen av farliga ämnen
ska minska
PÅGÅENDE
Avfallet ska återvinnas
INGEN FÖRÄNDRING
Malmö — en kunskaps- och
innovationsstad
Hållbar konsumtion och livsstil
6
Kortet är tänkt att underlätta för alla som beställer
via Raindance. Där finns råd om hur en kan göra
miljövänligare beställningar och handfasta tips som
information om vilka miljövänliga varor vi köper
mest av i Stadsområde Söder.
INGEN FÖRÄNDRING
NEDÅTGÅENDE TREND
EKOrt till dig som beställer
via Raindance
Söder gör det
lätt att göra rätt
Stadsområdesförvaltning Söder har under 2014 tagit
fram vad de kallar för ett ”EKOrt” – en checklista att
använda vid inköp i organisationen. Kortet är tänkt att
underlätta för alla som beställer produkter via systemet
Raindance på förvaltningen. På kortet finns en lista
över de mest populära miljömärkta varorna och tips
om hur de anställda enkelt kan hitta fler miljöanpassade produkter. Dessutom påminns de om att det
kan vara fler avdelningar som ska upphandla en vara
samtidigt. Då kan både miljö och pengar sparas genom
gemensamma inköp av större förpackningar.
MalMö stads aKtuElla lEvErantörEr Och avtal:
Komin > Arbetsfält/verksamheter > Ekonomi > Systemstöd > Elektronisk handel
Handlingsplanen
Arbetet med Handlingsplan för klimat- och miljöarbete i Malmö stad 2011-2014 har avslutats.
Handlingsplanens uppdrag har varit att konkretisera arbetet och att peka ut de mest prioriterade
insatsområdena. Under åren har arbetet succesivt
gått framåt och vi har många viktiga erfarenheter
att ta med oss in i nästa handlingsplan.
Handlingsplanen för 2015-2018 är liksom sin
föregångare till för att kraftsamla kring de områden som kräver stora insatser för att Malmö stads
miljömål ska kunna nås till 2020 respektive 2030.
Identifieringen av åtgärderna i handlingsplanen har
skett i bred samverkan med stadens förvaltningar
och bolag. Ambitionen är att den nya handlingsplanen ska vara lättare att arbeta med och att den
ska vara tydligare vad gäller exempelvis ansvarsfördelning och uppföljning.
STAND-ALONE AV MÅL
MÅL UPPNÅTT
MÅL EJ UPPNÅTT
PÅGÅENDE
NEDÅTGÅENDE TREND
UPPÅTGÅENDE TREND
INGEN FÖRÄNDRING
STAND-ALONE AV MÅL
MÅL UPPNÅTT
MÅL EJ UPPNÅTT
PÅGÅENDE
STAND-ALONE AV MÅL
MÅL UPPNÅTT
MÅL EJ UPPNÅTT
PÅGÅENDE
Teckenförklaring
NEDÅTGÅENDE TREND
UPPÅTGÅENDE TREND
INGEN FÖRÄNDRING
STAND-ALONE AV MÅL
NEDÅTGÅENDE TREND
MÅL UPPNÅTT
UPPÅTGÅENDE TREND
MÅL EJ UPPNÅTT
Tillräcklig information saknas.
INGEN FÖRÄNDRING
PÅGÅENDE
NEDÅTGÅENDE TREND
Miljömålet kan uppnås i tid.
UPPÅTGÅENDE TREND
INGEN FÖRÄNDRING
Miljömålet kan delvis uppnås i tid.
d.
re
n
la
rt
iv
ok
sit
n
ae
sh
ed
öm
sh
öm
tb
ed
Malmö stad, december 2014
Tryck februari 2015
M
ilj
öm
ål
e
tb
ål
e
ilj
öm
M
M
ilj
ö
m
ål
et
be
dö
m
sh
ae
ae
n
n
po
ne
g
at
iv
tre
tre
nd
.
nd
.
Miljömålet kan ej uppnås i tid.
Produktion: Miljöförvaltningen
Omslagsfoto: Tomaz Lundstedt
Övriga foton: E.ON, Skånetrafiken
Karl-Johan Hjerström, Colourbox,
Tomaz Lundstedt, Malmö Turism,
Stig-Åke Jönsson, Johan Bävman
www.malmo.se/miljoredovisning
7
Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020
antogs av kommunfullmäktige i Malmö stad
den 17 december 2009.
Miljöredovisningen 2014 är årets sammanställning
av hur arbetet går med att uppnå Malmös miljömål.
Ytterligare statistik och nyckeltal finns på
Miljöbarometern på Malmö stads hemsida:
www.malmo.se/miljobarometern
MILJÖFÖRVALTNINGEN
205 80 Malmö, telefon 040-34 10 00
E-post: miljo@malmo.se
www.malmo.se/miljoprogram
8
Till: Norr <Norr@malmo.se>
Innerstaden <Innerstaden@malmo.se>
CC: Ingela Kressander <Ingela.Kressander@malmo.se>
Ärende: Protokollsutdrag Kommunstyrelsen §107 Ärende_ Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och
omsorgsverksamheten i Malmö stad(352321)
Datum: 2015-04-17 11:14:57
Hej!
Bifogar protokollsutdrag från KS 150401 med ”anmodan till stadsområdesnämnderna att arbeta vidare för att öka
måluppfyllelsen” .
Pia Kanold
MALMÖ STAD
Stadskontoret
Tel. 040-34 10 30
Mob. 0708-65 58 91
pia.kanold@malmo.se
www.malmo.se
Malmö stad
1 (2)
Kommunstyrelsen
Protokollsutdrag
Sammanträdesdatum
2015-04-01
Tid och plats
Paragrafer
107
Ledamöter
Ersättare
Övriga deltagare
Jamal El-Haj (S)
Sofia Hedén (S)
Jeanette Stojic (V)
Noria Manouchi (M)
Ewa Bertz (FP) §§ 91-117 och §§ 119-128
Magnus Olsson (SD)
Anders Olin (SD)
Carina Nilsson (S)
Anders Rubin (S)
Carina Svensson (S)
Momodou Jallow (V)
Helena Nanne (M)
Roko Kursar (FP)
Jörgen Grubb (SD)
Milan Obradovic (S)
Nils Karlsson (MP)
Ej närvarande
Justerat datum
2015-04-16
Malmö stad
Kommunstyrelsen
§ 107 Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och
omsorgsverksamheten i Malmö stad
STK-2014-1247
Sammanfattning
När kommunfullmäktige 2013-04-25 fastställde Plan för vård- och
omsorgsverksamheten, fick kommunstyrelsen i uppdrag att följa upp effektmålen
årligen, och vid behov revidera dem. Av rapporten framgår att det finns skillnader
mellan de olika nämndernas måluppfyllelse. Måluppfyllelsen är generellt sett inte så
stor att det föranleder ett förslag att ändra effektmålen.
Beslut
att godkänna rapporten, samt
att sända rapporten till stadsområdesnämnderna med anmodan att arbeta vidare för
att öka måluppfyllelsen.
Noria Manouchi (M), Linda Simonell Wirje (M), John Roslund (M) och Ewa Bertz
(FP) anmäler, med instämmande av Helena Nanne (M) och Roko Kursar (FP), att de
avser att inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 13.
Beslutsunderlag
•
Rapport Söder Uppföljning av effektmålen i Plan för vård- och
omsorgsverksamheten i Malmö stad
•
Särskilt yttrande från stadsområdesnämnd Innerstaden (M, FP)
•
Rapport Effektmål från stadsområdesnämnd Innerstaden
•
Rapport från stadsområdesnämnd Väster
•
Rapport från stadsområdesnämnd Öster
•
G-Tjänsteskrivelse- VoO beredningen 150311 Uppföljning av effektmål Plan
för vård- och omsorgsverksamheten
•
Uppföljning av effektmål i Plan för vård och omsorgsverksamheten från
stadsområdesnämnd Norr
•
Rapport 2015 effektmål i Plan för voo-verksamheten150216
•
Beredningsbrev vård- och omsorgsberedingen 150311
•
Särskilt yttrande (M) och (FP) vård- och omsorgsberedningen
_____
2 (2)
Särskilt yttrande
Ang: Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad
Vi är oroade över den bristande uppföljningen i rapporten avseende genomförandeplaner. För
att nyttjaren ska få den hjälp som den har behov av och rätt till, är det av stor vikt att alla delar
i kedjan från biståndsbedömningen till utförandet av insatserna har god kvalitet.
Akademikerförbundet SSR har i rapporten ”Vägar till en god äldreomsorg” visat upp en
oroväckande bild av situationen i Malmö när det gäller biståndshandläggarnas och deras
chefers vardag. Rapporten är en sammanställning av resultat från nationella undersökningar
gjorda ihop med undersökningsföretaget Novus och har kompletterats med egna enkäter samt
djupintervjuer med sammanlagt ett 20-tal biståndshandläggare och chefer i Malmö stad.
Av rapporten framgår att det förekommer att fattade biståndsbeslut bara förverkligas delvis
eller i liten utsträckning. På grund av bristande uppföljning kommer inte omprövning till
stånd när så behövs. Uppföljning är ett betydelsefullt sätt att kvalitetssäkra verksamheten.
Resurserna är enligt rapporten otillräckliga för att möta de äldres behov, särskilt när det gäller
socialt umgänge, bristande kontinuitet i kontakterna till följd av hög personalomsättning, samt
att biståndshandläggarna har alltför många ärenden att hantera. Det är viktigt att kvalitetsarbetet stödjs av resurser. Flera av de intervjuade är tveksamma till huruvida Malmö stads
äldreomsorg kan sägas leva upp till lagens krav på kvalitet och rättssäkerhet.
Det är uppenbart att klara förbättringar skyndsamt behöver göras med tanke på den allvarliga
kritik som kommer från dem som dagligen i Malmö är satta att hantera ärenden på det så
viktiga området vård och omsorg.
Noria Manouchi (M)
Linda Simonell Wirje (M)
John Roslund (M)
Ewa Bertz (FP)
Helena Nanne (M)
Roko Kursar (FP)
Särskilt yttrande
Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö
stad
Sverigedemokraterna är oroade över den bristande uppföljningen gällande rapporten. Det är för oss uppenbart att den styrande majoriteten inte gör tillräckligt för att
komma till stånd rörande uppföljningsarbetet. Utan en fullgod uppföljning menar vi att
det är omöjligt att på ett tillförlitligt sätt kvalitetssäkra verksamheten.
Resurserna är sett till rapporten otillräckliga för att möta de äldres behov och flera av
de intervjuade är tveksamma till att stadens verksamheter ska kunna nå de krav som
ställs på kvalitet och rättssäkerhet.
_______________________________
Magnus Olsson (SD)
____________________________
Jörgen Grubb (SD)
_______________________________
Anders Olin (SD)
____________________________
Rapport
Uppföljning av effektmålen i Plan
för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad
Datum:
Ansvarig:
2015-02-16
Ingela Kressander, Lars-Åke Borgström
Förvaltning: Stadskontoret
1
Innehåll
Bakgrund och syfte..................................................................................................................... 3
Bakgrund ................................................................................................................................ 3
Syfte ....................................................................................................................................... 3
Andra uppföljningar ............................................................................................................... 3
Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad ............................................................ 3
Uppföljning av effektmålen.................................................................................................... 4
Effektmål 1 ......................................................................................................................... 4
Alla brukare ska aktivt erbjudas att medverka i upprättande och uppföljning av
genomförandeplaner ........................................................................................................... 4
Effektmål 2 ......................................................................................................................... 8
Alla brukare ska kunna påverka när och hur beviljade serviceinsatser utförs ................... 8
Effektmål 3 ....................................................................................................................... 10
Alla brukare ska informeras om någon annan personal än planerat ska utföra hjälpen,
eller om den planerade tiden ändras ................................................................................. 10
Effektmål 4 ....................................................................................................................... 11
Brukarens upplevda trygghet ska öka .............................................................................. 11
Effektmål 5 ....................................................................................................................... 12
Nöjdheten hos brukaren vad gäller bemötande ska öka ................................................... 12
Effektmål 6 ....................................................................................................................... 13
Alla medarbetare ska kunna anpassa kommunikationen efter brukarens förutsättningar 13
Effektmål 7 ....................................................................................................................... 13
Användningen av de nationella kvalitetsregistren Senior alert och Palliativregistret ska
öka .................................................................................................................................... 13
Effektmål 8 ....................................................................................................................... 14
Alla medarbetare ska ha kunskap om vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär ... 14
2
Bakgrund och syfte
Bakgrund
Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad fastställdes av Kommunfullmäktige den
25 april 2013 och började gälla 2013-07-01. Den omfattar insatser enligt både socialtjänstlagen
(2001:453, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Planen gäller inte för insatser
som ges enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS. All övrig
vård- och omsorgsverksamhet omfattas av planen.
Samtidigt som kommunfullmäktige fastställde planen fick kommunstyrelsen i uppdrag att följa
upp effektmålen årligen, och vid behov revidera dem.
Samtliga stadsområdesnämnder har rapporterat svar på frågor om effektmålen 1, 6, 7 och 8.
Uppföljningen avser perioden 2014-01-01—12-31. Sociala resursnämnden har inte längre någon
verksamhet som omfattas av planen. Stadsområdena har i sina skrivelser redovisat bortfall, och
svårigheter att i alla delar samla in de efterfrågade uppgifterna.
Uppföljningen av upprättande och uppföljning av genomförandeplaner skulle göras för de
brukare som var aktuella i verksamheten 2014-12-01, eftersom gruppen brukare förändras under
året.
Övriga effektmål redovisas av stadskontoret, genom att använda svaren för Malmö stad i
Socialstyrelsens nationella brukarundersökning inom hemtjänsten och äldreboende 2014.
Förvaltningarnas svar finns i sin helhet bilagda rapporten.
Statistiken ska vara uppdelad per kön, om det är möjligt. Denna uppdelning saknas för 2013-års
resultat. Hur frågorna om effektmål 1, som avser genomförandeplaner, skulle besvaras
uppfattades olika av stadsområdena vid förra mätningen. Därför är det svårt att göra en
jämförelse mellan åren.
Syfte
Stadskontorets första uppföljning av effektmålen gjordes våren 2014, och var en basmätning, en
nulägesbeskrivning. Årets uppföljning är den första som visar utvecklingen av de områden som
det finns effektmål för.
Andra uppföljningar
Vård- och omsorgsverksamheten följs även upp genom Socialstyrelsens brukarundersökning
samt genom nämndernas uppföljningar i delårsrapporter samt kvalitets- och
patientsäkerhetsberättelser.
Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad
Planen vänder sig till alla malmöbor och är till för att tydliggöra vilken omvårdnad och service
som brukare och deras anhöriga kan förvänta sig. Det andra syftet är att vård- och
omsorgsverksamheten ska veta vilka krav som ställs på den. Planen är ett av de lokala
styrdokumenten som gäller för Malmö stad. Alla som är anställda eller har uppdrag inom vårdoch omsorgsverksamheten ska arbeta efter gällande styrdokument, både internationella, nationella
och lokala.
3
Uppföljning av effektmålen
Effektmål 1
Alla brukare ska aktivt erbjudas att medverka i upprättande och
uppföljning av genomförandeplaner
Upprättande
Hur många brukare har aktivt erbjudits att medverka i upprättandet av en genomförandeplan?
Hur många av dessa har tackat ja till att medverka vid upprättandet av genomförandeplanen?
Stadsområde Norr
Enhet
Antal brukare Andel
totalt inom
brukare
verksamheten totalt
som
erbjudits
Ordinärt
boende
1 046 67%
Särskilt
boende
282 81%
Övrigt
115 89%
Totalt
1 443 71%
Stadsområde Öster
Enhet
Antal brukare Andel
totalt inom
brukare
verksamheten totalt
som
erbjudits
Ordinärt
boende
1025 65%
Särskilt
boende
188 72%
Övrigt
270 37%
Totalt
1483 61%
4
Andel
brukare
totalt
som
tackat ja
Andel
kvinnor
som
erbjudits
Andel
kvinnor
som
tackat ja
Andel
män som
erbjudits
Andel
män
som
tackat ja
55%
68%
56%
64%
52%
49%
59%
54%
83%
92%
72%
47%
64%
55%
76%
86%
69%
53%
54%
52%
Andel
brukare
totalt
som
tackat ja
Andel
kvinnor
som
erbjudits
Andel
kvinnor
som
tackat ja
Andel
män som
erbjudits
Andel
män
som
tackat ja
65%
67%
67%
61%
60%
54%
37%
58%
67%
36%
62%
57%
36%
61%
81%
38%
58%
48%
38%
54%
Stadsområde Söder
Enhet
Antal brukare Andel
totalt inom
brukare
verksamheten totalt
som
erbjudits
Ordinärt
boende
1252 92%
Särskilt
boende
160 94%
Övrigt
61 100%
Totalt
1473 92%
Enhet
Antal brukare Andel
totalt inom
brukare
verksamheten totalt
som
erbjudits
Ordinärt
boende
2415 80%
Särskilt
boende
433 64%
Övrigt
0 0
Totalt
2848 78%
Enhet
Antal brukare Andel
totalt inom
brukare
verksamheten totalt
som
erbjudits
Ordinärt
boende
1519 98%
Särskilt
boende
457 98%
Övrigt
158 100%
Totalt
2134 98%
Andel
brukare
totalt
som
tackat ja
Andel
kvinnor
som
erbjudits
Andel
kvinnor
som
tackat ja
Andel
män som
erbjudits
Andel
män
som
tackat ja
79%
93%
80%
89%
75%
86%
43%
79%
100%
100%
94%
98%
41%
81%
100%
100%
91%
97%
45%
74%
Andel
brukare
totalt
som
tackat ja
Andel
kvinnor
som
erbjudits
Andel
kvinnor
som
tackat ja
Andel
män som
erbjudits
Andel
män
som
tackat ja
73%
80%
72%
80%
75%
38%
0
68%
70%
0
78%
42%
0
67%
48%
0
76%
28%
0
69%
Andel
brukare
totalt
som
tackat ja
Andel
kvinnor
som
erbjudits
Andel
kvinnor
som
tackat ja
Andel
män som
erbjudits
Andel
män
som
tackat ja
79%
98%
78%
99%
82%
67%
61%
75%
98%
100%
98%
68%
71%
75%
98%
100%
99%
64%
51%
74%
Sammanfattning
Andelen brukare som erbjudits genomförandeplan varierar mellan 98% för stadsområde
Innerstaden och 61% för stadsområde Öster.
Stadsområde Öster anger som exempel på varför inte fler brukare aktivt erbjudits, att brukarna
har en långt framskriden demenssjukdom, att de är bortresta eller tackat nej samt att de endast
har trygghetslarm.
5
Generellt så är det samma typ av orsaker som stadsområdena lyfter fram som orsak till att alla
inte aktivt erbjudits att medverka i upprättandet av en genomförandeplan. Det är brukare med
demenssjukdomar, brukare som har afasi eller andra problem att kommunicera, brukare som
enbart har trygghetslarm samt brukare som inte haft insatser så länge att verksamheten hunnit
upprätta och följa upp en plan.
Andelen brukare som tackat ja varierar mellan 79% i stadsområde Söder och 54% i stadsområde
Norr. Norr anger som exempel att det finns brukare som inte förstår syftet med en
genomförandeplan och att de inte vill ha personliga uppgifter dokumenterade. Även Söder anger
att det finns brukare som inte vill bli intervjuade vid upprättandet av en genomförandeplan.
Med undantag för stadsområde Väster, så är det en större andel kvinnor än män som tackat ja till
en genomförandeplan.
Uppföljning
Hur många brukare har aktivt erbjudits att medverka i uppföljningen av en genomförandeplan?
Hur många av dessa har tackat ja till att medverka i uppföljningen av genomförandeplanen?
