Remiss – Får ej åberopas

Transcription

Y
MÄRKNING, KONTROLL, DOKUMENTATION M M
YT
MÄRKNING, KONTROLL, INJUSTERING M M AV
INSTALLATIONER
YTB
MÄRKNING OCH SKYLTNING AV INSTALLATIONER
YTB.1
Märkning av installationer
Benämningar och beteckningar ska överensstämma med upprättad teknisk dokumentation.
ro
pa
s
Märkning ska utföras av beständigt material med beständig text och betryggande fastsättning.
Text ska skrivas på svenska. Endast vedertagna förkortningar får användas.
Märkning ska placeras synlig så att märktext lätt kan läsas under drift. Där märkobjekt är dolt, till
exempel av undertak eller av överisolering, ska märkningen dubbleras eller kompletteras med
hänvisningsskylt.
Märkskyltar, märkband och liknande som riskerar nedsmutsning ska förses med ytskikt eller
vara behandlade så att rengöring underlättas.
be
Märkskyltar, märkband och liknande som placeras utomhus ska vara beständiga mot UVstrålning, föroreningar med mera.
Märkkulörer ska vara enligt SS 31411.
jå
Utrustning som monteras eller inkopplas av annan entreprenör ska vara provisoriskt märkt vid
överlämnandet.
Monterad apparat ska vara försedd med tillfällig märkning tills permanent märkning blivit utförd.
re
Märkning ska utföras innan installation tas i drift. Märkning ska utföras så att tvekan inte kan
uppstå om vilken komponent märkningen avser och så att märktext lätt kan läsas under drift.
Märkning av skyddsrumsinstallation
Få
Märkning ska utföras enligt Skyddsrumsregler SR 15.
Märkning utförs exempelvis med syftet att identifiera samt upplysa avseende
funktion. Jämför med syftet för skyltning enligt YTB.2.
–
För drift och underhåll av byggnader och installationer samt för orientering
fordras en ändamålsenlig, samordnad och enhetlig märkning med en unik
identifiering av såväl utrymmen som installationer.
R
em
is
s
Bedöm märkningens omfattning med hänsyn till systemets storlek och art så
att kostnaderna kommer att stå i rimlig relation till behoven.
AMA föreskriver att benämningar och beteckningar ska överensstämma med
upprättad teknisk dokumentation. Genom att redovisa utföranden med figurer i
beskrivningen kan kraven på märkning med beteckningar och
beteckningarnas ordningsföljd förtydligas, till exempel vilka förkortningar som
ska användas och ordningsföljden på märkuppgifterna (objekt–
installationssystem–komponent).
Ange vid ändring av befintlig installation vilka delar av befintliga installationer
som inte ändras, men som ska märkas eller märkas om.
Samordna märkning av installationer med övriga projektörer.
Ange märkningens omfattning under aktuell kod och rubrik.
Ange om lista med märkningstexter ska upprättas av entreprenören i samråd
med beställaren. Se avsnitt YUC med underliggande avsnitt.
Märkning av skyddsrumsinstallation
Ange vilken märkning enligt Skyddsrumsregler SR 15 som ska ingå i
entreprenaden.
Märkning av brandtätning
Ange om brandtätningar ska märkas och i så fall vilka uppgifter som ska
anges, till exempel
1 – produktnamn
– identifieringsnummer
– brandteknisk klass
– typgodkännandenummer
– installatör.
Ange i förekommande fall om identifieringsnummer ska dokumenteras i en
särskild förteckning.
YTB.15
Märkning av vvs-, kyl- och processmedieinstallationer
ro
pa
s
Märkband
Märkband ska vara av självhäftande plast med beständig text.
Märkband ska ha kulör, klartext samt pil som visar mediets strömningsriktning i ledningen.
Om pil för strömningsriktning placeras i färgmarkeringen får texten placeras i pilens öppna fält.
Strömningspil i färgmarkering ska vara vit eller svart. Text i sådan pil ska vara svart respektive
vit. Placering av text och pil ska vara enligt SS 741:2013. Om strömningsriktningen markeras
separat ska pilen vara svart på vit botten.
Text ska vara rak och ha en höjd av minst 12 mm.
jå
Märkskyltar och märkbrickor
be
Information ska ges i klartext om ledningens innehåll, systembeteckning och systemtyp. I de fall
ett system har fler än ett betjäningsområde ska betjäningsområde anges, till exempel ”VS1 hus
A”.
Märkskylt ska vara utförd av plast eller metall.
re
Märkskylt av plast ska utföras laminerad med graverad eller på annat sätt utförd text med
motsvarande beständighet. Märkskylt av metall ska ha tryckt, etsad eller maskingraverad text.
Text ska vara rak och ha en höjd av minst 12 mm för huvudkomponenter och minst 6 mm för
övriga komponenter.
Få
Inuti apparatskåp och på bärverk till undertak får präglad tejp användas som alternativ till
graverade märkskyltar. Präglingstejp inuti apparatskåp får endast användas tillsammans med
skylthållare eller skyltlist.
–
Skylttexter ska redovisas för beställaren före tillverkning.
Märkning av rörledning o d med hänsyn till hälsa och säkerhet
s
Rörledning för gas eller vätska som kan medföra risk för hälsa och säkerhet ska vara märkt
is
– så att den inte kan förväxlas med annan rörledning
– med varselmärkning med tilläggssymbol
em
– med ringformigt monterat märkband med minst 150 mm bredd och med största avstånd 5 m
mellan märkpunkter.
R
Föreskriven varselmärkning för rörledning, behållare och dylikt ska utföras enligt
Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Märkning på rörledning ska placeras före den vanliga
märkningen räknat i strömningsriktningen.
Märkning av rörledning
Märkning av rörledning med märkband ska utföras med färger enligt tabell 1 och 2 i SS
741:2013.
Yta där självhäftande plast ska anbringas ska vara ren.
Rörledning ska märkas med ringformigt monterat märkband. Bandbredd ska vara minst 150
mm.
Vid ringformig montering ska märkband anbringas med överlapp anpassat till rörledningens
dimension.
Vid punktvis montering ska märkband anbringas på korrosionsresistent styvt material som
skruvas fast.
Märkband ska monteras vid temperatur över 0 °C.
2 Märkband ska inte placeras direkt på yta med temperatur över 60 °C.
Vid märkning av isolerad ledning vid ventil och dylikt ska märkningen placeras på sådant
avstånd från ventilen att ventilbyte är möjligt utan att märkningen förstörs.
Märkning ska placeras
– vid huvud- och gruppavstängningsventiler
– vid apparatanslutningar
– på synliga samt åtkomliga dolda rörledningar vid vägg- och bjälklagsgenomföringar, dock
minst på var tjugonde meter och minst en gång i varje utrymme, samt på åtkomlig rörledning
vid in- och utgång ur schakt. Med åtkomlig rörledning menas ledning som är åtkomlig utan
demontering av byggnadsdel med verktyg
– vid shuntgrupper och övriga kopplingsalternativ.
ro
pa
s
– vid avgrening
Ångledning, tryckluftsledning och matningsledning för pneumatik ska märkas med angivna
värden på tryck och temperatur i SI-enheter.
Märkning ska inte utföras av synliga kopplingsledningar till blandare, tappventil, tvättställ,
vattenklosett, radiator, konvektor och dylika komponenter.
Märkbricka ska monteras med kedja, S-krok eller UV-beständigt buntband.
be
Märkning av ventil
jå
Ventiler med avstängningsfunktion ska märkas med märkbricka med uppgift om ventilens
ritningsbeteckning, löpnummer samt vilket system som betjänas. Ventil som bara betjänar ett
objekt och är placerad vid objektet märks dock endast om det är befogat, till exempel vid
hänvisning i en omställningsinstruktion.
re
Avstängningsventil som normalt ska vara stängd ska märkas i klartext med uppgift om denna
funktion. Alternativt kan rörmärkning intill ventilen ange motsvarande information, till exempel
förbigångsledning.
Ventil med speciell funktion, till exempel påfyllningsventil eller kriskopplingsventil, ska märkas
med funktionen i klartext.
Dolda ventiler av alla slag ska märkas på synligt ställe med hänvisningsskylt.
Få
Säkerhetsventil ska ha väl synlig skylt med uppgift om öppningstryck.
Märkning av ventiler ska dokumenteras i en ventil- och rumsförteckning.
–
Montering av märkskyltar och märkbrickor
Märkskylt ska sättas fast med skruv eller nit eller på annat likvärdigt sätt.
s
Märkskylt ska inte monteras på löstagbart lock eller nedtagbart undertak.
is
Märkskylt ska inte monteras direkt på yta med temperatur över 60 °C.
em
Märkning av huvudkomponent för vvs-, kyl- och
processmedieinstallationer
R
Huvudkomponent, till exempel fläkt, pump, kompressor, värmeväxlare eller shuntgrupp, ska
märkas med märkskylt som anger systembeteckning och betjäningsområde. Märkskylt för pump
på fundament ska placeras på fundamentet. Märkskylt för ledningsmonterad komponent får
monteras med S-krok eller buntband till anslutningskabel.
Isolerad värmeväxlare ska förses med dubblerad tillverkningsskylt anbringad utanpå isoleringen
eller på annat sätt så att växlaren kan identifieras.
Märkband
Ange
– särskilda krav på märkband
– särskilda krav på fastsättning
– om märkningen i klartext inte ska kompletteras med systembeteckning och
systemtyp
– om annan texthöjd än 12 mm ska gälla.
3 Märkskyltar och märkbrickor
Ange under aktuell kod och rubrik
– om andra krav ska gälla för material i märkskyltar och märkbrickor än vad
som föreskrivs i AMA
– om annan texthöjd ska gälla än vad som föreskrivs i AMA
– särskilda krav på skyltutförande, till exempel krav på bokstavs- och
sifferbeteckningar.
Redovisa vid behov i beskrivning exempel på skyltutförande och skylttext.
Märkning av rörledning
ro
pa
s
Ange
– vilka rörledningar som innehåller gas eller vätska som kan medföra risk för
hälsa och säkerhet och med vilken varselmärkning och tilläggssymbol
sådan ledning ska märkas
– med vilket värde för tryck eller temperatur rörledning ska märkas
– vilka rörledningar som ska förses med varselmärkning samt vilka symboler
som ska användas
be
– om märkning av rörledning ovan undertak ska utföras med mindre avstånd
än vad som föreskrivs i AMA, till exempel på var femte meter
– om annan bredd på märkband ska gälla än som föreskrivs i AMA
jå
– om märkning eller skyltning till följd av säkerhetsföreskrifter från
Arbetsmiljöverket ska utföras och i så fall dess omfattning. Föreskrifter
finns i bland annat AFS 2008:13, AFS 2006:4, AFS 2008:3 och AFS
2011:19
re
– andra krav på märkningens omfattning än som föreskrivs i AMA, till
exempel tätare märkning.
Få
Vägledande förteckning över brandfarliga vätskor och gaser finns i
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling.
Märkning av ventil
Ange om ventil får märkas med endast löpande nummer.
–
Ange om injusteringsventil ska märkas med uppgift om injusterat läge och
flöde.
R
em
is
s
Ange om ventilnummer ska införas på relationsritning eller i underlag för
relationsritning.
Montering av märkskyltar och märkbrickor
Ange
– särskilda krav för fastsättning av märkskyltar och märkbrickor
– om limning får användas som fästmetod för märkskyltar.
Märkning av huvudkomponent för vvs-, kyl- och
Ange om märkskyltar ska innehålla annan information än vad som föreskrivs i
AMA, till exempel uppgift om varifrån kraftmatning sker eller uppgift om flöde
och tryckuppsättning.
Föreskrifter om märkning av maskiner med mera finns i AFS 2008:3.
Föreskrifter om märkning av tryckbärande anordningar finns i AFS 1999:4.
Märkning av elutrustningar och elförbindningar m m
Ange omfattning av och krav på märkning av elutrustningar, elförbindningar
och elkanalisation med mera under aktuella koder och rubriker under YTB.16.
Se AMA EL.
4 Märkning av ledningar och ledare
Ange om tillverkarens märkning i apparatskåp på sammansatt kylutrustning
kan godtas. Beakta att ommärkning är kostsam.
Märkning av apparater i ställverk, centraler,
apparatskåp o d
Ange om märkskyltar i apparatskåp på sammansatt utrustning, till exempel på
kylkompressoraggregat, får ersättas av monteringsritning med utsatta
beteckningar, placerad på skåpdörrs insida.
Märkning av installationer för försörjning med flytande eller
gasformigt medium
YTB.1521 Märkning av tappvatteninstallationer
ro
pa
s
YTB.152
YTB.1522 Märkning av processvatteninstallationer
be
YTB.1523 Märkning av ånginstallationer
YTB.1524 Märkning av tryckluftsinstallationer
jå
YTB.1525 Märkning av vakuuminstallationer
re
YTB.1526 Märkning av gasinstallationer
YTB.15261 Märkning av installationer för medicinsk gas
Rörledningar ska märkas med namn på gassort i rörledning.
Få
Gasens strömningsriktning ska markeras med pil enligt SIS HB 370.
Avstånd mellan märkningar får vara högst 6 m.
Rörledningar ska märkas omedelbart efter montering.
–
Ventiler, regulatorer och övriga komponenter ska förses med märkskylt som anger namn på
gassort i klartext samt text eller annan märkning som identifierar betjäningsområde.
Märkning av avloppsvatteninstallationer och pneumatiska
avfallstransportinstallationer
em
YTB.153
is
s
YTB.1527 Märkning av oljeinstallationer och drivmedelsinstallationer
YTB.154
Märkning av brandsläckningsinstallationer
R
Rörledning ska märkas med lämplig symbol enligt SS 741:2013. Symbolen ska placeras före
ordinarie märkband räknat i strömningsriktningen.
Öppning för drift och underhåll till schakt där rörledning för brandsläckningsinstallationer finns
ska märkas med symbol ”halvmåne” enligt AFS 2008:13. Där installation är dold av undertak
placeras varselskylt på undertakets bärverk eller på vägg.
Ange krav på annan placering av märkning än på rörledning. Detta kan vara
aktuellt för rörledningar med liten dimension.
YTB.155
Märkning av kylinstallationer
Märkning ska ske enligt kraven i Svensk Kylnorm.
Typ av köldmedium ska framgå av märkband på rörledning.
Ange vilka komponenter som ska märkas utöver kraven i Svensk Kylnorm.
5 YTB.156
Märkning av värmeinstallationer
YTB.157
Märkning av luftbehandlingsinstallationer
Märkning av ventilationskanal
Ventilationskanal ska märkas med märkskylt eller märkband. Märkning ska fästas vid
installationskomponent och aggregatanslutning. I klartext ska anges innehåll, till exempel
frånluft, systembeteckning samt betjänad lokal eller lokalzon.
Isolerad ventilationskanal ska märkas med märkband och visa isolervara, densitet och tjocklek.
Klartext och systembeteckning ska anges med svart färg på vit botten. Klartext ska anges före
beteckning. Text ska vara rak och ha en höjd av minst 12 mm.
ro
pa
s
Strömningsriktning ska markeras med pil enligt SS 741:2013. Om strömningsriktning markeras
separat ska pilen vara svart på vit botten.
Kanal för medium som kan medföra risk för hälsa och säkerhet ska vara märkt så att den inte
kan förväxlas med annan kanal samt med varselmärkning med tilläggssymbol.
Föreskriven varselmärkning för kanal ska utföras enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och
placeras före den vanliga märkningen räknat i strömningsriktningen.
be
Märkning ska anbringas på synliga samt åtkomliga dolda kanaler vid vägg- och
bjälklagsgenomföringar, dock minst på var tjugonde meter och minst en gång i varje utrymme, i
anslutning till spjäll och apparater samt vid in- och utgång ur schakt.
Märkning av sammanbyggt aggregat i luftbehandlingssystem
re
jå
Vid sammanbyggt aggregat med fläkt, luftrenare, värmeväxlare och dylikt ska samtliga
ingående delar i aggregatet märkas. Märkskylten ska innehålla uppgift om systembeteckning,
betjäningsområde och projekterat luftflöde.
Märkning av differenstryckmätare
Få
Differenstryckmätare för luftrenare i luftbehandlingssystem ska märkas med begynnelse- och
sluttryckfall för projekterat luftflöde samt filtrets filterklass.
Differenstryckmätare i samlingskanal ska märkas med drifttryck och larmtryck. Angivna tryckfall
ska baseras på projektörens uppgift om sådan lämnats, annars av aggregatleverantörens.
–
Märkning av mätuttag och fasta mätdon
Mätuttag och fasta mätdon för luftflöde i kanalsystem ska märkas med skylt med löpnummer
och med k-faktor om sådan krävs för avläsning.
is
s
Mätuttag för flöde på fläktar och aggregat ska märkas med uppgift om k-faktor, om detta inte
återfinns på tillverkningsskylten.
em
Mätuttag för tryck i huvudkanal ska märkas med uppgift om aktuellt tryck efter avslutad
injustering och kontroll, det vill säga det tryck vid vilket luftflödesprotokollets mätresultat är
korrekt.
Mätuttagets identitet ska framgå av luftflödesprotokoll.
R
Märkning av samlingslåda
Samlingslåda och fördelningslåda i bostadsventilation och därmed jämförbara system förses
med märkskylt som anger betjänad lägenhet/betjänat rum för varje till lådan ansluten kanal.
Märkning av injusteringsspjäll, konstantflödesdon,
variabelflödesdon och blandningsdon
Spjäll och don ska märkas med märkskylt som anger system, komponenttyp samt löpnummer.
Till- och frånluftsdon ska inte märkas, inte heller spjäll som endast betjänar ett don i samma
lokal. Inställningsläge för injusterat spjäll och don ska markeras och dokumenteras.
Spjäll eller don som är anslutet till styroch övervakningssystem ska märkas med separat
märkskylt som anger systembeteckning.
6 Märkning av spjäll till skydd mot spridning av brand och brandgas
Spjäll ska märkas med symbol ”halvmåne” enligt AFS 2008:13 samt med aktuell text,
BRANDSPJÄLL, BRANDGASSPJÄLL, BRAND/BRANDGASSPJÄLL, SJÄLVVERKANDE
BACKSTRÖMNINGSSKYDD eller TRYCKAVLASTNINGSSPJÄLL. Spjällets märkning ska
placeras på väl synlig plats. Spjäll som är anslutet till styroch övervakningssystem ska märkas
med en separat skylt som anger systembeteckning.
Spjällförteckning
Mätspjäll, mätuttag och fasta mätdon för flöde ska redovisas i ett mätdonsprotokoll enligt bilaga
YTC/9 eller likvärdig blankett, och ingå som bilaga till injusteringsrapport.
ro
pa
s
Spjäll till skydd mot spridning av brand och brandgas ska redovisas i ett protokoll enligt bilaga
YTC/11 eller likvärdig blankett.
Övriga spjäll ska redovisas i ett spjällprotokoll enligt bilaga YTC/10 eller likvärdig blankett.
Styrda spjäll, till exempel VAV-spjäll, respektive injusteringsspjäll redovisas i skilda
förteckningar.
Ange
– färgmarkering om kanal ska märkas på annat sätt än med svart färg på vit
botten. Annan färg ska enbart användas då särskilda skäl föreligger, till
exempel vid radioaktivt innehåll då röd text ska användas
be
– vilka kanaler som ska förses med varselmärkning samt vilka symboler som
ska användas
jå
– vilka kanaler som innehåller medium som kan medföra risk för hälsa och
säkerhet
re
– om märkning eller skyltning till följd av säkerhetsföreskrifter från
Arbetsmiljöverket ska utföras och i så fall omfattningen därav. Föreskrifter
finns i bland annat AFS 2008:13, AFS 2006:4, AFS 2008:3 och AFS
2011:19.
Få
I de fall den typ av luft som transporteras i ventilationskanalerna ska märkas
med färgbeteckning kan rekommendationerna i tabell RA YTB.157/1 vara
vägledande.
