Handlingsplan för att sänka kostnaderna för

Malmö stad
1 (4)
Stadsområdesförvaltning Norr
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-03-06
Vår referens
Louise Andersson
Sektionschef
Louise.Andersson@malmo.se
Handlingsplan för att sänka kostnaderna för försörjningsstödet
SOFN-2015-10
Sammanfattning
Inför 2014 avsatte kommunfullmäktige 30 miljoner kronor för att utveckla arbetet med ekonomiskt bistånd och få fler personer självförsörjande, i synnerhet barnfamiljer. Målet med satsningen är att förkorta den tid hushåll är beroende av försörjningsstöd och därmed på sikt även
minska kostnaderna för Malmö stad. Budget 2014 betonade även att individ- och familjeomsorgen ska säkerställa att de berörda personerna får rätt insatser. Inför 2015 har 31 miljoner kronor
avsatts för det fortsatta utvecklingsarbetet. Stadsområdesförvaltning Norr föreslås erhålla 4,0
miljoner kronor av dessa för att fortsätta utveckla arbetet. För att få ta del av de föreslagna medel ska varje Stadsområdesförvaltning lämna en handlingsplan för att visa hur avsatta medel ska
användas.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta
att godkänna planen och överlämna den till kommunstyrelsens arbetsutskott.
Beslutsunderlag
•
•
Protokollsutdrag AU II den 22 december 2014
handlingsplan för att sänka kostnaderna för försörjningsstöd- tjänsteskrivelse
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Norr 2015-03-26
Ärendet
Handlingsplan för det fortsatta arbetet med att få fler personer i självförsörjning
SIGNERAD
Personal
Idag har Stadsområdesförvaltning Norr 31 handläggare inom arbetet med försörjningsstöd. I
december uppbar 1619 hushåll försörjningsstöd. Av dessa var ca 490 barnfamiljer.
I genomsnitt innebar det att varje socialsekreterare hade 52 hushåll att arbeta med på sin tjänst. I
januari 2014 genomfördes en omorganisation och arbetet med försörjningsstöd organiserades
utifrån två enheter med olika uppdrag. En enhet arbetade med inriktning arbetsmarknad varav
några handläggare med fokus på barnfamiljer. Den andra enheten arbetade med inriktning rehabilitering. Även här har några handläggare fokus på barnfamiljer. Under denna enhet hade också
2 (4)
enhetens mottagning sin tillhörighet.
En översyn av den totala ledningsorganisationen inom individ- och familjeomsorgen under hösten 2014 resulterade i att verksamheten delades i in i tre enheter. Varje enhet skulle ha tre sektioner. Den nya ledningsorganisationen innebär att enheten för försörjningsstöd kommer att vara
indelad i tre sektioner under våren 2015, arbetsmarknad, barnfamiljer och rehab. Sektionen rehab kommer också innehålla mottaget samt avdelningens administrativa personal.
Inledningsvis 2014 anställdes sju socialsekreterare för de medel som avsattes genom satsningen
för att på så sätt minska ärendebelastningen för varje socialsekreterare och få fler personer i själförsörjning. På grund av det ökade antalet aktuella ärenden tillsattes ytterligar två tjänster under
hösten 2014. Tanken var att de som arbetade med barnfamiljer skulle ha något färre ärenden än
de som arbetade med ensamstående/par utan barn. Dessa två tjänster har permanentats inför
2015 då ärendemängden är fortsatt hög. Nuvarande antal handläggare inom försörjningsstödet
är 31.
Inom Stadsområdesförvaltning Norr kommer arbetet mellan avdelningen för områdesutveckling
och individ- och familjeomsorg att fortsätta under 2015. Ett projekt för barnfamiljer som uppburit försörjningsstöd mer än 36 månader planeras att starta under 2015. I projektet kommer
ytterligare tre socialsekreterare att anställas under projektiden på ett år. Projektet kommer att
använda sig av de metoder som varit framgångsrika i det tidigare projektet med barnfamiljer
inom Segevång i samarbete med avdelningen för områdesutveckling.
Med tillskottet av tre befattningar under ett år kommer antal hushåll per tjänst att bli ca 47 om
antalet hushåll är 1619. Redan under första månaden 2015 har antal hushåll sjunkit till 1577.
Bedömningen är att detta är en rimlig belastning för att kunna möta de krav som ställs på uppföljningar och planeringar i ärendena samt för att klara av samverkan med andra myndigheter så
som Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Psykiatrin och Integrerad närsjukvård Malmö (INM).
Stöd
Som stöd i arbetet kommer det från och med tidig vår 2015 att finnas en enhetschef samt tre
sektionschefer som ansvarar för var sin sektion. Inom individ- och familjeomsorgen finns också
en planeringssekreterare och en verksamhetscontroller som är behjälpliga i samband med uppföljning, kvalitetssäkring och till viss del metodutveckling.
Socialsekreterarna erhåller extern handledning samt metodstöd i MI.