Stadsområde Norr
Enhet
Antal brukare Andel
totalt inom
brukare
verksamheten totalt
som
erbjudits
Ordinärt
boende
1 046
52%
Särskilt
boende
282
57%
Övrigt
115
79%
Totalt
1 443
55%
Stadsområde Öster
Enhet
Antal brukare Andel
totalt inom
brukare
verksamheten totalt
som
erbjudits
Ordinärt
boende
1025
78%
Särskilt
boende
188
50%
Övrigt
270
37%
Totalt
1483
67%
6
Andel
brukare
totalt
som
tackat ja
Andel
kvinnor
som
erbjudits
Andel
kvinnor
som
tackat ja
Andel
män som
erbjudits
Andel
män
som
tackat ja
48%
53%
49%
48%
46%
39%
54%
46%
55%
76%
55%
36%
58%
47%
63%
82%
55%
44%
50%
46%
Andel
brukare
totalt
som
tackat ja
Andel
kvinnor
som
erbjudits
Andel
kvinnor
som
tackat ja
Andel
män som
erbjudits
Andel
män
som
tackat ja
78%
81%
81%
73%
73%
39%
37%
66%
50%
36%
69%
40%
36%
68%
50%
38%
63%
39%
38%
62%
Stadsområde Söder
Enhet
Antal brukare Andel
totalt inom
brukare
verksamheten totalt
som
erbjudits
Ordinärt
boende
1252
87%
Särskilt
boende
160
100%
Övrigt
61
100%
Totalt
1473
89%
Enhet
Antal brukare Andel
totalt inom
brukare
verksamheten totalt
som
erbjudits
Ordinärt
boende
2415
66%
Särskilt
boende
433
58%
Övrigt
0
0
Totalt
2848
64%
Enhet
Antal brukare Andel
totalt inom
brukare
verksamheten totalt
som
erbjudits
Ordinärt
boende
1519 70%
Särskilt
boende
457 88%
Övrigt
158 100%
Totalt
2134 76%
Andel
brukare
totalt
som
tackat ja
Andel
kvinnor
som
erbjudits
Andel
kvinnor
som
tackat ja
Andel
män som
erbjudits
Andel
män
som
tackat ja
75%
89%
77%
83%
69%
93%
43%
75%
100%
100%
91%
93%
41%
78%
100%
100%
86%
94%
45%
69%
Andel
brukare
totalt
som
tackat ja
Andel
kvinnor
som
erbjudits
Andel
kvinnor
som
tackat ja
Andel
män som
erbjudits
Andel
män
som
tackat ja
53%
66%
50%
66%
60%
32%
0
49%
58%
0
64%
30%
0
47%
58%
0
65%
38%
0
57%
Andel
brukare
totalt
som
tackat ja
Andel
kvinnor
som
erbjudits
Andel
kvinnor
som
tackat ja
Andel
män som
erbjudits
Andel
män
som
tackat ja
62%
70%
62%
72%
61%
49%
61%
59%
88%
100%
75%
50%
71%
60%
87%
100%
79%
46%
51%
57%
Sammanfattning
Andelen brukare som erbjudits uppföljning av genomförandeplanen, samt brukare som tackat ja
till uppföljning redovisas som andel av det totala antalet brukare.
Andelen brukare som har erbjudits uppföljning av genomförandeplanen är generellt sett lägre, än
de som erbjudits att upprätta en plan. Samtliga stadsområdesnämnder har angett liknande skäl
avseende uteblivna uppföljningarna som anges till varför det inte erbjuds och upprättas
genomförandeplaner för alla brukare, se ovan.
7
Stadsområde Öster har uppfattat instruktionen så att man även tagit med äldre beslut när man
redovisat hur många som erbjudits uppföljning.
Regler om genomförandeplan
I 11 kap. 5§ SoL stadgas att genomförande av beslutade insatser ska dokumenteras.
Socialstyrelsen fastställde 2010-06-29 en handbok om handläggning och dokumentation inom
socialtjänsten, där man även förtydligar vad som gäller för en genomförandeplan. Syftet med en
genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och
uppföljningen av en beslutad insats.
Genom planen tydliggörs både för brukaren och för chefer och medarbetare vad som ska göras,
vem som ska göra vad, när och hur. En genomförandeplan bedöms också kunna underlätta och
effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats genom att den används som
utgångspunkt för vad som bör antecknas i journalen. Arbetet med att upprätta en
genomförandeplan förutsätter alltid den enskildes samtycke och helst även medverkan. Detta
innebär att en genomförandeplan inte kan tas fram för en brukare som motsätter sig detta.
För att förtydliga hur Malmö stad tolkar bestämmelser om genomförandeplan enligt SoL inom
vård- och omsorgsverksamheten fastställdes 2013-05-31 en kommungemensam vägledning för
genomförandeplaner enligt SoL. Samtidigt presenterades en e-learning i Lärkan. Vägledningen
och Lärkan uppdaterades i december 2014, inför verksamhetsåret 2015. Utbildningen finns på
malmo.se, medan vägledningen endast finns på Komin.
En genomförandeplan ska upprättas även för de som har trygghetslarm. Orsaken är att när en
brukare använder trygghetslarmet är insatsen av omvårdnadskaraktär. Om en brukare motsätter
sig en genomförandplan ska medarbetarna i stället skriva en daganteckning med samma rubriker
som i en genomförandeplan. Daganteckningen ska innehålla medarbetarnas uppfattning om hur
brukaren vill ha insatsen genomförd.
Effektmål 2
Alla brukare ska kunna påverka när och hur beviljade serviceinsatser
utförs
Brukarundersökningen hemtjänst:
Fråga: Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer?
Hemtjänst 2013
Stadsområde Totalt
procent
nöjda
Norr
50
Öster
55
Söder
47
Väster
47
Innerstaden
54
Summa
50
Malmö
8
Hemtjänst 2014
Stadsområde Totalt
procent
nöjda
Norr
46
Öster
46
Söder
54
Väster
47
Innerstaden
50
Summa
49
Malmö
Kvinnor Män
43
44
53
47
49
48
55
50
56
48
52
52
Fråga: Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras?
Hemtjänst 2013
Stadsområde
Norr
Öster
Söder
Väster
Innerstaden
Summa Malmö
Totalt
procent
nöjda
76
75
76
77
82
78
Hemtjänst 2014
Stadsområde Totalt
procent
nöjda
Norr
74
Öster
71
Söder
80
Väster
80
Innerstaden
82
Summa
79
Malmö
Kvinnor
Män
73
70
81
80
80
78
76
73
79
80
88
80
Sammanfattning
En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare inom hemtjänsten visar endast på
marginella skillnader mellan åren. För båda frågeställningarna gäller att män är mer nöjda än
kvinnor.
Brukarundersökningen särskilt boende:
Fråga: Brukar du kunna påverka vid vilka tider du får hjälp?
Särskilt boende 2013
Stadsområde
Procent
nöjda
Norr
Öster
Söder
Väster
Innerstaden
Summa Malmö
60
67
58
56
52
57
Stadsområde Totalt
procent
nöjda
Norr
58
Öster
64
Söder
69
Väster
57
Innerstaden
59
Summa
60
Malmö
Kvinnor Män
55
63
69
58
59
59
75
66
67
53
60
60
Fråga: Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras?
Stadsområde
Procent
nöjda
Norr
Öster
Söder
Väster
Innerstaden
Summa Malmö
9
77
72
71
71
72
73
Stadsområde Totalt
procent
nöjda
Norr
76
Öster
82
Söder
75
Väster
76
Innerstaden
73
Summa
76
Malmö
Kvinnor Män
74
81
75
76
74
75
88
83
79
73
71
78
Sammanfattning
En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare inom särskilt boende visar på en
ökad nöjdhet mellan åren. För båda frågeställningarna gäller att män är mer nöjda än kvinnor.
Effektmål 3
Alla brukare ska informeras om någon annan personal än planerat ska
utföra hjälpen, eller om den planerade tiden ändras
Fråga: Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar?
Hemtjänst 2013
Stadsområde
Norr
Öster
Söder
Väster
Innerstaden
Summa Malmö
Procent
nöjda
62
63
62
57
62
61
Hemtjänst 2014
Stadsområde Totalt
procent
nöjda
Norr
63
Öster
56
Söder
65
Väster
58
Innerstaden
64
Summa
61
Malmö
Kvinnor
Män
59
58
66
59
63
61
73
50
63
58
68
62
Sammanfattning
En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare visar oförändrad andel mellan åren.
Män är marginellt mer nöjda än kvinnor.
Fråga: brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar?
Stadsområde
Procent
nöjda
Norr
Öster
Söder
Väster
Innerstaden
Summa
Malmö
10
48
49
40
57
43
48
Stadsområde Totalt
procent
nöjda
Norr
53
Öster
45
Söder
44
Väster
54
Innerstaden
46
Summa
49
Malmö
Kvinnor Män
51
47
48
55
44
49
61
43
24
49
51
48
Sammanfattning
En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare inom särskilt boende visar endast
en marginell skillnad mellan åren. Kvinnor är marginellt mer nöjda än män.
Effektmål 4
Brukarens upplevda trygghet ska öka
Fråga: Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten?
Hemtjänst 2013
Stadsområde
Norr
Öster
Söder
Väster
Innerstaden
Summa Malmö
Procent
nöjda
83
85
81
84
80
82
Hemtjänst 2014
Stadsområde Totalt
Kvinnor
procent
nöjda
Norr
81
80
Öster
78
78
Söder
80
80
Väster
78
79
Innerstaden
79
77
Summa
79
78
Malmö
Män
83
78
80
75
84
79
Sammanfattning
En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare inom hemtjänsten visar på en
minskning av nöjdheten mellan åren. Män är marginellt mer nöjda än kvinnor.
Fråga: Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende?
Stadsområde
Procent
nöjda
Norr
Öster
Söder
Väster
Innerstaden
Summa Malmö
88
89
82
89
88
88
Stadsområde Totalt
procent
nöjda
Norr
81
Öster
92
Söder
88
Väster
90
Innerstaden
82
Summa
86
Malmö
Kvinnor Män
79
91
89
91
83
86
90
94
87
86
78
86
Sammanfattning
En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare inom särskilt boende visar på en
minskning av nöjdheten mellan åren. Kvinnor och män är lika nöjda.
11
Effektmål 5
Nöjdheten hos brukaren vad gäller bemötande ska öka
Brukarundersökning hemtjänst
Fråga: Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt?
Hemtjänst 2013
Stadsområde
Norr
Öster
Söder
Väster
Innerstaden
Summa Malmö
Procent
nöjda
95
95
94
94
96
95
Hemtjänst 2014
Stadsområde Totalt
procent
nöjda
Norr
92
Öster
93
Söder
95
Väster
95
Innerstaden
97
Summa
95
Malmö
Kvinnor
Män
94
91
94
95
96
95
89
96
96
95
98
95
Sammanfattning
En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare inom hemtjänsten visar oförändrad
andel mellan åren. Kvinnor och män är lika nöjda.
Brukarundersökning särskilt boende:
Fråga: Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt?
Stadsområde
Procent
nöjda
Norr
Öster
Söder
Väster
Innerstaden
Summa Malmö
93
92
94
93
92
93
Stadsområde Totalt
procent
nöjda
Norr
90
Öster
91
Söder
90
Väster
90
Innerstaden
90
Summa
90
Malmö
Kvinnor Män
89
93
90
91
90
91
91
88
88
88
88
88
Sammanfattning
En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare inom särskilt boende visar en
minskning av andelen nöjda mellan åren. Kvinnor är mer nöjda än män.
Stadskontorets kommentarer
Även om man tillbringar hela dagarna på det särskilda boendet, så är det ändå en viktig faktor att
bli delaktig i att ha inflytande över när planerade insatser ska genomföras.
12
Effektmål 6
Alla medarbetare ska kunna anpassa kommunikationen efter brukarens
förutsättningar
Förvaltningarna ska skatta hur man uppfyller målet på en fyragradig skala, där 1 anger att man
inte uppnår målet, medan 4 anger att man uppnår målet helt. Förvaltningarnas självskattning av
måluppfyllelsen redovisas nedan.
2013
Stadsområde
Norr
Öster
Söder
Måluppfyllelse
3
3
3
2014
Stadsområde
Norr
Öster
Söder
Väster
3
Väster
Innerstaden
3
Innerstaden
Måluppfyllelse
3
3
Verksamhet
dövblinda – 4
Övriga - 3
Silviasystrarna 3
3
Samtliga stadsområden skattar att de uppnår målet i hög utsträckning. Endast verksamheten för
döva och dövblinda i stadsområde Söder uppfyller målet helt. Den verksamheten har en särskild
inriktning mot målgruppen döva och dövblinda, och de anställda ska kunna kommunicera på
brukarnas sätt.
Stadsområde Väster har endast kommenterat måluppfyllelsen för verksamheten Silviasystrar, som
vänder sig till brukare med demenssjukdom.
I rapportmallen uppmanades nämnderna att ge exempel på vilka åtgärder ni har vidtagit och vilka
åtgärder ni planerar för att uppnå målet. Nämnderna har i varierad utsträckning svarat på detta.
Effektmål 7
Användningen av de nationella kvalitetsregistren Senior alert och
Palliativregistret ska öka
Malmö stads användning av Senior Alert
År
2012
2013
2014
Antal registreringar
383
926
918
Stadskontorets uppföljning av användningen av kvalitetsregistren visar att vård- och
omsorgsverksamheternas registrering i Senior Alert ökat mycket mellan 2012 och 2013, men
registreringen har minskat något 2014.
Malmö stads användning av Palliativregistret
År
2012
2013
13
Antal aktiva enheter
54
102
2014
114
Antalet enheter som anmält sig till Palliativregistret har ökat markant mellan 2012 och 2013.
Ökningen 2014 är något mindre.
Effektmål 7 har inför verksamhetsåret 2015 ändrats till
”Samtliga stadsområdesnämnder ska rapportera i de nationella kvalitetsregistren Senior Alert och
Palliativregistret”.
Effektmål 8
Alla medarbetare ska ha kunskap om vad ett rehabiliterande
förhållningssätt innebär
Förvaltningarna ska skatta hur man uppfyller målet på en fyragradig skala, där 1 anger att man
inte uppnår målet, medan 4 anger att man uppnår målet helt. Förvaltningarnas självskattning av
måluppfyllelsen redovisas nedan.
2013
Stadsområde
Norr
Öster
Måluppfyllelse
Bistånd – 2
Verksamhet – 3
3
Söder
Väster
Innerstaden
4
3
3
2014
Stadsområde
Norr
Öster
Söder
Väster
Innerstaden
Måluppfyllelse
3
Hemsjukvården – 4
Övriga - 3
3
3
3
Biståndsavdelningen på stadsområde Norr och hemsjukvården på stadsområde Öster har ökat
måluppfyllelsen mellan 2013 och 2014. Stadsområde Söder har minskat graden av måluppfyllelse
sedan 2013.
I rapportmallen uppmanades nämnderna att ge exempel på vilka åtgärder ni har vidtagit och vilka
åtgärder ni planerar för att uppnå målet. Nämnderna har i varierad utsträckning svarat på detta.
Kommentar om uppföljningen
Det finns brister i den insamlade statistiken, främst avseende genomförandeplanerna. Inför nästa
års uppföljning behöver underlaget kvalitetssäkras i större utsträckning, vilket bör underlättas av
det nya dokumentationssystemet Lifecare-Procapita som infördes 2015-01-01. Uppgifter som
tidigare behövde tas fram manuellt bör i större utsträckning kunna tas fram ur systemet.
Det finns fortfarande delvis olika tolkningar av vilka grupper och vilka verksamheter som ska
omfattas av redovisningen av de olika målen, trots diskussion och förankring i Kvalitetsgruppen.
Stadskontoret kommer att arbeta vidare för att ta fram ännu tydligare instruktioner inför
kommande uppföljning.
14
Till: Norr <Norr@malmo.se>
Sociala resursförvaltningen Postlista <registrera.socialaresurs@malmo.se>
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen <gyvux@malmo.se>
CC: Martin Regnell <martin.regnell@malmo.se>
Ärende: Protokollsutdrag Kommunstyrelsen §100 Ärende_ Uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30 mkr
2014(351946)
Datum: 2015-04-17 09:17:20
Hej!
Bifogar protokollsutdrag och rapport från kommunstyrelsen 150401 ang försörjningsstödssatsningen om 30 mkr 2014.
Pia Kanold
MALMÖ STAD
Stadskontoret
Tel. 040-34 10 30
Mob. 0708-65 58 91
pia.kanold@malmo.se
www.malmo.se
Malmö stad
1 (2)
Kommunstyrelsen
Protokollsutdrag
Sammanträdesdatum
2015-04-01
Tid och plats
Paragrafer
100
Ledamöter
Ersättare
Övriga deltagare
Jamal El-Haj (S)
Sofia Hedén (S)
Jeanette Stojic (V)
Noria Manouchi (M)
Ewa Bertz (FP) §§ 91-117 och §§ 119-128
Magnus Olsson (SD)
Anders Olin (SD)
Carina Nilsson (S)
Anders Rubin (S)
Carina Svensson (S)
Momodou Jallow (V)
Helena Nanne (M)
Roko Kursar (FP)
Jörgen Grubb (SD)
Milan Obradovic (S)
Nils Karlsson (MP)
Ej närvarande
Justerat datum
2015-04-16
Malmö stad
Kommunstyrelsen
§ 100 Uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30 mkr 2014
STK-2014-223
Sammanfattning
Kommunfullmäktige avsatte 30 Mkr i budget 2014 för att utveckla arbetet med
försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande. Den särskilda satsningen har
resulterat i personalförstärkningar och ett omfattande utvecklingsarbete har tagit fart
inom försörjningsstödsverksamheterna, i tillämpliga delar med stöd av stadskontorets
välfärdsavdelning, avseende uppföljnings- och planeringsbesök, genomförandeplaner,
utveckling och implementering av arbetssätt, rutiner och metoder samt samverkan.
Barnfamiljer har varit en prioriterad grupp. Ökningen avseende genomsnittligt antal
beviljade hushåll per månad samt kostnaderna för ekonomiskt bistånd har under
2014 dämpats i förhållande till de senaste tre åren.
Beslut
att godkänna årsrapport 2014, uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30
mkr, och
att översända årsrapport 2014, uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30
mkr, till samtliga stadsområdesnämnder, sociala resursnämnden samt
arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att beakta i det fortsatta
utvecklingsarbetet.
Noria Manouchi (M), Linda Simonell Wirje (M), John Roslund (M) och Ewa Bertz
(FP) anmäler, med instämmande av Helena Nanne (M) och Roko Kursar (FP), att de
avser att inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 3.
Beslutsunderlag
•
Beredningsbrev vård- och omsorgsberedningen 150311
•
G-Tjänsteskrivelse vård- och omsorgsberedningen 11/3- Uppföljning av
försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014
•
Försörjningsstödssatsningen, årsrapport 2014
•
Sammanställning prestationsmått jan-dec 2014
•
Månadsrapport Ekonomiskt bistånd Malmö stad - 2014 dec
_____
2 (2)
Särskilt yttrande
Ang: Uppföljning av försörjningsstödsatsningen om 30 mkr 2014
Enligt Rädda barnens definition av barnfattigdom ligger Malmö på femte plats från slutet
bland kommuner med 18 procent av våra barn som lever i ett hem som någon gång under året
uppburit ekonomisk hjälp. Vart femte barn i Malmö lever i fattigdom! Snittet i riket är 7,4
procent. I Malmö är det tre gånger vanligare att barn lever under ekonomisk hjälp än rikssnittet. Det är naturligtvis oacceptabelt!
Vidare är det djupt beklagligt att 41,2 procent av biståndstagarna varit beroende av hjälp i mer
än 36 månader de senast fyra åren. För dem är resan in i samhället mycket lång och kräver
mycket stöd. Skyddsnätet som är tänkt att vara en tillfällig lösning har i det röda Malmö för
många förvandlats till ett permanent beroende av kommunen.
2012 hade var tredje brukare aldrig träffat sin nuvarande handläggare, vilket är både inhumant
och samhällsekonomiskt oförsvarbart. Efter försörjningsstödssatsningen har man nu
ambitionen att följa upp genomförandeplanerna en gång i kvartalet, även om man i de flesta
fall inte kommit så långt än. Vi menar emellertid att även var tredje månad i de flesta fall är
allt för sällan för ett personligt besök, som ju är det enskilt viktigaste verktyget för att hjälpa
människor vidare. Genom våra tidigare förslag om att de med endast arbetslöshet som skäl till
behov av bistånd i stället skall träffa en arbetsförmedlare, räknar vi med att nästan halvera
socialsekreterarnas arbetsbörda.
En sådan betydande förbättring av socialsekreterarnas arbetssituation tror vi också skulle
hjälpa oss komma tillrätta med dagens ohållbara personalomsättning. 55 procent av de
ekonomiska handläggarna i Malmö är kvar efter två år. I Öster är motsvarande siffra 30
procent efter ett år. Att få en ekonomisk handläggare inkörd i arbetsuppgifterna tar bortåt 1,5
år. Många vittnar om utbrända socialsekreterare som själva mår mycket dåligt av att inte
hinna hjälpa alla sina brukare mer. Det är dessutom naturligtvis tydligt att erfarna socialsekreterare är skickligare på att snabbt hjälpa människor från utanförskap till innanförskap.
För Allians för Malmö är det därför prioriterat att snabbt förbättra arbetssituationen för socialsekreterarna.