R
em
is
s
–
Tabell RA YTB.157/1. Färg (kulör) för märkband och märkskyltar
Märkning av genomföring med krav på avskiljande i
brandteknisk klass
Ange om genomföringar ska märkas, i vilken omfattning och i så fall vilka
uppgifter som ska anges, till exempel
– produktnamn
– identifieringsnummer
– brandteknisk klass
– typgodkännandenummer
– CE-märkning
– installatör.
Ange i förekommande fall om identifieringsnummer ska dokumenteras i en
särskild förteckning.
7 YTB.18
Märkning av styroch övervakningsinstallationer
Märkning av apparater och komponenter i styroch övervakningsinstallationer ska utföras på ett
enhetligt sätt.
Entreprenören ska redovisa märktexter för beställaren före tillverkning.
Märkband
Märkband ska
– vara av självhäftande plast med beständig text. Yta där märkband ska appliceras ska vara
ren
– monteras vid temperatur över 0 °C
ro
pa
s
– inte placeras direkt på yta med temperatur över 60 °C.
Vid ringformig montering ska märkband appliceras med överlapp motsvarande minst
bandbredden.
Vid punktvis montering ska märkband appliceras på korrosionsresistent styvt material som
skruvas fast.
be
Märkskylt ska vara utförd av plast eller metall.
Märkskylt av plast ska utföras laminerad med graverad eller på annat sätt utförd beständig text.
Märkskylt av metall ska ha tryckt, etsad eller maskingraverad text.
Märkskylt ska sättas fast med skruv.
jå
Märkskylt för ledningsmonterat styrdon får monteras med S-krok eller buntband till
anslutningskabel.
re
Märkskylt får inte sättas fast på komponents kapsling.
Få
Apparater, uttag och dylikt som ingår i elektrisk utrustning ska vara identifierade på ett
beständigt sätt. Detta gäller även kablar och ledare innanför eller utanför kapslingar.
Märkning av styroch övervakningsenheter
Märkning av styroch övervakningsenheter ska utföras med märkskylt som anger benämning.
s
–
Märkning av manöverorgan ska ange systembeteckning samt betjänings- och anvisningstext i
klartext.
Märkning av ventil i styroch övervakningssystem
is
Ventil ska märkas med uppgift om ventilens löpnummer samt vilket system som ska betjänas.
em
Märkning ska utföras med märkbricka utförd av metall eller av laminerad plast med graverad
svart beständig text på vit botten eller på motsvarande beständigt sätt. Märkbricka ska monteras
med kedja, S-krok eller UV-beständigt buntband.
R
Vid ventil med ställdon ska endast ställdonet märkas.
Märkning av apparatskåp
Märkning med märkskylt
På apparatskåp ska sättas upp märkskylt som anger apparatskåpets beteckning, spänning,
strömstyrka samt matande huvudlednings kabeltyp, ledarantal och ledararea.
Märkning av pneumatikutrustningar i styroch
övervakningssystem
Ledning av koppar- och plaströr för pneumatik ska märkas vid huvudavstängningsventiler samt
på vardera sidan om bjälklags- och väggenomföringar. Rörledning ska märkas vid övergång
från öppen till dold förläggning.
Rörledning med en längd som överstiger 10 m ska märkas i båda ändar.
8 Ange om märkningen ska utformas efter beställarens märksystem.
Samordna systembeteckningar och krav på märkning med berörda
projektörer.
Ange under aktuell kod och rubrik krav på märkning samt betjänings- och
anvisningstext.
Märkband
Ange under aktuell kod och rubrik särskilda krav på märkband och
fastsättning.
ro
pa
s
– om information i gruppförteckning, enligt YUD.63, ska ersättas med
märkskyltar på kopplingsutrustning
– om information i gruppförteckning, enligt YUD.63, ska kompletteras med
märkskyltar på kopplingsutrustning
– särskilda krav på skyltutförande, textstorlek med mera
– om skylt får limmas eller nitas fast som alternativ till fastsättning med skruv
be
– om märkskylt får monteras med buntband på kabel intill objekt
– hur övrig märkning ska anbringas. Fastsättning med lim eller självhäftande
tejp bör undvikas.
jå
re
Ange omfattning och krav på märkning av elutrustningar, elförbindningar och
elkanalisation med mera genom att åberopa aktuella koder och rubriker under
YTB.16. Se AMA EL.
Märkning av styroch övervakningsenheter
Få
Ange system för märkning av givare, vakter, reglercentraler, ställdon och
dylikt.
Märkning av ventil i styroch övervakningssystem
–
Ange
– vilka ventiler som ska märkas
s
– om ventil ska märkas med uppgift om ventilens ritningsbeteckning
R
em
is
– om märkbricka ska märkas med likalydande text på båda sidor.
Samordna märkningen med berörda projektörer.
Märkning av apparatskåp
Ange
– utförande och omfattning av märkning av apparatskåp. Principfigurer för
märkning finns i bilaga RA YTB/1 och bilaga RA YTB/2
– var märkskylt ska placeras
– om märkskylt ska finnas för huvudledning eller gruppledning och om den
ska ange beteckning på objekt i ledningens andra ände.
Märkning av driftpresentationsinstallationer
Ange hur visuell och registrerande utrustning ska märkas.
Märkning av driftlarminstallationer
Ange hur larmklasser och indikeringar ska benämnas och märkas.
9 YTB.181
Märkning av styroch övervakningsinstallationer för
fastighetsdrift
YTB.182
Märkning av styroch övervakningsinstallationer för
processinstallationer
YTB.2
Skyltning för installationer
Skyltar, anslag och dylikt som riskerar nedsmutsning ska förses med ytskikt eller behandlas
med preparat som underlättar rengöring.
Skyltning för skyddsrumsinstallation
ro
pa
s
Skylt får inte sättas upp på löstagbar apparatdel.
Skyltning ska utföras enligt Skyddsrum SR 09 med tillägg 2011.
Skyltning utförs exempelvis med syftet att varna och förbjuda samt upplysa
avseende utförande, prestanda och dylikt. Jämför med syftet för märkning
enligt YTB.1.
be
Skyltning för skyddsrumsinstallation
Ange vilka skyltar enligt Skyddsrumsregler SR 15 som ska ingå i
entreprenaden.
Skyltning för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer
jå
YTB.25
Skylt ska vara utförd av plast eller metall.
re
Skylt av plast ska utföras laminerad med graverad eller på annat sätt utförd beständig text. Skylt
av metall ska ha tryckt, etsad eller maskingraverad text.
Skylt ska sättas fast med skruv eller på annat likvärdigt sätt.
Få
Text ska vara rak och ha en höjd av minst 12 mm.
Skyltning av driftutrymmen o d
Dörr till särskilt utrymme för kylutrustning ska förses med skylt med uppgift om i rummet
placerade huvudkomponenter samt total fyllningsmängd och typ av köldmedium.
s
–
Dörr till driftutrymme och dylikt ska förses med skylt med uppgift om rummets ändamål och
beteckningar på i rummet placerade huvudkomponenter.
is
Skyltning av öppning för drift och underhåll till schakt
em
Öppning för drift och underhåll till schakt ska förses med skylt med uppgift om ledningar och
ventiler i schakt. Detsamma gäller inspektionslucka till kopplingsutrymme, till exempel för
golvvärmefördelare.
R
Öppning för drift och underhåll till schakt där rörledning med föreskriven varselmärkning finns
ska märkas lika rörledning.
Föreskrifter om skyltning finns i arbetsmiljöföreskrifter, bland annat AFS
2008:13, AFS 2006:4, AFS 2008:3, AFS 2011:19 och AFS 2003:3.
Skyltning av driftutrymmen o d
Ange om dörr till driftrum inte ska märkas.
Ange om dörr till driftutrymme därutöver ska märkas med till exempel
– förbudsskylt
– varningsskylt
– påbudsskylt
– betjäningsområde.
10 Skyltning av öppning för drift och underhåll till schakt
Ange om öppning för drift och underhåll till schakt ska skyltas med till exempel
– varningsskylt
– betjäningsområde.
YTB.255
Skyltning för kylinstallationer
Skyltning ska utföras enligt kraven i Svensk Kylnorm.
Skylt för köldmediesystem ska vara utformad enligt SS-EN 378-2 och...
ro
pa
s
Skylt för innehåll och påfyllning av köldbärare, kylmedel eller
värmebärare
Uppgifter om typ, koncentration och fryspunkt för påfyllt medium i kylsystem/värmesystem ska
anges på skylt som sätts upp i det utrymme där medier fylls på och där vätskan kontrolleras
under drifttiden. Lämplig plats kan till exempel vara vid blandningskärl.
Ange
– skyltning utöver kraven i Svensk Kylnorm
– var skylt ska sättas upp.
Skyltning för luftbehandlingsinstallationer
re
Skyltning av fläktrumsdörr
jå
YTB.257
be
– vilka uppgifter som ska finnas på skylt, till exempel typ av påfylld
köldbärare/kylmedel och leverantörens beteckning,
köldbärar/kylmedelsystemets volym, datum för första påfyllning
Få
Dörrar och luckor till fläktrum samt till sug- eller tryckkammare ska förses med skylt som anger
rummets ändamål och beteckningar på i rummet placerade huvudkomponenter samt om
rummet har över- eller undertryck.
Skyltning av öppning för drift och underhåll till schakt
Öppning för drift och underhåll eller dörr till schakt ska förses med skylt med uppgift om
komponenter i schakt.
–
Öppning för drift och underhåll där ventilationskanal med föreskriven varselmärkning finns ska
märkas lika kanal.
R
em
is
s
Öppning för drift och underhåll till schakt där rökluckor finns ska skyltas med symbol ”halvmåne”
enligt AFS 2008:13. Röklucka ska även skyltas med klartext.
YTB.28
Skyltning av inspektionslucka till schakt
Ange
– särskilda krav på skyltutförande, textstorlek med mera
– om inspektionslucka till schakt inte ska förses med skylt
– om skylt får limmas eller nitas fast som alternativ till fastsättning med skruv.
Skyltning för styroch övervakningsinstallationer
Entreprenören ska redovisa skylttexter för beställaren före tillverkning.
Skylt ska vara utförd av plast eller metall.
Skylt utan hållare
Skylt av plast ska utföras laminerad med graverad eller på annat sätt utförd text med
motsvarande beständighet. Skylt av metall ska ha tryckt, etsad eller maskingraverad text.
Skylt ska sättas fast med skruv eller på annat likvärdigt sätt.
Texthöjd för skylt avsedd för yttre apparat ska vara 6 mm.
11 Skylt med hållare
Skylt med hållare får användas för märkning i ställ, montagestativ, apparatskåp samt för central.
Skylthållare på central ska sättas fast med skruv eller nit av beständigt material eller på annat
likvärdigt sätt. Om hål finns för fastsättning av skylthållare eller skylt ska dessa användas.
Skylt ska anbringas i härför avsedd hållare (list). Hållare för textad eller skriven skylt ska ha
täckskydd av klar plast.
Präglingstejp får användas endast tillsammans med skylthållare eller skyltlist.
Bokstäver och siffror ska skrivas med maskin, stansas eller graveras med maskin.
Texthöjd ska vara minst 3 mm.
ro
pa
s
Vid don eller apparat som ska regleras, manövreras eller rengöras av boende
eller annan brukare bör det finnas en enkel, lättläst och fast uppsatt
bruksanvisning.
Ange vilka don och apparater som ska skyltas med bruksanvisning för
brukare.
Beträffande skyltning för el- och teleinstallationer, se YTB.26 i AMA EL.
Ange
– om skyltning ska utföras vid manöverdon eller nödstopp enligt BBR 2:52
be
– om skylt för komponent får utföras med enbart märkskylt monterad på
anslutningskabel till komponent.
Skyltning för styroch övervakningsinstallationer för
fastighetsdrift
YTB.282
Skyltning för styroch övervakningsinstallationer för
re
YTC
jå
YTB.281
KONTROLL OCH INJUSTERING AV INSTALLATIONSSYSTEM
Få
Innan injustering utförs ska arbeten som kan påverka injusteringen vara slutförda.
Innan kontroll utförs ska arbeten som kan påverka kontrollen vara slutförda.
Innan kontroll av funktion, flöde eller dylikt utförs ska injustering vara utförd.
–
Injustering och kontroll ska utföras i samråd med annan berörd entreprenör.
Tillverkarens dokumenterade anvisningar ska följas vid injustering och kontroll.
R
em
is
s
En kontroll avser att undersöka i vad mån ett objekt uppfyller ställda krav. En
kontroll innefattar ofta provning, mätning eller okulär besiktning. Egenkontroll
är kontroll som utförs i den egna verksamheten. Alla former för kontroll,
provning, mätning med mera som ingår i ett entreprenadåtagande ryms därför
i begreppet egenkontroll.
– omfattning och innehåll
– vem som ansvarar för (leder) samordnad kontroll.
Beakta vad som angetts i de administrativa föreskrifterna, vid
utförandeentreprenad under AFC.28 och vid totalentreprenad under AFD.28, i
frågor om
– deltagande i samordnad kontroll samt kontroll av prestanda
– vem som ska leda sådan kontroll och vilka entreprenörer och andra
intressenter som ska delta i kontrollen.
Ange vid utförandeentreprenad under AFC.4 och vid totalentreprenad under
AFD.4 tider för kontroll och injustering.
Beakta att del av sidoentreprenad som kan påverka kontrollen eller
injusteringen måste vara slutförd innan kontroll eller injustering påkallas eller
utförs. Samråd med berörd projektör.
YTC.1
Kontroll av installationssystem
12 Dokument över kontroll och mätning ska verifiera att avtalade krav är uppfyllda. Dokument över
kontroll, provning och mätning ska därför innehålla de uppgifter som är relevanta samt vara
undertecknade av behörig undertecknare hos entreprenören.
Dokument av detta slag ska i tillämpliga delar innehålla följande uppgifter
– tidpunkt för åtgärden
– vem eller vilka som utfört åtgärden
– företag som ansvarar för åtgärden
– metoder, standarder och riktlinjer som tillämpats vid åtgärden
– underlag för åtgärden, till exempel allmänna krav, tidigare kontroller
– yttre förutsättningar som kan ha påverkat resultatet av åtgärden
– åtgärdens resultat samt motsvarande avtalskrav
– använda mätinstrument och mätmetoder
– uppgifter om kalibrering av mätinstrument
ro
pa
s
– specifikation över åtgärdens omfattning
– konstaterade fel och avvikelser från avtalat eller förväntat resultat
– uppgift om och signering av avhjälpande av fel eller avvikelse.
Intyg och protokoll ska tillställas beställaren utan dröjsmål.
be
Kalibreringsintyg för mätinstrument ska kunna uppvisas.
Bortkopplade komponenter som kan skadas vid isolationsmätning ska anges i protokoll.
jå
Mätning
re
Utvidgad mätosäkerhet beräknas enligt följande
där
U1 = mätinstrumentets utvidgade mätosäkerhet, procent
Få
U2 = mätmetodens utvidgade osäkerhet, procent
U3 = sannolik utvidgad osäkerhet vid avläsning av instrument, procent
–
I litteratur förekommande begrepp m, sannolikt mätfel, är här samma sak som
standardmätosäkerhet.
Program för egenkontroll
is
s
Ett kontrollprogram (egenkontrollplan), innefattande de åtgärder enligt entreprenörens
kvalitetsplan och miljöplan som avser egenkontroll, ska redovisas innan arbetena påbörjas.
Av kontrollprogrammet ska framgå
em
– kontrollobjekt, det vill säga vad som ska kontrolleras. Objekten kan utgöras av beställaren
föreskrivna kontroller, av myndighetsföreskrift påkallade kontroller, riskbedömningar med
mera som tillhör åtagandet samt egenkontroll och andra åtgärder som följer av
entreprenörens kvalitetsplan och miljöplan
R
– hur kontrollen avses ske, till exempel helhet, stickprov, genom mätning eller provning
– när kontrollen ska utföras, till exempel i relation till färdigställt arbete, per våningsplan, per
lägenhet.
Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt under entreprenadens gång. Senast vid slutbesiktning
ska kontrollprogrammet redovisas för beställaren med intygande att det är fullföljt. Eventuella
avvikelser från programmet och från entreprenörens åtagande enligt kvalitetsplan och miljöplan
ska vara redovisade.
Egenkontroll
Egenkontroll ska utföras och dokumenteras enligt åtaganden i avtalad kvalitetsplan och
miljöplan. Dokument ska redovisa eventuella avvikelser från avtalat resultat, liksom avvikelser
från avtalad omfattning av kontroll.
13 Funktionskontroll inför samordnad kontroll
Egenkontroll av funktion ska utföras av alla funktioner där kontrollen inte är beroende av andra
för genomförandet (till exempel sidoentreprenörer). Sådan kontroll ska vara genomförd och
redovisad innan samordnad kontroll av berörd del påbörjas.
Exempel på sådan kontroll är
– kontroll av mediesystem, flöden med mera
– kontroll att apparater och system har rätt funktion
– funktionskontroll av styroch övervakningssystem exklusive gränssnitt till installation eller
byggdel i annat åtagande
– kontroll före idrifttagning av elinstallationer för lågspänning enligt SS 4364000
– kontroll av relationshandlingar.
Kontroll ska dokumenteras och inkludera avvikelserapport.
Samordnad kontroll
ro
pa
s
– kontroll av märkning
Samordnad kontroll avser funktioner som spänner över mer än ett åtagande i ett projekt och
som inte kan verifieras av en aktör som egenkontroll.
Kontrollen ska dokumenteras och inkludera en avvikelserapport.
be
Ange om protokoll enligt bilaga YTC/1 ska användas.
Beakta att ackrediterat organ måste anlitas för vissa kontroller.
jå
Ange under aktuell kod och rubrik vilka kontroller entreprenören ska utföra.
Ange
re
– vid föreskriven belastningsberoende kontroll (till exempel sommar/vinterfall
eller dimensionerande strömuttag) villkor för yttre förutsättningar, till
exempel temperaturgränser, som ska gälla vid kontroll
Få
– om kontrolldokument även ska levereras på elektroniskt läsbart medium
och i så fall krav på detta.
Mätning
–
Den i AMA angivna utvidgade mätosäkerheten är produkten av
standardmätosäkerheten och en täckningsfaktor k = 2, motsvarande 95
procent täckningssannolikhet. Detta innebär statistiskt att 95 procent av
utförda mätningar har en mätosäkerhet mindre eller lika med U.
R
em
is
s
Som formeln i AMA för utvidgad mätosäkerhet antyder kan man vid behov
lägga till U4 och så vidare om dessa har 95 procent täckningssannolikhet och
är oberoende av mätosäkerheter.
Beakta vid projektering att
– installationerna planeras så att injustering och mätning möjliggörs av
sådana storheter som väsentligt påverkar driftkostnaderna, till exempel
effektuttag, energianvändning och vattenanvändning
– kontrollarbetet ska underlättas, varför stor vikt bör läggas vid
överskådlighet och enkelhet vid planering av installationerna
– mätmöjligheter bör finnas i varje delsystem.
Ange högsta tillåtna utvidgade mätosäkerhet.
Program för egenkontroll
Kontrollprogram (egenkontrollplan) är en plan för genomförande av avtalad
egenkontroll. Planen utgör den del av kvalitetsplanen och miljöplanen som
avser egenkontroll. Av beställaren föreskriven kontroll och provning ska vara
inarbetad i planen. Kontroll, provning, riskbedömning och liknande som
föreskrivs i författning och är entreprenörens ansvar ska också redovisas i
planen. Planen ska redovisas innan arbetena påbörjas (se krav i AB 04 och
ABT 06, kap 2 § 2).
Kontroll som föreskrivs ska resultera i dokument som verifierar att det som
kontrollerats uppfyller avtalade krav. Dokument av detta slag som redovisas
14 vid slutbesiktning ska normalt föranleda att besiktningsinsatsen reduceras i
berört avseende, med stöd av kommentaren till kap 7 § 12 AB 04 och ABT 06.