Metoder
Ett fortsatt utvecklingsarbete kommer att ske under 2015 för att komma tillrätta med de olika
kulturer som blev tydliga vid sammanslagningen av stadsdelsförvaltningarna Centrum och Kirseberg. Stor vikt kommer att läggas vid värdegrundsarbete och förhållningssätt, bland annat vid
ärendegenomgångar och med hjälp av motiverande intervjuer/samtal (MI). Målsättningen är att
använda MI som metod för alla socialsekreterare inom försörjningsstödet, och att alla ska erhålla
utbildning. Det finns redan idag en bra organisation för metodstöd i MI. För att säkra metoden
och hålla arbetet i gång kommer en/två socialsekreterare att få viss avlastning på sina tjänster för
att planera och genomföra metodstödet.
Det som anses vara det viktigaste i arbetet med försörjningsstöd är att ha tid och möjlighet till
uppföljningar och personliga möten med klienterna. I Stadsområdesförvaltning Norr sker alla
nybesök och alla uppföljningsbesök genom ett personligt möte. Uppföljning i pågående ärenden
ska göras minst var tredje månad. Processerna kring detta har beskrivits konkret från det att ett
3 (4)
ärende kommer till mottagningen till det att personen blir självförsörjande.
Inom individ- och familjeomsorg sker även intern samverkan mellan enheterna för att se till att
det finns en helhetssyn i de ärenden som är aktuella på mer än en enhet. Genom gemensamma
ärendegenomgångar, tre/fyrparts samtal samt genom praktiska och kreativa lösningar med klienten i fokus, bedrivs detta arbete.
Samverkan
Ett nytt samarbete, utifrån den strategiska överenskommelsen mellan Malmö stad och Arbetsförmedlingen, är igång och samarbetet intensifierades under hösten 2014. Handläggare från Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadssekreterare från Jobb Malmö finns i verksamhetens lokaler
flera gånger i veckan. Syftet är att minska antalet kontaktytor och möjliggöra ett nära samarbete
för att underlätta kommunikation, planering och tillgång till kommunala och statliga insatser. Då
genomförs också tjänstemannamöten och tre/fyrpartssamtal utifrån behov. Stadsområdesförvaltning Norr har tagit fram rutiner och processer tillsammans med Arbetsförmedling och Jobb
Malmö för att konkretisera samarbetet, helt enligt det beslutade samverkansavtalet.
Det finns behov av att utveckla samverkan även med övriga arbetsförmedlingskontor, eftersom
en del av våra klienter tillhör andra kontor än just Arbetsförmedlingens kontor, Bryggan. Det
finns en önskan att skapa nätverk för både chefer och handläggare från andra kontor. Då detta
är en process som påbörjats i Malmö stad, ser Stadsområdesförvaltning Norr fram emot att
kunna delta i ett sådant samarbete när det finns möjlighet till det.
Det finns också behov av att utveckla samverkan med övriga delar av Jobb Malmö och möjligheten att handläggare från Aktivitetscentrum respektive Resursenheten kommer till individ- och
familjeomsorgen ska undersökas. En nära samverkan med handläggare och chefer förväntas
bidra till en ökad påverkansgrad på vilka insatser som Jobb Malmö erbjuder för de som räknas
stå långt ifrån arbetsmarknaden.
En lokal överenskommelse för utveckling av samverkansformer och kunskapsöverföring mellan
individ- och familjeomsorg i Malmö stad och Försäkringskassan har tagits fram och undertecknats. I överenskommelsen ingår att det ska skapas konsultativa teamet på varje stadsområde där
handläggare från Försäkringskassan och respektive individ och familjeomsorg kan föredra ärenden för att få stöd för beslut om fortsatt handläggning. FINSAM har också beviljat medel under
två år för att säkra kvaliteten i samarbetet vilket innefattar bl a process-och metodutveckling,
kompetensutveckling samt aktiviteter för att uppnå förståelse för varandras uppdrag och förutsättningar för samarbete.
Inom FINSAM finns idag en utbildningsgrupp med uppdrag att, utifrån ett behov av gemensam
kompetensutveckling, uppnå en samsyn och öka kunskapen kring olika aktuella problem och
utvecklingsområde. Allt med fokus på bättre samverkan mellan myndigheterna (Malmö stad,
Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Region Skåne) för att uppnå bättre service och resultat
för individen. Stadsområdesförvaltning Norr ser fram emot att delta i de utbildningar som planeras.
Brukarinflytande
Utifrån den brukarundersökning som genomfördes 2012, har Stadsområdesförvaltning Norr
behov av att förbättra tillgängligheten för brukarna på olika sätt. Genom att involvera Brobyggarna 2.0 (från projektet om ökat brukarinflytande) i arbetet är målsättningen att skapa en serviceorganisation som uppfattas som tillgänglig och professionell av brukarna. Vad är tillgänglig-
4 (4)
het för brukarna? Hur och när vill de kunna komma i kontakt med socialtjänsten? Detta arbete
kommer att påbörjas under 2015 då den nya organisationen med enhetschef och tre sektionschefer är på plats.
Budget
8 socialsekreterartjänster x 500 tkr = 4 000 tkr
Brukararvode ca 20 tkr
Uppföljning
Stadsområdesförvaltning Norr kommer att följa de rekommendationer som stadskontoret ger i
fråga om uppföljning av planen.