Det är viktigt att man tar fasta på lyckade satsningar och också sprider dem över de barriärer
som de fem stadsområdena utgör. Vi tänker på exempelvis modellen Framtidens hus på
Lindängen positiva utveckling i stadsområde Söder.
Noria Manouchi (M)
Linda Simonell Wirje (M)
John Roslund (M)
Ewa Bertz (FP)
Helena Nanne (M)
Roko Kursar (FP)
Särskilt yttrande
Uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30 mkr 2014
Sverigedemokraterna ser denna satsning som ytterligare ett misslyckande i kampen
mot minskat bidragsberoende bland Malmös invånare. Vi är besvikna över att fler
inom den styrande majoriteten delar vår syn på problematiken och avser därför att
yttra sig i denna fråga. Satsningar som denna har tyvärr inte gett önskvärd effekt och
vi efterfrågar mer effektiva åtgärder i framtiden.
_______________________________
Magnus Olsson (SD)
____________________________
Jörgen Grubb (SD)
_______________________________
Anders Olin (SD)
____________________________
Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr,
årsrapport 2014
Stadskontoret
Datum:
Version:
Ansvarig:
Förvaltning:
Enhet:
2015-02-16
1.0
Helena Hansson, Martin Regnéll
Stadskontoret
Välfärdsavdelningen
Innehåll
Bakgrund ........................................................................................................... 3
Metod ................................................................................................................. 3
Utveckling av ekonomiskt bistånd i Malmö 2014 ........................................... 4
Utvecklingen i siffror ........................................................................................ 4
Ekonomiskt bistånd och hushåll med barn ...................................................... 6
Uppdragen inom ekonomiskt bistånd .............................................................. 7
Arbetslöshet och arbetslöshet i förhållande till etablering................................ 7
Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande genom arbete eller
studier ........................................................................................................... 10
Personal ........................................................................................................... 11
Utveckling av antal anställda inom ekonomiskt bistånd ................................. 11
Enheterna för ekonomiskt bistånd ................................................................. 12
Stadsområdesreformen 2013 ........................................................................ 12
Att nyanställa ................................................................................................. 12
Att behålla personal....................................................................................... 13
Stöd i arbetet ................................................................................................... 13
Organisering av arbetet ................................................................................. 13
1:e socialsekreterare ..................................................................................... 13
Strategiskt utvecklingsarbete......................................................................... 14
Metoder och arbetssätt .................................................................................. 14
Planerings- eller uppföljningsbesök ............................................................... 15
Genomförandeplaner .................................................................................... 15
Utmaningar .................................................................................................... 17
Kvalitet i arbetet med ekonomiskt bistånd ..................................................... 18
Samtals- och bedömningsmetoder ................................................................ 19
Kärnprocess inom ekonomiskt bistånd .......................................................... 20
Utveckling av e-tjänster ................................................................................. 20
Samverkan ....................................................................................................... 21
Samverkan med Arbetsförmedlingen och JobbMalmö .................................. 21
Samverkan med Försäkringskassan ............................................................. 23
Uppföljning ...................................................................................................... 24
Brukarinflytande ............................................................................................. 24
Stadskontorets bedömning............................................................................ 25
2 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014
Bakgrund
Kommunfullmäktige avsatte 30 Mkr i budget 2014 för att utveckla arbetet med
försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande. Kommunstyrelsen beslutade i
november 2013 att fördela merparten av utvecklingsmedlen till stadsområdena (28 Mkr)
mot villkor av en tydlig plan för hur utvecklingsarbetet ska bedrivas, samt mot villkor att
stadsområdena varje månad rapporterar till respektive stadsområdesnämnd hur arbetet
fortskrider. 2 Mkr fördelades till stadskontoret för kommunövergripande arbete inom
området. Kommunstyrelsen gav i uppdrag åt stadskontoret att tertialvis sammanställa, följa upp
samt till kommunstyrelsen redovisa hur utvecklingsarbetet fortskrider.
Den särskilda satsningen om 30 mkr har resulterat i att ett omfattande utvecklingsarbete
tagit fart inom försörjningsstödsverksamheterna sedan januari 2014, i tillämpliga delar med
stöd av stadskontorets välfärdsavdelning. Syftet med satsningen är att förkorta tiden då
hushåll är beroende av försörjningsstöd och därmed på sikt minska kostnaderna för
ekonomiskt bistånd. Uppföljningen som påbörjades med start januari 2014 syftar till att
fånga upp samband mellan arbetets utformning och hur det kan påverka utvecklingen inom
ekonomiskt bistånd i Malmö. Föreliggande rapportering spänner över hela perioden januari
till december 2014. Vidare redogörs även för utvecklingen av ekonomiskt bistånd över tid.
Metod
Stadskontoret sammanställer sedan januari 2014 månatligen den manuellt inhämtade
statistiken från handläggarnivå som stadsområdesförvaltningarna fortlöpande rapporterar
till sina respektive nämnder (se bilaga Sammanställning prestationsmått ekonomiskt bistånd).
Denna statistik har bäring på vissa mått avseende arbetet med försörjningsstöd. Här
redovisas bl.a. antal handläggare och ärenden per handläggare, antal möten med
biståndstagare, och antal trepartssamtal med biståndstagare och representant från Malmö
stads arbetsmarknadsåtgärder respektive Arbetsförmedlingen. Vid sidan av detta
rapporteras också verksamhetsstatistik avseende antal och art av bidragshushåll, utbetalt
belopp samt in- och utflöde ur försörjningsstödet, vilket sker i det som kallas
Kollrapporten eller månadsrapport (se bilaga Månadsrapport: Ekonomiskt bistånd Malmö stad –
2014 december). För att inhämta kompletterande kvalitativ information inför föreliggande
rapportering har månadsrapporten och den manuellt inhämtade statistiken sammanställts
och presenterats för en analysgrupp, bestående av enhetschefer och planeringssekreterare
från stadsområdena med syfte att, utifrån samtliga stadsområdes perspektiv, reflektera kring
resultaten och frågeställningar kopplade till det pågående utvecklingsarbetet. Vidare har
stadskontoret under hösten 2014 gjort en uppföljning av stadsområdenas handlingsplaner
genom att vid besök i respektive stadsområde intervjua enhetschef samt ibland även
ytterligare medarbetare som deltagit i intervjun. Intervju har även genomförts med två
socialsekreterare i områdesteam Lindängen för att fånga upp information kring arbetssätt,
metoder mm specifika för områdesteamet mot bakgrund av att biståndsbehovet utveckling
här särskiljer sig i positiv utmärkelse i förhållande till stadsområde Söder som helhet.
Den tematiska rubriceringen från tertialrapport 1 och 2 om försörjningsstödsatsningen har
fått utgöra stommen i denna rapport. Det innebär att den fortsatta framställningen
återfinns under rubrikerna Utveckling av ekonomiskt bistånd i Malmö 2014, Personal, Stöd i
arbetet, Metoder och arbetssätt, Samverkan, Uppföljning och Brukarinflytande.
Utveckling av ekonomiskt bistånd i Malmö 2014
Till rapporten bilagd Månadsrapport: Ekonomiskt bistånd i Malmö stad – 2014 –dec kan
utvecklingen av ekonomiskt bistånd avseende antal biståndshushåll och belopp följas på
stadsgemensam nivå samt på stadsområdesnivå under bl. a rubrikerna Antal hushåll med
ekonomiskt bistånd, Antal barnfamiljer med ekonomiskt bistånd, Ekonomiskt bistånd – utbetalt belopp,
Genomsnittligt belopp per hushåll och månad, Antal nya hushåll med ekonomiskt bistånd, Antal
avslutade insatser ekonomiskt bistånd, Antal avslut per typ samt Antal hushåll med ekonomiskt bistånd
utifrån biståndstid.
Utvecklingen i siffror
Antalet unika hushåll som under året beviljats ekonomiskt bistånd har ökat med 6,4 % år
2014 jämfört med år 2013, en ökningstakt som är jämförbar med de föregående åren, antal
och procentuell ökning framkommer av tabell 1 nedan. Med unikt hushåll avses ett hushåll
som någon gång under året beviljats ekonomiskt bistånd, det kan innebära att bistånd
beviljats enbart under en månad, under flera månader eller till och med varje månad under
kalenderåret. Det är därför även av intresse att belysa genomsnittligt antal beviljade hushåll per
månad som år 2014 har ökat med 2,8 % till 9840 hushåll jämfört med år 2013, en
ökningstakt som minskat väsentligt jämfört med föregående år. När underlaget bryts ner på
stadsområdesnivå framkommer att ökningen i störst utsträckning påverkat genomsnittligt
antal hushåll per månad i stadsområde Norr som år 2014 beviljat ekonomiskt bistånd till
10,9 % fler hushåll jämfört med år 2013. I stadsområde Öster är ökningen 0,4 %,
stadsområde Söder 3,7 %, stadsområde Väster 1,5 % och i stadsområde Innerstaden är
antalet jämförelsevis oförändrat.
Utveckling av genomsnittlig biståndstid, beräknad på kalenderårets 12 månader har minskat
år 2014 jämfört med de tre föregående åren. Genomsnittlig biståndstid under perioden
januari till december uppgick år 2014 till 7,28 månader. Genomsnittlig biståndstid januari
till december år 2010 uppgick till 7,17 månader, år 2011 till 7,30 månader, år 2012 till 7,44
månader och år 2013 till 7,53 månader. Kortare biståndstider är en förklaring till att det är
en lägre ökning av genomsnittligt antal beviljade hushåll än den ökning som kan uppmätas av
antalet unika hushåll som beviljats bistånd.
Tabell 1. Utveckling inom ekonomiskt bistånd i Malmö stad 2010 – 2014.
Källa: Uppgifter hämtade från Malmö stads informationslager via Koll.
Totalt utbetalt belopp avseende ekonomiskt bistånd har ökat med 3,8 % 2014 jämfört med
2013, en ökningstakt som är lägre jämfört med tidigare år, se tabell 1 ovan.
Bilagd månadsrapport ekonomiskt bistånd i Malmö redovisar antal beviljade hushåll med
ekonomiskt bistånd utifrån biståndstid beräknat på de senaste 48 månaderna. I december
2014 beviljades sammanlagt 10 149 hushåll ekonomiskt bistånd jämfört med 9 942 hushåll
december 2013. Procentuell fördelning av hushåll utifrån biståndstid framkommer i tabell 2
avseende december 2013 respektive 2014.
Tabell 2. Andel hushåll med ekonomiskt bistånd utifrån biståndstid. Källa: uppgifter beräknade på månadsrapport
ekonomiskt bistånd 2014 – dec.
1-3 mån 4-6 mån 7-9 mån
dec-13
13,7%
8,3%
6,5%
dec-14
14,5%
8,2%
6,5%
10-12
mån
5,4%
5,4%
13-24
mån
15,8%
15,1%
25-36
mån 36+ mån
9,6%
40,6%
9,2%
41,2%
Inom respektive stadsområde återfinns högst andel hushåll med mycket långvariga
biståndtider inom stadsområde Öster där 46 % av beviljade hushåll i december 2014
beviljats bistånd 36 månader eller mer under de senaste fyra åren. Lägst andel återfinns
bland hushåll som i december 2014 beviljats bistånd i stadsområde Norr, 36 %. Det är värt
att uppmärksamma att ett större inflöde av nya hushåll under året bidrar till att sänka
andelen långvariga hushåll. I diagram 1 nedan kan utvecklingen av antal hushåll med
ekonomiskt bistånd utifrån biståndstid följas för Malmö som helhet.
Diagram 1. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd utifrån biståndstid. Källa: uppgifter från månadsrapport ekonomiskt
bistånd 2014 – dec.
Antalet hushåll med mycket långvarigt behov av ekonomiskt bistånd uppgick i december
2014 till 534 hushåll i Norr, 1 055 hushåll i Öster, 1 082 hushåll i Söder, 606 hushåll i
Väster och 907 hushåll i stadsområde Innerstaden. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd
utifrån biståndstid framkommer på stadsområdesnivå i respektive stadsområdes
månadsrapport december 2014. Tidigare har beskrivits att genomsnittlig biståndstid för
perioden januari till december år 2014 sänkts i förhållande till de tre föregående åren.
Defintitionen av långvarigt ekonomiskt bistånd, som bl. a används i Socialstyrelsens Öppna
jämförelser för ekononomiskt bistånd, är biståndstider som är tio månader eller längre. I diagram
1 framkommer att antalet hushåll som i december år 2014 beviljats bistånd 10-12 månader,
13- 24 månader eller 25-36 månader är något lägre än i december år 2013 vilket måste
betraktas som en positiv utveckling. Bekymmersamt är dock att antalet hushåll med mycket
långvariga biståndstider, dvs 36 månader eller längre inom en fyra års period ökat jämfört
med december år 2013.
Ekonomiskt bistånd och hushåll med barn
I satsningen med att utveckla arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö omnämns
barnfamiljer särskilt i budgetskrivelsen för 2014. Under år 2014 har totalt 5 306 unika
hushåll som inkluderar barn beviljats ekonomiskt bistånd jämfört med totalt 5 007 unika
hushåll år 2013, en ökning med 6,0 %.
Genomsnittligt antal barnfamiljer som beviljats ekonomiskt bistånd per månad uppgår år
2014 till 3 417 jämfört med 3 412 år 2013, en marginell ökning med 0,1 %. Fördelat på
olika typer av barnhushåll så har under år 2014 genomsnittligt per månad beviljats bistånd
till 1 452 hushåll som inkluderar ensamstående kvinna med barn, vilket är en minskning
med -3,6 %, jämfört med år 2013 (1 506 hushåll/ månad). Hushåll som omfattar
ensamstående man med barn uppgår år 2014 genomsnittligen till 170 hushåll per månad,
vilket är en ökning med 6,3 % jämfört med år 2013 (160 hushåll/ månad). Avseende
hushåll som omfattar gifta/sammanboende med barn har det skett en ökning med 3,0 %
och genomsnittligen beviljas 1 799 hushåll per månad ekonomiskt bistånd år 2014, jämfört
med år 2013 (1 747 hushåll/ månad).
Antalet unika hushåll som någon gång under året beviljas ekonomiskt bistånd kan ses som
en indikator på hur många hushåll i Malmö som har en ekonomisk situation, tillfälligt eller
mer långvarigt under året, som inte förmår att tillförsäkra hushållet en skälig levnadsnivå.
Antal unika hushåll med barn är en faktor som beaktats i Rädda barnens rapport om
barnfattigdom då andelen barn i en kommun som ingår i hushåll som beviljats bistånd
inkluderas i definitionen av barnfattigdom.1 I Socialstyrelsens Öppna jämförelser för ekonomiskt
bistånd 2014 framkommer att i riket som helhet är andelen barn som ingår i hushåll som
någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd 7,4 %. Av de kommuner där komplett
statistikunderlag finns (bortfall sju kommuner), är andelen barn i kommunen som ingår i
hushåll som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd som högst i Sorsele
kommun (24,6 %) följt av Borlänge, Eskilstuna, Katrineholm och Malmö i angiven
ordning. I Malmö är det 18,0 % av barnen som ingår i hushåll som någon gång under året
mottagit ekonomiskt bistånd. På stadsområdesnivå skiljer sig andelen väsentligt åt; i Öster
är motsvarande andel 28,3 %, Söder 23,1 %, Innerstaden 18,7 %, Norr 12,9 % och i Väster
är det 10,0 % av barnen som ingår i hushåll som någon gång under året mottagit
ekonomiskt bistånd. Kring barn i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd framkommer
att det i Malmö är 8,2 % av barnen i kommunen som ingår i hushåll med biståndstider på
mellan 10-12 månader under ett år, motsvarande andel på riksnivå uppgår till 2,8 %.2
Det är värt att uppmärksamma att utvecklingen av antal hushåll med barn skiljer sig åt
mellan stadsområdena, och att skillnaderna är relativt stora. Även i detta avseende återfinns
den största ökningen i Norr gällande både antal unika hushåll med barn och genomsnittligt
1
http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/samhalletsansvar/barnfattigdom/rb_fattigdom_2014_klar2_webb_.pdf
2
http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/ekonomisktbistand
antal hushåll med barn som beviljats ekonomiskt bistånd per månad, se tabell 3 nedan där
utvecklingen för Malmö stad samt för respektive stadsområde kan följas. I stadsområde
Öster är ökningen av antal unika hushåll med barn endast 0,7 %, i stadsområde Innerstaden
2,4 %. Både i Öster och i Innerstaden är det genomsnittligen färre antal barnfamiljer som
beviljas ekonomiskt bistånd per månad år 2014 jämfört med år 2013.
Tabell 3. Utveckling av antal barnfamiljer med ekonomiskt bistånd. Källa: Uppgifter från Koll, Malmö stad.
Uppdragen inom ekonomiskt bistånd
Försörjningsstödet syftar till att tillförsäkra en skälig levnadsnivå. Socialstyrelsen lyfter fram
att socialtjänsten har två uppdrag i arbetet med ekonomiskt bistånd där det primära är hjälp
till självförsörjning, det vill säga att hjälpa den enskilde så att han eller hon kan klara sig utan
ekonomiskt bistånd. I avvaktan på att egen försörjning kan uppnås ska socialtjänsten,
utifrån individuella behovsbedömningar, hjälpa till med försörjningen, det vill säga att pröva
rätten till ekonomiskt bistånd.3
Utvecklingen inom ekonomiskt bistånd, antal hushåll, biståndstider och belopp, påverkas
av en mängd faktorer där socialtjänstens förmåga att möta upp med adekvat hjälp till
självförsörjning är en av många variabler. Såväl inflöde av nya hushåll och möjligheter för
hushåll att kunna lämna ett behov av ekonomiskt bistånd mot bakgrund av att man kan
klara sin försörjning genom andra inkomster påverkas generellt av t.ex. utvecklingen på
arbetsmarknaden, utformning av socialförsäkringsförmåner och för en stor grupp
biståndsmottagare även utformning av stöd och etableringsmöjligheter när man kommer ny
till Sverige. I ett framgångsrikt arbetet med självförsörjningsuppdraget bidrar socialtjänsten
till att utifrån de individuella förutsättningarna, och den samhällskontext individen befinner
sig i, förkorta tiden då behov av ekonomiskt bistånd föreligger.
Arbetslöshet och arbetslöshet i förhållande till etablering
I december 2014 var 10,5 % av Malmös befolkning i ålder 16-64 år inskrivna på
Arbetsförmedlingen som arbetslösa, motsvarande andel i december 2013 uppgick till 10,9
%. I riket var motsvarande 6,4 % av befolkningen inskrivna vid Arbetsförmedlingen i
december 2014, i Skåne motsvarande 7,8 % av befolkningen. Vid jämförelse av medelvärde
per år avseende arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen så har förändringen i Malmö
gått från 10,4 % år 2013 till 10,5 % år 2014. I Sverige likväl som i Skåne har medelvärdet
avseende arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen sjunkit år 2014 jämfört med år 2013;
riket från 6,7 % till 6,3 %, Skåne från 7,8 % till 7,6 % mätt i arbetslöshet som andel av
3
Socialstyrelsen, Ekonomiskt bistånd, Handbok för socialtjänsten, 2013
befolkningen.4 Diagram 2 och 3 visar utvecklingen av arbetslöshet som andel av befolkning
under perioden 2000 till 2014 samt specifikt för ungdomar samma period. Ökningen av
arbetslöshet samvarierar med ett ökat behov av ekonomiskt bistånd i Malmö stad under
2000-talet. Under perioden 2000 till 2008 sjönk det genomsnittliga antalet hushåll som
beviljades ekonomiskt bistånd i Malmö stad för att därefter öka succesivt de efterföljande
åren. Det är glädjande att se att ungdomsarbetslösheten viker av nedåt i Malmö 2014
jämfört med föregående år.
Diagram 2. Arbetslösa, 16-64 år, 1996-2014. Andel av befolkningen. Källa: Arbetsförmedlingen.
Diagram 3. Arbetslösa, 18-24 år, 1996-2014. Andel av befolkningen. Källa: arbetsförmedlingen.