Ett fel som innebär en avvikelse i förhållande till uppgifterna i ett sådant
dokument ska betraktas som ett dolt fel.
Ange krav på omfattning och detaljeringsgrad för kontrollprogram, utöver krav
i AMA.
Egenkontroll
Ange under tillämplig underrubrik krav på sådan egenkontroll där det finns
särskilda skäl att redovisning sker med dokument som verifierar avtalsenligt
utförande, utöver dem som föreskrivs under annan kod och rubrik.
ro
pa
s
Egenkontroll av utförande och funktion
Ange
– om kontrollen ska verifieras med detaljerade checklistor
– om dokumenterad slutkontroll av utförande i visst avseende ska utföras
och dokumenteras
– om verifiering enligt allmänna råd i BBR kap 2 ska utföras av entreprenören
i utförandeskedet
be
– om entreprenören ska verifiera avhjälpande av besiktningsanmärkningar
med egenkontrolldokument.
Tredjepartskontroll av utförande och funktion
jå
Ange
re
– om entreprenören ska ansvara för och bekosta specificerad, kontroll,
besiktning eller mätning att utföras av extern resurs och i så fall krav på
denna
– om entreprenören ska ansvara för och bekosta, kontroll, besiktning eller
mätning av ackrediterat organ avseende något objekt.
Få
Kontroll m m av enskild komponent
–
Där i teknisk beskrivning anges krav på kontroll, till exempel provning,
mätning med mera tillsammans med föreskriften av komponenten ifråga, görs
en sammanställning av krävda dokument under denna rubrik.
Måttkontroll
s
R
em
is
– vilka mått som ska kontrolleras och måttkontrollens omfattning
– särskilda krav på mätningsnoggrannhet
– krav på mätutrustning och mätmetod
– krav på dokumentation och rapportering.
Samordnad kontroll
Beakta att samordnad kontroll inte är samma sak som egenkontroll.
Ange
– om entreprenören ska leda samordnad kontroll och ansvara för att den
dokumenteras
– vilka funktioner, gränssnitt eller dylikt som fordrar samordnad kontroll
– om entreprenören ska medverka i samordnad kontroll under ledning av
annan, och vem i så fall denne är (till exempel beställare eller
sidoentreprenör).
YTC.15
Kontroll av vvs-, kyl- och processmediesystem
Kontroll av funktion, flöde, temperatur och liknande utförs efter att injustering utförts i berörd
omfattning.
15 Kontroll av kopplingar och förband
Fogning av rörledningar med fabrikatspecifika kopplingar och förband ska kontrolleras i den
utsträckning kontrollåtgärd föreskrivs i tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Tryck- och täthetskontroll av rörledningar i installationssystem
Föreskriven tryckoch täthetskontroll ska omfatta det angivna rörledningssystemet i sin helhet.
Kontrolltiden ska vara minst 2 timmar.
För värme- och kylsystem ska kontrollen inkludera rumsmonterade värmare respektive kylare.
För tappvattensystem ska kontrollen inkludera alla fast monterade enheter. Detta innebär att
kontroll vanligen behöver utföras vid mer än ett tillfälle.
Förberedelse för tryckoch täthetskontroll
ro
pa
s
Tryck- och täthetskontroll av ledningar av plaströr ska utföras enligt leverantörens
dokumenterade anvisningar.
be
Innan tryck- eller täthetskontroll påbörjas ska en riskbedömning utföras, avseende risker för
såväl personskada som vattenutströmning och miljöskada. Kontroll utförs att tillfällig och
permanent fixering, stöd vid böj, förgrening, ändpunkt, expansionselement och dylikt utförts på
betryggande sätt. Om permanent fixering, stöd och dylikt inte är tillräcklig för att ta upp
reaktionskraft vid kontroll ska tillfällig fixering utföras i erforderlig omfattning. Om det i
installation ingår del med lägre tryckklass än beräkningstrycket ska denna del monteras efter
kontroll eller kopplas bort vid kontroll.
Vid täthetskontroll ska fog vara synlig och torr så att läckor kan lokaliseras.
jå
Fog får inte vara ytbehandlad före täthetskontrollen.
I de fall tillverkare av kopplingar eller andra förband har speciella anvisningar, till exempel
markering av att presskopplingar pressats, ska dessa följas.
re
Tryckmedium
Få
Innan rörledning som ska tryckkontrolleras med vätska utsätts för tryck ska den vara helt
vätskefylld och luftad. Om systemet innehåller luft vid tryckkontroll gäller säkerhetsregler som
vid tryckkontroll med luft eller gas.
Fyllning av vätska ska utföras långsamt och om möjligt från rörledningens lägsta punkt.
Om tryckkontroll av rörledning utförs med vätska ska rörledningen efter avslutad kontroll hållas
helt vätskefylld eller tömmas på vätska.
–
Täthetskontroll
Ledning ska avsynas i sin helhet. Synlig läckning får inte förekomma.
is
s
Om inte annat anges ska täthetskontroll av ledning med presskoppling utföras under minst 30
minuter med ett kontrolltryck av 3 bar. Täthetskontroll av ledning med presskoppling ska utföras
innan tryckkontroll utförs.
em
Om luft eller annan gas föreskrivits för täthetskontroll ska fog bestrykas med skumvätska eller
motsvarande för okulär kontroll av täthet. Typ av skumvätska ska vara godkänd av tillverkare av
rör, rördel eller koppling och dylikt.
R
Tryckkontroll
Kontrolltrycket ska, om inte annat föreskrivs, vara beräkningstrycket multiplicerat med en faktor
1,43.
Kontrolltryck ska mätas med tryckmätare som är kontrollerad med kontrolltryckmätare och som
kan avläsas med en noggrannhet av 10 kPa.
Tryckmätare ska vara möjlig att identifiera.
Kontrolltrycket får inte sjunka under angiven kontrolltid.
Enstaka fogar mellan kontrollerade sektioner av rörledningssystemet ska kontrolleras efter
sammanfogning. Synlig läckning får inte förekomma.
Tryckkontroll av ledningar av plaströr
Om inte annat anges ska tryckoch täthetskontroll av ledningar av plaströr, eller av ledningar
där plaströr ingår, utföras genom trycksättning i steg
16 – trycksätt till ett kontrolltryck av 1,43 gånger beräkningstrycket i 30 minuter
– sänk därefter kontrolltrycket snabbt till 0,5 gånger kontrolltrycket från mätningen enligt ovan,
detta tryck ska därefter hållas i minst 90 minuter. Trycket i ledningar av plaströr kan stiga då
ledningen återkrymper efter tryckkontroll.
Tryckmedium ska vara vatten. Vattentemperaturen får avvika högst 10 °C från
omgivningstemperaturen.
Protokoll
Protokoll över utförd tryckoch täthetskontroll av rörinstallation ska upprättas av entreprenören
och överlämnas till beställaren.
Protokoll ska innehålla följande uppgifter
ro
pa
s
– objektets beteckning
– entydig beskrivning av vilken rörledning, apparat, behållare eller vilken del av
installationssystemet som kontrollerats
– noteringar från utförd riskbedömning före tryckoch täthetskontroll
– kontrollmetod
– beräkningstryck
– kontrolltryck
be
– kontrolltid
– medium som använts vid tryckoch täthetskontroll
– datum och tidpunkt för kontroll
jå
– noteringar, till exempel faktorer som kan ha påverkat mätresultatet
– vilken typ av kontrollutrustning som har använts. Utrustning ska kunna identifieras.
Protokoll ska utformas enligt bilaga YTC/2 eller likvärdig redovisning.
re
Om tryckoch täthetskontroll av ett system utförts i etapper ska i protokoll för den sista etappen
anges att systemet i sin helhet kontrollerats samt eventuella avvikelser från detta.
Få
Åtgärder efter tryckoch täthetskontroll
Läcka eller skada som konstaterats vid tryckoch täthetskontroll ska repareras.
Efter reparation av läcka eller skada ska ny kontroll utföras.
–
För att förhindra korrosion ska rörledning av stål för vatten hållas fylld efter kontrollen om inte
frysrisk föreligger.
s
Kontroll av svetsfogar på rörledningar m m
is
Bedömning av svets ska göras av svetstekniskt sakkunnig genom avsyning. Bedömningen ska
dokumenteras. Vid bedömning ska hänsyn tas till de påfrestningar som konstruktioner där
svetsen ingår kan utsättas för.
em
Kontroll av svetsfogar med radiografering
R
Kontroll av svetsfogar ska i föreskriven omfattning utföras med radiografering enligt SS-EN ISO
17636-1:2013 och SS-EN ISO 17636-2:2013.
Radiografisk kontroll ska bedömas enligt SS-EN 10675-1:2013. Om felaktighet upptäcks som
gör att svets inte kan godkännas ska kontrollen utsträckas till att omfatta ytterligare 10 procent
av sammanlagd svetslängd, dock minst två fogar och minst 0,4 m svetslängd, på aktuell
svetsares produktion.
Om samtliga fogar i utökad kontroll är godkända ska inga åtgärder vidtas, frånsett att
konstaterad felaktighet ska repareras samt att ny radiografering av reparerad svetsfog ska
utföras.
Om någon svets i utökad kontroll blir underkänd ska samtliga svetsar radiograferas. Underkänd
svets ska repareras och radiograferas efter reparation.
Ovanstående regler ska tillämpas på varje enskild svetsares arbete.
Kontroll av svetsfogar med ultraljud
Kontroll med ultraljud ska utföras enligt SS-EN ISO 11666:2011, SS-EN ISO 23279:2010 och
SS-EN ISO 17640:2011.
17 Redovisning av svetsarprövning
Vid föreskriven så kallad licenssvetsning och vid svetsning med skyddsgas och rotgas ska
svetsarprövning för berörd svetsande personal redovisas.
Kontroll av isolering
Efter färdigställd isolering ska kontroll utföras avseende
– isolermaterial
– isolerutförande
– isolertjocklek
– kondensskyddets kontinuitet vid isolering med ångbroms
ro
pa
s
– överensstämmelse med materialtillverkarens dokumenterade monteringsanvisningar.
En kontrollrapport redovisas med notering av eventuella avvikelser från föreskrivet utförande
samt med bifogade byggvarudeklarationer för miljöstörande material.
Ljudkontroll i byggnad
Föreskriven kontroll av ljud från installationer ska utföras efter injustering av installationssystem.
be
Kontroll av ljudnivåer ska göras i enlighet med metoder och krav som beskrivs i SS 25267:2004
(bostäder) och SS 25268:2007 (lokaler).
R
em
is
s
–
Få
re
jå
Tabell AMA YTC.15/1. Max ljudtrycksnivå från installationer, tabellvärden ur SS 25267:2004 och
SS 25268:2007. Nedanstående värden är riktvärden för olika ljudklasser. För godkännade av
ljudklass ska samtliga parametrar i SS 25267:2004 respektive SS 25268:2007 uppfyllas.
Inverkan av bakgrundsljud
Ljudmätning ska utföras vid så lågt bakgrundsljud som möjligt, vanligen kvälls- eller nattetid.
Bakgrundsljud ska mätas i samma punkter som vid övriga prov.
Bakgrundsljud ska mätas med samtliga installationer avstängda.
18 Inverkan av rums ekvivalenta ljudabsorptionsarea
Enligt punkt 6.2.5 i SS 25268:2007 är det under vissa förutsättningar möjligt att
schablonkorrigera uppmätt ljudnivå med -3 dB i omöblerade rum utan akustisk behandling.
Protokoll
Protokoll ska utformas enligt bilaga YTC/4 eller likvärdig redovisning.
Ange om entreprenör ska överlämna intyg om att installationen är utförd enligt
branschregler Säker Vatteninstallation utgivna av Säker Vatten AB.
– vilka installationer som ska kontrolleras
ro
pa
s
– vilka egenskaper som ska kontrolleras
– hur kontroll ska utföras samt kontrollmetod
– eventuell etappindelning.
Tryck- och täthetskontroll av rörledningar i
installationssystem
be
Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:4. AFS 2002:1 och AFS 2006:8
innehåller bestämmelser om tryckoch täthetskontroll med vätska eller gas av
rörledningar.
Föreskrifter om kontroll av gasinstallationer finns i Svenska Gasföreningens
publikationer, bland annat EGN.
jå
Ange i tillämpliga fall föreskrifter för tryckoch täthetskontroll med hänvisning
till aktuella avsnitt i dessa publikationer.
Ange
re
– hur tryckkontroll ska utföras
– hur täthetskontroll ska utföras
– hur kontroll av kopplingar ska utföras
Få
– hur fabrikantens dokumenterade anvisningar ska följas avseende tryckoch täthetskontroll av rör och rördelar.
–
För ledningar av plaströr, se även PNU.51 och underliggande koder och
rubriker.
Vätskeprovtryck
R
em
is
s
Beakta att för tryckbärande anordningar ska det tryck som åsyftas i punkt
3.2.2 Tryckkontroll i AFS 1999:4 vara minst lika stort som det högsta av
följande värden:
Det tryck som motsvarar den högsta belastning som den tryckbärande
anordningen kan utsättas för vid drift, med beaktande av det högsta tryck (PS)
och den högsta temperatur (TS) som tillverkaren tillåter, multiplicerat med
koefficienten 1,25
Det högsta tryck för metalliska material (PS) som tillverkaren tillåter
multiplicerat med koefficienten 1,43.
PS = Högsta tillåtna tryck (enligt tillverkare).
TS = Högsta eller lägsta tillåtna temperatur, konstruktionstemperatur (enligt
tillverkare).
– vilka tryckbärande anordningar som ska kontrolleras
– kontrollmetod
– om kontrolltrycket i någon del ska vara lägre än vad som föreskrivs i AMA,
till exempel i system med befintliga delar.
Tryckmedium
Beakta att tryckkontroll med luft eller gas som tryckmedium vid tryck över 0,03
bar endast får utföras av ackrediterat organ, enligt AFS 2006:8.
19 Se Riskbedömningar vid tryckoch täthetsprovning utgiven av Prevent för
lämpliga förfaranden vid tryckkontroll med luft eller gas.
Ange
– vilket tryckmedium som ska användas
– om frysskyddsmedel får tillsättas vid frysrisk.
Tryckkontroll
Ange
ro
pa
s
– om kontrolltryck på tryckmätare ska kunna avläsas med större noggrannhet
än 10 kPa.
Kvalitetssäkring av svetsning enligt SS-EN ISO 3834
Ange vald kvalitetsnivå på föreskriven svetsning under kod och rubrik för
aktuellt slag av rörledning.
Kontroll av svetsfogar med radiografering
Ange
jå
be
– omfattning av radiografering, till exempel ”Minst 10 procent av
rundsvetsarnas sammanlagda längd ska kontrolleras, dock minst två fogar
och minst 0,4 m svetslängd.” Kontrollen ska fördelas så att samtliga
svetsare blir föremål för kontroll. Dessutom ska tas minst en film per svets
vid armatur
re
– krav på svetsbetyg, under kod och rubrik för aktuellt slag av rörledning.
Kontroll av svetsfogar med ultraljud
Ange
Få
– omfattning av kontroll med ultraljud
– krav på svetsbetyg, under kod och rubrik för aktuellt slag av rörledning.
–
Invändig inspektion av svetsfogar med kamera
s
Ange krav på omfattning och redovisning.
R
em
is
Ljudkontroll i byggnad
Enklare mätningar av ljud kan utföras av entreprenören som en egenkontroll
att installationerna är riktigt utförda. För att kunna ge ett korrekt godkännade
av ljudnivån ska metod enligt SS 25267:2004 och SS 25268:2007 användas.
Ange
– om ljudkontroll ska utföras
– om mätning i specificerat fall ska utföras med oktavbandsanalys.
Belastningsberoende kontroll
Belastningsberoende kontroll ingår normalt i en totalentreprenad, avseende
sådana funktioner och prestanda som kan kontrolleras endast vid lämplig
årstid eller efter ibruktagande (kap 4 § 2 ABT 06). Sådan kontroll ska normalt
redovisas av entreprenören i en tidplan och följas av kompletterande
slutbesiktning av berörda funktioner.
I en utförandeentreprenad däremot ingår belastningsberoende kontroll endast
om den föreskrivs.
Ange
– om kontroll av funktioner under sommar- och vinterdriftfall ska utföras
20 – om kontroll av funktioner under särskilda förhållanden avseende brukande
ska utföras
– om kontroll av prestanda i något avseende ska utföras under särskilt
driftfall
– krav på utförande, omfattning och redovisning av belastningsberoende
kontroll.
Kontroll av prestanda
Ange
– om prestanda ska mätas och redovisas, till exempel av värmeväxlare
YTC.152
ro
pa
s
– om verkningsgrad för till exempel pumpdrift ska mätas och redovisas.
Kontroll av system för försörjning med flytande eller
gasformigt medium
YTC.1521 Kontroll av tappvattensystem
Systemet ska kontrolleras med avseende på tillgänglighet samt från drift- och
säkerhetssynpunkt.
be
Säkerhetsventiler ska kontrolleras med avseende på funktion och föreskrivet öppningstryck för
ventil.
jå
Blandningsventiler för varmvatten ska kontrolleras med avseende på föreskriven temperatur på
varmvatten efter blandningsventil.
Kontroll av funktion hos varmvattensystem med cirkulation utförs genom kontrollmätning av
temperatur i varje returledning före anslutning till samlingsledning.
re
Efter tryckoch täthetskontroll med vatten ska systemet genast tas i drift, eller tömmas helt på
vatten.
Kontroll av rörledningar i tappvattensystem
Få
Tappvattenledning ska tryckoch täthetskontrolleras i sin helhet.
Vid kontroll av tappvattenledningar för dricksvatten ska vatten av dricksvattenkvalitet användas
som tryckmedium.
–
Kontroll före idrifttagning av tappvatteninstallationer
Injustering av VVC-system ska vara utförd innan temperaturkontroll utförs.
s
Följande ska kontrolleras
is
– att renspolning skett
– temperatur på utgående varmvatten till tappställen
em
– temperatur på varmvatten från blandare som är avsedda för personer som löper stor risk att
skållas.
Om inga andra föreskrivna åtgärder har utförts för att förhindra legionellatillväxt ska följande
kontrolleras
R
– vattentemperatur i varmvattenberedare eller ackumulator
– temperatur på utgående varmvatten till tappställen
– vattentemperatur i alla ledningar i varmvattencirkulationssystemet.
Kontroll ska dokumenteras.
Kontroll av rörledningar i tappvattensystem
Ange beräkningstryck om annat än 10 bar.
Kontroll före idrifttagning av tappvatteninstallationer
Ange om riskvärdering med mätningar av legionellabakterier ska utföras.
Temperaturer bör vara enligt tabell RA YTC.1521/1.
21 Tabell RA YTC.1521/1.
YTC.1522 Kontroll av processvattensystem
YTC.1523 Kontroll av ångsystem
ro
pa
s
Beakta att för varmvattenberedare i värmepumpar, där temperaturen inte kan
värmas till 60 °C, ska säkerhetsfunktionen vara inställd så att beredaren
hettas upp automatiskt minst en gång per vecka.
be
Kontroll av rörledningar i ångsystem ska utföras genom tryckkontroll med ett tryck lägst 1,43
gånger beräkningstrycket.
Ange
jå
Tryckmedium ska vara vatten om inte annat föreskrivs. Efter kontroll ska systemet lämnas
vattenfyllt. Före driftsättning ska systemet tömmas helt på vatten.
re
– om någon del i ångsystemet ska CE-märkas enligt AFS 1999:4 genom
entreprenörens försorg.
YTC.1524 Kontroll av tryckluftssystem
Få
Kontroll av rörledningar i tryckluftssystem ska utföras genom tryckkontroll med ett tryck lägst
1,43 gånger beräkningstrycket.
Tryckmedium ska vara luft.