Verksamhetscontroller kommer varje månad att hämta statistik från Procapita vad avser:
• Antal hushåll
• Antal hushåll med barn
• Genomsnittlig kostnad per hushåll och månad
• Bidragstidens längd i alla hushåll respektive hushåll med barn (årligen)
• Löpande mäts inflöde av nya ärenden
• Löpande mäts avslutade hushåll
• Antal som blivit självförsörjande genom arbete, studier, pension/annan ersättning
• Antal ärenden per handläggare i genomsnitt (det vill säga beviljade hushåll)
Månatlig statistik inhämtas av enhetschef i samband med genomgång av ärenden med respektive
socialsekreterare.
• Det personliga mötet – Antal besök per handläggare i förhållande till antal ärenden.
• Genomförandeplaner – Antal skrivna genomförandeplaner under månaden.
• Uppföljning i ärendena – Antal uppföljningsbesök och antal uppföljda genomförandeplaner
under månaden.
• Samverkan - Antal inskrivna på Arbetsförmedling och Jobb Malmö och antal trepartssamtal med dessa samverkansparter under månaden.
Genom att öka antalet socialsekreterare från 22 till 31 (34 inkl projekt tjänster) görs bedömningen att Stadsområdesförvaltning Norr kommer att kunna leva upp till grunduppdragen enligt gällande riktlinjer och enligt ovanstående beskrivning. Stadsområdesförvaltning Norr kommer
skriftligen varje tertial att redogöra för hur samverkan med Arbetsförmedling och Jobb Malmö
fungerar samt hur vi bedömer att deras insatser möter våra brukares behov.
Ovan statistiska uppgifter redovisas varje månad till stadskontorets avdelning individ- och familj
samt en gång per tertial till Stadsområdesnämnd Norr enligt beslut.
Ansvariga
[Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas
in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få
ärendet godkänt digitalt.]
Malmö stad
1 (4)
Stadskontoret
Datum
Tjänsteskrivelse
2014-12-16
Vår referens
Helena Hansson
Utvecklingssekreterare
helena.hansson@malmo.se
Fördelning av medel avsatta i budget 2015 för fortsatt utveckling av arbetet inom ekonomiskt bistånd i Malmö stad
STK-2014-1318
Sammanfattning
Inför 2014 avsatte kommunfullmäktige 30 miljoner kronor för att utveckla arbetet med ekonomiskt bistånd och få fler personer självförsörjande, i synnerhet barnfamiljer. Målet med satsningen är att förkorta den tid hushåll är beroende av försörjningsstöd och därmed på sikt även
minska kostnaderna för Malmö stad. Budget 2014 betonade även att Individ- och familjeomsorgen ska säkerställa att de berörda personerna får rätt insatser. Inför 2015 har 31 miljoner kronor
avsatts för det fortsatta utvecklingsarbetet. Det föreslås att 29,4 miljoner kronor fördelas till
stadsområdena utifrån beskrivna villkor i tidigare utredning samt att 1,6 miljoner kronor fördelas
till stadskontoret 2015.
Förslag till beslut
Kommunstyreslen föreslås besluta
att
fördela de i budget 2015 avsatta utvecklingsmedel om 31 miljoner kronor i enlighet med i
ärendet redovisat förslag, samt
att
anmoda stadsområdesnämnderna att inom första tertialen 2015 inkomma med en plan till
stadskontoret om hur arbetet ska bedrivas under 2015 i enlighet med ursprungsärendet Att sänka
kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder (STK2013-794) .
Beslutsunderlag
•
G-KSAU 22/12 Fördelning av medel avsatta i budget 2015 för fortsatt utveckling av arbetet
inom ekonomiskt bistånd i Malmö stad
Beslutsplanering
KS Arbetsutskott II 2014-12-22
Ärendet
SIGNERAD
2014-12-19
Mot bakgrund av det ökade antalet hushåll som de senaste åren varit i behov av ekonomiskt
bistånd i Malmö stad, och ökade kostader för detsamma, beslutades att extra medel skulle avsättas 2014 för att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande. Utgångspunkten för genomförandet av en kraftfull satsning inom ekonomiskt bistånd var den av
2 (4)
kommunfullmäktige i juni 2013 antagna Budget 2014 som anger att;
” [som] ett resultat av omorganisationen görs en effektivisering om 30 Mkr. Under 2014 satsar vi dessa pengar
på att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande, i synnerhet barnfamiljer. Målet
är att förkorta tiden hushåll är beroende av försörjningsstöd, därmed minskas på sikt även kostnaderna för
Malmö stad. Individ- och familjeomsorgen ska säkerställa att de berörda personerna får rätt insatser. Alla som
söker försörjningsstöd ska få kvalitativa individuella handlingsplaner och individuella mål och dessa ska följas
upp minst en gång var tredje månad. En utredning ska göras för att hitta tydliga incitament för stadsområdena
att jobba mer effektivt med försörjningsstödet. Utredningen ska även titta på faktorer som bemanning och olika
former av samordnade insatser. De berörda förvaltningarna ska samredovisa sina resultat.” (s.18)
Fördelning år 2014
Under 2014 fördelades 28 Mkr till stadsområdena mot villkor om att i en plan för 2014 beskriva;
hur man avsåg att tillgodose att det finns tillräckligt med personal för att följa riktlinjernas och
budgetskrivelsens krav om utredning, planering, uppföljning mm, vilket stöd i arbetet (chefstäthet, metodutvecklare/planeringssekreterare) man kommer att tillhandahålla, vilka arbetssätt man
planerar att implementera, hur samverkan med såväl JobbMalmö, Arbetsförmedling och Försäkringskassan ska utvecklas, hur brukarinflytandet inom utvecklingsarbetet ska tillgodoses samt hur
satsningens ska följas upp lokalt avseende såväl processer som effekter.