Malmö stads sammanställda statistik kring arbetslöshet visar att andelen män som är
arbetslösa är högre än andelen kvinnor oavsett åldersgrupp eller inrikes/ utrikes födda,
något som även återspeglas när arbetslöshet belyses på riks- eller Skånenivå. Arbetslöshet,
mätt i procent av arbetskraften, är i Malmö väsentligt högre för utrikes födda i ålder 16-64
år, 28,8 % jämfört med arbetslöshet i relation till den totala arbetskraften i ålder 16-64 år i
Malmö som samma period uppgick till 15,0 %. Skillnaderna gällande arbetslöshet som
andel av arbetskraften är än större för åldersgruppen 18-24 år där den i förhållande till
totala arbetskraften inom åldersspannet i Malmö uppgår till 22,6 % och för gruppen utrikes
födda som helhet 38,1 % i december 2014.5
Den som är ny i Sverige, har fyllt 20 år men inte 65 år och har uppehållstillstånd som
flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande, kan efter upprättad etableringsplan hos
Arbetsförmedlingen beviljas etableringsersättning. Antalet hushåll som erhåller ekonomiskt
bistånd i avvaktan på att etableringsersättning beviljas av Arbetsförmedlingen och utbetalas
4
Månadsstatistik december 2014: https://komin.malmo.se/Arbetsfaltverksamheter/Arbetsmarknad/Statistik.html
5
Månadsstatistik december 2014: https://komin.malmo.se/Arbetsfaltverksamheter/Arbetsmarknad/Statistik.html
av Försäkringskassan har ökat väsentligt år 2014. Invandrarservice, som på uppdrag av
stadsområdena, är den verksamhet i Malmö stad som handlägger ekonomiskt bistånd för
denna grupp, uppger att antalet unika ärenden ökat under de senaste åren; år 2011
handlades 233 unika hushåll, år 2012 314 unika hushåll, år 2013 398 unika hushåll och år
2014 689 unika hushåll.6 Dessa hushåll har som regel ett mycket kortvarigt behov av
ekonomiskt bistånd och avslutas huvudsakligen mot bakgrund av att de blir
självförsörjande genom att de erhåller etableringsersättning. Statlig ersättning utgår till
kommunen bl.a. för att täcka kostnaderna för ekonomiskt bistånd i avvaktan på att
etableringsersättning utgår till den enskilde individen.
Antalet nyanlända personer som kommer till Sverige samt handläggningstid för att statliga
myndigheter ska kunna betala ut socialförsäkringsförmåner i form av etableringsersättning,
och i förekommande fall även t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag, kan ses som ett exempel
på hur samhällskeenden ibland har en direkt påverkan på statistik avseende ekonomiskt
bistånd. Effekten av att kommunalt ansvar träder in, innan det statliga
socialförsäkringssystemet kan tillgodose försörjningen, påverkar i denna situation direkt
statistik om ekonomiskt bistånd genom att antalet unika hushåll med ekonomiskt bistånd
ökar och den genomsnittliga biståndstiden minskar då dessa hushåll avslutas inom
förhållandevis kort period.
Etableringsersättning kan beviljas maximalt 24 månader. Det är angeläget att utrikes födda
generellt har goda förutsättningar att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och varaktigt
bli självförsörjande. För en stor andel skyddssökande som kom till Sverige 2000 och 2005,
och deras anhöriga, är tiden fram till första arbetet längre än fem år.7 Enligt
Socialstyrelsens Öppna jämförelser för ekonomiskt bistånd 2014 uppgår andelen utrikes födda
med en vistelsetid i Sverige 0-5 år efter uppehållstillstånd till 10,2 % av befolkningen i
åldersgrupp 18-64 i Malmö. 7,7 % av befolkningen i åldersgrupp 18-64 år i Malmö har en
vistelsetid i Sverige som uppgår till 6-10 år efter uppehållstillstånd.8
En stor andel nyanlända Malmöbor gör det särskilt viktigt att språkstudier och möjlighet till
förankring på arbetsmarknaden fungerar optimalt för att på så vis förebygga framtida
omfattande behov av försörjningsstöd för enskilda individer på sikt. Här kan, som exempel
på samverkan mellan olika myndigheter, FINSAM-projektet Samordnad handlingsplan för
internationella kvinnor nämnas. I projektet, som påbörjades oktober 2014, samarbetar
Arbetsförmedlingen och Malmö stad, i samverkan med även vårdcentraler och
Försäkringskassan, för att genom bättre samordning kunna erbjuda kvinnor i stadsområde
Öster med högst fyra års vistelsetid i Sverige bästa möjliga stöd till framtida sysselsättning.
Målet är att arbetssättet används i hela Malmö 2016.
Vid analysträff med stadsområdesrepresentanter i januari 2015 lyfts ett par ärendegrupper
vars utveckling påverkar antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i stadsområdena. Dels har
reglerna kring jobbstimulansen bidragit till att ett mindre antal hushåll, som enligt tidigare
lagstiftning skulle ha beräknats vara självförsörjande genom inkomst av lön, har fortsatt rätt
6
Uppgifter lämnade av Daniel Ransholm, Invandrarservice, Malmö stad
Statens offentliga utredningar 2012:69. Med rätt att delta, - nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare
på arbetsmarknaden.
7
8
http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/ekonomisktbistand
till bistånd i enlighet med beräkningsreglerna inom jobbstimulansen. En annan, och
uppskattningsvis större, ärendegrupp är hushåll som till följd av bostadsbrist har boende
med en mycket hög månadskostnad och som därigenom har svårt att bli självförsörjande i
avvaktan på att de finner en annan bostadslösning. Ytterligare en grupp sökande som
omnämns är antalet papperslösa som söker bistånd, det är dock oklart hur stor denna
gruppen är.
Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande genom arbete eller
studier
I årsanalys 2014 följs kommunfullmäktiges mål upp: att Malmöbor med försörjningsstöd ska bli
självförsörjande genom arbete eller studier, jämförelser görs mellan andra halvåret år 2014 och
andra halvåret år 2013. Under mätperioden år 2014 har totalt 802 biståndshushåll avslutats
då de blivit självförsörjande genom arbete eller studier, vilket motsvarar 5,9 % av de unika
hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd under perioden. Under samma mätperiod år 2013
avslutades 755 hushåll mot bakgrund av att försörjningen kunnat tillgodoses genom arbete
eller studier. Andelen kvinnor respektive män som blir självförsörjande genom arbete eller
studier kan endast mätas för hushåll som består av ensamstående kvinna eller man (med
eller utan barn). I 4,9 % av hushållen med ensamstående kvinna och 5,6 % av hushållen
med ensamstående man har under perioden juli till december år 2014 blivit självförsörjande
genom arbete eller studier, vilket för båda könen är en lägre andel jämfört med
motsvarande period år 2013.
I syfte att uppmärksamma i vilken utsträckning barnfamiljer blir självförsörjande genom
arbete och studier kan tilläggas att två tredjedelar av hushåll med två vuxna som är sambo
eller gifta inkluderar barn. Barn finns i cirka 40 % av hushållen med ensamstående kvinna
och i cirka 5 % av hushållen med ensamstående man. Att det totala antalet hushåll som
avslutas med anledning av arbete eller studier ökat 2014 jämfört med samma mätperiod år
2013 kan indikera att utvecklingsarbetet inom ekonomiskt bistånd med att i synnerhet
stödja barnfamiljer till egen försörjning har haft viss positiv påverkan.
Arbete och studier är två av flera avslutsorsaker som kan registreras i samband med att
behovet av ekonomiskt bistånd upphör. I utvecklingsarbetet kring självförsörjningsuppdraget är
det av intresse att belysa vilka insatser som bör erbjudas personer med ekonomiskt bistånd
samt hur socialtjänsten utreder och bedömer de individuella behoven för respektive
sökande. I anslutning till uppföljning av kommunfullmäktiges mål ovan togs statistik fram
kring vilka försörjningshinder som registrerats för hushåll med ensamstående kvinna
respektive ensamstående man (med eller utan barn) under perioden juli till december 2014.
För både kvinnor och män var de fyra vanligaste försörjningshindren som registrerats
arbetslöshet, arbetshinder sociala skäl, sjukskriven med läkarintyg och språkhinder. Av samtliga
registrerade försörjningshinder för hushåll med kvinnor respektive män skiljde sig dock den
procentuella förekomsten väsentligt: Arbetslös; 38 % för kvinnor och 49,5 % för män,
Arbetshinder sociala skäl; 20 % för kvinnor och 25,1 % för män, Sjukskriven med läkarintyg;
11,2 % för kvinnor och 7,2 % för män samt Språkhinder; 11,1 % för kvinnor och 5,0 % för
män.
Utöver de procentuella skillnaderna avseende bedömning av försörjningshinder för kvinnor
respektive män är det värt att uppmärksamma att det förefaller som om bedömningen av
mäns försörjningshinder mer sällan tenderar att förändras över tid jämfört med
bedömningen av kvinnors försörjningshinder. Under andra halvåret år 2014 hade 1,05
försörjningshinder registrerats per unikt hushåll med ensamstående man jämfört med 1,23
försörjningshinder per unikt hushåll med ensamstående kvinna. Frågor som väcks av
ovanstående underlag är t.ex. om kvinnor och mäns situationer väsentligt skiljer sig åt
avseende möjligheter att nå egen försörjning? Vidare om socialtjänsten i samma
utsträckning framgångsrikt utreder den individuella situationen för kvinnor och män?
Lyckas bakgrunden till mäns försörjningshinder utredas snabbare än för kvinnor? Är
socialtjänsten mer lyhörd för fler faktorer och öppen att vidare undersöka vad som
påverkar försörjningsförmågan för kvinnor än män? Frågeställningarna låter sig inte
besvaras här utan presenteras som uppslag för fortsatt utvecklingsarbete med
självförsörjningsuppdraget. I avsnittet Metoder och arbetssätt lyfts det pågående arbetet
kring systematisk utredning enligt FIA, Förutsättningar inför arbete, fram. Syftet med ett
utredningsinstrument är att säkerställa att samtliga intervjuade ges möjlighet att få och
besvara samma frågor. Därigenom finns möjligheten att stärka förutsättningarna till
likabehandling avseende utredning och erbjudande av eventuell insats eller i övrigt
överenskommen planering för personer som söker ekonomiskt bistånd. Eventuella
omedvetna skillnader i utformning av utredningsfrågor och bedömning av behov på grund
av en persons kön, ålder eller andra faktorer kan på så sätt minskas.
Personal
Vi ska nu övergå till att lyfta fram frågor kopplade till Personal, som var en av de punkter
som stadsområdesnämnderna beskrev i sina planer för utvecklingsarbetet 2014. De olika
punkterna i utvecklingsplanerna är dock nära besläktade med varandra, som t.ex. personal,
stöd i arbetet, arbetssätt som avses implementeras och utveckling av samverkan med
externa så väl som interna samverkansparter i Malmö stad. Avsnittet Personal omfattar
därmed även något om förutsättningarna för utvecklingsarbetet kopplade till organisation
och särskilda yrkesgrupper.
Utveckling av antal anställda inom ekonomiskt bistånd
De medel som Malmö stads kommunfullmäktige avsatt för att utveckla arbetet med
ekonomiskt bistånd 2014 har i huvudsak använts till att anställa fler socialsekreterare i
stadsområdena. I översyn av bemanningen har ett par stadsområden valt att anställa fler
sektionschefer samt 1:e socialsekretare.
Stadsområde Norr hade redan i januari 2014 samtliga nya socialsekreterartjänster tillsatta
men har utökat med ytterligare två tjänster under november och december 2014. I Malmö
stad var 166 handläggare anställda inom ekonomiskt bistånd i januari 2014 och i december
uppgick antalet anställda inom ekonomiskt bistånd till 211.9
I Malmö stad som helhet uppgick genomsnittligt antal beviljade hushåll per handläggare till
50 hushåll per månad 2014, högst var antalet i januari (59) och lägst i november (46).
Utvecklingen skiljer sig något åt mellan de olika stadsområdena där Öster har den största
sänkningen av antalet hushåll per handläggare och månad under året medan Norr har en
mindre ökning under året. I Väster har antalet beviljade hushåll per handläggare och månad
sjunkit först under sista tertialen år 2014.
Att utgå från att måttet antal hushåll per handläggare är en fullödig beskrivning av arbetsbelastningen problematiserades i tidigare tertialrapport 2 kring försörjningsstödssatsningen.
Måttet antal handläggare innefattar även 1:e socialsekreterare och personal i
9
Sammanställning av prestationsmått ekonomiskt bistånd december 2014.
mottagningssektion då dessa har en stödjande eller avlastande roll i arbetet med
ekonomiskt bistånd. Det har bedömts vara av intresse att i samband med
uppföljningsbesöken på stadsområdena fånga upp goda exempel hur arbetet kan
organiseras.
Enheterna för ekonomiskt bistånd
Inom Individ och familjeomsorgen i Malmö stad har enheterna för ekonomiskt bistånd
organiserats olika inom stadsområdena och förutsättningar för såväl stöd i arbetet till
medarbetare som strategiskt utvecklingsarbete skiljer sig därmed åt.
I Norr har arbetsledningen fram till och med oktober fördelats på två parallella
enhetschefer inom ekonomiskt bistånd. Beslut om ändrad organisation är fattat och
nuvarande enhetschef kommer framöver ha tre sektionschefer anställda med ansvar för
varsin sektion inom enheten. Även i Väster finns två enhetschefer vid enheten för
ekonomiskt bistånd. Under hösten har en 1:e socialsekreterare anställts i Väster med ansvar
för bl.a uppföljning, stöd till socialsekreterarna, ärendedragning och utarbetande av intern
handbok för rutiner mm. I båda stadsområdena finns tillgång till planeringssekreterare.
Öster och Innerstaden har de mest liknande strukturerna i sin organisation. Inom
respektive stadsområde finns en enhetschef inom ekonomiskt bistånd och därutöver tre
respektive två sektionschefer. Båda stadsområdena har därutöver 1:e socialsekreterare på
sektionsnivå med särskilt ansvar för bl.a. ärendehandledning av kollegor, det finns även
tillgång till planeringssekreterare. I Öster och Innerstaden beskriver enhetscheferna att det
finns bra förutsättningar för strategiskt arbete. Organisationen inom Söder är liknande,
dock uppdelad i fyra sektioner och här ansvarar enhetschefen även för verksamheterna
inom boende och missbruksvården. I Söder lyfts särskilt behovet att se över
sektionschefernas arbetssituation för att mer tillfredsställande kunna planera verksamheten,
leda och fördela arbetet samt introducera nya medarbetare och stödja personalen.
Stadsområdesreformen 2013
Satsningen inom ekonomiskt bistånd påbörjades sex månader efter att
stadsområdesreformen trätt i kraft den 1 juli 2013, och stadsområdesreformens inverkan på
bemanning och personalsituationen vid årsskiftet 2013/14 beskrivs olika av stadsområdena.
I Norr uppges att kulturerna inom tidigare sdf Centrum och sdf Kirseberg varit olika och
att utvecklingsarbete kring gemensam värdegrund likväl som kring enhetliga rutiner,
processer mm behövts göras. I Väster och i Innerstaden beskrivs ihopslagningen av
stadsdelar på liknande sätt som i Norr. I Öster ledde sammanslagningen till att flertalet
socialsekreterare från ekonomiskt bistånd i tidigare sdf Husie valt att gå till andra jobb.
Detta har inneburit att det funnits behov av att både rekrytera till de nya tjänsterna och
ersätta personal från tidigare sdf Husie. I Söder beskrivs en odramatisk sammanslagning
där personal från tidigare sdf Oxie införlivats i Söders organisation. Under året har två
sektionschefer slutat i Söder varpå rekrytering av arbetsledare pågick i slutet av året.
Att nyanställa
Vid uppföljningsbesök i stadsområdena under november 2014 beskrivs att arbetet med
rekrytering av personal tagit omfattande arbetstidsresurser i anspråk under året.
Stadsområdena beskriver vidare att omfattande nyanställningar inledningsvis innebär en
ökad belastning för hela organisationen i samband med att nya kollegor ska anställas,
introduceras och utvecklas i arbetet. Norr beskriver att många nyanställda medarbetare har
medfört att introduktionen på arbetsplatsen utvecklats under 2014, vilket ses som positivt.
I de stadsområden där det i samband med uppföljningen hösten 2014 funnits 1:e
socialsekreterare anställda, beskrivs att dessa har en viktig roll i introduktionen av nya
medarbetare (Öster, Söder, Innerstaden). Rollen för 1:e socialsekreterare, i Söder
motsvarande IoF-sekreterare, belyses mer nedan i avsnittet Stöd i arbetet.
Att behålla personal
Enligt stadsområdena blir den stora utmaningen framöver att kunna behålla personal, även
om, som Innerstaden beskriver det, förutsättningarna för att kunna lyckas med detta
förbättrats under 2014. En rimligare arbetsbelastning och ett ökat fokus på det sociala
arbetet inom ekonomiskt bistånd bidrar till att göra arbetet attraktivare än tidigare.
Stadsområdena beskriver ett tydligt samband mellan kontinuitet på tjänsterna och ökat
antal hushåll som går till självförsörjning vilket också innebär ökade förutsättningar att nå
det eftersträvade målet i självförsörjningsuppdraget tillsammans med enskilda klienter och i
verksamheten i stort.
Stadsområdena beskriver att de aktivt arbetar med att skapa attraktiva heltidsvikariat när
flera deltidsvikariat blir aktuella inom enheten. Öster uppger att det arbetas medvetet med
att erbjuda socionomkandidater timjobb för att i ett senare skede kunna rekrytera dessa
socionomer med viss erfarenhet till mer varaktiga anställningar inom enheten. Upplevelsen
av att enheten för ekonomiskt bistånd är ”farmarlag” till övriga individoch
familjeomsorgen upplevs frustrerande, det behövs personal som vill utvecklas och
specialisera sig inom verksamhetsfältet ekonomiskt bistånd.
Stöd i arbetet
Organisering av arbetet
I arbetet med ekonomiskt bistånd hanteras många frågor och ansökningar som kräver
snabb handläggning. Stadsområdena betonar vikten av att organisera arbetet så att
arbetstiden kan användas effektivt till att kunna arbeta med såväl självförsörjningsuppdraget
som försörjningsuppdraget. I bl.a. stadsområde Norr och Innerstaden ges exempel på
förändringar som gjort det möjligt för socialsekreterarna att i högre utsträckning kunna
planera en större andel av arbetstiden till arbete och möten med de egna klienterna istället
för att behöva hålla beredskap för att vid behov täcka upp för kollegor vid kortare
frånvaro, t.ex. sjukdom eller vård av barn. Inom Innerstaden avser man att prova att
bemanna en pooltjänst som kan lösa akuta arbetsuppgifter vid tillfällig frånvaro av
ordinarie socialsekreterare. Tanken är att socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd
därmed ska kunna utgå från och planera sin arbetstid med fokus på de arbetsuppgifter som
är kopplade till de hushåll som är aktuella på den egna tjänsten och med
självförsörjningsuppdraget i fokus. Från Norr ges exempel på hur socialsekreterarna som
jobbar med ungdomar fördelat nybesöken inom gruppen för att möjliggöra så bra
förutsättningar för tid för planerings- och uppföljningsbesök som möjligt.
1:e socialsekreterare
I en undersökning bland socialsekreterare, inom ramen för stadskontorets FoUverksamhet, under våren 2014 uttrycktes ett tydligt behov av stöd i såväl dagliga rutiner och
arbetsuppgifter som övergripande metodfrågor.10 Vidare saknades generellt ett mer aktivt
10
FoU-dokument 2014:1, På vägen mot självförsörjning – socialsekreterare och brukare om arbetet med
ekonomiskt bistånd i Malmö stad.
och närvarande ledarskap i fråga om t.ex. insyn, styrning, engagemang och återkoppling. I
de stadsområden som haft 1:e socialsekreterare (benämns IoF-sekreterare i stadsområde
Söder) sedan tidigare, eller anställt i samband med satsningen, har denna roll fått en viktig
funktion som en brygga mellan socialsekreterarnas dagliga sociala arbete och ledningens
strategiska och administrativa arbete. Som nämnts i föregående avsnitt har 1:e
socialsekreterarna haft en viktig roll i introduktionen av nya medarbetare och
ärendehandledning i enskilda ärenden. Utöver detta har 1:e socialsekreterare tillsammans
med sektionschef, i olika stor utsträckning, även ansvar för metodutveckling,
omvärldsbevakning och implementering avseende t.ex. rättspraxis, forskning, lagstiftning,
föreskrifter, riktlinjer samt kontroll av delegationer. I takt med att verksamheterna
expanderat, till följd av stadsområdesreformen 2013 och det stora antalet nyrekryterade
socialsekreterare under 2014, har behovet av 1:e socialsekreterare och större chefstäthet
ökat ytterligare. I uppföljningen av stadsområdenas utvecklingsplaner lyfter enhetscheferna
att ju större personalgrupper desto större utmaning blir det för dem att ha insyn i och vara
ett stöd i socialsekreterarnas dagliga arbetet. Det är många beslut som fattas på en daglig
basis i enskilda ärenden och i detta har sektionschefer tillsammans med 1:e socialsekreterare
en viktig funktion. I Norr, som är det enda stadsområdet som inte har någon 1:e
socialsekreterare och där det har varit många vikarier med begränsad erfarenhet anställda,
påtalas att handläggarna önskar hög tillgänglighet avseende handledning kring klienter och
bedömningar. Det stora antalet socialsekreterare per arbetsledare har dock ej möjliggjort
detta i full utsträckning.