Ange
–
– vad som ska kontrolleras samt kontrollmetod
– normkrav
R
em
is
s
– drifttryck
– om kontroll av rörledningar får ske med vatten eller annat tryckmedium
– täthetsfaktor
– hur läcksökning ska utföras
– hur systemets medium ska kontrolleras med avseende på renhet, äkthet
och dylikt
– särskilda krav på dokumentation av kontroll
– om och hur systemet ska driftsättas efter kontroll.
Ange om någon del i tryckluftssystemet ska CE-märkas enligt AFS 1999:4
genom entreprenörens försorg.
YTC.1525 Kontroll av vakuumsystem
Tryck- och täthetskontroll av rörledningar i vakuumsystem ska utföras genom tryckkontroll med
föreskrivet undertryck.
Ange
– vid vilket undertryck som kontrollen ska utföras
– om även tryckkontroll med övertryck ska utföras, vid vilket tryck och med
vilket medium
22 – normkrav
– drifttryck
– täthetsfaktor
– särskilda krav på dokumentation av kontroll.
Ange om komponenter i vakuumsystem ska kontrolleras med undertryck (så
kallat fullt vakuum).
YTC.1526 Kontroll av gassystem
ro
pa
s
Kontroll av rörledningar i gassystem
– vilka föreskrifter eller anvisningar som gäller för kontroll
– kontrolltid
– vilket tryckmedium som ska användas för kontroll
be
– täthetsfaktor
– om och i så fall hur systemet ska driftsättas efter kontroll
jå
– om och i så fall hur systemets medium ska kontrolleras med avseende på
renhet, äkthet och dylikt.
re
Ange om någon del i gassystemet ska CE-märkas enligt AFS 1999:4 genom
YTC.15261 Kontroll av system för medicinsk gas
Få
Tryck- och täthetskontroll av rörledningar för medicinsk gas ska utföras enligt anvisningar i SIS
Handbok HB 370 Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar.
Ange beräkningstryck.
–
YTC.15262 Kontroll av industrigassystem
Tryck- och täthetskontroll av rörledningar ska utföras med ett tryck lägst 1,43 gånger
beräkningstrycket.
R
em
is
s
– vilka föreskrifter eller anvisningar som gäller för kontroll
– kontrolltid
– täthetsfaktor
– om och i så fall hur systemet ska driftsättas efter kontroll
– om och i så fall hur systemets medium ska kontrolleras med avseende på
renhet, äkthet och dylikt
– om någon del i gassystemet ska CE-märkas enligt AFS 1999:4 genom
YTC.15263 Kontroll av energigassystem
Kontroll av stadsgassystem ska utföras av företag med särskild behörighet enligt
installationsanvisningar från Stockholm Gas AB. Dokumentering sker med besiktningsintyg från
gasleverantören. Mindre installationer som enstaka spis och liknande dokumenteras med kopia
av efteranmälan till leverantören.
23 Kontroll av gasolsystem med anslutning till enstaka gasflaska ska utföras genom läcksökning i
samband med drifttagning, dokumenterad med intyg.
Kontroll av gasolsystem med anslutning till flaskcentral eller till gasolcistern ska utföras i
enlighet med Svenska Gasföreningens anvisningar för utförande av större gasolanläggningar,
SGA.
Kontroll av naturgassystem ska utföras i enlighet med Energigas Sveriges energigasnorm,
EGN.
YTC.15268 Kontroll av diverse gassystem
Kontroll av processgassystem
ro
pa
s
Tryck- och täthetskontroll av rörledningar ska utföras genom tryckkontroll med ett tryck lägst
1,43 gånger beräkningstrycket.
Tryckkontroll ska utföras med nitrogen (kvävgas), och genomföras av ackrediterat organ genom
Kontroll av gaskvalitet vid uttagspost ska utföras. Gaskvalitet vid uttagspost ska vara lika
gaskvalitet i gasflaska eller gasförråd ("Point-of-use"-garanti).
Efter tryckkontroll ska rörledningar spolas med nitrogen.
Ange
– läcksökningsmetod
re
– täthetsfaktor
jå
– gaskvalitet med recept
be
Kontroll av processgassystem
– eventuella restriktioner för kontroll
– om annat spolningsmedium än nitrogen ska användas
Få
– om rörledningssystem ska vakuumpumpas efter tryckkontroll och spolning.
YTC.1527 Kontroll av oljesystem och drivmedelssystem
Tryck- och täthetskontroll av alla rörledningar ska utföras.
–
Ange
s
em
is
– läcksökningsmetod
R
YTC.153
– täthetsfaktor
– eventuella restriktioner för kontroll.
Ange om någon del i systemet ska CE-märkas enligt AFS 1999:4 genom
Kontroll av avloppsvattensystem och pneumatiska
avfallstransportsystem
Kontroll av självfallsledningar i spillvattensystem
Täthetskontroll av inomhusförlagda spillvattenledningar ska utföras genom spolning med vatten.
Spolning sker från varje utslagsenhet, varvid okulär kontroll av synlig liggande ledning utförs.
Vattenflödet ska vara minst 0,3 l/s för inomhusförlagd ledning, dock minst 1,0 l/s för liggande
samlingsledning som senare blir dold. För ledning som senare blir dold, till exempel ingjuten
ledning eller ledning under byggnad, utförs kontrollspolning innan ledningen blir dold.
Kontroll av självfallsledningar i dagvattensystem
Tryck- och täthetskontroll av inomhusförlagda dagvattenledningar ska utföras genom att
systemet fylls med vatten till lägst belägna takbrunn.
24 Högre belägna delar av systemet ska kontrolleras etappvis på motsvarande sätt. För tryckoch
täthetskontroll erforderliga provisoriska avtätningar utförs.
För täthetskontroll av avloppsvattensystem i mark åberopas lämpligen
YBC.341 i AMA Anläggning.
Kontroll av självfallsledningar i spillvattensystem
Ange om tryckoch täthetskontroll istället ska utföras genom våningsvis
vattenfyllning. För en sådan kontroll krävs att rensanordning föreskrivs på
varje våningsplan på varje vertikal samlingsledning.
Ange om täthetskontroll ska utföras med luft, enligt anvisningar P91 från
Svenskt Vatten.
ro
pa
s
Kontroll av självfallsledningar i dagvattensystem
Ange eventuell begränsning av tryckhöjd med hänsyn till lednings hållfasthet.
Tillse vid projektering att det redovisas rensanordningar eller liknande som
medger avtätning inför tryckoch täthetskontroll.
YTC.154
Kontroll av brandsläckningssystem
Ange
– de regler som åberopats
be
Kontroll ska utföras och dokumenteras enligt de regler och myndighetskrav som åberopats för
systemet.
Kontroll av kylsystem
re
YTC.155
jå
– övriga krav på kontroll av brandsläckningssystem.
Kontroll av rörledningar i kylsystem
Få
Tryck- och täthetskontroll ska utföras av hela systemet. Kontrolltiden ska vara minst 2 timmar.
Kontroll av rörledningar i köldbärar- och kylmedelsystem (värmebärarsystem)
–
Tryck- och täthetskontroll ska utföras med vatten eller aktuell vätska som tryckmedium. Efter
kontroll ska systemet hållas vätskefyllt och urluftat fram till drifttagning.
Kontroll av rörledningar för fjärrkyla
is
s
Tryck- och täthetskontroll samt kontroll av svetsfogar på rörledningar för fjärrkyla ska utföras
enligt tekniska bestämmelser från AB Svensk Fjärrvärme, i övrigt enligt energileverantörens
anvisningar.
em
Kontroll av köldmediesystem
Tryck- och täthetskontroll ska utföras med gas som tryckmedium. Kontrollen ska utföras av
ackrediterat organ.
R
Vakuumsugning ska utföras före påfyllning av köldmedium enligt PPD.261.
Kontroll av flöde
Injusteringsventilers flöde ska kontrolleras.
Kontroll av flöde utförs efter att injustering slutförts. Kontroll utförs genom kontrollmätning av
lägst 5 procent av injusterade flöden, dock minst 5 mätningar.
Summan av uppmätta delflöden (exklusive mätosäkerhet) i ett system får inte vara lägre än
summan av motsvarande föreskrivna värden.
Största tillåtna avvikelse från föreskrivet flöde är 25 procent, inklusive mätosäkerhet. Utvidgad
mätosäkerhet ska beräknas enligt formel under YTC.1.
Uppmätt värde ska korrigeras med hänsyn till densitet och viskositet, till exempel vid viss
procentuell inblandning av frysskyddsmedel.
Injustering och kontroll ska dokumenteras på blankett enligt bilaga YTC/3, Svensk Kylnorm
(Faktablad 1) eller likvärdig blankett.
25 Installationskontroll
Riskbedömning och installationskontroll av tryckbärande anordningar i kylsystem ska utföras
enligt föreskrifter i AFS 2002:1.
Bestämning av besiktningsklass ska utföras enligt AFS 2005:3.
Installationskontroll (egenkontroll) av kylanläggning enligt F-gasförordningen (EG 517/2014) ska
utföras.
Tryck- och täthetskontroll av rörledningar och komponenter ska utföras enligt AFS 1999:4.
Protokoll över utförd funktionskontroll ska dokumenteras på blankett enligt bilaga YTC/12 eller
likvärdig blankett. Kontroll av prestanda redovisas om sådan föreskrivits.
Ange om någon del i kylsystemet ska tredjepartkontrolleras genom
entreprenörens försorg, se AFS 2005:3.
ro
pa
s
Ange om någon del i kylsystemet ska CE-märkas enligt AFS 1999:4 genom
Ange om kylsystemet ska CE-märkas enligt AFS 2008:3 genom
Ange om kylsystemet ska CE-märkas enligt Lågspänningsdirektivet genom
entreprenörens försorg. Beakta att fullständiga maskiner inte ska märkas
enligt Lågspänningsdirektivet om de är CE-märkta enligt AFS 2008:3.
be
Ange om kylsystemet ska CE-märkas enligt EMC-direktivet genom
Vid stora reglerområden bör kontroll föreskrivas för samtliga gränser för
temperatur, fuktighet med mera.
re
jå
Vid bestämning av föreskrivna flöden bör hänsyn tas till tillåten tolerans enligt
AMA. Om snävare tolerans krävs bör särskild mätmetod föreskrivas, till
exempel genom induktiv flödesmätning. Mätställen för sådan mätning måste
då föreskrivas.
Ange här alternativt i avsnitt 55 eller i avsnitt PAK
– temperaturvärden för förångning, kondensering, köldbärare, kylmedel,
rums- och uteluft samt relativ luftfuktighet i aktuell omfattning
Få
– tillslags- och brytvärden för styroch säkerhetsorgan.
Ange
– vem som tillhandahåller erforderliga belastningar samt deras storlek vid
kontroll
R
em
is
s
–
– toleranser för mätstorhet och gränser för områden i rum inom vilka angiven
högsta avvikelse tillåts. Undvik snäva, kostnadskrävande toleranser och
avvikelser, särskilt vid samtidiga krav på temperatur och lufthastighet
– i förekommande fall var storhet ska mätas, till exempel vid
temperaturgivare eller i vilka punkter i rum.
Kontroll av rörledningar i köldbärar- och
kylmedelsystem (värmebärarsystem)
Ange högsta tillåtna tryck.
Beakta frysrisk vid provtryckning med vatten.
Installationskontroll
Råd och anvisningar för installationskontroll och exempel på intyg över utförd
kontroll finns i Svensk Kylnorm, se Faktablad 10. Beakta att läckagekontroll
krävs enligt F-gasförordningen.
Beakta att vid bestämning av besiktningsklass enligt AFS 2005:3 kan
kylsystemet hamna i Besiktningsklass C, varvid krav på besiktning utgår.
Ange om prestandamätning av kompressoraggregat ska utföras av
entreprenören och vilken metod som i så fall ska användas.
26 YTC.156
Kontroll av värmesystem
Kontroll av rörledningar i värmesystem
Tryck- och täthetskontroll ska utföras av hela systemet.
Kontroll utförs med vatten som tryckmedium. Efter kontroll ska systemet hållas vattenfyllt och
urluftat fram till drifttagning.
Kontroll av ledningar för fjärrvärme
ro
pa
s
Tryck- och täthetskontroll samt kontroll av svetsfogar på rörledningar för fjärrvärme ska utföras
enligt tekniska bestämmelser från Svensk Fjärrvärme AB, och i övrigt enligt energileverantörens
anvisningar.
Kontroll av flöde
Injusteringsventilers flöde ska kontrolleras i de fall flöden angetts.
Kontroll av flöde utförs efter att injustering slutförts. Kontroll utförs genom kontrollmätning av
lägst 5 procent av injusterade flöden, dock minst 5 mätningar.
be
Största tillåtna avvikelse från föreskrivet flöde är 25 procent, inklusive mätosäkerhet. Utvidgad
mätosäkerhet ska beräknas enligt formel under YTC.1.
Uppmätt värde ska korrigeras med hänsyn till densitet och viskositet, till exempel vid viss
procentuell inblandning av frostskyddsmedel.
re
Kontroll av säkerhetssystem
jå
Injustering och kontroll ska dokumenteras på blankett enligt bilaga YTC/3 eller likvärdig
blankett.
Kontroll av säkerhetssystem ska utföras genom riskbedömning enligt AFS 2002:1.
Riskbedömningen ska minst omfatta kontroll enligt följande
Få
– att tryckkärl och rörledningar i systemet har tillräcklig tryckklass i förhållande till
avsäkringstrycket
– att säkerhetsventil respektive utblåsningsledning har rätt funktion och öppningstryck (så
kallat driftprov)
–
– att säkerhetsventil respektive utblåsningsledning står i oavstängbar förbindelse med panna
eller värmeväxlare liksom med påfyllningsställe för tappvatten
s
– att systemet inte faller under krav på CE-märkning enligt AFS 1999:4 eller av krav på
besiktning av ackrediterat organ enligt AFS 2005:03
is
– att växelventil till panna har avsedd funktion
R
em
– att säkerhetsfunktioner för pannanläggning med mera är kontrollerade och uppfyller ställda
krav enligt god teknisk praxis.
Ange om någon del i värmesystemet ska tredjepartkontrolleras genom
entreprenörens försorg och i så fall vilka delar som ska kontrolleras av
ackrediterat organ.
Ange om någon del i värmesystemet ska CE-märkas enligt AFS 1999:4
genom entreprenörens försorg.
Vid bestämning av föreskrivna flöden bör hänsyn tas till tillåten tolerans enligt
AMA. Om snävare tolerans krävs bör särskild mätmetod föreskrivas, till
exempel genom induktiv flödesmätning. Mätställen för sådan mätning måste
då föreskrivas.
Kontroll av rörledningar i värmesystem
Ange beräkningstryck.
Kontroll av säkerhetssystem
Krav på kontroll av vissa pannanläggningar med mera, utförd av ackrediterat
organ, finns i AFS 2005:03.
27 Ange särskilda krav på säkerhetskontroll.
YTC.1561 KONTROLL AV RÖKKANALER OCH AVGASKANALER
Röktryckskontroll
Kontroll ska utföras vid ett övertryck som för en kanal av högst 25 m höjd uppgår till 3 Pa/m med
en tolerans av ±20 procent, och för en högre kanal till minst 60 Pa och högst 90 Pa.
Övertryck i kanalen ska åstadkommas med hjälp av fläkt. Kanalen får vara ouppvärmd vid
kontroll.
Synlig läckning eller märkbar lukt får inte förekomma.
Läckmätning
ro
pa
s
Fönster och tilluftsdon i lokaler som berörs av kontrollen ska vara stängda och frånluftsdon ska
vara öppna. Frånluftsfläktar ska vara i drift.
Föreskriven läckmätning ska utföras efter röktryckskontroll. Läckmätning ska utföras vid ett
kontrolltryck av 200 Pa. Kanalens botten och topp tillsluts och det luftflöde mäts som krävs för
att vidmakthålla kontrolltrycket. Läckluftsflödet får vara högst 1 m3/(h × m2 inre väggyta).
be
Protokoll
Läckmätning
jå
Protokoll över utförd kontroll ska upprättas enligt Sveriges Skorstensfejaremästares
Riksförbunds (SSR) formulär.
Ange om läckmätning ska utföras.
Kontroll av luftbehandlingssystem
re
YTC.157
I handlingarna angivna funktioner ska kontrolleras.
Få
Innan kontroll utförs ska kontrollförrättare försäkra sig om att de delar av sidoentreprenader av
vilka kontrollen är beroende är utförda.
Täthetskontroll av kanalsystem
–
Läckluftsflöde ska i första hand mätas vid tryck 400 Pa, men får mätas vid annat tryck om så är
lämpligt med hänsyn till kontrollutrustning och kontrollyta. Trycket får vara lägst 200 Pa och
högst 1 kPa. Kanal med större omkrets än 6,4 m ska dock kontrolleras med tryck 200 Pa.
s
Summan av uppmätt Iäckluftsflöde och mätfel får inte överskrida för angiven täthetsklass
föreskrivet värde.
is
Som kanals ekvivalenta omslutningsarea räknas dess yttre begränsningsarea.
R
em
Läckluftsflöde vid täthetskontroll ska mätas med rekommenderad mätmetod enligt Formas skrift
T9:2007, Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer. Täthetskontroll ska
utföras som stickprov, vardera med ca 25 m2 kanalomslutningsarea. Kontrollerad
kanalomslutningsarea ska i varje prov vara minst 10 m2. Om apparat ingår som åsätts en
ekvivalent omslutningsarea Ae ska kontrollerad area vara minst (10 + Ae)& m2. Fläktkammare i
driftfärdigt skick får kontrolleras separat.
Täthetskontroll av kanalsystem ska utföras med över- eller undertryck beroende på drifttryck.
Täthetskontroll av typgodkända kanalsystem i föreskriven täthetsklass ska kontrolleras enligt
följande: cirkulära spiralfalsade kanaler ska kontrolleras till 10 procent av totala
kanalomslutningsarean, övriga kanaler till 20 procent.
Om föreskrivna täthetskrav inte uppfylls ska kontrollen utsträckas till att omfatta ytterligare
samma procentandel kanaler. Om kraven inte heller uppfylls vid denna kontroll ska kontrollen
utsträckas till att omfatta samtliga kanaler.
Täthetskontroll av övriga kanalsystem ska omfatta 100 procent av totala
kanalomslutningsarean.
Beställaren ska i varje särskilt fall ge anvisning om vilka kanaler och aggregat som ska
kontrolleras.
Täthetskontroll ska dokumenteras på blankett enligt bilaga YTC/5 eller likvärdig blankett.
28 Kanalansluten värmeväxlare ska kontrolleras med avseende på täthet mot luftläckning på
samma sätt som anslutande kanalsystem.
Täthetskontroll (externt läckluftsflöde) av värmeväxlare
Roterande värmeväxlare ska kontrolltryckas som en enhet.
Kanalansluten värmeväxlare med rörgenomföring i ytterhölje ska vid kontroll av kanaltäthet
anses ha en ekvivalent omslutningsarea av 4 m2 per m2 frontarea och per rörrad (djup) i
luftflödesriktningen.
Kanalanslutna luftfilter, luftfuktare, luftavfuktare, luftdon samt spjäll, flödesdon och
blandningsdon med kanalanslutet in- och utlopp ska kontrolleras med avseende på täthet mot
luftläckning på samma sätt som anslutande kanalsystem.
ro
pa
s
Kanalanslutna luftfilters, luftfuktares, luftavfuktares, flödesdons och blandningsdons ekvivalenta
omslutningsarea utgörs av deras yttre begränsningsarea.
För spjäll är ekvivalent omslutningsarea spjällets omkrets multiplicerat med en ekvivalent längd
om 1 m.
Läckfaktor för spjäll med spjällblad i stängt läge ska i första hand mätas vid tryckskillnad 400 Pa
över spjällbladet, men får mätas vid annan tryckskillnad om så är lämpligt med hänsyn till
kontrollutrustning och kontrollarea. Kontrolltrycket får vara lägst 200 Pa och högst 5 kPa.
be
Summan av uppmätt läckfaktor och standardmätosäkerhet får inte överskrida tillåten läckfaktor
för angiven spjälltyp enligt figur AMA QJB/1.