Fördelning av medel till stadsområdena skedde 2014 enligt en modell som bygger på fördelningen av prioriterade grupper av försörjningsstödstagare mellan stadsområdena, det vill säga hushåll
med längre behov av ekonomiskt bistånd (beviljats bistånd 6-12 månader under senaste 12månadersperioden) där hushåll med barn gavs extra tyngd. Medel för 2014 fördelades med 3,5
Mkr (12,50%) till stadsområde Norr, 7,3 Mkr (26,07%) till stadsområde Öster, 7,4 Mkr (26,43%)
till stadsområde Söder, 4,3 Mkr (15,36%) till stadsområde Väster samt 5,5 Mkr (19,64%) till
stadsområde Innerstaden. Se tabell på sida 4.
Under 2014 har omfattande förändringar påbörjats inom arbetet med ekonomiskt bistånd i
Malmö stad. Samtliga stadsområden har utökat antalet socialsekreterare väsentligt, stödet i arbetet har utvecklats och förstärkts i flertalet stadsområden, arbetssätt, rutiner och metoder är under
utveckling, likaså samverkan med JobbMalmö, Arbetsförmedling och Försäkringskassan. Avseende brukarinflytande i utvecklingsarbetet beskrivs att resultat från tidigare brukarundersökning
(2012) har beaktats men att brukarinflytande kvarstår att utveckla 2015. Antal hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd varje månad visar på en fortsatt ökning under 2014, en ökning som dock
dämpats kraftigt under andra halvåret 2014. Verksamheterna beskriver genomgående att ökad
kontakt, fler besök med de personer som uppbär ekonomiskt bistånd, positivt påverkar utfallet
till att fler hushåll blir självförsörjande. Att bemanningen inom ekonomiskt bistånd utökats bedöms vara den mest grundläggande förutsättningen för att arbetet med självförsörjningsuppdraget kvalitativt har kunnat förbättras brett inom Malmö stad. Att behålla befintlig personal beskrivs av stadsområdena som en av utmaningarna inför 2015. Uppföljning av satsningen 2014
kommer att rapporteras utförligare i samband med årsuppföljningen.
Fördelning av medel 2015
Vid fördelning av extra medel inför år 2015 har samma fördelningsmodell använts som inför år
2014. Statistikunderlag avseende antal hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd 6-12 månader
under perioden november 2013 till oktober 2014 har beaktats och hushåll med barn har getts
särskild vikt. Sammanställning enligt denna fördelningsmodell visar på att både i stadsområde
Öster och i stadsområde Innerstaden har andelen hushåll som beviljats bistånd 6-12 månader,
3 (4)
inklusive särskilt beaktande av barnhushåll, minskat i förhållande till övriga stadsområden.
Stadsområdena Norr, Söder och Väster har enligt samma fördelningsmodell inför 2015 en något
större andel av de hushåll som fördelningen grundar sig på. Störst ökning återfinns i stadsområde Norr som enligt fördelningsmodellen inför år 2015 har 13,82 % av antalet hushåll som beaktas i modellen jämfört med 12,50% 2014.
Under 2014 har samtliga stadsområden påbörjat en omfattande utveckling och omorganisering
av arbetet med ekonomiskt bistånd. Stora resurser har lagts på rekrytering av personal. Det bedöms av vikt att stadsområden som positivt lyckats påverka att antalet barnfamiljer med behov
av ekonomiskt bistånd minskar ges förutsättningar att kunna bedriva och utveckla verksamheten
så att arbetssätt och metoder kan vidmakthållas och vidareutvecklas så att utvecklingen av ekonomiskt bistånd kan påverkas positivt. Vid strikt lika tillämpning av fördelningsmodellen som
användes 2014 skulle stadsområdena Öster och Innerstaden tilldelas en lägre andel av de extra
medel som satsningen ger utrymme till under år 2015. Incitament i form av nya medel till stadsområden som lyckas bra utifrån målet att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd framhölls i
Utredning om effektivare arbete med försörjningsstödet i Malmö stad. Stadskontoret har bedömt att medel
motsvarande de inför år 2014, även tilldelas stadsområde Öster och stadsområde Innerstaden år
2015.