Strategiskt utvecklingsarbete
Utöver stöd i utvecklingsarbetet på individnivå träffas enhetschefer respektive
sektionschefer från de olika stadsområdena regelbundet på nätverksträffar för gemensam
metodutveckling, samverkan samt diskussioner och beslut kring stadsgemensamma frågor.
Vidare har under 2014 en referensgrupp, under samordning av stadskontoret och
bestående av representanter från stadsområdena, forskarsamhället samt brukare,
sammanträtt vid fyra tillfällen. Syftet har varit att främja en evidensbaserad praktik genom
att belysa och utmana olika aspekter av satsningen på ekonomiskt bistånd ur olika
perspektiv. Denna grupp kommer fortsätta träffas två gånger per kalenderhalvår under
2014.
Metoder och arbetssätt
I Malmö stads budgetskrivelse för 2014, antagen av kommunfullmäktige i juni 2013,
betonas att individoch familjeomsorgen ska säkerställa att försörjningsstödsmottagare
erhåller rätt insatser samt att alla som ansöker om försörjningsstöd […] ska få kvalitativa
individuella handlingsplaner och individuella mål och dessa ska följas upp minst en gång var tredje månad
(s. 18) vilket även anges i Malmö stads riktlinjer för ekonomiskt bistånd som trädde i kraft
1 januari 2014.
Stadsområdena upplever generellt att det under året 2014 skett en förskjutning av fokus
mellan socialtjänstens uppdrag med en starkare betoning på självförsörjningsuppdraget. Genom
personalförstärkningarna under året har utrymme frigjorts för socialsekreterarna att, utöver
att pröva rätten till bistånd, även arbeta aktivt med att ge stöd för att brukarna ska kunna
uppnå en varaktig självförsörjning. Stadsområdena beskriver det som att en tätare och
relationsskapande kontakt med brukarna nu i högre grad eftersträvas för att finna vägar till
självförsörjning, något som bryter mot det arbetssätt som tidigare var rådande; att ha
huvudsakligt fokus på kontroll och handläggning. I förhållande till
självförsörjningsuppdraget kan ses en kontinuerlig ökning av antalet möten mellan
socialsekreterare och brukare, i form av t.ex. nybesök, planerings- eller uppföljningsmöten
och genom genomförandeplaner, vilket borgar för en ökad kvalitet i arbetet med
ekonomiskt bistånd samt en högre grad av delaktighet och inflytande ur ett
brukarperspektiv. Områdesteamet Lindängen betonar även att ett arbetssätt som erbjuder
ökade möjligheter till kontakt mellan socialsekreterare och brukare också förenklar arbetet
med försörjningsuppdraget, det vill säga att handlägga rätten till bistånd. Med löpande
dialog och ökad kunskap kring de individiduella förutsättningarna har socialsekreteraren
relevant information i samband med handläggning av ansökan och brukaren har nödvändig
information om rättigheter och skyldigeter och ansökningsförfarande i stort, vilket
underlättar för båda parter.
Planerings- eller uppföljningsbesök
Under året har det skett en väsentlig ökning, 38,5%, av antalet planerings- och
uppföljningsbesök i Malmö; i genomsnitt 1268 planerings- eller uppföljningsbesök per
månad att jämföra med 916 besök i januari, se diagram 4 nedan. Under hösten har antalet
planerings- och uppföljningsbesök i Öster minskat till följd av omorganisering av arbetet
med nya sökande som nu alla kallats på nybesök hos socialsekreterare på
ekonomisektionen. En nedgång av antalet personliga besök för planering eller uppföljning
kan noteras i samtliga stadsområden i december. När antalet arbetsdagar per
kalendermånad är färre på grund av helgdagar eller perioder då ordinarie personal har
semester, behöver en större andel av den totala arbetstiden avsättas för det administrativa
försörjningsuppdraget, handläggning av ansökningarna, som alltid måste tillgodoses för att
tillförsäkra sökande en skälig levnadsnivå.
Fördelningen gällande män och kvinnor som varit på planerings- eller uppföljningsbesök
under december är relativt jämn: 547 kvinnor respektive 558 män.
Diagram 4. Antal planerings- eller uppföljningsbesök, jan-dec 2014. Källa: Sammanställning, prestationsmått
ekonomiskt bistånd.
Genomförandeplaner
Vad gäller genomförandeplaner som är upprättade i verksamhetssystemet Procapita och
undertecknade av brukaren, kan konstateras att det mellan januari och november totalt
skett en ökning i Malmö från 541 genomförandeplaner i januari att jämföra med 1820 i
genomsnitt per månad under året, se diagram 5 nedan.
Diagram 5. Antal genomförandeplaner, jan-dec 2014. Källa: Sammanställning, prestationsmått ekonomiskt bistånd.
Detta motsvarar 5,5 % respektive 18,5 % av de beviljade hushållen11. Ökningen har varit
konstant t.o.m. november då antalet uppgick till 2805. I december reduceras antalet
genomförandeplaner något (2653), undantaget Norr och Söder, beroende på att
verksamheterna i högre utsträckning fokuserat på handläggning av ansökningar och
utbetalning av bistånd i anslutning till helgdagar. I Öster, där antalet planer bryts av från
och med september, påtalas att nybesök och utredningar tagit mycket tid och resurser i
anspråk p.g.a. omorganiseringen av mottaget. Samtliga nybesök har successivt slussats över
till respektive sektion vilket bl.a. resulterade i att arbetsmarknadssektionen under en månad
hade drygt 100 nybesök. Tidigare bokades 6 % av nya sökande i Öster in på ett nybesök
och målsättningen under hösten var att samtliga som ansökte om ekonomiskt bistånd för
första gången skulle erbjudas ett nybesök. Även om detta tagit mycket resurser i anspråk
beskriver Öster detta som en brytpunkt; genom att träffas och snabbare skapa en relation
till klienten skapas förutsättningar till bättre och mer kvalitativa utredningar och framtida
planeringar. Ett resonemang kring att tid som inledningsvis satsas på nya sökande inom
kort innebär att mindre tid behöver läggas på ansöknings- och handläggningsförfarandet
och därmed inom kort är ”intjänad” har fångats upp vid flertalet stadsområdesintervjuer.
Väster särskiljer sig i relation till den allmänna utvecklingen i det att kurvan är relativt plan.
Som framgick i Tertialrapport 2 har Väster under en större del av året haft bekymmer med
att uppfylla full bemanning vilket inneburit att genomförandeplaner delvis har fått stå åt
sidan till förmån för handläggning av biståndsansökningar.
Under december månad kan noteras en relativt jämn fördelning mellan antalet unika män
och kvinnor som beviljades ekonomiskt bistånd: ca 51 % (5139) män respektive 49 %
(4973) kvinnor12. Samma månad hade 1399 män och 1254 kvinnor en aktuell
11
Notera att genomförandeplaner ska vara individuellt upprättade, ett hushåll med två vuxna bör
omfatta två individuella planer, varpå den procentuella beräkningen inte blir helt optimal.
12
Uppgifter hämtade från KOLL. Då individbaserad könsuppdelad statistik inte går att hämta avseende
ekonomiskt bistånd i nuläget har uppgifter tagits fram avseende ensam man med/utan barn, ensam
kvinna med/utan barn, gift/sambo med/utan barn samt gift/sambo med/utan barn. Bland gifta/sambo
har en kvinna och en man räknats. I framtagandet av statistiken tas således inte hänsyn till eventuella
genomförandeplan. Det betyder att män i något större utsträckning än kvinnor har
genomförandeplaner upprättade i Procapita. Utifrån tidigare resonemang kring
försörjningshinder (sid. 10-11) kan eventuellt männens överrepresentation kopplas till att
de i högre utsträckning registreras som arbetslösa (49,5 % jämfört med kvinnor, 38 %) och
det då är relativt givet hur planering mot självförsörjning ska utformas. Kvinnor är i högre
utsträckning sjukskrivna med läkarintyg (11,2 % jämfört med män, 7,2 %) eller har språkhinder
(11,7 % jämfört med män, 5,0 %) vilket kan medför att en individuellt utformad
genomförandeplan är mer komplex och svårare att få till stånd. En annan möjlig tolkning
är att det ställs olika krav på män och kvinnor.13
Värt att betona i sammanhanget är att det även finns individer som har en aktuell planering,
men att denna har dokumenterats på annat sätt, t.ex. genom en aktanteckning.
Utgångspunkten är, i enlighet med Malmö stads riktlinjer för ekonomiskt bistånd,
emellertid att planeringen dokumenteras i en genomförandeplan. Inte minst kan detta vara
av betydelse utifrån ett brukarperspektiv; vid referensgruppsmöten lyfter
brukarrepresentanter fram vikten av att deras planering finns dokumenterad och att
brukaren erhåller ett fysiskt exemplar av genomförandeplanen. Även om detta förvisso inte
är en garant för brukarens delaktighet och inflytande så ökar förutsättningarna för samsyn
vad gäller planeringen samt en större tydlighet beträffande rättigheter och skyldigheter
kopplade till rätten till bistånd.
Utmaningar
Av brukarundersökningen som genomfördes hösten 2012 framgår att var tredje brukare
aldrig har träffat sin (nuvarande) handläggare och ungefär hälften av dem uppger att de
önskar att träffa sin socialsekreterare var tredje månad eller oftare.14 Dock menar ett flertal
av stadsområdena att det, speciellt inledningsvis, bland vissa brukare funnits en
misstänksamhet mot socialtjänsten då de inte varit vana vid att bli kallade till besök. I Öster
lyfts även fram att socialtjänstens ökade fokus på uppföljningsbesök och krav på
deltagande i planeringar i viss utsträckning utmanar vanor, vardag och strukturer som
formats under en längre tid med administrativt fokus i arbetet med ekonomiskt bistånd.
Som tidigare nämnts har det även lokalt varit en utmaning att utveckla gemensamma
arbetssätt i efterdyningarna av omorganiseringen när tio stadsdelar med olika arbetssätt och
arbetskulturer slogs ihop till fem stadsområden.
I anslutning till utvecklingsarbetet avseende metoder och arbetssätt lyfts även svårigheter
och utmaningar fram av stadsområdena, t.ex. att det i takt med att socialsekreterarna träffar
klienter i högre utsträckning blir det svårare att boka lediga besöksrum. Vidare finns det
sällan ordentlig tillgång till bärbara datorer i anslutning till besöken vilket innebär dubbel
dokumentation för socialsekreteraren då genomförandeplanen inte kan upprättas
gemensamt på plats.
samkönade äktenskap/samboförhållanden varpå en viss felmarginal torde finnas. Då individer kan ha
fått förändrade familjeförhållanden under perioden kan detta även påverka validiteten något.
13
Jfr Nybom, Jenny (2008) ”Hur bedömer socialarbetare socialbidragstagares försörjningshinder?”
Socialvetenskaplig tidsskrift nr 2, s. 152-169.
14
hhttp://malmo.se/download/18.24a63bbe13e8ea7a3c698e5/1383649183086/Rapport+brukarunders
%C3%B6kning+2012.pdf
Kvalitet i arbetet med ekonomiskt bistånd
Då såväl antalet genomförandeplaner som planerings- och uppföljningsbesök och nybesök
är kvantitativa mått kan inga omedelbara slutsatser dras kring innehållet och kvaliteten i
mötena och planeringarna, dock kan den positiva kurvan ge en fingervisning om hur
kontaktytan mellan handläggare och brukare utvecklats över tid samt stadsområdenas
ambition och förmåga att i högre utsträckning möta de krav som stipuleras i Malmö stads
riktlinjer. Ett flertal stadsområdena har gett uttryck för att de primärt har haft som
målsättning att inledningsvis öka volymerna, då metodologiska diskussioner kring innehåll
och kvalitet är avhängigt av att socialsekreterarna samlar på sig erfarenhet i frågan. Dock
upplever stadsområdena generellt att det under året har skett framsteg vad gäller den
kvalitativa dimensionen.
I Norr är upplevelsen t.ex. att genomförandeplanerna nu i högre grad vilar på individuell
bedömning, att det blivit lugnare i receptionen samt att akuta behov och besök kan
reduceras när handläggare och klient lär känna varandra bättre. För att ytterligare höja
kvaliteten har man genomfört och planerat för utbildningstillfällen kring olika aktuella
frågor, t.ex. rutiner kring samverkan, kvalitet i genomförandeplaner, tvärprocesser,
lagstiftning, barnperspektiv och borådgivning. I Öster uppges att arbetet med
genomförandeplaner har blivit mer strukturerat, t.ex. genom gransking av planeringar,
tillämpning av SMARTA15 mål i hög grad, samt genom att i grupp diskutera och arbeta
med genomförandeplaner utifrån fallbeskrivningar. I Söder betonas att fokus varit att
komma igång och träffa klienter och upprätta genomförandeplaner och att utvecklingen av
rutiner och arbetssätt ska utvecklas mer under 2015. Emellertid har en förändringsprocess
påbörjats; ledningen är tydlig med att förmedla att klientbesök ska ha hög prioritet
samtidigt som socialsekreterarna uttrycker en vilja att träffa klienter i högre utsträckning.
Vidare betonas de goda erfarenheterna från områdesteamet Lindängen avseende arbetssätt och
samverkan. Vad gäller nybesök har rutinen alltid varit att alla brukare och socialsekreterare
träffas personligen vid en nyansökan om ekonomiskt bistånd vilket skapar bättre
förutsättningar för en kvalitativ utredning och det fortsatta arbetet med planering och
insatser.
Väster upplever att det, p.g.a. den ansträngda rekryteringssituationen under året, råder en
diskrepans mellan förväntningar på satsningen inom ekonomiskt bistånd och
förutsättningar för densamma, och att självförsörjningsuppdraget delvis har fått stå åt sidan
till förmån för försörjningsuppdraget. Dock är uppfattningen att uppföljningarna har blivit
bättre samt att det blir enklare att handlägga ansökningar och upprätta planeringar när
socialsekreterarna träffar och lär känna klienterna. Vidare ska Väster under våren 2015 satsa
mer på att utveckla kvaliteten i genomförandeplanerna samt att kunna följa upp dem
genom att tillämpa SMARTA mål och delmål. Innerstaden uppger att det sedan
bemanningsfrågan lösts finns ett stort engagemang bland personalen, ett intresse för
utvecklingsarbetet och en nyfikenhet kring statistik som gemensamt gås igenom
regelbundet. Vidare beskrivs ett ”lugn” bland personalen som inte fanns tidigare. Detta
återspelas även hos brukarna, de akuta besöken minskar och telefontiderna är lugnare. Hela
enheten har arbetat gemensamt med genomförandeplaner och Hela familjen har varit en
plantskola för metodarbete. Upplevelsen är att genomförandeplanerna är av bättre kvalitet
15
Enligt SMARTA mål-modellen ska ett mål vara: specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt samt
tidsbundet.
och verksamheten ämnar framöver även göra jämställdhetsanalyser på dessa för att
ytterligare utveckla dem.
Sammanfattningsvis kan konstateras att det kvarstår mycket arbete för att säkerställa att
målet som formulerats i budgetskrivelse för 2014 ska kunna uppnås: att alla ska få kvalitativa
individuella handlingsplaner och individuella mål och dessa ska följas upp minst en gång var tredje månad.
Viktigt att förtydliga i sammanhanget är att försörjningsuppdraget aldrig kan åsidosättas till
förmån för andra aktiviteter. Dock har t.ex. Områdesteam Lindängen, som träffade klienter
i högre utsträckning även innan satsningen, erfarenhet av att försörjningsuppdraget
underlättats av en bättre kännedom kring klienten och dennes situation genom denna
växling i arbetssätt som börjat skönjas inom stadsområdenas arbete med ekonomiskt
bistånd i en bredare bemärkelse. Vidare visar en jämförelse mellan delområde Lindängen
och stadsområde Söder, avseende utvecklingen av antal hushåll, på att en växling i
arbetssätt kan ge resultat. En jämförelse över året visar att delområdet Lindängen minskat
med 5,2 % från januari till december 2014 medan hela stadsområde Söder ökat med 3,3 %
vid jämförelse av samma månader.16 Områdesteamet Lindängen har sedan verksamheten
startades 2010 haft täta besök och uppföljningar med klienter, varit samlokaliserade med
arbetsmarknadssekreterare från JobbMalmö, haft stor tillgänglighet och aktivt arbetat med
metodutveckling. Mot bakgrund av denna beskrivning har det utvecklingsarbete som under
2014 skett i hela Malmö potential att långsiktigt uppvisa liknande resultat.
Samtals- och bedömningsmetoder
I stadskontorets Utredning om effektivare arbete med försörjningsstödet i Malmö stad (STK-2013794) accentueras att en viktig åtgärd i utvecklingsarbetet är implementering av
framgångsrika metoder som har vetenskapligt stöd och som erbjuder socialsekreterarna
redskap att bedriva ett kvalitativt socialt arbete som bottnar i personliga möten. Med
anledning därav påbörjades under våren 2014 utbildning i den evidensbaserade metoden
Motivational Interviewing (MI). Under året har totalt 94 socialsekreterare genomgått
grundutbildning och under 2015 fortsätter arbetet med att utbilda fler. Stadsområdena är
genomgående positiva till MI och upplever att det är en användbar metod i möte med
klienter såväl avseende metodspecifika samtaltekniker och förhållningssätt som att
upptäcka och arbeta med klientens motivation. I Norr och Söder har ett flertal av
socialsekreterarna sedan tidigare internutbildats i MI och metoden har med framgång
använts i arbetet. I samtliga stadsområden finns befintligt metodstöd som lokalt är
organiserat på olika sätt. I Öster och Innerstaden lyfts särskilt fram IoF-gemensamma MInätverk som en framgångsfaktor, genom att ha blandade grupper med personal från olika
verksamheter inom socialtjänsten kan perspektiven vidgas och skapa dynamik.
Som framgår i beskrivningen av utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Malmö 2014 (sid. 56) är den betydande andelen hushåll med långvarigt eller mycket långvarigt ekonomiskt bistånd
en stor utmaning för individoch familjeomsorgen. Långvarigt biståndstagande beskrivs i
forskningslitteraturen som förenat med höga överrisker för en ogynnsam psykosocial
utveckling. Studier visar även att ju längre tid en person uppbär försörjningsstöd desto
svårare är det att bryta biståndstagandet samt att barn som växer upp i hushåll med
långvarigt försörjningsstöd löper större risk att själva bli biståndstagare i vuxen ålder.17
Stadsområdena ger uttryck för att det i gruppen med långvarigt eller mycket långvarigt
ekonomiskt bistånd återfinns en omfattande andel individer med oklara arbetshinder eller
16
17
Malmö stad. Årsanalys 2014: Mål 2 – Malmöbor med försörjningsstöd…
Socialstyrelsen. Social rapport 2006; Social rapport 2010.
där individen är i behov av parallella insatser. Med anledning därav finns ett behov av att
kunna kartlägga och tydliggöra behoven för att skapa förutsättningar för rätt insatser.
I såväl stadskontorets utredning (STK-2013-794) som i stadsområdena Söder, Väster och
Innerstadens planer för utvecklingsarbetet 2014 uttrycks att den standardiserade
bedömningsmetoden Förutsättningar inför arbete (FIA) kan tjäna som ett viktigt stöd för
socialsekreterarna i detta hänseende. FIA har utvecklats av Socialstyrelsen och syftar till att
hjälpa till att ge en samlad bild av en persons sociala situation och förutsättningar att bli
självförsörjande genom arbete. Målgruppen är personer som mottagit ekonomiskt bistånd i
mer än sex månader och där det råder oklarheter kring vilka försörjningshinder som
föreligger. En pilotgrupp med representanter från stadsområdena samt JobbMalmö, under
samordning av stadskontoret, bildades i april 2014 med uppdrag att testa och undersöka
behovet och förutsättningar för implementering av FIA i Malmö. Gruppens arbete med att
t.ex. definiera oklara försörjningshinder och målgrupper, diskutera hur MI kan användas
tillsammans med FIA, samverkan med JobbMalmö, metodstöd, FIA-intervju tillsammans
med tolk samt dokumentation fortsätter under 2015. I nuläget är det ännu ett relativt fåtal
klienter som erbjudits en FIA-intervju och erfarenheten av metoden är begränsad. En
upplevelse hos socialsekreterarna är att det, utifrån den begränsade erfarenheten, kan ta
förhållandevis lång tid att genomföra en strukturerad intervju enligt FIA. Detta behöver
naturligtvis ställas i relation till risken för långvariga biståndstider och de resurser som då,
framgångsrikt eller ej, läggs såväl på självförsörjningsuppdraget som försörjningsuppdraget.