Täthetskontroll av luftbehandlingsaggregat
jå
Luftbehandlingsaggregat som utgör del av luftbehandlingsinstallation ska kontrolleras med
avseende på täthet mot luftläckning på samma sätt som anslutande kanalsystem. Kontroll ska
utföras innan kanalanslutning skett, men i övrigt med aggregatet i driftfärdigt skick.
re
Täthetskontroll av luftbehandlingsaggregat ska utföras med över- eller undertryck beroende på
drifttryck.
Luftbehandlingsaggregat ska kontrolleras till 20 procent av antalet enheter, dock minst ett
kontrollobjekt.
Få
Läckfaktor ska i första hand mätas vid trycket 400 Pa, men får mätas vid lägre tryck om så är
lämpligt med hänsyn till kontrollutrustning. Lägsta tillåtna tryck ska vara 200 Pa.
Summan av uppmätt läckfaktor och sannolikt mätfel får inte överskrida tillåtet värde för
föreskriven täthetsklass.
–
Luftbehandlingsaggregat där till- och frånluft står i direkt förbindelse med varandra till exempel
aggregat med roterande- eller kammarvärmeåtervinnare ska kontrolleras som en enhet.
Luftbehandlingsaggregat med andra typer av värmeåtervinnare ska betraktas som två enheter
och kontrolleras med till- och frånluftssida var för sig.
is
s
Vid täthetskontroll av till- eller frånluftssida i luftbehandlingsaggregat med återluftsspjäll ska
detta avtätas.
em
Täthetskontroll av aggregatrum och fläktkammare
R
Fläktkammare som utgör del av luftbehandlingsinstallation ska kontrolleras med avseende på
täthet mot luftläckning på samma sätt som anslutande kanalsystem. Kontroll ska utföras innan
kanalanslutning skett, men i övrigt med fläktkammaren i driftfärdigt skick.
Täthetskontroll av fläktkammare ska utföras med över- eller undertryck beroende på drifttryck i
fläktkammaren.
Fläktrumsväggar ska kontrolleras till 20 procent av totala omslutningsarean, dock minst med en
kontroll.
Läckfaktor ska i första hand mätas vid trycket 400 Pa, men får mätas vid lägre tryck om så är
lämpligt med hänsyn till kontrollutrustning. Lägsta tillåtna tryck ska vara 200 Pa.
Summan av uppmätt läckluftfaktor och sannolikt mätfel får inte överskrida tillåtet värde för
föreskriven täthetsklass.
29 Kontroll av vätsketät kanal
Kanalsystem som föreskrivits att vara vätsketätt och utfört med dränering, till exempel imkanal
från storkök eller uteluftsintag, ska täthetskontrolleras genom spolning med vatten på kanalens
horisontella del.
Kontroll av kanaltryck inför ombyggnad
Kontroll ska utföras innan ingrepp görs i anläggningen.
Kontroll av statiska tryck mellan rum och injusteringsspjäll ska utföras i kanaldel som inte berörs
av ombyggnaden. Resultatet av kontrollen ska dokumenteras.
Kontroll av flöde
ro
pa
s
Om denna kontroll inte utförs ska hela systemet, inklusive delar som inte berörs av
ombyggnaden, injusteras.
Mätning av luftflöde vid kontroll ska ske med rekommenderad metod enligt Formas skrift
T9:2007, Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer.
Kontroll av flöde utförs efter att injustering slutförts.
Flöden i samtliga rum ska kontrolleras.
be
Största tillåtna avvikelse från föreskrivet flöde för en enskild mätning är 20 procent,
inkluderande utvidgad mätosäkerhet (se under YTC.1).
Vid kontroll och injustering ska beaktas
– utetemperatur
re
– vindförhållanden
jå
Kontroll ska ske av tryckfall (vid största flöde) över sämst belägna don i varje kanalsystem.
– tillförsel av uteluft vid bostäder utan mekanisk lufttillförsel
– tryckfall i kanaler, över filter och värmeväxlare
Få
– inställning av till- och frånluftsdon.
Föreskrivet värde för totalflöde utgör summan av nominellt flöde och läckluftsflöde.
Kontroll av spridningsbild
–
Kontroll av spridningsbild för tilluftsdon ska göras med teströk.
Kontroll av flödesbalans
is
s
Kontroll av flödesbalans i rum utförs genom urval för att verifiera att olämpliga flödesavvikelser
inte uppstått, till exempel genom olika flödesavvikelser för till- och frånluft.
em
I system och lokaler där ett över- eller undertryck planerats av särskilda skäl, till exempel i
restaurangkök eller laboratorier, kontrolleras tryckskillnaden i varje rum för sig. Kontrollen utförs
till exempel med teströk.
R
I laboratorier, renrum och andra lokaler där viss tryckskillnad mellan rum föreskrivs ska mätning
av denna tryckskillnad utföras och redovisas.
Protokoll
Resultatet av injustering och kontroll av luftflöden ska sammanställas till en injusteringsrapport,
bestående av
– en samlad rapport med allmänna uppgifter samt med sammanställning av avvikelser från
föreskrivet eller förväntat resultat. Rapporten ska vara daterad och signerad av behörig
undertecknare hos entreprenören
– uppgifter som har betydelse för injusteringen, såsom barometertryck, inomhustemperatur,
utomhustemperatur, vindförhållanden och luftfuktighet. Av rapporten ska framgå vilka
instrument som använts vid mätning med kalibreringsintyg
– aggregatprotokoll eller motsvarande med redovisning för varje fläkt respektive aggregat.
Protokollet ska innehålla uppgifter om beteckning, placering, fabrikat och typ, uppmätta och
projekterade min- och maxflöden, statiska tryck över fläkt och över aggregat, tryckfall över i
aggregat ingående komponenter, k-faktor för flödesmätdon, börvärde för tryck och flöde,
30 motortyp, varvtal, remskiva motor, axeldiameter, bussning, märkeffekt, märkström, driftström,
SFP-tal, remskiva fläkt, axeldiameter, bussning, remmar, fläktvarvtal, fläktens maxvarvtal,
driftsfrekvens, maxfrekvens
– luftflödesprotokoll, indelade per system, per plan etc på lämpligt sätt. Referensdon, indexdon
och don med lägsta tryckfall för varje system ska vara markerade i protokollet. Protokoll ska
innehålla uppgifter om aktuell mätmetod, k-faktor, inställningvärde, mättryck och luftflöde. Vid
varierande flöden ska uppgifter finnas för både max- och minflöden samt rumsnummer där
don är placerat
– mätdonsprotokoll med uppgift om flöden, k-faktor och mättryck för flödesmätdon och andra
mätställen i varje system
– spjällprotokoll, med inställningsvärden, uppmätt och projekterat luftflöde, uppmätta värden för
statiska tryck före och efter för varje injusteringsspjäll
ro
pa
s
– protokoll som redovisar funktionskontroll av varje brandskyddsspjäll
– i förekommande fall protokoll över utförd kalibreringsmätning av typ av don som inte kan
mätas med rekommenderad mätmetod
– uppgifter om samband mellan tryck och flöde i luftdon och mätdon som mäts genom
tryckmätning över fasta mätuttag, i form av k-faktor respektive diagram från tillverkare eller
på annat lämpligt sätt
– hur flödeskontroll ska utföras i system med flera driftfall.
Beakta vid projektering
be
Protokoll ska redovisas med omfattning enligt bilagor YTC/6–YTC/11.
– att varje till- och frånluftsdon ska kunna injusteras och mätas med
rekommenderade mätmetoder
jå
– att varje huvud- och samlingskanal (till- och frånluft) ska ha erforderlig
mätsträcka för Prandtlrörsmätning samt mätuttag, eller fasta flödesmätdon
re
– vid upprättande av mätplan och mätstationer Formas skrift T9:2007,
Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer. Beakta särskilt
att totalflöden vid fläktar och i huvudkanaler ska vara mätbara samt lätt
åtkomliga för fortlöpande kontroll under driftskedet
Få
– att installationen bör utföras med separat kanal för minsta utelufts- och
avluftsflöde, så att mätning och injustering av minsta uteluftsflöde enkelt
kan utföras.
Ange
– om OVK-besiktning ska ingå i entreprenaden
–
– om CE-märkning ska ingå i entreprenaden och i så fall omfattning
– om kontroll av luftutbyteseffektivitet ska utföras av entreprenören
R
em
is
s
– om annat driftfall än vad som föreskrivs i AMA ska tillämpas, till exempel
vid ljudmätning
– referenstillstånd samt var nolltryckspunkten är belägen i de fall en
tryckdifferens är planerad, till exempel för laboratorium eller korridor
– om dörrar och fönster ska vara öppna eller stängda under injustering och
kontroll
– mätmetoder.
Täthetskontroll av kanalsystem
Ange om annan omfattning än vad som föreskrivs i AMA ska gälla.
Exempel
”Cirkulära kanalsystem som är typgodkända i aktuell täthetsklass ska inte
täthetskontrolleras.”
Ange om vissa kanaler, till exempel från dragskåp, kräver 100 procent
täthetskontroll.
Täthetskontroll (externt läckluftsflöde) av värmeväxlare
Ange omfattning av kontroll.
31 Täthetskontroll av luftbehandlingsaggregat
Ange omfattning av kontroll om kraven ska vara andra än vad som föreskrivs i
AMA.
Täthetskontroll av aggregatrum och fläktkammare
Ange omfattning av kontroll om kraven ska vara andra än vad som föreskrivs i
AMA.
Ange om även trycktålighet ska kontrolleras och i så fall hur detta ska utföras.
Ange
ro
pa
s
– om verkningsgrad för värmeväxlare ska mätas och redovisas
– om specifik fläkteffekt SFP ska mätas och redovisas
– om verkningsgrad för fläktdrift ska mätas och redovisas
– om luftutbyteseffektivitet för specificerad lokal ska mätas och redovisas och
vilken mätmetod som då ska användas (till exempel spårgas)
– om LCC-analys ska utföras och redovisas och i så fall för vilka objekt
be
– ange underlag för LCC-beräkning såsom kalkylränta, energipriser för
medier, kalkyltid och dylikt.
Protokoll
jå
Ange
– om ytterligare mätvärden än de som föreskrivs i AMA ska tas med i
protokoll
YTC.18
re
– om protokoll ska redovisas på annat sätt än enligt bilagor YTC/6–YTC/11.
Kontroll av styroch övervakningssystem
Få
Kontroll ska genomföras så att styroch övervakningsfunktionen blir kontrollerad i ett
sammanhang. Alla funktioner ska kontrolleras.
Om föreskrivna värden eller föreskriven funktion inte uppfylls vid kontroll ska kontrollen och alla
föregående kontroller som kan ha inverkat på det konstaterade felet eller påverkats av felet
upprepas efter det att felet avhjälpts.
–
Kontroll som är föreskriven i författning och som berör entreprenadåtagandet ska ombesörjas
och bekostas av entreprenören.
s
Samtliga mätvärden kontrolleras och värde som presenteras i användargränssnitt jämförs med
värde i kontrollinstrument.
is
Beställaren ska meddelas i god tid innan entreprenören utför kontroll och mätning.
em
Kontroll av pneumatikutrustningar
R
Före kontroll ska rörnät renblåsas med tryckluft. Kontroll ska utföras genom tryckkontroll med
luft vid ett tryck av 200 kPa. Kontrolltiden ska vara 12 timmar. Under kontrolltiden får trycket
sjunka högst 25 kPa.
Kontrollen ska utföras under konstanta temperaturförhållanden.
Kontroll före idrifttagning av styroch övervakningsinstallationer
Under entreprenadtiden ska fortlöpande kontrolleras att styroch övervakningssystemen
uppfyller såväl myndighetsföreskrifter som beställarens krav.
Kontroll av utförd installation ska utföras före idrifttagning. Kontrollen ska gälla både elsäkerhet
och sådan funktion som kan påverka säkerheten. Kontrollen ska utföras enligt SS 4364000 och
dokumenteras. Dokumentation i form av scheman, diagram eller tabeller ska finnas tillgänglig
vid kontrollen. För att systematisera kontrollåtgärderna ska entreprenören upprätta ett
kontrollprogram.
Ange
– kontrollmetod
32 – vilka övriga entreprenörer som ska delta i kontrollen och vem som har
samordningsansvaret.
Samråd med berörda projektörer om vem som ska delta i kontrollen samt
kontrollera att krav på deltagande förs in i beskrivningen för berörd
entreprenad.
Exempel på kontroller och mätningar som bör föreskrivas
– funktionskontroll avseende funktioner och funktionssamband
– reglerutrustningars insvängningsförlopp (i speciella fall)
– täthetskontroll av rörledningar (pneumatik)
Ange
ro
pa
s
– kontroll av inställda värden för givare, tiddon, styrfunktionsenheter, reläer
med mera.
– vilka kontroller och mätningar som entreprenören ska utföra
– högsta tillåtna utvidgade mätosäkerhet.
Kontroll av elutrustningar och elförbindningar
be
Ange omfattning av och krav på kontroll av elutrustningar, elförbindningar med
mera genom att åberopa aktuella koder och rubriker under YTC.16. Se AMA
EL.
Exempel på kontroller och mätningar som kan föreskrivas
jå
– kontroll av kontinuitet hos skyddsledare, PEN-ledare och
potentialutjämningsledare
– kontroll av installationens isolationsresistans
re
– kontroll av skydd genom SELV och PELV och skyddsseparation i
förekommande fall.
Kontroll av ventil i styroch övervakningssystem
Få
Ange omfattning av och krav på kontroll av ventiler.
Kontroll före idrifttagning av styroch
övervakningsinstallationer
–
Ange vad kontrollen ska omfatta utöver kraven i AMA.
Kontroll av styroch övervakningssystem för fastighetsdrift
YTC.182
Kontroll av styroch övervakningssystem för
em
is
s
YTC.181
YTC.2
Injustering av installationssystem
R
Injustering ska utföras av i entreprenaden ingående system, utrustningar och komponenter.
System ska injusteras till i handlingarna föreskrivna värden. Sedan injusteringens resultat
kontrollerats ska det dokumenteras, se YTC.1.
– omfattning och metod för injustering
– hur injustering av system ska dokumenteras
– vem som har ansvaret för injustering av hela system som påverkar flera
entreprenader.
Beakta vid projektering att
– installationerna planeras så att injustering och mätning möjliggörs av
sådana storheter som väsentligt påverkar driftkostnaderna, till exempel
effektuttag, energianvändning, vattenförbrukning
– injusteringsarbetet ska underlättas, varför stor vikt bör läggas vid
överskådlighet och enkelhet vid planering av systemen
33 – injusterings- och mätmöjligheter bör finnas i varje delsystem.
Injustering av hela system bör ske i samråd mellan entreprenören och den
som fått ansvaret för injusteringen.
YTC.25
Injustering av vvs-, kyl- och processmediesystem
Injustering av elutrustningar och elförbindningar m m
Ange omfattning och krav på injustering av elutrustningar och elförbindningar
med mera genom att åberopa aktuella koder och rubriker under YTC.16. Se
AMA EL.
Injustering av system för försörjning med flytande eller
gasformigt medium
YTC.2521 Injustering av tappvattensystem
ro
pa
s
YTC.252
Flöden i tappvarmvattensystem med ventiler och mätuttag ska injusteras till föreskrivna värden
och redovisas enligt bilaga YTC/2 eller på likvärdigt sätt.
be
Beakta behovet av injustering av tappvarmvattensystem med avseende på
flöde och temperatur.
Ange lägsta tillåtna vattentemperatur i tappvarmvattensystem med cirkulation.
jå
Ange injusteringsvärden på ritning eller i bilaga till beskrivning, till exempel
enligt bilaga YTC/3.
Injustering av brandsläckningssystem
YTC.255
Injustering av kylsystem
re
YTC.254
Injustering av köldbärar- och kylmedelsystem
Få
I system med fryspunktsnedsättande tillsatser ska all injustering av flöden utföras vid normal
drifttemperatur på vätskan.
–
Före injustering ska pumpar ha varit kontinuerligt i drift under minst en vecka. Sil i rörledning
ska vara rengjord före injustering.
Injustering av injusteringsventiler
s
Injusteringsventiler i köldbärarsystem ska injusteras till föreskrivet flöde.
is
För injusteringsventiler ska i protokoll redovisas
– system eller objekt som ventilen betjänar
em
– ventilnummer eller mätuttagsnummer
– projekterat flöde
– uppmätt flöde
R
– inställt värde
– differenstryck över injusteringsventil
– mätmetod/injusteringsmetod
– uppgift om kalibrering av mätinstrument
– noteringar, till exempel faktorer som kan ha påverkat injusteringsresultatet.
Injustering av aggregat m m
Injustering och kontroll av funktioner i sammansatta enheter, till exempel kyl- eller
värmepumpsaggregat, ska dokumenteras på blankett enligt bilaga YTC/12 eller likvärdig
blankett. För mindre komplexa aggregat kan istället bilaga YTC/13 eller likvärdig blankett
användas. Samtliga inställbara variablers inställning redovisas.
34 Injustering av köldmediesystem
Överhettning av expansionsventiler ska kontrolleras.
Injusteringsvärden för till- och frånslag på pressostater ska redovisas.
Inställningsvärden för till- och frånslag av rumsstyrning ska redovisas.
Tider och temperaturer för avfrostningsstyrning ska injusteras.
Injustering av köldbärarsystem
Ange flöde för injusteringsventiler i huvudledningar, stamledningar och vid
apparater.
ro
pa
s
Flöde kan med fördel anges i bilaga till beskrivning, till exempel enligt bilaga
YTC/3, varvid på ritning anges endast beteckning för ventil eller dylikt.
Ange metod för injustering av pumpcirkulationssystem, till exempel enligt
fabrikatspecifik metod eller enligt metod i Byggforskningens Informationsblad
B12:1974.
YTC.256
Injustering av värmesystem
Injustering av injusteringsventiler
be
Före injustering ska pumpar ha varit kontinuerligt i drift under minst en vecka. Sil i rörledning
ska vara rengjord före injustering. Rörledning ska vara invändigt ren vid injustering. Systemet
ska vara avluftat vid injustering.
jå
Injusteringsventiler i värmevattensystem ska injusteras till föreskrivet flöde och tryckfall. I de fall
både flöde och Kv-värde angetts gäller angivet flöde före angivet Kv-värde.
För injusteringsventiler ska i protokoll redovisas
re
– system eller objekt som ventilen betjänar
– ventilnummer eller mätuttagsnummer
– projekterat flöde
– inställt värde
Få
– uppmätt flöde
– differenstryck över injusteringsventil
– mätmetod/injusteringsmetod
–
– uppgift om kalibrering av mätinstrument
– noteringar, till exempel faktorer som kan ha påverkat injusteringsresultatet.
is
s
Injustering och kontroll ska dokumenteras på blankett enligt bilaga YTC/2 eller likvärdig
blankett.
Injustering av radiatorventiler
em
Radiatorventiler ska injusteras till föreskrivet Kv-värde.
R
Vid injustering av injusteringsventiler ska termostatventiler tvångsställas i helt öppet läge.
Injusteringen redovisas med intyg eller protokoll. Eventuella avvikelser ska redovisas.
Injustering av aggregat m m
Injustering och kontroll av funktioner i sammansatta enheter, till exempel förtillverkade
abonnentcentraler, ska dokumenteras på blankett enligt bilaga YTC/13 eller likvärdig blankett.
Samtliga inställbara variablers inställning redovisas.
Ange dels flöde, dels Kv-värde för injusteringsventiler i huvudledningar,
stamledningar och vid apparater.
I övrigt anges endast Kv-värde, till exempel för radiatorventiler.
Flöde kan med fördel anges i bilaga till beskrivning, till exempel enligt bilaga
YTC/2, varvid på ritning anges endast beteckning för radiator, ventil med
mera.