Genom att en större andel av de medel som avsatts för att utveckla arbetet med ekonomiskt
bistånd fördelas till stadsområdena totalt finns förutsättningar att stadsområde Norr, Söder och
Väster tilldelas medel som på samma sätt som föregående år möter upp andelen långvariga ärenden med ekonomiskt bistånd och med särskilt beaktande av antalet långvariga hushåll med barn.
Stadskontorets förslag
I budget 2015 finns avsatt 31 Mkr 2015 (30 Mkr + kostnadsuppräkning) för det fortsatta arbetet
med att utveckla arbetet med försörjningsstöd i Malmö stad. Stadskontoret föreslår att extra
medel fördelas enligt nedanstående där stadsområde Öster och Innerstaden tilldelas motsvarande summa som föregående år med uppräkning 3 %, och där stadsområdena Norr, Söder och
Väster, utöver uppräkning enligt ovan, tilldelas belopp som motsvarar ökningen enligt fördelningsmodellen. Resterande medel, 1,6 Mkr fördelas till stadskontoret.
Stadsområde Norr
Stadsområde Öster
Stadsområde Söder
Stadsområde Väster
Stadsområde Innerstaden
Stadskontoret
4,0 Mkr
7,5 Mkr
7,7 Mkr
4,5 Mkr
5,7 Mkr
1,6 Mkr
4 (4)
Villkor för att erhålla medel
Stadsområdesnämnderna erhåller tilldelade medel när respektive nämnd, under första tertialen
2015, inkommit med en plan till stadskontoret för hur medlen ska disponeras 2015. Planen ska
innehålla beskrivningar i enlighet med i tidigare ärendet Att sänka kostnader för ekonomisk hjälp med
hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder (STK-2013-794) angivna punkter.
Uppföljning
Stadsområdesförvaltningarna redovisar varje månad, per den 10:e, månadstatistik enligt framtagen matris till stadskontoret och rapporterar tertialvis kring utveckling i förhållande till plan för
genomförandet, månadsrapport från KOLL samt mätpunkter enligt fastställd matris. Stadskontoret sammanställer tertialvis underlaget till kommunstyrelsens arbetsutskott och rapporterar till
kommunstyrelsen per helår.
Ansvariga
Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef
Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
Malmö stad
1 (6)
Stadskontoret
Tjänsteskrivelse
Datum
2013-10-18
Vår referens
Erik Wesser
Sekreterare
erik.wesser@malmo.se
Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder
STK-2013-794
Sammanfattning
Kommunstyrelsen gav i maj 2013 i uppdrag till stadskontoret att utreda och föreslå hur kostnaderna för ekonomisk hjälp ska sänkas med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder. Utredningen pekar framförallt på behovet av förstärkning och utveckling av socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. De medel om 30 Mkr som kommunfullmäktige i juni
beslutade avsätta i budget för 2014 till att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande föreslås fördelas till stadsområdena (28 Mkr) mot villkor av en tydlig plan
för hur utvecklingsarbetet ska bedrivas, respektive till stadskontoret (2 Mkr) för kommunövergripande arbete inom området. Fortsatta årliga utvecklingsmedel om 30 miljoner kronor föreslås
beaktas i budgetarbetet för 2015 och 2016 för att garantera långsiktigheten i utvecklingen av
arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö stad.
Förslag till beslut
SIGNERAD
2013-10-07
Kommunstyrelsen föreslås besluta
att
fördela de i budget 2014 avsatta utvecklingsmedlen om 30 miljoner kronor enligt
förslag och med de villkor som beskrivs i ärendet samt återkomma till vård- och
omsorgsberedningen med en detaljerad budget för de 2 miljoner kronor avsatta till
stadskontoret,
att
ge stadskontoret i uppdrag att tertialvis sammanställa, följa upp
samt till kommunstyrelsen redovisa hur utvecklingsarbetet fortskrider,
att
ge stadskontoret i uppdrag att utveckla och implementera en modell för
kontinuerlig samordnad uppföljning av arbetsmarknadsinsatser till personer som
erhåller ekonomiskt bistånd,
att
ge stadskontoret i uppdrag att i relevanta dokument förtydliga avsikten att
kommunala arbetsmarknadsåtgärder i ökad utsträckning skall leda till minskade
kostnader för ekonomiskt bistånd,
att
fortsatta årliga utvecklingsmedel om 30 miljoner kronor ska beaktas i
budgetarbetet för 2015 och 2016 för att garantera långsiktigheten i arbetet,
2 (6)
att
för kännedom översända utredningen till stadsområdesnämnderna och den
nämnd som vid ingången av 2014 har ansvaret för arbetsmarknadsåtgärderna,
samt
att
anmoda stadsområdesnämnderna och den nämnd som vid ingången av 2014 har
ansvaret för arbetsmarknadsåtgärderna att beakta möjligheten att gemensamt
söka medel från Malmö stads sociala investeringsfonder för satsningar inom
området för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder.