I augusti 2014 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla en modell
för systematisk uppföljning av socialtjänstens arbete med att stödja personer med
ekonomiskt bistånd till egen försörjning samt att undersöka användbarheten av FIA i
socialtjänstens ordinarie verksamheter18. Representanter från pilotgruppen och
stadskontoret medverkar tillsammans med ett antal andra kommuner i denna process.
Kärnprocess inom ekonomiskt bistånd
Som en del av det stadsgemensamma utvecklingsarbetet har en kärnprocess som avser
nybesök och fortsatt bistånd arbetats fram i arbetsgrupp bestående av
stadsområdesrepresentanter och medarbetare från stadskontoret under hösten 2014 och
kommer att implementeras från 1 mars 2015. Kärnprocessen, som syftar till att
kvalitetssäkra handläggningen av ekonomiskt bistånd, utgör ett stöd för rättsäker
handläggning och främjar likabehandling av Malmöbor inom och mellan stadsområdena.
Regelbunden, löpande uppföljning av kärnprocessen syftar till att främja förbättringsarbete
av verksamheten.
I samband med utarbetandet av kärnprocessen har stadsområdesrepresentanterna lagt
betydande arbete på att utveckla gemensamma dokument att kommunicera till sökande,
däribland en stadsgemensam informationsfolder vid nyansökningar av ekonomiskt bistånd.
I Brukarundersökningen inom försörjningsstöd 2012 påvisades att information till brukare om
rättigheter och skyldigheter och ekonomiskt bistånds konstruktion, var ett
förbättringsområde vilket fångats upp i förlägningen av arbetet med kärnprocessen.
Utveckling av e-tjänster
Under hösten har ett utvecklingsarbete kring e-tjänter påbörjats inom stadsområde Norr
och Innerstaden i samarbete med stadskontoret. Att kunna kommunicera med
18
http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/55/89/e60ce90d.pdf
socialtjänsten via mail och sms var ett önskemål som framkom i brukarundersökningen
inom försörjningsstödet 2012. Mina sidor kommer i nuläget inte att tillgodose det
önskemålet. Det nuvarande utvecklingssteget avser att möjliggöra mina sidor för personer
som ansöker om ekonomiskt bistånd och ge brukaren en möjlighet till att kunna se att
ansökan inkommit till socialtjänsten, kunna ta del av den ekonomiska beräkningen samt
beslut och även se datum och belopp inför registrerade utbetalningar. Genom utvecklingen
av Mina sidor beräknas enkla frågor gällande gjorda utbetalningar att kunna besvaras mer
effektivt än genom de nu aktuella och traditionella telefonsamtalen.
Samverkan
I stadsområdenas planer för utvecklingsarbetet under 2014 framhålls samverkan som en
avgörande faktor för ett framgångsrikt arbete med att hjälpa klienter till självförsörjning.
Då socialtjänsten inte själv förfogar över insatserna understryks att det föreligger ett behov
av mer strukturerade och formaliserade samverkansformer med en rad aktörer, t.ex.
Arbetsförmedlingen, JobbMalmö, Försäkringskassan, Region Skåne, Vägledningscentrum
och internt inom Malmö stads individoch familjeomsorg.
Samverkan med Arbetsförmedlingen och JobbMalmö
För att få ut bästa möjliga resultat avseende kommunala och statliga insatser för att stödja
arbetslösa Malmöbor till arbete har en strategisk överenskommelse om samverkan slutits
mellan individoch familjeomsorgen, JobbMalmö och Arbetsförmedlingen. Syftet är att
förtydliga organisationernas ansvarsområden samt skapa tydliga ramar och principer för
samverkan. Målgruppen för överenskommelsen är arbetslösa Malmöbor som är i behov av
arbetsmarknadsinsatser och som uppbär försörjningsstöd, ungdomar (16-24 år) som är i
behov av arbetsmarknadsinsatser, samt personer som är anställda i Malmö stad med statligt
lönestöd. I överenskommelse betonas bl.a. att Malmö stad och Arbetsförmedlingen
Bryggan och Arbetsförmedlingen Samverkan ska verka tillsammans på gemensamma
samverkansarenor inom Malmös fem stadsområden och på JobbMalmö, samt att parterna
kan sammankalla till flerpartsmöte kring den arbetssökandes planering.
Stadsområdena beskriver samlokalisering och flerpartsmöten som en viktig
framgångsfaktor. Såväl Arbetsförmedlingen Bryggan som JobbMalmö har på veckobasis
handläggare på plats i de respektive stadsområdenas lokaler vilket underlättar för
flerpartsamtal att komma till stånd. Några av de positiva effekterna som lyfts kring
flerpartssamtal är att alla handläggare, oavsett huvudman, har samma information i
gemensamma ärenden (förutsatt att brukaren/deltagaren givit sitt samtycke till
informationsutbytet), att de därigenom kan arbeta gemensamt utifrån en helhetsbild av
brukarens behov och förutsättningar, ansvarsfördelningen blir tydligare, kunskapen om
varandras verksamheter ökar, att tiden innan en brukare är igång i aktiv planering kan
förkortas samt att det gör det enklare att boka in flerpartsbesök vid behov. Generellt
uttrycker stadsområdena att samverkan med JobbMalmö och Arbetsförmedlingen Bryggan
blivit betydligt bättre under året, dock uppges det fortsatt vara svårt för socialsekreterarna
att komma i kontakt och få till stånd flerpartssamtal med handläggare vid
Arbetsförmedlingens branschkontor.
Samtidigt som stadsområdena upplever att förutsättningarna för samverkan med
Arbetsförmedlingen och JobbMalmö förbättrats äger förhållandevis få flerpartssamtal rum i
relation till antalet inskrivna vid respektive verksamhet. Antalet inskrivna på
Arbetsförmedlingen respektive JobbMalmö som redovisas här är hämtad från
stadsområdenas manuella statistik över biståndstagare och baseras på socialsekreterarnas
kännedom om den enskilde klientens aktuella situation och planering. Vidare finns inget
formellt hinder för klienter att skriva in sig på Arbetsförmedlingen utan socialsekreterarens
kännedom eller parallellt med andra insatser. Vad gäller flerpartsamtal där
Arbetsförmedlingen har ingått, se diagram 6, kan noteras en viss utveckling i positiv
riktning. Under året har i genomsnitt totalt 79 flerpartssamtal ägt rum per månad att
jämföra med 49 i januari. Sett i relation till antalet inskrivna som under året uppgått till i
genomsnitt 5321 personer per månad sker samverkan i form av flerpartsamtal enbart i 1,5
% av de gemensamma ärendena per månad.
Diagram 6. Antal flerpartssamtal där Arbetsförmedlingen ingått, jan-dec 2014. Källa: Sammanställning, prestationsmått
Viktigt att förtydliga är att det i många fall sker samverkan på andra sätt, t.ex. genom
telefon- och mailkontakt eller att brukaren själv förmedlar information eller lämnar
handlingsplaner, intyg och andra relevanta dokument. Vidare kan det vara rimligt att anta
att det finns en betydande andel klienter som är aktivt arbetssökande, inskrivna på
arbetsförmedlingen och följer sin planering. I dessa fall behöver det inte vara aktuellt att
träffas, dock föreligger sannolikt behov för flerpartssamtal i mer än 1,5 % av de
gemensamma ärendena och detta utgör ett utvecklingsområde.
Utvecklingen avseende flerpartssamtal med JobbMalmö följer en snarlik kurva, jämför
diagram 7 nedan. Under året har i genomsnitt totalt 102 flerpartssamtal ägt rum per månad
att jämföra med 79 i januari. Sett i relation till antalet inskrivna som under året uppgått till i
genomsnitt 1193 personer per månad sker samverkan i form av flerpartsamtal i 8,5 % av de
gemensamma ärendena. Även om det rör sig om ett relativt litet antal flerpartsmöten per
månad kan konstateras en större aktivitet i förhållande till JobbMalmö jämfört med
Arbetsförmedlingen.
Av totalt 5619 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen i december var 57,5 % (3241)
män och 42,5 % (2378) kvinnor och av totalt 62 flerpartssamtal samma månad var 60 %
(37) med män och 40 % (25) med kvinnor. Avseende inskrivna på JobbMalmö var 53,5 %
(735) män respektive 46,5 % (644) kvinnor av totalt 1379 personer i december. Av totalt 99
flerpartssamtal var 53,5 % (53) med män och 46,5 % (46) med kvinnor. Återigen är
männen överrepresenterade, särskilt i förhållande till inskrivningar och flerpartssamtal på
Arbetsförmedlingen. Avseende JobbMalmö är den procentuella skillnaden marginell.
Diagram 7. Antal flerpartssamtal där JobbMalmö ingått, jan-dec 2014. Källa: Sammanställning, prestationsmått
Samverkan med Försäkringskassan
Efter beslut från IoF-cheferna i februari 2014 utsågs en arbetsgrupp med representanter
från Stadskontoret, stadsområdesförvaltningar samt Försäkringskassan. Arbetsgruppen fick
i uppdrag att arbeta fram ett förslag till ett samverkansavtal mellan Försäkringskassan
Malmö och individoch familjeomsorgen i Malmö stad för att stärka samverkan och stöd
till individer med nedsatt arbetsförmåga p.g.a. sjukdom och med försörjning från individoch familjeomsorgen eller Försäkringskassan. Ett stort antal Malmöbor har på grund av
ohälsa svårt att upprätthålla självförsörjning. En orsak till detta är att personer är
sjukskrivna med läkarintyg men saknar rätt till sjukpenning då sjukpenninggrundande
inkomst saknas. Socialtjänsten har också kontakt med brukare där försörjningshindret
primärt bedömts vara t.ex. arbetslöshet, sociala skäl eller språkhinder men där ohälsa påverkar
deras arbetsförmåga och förutsättningar att bli självförsörjande.
I överenskommelse identifieras tre utvecklingsområden:
1. Utveckling av samverkansformer.
2. Kunskapsutveckling och kunskapsöverföring mellan parterna.
3. Utveckling av kommunikationsvägar mellan parterna
Grundbulten i samverkansavtalet är fem konsultativa team bestående av handläggare från
Försäkringskassan samt två socialsekreterare med särskilt ansvar att samordna det
konsultativa teamet i sina respektive stadsområden. Till teamet kan handläggare vända sig
för föredragning av ärenden, där det finns samtycke från klienten/kunden eller
avidentifierat, och få stöd för beslut i den fortsatta handläggningen. För att vidare fördjupa
samverkan avseende strukturellt utvecklingsarbete tog arbetsgruppen fram en ansökan till
FINSAM som det också beviljats medel till. Utgångspunkten för FINSAM-insatsen är att
den ska ”klä på” överenskommelsen mellan Försäkringskassan och individoch
familjeomsorgen genom att bygga upp en gemensam kunskapsbas, producera stödmaterial
samt stödja utvecklingen mot ett uthålligt och långsiktigt samarbete. Överenskommelsen
mellan Försäkringskassan och individoch familjeomsorgen gäller från och med 1 januari
2015 och arbetet med att organisera de konsultativa teamen har påbörjats.
Tidigare i rapporten har även FINSAM-projektet Handlingsplan internationella kvinnor
kortfattat beskrivits.
Uppföljning
Via Malmö stads intranät KomIn, under arbetsfält Individ och familj, är månadsrapport för
ekonomiskt bistånd, avseende såväl hela Malmö stad som på stadsområdesnivå, tillgänglig
via Koll. Genom Malmö stads nya kvalitetssäkrade informationslager som publiceras i
Qlickview via Koll finns förutsättningar att ta ut jämförbara rapporter över tid samt för
respektive stadsområde.
Löpande per månad registrerar socialsekreterarna vid ekonomiskt bistånd manuellt
uppgifter, de så kallade prestationsmåtten, som bl. a visar antal besök och
genomförandeplaner. Dessa sammanställs på stadsområdesnivå och av stadskontoret på
kommunövergripande nivå.
I kommunfullmäktiges budget för 2014 fanns ett uppdrag att arbeta med samordning av
insatser som kan minska försörjningsstödet och en samredovisning mellan berörda
förvaltningar. Stadskontorets uppdrag är att utveckla en modell för kontinuerlig samordnad
uppföljning av arbetsmarknadsinsatser till personer som erhåller ekonomiskt bistånd. En
arbetsgrupp initierades under våren med uppdrag att undersöka möjligheter till
samredovisning av resultat. Parallellt har stadsområdesförvaltningarna och JobbMalmö
arbetat för att utveckla samverkan för att säkerställa att rätt person får rätt insats, vilket
beskrivits tidigare i denna rapport.
Svårigheter kring samredovisning har uppmärksammats under arbetets framskridande. De
resultat som systemleverantören lyckats få fram under 2014 har varit begränsade. Resultat
för medsökande i hushåll med försörjningsstöd har inte kunnat följas inom JobbMalmö
och inte heller utveckling av försörjningsstöd efter avslutad insats inom JobbMalmö.
Systemleverantören har fått i uppdrag att till februari 2015 ta fram en specifikation på
dataextrakt som möjliggör en samredovisning. En prioritering av vilka uppgifter som ska
tas fram ur de nya dataextrakten behöver enligt arbetsgruppen göras i samverkan mellan
JobbMalmö, stadskontoret och representanter från stadsområdesförvaltningarna.
Målsättningen är att samredovisning ska kunna visas och analyseras i Koll varpå beslut om
utveckling av Koll också behöver fattas.
Brukarinflytande
Generellt sett har brukarinflytande varit ett eftersatt utvecklingsområde i förhållande till de
åtaganden som stadsområdena presenterade i sina utvecklingsplaner under 2014, t.ex. att
involvera Brobyggarna 2.0 eller systematiskt ta in synpunkter kring bemötande,
tillgänglighet, rättigheter och skyldigheter samt andra frågor kopplade ekonomiskt bistånd
via t.ex. enkäter, brukarråd eller intervjuer. Väster och Innerstaden har tagit in
brukarsynpunkter utifrån bl.a. tillgänglighet, information samt nöjdhet och utifrån
synpunkterna genomfört och påbörjat vissa förbättringsåtgärder. I övrigt har
stadsområdena inte systematisk använt sig av brukares synpunkter som en integrerad del av
verksamhetsutvecklingen.
Samtidigt tangerar utvecklingsarbetet i stort flera av de önskemål och den kritik som
framfördes i brukarundersökningen 2012 samt FoU-dokument 2014:1, t.ex. att brukarna i
större utsträckning vill träffa sin socialsekreterare, vara delaktiga i sin planering och erhålla
tydlig information kring rättigheter och skyldigheter. Även om stadsområdena under året
inte fullt ut lyckats uppfylla de kommunala riktlinjerna avseende uppföljning var tredje
månad har det totalt i Malmö stad skett en ökning av antalet nybesök, planerings- eller
uppföljningsbesök samt flerpartsamtal tillsammans med Arbetsförmedlingen eller
JobbMalmö vilket innebär att den enskilde brukaren i större utsträckning träffar sin
socialsekreterare. Vidare har det skett en stor ökning av antalet genomförandeplaner vilket
kan ses som en indikation på en större delaktighet i planeringen samt en ökad tydlighet
kring vad socialsekreteraren respektive brukaren ska göra för att nå de uppsatta målen. I
framtagandet av en stadsgemensam informationsfolder vid nybesök tydliggörs brukarens
rättigheter, skyldigheter och andra förutsättningar kopplade till rätten till ekonomiskt
bistånd samt att brukaren får samma information oberoende av var han eller hon bor i
staden.
Stadskontorets bedömning
Stadskontorets uppfattning är att det i stadsområdena bedrivits ett omfattande och
engagerat utvecklingsarbete för att stödja brukare till självförsörjning och sänka
kostnaderna för försörjningsstödet i Malmö stad. Det läggs mycket tid och kraft på att
finna kort- och långsiktiga lösningar såväl för enskilda personer och familjer som för olika
målgrupper, särskilt barnfamiljer. Ett utvecklingsområde som kvarstår under 2015, i
förhållande till stadsområdenas planer för 2014, är brukarmedverkan. Vidare ses ett behov
av att arbetet med flerpartsamtal samt kvalitet i genomförandeplaner fortsätter utvecklas
framöver. Socialtjänsten kan t.ex. inte åtgärda den huvudsakliga orsaken till den ökande
arbetslösheten och behovet av ekonomiskt bistånd då en mängd strukturella faktorer
påverkar människors möjlighet till långvarig självförsörjning. Dock har den genomsnittliga
biståndstiden beräknat på kalenderårets tolv månader sjunkit år 2014. Vidare visar
utvecklingen på en dämpad ökning av det genomsnittliga antalet beviljade hushåll per
månad. Detsamma gäller kostnaderna för ekonomiskt bistånd under år 2014 jämfört med
de senaste tre åren. I vilken utsträckning detta kan hänföras till satsningen på ekonomiskt
bistånd är svårt att dra några slutsatser kring. Dock vittnar det ökade antalet
genomförandeplaner, möten med brukare, samt en fördjupad samverkan över och inom
förvaltningsgränserna om ett ökat kvalitativt social arbete med självförsörjningsuppdraget i
fokus. Detta medför i förlängningen ökade förutsättningarna för att stödja människor till
självförsörjning samt sänka kostnaderna för ekonomiskt bistånd i Malmö stad.