Ange metod för injustering av pumpcirkulationssystem, till exempel enligt
fabrikatspecifik metod eller enligt metod i Byggforskningens Informationsblad
B12:1974.
35 YTC.257
Injustering av luftbehandlingssystem
Injustering av totalluftsflöde ska utföras med ett tryckfall över filter som motsvarar sluttryckfallet
för filtret i system med tryckreglerade fläktar. Övriga system ska injusteras vid rena filter med
korrektion för filtrets av tillverkaren dokumenterade ekonomiska medeltillstånd alternativt med
en flödesökning med 3 procent.
Vid injustering av system med mer än ett driftfall ska injustering ske vid ett av driftfallen och
mätning utföras vid driftfall med såväl största som minsta luftflöde. Uppgift om vilket driftfall som
ska gälla för injustering ska inhämtas från beställaren om detta inte är angivet i handling.
Mätning av luftflöde vid injustering ska ske med rekommenderad metod enligt Formas skrift
T9:2007, Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer.
ro
pa
s
Mätning på dontyp som inte kan mätas med rekommenderad metod ska kalibreras genom
urvalsvis mätning med annan metod, till exempel metod A11 i anslutande kanal. Resultatet av
denna mätning redovisas.
Vid injustering ska mätning utföras och redovisas på sådant sätt att ny mätning kan ske och ge
samma resultat om förhållandena är desamma, till exempel vid återkommande OVK. Mätning
med till exempel viss andel av forceringsdon i aktivt läge ska därför inte redovisas som enda
driftfall.
I system typ F, FT och FTX ska injustering ske med stängda dörrar och fönster.
be
Injustering av spridningsbild
Tilluftsdon med justerbar spridningsbild ska injusteras för att undvika drag i vistelsezonen.
jå
Injustering av konfiguration i kanalanslutna bafflar
Injustering av flöde
re
Injusteringen ska dokumenteras. I de fall konfiguration inte är utförd från fabrik ska den utföras
på plats till i handlingarna angivna värden. Konfiguration ska framgå av märkskylt.
Injustering av luftflöden ska ske till i handlingarna angivna flöden.
Få
Alternativ 1. Proportionalitetsmetoden
Injusteringen ska utföras genom en systematisk steg-för-steg-metod med successiva mätningar
och inställningar av strypdon i enlighet med arbetsgång beskriven i Byggforskningsrådets skrift
Injustering av luftflöden i ventilationsinstallationer, T12:1981.
–
Om bestämning av referensdon och indexdon inte är angivet i entreprenadhandlingarna ska
dessa bestämmas vid injusteringen.
s
Alternativ 2. Förinställningsmetoden
is
Injusteringen ska utföras genom inställning av strypdon enligt tryckfallsberäkning. Mätning av
flöden ska utföras för kontroll. Hänsyn ska tas till termiska stigkrafter (skorstensverkan).
em
Injustering av minsta uteluftsflöde och minsta avluftsflöde
R
För aggregat med blandningsdel ska injustering utföras av minsta uteluftsflöde vid flöde för
vinterdrift och i samråd med styrentreprenören.
Injustering av system med variabla flöden
Minsta och högsta föreskrivna flöden ska injusteras och dokumenteras.
Injustering av paketaggregat m m
Injustering och kontroll av funktioner i sammansatta enheter, till exempel förtillverkade mindre
luftbehandlingsaggregat, ska dokumenteras på blankett enligt bilaga YTC/13 eller likvärdig
blankett. Samtliga inställbara variablers inställning redovisas.
Återställning av flöden vid ombyggnad
Vid injusteringen ska statiska tryck i delar som inte berörs av ombyggnad återställas till värden
som uppmätts före ombyggnaden.
36 Protokoll
Protokoll över injustering och kontroll av luftflöden redovisas efter att injustering och därpå
följande kontroll utförts. Föreskrift om redovisning anges under YTC.157.
Ange
– injusteringsmetod och hur injusteringen är planerad att utföras, om
projekteringen förutsätter viss metod. Vid föreskriven proportionell
injustering ska referensdon och indexdon för varje system anges på ritning
– vid vilket driftfall injustering ska göras för system med fler än ett driftfall
– vid vilken utetemperatur föreskrivna luftflöden ska gälla
ro
pa
s
– på ritning samtliga mätplan och mätdon samt beräknat värde på luftflöde i
respektive mätpunkt. Beakta problem med invändigt isolerade kanaler vid
placering av mätuttag
– högsta tillåtna tryckfall över injusteringsspjäll för att ljudberäkning ska äga
giltighet
– på ritning, för varje system, från tryckfallssynpunkt dimensionerande don
– det tryckfall som krävs över sämst belägna don samt placering av dessa i
systemet, inklusive anslutningskanal, för att en god luftfördelning vid
samtliga driftfall ska erhållas
– korrektion för injustering av totalluftsflöde
be
– om och i så fall hur sammanlagring ska beaktas
– beräknat statiskt tryck i tryckoch sugkammare.
jå
För att underlätta injusteringsarbetet bör på ritningar redovisas beräknade
statiska tryck efter inställbara injusteringsspjäll i kanaler och före
konstantflödesdon där så erfordras för att avsedd funktion ska erhållas.
re
Vistelsezon – Mätning av dragkriterier
Ange var och hur mätning ska utföras.
Få
Injustering av flöde
Ange vid vilket driftfall injusteringen ska utföras om systemet har fler än ett
driftfall.
–
Alternativ 1. Proportionalitetsmetoden
Ange
s
– vilka don som är referensdon och indexdon
R
em
is
– om referensdonen ska kalibreras
– var verkliga flöden ska injusteras och mätas.
Alternativ 2. Förinställningsmetoden
Inställningsvärden för strypdon beräknas för uteluftens årsmedelvärde för
temperatur.
Ange
– inställningsvärden för strypdon
– om beräkning av inställningsvärden ska utföras av entreprenören
– var flöden ska mätas.
Alternativ 3. Annan metod
Ange förutsättningarna.
Injustering av minsta uteluftsflöde och minsta avluftsflöde
Redovisa på ritning, för injustering
– minsta uteluftsflöde
– minsta avluftsflöde
37 – återluftsflöde
– tilluftsflöde.
Säkerställ vid projektering att mätmöjlighet för minsta uteluftsflöde finns.
Injustering av system med variabla flöden
Ange minsta och högsta flöden, till exempel vid forcerad drift, lågt och högt
flöde.
Säkerställ vid projektering att mätmöjlighet för minsta flöde i VAV-don finns.
YTC.28
Injustering av styroch övervakningssystem
ro
pa
s
För styrutrustning ska samtliga inställbara variablers inställning redovisas.
Ange hur injustering av system ska utföras och dokumenteras samt vem som
har ansvaret för injusteringen.
Injustering av pneumatikutrustningar
Ange omfattning och krav på injustering av pneumatikutrustningar.
Injustering av styroch övervakningsenheter
be
Ange omfattning och krav på injustering av styroch övervakningsenheter.
Injustering av styroch övervakningssystem för
fastighetsdrift
YTC.282
Injustering av styroch övervakningssystem för
YU
TEKNISK DOKUMENTATION M M FÖR INSTALLATIONER
re
jå
YTC.281
Få
Benämningar och beteckningar ska överensstämma med utförd märkning.
Handling ska vara skriven på svenska.
Skalenliga ritningar ska förses med grafisk skala.
–
Handling ska vara i format enligt A-serien.
Teknisk dokumentation som överlämnas till beställaren ska innehålla uppgift om
s
– datum som visar när dokumentationen har upprättats
– vilken installation som dokumentet avser
is
– i vilket sammanhang dokumentet är upprättat
R
em
– vem som upprättat dokumentet.
I förfrågningsunderlaget ingående handlingar behöver oftast bearbetas till
slutliga handlingar med uppgifter från entreprenören som underlag. I regel ges
entreprenören också i uppdrag att tillhandahålla vissa handlingar.
Omfattningen av de handlingar som entreprenören ska leverera bör anpassas
till objektet med hänsyn till förvaltningsorganisation, entreprenadens storlek
med mera.
– vilka uppgifter och handlingar entreprenören ska tillhandahålla
– vilka handlingar och uppgifter beställaren tillhandahåller som underlag
– generella krav på symboler, benämningar, beteckningar, scheman och
dylikt (till exempel enligt svensk standard)
– om handling ska tillhandahållas i arkivvärdigt utförande, i ljuskopierbart
utförande, som mikrofilm eller dylikt
– om handling ska levereras på elektroniskt läsbart datamedium. Ange i så
fall krav på lagringsmedium samt program och programversioner som filer
ska vara läsbara i
38 – om digitalt framställd handling ska levereras i bearbetningsbart filformat
– vilka handlingar som ska kunna förminskas
– format, om handling ska vara utförd i annat format än i A-serien
– om ritningar för mikrofilmning ska utföras enligt SS-EN ISO 6428
– om översatt handling även ska levereras på originalspråket
– om handlingarna ska vara insatta i pärm, inbundna, inplastade, uppsatta
med mera
– att om på ritning utarbetad av entreprenören redovisas flera installationer
ska installationstyperna framgå av namnrutan
ro
pa
s
– att om det inom en byggnad förekommer identiskt lika våningar och
installationer får redovisning ske på gemensam ritning, varvid i namnrutan
anges för vilka våningar ritningen gäller
– leveranstider eller hänvisa till bifogad tidplan
– om delar av den tekniska dokumentationen, till exempel
tillverkardokumentation, får vara skriven på annat språk än svenska. Ange i
så fall vilket språk
– om handling som ingår i teknisk dokumentation ska vara skriven både på
svenska och på annat språk. Ange i så fall vilket språk
be
– antal exemplar samt till vem och hur leverans ska ske.
Rekommendationer om hur CAD-framställda bygghandlingar bör redovisas
finns i Bygghandlingar 90, del 8.
ANMÄLNINGSHANDLINGAR OCH
ANSÖKNINGSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER
re
YUB
jå
Beträffande teknisk dokumentation av elkraftsystem och styrutrustningar inom
industrin, se även rekommendationer i SEK Handbok 439.
Få
Ange vilka anmälningshandlingar och ansökningshandlingar entreprenören
ska upprätta.
Anmälningshandlingar och ansökningshandlingar för vvs-,
kyl- och processmedieinstallationer
YUB.55
Anmälningshandlingar för kylinstallationer
–
YUB.5
Anmälan ska överlämnas till operatören för underskrift.
s
Ange
– vem som efter undertecknandet ska skicka in anmälan.
Anmälningshandlingar och ansökningshandlingar för styroch övervakningsinstallationer
em
YUB.8
is
– om erforderliga anmälningshandlingar för utrustningen ska upprättas
R
YUC
BYGGHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER
Leverans
Handling som ska levereras för granskning ska vara beställaren tillhanda innan tillverkning eller
montering påbörjas.
– vilka bygghandlingar entreprenören ska upprätta samt vilka bygghandlingar
entreprenören ska redovisa för beställaren
– om entreprenören ska lämna underlag för samordnade detaljritningar för
installationer i trånga utrymmen, till exempel i och ovan korridorundertak,
för att undvika korsningar och kollisioner vid arbetets utförande
– vad som ska framgå av de bygghandlingar som entreprenören ska upprätta
39 – sätt för leverans av bygghandlingar till beställaren
– om bygghandlingar som upprättas av entreprenören ska överlämnas till
beställaren för granskning och i så fall beställarens granskningstid
– om entreprenören ska lämna anvisningar för montering av ingjutningsgods
– om entreprenören för egna arbeten ska tillhandahålla håltagningsritningar
samt anvisningar för byggnadstekniska åtgärder
– de uppgifter och den information entreprenören ska lämna till
sidoentreprenör.
YUC.5
Bygghandlingar för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer
ro
pa
s
Scheman m m
Entreprenören ska snarast efter beställning överlämna yttre förbindningsschema med
effektuppgifter för apparater och utrustning som fordrar elektrisk inkoppling till den entreprenör
som utför bygghandlingar för elektrisk inkoppling.
Symboler och beteckningar för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer ska vara enligt SS-ISO
14617-5 och SS-ISO 14617-6 alternativt enligt SS 32260 eller enligt Bygghandlingar 90 del 5.
Symboler för elscheman ska vara enligt symboler i databasen IEC 60617. Val av redovisning
ska ske i samråd med beställaren och vara enhetlig.
be
Flödesscheman ska redovisas med komponenter i inbördes ordning i flödesriktningen.
Bygghandling för el- och styrinstallationer som ingår i vvs-, kyl- och processmedieinstallation
ska utföras med
– terminologi enligt SS-EN 61082-1
jå
– allmänna fordringar enligt SS-EN 61082-1
– förbindningsschema, -tabeller och -listor enligt SS-EN 61082-1.
re
Entreprenören ska för i entreprenaden ingående elapparater tillhandahålla
– elkretsscheman för manöver- och yttre förbindningar
– elapparatlista för apparatskåp
– kabeltabell
Få
– monteringsritning för utrustning i apparatskåp
– sammanställning över motordata och motorskydd
–
– kanalisationsritningar
– dokument som redovisar in- och utgångar i processenheter och dess betjäningsområden.
R
em
is
s
Ange om bygghandlingar som upprättats av entreprenören ska överlämnas till
beställaren för granskning och i så fall beställarens granskningstid.
Scheman m m
Beakta att symboler från SS-ISO 14617-5, SS-ISO 14617-6 och SS-32260
inte bör blandas på samma schema.
Ange om entreprenören utöver vad som föreskrivs i AMA ska upprätta
– detaljritningar
– ritningar över aggregatrum med uppgift om fabrikat, typ och storlek på
aggregat och komponenter
– driftkort (funktionsbeskrivningar med funktionsschema). Jämför text i AMA
under YUD.8
– apparatlistor.
Ange om entreprenören för i entreprenaden ingående elapparater ska lämna
uppgift till styrentreprenören om
– märkeffekt
– startström
– starttid
– inställningsvärde för överströmsskydd
– inställningsvärden för givare.
40 Planritningar, sektioner och detaljer
Ange vid totalentreprenad krav på omfattning och kvalitet på ritningar,
beskrivningar med mera för bygghandlingar, till exempel enligt
Bygghandlingar 90.
Bygghandlingar för installationer för försörjning med flytande
eller gasformigt medium
YUC.53
Bygghandlingar för avloppsvatteninstallationer och
pneumatiska avfallstransportinstallationer
YUC.54
Bygghandlingar för brandsläckningsinstallationer
YUC.55
Bygghandlingar för kylinstallationer
Entreprenören ska i tillämpliga delar tillhandahålla
– måttskisser för apparater och stativ i egen installation
– uppställningsritningar för maskiner och apparater
– handlingar och CE-dokument för tryckkärl
be
– rördragningsritningar
ro
pa
s
YUC.52
– flödesscheman med rördimensioner för platsbyggda köldmedieinstallationer
jå
– flödesscheman med rördimensioner för köldbärar- och kylmedelkretsar.
Flödesscheman ska visa aktuella funktionssamband och hur komponenter i systemet är
inbördes placerade.
re
Ange om entreprenören ska tillhandahålla
– ritningar för fundament, även om dessa levereras av sidoentreprenör
YUC.56
Få
– enlinjescheman med effektuppgifter för yttre elförbindningar som fordras för
att anpassa elbeskrivning till upphandlad kylinstallation.
Bygghandlingar för värmeinstallationer
–
Ange om entreprenören ska tillhandahålla enlinjescheman med effektuppgifter
för yttre elförbindningar som fordras för att anpassa elbeskrivning till
upphandlad värmeinstallation.
s
Bygghandlingar för luftbehandlingsinstallationer
Ange om entreprenören ska tillhandahålla enlinjescheman med effektuppgifter
för yttre elförbindningar som fordras för att anpassa elbeskrivning till
upphandlad luftbehandlingsinstallation.
em
is
YUC.57
YUC.8
Bygghandlingar för styroch övervakningsinstallationer
R
Symboler för elscheman ska vara enligt symboler i databasen IEC 60617.
För programmerbara eller datoriserade styroch övervakningssystem ska entreprenören på
basis av kontraktshandlingarna utarbeta en systembeskrivning. Av denna ska framgå systemets
uppgifter indelade i drift- och säkerhetsuppgifter, delsystemens funktion och utformning samt
uppgift om viktiga data och komponenter.
Utöver i AMA föreskrivna handlingar kan det till exempel vara aktuellt att
föreskriva att entreprenören för egna arbeten upprättar
– andra dokument, till exempel måttskisser, förteckningar,
datasammanställningar, skyltlistor
– scheman som visar systemens funktionella uppbyggnad samt typ och
placering av styroch övervakningsutrustningar för mätning av tryck,
temperatur, flöde, nivå med mera.
Ange
41 – om entreprenören ska tillhandahålla funktionsbeskrivande scheman och
systembeskrivning för granskning
– om symboler och beteckningar för processfunktioner och instrumentering
ska utföras enligt SS-ISO 3511-1, SS-ISO 3511-2, SS-ISO 3511-3 och SSISO 3511-4.
Beakta svensk standard för elscheman. Allmänna regler för dessa dokument
finns i SS-EN 61082-1.
Ange under aktuell kod och rubrik i avsnitt SFE krav på programvara för
programmerbara dator- och styrsystem.
Ange om entreprenören ska tillhandahålla bygghandlingar för granskning, till
exempel
ro
pa
s
– ventilförteckning
– flödesschema med apparatlista och driftbeskrivning
– kretsschema enligt SS-EN 61082-1
– förbindningsdokument
– monteringsritning
– kabeltabell
– datasammanställning
be
– skyltlista avseende märkning och skyltning.
Samråd med berörda projektörer och ange vilka ytterligare anvisningar och
uppgifter som ska framgå av bygghandlingarna, till exempel
jå
– kompletterande håltagning och kanalisation
– erforderlig ledningsförbindelse i ett gemensamt ledningsnät
re
– placering av dykrör för givare med mera.
Bygghandlingar för styroch övervakningsinstallationer för
fastighetsdrift
YUC.82
Bygghandlingar för styroch övervakningsinstallationer för
YUD
RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER
–
Få
YUC.81
Relationshandlingarna ska
s
– vara försedda med påskrift RELATIONSHANDLING och datum
is
– vara undertecknade av behörig undertecknare hos entreprenören
– överensstämma med verkligt utförande och funktion
em
– vara utförda med samma redovisningskvalitet och detaljeringsgrad som de bygghandlingar
de baseras på
– omfatta och baseras på de bygghandlingar som tillhandahålls av entreprenören
– levereras med ritningar vikta i pärm.
R
För planritningar och dylikt ska färg på kopiepapper följa Bygghandlingar 90.
– vilka handlingar som ska tillhandahållas som relationshandlingar, utöver
vad som anges i AMA
– om relationshandlingar även ska levereras i digital form, och krav på
filformat, mappstruktur och lagringsmedium
– om relationshandlingar ska omfatta och baseras på bygghandlingar som
tillhandahålls av beställaren, exempelvis installationsritningar och
översiktsscheman
– om relationshandlingar även ska omfatta tekniska beskrivningar och
materialförteckningar
42 – om relationshandlingar ska levereras i mer än en omgång i pärm eller i
annan leveransform, till exempel transparenta kopior, förminskade eller på
rulle
– om andra krav på redovisningens kvalitet och detaljeringsgrad krävs (till
exempel enligt Bygghandlingar 90).
Uppdelning av relationshandlingar bör ansluta till förfrågningsunderlagets
uppdelning. Krav på relationshandlingar anpassas till behovet i det enskilda
fallet.
YUD.5
Relationshandlingar för vvs-, kyl- och
Leverans
ro
pa
s
Upprättade bygghandlingar samt driftkort och funktionsbeskrivningar ska levereras till
beställaren i relationerat skick. Flödesscheman ska redovisas med komponeneter i inbördes
ordning i flödesriktningen.
Föreskrivet antal omgångar kopior av relationshandlingarna på angivna medier ska levereras till
beställaren utan dröjsmål efter det att arbetena färdigställts.