Beslutsunderlag
•
Utredning om effektivare arbete med försörjningsstödet
Beslutsplanering
Vård- och omsorgsberedningen 2013-10-16
KS Arbetsutskott 2013-10-28
Kommunstyrelsen 2013-11-06
Ärendet
Vid sitt sammanträde i maj 2013 uppdrog KS åt stadskontoret att senast till oktober 2013 utreda
och föreslå hur kostnaderna för ekonomisk hjälp ska sänkas med hjälp av socialtjänsten och
budgeterade arbetsmarknadsåtgärder (§192).
I budgetskrivelsen för Malmö stad för 2014, antagen av KF i juni 2013, anges att
” [som] ett resultat av omorganisationen görs en effektivisering om 30 Mkr. Under 2014 satsar vi
dessa pengar på att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande, i
synnerhet barnfamiljer. Målet är att förkorta tiden hushåll är beroende av försörjningsstöd, därmed minskas på sikt även kostnaderna för Malmö stad. Individ- och familjeomsorgen ska säkerställa att de berörda personerna får rätt insatser. Alla som söker försörjningsstöd ska få kvalitativa individuella handlingsplaner och individuella mål och dessa ska följas upp minst en gång var
tredje månad. En utredning ska göras för att hitta tydliga incitament för stadsområdena att jobba
mer effektivt med försörjningsstödet. Utredningen ska även titta på faktorer som bemanning
och olika former av samordnade insatser. De berörda förvaltningarna ska samredovisa sina resultat.” (s 18)
I utredningen om hur kostnaderna för ekonomiskt bistånd ska sänkas tas särskilt sikte på de
aspekter som lyfts fram i budgetskrivelsen. Resultatet av utredningen ligger till grund för ett förslag om hur utvecklingsmedlen om 30 Mkr för 2014 bör användas och fördelas.
Insatser i syfte att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd bör i första hand riktas mot grupper som har, eller riskerar att hamna i, längre perioder av biståndsmottagande; de långvariga biståndshushållen står för runt 70 procent av kostnaderna för det ekonomiska biståndet i Malmö.
Barnfamiljer bör särskilt prioriteras då vi vet att det är en känd riskfaktor i en mängd avseenden
att växa upp i en familj med långvarigt ekonomiskt biståndstagande.
3 (6)
Huvudsakligt fokus ligger på socialtjänsten som är försörjningsstödets kärnverksamhet, där man
har att handlägga ekonomiskt bistånd och bedriva socialt arbete med syfte att hjälpa biståndstagare till självförsörjning. När kommunala arbetsmarknadsinsatser tas upp så sker det med tydlig
utgångspunkt i försörjningsstödet och biståndsmottagarna. Den centrala frågan angående arbetsmarknadsåtgärderna blir följaktigen i vilken mån dessa är ägnade att minska behovet av och
kostnaderna för ekonomiskt bistånd.
Utveckling av socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd
Utgångspunkten i utredningen är att socialtjänsten under de senaste åren haft att handskas med
ett ökat antal hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd och en förskjutning i arten av bidragstagare; arbetslösa och sjukskrivna utgör i nuläget runt hälften av bidragstagarna. Orsakerna till
detta står framför allt att finna i den konjunkturmässiga utvecklingen samt i förändringar inom
arbetslöshets- och socialförsäkringssystemen. När socialtjänsten har att möta en bredare grupp
biståndstagare både avseende antalet och avseende problemens karaktär, har det lett till ändrade
och ökade krav på utredning, planering, stödjande arbete och samverkan. Ett nödvändigt – men
inte tillräckligt – villkor för att detta ska ske är att det finns ett reellt utrymme för det i socialsekreterarnas tjänster. För att bedriva ett kvalitativt och rättssäkert arbete i dessa avseenden krävs
ett hanterbart antal ärenden per tjänst, vilket i sin tur ställer krav på en ökad bemanning inom
enheterna för ekonomiskt bistånd. Medlen bör säkerställa möjligheten till ett kvalitativt utredningsarbete som bottnar i personliga möten med klienterna, substantiella och individuella planeringar och uppföljningar, och ett mer skarvlöst samarbete med andra förvaltningar och myndigheter.
På verksamhetsnivå kräver en sådan utveckling en ändamålsenlig styrning och organisering av
socialtjänstens försörjningsstödsverksamheter. Här finns ett pågående och i vissa avseenden redan konkretiserat utvecklingsarbete. En fortsatt utveckling av arbetet med försörjningsstödet bör
sättas i ett sammanhang av vissa centrala åtgärder som redan vidtagits och som syftar i samma
viljeriktning som kommunledningens:
Nya riktlinjer
Kommunfullmäktige har i november 2013 att besluta om nya riktlinjer avseende handläggningen
av ekonomiskt bistånd i Malmö stad. I det förslag som presenterats har bland annat socialtjänstens uppdrag att hjälpa försörjningsstödstagare till självförsörjning accentuerats. Vidare betonas
också vikten av effektiv och ändamålsenlig utredning och planering, med tydliggjorda och konkretiserade lösningar som ligger i linje med vad budgetsskrivelsen anger.