Sida 1
Månadsrapport: Ekonomiskt bistånd Malmö stad - 2014-dec
Antal hushåll med ekonomiskt bistånd / stadsområde
Stadsområde Total
Innerstaden
Norr
Söder
Väster
Öster
Månad
År 2013
År 2014 År 2013
År 2014 År 2013
År 2014 År 2013
År 2014 År 2013
År 2014 År 2013
År 2014
Total
15 244
16 218
3 343
3 449
2 407
2 770
4 055
4 340
2 436
2 506
3 608
3 787
jan
9 333
9 793
2 003
2 052
1 276
1 407
2 441
2 584
1 391
1 455
2 235
2 302
feb
9 217
9 676
1 991
2 031
1 273
1 433
2 395
2 561
1 367
1 444
2 205
2 218
mar
9 455
9 858
2 046
2 054
1 339
1 464
2 447
2 607
1 430
1 473
2 204
2 271
apr
9 587
9 985
2 069
2 077
1 361
1 525
2 510
2 638
1 438
1 481
2 229
2 283
maj
9 720
9 915
2 097
2 087
1 387
1 520
2 557
2 590
1 454
1 479
2 244
2 257
jun
9 521
9 924
2 019
2 032
1 358
1 560
2 505
2 616
1 454
1 492
2 208
2 236
jul
9 822
10 060
2 080
2 081
1 414
1 603
2 592
2 639
1 486
1 482
2 269
2 268
aug
9 482
9 612
2 028
1 987
1 348
1 501
2 455
2 514
1 437
1 420
2 230
2 197
sep
9 424
9 626
1 996
1 968
1 362
1 508
2 453
2 558
1 413
1 412
2 208
2 195
okt
9 686
9 812
2 034
2 012
1 397
1 509
2 548
2 627
1 448
1 426
2 273
2 254
nov
9 635
9 676
2 019
1 967
1 400
1 494
2 554
2 580
1 408
1 413
2 278
2 230
dec
9 942
10 149
2 068
2 070
1 436
1 619
2 649
2 671
1 481
1 505
2 318
2 301
Antal hushåll med ekonomiskt bistånd
År 2014
År 2013
År 2012
År 2011
10 000
9 500
9 000
8 500
8 000
7 500
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
Sida 2
Antal barnfamiljer med ekonomiskt bistånd
År 2013
Ensam kvinna Ensam man
med barn
med barn
Familjetyp Total
Månad
År 2014
Gift/sambo
med barn
Total
Total
Ensam man
med barn
Gift/sambo
med barn
Total
5 007
3 365
3 274
3 340
3 427
3 478
3 419
3 483
3 357
3 351
3 447
3 449
3 557
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
Ensam kvinna
med barn
Total
2 295
1 445
1 421
1 459
1 520
1 542
1 533
1 576
1 481
1 480
1 525
1 519
1 576
253
154
151
146
152
166
161
166
165
156
159
174
167
2 474
1 766
1 702
1 736
1 757
1 770
1 726
1 741
1 711
1 716
1 763
1 756
1 814
5 306
3 434
3 360
3 406
3 447
3 432
3 452
3 500
3 355
3 352
3 403
3 345
3 518
2 486
1 457
1 422
1 436
1 459
1 461
1 477
1 515
1 427
1 431
1 443
1 394
1 507
314
166
165
164
165
168
171
167
175
172
172
173
182
2 756
1 811
1 778
1 811
1 826
1 806
1 808
1 823
1 759
1 758
1 794
1 783
1 835
Antal barnfamiljer med ekonomiskt bistånd / stadsområde
Stadsområde Total
Månad
Innerstaden
År 2013
Total
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
5 007
3 365
3 274
3 340
3 427
3 478
3 419
3 483
3 357
3 351
3 447
3 449
3 557
År 2014
5 306
3 434
3 360
3 406
3 447
3 432
3 452
3 500
3 355
3 352
3 403
3 345
3 518
År 2013
877
576
566
572
587
595
566
583
556
552
565
572
577
Norr
År 2014
898
554
556
561
568
558
557
573
541
529
536
519
564
Söder
År 2013
652
384
376
390
407
416
423
424
406
407
422
430
437
År 2014
786
418
416
435
446
448
467
468
450
461
462
435
489
Väster
År 2013
1 406
879
851
881
897
942
922
949
906
905
946
942
978
År 2014
1 495
932
921
933
946
948
943
950
922
924
930
927
955
Öster
År 2013
838
539
527
546
563
569
570
574
562
554
552
552
590
År 2014
880
568
559
559
562
565
570
572
548
546
548
553
582
År 2013
1 426
990
960
955
982
967
948
960
934
937
966
963
981
År 2014
1 436
966
910
923
931
921
919
939
896
900
931
913
931
Sida 3
Ekonomiskt bistånd - Utbetalt belopp (tkr) / stadsområde
Stads... Total
Innerstaden
Norr
Söder
Väster
Öster
Månad
År 2013
År 2014 År 2013
År 2014
År 2013
År 2014
År 2013
År 2014
År 2013
År 2014
År 2013
År 2014
Total
927 757 962 938
194 454 194 921
129 767 146 883
247 806 257 557
138 372 144 401
217 359 219 175
jan
75 695
78 179
15 989
16 229
10 388
11 261
20 173
21 042
10 862
11 566
18 283
18 082
feb
72 884
76 656
15 794
16 036
9 949
11 095
19 236
21 032
10 839
11 585
17 065
16 907
mar
77 252
80 593
16 267
16 458
10 697
11 747
20 260
21 560
11 768
11 901
18 260
18 926
apr
78 444
81 342
17 136
16 868
11 074
12 384
20 731
21 966
11 703
11 878
17 800
18 246
maj
79 089
80 416
16 499
16 693
11 109
12 337
21 021
21 226
12 372
12 119
18 087
18 041
jun
76 684
81 278
15 835
16 237
10 547
12 914
20 761
21 705
11 686
12 355
17 855
18 066
jul
81 509
83 869
17 009
16 826
11 510
13 328
22 399
22 286
11 751
12 236
18 839
19 194
aug
74 617
76 563
15 723
15 265
10 369
12 099
19 744
19 895
11 447
11 769
17 335
17 536
sep
75 090
80 185
15 432
15 687
10 589
12 192
19 988
21 368
11 148
12 175
17 933
18 763
okt
78 995
81 578
16 113
16 301
11 262
12 493
21 341
22 351
11 568
11 925
18 710
18 509
nov
77 085
78 248
15 836
15 641
10 984
11 853
20 682
21 043
11 402
11 970
18 180
17 741
dec
80 414
84 032
16 820
16 681
11 290
13 180
21 468
22 084
11 825
12 924
19 011
19 164
Genomsnittligt belopp per hushåll och månad (kr) / stadsområde
Stadsområde Total
Innerstaden
Norr
Månad
År 2013
År 2014
År 2013
År 2014
År 2013
jan
8 110
7 983
7 982
7 909
8
feb
7 908
7 922
7 933
7 896
7
mar
8 171
8 175
7 951
8 013
7
apr
8 182
8 146
8 282
8 121
8
maj
8 137
8 111
7 868
7 998
8
jun
8 054
8 190
7 843
7 991
7
jul
8 299
8 337
8 178
8 085
8
aug
7 869
7 965
7 753
7 682
7
sep
7 968
8 330
7 732
7 971
7
okt
8 156
8 314
7 922
8 102
8
nov
8 000
8 087
7 843
7 951
7
dec
8 088
8 280
8 134
8 058
7
141
815
989
137
009
767
140
692
774
062
846
862
Söder
År 2014
År 2013
8 004
8
7 743
8
8 024
8
8 121
8
8 116
8
8 278
8
8 314
8
8 060
8
8 085
8
8 279
8
7 934
8
8 141
8
264
032
280
260
221
288
641
042
148
376
098
104
Väster
År 2014
År 2013
8 143
7
8 212
7
8 270
8
8 327
8
8 195
8
8 297
8
8 445
7
7 914
7
8 353
7
8 508
7
8 156
8
8 268
7
809
929
229
138
509
037
908
966
890
989
098
984
Öster
År 2014
År 2013
7 949
8
8 023
7
8 079
8
8 020
7
8 194
8
8 281
8
8 256
8
8 288
7
8 623
8
8 362
8
8 471
7
8 587
8
180
739
285
985
060
086
303
774
122
231
981
202
År 2014
7 855
7 623
8 334
7 992
7 993
8 080
8 463
7 982
8 548
8 212
7 956
8 328
Antal nya hushåll med ekonomiskt bistånd / stadsområde
Stads... Total
Innerstaden
Norr
Söder
Väster
Öster
Månad
År 2013 År 2014
År 2013 År 2014
År 2013 År 2014
År 2013 År 2014
År 2013 År 2014
År 2013 År 2014
Total
6 299
6 942
1 318
1 411
1 056
1 285
1 595
1 767
1 021
1 035
1 346
1 499
jan
538
546
114
111
85
78
136
143
75
82
129
132
feb
554
589
122
119
102
114
143
161
78
84
109
111
mar
598
634
134
132
120
123
128
157
110
79
106
143
apr
562
614
118
135
101
111
154
152
94
87
96
130
maj
585
625
132
140
91
112
148
169
99
90
116
115
jun
611
716
122
125
97
134
158
184
121
118
114
155
jul
657
769
118
147
111
168
169
178
114
106
146
170
aug
530
586
121
131
79
93
115
135
86
89
130
138
sep
541
639
110
118
91
113
133
178
83
98
124
132
okt
628
702
122
142
106
104
170
192
97
95
133
170
nov
603
669
120
122
105
134
164
176
83
93
132
145
dec
627
730
133
146
88
147
168
178
82
115
156
146
Sida 4
Antal avslutade insatser ekonomiskt bistånd / stadsområde
Stads...
Total
Innerstaden
Norr
Söder
Väster
Öster
Månad
År 2013 År 2014 År 2013
År 2014 År 2013
År 2014 År 2013
År 2014 År 2013
År 2014 År 2013
År 2014
Total
5 280
5 663
1 075
1 139
923
927
1 172
1 402
1 014
890
1 096
1 305
jan
510
487
98
70
79
81
97
118
132
98
104
120
feb
343
408
59
67
65
56
69
122
57
58
93
105
mar
331
410
75
92
55
51
83
106
51
59
67
102
apr
403
369
79
93
58
48
89
96
66
47
111
85
maj
409
419
88
94
87
75
98
71
70
63
66
116
jun
396
419
79
92
82
53
69
99
78
74
88
101
jul
448
507
89
128
90
81
108
116
65
79
96
103
aug
519
574
124
125
97
123
121
138
71
78
106
110
sep
614
651
102
108
93
126
157
141
143
122
119
154
okt
510
545
116
104
74
82
103
156
105
70
112
133
nov
420
413
77
75
76
70
82
115
108
74
77
79
dec
377
461
89
91
67
81
96
124
68
68
57
97
Antal avslut per typ (inklusive 'Ny insats' och 'Överflyttad, Ekonomi')
År 2014
Helår 2013
Arbete
Avliden
Börjat studera
Ej ansökt
Ny insats
Självförsörjande, annan orsak
Självförsörjande, Övriga
Studieuppehållsbehov
Tillfälligt behov
Uppgift saknas
Överflyttad, Ekonomi
0
500
1 000
1 500
2 000
Sida 5
Antal avslutade insatser ekonomiskt bistånd
År 2013
Avslutsorsak
Arbete
Börjat studera
År 2014
Självförsörjande,
annan orsak
Ej ansökt
Arbete
Börjat studera
annan orsak
Ej ansökt
Månad
Total
1 014
77
56
70
77
94
87
109
74
121
102
78
69
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
311
27
16
18
16
8
6
10
43
71
46
27
23
1 821
175
125
129
159
137
147
172
159
174
184
134
126
878
81
73
39
65
71
74
57
86
95
76
95
66
1 081
74
68
79
71
88
100
101
115
124
96
92
73
344
43
30
28
14
8
7
19
43
78
37
20
17
1 693
173
142
129
125
147
116
150
162
164
172
97
116
1 200
85
91
86
57
92
112
95
101
133
127
109
112
Andel av totalt antal avslutade insatser ekonomiskt bistånd
År 2013
Avslutsorsak
Arbete
Börjat studera
År 2014
annan orsak
Ej ansökt
Arbete
Börjat studera
annan orsak
Ej ansökt
Månad
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
15%
16%
21%
19%
23%
22%
24%
14%
20%
20%
19%
18%
5%
5%
5%
4%
2%
2%
2%
8%
12%
9%
6%
6%
34%
36%
39%
39%
33%
37%
38%
31%
28%
36%
32%
33%
16%
21%
12%
16%
17%
19%
13%
17%
15%
15%
23%
18%
15%
17%
19%
19%
21%
24%
20%
20%
19%
18%
22%
16%
9%
7%
7%
4%
2%
2%
4%
7%
12%
7%
5%
4%
36%
35%
31%
34%
35%
28%
30%
28%
25%
32%
23%
25%
17%
22%
21%
15%
22%
27%
19%
18%
20%
23%
26%
24%
Antal hushåll med ekonomiskt bistånd utifrån biståndstid
År 2013
Bidragsmånader
intervall
1-3 mån
4-6 mån
7-9 mån
10-12
mån
År 2014
13-24
mån
25-36
mån
36+ mån
1-3 mån
4-6 mån
7-9 mån
10-12
mån
13-24
mån
25-36
mån
36+ mån
Månad
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
187
172
239
256
276
209
358
213
175
259
268
355
834
845
830
814
793
779
779
767
759
805
751
817
598
602
635
673
709
678
660
601
598
622
647
645
512
498
505
532
532
553
585
543
537
537
518
546
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
506
476
517
553
584
527
594
559
513
541
551
574
968
943
997
988
1 008
994
997
979
980
991
978
1 017
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
728
681
732
771
818
781
849
820
862
931
922
988
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
242
214
276
349
320
325
510
304
262
328
336
486
811
822
818
839
791
812
793
724
751
795
755
815
660
617
669
658
689
661
640
606
600
603
602
665
552
562
536
555
522
549
529
516
527
542
509
541
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
527
517
546
558
546
539
574
506
489
472
436
526
1 014
995
1 023
1 020
1 046
1 017
996
1 002
974
995
996
994
3
3
3
4
4
4
4
3
4
4
4
4
987
949
990
006
001
021
018
954
023
077
042
122
Begreppsdefinitioner
Familjetypsgrupp
Familjetyper utifrån olika grupperingar
Familj med barn
Gruppering av familjetyperna: Gift/sambo med barn, ensam kvinna med barn, ensam man med barn
Familj utan barn
Gruppering av familjetyperna: Gift/sambo utan barn, ensam kvinna utan barn, ensam man utan barn
Åldersgrupp
Åldersuppdelning (utgår från personnummer) utifrån gruppering
Stadsområde
Stadsområde utifrån organisatorisk tillhörighet
Aktuella val
Visar de val som gjorts
Rensa val
Rensar alla tidigare val
Vårdkostnad
Utbetald kostnad vid resurstilldelning utifrån vald variabel såsom resurs eller resurstyp.
Genomsnittlig vårdkostnad per
dygn (resurs)
Genomsnittlig vårdkostnad per dygn är uträknad avseende avslutad resurstilldelning för vald
kalenderperiod. Beräkning görs utifrån den totala kostnaden per unik avslutad resurstilldelning delat
med antal dygn. Kostnad är det som utbetalts till resursen via Ekonomi-bilden i Procapita för vald
resurs.
Exempel på uträkning av genomsnitt:…
Genomsnittlig vårdkostnad per
dygn (resurstyp)
Genomsnittlig vårdkostnad per dygn är uträknad avseende avslutad resurstilldelning för vald
kalenderperiod. Beräkning görs utifrån den totala kostnaden per unik avslutad resurstilldelning delat
med antal dygn. Presenterad i grafen utifrån uppdelningen resurstyp. Kostnad är det som utbetalts
till resursen via Ekonomi-bilden i Procapita.
Utbetalt belopp
Totalt utbetalt belopp utifrån betaldatum för verksamhet 5450 för vald kalenderperiod.
Antal hushåll
Antal unika hushåll som fått utbetalning för vald kalenderperiod. Sökning per år är inte en summa av
månadernas antal hushåll.
Genomsnittligt belopp per
hushåll och månad
Totalt utbetalt belopp delat med antal unika hushåll för vald kalenderperiod. Sökning per år är inte
en summa av månadernas genomsnittliga belopp.
Genomsnittlig bidragstid
(beräknat på de senaste 48
månaderna)
Det unika antalet hushålls sammanlagda antal bidragsmånader delat på antal unika hushåll.
Bidragstider över 48 månader läggs på intervallet 48 månader.
Sida 6
Sida 7
Genomsnittlig bidragstid
(beräknat på de senaste 12
månaderna)
Det unika antalet hushåll sammanlagda antal bidragsmånader delat på antal unika hushåll under ett
år.
Bidragstider över 12 månader läggs på intervallet 12 månader.
Bidragstid
Bidragsmånader utifrån antal unika hushåll som fått utbetalning enligt definierade intervall. För att
bidragstiden ska räknas som sammanhållen får hushållet inte haft mer än två månaders uppehåll i
utbetalningar.
Bidragstid (beräknat på de
senaste 12 månaderna)
Bidragsmånader utifrån antal unika hushåll som fått utbetalning senaste 12 månaderna för vald
kalenderperiod.
Nya hushåll
Antal nya unika hushåll som inte fått utbetalning senaste tre månaderna.
Pågående insatser
Antal öppna insatser för vald kalenderperiod
Avslutade insatser
Antal avslutade insatser bortsett från insatser med avslutsorsak "ny insats" eller "överflyttad
ekonomi" för vald kalenderperiod.
Avslutsorsak per fokusområde
Antal avslutade insatser med avslutsorsak utifrån särskilda fokusområden (arbete, börjat studera,
självförsörjande annan orsak och ej ansökt)
Avslutsorsak andel per
fokusområde
Andel avslutade insatser med avslutsorsak utifrån särskilda fokusområden (arbete, börjat studera,
självförsörjande annan orsak och ej ansökt) av antal avslutade insatser. Insatser med avslutsorsak
"ny insats" och "överflyttad ekonomi" undantaget.
Börjat studera
Avslutsorsak studier; undernivå börjat studera
Självförsörjande, annan orsak
A-kassa/Alfakassa, etableringsersättning, föräldrapenning, pension,
sjukersättning/aktivitetsersättning
Självförsörjande, övriga
Emigrerat, Uppgift saknas, Övrigt
Ej ansökt
Aktuellt hushåll avslutas med avslutsorsak "ej ansökt" om det efter två månader ej ansökt om
Avslutsorsak per typ
Totala antalet avslutade insatser, fördelat per avslutsorsak.
Beslut
Beslut inom organisationsgren ekonomiskt bistånd i Procapita
Sida 8
Beslutskategori
Fattade beslut grupperade utifrån specifika kategorier - avslag, bifall, övriga
SCB Orsakskategori
Beslutsorsak utifrån de, av SCB, definierade försörjningshindren
Försörjningshinder - antal
personer
Försörjningshinder för aktledare och medsökande. Baseras på personernas första beslut per månad.
Om medsökande saknas vid aktledarens första beslut tas dennes beslutsorsak från första beslutet
den är med i månaden. Detta kan ej kopplas till åldersgrupp och familjetyp.
Försörjningshinder - aktledare
Försörjningshinder för aktledare. Baseras på aktledarens första beslut per månad.
Aktledare
Den person i hushållet som i Procapita är registerledare, dvs var i arkivet som akten sparas.
Orsak
Beslutsorsak/försörjningshinder
Datakälla: Ekonomiskt bistånd
applikationen
Ärenden som avser ekonomiskt bistånd, dvs verksamhet 5450.
Till: Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen <gyvux@malmo.se>
Fritidsförvaltningen Fritid <fritid@malmo.se>
Förskoleförvaltningen Postlista Stab <registrera.fskf.stab@malmo.se>
Grundskola <grundskola@malmo.se>
Kulturförvaltningen Kulturkansli <kulturkansli@malmo.se>
Miljöförvaltningen Miljö <miljo@malmo.se>
Stadsrevisionen <malmostadsrevision@malmo.se>
Serviceförvaltningen <Serviceforvaltningen@malmo.se>
Sociala resursförvaltningen Postlista <registrera.socialaresurs@malmo.se>
Stadsbyggnadskontoret <Stadsbyggnadskontoret@malmo.se>
Tekniska nämnden Postlista <registrera.tekniskanamnden@malmo.se>
Norr <Norr@malmo.se>
CC: Åsa Pahlmblad <asa.pahlmblad@malmo.se>
Ärende: Protokollsutdrag Kommunstyrelsen §108 Ärende_ Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas
inflytande 2014(354284)
Datum: 2015-04-20 15:17:13
Hej!
Bifogar protokollsutdrag från kommunstyrelsen 150401 för kännedom och beaktande.
Pia Kanold
MALMÖ STAD
Stadskontoret
Tel. 040-34 10 30
Mob. 0708-65 58 91
pia.kanold@malmo.se
www.malmo.se
Malmö stad
1 (3)
Kommunstyrelsen
Protokollsutdrag
Sammanträdesdatum
2015-04-01
Tid och plats
Paragrafer
108
Ledamöter
Ersättare
Övriga deltagare
Jamal El-Haj (S)
Sofia Hedén (S)
Jeanette Stojic (V)
Noria Manouchi (M)
Ewa Bertz (FP) §§ 91-117 och §§ 119-128
Magnus Olsson (SD)
Anders Olin (SD)
Carina Nilsson (S)
Anders Rubin (S)
Carina Svensson (S)
Momodou Jallow (V)
Helena Nanne (M)
Roko Kursar (FP)
Jörgen Grubb (SD)
Milan Obradovic (S)
Nils Karlsson (MP)
Ej närvarande
Justerat datum
2015-04-17
Malmö stad
Kommunstyrelsen
§ 108 Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande
2014
STK-2014-717
Sammanfattning
Kommunfullmäktige antog i mars år 2012 Jag bor i Malmö – policy för ungas
inflytande. Policyn är ett styrdokument för hur Malmö stad ska arbeta med ungas
inflytande. Vid varje ny mandatperiod ska policyn utvärderas och vid behov
revideras. En utvärdering av policyn har därför genomförts under hösten 2014.
Utvärderingen visar att policyn inte har fungerat som det förändringsverktyg för att
främja ungas inflytande som var intentionen när styrdokumentet togs fram. I
utvärderingen lyfts också fram att en tydligare koppling till FN’s konvention om
barnets rättigheter skulle fördjupa och stärka arbetet med barns och ungas inflytande.
Inom ramen för ett socialt hållbart Malmö finns ett utredningsdirektiv som syftar till
att stärka barnrättsperspektivet i Malmö stad. Förslaget är att samordna arbetet kring
policyn med utredningsdirektivet kring att införliva barnrättsperspektivet i alla
verksamheter i Malmö stad och att invänta stadskontorets återrapportering av
utredningsdirektivet våren 2016 innan beslut fattas om eventuell revidering av Jag
bor i Malmö – policy för ungas inflytande.
Beslut
att godkänna utvärderingsrapporten för Jag bor i Malmö – policy för ungas
inflytande 2014,
att översända utvärderingsrapporten för Jag bor i Malmö – policy för ungas
inflytande 2014 till samtliga nämnder för kännedom och beaktande,
att ge stadskontoret i uppdrag att samordna arbetet kring Jag bor i Malmö – policy
för ungas inflytande med arbetet kring utredningsdirektivet att införliva
barnrättsperspektivet i alla verksamheter i Malmö stad, samt
att invänta stadskontorets återrapportering av STK 2015-201 Utredningsuppdrag
socialt hållbart Malmö – utveckla arbetet för att stärka barnrättsperspektivet i alla
verksamheter våren 2016 innan beslut fattas om eventuell revidering av Jag bor i
Malmö – policy för ungas inflytande.