Ange hur originalhandlingar ska levereras så att de inte skadas.
be
– vad som ska redovisas på den enskilda handlingen utöver vad som anges i
AMA (till exempel ventilnummer eller mätuttag)
jå
– om installationer i specificerad omfattning ska vara inmätta med
koordinater (till exempel brunnar och brytpunkter i yttre ledningar)
re
– omfattning av och krav på relationshandlingarna.
Leverans
Ange
Få
– antal omgångar kopior av relationshandlingar som ska levereras
– om flödesschema ska inplastas och sättas upp i apparatrum eller annat
utrymme
–
– om driftkort ska sättas upp i dokumentställ i apparatrum eller annat
utrymme
– hur originalhandlingar ska levereras så att de inte skadas.
s
Relationshandlingar för avloppsvatteninstallationer och
em
YUD.53
Relationshandlingar för installationer för försörjning med
flytande eller gasformigt medium
is
YUD.52
R
YUD.54
Relationshandlingar för brandsläckningsinstallationer
YUD.55
Relationshandlingar för kylinstallationer
YUD.56
Relationshandlingar för värmeinstallationer
YUD.57
Relationshandlingar för luftbehandlingsinstallationer
YUD.8
Relationshandlingar för styroch övervakningsinstallationer
Symboler enligt standarder i databasen IEC 60617 ska användas. För definition och innehåll av
elhandling gäller SS-EN 61082-1.
Entreprenören ska tillhandahålla följande relationshandlingar
43 – driftkort (funktionsbeskrivningar med funktionsscheman)
– kretsschema. Kretsschemat ska vara så utfört att det vid exempelvis felsökning i regel är
tillräckligt med enbart denna handling
– yttre förbindningsschema eller förbindningstabeller
– apparatlista för inre och yttre komponenter
– backup på tillämpningsprogramvara på beständigt lagringsmedium.
Driftkort
Funktionsbeskrivande dokument i form av driftkort ska bestå av ett flödesschema och en
funktionsbeskrivning, samlat till ett dokument.
ro
pa
s
Flödesschemat ska innehålla schematisk redovisning av komponenter i ett delsystem och deras
placering i systemet. Alla komponenter som har inverkan på funktionen ska redovisas med
symbol och systembeteckning. Schemat ska även redovisa delsystemets betjäningsområden
och gränssnitt till andra delsystem samt vilka styrfunktionsenheter och försörjningsenheter som
påverkar systemet.
En förteckning över driftkort ska upprättas.
Funktionsbeskrivningen ska entydigt och komplett beskriva funktioner för
– styrning och manövrering
– övervakning och larm
– säkerhet, där detta är aktuellt
jå
– driftval och driftstrategi, där detta är aktuellt.
be
– reglering
Leverans
re
Original och angivet antal omgångar kopior av relationshandlingarna ska levereras till
beställaren.
Kopior av dokument i storlek A3 eller A4 ska levereras insatta i pärmar. Varje pärm ska förses
med
Få
– märkning på pärmens rygg
– innehållsförteckning
–
– flikar med orienteringstexter som svarar mot innehållsförteckning. Flikar ska sättas in mellan
handlingar som tillhör skilda system.
Se även kommentarer under YUD.6 i RA EL.
R
em
is
s
Följande relationshandlingar kan det vara aktuellt att föreskriva att
entreprenören ska upprätta
– funktionsbeskrivande scheman, till exempel översiktsschema,
flödesschema, blockschema, logikschema och kretsschema, vilka är
avsedda för information om verkningssättet hos en utrustning
– förbindningsdokument som används vid utförande av förbindningarna i en
utrustning eller utrustningsdel och vid detaljstudium av förbindningarna i en
färdig utrustning eller utrustningsdel. Aktuella förbindningsdokument är
bland annat förbindningsschema, förbindningstabeller och kabeltabeller
– dokument som visar placering av utrustningar eller utrustningsdelar, till
exempel uppställningsritningar och monteringsritningar
– andra dokument som kan vara aktuella, till exempel dokumentlista,
apparatlista, uttagsschema, ritningar eller scheman för underhåll samt
förteckningar och datasammanställningar.
Allmänna regler för framställning av dokument för användning inom
elektrotekniken finns i SS-EN 61082-1.
– aktuell standard som ska användas vid framtagning av relationshandling
– om funktionsbeskrivande scheman ska utföras enligt SS-EN 61082-1
– om förbindningsscheman, -tabeller och -listor ska utföras enligt SS-EN
61082-1
44 – om placerings- och installationsdokument ska utföras enligt SS-EN 610821
– om beteckningar för signaler och förbindningar ska byggas upp enligt SSEN 61175.
Olika systemdelar tilldelas ofta egna kabelnummerserier. Entreprenören bör
därför få eventuell nummerserie tilldelad innan kabeltabell upprättas. Ange
aktuell kabelnummerserie för kablar för styroch övervakningssystem.
Samråd med berörda projektörer.
Relationshandlingar för analoga styroch
ro
pa
s
Ange om entreprenören ska tillhandahålla andra än i AMA föreskrivna
relationshandlingar, till exempel
– inre förbindningstabell
– kabeltabell
– schema för pneumatikinstallation samt uppställningsritningar som visar
utrustningarnas och utrustningsdelarnas placering.
be
Relationshandlingar för digitala styroch
Ange den standard som ska användas vid framtagning av relationshandling.
jå
Ange vilka handlingar som entreprenören ska tillhandahålla, till exempel
– översiktsschema, blockschema eller nätschema över datorsystemet med
kringutrustning
re
– schema som funktionellt visar sekvenser, förreglingar samt övriga logiska
operationer
– signallista över i systemet använda in- och utgångar, tidskretsar,
gränsvärden och interna minnesceller
Få
– specifikation över inställningar på kretskort och övriga enheter
–
– beskrivning av programstruktur och funktion i central- och
underhållsutrustning. Av beskrivningen bör framgå fördelning mellan
tillämpnings- och systemprogramvara samt vad systemet tillåter operatören
att själv programmera.
s
Driftkort
R
em
is
Ange
– om och i så fall vilka driftkort som ska anslås
– om underlag från beställaren ska användas
– eventuella andra krav på driftkort
– om driftkort får utgöras av utskrift av funktionsbeskrivning respektive
flödesbild från huvuddator eller motsvarande.
Leverans
Ange
– antal omgångar kopior av relationshandlingar som ska levereras
– hur originalhandlingar ska levereras så att de inte skadas
– när relationshandlingar ska levereras
– om relationshandlingar ska lämnas i digital form
– hur mappstrukturen ska vara uppbyggd.
YUD.81
för fastighetsdrift
45 YUD.82
för processinstallationer
YUE
UNDERLAG FÖR RELATIONSHANDLINGAR FÖR
INSTALLATIONER
Underlag för relationshandlingar
– ska överensstämma med verkligt utförande och funktion
– ska vara undertecknade av behörig undertecknare hos entreprenören
ro
pa
s
– ska bestå av kopior av de handlingar som legat till grund för utförande av entreprenaden och
på vilka förts in avvikelser som gjorts under arbetets gång. Om så fordras ska underlaget
kompletteras med skiss så att installationernas slutliga utförande klart framgår
– ska innehålla lägesuppgifter för sådana utrustningar, enheter, apparater och dylikt vars
definitiva placering inte redovisats i handling.
Mått och övriga uppmätningsuppgifter ska ritas in och anges så tydligt och fullständigt att de
kan tjäna som underlag för relationsritningar.
Leverans
be
Underlag för relationshandlingar ska levereras till beställaren utan dröjsmål efter det att
arbetena färdigställts.
jå
– vilka handlingar som ska ingå som underlag för relationshandlingar och
som ska kompletteras så att installationernas slutliga utförande klart
framgår
– vilka övriga handlingar som ska ingå som underlag för relationshandlingar
re
– om särskilda kompletterande uppgifter ska föras in i underlaget (till
exempel ventilnummer, mätuttag eller gruppnummer)
Få
– om underlaget ska överlämnas före slutbesiktning, med syfte att färdiga
relationshandlingar ska kunna föreligga vid avlämnandet (ange i så fall hur
långt före).
Underlag för relationshandlingar för vvs-, kyl- och
YUE.52
Underlag för relationshandlingar för installationer för
försörjning med flytande eller gasformigt medium
Underlag för relationshandlingar för
avloppsvatteninstallationer och pneumatiska
em
YUE.53
is
s
–
YUE.5
R
YUE.54
brandsläckningsinstallationer
YUE.55
Underlag för relationshandlingar för kylinstallationer
YUE.56
Underlag för relationshandlingar för värmeinstallationer
YUE.57
luftbehandlingsinstallationer
YUE.8
Underlag för relationshandlingar för styroch
46 Ange vilka handlingar som ska ingå som underlag för relationshandlingar, till
exempel
– installationsritningar som visar kabeldragningar samt placering av
utrustningar och apparater
– driftkort
– kabeltabell
– nätschema
– installationsritningar över pneumatikinstallationer
– datasammanställningar innehållande till exempel märkeffekt, startström,
starttid för motorer samt inställningsvärden för överströmsskydd och givare
– ventilförteckning.
Leverans
Ange
– till vem underlaget ska levereras
be
– när underlaget ska levereras.
ro
pa
s
Ventilförteckning bör bland annat ange ventiltyp, Kvs-värde, tryckfall, flöde och
tillverkarbeteckning.
övervakningsinstallationer för fastighetsdrift
YUE.82
övervakningsinstallationer för processinstallationer
YUF
SÄKERHETSINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER
re
jå
YUE.81
YUF.5
Få
Ange under aktuell kod och rubrik vilka säkerhetsinstruktioner som
entreprenören ska tillhandahålla.
Säkerhetsinstruktioner för va-, vvs-, kyl- och
UNDERLAG FÖR SÄKERHETSINSTRUKTIONER FÖR
INSTALLATIONER
R
em
YUG
Säkerhetsinstruktioner för styroch
is
YUF.8
s
–
Beakta att krav på säkerhetsinstruktioner ställs i föreskrifter från
Arbetsmiljöverket, bland annat AFS 2008:3, AFS 2003:3 och 2011:19.
– vilka underlag för säkerhetsinstruktioner som entreprenören ska
tillhandahålla
– vilka handlingar för CE-märkning enligt ATEX-direktivet entreprenören ska
tillhandahålla.
YUG.5
Underlag för säkerhetsinstruktioner för vvs-, kyl- och
YUG.8
Underlag för säkerhetsinstruktioner för styroch
YUH
DRIFTINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER
47 Driftinstruktion ska levereras insatt i A4-pärm försedd med innehållsförteckning och märkning på
pärmens rygg. Märkningen ska ange projektets benämning, den aktuella del som instruktionen
avser samt uppgift om entreprenören.
Driftinstruktion ska överensstämma med verkligt utförande och funktion.
Driftinstruktion ska levereras innan installation eller installationsdel tas i.
Här anges föreskrifter för driftinstruktioner som entreprenören ska upprätta.
Underlag för driftinstruktioner som entreprenören ska överlämna anges under
aktuell kod och rubrik i avsnitt YUJ.
För sammansatta system behöver samordnade driftinstruktioner upprättas. De
färdigställs normalt av beställaren baserade på underlag från entreprenören.
Krav på driftinstruktion anpassas till behovet i det enskilda fallet.
ro
pa
s
– om handlingen ska vara samordnad med underhållsinstruktioner till en
gemensam form, se YUK
– om någon handling även ska levereras i annan form än i A4-pärm, till
exempel inplastad eller kompletterad med vägg- eller bordsställ
– om instruktionen ska vara utförd på datamedium, och i så fall vilka krav
som ställs på mappstruktur, programvara, filformat med mera.
Driftinstruktioner för vvs-, kyl- och
jå
YUH.5
be
Beakta att för sammansatta system kan samordnade driftinstruktioner behöva
upprättas. Samråd med beställaren.
Driftinstruktion ska innehålla
re
Driftinstruktion ska utföras och redigeras enligt Instruktioner för drift och underhåll,
branschstandard, utgiven av Svensk Byggtjänst, eller på motsvarande sätt. Kvalitetsklass på
handling ska vara Normal eller motsvarande.
– orientering med beskrivning och översikt av driftinstruktioner, säkerhetsanvisningar och
funktionbeskrivning med tekniska förutsättningar för installation
Få
– förteckningar över ingående komponenter, förbrukningsmateriel samt adresser och rutiner
relevanta för drift av installation
– dokument som injusteringsprotokoll, protokoll från mätning av flöde och ljud, ingående
produkter, ritningar, el- och flödesscheman.
–
Ange under aktuell kod och rubrik krav på utförande i övrigt enligt Instruktioner
för drift och underhåll, branschstandard, utgiven av Svensk Byggtjänst.
R
em
is
s
Ange om driftinstruktionerna ska kompletteras med särskild handling med
beskrivning av åtgärder som ska utföras vid avbrott i medieförsörjning eller
liknande händelser, till exempel
– avbrott i värmeförsörjning
– elavbrott
– avbrott i vattenförsörjning
– avbrott i tele- och dataförbindelser
– brand.
Den särskilda handlingen bör beskriva både åtgärder som omfattar hela
installationssystem och åtgärder i delsystem.
Ange om driftinstruktionerna ska kompletteras med särskild handling som
beskriver driftstrategi, till exempel vid val mellan olika energislag.
Leverans
Ange
– om preliminära driftinstruktioner ska levereras och i så fall när
– när slutgiltiga driftinstruktioner ska levereras.
48 YUH.52
Driftinstruktioner för installationer för försörjning med
YUH.53
Driftinstruktioner för avloppsvatteninstallationer och
YUH.54
Driftinstruktioner för brandsläckningsinstallationer
YUH.55
Driftinstruktioner för kylinstallationer
Driftinstruktioner ska minst innehålla
– flödesscheman för platsbyggda köldmedieinstallationer
– flödesscheman för kylmedel- och köldbärarkretsar
– elkretsscheman för manöver och yttre förbindningar
– monteringsritning för utrustning i apparatskåp
– inställningsvärden för styroch säkerhetsorgan.
ro
pa
s
Driftinstruktioner ska upprättas samt ha ett innehåll och utförande enligt Svensk Kylnorm,
faktablad 1.
be
För platsbyggda köldmediesystem ska driftinstruktioner utföras enligt Svensk Kylnorm, faktablad
1.
– driftkort
– skyltlista
jå
Ange om instruktionen ska innehålla
re
– instruktioner för avställning och idrifttagande vid icke åretruntdrift.
Driftinstruktioner för värmeinstallationer
YUH.57
Driftinstruktioner för luftbehandlingsinstallationer
Få
YUH.56
Mall för upprättande av driftinstruktioner för luftbehandlingsinstallationer finns i
SS 2648.
Driftinstruktioner för styroch övervakningsinstallationer
–
YUH.8
s
Driftinstruktion ska utföras och redigeras enligt Instruktioner för drift och underhåll,
is
Driftinstruktion ska innehålla beskrivning över tekniska skydd.
Driftinstruktion ska ange förfaranden vid inställning och användning av utrustning.
R
em
Om utrustningens funktion kan programmeras ska information lämnas om
programmeringsmetoder, erforderlig utrustning, programverifiering samt om erforderliga
säkerhetsprocedurer.
Ange om instruktionen ska innehålla
– orienteringsplaner
– översiktsscheman
– driftkort
– beskrivning över tekniska skyddsåtgärder och metoder som ska användas
när de ursprungliga tekniska skyddsåtgärderna är satta ur spel, till exempel
vid manuell programmering eller verifiering av program
– krav på utförande i övrigt.
Ange om driftinstruktionen ska kompletteras med särskild handling som
beskriver åtgärder som ska utföras vid avbrott i medieförsörjning eller liknande
händelser, till exempel
– avbrott i värmeförsörjning
– elavbrott
49 – avbrott i vattenförsörjning
– avbrott i tele- och dataförbindelser
– brand.
Den särskilda handlingen bör beskriva både åtgärder som omfattar hela
installationssystem och åtgärder i delsystem.
En driftinstruktion för styroch övervakningsinstallationer för fastighetsdrift kan
till exempel omfatta
– orienterande uppgifter, till exempel symbolförteckning, situationsplaner och
översiktsscheman
– driftstrategi, innehållande funktioner och samkörningar som har avgörande
betydelse för driftekonomi och energiåtgång
– förteckningar och minneslistor
– driftinstruktioner från tillverkare.
Leverans
Ange
ro
pa
s
– driftkort med detaljflödesschema, driftbeskrivning och övervakningssätt för
enskilda aggregat och dylikt
be
– om preliminära driftinstruktioner ska levereras och i så fall när
– när slutgiltiga driftinstruktioner ska levereras.
Driftinstruktioner för styroch övervakningsinstallationer för
fastighetsdrift
YUH.82
Driftinstruktioner för styroch övervakningsinstallationer för
YUJ
UNDERLAG FÖR DRIFTINSTRUKTIONER FÖR
INSTALLATIONER
Få
re
jå
YUH.81
–
Handlingar ska levereras insatta i A4-pärm försedd med innehållsförteckning och märkning på
s
Handlingen ska vara samordnad med underlag för underhållsinstruktioner till en gemensam
form.
R
em
is
YUJ.5
– hur pärmar ska benämnas
– hur flikregister i pärmar ska struktureras
– om handling ska levereras i digitalt format och i så fall krav på
mappstruktur, programvara, filformat med mera
– om handling endast ska levereras i digitalt format.
Krav på underlag för driftinstruktion anpassas till behovet i det enskilda fallet.
Underlag för driftinstruktioner för vvs-, kyl- och
Underlag för driftinstruktion ska utföras och redigeras enligt Instruktioner för drift och underhåll,
branschstandard, utgiven av Svensk Byggtjänst, eller på motsvarande sätt.
Entreprenören ska tillhandahålla följande handlingar
– en kort beskrivning av det åtagande i vilket instruktionen ingår
– en orienterande beskrivning eller funktionsöversikt av den utförda installationen
– säkerhetsanvisningar från tillverkare samt underlag för CE-märkning
– en adressförteckning med uppgifter om entreprenör, underentreprenörer och leverantörer
50 – en förteckning över de apparater och komponenter som installerats, med entydiga uppgifter
om typ med mera
– föreskrivna spjällförteckningar, ventilförteckningar med mera
– föreskrivna protokoll och övrig kvalitetsdokumentation
– produktdokumentation från leverantörer, i tillämpliga delar bestående av broschyrer,
datablad, monteringsanvisningar, säkerhetsanvisningar, drift- och underhållsanvisningar,
scheman, funktionsbeskrivningar, uppgifter om reservdelar och tillbehör, kontroll- och
provningsintyg och tekniska godkännanden samt miljöredovisning
– flikar utan innehåll, för övrig dokumentation.
Ange om separata pärmar ska upprättas för underlag för driftinstruktioner
respektive underhållsinstruktioner.
ro
pa
s
– vilka underlag för driftinstruktioner utöver vad som föreskrivs i AMA som
entreprenören ska tillhandahålla
– krav på underlagets utförande och innehåll
– om krav på ventil- och rumsförteckning ska utgå.
Leverans
be
Ange
– om preliminärt underlag för driftinstruktioner ska levereras och i så fall när
– när slutgiltigt underlag för driftinstruktioner ska levereras.
Underlag för driftinstruktioner för installationer för
YUJ.53
Underlag för driftinstruktioner för avloppsinstallationer och
YUJ.54
Underlag för driftinstruktioner för
YUJ.55
Underlag för driftinstruktioner för kylinstallationer
YUJ.56
Underlag för driftinstruktioner för värmeinstallationer
YUJ.57
Underlag för driftinstruktioner för
em
is
s
–
Få
re
jå
YUJ.52
R
YUJ.8
Ange om underlag för driftinstruktion ska utföras i enlighet med
branschstandard ”Instruktioner för drift och underhåll” utgiven av Svensk
Byggtjänst.
Underlag för driftinstruktioner för styroch
Underlag för driftinstruktion ska utföras och redigeras enligt Instruktioner för drift och underhåll,
branschstandard, utgiven av Svensk Byggtjänst, eller på motsvarande sätt.
Entreprenören ska tillhandahålla följande handlingar, redigerade i flikregister med en
försättssida som anger innehåll under varje flik
– en kort beskrivning av det åtagande som instruktionen ingår i
– en orienterande beskrivning eller funktionsöversikt av den utförda installationen
– säkerhetsanvisningar från tillverkare samt underlag för CE-märkning
– en adressförteckning med uppgifter om entreprenör, underentreprenörer och leverantörer
51 – en förteckning över de apparater och komponenter som installerats, med entydiga uppgifter
om typ med mera
– föreskrivna spjällförteckningar, ventilförteckningar med mera
– föreskrivna protokoll och övrig kvalitetsdokumentation
– föreskrivna relationshandlingar
– produktdokumentation från leverantörer, i tillämpliga delar bestående av broschyrer,
datablad, monteringsanvisningar, säkerhetsanvisningar, drift- och underhållsanvisningar,
scheman, funktionsbeskrivningar, uppgifter om reservdelar och tillbehör, kontroll- och
provningsintyg och tekniska godkännanden samt miljöredovisning
– flikar utan innehåll för övrig dokumentation.
ro
pa
s
Ange om instruktionen ska innehålla protokoll och intyg som har betydelse för
förvaltningsskedet.
Ange under aktuell kod och rubrik vilka underlag för driftinstruktioner utöver
vad som föreskrivs i AMA som entreprenören ska tillhandahålla, till exempel
– skyltlistor
– princip för märkning
– förteckning över reservdelar som är lämpliga att bytas ut av driftpersonal
– felsökningsinstruktion
be
– krav på underlagets utförande i övrigt
– ventilförteckning. Ange om det av ventilförteckning ska framgå vilka lokaler
och objekt som påverkas av angiven ventils funktion
jå
– förteckning över E-nummermärkt elinstallationsmateriel.
övervakningsinstallationer för fastighetsdrift
YUJ.82
övervakningsinstallationer för processinstallationer
YUK
UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER
Få
re
YUJ.81
–
Underhållsinstruktion ska levereras insatt i A4-pärm försedd med innehållsförteckning och
märkning på pärmens rygg. Märkningen ska ange projektets benämning, den aktuella del som
instruktionen avser samt uppgift om entreprenören.
R
em
is
s
Installationernas prestanda, driftsäkerhet och beständighet är beroende av
underhåll. Underhållspersonal bör därför ha tillgång till ändamålsenliga
underhållsinstruktioner. Utformningen av den enskilda instruktionen behöver
anpassas till installationernas omfattning, driftförhållanden, den organisation
som finns för drift och underhåll med mera. Underhållsinstruktionen bör bland
annat innehålla tidsbestämda översyner, periodiska kontroller och
planmässiga underhållsåtgärder.
Ange om handlingen ska vara samordnad med driftinstruktioner till en
gemensam form, se även YUH.
Beakta att för sammansatta system kan samordnade driftinstruktioner behöva
upprättas. Samråd med beställaren.
Kontrollplaner för underhåll
Ange under aktuell kod och rubrik krav på kontrollplan avsedd att ingå i
underhållsinstruktion, avseende till exempel
– återkommande kontroll av brandsläckningssystem
– i författning krävd återkommande kontroll.
YUK.5
Underhållsinstruktioner för vvs-, kyl- och
52 Underhållsinstruktion ska utföras och redigeras enligt Instruktioner för drift och underhåll,
Underhållsinstruktioner för kylinstallationer ska upprättas samt ha ett innehåll och utförande
enligt Svensk Kylnorm, faktablad 1.
Underhållsinstruktion ska ange förfaranden vid inställningar, förebyggande åtgärder och
reparationer.
Underhållsinstruktion ska innehålla
– tillverkarnas underhållsinstruktioner och underhållsrutiner för apparater och komponenter
som ingår i entreprenaden
ro
pa
s
– beskrivning av förebyggande underhåll och felavhjälpande åtgärder. Omfattning och
periodicitet ska vara angivna för tidsbestämda översyner och periodiska kontroller
– förteckning över reservdelar samt förbrukningsmateriel som är lämplig att bytas ut av
underhållspersonal. Av förteckningen ska framgå uppgifter om fabrikat, typ,
tillverkningsnummer och inköpsställe samt vilka delar som bör lagerhållas på grund av att de
inte är lagervara.
Det förebyggande underhållet är viktigt för till exempel
– remdrifter och lagerrörelser
– rengöring och utbyte av luftfilter
be
– lager och kontaktdon för elmotorer
– uppställning och uppriktning av elmotorer.
Ange
jå
Underhållsinstruktioner anpassas till objektets art, underhållsorganisationen
och beställarens krav.
– krav på utförande i övrigt
re
– vilka handlingar och uppgifter beställaren tillhandahåller som underlag
– om produktbroschyrmaterial och dylikt får levereras i digitalt format.
Få
Beakta att rörledningar renoverade genom så kallad relining inte bör rengöras
med hårt slitande metoder.
Underhållsinstruktioner för installationer för försörjning med
YUK.53
Underhållsinstruktioner för avloppsvatteninstallationer och
YUK.54
Underhållsinstruktioner för brandsläckningsinstallationer
s
is
Underhållsinstruktioner för kylinstallationer
em
YUK.55
–
YUK.52
Underhållsinstruktioner för värmeinstallationer
YUK.57
Underhållsinstruktioner för luftbehandlingsinstallationer
R
YUK.56
YUK.8
Ange om underhållsinstruktioner ska utföras i enlighet med branschstandard
”Instruktioner för drift och underhåll” utgiven av Svensk Byggtjänst.
Underhållsinstruktioner för styroch
Underhållsinstruktion ska utföras och redigeras enligt Instruktioner för drift och underhåll,
Ange därutöver att instruktionen ska innehålla förteckning över reservdelar
samt förbrukningsmaterial som är lämpliga att bytas ut av underhållspersonal.
53 Av förteckningen ska framgå uppgifter om fabrikat, typ, tillverkningsnummer
och inköpsställe samt eventuella kompletterande data.
YUL
UNDERLAG FÖR UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER FÖR
INSTALLATIONER
Handlingar ska levereras insatta i A4-pärm försedd med innehållsförteckning och märkning på
Handlingen ska vara samordnad med underlag för driftinstruktioner till en gemensam form.
– hur pärmar ska benämnas
ro
pa
s
Installationernas prestanda driftsäkerhet och beständighet är beroende av
underhåll. Underhållspersonal bör därför ha tillgång till en ändamålsenlig
underhållsinstruktion. Utformningen av den enskilda instruktionen behöver
anpassas till installationernas omfattning, driftförhållanden, den organisation
som finns för drift och underhåll med mera. Underhållsinstruktionen bör bland
annat innehålla tidsbestämda översyner, periodiska kontroller och
planmässiga underhållsåtgärder.
– hur flikregister i pärmar ska struktureras
be
– om handling ska levereras i digitalt format och i så fall krav på
mappstruktur, programvara, filformat med mera
– om handling endast ska levereras i digitalt format.
Underlag för underhållsinstruktioner för vvs-, kyl- och
jå
YUL.5
re
Underlag för underhållsinstruktion ska utföras och redigeras enligt Instruktioner för drift och
underhåll, branschstandard, utgiven av Svensk Byggtjänst, eller på motsvarande sätt.
Entreprenören ska tillhandahålla tillverkarnas underhållsinstruktioner för i entreprenaden
ingående apparater och komponenter som del av eller underlag för underhållsinstruktioner.
Få
Ange om separata pärmar ska upprättas för underlag för driftinstruktioner
respektive underhållsinstruktioner.
Utöver tillverkarnas underhållsinstruktioner kan det vara lämpligt att
entreprenören tillhandahåller till exempel
–
– beskrivning av förebyggande underhåll och felavhjälpande åtgärder
– datablad, produktbroschyrer och dylikt
s
– reservdelsförteckning.
em
is
R
YUL.52
– vilka underlag entreprenören ska tillhandahålla
– krav på underlagets utförande och innehåll
– om underlag för underhållsinstruktion ska vara tryckt eller maskinskrivet.
Underlag för underhållsinstruktioner för installationer för
YUL.53
Underlag för underhållsinstruktioner för
avloppsvatteninstallationer och pneumatiska
YUL.54
YUL.55
Underlag för underhållsinstruktioner för kylinstallationer
54 YUL.56
Underlag för underhållsinstruktioner för värmeinstallationer
YUL.57
YUL.8
Underlag för underhållsinstruktioner för styroch
Underlag för underhållsinstruktion ska utföras och redigeras enligt Instruktioner för drift och
underhåll, branschstandard, utgiven av Svensk Byggtjänst, eller på motsvarande sätt.
ro
pa
s
Utöver tillverkarnas underhållsinstruktioner kan det vara lämpligt att
entreprenören tillhandahåller till exempel
– förteckning över reservdelar som är lämpliga att bytas ut av
underhållspersonal
– specifikation över apparater och don.
Ange
– vilka underlag entreprenören ska tillhandahålla
– krav på underlagets utförande och innehåll.
MILJÖDOKUMENTATION FÖR INSTALLATIONER
YUM.1
Deklaration av miljöpåverkan av varor och material i
installationer
YUM.11
Deklaration av yttre miljöpåverkan av varor och material i
installationer
re
jå
be
YUM
Få
Ange för vilka varor, materiel och material som entreprenören ska överlämna
deklaration med avseende på resurshushållning.
Kretsloppsrådets riktlinjer Byggvarudeklarationer, BVD 3, ger råd om hur
deklarationer bör upprättas.
Deklaration av inre miljöpåverkan av varor och material i
installationer
–
YUM.12
Kretsloppsrådets riktlinjer Byggvarudeklarationer, BVD 3, ger råd om hur
deklarationer bör upprättas.
Deklaration av miljövärdering för installationer
em
YUM.2
is
s
Ange för vilka varor och material som entreprenören ska överlämna
deklaration med avseende på hygien, hälsa och inre miljö.
R
YUN
YUN.2
YUP
UNDERLAG FÖR MILJÖDOKUMENTATION FÖR
INSTALLATIONER
Underlag för miljövärdering för installationer
INFORMATION TILL DRIFT- OCH UNDERHÅLLSPERSONAL
Entreprenören ska informera beställarens drift- och underhållspersonal om funktionssätt samt
drift och underhåll av i entreprenaden ingående utrustning i samband med installationens
färdigställande. Information ska ges såväl vid en teoretisk genomgång som vid genomgång på
plats.
Vid informationen ska föreskriven teknisk dokumentation enligt YU med underliggande avsnitt
dinns tillgänglig. Informationen ska även omfatta dokumentationen.
Intyg som visar informationens omfattning ska lämnas efter genomförd genomgång.
55 YUP.5
Information till drift- och underhållspersonal för vvs-, kyl- och
I samband med installationens färdigställande är det önskvärt att drift- och
underhållspersonal, brukare eller hyresgäster informeras om installationens
funktionssätt samt om drift och underhåll av ingående utrustning. Sådan
information kan vara såväl teoretisk som praktisk.
Syftet med informationen kan vara att
– informera om installationernas uppbyggnad och funktion
– informera om driftinstruktionernas och underhållsinstruktionernas
uppbyggnad, omfattning och innehåll
– informera om säkerhetsfunktioner
ro
pa
s
– redovisa driftstrategi
– redogöra för hur ventilationssystemet fungerar i händelse av brand och
informera om brandskyddsdokumentationen
– informera om säkerhetsinstruktioner, till exempel åtgärder som ska vidtas
vid haveri eller oönskade utsläpp av farliga vätskor och gaser
Ange
be
– redogöra för hur ändringar och kompletteringar i drift- och
underhållsinstruktion bör utföras.
– vilken målgrupp som ska informeras
– det underlag som ska ligga till grund för informationen
Information till drift- och underhållspersonal för styroch
re
YUP.8
jå
– tidpunkter och tidsåtgång.
Få
I samband med installationens färdigställande är det önskvärt att drift- och
underhållspersonal, brukare eller hyresgäster informeras om installationens
funktionssätt samt om drift och underhåll av ingående utrustning. Sådan
information kan vara såväl teoretisk som praktisk.
Syftet med informationen kan vara att
– informera om installationernas uppbyggnad och funktion
–
– informera om drift- och underhållsinstruktionernas uppbyggnad, omfattning
och innehåll
s
– informera om viktiga säkerhetsfunktioner samt om säkerhetskopiering av
programvara och tillträdesnivåer enligt SS-EN 50131-1
R
em
is
– redovisa driftstrategi
– redogöra för hur ändringar och kompletteringar i drift- och
underhållsinstruktion bör utföras.
Ange
– vad entreprenören ska informera om
– det underlag som ska ligga till grund för informationen
– tidpunkter och tidsåtgång
– omfattning av särskild utbildning av drift- och underhållspersonal som ska
utföras av entreprenören, till exempel vad gäller drift och underhåll av
programmerbara dator- och styrsystem.
Drift- och underhållspersonalens kvalifikationer bör tas i beaktande när krav
ställs på information och utbildning.
Underlag som ska ligga till grund för information med mera kan bestå av
föreskrivna drift- och underhållsinstruktioner.
Ange behörighetsnivåer för larmsystemets funktioner enligt SS-EN 50131-1.
YUR
DOKUMENTATION AV TEKNISKA PRESTANDA FÖR
INSTALLATIONER
56 Ange under aktuell kod och rubrik för vilka varor och material som
entreprenören ska överlämna teknisk dokumentation och vilka tekniska
prestanda som ska redovisas.
Dokumentation av tekniska prestanda för va-, vvs-, kyl- och
YUR.8
Dokumentation av tekniska prestanda för styroch
YY
ARBETEN EFTER SLUTBESIKTNING
YYB
FELAVHJÄLPANDE ÅTGÄRDER AV INSTALLATIONER
ro
pa
s
YUR.5
Här anges särskilda krav på felavhjälpande åtgärder som ska ingå i
entreprenaden under garantitiden.
Ange
– inställelsetider för att påbörja åtgärdsarbete
be
– när felanmälan ska kunna göras, till exempel vilka veckodagar samt mellan
vilka klockslag
– hur felanmälan ska kunna göras, till exempel via larmbolag
YYV
jå
– om arbetet ska utföras kontinuerligt tills felet avhjälpts eller på ordinarie
arbetstid.
TILLSYN, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV INSTALLATIONER
Få
Servicebesök
re
Drift- och underhållsarbete får endast utföras av personal som har erforderlig kompetens för
uppgiften.
En plan för genomförande av servicebesök ska efter samråd med beställaren redovisas senast
vid slutbesiktning.
–
Varje servicebesök ska dokumenteras i en servicerapport som utan dröjsmål ska redovisas till
av beställaren anvisad person. Efter det sista servicebesöket eller senast vid garantibesiktning
ska en sammanställning av utförda servicebesök redovisas.
R
em
is
s
Servicebesök
Ange under aktuell kod och rubrik i det fall servicebesök efter avlämnandet
ska ingå i entreprenaden
– antal servicebesök under garantitiden och intervall (till exempel var 6:e
månad under de två första åren av garantitiden)
– åtagandets omfattning och underlag för åtagandet (till exempel
rutinförteckning och objektförteckning)
– om besöken ska samordnas med annan serviceverksamhet
– krav på tillhandahållande av reservdelar
– om beställaren ska beredas tillfälle att vara närvarande vid besöken
– om andra arbeten än servicebesök ska utföras (till exempel kontroll av
kylsystem utfört av certifierat organ, medverkan vid återkommande
besiktning av hiss).
Drift och underhåll av installationer
Ange om åtaganden med drift och underhåll efter avlämnandet ska ingå i
entreprenaden och i så fall med specifikation av omfattning och utförande.
YYV.5
Tillsyn, skötsel och underhåll av va-, vvs, kyl- och
57 Servicebesök ska omfatta följande arbeten
– underhålls- och kontrollrutiner som angetts i underhållsinstruktion eller underlag för
underhållsinstruktion som upprättats av entreprenören. Daglig tillsyn, rengöring och dylikt ska
dock inte ingå
– kontroll, riskbedömning och liknande som krävs i författning avseende viss komponent eller
visst system, till exempel trycksatt anordning
– kontroll att varje system har normal funktion
– kontroll, felsökning och åtgärd avseende av beställaren framförda fel.
– om omfattning av servicebesök ska vara annan än vad som anges i AMA
YYV.51
ro
pa
s
– om drift- och underhållsarbeten av annat slag föreskrivs, med specifikation
av omfattning och utförande.
Tillsyn, skötsel och underhåll av kylinstallationer,
registerföring
För anläggningar som innehåller aggregat som omfattas av krav på periodisk läckagekontroll
enligt f-gasförordningen, ska erforderlig pärm för registerföring upprättas och överlämnas till
operatören av anläggningen.
be
Ange om pärm för registerföring ska upprättas och överlämnas för
utrustningar som inte har krav på registerföring enligt f-gasförordningen.
Tillsyn, skötsel och underhåll av installationer för försörjning
med flytande eller gasformigt medium
YYV.53
Tillsyn, skötsel och underhåll av avloppsvatteninstallationer
och pneumatiska avfallstransportinstallationer
YYV.54
Tillsyn, skötsel och underhåll av
YYV.55
Tillsyn, skötsel och underhåll av kylinstallationer
Få
re
jå
YYV.52
–
Enligt f-gasförordningen (517/2014) kan det föreligga krav på operatören att
ansvara för att köldmediesystem innehållande köldmedier som omfattas av fgasförordningen genomgår periodisk läckagekontroll med olika tidsintervall.
R
em
is
s
Beroende på fyllningsmängden och antal ton koldioxidekvivalent kan
frekvensen vara var tredje, sjätte eller tolfte månad alternativt att det inte alls
krävs.
YYV.551
Ange om den periodiska läckagekontrollen ska ingå i entreprenaden och i så
fall under hur många år.
Beakta att det krävs företagscertifikat och/eller personalcertifikat enligt EUförordningen om certifiering för kyl- och värmepumputrustning för att utföra
läckagekontroll på anläggningar som innehåller köldmedier som omfattas av fgasförordningen.
Tillsyn, skötsel och underhåll av kylinstallationer,
registerföring
För anläggningar med aggregat som omfattas av krav på periodisk läckagekontroll enligt fgasförordningen, ska erforderlig pärm för registerföring upprättas och överlämnas till operatören
av anläggningen.
Ange om pärm för registerföring ska upprättas och överlämnas för
utrustningar som inte har krav på registerföring enligt f-gasförordningen.
YYV.56
Tillsyn, skötsel och underhåll av värmeinstallationer
58 YYV.57
Tillsyn, skötsel och underhåll av luftbehandlingsinstallationer
Filterbyte utförs vid servicebesök i samråd med beställaren. Filtermaterial och andra
förbrukningsartiklar tillhandahålls av beställaren.
Ange om entreprenören ska tillhandahålla filter och annan
förbrukningsmateriel.
YYV.8
Tillsyn, skötsel och underhåll av styroch
Servicebesök ska omfatta följande arbeten
ro
pa
s
– underhålls- och kontrollrutiner som angetts i underhållsinstruktion eller underlag för
underhållsinstruktion som upprättats av entreprenören
– kontroll, riskbedömning och liknande som följer av författning avseende viss komponent eller
visst system
– kontroll att varje system har normal funktion
– kontroll, felsökning och åtgärd avseende av beställaren framförda fel.
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
Ange under aktuell kod och rubrik om drift- och underhållsarbeten av annat
slag föreskrivs, med specifikation av omfattning och utförande.
59

Remiss – Får ej åberopas

Transcription

Similar documents

Vi värmer Sverige KLAR

Ladda ner KommunalKommunisten för utskift

TB och Á-prislista mark- och kanalisationsarbete

Trikinundersökning Vildsvin

Brev till AiF med krav på åtgärder

Tryck & täthetsprotokoll - TD104

Instruktion A 32A Lansen Sida 3.pdf