PM om utveckling av arbetet med ekonomiskt bistånd
En arbetsgrupp under ledning av ett antal IoF-chefer utredde i början av 2013 den nuvarande
situationen inom arbetet med ekonomiskt bistånd och gav i handlingsplansform förslag på åtgärder för att utveckla och effektivisera verksamheten. Sammantaget 21 konkreta förslag lyftes
fram i PM:et. Avseende organiseringen av verksamheterna föreslogs lättillgängliga mottagningsgrupper samt specialiserade enheter riktade mot barnfamiljer, arbetssökande respektive personer
med rehabiliteringsbehov. Behovet av att utveckla och implementera kärnprocesser, handläggningsrutiner, e-tjänster och metoder – inklusive metodstöd - i arbetet med ekonomiskt bistånd
poängteras. Avsnitt som på ett påtagligt sätt tangerar den aktuella utredning gäller möjligheterna
för socialtjänsten att påverka utbudet av arbetsmarknadsinsatser, nödvändigheten av verksamhetsöverskridande uppföljning på individnivå mellan socialtjänst och arbetsmarknadsinsatser,
förbättrad samverkan, samt inte minst insatser för att minska antalet ärenden per handläggare för
4 (6)
att tillförsäkra såväl rättssäkerhet som effektivitet. PM:et bifogas i sin helhet som en bilaga till
utredningen.
Åtgärder för ökat brukarinflytande
Under 2013 bedrivs projektet Ökat brukarinflytande inom IoF i Malmö stad för att öka brukarinflytande på individ-, verksamhets- och systemnivå. Det finns en projektorganisation i form av en
större projektgrupp och mindre arbetsgrupper bestående av totalt 35 personer med brukarkompetens. Resultaten av 2012 års stora brukarundersökning inom ekonomiskt bistånd har gett
fruktbara perspektiv på försörjningsstödsverksamheterna ur klienternas ögon. Stadsområdena
har i uppgift att komma in med svar till stadskontoret kring hur de avser ta hänsyn till dessa resultat i sitt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet.
Aktuella satsningar i arbetet med försörjningsstödet
Det finns ett antal pågående och planerade satsningar inom verksamheterna med ekonomiskt
bistånd i Malmö och som går i linje med det aktuella uppdraget att utveckla arbetet med ekonomiskt bistånd. Gemensamt för satsningarna är en tydlig specificering av en målgrupp (företrädesvis
bestående av barnfamiljer med längre perioder av försörjningsstöd) och en substantiell begränsning
av antalet ärenden per socialsekreterare, för att göra möjligt ett mer ändamålsenligt utredande, planerande, stödjande och samverkande socialt arbete. Vidare har satsningarna överlag som uttalad
strategi att arbeta tätare tillsammans med andra aktörer, i första hand med JobbMalmö men även exempelvis Arbetsförmedlingen. Erfarenheterna från dessa satsningar kommer vara av stor betydelse i den fortsatta utvecklingen; de visar att det finns adekvata och görbara lösningar för att
bedriva ett konstruktivt socialt arbete mot självförsörjning, riktat mot grupper som särskilt bör
prioriteras.
Kommunala arbetsmarknadsåtgärder
Utredningen tar företrädesvis spjärn i socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd, men berör
enligt uppdrag även Malmö stads kommunala arbetsmarknadsåtgärder i regi av JobbMalmö. I
dessa delar får utredningen dock hålla sig ganska avvaktande av främst två anledningar: Parallellt
med denna utredning pågår ett antal genomlysningar av JobbMalmö, varav de två externa
granskningarna av effektiviteten respektive styrningen av JobbMalmös insatser är av särskild
betydelse; granskningarna berör vad som ur försörjningsstödsperspektivet är att betrakta som
kärnfrågor. Samtidigt påbörjas inrättandet av en kommunal frontdesk för arbetsmarknadsinsatser, något som rimligtvis kommer att ha betydelse för förutsättningarna för samverkan med socialtjänsten i framtiden.
Ur perspektiv av att få fler människor i självförsörjning och minska kostnaderna för ekonomiskt
bistånd hamnar fokus naturligt på arbetsmarknadsåtgärdernas ändamålsenlighet i förhållande till
just försörjningsstödsmottagare – och då framför allt klienter med långvarigt biståndsmottagande, och särskilt barnfamiljer. Den befintliga formuleringen av särskilt prioriterade grupper i
beställningen till JobbMalmö styr i liten utsträckning insatserna mot att minska kostnaderna för
ekonomiskt bistånd. De grupper som sammanlagt står för de största utgifterna för ekonomiskt
bistånd – framför allt gruppen långvariga biståndstagare – är endast en av flera prioriterade
grupper, och den blir i beställningen relativt snäv då långvarighet definieras som över två år.
Med bäring på att sänka kostnaderna för ekonomiskt bistånd bör kommunens arbetsmarknadsmedel och insatser istället prioritera och fokusera just de grupper som är strategiskt viktiga ur
både social och ekonomisk synpunkt, nämligen barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer
5 (6)
än sex månader, ungdomar utan avgångsbetyg från grundskola eller gymnasium, personer med
språkhinder samt nyanlända som inte är självförsörjande och inte omfattas av etableringsreformen.