Beslutsunderlag
•
Remiss från stadskontoret
•
Remissvar från fritidsnämnden
2 (3)
Malmö stad
Kommunstyrelsen
•
Remissvar från stadsområdesnämnd Innerstaden
•
Remissvar från sociala resursnämnden
•
Remissvar från stadsområdesnämnd Norr
•
Remissvar från gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
•
Remissvar från stadsområdesnämnd Väster
•
Remissvar från tekniska nämnden
•
Remissvar från servicenämnden
•
Remissvar från kulturnämnden (1/2)
•
Remissvar från kulturnämnden (2/2)
•
Remissvar från grundskolenämnden
•
Remissvar från stadsområdesnämnd Söder
•
Remissvar från förskolenämnden
•
Remissvar från stadsområdesnämnd Öster
•
Remissvar från stadsbyggandnämnden
•
G-Tjänsteskrivelse-Folkhälso- och jämställdhetsberedningen - 16/3 Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2014
•
Jag bor i Malmö Policy för ungas inflytande Exempel på insatser i
förvaltningarna år 2014
•
Utvärderingsrapport Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2014
•
Beredningsbrev folkhälso- och jämställdhetsberedningen
_____
3 (3)
Särskilt yttrande
Uppföljning av Jag bor i Malmö – policy för ungas inflytande 2014
Sverigedemokraterna är fullständigt övertygade om den absoluta majoriteten av barnen i Malmö redan har de rättigheter de behöver och således tveksamma till att det
verkligen behövs att vi ”stärker barnrättsperspektivet” i alla verksamheter 2016.
Barn i Malmö och Sverige har större rättigheter än de flesta och vi ska vara noga
med att påpeka att inte lära barn att de bara har rättigheter utan även skyldigheter.
Konventioner och liknande från FN låter naturligtvis fint och lockande och vi är inte
negativa till dessa i sig, utan vill se en tydligare måluppfyllelse där barns både rättigheter och skyldigheter ska spela in.
Sverigedemokraterna värnar om välfärdssamhället men för att detta ska kunna leva
vidare krävs det att vi från lär våra unga att man inte bara ska få utan även måste ge.
_______________________________
Magnus Olsson (SD)
____________________________
Jörgen Grubb (SD)
_______________________________
Anders Olin (SD)
____________________________
Malmö stad
1 (2)
Sociala resursnämndens
myndighetsutskott
Protokollsutdrag
Sammanträdesdatum
Plats
Klockan
Paragrafer
2015-05-06
Sociala resursförvaltningen, Tillståndsenheten
09.00-10.00
§ 59
Närvarande
Ledamöter:
Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Roland Hejde (S)
(ersätter Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande)) och Magnus
Ohlsson (M) (ersätter Noria Manouchi (M) (2:e vice
ordförande)).
Frånvarande:
Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande), Noria Manouchi (M)
(2:e vice ordförande).
Övriga:
Enhetschef Lisa Lannerud,
Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad,
Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet).
§
59
ANSÖKAN OM SERVERINGSTILLSTÅND AVSEENDE CLARION
HOTEL & CONGRESS MALMÖ LIVE
Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den
28 april 2015 med förslag till beslut avseende ansökan om serveringstillstånd
gällande Clarion Hotel & Congress Malmö Live, Dag Hammarskjölds Torg 2 i
Malmö.
Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget
att i enlighet med 8 kap. 2 och 19 §§ avslå ansökan från Sverigeråd i Malmö AB,
556809-3487, om tillstånd att på Clarion Hotel & Congress Malmö Live på Dag
Hammarskjölds Torg 2 i Malmö servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst
alkoholdryck till allmänheten alla dagar klockan 11.00-03.00 på grund av att den
sena serveringstiden kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och
nykterhet eller särskild risk för människors hälsa enligt 8 kap. 17 § alkohollagen
och med hänvisning till Malmö stads riktlinjer samt yttrande från
Miljöförvaltningen,
att bevilja Sverigeråd i Malmö AB, 556809-3487, tillstånd att på Clarion Hotel &
SRN-MU59
Congress Malmö Live på Dag Hammarskjölds Torg 2 i Malmö servera starköl, vin,
spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan 11.00–01.00 alla
dagar enligt 8 kap. 2 § alkohollagen,
2 (2)
att bevilja Sverigeråd i Malmö AB, 556809-3487, tillstånd att på Clarion Hotel &
spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan 01.00-03.00 alla
dagar enligt 8 kap. 2 § alkohollagen under en prövotid om ett år,
att i enlighet med 8 kap. 2 och 19 §§ avslå ansökan från Sverigeråd i Malmö AB,
556809-3487, om tillstånd att på uteservering i anslutning till Clarion Hotel &
spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten alla dagar klockan 11.0002.00 på grund av att serveringen kan befaras medföra olägenheter i fråga om
ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa enligt 8 kap. 17 §
alkohollagen och med hänvisning till Malmö stads riktlinjer samt yttrande från
Miljöförvaltningen, samt
att bevilja Sverigeråd i Malmö AB, 556809-3487, tillstånd att på uteservering i
anslutning till Clarion Hotel & Congress Malmö Live på Dag Hammarskjölds Torg
2 i Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till
allmänheten klockan 11.00–23.00 söndag-torsdag samt klockan 11.00–01.00
fredag, lördag samt dag före helgdag enligt 8 kap. 2 § alkohollagen.
Tillstånd på uteservering förutsätter gällande tillstånd enligt ordningslagen från
Polismyndigheten och lokala föreskrifter för begagnande av offentlig plats.
Vidare beslutar sociala resursnämndens myndighetsutskott enligt förslaget
att bevilja Sverigeråd i Malmö AB, 556809-3487, tillstånd för cateringverksamhet
till slutna sällskap för servering av starköl, vin, spritdrycker och andra jästa
alkoholdrycker enligt 8 kap. 4 § alkohollagen, samt
att bevilja Sverigeråd i Malmö AB, 556809-3487, tillstånd till pausservering i
konserthusdelens foajéer för servering av starköl och vin under paus i föreställning
eller konsert i enlighet med alkohollagens 8 kap. 15 § 4 st.
Vidare beslutar sociala resursnämndens myndighetsutskott om följande villkor:
All personal som arbetar i samband med servering ska genomgå Malmö stads
utbildning ”Alkohol på krogen” eller motsvarande utbildning i ansvarsfull
alkoholservering.
Tillståndshavaren ska för upprätthållande av allmän ordning vid serveringen anlita
det antal förordnade ordningsvakter som beslutats i samråd med
Polismyndigheten, dvs minst två (2) förordnade ordningsvakter mellan klockan
22.00 och fram tills 30 minuter efter att serveringsområdet är utrymt de kvällar
denne avser ha servering efter klockan 01.00.
Paragrafen justeras omedelbart.
Rätt utdraget betygar. I tjänsten:
Helena Paulsson
Malmö stad
1 (2)
myndighetsutskott
Protokollsutdrag
Sammanträdesdatum
Plats
Klockan
Paragrafer
2015-05-06
09.00-10.00
§ 60
Närvarande
Ledamöter:
ordförande)).
Frånvarande:
Övriga:
§
60
ANSÖKAN
OM
SERVERINGSTILLSTÅND
RESTAURANG ESCAMA
AVSEENDE
27 april 2015 med förslag till beslut avseende ansökan om serveringstillstånd
gällande restaurang Escama, Fersens väg 4 i Malmö.
att bevilja Escama AB, 556999-2554, tillstånd att på restaurang Escama, Fersens
väg 4, Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till
allmänheten klockan 11.00–01.00 alla dagar enligt 8 kap. 2 § alkohollagen, samt
att bevilja Escama AB, 556999-2554, tillstånd att på uteservering i anslutning till
restaurang Escama, Fersens väg 4 i Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och
annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan 11.00–23.00 söndag-torsdag, och
klockan 11.00–01.00 fredag, lördag och dag före helgdag enligt 8 kap. 2 §
alkohollagen.
Tillstånd på uteservering förutsätter gällande tillstånd enligt ordningslagen och
lokala föreskrifter för begagnande av offentlig plats.
SRN-MU60
Vidare beslutar sociala resursnämndens myndighetsutskott följande förbehåll:
2 (2)
Tillståndsbevis utfärdas först när sökanden inkommit med Räddningstjänsten Syds
yttrande där det framgår att lokalen är lämplig för alkoholservering ur
brandskyddssynpunkt.
Helena Paulsson
Malmö stad
1 (2)
myndighetsutskott
Protokollsutdrag
Sammanträdesdatum
Plats
Klockan
Paragrafer
2015-05-06
09.00-10.00
§ 61
Närvarande
Ledamöter:
ordförande)).
Frånvarande:
Övriga:
§
61
ANSÖKAN OM TIDSBEGRÄNSAD UTÖKAD
AVSEENDE RESTAURANG PRINS BERNHARD
SERVERINGSTID
28 april 2015 med förslag till beslut avseende tidsbegränsad utökad serveringstid
gällande restaurang Prins Bernhard, Skeppsbron 4 i Malmö.
att avslå ansökan från Fröjd SC AB, 556925-3775, om serveringstillstånd med
utökad serveringstid till klockan 05.00 till allmänheten på restaurang Prins
Bernhard, Skeppsbron 4 i Malmö på grund av att den sena serveringstiden befaras
medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet och särskild risk för
människors hälsa enligt 8 kap. 17 § alkohollagen samt med hänvisning till Malmö
stads riktlinjer för alkoholserveringstillstånd, samt
att avslå ansökan från Fröjd SC AB, 556925-3775, om serveringstillstånd med
SRN-MU61
utökad serveringstid till klockan 03.00 till allmänheten på den uteservering som
utgörs av båtens däck på restaurang Prins Bernhard, Skeppsbron 4 i Malmö på
grund av att den sena serveringstiden befaras medföra olägenheter i fråga om
ordning och nykterhet och särskild risk för människors hälsa enligt 8 kap. 17 §
alkohollagen samt med hänvisning till Malmö stads riktlinjer för
alkoholserveringstillstånd.
2 (2)
Helena Paulsson
Malmö stad
1 (2)
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-03-02
Vår referens
Cecilia Lindahl
Sekreterare
Cecilia.Lindahl@malmo.se
Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden 2014-06-03
SRN-2014-314
Sammanfattning
Oannonserad kvalitets- och avtalsuppföljning av Kosmo Solliden genomfördes 27 januari 2015 i
syfte att granska genomförda åtgärder och åtgärdsplaner enligt begäran i ”Rapport påbörjad
Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden 2014-06-03”. Resultatet presenteras i rapporten
från uppföljningstillfället. Begärda handlingar och åtgärdsplaner har inkommit och godkänts.
Ytterligare uppföljning planeras av slutförda åtgärdsplaner.
att godkänna rapporten och lägga den till handlingarna
att översända ärendet till samtliga stadsområdesnämnder för kännedom
Beslutsunderlag
•
•
•
•
G-Tjänsteskrivelse Sociala resursnämnden 2015-03-25
Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden redovisade handlingar I
Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden redovisade handlingar II
Slutrapport Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden
Beslutsplanering
Sociala resursnämndens arbetsutskott 2015-03-11
Sociala resursnämnden 2015-03-25
Ärendet
SIGNERAD
2015-03-03
Sociala resursnämnden har sedan 1 juli 2013 i uppdrag att utföra kontinuerliga kvalitets- och
avtalsuppföljningar för Malmö stads ramavavtal Särskilda boende- och korttidsplatser med olika
metoder. Besök i verksamheterna görs efter prioritet och kan ske både oannonserat och som
årlig annonserad uppföljning. Även resultaten av dessa följs upp.
Sociala resursförvaltningen kontrollerar vid uppföljningarna dels att leverantören uppfyller sina
åtaganden gentemot kommunen enligt ingånget avtal, dels att leverantören levererar utlovad
kvalitet. Kvalitetsbegreppet innefattar bland annat att verksamheten uppfyller de krav och mål
som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Leverantören ansvarar för egenkontroll genom systematisk och regelbunden uppföljning utifrån
kvalitetsangivelser i gällande avtal. Resultat av egenkontroller ska kommuniceras med Sociala
resursförvaltningen. Leverantören redovisar årligen kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse.
2 (2)
Annonserad kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden genomfördes 3 juni 2014 utifrån
identifierade problemområden. Brister hade konstaterats gällande bemötande och omvårdnadsoch hälso- och sjukvårdsinsatser via externa avvikelser från Malmö stad. Sammanfattningsvis
konstaterades vid uppföljningstillfället brister i verksamheten avseende lokaler, bemanning,
inflytande, kommunikation och avvikelsehantering. Bristerna samt krav på åtgärder genom
redovisning av handlingar, åtgärder och åtgärdsplaner presenterades i rapport ”Resultat av
påbörjad Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden 2014-06-03”. Vid verksamhetens
redovisning i ärendet uppstod dels behov av ytterligare kompletteringar, dels uppstod följdfrågor
där ny redovisning begärdes in efterhand. Sociala resursnämnden behandlade ärendet 27 augusti
2014 och beslutade då att godkänna delrapporten samt att förvaltningen skulle återkomma med
slutrapport. 22 augusti 2014 utfördes kompletterande uppföljning av verksamhetens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och kompletterande redovisning begärdes in även till
följd av denna.
Oannonserad kvalitets- och avtalsuppföljning genomfördes 27 januari 2015 i syfte att granska att
de åtgärder och åtgärdsplaner som begärts i ovan nämnda rapport genomförts och att de
bedömdes uppfylla krav enligt avtal. För samtliga områden har utförda åtgärder bedömts
uppfylla krav enligt avtal med undantag av verksamhetslarm, där Sociala resursförvaltningen
godkänt åtgärdsplan med slutförandedatum 16 mars 2015. Sociala resursförvaltningen har också
begärt redovisning av intern utvärdering av sjuksköterskors deltagande i omvårdnadsarbete med
slutförandedatum 31 maj 2015. Uppföljning kommer att ske av genomförda åtgärdsplaner.
Ansvariga
Irene Wahlgren Avdelningschef
Annelie Larsson Förvaltningschef
Malmö stad
1 (1)
Tjänsteanteckning
Datum
2015-03-16
Vår referens
Cecilia Lindahl
Direkttelefon
040-34 47 67
Ärende:
SRN-2014-314
Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden 2014-06-03
Initierare:
Uppföljande verksamhetsbesök
Cecilia Lindahl och Hans Andersson, Enheten för boende, funktionsstöd
och Daglig verksamhet, har 16 mars 2015 genomfört uppföljande
verksamhetsbesök i syfte att kontrollera kompletterande installation av
larmsystem. Åtgärdsplan redovisades med slutförandedatum 16 mars
2015 i Slutrapport kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden.
Genomförd åtgärd bedöms uppfylla krav enligt avtal:
tjänsteanteckning solliden 2015-03-
1.6.5.2.4 Verksamhetslarm
Från: SoF Söder <soder@malmo.se>
Till: Söder Postlista Stab <registrera.sofs.stab@malmo.se>
Ärende: VB: Skrivelse från sociala resursnämnden
Datum: 2015-04-17 14:50:20
Från: Ebba Cedergren
Skickat: den 17 april 2015 11:27
Till: Innerstaden; Norr; SoF Söder; Väster; Öster
Ämne: Skrivelse från sociala resursnämnden
Bifogar kvalitets- och avtalsuppföljning för kännedom till stadsområdesnämnd.
Med vänlig hälsning,
Ebba Cedergren
Nämnds- och planeringssekreterare
Malmö stad
Baltzarsgatan 4
205 80 Malmö
Tel: 040-34 04 34
ebba.cedergren@malmo.se
www.malmo.se
Malmö stad
Ebba Cedergren
040-34- 04 34 ebba.cedergren@malmo.se
Diarienummer: SRN-2015-260
Till: Stadsområdesnämnd Innerstaden,
Stadsområdesnämnd Norr,
Stadsområdesnämnd Söder,
Stadsområdesnämnd Väster,
Stadsområdesnämnd Öster,
Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra Varvsgatan 2014-11-21
Sociala resursnämnden behandlade vid sammanträde den 25 mars 2015 rubricerat
ärende och beslutade följande;
Sociala resursnämnden beslutar
att godkänna rapporten och lägga den till handlingarna,
att översända ärendet till samtliga stadsområdesnämnder för kännedom, samt
att de fackliga representanterna från den granskade verksamheten ska vara
närvarande vid
uppföljningarna och att detta redovisas för nämnden
På sociala resursnämndens vägnar:
Carina Nilsson
Ebba Cedergren
SOCIALA
RESURSFÖRVALTNINGEN
Baltzarsgatan 4
205 80 Malmö
Tel. 040-34 93 00
Org.nr. 212000-1124
www.malmo.se
Malmö stad
1 (2)
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-03-04
Vår referens
Cecilia Lindahl
Sekreterare
Cecilia.Lindahl@malmo.se
Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra Varvsgatan 2014-11-21
SRN-2014-945
Sammanfattning
Årlig annonserad kvalitets- och avtalsuppföljning av Västra Varvsgatan Attendo genomfördes
21 november 2014. Resultatet presenteras i rapporten från uppföljningstillfället. Begärda handlingar och åtgärdsplan har inkommit och godkänts. Ärendet har avslutats.
Sociala resursnämnden föreslås besluta
att godkänna rapporten och lägga den till handlingarna
att översända ärendet till samtliga stadsområdesnämnder för kännedom
Beslutsunderlag
•
•
•
Tjänsteskrivelse sociala resursnömnden 150325
Rapport Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra Varvsgatan 2014-11-21 samt uppföljningsmall
Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra Varvsgatan 2014-11-21 redovisade handlingar och
åtgärdsplan
Beslutsplanering
Sociala resursnämndens arbetsutskott 2015-03-11
Sociala resursnämnden 2015-03-25Sociala resursnämndens arbetsutskott 2015-03-11
Ärendet
SIGNERAD
Sociala resursnämnden har sedan 1 juli 2013 i uppdrag att utföra kontinuerliga kvalitets- och
avtalsuppföljningar för Malmö stads ramavtal Särskilda boende- och korttidsplatser med olika
metoder. Besök i verksamheterna görs efter prioritet och kan ske både oannonserat och som
årlig annonserad uppföljning. Även resultaten av dessa följs upp.
Sociala resursförvaltningen kontrollerar vid uppföljningarna dels att leverantören uppfyller sina
åtaganden genetmot kommunen enligt ingånget avtal, dels att leverantören levererar utlovad
kvalitet. Kvalitetsbegreppet innefattar bland annat att verksamheten uppfyller de krav och mål
som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Leverantören ansvarar för egenkontroll genom systematisk och regelbunden uppföljning utifrån
kvalitetsangivelser i gällande avtal. Resultat av egenkontroller ska kommuniceras med Sociala
2 (2)
resursförvaltningen. Leverantören redovisar också årligen kvalitets- och
patientsäkerhetsberättelse.
21 november 2014 genomfördes årlig annonserad kvalitets- och avtalsuppföljning av Västra
Varvsgatan Attendo. Resultatet redovisas i rapporten från uppföljningstillfället.
Leverantören behöver tillhandahålla 7,5 poängs högskoleutbildning inom området för psykiatri
för sjuksköterska, för att fullt ut uppfylla krav enligt avtal. Med anledning av detta begärdes
åtgärdsplan in med tidsangivelse för uppfyllande av krav på tillgång till sjuksköterska med vidareutbildning 7,5 poäng inom psykiatri, samt rutin för hur verksamheten säkerställer fram tills
examination att rätt kompetens tillhandahålls då situationen så kräver.
De fick också i uppdrag att redovisa täthetsschema för avdelning för personer med psykisk
funktionsnedsättning samt korrigering av befintligt täthetsschema för verksamheten gällande
överrapporteringstider. Redovisning av verksamhetens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete begärdes in liksom rutin för verksamhetschefs kontroll av loggar i verksamhetslarm. De
ålades också att redovisa verksamhetens kvalitetssäkring av arbete som utförs av underleverantör
samt rutin för hantering och anmälan av negativ händelse eller tillbud med medicintekniska produkter. Redovisning av handlingar och åtgärdsplan har inkommit och godkänts. Ärendet har
avslutats.
Ansvariga
Irene Wahlgren Avdelningschef

11. Inkomna skrivelser till nämnden

Transcription

Similar documents

Folder ekonomiskt bistånd

Grundkurs i dödsboanmälan och kommunal dödsbohandläggning

Organisation ASN

6. Uppföljning av effektmål i Plan för vård

Månadsblad oktober 2015

Handlingsplan för att sänka kostnaderna för

Ansökningsblankett för ekonomiskt bistånd

Fokus ekonomiskt bistånd - Sveriges Kommuner och Landsting

carina_agrell_overklagan_beslut_150804