En åtgärd som prövats i vissa kommuner i syfte att öka graden av självförsörjning och minska
kostnaderna för ekonomiskt bistånd är åtgärdsanställningar med anställningsstöd, och denna
insats har dryftas även under denna utrednings gång. Det finns stora variationer avseende finansieringsvillkor och hur försörjningsvillkoren ser ut för olika grupper efter avslutad åtgärdsanställning, varför det är viktigt att det sker en noggrann utredning av vilken potential åtgärdsanställningar har i förhållande till olika grupper om ett syfte är att minska biståndskostnaderna. Att
öronmärka en del av de 30 Mkr till riktade insatser i form av åtgärdsanställningar med anställningsstöd till en avgränsad grupp försörjningsstödstagare torde dock inte följa budgetskrivelsens
viljeriktning att långsiktigt effektivisera arbetet med försörjningsstödet och kontinuerligt minska
kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Malmö stads budget för arbetsmarknadsåtgärder finansierar
ett stort antal åtgärdsanställningar, och vid sidan av det finns möjliga källor för finansiering i
form av Malmö stads sociala investeringsfonder samt FINSAM-medel.
Det finns ett stort behov av verksamhetsöverskridande uppföljning på individnivå avseende
arbetsmarknadsåtgärder för försörjningsstödstagare. För att ha möjlighet att följa i vilken mån
försörjningsstödstagare av särskilt prioriterade grupper (exempelvis långvariga försörjningsstödstagare, särskilt barnfamiljer) blir föremål för insatser och vidare blir självförsörjande krävs utveckling av ett system för samredovisning mellan individ- och familjeomsorgen och JobbMalmö.
Utredningen lämnar förslag om tre åtgärder i detta avseende.
Fördelning av medel avsatta i budget för 2014
Av de 30 Mkr som i budget för 2014 avsattes till utvecklingsmedel föreslås 28 Mkr fördelas till
stadsområdena, och resterande 2 Mkr till stadskontoret för utveckling och uppföljning. Stadsområdesmedlen fördelas efter en modell som bygger på fördelningen av prioriterade grupper av
försörjningsstödstagare mellan stadsområdena. Det stadsområdesmässiga utfallet blir Norr (3,5
Mkr), Öster (7,3 Mkr), Söder (7,4 Mkr), Väster (4,3 Mkr) och Innerstaden (5,5 Mkr). De avsatta
medlen föreslås finns kvar i separat budget 2015 och 2016 för att satsningen ska bli ett långsiktigt utvecklingsarbete. Utgångspunkten är att förkorta tiden hushåll är beroende av försörjningsstöd. Medlen föreslås villkoras av en tydlig och detaljerad plan för genomförande och uppföljning.
Planen ska innehålla beskrivning av:
•
•
•
•
•
•
•
Hur man tillgodoser att det finns tillräckligt med personal för att följa riktlinjernas och budgetskrivelsens krav om utredning, plan, uppföljning m m, genom att ange hur många socialsekreterare man kommer att anställa och hur många ärenden i genomsnitt per handläggare man finner rimligt.
Vilket stöd i arbetet (chefstäthet, metodutvecklare/planeringssekreterare) man kommer att tillhandahålla, inklusive motivering.
Vilka arbetssätt man planerar att implementera (angående metoder, samverkan, insatser o dyl), inklusive motivering; finns det forskningsstöd, beprövad erfarenhet eller i annan mening goda exempel?
Om man planerar för anställningar med hjälp av särskilt anställningsstöd av personer med långvarigt
bidragsberoende via JobbMalmö, och i så fall hur.
Hur samverkan med Arbetsförmedlingen ska utvecklas på lokal nivå.
Hur samverkan med JobbMalmö ska utvecklas på lokal nivå.
Hur samverkan med Försäkringskassan kring s k nollklassade sjukskrivna ska ske.
6 (6)
•
•
Hur brukarinflytandet inom utvecklingsarbetet ska tillgodoses.
Hur satsningen ska följas upp lokalt avseende såväl processer som effekter.
De 2 Mkr som föreslås fördelas till stadskontoret ägnas åt kommunövergripande arbete inom
området för ekonomiskt bistånd, framför allt i form av följande punkter:
•
•
•
•
•
•
•
Kommungemensam kompetensutveckling och utbildning,
Kompetenskartläggning och framtagande av en kompetensprofil för personal som arbetar med ekonomiskt bistånd, i syfte att säkerställa rätt kompetens och att erfaren personal vill stanna kvar och utveckla verksamhetsområdet,
Kvalitetssäkring av kärnprocessen i handläggningen av ekonomiskt bistånd, dels för att garantera likställigheten i Malmö stad, dels för att möjliggöra uttag av adekvat och jämförbar statistik,
Kartläggning och åskådliggörande av processen från bidragsberoende till självförsörjande,
Stärkning och konsolidering av brukarinflytandet genom att hålla samman nätverket av brukarkonsulter,
Metodstöd i införande av nya metoder och instrument för kartläggning och bedömning, samt
Malmöövergripande uppföljning och utvärdering av satsningen i sin helhet.
Ansvariga
Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef
Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör